Figurbilaga till UV Väst, Dokumentation av fältarbetsfasen 2005:4

Transkript

1 Figurbilaga till UV Väst, Dokumentation av fältarbetsfasen 2005:4 Arkeologisk undersökning. Intrasisprojekt V2001:24, dnr och V2001:27, dnr Lilla Bommen Järntorget Fig. 1. Utsnitt ur Blå kartan, blad 61 Göteborg, med platsen för undersökningen markerad. Skala 1: Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L1999/3. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /800. (Spridningstillståndet gäller alla kartor i figurbilagan.) Arkeologi inför Götatunneln 23

2 Fig. 2. De båda undersökningsområdena Järntorget och Lilla Bommen är markerat med grönt. Ytor som undersökts Fig. 3. Planritning med delområden på Lilla Bommen markerade. Ytor som undersökts Fig. 4. Planritning med delområden vid Järntorget markerade. 24 UV Väst, Dokumentation av fältarbetsfasen 2005:4. Arkeologisk undersökning

3 Fig. 5. Fotot visar den historisk-arkeologiska utställningen av Götatunnelprojektet på stadsmuseet som visade fynd från undersökningen. Foto: C. Bramstång. Fig. 6. Fotot visar pålraden när den just schaktats fram. Foto: C. Bramstång. Arkeologi inför Götatunneln 25

4 Fig. 7. Utdrag ur karta över Göteborg från år 1684 (Göteborgs Stadsmuseum). På kartan framgår en markering som överensstämmer med pålraden vi funnit. Sänkverk Pålspärr Kurtinmur Pålspärr Pålspärr Kranfundament Kranfundament Vändskiva Kurtinmur Sankt Eriksgatan 10 m Fig. 8. Bilden visar inmätningen av arkeologiska lämningar i förhållande till grundkartan vid Lilla Bommen. 26 UV Väst, Dokumentation av fältarbetsfasen 2005:4. Arkeologisk undersökning

5 Fig. 9. Dokumentationen av kurtinmuren utfördes genom fotogrammetrisk uppmätning. Muren ses i sin fulla längd så som den schaktats fram. Störningar av bl.a. ledningsdragningar har gjort att vissa partier är skadade. Foto: Metimur. Fig. 10. Kurtinmuren kom att friläggas på en sträcka av 50 meter. Den var 2 meter bred och bevarad upp till 1,5 meters höjd och vilade på en rustbädd. På insidan fanns mot muren vinklade förstärkningsmurar placerade var åttonde meter. Foto: C. Bramstång. Fig. 11. Rustbädd varpå kurtinmuren vilade. Foto: C. Bramstång. Arkeologi inför Götatunneln 27

6 Fig. 12. Just den här delen av kanalmuren vette mot hamnbassängen. Fasadstenen som syns ytterst är huggen s.k. kvadersten i granit. Den tillkom cirka Åldern på den yttre delen av kanalmuren känner vi ännu inte. Den syns på flera äldre kartor. På kartorna från 1600-talet kan skönjas att den bara nått fram till kurtinmuren. Men på två kartor når kanalmuren ända fram till sänkverket. Kanalmuren så som vi fått fram den på bilden kan bara ha nått ut i höjd med pålspärren. Foto: C. Bramstång. Fig. 13. Vy mot sydväst med den framrensade delen av sänkverket. Foto: V. Svedberg. 28 UV Väst, Dokumentation av fältarbetsfasen 2005:4. Arkeologisk undersökning

7 Fig. 14. Detalj av sänkverket. Teckning: A. Andersson. Rustbädd Sänkverk Göta Älv Nils Ericsonsgatan 16 m Fig. 15. Kartan visar inmätningen av sänkverket och rustbädden i älven i förhållande till grundkartan vid Lilla Bommen. Arkeologi inför Götatunneln 29

8 Fig. 16. Foto mot sydväst över friliggande rustbädd. Foto: V. Svedberg. 30 UV Väst, Dokumentation av fältarbetsfasen 2005:4. Arkeologisk undersökning

9 Fig. 17. Foto mot nordost som visar vändskivan vid Lilla Bommen. Lena Troedson står i navets centrum. Foto: C. Bramstång. Fig. 18. Foto mot nordväst som visar ett av kranfundamenten vid Lilla Bommen. I bakgrunden kan Operahuset skönjas. Foto: C. Bramstång. Arkeologi inför Götatunneln 31

