Göteborg en befäst handelsstad dess uppkomst och utveckling sedd genom bevarat kartmaterial
|
|
- Monica Ivarsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Göteborg en befäst handelsstad dess uppkomst och utveckling sedd genom bevarat kartmaterial Våra dagars Göteborg anlades år 1621 efter Älvsborgs stora och kostsamma lösen till danskarna. Men redan under tidigt 1300-tal byggde götar och svear till handelsvägens skydd flera befästningar och borgar längs nedre Göta älv. Det var fästen som Gamla Älvsborg, Gullbergshus och Lindholmens slott. Som ytterligare led i Svearikets strävan att stärka sina positioner i väster via handel och försvar, gjordes flera försök att etablera nya städer i området under sent 1400-tal. Lödöse var den dominerande hamnstaden på västkusten under 500 år och kallas ibland Göteborgs föregångare. Under nästan hela medeltiden var Lödöse Sveriges enda hamnstad mot västerhavet, belägen i skärningspunkten mellan Gårdaån och Göta Älv. Av alla landsvägar inåt Västergötland torde leden Lödöse - Skara ha haft den största betydelsen fram till 1473 då Nya Lödöse grundlades och övertog Gamla Lödöses stadsrättigheter. Vägen från Gamla Lödöse till Skara gick över skogsområdet Risveden, vidare väst om sjön Anten, via Hålanda-Gräfsnäs-Stora Mellby och Nossebro. Staden Lödöse kan spåras bakåt i tiden till 1000-talet och kom att utvecklas starkt under 1100-talet. Västergötland kom i slutet av 1100-talet att stå i livlig förbindelse med såväl grannländerna som övriga Västeuropa via främst Göta Älv. Med tillkomsten av biskopssätet i Skara växte dock behovet av egna direktförbindelser med utlandet. Såväl andliga som världsliga ting behövdes inte minst för byggandet och utsmyckningen av kyrkor och gravmonument. Dessa handelsbehov uppfylldes av staden Lödöse, vars uppkomst och utveckling under 1000-talet måste ses mot bakgrund av västgötska stormäns växande handels- och kommunikationsbehov. År 1473 anlades Nya Lödöse vid Säveåns mynning. På 1540-talet brändes staden av danskarna. Gustav Vasa beordrade då att staden skulle återuppbyggas vid Älvsborgs fästning (vid nuvarande Älvsborgsbrons södra fäste). Då även denna stad brändes av danskarna år 1563 så beslöts att istället återuppbygga Nya Lödöse (nuvarande Gamlestaden). Under åren fanns ytterligare en stadsbildning: "Karl IX:s Göteborg", som låg vid Färjenäs mitt emot Älvsborgs fästning men som även den kom att brännas av danskarna. Det blev kung Gustav II Adolf som nästan 10 år senare fick ansvaret för stadens återuppbyggnad. När Göteborgs kortlivade föregångare vid Färjenäs bränts ner, så valde man, bl.a. av försvarsskäl, att lägga den nya staden längre upp längs älven. Vid ett besök år 1619 utsåg kungen platsen för den nya staden - den kom att byggas på flacka strandängar vid de båda bergshöjderna Stora och lilla Otterhällan samt Kvarnberget. Göteborg 1624 Den nya stadsplanen, med hamnkanaler efter holländskt mönster, lades ut av ingenjör Johan Schultz. Redan den 4 juni
2 1621 utfärdades nya privilegier för staden. Det nya Göteborg kom därefter inte bara att ersätta Karl IX:s Göteborg, utan även Nya Lödöse. Stadens befästningar I arkiv finns kartor m.m. som beskriver stadens äldre befästningar. Problemet är att kartorna ibland är motsägelsefulla. I många fall vet vi inte om de illustrerar faktiska förhållanden eller om de stannat som förslag eller bara delvis förverkligats. De äldsta kartorna är från 1624 och Den äldre kartan kan snarast ses som ett planförslag för hur staden var tänkt med befästningar, kanaler och gatunät. Den yngre kartan tycks visa hur långt man då hade kommit i utbyggnaden. För undersökningarna är området i öster vid Lilla Bommen mest intressant. På båda kartorna finns en äldre mur som låg parallellt med och strax utanför nuvarande Götgatan inne i Östra Nordstan. Ut mot älven viker muren av och går diagonalt genom Östra Nordstan upp mot den nordöstra ändan av Kvarnberget. Vi vet inte säkert om denna mur verkligen har funnits. Inga arkeologiska undersökningar gjordes när man byggde om Östra Nordstan. Den stora femsidiga försvarsanläggningen vid Centralstationen kom aldrig att byggas. Av såväl 1636 års karta som av en senare karta från 1644 framgår att både sjömuren ut mot älven och befästningarna nedanför Otterhällan endast delvis blev utbyggda och då heller inte i dess slutgiltiga form. En något senare karta från 1655 illustrerar sjömuren, fram till i höjd med Surbrunnsgatan, i dess till synes slutgiltiga skick. Likaså illustreras bastionerna nedanför Otterhällan i den utformning som de kom att få först långt senare på talet. Kartan från 1690 visar att man prioriterade bygget av befästningarna högre upp på Otterhällan. Både 1644 års karta och 1655 års karta visar sänkverket ute i älven. Det sträcker sig mellan bastionerna S:t Erik och Johannes Rex. Resterande delar av sänkverket från Kvarnberget och ner mot Pusterviken uppträder först på 1690 år karta och då i form av ett dubbelt sänkverk som dock aldrig kom att realiseras. Slutligen framgår det också att sänkverket ute i älven, vilket omnämns i skriftliga källor redan 1673, först då blev utbyggt i sin helhet. Det är först någon gång runt 1731 som befästningarna stod helt färdiga och i slutgiltigt skick. Göteborg år 1644 Göteborg år 1690
