Riktlinjer placerade barn och unga

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Riktlinjer placerade barn och unga"

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Johnny Lesseur SN 2015/ Socialnämnden Riktlinjer placerade barn och unga Förslag till beslut Socialnämnden fastställer upprättat förslag till riktlinjer för placerade barn och unga. Bakgrund Socialnämnden har hittills saknat skriftliga riktlinjer för arbetet med placerade barn och unga. Det framtagna förslaget till riktlinjer avses utgöra ett övergripande styrdokument för socialtjänstens arbete med vård i familjehem, jourhem eller hem för vård eller boende. Riktlinjerna ska bidra till en rättssäker handläggning för barn och unga som placeras utanför hemmet. Riktlinjerna ska även bidra till att vården av barn och unga är trygg, säker, effektiv och kunskapsbaserad. Riktlinjerna ska ge personal som arbetar med placerade barn och unga stöd och vägledning i arbetet. Förslaget till riktlinjer har utarbetats av en arbetsgrupp, under ledning av verksamhetsutvecklare Britt Kronberg och i övrigt bestående av enhetschefer inom Socialförvaltningens verksamhetsområde för mottagning och utredning. Johnny Lesseur Verksamhetschef Cecilia Frid Socialchef Bilaga Placerade barn och unga riktlinjer, ; dnr SN 2015/ Socialförvaltningen Vc Adress Box 834, Kalmar Besök Nygatan 36 Tel vx

2 SOCIALFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Dnr SN 2015/ Britt Kronberg (19) Placerade barn och unga riktlinjer

3 2 (19) Innehållsförteckning Placerade barn och unga Riktlinjer... 4 Syfte... 4 Målgrupp... 4 Avgränsningar... 4 Mål... 4 Grundläggande regler och principer... 5 Barnets bästa... 5 Lagstiftning... 5 God vård... 6 Evidensbaserad praktik... 6 Jämlikhet... 6 Samverkan... 6 Samordning av insatser inom socialförvaltningen... 7 Samverkan kring hälsa inkl. tandvård... 7 Samverkan kring utbildning... 7 Vårdens genomförande... 8 Vårdplan... 8 Genomförandeplan... 8 Utrustning... 8 Val av placering... 9 Familjehem inklusive privatplacering... 9 Placering av ensamkommande flyktingbarn... 9 Jourhem... 9 Konsulentstödda familjehem Hem för vård eller boende (HVB) Familjehemsutredning Barnet eller den unge Barnets rätt till delaktighet Följa vården Socialsekreterarens kontakt med barnet Samtal med barn och unga Samtal med vårdnadshavare/god man Samtal med familjehemsföräldrarna eller personal på HVB Hälsa och hälsokontroller Utveckling och socialt beteende Följa barnets skolgång... 13

4 3 (19) Uppföljningsintervjuer Att lära av fosterbarn Insatser enligt LSS Övervägande Omprövning Misstanke om att barnet far illa i familjehemmet Vårdnadshavare eller förälder Ansökan om god man eller förvaltare (för myndiga personer) God man ensamkommande barn Särskilt förordnad vårdnadshavare ensamkommande barn Råd, stöd och annan hjälp till föräldrarna Umgänge Umgängesbegränsning Planering inför vårdens upphörande Socialnämndens ansvar efter avslutad vård Uppföljning oberoende av samtycke Föräldrars ersättningsskyldighet Avtal Familjehem HVB Stöd till familjehemmet (gäller även jourhem) Vårdnadsöverflyttning till familjehemsföräldrar Anmälan till överförmyndaren Ersättningar/Omkostnader och arvode... 19

5 4 (19) Placerade barn och unga Riktlinjer Syfte Riktlinjerna är ett övergripande styrdokument för socialtjänstens arbete med vård i familjehem, jourhem eller hem för vård eller boende. Riktlinjerna ska bidra till en rättssäker handläggning för barn och unga som placeras utanför hemmet. Riktlinjerna ska även bidra till att vården av barn och unga är trygg, säker, effektiv och kunskapsbaserad. Riktlinjerna ska ge personal som arbetar med placerade barn och unga stöd och vägledning i arbetet. Målgrupp Riktlinjerna riktar sig till handläggare och personal som arbetar med placeringar av barn och unga, men även övriga berörda inom socialtjänsten. Avgränsningar Riktlinjerna omfattar socialtjänstens arbete med barn och unga år, som behöver vård utanför det egna hemmet med stöd av beslut om vård enligt SoL eller LVU. Riktlinjerna behandlar barn och unga som placeras i familjehem eller HVB. Riktlinjerna omfattar inte barn som får insatsen boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar, som behöver bo utanför föräldrahemmet enligt 9 första stycket p 8 LSS. Riktlinjerna avser inte att beskriva utredning i barnavårdsärende utan förutsätter att det redan har gjorts en utredning av barnets behov av skydd eller stöd enligt 11 kap 1 och 2 SoL. Riktlinjerna omfattar placering av ensamkommande barn vid beslut om anvisning från migrationsverket. Mål Socialnämnden har, ett särskilt ansvar att verka för att barn och unga växer upp under trygga och goda förhållanden. (5 kap 1 SoL) Barnets bästa ska alltid beaktas och det ska framgå av dokumentationen hur barnets röst har kommit till uttryck. Familjehemmet eller den institution som tar emot ett barn ska ha god kunskap och goda förutsättningar att utöva vård av barn och unga. All vård utanför hemmet ska följa BBIC:s struktur för genomförande och uppföljning av vården. Barn och unga ska få ta del av insatser som bygger på bästa tillgängliga kunskap genom en evidensbaserad praktik Barn som är föremål för socialtjänstens insatser ska ha samma livschanser och möjligheter som andra barn. Målet med placeringen av barn och unga är generellt sett att barn ska återförenas med sina föräldrar. Barnets eller den unges behov av kontakt med sina 1 Vård enligt LVU ska upphöra senast när den unge fyller 21 år. Placeringar kan pågå tom sommaren då ungdomen slutfört gymnasiestudier.

6 5 (19) föräldrar före, under och efter en placering är av särskild vikt för att barnet eller den unge ska utvecklas gynnsamt. Under en pågående placering ska arbetet med att stödja en positiv förändring i hemmiljön, syftande till att göra placeringstiden så kort som möjligt, prioriteras. Grundläggande regler och principer Ledstjärnan för det sociala arbetet är portalparagrafen i socialtjänstlagen, 1 kap 1, vilken slår fast att socialtjänsten ska vila på demokratins och solidaritetens grund och främja människornas sociala och ekonomiska trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet. Vägledande principer för individuellt inriktade insatser inom socialtjänsten är bland annat helhetssyn, frivillighet och självbestämmande, normalisering kontinuitet, flexibilitet och närhet 2. Principerna om kontinuitet, flexibilitet och närhet ska vara vägledande för socialtjänstens handläggning av alla ärenden som rör placerade barn. Detta innebär att socialtjänsten strävar efter att placerade barn ska möta samma socialsekreterare under en längre period, för att en förtroendefull relation ska kunna skapas. varje insats ska vara individuellt anpassad placeringar bör ske så nära hemmiljön som möjligt Riktlinjerna innebär inte någon inskränkning i förhållande till gällande lagstiftning. Beslut ska fattas utifrån den enskildes individuella behov. Barnets bästa Den överordnade principen i socialtjänstlagen är barnets bästa enl. 1 kap 2. Detta innebär att andra principer kan få stå tillbaka om det krävs för barnets bästa. Vid åtgärder som rör barn ska barnets bästa särskilt beaktas. Vid beslut eller andra åtgärder som rör vård- eller behandlingsinsatser för barn ska vad som är bäst för barnet vara avgörande. Motsvarande bestämmelse finns i 1 5 st. LVU, Vid beslut enligt denna lag ska vad som är bäst för den unge vara avgörande. Detta innebär att socialtjänstens alla verksamheter ska ha ett barnperspektiv. Barnperspektivet bygger på artikel 3 i FN:s barnkonvektion. När barn är inblandade ska barnets bästa alltid beaktas särskilt, även när det gäller bistånd till någon annan än barnet självt, exempelvis till en förälder. Om det uppstår en intressekonflikt mellan barnets och de vuxnas intresse väger barnets intresse tyngst. Inför alla beslut inom socialtjänsten ska det göras en bedömning av vad som är bäst för just det barnet. Lagstiftning Riktlinjen baseras på gällande lagstiftning, FN:s barnkonvention samt socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd inom området. Socialtjänstens arbete med barn- och ungdomsvård regleras främst genom socialtjänstlagen (2001:453), SoL, lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (1990:52), LVU, Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade 2 Förarbeten till 1980 års socialtjänstlag