10 Fig. 19. En av fyra träbockar som hittades i Lilla Bommen-området. Foto: C. Bramstång. Fig. 20. Stockbommen hör till den järnväg som gick mellan stationen och Stora Bommen. Stockbommen fungerade som ett stopp för vagnarna. Foto: V. Svedberg. 32 UV Väst, Dokumentation av fältarbetsfasen 2005:4. Arkeologisk undersökning

11 Fig. 21. På fotot syns flera generationer avloppsrännor. Den äldsta, grävd runt år 1830, syns i förgrunden. Foto: C. Bramstång. Fig. 22. En översiktsbild som visar schakten vid Lilla Bommen. Fotot är taget från balkongen på Hasselbladshuset och visar vyn mot NNO. I förgrunden har en grävmaskin precis påbörjat schaktet i Sankt Eriksgatan där vi fann två bogspröt från en kasserad båt (Götavraket). Strax intill syns ett av kranfundamenten samt vändskivan. I det grönfärgade vattnet sticker delar av pålspärren upp. Den brandgula grävmaskinen i mitten av bilden gräver fram kanalmuren. Vid tiden för när detta foto togs, i juni månad, hade schaktarbetet för att ta fram sänkverket under Götaälvbron ännu inte påbörjats. Foto: C. Bramstång. Arkeologi inför Götatunneln 33

12 Järnvågspiren Järnvågen Fig. 23. Kartan visar området kring Järnvågen då järnmanufaktur, smidesbyggnad och järnvågshus precis uppförts. Utsnitt ur Stadskarta över Göteborg från år 1786 (Göteborgs stadsmuseum). Fig. 24. På denna karta framställs byggnadernas placering på järnvågen. Utsnitt ur Stadskarta över Göteborg från år 1855 (Göteborgs stadsmuseum). Fig. 25. Bilden visar husgrund 1 som låg i väst-östlig riktning på järnvågspiren och hade minst tre rumsindelningar. Husgrunderna utgör rester av den kända bebyggelse som funnits på järnvågspiren och som varit knutna till järnhanteringen. Foto: C. Bramstång, mot söder. 34 UV Väst, Dokumentation av fältarbetsfasen 2005:4. Arkeologisk undersökning

13 Fig. 26. Bilden visar husgrund 2 den mindre av de två husgrunderna. Den mätte 11 6 meter i västöstlig riktning. Foto: C. Bramstång, mot norr. Fig. 27. Bilden visar rester av järnvågspirens västra ytterkant. Murarna var lagda i kallmursteknik av huggen natursten och cirka 2,5 meter tjocka. Murkonstruktionen bildade ett ramverk och i pirens mittområde fanns fyllning av diverse sten, lera och sand. I bakgrunden syns järntorget. Foto: C. Bramstång, mot SSÖ. Arkeologi inför Götatunneln 35

14 Fig. 28. På bilden syns järnvågspirens östra ytterkant. På pirens yta ligger flathuggen sten. Fotot är taget mot NNV. Foto: C. Bramstång. Fig. 29. Pirens murar vilande på rustbädd och pålar. På bilden står Viktor Svedberg på pirkanten och blickar ner mot gammal älvbotten. Foto: C. Bramstång. 36 UV Väst, Dokumentation av fältarbetsfasen 2005:4. Arkeologisk undersökning

15 Fig. 30. På pirens östra sida satt ett ankarjärn med ring för ankring av fartyg. Foto: C. Bramstång. Fig. 31. Planritningen visar järnvågspirens västra och östra ytterkant samt resterna av de två husgrunder som rensades fram på piren. Arkeologiskt objekt Stenar Pustervikspirens västra kant Järnvågspirens östra kant Järnvågspirens västra kant Husgrund 1 Pollare Husgrund 2 10 m Arkeologi inför Götatunneln 37

16 Västra piren Fig. 32. På en karta från år 1799 är Masthuggets masthamnar utmärkta. På denna karta syns Västra pirens första etapputbyggnad som vinklar av 90 med en brygga inåt land. Senare kartor som visar piren så har denna detalj försvunnit och piren byggts ut till en rak form. 38 UV Väst, Dokumentation av fältarbetsfasen 2005:4. Arkeologisk undersökning