3 Från den senare delen av 1600-talet finns två odaterade kopparstick och gravyrer som avbildar Göteborg. På bägge sticken visas den yttre befästningslinjen, både ut mot Gullbergsvass och ut mot älvfåran, snarast som enkla eller dubbla pålspärrar ute i älven. Bilderna visar också befästningsmurarna fram till Badstugubastionen i fullt utbyggt skick. Detta bekräftas av flera samstämmiga kartor och ritningar från 1690 och fram till Dessutom visar kartorna att de tre bastionerna nedanför Otterhällan, d.v.s Hållgårdsbastionen, Regeringen och Christina Regina, byggdes ut först någon gång mellan 1701 och Stadens hamnar Göteborg var från början en utpräglad hamn- och sjöfartsstad. När staden anlades blev den rikets enda hamn mot väster. Sedan dess är det den viktigaste porten ut mot västerhavet. Under och 1700-talet bestod stadens hamn dels av det som i äldre källor benämns som "Rivieret", d.v.s. en något ospecificerad del av älven närmast framför staden. Där ute på redden fick de större fartygen ankra upp. Varorna fördes på pråmar och mindre båtar genom Stora och Lilla Bommen in till och ut från de inre hamnarna. Av äldre kartor och illustrationer framgår att Stora Hamnkanalen har haft öppningsbara broar in till Stora Torget (Gustav Adolfs torg) och därför också varit tillgänglig för riggade båtar. Lilla Hamnkanalen (nuv Östra Hamngatan) tycks däremot genomgående alltid ha haft fasta broar. Vid sidan av dessa hamnanläggningar fanns fler hamnar. De låg då utanför stadens vallar, framförallt längre ut längs södra älvstranden, men möjligen också på Hisingssidan och vid Gullbergsvass. Kronans varv och masthamnar Av 1644 års karta framgår att det kan ha funnits en kaj vid nuvarande Packhusplatsen mellan Stora Kanalen och fram emot Kvarnberget. Senare kartor, från 1655 och framförallt 1690, visar att man har fyllt ut detta område och byggt strandmuren en bit ut i älven. Man skapade då en liten hamnbassäng i vinkel mot stora kanalen. Denna bassäng omnämns som "Kronans masthamn" eller enbart Masthamn och bör ha haft anknytning till Kronhuset och stadens försvar. Senare, på 1700-talet, när Otterhällan var militärt etablerat, så bör kronan där ha haft en enklare hamn för mindre rodd- och transportbåtar. Denna bör då ha legat innanför sänkverket och i anslutning till Hållgårdsbastionen nedanför Karlsporten. Kronan har också varit etablerad utanför staden. Efter det att Älvsborg år 1523 hade återbördats till Sverige, så förlades enheter av flottan till slottet. Strax därefter anlades Älvsborgs skeppsgård. Vid denna tid lät flottan också bygga fartyg vid varv på Lindholmen och i Nya Lödöse.
4 Nya Älvsborgs fästning Efter 1621 års beslut att anlägga den nya staden, så aktualiserades frågan om en ny hamn och förläggningsplats för delar av flottans fartyg. Dessa kom att till stor del bli kvar ute vid Älvsborgs slott fram till 1654 då Nya Älvsborgs fästning togs i bruk. Året därefter hyrde flottan in sig på Albert van Veldens skeppsvarv i "Masthagen". Från 1660 användes också Johan Ellers skeppsvarv vid Masthugget. Båda varven bör ha legat vid Masthugget omedelbart under Stigberget. På grund av att flottan hyrde varvsplatserna så sökte man också Göteborg Masthugget och dess hamnar efter nya områden för flottans samt ett Göteborg med rivna befästningar. stationering. Redan år 1662 kunde därför ett eget varv, det s.k. "Gamla Varvet" eller "Amiralitetsvarvet", tas i bruk ute vid Stigberget. Detta varv som låg vid nuvarande Amerika-kajen och upp emot Sjöfartsmuseet var sedan i bruk fram till Redan år 1700 överfördes dock stora delar av dess verksamhet till det då nyetablerade "Nya Varvet". Hamnar och varv i Masthugget Den äldsta kända kartan över den södra älvstranden är från 1655 och den visar Älvsborgs Kungsladugårds ägor. Inga hamnanläggningar finns markerade, men en del bebyggelse beskrivs längs vägen ut mot Älvsborg. På kartan finns två hus utritade i strandkanten längst ut i Masthugget omedelbart nedanför Stigberget. Det är mycket möjligt att dessa två hus faktiskt symboliserar de två ovan omnämnda varven. Av särskilt intresse är att hela strandsträckan in mot Pusterviken har markerats med en prickad linje ut i älven. Detta kan tyda på att man då redan planerat eller reserverat området för en framtida hamnexploatering. Först år 1728 får vi en mer tillförlitlig bild av bebyggelsen i Masthugget. Då är i stort sett hela strandsträckan mellan Pusterviken och Stigberget tomtlagd och utbyggd med bryggor och korta pirar. Mitt i området fanns också en liten naturlig lagunbildning, vilken då betecknas som "Stadens Compagnie Hamber".
5 Mot slutet av 1700-talet har området expanderat ytterligare. Pirarna låg då tätare och hade dessutom förlängts långt ut i älven. Även bebyggelsen hade tätnat och samtidigt expanderat långt ut på pirarna. Muddring och underhåll I Sjöfartsmuseets arkiv och i Göteborg stadsarkiv finns uppgifter om hamnförhållandena i Göteborg under perioden talet. Man tvingades kontinuerligt muddra i både hamnar och kanaler. Detta tycks ha berott på naturlig uppslamning, men även på utsläpp från sågverk i bl.a. Lilla Edet och Säveån. I några fall klagades på dumpning av barlast-sten och i många fall också dumpning av muddermassor som utgjort hinder i segelleden. Andra dokument från 1700-talet och 1800-talet berör frågan om anläggande eller underhåll av dykdalber i anslutning till det s.k. Rivieret. Det framgår inte exakt var dessa kan ha legat, men förmodligen har det funnits dykdalber både vid Masthugget och rakt utanför sänkverket. Vrak och slopade fartyg Emellanåt omnämns hinder i form av vrak och övergivna båtar. Förutom enstaka notiser som kan hänföras till hamnkanalerna eller till Masthugget, så saknas oftast närmare uppgifter om var dessa har legat. I krigsarkivet finns uppgifter