Överklagade lantmäteriförrättningar

Transkript

1 EXAMENSARBETE FASTIGHETSVETENSKAP EX Överklagade lantmäteriförrättningar Håkan Andersson Examinator: Handledare: Peter Ekbäck Peter Ekbäck STOCKHOLM 2010

2 Förord Examensarbete är det sista momentet i civilingenjörsutbildningen på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i Stockholm. Arbetet har genomförts under hösten 2009 vid Institutionen för Fastighetsvetenskap KTH. Handledare och examinator för examensarbetet har varit Peter Ekbäck, KTH. Jag vill tacka fastighetsråden på Nacka tingsrätt och Kalmar tingsrätt som ställt upp och svarat på frågor och funderingar jag haft kring de mål jag gått igenom. Jag vill också rikta ett stort tack till personalen på de nämnda tingsrätterna som har hjälpt till att ta fram information och material till mitt examensarbete. Barbro Julstad och Anneli Emdebrant på Lantmäteriets huvudkontor i Gävle vill jag tacka för hjälpen med att ta fram all statistik om antalet gjorda förrättningar för den undersökta perioden. Till sist vill jag tacka Peter Ekbäck som handlett mig genom arbetet. Stockholm i december 2009 Håkan Andersson 2

3 Appealed decisions of the Cadastral authorities Abstract This Master of Science Thesis at the Royal Institute of Technology analyses the reasons for appeals against the decisions taken by Lantmäteriet, the Cadastral authorities, in Kalmar and Stockholm. This is a follow-up of a previous Master of Science Thesis made by Eva Ölund in 2002 named Överklagade lantmäteriförrättningar This thesis is based on information and documentation collected at the Land Courts in Stockholm and Kalmar from year 2005 and A total of 186 cases from the two years have been examined. This is only about three percent of all cadastral procedures made these years. The outcome of the survey shows that about 33 percent of the appeals are made because of the cost of the mission and 20 percent are made because of the evaluation of the economic compensation. About 18 percent of the appeals are made because of the share in the establishment of joint facilities. Appeals made because of private conditions and public interests sum up to about 17 percent and appeals because of property definition, invoices and misunderstandings represent about ten percent together. Decisions made by the land survey authorities are changed in about 40 percent of the cases under appeal in the Land Court. One conclusion is that appeals will always occur due to people whom dislike the decisions made by the Cadastral authorities. Another conclusion is that Lantmäteriet s procedures are rarely appealed and well done because of the low amount of changes made by the Land Courts. 3

4 Sammanfattning En lantmäteriförrättning krävs för att förändra fastighetsindelningen. Detta kan göras genom förrättning enligt fastighetsbildningslagen, ledningsrättslagen och anläggningslagen och enbart lantmäterimyndigheten får genomföra förrättningar enligt dessa lagar. Förrättningslantmätaren fattar beslut som sedan registreras i fastighetsregistret. Detta examensarbete omfattar samtliga överklagade lantmäteriförrättningar som inkommit till fastighetsdomstolen i Stockholms och i Kalmar län under åren 2005 och Dessa har undersökts och delats in i olika områden beroende på orsak till överklagande. Enligt examensarbetet Varför överklagas lantmäteriförrättningar?, gjord av Thomas Karlsson och Johan Tallhage 1989, slutfördes ca förrättningar per år i början av 1980-talet. Karlsson och Tallhages examensarbete följdes upp av examensarbetet Överklagade lantmäteriförrättningar , skrivet av Eva Ölund, som visar att antalet förrättningar sjunkit till ca i slutet av 1990-talet. Under undersökningsperioden för detta examensarbete har antalet förrättningar gått från ca i början av 2000-talet till ca år Andelen förrättningar gjorda i Stockholms län har minskat medan andelen för Kalmar län har ökat något i relation till landets totala. Denna förändring förändrade inte antalet överklaganden för de olika länen utan antalet förhöll sig på en normal nivå enligt fastighetsråd i de undersökta länen. Antalet genomförda förrättningar var år 2008 uppe i ungefär samma antal som i början av 1990-talet, ca Undersökningen visat att drygt en tredjedel av överklagandena består av överklaganden på grund av förrättningskostnader och en femtedel på grund av ersättningar. Överklagade andelstal består av nästan 18 procent av överklagandena och de allmänna och enskilda skyddsvillkoren upptar ca 17 procent tillsammans. Fastighetsbestämningar, formella fel och missförstånd vid förrättningar uppgår tillsammans till drygt tio procent av överklagandena i undersökningen. Lantmäteriets handläggning av förrättningar rörande fastighetsbildning, anläggningar och ledningsrätter får anses fungera bra i det stora hela. Antalet genomförda förrättningar jämfört med antalet överklagade är andelen förhållandevis låg. Runt fyra procent av förrättningarna överklagas i Stockholms län medan motsvarande för Kalmar län är ca två procent. Att överklaganden inkommer till Fastighetsdomstolen är naturligt då beslut kan gå sakägare emot. Att andelen av de överklagade förrättningarna på något sätt ändras av Fastighetsdomstolen drygt 40 procent kan bero på många saker som exempelvis stora, röriga och tvistiga ärenden. De mål som ändras i FD utgör drygt en procent av det totala antalet genomförda förrättningar i Kalmar- och Stockholms län under åren 2005 och

5 Innehållsförteckning Förkortningar 6 1 Inledning Bakgrund Syfte Metod Disposition 8 2 Lantmäteriförrättning Allmänt om lantmäteriförrättningen Lantmäteriets handläggning Lantmäteriets beslut Överklagande av lantmäteriförrättning 11 3 Resultat Undersökt material Översiktligt Överklagad förrättningsåtgärd Klagande Kommuntillhörighet Fastighetstyp Orsak till överklagande Formella fel Missförstånd Allmänna intressen Fastighetsbestämning Övriga enskilda intressen Ersättningar Andelstal Förrättningskostnader Utfall i FD och överklagade till HovR Utfall i FD Överklagande till Hovrätten 33 4 Jämförelse med föregående arbete Allmänt Ingående jämförelse Avgörande i Fastighetsdomstolen 38 5 Kommentarer, tankar och slutsatser 39 Referenser 41 5

6 Förkortningar AL Anläggningslagen BN Byggnadsnämnd FBL Fastighetsbildningslagen FD Fastighetsdomstolen FörvL Förvaltningslagen HD Högsta domstolen JB Jordabalken KTH Kungliga Tekniska Högskolan LBJ Lagen om byggande av järnväg LL Ledningsrättslagen LM Lantmäteriet MB Miljöbalken PBL Plan och bygglagen RB Rättegångsbalken VägL Väglagen ÄULL Äganderättsutredning och legalisering 6

