PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET Antaget av kommunfullmäktige

Transkript

1 ERINGSDIREKTIV MED - Antaget av kommunfullmäktige B A R N & U T B I L D N I N G N Ä R I N G S L I V 1 & A R B E T E H Å L L B A R U T V EERINGSDIREKTIV C K L I N G MED -

2 Sammanfattning Vi vill att Halmstads kommun ska kunna erbjuda kvalitativ verksamhet som skapar välfärd, social sammanhållning, förutsättningar till egen försörjning, höga naturvärden och ekologisk hållbarhet. Utbildningen är en av grundbultarna i vårt samhälle. En bra och kvalitativ utbildning är en förutsättning för ekonomisk tillväxt och växande välfärd, samt spelar en avgörande roll för människors chanser att få ett arbete eller kunna försörja sig genom eget företagande. Kommunens service till företagen ska utgå ifrån deras behov och verka för att skapa ett gott företagsklimat i kommunen. Ett väl fungerande näringsliv är en förutsättning för lokal tillväxt och lokal tillväxt en förutsättning för en väl fungerande kommunal verksamhet. Men näringslivet är även beroende av kommunen och dess verksamhet. Det är vår övertygelse att kommunen måste utvecklas i en hållbar riktning. Hållbar utveckling brukar delas in i tre dimensioner ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar utveckling. Alla tre delarna är lika viktiga. Vi kan inte förbruka mer naturresurser än att de säkras långsiktigt, vår verksamhet ska skapa delaktighet och möjligheter att på sina villkor utnyttja kommunens service och tjänster. Dessutom är det viktigt att vi tar ansvar för att kommunens finanser är stabila, så att vi kan fortsätta utveckla kommunens verksamheter även framöver. Det innebär att Femklövern menar att all kommunal verksamhet ska utgå ifrån ett arbetssätt som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Det är med bakgrund till detta som Femklöverns prioriterade områden är: barn och utbildning näringsliv och utbildning hållbar utveckling Våra ambitioner till trots påverkas vi av de ekonomiska förutsättningarna i vår omvärld. Den ekonomiska utvecklingen i framförallt Sydeuropa avspeglar sig även i den svenska finansiella marknadens utveckling. Samtidigt finns det signaler som visar på en vändning som kan innebära tillväxt, om än en relativt svag sådan. För Halmstads del innebär det sannolikt att skatteunderlagstillväxten kommer att vara fortsatt positiv även om den inte är lika stor som vi har haft förväntningar om tidigare. Det betyder att vi även fortsättningsvis kommer att behöva ta ett stort ansvar för att ha en ekonomi i balans och att reform-/investeringsutrymmet är begränsat. En viktig aspekt i att ta ansvar för den ekonomiska utvecklingen handlar om att vårda det man har. Våra gemensamma resurser är inte oändliga och därför måste vi arbeta på ett så resurseffektivt sätt som möjligt. Det är med bakgrund till det som vi har infört omprövning av kommunal verksamhet; en metod som syftar till att verka för en hållbar ekonomisk utveckling. Viktiga satsningar i årets budget är barnen i förskolan och grundskolan. Vi vill skapa förutsättningar för en kvalitativ verksamhet. Därför satsar vi medel på att bygga totalt 27 antal nya förskoleavdelningar de närmaste åren. Vi gör också en ytterligare satsning på maten till eleverna i grundskolan. Det är också viktigt för oss att eleverna har moderna läromedel och avsätter därför medel till användningen att informations- och kommunikationsteknik (IKT). Vi gör också stora satsningar på att förverkliga handlingsprogram för hållbara transporter som kommunfullmäktige antog Viktiga delar i det arbetet är utbyggnaden av cykelvägarna och resecentrum samt ombyggnad av befintliga vägar. För att skapa social sammanhållning avsätter vi pengar till ökade bidragsanslag till föreningsverksamheter inom flera nämnders ansvarsområden. Vi avsätter också pengar på det lyckade projektet Clavis och på arbetet med att motverka hemlöshet. Ungdomsarbetslösheten är fortsatt hög och därför fördubblar vi satsningen på projektet ökade livschanser för unga under två år. Vi avsätter dessutom pengar på en modern e-förvaltning i syfte att öka servicen och kvaliteten på kommunens service till medborgare och företagare. Förutom detta skapar vi förutsättningar för Halmstad Stadsnät att bygga ut bredbandsnätet så att fler företagare och medborgare får tillgång till en snabb och stabil internetuppkoppling. Planeringsdirektiv med budget - präglas av en ekonomiskt kärvare situation som vi måste ta ansvar för. Samtidigt gör vi stora investeringar för att skapa förutsättningar för: att våra barn och ungdomar får bra förutsättningar och en kvalitativ utbildning, att näringslivet stärks och att människor kommer i arbete, vilket möjliggör att kommunen som helhet utvecklas i en ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar riktning. ERINGSDIREKTIV MED - 2

3 Förslag till beslut KOMMUNSTYRELSEN FÖRESLÅR ATT KOMMUNFULLMÄKTIGE BESLUTAR: ATT fastställa skattesatsen till 20,43 procent, ATT fastställa föreliggande förslag till Planeringsdirektiv med budget -, ATT ATT ATT ATT ATT ATT ATT ATT ATT ATT ATT ATT anslaget för partistöd fastställs till kkr, varav grundstödet utgör 380,7 kkr, medge anslag till kommunstyrelsens förfogande till oförutsedda behov med kkr, medge kommunstyrelsen rätt att omdisponera anslag som reserverats för års löneavtal och tilläggskontrakt för interna hyror, medge kommunstyrelsen rätt att fatta beslut om resultatbalansering och ombudgetering mellan 2012 och, för enskilda investeringsprojekt, inom budgeterat anslag, till en total utgift på över kkr. ska ianspråktagande godkännas av kommunstyrelsen, för byggprojekt inom fastighets- och samhällsbyggnadskontorets anslagsområden medge avvikelser mellan anbud och budgetanslag med maximalt 500 kkr eller högst 3,0 procent av budgetanslaget för att projekt inte ska försenas, planåren och ska styra den fortsatta ekonomi- och verksamhetsplaneringen, det förhållande att ett investeringsprojekt upptagits år eller inte innebär att projektet är slutgiltigt sanktionerat om vare sig genomförande, tidpunkt eller belopp, kommunstyrelsen har rätt att omsätta lån, det vill säga låna upp belopp motsvarande belopp på de lån som förfaller till betalning, kommunstyrelsen under år har rätt att nyupplåna, det vill säga öka kommunens låneskuld under år, med totalt kkr, såsom för egen skuld ingå borgen för Halmstads Rådhus AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om kkr, jämte därpå löpande ränta och kostnader, Halmstads Rådhus AB har rätt att omsätta lån, det vill säga låna upp belopp motsvarande belopp på de lån som förfaller till betalning 3 ERINGSDIREKTIV MED -

