Spets. Teknik med dimensioner! sidorna 8 9 1/07. Mörka linser, bättre syn. Klarade nålsögat! Första stadiet till åderförkalkning? Kunskap från grunden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Spets. Teknik med dimensioner! sidorna 8 9 1/07. Mörka linser, bättre syn. Klarade nålsögat! Första stadiet till åderförkalkning? Kunskap från grunden"

Transkript

1 Spets Om forskning och utveckling vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå 1/07 Teknik med dimensioner! sidorna 8 9 Mörka linser, bättre syn sidorna Kunskap från grunden sidorna Klarade nålsögat! sidan 7 Första stadiet till åderförkalkning? sidorna 2 3

2 Linnéstöd ger svar om åldrande Vad är ett gott åldrande? Varför klarar vissa åldrandet bra medan andra får problem? En del svar på frågorna är att vänta från Umeå. Hit gick nämligen ett s k Linnéstöd på åtta miljoner kronor om året i tio år! Forskningsmiljön Den åldrande befolkningen och förändrade levnadsvillkor, ledd av professor Anders Brändström, är också en av de tolv som Umeå universitet valt att satsa på. Över 200 internationella forskare har på uppdrag av Vetenskapsrådet och Forskningsrådet Formas granskat över 100 ansökningar. 20 har nu fått pengar, och Umeå-gruppen bedömdes hålla absolut världsklass. Fantastiskt roligt! Nu kan vi dra igång ett spännande samarbete, säger Anders Brändström. Internationell modell Hur vi t ex hanterar service och omsorg i Norrlands inland där majoriteten av befolkningen är åldrad kan bli en modell internationellt, förklarar han. Satsningen bygger på spetskompetens inom både befolknings- och åldrandeforskning. Bl a ingår Betula-projektet samt Centrum för befolkningsstudier, där demografiska processer och livsförlopp studeras i ett långt perspektiv. Till medicinska fakultetens företrädare hör professorerna Lars Nyberg och Lars-Göran Nilsson, Sambandet mellan gott åldrande, deltagande i samhällsliv och levnadsvillkor ska nu skärskådas. Peter Byass, Stig Wall och Lars Lindholm, samt Lars Weinehall och Ann Öhman. Målet är en tvärvetenskaplig forskning, som söker samband mellan åldrande, deltagande i samhällsliv och levnadsvillkor. Man vill också långsiktigt bygga upp en internationell miljö, dit forskare från olika länder söker sig. Vi har ett flertal världsunika databaser som gör miljön internationellt attraktiv. Svenska kyrkböcker och Tabellverket är unik grund för Europas största historiska befolkningsdatabas i Umeå, förklarar Anders Brändström. Linnéstödet ska höja Sveriges konkurrenskraft genom att starka miljöer garanteras 5 10 miljoner årligen under en 10-årsperiod. Totalt fördelas 140 miljoner kronor varje år i tio år. foto: göran sandgren Vad gör Vetenskap till lunch Umeå universitet fortsätter inbjuda till vetenskapsluncher. Tolv vårtorsdagar kan den som besöker Kafé Station i Umeå möta forskare från samtliga starka forskningsområden. Vem som helst kan slinka in och från klockan och 20 minuter framåt lyssna till en aktiv forskare som berättar om sina rön. Vårens schema Så här ser schemat ut för våren: Den 1 februari pratar Kristin Palmqvist, professor i ekofysiologi, om ekosystem i förändring. Den 8 februari berättar Mikael Hjerm, docent i sociologi, om välfärdsforskningen i Umeå, och veckan därpå, den 15 februari, Gunilla Olivecrona, professor i Fredrik Almqvist är en av lunchföreläsarna. fysiologisk kemi, om ämnesomsättningssjukdomar. Den 22 februari tar professorn i matematikdidaktik, Johan Lithner, vid med matematiklärande som utgångspunkt. Veckan därpå, den 1 mars, är det Birgitta Stegmayrs tur. Hon är professor i medicin och pratar om nervsystemet. På internationella kvinnodagen den 8 mars pratar Åsa Karlsson, universitetslektor i historia om genusforskning, och veckan därefter, den 15 mars Fredrik Almqvist, universitetslektor i organisk kemi om biologisk kemi. Den 22 mars är ämnet befolkning åldrande och livsvillkor, med Gunnar Malmberg, professor i kulturgeografi, som föredragshållare. Den 29 mars pratar Göran Roos, professor i patologi, om cancerforskning. Lars-Erik Edlund, professor i nordiska språk, tar vid den 12 april med ett föredrag om det nordliga rummet. Den 19 april är ämnet infektioner, med Sven Bergström, professor i mikrobiologi som föredragshållare. Lunchterminen avslutas den 26 april då Åsa Strand, universitetslektor i växters cell- och molekylärbiologi håller ett föredrag om växt- och skogsbioteknik. Programmet finns på forskning/vetenskapsluncher.html. Frågor besvaras av Helena Vejbrink, , epost Utveckling av magcancer föregås av en hög grad av cellförändringar. Ofta är orsaken bakterieinfektion. Thomas Boréns arbete handlar om hur Helicobacter pylori sätter sig fast på mänskliga celler. 2

3 Bilden visar t h ett tvärsnitt av ett blodkärl, fyllt med röda blodkroppar. I positionerna klockan 7 och 12 ser man hur magsårsbakterier som svarta stavar binder till rosa celler som är blodkroppar. Preparatet har gjorts av Dr Andre Dubois, Bethesda, USA. Från magens cellytor och till blodkärlens röda blodkroppar! Vad magsårsbakterien Helicobacter pylori gör i blodet vet man inte än. Men det skulle inte förvåna mig om en infektion är ett förstadium till åderförkalkning, säger Thomas Borén, professor i medicinsk kemi i Umeå. bakterien i blodet? Han är mer förvånad över att ingen tidigare sett bakterierna som sitter på blodkropparna. Upptäckten gjordes tillsammans med en amerikansk forskargrupp, ledd av Dr Andre Dubois i Bethesda. Med DNA-teknik kunde vi snart visa att det var just magsårsbakterien som satt där. Med H pylori i fokus forskar Thomas Borén och hans kollegor på hur bakterier häftar vid mänskliga celler. Att förstå hur bakterien bär sig åt är viktigt eftersom den är den största riskfaktorn för magcancer, världens andra mest fatala cancersjukdom. Nya frågeställningar Kunskapen att magsårsbakterien också sprider sig till och via blodet väcker nya frågor. Gissningsvis påverkar den immunförsvaret på ett helt annat sätt än via magslemhinnan. Att bakterier som ger tandlossning också kan kopplas till hjärtkärlsjukdom ger en intressant utgångspunkt. Nu kan vi kolla om det samma gäller mellan hjärtkärlsjukdom och infektion med H pylori. Kanske irriterar bakterierna blodkärlen och bygger ett första steg till åderförkalkning, säger Thomas Borén. I en artikel i tidskriften PLoS Pathogens visar forskargruppen hur det går till när bakterien tar sig från magen till blodet. I artikeln, där Marina Aspholm är huvudförfattare, beskriver de hur bakterien söker sig till blodkärlen innanför magens slemhinna. Väl där tar den sig genom kärlväggarna, sätter sig fast på de röda blodkropparna och kan på så sätt transportera sig vidare ut i kroppen. Att bli av med infektionen är viktigt. Även om det inte är klart hur avgörande bakterien är för hjärtkärlsjukdom bidrar den sannolikt. I höstens engelskspråkiga nummer av Spets beskrevs hur företaget Helicure arbetar med att ta fram ett vaccin mot magsårsbakterien. Vaccinet ska kunna förhindra infektion men också bota den som redan är infekterad. Resultaten är lovande. Fungerar vaccinet blir det en snabb terapeutisk effekt och en relativt snabb effekt på cancerutvecklingen. Det blir också spännande att se vilken effekt det på sikt kan ha på bakterierna i blodet. Företaget driver Thomas Borén tillsammans med Lennart Hammarström, professor i klinisk immunologi vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge. Utgångspunkten är vidhäftningsproteinet BabA. BabA använder bakterien för att hitta en fast punkt i tillvaron, men också för att få något att äta. Våra magceller är bakteriens skafferi. Kan vi hindra vidhäftning kan vi också svälta ut infektionen. Testas som nässpray För att trigga igång en immunisering har fors- karna utöver BabA använt en adjuvant, ett stimulerande medel som tagits fram av professorn i immunologi i Göteborg, Nils Lycke. Det är en variant av ett koleratoxin som ger ett bra immunsvar på slemhinneytor. På sikt är det tänkbart att göra vaccinet drickbart, som koleravaccin, men idag arbetar vi med en nässpray. Dels för att det tas upp av en stor yta i näsan, och dels för att slemhinnor har försvarsceller som kommunicerar med varandra. Vaccinet har fungerat förvånansvärt bra på möss, faktiskt bättre än forskarna hoppades på. I den profylaktiska studien skyddades nästan alla, procent, från infektion. I den terapeutiska botades hälften helt från infektion och av de återstående hade hälften mycket låga nivåer av infektion. Det är lovande, menar Thomas Borén. Forskarna har också i ett samarbete med ett amerikanskt laboratorium i Davis i Kalifornien testat vaccinet på Rhesus-apor. Också här ser det positivt ut. Hittills har vaccinet byggts på protein som renats fram från H.pylori. Nu ska de se om framgången kan upprepas med s k rekombinant material. Thomas Borén är positiv: Vi hoppas på kliniska prövningar redan 2008, och går allt som det ska har vi ett vaccin år