7 1 Inledning 1.1 Bakgrund År 2000 utförde LM i samarbete med kommunförbudet en kvalitetsgranskning av LM:s förrättningshandläggning. Resultatet av kvalitetsgranskningen redovisas i rapporten Förrättningskvalitet och kvalitetsmätningar och redovisar det då pågående kvalitetsarbetet samt olika former av kvalitetsbrister. Det som granskades i kvalitetsarbetet var inte bara ett stort antal genomförda lantmäteriförrättningar utan även sakägares uppfattning av LM:s kompetens, bemötande m.m. Det här examensarbetet är en uppdatering av det examensarbete som Eva Ölund skrev vid KTH i Stockholm 2002 Överklagade lantmäteriförrättningar Meningen med det här examensarbetet är att det ska kunna jämföras med Ölunds arbete. Därför kommer detta arbete vara väldigt likt det som Ölund skrev. Ett liknande arbete har genomförts innan Ölunds. Karlsson och Tallhage skrev Varför överklagas lantmäteriförrättningar? 1989, arbetet som Ölunds arbete är en uppföljning på. Tanken är att Ölunds arbete ska kunna jämföras med Karlsson och Tallhages arbete. 1.2 Syfte Syftet är att undersöka vilka lantmäteriförrättningar som överklagas. Arbetet syftar även till att följa upp fastighetsdomstolens avgöranden och se vilka avgöranden som varit vanligast beroende på orsak till överklagande. Frågor som också ska försöka besvaras är om det är någon skillnad mellan den undersökta perioden och Ölunds undersökta period, Om det skett några märkbara förändringar i överklagandeorsakerna och om domstolens avgöranden ändrats beroende på överklagandeorsak. Undersökningen ämnar inte visa på vilka olika förrättningar som överklagas i vilka kommuner. Uppdelningen per kommun är endast med för att visa hur överklagandefrekvensen såg ut i respektive kommun de undersökta åren. 1.3 Metod I examensarbetet kommer samtliga överklagade lantmäteriförrättningar i Kalmar län (H län) och i Stockholms län (AB län) under perioden 2001 till och med 2008 granskas. Ur denna period har två år detaljgranskats (2005 och 2007) och för hela perioden har endast översiktlig statistik tagits fram. För att undersökningen ska kunna jämföras med Ölunds tidigare undersökning valdes ett landsortslän och ett storstadslän ut. Kalmar län och Stockholms län valdes ut för att få så bra jämförelse mellan arbetena som möjligt. För att kunna genomföra arbetet beställdes statistik över antalet avslutade lantmäteriförrättningar i hela Sverige från Lantmäteriet samt avslutade förrättningar i Stockholms och Kalmar län från åren 2001 till och med Statistiken över överklagade lantmäteriförrättningar beställdes från Kalmar 7

8 tingsrätt samt från Stockholms och Nacka tingsrätt. Fastighetsdomstolen i Stockholm flyttade under 2007 från Stockholms tingsrätt till Nacka tingsrätt varför material fick beställas från båda tingsrätterna. Då antalet överklaganden var så pass många besöktes Stockholms tingsrätts arkiv för att gå igenom de aktuella målen. Överklagade lantmäteriförrättningar under undersökningsperioden ( ) sorterades ut och gicks igenom för att få ut den informationen som behövdes för undersökningen. I Ölunds arbete ingick inte de kommunala lantmäterierna, de kommer däremot ingå i detta arbete. Anledningen till att år 2005 och 2007 valdes ut för undersökningen var att den skulle bli så lik den som Ölund gjorde 2002 samt för att de mål som inkom till tingsrätterna under 2008 inte var avslutade i samma utsträckning som de från valdes på måfå för att få ett år nära i tiden i jämförelse med I likhet med Ölunds arbete valdes samma variabler för indelning av de genomgångna målen och orsaken till överklagandet och avgörandet redovisas även de mer ingående, på samma sätt som Ölund gjorde i sitt examensarbete, Variablerna som kommer redovisas mer ingående i kap. 3 och består av: Överklagad förrättningsåtgärd, kap Klagande, kap Kommuntillhörighet, kap Fastighetstyp, kap Orsak till överklagande, kap. 3.2 Utfall i Fastighetsdomstolen och överklagande till Hovrätten, kap. 3.3 Utgången av målen kommer inte följas upp i Hovrätten eller Högsta domstolen om de överklagats dit. Överklaganden till högre instans kommer, i de fall det är möjligt, redovisas i tabellform. För att överskådligt visa hur många mål som överklagas vidare till högre instans redovisas dessa uppgifter i avsnitt Disposition Detta arbete är upplagt med ett inledande kapitel som beskriver arbetsgången och förklarar metod och syfte. I det andra kapitlet beskrivs själva lantmäteriförrättningen utan att ingående beskriva alla olika beslut som kan behöva fattas vid en lantmäteriförrättning. Resultatet redovisas i kapitel tre. Kapitel tre är indelat i tre avsnitt. I avsnitt 3.1 gås undersökningens material igenom översiktligt för att i avsnitt 3.2 detaljstuderas. I varje avsnitt ges några exempel från FD:s utslag för att åskådliggöra överklagandena. Namn är i de överklagade målen maskerade då dessa inte är intressanta för åskådliggörandet. I avsnitt 3.3 kommenteras överklagandegraden av fastighetsdomstolens utslag. Kategorierna andelstal, ersättningar och fastighetsbestämning faller egentligen inom ramen för kategorin övriga enskilda intressen. De kommer att redovisas separat för att få en bättre jämförbarhet med den föregående undersökningen. I det fjärde och avslutande kapitlet läggs slutsatser, tankar och några rekommendationer till LM rörande arbetet fram. Här jämförs och diskuteras skillnader och likheter mellan de två undersökningarna. Synpunkter och kommentarer som dykt upp under arbetets gång presenteras i det femte och avslutande kapitlet. 8