7 6 (19) (1993:387), LSS och socialtjänstförordningen (2001:937), SoF. Dessutom gäller grundläggande kommunal lagstiftning ex. förvaltningslag (1986:223), FvL, offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL och kommunallagen (1991:900), KL) Handläggare ska hålla sig uppdaterade om lagar och föreskrifter inom sitt verksamhetsområde. God vård Socialnämnden ska enligt 6 kap 1 SoL sörja för att barn och unga som behöver vårdas eller bo utanför det egna hemmet tas emot i ett familjehem eller hem för vård eller boende. Socialnämnden ansvarar för att den som har tagits emot i ett annat hem än det egna får god vård. Enligt 6 kap 1 föräldrabalken, FB, har alla barn rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Evidensbaserad praktik Ett evidensbaserat arbetssätt har som målsättning att: Så långt det är möjligt ha en vetenskaplig och professionellt förankrad uppfattning om orsakerna till och lämpliga insatser för klientens behov och problem. Beakta klientens egen uppfattning om orsakerna till och lämpliga insatser för hans eller hennes behov eller problem. Så långt möjligt välja och föreslå insatser som beaktar kunskaper från forskningen, från egna och kollegers erfarenheter och från klienten. Så långt möjligt ta ansvar för och följa upp insatsernas effekter på klientens livssituation. 3 Jämlikhet Som ett led i kvalitetsarbetet ska socialförvaltningen aktivt arbeta för ett medvetet förhållningssätt kring jämlikhet för att säkerställa likvärdig service, resursfördelning och inflytande för alla. Diskriminering är förbjuden i verksamhet inom socialtjänsten enl. Diskrimineringslagen (2008:567). Lagen ska motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Vården ska dock vara individanpassad vilket innebär att vården ges med respekt och lyhördhet för klientens specifika behov. Det innebär t.ex. att å ena sidan uppmärksamma att flickor och pojkar som grupper kan ha olika behov av insatser, men å andra sidan se individens behov oavsett kön. Samverkan Enligt Socialtjänstlagen, SoL, 5 kap 1 a har socialnämnden en skyldighet och ett ansvar för att samverkan kommer till stånd i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa. Socialnämnden ska samverka med andra samhällsorgan för att barn och unga i familjehem eller hem för vård eller boende ska få lämplig utbildning och sina behov av hälso- och sjukvård och tandvård tillgodosedda.(sosfs 2012:11) 3 Oscarsson Lars, Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten, SKL 2009

8 7 (19) Samordning av insatser inom socialförvaltningen En samordning av insatser behövs då hela eller delar av familjen har, eller är i behov av insatser från flera enheter inom socialförvaltningen. Erbjudna insatser ska samordnas till en vårdkedja och komplettera varandra, för att på bästa möjliga sätt ge hela familjen det stöd och den hjälp de behöver. Barnets behov ska vara i centrum. Se rutin Samordning internt myndighetshandläggning i Verksamhetshandboken. Samordnad individuell plan (SIP) Samordnad individuell plan (SIP)ska användas om barnet eller den unge har behov av insatser från hälso- och sjukvården samt socialtjänst. Se Verksamhetshandboken. Samverkan kring hälsa inkl. tandvård Överenskommelse finns om samverkan mellan BUP och kommunernas socialtjänst i Kalmar län. Riktlinjerna syftar till att tydliggöra samverkan och respektive huvudmans ansvar för målgruppen barn 0 tom 17 år, som är i behov av samtidiga insatser från barnpsykiatrin inom landstinget och från socialtjänsterna i kommunerna. 4 Se Verksamhetshandboken. Samverkansöverenskommelse mellan länets kommuner och landstinget i Kalmar län, angående hälsoundersökning inkl. tandvård av barn som placeras enl. SoL och LVU, håller på att utarbetas. Den kommer att implementeras under hösten 2015 och finns framöver i Verksamhetshandboken. Asylsökande barn och unga samt barn och unga som vistas i landet utan tillstånd har rätt till hälso- och sjukvård samt tandvård på samma villkor som övriga barn. Samverkan kring utbildning Det finns en Överenskommelse mellan Barn- och ungdomsförvaltningen och Socialförvaltningen avseende omhändertagna barn gällande Kalmar kommun. Överenskommelsen avser kontakter mellan Socialförvaltningen och Barn- och ungdomsförvaltningen, i samband med placering respektive avslut av placering av grundskolepliktig elev eller barn i barnomsorg/förskoleverksamhet, i familjehem eller hem för vård eller boende (HVB). Se Verksamhetshandboken. Socialstyrelsen har tillsammans med Skolverket utarbetat en vägledning om placerade barns och ungas utbildning och hälsa. 5 Av vägledningen framkommer bl.a. Rektor vid den skola som eleven går på ansvarar för beslut om elevens rätt till särskilt stöd. Det är hemkommunen, dvs. i normalfallet den kommun där eleven är folkbokförd, som ansvarar för att eleverna fullgör sin skolplikt. Barn som placeras i familjehem i en annan kommun folkbokförs oftast i den nya kommunen. I sådana fall övergår skolpliktsansvaret och kostnadsansvaret för elevens skolgång till den nya kommu- 4 Placerade barns skolgång och hälsa ett gemensamt ansvar.(2013) 5 Placerade barns skolgång och hälsa ett gemensamt ansvar.(2013)

9 8 (19) nen. Placerade barn har samma rätt till särskilt stöd från skolan, som alla andra barn och det är folkbokföringskommunen som ansvarar för detta. Socialtjänsten har ansvaret för de eventuella stödinsatser enligt SoL som kan bli aktuella utifrån barnets vårdbehov. Socialtjänsten ansvar är avgränsat till de extra insatser som barnet kan behöva av sociala eller psykologiska skäl. Socialtjänsten ansvarar inte för sådant som åvilar andra huvudmän. Åtgärder som omfattas av skollagen kan alltså inte ses som en socialtjänstinsats. Är barnet placerad på HVB i en annan kommun har barnet däremot normalt sett kvar sin folkbokföring i hemkommunen vilket betyder att hemkommunen ansvarar för eventuella stödinsatser i skolan i den nya kommunen. Vårdens genomförande Vårdplan Vårdplanen ska upprättas innan socialnämnden fattar beslut om vård, senast samma dag placeringen genomförs. Vid ett omedelbart omhändertagande enligt LVU behöver inte vårdplan upprättas genast, men ska kunna presenteras i samband med att ansökan om vård görs. Det övergripande syftet med vårdplanen är att tydliggöra mål och medel med vården utifrån det enskilda barnets behov. Vårdplanen beskriver vad som behöver göras. Det är viktigt att vårdplanen är tydligt och konkret utformad så att barn, vårdnadshavare och familjehem resp. personal på HVB kan förstå innebörden av förslaget. Om orsaken till placeringen av barnet är brister i föräldraförmågan ska det i vårdplanen tydligt formuleras vilka förändringar som krävs av vårdnadshavarna för att barnet ska kunna återvända hem. Vårdplanen upprättas av ansvarig handläggare. Vårdplanens innehåll regleras i 5 kap. 1 a SoF. BBIC:s formulär och stöddokument ska användas. Genomförandeplan Vårdplanen ska kompletteras med en genomförandeplan som beskriver hur vården ska genomföras i praktiken. Genomförandeplanen ska vara färdig inom 2 veckor efter att placeringen genomförts. Genomförandeplanen ska följas upp vid ett första tillfälle senast 4 veckor efter att placeringen verkställts. Förändringar kan behöva göras eller oklarheter vid upprättandet av planen kan behöva rättas till. Vad en genomförandeplan ska innehålla regleras i 5 kap. 1 a andra stycket SoF. Se vidare rutin i Verksamhetshandboken, Uppföljning placeringsärenden under 18 år samt Uppföljning placeringsärenden personer över 18 år. BBIC:s formulär och stöddokument ska användas. Utrustning Socialnämnden ansvarar för att de som placeras i familjehem eller HVB är utrustade med kläder som behövs för den närmaste årstiden. Barnet kan även ha behov av fritidsutrustning och liknande. Vad som ska köpas styrs av barnets behov, vad barnet redan har och hur länge placeringen förväntas pågå. I samband med placeringen kan barnet behöva utrustning i form av kläder eller annat t.ex. utrustning till fritidsaktiviteter eller leksaker. En av BBIC:s grundprinciper är att alla barn ska ha likvärdiga möjligheter. Familjehemsplacerade

10 9 (19) barn kan behöva förstärkningar på olika områden för att de ska uppnå likvärdiga möjligheter. Val av placering Familjehem inklusive privatplacering Familjehem är ett enskilt hem som på uppdrag av socialnämnden tar emot barn och unga för stadigvarande vård och fostran och vars verksamhet inte bedrivs yrkesmässigt, d.v.s. inte i förvärvssyfte. Många gånger kan släktingar eller andra närstående bli familjehem för barnet och ska alltid komma i fråga i första hand. Om det inte finns släktingar eller andra närstående eller om dessa inte är lämpliga, kan eller vill ta hand om barnet kan barnet flytta till ett familjehem som socialtjänsten rekryterar. Privatplacering är en överenskommelse mellan vårdnadshavaren och det aktuella hemmet. Enligt 6 kap. 6 SoL får emellertid ett barn inte utan socialnämndens medgivande tas emot för stadigvarande vård och fostran i ett enskilt hem som inte tillhör någon av föräldrarna eller någon annan som har vårdnaden om honom eller henne. Även om själva placeringen inte initierats av socialnämnden ska nämnden göra en utredning och därefter ta ställning till om det finns förutsättningar för att lämna medgivandet till det hem som vårdnadshavaren/vårdnadshavarna har placerat barnet i. Det är nämnden i vårdnadshavarens hemkommun som prövar frågan. Om det i samband md medgivandeutredningen kommer fram uppgifter, som visar att barnet kan ha ett vårdbehov, ska en utredning om barnets behov inledas enligt 11 kap 1 SoL. Barn som placeras privat bedöms inte ha något vårdbehov, varför ersättning inte utgår från socialnämnden. Vården av barnet ska dock övervägas enligt 6 kap 8 SoL var sjätte månad. Se rutin Ansökan om medgivande för privatplacering barn i Verksamhetshandboken. Barnet omfattas också av bestämmelsen om flyttningsförbud, enligt 24 LVU, som beslutas av den socialnämnd som lämnat medgivandet. Vid privatplacering upprättas det en personakt för barnet. En sådan akt är undantagen från gallringsreglerna enligt 12 kap 2 första stycket punkt 3 SoL. Placering av ensamkommande flyktingbarn Ensamkommande flyktingbarn ska utredas på samma sätt som barn som bor och lever i Sverige. Av rättssäkerhetsskäl bör dock nämnden inte godkänna privata placeringar av ensamkommande flyktingbarn. 6 Anledningen är bl.a. att barnen vid privatplacering går miste om nämndens skyldighet att noga följa vården, vilket riskerar att barnets individuella behov inte uppmärksammas i tillräcklig grad. Dessutom kan nämnden inte vara säker på att placeringen är förälderns eget beslut. Jourhem Jourhem är ett enskilt hem som på uppdrag av socialnämnden tar emot barn och unga för tillfällig vård och fostran och vars verksamhet inte bedrivs yrkesmässigt. Ett barn får inte vårdas i jourhem längre tid än 2 månader efter avslu- 6 Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och ungdomar, Socialstyrelsen (2013)

