Planeringsdirektiv. med budget Halmstad BARN & UTBILDNING NÄRINGSLIV & ARBETE HÅLLBAR UTVECKLING

Transkript

1 Planeringsdirektiv med budget BARN & UTBILDNING NÄRINGSLIV & ARBETE HÅLLBAR UTVECKLING Halmstad

2 HALMSTADS KOMMUN Välkommen till den tryckanpassade utgåvan av planeringsdirektiv med budget från majoritetsgrupperingen Femklövern+. I år har dokumentet omarbetats och förändrats även grafiskt och skiljer sig därför något från tidigare år. Dokumentet finns i två versioner: en digital och en tryckanpassad. Båda dokumenten har samma innehåll. Den digitala versionen har flera förbättringar som ökar läsbarheten och underlättar när dokumentet läses på exempelvis en surfplatta eller en datorskärm. Det finns exempelvis snabblänkar för att komma till olika delar av dokumentet. Dessutom är sid- och textstorleken optimerad för att läsas på en mindre skärm. Den tryckanpassade utgåvan, som du läser nu, gör sig däremot bäst på papper. Här har de interaktiva elementen, som introducerades i den digitala versionen, tagits bort då de inte fyller någon funktion i ett tryckt dokument. Har du frågor eller funderingar kring dokumentet, innehållet såväl som utseendet är du välkommen att kontakta majoritetens informationssekreterare via epost (andrea. egerlundh@halmstad.se ) eller på Skanna QR-koden för länk till digital version OMSLAGSFOTO: Patrik Leonardsson ENTYPO PICTOGRAMS: Daniel Bruce FOTO: Bildbyrån Matton (s. 18, 42, 48, 58, 63, 64), Patrik Leonardsson (s. 26, 31, 32, 37, 38), Anna Wallefors (s. 52) 2

3 PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET För ett Halmstad där möjligheterna tas tillvara Utbildning är en av grundbultarna i ett demokratiskt samhälle och en förutsättning både för ekonomisk tillväxt och växande välfärd. Ett framgångsrikt näringsliv har avgörande betydelse för tillväxten, jobben och finansieringen av välfärden. Men att ensidigt fokusera på ekonomisk tillväxt är inte möjligt. Planeringsdirektiv med budget fokuserar på insatser inom tre områden: barn- och utbildning, näringsliv och arbete samt hållbar utveckling. Vi vill att Halmstads kommun ska erbjuda invånarna en bra service och verksamhet av god kvalitet. Våra ambitioner till trots påverkas vi av omständigheter i vår omvärld. Den här budgeten präglas framförallt av fyra faktorer:»» De demografiska förändringarna med en stor inflyttning, ett ökat antal personer i de äldre och yngre åldrarna»» En fortsatt alltför hög arbetslöshet»» En svag konjunkturutveckling»» Klimatförändringar Samtidigt är utgångsläget i den här bud-

4 HALMSTADS KOMMUN geten bättre än på länge. Investeringstakten är hög och kommunens nämnder får stora ekonomiska tillskott för att kunna möte den ökande efterfrågan på välfärdstjänster. Framförallt är satsningarna inom barn- och ungdomsnämndens och hemvårdsnämndens ansvarsområden betydande. Satsningarna på utveckling runt om i kommunen fortsätter. Arbetet med utvecklingsprogrammen intensifieras och medel för att fler utvecklingsprogram i våra serviceorter finns. Genom investeringar i konstgräsplaner, idrotts- och lekplatser samt på ridanläggningen i Mickedala skapas förutsättningarna för fler att utöva idrott. Den här budgeten har även en tydlig kulturprägel. Kulturnämnden får medel för att kunna erbjuda fler Halmstadbor kulturupplevelser, anslaget till konstnärlig utsmyckning i samband med ny- och ombyggnad av offentliga lokaler och anläggningar mer än fördubblas och Kulturskolan får medel för att kunna erbjuda fler barn en plats på den kurs de ansökt om. Halmstad är en kommun med många styrkor och än större möjligheter. Det är med glädje och ödmjukhet vi tar oss an uppgiften att, tillsammans med Halmstads kommuns alla förtroendevalda och medarbetare, fortsätta utveckla vår kommun. Det är det allas vårt ansvar att ta vara på och utveckla vår verksamhet. I Planeringsdirektiv med budget fortsätter vi satsningarna på ett Halmstad där barn och ungdomar får bra förutsättningar och en kvalitativ utbildning, näringslivet stärks och människor kommer i arbete, vilket möjliggör att kommunen som helhet utvecklas i en ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar riktning. 4

5 PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar: aa fastställa skattesatsen till 20,43 procent, aa fastställa föreliggande förslag till Planeringsdirektiv med budget , aa anslaget för partistöd fastställs till kkr, varav grundstödet utgör 380,7 kkr, aa medge anslag till kommunstyrelsens förfogande till oförutsedda behov med kkr, aa medge kommunstyrelsen rätt att omdisponera anslag som reserverats för 2015 års löneavtal och tilläggskontrakt för interna hyror, aa medge kommunstyrelsen rätt att fatta beslut om resultatbalansering och ombudgetering mellan 2014 och 2015, aa för enskilda investeringsprojekt, inom budgeterat anslag, till en total utgift på över kkr skall ianspråkstagande godkännas av kommunstyrelsen, aa för byggprojekt inom fastighets- och samhällsbyggnadskontorets anslagsområden medge avvikelser mellan anbud och budgetanslag med maximalt 500 kkr eller högst 3,0 procent av budgetanslaget för att projekt inte skall försenas, aa planåren 2016 och 2017 skall styra den fortsatta ekonomi- och verksamhetsplaneringen, aa det förhållande att ett investeringsprojekt upptagits år 2016 eller 2017 inte innebär att projektet är slutgiltigt sanktionerat om vare sig genomförande, tidpunkt eller belopp, aa kommunstyrelsen har rätt att omsätta lån, det vill säga låna upp belopp motsvarande belopp på de lån som förfaller till betalning, aa kommunstyrelsen har rätt att nyupplåna, det vill säga öka kommunens låneskuld, kkr till en total låneskuld på kkr, aa Halmstads Rådhus AB har rätt att omsätta lån, det vill säga låna upp belopp motsvarande belopp på de lån som förfaller till betalning, aa såsom för egen skuld ingå borgen för Halmstads Rådhus AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om kkr, jämte därpå löpande ränta och kostnader, aa Halmstads Fastighets AB har rätt att omsätta lån, det vill säga låna upp belopp motsvarande belopp på de lån som förfaller till betalning, aa såsom för egen skuld ingå borgen för Halmstads Fastighets AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om kkr, jämte därpå löpande ränta och kostnader