9 2 Lantmäteriförrättning 2.1 Allmänt om lantmäteriförrättningen I Sverige är all mark indelad i fastigheter och om förändringar i fastighetsindelningen ska ske måste en lantmäteriförrättning komma till stånd. Hur detta ska ske finns reglerat i Fastighetsbildningslagen (FBL). Förrättningar enligt FBL omfattar nybildning (avstyckning, klyvning och sammanläggning) och ombildning (fastighetsreglering) av fastigheter liksom fastighetsbestämning av en redan befintlig fastighet. En lantmäteriförrättning innefattar även bildande och ombildande av gemensamhetsanläggningar enligt anläggningslagen (AL) liksom upplåtelse av ledningsrätter och ombildning av redan befintliga ledningsrätter enligt ledningsrättslagen (LL). Bestämmelser om markanvändning finns även bl.a. plan- och bygglagen (PBL), expropriationslagen (ExL), lagen om byggande av järnväg (LBJ) och i väglagen (VägL). I 4 kap. FBL regleras förrättningsförfarandets gång. Även arbetsgången för förrättningar enligt AL, LL och lagen om äganderättsutredning (ÄULL) regleras i 4 kap. FBL. En lantmäteriförrättning regleras av 4 kap. FBL, som tillämpas vid all fastighetsbildning så väl som vid förrättningar enligt AL och LL samt vid förrättningar enligt lagen om äganderättsutredning (ÄULL) Lantmäteriets handläggning Handläggningen av förrättningsärenden hos Lantmäteriet (LM) sker normalt av en förrättningsman (förrättningslantmätaren). Anser förrättningsmannen eller någon av sakägarna att det behövs skall två gode män utses för att bistå förrättningen. Möjligheten att anlita en sakkunnig för utredning av särskilda frågor finns också. 1 Ska gode män eller sakkunnig medverka vid förrättningen kallas de av förrättningsmannen 2 Gode män utses av kommunfullmäktige för fyra år 3. En förrättningsman får ej handlägga förrättningar ifall en jävsituation 4 kan uppkomma. För förrättningsmannen gäller samma regler om jäv som för domare som föreskrivs i RB 5. Ansökan om förrättning hos LM måste göra skriftligen 6. När den inkommit till LM måste sökandens behörighet och lagfarter kontrolleras för att se att den sökanden är sakägare, eller är ombud till sakägare. Ansökan kommer att handläggas av handläggare på LM i den ort till vilken marken tillhör 7. Muntliga ansökningar ska godtas såvida de framförs under förrättningssammanträde 8. 1 FBL 4 kap. 1 2 FBL 4 kap. 3 3 FBL 4 kap. 2 4 FBL 4 kap. 4 5 FBL 4 kap. 4 och 5 6 FBL 4 kap. 8 7 FBL 4 kap. 7 8 FBL 4 kap. 8 9

10 Förrättningsförfarandet bygger på officialprincipen. Det innebär att förrättningsmannen opartiskt ska bevaka både enskilda och allmänna intressen vid handläggningen av ärendet. Den aktuella fastighetens omfattning, servitut och andra rättigheter och samfälligheter som kan beröras av förrättningen utreds. Planbestämmelser och andra markanknutna bestämmelser måste även de kontrolleras för att förrättningen ska kunna genomföras. Ifall det finns inteckningar som berör området måste dessa hanteras. Samråd ska hållas med sakägare 9, vid behov 10. Samråd med byggnadsnämnd, länsstyrelse och andra berörda myndigheter 11 sker i samband med att förrättningslantmätaren bedömer om förrättningsåtgärden kan genomföras. Dessa myndigheter behandlas som sakägare, om de begärt det, 12 även fast de i själva verket inte är det. I det fall samråd inte anses nödvändigt ska lantmätaren underrätta berörda myndigheter om beslut som tas 13. Finns det inteckningar i fastigheten och, eller i andra berörda fastigheter måste dessa hanteras. Förrättningsmannen måste ex officio beakta fordringshavares intressen vid förrättningar 14 då dennes intressen kan sätta stopp för den tänkta förrättningsåtgärden. I de fall där gräns tillkommer vid fastighetsbildning ska gränsen utstakas 15. Karta ska upprättas vid förrättningen för att åskådliggöra förrättningsresultatet Lantmäteriets beslut Det finns tre olika beslut för att avgöra en lantmäteriförrättning; avvisningsbeslut 17, beslut om inställande 18 eller avslutningsbeslut. Följer inte ansökan de formkrav 19 som finns för ansökan och kompletteras 20 inte ansökan av den sökande avvisas ansökan. Följer ansökan alla formkrav men hinder mot fastighetsbildning föreligger, meddelas beslut om inställande av förrättningen. Inställningsbeslut fattas även i de fall sökanden återkallar sin ansökan 21. I de fall den ansökta förrättningsåtgärden går att genomföra ska det beroende på förrättningsåtgärd fattas olika beslut; ersättningsbeslut, fastighetsbildningsbeslut, fastighetsbestämningsbeslut, anläggningsbeslut, ledningsbeslut, beslut om tillträde. Vid samtliga genomförda förrättningar ska avslutningsbeslut 22 tas. 9 FBL 4 kap FBL 4 kap Bonde, F. m.fl. Fastighetsbildningslagen, en kommentar. 4:11:5 12 FBL 4 kap FBL 4 kap FBL 5 kap FBL 4 kap FBL 4 kap FBL 4 kap FBL 4 kap FBL 4 kap FBL 4 kap FBL 4 kap FBL 4 kap

11 Somliga beslut fattas under handläggningens gång för att på så sätt nå en smidighet i förrättningsförfarandet. Avslutningsbeslut förkunnas i samband med förrättningens avslutande. Klagotiden är normalt fyra veckor efter det att avslutningsbeslutet fattats. Dock är klagotiden kortare tre veckor för några beslut 23. Då fyra veckor löpt utan att något överklagade inkommit till Lantmäteriet har förrättningen vunnit laga kraft. Förrättningen registreras i Fastighetsregistret Överklagande av lantmäteriförrättning För att få överklaga en lantmäteriförrättning krävs förutom att den klagande är sakägare även att överklagan inkommer i rätt tid efter att förrättningen blivit avslutad. Förrättningen får alltså inte hunnit vinna laga kraft. En lantmäteriförrättning överklagas först till Fastighetsdomstolen (FD) sedan till Hovrätten (HovR) och sist till Högsta domstolen (HD). För att HD ska behandla målet krävs prövningstillstånd. Byggnadsnämnd (BN) och Länsstyrelse har även de möjlighet att överklaga beslut tagna av LM. För LM finns möjligheten att hos FD söka rättelse 24 om en förrättning inte kan registreras i Fastighetsregistret på grund av felaktigheter om dessa inte rättas genom Förvaltningslagen 25. I likhet med handläggning av ärenden hos LM kommer den överklagade förrättningen handläggas hos den FD som den berörda fastigheten hör till. I samtliga instanser behandlas endast det som det i det överklagade beslutet yrkats på. En lantmäteriförrättning överklagas för att en sakägare är missnöjd med något av de beslut som förrättningslantmätaren har tagit. Orsakerna varierar och beror på vad själva förrättningen behandlar. Nedan ges några exempel på överklagandeorsaker rörande lantmäteriförrättningar: Allmänna lämplighetsvillkor för att de bildade fastigheterna ska bli varaktigt lämpliga för sitt ändamål. Att gällande planvillkor uppfylls m.m. Skyddsvillkor för de enskilda intressena innehåller regleringsvillkor för fastighetsregleringar, dvs. de bestämmelser som anger under vilka förutsättningar tvångsvis fastighetsreglering kan komma till stånd. Fastighetsbestämning då sakägare är missnöjd med fastighetsbestämningsbeslutet som kan innefatta att gränsdragning, servitut eller ledningsrätt utretts. Då ersättningsbeslutet överklagas är sakägare generellt missnöjda med den ersättning som ska utbetalas till någon av sakägarna. Andelstal vid inrättande av gemensamhetsanläggningar är en inte ovanlig överklagandeorsak. Andelstalen ligger till grund för drift och underhåll av själva gemensamhetsanläggningen. 23 FBL 15 kap FBL 15 kap FörvL