om att ett stort antal av kronans båtar och krigsfartyg slopats och huggits upp eller sänkts på västkusten. Från perioden finns uppgifter om 53 slopade fartyg av varierande slag och i 11 fall finns dessutom uppgifter om var fartygen har sänkts. Fem av fartygen har sänkts vid Nya Varvet, varav två i samband med en dansk attack mot Göteborg. Från denna händelse finns en karta som visar nio sänkta fartyg, som ligger på linje och bildar en spärr tvärs över älven mellan Nya Varvet och Rya nabbe. År 1765 sänktes tre fartyg invid Aspholmen utanför nuvarande Arendalshamnen och ett s.k. mösarfartyg sänktes 1855 för att bilda underlag för en brygga vid Färjenäs. De två sista fartygen anges vara sänkta i Göteborg och i Skärvallskil. Slopningen av fartyg nådde sin topp under första halvan av 1800-talet. Detta skedde samtidigt som man avvecklade Göteborgs befästningar och kan därför ses som en följd av förändrade politiska förhållanden i omvärlden och möjligen också som en följd av den försvarstekniska utvecklingen. Ovanstående redovisning speglar endast förhållandena som rör fartyg knutna till krigsflottan. Däremot har vi ingen egentlig överblick över den samtida civila sjöfarten och varvsverksamheten i Göteborg med omnejd. Under både och 1800-talet skedde mycket omfattande förändringar längs stora delar av den södra älvstranden. Under 1700-talet var det främst Masthuggsområdet som växte fram med en omfattande hamnverksamhet, med stora nyanlagda bryggor och pirar. Under 1800-talet skedde de största förändringarna i närmare anslutning till själva staden. Till följd av att befästningarna revs så byggdes nya kajer ut mot älven. Dessutom fylldes nu också ut och exploaterades stora delar av Pusterviken och Gullbergsvass. Dessa hamnbyggen skedde till stor del samtidigt som man slopade ett stort antal av kronans och förmodligen också civila fartyg
6 Från många andra städer, som exempelvis Köpenhamn, Kalmar, Oslo och Stockholm, finns otaliga exempel på att man i äldre tider utnyttjade gamla uttjänta båtar och fartyg som utfyllnad och underlag när man byggt bryggor och kajer. Göteborg utgör säkerligen inte något undantag. Karta över slopade vrak utanför Nya Varvet Stadens avfallshantering Göteborg stad hade tidigt en organiserad renhållning. Latrin och hushållsavfall samlades i avfallsbingar inne på gårdarna. Dessa tömdes när de hade blivit fulla, och innehållet fraktades ner till hamnen och Bildtext lastades på pråmar för vidare transport ut från staden. Troligen har sedan avfallet dels tömts direkt i havet en bit ut i skärgården, men även använts som jordförbättringsmedel på kringliggande åkermark. Trots den organiserade sophanteringen, så måste en del avfall också ha slängts direkt ut i älven. Skräp dumpades också direkt från de fartyg som legat ute på redden. Avfall som hamnat i älven bör ha förts ut med strömmen, medan tyngre avfall snabbt sjunkit till botten. Detta kan därför återfinnas på den ursprungliga sjöbotten, under utfyllda områden. Bevarade avfallslager har ett såväl begränsat som förhöjt informationsvärde. Svagheten är att det varken går att knyta till enskilda hushåll eller till enskilda delar av staden. Styrkan är däremot att det, till skillnad från avfallet inne på tomter och i avfallsbingar, kan spegla en lång obruten sekvens av stadens avfallsalstring. Dessutom är det möjligt att det avfall som hamnat på sjöbotten också har en annan karaktär och speglar andra sidor än det avfall som vi vanligtvis finner inne i staden. Lilla Bommen Det finns en handfull kartor som illustrerar området vid Lilla Bommen från tidigt 1600-tal och fram till den senare delen av 1800-talet. Under 1700-talet begränsades Göteborg mot nordväst av den s.k. sjömuren som ingick i den inre försvarslinjen och som här har gått i sträckningen för S:t Eriksgatan och Kanaltorgsgatan.
7 Enligt kartorna har älven då sträckt sig ända fram till sjömuren. På vardera sidan om Östra Hamngatans mynning har det funnits bastioner som skjutit ut i älven. Från Kvarnberget har bastionen S:t Erik sträckt sig ut mot den nuvarande operan. Strax invid Östra Nordstan har bastionen Gustavus Primus legat. Göteborg från Öster 1709 Kartorna visar att det utanför sjömuren funnits enkla eller dubbla pålspärrar med öppning in mot Östra hamnkanalen. På senare kartor från 1700-talet är denna yttre spärr markerad som en mur ute i älven. Omedelbart öster om bastionen Gustavus Primus har vallgraven mynnat ut i älven och efter grävningen av denna bildades då den knappt 2 hektar stora "Hultmans holme" ut mot Gullbergs vass. I början på 1800-talet beslutades att riva stora delar av stadens befästningar. Till en början var det de inre befästningarna som revs. På 1800-talet började man även utföra större muddrings- och utfyllnadsarbeten ute i älven för att skapa nya hamnanläggningar för den då modernare sjöfarten. Sydväst om Lilla Bommen begränsades utfyllnaden i huvudsak till området innanför sänkverket. I nordöst började man fylla ut långt utanför de gamla befästningarna. Så skapades både Packhuskajen, Gullbergskajen och hamnbassängen vid Lilla Bommen. Den senare sträckte sig ursprungligen nästan ända in till Kanaltorgsgatan och vinklade dessutom av in mot nordöst strax innanför den yttre muren. Den riktigt stora utfyllnaden längre ut i Gullbergsvassområdet skedde därefter under 1800-talets senare hälft och långt in på 1900-talet. Utsigt af Göteborg från Skansen GöthaLejon. Detta är första delen av en uppsats som skrivits av Bertil Kärnefelt. Del 2 finns tillgänglig på samma plats.