4 Nytt centrum för ärftliga sjukdomar i hjärta och kärl Ett centrum för kardiovaskulär genetik håller på att byggas upp vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Den nya centrumbildningen vill ansvara för rikssjukvård för tre sjukdomsområden inom hjärta och kärl. Laboratorieingenjör Urban Hellman utgör än så länge hela personalstyrkan vid Centrum för kardiovaskulär genetik, som startade för drygt ett halvår sedan. Han utvecklar metoder och rutiner för genetiska analyser av ärftliga hjärtkärlsjukdomar. Familjär hyperkolesterolemi, långt QT-syndrom, familjära kardiomyopatier och plötslig oväntad hjärtdöd hos unga är de sjukdomsgrupper som står först på listan. Genetiska utredningar av ett par ärftliga hjärtkärlsjukdomar utförs sedan tidigare vid det gemensamma molekylärgenetiska laboratoriet vid universitetssjukhuset. Många prover har dock skickats utomlands. Med ett eget centrum för kardiovaskulär Laboratorieingejör Urban Hellman utvecklar metoder och rutiner för snabbare genetiska utredningar. genetik kan universitetssjukhuset i fortsättningen göra sina egna analyser. Ambitionen är också att erbjuda sina tjänster nationellt genom att ansöka om rikssjukvård. Den nya centrumbildningen är ett resultat av samarbetet mellan barn- och vuxenkardiologi, barn- och ungdomsmedicin och klinisk genetik. Norrlands universitetssjukhus har under lång tid byggt upp stor kunskap inom både hjärta och kärl och molekylärgenetik. Det har skapat möjligheter för den nya centrumbildningen. Liknande centrum håller också på att byggas upp i England, Frankrike och USA. Att Umeå blir först i Sverige är ingen tillfällighet. Här finns den bästa kompetensen i landet, hävdar verksamhetsplanen för Centrum för kardiovaskulär genetik. Carin Mannberg-Zackari Umecrine kommersialiseras Med 20 miljoner från Karolinska Development II och två nybildade dotterbolag ska nu Umecrine ut på marknaden. Två av företagets åtta plattformar, Umecrine Mood och Umecrine Cognition, bolagiseras nu med stöd från den s k venture capital-fonden KD2. Till dem flyttas originalsubstanser, patent och kunskap från respektive plattform. Umecrine Cognitions verksamhet handlar om att behandla minnes- och inlärningsstörningar, exempelvis demenssjukdomar, som kan framkallas av långtidspåverkan av stress- och könshormon. Umecrine Mood utvecklar principer för att hantera depressioner och ångest. Tanken för framtiden är att sälja dotterbolaget, antagligen till utländska aktörer, när principen bevisats fungera väl på människa. Japankontakt gav sju kontrakt Sju kontrakt kring medicinsk teknik blev resultatet av det treåriga samarbetsprojektet mellan forskare och företag i Umeå-regionen och Japan. I Umeå-regionen har man fått en unik inblick i motsvarande japansk forskning och utveckling. CMTF, Centrum för medicinsk teknik och fysik vid Umeå universitet, har varit drivande och dess föreståndare, professor Olof Lindahl, är mycket nöjd med både kontakter och kontrakt. I november besökte sex personer från Umeå Fukushima-distriktet i Japan. Med de tre nya kontrakt vi skrev på under resan har vi nu sju med japanska universitet och företag. De ger möjlighet till student- och forskarutbyte mellan Umeå och Aizo men Vi hoppas kunna få 0,5 1,2 miljarder per dotterbolag på marknaden. Det skulle finansiera vidare forskning i Umeå i flera år, säger Torbjörn Bäckström, professor och vd för Umecrine AB. Umecrine startades år 2000 av en forskargrupp vid Umeå universitet och Norrlands universitetssjukhus. Bolaget tjänade då främst syftet att äga patent och vara en säkerhet för de Mål 1-medel från EU företaget fick för sina forskningsframgångar. Idag har Umecrine åtta plattformar som var och en representerar en sjukdomsgrupp. Att driva alla åtta är tids- och resurskrävande. Med en plattform per dotterbolag kan man alltså allteftersom sälja dotterbolaget, få in kapital till moderbolaget och på så sätt finansiera forskning inom de andra plattformarna. också ett ökat samarbete mellan svenska företag som Bioresonator och Videoakt och japanska som QRS och Towser, säger han. Fokus för det treåriga projektet har legat på medicinsk teknik, bioteknik samt it och telemedicin. I Japan har statens handelsorganisation initierat utbytet som gått under namnet Localto-Local. Japanerna är mycket intresserade av hur vi gör för att kommersialisera forskning. Den modell som Uminova Innovation står för kring företagsbildande är ett exempel, berättar Olof Lindahl. Kontakterna kan leda till fler kontrakt. Ett exempel är att Essum AB förhandlar om tre kontrakt med japanska mejeriföretag. Viktigt om vikt Det är lika viktigt att förebygga viktökning hos normalviktiga som hos redan överviktiga. Det skriver Anne Nafziger i den avhandling hon försvarade i Umeå i höstas. Resultaten bygger på jämförelse mellan Sverige och USA. Drygt 30 procent av vuxna i USA lider av fetma, och problemet ökar. I Sverige var 2003 motsvarande andel ca tio procent och antalet fördubblades Hälsorisker som kopplas till fetma gäller också vid relativt små viktökningar. WHO rekommenderar förebyggande insatser, samtidigt som vården mest riktar sig till dem som ökat i vikt eller lider av fetmans följder. Fokus ligger mer på att förebygga kronisk sjukdom än viktökning. Nafzigers studier i norra Sverige och i delstaten New York visar förändringar av vikt och BMI-värden noterades fetma, definierat som BMI >30, hos 9,6 procent i Sverige och 21,3 procent i USA. Tio år senare var motsvarande värden 18,4 respektive 32,3 procent. Mönstren liknar varandra i Sverige och USA. Kvinnor, år, med högre BMI-värde och typ 2-diabetes, hade större möjligheter att undvika viktökning. En gift, manlig snusare i lägre ålder löpte däremot större risk att öka i vikt. Att säkerställa att personer med normalt BMI behåller vikten är ett försummat mål, skriver Nafziger. Prevention mot fetma bör riktas lika mycket mot lågriskgrupper som till överviktiga. Oftast betraktas frågan om att behålla vikten som viktig bara bland dem som har viktproblem och/eller en fetmarelaterad sjukdom eller riskfaktor. Men de flesta av dem som ökar i vikt börjar från ett normalt BMI-värde. ingram

5 Miljoner, tack gärna! En miljon kronor. Den anonyma gåvan tog Insamlingsstiftelsen för medicinsk forskning i Umeå tacksamt emot i höstas. Nu hoppas man på både mer och mindre. En rad ambassadörer ska verka för att stödet ökar. foto: Lars bygdemark Forskningsfonder på gamla universitet förvaltar ibland miljardbelopp. I Umeå är fakultetens möjlighet att finansisera forskning betydligt mera blygsam. Bästa artikeln! Fredrik Elgh, docent i virologi och specialistläkare vid laboratoriemedicin i Umeå, är en av två författare bakom 2006 års bästa artikel i Läkartidningen. Medförfattare till artikeln Spanska sjukans virus uppväckt från de döda är Anders Tegnell, med dr och medicinalråd vid Socialstyrelsen. Så här sammanfattar de kunskapsläget: Den genetiska koden för spanska sjukans virus är nu känd i sin helhet. Gensekvensen visar att viruset sannolikt inte uppstod som en ny kombination av gensegment, vilket varit fallet i de andra pandemierna på 1900-talet. Virusets proteiner liknar fågelinfluensans, men ursprunget till dess gensekvens är ännu höljt i dunkel. Virus som orsakat senare pandemier består till största delen av genetiskt material med ursprung i spanska sjukans virus. Spanska sjukans virus har återskapats och är extraordinärt sjukdomsframkallande. De nya kunskaperna ger bättre möjligheter att möta en ny, allvarlig influensapandemi. Det är dock svårt att förutse nästa pandemis förlopp och allvar. Gamla lärosäten har inkomstkällor som de yngre saknar. De äldsta förvaltar donationer som under århundraden kan ha vuxit till miljardbelopp. Inte sällan är pengarna knutna till de medicinska fakulteterna. Därmed kan de också finansiera forskning, där statliga anslag inte förslår. Den möjligheten är begränsad i norr. Vi behöver mycket mera pengar. Vi tror inte att norrlänningarna känner till vilken roll de kan spela, säger Benoni Edin, ledamot i fakultetens informationskommitté. Det är också skälet till att kommittén nu inleder en särskild drive för Insamlingsstiftelsen för medicinsk forskning vid Umeå universitet. Därför har kommittén utsett en rad ambassadörer som under våren ska bearbeta potentiella givare i regionen med mer kunskap. Målgrupp är i första hand banker, begravningsbyråer och pensionärsorganisationer. Kort sagt rådgivare till dem som funderar på att donera pengar. Många äldre människor vill göra något gott av de medel de skrapat ihop under sitt liv. Vi vill visa på ett gott sätt att göra gott, säger Torgny Stigbrand, ordförande i informationskommittén. Att anslagen från staten långtifrån räcker för att täcka de uppgifter som universiteten har är knappast allmänt bekant. Medel från andra externa anslagsgivare, som stiftelser, fonder, forskningsråd m fl, är en nödvändighet. Eftersom ambassadörerna själva är forskare kan de också s a s tala för varan. Och förhoppningarna är stora. Målet är att öka både kapital och inflöde helst kraftigt. Miljondonationer är inget vi räknar med men väl hoppas på. Allt stöd är välkommet. Om t ex alla i regionen ger var sin tia skulle vi få nästan tio miljoner kronor, säger Benoni Edin. Extremt låg omkostnad Insamlingsstiftelsen är gemensam för fakulteten och bedriver, menar Benoni Edin, en osedvanligt bra verksamhet. Den har funnits i 40 år och förvaltar ett kapital på miljoner kronor. Den årliga utdelningen beror på inflödet, men brukar ligga på 5 6 miljoner kronor. Stiftelsen stödjer forskning av hög kvalitet, gör mycket bra prioriteringar och har extremt låg omkostnad, drygt en procent. Den som skänker pengar hit slösar definitivt inte bort dem. För tydlighetens skull ska det sägas att det också finns lokala fonder, som fördelar medel till medicinsk forskning. Hit hör t ex Cancerfonden Norrland och Insamlingsstiftelsen för strokeforskning i Norrland. De är väldigt betydelsefulla, men de hanterar märkta pengar. De kan alltså inte användas för all typ av medicinsk forskning och de hanteras framförallt inte av fakulteten, säger Benoni Edin. Att Insamlingsstiftelsen nu gör en drive för mer pengar kan upplevas som ett hot mot existerande fonder. Som att om vi får mer pengar får de mindre, säger Torgny Stigbrand. Men han och Benoni Edin tror inte att nivån på donerade medel är statisk. Tvärtom. Vet människor vilka behoven är och hur pengarna hanteras är de också villiga att ge, menar de. Därför vågar de också hoppas på miljoner. Helst många! säger de. Så här gör man Den som vill skänka pengar till Insamlingsstiftelsen sätter in dem på bankgiro alternativt plusgirokonto Som donator kan man skänka till medicinsk forskning i allmänhet, men också öronmärka sin gåva. Vill man att pengarna ska användas till forskning om hjärt- och kärlsjukdom, demens eller cancer skriver man det. De medel som samlas in går förutom till forskning även till rekrytering av forskare till Umeå universitet.

6 Bara bättre med Bologna Mest positivt, faktiskt. När biomedicinprogrammet vid Umeå universitet rättar sig efter Bolognaprocessen gör det bara utbildningen bättre, menar programansvariga Anna Arnqvist, Erik Lundgren och Anna Arnqvist tycker det är viktigt med feedback. Videokameran är ett stöd i det arbetet. Processen påverkar hela det svenska utbildningssystemet och går ut på att främja rörlighet, anställningsbarhet och Europas konkurrenskraft. Med jämförbara examina, tre utbildningsnivåer samt ett poäng- och betygssystem ska utbildningarna i Europa bli likvärdiga. Inte lika, men likvärdiga. Sverige som idag har två högskolenivåer får alltså nu tre. Mellan grundnivån som ger kandidatexamen och forskarutbildningsnivån som ger doktorsexamen införs en avancerad nivå som ger masterexamen. I många länder omfattar forskarutbildningen tre år. Sverige har efter mycket debatt valt att stanna på dagens fyraåriga nivå. Ibland kan man i denna utbildning få tillgodoräkna sig vissa kurser från avancerad nivå. Tydlig beskrivning Bolognaprocessen kan också ses som en chans till analytisk och kritisk granskning t ex av det nu tio år gamla biomedicinprogrammet i Umeå. Att förändra i systemet, göra om och förbättra menar Anna Arnqvist har varit positivt. Kandidatprogrammet som kör igång till hösten är nog bättre än någonsin. Också masterprogrammet är i stöpsleven även om det ännu inte tagits av universitetsstyrelsen. Det bästa är att kursplanerna definieras och beskrivs tydligare, menar hon. Man ska kunna utläsa vad studenterna faktiskt kan och vad som krävs för att godkänd kurs. Ett skäl är att förkunskapskraven måste specificeras när man tar emot masterstudenter från andra länder. Målet att främja rörligheten kan vara särskilt svårt att uppnå inom områden med avancerad teknik som ju inte finns överallt. Positivt för studenterna är den andra delen, anställningsbarheten. Nu lyfter fram vi moment som finns men inte syns idag. Praktisk professionell träning När biomedicinprogrammet förändras lägger man in en kurs i praktisk professionell träning, PPT. Av den framgår bl a att studenterna kan skriva labbprotokoll, hantera kemikalier och riskavfall, biologiskt material, sammanställa resultat i rapporter och skriva vetenskaplig text. Vi satsar också på muntlig presentationsteknik. Framföranden videofilmas och ifrågasätts, och studenterna får feedback på hur de lägger upp sin presentation, bildmaterial och AV-hjälpmedel, röst och språkval med tanke på auditoriet. De ska också kunna vetenskapens etiska konsekvenser. Det gäller för studenterna att tänka över sin personliga syn på genmanipulation, om försöksdjur, forskningsfusk, citaträtt m m. Oftast är det inga problem, men frågan är viktig, säger Erik Lundgren som är ordförande i programkommittén. PPT ska också innehålla karriärplanering. Skälet är att biomedicinarna inte får någon yrkesexamen. De har en akademisk examen men ingen yrkeslegitimation. Att få jobb är oftast inte svårt. Biomedicinare fungerar också i kliniskt nära forskning, inte minst därför att de kan sjukdomspanoramat, förklarar Anna Arnqvist. En del går till industrin, andra till akademisk forskning. Oavsett vilket behöver de diskutera vad de vill jobba med och vilken påbyggnad som krävs. Det finns 36 programplatser i Umeå. Studenterna är populära att rekrytera till forskarutbildning och 70 procent disputerar. Därför tror både hon och Erik Lundgren att de flesta kommer att gå masterutbildningen. Vi är inte klara med masterprogrammet än. Men ambitionen är att göra det så bra att vi kan rekrytera nationellt och internationellt, att de riktigt duktiga studenterna söker dit, säger Anna Arnqvist. Internationellt utbyte Av tradition har de prekliniska specialiteterna mycket samarbete. Vi gör post doc utomlands och är vana att ta emot andra här. Nu handlar det om att flytta utbytet till en lägre nivå, masternivån, förklarar Erik Lundgren. Universitetets rektor förväntar sig ett mycket bättre internationellt utbyte, och Erik Lundgren menar att det skulle innebära en särskild chans för norra Sverige. Hela EU-idén handlar om tillgång till varandra, till människor av olika ursprung. Det är en fredsbevarande tanke. Att få hit människor som är intresserade av vår miljö är positivt också med tanke på befolkningsutvecklingen, menar han. Mycket positivt, således, men det finns förstås nackdelar också. Erik Lundgren menar att det sjugradiga betygssystemet ECTS ställde Sverige inför en kulturchock. Inte minst i Umeå, där man har haft en pedagogik som uppmuntrat studenterna att lära tillsammans. Varje land får bestämma vilket betygssystem det ska ha, men betygen blir inte rakt av jämförbara. Ska vårt tregradiga system kunna översättas till det sjugradiga systemet måste det till kriterier för varje betygsgrad, säger han.