12 Överklaganden av förrättningskostnader innebär att den som överklagat varit missnöjd med något som rör bland annat taxeavgift, antalet nedlagda timmar i ärendet, ersättning till sakkunnig. 12

13 3 Resultat I kapitel tre presenteras resultatet från den gjorda undersökningen. 3.1 Undersökt material Det material som undersökts är överklagade lantmäteriförrättningar från Stockholms län (AB län) och Kalmar län (H län) Översiktligt Tabell 3.1 visar statistik över perioden och är en sammanställning för hela riket. Statliga och kommunala lantmäterier är inkluderade i statistiken. Tabellen visar antalet inkomna ärenden samt avslutade förrättningar. I begreppet avslutade förrättningar ingår alla förrättningar där beslut fattats av förrättningslantmätaren. Av statistiken i tabell 3.1 går att utläsa att antalet inkomna och avslutade ärenden i princip ökat för varje år under den undersökta perioden. Tabellen visar även att antalet inkomna ärenden i hela riket ökat markant mellan åren 2003 och 2004 för att sedan fortsätta öka fram till har antalet ärenden minskat i jämförelse med 2007 vilket kan ha orsakats av den finanskris som drabbade finansmarknaden hösten Detsamma gäller för de undersökta länens inkomna ärenden. Att antalet avslutade ärenden är högre 2008 än 2007 beror på att ärenden kan ta lång tid att handlägga. Det innebär att ett ärende inkommet år 2006 kan avslutas 2007 eller 2008 och därigenom hamna i statistiken för det året det avslutades. Period Hela riket AB län H län Avslutad Inkomna Avslutade Inkomna Avslutade Inkomna e Tabell 3.1 Antalet av inkomna och avslutade lantmäteriförrättningar indelade per år, hela riket och de undersökta länen. Tabell 3.2 visar statistik från de undersökta länen (Stockholms (AB) län och Kalmar (H) län). Statistiken baseras på genomgång av utslag från fastighetsdomstolen för respektive län. Mål så som stämningar enligt lagen om förvaltning av samfälligheter har funnits med bland de genomgångna utslagen men inte räknats med i statistiken då de inte varit föremål för undersökningen. Samtliga utslag från H län har erhållits via e-post och samtliga som Nacka tingsrätt har behandlat för AB län. De utslag som Stockholms tingsrätt givit har lästs på plats på tingsrätten. 13

14 Överklagade Lantmäteriförrättningar År Inkomna AB-län Inkomna H-län (4 %) 21 (2 %) (5 %) 16 (3 %) (3 %) 12 (2 %) (5 %) 14 (4 %) (4 %) 10 (3 %) (3 %) 33 (1 %) (varav 7 pågår) (4 %) 15 (3 %) (varav 7 pågår) (4 %) 18 (1 %) (varav 22 pågår) (varav 6 pågår) Tabell 3.2 Antalet överklagade lantmäteriförrättningar under perioden Procentangivelserna visar den procentuella andelen överklaganden för respektive år och län Överklagad förrättningsåtgärd De olika överklagandena är indelade efter respektive förrättningsåtgärd då det inte alltid varit just förrättningsåtgärden som varit föremål för överklagan. Förrättningar med flera åtgärder inom samma förrättning har redovisats som kombinerad förrättning för att inte få några dubbelposter i det redovisade resultatet. Tabell 3.3 visar att förrättningsåtgärderna anläggningsförrättning, fastighetsreglering samt ledningsrättsförrättning har flest överklaganden. Övrigt används som beteckning för förrättningstyp i de fall då det av fastighetsdomstolens utslag inte framgår vad lantmäteriets ärende har handlat om. Övrigtkategorin innefattar även de fall då överklagandet har handlat om överklagande av det avvisningsbeslut som gjorts av förrättningslantmätaren på ansökan som inkommit till Lantmäteriet. Av de överklagade ärendena är det anläggningsförrättningar (AL-förrättningar) och fastighetsregleringar som överklagas enskilt mest. En anledning till detta kan vara att fastigheters andelstal i gemensamhetsanläggningar bestäms via ALförrättningar. Att fastighetsregleringar överklagas oftare än övriga kategorier kan delvis bero på att en marköverföring via fastighetsreglering kan göras tvångsvis och utan att sakägarna behöver vara överens. Detsamma gäller för ledningsrättsförrättningar (LL-förrättningar) och AL-förrättningar då alla inblandade parter inte behöver vara överens för att beslut ska kunna fattas. 14

15 Förrättningstyp AB län H län Avstyckning 3 (4 %) 11 (13 %) 3 (30 %) 1 (7 %) Klyvning - 4 (4,5 %) - - Sammanläggning - 1 (1 %) - - Fastighetsbestämning 8 (10,5 %) 6 (7 %) 1 (10 %) 2 (13 %) Fastighetsreglering 11 (14,5 %) 22 (25,5 %) 2 (20 %) 4 (27 %) Marköverföring 5 (45 %) 12 (55 %) 1 (50 %) 1 (25 %) Servitut 5 (45 %) 4 (18 %) 1 (50 %) 3 (75 %) Marksamfällighet - 2 (9 %) - - Okänd 1 (10 %) 4 (18 %) - - Anläggningsförrättning 28 (37 %) 18 (21 %) 3 (30 %) 3 (20 %) Ledningsförrättning 15 (20 %) 10 (11,5 %) - 3 (20 %) Komb. förrättning 8 (11 %) 10 (11,5 %) - - ÄULL Övrigt 2 (3 %) 4 (5 %) 1 (10 %) 2 (13 %) Totalt 75 (100 %) 86 (100 %) 10 (100 %) 15 (100 %) Tabell 3.3 Fördelning av överklaganden uppdelat på år, län och förrättningstyp. Procentangivelserna i tabellen avser i de vita fälten del av det totala och i de gråa fälten del av överklagade fastighetsregleringar Klagande Den klagande parten redovisas här i fyra olika kategorier; Sakägare, kommun, länsstyrelse och ej behörig. Av dessa har kommun och länsstyrelsen i uppdrag att övervaka de allmänna intressen som kan uppkomma vid olika förrättningar. Tabell 3.4 nedan visar fördelningen mellan överklagandena uppdelat på de fyra tidigare nämnda grupperna. Det är tydligt att sakägare står för de allra flesta överklagandena. I ett fall överklagades ett servitut rörande ett flerbostadshus av en ej behörig varför detta mål direkt avvisades av fastighetsdomstolen. I de fall då kommunen har överklagat är det i stor utsträckning på grund av att den nybildade fastigheten inte har ansetts uppfylla lämplighetskraven i Fastighetsbildningslagens 3 kap. Klagande AB län H län Kommunen Sakägare Länsstyrelsen 1 Ej behörig 1 Tabell 3.4 Fördelning mellan överklaganden uppdelat på vem som överklagat, län och år Kommuntillhörighet Tabellerna 3.5 och 3.6 visar överklaganden per kommun under de undersökta åren 2005 och 2007 för AB och H län. I och med detta kan variationer mellan tätort och landsbygd jämföras i de båda länen. 15