11 10 (19) tad utredning, dvs. max sex månader. Ett jourhem ska vara lika väl utrett som ett familjehem. Socialnämnden har kontrakterat ett antal familjehem som jourhem. Dessa familjer arvoderas på så sätt att en av föräldrarna är hemma på heltid och familjen är beredd att ta emot barn på kort varsel. Tillfälliga placeringar av barn ska därmed i första hand placeras (om nätverket inte är en möjlighet) i ett kontrakterat jourhem, därefter i ett annat familjehem, som har möjlighet att ta emot en tillfällig placering. De kontrakterade jourhemmen har ett tidsbestämt avtal. Med familjehem som tar emot tillfälliga placeringar, upprättas avtal för varje aktuell placering. Se vidare rutiner Jourhemsplacering kontorstid och Jourhemsplacering beredskap i Verksamhetshandboken. Konsulentstödda familjehem Huvudregeln är att inte placera barn i konsulentstödda familjehem. Undantaget är exempelvis om det inte finns något ledigt familjehem eller om det inte finns något som matchar barnet/den unges behov. Socialnämnden har samma ansvar för det placerade barnet även om hemmet har rekryterats av och får stöd från en enskild verksamhet. Den enda skillnaden jämfört med en vanlig familjehemsplacering är att råd, stöd och annan hjälp enligt 6 kap. 7 SoL även ges till familjehemmet av den konsulentstödda verksamheten. Hem för vård eller boende (HVB) HVB är ett boende som tillhandahåller platser för heldygnsvistelse tillsammans med insatser i form av vård eller boende. Vid val av HVB-placering ska om möjligt i första hand kommunens interna HVB väljas med tanke på närhetsprincipen. Kalmar kommun har avtal med SKI, Kommentus Inköpscentral. SKI genomför upphandling av HVB-hem. För placering på externa HVB se vidare under rubriken Avtal HVB. För HVB, som tar emot barn och ungdomar som kommer ensamma till Sverige, gäller samma bestämmelser som för andra HVB som tar emot barn och ungdomar. Familjehemsutredning Socialstyrelsen har tagit fram förskrifter och allmänna råd om vad en utredning om familjehem/jourhem ska innehålla och hur den ska bedrivas.( SOSFS 2012:11) Alla familjehem ska vara utredda och bedömda som lämpliga innan barnet flyttar in. I samband med att familjehemmet rekryteras eller i början av placeringen ska familjehemmet gå utbildningen Ett hem att växa i. I Kalmar kommun används nya Kälvestensintervjun som utredningsmetod. Vid vissa fall i pågående placeringar och kompletterande utredningar används Intervju om Anknytningsstil, IAS.

12 11 (19) Se rutin Utredning av familjehem, släktinghem, jourfamiljehem i Verksamhetshandboken. Barnet eller den unge Grundläggande för barnets förmåga att bemästra sin situation är dess känsla av sammanhang (KASAM) En känsla av sammanhang bygger på begriplighet hanterbarhet och meningsfullhet. Betydelsen av begriplighet och sammanhang gäller inte bara i barnets vardag. Det ställer också krav på kontakten med socialtjänsten. Genom att bli respektfullt bemött, på sina villkor, och få begriplig information ska barnet kunna förstå vad som händer och varför. 7 Begriplighet - kan handla om att känna till sina rättigheter, veta varför man bor i ett familjehem, förstå varför mamma och pappa gör som de gör, förstå sina egna känslor. Känna till och veta vad som står i vård- och genomförandeplanen, hur det t.ex. är tänkt när det gäller umgänget med föräldrarna. Hanterbarhet - förutsätter ofta begriplighet och handlar om att genom egna eller andras resurser kunna möta de krav som olika situationer ställer. Kraven kan handla om skolan, fritidsaktiviteter, familjehemmet och dess regler, föräldrars frånvaro eller närvaro. Meningsfullhet - är en upplevelse av mening i livet. Meningsskapande är bl.a. behovet av att vara delaktig och engagerad i sin vård. Delaktigheten är ett sätt att involvera barnet eller den unges kunskap och anpassa vården till hans eller hennes situation. Barnets rätt till delaktighet I barnkonventionen slås fast, som en av grundprinciperna att barn har rätt till inflytande. En viktig förutsättning för barns delaktighet och för att de ska kunna komma tills tals är att de får relevant information i förhållande till sin ålder och mognad. Det innebär att det måste finnas kunskap och utarbetade arbetssätt för hur barnets åsikter på bästa sätt kan inhämtas utifrån barnets ålder och mognad. Barnets möjligheter att höras och få uttrycka sina åsikter ska inte begränsas till tal utan ska kunna inhämtas genom olika uttrycksmedel. I varje enskilt ärende måste barnets förmåga bedömas. Barnet har rätt att få information om orsakerna till placeringen. Det är viktigt att socialsekreteraren försäkrar sig om att det är begripligt för barnet varför det placeras och under vårdtiden återkomma till frågan. Barnet har rätt att få veta vem på socialtjänsten som är handläggare för honom eller henne och få namn, e-post och telefonnummer till den personen. Informationsmaterial från Inspektionen för vård och omsorg, IVO, ska delas ut till placerade barn. 8 Barn ska informeras om sina rättigheter i förhållande till familjehemmet eller hemmet för vård eller boende. Barnet bör informeras om rättigheter gällande att vara delaktig i planeringen av vården, ta del av journalanteckningar, prata enskilt med sin handläggare samt att framföra klagomål och synpunkter. 7 Samtal med barn i socialtjänsten, Socialstyrelsen Du har rätt!-för barn i familjehem, Vet du vilka rättigheter du har? För ungdomar i familjehem. Du har rätt!- För barn i HVB. Vet du vilka rättigheter du har? För ungdomar i HVB, finns på flera språk. Inspektionen för vård och omsorg.

13 12 (19) Se vidare SOSFS 2012:11. Följa vården Socialsekreterarens kontakt med barnet Barn som har separerats från sina föräldrar och som bor i ett annat hem befinner sig i en mer utsatt livssituation än andra barn och unga. En av de viktigaste uppgifterna för socialtjänsten är att noga följa och stödja de barn som omhändertagits. Bestämmelserna gällande socialnämndens ansvar finns i 6 kap 7 b SoL samt i 13 a LVU. Syftet med uppföljningen är att se till att barnet har det bra och att vården är rättssäker och trygg och utgår från barnets behov. En särskilt utsedd socialsekreterare ska ansvara för kontakterna med barnet. Socialsekreteraren ska besöka barnet regelbundet i den omfattning som är lämplig utifrån barnets behov och önskemål, oavsett om barnet är placerat i familjehem, internt eller externt HVB. Enligt Socialstyrelsens allmänna råd bör socialsekreterare besöka barnet minst fyra gånger per år. Om barnet nyligen placerats är det viktigt med en tätare kontakt. Små barn behöver besökas oftare eftersom de har ett kortare tidsperspektiv och för att de inte själva kan ta kontakt såsom äldre barn kan. HVB-handläggaren ska besöka barn respektive unga var 6-8 vecka för att regelbundet följa upp och utvärdera vården samt hålla vård- och genomförandeplan aktuell. Gällande barn/unga som på olika sätt kan komma ifråga för både HVB och familjehem ska en barnhandläggare och en HVBhandläggare samarbeta. Vid alla uppföljningar är det viktigt att ha egna samtal med barn respektive den unga om det inte uppenbart strider mot barnet/den unges bästa. Samtal med barn och unga Barnet ska ges möjlighet att ha enskilda samtal med den socialsekreterare som ansvarar för placeringen. Barnet har rätt att välja hur kontakten ska se ut. Stöddokument i BBIC Samtal med placerade barn och unga används, finns i tre ålderskategorier. Se rutin i Verksamhetshandboken, Uppföljning placeringsärenden under 18 år samt Uppföljning placeringsärenden personer över 18 år. Samtal med vårdnadshavare/god man Oavsett om barnet är frivilligt placerad eller med stöd av LVU ska vården följas genom samtal med föräldrar/vårdnadshavare/god man. Även om kontakten mellan föräldrarna och familjehem resp. HVB inte är god är det viktigt att lyssna till hur föräldrarna upplever att barnet har det i sin placering. BBIC:s Samrådsdokument för vårdnadshavare/förälder inför uppföljningsmötet ska användas. Samtal med familjehemsföräldrarna eller personal på HVB Samtal med familjehemsföräldrar eller personal på HVB syftar till att få deras uppfattning om barnet, hur barnet mår och utvecklas. BBIC:s Samrådsdokument för familjehemsföräldrar, vårdpersonal eller kontaktperson/familj inför uppföljningsmötet ska användas.