4 Innehållsförteckning KAPITEL 2 KAPITEL 1 BARN OCH UTBILDNING, NÄRINGSLIV OCH ARBETE, HÅLLBAR UTVECKLING Våra fokusområden Under kapitel 1 kan du läsa om ett flertal av de faktorer som Femklövern bedömer att utvecklingen av Halmstads kommun är beroende av. Kapitlet berör både sådana faktorer som vi själva kan påverka och sådana som vi får förhålla oss till genom planering, strategiskt utvecklingsarbete och investeringar. Faktorerna är uppdelade efter Femklöverns tre fokusområden barn och utbildning, näringsliv och arbetsmarknad, hållbar utveckling. 1.1 Barn och utbildning 7 Nya förutsättningar för, förskolan, grundskolan och gymnasieskolan 8 Barn- och elevantal i kommunens verksamheter Näringsliv och arbete 9 Omstruktureringen av näringslivet ställer nya krav 9 Utmaningar för fler i arbete Hållbar utveckling ekologiskt, socialt och ekonomiskt 9 Ekologiskt hållbar utveckling 10 Socialt hållbar utveckling 10 Ekonomiskt hållbar utveckling 10 VISIONSSTYRNINGSMODELLEN, MÅLSTYRD VERKSAMHET Att arbeta med mål Under kapitel 2 redogörs för hur visionsstyrningsmodellen är uppbyggd. Modellen syftar till att förenkla arbetet med att planera, genomföra och följa upp verksamheternas insatser för att nå visionen om Halmstad 2020 Hemstaden, Kunskapsstaden och Upplevelsestaden. Visionsstyrningsmodellen fastställdes av kommunfullmäktige år Visionsstyrningsmodellen Övergripande och konkretiserade mål Planeringsdirektivets roll i kommunen Årets process 14 ERINGSDIREKTIV MED - 4

5 KAPITEL 3 ÖVERGRIPANDE OCH KONKRETISERADE MÅL Vad vi vill uppnå Under kapitel 3 redogörs för de övergripande och konkretiserade mål som ska styra kommunens nämnder och bolag när de planerar för sina verksamheter. Målen är uppdelade i nio mer övergripande områden. Under respektive målområde beskrivs även Femklöverns satsningar inom målområdet. BYGGA & BO SID 20 BARN & UTBILDNING SID 16 DEMOKRATI & DIALOG SID 24 MILJÖ & ENERGI SID 28 NÄRINGSLIV & ARBETSMARKNAD SID 32 OMSORG & STÖD SID 36 UPPLEVA & GÖRA SID 48 RESOR & TRAFIK SID 40 TRYGGHET, SÄKERHET & FOLKHÄLSA SID 44 5 ERINGSDIREKTIV MED -

6 KAPITEL 4 ÖVRIGA PRIORITERINGAR Fyra prioriteringar som skapar social sammanhållning Under kapitel 4 beskrivs ett antal uppgifter som är särskilt prioriterade för alla nämnder och bolag att arbeta med under den här planperioden. Dels berörs lagstiftning och riktlinjer kring jämställdhet och tillgänglighet, dels redogör Femklövern för två viktiga satsningar som syftar till att skapa social sammanhållning i kommunen. 4.1 Urbant utvecklingsarbete Ökade livschanser för unga Ett strategiskt jämställdhetsarbete Ett Halmstad tillgängligt för alla 54 KAPITEL 5 HEL- OCH DELÄGDA BOLAG Finansiella mål/budget för de kommunala bolagen Under kapitel 5 redogörs för de kommunala bolagens budget/plan alternativt strävan till avkastning för perioden Helägda bolag 55 Koncernen Halmstads Rådhus 55 Förutsättningar 56 Övrigt Delägda bolag 56 Hallwan AB 56 AB Hallands konstmuseum, Halmstad Specifikation av helägda bolags investeringar 57 KAPITEL 6 Finansiella mål och budgetsammanställning för kommunens nämnder Under kapitel 6 redovisas dels kommunens finansiella mål, dels budgeten för och plan för och 6.1 Finansiella mål Skattesats Uppräkningsfaktorer Budgetsammanställning Noter Specifikation av anslag Specifikation av investeringar Specifikation av vissa driftanslagsförändringar 77 ERINGSDIREKTIV MED - 6

7 KAPITEL 1 Barn och utbildning, närings liv och arbete, hållbar utveckling Utvecklingen av vår kommun är beroende av ett flertal faktorer. Både sådana som vi själva kan påverka och sådana som vi får förhålla oss till genom planering, strategiskt utvecklingsarbete och investeringar. I det här kapitlet redogör vi för tre mer övergripande områden, som vi bedömer är viktiga och som vi har valt att prioritera och fokusera på i planeringsdirektiv med budget BARN OCH UTBILDNING Utbildningen är en av grundbultarna i vårt samhälle. En bra och kvalitativ utbildning är en förutsättning för ekonomisk tillväxt och växande välfärd i ett samhälle. Utbildningssystemet spelar en avgörande roll för människors chanser att få ett arbete eller kunna försörja sig genom eget företagande. Utbildning skapar möjligheter och ger färdigheter som gör att människor kan stå på egna ben och förverkliga sina drömmar. Ett bra utbildningssystem är också en förutsättning i ett demokratiskt samhälle, eftersom utbildning skapar möjligheter för individer att delta aktivt i samhället och fatta egna aktiva beslut. 7 ERINGSDIREKTIV MED -