6 HALMSTADS KOMMUN INNEHÅLLSFÖRTECKNING Halmstads kommuns vision Halmstads kommuns värdegrund... 7 Visionsstyrningsmodellen, målstyrd verksamhet Visionsstyrningsmodellen Övergripande inriktningar och konkretiserade mål Planeringsdirektivets roll i kommunen Utveckling av organisations kultur och värderingar Årets revidering av målen Tre prioriterade områden Barn och utbildning Näringsliv och arbete Hållbar utveckling ekologiskt, socialt och ekonomiskt...12 Övergripande inriktningar och konkretiserade mål Barn & Utbildning Bygga & Bo Demokrati & Dialog Miljö & Energi Näringsliv & Arbetsmarknad Omsorg & Stöd Resor & Trafik Trygghet, säkerhet & folkhälsa Uppleva & Göra...64 Övriga prioriteringar Halmstad den inkluderande kommunen Ett strategiskt jämställdhetsarbete...73 Hel- och delägda kommunala bolag Helägda bolag Delägda bolag Specifikation av helägda bolags investeringar Budget Finansiella mål Skattesats Uppräkningsfaktorer Resultatutjämningsreserv Budgetsammanställning Noter Specifikation av anslag Specifikation av investeringar Specifikation av vissa driftanslagsförändringar

7 PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET Kapitel 1 Halmstads kommuns vision Halmstads kommuns vision Vi har en vision om framtiden i Halmstad. HALMSTAD HEMSTADEN Vi är en kommun där människor möts med trygghet, respekt och kärlek HALMSTAD KUNSKAPSSTADEN Vi är en kommun där människor växer och utvecklas genom livslångt lärande och kreativitet, företagsamhet och innovativt tänkande HALMSTAD UPPLEVELSESTADEN Vi har en atmosfär som ger livslust genom aktivitet, gemenskap och livskvalitet 1.1 HALMSTADS KOMMUNS VÄRDEGRUND Halmstads vision bygger på demokratiska värden. Du som invånare i Halmstad ska kunna delta och ha inflytande i de demokratiska processerna. I Halmstad har alla människor lika värde och vår gemenskaps kännetecken är ömsesidig respekt. Alla som möter kommunens verksamhet ska känna att de har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter. Halmstads kommuns utveckling ska vara långsiktigt hållbar. Det innebär att utvecklingen tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. 7

8 HALMSTADS KOMMUN Kapitel 2 Visionsstyrningsmodellen, målstyrd verksamhet Visionsstyrningsmodellen, målstyrd verksamhet För att vi steg för steg ska närma oss visionen om Halmstad Hemstaden, Kunskapsstaden och Upplevelsestaden har vi infört en arbetsmodell: visionsstyrningsmodellen. Modellen omfattar mål, planer, omvärldsanalys, arbetsrutiner samt kvalitetssäkring och ska användas av alla förvaltningar och bolag. Visionsstyrningsmodellen syftar till att förenkla arbetet med att planera, genomföra och följa upp verksamheternas insatser för att nå visionen. Visionsstyrningsmodellen fastställdes av kommunfullmäktige år VISIONSSTYRNINGS- MODELLEN Visionsstyrningsmodellen består av en fyra- och en ettårig process. Den fyraåriga processen omfattar en djupare strategisk analys samt en översyn av kommunens övergripande mål. Den årliga processen består av fyra moment. Planeringsdirektiv med budget utgör den andra delen av den ettåriga processen som inleds med att planeringsförutsättningarna klargörs. Förutsättningarna kartläggs genom att nämnder och bolag bidrar med information om sin verksamhet. Informationen används sedan som underlag till den omvärldsanalys som utgör underlag till arbetet med planerings direktiv med budget samt till ägardirektiven för kommunens bolag. Varje år tar den politiska majoriteten och oppositionen fram varsitt planeringsdirektiv med budget. När kommunfullmäktige har tagit beslut om vilket planeringsdirektiv med budget som ska gälla påbörjar nämnderna och bolagen sin verksamhetsplanering. Den ska utgå ifrån antaget planeringsdirektiv, ägardirektiv, men även utifrån de handlingsprogram som kommunfullmäktige också beslutar om och som rör särskilda områden inom kommunens verksamhet. Den sista delen i den årliga processen är analysen och uppföljningen. Uppföljningen delrapporteras tre gånger per år, men mätningar kan göras vid fler tillfällen. Allt material som kommer in analyseras och sammanställs innan det presenteras för kommunfullmäktige och eventuella åtgärder vidtas. Det som mäts är de mätetal som är kopplade till de konkretiserade mål som anges i kapitel fyra. Utförligare information om mätetalen finns i bilaga 1. 8

9 PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET Kapitel 2 Visionsstyrningsmodellen, målstyrd verksamhet 2.2 ÖVERGRIPANDE INRIKTNINGAR OCH KONKRETISERADE MÅL Kommunfullmäktige preciserar visionen genom övergripande inriktningar och konkretiserade mål. Övergripande inriktningar antas av kommunfullmäktige och omprövas vart fjärde år. I visionsstyrningsmodellen har styrningen delats upp i nio olika målområden. De övergripande inriktningarna kopplade till varje målområde formuleras på en övergripande nivå med ett tidsperspektiv på år och beskriver de önskvärda framtida tillstånd som kommunfullmäktige vill se inom varje område. Konkretiserade mål antas av kommunfullmäktige och ses över årligen. Målen formuleras på en mer detaljerad nivå med ett kortare tidsperspektiv. Vissa mål kan ha ett längre tidsperspektiv, men då anges delmål som ska nås på vägen. 2.3 PLANERINGSDIREKTIVETS ROLL I KOMMUNEN Planeringsdirektiv med budget är kommunfullmäktiges viktigaste sätt att styra kommunens verksamheter. Planeringsdirektivet är inte detaljerat och täcker inte alla kommunens verksamheter. Det är medvetet. Planeringsdirektivet lyfter fram ett antal områden som politiken anser vara extra viktiga för kommunfullmäktige och nämnderna/bolagsstyrelserna att arbeta med inom kommande planperiod. Visionsstyrningsmodellen bygger på att nämnder och bolagsstyrelser, inom ramen för planeringsdirektivet, har en stor frihet att utforma den verksamhet de ansvarar för. De verksamheter som inte är direkt berörda av de konkretiserade målen eller av de övriga prioriteringarna står för den skull inte utan vägledning om vad som ska uppnås. Alla verksamheter kan gå tillbaka till den uppgift nämnden/bolaget har, genom reglementen och ägardirektiv, till kommunfullmäktiges vision, värdegrund och övergripande inriktningar samt till handlingsprogrammen. Varje nämnd och bolag ska utifrån dem sätta sina verksamhets- och medarbetarmål. 2.4 UTVECKLING AV ORGANISATIONSKULTUR OCH VÄRDERINGAR 2012 inledde kommunen ett kultur- och värderingsprojektet i samverkan med Sveriges kommuner och landsting (SKL). Målet med projektet var att uppnå en organisationskultur som kännetecknas av förtroendevaldas och medarbetares engagemang, delaktighet och ansvarstagande, ett invånar- och målgruppsfokus samt en integrerad värdegrund. Arbetet har i varierande grad bedrivits på förvaltningar och bolag samt av kommunstyrelsen. Under 2013 och 2014 fanns ett särskilt fokus på ledarskapets roll för organisationskultur och värderingar. Inom ramen för arbetet har ledord 9