7 Storsatsning på hjärntumörer I Norrland finns några mycket speciella hjärntumörfamiljer. Det är ett av skälen till att Umeå blir europeiskt centrum för en internationell studie kring ärftlighet och hjärntumörer. I USA har anslagen till forskning kraftigt minskat. Idag är chansen att få stöd från NCI, National Cancer Institute, 7 11 procent mot tidigare 25 procent. Beatrice Malmer, docent i strålningsvetenskap, är därför mycket glad över det prestigefulla uppdraget att koordinera den s k Gliogene-studien i Europa och Israel. Det är skönt att ha klarat sig genom nålsögat. Att få amerikanska anslag är svårt för europeiska forskare. Men NCI vill se samarbete om sällsynta saker, och därför gäller det att enrollera sig med andra. Sedan några år har Beatrice Malmer ett nära samarbete med Melissa Bondy vid Anderson Cancer Center i Texas. Men det som gör den stora studien möjlig är ett nystartat nätverk, Brain Tumour Epidemiology Consortium. 6,5 miljoner kronor Gliogene-studien omfattar nämligen 12 centra i USA och Europa, NCI satsar 80 miljoner kronor, varav 6,5 miljoner hamnar i Umeå. Uppdraget är att de närmaste fem åren år identifiera familjer med hjärntumörer och kartlägga eventuella genetiska störningar. Strålningsvetenskap har länge haft forskning om hjärntumörer som profilområde. De senaste tio åren har arvets betydelse studerats särskilt. Det finns nämligen några mycket ovanliga familjer med hjärntumör som har sitt ursprung i Norrland. Forskning kring varför sjukdomen uppkommer är också ovanlig. Att hitta de gener som orsakar sjukdomen kräver därför samarbete. Hittar man generna förstår man bättre varför hjärntumörer uppkommer. Förstår man mekanismerna kan man förhoppningsvis förebygga, tidigare upptäcka och behandla sjukdomen. Vi vet för lite om varför hjärntumörer uppstår. Drabbade patienter kan bidra till att vi förstår bättre. I Sverige drabbas varje år omkring 500 personer av tumörformen gliom. 25 av dem, tre procent, har sjukdomen i familjen. Det handlar inte om bara en gen utan flera. Och det finns också kopplingar till andra cancersjukdomar, t ex malignt melanom, säger Beatrice Malmer. Förlänga överlevnaden Sjukdomen är svår, men förekommer i lindrigare former. Kan man screena och på så vis identifiera anlagsbärare kan man alltså ingripa tidigare och förlänga överlevnaden. Det finns, berättar Beatrice Malmer, nya typer av mediciner som slår på vissa gener och motarbetar tumören. Vissa tumörformer kan också opereras om de upptäcks tidigt. Studien omfattar hela Sverige. Alla patienter med nydiagnostiserade s k gliom och patienter under behandling ska få frågan om de vill vara med. Men också patienter som tidigare är opererade är intressanta, menar Beatrice Malmer. Analysen byggs på blodprov från dem och deras familjemedlemmar och på intervjusvar. För den världsomspännande studien är målet att genetiskt analysera 400 familjer. Beatrice Malmer räknar med att 15 svenska familjer ska kunna bidra till projektet varje år. Hon hoppas också på en spin-off-effekt av det europeiska samarbetet. Vi borde ha ganska goda möjligheter att få Västerbotten får ny FoU-chef Beatrice Malmer fick det prestigefulla uppdraget att koordinera studien. Ulrika Andersson, 1:e forskningsingenjör på onkologen, tar hand om blodprover som samlas in för genetisk analys. EU-stöd, och söker just nu medel från sjunde ramprogrammet, säger hon. Studien i Sverige utförs i samarbete med Nationella planeringsgruppen för hjärntumörer med Umeå-professorn Roger Henriksson som ordförande. Västerbottens läns landsting har fått en ny FoU-chef. Jack Lysholm, hittills verksam som överläkare och adjungerad professor i ortopedi vid Sunderby sjukhus, börjar sitt nya uppdrag i vår. Jag är mycket intresserad av både forskningsfrågor och regional samverkan och ser fram emot ett spännande jobb. Att säkra god medicinsk forskning, utbildning och läkarförsörjning har stor strategisk betydelse för både universitetssjukhus, landsting och andra aktörer i regionen. Den allt mer sviktande kliniska forskningen ser han generellt som ett problemområde. Det finns, menar han, ett glapp mellan preklinisk forskning och kliniska applikationer. Förutsättningarna att forska är inte helt klara för medarbetarna i sjukvården inte ens på universitetskliniker. Att göra något åt det är viktigt. Något kliniskt arbete blir det dock inte för den nye FoU-chefen. Vid sidan av sitt nya uppdrag ska han vara det han redan är, d v s professor vid Umeå universitet. 7

8 ny teknik Användningsområdena för den nya tekniken är stora. På sikt tror Ulf Ahlgren att OPT blir standard, både i forskning och diagnostik. En absolut revolution! Med Ulf Ahlgrens tredimensionella sprängskisser av biologiska preparat ser forskarna saker de aldrig sett förr. Den nya tekniken är automatisk, absolut och en revolution i sig. Inte minst minskar den behovet av försöksdjur. Tomas Alanentalo är doktorand i projektet. Här monterar han ett halvt genomskinligt vävnadsprov för OPT-scanning. Fram till nu har man med traditionella konfokalmikroskop bara fått fram 3D-bilder av upp till millimeterstora preparat. Med OPT, optisk projektionstomografi, kan man göra 3D-avbildningar av preparat stora som ett lillfinger, t ex organ från vuxna möss eller råttor. Hos Ulf Ahlgren, docent och gruppledare vid UCMM, Umeå centrum för molekylärmedicin, går telefonen varm. Nyligen presenterade han och hans skotska forskarkollega, James Sharpe, tillsammans med genetikprofessorn Dan Holmberg en vidareutveckling av den nya tekniken i en artikel i tidskriften Nature Methods. Gensvaret blev enormt. Tekniken fyller ett tomrum, och kollegorna är entusiastiska. Användningsområdena är stora. På sikt tror jag att OPT blir standard, både i forskning och diagnostik. Det är roligt att bidra med en metodik som andra har nytta av, säger Ulf Ahlgren. Själv är han dock än så länge ensam i Norden om sin utrustning. Med traditionell snittning kan man räkna cel- 8

9 ler, mäta arean av olika celltyper m m. Men eftersom organ inte är homogena får man som regel inte fullständig information utan ett uppskattat värde. Tredimensionella data har man, när det gäller större prov, skapat genom att fotografera många snitt och sedan låta datorn återskapa en 3D-bild. Men att få bilderna att överlappa varandra exakt är svårt, tar tid och har stora felmarginaler. Ska resultatet inte bli godtyckligt måste man jämföra oerhört många snitt. Använder vanligt ljus OPT levererar data ungefär som en datortomograf. Skillnaden är att bilderna skapas med vanligt ljus och inte med röntgenstrålning. Enkelt uttryckt gör man vävnadsprovet eller organet halvt genomskinligt. Därefter sätts det att rotera i strålgången i vad som kan liknas vid ett dissektionsmikroskop. Sedan mäter man hur mycket ljus som passerar organet från olika vinklar. Processen dokumenteras av en digitalkamera och tolkas av datorn. Vi tittar på organets skugga. Där organet är tjockare blir skuggan mörkare. Med bilderna från många olika vinklar kan vi skapa tomografiska snitt. Utifrån dem genererar vi en tredimensionell bild. Vi kan sedan hyvla vävnaden i olika vinklar och få digitala sprängskisser, förklarar Ulf Ahlgren. På detta sätt har hans grupp kunnat visa på grundläggande förutsättningar för utveckling av både bukspottskörtel och mjälte. Arbetet publicerades i höstas i tidskriften Genes & Development. Rätt information, rätt frågor I en datortomograf går det inte att använda markörer för speciella proteiner eller gener. Med OPT kan man använda standardmarkörer och studera vävnader och organ till en faktor tio gånger större än vad som tidigare varit tekniskt möjligt. Med den vidareutvecklade tekniken kan man enkelt analysera provet ur alla vinklar, få absoluta data, total volym, se hur celler eller strukturer fördelar sig över ett organ m m. Det gör att jag kan se saker och få fram data jag tidigare inte haft en uppfattning om, säger Ulf Ahlgren. För forskningen är det centralt. Ser man rätt ställer man också rätt frågor. Själv är han t ex särskilt intresserad av bukspottskörteln och de insulinproducerande Langerhanska öarna. Men hur många insulinceller finns det egentligen? Var finns de, och hur mycket insulin producerar de? Hur screenar man för att se om tio procent av dem försvunnit? Kan vi svara på sådana frågor kan vi kanske lättare förstå uppkomsten av t ex diabetes. Ett genombrott Tillsammans med Dan Holmberg gör Ulf Ahlgren en studie på s k NOD-möss, som utvecklar typ 1-diabetes. Här har de kunnat räkna det exakta antalet insulinproducerande cellöar, deras totala volym och rumsmässiga fördelning. Bilden på denna tidnings omslag visar bukspottkörtlar från en vuxen frisk mus, en icke diabetisk s k NOD-mus och en diabetisk NODmus. Man ser att den sjuka musen har betydligt färre insulinproducerande cellöar. Att kvantitativt och tredimensionellt kunna följa processen under utvecklingen av typ 1-diabetes är ett genombrott. Nu får man möjlighet att följa hur den påverkas av en enskild genetisk faktor eller av omgivande faktorer. Det ger också möjlighet att utvärdera effekter av ny diabetesbehandling. OPT prövas också i ett samarbete med bioteknikföretaget Betagenon. Här tittar man på kärlförsörjningen i en tumörmodell och följer hur potentiella läkemedel påverkar tumörutvecklingen. Tekniken används också i ett projekt med professor Leif Carlsson, också han vid UCMM. Här utnyttjas den för att studera vävnadsskada i olika modeller för utveckling av skrumplever. Ulf Ahlgren är utvecklingsbiolog med bakgrund i Helena Edlunds forskargrupp vid UCMM. För att molekylärbiologiskt kunna studera bukspottskörtelns strukturer intresserade han sig tidigt för bildframställning, imaging. Han gjorde post doc vid MRC Human Genetics Unit i Edinburgh, där James Sharpe höll på att utveckla en ny teknik. Vi interagerade jättebra, förklarar han publicerade de den banbrytande tekniken i Science. Då kunde de i hög upplösning och i två eller tre dimensioner studera strukturer stora som en lillfingernagel. Förfinar tekniken Men tanken fanns där: kunde vi titta på hela organ så skulle det öppna otroligt många dörrar. Idag klarar vi det! Det är en enorm skillnad att kunna titta på intakta organ, att automatiskt och absolut kunna kvantifiera inmärkta strukturer i både två och tre dimensioner, säger Ulf Ahlgren. I den nya studien har doktoranden Tomas Alanentalo lyckats reducera den naturliga fluorescens som finns i biologiska vävnader. Tillsammans med bättre bearbetning av data kan man därför med OPT analysera stora biologiska preparat som färgats in med fluorescerande antikroppar. I samarbete med James Sharpe, som numera leder en forskargrupp i Barcelona, försöker de förfina tekniken ytterligare. Förhoppningen är att kunna studera ännu större preparat och i ännu högre upplösning, säger Ulf Ahlgren. Den OPT-genererade sprängskissen visar en bukspottkörtel från en vuxen frisk mus. De Langerhanska cellöarna har färgats röda med insulinspecifika antikroppar. Ulf Ahlgren arbetar i ett projekt tillsammans med genetikprofessorn Dan Holmberg. Med OPT-tekniken kan de följa hur diabetes utvecklas, och hur utvecklingen påverkas av arv och miljö. 9