8 KAPITEL 1 BARN OCH UTBILDNING, NÄRINGS LIV OCH ARBETE, HÅLLBAR UTVECKLING Utbildningen ska dock inte bara förmedla kunskap. Den ska se till hela individen, förstå elevens behov och anpassa insatserna efter dessa. Ingen elev är den andre lik och de ska mötas som de individer de är. Kommun med höga ambitioner måste ha ett utbildningsväsende som står sig både i nationell och i internationell jämförelse. Av den anledningen är barnen, ungdomarna och den utbildning de får i förskolan, den nioåriga grundskolan och i gymnasiet oerhört viktig. I kommunens totala budget är barn och utbildning den absolut största utgiftsposten och dess verksamhet bland de viktigaste som kommunen ansvarar för. Därför är barnen och deras utbildning ett av Femklöverns prioriterade områden under planperioden. Nya förutsättningar för, förskolan, grundskolan och gymnasieskolan Det senaste året har utbildningsväsendet fått förändrade förutsättningar. I juli 2011 trädde en ny skollag, en reviderad läroplan för förskolan samt en reviderad läroplan och en ny kursplan för grund- och särskolan i kraft. Även gymnasieskolan fick förändrade förutsättningar i och med GY2011: revidering av gymnasieskolan, som trädde i kraft under hösten Reformen innebär bland annat att antalet utbildningsprogram blir 18, varav sex är studieförberedande och tolv är yrkesprogram som leder till direkt anställningsbarhet. Den nya skollagen omfattar utbildning från förskolan till och med vuxenutbildning och innehåller förutom mycket annat en skarpare lagstadgad värdegrund för alla skolformer, där kopplingen till Barnkonventionen blir tydligare. Enligt skollagen ska alla barn och elever få möjlighet att utvecklas så långt som möjligt, utifrån sina egna förutsättningar och har rätt till utbildning av sådan kvalitet att de får likvärdiga förutsättningar att nå utbildningens mål. Dessutom innehåller skollagen en rad förändringar och förstärkningar som bland annat innebär att förskolan är en egen skolform, ökade krav på arbetet med elevhälsa, tillgång till skolbibliotek, nya bestämmelser kring systematiskt kvalitetsarbete. Det här ställer krav på omställning, nytänkande och innovationskraft. Förutom att skollagen poängterar alla barns lika rätt till utbildning så pekar den på ett viktigt instrument för att nå de mål som finns för utbildningsväsendet, men kanske framförallt för att anpassa den till den generation som idag går i skolan; nämligen det entreprenöriella lärandet. Dagens elever har helt andra förutsättningar och krav på sin utbildning. När omvärlden förändras måste utbildningen förändras med den. De stora valmöjligheter som dagens samhälle erbjuder, det snabba informationsflödet och tillgången till teknik skapar en generation elever som ställer andra krav på sin utbildning. Krav på att utbildningen ska vara föränderlig i samma takt som omvärlden är. Som lärare kan det kanske vara svårt att möta krav som är i ständig förändring. Då är det entreprenöriella lärandet ett verktyg för att lyckas hantera svängningarna och verka i samklang med samhället och näringslivet. Det är för framtiden vi utbildar våra elever. Detta kan verka som självklarheter, men förutsättningarna för våra barn och ungdomar ser väldigt olika ut och den nya skollagen samt läro- och kursplanerna pekar ut riktningen för hur en undervisning som skapar lika möjligheter att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar ska gå till. Förutsättningarna är därmed klarlagda och kommunens verksamheter har en stor och viktig uppgift framför sig. Barn- och elevantal i kommunens verksamheter Ytterligare en utmaning inom utbildningsväsendet är det faktum att Halmstad är en stad som växer befolkningsmässigt. Just nu föds det fler barn än de bedömningar som tidigare har gjorts. Dessa nya förutsättningar måste vi kunna möta. EN KOMMUN MED HÖGA AMBITIONER MÅSTE HA ETT UTBILDNINGSVÄSENDE SOM STÅR SIG BÅDE I NATIONELL OCH I INTERNATIONELL JÄMFÖRELSE ERINGSDIREKTIV MED - 8

9 KAPITEL 1 BARN OCH UTBILDNING, NÄRINGS LIV OCH ARBETE, HÅLLBAR UTVECKLING I de äldre åldrarna minskar istället antalet elever i förhållande till tidigare år. Det ställer krav på anpassning av såväl lokaler som personella resurser; ett arbete som redan har påbörjats och som är prioriterat. Ytterligare en utmaning för kommunens egna verksamheter är det faktum att allt fler friskolor etablerar sig i vår kommun. Detta kommer att få konsekvenser som innebär att barn- och ungdomsnämnden samt utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden behöver anpassa sina lokaler så att lokalutnyttjandet blir så resurseffektivt som möjligt. 1.2 NÄRINGSLIV OCH ARBETE Ett välfungerande näringsliv är en förutsättning för lokal tillväxt och lokal tillväxt en förutsättning för en fungerande kommunal verksamhet. Men näringslivet är även beroende av kommunen och dess verksamhet varför det finns ett ömsesidigt beroende mellan kommunen och näringslivet. Näringslivet bidrar till kommunens skatteunderlag genom att många människor erbjuds arbetstillfällen. Ett väl fungerande näringsliv är dessutom en del av en kommuns attraktionskraft. Kommunen underlättar i sin tur rekrytering av personal till företagen, genom att erbjuda exempelvis förskola och skola, välplanerade bostadsområden, ett rikt kulturliv och bra möjligheter till en aktiv fritid. En attraktiv plats att leva på kräver både en attraktiv kommun och attraktiva arbetsgivare. Eftersom näringslivet är en så viktig aktör för kommunens utveckling är det ett av de områden som vi prioriterar och lyfter fram i Planeringsdirektiv med budget -. Vi vill att Halmstads fulla potential ska tas tillvara. På vägen dit finns det ett antal aspekter som vi behöver förhålla oss till i vårt arbete. Nedan beskriver vi ett antal av de utmaningar som vi bedömer är viktiga inom vårt prioriterade område kring näringslivet och arbetsmarknaden. Omstruktureringen av näringslivet ställer nya krav Globaliseringen har haft stor betydelse för den strukturomvandling som skett i Sverige där produktion av tjänster ökar i förhållande till produktion av varor. Halmstad är inget undantag och förändringarna i näringslivsstrukturen kommer att fortsätta i en ökad takt samtidigt som kraven på anpassningsförmåga kommer att öka. Det ställer krav på oss att vara flexibla och anpassningsbara. Ett diversifierat näringsliv med nischade företag som kan erbjuda unika varor och tjänster kommer att bli nyckeln för att klara sig i den hårdnande konkurrensen. Kommunens roll blir med bakgrund till ovanstående att underlätta för lokal tillväxt genom exempelvis vuxenutbildningen som tillhandahåller efterfrågade utbildningar, att skapa arenor för samarbete mellan olika aktörer så att den kompetens som finns tas tillvara och får bästa möjliga effekt. Utmaningar för fler i arbete Den ekonomiska kris som har präglat vår del av världen de senaste åren, har inte drabbat Halmstads näringsliv lika hårt som det har drabbat kommuner i vår närhet. Detta mycket tack vare att näringslivet i kommunen redan idag är diversifierat. Lågkonjunkturen som inleddes med finanskrisen 2008 påverkade dock även oss och bidrog till att sysselsättningen föll. Sedan 2009 har sysselsättningen åter ökat, men utvecklingen mattades tillfälligt av under slutet av 2011 i spåren av de statsfinansiella problemen i flera europeiska länder. Arbetslösheten, bedöms dock vara fortsatt hög de närmaste åren och är en av de stora utmaningarna i vår tid, både lokalt, nationellt och internationellt. Särskilt bekymmersam är arbetslösheten bland ungdomar som i Halmstad ligger runt 17,5 1 procent, vilket kan jämföras med cirka nio procent 2 för befolkningen som helhet. 1.3 HÅLLBAR UTVECKLING EKOLOGISKT, SOCIALT OCH EKONOMISKT Det är vår övertygelse att kommunen måste utvecklas i en hållbar riktning. Det innebär att vi tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling brukar delas in i tre dimensioner ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar utveckling. Alla tre delarna är lika viktiga. Nedan redogörs för några av de aspekter som påverkar oss, som vi måste förhålla oss till och som därför är viktiga prioriteringar för oss de närmaste åren. 1 Källa: Arbetsförmedlingens månadsstatistik för mars Källa: Arbetsförmedlingens månadsstatistik för mars ERINGSDIREKTIV MED -