16 Denna statistik är enbart för att visa hur överklagandena är fördelade under de undersökta åren. För att få en mer utförlig uppfattning kring statistiken måste den sättas i förhållande till antalet avslutade förrättningar i respektive kommun. Statistiken nedan kan även sättas i relation till andra variabler så som exploateringsgrad, befolkningstäthet, invånarnas utbildningsnivå i respektive kommunområde, total yta med flera. Detta kommer inte göras i detta examensarbete. Fördelningen av överklagade lantmäteriförrättningar i Stockholms län uppdelade på kommuntillhörighet visas i tabell 3.5. I några fall fyra stycken gick inte kommuntillhörighet att utläsa. Detta beror på att överklagandet av lantmäteriförrättningarna återkallats av klaganden med avskrivning som följd. I Stockholm är antalet överklagade ärenden mellan Efter kontakt med FD i Stockholms län fås svaret att runt 100 överklaganden är normalt. Kommun i AB län Botkyrka 4 2 Danderyd 1 Ekerö 12 3 Haninge 8 9 Huddinge 6 2 Håbo 1 Järfälla Lidingö Nacka 1 10 Norrtälje 9 2 Nykvarn 1 1 Nynäshamn 3 3 Salem 2 1 Sigtuna 5 Sollentuna 3 Solna 1 1 Stockholm 2 7 Sundbyberg Södertälje 2 6 Tyresö 3 6 Täby 1 1 Upplands-Bro 2 2 Upplands Väsby Vallentuna 1 1 Vaxholm 3 2 Värmdö 10 8 Österåker 2 6 Tabell 3.5 Överklagande i Stockholms län per kommun och år. I Kalmar län är antalet överklagande ärenden förhållandevis få och efter kontakt med Kalmar tingsrätt fås svaret att antalet överklagade lantmäteriförrättningar är per år. Att alla för perioden genomgångna mål inte finns registrerade i 16

17 tabellen nedan beror på att kommuntillhörighet inte gick att utläsa i domstolens utslag. Kommun, H län Borgholm 3 1 Emmaboda Hultsfred Högsby 2 Kalmar 2 4 Mönsterås Mörbylånga 2 Nybro 1 2 Oskarshamn 1 Torsås 1 Vimmerby Västervik 1 3 Tabell 3.6 Överklagande i Kalmar län per kommun och år Fastighetstyp Nedan redovisas vilken typ av fastigheter som målen gäller. Tabellen bör inte ges för stor vikt då den enbart redovisar hur många fastigheter av varje typ som målen berört. I de fall där flera olika typkoder förekommit och småhusenhet har funnits bland dem har småhusenhet valts. Till gruppen övriga fastigheter räknas samfälligheter för vägändamål och allmän platsmark. Även de fastigheter där typ inte har kunnat fastställas räknas till gruppen övriga fastigheter. Fastighetstyp AB län H län Lantbruksenhet (100) 2 2 Småhusenhet (200) Hyreshus- & Industrienhet (300 & 400) 3 5 Övriga enheter Totalt Tabell 3.7 Antal överklaganden beroende på fastighetstyp, fördelat på år och län. 17

18 3.2 Orsak till överklagande Då alla fastigheter är unika blir även överklagandena unika för varje fastighet. Anledning till överklagandena behöver inte vara unika även om nu situationen som uppkommit är det. Uppdelningen som kommer användas är densamma som Ölund använde i sitt arbete med en skillnad; Överklagandeorsakerna förrättningskostnader och faktura har lagts ihop till en kategori förrättningskostnader då de överklagade fakturorna i själva verket är överklagade förrättningskostnader. Anledningen att samma kategorier används är för att förenkla jämförelsen mellan detta arbete och Ölunds. Överklagandena har indelats i följande åtta kategorier: 1. Formella fel 2. Missförstånd 3. Allmänna intressen 4. Fastighetsbestämning 5. Övriga enskilda intressen 6. Ersättningar 7. Andelstal 8. Förrättningskostnader I de flesta målen har det varit enkelt att fastslå överklagandeorsak medan det i andra krävts en större arbetsinsats. För alla mål har FD:s utslag funnits tillgängligt. Vissa utslag har varit mer rakt på sak och redovisat vilket beslut som överklagats medan det i andra fall enbart varit hänvisningar till ett ärendenummer hos Lantmäteriet. Då enbart referens till Lantmäteriets ärendenummer funnits angivet som överklagat beslut har jag själv varit tvungen att tolka FD:s utslag för att få reda på vilket av Lantmäteriets beslut som överklagats. Detta medför därför en osäkerhet i resultatet för undersökningen. Redovisningen av de åtta kategorierna ovan har indelats i åtta separata avsnitt där överklagandekategorierna kortfattat förklaras. Exempel för de olika kategorierna finns upptagna i respektive avsnitt. I tabellen nedan framgår att förrättningskostnader ersättningar och andelstal är de enskilt största överklagandeorsakerna. I alla kategorier förutom inom kategorin allmänna intressen ryms enskilda intressen men inte sådana intressen som åsyftas i 5 kap. FBL. 18