10 Nära Nobelpriset! Umeå-forskaren Stefan Björklund har upplevt den speciella stämning som finns där världens viktigaste kunskap skapas. I kemipristagaren Roger Kornbergs labb på Stanford-universitetet var han med under några viktiga år. En atmosfär som gav Nobelpriset Professor Stefan Björklund och hans post doc Stefan Bäckström studerar de första bevisen på att mediatorn existerar också i växter. Ett fantastiskt samspel! RNA-polymeras, fem transkriptionsfaktorer, en aktivator, en förstärkare och en mediator gör att olika gener uttrycks i olika organ. Tillsammans ger de den enorma komplexitet som skapar en levande organism. Det var ett hårt jobb i en fantastisk atmosfär. Att varje dag känna sig övertygad om att det man gör är väldigt viktigt och betydelsefullt ger en speciell känsla. Stefan Björklund, idag professor i medicinsk kemi, arbetade två år i mitten av 1990-talet som post doc i Roger Kornbergs forskargrupp. Under ett tiotal år hade gruppen producerat väldigt lite resultat. Men just före Björklunds tid fick labbet ett rejält flyt, som fortsatt fram till idag. Kornbergs forskning handlar om transkription, d v s hur informationen i våra gener läses av i cellkärnan och förs ut för att styra produktionen av proteiner i kroppens olika celler. Han har steg för steg kunnat förklara hur cellerna läser av information från DNA till RNA och dessutom med röntgenkristallografi skapat en bild av maskineriet bakom kopieringen. Med datorns hjälp har han faktiskt fotograferat processen på molekylär nivå. Läsa gener i provrör Kornberg ville återskapa transkriptionen i provrör. Han lyckades också framställa ett system av proteiner som renats fram från jästceller och som tillsammans kunde läsa av gener i ett provrör. När Stefan Björklund kom till Stanford hade forskarna mödosamt identifierat en rad s k generella transkriptionsfaktorer. Men någon förklaring till varför celler i olika organ ser olika ut och fungerar så olika hade de inte. De förstod inte vad som gör att vissa gener uttrycks i olika nivåer i en och 10

11 Roger Kornbergs bild av transkriptionsprocessen t v visar hur RNAsträngen i rött byggs upp steg för steg. Det vita RNA-polymeraset håller den blåa DNA-strängen på plats och skapar ett snävt hålrum, där bara rätt RNAbyggsten passar in. Studierna av transkriptionen görs i jästceller. Stefan Bäckström fryser droppvis ned odlad jästsvamp i flytande kväve för långtidsförvaring. samma cell. De förstod inte heller varför vissa proteiner bildas i njurens och andra i bukspottskörtelns celler och ingen annanstans. Man visste att det på DNA-spiralen finns bitar som kallas förstärkare och som binder till ämnen som finns specifikt i olika vävnader. Men Kornberg hade i labbet konstaterat att denna kunskap inte räckte. Något saknades. För att generna ska slås på just där och proteiner bildas i lämpliga nivåer krävdes ytterligare en faktor, ett reläkomplex som förmedlar signalerna. Hittade mediatorn Det var här Stefan Björklund kom in. En ny, mödosam rening av extrakt från celler tog sin början. Han och kollegorna arbetade utifrån uteslutningsmetoden. Genom att en efter en sortera bort molekyler räknade de med att till slut hitta det eller de proteiner som bildar reläkomplexet och därmed slår på gener vid rätt tillfälle. De utgick från jästceller som liknar djurs och människors celler när det gäller t ex avläsning av gener. Genom att de är lätta att hantera hoppades de snabbare kunna förklara och påverka motsvarande processer i mänskliga celler. Man krossar celler och frisätter proteinerna i dem. Därefter sorterar man proteinerna i grupper efter egenskap, t ex storlek. Sedan undersöker man vilka grupper som innehåller de intressanta molekylerna. Innehållet i de grupperna delar man sedan upp utifrån någon annan egenskap, t ex laddning. Sedan upprepar man proceduren tills man har ett rent protein eller proteinkomplex som kan utföra den process man är intresserad av, förklarar Stefan Björklund. Dag ut och dag in fortgick arbetet till det till slut blev träff. Han och en annan forskare kunde identifiera ett hittills okänt molekylkomplex. Upptäckten fick namnet mediatorn. Mediatorn fungerar som ett relä och är helt nödvändig för att reglera uttryck av alla gener i celler. Att hitta den tog ungefär ett år. Jämfört med de många årens brist på forskningsresultat kom framgången mycket snabbt. Presentationen i tidskriften Cell blev mycket citerad. Jag hade tur. Samtidigt är det just tålamod och långsiktighet som präglar ett bra forskningslabb. Grundforskning kräver en trygg, långsiktig finansiering som ger tid att ställa de grundläggande och komplexa frågor som ämnet kräver. Enorm komplexitet För komplext är det. Människokroppen har biljoner celler som var och en uttrycker sina gener olika. Alla ska inte uttryckas i samma mängd och inte alltid. Genreglering handlar om hur och när och komplexiteten är enorm, förklarar Stefan Björklund. Förutsättningarna för en cell ändras hela tiden. Signaler utifrån, som hormoner, temperatur, ljus och näring tolkas av varje enskild cell. Om telefonen ringer, om du sover, håller andan under vatten eller befinner dig på hög höjd så gäller alltid samma sak. Allt ska avläsas så att cellen snabbt kan anpassa sig till omgivningen. Adekvat mängd producerat protein kan vara en molekyl i minuten eller tusen i sekunden. Det är receptorerna på cellens yta som är känselspröten mot omgivningen. De kollar läget, och skickar signaler till cellkärnan om hur den ska anpassa sig, d v s vilka proteiner och hur mycket av varje protein den ska tillverka. Stefan Björklund: Mediatorn kommer in som sista steget i kedjan. Den integrerar uppgifterna utifrån och bestämmer vad cellen ska göra. Viktigt att sätta delmål Stanford är knappast representativt för amerikanska universitet i allmänhet. Men att ha varit i ett labb just där är odiskutabelt en merit. Förutsättningarna för framgångsrik forskning skiljer sig till viss del mellan Sverige och Stanford. Till skillnad från Roger Kornberg måste t ex Stefan Björklund både undervisa och administrera. Det är på både gott och ont. En fördel är att avståndet är kort mellan forskningsfronten och studenter i grundutbildning. Därför får svenska studenter en uppdaterad utbildning, säger han. Erfarenheterna från USA inte minst av god handledning finns med när Stefan Björklund idag själv leder ett laboratorium. En är att han lärt sig att sätta målen lagom långt bort. Vissa, generella mål ligger vid pensionsåldern. Men framgångsrik forskning bygger på delmål och på att du noga redovisar vad du gör. Att publicera ny kunskap är oerhört viktigt. Det gör han också i Umeå, där forskningen kring mediatorns roll i transkriptionen på molekylär nivå fortfarande är i centrum. Umeå är, menar Stefan Björklund, framgångsrikt på oerhört många områden. De tekniska förutsättningarna för att studera processer på proteinnivå är t ex mycket goda på hans egen arbetsplats i Kemiskt-biologiskt centrum, KBC. Vilket inte är oväsentligt när man är en av få forskare i världen som kan studera transkription i provrör. Lär vi oss mer om proteinerna i mediatorn kan vi på sikt förstå och påverka hur gentranskription regleras. Kunskapen behövs t ex när man utvecklar läkemedel mot cancer. I KBC-huset finns också en ny samarbetspartner, UPSC, Umeå Plant Science Center. Också i växtceller pågår en ständig transkription, och i projektet har man nyligen för första gången lyckats identifiera en växtmediator. Det ser otroligt intressant ut. Det finns tydliga likheter mellan växtceller och celler från människa och jäst. Samtidigt skiljer de sig så pass att vi kan lära oss en hel del om både transkription och anpassning. Spännande! Han är också är glad över universitetets satsning på kemi. 50 miljoner kronor ska vitalisera ämnet till nytta för framtida forskning. Satsningen är unik för Sverige. Allt mer forskning kräver goda kemikunskaper. Förhoppningsvis kan vi rekrytera de mest intressanta kemisterna och lyckas intressera ungdomar för att satsa på en utbildning inom området. 11

12 Att lokalisera en sjukdomsgen är en sak. Att klart identifiera den kan ta tio år. Vill man studera ärftlig ögonsjukdom gäller tålamod och gott samarbete. spjutspetsforskning Mörker och ljus forskarens vardag Ola Sandgren är ögonläkare och Irina Golovleva genetiker. I gott samarbete kartlägger de ärtliga ögonsjukdomar i Norrland. Linda Köhn är genetiker och doktorand i projektet. Här sekvenserar hon DNA, d v s bestämmer sammansättningen av baser i generna. Nu har det faktiskt lossnat. Ola Sandgren och Irina Golovleva, ögonläkare respektive sjukhusgenetiker, och doktoranderna Åsa Jonsson och Linda Köhn kan nu lista en rad framgångar i sitt spjutspetsprojekt vid Norrlands universitetssjukhus. Fyra ögonsjukdomar är kartlagda och de bakomliggande generna identifierade. I fjol kunde man äntligen identifiera genen för tappdystrofi och en dominant variant av Retinitis pigmentosa, RP. En ny mutation i en sedan tidigare känd gen för Bothniadystrofi upptäcktes dessutom så sent som i januari. Försöken med riktigt mörka kontaktlinser för personer med Bothniadystrofi verkar också lovande. Letar man gener måste man ha flera parallella projekt, förklarar Ola Sandgren. Retinitis pigmentosa, RP, är den vanligaste orsaken till grav synskada hos unga vuxna i Sverige. Sjukdomen drabbar omkring personer i Sverige. Den ger nattblindhet och en tilltagande nedsättning av synen och finns i många olika varianter. Bothniadystrofi är en variant som ärvs recessivt. Det betyder att anlaget en defekt i kromosom 15 måste komma från båda föräldrarna för att sjukdomen ska komma till uttryck. Recessiva sjukdomar är sällsynta, så att det i Västerbotten finns fler än 70 personer med sjukdomen gör den spännande också internationellt. Genen för Bothniadystrofi uttrycks i näthinnans pigmentepitel, och sjukdomen kommer troligen att kunna behandlas i framtiden. Marie Burstedt som häromåret disputerade på sjukdomen, fortsätter sitt arbete kliniskt, bl a med fördjupade elektrofysiologiska studier. Förutsättningarna för genterapi är goda, och den nyupptäckta mutationen förstärker intresset. Ovanligt med två mutationer Elva av de 70 patienterna har faktiskt bara en uppsättning av den först identifierade mutationen. Det är i denna grupp av patienter den nya mutationen nu har upptäckts. De elva patienterna har ärvt sjukdomsanlaget från båda föräldrarna, och även om det är olika mutationer så stänger de tillsammans av proteinets funktion. Två mutationer i samma gen är relativt ovanligt. Att ingen annan gen är inblandad gör våra studier ännu viktigare och sätter frågan om genterapi i ett nytt läge, menar Ola Sandgren. Varje nyupptäckt mutation ger oss möjlighet att screena prover från våra patienter. Vi under- 12