10 KAPITEL 1 BARN OCH UTBILDNING, NÄRINGS LIV OCH ARBETE, HÅLLBAR UTVECKLING Ekologiskt hållbar utveckling Den ekologiska aspekten av hållbar utveckling handlar om att hushålla med de naturresurser vi har; bevara vattnens, jordens och ekosystemens produktionsförmåga och att minska den negativa påverkan på naturen och människors hälsa. Det är vår ambition att naturvärdena i kommunen ska vara stora och att den bebyggelse som finns ska vara ekologiskt hållbar. Därför är en hållbar ekologisk utveckling ett prioriterat område för oss. Klimatförändringarna ställer krav på omställningar och anpassning Enligt IPCC- FN:s och WMO:s (World Meteorological Organization) klimatpanel, som har till uppgift att ta fram forskning och bedömningar inom klimatområdet, har den globala uppvärmningen de senaste 100 åren varit runt 0,7 grader. Enligt IPCC:s bedömningar skulle en ökning på mer än två grader under detta århundrade innebära såväl ekologiska som sociala risker. Av den anledningen har både EU och Sverige som mål att den globala medeltemperaturen ska öka med maximalt två grader. Det faktum att klimatförändringarna i stor utsträckning beror på vår användning av fossila bränslen ställer höga krav på omställning till förnybara bränslen, energikällor och hållbara transporter. Urbaniseringen Urbanisering är en stark trend såväl globalt som nationellt som regionalt. Idag bor över hälften av jordens invånare i städer och inom några årtionden beräknas 70 procent av jordens befolkning vara stadsbor. Det ställer krav på vår förmåga att bygga hållbara städer, att kunna möta mänskliga behov utan att för den skull ta stora markarealer i anspråk. Parallellt med att allt fler människor söker sig till stadsbebyggelse ser vi i vårt närområde en kontraurbanisering; en utflyttning från städerna till den tätortsnära landsbygden. Drivkrafterna bakom denna parallella trend kan säkert vara längtan efter att leva nära naturen samtidigt som dessa utflyttare vill kunna behålla en urban livsstil och ha tillgång till det utbud som en större stad kan erbjuda. Socialt hållbar utveckling De sociala aspekterna av hållbar utveckling handlar om att tillgodose alla invånares grundläggande mänskliga behov. Det handlar om inflytande och jämlikhet, att känna trygghet och delaktighet, att ha en livssituation som skapar livsglädje, att hälsan är god och att vår kommun erbjuder en god livskvalitet. Centrala delar inom en socialt hållbar utveckling är att erbjuda en kvalitativ utbildning. De aspekter av den socialt hållbara utvecklingen som rör barn och utbildning berörs dock närmare i ett eget avsnitt i årets planeringsdirektiv med budget. Detta eftersom barn och utbildning är ett av våra prioriterade områden. Utveckla en fungerande dialog som ökar känslan av delaktighet hos invånarna. De senaste årtiondena har inneburit en förändring i medborgarnas politiska beteende. Valdeltagandet har minskat sedan 1970-talet, och tilltron till politiken har försvagats. Väljarna är heller inte längre lika partibundna som tidigare och färre personer är medlemmar i ett politiskt parti. Endast fyra procent av den svenska befolkningen är medlem i ett politiskt parti och av dem är det endast två procent som är aktiva. Trots denna utveckling är förtroendet för demokratin och de offentliga institutionerna fortsatt högt och engagemanget för samhällsfrågor har inte gått ner. Istället kanaliserar medborgarna sitt engagemang på andra sätt. Engagemanget för enskilda frågor i samhället har ökat och många ser nya och effektivare möjligheter att påverka utvecklingen och de politiska besluten via facebook, bloggar och aktionsgrupper. Av den här anledningen menar vi att de olika föreningar som engagerar människor och finns i deras vardag behöver stärkas. Vi vill att invånarna i Halmstads kommun ska känna att deras åsikter spelar roll och känna att de har möjlighet att vara delaktiga i beslut som berör dem. Därför blir det civila samhället en viktig aktör i en socialt hållbar utveckling. Ekonomiskt hållbar utveckling Ekonomisk hållbarhet handlar om att hushålla med mänskliga och materiella resurser på lång sikt. Vi måste bygga ett samhälle och en kommun med god ekonomisk hushållning. Kommunens kostnader har under lång tid ökat mer än vad som motiveras av inflation och volymökningar. En stor utmaning för hos handlar därför om att bryta den kostnadsutveckling som innebär att vi i ett 20 till 30-årigt perspektiv riskerar att få kraftig obalans mellan skatteuttaget och utgifterna. Därför är ekonomiskt hållbar utveckling en viktig utmaning för alla kommunens verksamheter. De ekonomiska förutsättningarna Den ekonomiska utvecklingen i framförallt Sydeuropa avspeglar sig även i den svenska finansiella marknadens utveckling. Flera europeiska länder står inför kraftiga ekonomiska åtstramningar och ERINGSDIREKTIV MED - 10