14 13 (19) Hälsa och hälsokontroller Uppgifter om hur barnet mår fysiskt och psykiskt ska kontinuerligt hämtas in från barnet självt och från familjehemsföräldrar respektive personal vid HVB. Vidare ska uppgifter från hälsokontroller samt uppgifter från tandhälsovården hämtas in. Om ett barn har kontinuerlig kontakt med ex BUP eller habiliteringen ska ev. en samordnad individuell plan upprättas (SIP). Se rutin Samordnad Individuell Plan (SIP) i Verksamhetshandboken. Se även dessa riktlinjer under rubriken Samverkan kring hälsa. Utveckling och socialt beteende Uppföljningen ska ge svar på om barnet eller den unge har det bra och utvecklas åldersadekvat och efter sina förutsättningar. Om barnet inte utvecklas som det ska är det viktigt att ta kontakt med hälso- och sjukvården i ett tidigt skede. Följa barnets skolgång Socialnämnden ska verka för att placerade barn och unga får lämplig utbildning, enligt 6 kap 7 SoL. Barn som gått ut grundskolan ska vid behov ges möjlighet till kompletterande undervisning, lämplig yrkesutbildning eller till att skapa förutsättningar för den unge att få arbete eller fortsatt utbildning. Uppföljningen ska omfatta barnets eller den unges skolgång, oavsett stadie eller skolform. Arbetsfördelningen när det gäller att upprätthålla kontakten med skolan följer som regel genomförandeplanen. Se vidare i riktlinjerna under rubriken Samverkan kring utbildning. Uppföljningsintervjuer Att lära av fosterbarn Uppföljningsintervjun genomförs två år efter vårdens upphörande. Intervjun är inspirerad av en modell som utvecklats i Karlstad kommun och bygger på barns och ungas syn på tiden i familjehem/hvb och hur de ser på socialtjänstens arbete. Syftet är att inhämta information om resultatet av de insatser som genomförts och ge handläggare kunskap som kan bidra till metodutveckling gällande placerade barn och unga. Intervjun initieras för den familjehems- eller HVB-placerade och dennes vårdnadshavare genom information och samtycke redan vid placeringens inledning. Insatser enligt LSS En del placerade barn och unga kan ha rätt till insatser enligt 1 LSS. Det handlar om de barn som bedöms ha utvecklingsstörning, autism, autismliknande tillstånd eller andra stora och varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar. De insatser som då kan komma i fråga är exempelvis rådgivning och annat personligt stöd, personlig assistans, ledsagarservice, kontaktperson, korttidsvistelse utanför familjehemmet eller korttidstillsyn för skolungdom (9 LSS). Det är vårdnadshavarna eller barnet självt om det fyllt 15 år som är behöriga att begära insatser enligt LSS. När barn är omhändertagna med stöd enligt LVU har socialnämnden rätt att begära om stödinsatser enligt LSS.

15 14 (19) Övervägande När ett barn vårdas utanför hemmet enligt 4 kap 1 SoL eller enligt 2 LVU är socialnämnden skyldig att var sjätte månad överväga om vården fortfarande behövs. Se rutiner i Verksamhetshandboken, Uppföljning placeringsärenden under 18 år, Uppföljning placeringsärenden personer över 18 år samt Årsplanering för uppföljning av placerade barn och unga. Av övervägandet ska framgå om vården avser att vara långvarig eller hur planeringen ser ut för barnet på kort och lång sikt. Inför treårsregeln om vårdnadsöverflytt behöver diskussioner föras om vården kan upphöra eller om vårdnadshavare inom överskådlig tid kan ta hand om barnet eller den unge. Omprövning Vid vård enligt 3 LVU ska socialnämnden inom sex månader från verkställigheten pröva om vård med stöd av LVU ska upphöra. Därefter prövas frågan fortlöpande inom sex månader från senaste prövning. Se rutiner i Verksamhetshandboken, Uppföljning placeringsärenden under 18 år, Uppföljning placeringsärenden personer över 18 år samt Årsplanering för uppföljning av placerade barn och unga. Misstanke om att barnet far illa i familjehemmet Socialnämnden har ett omfattande ansvar för att placerade barn och unga har en trygg och säker vård. Ansvaret är reglerat i 3 kap 3 a SoL. Se rutin Om barn far illa i familjehem i Verksamhetshandboken. Vårdnadshavare eller förälder Placering av barnet ska utgå från en samverkan runt barnet mellan barn, föräldrar och familjehem alternativt HVB. Socialsekreteraren för det placerade barnet har det övergripande ansvaret för att få till stånd denna samverkan, om det är en samverkan som gynnar barnet. Det är viktigt att vårdnadshavarna får information om att vårdnadsöverflyttning alltid ska övervägas efter tre år i familjehem. Se vidare i riktlinjerna under rubriken Vårdnadsöverflyttning. Vårdnadshavare har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barns personliga förhållanden. Ibland har en förälder inte juridiskt vårdnaden om barnet varför denne då inte är vårdnadshavare. Föräldern kan dock ha umgängesrätt enligt dom från tingsrätt eller ha en god kontakt med barnet och vara viktig för barnet utan att i lagens mening ha den juridiska bestämmanderätten. Föräldrar som inte är vårdnadshavare har ingen formell rätt att påverka innehållet i vården. Ansökan om god man eller förvaltare (för myndiga personer) Socialnämnden ska, enligt 5 kap 3 SoF och 15 6 LSS, anmäla till överförmyndaren om den finner att god man eller förvaltare (för myndiga personer) bör förordnas för någon som inte själv kan bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person. Behovet av god man eller förvaltare (för myndiga personer) kan bero på sjukdom, försvagat hälsotillstånd, psykisk störning, funktionsnedsättning eller liknande. Det är viktigt att genomförandeplanen i god tid kompletteras med uppgifter om hur barnet eller ungdomen ska förberedas för tiden efter placeringen i fa-

16 15 (19) miljehem eller HVB Observera särskilt de eventuella behov av godmanskap/förvaltarskap som kan väntas föreligga, efter att den unge har fyllt 18 år. Planering av en sådan åtgärd behöver ske i dialog med Överförmyndaren, i mycket god tid innan den unges artonårsdag (minst sex månader). Se rutin Aktualisera behov av god man/förvaltare i Verksamhetshandboken. God man ensamkommande barn Den gode mannen är i förälderns ställe och i juridisk bemärkelse vårdnadshavare för barnet under asyltiden. Den gode mannen har rätt och skyldighet att bestämma i alla frågor som rör barnets angelägenheter, personliga såväl som ekonomiska och rättsliga. Den gode mannen behöver som regel vara med vid olika utredningssamtal och möten. Socialtjänsten bör ha perspektivet att kring de frågor där verksamheten annars skulle samarbetat med barnets föräldrar, ska man när det gäller ett ensamkommande barn samarbeta med den gode mannen. Behovet av samarbete är därmed omfattande särskilt initialt då alla inblandade ska komma överens mer konkret om hur kontakterna ska se ut och skötas samt vem som ska ansvara för vilka insatser. Uppdraget för den gode mannen upphör automatiskt när barnet fyller 18 år. Uppdraget upphör dessutom när barnets föräldrar kommit till Sverige och kan utöva vårdnaden och förmyndarskapet samt om barnet varaktigt lämnar landet. Då barnet får uppehållstillstånd avslutas godmanskapet och istället ska en särskilt förordnad vårdnadshavare utses. Särskilt förordnad vårdnadshavare ensamkommande barn För ensamkommande barn med uppehållstillstånd ska i stället en särskilt vårdnadshavare förordnas. Socialnämnden är skyldig att göra en framställning eller ansökan om särskilt förordnad vårdnadshavare till tingsrätten. Uppdraget skiljer sig inte nämnvärt från uppdraget som god man. Förordnandet upphör när barnet fyller 18 år. Råd, stöd och annan hjälp till föräldrarna När barn och unga är placerade i familjehem eller HVB har socialnämnden en skyldighet att erbjuda vårdnadshavare och föräldrar råd, stöd eller annan hjälp, enligt 6 kap 7 4 p SoL. Det underlättar för placerade barn och unga om deras föräldrar får hjälp, eftersom placerade barn och unga ofta oroar sig för sina föräldrar, särskilt om föräldrarna lever destruktivt. Det är viktigt att socialtjänsten kan erbjuda vårdnadshavare/föräldrar hjälp och stöd för de brister i omsorgen som kan ha föranlett placeringen för att barnet eller den unge om möjligt ska kunna flytta hem. Det är barnets socialsekreterare som ansvarar för att initiera att vårdnadshavare och föräldrar får det stöd som det finns behov av. Stödet kan även handla om krisbearbetning i samband med omhändertagandet, stöd i att upprätthålla kontakten med barnet eller föräldrautbildning. Se även under rubriken Samordning av insatser inom socialförvaltningen.

17 16 (19) Umgänge Barnets socialsekreterare har ansvar för att ett väl fungerande umgänge mellan barnet och föräldrarna upprätthålls. Umgänge med släkt och nätverk måste planeras utifrån en sammanvägd bedömning av vad som är barnets bästa. I denna bedömning ingår barnets egna synpunkter som en viktig del. En fungerande kontakt med föräldrarna är en förutsättning för att barnet ska kunna återvända hem under rimliga former. För långtidsplacerade barn kan det vara av stor vikt att hålla kontakten med syskon och andra nära släktingar eftersom åtskilliga riskerar att möta vuxenlivet utan kontakt med någon anhörig. Överenskommelsen om umgänget ska dokumenteras och följs upp i genomförandeplanen. Ensamkommande barn ska uppmuntras och stödjas i sin kontakt med anhöriga. Efter att ett ensamkommande barn har fått uppehållstillstånd blir socialnämnden ansvarig för efterforskningen av familjemedlemmar till barnet, förutsatt att barnet är placerat inom socialtjänsten. Umgängesbegränsning Om socialtjänsten och vårdnadshavarna har olika meningar om umgänget är det vid vård enligt SoL vårdnadshavarna som har bestämmanderätten. Vid vård enligt LVU kan socialnämnden besluta att med stöd av 14 LVU reglera umgänget om så behövs med hänsyn till ändamålet med vården. Detta beslut kan överklagas. Var tredje månad övervägs om ett sådant beslut fortfarande behövs. Möjligheten att begränsa umgänget vid LVU-vård gäller i förhållande både till förälder och till vårdnadshavare. Även umgänge med andra personer än föräldrar/vårdnadshavare kan begränsas, men då i enlighet med stöd av socialtjänstens allmänna befogenheter enligt 11 4 st. LVU. Ett sådant beslut kan inte överklagas. Planering inför vårdens upphörande Genomförandeplanen bör i god tid innan vården upphör kompletteras med uppgifter om hur barnet eller den unge ska förberedas för tiden efter att placeringen i familjehem eller HVB har avslutats. Till grund för beslut om vården ska upphöra ska ligga en bedömning av om målen i vårdplanen uppnåtts för barnet och de brister i föräldraförmågan som låg till grund för placeringen har genomgått en varaktig förändring till det bättre. Socialnämndens ansvar efter avslutad vård Socialnämnden har en skyldighet enligt 5 kap 1 SoL att tillgodose det särskilda behov av stöd och hjälp som kan finnas sedan vård och fostran utanför det egna hemmet upphört. Tänkbara insatser kan vara att tillgodose barns behov av fortsatt kontakt med personer i familjehemmet, som de har fått anknytning till. Ungdomar som har varit placerade i familjehem och på HVB kan ofta inte räkna med samma stöd från sina föräldrar, som andra ungdomar. De är en utsatt och sårbar grupp och behöver i många fall hjälp med stödboende och särskilt stöd för att t.ex. klara av gymnasiet eller för att hitta bostad och arbete. När det gäller barn och unga som flyttar hem till sina vårdnadshavare behöver socialnämnden ta ställning till vilka stödinsatser föräldrarna kan vara i behov av.