13 söker prover för fullt nu, och sannolikt kommer vi att hitta fler sjuka med samma mutation. Bananflugegen Tappdystrofi är ett annat forskningsområde, där sjukdomslokus mappades till kromosom 17 för flera år sedan. Men trots ett intensivt sökande i kända gener kunde man inte identifiera den förrän nyligen, förklarar sjukhusgenetiker Irina Golovleva. Hennes doktorand, Linda Köhn, koncentrerade sig på en kromosomregion för att se vilka gener som fanns där. Hon hittade en ny kandidatgen, PITPNM3, och sekvenserade den för mutationer. Ett skäl var att denna gen är homolog med en gen som ger näthinneförändringar hos Drosophila, bananflugan. Hos människa fanns ingen mutation beskriven tidigare, men nu hittade vi en. Det visar sig att den finns hos alla sjuka individer i två familjer. För att bevisa att PITPNM3 är orsak till tappdystrofi letar de båda genetikerna också efter andra mutationer i prover som kommit från de grupper man samarbetar med i England och Tyskland. Genom att hitta andra mutationer kan vi bättre förstå funktionen av proteinet och dess olika delar. Preliminärt har vi hittat ytterligare en mutation i ett prov från England. I Linda Köhns doktorandprojekt ingår också studie av en variant av RP som ärvs dominant, d v s anlaget ärvs från en förälder som också är sjuk. Sjukdomen finns i flera familjer men har s k reducerad penetrans och dyker därför inte upp i alla generationer. Att kandidatgenen verkligen fanns på kromosom 19 lyckades hon fastställa efter många tester, och i fjol kom ytterligare ett genombrott. Då kom en amerikansk artikel om en mutation i en gen som vi testat utan att hitta något. Skälet var att våra PCR-baserade metoder bara visar punktmutationer, inte s k deletioner, där en stor del av genen saknas, förklarar Irina Golovleva. Linda Köhn ville därför kolla efter stora deletioner i gruppens stora material. När hon skickade några prover till en grupp i Texas hittade man en sådan direkt. 80 procent av genen visade sig vara borta. Nu vill vi se om vi kan göra ett enkelt diagnostiskt test och screena hela RP-populationen. Genen uttrycks i alla kroppens celler, och vi vill Den som har Bothniadystrofi är normalt nattblind, men kan faktiskt se efter tio-tolv timmar i mörker. För att förlänga förmågan sätter därför doktorand Åsa Jonsson in mörka linser under dagen på sina patienter. förstås veta hur det muterade proteinet påverkar funktionen i ögat. Vi är bara i början än. Funktionsstudier Forskningsmaterialet i Norrland är bra för att studera ärftliga sjukdomar. Med blodprov från patienterna kan forskarna kolla mutationer, men vill de gå vidare vad gäller proteinfunktion uttrycker man muterade proteiner i cellinjer. Speciellt när det gäller genen för tappdystrofi är det viktigt med funktionsstudier, där man klargör mekanismerna hos genen, säger Irina Golovleva. Anslagen från landstinget och Vetenskapsrådet har betytt mycket. Problemet med genetisk forskning är att det kan gå lång tid utan att man hittar något. Nu när vi har data att söka på känns det ljusare, säger Ola Sandgren. Förut var projektet översiktligt och omfattade alla sjukdomar som finns. Nu kan vi reda ut mutationsspektrat i norra Sverige, erbjuda testning av hela RP-gruppen och riktat studera de gener vi identifierat. Linser mot nattblindhet Över hälften av alla patienter med RP i Västerbotten har en genetisk diagnos på sin sjukdom. Eftersom det finns över hundra varianter är siffran bra, menar Ola Sandgren. Då kan vi förklara varför patienten har vissa symptom, göra en prognos och sätta in hjälpmedel där det går. Ett exempel är de färgade kontaktlinser som prövats på vissa patienter med Bothniadystrofi. Efter tio tolv timmar i mörker börjar de nämligen att kunna se i mörkret. Det är ett intressant fenomen som Åsa Jonsson, optiker vid synrehabiliteringen och doktorand, tagit fasta på. Med färgade kontaktlinser under de ljusa timmarna kan man få förmågan att stanna kvar. Förlänger man anpassningen till mörker tycks näthinnan återhämta sig. Rent praktiskt förhindrar man att stavarna bleks av, förklarar Åsa Jonsson. Alla som fått prova linser har haft nytta av dem. Idag erbjuds alla patienter med Bothniadystrofi linser. Åsa Jonsson färgar in dem efter behov. Vilka våglängder som fungerar bäst varierar nämligen. De som har sämst synskärpa tycks ha störst nytta av dem. De föredrar också riktigt mörka linser, säger hon. Fler kvinnor! Fler kvinnliga docenter och professorer! Medicinska fakulteten inför nu två nya individuella anslag på kronor vardera som ska göra det lättare för kvinnliga forskare att meritera sig. Ansökningarna bedöms utifrån vetenskaplig kvalitet. Anslagen disponeras fritt i två år och en vetenskaplig rapport lämnas i efterhand. Vi vill göra det möjligt för fler kvinnor att skaffa sig de meriter som krävs för att bli docenter och professorer, kommenterar dekanus Bengt Järvholm. Universitetsstyrelsen har också gjort en handlingsplan. Där framhåller man att rekryteringen av kvinnor som docenter och professorer bör ökas eftersom kvinnorna ännu är relativt få på den nivån. En utredning inom fakulteten har visat att många kvinnor tycker att det saknas resurser, både i tid och i pengar, för att meritera sig. Global hälsoforskning får centermiljoner Umeå International School of Public Health, UISPH, har fått tio miljoner kronor från centerpartiet för forskning i global hälsa. Syftet är att förbättra samarbetet mellan lärosäten i Sverige och i utvecklingsländer. Pengarna ska användas för stipendier till doktorander eller masterstudenter från utvecklingsländer. Varje år disponerar UISPH en miljon för stipendier, handledning m m. UISPH är den enda fullt utbyggda internationella utbildningen av sitt slag i landet och bedriver masterutbildning i internationell hälsa. Sedan 2000 har 11 internationella studenter disputerat, samtidigt som 21 nya internationella doktorander rekryterats. Donationspengarna kommer från försäljning av ett antal centermärkta tidningar och donationen är den första i en planerad serie. 20 miljoner till Umeå God utdelning till ett starkt forskningsområde! 18 forskare i Umeå fick i höstas nära 20 miljoner kronor från Cancerfonden för Största beloppen fick professorerna Thomas Grundström, kronor, Torgny Stigbrand, kronor och Anders Widmark, kronor. Grundström studerar gener som är inblandade i leukemi, Stigbrand målsökande antikroppar vid cancerbehandling och Widmark lokaliserad prostatacancer, främst strålbehandling och dess effekter. En miljon eller mer tillföll också Dan Holmberg och Richard Palmqvist, Erik Johansson och Kui Liu, institutionen för medicinsk kemi och biofysik, Birgit Holritz Rasmussen, institutionen för omvårdnad, samt Simon Tuck, Umeå centrum för molekylär patogenes (UCMP). 13

14 Ny apparat krossar stenar Urologen vid Norrlands universitetssjukhus har fått en ny stenbehandlingsmaskin som behandlar stenar i urinvägarna med hjälp av tryckvågor. Stenarna går sönder och kommer ut den naturliga vägen inom några veckor. Därmed kan de flesta behandlas över dagen, oftast utan sjukskrivning. Maskinen, en Siemens Lithoskop, ersätter den tidigare s k ESWL-apparaten som använts i drygt 15 år. Den har en kraftfull stötvågsenhet och en effektiv stendetektion med både digital röntgen och ultraljud. Maskinen kostar cirka 6,5 miljoner kronor. Stenar i njurar och urinvägar är en ofta smärtsam folksjukdom. Patienterna remitteras från Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland. Samarbetet mellan länen är gott. Med jämna mellanrum kommer en läkare från Sundsvall för att behandla merparten av patienterna från Västernorrland, säger verksamhetschef Tomas Eliasson. Anders Eklund söker nya sätt att mäta tryck i vätskan runt hjärna och ryggmärg. ny behandlingsmetod Pacemakern stoppar skakningarna Som i ett trollslag försvinner skakningarna när patienterna får en pacemaker för hjärnan. Neurocentrum vid Norrlands universitetssjukhus är världsledande i utvecklingen av den nya metoden att behandla Parkinsons sjukdom. Carin Mannberg-Zackari Storsatsning på medicinsk teknik Stiftelsen för Strategisk Forskning, Vetenskapsrådet och Vinnova satsar stort på två unga forskare inom medicinsk teknik i Umeå. I hård konkurrens får Anders Eklund 3,6 miljoner kronor och Madeleine Ramstedt 1,8 miljoner kronor. Anders Eklund arbetar med att utveckla metoder att mäta tryck i hjärna och ryggmärg utan att borra eller sticka i patienten. Vätskan som omger hjärna och ryggmärg ska undersökas med hjälp av flödesmätningar med magnetresonanskamera. Forskargruppen planerar också att utveckla nya datormodeller och signalbehandlingstekniker för att analysera data. Madeleine Ramstedt ska i sitt projekt ta fram biomaterial, baserade på plastfilm som innehåller silver. Infektioner i implantat och sjukvårdsmaterial kan leda till att implantat stöts bort och till upprepade operationer. Eftersom silver är bakteriedödande kan man göra ytan antibakteriell. Målet är en yta som tar död på sjukdomsalstrande bakterier men tillåter däggdjursceller att växa och utvecklas som vanligt. Videofilmen visar en äldre man med stelt rörelsemönster och handskakningar som är typiska för Parkinsons sjukdom. I nästa sekvens är hela personen förändrad. Han går lätt och otvunget med sviktande och nästan ungdomliga steg. Skakningarna är borta. Dokumentationen från Neurocentrum talar sitt tydliga språk. Den som har fått en pacemaker för hjärnan kan återta kontrollen över sina rörelser. Resultaten är häpnadsväckande för många och komplikationerna mycket få, berättar verksamhetschef Göran Algers. Blockerar störande signaler Deep brain stimulation, DBS, kallas den nya metoden att blockera störande nervsignaler i hjärnan. Systemet består av tre komponenter. En batteridriven nervstimulator i höjd med nyckelbenet vidarebefordrar elektriska impulser via en tunn ledning till en elektrod djupt inne i mitthjärnan. Patienten är lokalbedövad under den första delen av ingreppet. En s k stereotaktisk ram av lättmetall sätts fast med fyra skruvar mot skallbenet. Neurokirurgen använder sedan en magnetkamera för att räkna ut exakt var och i vilken vinkel elektroden ska sättas in. Jag gör ett snitt i huden och borrar ett litet hål i kraniet. När jag har ställt in rätt värden på ramen för jag försiktigt in elektroden raka vägen genom hålet i skallbenet, berättar neurokirurg Patric Blomstedt som är ansvarig för DBS-verksamheten på Neurocentrum. Elektroden riktas mot det område i hjärnan som ska stimuleras. Patienten känner ingenting, eftersom hjärnan saknar känselnerver. När elektroden sitter på plats får patienten hålla upp den hand som har ett stört rörelsemönster. Om operationen har lyckats slutar handen att skaka när strömmen slås på. Skillnaden är ofta slående, kommenterar Patric Blomstedt. När man kommit så långt kan patienten sövas ned, och pacemakern opereras in i en ficka i bröstmuskeln. Ledningen placeras under underhudsfettet och löper längs halsen och bakom örat upp till borrhålet på hjässan. Foto : Johan gunséus 14