10 HALMSTADS KOMMUN Kapitel 2 Visionsstyrningsmodellen, målstyrd verksamhet för vår gemensamma önskvärda kultur tagits fram med bred förankring inom organisationen: Delaktighet, Respekt, Professionalism och Samverkan. Dessa ledord ska vara vägledande för den fortsatta processen. Projektet övergår nu i en driftfas och arbetet ska fortsätta inom respektive avdelning. Vi har lärt oss mycket under resans gång och nu ska dessa lärdomar realiseras i konkreta aktiviteter i syfte att bidra till att uppnå den gemensamma önskvärda kulturen. Vi vill betona vikten av att organisationskultur och värderingar ses som ett naturligt inslag i styrning, ledning och verksamhet. Varje nämnd och bolagsstyrelse samt förvaltnings- och bolagsledning ska utifrån verksamhetens uppdrag integrera kultur- och värderingsaspekterna för att nå de mål som sätts upp i detta planeringsdirektiv och bedriva verksamhet med hög kvalitet för dem kommunen är till för: invånare och andra målgrupper. 2.5 ÅRETS REVIDERING AV MÅLEN I samband med att planeringsdirektiv med budget tas fram, omprövas de konkretiserade målen. I år har målens formuleringar ändrats så lite som möjligt i syfte att skapa en stabilitet i organisationens arbete med målen. En del målvärden och mätetal har dock reviderats utifrån synpunkter från förvaltningar och bolag. I arbetet med planeringsdirektiv med budget kommer ett mer omfattande arbete med målen att göras. Det är dock inte bara målen som ska ses som styrande. Även texterna och de övergripande inriktningarna ska vara vägledande för verksamheterna. Allting kan inte följas upp eller mätas, men är inte desto mindre viktigt. Tanken med texterna är också att göra det tydligare för respektive verksamhet vilka utmaningar eller problem som vi vill komma åt genom att formulera ett konkretiserat mål. Kommunens verksamheter styrs på ett antal olika sätt. Planeringsdirektivet är ett viktigt styrdokument, men det finns även lagar, riktlinjer och uppföljning av verksamheter som reglerar vad som ska göras och i viss mån även hur. Vi vill betona vikten av att organisationskultur och värderingar ses som ett naturligt inslag i styrning, ledning och verksamhet 10

11 PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET Kapitel 3 Tre prioriterade områden Tre prioriterade områden Utvecklingen av vår kommun är beroende av ett flertal faktorer. Både sådana som vi själva kan påverka och sådana som vi får förhålla oss till genom planering, strategiskt utvecklingsarbete och investeringar. I det här kapitlet redogör vi för tre mer övergripande områden, som vi bedömer är viktiga och som vi har valt att prioritera och fokusera på i Planeringsdirektiv med budget BARN OCH UTBILDNING Rätten till utbildning är en av grundbultarna i ett demokratiskt samhälle. En bra och kvalitativ utbildning är en förutsättning för ekonomisk tillväxt och växande välfärd i ett hållbart samhälle. Utbildningssystemet spelar en avgörande roll för människors chanser att få ett arbete eller kunna försörja sig genom eget företagande. Utbildning skapar möjligheter och ger färdigheter som gör att människor kan stå på egna ben, delta aktivt i samhället och fatta egna beslut. Barnen, ungdomarna och den utbildning de får i förskolan, den nioåriga grundskolan och i gymnasiet är viktig. I kommunens totala budget är barn och utbildning den absolut största utgiftsposten och dess verksamhet bland de viktigaste som kommunen ansvar för. Därför är barnen, eleverna och deras utbildning ett av kommunens prioriterade områden även under den här planperioden. Fortsatt fokus på skolans uppdrag Tre år har nu gått sedan den nya skollagen trädde ikraft. Enligt skollagen ska alla barn och elever få möjlighet att utvecklas så långt som möjligt, utifrån sina egna förutsättningar och har rätt till utbildning av sådan kvalitet att de får likvärdiga förutsättningar att nå utbildningens mål. Det är med detta i sikte som vi i Halmstads kommun ska bedriva utbildningsverksamhet. 3.2 NÄRINGSLIV OCH ARBETE Ett framgångsrikt näringsliv har avgörande betydelse för tillväxten, jobben och välfärden i kommunen. Halmstad har goda förutsättningar att fortsätta växa och utvecklas. Vi vill förbättra och förenkla för företagare. Syftet är att bidra till att skapa de allra bästa förutsättningarna för ett framgångsrikt näringsliv, som i sin tur bidrar till en stabilare arbetsmarknad. Eftersom näringslivet är en så viktig aktör för kommunens utveckling är det även fortsättningsvis ett av de områden som vi prioriterar och lyfter fram i årets planeringsdirektiv. 11

12 HALMSTADS KOMMUN Kapitel 3 Tre prioriterade områden Utmaningar för fler i arbete Under 2014 har trenden vänt. Andelen i arbete ökar både i Sverige som helhet och lokalt i Halmstad. Arbetslösheten bland ungdomarna har också minskat även om siffrorna här är fortsatt höga. Neddragningarna på arbetsmarknaden tenderar att drabba de personer som står längst ifrån arbetsmarknaden värst. Personer som sägs upp från sina arbeten i en lågkonjunktur tenderar att vara mer sårbara vid framtida lågkonjunkturer. Kommunen måste tillsammans med andra aktörer arbeta aktivt med att skapa förutsättningar för att dessa människor ska kunna försörja sig själva genom arbete. Världen befinner sig i en tid med mycket stora flyktingströmmar. En del av dessa flyktingar kommer till Sverige och Halmstad för att söka trygghet och möjligheten till nytt liv. De människor som söker sig till Halmstad är välkomna hit och är en del av vår kommuns positiva utveckling. Vi kommer aktivt arbeta med att öka integrationen och allas möjligheter till delaktighet i samhället. Men utmaningarna ligger också i den demografiska utvecklingen som bedöms leda till att andelen av befolkningen som är i förvärvsarbetande ålder kommer att minska i förhållande till framför allt andelen äldre personer. Ur ett arbetsmarknadsperspektiv är konsekvensen en risk för brist på arbetskraft inom de närmaste årtiondena. Utmaningarna finns med andra ord både i närtid och på längre sikt. Halmstads näringsliv Ett diversifierat näringsliv med nischade företag, som kan erbjuda unika varor och tjänster, kommer att bli nyckeln för att klara sig i den hårdnande konkurrensen. Kommunens roll är att underlätta lokal tillväxt genom exempelvis vuxenutbildningen som tillhandahåller efterfrågade utbildningar, att skapa arenor för samarbete mellan olika aktörer så att den kompetens som finns tas tillvara och får bästa möjliga effekt. 3.3 HÅLLBAR UTVECKLING EKOLOGISKT, SOCIALT OCH EKONOMISKT Liksom de flesta länder i väst har Sverige haft en nästan oavbruten ekonomisk tillväxt de senaste århundradena. Utvecklingen har varit avgörande för skapandet av det välfärdssamhälle vi har idag, men den har samtidigt gett upphov till problem i form av miljöförstöring och sociala ojämlikheter. Att alltför ensidigt fokusera på ekonomisk tillväxt utan att ta hänsyn till ekologiska eller sociala aspekter av utvecklingen är inte hållbart på sikt. Det är vår övertygelse att Halmstads kommun ska arbeta med att eftersträva en hållbar utveckling utifrån begreppets tre dimensioner ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling. Därför är hållbar 12