Förstudier och förundersökningar inför bygget av Götatunneln
UV VÄST RAPPORT 2002:7 ARKEOLOGISKA FÖRSTUDIER OCH FÖRUNDERSÖKNINGAR Förstudier och förundersökningar inför bygget av Götatunneln Västergötland, Göteborg stad, norr om Järntorget och vid Lilla Bommen,
Läs merGöteborg en befäst handelsstad del 2
Göteborg en befäst handelsstad del 2 Kanalmuren innanför sjömuren i Östra Hamngatan. Fasadsten från 1800-talet. Lilla Hamnkanalen Den gamla Lilla hamnkanalens (Östra Hamngatan) västra mur har kunnat dokumenteras
Läs merHISTORISK STADSBILDSÖVERSIKT 1. Älvmynningens bosättningar i forntiden 3. Förstäder, hamnar, manufakturer från tullen till Klippan Det fiskrika området kring Göta Älvs mynning har varit attraktivt för
Läs merFigurbilaga till UV Väst, Dokumentation av fältarbetsfasen 2005:4
Figurbilaga till UV Väst, Dokumentation av fältarbetsfasen 2005:4 Arkeologisk undersökning. Intrasisprojekt V2001:24, dnr 423-1390-2001 och V2001:27, dnr 423-1391-2001 Lilla Bommen Järntorget Fig. 1. Utsnitt
Läs merPlatsen för bastionen Gustavus Primus Då och nu
Platsen för bastionen Gustavus Primus Då och nu Faktasammanställning Kvarnholmen 2:5 Nicholas Nilsson KALMAR LÄNS MUSEUM Kulturhistorisk studie 2009:2 Gärdslösa kyrka Kalmar läns museum Platsen för bastionen
Läs merJönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum
Jönköpings stads historia 1284-1700 Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Bild 1 Jönköping från södra änden av Munksjön omkring 1690. Kopparstick av Erik Dahlbergh. Bild 2 Medeltida vägnät. Bild
Läs merFÄSTNINGSSTADEN GÖTEBORG
VÄSTLÄNKEN OCH FÄSTNINGSSTADEN GÖTEBORG Tom Wennberg Arkeolog Hur stärker vi de kulturhistoriska värdena i den framtida staden? 3/14/2015 Upplägg Kort fästningshistorik Exempel på framgrävda befästningslämningar
Läs merSvensk historia 1600-talet
Svensk historia 1600-talet Viktiga händelser att kunna berätta om kring 1600-talet. SID Kungar under 1600-talet 3 Älvsborgs andra lösen 4-5 Göteborgs grundande 6-8 Vasaskeppet 9 Trettioåriga kriget och
Läs merStadt Hamburg 13, fornlämning nr 20
Arkeologisk förundersökning 2014 Stadt Hamburg 13, fornlämning nr 20 KÄLLARDRÄNERING Malmö stad, Malmö kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2014:9 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2014 Stadt
Läs merUPPDRAGSLEDARE THHM UPPRÄTTAD AV. Ingela Forssman
UPPDRAG Centrala Älvstaden, kartläggning av förorenad mark UPPDRAGSNUMMER 1311521000 UPPDRAGSLEDARE THHM UPPRÄTTAD AV Ingela Forssman DATUM Lilla Bommen Allmänt Lilla Bommen ligger på södra älvstranden
Läs merMarinarkeologisk utredning Göta älv Göteborgs socken och kommun Thomas Bergstrand Bohusläns museum Rapport 2013:3. Skeppsbrokajen
Marinarkeologisk utredning Göta älv Göteborgs socken och kommun Thomas Bergstrand Bohusläns museum Rapport 2013:3 Skeppsbrokajen Skeppsbrokajen Marinarkeologisk utredning Göta älv, Göteborgs socken och
Läs merFAKTABLAD K13. Vasa hamns historia och utveckling
Tema 5. Kultur FAKTABLAD. Vasa hamns historia och utveckling Ända sedan förkristen tid har folk varit bosatta vid kusten i det område där Vasa stad och Korsholms kommun nu finns, och idkat handel och sjöfart.
Läs merhttp://sv.wikipedia.org/wiki/norrk%c3%b6ping http://sv.wikipedia.org/wiki/j%c3%b6nk%c3%b6ping
Norrköping Norrköping fick stadsrättigheter 1384 då människor redan bott kring Motala ströms fall under lång tid. Nu finns det 83 561 invånare, staden är 3 477,94 hektar stor och varje kvadratmeter rymmer
Läs merArkeologisk förundersökning 2013. Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING. Malmö stad, Malmö kommun Skåne län. Skånearkeologi Rapport 2013:11.
Arkeologisk förundersökning 2013 Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING Malmö stad, Malmö kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2013:11 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2013 Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING
Läs merVinningsbo platsens historia
Vinningsbo platsens historia Vinningsbo hör till den gamla Skårdals by och är den enda av byns gårdar som hade ett särskilt namn Vinningsbogården. Rikspolitiska förvecklingar och krig har påverkat denna
Läs merGöteborgs kustartilleriförsvars föregångare vid Göta älv
Göteborgs kustartilleriförsvars föregångare vid Göta älv K ä l l a : K u s t p o s t e n n r 1 1 9 5 0 G a m l a Ä l v s b o r g s f ä s t n i n g ( Ä l v s b o r g s s l o t t ). Det enda samband med
Läs merkv. Idogheten Mats Sandin och Johan Thörnqvist
A R K E O L O G I S K R A P P O RT 2018 :18 kv. Idogheten Göteborg 216 kv. Idogheten, Inom Vallgraven 24:3 Historisk tid Arkeologisk förundersökning Göteborgs stad Mats Sandin och Johan Thörnqvist ARKEOLOGISK
Läs merFastigheten Högvakten 5 & 6, fornlämning nr 42
Arkeologisk förundersökning 2014 Fastigheten Högvakten 5 & 6, fornlämning nr 42 FJÄRRVÄRME Helsingborgs stad, Helsingborgs kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2014:5 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning
Läs mer51 GÖTEBORG. Lödöse, Nylöse. 51_ GÖTEBORG.doc 51
51 GÖTEBORG Göteborg - utsikt över nuvarande rangerbangården och järnvägsstationen. T h Skansen Lejonet (Gullberg). Lödöse, Nylöse Sveriges port mot väster var länge en smal landremsa mellan Bohuslän och
Läs merGESTALTNINGSPROGRAM VÄSTRA ERIKSBERG. UTSTÄLLNINGSHANDLING november 2005 GÖTEBORGS STADSBYGGNADSKONTOR
GESTALTNINGSPROGRAM VÄSTRA ERIKSBERG UTSTÄLLNINGSHANDLING november 2005 GÖTEBORGS STADSBYGGNADSKONTOR INLEDNING / BAKGRUND Bakgrund Området idag Omgivning PLAN- OCH GESTALTNINGSIDÉ Gestaltning Trygghet
Läs merStadsvandring Malmö 1600-talet med fokus på försvaret
Stadsvandring Malmö 1600-talet med fokus på försvaret Mål: Att förankra kunskaper om lokalhistorien i fysiska platser i staden. Material: Karta och information kring stoppen i kartan, se nästföljande sidor.
Läs merbirger jarls torn nya fynd 3 6 b l i c k ~ s t o c k h o l m d å & n u
birger jarls torn nya fynd 3 6 b l i c k ~ s t o c k h o l m d å & n u Riddarholmen sedd från Stadshuset. Birger Jarls torn ligger på udden, i mitten av bilden. Till väster finns Överkommissariens hus
Läs merNenningesund. en port till skärgården
Nenningesund en port till skärgården En gammal historisk vattenled som väcks till liv kan ge Rådmansö och Norrtälje kommun ett nytt rekreationsområde. Den skulle samtidigt ge mindre båtar en tryggare farväg
Läs merGustav Adolfs torg. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning
Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Gustav Adolfs torg Dokumentation i samband med ledningsdragning för el och dränering inom RAÄ 20 Malmö stad Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten
Läs merGimmersta. Miljö. Gimmersta, Katrineholms kommun 87
Gimmersta, Katrineholms kommun 87 orangeriet vid gimmersta sett från sydost med sjön öljaren i bakgrunden. gimmersta 1:8, julita socken, katrineholms kommun. Gimmersta nedan t h: flygbild över gimmersta
Läs merHus i gatan Akut vattenläcka
Rapport 2012:60 Arkeologisk förundersökning Hus i gatan Akut vattenläcka RAÄ 5 och 16 Järntorgsgatan Skänninge stad Mjölby kommun Östergötlands län Mats Magnusson Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M
Läs merSkabersjö 26:1 Skabersjö socken, Svedala kommun.