15 Hoppas bli riksspecialitet Funktionell neurokirurgi utförs vid alla neurokirurgiska kliniker i landet. Göran Algers vid Neurocentrum i Umeå tror dock inte att alla kommer att fortsätta med ingreppen. Vi har mycket stora möjligheter att bli ett av de centra som behåller den här kirurgin om området blir riksspecialitet, säger han. Funktionell neurokirurgi är ett av Norrlands universitetssjukhus nya profilområden. Neurocentrum har byggt upp en spetskompetens som ett av världens mest kända centrum för utveckling av pacemaker för hjärnan. Det är också Nordens enda klinik med psykokirurgi. Patienter från bl a USA och Indonesien har opererats här. I begreppet funktionell neurokirurgi ingår även dorsalkolumnstimulering. Det är en metod där man lindrar smärta genom att lägga in en elektrod under huden eller i ryggmärgskanalen. Epilepsikirurgin i Umeå var tidigare något av en riksspecialitet och har fortfarande gott rykte internationellt. Neurocentrum är också ledande när det gäller svår epilepsi som inte lämpar sig för kirurgisk behandling. Även neurointensivvården har utsetts till profilområde. Behandlingsresultaten av till exempel svåra skallskador är i särklass. Bara tio procent avlider. Chansen att överleva en svår skallskada är bättre i Umeå än någon annanstans, konstaterar Göran Algers. När hela systemet sitter på plats skickas elektriska impulser från nervstimulatorn via sladden och elektroden till målområdet i hjärnan. Impulserna hindrar och blockerar de elektriska signaler som orsakar skakningarna, stelheten och svårigheterna att gå. Svårt balansera effekten Operationen är ett precisionsarbete som tar åtta till tio timmar. Ändå tycker Patric Blomstedt att det mest komplicerade momentet kommer efteråt. Det kan ta lång tid att justera den elektriska stimuleringen och kombinera den med rätt läkemedel. I det arbetet får neurokirurgen stöd av neurologer och DBS-sköterska. Många patienter måste fortsätta medicinera Patienten är lokalbedövad och har en lättmetallram på huvudet när neurokirurg Patric Blomstedt sticker ned en elektrod som ska blockera störande nervsignaler i hjärnan. efter operationen, men kan minska på doserna. Vi försöker hitta en bra balans mellan god effekt och möjliga biverkningar av stimuleringen, förklarar Patric Blomstedt. DBS skadar inte hjärnans nervceller. Om bättre behandlingar utvecklas i framtiden kan elektroden tas bort. Stimuleringen kan också anpassas om sjukdomsbilden förändras. DBS kan även hjälpa patienter med andra neurologiska sjukdomar. Tekniken är densamma, det är bara behandlingsområdet som växlar. Nucleus subthalamicus och pallidum är målområden både för patienter med Parkinsons sjukdom och muskelspasmer, dystoni. Thalamus är målet för behandlingen av patienter med skakningar, tremor. Zona incerta är en ny målregion som håller på att utvärderas. Elektrisk stimulering av zona incerta har visat bra resultat både på tremor och andra parkinsonsymtom. Ibland upphör patientens skakningar direkt när vi går in med elektroden, innan vi har slagit på strömmen, berättar Patric Blomstedt. En halv procent av befolkningen har ärftlig tremor. Det är alltså förhållandevis vanligt. Patienterna är duktiga på att dölja sitt handikapp. De undviker situationer där det märks. De vill inte gå bort på middag eller dricka kaffe hos grannarna. Operationen ger dem ett nytt liv. Tourettes syndrom Patric Blomstedt planerar också att operera svåra fall av Tourettes syndrom, och hoppas komma igång med det under året. Stereotaktisk kirurgi utvecklades redan på 1950-talet. Metoden föll i glömska men fick sin renässans 1991 när neurokirurgerna Lauri Laitinen och Marwan Hariz i Umeå visade goda resultat. Neurocentrum i Umeå är fortfarande en av landets ledande kliniker när det gäller den nya behandlingen. Omkring 250 DBS-operationer har hittills utförts, de flesta med mycket gott resultat. Vi har många nöjda patienter, konstaterar Patric Blomstedt. 15

16 Avsändare: Medicinska fakultetens kansli, Umeå universitet, S Umeå. Inom UCMR studerar man de molekylära mekanismer som gör bakterier, virus eller parasiter sjukdomsframkallande. Till modellbakterierna hör bl a Francisella tularensis, Escherischia coli, Helicobacter pylori och Vibrio cholerae. Enastående förslag vann miljonkampen Enormt stort! Rektor Göran Sandberg är nöjd och stolt sedan universitetet tagit hem kampen om ett nytt nationellt centrum för molekylärmedicinsk infektionsforskning. 77,5 miljoner kronor ger fantastiska möjligheter! Anslaget kommer från Vetenskapsrådet, VR, och ska tillsammans med universitetets bidrag på 90 miljoner kronor användas för att under fem år bygga upp landets enda laboratorium i molekylär infektionsmedicin. Upp till tio nya forskargrupper kan bli resultatet. Det prestigefyllda och strategiska stödet ska stärka svensk forskning och öka dynamiken på området, bl a genom att främja unga forskares karriärmöjligheter. På sikt ska Umeå-laboratoriet bli en svensk nod till det europeiska molekylärbiologiska laboratoriet EMBL. Det blir också den svenska delen av ett nordiskt-europeiskt centrum för ämnesövergripande forskning kring hur bakterier, virus och parasiter orsakar sjukdom. Till denna plattform ska unga forskare rekryteras utifrån vetenskaplig excellens och få resurser att bilda grupper som nydanar och stärker forskningsområdet. I världsklass Vi är väldigt glada att VR har valt Umeå före andra lärosäten. Det styrker vår tes att vi bedriver forskning i världsklass, i det här fallet inom infektionsmedicin, säger rektor Göran Sandberg. VR skriver i sitt pressmeddelande att ansökningarna från Lund och Umeå efter en första vetenskaplig granskning kvarstod som de absolut främsta. Till slut fällde Umeås engagemang och långsiktighet samt närmare koppling till EMBL avgörandet. Ansökan kommenterades av den internationella expertgruppen så här: Denna ansökan kommer från en av de bästa platserna i Europa för att studera bakteriers sjukdomsframkallande egenskaper. Sammanfattningsvis är det ett enastående förslag. UCMR Bakom det enastående förslaget står Umeå Centre for Microbial Research, UCMR, en gruppering av nationellt och internationellt framstående forskare. Huvudsökande är professor Bernt Eric Uhlin, institutionen för molekylärbiologi och medsökande är professorerna Anders Sjöstedt, klinisk bakteriologi, Hans Wolf- Watz, molekylärbiologi, Sven Bergström, molekylärbiologi och Thomas Borén, medicinsk kemi. Deras grupper har bl a varit framgångsrika i utveckling av vacciner. Jag är oerhört hedrad genom det här erkännandet av vår molekylärbiologiska forskning, kommenterar Bernt Eric Uhlin som själv forskar om bakteriers samspel med värdceller. UCMR täcker stort urval av medicinska och naturvetenskapliga ämnen: mikrobiologi, molekylärbiologi, immunologi, cellbiologi, strukturbiologi, medicinsk kemi, biokemi, organisk kemi, kemometri och fysik. Forskningen fokuserar på de molekylära mekanismer som gör mikroorganismer sjukdomsframkallande. Resultaten kan tillämpas för att skapa nya vaccin och läkemedel. Anslaget i hård konkurrens med alla universitet i landet bekräftar forskningens starka ställning i Umeå. Hösten 2006 identifierade universitetet tolv starka forskningsområden och två av dem, infektionssjukdomar och kemisk biologi, berör det nya laboratoriet. Tidningen Spets ges ut av medicinska fakulteten vid Umeå universitet och Västerbottens läns landsting. Produktion: Landstingets informationsfunktion Redaktör: Layout: Elisabeth Sund I redaktionen: Anna Arnqvist, Peter Naredi, Thomas Sandström, Torgny Stigbrand, PO Söderström, Katrine Åhlström Riklund och Karl- Axel Ängquist. Foto där inget annat anges: Jan Lindmark. Postadress: Spets Västerbottens läns landsting Umeå Telefon: E-post-adress: Tryck: Tryckeri City, Umeå 2007 Spets 16

Nina Fransén Pettersson doktorand, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi. Filmer och färgbilder till detta föredrag kan ses på

Nina Fransén Pettersson doktorand, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi. Filmer och färgbilder till detta föredrag kan ses på Kan man se diabetes? Nina Fransén Pettersson doktorand, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Filmer och färgbilder till detta föredrag kan ses på www.medfak.umu.se/forskning/forskningens-dag/-forskningens-dag-2012/

Läs mer

En sax för gener kan få Nobelpris

En sax för gener kan få Nobelpris En utskrift från Dagens Nyheters nätupplaga, DN.se, 2015 09 28 11:56:30 Artikelns ursprungsadress: http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/en sax for gener kan fa nobelpris/ En sax för gener kan få Nobelpris

Läs mer

Inledning och introduktion till diabetes

Inledning och introduktion till diabetes Inledning och introduktion till diabetes Kristina Lejon Universitetslektor, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Välkomna till den här dagen där vi ska berätta om diabetesforskning, framför

Läs mer

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism!

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Eira-studien a r i E Tack Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Du är en av de drygt 5 000 personer i Sverige som under de senaste 10

Läs mer

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Ett medicinskt universitet Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Karolinska Institutet är Sveriges enda renodlade medicinska universitet och landets största centrum för medicinsk utbildning och forskning.

Läs mer

Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering DNA, RNA och Protein

Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering DNA, RNA och Protein Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering Forskare gör exakta ändringar av DNA i ett

Läs mer

Läkarutbildningen måste

Läkarutbildningen måste Läkarutbildningen måste Den här artikeln kan också läsas på Nylegitimerad svensk läkare får numera inte arbeta självständigt i Finland Det kommer att ske genomgripande förändringar av den svenska läkarutbildningen.

Läs mer

Genetisk testning av medicinska skäl

Genetisk testning av medicinska skäl Genetisk testning av medicinska skäl NÄR KAN DET VARA AKTUELLT MED GENETISK TESTNING? PROFESSIONELL GENETISK RÅDGIVNING VAD LETAR MAN EFTER VID GENETISK TESTNING? DITT BESLUT Genetisk testning av medicinska

Läs mer

CENTRUM FÖR KARDIOVASKULÄR GENETIK

CENTRUM FÖR KARDIOVASKULÄR GENETIK I trygga händer. Familjemottagningen. Min släkts DNA! Agnes 47 år, patient på CKG. CENTRUM FÖR KARDIOVASKULÄR GENETIK VÅRT SJUKHUS. EN VÄRLD FÖR DIG. Varje steg räknas! Avancerad teknik PATIENTENS RESA

Läs mer

Arv + miljö = diabetes?

Arv + miljö = diabetes? Arv + miljö = diabetes? Kristina Lejon universitetslektor, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Vad är det som gör att vi får diabetes? Anna Möllsten var nyss inne på den frågan och visade

Läs mer

Vad är Klinisk forskning

Vad är Klinisk forskning Vad är Klinisk forskning Geografiskt nära sjukhusmiljöer och patienter Sjukdomsproblem eller förlopp i fokus Läkare/vårdpersonal inblandade Nyttan för patienterna tydlig Utmaningen: + Laboratorium Patienter

Läs mer

Utveckling av läkemedelsbehandlingar av cancer kräver en dialog inom hela sektorn

Utveckling av läkemedelsbehandlingar av cancer kräver en dialog inom hela sektorn Page 1 of 8 PUBLICERAD I NUMMER 3/2015 TEMAN Utveckling av läkemedelsbehandlingar av cancer kräver en dialog inom hela sektorn Tiia Talvitie, Päivi Ruokoniemi Kimmo Porkka (foto: Kai Widell) Målsökande

Läs mer

Forskningen måste inriktas på individanpassad medicin

Forskningen måste inriktas på individanpassad medicin En utskrift från Dagens Nyheter, 2016 03 24 21:32 Artikelns ursprungsadress: http://www.dn.se/debatt/forskningen maste inriktas pa individanpassad medicin/ DN Debatt Forskningen måste inriktas på individanpassad

Läs mer

ANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET

ANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET Dnr: ORU 1.2.1-4488/2013 ANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET Fastställd av: styrelsen Datum: 2013-12-12 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2. Disposition av Anställningsordningen 3. Utgångspunkter

Läs mer

Kliniskt forskningscentrum. Laborativ verksamhet

Kliniskt forskningscentrum. Laborativ verksamhet Kliniskt forskningscentrum Laborativ verksamhet Vid Kliniskt forskningscentrum (KFC) finns möjlighet att få laborativ hjälp i olika forskningsprojekt samt möjlighet för egen laborativ verksamhet. Laboratoriet

Läs mer

Sammanfattning Arv och Evolution

Sammanfattning Arv och Evolution Sammanfattning Arv och Evolution Genetik Ärftlighetslära Gen Information om ärftliga egenskaper. Från föräldrar till av komma. Tillverkar proteiner. DNA (deoxiribonukleinsyra) - DNA kan liknas ett recept

Läs mer

Cancer som en ämnesomsättningssjukdom del 1

Cancer som en ämnesomsättningssjukdom del 1 Cancer som en ämnesomsättningssjukdom del 1 Artiklarna skrivna av Dr Georgia Ede (översättning S E Nordin) Thomas Seyfried PhD, en hjärncancerforskare med över 25 års erfarenhet inom området, gav en banbrytande

Läs mer

Centrum för kardiovaskulär genetik med familjen i fokus

Centrum för kardiovaskulär genetik med familjen i fokus Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Centrum för kardiovaskulär genetik med familjen i fokus Centrum för kardiovaskulär genetik (CKG)

Läs mer

Sara Ekvall, doktorand Inst. för immunologi, genetik & patologi Uppsala universitet Handledare: Marie-Louise Bondeson & Göran Annerén

Sara Ekvall, doktorand Inst. för immunologi, genetik & patologi Uppsala universitet Handledare: Marie-Louise Bondeson & Göran Annerén Sara Ekvall, doktorand Inst. för immunologi, genetik & patologi Uppsala universitet Handledare: Marie-Louise Bondeson & Göran Annerén Celler & DNA Vår kropp är uppbyggd av ~100 000 miljarder celler I cellen