17 Fig. 33. Fotot visar de delar av Västra piren som grävdes fram. Foto: C. Bramstång. Arkeologi inför Götatunneln 39

18 Fig. 34. Fotot visar den kavelbro som rensades fram vilken utgjorde den första etappen på piren. Foto: C. Bramstång. Fig. 35. Fotot visar den stockkonstruktion som dokumenterades där Pustervikspiren ska ha legat. Konstruktionen bör ha utgjort en form av armering för att stabilisera fyllningen i piren. Foto: C. Bramstång. 40 UV Väst, Dokumentation av fältarbetsfasen 2005:4. Arkeologisk undersökning

19 Fig. 36. Fotot visar delar av kurtinmuren i mitten av bilden. I bakgrunden tornar Bastion Carolus Rex. Längst fram i bild syns en stenbelagd träkonstruktion som legat framför kurtinmuren och vett ut mot Pusterviken. Foto: Carina Bramstång. Fig. 37. Fotot visar delar av kurtinmuren och den stenbelagda träkonstruktion som legat framför muren. I bakgrunden kan man skönja Kungsgatans ena ände där Karlsporten en gång stått. Foto: Carina Bramstång. Arkeologi inför Götatunneln 41

20 Figurförteckning Fig. 1. Utsnitt ur Blå kartan, blad 61 Göteborg, med platsen för undersökningen markerad. Skala 1: Fig. 2. De båda undersökningsområdena Järntorget och Lilla Bommen är markerat med grönt Fig. 3. Planritning med delområden på Lilla Bommen markerade Fig. 4. Planritning med delområden vid Järntorget markerade Fig. 6. Fotot visar pålraden när den just schaktats fram. Foto: C. Bramstång Fig. 5. Fotot visar den historisk-arkeologiska utställningen av Götatunnelprojektet på stadsmuseet som visade fynd från undersökningen. Foto: C. Bramstång Fig. 7. Utdrag ur karta över Göteborg från år 1684 (Göteborgs Stadsmuseum). På kartan framgår en markering som överensstämmer med pålraden vi funnit Fig. 8. Bilden visar inmätningen av arkeologiska lämningar i förhållande till grundkartan vid Lilla Bommen Fig. 9. Dokumentationen av kurtinmuren utfördes genom fotogrammetrisk uppmätning. Muren ses i sin fulla längd så som den schaktats fram. Störningar av bl. a. ledningsdragningar har gjort att vissa partier är skadade. Foto: Metimur Fig. 11. Rustbädd varpå kurtinmuren vilade. Foto: C. Bramstång Fig. 10. Kurtinmuren kom att friläggas på en sträcka av 50 meter. Den var 2 meter bred och bevarad upp till 1,5 meters höjd och vilade på en rustbädd. På insidan fanns mot muren vinklade förstärkningsmurar placerade var åttonde meter. Foto: C. Bramstång Fig. 12. Just den här delen av kanalmuren vette mot hamnbassängen. Fasadstenen som syns ytterst är huggen s.k. kvadersten i granit. Den tillkom cirka Åldern på den yttre delen av kanalmuren känner vi ännu inte. Den syns på flera äldre kartor. På kartorna från 1600-talet kan skönjas att den bara nått fram till kurtinmuren. Men på två kartor når kanalmuren ända fram till sänkverket. Kanalmuren så som vi fått fram den på bilden kan bara ha nått ut i höjd med pålspärren. Foto: C. Bramstång Fig. 13. Vy mot sydväst med den framrensade delen av sänkverket. Foto: V. Svedberg Fig. 15. Kartan visar inmätningen av sänkverket och rustbädden i älven i förhållande till grundkartan vid Lilla Bommen Fig. 14. Detalj av sänkverket. Teckning: A. Andersson Fig. 16. Foto mot sydväst över friliggande rustbädd. Foto: V. Svedberg Fig. 17. Foto mot nordost som visar vändskivan vid Lilla Bommen. Lena Troedson står i navets centrum. Foto: C. Bramstång UV Väst, Dokumentation av fältarbetsfasen 2005:4. Arkeologisk undersökning