Rapport 2014:2 Skabersjö 26:1 Skabersjö socken, Svedala kommun. Arkeologisk förundersökning 2012 Therese Ohlsson Rapport 2014:2 Skabersjö 26:1 Skabersjö socken, Svedala kommun. Arkeologisk förundersökning
Läs merEn historia kring Wittmannsdorfs karta, del 2
En historia kring Wittmannsdorfs karta, del 2 Gustav Vasa införde att Sverige och kronan skulle bli arvsrike och gå vidare till sina fyra söner, Erik, Johan, Gustav och Karl i födelseordning. Erik, den
Läs merNy belysning, Gamla staden 8:1 i Helsingborg
Rapport 2011:3 Ny belysning, Gamla staden 8:1 i Helsingborg Arkeologisk förundersökning 2010 Jan Kockum Rapport 2010:3 Ny belysning, Gamla staden 8:1 i Helsingborg Arkeologisk förundersökning 2010 Jan
Läs merPlatsen för bastionen Gustavus Primus Då och nu
Platsen för bastionen Gustavus Primus Då och nu Faktasammanställning Kvarnholmen 2:5 Nicholas Nilsson KALMAR LÄNS MUSEUM Kulturhistorisk studie 2009:2 Gärdslösa kyrka Kalmar läns museum Platsen för bastionen
Läs merTrädgårdsgatan i Skänninge
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:17 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Trädgårdsgatan i Skänninge RAÄ 5:1, Skänninge socken, Mjölby kommun, Östergötlands län Madeleine Forsberg ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:17
Läs merFornleden genom Fryksdalen
1 2 Fornleden genom Fryksdalen I denna bildberättelse får vi följa två unga damers vandring genom Fryksdalen på en uråldrig färdled. Vi är en liten grupp som sedan en tid arbetar med ett projekt kring
Läs merPLANFÖRUTSÄTTNINGAR. area: e-tal: antal lgh: verksamhetsyta: antal p-platser idag: avstånd till centrum: 23 ha 1, kvm ca 2000 ca 1-2 km
area: e-tal: antal lgh: verksamhetsyta: antal p-platser idag: avstånd till centrum: 3 ha 1,05 0 40 0 kvm ca 000 ca 1- km PLANFÖRUTSÄTTNINGAR Göteborg är beläget på Sverige västkust och är den näst största
Läs merFASTIGHETSUTREDNING FÖR DEL AV MÖLLE HAMN, MÖLLE 14:2 M.FL. HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN
KS/2011/842-15 FASTIGHETSUTREDNING FÖR DEL AV MÖLLE HAMN, MÖLLE 14:2 M.FL. HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN 2013-10-30 HISTORIK Enligt stadsantikvarie Henrik Ranby har Ören funnits sedan omkring 1700-talet och
Läs mer1.2.1 Befästningen, stadens grund
Figur 5: Karta upprättad 1644 över Göteborgs befästa stad (Göteborgs stadsmuseums arkiv 2015). Strukturer efter befästningar, kvarterens utbredning samt Stora Hamnkanalen finns bevarade än idag. 1.2.1
Läs merBredbandsutbyggnad i områdena Finspång - Rejmyre och Ljusfallshammar - Grytgöl
Rapport 2006:18 Arkeologisk utredning etapp 1 Bredbandsutbyggnad i områdena Finspång - Rejmyre och Ljusfallshammar - Grytgöl Hällestad, Regna, Skedevi och Risinge socknar Finspångs kommun Östergötlands
Läs merArkeologisk schaktningsövervakning. Kvarteret Rosenberg. RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala Uppland. Bent Syse 2003:13
Arkeologisk schaktningsövervakning Kvarteret Rosenberg RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala Uppland Bent Syse 2003:13 Arkeologisk schaktningsövervakning Kvarteret Rosenberg RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala
Läs merUrsprunglig användning: representation för kungen, garnison och myntslageri
Malmöhus slott Plats: Malmöhusvägen Byggnadsår: äldsta byggnaden från 1434 Byggherre: Eric av Pommern Ursprunglig användning: representation för kungen, garnison och myntslageri Myntergården Malmöhus slott
Läs merSlottsbron. Schaktningsövervakning inom RAÄ 20, Malmö stad. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Malmö stad Skåne län
Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2002 Slottsbron Schaktningsövervakning inom RAÄ 20, Malmö stad Malmö stad Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:073
Läs merBohusläns museum RAPPORT 2017:11
Bohusläns museum RAPPORT 2017:11 Järnvågen Marinarkeologisk utredning inom del av Göta älv Göteborgs stad och kommun Thomas Bergstrand & Matthew Gainsford Bohusläns museum RAPPORT 2017:11 Järnvågen Marinarkeologisk
Läs merFo~urs- FOR ATT KULTDRVARDEM SRALL BIBE~LLAS:
REGISTERBLAD 1989-01-30 oinia~i< AV RIKSINTRESSE FOR KULTURMI~SVARD I HALLANDS LÄN Nr KN 3 Namn: KUNGSBACKA m KUNGSBACKA KOMMUN KARTA: 6B NO UGE: X 6380 Y 1276 RULTUR~ISR REXXON: 7 Bohuslänska kustbygden
Läs merKaxberg. Arkeologisk utredning vid. Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland.
Arkeologisk utredning vid Kaxberg Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland. Rapport 2010:37 Kjell Andersson Arkeologisk utredning vid Kaxberg
Läs merKvarteret Lyckan, Norrköping 2009
för den arkeologiska undersökningen av kålgårdar i kvarteret Lyckan i Norrköping år 2009. Trädgårdsarkeologi i kvarteret Lyckan Under slutet av oktober och i november kommer vi att undersöka kålgårdar,
Läs merÄlvstaden. Diskussionsunderlag utbyggnadspotential, fördelning bostäder/arbetsplatser
Älvstaden Diskussionsunderlag utbyggnadspotential, fördelning bostäder/arbetsplatser 2012-09-27 Projektet Centrala Älvstaden Projektet Centrala Älvstaden har åren 2010-2012 genomförts på uppdrag av Kommunstyrelsen.