11 KAPITEL 1 BARN OCH UTBILDNING, NÄRINGS LIV OCH ARBETE, HÅLLBAR UTVECKLING 11 ERINGSDIREKTIV MED -

12 KAPITEL 1 BARN OCH UTBILDNING, NÄRINGS LIV OCH ARBETE, HÅLLBAR UTVECKLING Grekland fortsätter att utgöra ett orosmoment. Samtidigt finns det signaler som visar på en vändning som kan innebära tillväxt, om än en ganska svag sådan. Som en konsekvens av de internationella finansiella marknadernas utveckling föll Sveriges BNP föll väsentligt under den senare delen av Om vi blickar framåt på innevarande år och på är flera aktörer, bland andra SKL optimistiska avseende tillväxttakten i Sverige. Inflationen bedöms vara fortsatt låg de närmaste åren, men arbetslösheten förväntas öka under 2012 för att sedan vända nedåt. För Halmstads del innebär det sannolikt att skatteunderlagstillväxten kommer att vara fortsatt positiv även om den inte är lika stor som vi har haft förväntningar om tidigare. En åldrande befolkning Den prognostiserade ekonomiska utvecklingen i kombination med att antalet äldre i kommunen ökar innebär en utmaning för oss. Statistiska centralbyråns befolkningsprognoser visar att andelen av befolkningen som är över 65 år kommer att öka från dagens 19 procent till 23 procent 2030, samtidigt som andelen av befolkningen i arbetsför ålder minskar. Även om det är glädjande att människor lever allt längre utgör en åldrande befolkning en allt större strukturell utmaning. Halmstads kommun har utöver en åldrande befolkning, en inflyttning av äldre till kommunen. Utvecklingen innebär att det i framtiden kommer att finnas fler unga och gamla i förhållande till antalet yrkesverksamma. Den förändrade befolkningsstrukturen innebär förändrade ekonomiska förutsättningar för kommunen eftersom efterfrågan på välfärdstjänster kommer att öka stadigt. Vi måste därför hitta sätt att bryta kostnadsutvecklingen utan att det påverkar kvaliteten på vår verksamhet. Här är omprövning som redogörs för nedan, ett viktigt verktyg att använda. Omprövning Med omprövning avser vi i korthet alla insatser som reducerar nettokostnaderna utan att kvaliteten på den verksamhet som fortsatt bedrivs försämras. Mot bakgrund av de ekonomiska prognoserna för de kommande åren och det faktum att både Halmstads och Sveriges befolkning blir allt äldre kommer omprövning av verksamhet att vara en naturlig del av kommunens arbetssätt framöver och det är viktigt att förvaltningarna arbetar systematiskt med detta. Utgångsläget för omprövningsbeloppets storlek är liksom tidigare år att förvaltningar vars verksamhet håller hög kvalitet och har låga kostnader, när jämförelser görs med andra kommuner, inte har så stora krav på omprövning som förvaltningar med verksamheter som har höga kostnader eller låg kvalitet. Inom ramen för omprövningar ingår också att förvaltningarna ska arbeta med lokaleffektivisering för att på så vis reducera kommunens kostnader. Vi vill poängtera att omprövningarna ska vara långsiktigt hållbara lösningar som bibehåller eller stärker kvaliteten i kommunens verksamheter. Kvalitetsarbete Kvalitetsarbetet är en viktig del av kommunens verksamhet. Ytterst handlar kvalitetsarbetet om hur och i vilken omfattning kommunen förmår tillgodose invånarnas behov av service och tjänster. Invånarna i vår kommun ska kunna förvänta sig en kostnadseffektiv service för sina skattepengar. Kommunens systematiska kvalitetsarbete ska syfta till att skapa största möjliga nytta för de medel som står till förfogande. Även möjligheten för våra medborgare att själva välja utförare är en viktig del av kvalitetsarbetet. Medborgare vill ha ut olika saker för sina skattepengar och möjligheten att välja utifrån sina egna preferenser blir ytterligare en dimension av kvaliteten. Dessutom hamnar kvalitetsfrågor, men framförallt kunden/brukaren i fokus på ett tydligare sätt när medborgaren själv för möjlighet att välja utförare. Kommunen ska genom sitt kvalitetsarbete garantera kvaliteten på alla verksamheter som den är huvudman för. Det behövs stabila villkor så att verksamheter av god kvalitet kan utvecklas. Det innebär att samma kvalitetskrav ska ställas oavsett om det är kommunen eller någon annan som är utförare av en verksamhet. Både förvaltningschefer och ekonomiansvariga vid förvaltningarna har fått information om vad omprövning innebär och samtliga förvaltningar har påbörjat sitt arbete med att ompröva sin verksamhet och har i samband med budgetarbetet inkommit med förslag. ERINGSDIREKTIV MED - 12

13 KAPITEL 2 VISIONSSTYRNINGSMODELLEN, MÅLSTYRD VERKSAMHET KAPITEL 2 Visionsstyrningsmodellen, målstyrd verksamhet Visionsstyrningsmodellen syftar till att förenkla arbetet med att planera, genomföra och följa upp verksamheternas insatser för att nå visionen om Halmstad 2020 Hemstaden, Kunskapsstaden och Upplevelsestaden. Visionsstyrningsmodellen fastställdes av kommunfullmäktige år HALMSTAD HEMSTADEN Vi är en kommun där människor möts med trygghet, respekt och kärlek. HALMSTAD KUNSKAPSSTADEN Vi bygger en stad där människor växer genom utbildning, företagsamhet och nytänkande. HALMSTAD UPPLEVELSESTADEN Vi skapar en atmosfär som ger livslust - genom aktivitet, gemenskap och livskvalitet. 2.1 VISIONSSTYRNINGS- MODELLEN Visionsstyrningsmodellen består av en fyra- och en ettårig process. Den fyraåriga processen omfattar en djupare strategisk analys samt en översyn av kommunens övergripande mål. Den årliga processen består av fyra moment och inleds varje höst. Planeringsdirektiv med budget utgör den andra delen av den ettåriga processen som inleds med att planeringsförutsättningarna klargörs. Förutsättningarna kartläggs genom att nämnder och bolag bidrar med information om sin verksamhet. Informationen används sedan som underlag till den omvärldsanalys som utgör underlag till arbetet med planeringsdirektiv med budget samt till ägardirektiven för kommunens olika bolag. 13 ERINGSDIREKTIV MED -