18 17 (19) Uppföljning oberoende av samtycke Socialnämnden får besluta om uppföljning av ett barns situation efter det att en placering i ett familjehem eller i ett HVB har upphört oberoende av samtycke från vårdnadshavaren eller barnet (under 18 år). Uppföljningen får göras om barnet bedöms vara i särskilt behov av fortsatt stöd eller skydd. Uppföljningen ska göras på ett respektfullt sätt. Uppföljningen får pågå i högst två månader från det att placeringen har upphört. Barn som fyllt 15 år och vårdnadshavare ska underrättas om beslutet att inleda resp. avsluta uppföljningen. Föräldrars ersättningsskyldighet Föräldrar är skyldiga att i skälig utsträckning bidra till kommunens kostnader för deras placerade barn, bestämmelsen gäller även vid LVU-vård. Se vidare i rutin Avgifter och ersättningar inom Socialförvaltningen - Riktlinjer i Verksamhetshandboken. Avtal Familjehem Socialnämnden är skyldig att ingå avtal med familjehem enligt 6 kap 6 b SoL. I avtalet ska framgå de villkor som ska gälla för uppdraget kring barnet. Avtalsvillkoren ska noga gås igenom innan avtalet skrivs under. Detta innebär även en skyldighet för nämnden att ingå avtal med så kallade konsulentstödda familjehem. Köp av tjänster som handledning och annat stöd till familjehemmet ska regleras i ett separat avtal mellan nämnden och konsulentorganisationen. Socialnämnden har det yttersta ansvaret för de insatser som familjehemmet utför. HVB Kalmar kommun har avtal med SKI, Kommentus Inköpscentral. SKI genomför upphandling av HVB-hem och är ett ombud för deltagande kommuner. Vid behov av att placera i externt HVB-hem söker handläggaren i SKI:s avtalsdatabas vilken det finns tillgång till genom en excel fil som kontinuerligt uppdateras av Kommentus och skickas ut till de deltagande kommunerna. Kalmar kommun är förbunden att använda databasen under avtalstiden. Ibland finns det trots upphandlingar behov hos barn och ungdomar som medför att handläggare behöver leta insatser utanför ramavtalet. Vid dessa tillfällen görs något som kallas direktupphandling och ska motiveras väl. Se rutin för Direktupphandling i Verksamhetshandboken I övrigt gäller bestämmelser i lagen om offentlig upphandling. Se under Inköp och upphandling process i Verksamhetshandboken. Se vidare rutin Avtal rörande HVB-placeringar i Verksamhetshandboken. Stöd till familjehemmet (gäller även jourhem) Barn och unga som placeras i ett familjehem behöver ett gott omhändertagande. Familjehemmet åtar sig att införliva barnet i sina egna hem, hantera de svårigheter som kan uppstå med barnet och medverka till kontakten med de biologiska föräldrarna och barnets övriga nätverk. Uppdraget beskrivs i avtal mellan familjehem och Kalmar kommun. I samband med att familjehemmet rekryteras eller i början av placeringen ska familjehemmet gå utbildningen Ett hem att växa i. Om ett familjehem redan tagit emot ett barn ska familjehemmet ges möjlighet att genomföra utbildningen.

19 18 (19) Familjehemmen ska erbjudas stöd och hjälp för att hantera sitt uppdrag. Stöd kan ges i samband med barnets umgänge med biologiska föräldrar, vid anknytningsfasen. Familjehemmen erbjuds även årliga utvecklingssamtal samt stöd i form av samtalscirkel Circle of security, (COS). Trygghetscirkeln COS är en modell som lär familjehem att förstå ett barns uppförande, behov och känslor. Vårdnadsöverflyttning till familjehemsföräldrar När barnet varit placerat i samma familjehem i tre år ska socialnämnden särskilt överväga om det finns skäl att ansöka om överflyttning av vårdnaden till familjehemsföräldrarna. Det främsta syftet med bestämmelsen om överflyttning av vårdnaden till familjehemsföräldrar är att förhindra att barn som har rotat sig i ett familjehem blir uppryckta från en miljö där de har funnit sig tillrätta och känner en större trygghet och känslomässig förankring än i sitt föräldrahem. Stort avseende måste alltid fästas vid barnets egen inställning. Det bör vara klarlagt att barnet har en sådan anknytning till familjehemmet att det uppfattar detta hem som sitt eget. Om vården ständigt överklagas av en vårdnadshavare utan att nya förhållanden för barnet föreligger, bör en överflyttning av vårdnaden till familjehemmet föreslås. Vårdnadshavarens rättssäkerhet ska inte åsidosättas och en bedömning måste ske i varje enskilt fall, men vuxnas rättigheter får inte överskugga barnets rätt till en trygg uppväxt. Anmälan till överförmyndaren Skälen till att nämnden placerar underåriga i familjehem eller HVB enligt SoL eller LVU är i många fall att det finns allvarliga brister i hemförhållandena och i föräldrarnas omsorgsförmåga. Socialnämnden bör i samband med en placering regelmässigt göra en anmälan till överförmyndaren, som har att ta ställning till eventuella åtgärder. Det placerade barnet har eller kan komma att få egna tillgångar. Det kan röra sig om förväntad eller beviljad barnpension inklusive retroaktiva utbetalningar eller kapital från en försäkring efter en avliden förälder. Det kan även vara fråga om förväntat eller utbetalt skadestånd eller ett arv. Socialnämnden kan ha sådan kännedom om föräldrarnas levnadsförhållanden så att den vet att föräldrarna själva förbrukar barnets tillgångar eller att det finns skäl att misstänka att så kommer att ske. För att säkerställa att barnets tillgångar kommer att förvaltas på ett betryggande sätt och till barnets nytta har socialnämnden en skyldighet att anmäla till överförmyndaren att det föreligger förhållanden, som talar för att en förälder inte kommer att förvalta sitt underåriga barns egendom på ett betryggande sätt. Nämndens skyldighet gäller så snart nämnden bedömer att det föreligger sådana förhållanden. Det behöver, t.ex. inte ha inträffat att föräldrar har använt barnets tillgångar till egen eller familjens konsumtion. Det räcker att det finns skäl att misstänka att föräldrar inte kommer att förvalta barnets tillgångar på ett betryggande sätt. 9 9 SKL Cirkulär 2011:35

20 19 (19) Se rutin Anmälan till överförmyndare om placerat barn i Verksamhetshandboken. Ersättningar/Omkostnader och arvode Socialnämnden ersätter familjehemmen, jourhemmen och hemmen där barnet bor kvar i familjen efter vårdnadsöverflytt med ett arvode. Barnens kostnader täcks av omkostnadsersättning. Socialnämnden använder sig av Sveriges Kommuners och Landstings (SKL) rekommendationer när det gäller arvode och omkostnadsersättningar. SKL justerar nivåerna årligen i relation till löneutvecklingen. De aktuella rekommendationerna om nivåer på arvode och omkostnader publiceras i ett cirkulär som finns på SKL:s hemsida. Arvode är en skattepliktig inkomst som beskattas som inkomst av tjänst. Ersättningar kan inte utbetalas till ett familjehemsföretag. Däremot kan ersättning utbetalas till en konsulentorganisation, i samband med anlitande av konsulentstödd familjehemsvård. Då betalar socialnämnden hela placeringskostnaden via faktura till konsulentorganisationen, som i sin tur svarar för att familjehemmet får arvode och omkostnadsersättning. Kommunen drar av preliminärskatt och betalar arbetsgivaravgiften. Arvodet fastställs av socialnämnden i förhållande till hur omfattande arbetsinsatser som uppdraget kräver av familjehemmet. Arvoden är delade i åldersgrupper 0-12 år och år. Vårdbehovet kan också kräva att en eller båda föräldrarna behöver ta tjänstledigt för att stanna hemma från arbetet, kortare eller längre tider. Socialnämnden kompenserar då för inkomstbortfallet som betalas utöver arvodet. Omkostnadsersättning ska täcka barnens kostnader, familjehemmen har inte ekonomiskt ansvar för det placerade barnet. Omkostnadsersättningen ska täcka kostnader för boende, barnets del i de gemensamma hushållskostnaderna, barnets kläder, mat, fritid etc Barnet och familjehemmet en handbok om socialnämndens ansvar, Svenska Kommunförbundet Cirkulär 08:81, SKL.