Läs mer1:2. Siggegärde 2:2 VIRKESJÖ
VIRKESJÖN 153 Kort beskrivning Virkesjön ligger sydväst om Nybro tätort. Planområdet som ligger i Siggegärde, ligger i anslutning till gammal gårdsbebyggelse. Gårdarna tillsammans med gamla stenmurar,
Läs mer4.UNDERLAG GÅNGFLÖDESPROGNOS TÄTHETSANALYSER 4.1 BEFOLKNINGSTÄTHET
4.UNDERLAG GÅNGFLÖDESPROGNOS TÄTHETSANALYSER 4.1 BEFOLKNINGSTÄTHET 4.1 TÄTAST RUNT BRUNNSTORGET OCH NORDSTAN Samtliga analyser och modeller i kapitel 4 bygger på konceptet för RegionCity från juni. RegionCity
Läs merStockholms läns museums rapporter finns i pdf:
Stockholms läns museums rapporter finns i pdf: www.stockholmslansmuseum.se Norrtälje badhus Rapport 2015:30 Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning, RAÄ Norrtälje 42:1, fastighet Tälje
Läs merDagvattenledning vid Gamla stan
Dagvattenledning vid Gamla stan Antikvarisk kontroll 1973 Järnvägsgatan-Slottsvägen, Kalmar, Kalmar kommun Magnus Petersson KALMAR LÄNS MUSEUM Rapport 2009:32 Gärdslösa kyrka Kalmar läns museum Dagvattenledning
Läs merCitadellstaden 1:1 Stadsparken, fornlämning 12 BELYSNINGSSTOLPAR
Arkeologisk förundersökning 2013 Citadellstaden 1:1 Stadsparken, fornlämning 12 BELYSNINGSSTOLPAR Landskrona stad, Landskrona kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2013:8 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning
Läs merBergvärme till Kläckeberga kyrka
Bergvärme till Kläckeberga kyrka Kläckeberga socken, Kalmar Kommun, Småland Förundersökning, 2006 Cecilia Ring Rapport Juni 2007 Kalmar läns museum RAPPORT Datum KLM obj nr 06/26 KLM dnr 33-724-05 Lst
Läs merIntill Eksunds gård A V D E L N I N G E N F Ö R A R K E O L O G I. Rapport 2009:62. Arkeologisk utredning, etapp 1
Rapport 2009:62 Arkeologisk utredning, etapp 1 Intill Eksunds gård Borg 11:3 Borgs socken Norrköpings kommun Östergötlands län Kjell Svarvar Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M A V D E L N I
Läs merInnerstaden 1:14 Drottningtorget AVLOPPSLEDNING
Arkeologisk förundersökning 2013 Innerstaden 1:14 Drottningtorget AVLOPPSLEDNING Malmö stad, Malmö kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2013:10 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2013 Innerstaden
Läs merFORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård
FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Granhammars herrgård Granhammars herrgård avbildad i en litografi av Alexander Nay ur Uplands herregårdar från 1881. Herrgård från 1700-talet med rötter i medeltiden
Läs merVästra Hisings härad (som omfattade socknarna Torslanda, Björlanda, Säve, Backa och Rödbo) tillhörde Norge fram till freden i Roskilde 1658.
[b]lite om Hisingens historia[/b] [h]hisingen[/h] Hisingen är till ytan Sveriges fjärde största ö (Gotland 2 994 km² Öland 1 347 km² Orust 346 km² Hisingen 199 km² Värmdö 181 km² Tjörn 148 km² Väddö och
Läs merslutfört arkeologiskt fältarbete inom fastigheten Vilsta 2:1, Eskilstuna socken och kommun, Södermanlands län.
Projekt nr:1632 1 (2) meddelande till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Urban Mattsson 611 86 Nyköping från. Sörmlands Arkeologi AB, Patrik Gustafsson Gillbrand datum. 2017-05-24 ang. slutfört arkeologiskt
Läs merInför planläggning av del av Agneshög 3:23, 3:41 samt Räkan 1
uv öst rapport 2008:18 kulturhistoriskt planeringsunderlag Inför planläggning av del av Agneshög 3:23, 3:41 samt Räkan 1 Bispmotala tegelbruk Motala stad och kommun Östergötland Dnr 421-605-2008 Annika
Läs merI närheten av kung Sigges sten
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:01 ARKEOLOGisK ANTiKvARisK KONTROLL I närheten av kung Sigges sten Lunger 10:2, Götlunda 51:1 3, Götlunda socken, Arboga kommun, Närke, västmanlands län Leif Karlenby ARKEOLOGGRUPPEN
Läs merDOKUMENTATION I SAMBAND MED GRUNDLÄGGNING AV BASTIONSSEGMENT, RAÄ
Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2008 Östra Kurtin DOKUMENTATION I SAMBAND MED GRUNDLÄGGNING AV BASTIONSSEGMENT, RAÄ 19:2 Malmö stad Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för
Läs merKulturlager från 1700-talet i Mariefred
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:38 Kulturlager från 1700-talet i Mariefred Schakt för bergvärme Arkeologisk förundersökning Fornlämning Mariefred 21:1 Fastigheten Kungshusen 1 Mariefred socken
Läs merHolländaregatan i Marstrand
UV VÄST RAPPORT 2000:13 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Holländaregatan i Marstrand en arkeologisk förundersökning i delar av Holländaregatan Kyrkogatan Bohuslän, Marstrand socken, RAÄ 32 Carina Bramstång
Läs merStaden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030
Staden möter havet Strategin går ut på att bättre utnyttja Ystads unika läge vid havet och bättre koppla ihop staden med havet. Att koppla staden till havet handlar om att flytta ut hamnverksamheten till
Läs merRamsös historia Bönder och jägare
På en liten ö i Stockholms innerskärgård har min familj sitt fritidshus. Ramsö ligger en bit utan för Vaxholm, en ungefärlig timmes resväg från Stockholms innerstad med bil och båt. Här har jag spenderat
Läs merExempel. Kontrollprogram Grundvatten Bilaga 8.1 Åtgärdsnivåer för grundvattenberoende fornlämningar Rev version/datum: xx/xxxx-xx-xx
Bilaga 8. Åtgärdsnivåer för grundvattenberoende fornlämningar Fornlämning: Göteborg 5:, Skansen Lejonet och Gullberg Fornlämning Göteborg 5:, Skansen Lejonet är byggd under 6-talet och grundlagd på berg.