14 KAPITEL 2 VISIONSSTYRNINGSMODELLEN, MÅLSTYRD VERKSAMHET Varje år tar den politiska majoriteten och oppositionen fram varsitt planeringsdirektiv med budget. När kommunfullmäktige har tagit beslut om vilket planeringsdirektiv med budget som ska gälla påbörjar nämnderna och bolagen sin verksamhetsplanering. Den ska utgå ifrån antaget planeringsdirektiv, ägardirektiv, men även utifrån de handlingsprogram som kommunfullmäktige också beslutar om och som rör särskilda områden inom kommunens verksamhet. Den sista delen i den årliga processen är analysen och uppföljningen. Uppföljningen delrapporteras tre gånger per år, men mätningar kan göras vid fler tillfällen. Allt inkommet material analyseras och sammanställs innan det presenteras för kommunfullmäktige och eventuella åtgärder vidtas. Det som mäts är de mätetal som är kopplade till de konkretiserade mål som anges i kapitel tre. Mer detaljerad information om mätetalen finns i en bilaga efter budgetsammanställningen. 2.2 ÖVERGRIPANDE OCH KONKRETISERADE MÅL Kommunfullmäktige preciserar vision 2020 genom övergripande och konkretiserade mål. Övergripande mål antas av kommunfullmäktige och omprövas vart fjärde år. I visionsstyrningsmodellen har man delat upp styrningen i nio olika så kallade målområden. De övergripande målen kopplade till varje målområde formuleras på en övergripande nivå med ett tidsperspektiv på år och beskriver de önskvärda framtida tillstånd som kommunfullmäktige vill se inom varje område. Konkretiserade mål antas av kommunfullmäktige och ses över årligen. Målen formuleras på en mer detaljerad nivå med ett kortare tidsperspektiv. Vissa mål kan ha ett längre tidsperspektiv, men då anges delmål som ska nås på vägen. 2.3 ERINGSDIREKTIVETS ROLL I KOMMUNEN Planeringsdirektiv med budget är kommunfullmäktiges viktigaste sätt att styra kommunens verksamheter. Planeringsdirektivet är inte detaljerat och täcker inte alla kommunens verksamheter. Det är medvetet. Planeringsdirektivet lyfter fram ett antal områden som politiken anser vara extra viktiga för kommunfullmäktige och nämnderna/ bolagsstyrelserna att arbeta med inom kommande planperiod. Visionsstyrningsmodellen bygger på att nämnder och bolagsstyrelser, inom ramen för planeringsdirektivet, har en stor frihet att utforma den verksamhet de har ansvar för. De verksamheter som inte är direkt berörda av de konkretiserade målen eller av de övriga prioriteringarna står för den skull inte utan vägledning om vad som ska uppnås. Alla verksamheter kan gå tillbaka till den uppgift nämnden/bolaget har, genom reglementen och ägardirektiv, till kommunfullmäktiges vision, värdegrund och övergripande mål samt till handlingsprogrammen. Varje nämnd och bolag ska utifrån dem sätta sina verksamhets- och medarbetarmål. 2.4 ÅRETS PROCESS I samband med att planeringsdirektiv med budget tas fram, omprövas de konkretiserade målen. I år har Femklövern gjort den genomgången med utgångspunkt i ambitionen att se över på vilket sätt och i vilken grad målen styr kommunens olika verksamheter. I vissa fall har översynen lett till att något mål har ändrats, i några andra fall till att ett mål har tagits bort eller två mål har blivit ett. Vissa mål har också förtydligats i syfte att bli mer styrande än de tidigare var. I årets utgåva av planeringsdirektivet har Femklövern också valt att förklara de konkretiserade målen i text i syfte att skapa en djupare förståelse för det som avses med de olika konkretiserade målen. Tanken med det är att göra det tydligare för respektive verksamhet vilka utmaningar eller problem som Femklövern vill komma åt genom att formulera ett konkretiserat mål. Det är dock inte bara målen som ska ses som styrande. Även texterna och de övergripande målen ska vara vägledande för verksamheterna. Allting kan inte följas upp eller mätas, men är inte desto mindre viktigt, utan ska genomföras. Att ett mål har tagits bort eller slagits samman med ett annat innebär inte heller att det är mindre viktigt. De mål som fanns i förra årets, men som inte finns i detta planeringsdirektiv med budget är sådana mål som verksamheterna redan uppnår och som därmed indirekt har förlorat sin styrförmåga. Årets revidering av målen har genomförts parallellt i olika grupperingar: i partigrupperna, på träffar med de respektive ordförandena i nämnder och styrelser, i Femklöverns verksamhetsberedning som består av en representant per parti och två från Moderaterna, samt på möten dit alla ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige, nämnder och styrelser har bjudits in. ERINGSDIREKTIV MED - 14

15 KAPITEL 3 ÖVERGRIPANDE OCH KONKRETISERADE MÅL KAPITEL 3 Övergripande och konkretiserade mål De övergripande och konkretiserade målen är indelade i nio målområden. I följande kapitel redogörs för de mål som kommunens verksamheter ska arbeta med. Dessutom redogörs för Femklöverns satsningar inom respektive målområde. När verksamhetsföreträdare, såväl som övriga medarbetare och förtroendevalda läser de mål som kommunfullmäktige har beslutat om är det viktigt att de noggrant analyserar vilka mål de kan vara med och bidra till att uppnå. Relevanta frågor att ställa sig i det arbetet är. Varför strävar vi efter dessa effekter? och Vilka bakomliggande faktorer kan den förvaltning eller det bolag jag arbetar på påverka? På så sätt kan målgrupperna för en insats som krävs för att ett mål ska uppnås, identifieras och en kartläggning av vem eller vilken verksamhet som ska arbeta med vilket mål fastställas. BYGGA & BO SID 20 BARN & UTBILDNING SID 16 DEMOKRATI & DIALOG SID 24 MILJÖ & ENERGI SID 28 NÄRINGSLIV & ARBETSMARKNAD SID 32 OMSORG & STÖD SID 36 UPPLEVA & GÖRA SID 48 RESOR & TRAFIK SID 40 TRYGGHET, SÄKERHET & FOLKHÄLSA SID ERINGSDIREKTIV MED -