19 Besvärsorsaker AB län H län Totalt Formella fel Missförstånd Allmänna intressen Fastighetsbestämning Övriga enskilda intressen Ersättningar Andelstal Förrättningskostnader Totalt Ej ännu avgjorda 7 Tabell 3.8 Besvärsorsaker fördelade på län och år samt totalt för båda länen samt de undersökta åren Formella fel I kategorin formella fel hamnar fel där förrättningslantmätaren inte fullföljt sitt uppdrag till fullo. Det kan handla om: att sakägarkretsen är ofullständig, att sökandens behörighet eller lagfarter inte kontrollerats. Har sakägare inte kallats till sammanträde eller har en sakägares intressen inte beaktats är även detta att ses som formellt fel. Frågor om jäv räknas in i denna kategori. Andelen mål som överklagas som följd av att ett formellt fel har begåtts är få. De få ärenden som överklagats överklagas för att sakägare anser att förrättningslantmätaren varit jävig eller att denne har brustit i handläggningen av ärendet. Åtgärd AB län H län Avstyckning 1 Klyvning Sammanläggning Fastighetsbestämning Fastighetsreglering 1 Anläggningsförrättning Ledningsrättsförrättning 1 Kombinationsförrättning 1 2 ÄULL Övrigt Tabell 3.9 Antalet överklaganden på grund av formellt fel. Uppdelning efter förrättningstyp, år och län. 19

20 Utslag Antal Utan bifall 3 Bifalles i sin helhet Undanröjande och inställt Undanröjande och återförvisning 1 Ändrat beslut Bifalles i vissa delar Undanröjande och inställt Undanröjande och återförvisning 2 Ändrat beslut Avvisning Avskrivning Återförvisat till LM Slutligt beslut Undanröjt och inställt Antal Avslag Tabell 3.10 Överklagande ärenden på grund av formellt fel. Uppdelning efter FD:s utslag. Exempel 1: LM rättade, efter ansökan av sakägare, en gränsdragning. FD utreder om det tidigare tagna avstyckningsbeslutet innehåller några oriktigheter och finner att LM gjort fel. Förutsättning för rättelse av beslutet förelåg inte. Exempel 2: Förrättningsmannen har inte agerat eller visat sig opartisk, och därmed rubbat sakägares förtroende att hantera denna fråga på ett opartiskt sätt. På sakägares fråga vid ett möte varför Förrättningsmannen inte svarat på sakägares skrivelser fick de till svar att om han skulle bemöda sig att svara på alla deras frågor och mejl skulle han inte få tid över att göra annat. Han menar också att det skulle vara att föregripa förrättningen att besvara deras frågor. Efter sammanträdets slut stannade Förrättningsmannen och diskuterade länge och väl med motparten utanför sammanträdesrummet, vilket sakägaren också finner märkligt. Protokoll vilka som var närvarande, d.v.s. ombud Advokat X och Y, kollega till Förrättningsmannen som har ett eget intresse att bevaka. Protokollet innehåller ej alla handlingar som utväxlats mellan parterna t.ex. via . Avslutningsvis finner de det olämpligt att Förrättningsmannen agerar som förrättningsman då de inte har förtroende för honom på grund av det nu anförda. Dessutom framgick det vid mötet att han agerade annorlunda gentemot dem med anledning av deras skrivelse om jäv, vilket gör att de är oroliga för att han härefter inte kan agera på ett opartiskt och korrekt sätt gentemot dem i handläggningen av ärendet. FD fann sammanfattningsvis inte skäl att ändra LM:s beslut i fråga om jäv då Förrättningsmannen vidtagit lämpliga åtgärder då jävsfrågan uppkom. 20

21 3.2.2 Missförstånd Kategorin missförstånd innefattar förrättningar som blivit överklagade på grund av missförstånd. Där sakägare till synes inte förstått vad som är föreskrivet i detaljplaner eller där sakägare ansett att handläggningen fortlöpt utan att frågan om sträckning av en fastighetsgräns har behandlats. Antalet överklaganden som betraktats som missförstånd är få då de flesta överklaganden som skulle ha kunnat hamna i denna kategori har kunnat härledas till kategorin övrigt enskilt intresse då det har handlat om saker som rör den kategorin. Överklagandena på grund av missförstånd är få. Sex till antalet. Det handlar om en avstyckning, en fastighetsreglering samt fyra stycken där det inte kunnat fastställas vilket av LM:s beslut som överklagats. Fem överklaganden har ägt rum i Stockholms län under och ett i Kalmar län, samtliga under Utslaget i FD består av fem återkallade och avskrivna ärenden samt ett ärende där FD lämnat överklagandet utan bifall. Att de flesta av överklagandena avskrivs beror på att den klagande parten har blivit införstådd med att det som den klagande ville få prövat inte kan komma att prövas genom den pågående förrättningen. Exempel 3: Fastighetens yta uppgår till kvm, varav kvm utgör land och kvm vatten. I detaljplanen har landområdet betecknats med BF och vattenområdet med Vb. Vidare anges i planen att Inom med BF betecknat område får nybildning av fastigheter med mindre areal än kvadratmeter inte ske. Sakägaren har ansökt om avstyckning för att dela fastigheten i två fastigheter. Lantmäterimyndigheten beslutade att ställa in förrättningen. Exempel 4: Klaganden får av FD veta att de inte kan ta upp frågan om sträckningen av en fastighetsgräns då den inte ryms inom ramen för målet. Detta för att lantmäteriförrättningen inte behandlat frågan och därför måste gränsen prövas genom en fastighetsbestämning Allmänna intressen I detta avsnitt behandlas bedömningar rörande Fastighetsbildningslagens 3 kap. D.v.s. om fastigheters varaktiga lämplighet, planöverensstämmelse, ändamålsenliga markanvändning m.m. Bestämmelser gällande allmänna intressen finns även i AL och LL, de har inkluderats i denna kategori. Även bestämmelser gällande strandskydd och andra naturvårdsföreskrifter relegerade i MB som kan tänkas kollidera med ett förrättningsbeslut tas upp i denna kategori. Lantmäteriet är i hanteringen av ärenden skyldiga att se till att de allmänna intressena inte förbises. Denna uppgift vilar även på Byggnadsnämnden och Länsstyrelsen då de har i uppgift att bevaka de allmänna intressena. I de överklagade ärendena har FD gått på kommunens och länsstyrelsens linje i de fall de har varit klagande part. I övriga mål, de mål där klaganden har varit en 21

22 privat- eller juridisk person har FD endast bifallit ett överklagande och i det fall har ärendet återförvisats till Lantmäteriet. Åtgärd AB län H län Avstyckning Klyvning 2 Sammanläggning Fastighetsbestämning Fastighetsreglering 2 1 Anläggningsförrättning Ledningsrättsförrättning 2 Kombinationsförrättning 1 ÄULL Övrigt Tabell 3.11 Uppdelning av överklaganden av allmänna intressen beroende på förrättningsåtgärd, län och år. Utslag Antal Utan bifall 7 Bifalles i sin helhet Undanröjande och inställt 4 Undanröjande och återförvisning 2 Ändrat beslut Bifalles i vissa delar Undanröjande och inställt Undanröjande och återförvisning Ändrat beslut Slutligt beslut Antal Avvisning Avskrivning 1 Återförvisat till LM 1 Undanröjt och inställt Avslag 3 Tabell 3.12 FD:s utslag av de överklagande ärendena. 22