Läs merGräfsnäs slott. Thomas Bergstrand. Marinarkeologisk förundersökning Erska 21:2 Gräfsnäs 1:19, Gräfsnäs socken, Alingsås kommun.
XX FU gräfsnäs slott Rapport 27:86 Gräfsnäs slott Marinarkeologisk förundersökning Erska 21:2 Gräfsnäs 1:19, Gräfsnäs socken, Alingsås kommun Bohusläns museum Rapport 27:86 Rapport från utförd arkeologisk
Läs merDomherren 18. Fornlämning 93, Kalmar stad, Kalmar kommun, Småland Arkeologisk förundersökning 2001
Domherren 18 Fornlämning 93, Kalmar stad, Kalmar kommun, Småland Arkeologisk förundersökning 2001 1 . Kartor publicerade i enlighet med tillstånd 507-98-2848 från Lantmäteriverket. Utgiven av Kalmar läns
Läs merVad händer på bilden?
Vad händer på bilden? Till vänster kan man se den offentliga brunnen på Norra Stortorget, skiss av Einar Bager, Malmö Stadsarkiv Vad händer på bilden? Södergatan på 1600-talet, skiss av Einar Bager, Malmö
Läs merSärskild arkeologisk utredning med anledning av en planerad byggnation intill domkyrkan.
Rapport 2007:22 Särskild arkeologisk utredning med anledning av en planerad byggnation intill domkyrkan. Fornlämning: Raä 26:1 Fastighet: Öhn 2:48 Socken: Härnösand Kommun: Härnösand Landskap: Ångermanland
Läs merLARSBODA KARLSVIK KLOCKELUND Farsta 2:1, Stockholms stad
LARSBODA KARLSVIK KLOCKELUND Farsta 2:1, Stockholms stad Arkeologisk förstudie 2013 John Hedlund Stockholms stadsmuseum rapporterar 29 Omslagsbild: Detalj från häradsekonomiska kartan från 1901, Länna
Läs merInnerstaden 1:62 Peter Lundbergsgatan, fornlämning nr 19
Arkeologisk förundersökning 2014 Innerstaden 1:62 Peter Lundbergsgatan, fornlämning nr 19 KABELSCHAKT Trelleborgs stad, Trelleborgs kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2014:4 Per Sarnäs Arkeologisk
Läs merKulturvärden och kulturmiljö kring Lilla Aspholmen och Arken konferenscenter
Kulturvärden och kulturmiljö kring Lilla Aspholmen och Arken konferenscenter Bilaga till miljökonsekvensbeskrivning Mattias Öbrink Bohusläns museum Rapport 2009:32 Kulturvärden och kulturmiljö kring Lilla
Läs merSchakt vid Ny Varberg Lindhovs Gård
UV VÄST RAPPORT 2000:25 ANTIKVARISK KONTROLL Schakt vid Ny Varberg Lindhovs Gård Halland, Varbergs kommun, Lindbergs sn, RAÄ 40 Carina Bramstång UV VÄST RAPPORT 2000:25 ANTIKVARISK KONTROLL Schakt vid
Läs merKv Minerva 24 i Helsingborg
Rapport 2011:13 Kv Minerva 24 i Helsingborg Arkeologisk förundersökning 2011 Jan Kockum Rapport 2011:13 Kv Minerva 24 i Helsingborg Arkeologisk förundersökning 2011 Jan Kockum Fornlämningsnr: 42 KV Minerva
Läs merGamla staden 7:1 Helsingborgs kommun
UV SYD RAPPORT 2005:2 ARKEOLOGISK UTREDNING Gamla staden 7:1 Helsingborgs kommun Skåne, Helsingborg, Gamla staden 7:1 Magnus Andersson Kolumntitel 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar
Läs merRapport Arendus 2015:33 FÅRÖ NYSTUGU 1:3. Arkeologisk utredning Dnr Fårö socken Region Gotland Gotlands län 2015.
Rapport Arendus 2015:33 FÅRÖ NYSTUGU 1:3 Arkeologisk utredning Dnr 431-2429-15 Fårö socken Region Gotland Gotlands län 2015 Christian Hoffman Omslagsbild: Utredningsområdet på Nystugu 1:3 sett från sydväst.
Läs merGamla Staden 8:1 Stortorget FJÄRRKYLA
Arkeologisk förundersökning 2013 Gamla Staden 8:1 Stortorget FJÄRRKYLA Helsingborgs stad, Helsingborgs kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2013:9 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning Gamla Staden
Läs merUtbyggnad av Marstrands skola
UV VÄST RAPPORT 2000:8 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Utbyggnad av Marstrands skola Bohuslän, Marstrands stad, fastigheten 55:2, kvarteret Rektorn, del av RAÄ 32 Viktor Svedberg UV VÄST RAPPORT 2000:8 ARKEOLOGISK
Läs merKA2 Muldivision. Kustförsvaret i Bleking med inriktning på minvapnet.
1 KA2 Muldivision Kustförsvaret i Bleking med inriktning på minvapnet. 1. Referenser : Befästningsparken i Karlskrona. Kungliga Karlskrona Kustartilleriregemente 1/ 1 1902 31/ 10 2000. 2. Allmänt : 2.1.
Läs merUtredning i Skutehagen
Arkeologisk rapport 2011:10 Utredning i Skutehagen Torslanda Kärr 3:1 m.fl. Utredning 1994 Göteborgs kommun Else-Britt Filipsson ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN GÖTEBORGS STADSMUSEUM ISSN 1651-7636 Göteborgs
Läs merArkeologisk utreding vid Prästgården i Bollebygd
Arkeologisk utreding vid Prästgården i Bollebygd Arkeologisk utredning Bollebygd prästgård 1 :2 Bollebygd socken och kommun Elinor Gustavsson Västarvet kulturmiljö/lödöse museum Rapport 2016 :8 Västarvet
Läs merGrönsöö trädgård Ledningsdragning i f.d. kabinett-trädgården
Arkeologisk schaktningsövervakning Grönsöö trädgård Ledningsdragning i f.d. kabinett-trädgården Grönsöö slott Raä 89:1 Kungs- Husby socken Uppland Joakim Kjellberg och Katarina Frost 2 Arkeologisk schaktningsövervakning
Läs merPM utredning i Fullerö
PM utredning i Fullerö Länsstyrelsens dnr: 431-5302-2009 Fastighet: Fullerö 21:66 m fl Undersökare: SAU Projektledare: Ann Lindkvist Inledning Utredningen i Fullerö utfördes under perioden 15 oktober -
Läs merStadslifv in real life!