21 Fig. 18. Foto mot nordväst som visar ett av kranfundamenten vid Lilla Bommen. I bakgrunden kan Operahuset skönjas. Foto: C. Bramstång Fig. 20. Stockbommen hör till den järnväg som gick mellan stationen och Stora Bommen. Stockbommen fungerade som ett stopp för vagnarna. Foto: V. Svedberg Fig. 19. En av fyra träbockar som hittades i Lilla Bommen-området. Foto: C. Bramstång Fig. 21. På fotot syns flera generationer avloppsrännor. Den äldsta, grävd runt år 1830, syns i förgrunden. Foto: C. Bramstång Fig. 22. En översiktsbild som visar schakten vid Lilla Bommen. Fotot är taget från balkongen på Hasselbladshuset och visar vyn mot NNO. I förgrunden har en grävmaskin precis påbörjat schaktet i Sankt Eriksgatan där vi fann två bogspröt från en kasserad båt (Götavraket). Strax intill syns ett av kranfundamenten samt vändskivan. I det grönfärgade vattnet sticker delar av pålspärren upp. Den brandgula grävmaskinen i mitten av bilden gräver fram kanalmuren. Vid tiden för när detta foto togs, i juni månad, hade schaktarbetet för att ta fram sänkverket under Götaälvbron ännu inte påbörjats. Foto: C. Bramstång Fig. 23. Kartan visar området kring Järnvågen då järnmanufaktur, smidesbyggnad och järnvågshus precis uppförts. Utsnitt ur Stadskarta över Göteborg från år 1786 (Göteborgs stadsmuseum) Fig. 25. Bilden visar husgrund 1 som låg i väst-östlig riktning på järnvågspiren och hade minst tre rumsindelningar. Husgrunderna utgör rester av den kända bebyggelse som funnits på järnvågspiren och som varit knutna till järnhanteringen. Foto: C. Bramstång, mot söder Fig. 24. På denna karta framställs byggnadernas placering på järnvågen. Utsnitt ur Stadskarta över Göteborg från år 1855 (Göteborgs stadsmuseum) Fig. 26. Bilden visar husgrund 2 den mindre av de två husgrunderna. Den mätte 11 6 meter i västöstlig riktning. Foto: C. Bramstång, mot norr Fig. 27. Bilden visar rester av järnvågspirens västra ytterkant. Murarna var lagda i kallmursteknik av huggen natursten och cirka 2,5 meter tjocka. Murkonstruktionen bildade ett ramverk och i pirens mittområde fanns fyllning av diverse sten, lera och sand. I bakgrunden syns järntorget. Foto: C. Bramstång, mot SSÖ Fig. 29. Pirens murar vilande på rustbädd och pålar. På bilden står Viktor Svedberg på pirkanten och blickar ner mot gammal älvbotten. Foto: C. Bramstång Fig. 28. På bilden syns järnvågspirens östra ytterkant. På pirens yta ligger flathuggen sten. Fotot är taget mot NNV. Foto: C. Bramstång Fig. 30. På pirens östra sida satt ett ankarjärn med ring för ankring av fartyg. Foto: C. Bramstång Fig. 31. Planritningen visar järnvågspirens västra och östra ytterkant samt resterna av de två husgrunder som rensades fram på piren Arkeologi inför Götatunneln 43

22 Fig. 32. På en karta från år 1799 är Masthuggets masthamnar utmärkta. På denna karta syns Västra pirens första etapputbyggnad som vinklar av 90 med en brygga inåt land. Senare kartor som visar piren så har denna detalj försvunnit och piren byggts ut till en rak form Fig. 33. Fotot visar de delar av Västra piren som grävdes fram. Foto: C. Bramstång Fig. 34. Fotot visar den kavelbro som rensades fram vilken utgjorde den första etappen på piren. Foto: C. Bramstång Fig. 35. Fotot visar den stockkonstruktion som dokumenterades där Pustervikspiren ska ha legat. Konstruktionen bör ha utgjort en form av armering för att stabilisera fyllningen i piren. Foto: C. Bramstång Fig. 36. Fotot visar delar av kurtinmuren i mitten av bilden. I bakgrunden tornar Bastion Carolus Rex. Längst fram i bild syns en stenbelagd träkonstruktion som legat framför kurtinmuren och vett ut mot Pusterviken. Foto: Carina Bramstång Fig. 37. Fotot visar delar av kurtinmuren och den stenbelagda träkonstruktion som legat framför muren. I bakgrunden kan man skönja Kungsgatans ena ände där Karlsporten en gång stått. Foto: Carina Bramstång UV Väst, Dokumentation av fältarbetsfasen 2005:4. Arkeologisk undersökning