23 I ett mål det som avskrivits har överklagandet återkallats varför det inte finns med i resultatet för vilket allmänt intresse som överklagats. Allmänna intressen enligt 3 kap. FBL Antal 3:1 FBL - Varaktigt lämplig 6 3:2 FBL - Planöverensstämmelse 5 3:2 FBL - Best. om markanvändning (strandskydd m.m.) 3 3:3 FBL - Planmässighet utanför detaljplan 1 3:4 FBL - Utfart till allmän väg 3:5 FBL - Lämplighetsvillkor för jord- och skogsbruksfastighet 3:6 FBL - Skadlig delning av jordbruksfastighet 3:7 FBL - Skadlig delning av skogsbruksfastighet Tabell 3.13 Fördelning av målen inom kategorin allmänna intressen fördelade efter vilket allmänt intresse som blivit överklagat. Exempel 5: Vid ansökan om ledningsrätt genom ett naturreservat och Natura 2000-område överklagade länsstyrelsen Lantmäteriets ledningsrättsbeslut. FD undanröjde Lantmäteriets beslut och inställde förrättningen i den del som rörde naturreservatet och Natura 2000-området. Detta på grund av att det i naturreservatet bland annat är förbjudet att framföra motorfordon annat än på anvisad väg. Samt att det är förbjudet att inom reservatet avverka, gallra, röja eller utföra andra skogliga åtgärder. Exempel 6: Ansökan om delning av två fastigheter till tre fastigheter. Lantmäteriet avslog ansökan då fastighetsbildningen skulle strida mot bestämmelserna om minsta tomtstorlek i gällande detaljplan. Den sökande till fastighetsbildningsåtgärden överklagade Lantmäteriets beslut då de ansåg att det skulle röra sig om en mindre avvikelse. FD avslog ansökan om fortsatt handläggning av Lantmäteriets inställande av fastighetsbildning då den, enligt FD, uppenbart motverkade syftet med detaljplanen. Exempel 7: Sollentuna kommun överklagade Lantmäteriets beslut om avstyckning av 465 kvm från en stamfastighet om ca 1200 kvm. Kommunen yrkade att beslutet skulle undanröjas och förrättningen inställas. Som skäl framförde kommunen att storleken i kombination med utformningen styckningslotten hade fått formen av en triangel medförde att styckningslotten inte kan bebyggas med ett bostadshus som smälter in i omgivande bebyggelse. Den byggbara arean på den nybildade tomten skulle omfatta ca 100 kvm som dessutom är triangulär. FD biföll kommunens överklagande och undanröjde Lantmäteriets beslut och inställde förrättningen Fastighetsbestämning I kategorin för fastighetsbestämning ryms allt som rör fastighetsbestämning som fastighetsåtgärd. Fastighetsbestämning behandlar bland annat tvister om gränser mellan två fastigheter samt servituts och ledningsrätters omfattning. En fastighetsbestämning är att gamla förhållanden tolkas så att dagens fastighetsägare får en bild över hur det ser ut idag. Det som går att behandla vid en fastighetsbestämning finns att läsa i FBL 14 kap. 1 ; fastighets beskaffenhet, servitut och ledningsrätt samt fastighetstillbehör. 23

24 I samtliga mål har klaganden varit privat- eller juridiska personer. Ett av målen har behandlat ledningsrätt och ett av målen behandlar ett servitut. I övrigt handlar målen uteslutande om bestämning och utredning av fastighetsgränser. I det mål som avskrivits från vidarebehandling har klagande part återkallat sitt överklagande. Varför gick ej att utläsa av återkallandet. Samtliga överklaganden har gjorts på grund av missnöje med LM:s fastighetsbestämningsbeslut. Fördelningen var ett överklagande i Kalmar län 2005, två i Kalmar län 2007, två i Stockholms län 2005 och fyra stycken Utslag Antal Utan bifall 4 Bifalles i sin helhet Undanröjande och inställt Undanröjande och återförvisning 1 Ändrat beslut 1 Bifalles i vissa delar Undanröjande och inställt Undanröjande och återförvisning 1 Ändrat beslut 1 Slutligt beslut Antal Avvisning Avskrivning 1 Återförvisat till LM Undanröjt och inställt Avslag Tabell 3.14 FD:s utslag av de överklagande fastighetsbestämningarna. Exempel 8: Fastighetsbestämning av en vägsamfällighet och en småhusfastighet där gränsen var oklar. Efter köp av en fastighet uppdagades att fastighetsgränsen hade en sträckning som gjorde att vägkroppen låg inne på bostadsfastigheten. Efter överklagande till FD och en noggrann utredning av ägande- och gränsförhållanden utförts undanröjs Lantmäteriets fastighetsbestämningsbeslut gällande gränserna kring bostadsfastigheten och ärendet återförvisades till Lantmäteriet för ny handläggning. Exempel 9: En gammal telegrafstationsfastighet som hade ett icke utnyttjat servitut för vatten och avloppsledningar. Efter köp av fastigheten ansåg FD att fastighetens ändamål ändrats från telegrafstation till fritidsfastighet. Därigenom hade även servitutets omfattning ändrats till fritidsbehov. Därför ändrar FD servitutets omfattning till att inte innefatta rätt att framdraga och bibehålla nödvändiga ledningar för vatten och avlopp. Exempel 10: En ansökan om fastighetsbestämning hos Lantmäteriet rörande gränsen mellan två fastigheter då ägarna ansåg att gränsen mellan fastigheterna var oklar. Lantmäteriet beslöt senare att inställa förrättningen efter att gränsrör hittats och gränsen därför inte längre var oklar. Den ena fastighetsägaren ansåg att 24

25 de funna gränsrören inte var de ursprungliga då det var 20 cm kortare mellan dem än vad det skulle vara enligt förrättningskartan. Då ett av gränsrören återfunnits under en betonggjutning samt det andra var böjt beslutade FD att lämna överklagandet utan bifall då de inte fann skäl att betvivla Lantmäteriets bedömning om att de funna rören var de ursprungliga Övriga enskilda intressen Övriga enskilda intressen handlar om FBL 5 kap. och de villkor som där är reglerade för att skydda en enskilde. Det handlar om t.ex. båtnadsvillkoret 26, förbättrings- och opinionsvillkoret 27 och fastighetsskyddet 28. Bestämmelser gällande övriga enskilda intressen finns även i AL 29 och LL 30, de har inkluderats i denna kategori. I de genomgångna målen visar det sig att det är vanligt att alternativa lösningar och lokaliseringar för servitut inkommer i överklagandena. Fastighetsreglering AB län H län Marköverföring 2 Servitut Samfällighet Okänd 1 Tabell 3.15 Fördelningen för överklagandena uppdelat på län och år. 26 FBL 5 kap FBL 5 kap FBL 5 kap AL 5 7 och LL 6 25