13 PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET Kapitel 3 Tre prioriterade områden utveckling ett av våra tre prioriterade områden även i årets planeringsdirektiv. En definition De tre faktorerna i begreppet hållbar utveckling är starkt beroende av varandra och samspelar på ett komplext sätt. Det är möjligt att skapa hög ekonomisk tillväxt som inte tar hänsyn till ekologiska eller sociala faktorer. En sådan tillväxt är dock inte hållbar, utan skulle på sikt stanna av på grund av negativ miljöpåverkan och sociala problem. På samma sätt vore det möjligt att skapa social utveckling som inte tar hänsyn till ekonomi eller miljö, men även den skulle på sikt stagnera, på grund av negativa förändringar i miljön eller brist på finansiering. Samma resonemang gäller den ekologiska aspekten ett ensidigt fokus vore möjligt, men socialt och ekonomiskt ohållbart i längden. Ekologiskt hållbar utveckling Den ekologiska aspekten av hållbar utveckling handlar om att vi måste hushålla med naturresurser; bevara vattnens, jordens och ekosystemens produktionsförmåga och minska den negativa påverkan på naturen och människors hälsa. Det är vår ambition att naturvärdena i kommunen ska vara stora och att den bebygg - else som finns ska vara ekologiskt hållbar. Klimatförändringarna ställer krav på omställningar och anpassning Nyligen kom den femte av IPCC:s 1 forskningsrapporter ut. En av rapportens slutsatser är att klimatförändringarna huvudsakligen orsakas av människan. Det är första gången en FN-rapport säger det reservationslöst. Enligt IPCC:s bedömningar skulle en ökning på mer än två grader under detta århundrade innebära såväl ekologiska som sociala risker varför både EU och Sverige har som mål att den globala medeltemperaturen ska öka med maximalt två grader. Det finns fortfarande möjlighet att begränsa den globala uppvärmningen till max två grader, men det är bråttom. Det faktum att klimatförändringarna i stor utsträckning beror på vår användning av fossila bränslen ställer höga krav på omställning till förnybara bränslen, energikällor och hållbara transporter. Vägarna som leder dit kan se olika ut, men har en sak gemensamt en strävan efter att åstadkomma en bestående förändring hos olika aktörer, som i sin tur leder till långsiktiga effekter. För att uppnå dessa effekter krävs att kommunens verksamheter samverkar både internt och med externa aktörer. 1 FN:s och WMO:s (World Meteorological Organization) klimatpanel 13

14 HALMSTADS KOMMUN Kapitel 3 Tre prioriterade områden Socialt hållbar utveckling De sociala aspekterna av hållbar utveckling handlar om att alla invånares grundläggande mänskliga behov tillgodoses. Det rör inflytande och jämlikhet, trygghet och delaktighet, att ha en livssituation som skapar livsglädje, att hälsan är god och att vår kommun erbjuder god livskvalitet. Centrala delar inom en socialt hållbar utveckling är att erbjuda en kvalitativ utbildning. De aspekter av den socialt hållbara utvecklingen som rör barn och utbildning berörs dock närmare i ett eget avsnitt. Detta eftersom barn och utbildning är ett av våra prioriterade områden. En fungerande dialog som ökar känslan av delaktighet hos invånarna Demokratin vinner vi varje dag. Visserligen är förtroendet för demokratin och de offentliga institutionerna i Sverige högt och engagemanget för samhällsfrågor oförändrat, men engagemanget ser annorlunda ut än tidigare. Engagemanget för enskilda frågor i samhället har ökat och många ser nya möjligheter att påverka utvecklingen och de politiska besluten via Facebook, bloggar och aktionsgrupper. Det ställer krav på kommunen. Vi behöver möta invånarna i en dialog på likvärdiga villkor där invånarna befinner sig. Ekonomiskt hållbar utveckling I år och de närmaste åren växer det reala skatteunderlaget. Det hänger samman med den konjunkturåterhämtningen som vi är inne i just nu, menar SKL (Sveriges kommuner och Landsting) i sin senaste prognos över den svenska ekonomins utveckling. Även i Halmstad är utgångsläget bättre än på länge. Detta till trots, är utmaningarna vi har framför oss många och det är viktigt att vi fortsätter vårt arbete med att sträva efter en god ekonomisk hushållning. Kommunens kostnader har under lång tid ökat mer än vad som förklaras av inflation och volymökningar. En stor utmaning för oss handlar därför om att bryta den kostnadsutveckling som innebär att vi i ett 20 till 30-årigt perspektiv riskerar att få kraftig obalans mellan skatteuttaget och utgifterna. Återkommande skattehöjningar kommer inte att vara en långsiktig hållbar lösning för att finansiera kostnaderna i förhållande till de krav som förändringar i befolkningens storlek och ålderssammansättning ställer på kommunen. I sina prognoser över den svenska kommunala ekonomin har SKL räknat ut att kommunalskatten skulle behöva höjas med cirka 13 kronor de närmaste 20 åren 2 om ingenting annat görs för att 2 SKL, Framtidens utmaning Välfärdens långsiktiga finansiering 2010, hämtad från pdf 14

15 PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET Kapitel 3 Tre prioriterade områden möta en förväntad stadigt ökande efterfrågan på kommunala välfärdstjänster. Omprövning Mot bakgrund av de ekonomiska prognoserna för de kommande åren och det faktum att både Halmstads och Sveriges befolkning blir allt äldre, kommer omprövning av verksamhet att vara en naturlig del av kommunens arbetssätt framöver. Det är viktigt att nämnderna arbetar systematiskt med detta. Med omprövning avser vi i korthet alla insatser som reducerar nettokostnaderna utan att kvaliteten på den verksamhet som fortsatt bedrivs försämras. Utgångsläget för omprövningsbeloppets storlek är liksom tidigare år att förvaltningar vars verksamhet håller hög kvalitet och har låga kostnader, när jämförelser görs med andra kommuner, inte har lika stora krav på omprövning som övriga förvaltningar. Inom ramen för omprövningar ingår också att förvaltningarna ska arbeta med lokaleffektivisering för att på så vis reducera kommunens kostnader. Vi vill poängtera att omprövningarna ska vara långsiktigt hållbara lösningar som bibehåller eller stärker kvaliteten i kommunens verksamheter. 15