16 MÅLOMRÅDE BARN& UTBILDNING ERINGSDIREKTIV MED - 16

17 KAPITEL 3 ÖVERGRIPANDE OCH KONKRETISERADE MÅL BARN & UTBILDNING ÖVERGRIPANDE MÅL Barn och ungdomar växer upp i en trygg miljö, som både familj och samhälle tar ansvar för. Den trygga miljön uppmuntrar och bidrar till kreativitet, personligt ansvar, respekt för andra och entreprenörskap. Halmstad är en av landets främsta utbildningskommuner med goda resultat och modern pedagogik. Utbildningen ger förutsättningar för studier och arbete i Sverige och utomlands. Förskolan, grundskolan samt gymnasiet lägger grunden för ett livslångt lärande, en ständig utveckling av den individuella kompetensen. Utbildningen utgår från individens möjligheter och förutsättningar. Den ger kunskaper, färdigheter och förståelse för sammanhang. Vuxenutbildningen underlättar en matchning mellan den enskildes kompetens och arbetsmarknadens behov. Den enskildes önskemål om att främja sin personliga utveckling genom nya kunskaper och ny kompetens bejakas. En personlig utveckling för alla barn och ungdomar I dagens Halmstad når inte alla elever sin fulla potential. Det är vår uppgift som vuxna att hjälpa dem att göra det och vi måste ständigt fråga oss vad vi kan göra för att den enskilde eleven ska nå de resultat som den skulle kunna nå. Det handlar om förutsättningar. Ojämlika villkor mellan olika barn påverkar pojkars och flickors resultat i skolan. Den sociala bakgrunden och föräldrarnas utbildningsbakgrund har ett starkt samband med elevernas utbildningsresultat. Det finns många elever som är i ett behov av extra stöd, både utifrån sin sociala situation och utifrån situationen i skolan. För att i största möjliga mån jämna ut de skillnader som socioekonomiska faktorer har på barns utveckling och skolresultat vill vi att tidiga stödinsatser görs. Dessa insatser ska ha fokus på att trygga och stärka barnets personliga utveckling och familjens förmåga att kunna stödja sina barn i deras utveckling. Det som sagts ovan gäller för barn och unga från förskolan till gymnasiet. Vi gör dock en särskild satsning på förskolan. Vi vill öka förskolans möjligheter att tidigt upptäcka barn i behov av sociala stödinsatser. Vi vill också betona vikten av att samverkan sker i ett tidigt skede och att alla berörda aktörer involveras. Samverkan ska vara utgångspunkten när det gäller alla barn, men kan vara speciellt viktig när det gäller barn i behov av särskilt stöd. Därför satsar vi fem miljoner kronor under och tio miljoner kronor årligen från och med på att minska grupperna i förskolan och på att barn i behov av stöd ska få det stöd de behöver. Alla barn, även barn som kommer från stabila hemförhållanden, kan under perioder ha svårt att klara skolan. På samma vis som det är viktigt att se barn med ett långvarigt behov av stöd på grund av till exempel språksvårigheter eller en funktionsnedsättning, vill vi att orsaker som till exempel tillfälligt jobbiga hemförhållanden eller konflikter i en barn- eller elevgrupp ska uppmärksammas och att lämpliga åtgärder sätts in. Förskolegrupper anpassade efter barnen Även gruppstorlekarna i förskolan ska anpassas efter barnens behov. Med det menar vi att större barn klarar av att vara fler i en grupp än vad mindre barn gör, samt att förskoleavdelningar som ligger i områden där barnen inte vistas lika många timmar på förskolan kan ha större barngrupper. Det finns inget optimalt antal barn per avdelning som passar för alla avdelningar. Behoven varierar och av den anledningen måste även antalet barn per avdelning tillåtas göra det. Därför kommer en kvalitativ utvärdering av barngruppernas storlek och sammansättning att genomföras. Vi har dessutom ett mål som mäter genomsnittligt antal inskrivna 17 ERINGSDIREKTIV MED -