26 Av FD:s utslag och beslut framgår att förhållandevis många överklaganden leder till ändring av Lantmäteriets beslut, 5 av 14 eller ca 36 procent. Utslag Antal Utan bifall 7 Bifalles i sin helhet Undanröjande och inställt Undanröjande och återförvisning 1 Ändrat beslut 1 Bifalles i vissa delar Undanröjande och inställt Undanröjande och återförvisning Ändrat beslut Slutligt beslut Antal Avvisning 1 Avskrivning 1 Återförvisat till LM Undanröjt och inställt 1 Avslag 2 Tabell 3.16 Överklagandena inom kategorin fördelade på FD:s avgörande. I tabell 3.17 framgår att det är flest överklaganden mot båtnadsvillkoret. Övriga enskilda intressen enligt 5 kap. FBL 5:4 - Bånadsvillkoret 7 5:5 - Förbättringkravet och opinionsvillkoret 4 5:6 - Minsta olägenhet och alternativa utföranden 2 5:7 - Byggnadsskydd Antal 5:8 - Fastighetsskydd 1 Tabell 3.17 Fördelning av målen inom kategorin övriga enskilda intressen fördelade efter vilken paragraf i FBL 5 kap. som blivit överklagad. Exempel 11: Ägare av en skogsfastighet motsatte sig att en telemast anlades på deras fastighet och åberopade att ändamålet lämpligen kunde tillgodoses på annat sätt och att olägenheterna för fastigheten var sådana att synnerligt men skulle uppstå. Motparten, GSM-bolaget, framhöll att de ordnat så att samordning med andra operatörer och andra trådlösa standarder gick att inhysa i masten. FD anför i sitt utslag att de finner lokaliseringen lämplig då ledningsrätten skulle uppta ca 2400 kvm av skogsfastigheten som består av 217 ha. Fastighetsägarna har inte visat att lokaliseringen är mindre lämplig än andra lokaliseringar i närområdet. De har inte heller visat att samma radiotäckning skulle erhållas med samlokalisering med andra master. FD finner därmed inte skäl att frångå Lantmäteriets beslut. Exempel 12: Ansökan om servitut för utfart inkom till Lantmäteriet som beslutade om servitutsbildning till förmån för den sökande fastigheten. De klagande fastigheterna har i FD framfört att väsentlighetskravet i AL 5 och båtnadsvillkoret i AL 6 inte är uppfyllda då alla fastigheter i området har fullt fungerande utfartsvägar samt att trafikmängden inte har ändrats under de senaste 20 åren. FD höll syn på platsen och vid synen framkom bland annat att utfarterna 26

27 är otillräckliga ur trafiksäkerhetssynpunkt samt att utfarterna i vissa fall inte var fullt åtkomliga för exempelvis slamtömningsbilar. Inrättandet av servitutet skulle därför innebära en sådan värdeökning av fastigheterna att kostnaden för den föreslagna anläggningsåtgärden väl uppväger anläggnings- och förrättningskostnaden för den samma Ersättningar Om ersättning för mark eller belastande intrång skall utgå eller ej beslutas av Lantmäteriet. Denna ersättning korresponderar mot hur stort intrånget är. Dessa intrång kan vara upplåtelse av mark för gemensamhetsanläggningar av olika slag samt servitutsupplåtelser då det krävs. De förrättningsåtgärder där ersättning kan vara aktuell är de där en tvångsvis åtgärd kan komma till stånd. Dessa är alla representerade i statistiken nedan och vanligast är fastighetsregleringar och ledningsrättsförrättningar. Åtgärd AB län H län Avstyckning Klyvning 1 Sammanläggning Fastighetsbestämning Fastighetsreglering Anläggningsförrättning Ledningsrättsförrättning Kombinationsförrättning 1 ÄULL Övrigt 1 Tabell 3.18 Överklagade ersättningsbeslut uppdelat på förrättningsåtgärd, län och år. 27

28 Utslag Antal Utan bifall 10 Bifalles i sin helhet Undanröjande och inställt Undanröjande och återförvisning 1 Ändrat beslut 1 Bifalles i vissa delar Undanröjande och inställt 1 Undanröjande och återförvisning Ändrat beslut 14 Slutligt beslut Antal Avvisning 2 Avskrivning 8 Återförvisat till LM Undanröjt och inställt Avslag 1 Tabell 3.19 Utfall i FD av de överklagade ersättningsbesluten. Exempel 13: Vid en ledningsrättsförrättning anser fastighetsägaren att ersättningsbeloppet om kr varav kr är ersättning för intrång och kr är ersättning för företagsnyttan företaget kan tillgodoräkna sig är för lågt. Fastighetsägaren yrkar på högre belopp då värdeminskningen på fastigheten bör vara betydligt mer och så, kr om influensregeln inte tillämpas och ifall influensregeln tillämpas. Dessutom yrkas en uppräkning med KPI från ett datum. Den blivande ledningsrättshavaren bestrider alla belopp men går med på en uppräkning med KPI från angivet datum. FD ändrar Lantmäteriets ersättningsbeslut till kr jämte ränta men exklusive uppräkning med KPI då detta under perioden hade en kvot mindre än 1,0. Ändringen beror på att ExL 4 kap. är tillämpligt och inga förväntningsvärden förelegat samt att restfastigheten inte tagit annan skada än just marknadsvärdeminskningen om kr. Exempel 14: Vid breddning av gata tas 47 kvm av en småhusfastighet i anspråk. Detta medförde att tomtanläggningar häck och grind revs samt att ett släntintrång om 29 kvm gjordes. Fastighetsägaren har godkänt ersättningen för släntintrånget och arealförlusten men ifrågasätter Lantmäteriets värdering av tomtanläggningarna och yrkar högre ersättning. Kommunen som utför breddningen av gatan bestrider yrkandet. Klaganden framställer kostnadsberäkningar och FD går igenom Lantmäteriets yttrande och klagandens beräkningar. FD kommer fram till att Lantmäteriet räknat lågt och att klagandens beräkningar är något höga och dömer ut en högre ersättning till fastighetsägaren än den som ersättningsbeslutet från Lantmäteriet fastställde. Ersättningen höjdes med ca kr från kr (avrundat) till kr (avrundat). Exempel 15: Efter ledningsrättsbeslut har en fastighet fått ett område där markanvändningen är inte får ändras i närheten av ledningen. Efter detta beslut har fastighetsägarna överklagat ersättningsbeslutet för att få ersättning för 28