16 HALMSTADS KOMMUN Kapitel 3 Tre prioriterade områden Kvalitetsarbete Kvalitetsarbetet är en viktig del av kommunens verksamhet. Ytterst handlar kvalitetsarbetet om hur och i vilken omfattning kommunen förmår tillgodose invånarnas behov av service och tjänster. Invånarna i vår kommun ska kunna förvänta sig en kostnadseffektiv service för sina skattepengar. Kommunens systematiska kvalitetsarbete ska syfta till att skapa största möjliga nytta för de medel som står till förfogande. Även möjligheten för våra invånare att själva bestämma vilken utförare de vill ha är en viktig kvalitetsaspekt. Invånarna vill ha ut olika saker för sina skattepengar och möjligheten att välja utifrån sina egna preferenser blir en ytterligare dimension av kvaliteten. Dessutom hamnar kvalitetsfrågor, men framförallt kunden i fokus på ett tydligare sätt när invånaren själv får möjlighet att bestämma vem som ska utföra tjänsten. Kommunen ska genom sitt kvalitetsarbete garantera kvaliteten på alla verksamheter som den är huvudman för. Det behövs stabila villkor så att verksamheter av god kvalitet kan utvecklas. Det innebär att samma kvalitetskrav ska ställas oavsett om det är kommunen eller någon annan som är utförare av en verksamhet. färdigställas samma år som investeringsanslagen budgetmässigt är utlagda på. Projekt eller andra investeringsbehov som av verksamhetsföreträdare beskrivits som verksamhetskritiska eller akuta ska genomföras de år som medlen äskas och beviljas för. Detta är för oss en trovärdighetsfråga. Investeringsmedel som anslagits för denna typ av åtgärder, men som inte används i tid, kan komma att begäras åter. Taxor Många av kommunens verksamheter finansieras delvis av att den som utnyttjar en tjänst betalar en taxa för densamma. I dag finns ingen tydlig helhetsbild i kommunen av kommunens olika taxor och hur de är uppbyggda. Varje nämnd och bolag ska ha en klar bild över vilka taxor som tas ut inom nämndens eller bolagets verksamhet. I de fall en taxa behöver justeras och kommunfullmäktige är den instans som beslutar om nivån i taxan, så ska ärendet förberedas så att kommunfullmäktige kan ta beslut om det på sitt sammanträde i november. Det skapar en tydlighet både inåt i organisationen och utåt åt de kunder och brukare som betalar avgiften. Tidplaner för investeringar Vi vill också betona vikten av att kommunen håller sina tidsplaner vad gäller investeringsbudgeten. Investeringsprojekt ska 16

17 PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET Kapitel 4 Övergripande inriktningar och konkretiserade mål Övergripande inriktningar och konkretiserade mål De övergripande inriktningarna och konkretiserade målen är indelade i nio målområden. I följande kapitel redogörs för de mål som kommunens verksamheter ska arbeta med under de kommande åren. Dessutom redogörs för våra satsningar inom respektive målområde. När verksamhetsföreträdare, såväl som övriga medarbetare och förtroendevalda läser de mål som kommunfullmäktige har beslutat om är det viktigt att de noggrant analyserar vilka mål de kan vara med och bidra till att uppnå. Relevanta frågor att ställa sig i det arbetet är. Varför strävar vi efter dessa effekter? och Vilka bakomliggande faktorer kan den förvaltning eller det bolag jag arbetar på, påverka? På så sätt kan målgrupperna för en insats som krävs för att ett mål ska uppnås, identifieras och en kartläggning av vem eller vilken verksamhet som ska arbeta med vilket mål fastställas. ÄÄOMSORG OCH STÖD ÄÄBARN OCH UTBILDNING ÄÄBYGGA OCH BO ÄÄMILJÖ OCH ENERGI ÄÄNÄRINGSLIV OCH ARBETE ÄÄUPPLEVA OCH GÖRA ÄÄTRYGGHET, SÄKERHET OCH FOLKHÄLSA ÄÄDEMOKRATI OCH DIALOG 17 ÄÄRESOR OCH TRAFIK

18 HALMSTADS KOMMUN Kapitel 4 Övergripande inriktningar och konkretiserade mål BARN & UTBILDNING 18

19 PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET Kapitel 4 Övergripande inriktningar och konkretiserade mål ÖVERGRIPANDE INRIKTNING Barn och ungdomar växer upp i en trygg miljö, som både familj och samhälle tar ansvar för. Den trygga miljön uppmuntrar och bidrar till kreativitet, personligt ansvar, respekt för andra och entreprenörskap. Halmstad är en av landets främsta utbildningskommuner med goda resultat och modern pedagogik. Utbildningen ger förutsättningar för studier och arbete i Sverige och utomlands. Förskolan, grundskolan samt gymnasiet lägger grunden för ett livslångt lärande, en ständig utveckling av den individuella kompetensen. Utbildningen utgår från individens möjligheter och förutsättningar. Den ger kunskaper, färdigheter och förståelse för sammanhang. Vuxenutbildningen underlättar en matchning mellan den enskildes kompetens och arbetsmarknadens behov. Den enskildes önskemål om att främja sin personliga utveckling genom nya kunskaper och ny kompetens bejakas. En personlig utveckling för alla barn och ungdomar Det är vår uppgift som vuxna att hjälpa alla barn och ungdomar att utvecklas och nå sin fulla potential. Vi måste ständigt fråga oss vad vi kan göra för att den enskilde eleven ska nå de resultat som den skulle kunna nå. Det handlar om förutsättningar. Ojämlika villkor mellan olika barn påverkar pojkars och flickors resultat i skolan. Den sociala bakgrunden och föräldrarnas utbildningsbakgrund har ett starkt samband med elevernas utbildningsresultat. Det finns många elever som är i ett behov av extra stöd, både utifrån sin sociala situation och utifrån situationen i skolan. För att i största möjliga mån jämna ut de skillnader som socioekonomiska faktorer har på barns utveckling och skolresultat vill vi att tidiga stödinsatser görs. Dessa insatser ska ha fokus på att trygga och stärka barnets personliga utveckling och familjens förmåga att kunna stödja sina barn i deras utveckling. Det som sagts ovan gäller för barn och unga från förskolan till gymnasiet. Vi vill betona vikten av att samverkan sker i ett tidigt skede och att alla berörda aktörer involveras. Samverkan ska vara utgångspunkten när det gäller alla barn, men kan vara speciellt viktig när det gäller barn i behov av särskilt stöd. Alla barn, även barn som kommer från stabila hemförhållanden, kan under perioder ha svårt att klara skolan. På 19