Stadslifv in real life! Hej! Du kommer nu att gå en stadsrundvandring på egen hand. Har du karta, penna, klisterprickar och instruktionsblad och någon sorts kamera så är det bara att sätta igång. Startplats
Läs merEn källare med tradition
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2007:39 En källare med tradition Mynthuset åter aktuellt Antikvarisk kontroll RAÄ 232 Jarl 5 Västerås stadsförsamling Västmanland Ulf Alström Innehållsförteckning Inledning...
Läs merÅrsuppgift Närkes Skogskarlar 2015
Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015 Må nu icke Talmannen och hans Karlar ångra sitt beslut att Eder dubba till Skogskarlar. Bevisa för Karlarna att de fattat rätt beslut genom att under kommande årsrunda
Läs merFastigheten Kristianstad 4:4
Rapport 2012:1 Fastigheten Kristianstad 4:4 Arkeologisk förundersökning 2012 Christer Carlsson Rapport 2012:1 Fastigheten Kristianstad 4:4 Arkeologisk förundersökning 2012 Christer Carlsson Fornlämningsnr:
Läs merOMRADE AV RIKSINTRESSE FOR K U L ~ I ~ S V A R D I I-IALLANDS LAN
1989-01-30 OMRADE AV RIKSINTRESSE FOR K U L ~ I ~ S V A R D I I-IALLANDS LAN Nr KN 21 Namn: FALKENBERGS INNERSTAD FALKENBERGS KOMMUN KARTA: 58 SO LAGE: X 6313 W: Mindre än 100 ha Y 1298 KULTURGMXIWLFISK
Läs merNågot om det som fanns en gång
Sida 1(9) Något om det som fanns en gång Fårösund Södra Trelge Den 27 april 2011 hölls ett föredrag om Försvarsanläggningar på Gotland av Hans Andersson inför ett 30-tal medlemmar. Föredraget började med
Läs merInnerstaden 1:14 Lilla Torg och Gustav Adolfs Torg, fornlämning nr 20 i Malmö stad, Malmö kommun
Rapport 2011:59 Innerstaden 1:14 Lilla Torg och Gustav Adolfs Torg, fornlämning nr 20 i Malmö stad, Malmö kommun Arkeologisk förundersökning 2011 Joakim Frejd Rapport 2011:59 Innerstaden 1:14 Lilla Torg
Läs merRapport angående förundersökning i form av schaktkontroll inom fornlämning Eskilstuna 557:1 och fastighet Fristaden 1:6, Eskilstuna socken och kommun
Rapport angående förundersökning i form av schaktkontroll inom fornlämning Eskilstuna 557:1 och fastighet Fristaden 1:6, Eskilstuna socken och kommun Sammanfattning I samband med anläggandet av en fontän
Läs merArkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004
Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004 ArkeoDok Rapport 2005:2 Visby 2005-01-24 Arkeologisk utredning över Svalsta, Grödinge socken, Botkyrka kommun, Stockholms län
Läs merPLANOMRÅDET. Placering
DEL 2 30 Placering Planområdet ligger väster om det som kallas Säve stationssamhälle, ca 12 kilometer norr om Göteborgs centrum på Hisingens nordöstra del. Säve ligger i ett område som länge varit utredningsområde
Läs merGravar och murrester på Södra Hestra kyrkogård
Antikvarisk kontroll Gravar och murrester på Södra Hestra kyrkogård Schaktarbeten för el-ledningar på Södra Hestra kyrkogård Södra Hestra socken i Gislaveds kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM
Läs merPå spaning efter Badstugubastionen vid Skeppsbron i Göteborg
uv väst rapport 2008:23 arkeologisk förundersökning På spaning efter Badstugubastionen vid Skeppsbron i Göteborg Västergötland, Göteborgs stad, kvarteret Redaren och kvarteret Verkstaden, RAÄ 216 Viktor
Läs merKulturmiljöutredning inför ny väg till planerad bergtäkt vid Alstrum. Alsters socken, Karlstads kommun, Värmlands län 2016:24
Kulturmiljöutredning inför ny väg till planerad bergtäkt vid Alstrum Alsters socken, Karlstads kommun, Värmlands län 2016:24 1 VÄRMLANDS MUSEUM Kulturarv Box 335 651 08 Karlstad Tel: 054-701 19 00 Fax:
Läs merArkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2014:5
Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2014:5 Undersökning: Arkeologisk förundersökning Lst:s dnr: 220-5155-91 Ansvarig institution: Göteborgs historiska museum Eget dnr: 471-331 Ansvarig för undersökningen:
Läs merArboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014
Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014 John Hedlund Omslagsbild: Arboga kök 1962 fotograferat från ONO av Lennart af Petersens (SSM F68682). Stadsmuseet Box 15025 104 65
Läs merUnder en dryg månad hösten 2003 var en del av Stortorget i Örebro avstängt. Sydkraft Mälarvärme AB skulle lägga om fjärrvärmenätet.
2010-01-21 Ett titthål på i Under en dryg månad hösten 2003 var en del av i avstängt. Sydkraft Mälarvärme AB skulle lägga om fjärrvärmenätet. Från början var det planerat som ett omfattande arbete med
Läs merEn kabelförläggning vid Årke, Uppland
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2017:4 En kabelförläggning vid Årke, Uppland Arkeologisk kontroll Fornlämning Gryta 135:1 Årke 1:4 Gryta socken Enköpings kommun Uppland Jan Ählström En kabelförläggning
Läs merTillgänglighetsinventering i City Miljöbilsuppställning på 10-minutersparkering. Meddelande 11:2008 Trafikkontoret Parkering
Tillgänglighetsinventering i City Miljöbilsuppställning på 10-minutersparkering Meddelande 11:2008 Trafikkontoret Parkering Bakgrund och syfte För alla typer av parkering skall i första hand tomtmarksparkering
Läs merArkeologisk utredning vid Västra Sund. RAÄ 135:1, Arvika socken, Arvika kommun, Värmlands län 2015:22
1 Arkeologisk utredning vid Västra Sund RAÄ 135:1, Arvika socken, Arvika kommun, Värmlands län 2015:22 VÄRMLANDS MUSEUM Dokumentation & samlingar Box 335 651 08 Karlstad Tel: 054-701 19 00 Fax: 054-701
Läs mer