Läs mer

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa PROGRAMFÖRKLARING 2013-2016 Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa Fo rord Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa stödjer forskning inom allt från forskning på molekylär- och cellnivå

Läs mer

LPP Nervsystemet, hormoner och genetik

LPP Nervsystemet, hormoner och genetik LPP Nervsystemet, hormoner och genetik Det är bara hormonerna och han är full av hormoner är två vanliga uttryck med ordet hormon, men vad är egentligen hormoner och hur påverkar de kroppen? Vi har ett

Läs mer

Huntingtons sjukdom - en hjärnsjukdom

Huntingtons sjukdom - en hjärnsjukdom Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Benmärgstransplantation vid Huntingtons sjukdom Benmärgstransplantation skyddar HS-möss från vissa

Läs mer

UFV 2003/39 CK 2003-0036

UFV 2003/39 CK 2003-0036 1 Regionalt avtal mellan Uppsala universitet och landstinget i Uppsala län om samarbete om grundutbildning av läkare, medicinsk forskning samt utveckling av hälso- och sjukvården. Bakgrund Läkarutbildningen

Läs mer

Arytmogen högerkammarkardiomyopati

Arytmogen högerkammarkardiomyopati Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Arytmogen högerkammarkardiomyopati Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen arytmogen

Läs mer

Masterprogrammet i molekylära tekniker inom livsvetenskaperna

Masterprogrammet i molekylära tekniker inom livsvetenskaperna Masterprogrammet i molekylära tekniker inom na 5MT15 Inrättad av rektor 2014-06-10 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2014-06-17 Reviderad av Styrelsen för utbildning 2014-12-17 Sid 2 (5) 1. Basdata

Läs mer

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Anastasia Krivoruchko och Florian David, några av delägarna i Biopetrolia. Utvecklingsbolaget Biopetrolia använder jästceller för att utveckla

Läs mer

Fakta om kronisk myeloisk leukemi (KML) sjukdom och behandling

Fakta om kronisk myeloisk leukemi (KML) sjukdom och behandling Fakta om kronisk myeloisk leukemi (KML) sjukdom och behandling Om leukemier Kronisk myeloisk leukemi (KML) är en form av leukemi ett samlande begrepp för flera cancersjukdomar som angriper de blodbildande

Läs mer

Utbildningsplan för Masterprogram i Biologi, 120 högskolepoäng

Utbildningsplan för Masterprogram i Biologi, 120 högskolepoäng GÖTEBORGS UNIVERSITET Naturvetenskapliga fakulteten Utbildningsplan för Masterprogram i Biologi, 120 högskolepoäng Master s programme in Biology 1. Beslut om fastställande Utbildningsplan för, masterprogrammet

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. RÖNTGENSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, 120/160 poäng Diagnostic Radiology Nursing Programme, 120/160 points

UTBILDNINGSPLAN. RÖNTGENSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, 120/160 poäng Diagnostic Radiology Nursing Programme, 120/160 points INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH OMSORG UTBILDNINGSPLAN RÖNTGENSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, 120/160 poäng Diagnostic Radiology Nursing Programme, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av Fakultetsnämnden

Läs mer

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i molekylärbiologi

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i molekylärbiologi Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 www.teknat.umu.se Dnr FS 4.1.1-366-14 Datum 2014-03-20 Sid 1 (5) Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå

Läs mer

Kan man bli symtomfri? Typ 1

Kan man bli symtomfri? Typ 1 Kan man bli symtomfri? Typ 1 Jag kom i kontakt med en kille som haft typ 1-diabetes i ungefär 15 år. Han har laborerat med att äta kolhydratsnålt och har därigenom klarat en del dagar utan att behöva ta

Läs mer

Programme in Biomedical Laboratory Science 180 higher education credits

Programme in Biomedical Laboratory Science 180 higher education credits Dnr: G 2014/182 Utbildningsplan för Biomedicinska analytikerprogrammet, 180 högskolepoäng Programme in Biomedical Laboratory Science 180 higher education credits Fastställd av Sahlgrenska akademins styrelse

Läs mer

Medicinska fakulteten UTBILDNING, FORSKNING OCH INNOVATION SEDAN 1666

Medicinska fakulteten UTBILDNING, FORSKNING OCH INNOVATION SEDAN 1666 Medicinska fakulteten UTBILDNING, FORSKNING OCH INNOVATION SEDAN 1666 Tillsammans skapar vi morgondagens Hälsa Politisk känslig verksamhet Topp 100-listan Ca 17 000 lärosäten i världen. Ca 23 i Sverige

Läs mer

X-bunden nedärvning. Information för patienter och föräldrar. Genetiska patientföreningars paraplyorganisation: Sällsynta diagnoser

X-bunden nedärvning. Information för patienter och föräldrar. Genetiska patientföreningars paraplyorganisation: Sällsynta diagnoser 12 Uppsala Örebroregionen: Klinisk Genetik Rudbecklaboratoriet Akademiska barnsjukhuset 751 85 Uppsala Tel: 018-611 59 40 ; Fax: 018-55 40 25 X-bunden nedärvning Norra sjukvårdsregionen: Klinisk Genetik

Läs mer

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt 1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig

Läs mer

Med hopp om framtiden transposoner, DNA som flyttar sig själv

Med hopp om framtiden transposoner, DNA som flyttar sig själv Med hopp om framtiden transposoner, DNA som flyttar sig själv Jessica Bergman Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi VT 2008 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala

Läs mer

Utbildningsplan för biomedicinprogrammet

Utbildningsplan för biomedicinprogrammet Utbildningsplan för biomedicinprogrammet 1BI10 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-08 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2009-10-09 Reviderad av Styrelsen för utbildning 2011-02-04 Sid 2 (6)

Läs mer

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera. PRÖVNINGSANVISNING Prövning i Grundläggande BIOLOGI Kurskod Biologi åk 7-9 Poäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Puls Biologi för grundskolans år 7-9, Natur

Läs mer

Fakta om spridd bröstcancer

Fakta om spridd bröstcancer Fakta om spridd bröstcancer Världens vanligaste kvinnocancer Bröstcancer står för närmare 23 procent av alla cancerfall hos kvinnor och är därmed världens vanligaste cancerform bland kvinnor i såväl rika

Läs mer

Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras)

Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras) Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras) Lokal Pedagogisk Planering i Biologi Ansvarig lärare: Janne Wåhlin Ämnesområde: Genetik

Läs mer

Forska!Sverige-dagen 21 oktober 2013. Tack för din medverkan!

Forska!Sverige-dagen 21 oktober 2013. Tack för din medverkan! Forska!Sverige-dagen 21 oktober 2013 Tack för din medverkan! Jan Björklund, vice statsminister, utbildningsminister, FP Sjukvårdens effektivitetskrav gör att forskningen ofta kommer på undantag, och det

Läs mer

Ärftliga ögonsjukdomar i Västerbotten

Ärftliga ögonsjukdomar i Västerbotten Ärftliga ögonsjukdomar i Västerbotten Ola Sandgren Universitetslektor, överläkare Enheten för oftalmiatrik Redan när man föds kan man ha symtom som beror på en ärftlig ögonsjukdom. Man kan också få symtom

Läs mer

Att leva med. Huntingtons sjukdom

Att leva med. Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Jag fokuserar på att leva det liv vi har just nu Mattias Markström var 28 år och nyutbildad skogsvetare när han testade sig för Huntingtons

Läs mer

Medicinska biobanken

Medicinska biobanken Medicinska biobanken Medicinska biobanken består till sin huvuddel av: Västerbottenskohorten Mammarkohorten MONICA-kohorten Därtill finns ett antal bankfack med i huvudsak forskningsprover från patienter

Läs mer

Allmänt om bakterier

Allmänt om bakterier Bakterier Allmänt om bakterier Bakterier är varken djur eller växter De saknar cellvägg och klorofyll De är viktiga nedbrytare - bryter ner döda växter och djur En matsked jord = 10 miljarder bakterier

Läs mer

Utbildningsplan för Tandläkarprogrammet 300 högskolepoäng. Programme in Dental Surgery. Fastställd av Sahlgrenska akademistyrelsen åååå-mm-dd

Utbildningsplan för Tandläkarprogrammet 300 högskolepoäng. Programme in Dental Surgery. Fastställd av Sahlgrenska akademistyrelsen åååå-mm-dd Utbildningsplan för Tandläkarprogrammet 300 högskolepoäng Programme in Dental Surgery Fastställd av Sahlgrenska akademistyrelsen åååå-mm-dd 1. Beslut om fastställande Utbildningsplan för tandläkarprogrammet,

Läs mer

Fakta om tuberös skleros (TSC)

Fakta om tuberös skleros (TSC) Fakta om tuberös skleros (TSC) Tuberös skleros är en medfödd genetisk sjukdom som karaktäriseras av tumörliknande förändringar i hjärnan och olika organ i kroppen. Förändringarna kan vara allt från små

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2004:52 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:46 av Margot Hedlin och Cecilia Carpelan (fp) om screening av personer som har genetiska anlag för diabetes Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå. Biologisk fysik

Studieplan för utbildning på forskarnivå. Biologisk fysik Studieplan för utbildning på forskarnivå Biologisk fysik Skolan för Teknikvetenskap Skolan för Informations- och Kommunikationsteknik Skolan för Datavetenskap och Kommunikation Nationella föreskrifter

Läs mer

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett

Läs mer

Utbildningsplan. Biomedicinsk analytiker BGBMA Bioteknik BGBIT Receptarie BGFAR

Utbildningsplan. Biomedicinsk analytiker BGBMA Bioteknik BGBIT Receptarie BGFAR Fakulteten för Teknik- och Naturvetenskap Utbildningsplan Programkod: Beslut om inrättande: Bred ingång BGBVP Biomedicinsk analytiker BGBMA Bioteknik BGBIT Receptarie BGFAR Programmet är fastställt av

Läs mer

UMEÅ UNIVERSITET. Institutionen för medicinsk biovetenskap. Verksamhetsberättelse 2011

UMEÅ UNIVERSITET. Institutionen för medicinsk biovetenskap. Verksamhetsberättelse 2011 UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för medicinsk biovetenskap Verksamhetsberättelse 2011 I enlighet med direktiv från universitetsledningen följer verksamhetsberättelsen till stor del samma struktur som verksamhetsplanen.

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2014

Verksamhetsberättelse 2014 Verksamhetsberättelse 2014 Höjdpunkter 2014 Uppdaterad grafisk profil Den nya moderna loggan visar även vår samhörighet med Svenska Diabetesförbundet. Armband för forskningen I vårt fortsatta samarbete

Läs mer

Datorer och matematik hjälper oss att motverka sjukdomar

Datorer och matematik hjälper oss att motverka sjukdomar Datorer och matematik hjälper oss att motverka sjukdomar Adam Ameur Bioinformatiker Lund, 26e November 2014 Introduktion till bioinformatik Bioinformatik - en tvärvetenskaplig disciplin där algoritmer

Läs mer

En inspirationsdag om framtidens forskning inom hälsa och sjukvård

En inspirationsdag om framtidens forskning inom hälsa och sjukvård FoUU-dagen 2015 En inspirationsdag om framtidens forskning inom hälsa och sjukvård 12 november kl. 08:30-16:30 Varbergs kurort Dagen är kostnadsfri och anmälan sker via utbildningskatalogen på intranätet

Läs mer

Utbildningsplan Dnr CF 52-514/2006. Sida 1 (10) METODER INOM MEDICINSK DIAGNOSTIK, 120 HÖGSKOLEPOÄNG

Utbildningsplan Dnr CF 52-514/2006. Sida 1 (10) METODER INOM MEDICINSK DIAGNOSTIK, 120 HÖGSKOLEPOÄNG INSTITUTIONEN FÖR KLINISK MEDICIN Utbildningsplan Dnr CF 52-514/2006 Sida 1 (10) METODER INOM MEDICINSK DIAGNOSTIK, 120 HÖGSKOLEPOÄNG Methods in Medical Diagnostics, 120 ECTS Utbildningsprogrammet är inrättat

Läs mer

Biologi breddning (mikrobiologi och immunologi) Kurskod: BI 1203-A Poäng: 50 Program: Förkunskapskrav: Biologi A och Biologi B

Biologi breddning (mikrobiologi och immunologi) Kurskod: BI 1203-A Poäng: 50 Program: Förkunskapskrav: Biologi A och Biologi B KURSBESKRIVNING Ämne: Biologi Kurs: Biologi breddning (mikrobiologi och immunologi) Kurskod: BI 1203-A Poäng: 50 Program: NV Förkunskapskrav: Biologi A och Biologi B Mål Kurserna Biologi breddning A och