20 HALMSTADS KOMMUN Kapitel 4 Övergripande inriktningar och konkretiserade mål samma vis som det är viktigt att se barn med ett långvarigt behov av stöd på grund av till exempel språksvårigheter eller en funktionsnedsättning, vill vi att orsaker som till exempel tillfälligt jobbiga hemförhållanden eller konflikter i en barneller elevgrupp ska uppmärksammas och att lämpliga åtgärder sätts in. Barngrupper i förskolan Även gruppstorlekarna i förskolan ska anpassas efter barnens behov. Med det menar vi exempelvis att äldre barn klarar av att vara fler i en grupp än vad yngre barn gör. Det finns inget optimalt antal barn per avdelning som passar för alla avdelningar. Behoven varierar och av den anledningen måste även antalet barn per avdelning tillåtas göra det. Därför kommer en kvalitativ utvärdering av barngruppernas storlek och sammansättning att genomföras. Vi har dessutom ett mål som mäter genomsnittligt antal inskrivna barn per avdelning eftersom vi menar att mindre barngrupper främjar ett gott lärande. Nya förskoleavdelningar De senaste åren har det fötts många barn i kommunen. Ökningen är särskilt märkbar i de centrala delarna av Halmstad där behovet av förskoleplatser är stort. För att kunna möta behovet av förskoleplatser i centrum har kommunen under 2014 etablerat flera förskolor i paviljonger. Barn och ungdomsnämnden får 12,9 miljoner kronor från och med 2015 för helårshyrorna av dessa paviljonger. Vi ser även en fortsatt stor efterfrågan kommande år, och därför får barn och ungdomsnämnden medel för att finansiera ytterligare 34 nya förskoleavdelningar till och med Därutöver avsätter vi medel för att fram till och med 2017 ersätta minst 17 äldre förskoleavdelningar. Detta i en strävan att öka kvaliteten i kommunens förskolelokaler. Dessutom finns medel i budgeten för att det på sikt ska vara möjligt att varje år ersätta fyra förskoleavdelningar i paviljonger med platsbyggda förskolor. År 2017 innebär detta att ytterligare 25,1 miljoner kronor avsätts för hyror av nya och ändamålsenliga förskolelokaler jämfört med idag. Utöver detta har investeringsmedel dessutom anslagits för förskola i Holm. För att underlätta och påskynda byggnationer av bland annat förskolor i kommunen behöver en så kallad Halmstadlinje tas fram. Denna bör på en övergripande nivå tydliggöra bland annat hur kommunen ska arbeta med Folkhälsomyndighetens allmänna råd vad gäller exempelvis buller, partiklar, ventilation och ytor med mera, samt hur eventuella kompensatoriska åtgärder kan utformas i de fall råd eller rekommendationer inte kan uppfyllas. Kommunchefen får i uppdrag att samordna och leda detta arbete. För att kommunstyrelsen ska få kontroll 20

21 PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET Kapitel 4 Övergripande inriktningar och konkretiserade mål över behovet av avveckling och nybyggnation av ytterligare förskoleavdelningar, krävs ett godkännande från kommunstyrelsen när barn och ungdomsnämnden vill avveckla förskoleavdelningar. Kattegattgymnasiet Turerna kring Kattegattgymnasiet är många och en lösning borde ha varit på plats redan. I februari i år fattade kommunfullmäktige beslut om ett tillläggsanslag som skulle räcka till en renovering av skolan. Det har dock visat sig att upprustningsbehovet är större än vad som initialt bedömdes. Under första kvartalet 2015 kommer kommunfullmäktige att fatta beslut om renovering eller nybyggnation. Av den anledningen finns inga ytterligare medel avsatta i den här budgeten. De medel som finns sedan tidigare ligger dock kvar. Beslut om ytterligare medel kommer att tas i planeringsdirektiv med budget Lärarkarriär Vi ser att den inledda satsningen på förstelärare och lektorer är angelägen att fortsätta. Läraren har en avgörande roll i elevernas utveckling och resultat. Genom satsningen ges skolverksamheten en direkt möjlighet att erbjuda yrkesskickliga lärare att göra karriär inom läraryrket och samtidigt stödja och handleda kollegor och dela med sig av sin kunskap. I Halmstad ska det finnas förstelärare och lektorer i både grundskolan och på gymnasiet. Ett utbildningssystem i samtiden Det är skolans uppgift att förbereda elever för ett samhälle som ständigt förändras och utvecklas. Skolan är en utbildning för livet och kanske i synnerhet arbetslivet. Goda studieresultat är en förutsättning för det och därför har vi särskilda mål som fokuserar på våra barn och ungdomars resultat. Eleverna i Halmstads kommun ligger bra till i nationella mätningar och deras studieresultat har förbättrats de senaste åren. Vi kan dock inte vara nöjda förrän alla elever har nått sin fulla potential. Det finns alltid anledning att fundera över vad vi kan göra för att eleverna i våra skolor ska bli ännu bättre. En viktig grupp som vi inte får glömma i det här arbetet är de som av olika, ofta sociala anledningar, har svårt att nå sin fulla potential. Till denna grupp hör exempelvis barn och ungdomar som bor i familjehem. Vi menar att modern pedagogik bygger på modern teknik i undervisningen. Läroplanen innehåller tydliga skrivningar som syftar till att ge eleverna digital kompetens under sin utbildning. Därför vill vi att IKT (informations och kommunikationsteknik) i skolan ska vara en självklarhet. Tillgången till modern teknik får inte bli en fråga som avgörs av vilka hemför- 21

22 HALMSTADS KOMMUN Kapitel 4 Övergripande inriktningar och konkretiserade mål hållanden en elev har. Framför allt resurssvaga grupper riskerar att hamna i så kallat digitalt utanförskap om inte skolan kan tillhandahålla digitala hjälpmedel i tillräcklig omfattning. Volymförändringar grundskola, förskola och gymnasieskola För att barn- och ungdomsnämnden ska kunna bedriva sin verksamhet med minst bibehållen kvalitet kompenseras nämnden fullt ut för de ökade rörliga kostnader som beror på ett ökat antal barn i förskolan och fler elever i grundskolan. Jämfört med 2014 års budget rör det sig totalt om 49,6 miljoner kronor år 2015, 75,1 miljoner kronor år 2016 och 103,1 miljoner år Elevantalet i gymnasieskolan har de senaste åren sjunkit, men nu syns en brytpunkt där en ökning förväntas under planeringsperioden För dessa förväntade volymökningar kompenseras därför utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden med 2,8 miljoner kronor år 2016 och 4,5 miljoner kronor år 2017 jämfört med 2014 års budget. 22