Riktlinjer placerade barn och unga - revidering 2017

Riktlinjer placerade barn och unga - revidering 2017 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Johnny Lesseur 2017-10-03 SN 2017/0630.11.03 0480-450000 Socialnämnden Riktlinjer placerade barn och unga - revidering 2017 Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

Riktlinjer för handläggning av ärenden som avser familjehem och jourhem samt rekrytering och utredning av familjehem och jourhem i Strängnäs kommun

Riktlinjer för handläggning av ärenden som avser familjehem och jourhem samt rekrytering och utredning av familjehem och jourhem i Strängnäs kommun 7:1 7:2 7:3 Beslutad: Socialnämnden 2015-05-26, SN xx Gäller fr o m: 2015-06-01 Myndighet: Individ- och familjeomsorgen Diarienummer: SN/2015:216-700 Ersätter: Allmänna riktlinjer IFO dnr 3/2002-760 Ansvarig:

Läs mer

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn RIKTLINJE Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn Dokumentets syfte Syftet med riktlinjerna är att säkerställa att ensamkommande barn som placerats i Nacka kommun får en rättssäker handläggning.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2012:776 Utkom från trycket den 7 december 2012 utfärdad den 29 november 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Ljusdal

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Ljusdal TILLSYNSRAPPORT 1 (9) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Ljusdal Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen

Läs mer

Tillämpningsföreskrifter för administrativa rutiner när familjehem blir särskilt förordnade vårdnadshavare

Tillämpningsföreskrifter för administrativa rutiner när familjehem blir särskilt förordnade vårdnadshavare Tillämpningsföreskrifter för administrativa rutiner när familjehem blir särskilt förordnade vårdnadshavare Uppdaterade 2007-03-19 En lagändring i socialtjänstlagen (SoL) och lagen med särskilda bestämmelser

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om tvångsvård för barn och unga (S 2012:07) Dir. 2014:87

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om tvångsvård för barn och unga (S 2012:07) Dir. 2014:87 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om tvångsvård för barn och unga (S 2012:07) Dir. 2014:87 Beslut vid regeringssammanträde den 12 juni 2014 Sammanfattning av tilläggsuppdraget Regeringen

Läs mer

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn. 1 Inledning... 3

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn. 1 Inledning... 3 RIKTLINJE Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Särskilda förutsättningar... 3 2.1 Barns behov i centrum - BBIC... 3 2.2 Evidensbaserad praktik... 3 3 Jourhem...

Läs mer

Detta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden

Detta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer som stöd för Handläggning enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS och enligt SOL för personer under 65 år. 1 Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Målgrupp... 3

Läs mer

Riktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning

Riktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning Datum Nämnd, förvaltning 2016-02-29 Socialnämnden Riktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning Beslutad av socialnämnden 2010-06-22 Reviderad 2014-05-20, 55 Reviderad

Läs mer

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn TILLSYNSRAPPORT 1 (8) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen

Läs mer

Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och unga

Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och unga Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och unga Katarina Munier 2014-06-19 Barnen har rätt till En vårdnadshavare och förmyndare i förälders ställe Ett hem och trygga och tillitsfulla relationer

Läs mer

Överförmyndarens ansvar. God mans uppdrag och roll

Överförmyndarens ansvar. God mans uppdrag och roll Överförmyndarens ansvar God mans uppdrag och roll OLIKA MYNDIGHETERS ANSVAR Migrationsverket Länsstyrelserna Kommunerna Landstingen Inspektionen för vård och omsorg Socialstyrelsen Migrationsverket ansvarar

Läs mer

Förstärkt familjehemsvård. Ansvar och roller när socialnämnden anlitar privata konsulentverksamheter

Förstärkt familjehemsvård. Ansvar och roller när socialnämnden anlitar privata konsulentverksamheter Förstärkt familjehemsvård Ansvar och roller när socialnämnden anlitar privata konsulentverksamheter Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier

Läs mer

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet.

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet. September 2012 RUTIN FÖR ATT ANSÖKA OM SÄRSKILD FÖRORDNAD VÅRDNADSHAVARE (SFV) FÖR ENSAMKOMMANDE BARN När ett barn som har kommit till Sverige utan vårdnadshavare får permanent uppehållstillstånd (PUT)

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Ensamkommande barn och unga

Ensamkommande barn och unga 2011-05-11 SIDAN 1 Ensamkommande barn och unga Vad gör socialtjänsten? Ingrid Persson enhetschef, Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning, Stockholm telefon 08 508 01 360 ingrid.persson@stockholm.se Föräldrakontakt.

Läs mer

Socialtjänstlag (2001:453)

Socialtjänstlag (2001:453) Socialtjänstlag (2001:453) 5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper Barn och unga 1 Socialnämnden ska - verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, - i nära samarbete

Läs mer

RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV FAMILJEHEM

RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV FAMILJEHEM SOCIALFÖRVALTNINGEN Charlotte Bergström, 0554-194 50 charlotte.bergstrom@kil.se 2015-05-13 Beslutade av SN 84 2015-05-20 RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV FAMILJEHEM INDIVID-OCH FAMILJEOMSORGEN I KILS KOMMUN

Läs mer

1. Skillnad mellan god man och förvaltare

1. Skillnad mellan god man och förvaltare VÄNERSBORGS ÖVERFÖRMYNDARNÄMND INFORMERAR ANSÖKAN OM GOD MAN ELLER FÖRVALTARE För att godmanskap eller förvaltarskap skall kunna anordnas och en god man eller förvaltare förordnas krävs att de förutsättningar

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Verksamhetschef Bistånd och avgifter Områdeschef SoL Socialpsykiatri Områdeschef LSS Boende/ Sysselsättning Områdeschef LSS Boende/ Pers ass

Läs mer

Dnr SN11/72. Riktlinjer för placeringar av barn och unga. Antagen av Socialnämnden

Dnr SN11/72. Riktlinjer för placeringar av barn och unga. Antagen av Socialnämnden Dnr SN11/72 Riktlinjer för placeringar av barn och unga Gäller fr o m den 1 januari 2012 Dnr SN11/72 2/13 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition av familjehem... 3 Syfte... 3 Barnperspektivet och

Läs mer

för Ensamkommande barn

för Ensamkommande barn Information från Överförmyndare i Samverkan Hultsfred/Högsby/Oskarshamn/Mönsterås om God man för Ensamkommande barn Överförmyndaren är en kommunal tillsynsmyndighet över kommunens gode män, förvaltare

Läs mer

-----------------------------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------------------------- ----------------------------------------------------------------------------------- Socialtjänstlag (2001:453) 6 kap. Vård i familjehem och i hem för vård eller boende Allmänna bestämmelser om vård utanför

Läs mer

SOSFS 2006:20 (S) Allmänna råd. Socialnämndens ansvar vid behov av ny vårdnadshavare. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2006:20 (S) Allmänna råd. Socialnämndens ansvar vid behov av ny vårdnadshavare. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2006:20 (S) Allmänna råd Socialnämndens ansvar vid behov av ny vårdnadshavare Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och

Läs mer

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren Rapport 2013 Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren rapport 2013-04-10 2(13) Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 4 2. Metod... 4 3. Sammanfattning...

Läs mer

Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås

Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås Anna Hollander Vårdnaden om barn Vårdnaden om ett barn

Läs mer

ANMÄLAN om god man enligt Föräldrabalken 11 kap 4

ANMÄLAN om god man enligt Föräldrabalken 11 kap 4 ANMÄLAN om god man enligt Föräldrabalken 11 kap 4 Skicka anmälan till adressen nedan från Socialtjänsten eller annan behörig anmälare 1. Person anmälan gäller (den enskilde) Personnummer Adress (folkbokföringsadress)

Läs mer

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 RIKTLINJER för handläggning inom missbruks- och beroendevården socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och inriktning... 3 3 Utredning och handläggning...

Läs mer

Ansökan om god man enligt Föräldrabalken 11:4 Den enskilde och dennes närmsta anhöriga är behöriga sökanden (se mer information sist i dokumentet)

Ansökan om god man enligt Föräldrabalken 11:4 Den enskilde och dennes närmsta anhöriga är behöriga sökanden (se mer information sist i dokumentet) Ansökan om god man enligt Föräldrabalken 11:4 Den enskilde och dennes närmsta anhöriga är behöriga sökanden (se mer information sist i dokumentet) 1. Person ansökan gäller (den enskilde) namn Vistelseadress

Läs mer

förmedlingsmedel/egna medel

förmedlingsmedel/egna medel RIKTLINJER förmedlingsmedel/egna medel Dokumentets syfte Riktlinjernas syfte är att vara en vägledning för handläggare samt ge information till medborgare. Riktlinjerna innebär inte någon inskränkning

Läs mer

ANSÖKAN om god man enligt Föräldrabalken 11 kap 4

ANSÖKAN om god man enligt Föräldrabalken 11 kap 4 Skicka ansökan till: Örebro Tingsrätt Box 383, 701 41 Örebro ANSÖKAN om god man enligt Föräldrabalken 11 kap 4 1. Person ansökan gäller Personnummer Adress (folkbokföringsadress) Telefonnummer Vistelseadress

Läs mer

Riktlinjer avseende ensamkommande flyktingbarn

Riktlinjer avseende ensamkommande flyktingbarn Dnr SN11/78 Riktlinjer avseende ensamkommande flyktingbarn Dnr SN 11/78 Gäller fr o m den 1 januari 2012 Dnr SN11/78 2/9 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Verksamhetens inriktning...