Läs mer

Hälsopartiet 2014 översikt av svaren

Hälsopartiet 2014 översikt av svaren Hälsopartiet 2014 översikt av svaren bedömningen är helt och hållet min egen och utgör grunden till val av segrare, Hälsopartiet. Lite mer bakgrundsdata gavs via: http://hudcancer.nu/pdf/sh2014.pdf Fråga

Läs mer

Förslag till nationellt reglerad specialistutbildning samt masterutbildning i Örebro

Förslag till nationellt reglerad specialistutbildning samt masterutbildning i Örebro Förslag till nationellt reglerad specialistutbildning samt masterutbildning i Örebro Christina Karlsson/Anita Hurtig Wennlöf Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet Innehåll Utbildningssystemet

Läs mer

Oberoende utvärderingar för bättre vård och omsorg. sbu statens beredning för medicinsk och social utvärdering

Oberoende utvärderingar för bättre vård och omsorg. sbu statens beredning för medicinsk och social utvärdering Oberoende utvärderingar för bättre vård och omsorg sbu statens beredning för medicinsk och social utvärdering foto framsida, s 5 & 15 maskot; s 2 victoria shapiro/shutterstock; s 8 scandinav; s 11 purino/shutterstock;

Läs mer

Forskning och utveckling inom landstinget

Forskning och utveckling inom landstinget Forskning och utveckling inom landstinget Regionens utveckling och tillväxt Kunskapsorganisation god vård Skapar grund för innovationer och utveckling Landstingets skyldighet ( 26b HoS) Attraktivt landsting,

Läs mer

Familjära thorakala aortasjukdomar

Familjära thorakala aortasjukdomar Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Familjära thorakala aortasjukdomar Denna information riktar sig till dig som har sjukdomen FTAAD

Läs mer

2004-01-19 FÖRSLAG. Övergripande samarbetsavtal Linköpings universitet - Landstinget i Östergötland

2004-01-19 FÖRSLAG. Övergripande samarbetsavtal Linköpings universitet - Landstinget i Östergötland REGIONALT ALF-AVTAL Parter i detta avtal är Landstinget i Östergötland (Landstinget) och Linköpings universitet (Universitetet), nedan gemensamt benämnda parterna. Vad avtalet reglerar Detta avtal är ett

Läs mer

8FA224. Medicinsk genetik, 7,5 hp. Medical Genetics. Fristående kurs. Medicinska fakulteten. Gäller från: 2014 HT. Kursplan

8FA224. Medicinsk genetik, 7,5 hp. Medical Genetics. Fristående kurs. Medicinska fakulteten. Gäller från: 2014 HT. Kursplan 8FA224 Medicinsk genetik, 7,5 hp Medical Genetics Fristående kurs Medicinska fakulteten Gäller från: 2014 HT Kursplan Fastställd av Grundutbildningsnämnden Fastställandedatum 2013-10-30 Reviderad Diarienummer

Läs mer

Idéefterlysning 2011 Inbjudan och information

Idéefterlysning 2011 Inbjudan och information Idéefterlysning 2011 Inbjudan och information Vi vill förändra vården vill du hjälpa till? Vårdalstiftelsen vill pröva ett nytt sätt för att identifiera samhällsrelevant och nytänkande forskning som bidrar

Läs mer

Strategisk plan för området Hälsa och samhälle inom Malmö högskola Dnr HS 15-08/941

Strategisk plan för området Hälsa och samhälle inom Malmö högskola Dnr HS 15-08/941 Strategisk plan för området Hälsa och samhälle inom Malmö högskola Dnr HS 15-08/941 Antagen av Fakultetstyrelsen 2006-06-12 Reviderad, antagen av Fakultetstyrelsen 2008-10-23 Vision och uppdrag för Hälsa

Läs mer

Är genetiken på väg att bota diabetes?

Är genetiken på väg att bota diabetes? Är genetiken på väg att bota diabetes? Simon Eklöv Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2013 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet. Under början

Läs mer

Utbildningsplan för biomedicinprogrammet

Utbildningsplan för biomedicinprogrammet Utbildningsplan för biomedicinprogrammet 1BI13 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-08 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2012-11-16 Sid 2 (6) 1. Basdata 1.1. Programkod 1BI13 1.2. Programmets

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9 Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9 Syfte: Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället.

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

DNA- analyser kan användas för att

DNA- analyser kan användas för att Genteknik DNA- analyser kan användas för att -identifiera och koppla misstänkta till brottsplats -fria oskyldigt utpekade och oskyldigt fällda -personidentifiering vid masskatastrofer, krig, massgravar

Läs mer

Pedagogisk akademi vid Medicinska fakulteten

Pedagogisk akademi vid Medicinska fakulteten 1 (5) Medicinska fakultetsstyrelsen Pedagogisk akademi vid Beslutsförslag Medicinska fakultetsstyrelsen föreslås inrätta en pedagogisk akademi enligt riktlinjer i det följande. Syfte Att skapa ett nätverk

Läs mer

Utbildningsplan för biomedicinska analytikerprogrammet 120 poäng (180 högskolepoäng)

Utbildningsplan för biomedicinska analytikerprogrammet 120 poäng (180 högskolepoäng) Utbildningsplan för biomedicinska analytikerprogrammet 120 poäng (180 högskolepoäng) Study Programme in Biomedical Laboratory Science 120 credits (180 ECTS credits) Fastställd av Styrelsen för utbildning

Läs mer

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 11. Tack... 195 Vidare läsning... 197 Illustrationer... 203 Register... 205. kapitel 1 Ursprung...

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 11. Tack... 195 Vidare läsning... 197 Illustrationer... 203 Register... 205. kapitel 1 Ursprung... Innehåll Förord.... 7 Inledning.... 11 kapitel 1 Ursprung... 13 kapitel 2 Evolution.... 21 kapitel 3 Upptäckt... 33 kapitel 4 Miljö och civilisation... 49 kapitel 5 Bakteriell patogenes... 69 kapitel 6

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer KAPITEL 3 Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer Artiklar i Läkartidningen 201209 och 20120912 diskuterar livsstil och hjärtkärlsjukdomar. Denna genomgång kan fungera som bas för att belysa betydelsen

Läs mer

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Dnr: Dnr:5.2-896/06. HÖGSKOLAN I KALMAR Naturvetenskapliga institutionen. Utbildning:

UTBILDNINGSPLAN. Dnr: Dnr:5.2-896/06. HÖGSKOLAN I KALMAR Naturvetenskapliga institutionen. Utbildning: Dnr: Dnr:5.2-896/06 UTBILDNINGSPLAN HÖGSKOLAN I KALMAR Naturvetenskapliga institutionen Utbildning: Program: Utbildningsnivå: Biomedicinsk analytikerexamen samt filosofie kandidatexamen med huvudområdet

Läs mer

Vad är en genetisk undersökning?

Vad är en genetisk undersökning? 12 Vad är en genetisk undersökning? Originalet framtaget av Guy s and St Thomas Hospital, London, UK, och London IDEAS Genetic Knowledge Park, januari 2007. Detta arbete är finansierat av EuroGentest,

Läs mer

Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art.

Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art. Naturens behov av genetisk variation Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art. Då vi benämner en art i naturen som utrotningshotad

Läs mer

tarka ill- Strategisk plan för Hälsa och samhälle ammans

tarka ill- Strategisk plan för Hälsa och samhälle ammans tarka ill- Strategisk plan för Hälsa och samhälle ammans 1 STRATEGI 09 Vilka är vi? Vad vill vi 2 VISION Vår vision beskriver vad vi vill och även vad vi vill uppnå, vi som arbetar på Hälsa och samhälle.

Läs mer

Bilagor hemtenta. Personbeskrivningar

Bilagor hemtenta. Personbeskrivningar Bilagor hemtenta Bilaga 1 Personbeskrivningar Leif Nyberg säljare Ad Farma Leif började arbeta på Ad Farma för fem år sedan. Han arbetade tidigare själv som läkare inom allmänmedicin under 7 år, men blev

Läs mer

Kursplan Vuxenpsykiatri Dnr 513-499-07

Kursplan Vuxenpsykiatri Dnr 513-499-07 Kursplan Dnr 513-499-07 Benämning på kursen Psychiatry, 16,5 credit points Poäng 16,5 Kurskod Ansvarig institution Huvudområde Nivå Fördjupning i förhållande till examensfordringar Utbildningsområde Betygsgrader

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2005:67 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:34 av Andres Käärik m fl (fp) om en anläggning i Sverige för protonbehandling av cancer Föredragande landstingsråd: Inger Ros

Läs mer

Prostatacancer. Lästips från sjukhusbiblioteket

Prostatacancer. Lästips från sjukhusbiblioteket Prostatacancer Lästips från sjukhusbiblioteket Sjukhusbiblioteken i Värmland 2015 Ditt PSA är för högt : mitt möte med prostatacancer (2003) Av Lars Göran Pärletun Författaren opereras för prostatacancer.

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

LÄKARPROGRAMMET, 330 högskolepoäng

LÄKARPROGRAMMET, 330 högskolepoäng HÄLSOAKADEMIN Utbildningsplan Dnr CF 52-316/2010 Sida 1 (11) LÄKARPROGRAMMET, 330 högskolepoäng Programme in Medicine, 330 Higher Education Credits Utbildningsprogrammet är inrättat och utbildningsplanen

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Sjuksköterskeprogrammet, 120 poäng. Study Programme in Nursing, 180 ECTS

UTBILDNINGSPLAN. Sjuksköterskeprogrammet, 120 poäng. Study Programme in Nursing, 180 ECTS Dnr: 347/2005-510 Grundutbildningsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Sjuksköterskeprogrammet, 120 poäng Study Programme in Nursing, 180 ECTS Ansvarig institution Institutionen

Läs mer

UVIS. Ett nationellt center för avbildning med tyngdpunkt inom translationell medicin. Jan Grawé. Uppsala Universitet

UVIS. Ett nationellt center för avbildning med tyngdpunkt inom translationell medicin. Jan Grawé. Uppsala Universitet UVIS Ett nationellt center för avbildning med tyngdpunkt inom translationell medicin Jan Grawé Rudbecklaboratoriet b t Uppsala Universitet Science For Life Laboratory (SciLifeLab) En satsning på storskalig

Läs mer

Sverige som ledande forskningsnation inom Life Science?

Sverige som ledande forskningsnation inom Life Science? Sverige som ledande forskningsnation inom Life Science? Rundabordsdiskussion med 24 viktiga forskningsaktörer och beslutsfattare Arrangör: BiogenIdec Datum: 5 juli 2012 Plats: Almedalen Moderator: Linda

Läs mer

Bidra till framtiden. genom gåva eller donation

Bidra till framtiden. genom gåva eller donation Bidra till framtiden genom gåva eller donation GÖTEBORGS VIKTIGASTE HUS FYLLER 100 ÅR MED DIN HJÄLP BLIR NÄSTA 100 ÅR ÄNNU VIKTIGARE Göteborgs universitet är idag ett av landets största lärosäten med över

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ekologi

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ekologi Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 www.teknat.umu.se Dnr FS 4.1.1-596-14 Datum 2014-04-24 Sid 1 (5) Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå

Läs mer

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? 1 Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? På vårt kvartalsmöte strax före sommaren hade vi besök av professor Jonas Hugosson som föreläsare. Jonas Hugosson är urolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Utbildningsplan för kandidatprogrammet i biomedicin

Utbildningsplan för kandidatprogrammet i biomedicin Utbildningsplan för kandidatprogrammet i biomedicin 1BI14 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-08 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2013-11-07 Reviderad av Styrelsen för utbildning 2015-06-08

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i datavetenskap

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i datavetenskap Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 www.teknat.umu.se Dnr FS 4.1.1-356-14 Datum 2014-03-20 Sid 1 (5) Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå

Läs mer

GÖTEBORGS UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden

GÖTEBORGS UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i psykologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 27 mars 2007 (uppdaterad

Läs mer

Vill du bli tandläkare? - information om tandläkarutbildningen

Vill du bli tandläkare? - information om tandläkarutbildningen Vill du bli tandläkare? - information om tandläkarutbildningen Du som håller den här broschyren i din hand är kanske intresserad av att bli tandläkare. Vill du veta mer innan du gör ditt val? Läs igenom

Läs mer