23 PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET Kapitel 4 Övergripande inriktningar och konkretiserade mål MÅL 1 (av 5) Barn i behov av stöd ska tidigt, redan i förskoleåldern, få samordnade sociala insatser. MÄTETAL 1. Andel ärenden (anmälningar) avseende förskolebarn där behov av tidiga samordnade, sociala insatser finns och där tidigare, samordnade sociala insatser initierats MÅLVÄRDE ««MÅL 2 (av 5) Antalet barn i förskolans grupper ska anpassas utifrån barnens behov av en pedagogisk, trygg och kreativ verksamhet. MÄTETAL 1. Antal barn/avdelning Mäts som ett genomsnitt av antal inskrivna barn vid 4 tillfällen per år. 2. Kvalitativ utvärdering av barngruppers storlek och sammansättning vid förskolor MÅLVÄRDE 2015 Färre än 17,5 barn/avdelning 23

24 HALMSTADS KOMMUN Kapitel 4 Övergripande inriktningar och konkretiserade mål MÅL 3 (av 5) Andelen elever som är behöriga till gymnasiet ska öka. MÄTETAL 1. Andel elever som är behöriga till gymnasiet 2. Halmstads placering avseende mätetal 1 i jämförelse med andra svenska kommuner 3. Skolresultat för familjehemsplacerade barn och unga MÅLVÄRDE Årlig ökning i jämförelse med föregående år Resultat bland de fem bästa kommunerna i landet (vid jämförelse med gruppen större städer). Förbättrade skolresultat jämfört med föregående år MÅL 4 (av 5) Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildning inom fyra år ska öka. MÄTETAL 1. Elever som fullföljer gymnasieutbildning (med slutbetyg) inom fyra år. Redovisas per:»» kommunala skolor»» fristående skolor MÅLVÄRDE Ökning jämfört med föregående år 2. Halmstads placering avseende mätetal 1 i jämförelse med andra svenska kommuner i gruppen större städer 3. Skolresultat för familjehemsplacerade unga Resultat bland de 15 bästa kommunerna i gruppen större städer. Förbättrade skolresultat jämfört med föregående år 24

25 PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET Kapitel 4 Övergripande inriktningar och konkretiserade mål MÅL 5 (av 5) Användandet av IKT 1 ska öka i det pedagogiska arbetet. 1 Informations- och kommunikationsteknik MÄTETAL 1. Andel pedagoger som har:»» PIM-utbildning (praktisk IT- och mediekompetens)»» IKT-utbildning (via datastudion/datateket) MÅLVÄRDE Ökning jämfört med föregående år 2. Datortäthet»» antal datorer/elev»» antal surfplattor/elev Ökning jämfört med föregående år 25

26 HALMSTADS KOMMUN BYGGA & BO Kapitel 4 Övergripande inriktningar och konkretiserade mål 26

27 PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET Kapitel 4 Övergripande inriktningar och konkretiserade mål ÖVERGRIPANDE INRIKTNING Kust, slätt, skog. Naturvärdena är stora och bebyggelsen harmonierar väl med dem. Bebyggelsen är ekologiskt hållbar, estetiskt tilltalande och bygger på en god, ibland unik och spektakulär, arkitektur. Bostäder, service och arbetsplatser fungerar som en helhet. Tillgången till bostäder är god i hela kommunen. Det omfattar alla upplåtelseformer, det är anpassat till olika åldrar och familjebildningar och ger förutsättningar för ett livslångt boende. Boendemiljöerna är utformade så att de gynnar ett aktivt liv, underlättar integration och motverkar utanförskap. Behovet av mark för bostäder, näringsverksamhet och offentlig service är långsiktigt säkrat genom framsynta och strategiska förvärv i hela kommunen. Byggklara tomter är en självklarhet. Utveckling av stråket Marbäck/Simlångsdalen Marbäck och Simlångsdalen med omnejd är populära bostadsområden och det finns planer på att bebygga området i och kring Marbäck ytterligare. För att skapa förutsättningar för en hållbar utveckling i området är kommunalt vatten och avlopp en nödvändighet. En kommunal vatten- och avloppsledning till Simlångsdalen och Marbäck är en investering i miljön och kan bidra till arbetet med att Halmstads kommun uppnår målen i vattendirektivet. Därför ska etappen till Marbäck byggas och den ska vara klar år Laholmsbuktens VA har i uppdrag att planera för och genomföra detta. Detta innebär att Gården Ön kan kopplas på det kommunala vatten- och avloppsledningen och får förutsättningar att utveckla sin lägerverksamhet. Ett tydligt kommunalt ansvar för vägar Runt om i kommunen finns ett stort antal vägar med enskilt huvudmannaskap, där huvudmannen i många fall är en vägförening. Eftersom kommunen enligt tidigare beslut i kommunfullmäktige sköter drift av vägföreningarnas vägar uppfattas det också som om kommunen ska stå för standardhöjningar och ökad service som de boende i områdena önskar. I många fall kan det enskilda huvudmannaskapet också försvåra möjligheterna till förtätning och därmed motverka en hållbar samhällsutveckling. 27

28 HALMSTADS KOMMUN Kapitel 4 Övergripande inriktningar och konkretiserade mål Att klargöra ansvaret för vägar och områden är en viktig process som kommer att pågå under en lång tid framöver. Arbetet kommer därför behöva ske i etapper och ska leda till att förslag om i vilka kommundelar en förändring till ett kommunalt huvudmannaskap är lämplig. För att möjliggöra att arbetet med huvudmannaskapsutredningarna ska fortsätta, avsätter vi 1 miljon kronor årligen. Landsbygdsutveckling Sambandet mellan en positiv utveckling av kommunens orter och omgivande landsbygd och den attraktiva stadens utbud är belagd, men utveckling sker inte per automatik. För att orterna och landsbygden ska utvecklas tillsammans med staden, krävs särskilt engagemang och särskilda insatser. Utveckling förutsätter också initiativ från de som bor och verkar på landsbygden. Kommunen stödjer det lokala engagemanget genom att ge ekonomiskt stöd till samhällsföreningar, leda Nätverket för samhällsföreningar samt driva utvecklingsprogram för några orter. Översiktsplanen och bostadsförsörjningsprogrammet visar på ambitionen att utveckla hela kommunen. Strategin är att skapa ett attraktivt boende och möjligheter till olika boendeformer i serviceorterna. I övrigt ser vi möjligheter till enstaka bebyggelse på landsbygden. Förutsättningar för en god näringslivsutveckling skapas genom att kommunen planlägger verksamhetsområden i serviceorterna, att bredband med hög uppkopplingshastighet byggs ut och att kommunen, i sina olika funktioner, medverkar aktivt till företagsetableringar. Hållbar utveckling i hela kommunen När Halmstad utvecklas menar vi att det är viktigt att den utvecklingen sker i hela kommunen. Vi fortsätter satsningarna på centrumutveckling både i Halmstads stadskärna och i tätorterna. Stadens hjärta, Framtid Getinge och framtid Oskarström fortsätter enligt plan. Centrumutvecklingsprogram för Vallås och Simlångsdalen är under uppstart. Under 2015 ska ytterligare ett centrumutvecklingsprogram tillkomma. Det innebär att under 2015 kommer totalt sex utvecklingsprogram att rulla (Stadens hjärta, Oskarström, Getinge, Vallås, Simlångsdalen och ett ytterligare). Vi avsätter dessutom pengar i budgeten, så att det ges möjlighet att under 2016 respektive 2017 starta ytterligare ett program per år. Ambitionen är att skapa möjligheter för orterna utanför Halmstad tätort att växa av egen kraft. Genom utvecklingsprogrammen tas ett samlat grepp kring en ort och genom dialog med invånarna tas en gemensam målbild, ambitioner, strategier och åtgärder fram för att utveckla orten. 28