Läs mer

KONTAKTPERSON 9:4 LSS

KONTAKTPERSON 9:4 LSS Kvalitetsdokument KONTAKTPERSON 9:4 LSS Antaget av SON 2005-09-14 74 Reviderat SON 2008-04-23 44 Reviderat SON 2010-12-08 146 Socialförvaltningen Gotlands Kommun Innehåll Kontaktperson 3 Beslut 3 Verkställighet

Läs mer

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle OMVÅRDNAD GÄVLE Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Mer information och ansökan Om du har frågor eller vill ansöka om stöd, ring 026-17

Läs mer

Revisionsrapport. Familjehem. Lekebergs kommun. Inger Kullberg Cert. kommunal revisor November 2011

Revisionsrapport. Familjehem. Lekebergs kommun. Inger Kullberg Cert. kommunal revisor November 2011 Revisionsrapport Familjehem Lekebergs kommun Inger Kullberg Cert. kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning 1 1.1 Rekommendationer 1 2 Bakgrund 2 3 Uppdrag och revisionsfråga

Läs mer

Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och unga en vägledning

Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och unga en vägledning Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och unga en vägledning Ensamkommande barn och ungdomar olika aktörers ansvar och uppdrag Kommunsamverkan kring ensamkommande barn och unga i Göteborgsregionen

Läs mer

Socialtjänstens ansvar för ensamkommande barn frågor och svar

Socialtjänstens ansvar för ensamkommande barn frågor och svar PM 2015-11-02 Dnr x.x-xxxxxxxxxx/xxxx 1(8) Avdelningen för kunskapsstyrning för socialtjänsten Elisabet Svedberg elisabet.svedberg@socialstyrelsen.se Socialtjänstens ansvar för ensamkommande barn frågor

Läs mer

Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som används:

Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som används: STYRDOKUMENT DATUM 2015-11-09 Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som används: Barnavårdsutredning - den utredningsprocess som Socialtjänstlagen föreskriver ska

Läs mer

Trygg och säker vård i familjehem och HVB

Trygg och säker vård i familjehem och HVB Trygg och säker vård i familjehem och HVB Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om socialnämndens ansvar för barn och unga i familjehem, jourhem eller hem för vård eller boende Antal barn och

Läs mer

Checklista för gode män för ensamkommande barn

Checklista för gode män för ensamkommande barn Checklista för gode män för ensamkommande barn (Reservation för att checklistan inte är fullständig, 2014-07-22) Att göra omgående (innan beslut) Träffa barnet för ett första samtal (med tolk) Efter träffen:

Läs mer

Tillsynsrapport familjehem. Uppföljning av tidigare granskning av familjehemshandläggningen. Bollnäs

Tillsynsrapport familjehem. Uppföljning av tidigare granskning av familjehemshandläggningen. Bollnäs TILLSYNSRAPPORT 1 (8) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport familjehem. Uppföljning av tidigare granskning av familjehemshandläggningen. Bollnäs Bakgrund Länsstyrelsen genomförde 2004 en tillsyn

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering Ansökan

Rutin ärendes aktualisering Ansökan Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Vem gör vad i kommunen? Socialtjänsten

Vem gör vad i kommunen? Socialtjänsten Vem gör vad i kommunen? Socialtjänsten Olika myndigheters ansvar Kommunen Förhandla med kommunerna om mottagande Teckna överenskommelser Anvisa kommuner Pröva asylansökan och ersättning till kommuner Ansvar

Läs mer

Cirkulärnr: 16:2 Diarienr: 15/3035 Nyckelord:

Cirkulärnr: 16:2 Diarienr: 15/3035 Nyckelord: Cirkulärnr: 16:2 Diarienr: 15/3035 Nyckelord: Handläggare: Kostnadsansvar, stödinsatser, familjehemsplacerad, HVB-hem Ann Sofi Agnevik, Mats Söderberg Avdelning: Avdelningen för juridik och avdelningen

Läs mer

Förstudie av familjehem

Förstudie av familjehem www.pwc.se Revisionsrapport Stefan Wik Förstudie av familjehem Hultsfreds kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund... 1 1.2. Metod... 1 2. Iakttagelser...2 2.1. Om familjeenheten och

Läs mer

RIKTLINJER FÖR BARN PLACERADE I FAMILJEHEM, JOURHEM ELLER HEM FÖR VÅRD OCH BOENDE (HVB)

RIKTLINJER FÖR BARN PLACERADE I FAMILJEHEM, JOURHEM ELLER HEM FÖR VÅRD OCH BOENDE (HVB) RIKTLINJER FÖR BARN PLACERADE I FAMILJEHEM, JOURHEM ELLER HEM FÖR VÅRD OCH BOENDE (HVB) GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av Vård och omsorgsnämnden 2017-12-04, 502 x Dnr: KS 2016/535 Revideras 2017-11-14 Kommunledningskontoret

Läs mer

Riksförbundet för Förstärkt Familjehemsvårds (RFF) synpunkter på slutbetänkandet Barns och ungas rätt vid tvångsvård (SOU 2015:71).

Riksförbundet för Förstärkt Familjehemsvårds (RFF) synpunkter på slutbetänkandet Barns och ungas rätt vid tvångsvård (SOU 2015:71). Regeringen 103 33 Stockholm Dnr: S2015/04694/FST Riksförbundet för Förstärkt Familjehemsvårds (RFF) synpunkter på slutbetänkandet Barns och ungas rätt vid tvångsvård (SOU 2015:71). Allmänt RFF anser att

Läs mer

Översyn av riktlinjer för barn och ungdomar i familjehem, jourhem eller hem för vård eller boende (HVB)

Översyn av riktlinjer för barn och ungdomar i familjehem, jourhem eller hem för vård eller boende (HVB) SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-08-27 SN-2013/3437.719 1 (2) HANDLÄGGARE gunnel.hartvig-egebark@huddinge.se Socialnämnden Översyn av riktlinjer för barn

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2015:982 Utkom från trycket den 29 december 2015 utfärdad den 17 december 2015. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att 2

Läs mer

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun 2011-04-27 SN 127 SOCIALFÖRVALTNINGEN Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun Den kommunala socialförvaltningens barn- och familjeavdelning ska verka för att på barn och unga växer

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS 1 Innehåll LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade... 4 Vem gäller lagen för?... 4 Rätten till

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade; SFS 2010:480 Utkom från trycket den 15 juni 2010 utfärdad den 3 juni 2010. Enligt riksdagens

Läs mer

Överförmyndarnämnden. God man Förvaltare

Överförmyndarnämnden. God man Förvaltare Överförmyndarnämnden God man Förvaltare Överförmyndare Måste finnas i kommunen Obligatorisk verksamhet Väljs av fullmäktige för 4 år Förvaltningsmyndighet Kontrolleras av Länsstyrelsen och JO Välkommen

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Innehållsförteckning LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vem gäller lagen för?... 1 Tio rättigheter/insatser... 2 1. Rådgivning

Läs mer

Bistånd och insatser enligt SoL och LSS

Bistånd och insatser enligt SoL och LSS Bistånd och insatser enligt SoL och LSS Vad innehåller broschyren? I denna broschyr finner du information om det stöd och de insatser Strängnäs kommun har att erbjuda enligt socialtjänstlagen (SoL) för

Läs mer

Gäller from 2010-08-29 RIKTLINJER BARNPERSPEKTIVET. För verksamheter inom individ- och familjeomsorgen

Gäller from 2010-08-29 RIKTLINJER BARNPERSPEKTIVET. För verksamheter inom individ- och familjeomsorgen Gäller from 2010-08-29 RIKTLINJER BARNPERSPEKTIVET För verksamheter inom individ- och familjeomsorgen INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID Riktlinjer om barnperspektivet inom IFO`s verksamheter 3 Insatser för att

Läs mer

* Ledsagarservice * Korttidstillsyn för skolungdomar * Kontaktperson * Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för

* Ledsagarservice * Korttidstillsyn för skolungdomar * Kontaktperson * Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för * Ledsagarservice Ledsagare är en person som är anställd av kommunen och som kan följa med ex till badhus, affär, läkare, bio och promenader. Servicen skall anpassas efter den enskildes behov. Den som

Läs mer

Riktlinjer för kontaktperson och - familj enligt SoL och LVU

Riktlinjer för kontaktperson och - familj enligt SoL och LVU Dnr SN13/38 RIKTLINJER för kontaktperson och - familj enligt SoL och LVU Socialnämnden 2013-12-19 Dnr SN13/38 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Målgrupper... 3 2.1 Målgrupp för insats enligt

Läs mer

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 2013-11-11 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer; beslutade den xx xx 2014. SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd

Läs mer

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag LAG OCH REGELSTYRD Socialtjänstlagen SoL Förvaltningslagen Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga LVU Lag om vård av missbrukare i vissa fall LVM Offentlighets och sekretesslagen Lagen om stöd

Läs mer

Ersättning till särskilt förordnad vårdnadshavare som inte samtidigt är familjehemsförälder

Ersättning till särskilt förordnad vårdnadshavare som inte samtidigt är familjehemsförälder TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2012-04-03 Socialförvaltningen 1 (5) Åsa Linge Utredare Diarienummer 2012/SN 071 52 Socialnämnden Ersättning till särskilt förordnad vårdnadshavare som inte samtidigt är

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

Riktlinjer för särskild förordnad vårdnadshavare

Riktlinjer för särskild förordnad vårdnadshavare Riktlinjer för särskild förordnad Avseende ensamkommande flyktingbarn 2015-04-01 lena.bergstrom@upplands-bro.se 0721-788 059 www.upplands-bro.se Innehåll 1... 3 1.1 Inledning...3 1.2 Återflyttning av vårdnaden

Läs mer

Delegeringsbestämmelser socialnämnden - revidering 2017

Delegeringsbestämmelser socialnämnden - revidering 2017 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Johnny Lesseur 2017-02-13 SN 2017/0052.11.01 0480-450000 Socialnämnden Delegeringsbestämmelser socialnämnden - revidering 2017 Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi?

Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi? Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi? Flera lagar som styr O Socialtjänstlagen - SoL O Hälso- och sjukvårdslagen- HSL O Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

Läs mer

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,

Läs mer

Familjehemsvård i Sollentuna kommun

Familjehemsvård i Sollentuna kommun Familjehemsvård i Sollentuna kommun BIF - projektet Startade 2004 BIF-projektet (Barn i fokus i familjehemsvård) Tre socialsekreterare skulle under två år enbart arbeta med de familjehemsplacerade barnen.

Läs mer

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Stöd och service till vissa funktionshindrade enligt LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ger människor med vissa

Läs mer

Uppdrag och kvalitetskrav Familjehemsplacering inom Region Gotland

Uppdrag och kvalitetskrav Familjehemsplacering inom Region Gotland Uppdrag och kvalitetskrav Familjehemsplacering inom Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 vxl E-post registrator-son@gotland.se Bg 339-8328 Pg 18 97 50-3

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård Samverkansrutin i Östra Östergötland Del 1 Den överenskomna processen Del 2 Flödesschema Del 3 Författningen

Läs mer

VÅRDNADSÖVERFLYTTNING

VÅRDNADSÖVERFLYTTNING VÅRDNADSÖVERFLYTTNING Sammanställning av uppgifter kring vårdnadsöverflyttade barn Vi har idag 2013-01-09 gjort 70 vårdnadsöveflyttningar på placerade barn. Första vårdnadsöverflyttningen jml FB 6:8 gjordes

Läs mer

LSS. Till Dig som nu läser denna broschyr! Lag om stöd och service. till vissa funktionshindrade

LSS. Till Dig som nu läser denna broschyr! Lag om stöd och service. till vissa funktionshindrade Till Dig som nu läser denna broschyr! Lagen vänder sig till personer i alla åldersgrupper och med olika funktionshinder och livssituationer. Lag om stöd och service LSS till vissa funktionshindrade Lagen

Läs mer

Information om ansökan om god man eller förvaltare

Information om ansökan om god man eller förvaltare Information från Information om ansökan om god man eller förvaltare Denna information gäller dig som avser att ansöka om god man eller förvaltare eller anmäla behov av sådan för annan person. Om att ansöka

Läs mer

individuell planering och dokumentation vid genomförandet av insatserna

individuell planering och dokumentation vid genomförandet av insatserna Mars 2010 Riktlinjer och rutiner för individuell planering och dokumentation vid genomförandet av insatserna personlig assistans, ledsagarservice, avlösarservice, kontaktperson och korttidsvistelse enligt

Läs mer

familjehemsgruppen Bli en värdefull extraförälder

familjehemsgruppen Bli en värdefull extraförälder familjehemsgruppen Bli en värdefull extraförälder 1 Vad är familjehem, förstärkt familjehem, kontaktfamilj och jourhem? Familjehem, förstärkt familjehem, kontaktfamilj och jourhem är vanliga hem som på

Läs mer

Ansökan om god man eller förvaltare

Ansökan om god man eller förvaltare Ansökan om god man eller förvaltare Här följer instruktioner för hur en ansökan om anordnande av godmanskap enligt 11 kap 4 föräldrabalken, dvs. ett vanligt godmanskap, eller förvaltarskap enligt 11 kap

Läs mer

Varje medarbetare har ansvar för att inom sin enhet aktivt delta i verksamhetens utvärdering

Varje medarbetare har ansvar för att inom sin enhet aktivt delta i verksamhetens utvärdering Samverkan och samarbete det finns rutiner som tydliggör ansvaret för samarbete internt och externt, som gäller den enskildes behov av insatser vad avser t ex överföring av information hur samverkan ska

Läs mer

Riktlinjer för familjehemsvård

Riktlinjer för familjehemsvård Riktlinjer för familjehemsvård 1(49) Innehållsförteckning 1 ÖVERGRIPANDE INFORMATION... 7 1.1 Inledning... 7 1.2 Riktlinjernas syfte och innehåll... 7 1.3 Definition... 7 2 SOCIALNÄMNDENS ÖVERGRIPANDE

Läs mer

10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen

10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen Migrationsverket Utlänningshandboken Kap 10.12 Barn Allmänt Skapat 2003-12-18 Uppdaterat 2006-03-31 10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen OBSERVERA

Läs mer

God man för ensamkommande barn

God man för ensamkommande barn Överförmyndarnämnden 1 (5) 2009-03-19 God man för ensamkommande barn Genom särskild lagstiftning föreskrivs att en god man för ensamkommande barn och barn som har blivit ensamma i Sverige skall utses så

Läs mer

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumentinformation Riktlinje för samverkan mellan socialtjänst barn

Läs mer

Lex Sarah. Malmö den 9 oktober 2013 och Växjö den 10 oktober 2013 Helena Axestam

Lex Sarah. Malmö den 9 oktober 2013 och Växjö den 10 oktober 2013 Helena Axestam Lex Sarah Malmö den 9 oktober 2013 och Växjö den 10 oktober 2013 Helena Axestam Vad är lex Sarah? Bestämmelser i SoL och LSS 14 kap. 3-7 och 7 kap. 6 SoL 24 b-g och 23 e LSS Socialstyrelsens föreskrifter

Läs mer

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade Socialförvaltningen LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade En lag om rätten att leva som andra Genom LSS kan personer med omfattande funktionshinder få möjlighet till stöd

Läs mer

Riktlinjer för att starta enskild pedagogisk omsorg

Riktlinjer för att starta enskild pedagogisk omsorg RIKTLINJER, REVIDERADE 1(7) Barn- och utbildningsförvaltningen Datum Dnr 2010/666 609 Riktlinjer för att starta enskild pedagogisk omsorg Enligt 25 kap. 2 skollagen (2010:800) ska kommunen sträva efter

Läs mer

Revidering av socialnämndens delegeringsordning

Revidering av socialnämndens delegeringsordning TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2015-10-22 Socialnämnden Dnr Son 2015/37 Revidering av socialnämndens delegeringsordning Förslag till beslut Socialförvaltningens förslag 1. Föreslagna revideringar antas Ärendet

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Information om LSS

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Information om LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Information om LSS Vård- och omsorgsförvaltningen Enköpings kommun, november 2017 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Lagen

Läs mer

Rapport barn och unga (0-20 år) aktuella i Tyresö inom individ och familjeomsorgen utveckling

Rapport barn och unga (0-20 år) aktuella i Tyresö inom individ och familjeomsorgen utveckling PM Tyresö kommun 2015-02-09 Socialförvaltningen 1 (7) Sara Strandberg Bengt Isaksson Diarienummer 2015/SN 0030-010 Rapport barn och unga (0-20 år) aktuella i Tyresö inom individ och familjeomsorgen utveckling

Läs mer

God man för ensamkommande och ensamma barn

God man för ensamkommande och ensamma barn MED RÄTT God man AT T HJÄLPA God man för ensamkommande och ensamma barn Överförmyndarnämnden Mitt NORDANSTIGS KOMMUN God man för ensamkommande och ensamma barn Ensamkommande barn Ett ensamkommande barn

Läs mer

Grundläggande bestämmelser av Lejla Mulalic

Grundläggande bestämmelser av Lejla Mulalic Grundläggande bestämmelser av Lejla Mulalic De grundläggande bestämmelserna om myndigheternas skyldighet att registrera allmänna handlingar. Allmänna handlingar ska registreras så snart de har kommit in

Läs mer

Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten

Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten BBIC och juridik Titti Mattsson Lunds universitet Dagens program Allmänt om socialtjänstens insatser för barn i form av placeringar utanför hemmet. Tendenser

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Sollefteå kommun Individ- och omsorgsförvaltningen Information om vad lagen innebär och hur det går till vid ansökan om insats Vart vänder man

Läs mer

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Stöd till personer med funktionsnedsättning Stöd till personer med funktionsnedsättning i Lessebo kommun Stöd till personer med funktionsnedsättning Omsorgen om personer med funktionsnedsättning (OF) erbjuder en rad olika stöd till personer med

Läs mer

Ansöka om god man/förvaltare för äldre och/eller sjuka/ funktionshindrade

Ansöka om god man/förvaltare för äldre och/eller sjuka/ funktionshindrade 1 (5) Information till blankett Ansöka om god man/förvaltare för äldre och/eller sjuka/ funktionshindrade personer Enligt föräldrabalkens 11 kap 4 och 7 kan godmanskap eller förvaltarskap anordnas för

Läs mer

11 kap. 1 SoL 11 kap. 1 a SoL 11 kap. 2 SoL. 11 kap. 1 SoL 11 kap. 1 a SoL

11 kap. 1 SoL 11 kap. 1 a SoL 11 kap. 2 SoL. 11 kap. 1 SoL 11 kap. 1 a SoL 1. Barn- och ungdom Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning 1.1 Beslut om att göra skyddsbedömning och inleda utredning 11 kap. 1 SoL 11 kap. 1 a SoL 11 kap. 2 SoL Handläggare Skyddsbedömning ska genomföras

Läs mer

Gemensam samverkansrutin vid placering i familjehem eller hem för vård eller boende

Gemensam samverkansrutin vid placering i familjehem eller hem för vård eller boende Gemensam samverkansrutin vid placering i familjehem eller hem för vård eller boende för barnhälsovård, socialtjänst, förskola, skola inklusive elevhälsa i Kronobergs län 1. Inledning Rutinen bygger på

Läs mer

LSS Information för personer med funktionsnedsättning

LSS Information för personer med funktionsnedsättning LSS Information för personer med funktionsnedsättning Information från Socialkontoret i Danderyd om insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS LSS Lagen om stöd och service

Läs mer

1. Riktlinjernas bakgrund och syfte

1. Riktlinjernas bakgrund och syfte SAS Sida: 1 (5) 1. Riktlinjernas bakgrund och syfte Det finns en skyldighet att dokumentera genomförandet om individuellt behovsprövade insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service

Läs mer