29 PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET Kapitel 4 Övergripande inriktningar och konkretiserade mål Utmaningen när en stad växer, ligger i att den ska göra det på ett långsiktigt hållbart sätt utan att exploatera viktiga naturresurser och utan att öka segregationen och polariseringen i vårt samhälle. Alla kommunens delar måste ges möjlighet att utvecklas på sina villkor och områden byggas så att det blir enkelt att transportera sig och ta del av kommunens service i form av exempelvis förskolor och skolor. Principen när Halmstad växer är att staden och orterna i första hand ska förtätas. En tät struktur där luckor fylls igen eller där befintliga hus byggs på ger en god hushållning med marken och en möjlighet till ett effektivt nyttjande av redan utbyggd infrastruktur och offentlig service. Det finns dock ett antal utmaningar när en stad förtätas för att utveckla attraktionskraften för invånarna. Höga bullernivåer går att bygga bort, men vissa platser är direkt olämpliga för exempelvis bostäder eller service i form av förskolor. Därför avsätter vi 2 miljoner kronor till en utredning om bland annat buller och markföroreningar som ska klargöra förutsättningarna för förtätning och byggnation. Även Halmstads stadskärna utvecklas. Genom ett samfinansieringsavtal med fastighetsägarna genomfördes en ombyggnad av delar av Brogatan under Näst i turordningen står nu Storgatan. Det är också angeläget att både Lilla torg och området kring Bastionen kan utvecklas till attraktiva mötesplatser. Detaljplanearbete för Lilla torg pågår med en ny byggrätt vid torget och ett bilfritt torg. Vi avsätter nu 20 miljoner kronor för Lilla torg inklusive utredningspengar. Därutöver finns 71 miljoner kronor för ett nytt parkeringshus i kvarteret Svartmunken som beräknas stå klart Förslaget om utveckling av Lilla torg har kommit fram genom centrumutvecklingsprogrammet Stadens hjärta och är en av åtgärderna enligt listan över idéer för framtida utveckling i centrum. Valfrihet och mångfald i bostadsutbudet I dagens Halmstad präglas vissa områden av att andelen hyresrätter är stor. Omvänt gäller att det i andra områden inte finns några hyresrätter alls. För oss är det viktigt att det finns valmöjligheter. I alla delar av vår kommun ska det dock vara möjligt att göra boendekarriär och det måste skapas möjligheter för att personer ska kunna bo kvar i det område där man bor. Olika typer av upplåtelseformer i ett område motverkar även segregation, utanförskap och skapar en mer sammanhållen stad. Därför vill vi att nya detaljplaner och de hus som byggs, skapar förutsättningar för en blandad bebyggelse. 29

30 HALMSTADS KOMMUN Kapitel 4 Övergripande inriktningar och konkretiserade mål MÅL 1 (av 2) Andelen bostadsrätter och bostäder med äganderätt i de östra stadsdelarna Nyhem, Linehed, Gustavsfält och Andersberg ska öka. MÄTETAL 1. Antal tillkomna bostadsrätter och bostäder med äganderätt MÅLVÄRDE Årlig ökning jämförelse med föregående år MÅL 2 (av 2) Energianvändningen i kommunala bostäder och lokaler ska minska. MÄTETAL MÅLVÄRDE Energianvändning avseende uppvärmning, tappvarmvatten, fastighetsel, hushållsel, verksamhetsel i kwh/m2 A-temperatur, år 2 procentenheter årligen jämfört med 2009 års nivå 20 procent jämfört med 2009 års nivå 2. kwh/m2 A-temperatur, år i befintlig byggnation 3. kwh/m2 A-temperatur, år i nybyggnation 30

31 PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET Kapitel 4 Övergripande inriktningar och konkretiserade mål 31

32 HALMSTADS KOMMUN Kapitel 4 Övergripande inriktningar och konkretiserade mål DEMOKRATI & DIALOG 32

33 PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET Kapitel 4 Övergripande inriktningar och konkretiserade mål ÖVERGRIPANDE INRIKTNING Halmstad kännetecknas av tolerans och öppna attityder som förhindrar diskriminering, utanförskap och ojämställdhet. Invånarna har kunskap om den lokala demokratin samt insyn i kommunens beslutsfattande och verksamheter. Alla invånare har möjligheter att påverka det politiska beslutsfattandet. Kommunens verksamheter utgår från invånarnas behov och idéer samt utvecklas i aktiv dialog med invånarna på ett tidigt stadium i beslutsfattandet. Samarbetet med den ideella sektorn är väl utvecklat. En strategisk kommunikation med invånarna Ett demokratiskt samhälle kännetecknas inte bara av att invånarna vart fjärde år får rösta på de politiker som ska representera dem. Det kännetecknas av att ha lika möjligheter till utbildning och tillgång till de tjänster och den service som välfärdssamhället erbjuder. Det handlar också om att ha möjligheten att säga sin åsikt, bli lyssnad på och känna att man har inflytande över beslut som berör en. Framtidens utmaningar inom demokratiområdet ligger bland annat i att främja ett inkluderande samhälle, att stärka gemenskapen och bygga relationer på tillit, tolerans och sammanhållning mellan människor. Här är dialog och kommunikation med invånarna viktiga verktyg. För att det ska vara möjligt att ta del av service och kunna vara med och påverka behöver invånare också information om vad som händer och varför. Därför är det viktigt att alla verksamheter på ett systematiskt sätt arbetar med att berätta om kommande planer och redogör för vilka beslut som har tagits, varför de har tagits och på vilket sätt det kan komma att påverka den enskilde invånaren. Under 2015 ska det bildas en ny samordnad kommunikationsavdelning på Stadskontoret. Den nya avdelningen ska utveckla kommunens kommunikation och på ett strategiskt och samordnat sätt föra ut kommunens information och föra en dialog med invånarna. För att avdelningen ska få goda förutsättningar att genomföra sitt uppdrag får avdelningen en ökad budgetram. I syfte att främja ett livaktigt demokratiskt samhälle vill vi bland annat att brukar- och invånardialoger används som ett verktyg. Vår målsättning är att alla verksamheter ska arbeta med invånaroch brukardialog på ett systematiskt sätt. 33