18 BARN & UTBILDNING KAPITEL 3 ÖVERGRIPANDE OCH KONKRETISERADE MÅL barn per avdelning eftersom vi menar att mindre barngrupper främjar ett gott lärande. Nya förskoleavdelningar De senaste åren har det fötts många barn i kommunen. I syfte att möta den ökande efterfrågan görs stora investeringar i nya förskoleavdelningar. Totalt finns finansiering för 27 nya förskoleavdelningar som därmed kan färdigställas fram till och med. När dessa står klara kommer ett antal andra avdelningar avvecklas på grund av att dessa lokaler inte motsvarar kommunens kvalitetskrav. För att kommunstyrelsen ska få kontroll över behovet av avveckling och nybyggnation av ytterligare förskoleavdelningar, ska det fortsättningsvis krävas ett godkännande från kommunstyrelsen när barn och ungdomsnämnden vill avveckla förskoleavdelningar. Även den miljö som barnen har då de vistas utomhus är prioriterad för oss. Därför ökar vi satsningen på bra utemiljöer i anslutning till skolor och förskolor till tre miljoner kronor årligen från. Ett utbildningssystem med valfrihet och mångfald En av Femklöverns bärande idéer är att människor själva ska ha möjlighet att utforma sina liv och göra de val som är bäst för dem. För att det ska vara möjligt krävs att det finns alternativ att välja mellan. Den mångfald av alternativ som finns inom skolan och gymnasieskolan finns inte inom förskolan. Vi vill därför att antalet enskilda förskolor och annan pedagogisk omsorg ökar. Pedagogisk omsorg kan exempelvis vara dagbarnvård eller flerfamiljslösningar. Det som avses är med andra ord olika typer av pedagogisk omsorg som någon annan än kommunen bedriver. Ett utbildningssystem i samtiden Det är skolans uppgift att förbereda elever för ett samhälle som ständigt förändras och utvecklas. Skolan är en utbildning för livet och kanske i synnerhet arbetslivet. Goda studieresultat är en förutsättning för det och därför har vi särskilda mål som fokuserar på våra barn och ungdomars resultat. Eleverna i Halmstads kommun ligger bra till i nationella mätningar och deras studieresultat har förbättrats de senaste åren. I kommuner runt omkring oss har eleverna dock nått ännu bättre resultat vilket ger oss anledning att fundera över vad vi kan göra för att eleverna i våra skolor ska bli ännu bättre. En viktig grupp som vi inte får glömma i det här arbetet är de som av olika, ofta sociala anledningar, har svårt att nå sin fulla potential. Till denna grupp hör exempelvis barn och ungdomar som bor i familjehem. Vi menar att modern pedagogik bygger på modern teknik i undervisningen. Den nya läroplanen innehåller tydliga skrivningar som syftar till att ge eleverna digital kompetens under sin utbildning. Därför vill vi att informations- och kommunikationsteknik (IKT) i skolan ska vara en självklarhet. Tillgången till modern teknik får inte heller bli en fråga som avgörs av vilka hemförhållanden en elev har. Framför allt resurssvaga grupper riskerar att hamna i så kallat digitalt utanförskap om inte skolan kan tillhandahålla datorer i tillräcklig omfattning. För att skapa bättre förutsättningar för användande av IKT i skolan satsar vi för år 11,4 miljoner kronor. Satsningen reduceras därefter till 9,6 miljoner kronor och till 7,8 miljoner kronor. Det skapar förutsättningar för att öka datortätheten för pedagoger och barn i såväl försom grundskolan; en satsning, som delvis bygger på att skolorna själva avsätter resurser för att ta del av IKT-satsningen. Volymförändringar grundskola, förskola och gymnasieskola För att barn- och ungdomsnämnden ska kunna bedriva sin verksamhet med minst bibehållen kvalitet kompenseras nämnden fullt ut för de ökade rörliga kostnader som beror på ett ökat antal barn i förskolan och fler elever i grundskolan. Jämfört med 2012 års budget rör det sig totalt om 14,8 miljoner kronor år, 33,7 miljoner år och 48,4 miljoner år. Anslaget till gymnasieskolan minskar de närmaste åren på grund av att antalet ungdomar i gymnasieskolan minskar. Här nöjer vi oss dock med att minska ramen motsvarande ca 70 procent av de rörliga kostnaderna, för att underlätta omställningen till en gymnasieskola med färre elever. När det byggs nya skolor i kommunen tycker vi att det är rimligt att de får ändamålsenliga inventarier. Därför har vi avsatt 9,5 miljoner kronor för inventarier till Söndrumskolan, sex miljoner till Kattegattgymnasiet och fyra miljoner till Enslövsskolan. En ny skola med fyra nya förskoleavdelningar i Steninge är också på gång. Det är planerat att byggnaden ska vara klar under och vi avsätter 50 miljoner för att det ska vara möjligt. ERINGSDIREKTIV MED - 18

19 KAPITEL 3 ÖVERGRIPANDE OCH KONKRETISERADE MÅL BARN & UTBILDNING KONKRETISERADE MÅL MÅL MÄTETAL MÅLVÄRDE MÅLVÄRDE MÅLVÄRDE MÅLVÄRDE 2020 Mål 1 Barn i behov av stöd ska tidigt, redan i förskole åldern, få sam or dnade sociala insatser. 1. Andel ärenden (anmälningar) avseende förskolebarn där behov av tidiga samordnade, sociala insatser finns och där tidiga, samordnade sociala insatser initierats. 2. Antal anmälningar från barnomsorgen till social tjänsten. Ökning Ökning Ökning Mål 2 Antalet barn i förskolans grupper ska anpassas utifrån barnens behov av en pedagogisk, trygg och kreativ verksamhet. 1. Antal barn/avdelning. Mäts som ett genomsnitt av antal inskrivna barn vid 4 tillfällen per år. 2. Kvalitativ utvärdering av barngruppers storlek och sammansättning vid förskolor. 1. Färre än 17,5 barn/ avdelning Mål 3 Mångfalden och valfriheten avseende förskoleverksamheten ska öka. Antal tillkomna enskilda förskolor och andra verksamheter inom pedagogisk omsorg. Ökning Ökning Ökning Mål 4 Andelen elever som är behöriga till gymnasiet ska öka så att Halmstad år 2020 tillhör en av landets femte bästa kommuner bland gruppen större städer. 1. Andel elever som är behöriga till gymnasiet. 2. Skolresultat för familjehemsplacerade barn och unga. 91,5 procent 92 procent 93 procent Resultat bland de 5 bästa kommunerna. (vid jämförelse med gruppen större städer) Förbättrade skolresultat. 3. Kostnad per betygspoäng. Lägre än genomsnitt för gruppen större städer. Mål 5 Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildning inom 4 år ska öka så att Halmstad år 2020 tillhör en av landets 15 bästa kommuner bland gruppen större städer. 1. Elever som fullföljer gymnasie utbildning (med slutbetyg) inom 4 år. Redovisas per 1. kommunala skolor 2. fristående skolor 2. Skolresultat för familjehemsplacerade unga. 3. Kostnad för gymnasieundervisning. 81 procent 83 procent 85 procent Resultat bland de 15 bästa kommunerna. (vid jämförelse med gruppen större städer) Förbättrade skolresultat. Lägre än genomsnitt för gruppen större städer. Mål 6 Användandet av IKT ska öka i det pedagogiska arbetet. 1. Andel av utbildningstimmar som genomförs med stöd av IKT. 2. Andel pedagoger som har PIM-utbildning (praktisk IToch mediekompetens) 19 ERINGSDIREKTIV MED -

20 MÅLOMRÅDE BYGGA &BO ERINGSDIREKTIV MED - 20

21 KAPITEL 3 ÖVERGRIPANDE OCH KONKRETISERADE MÅL BYGGA & BO ÖVERGRIPANDE MÅL Kust, slätt, skog. Naturvärdena är stora och bebyggelsen harmonierar väl med dem. Bebyggelsen är ekologiskt hållbar, estetiskt tilltalande och bygger på en god, ibland unik och spektakulär, arkitektur. Bostäder, service och arbetsplatser fungerar som en helhet. Tillgången till bostäder är god i hela kommunen. Det omfattar alla upplåtelseformer, det är anpassat till olika åldrar och familjebildningar och ger förutsättningar för ett livslångt boende. Boendemiljöerna är utformade så att de gynnar ett aktivt liv, underlättar integration och motverkar utanförskap. Behovet av mark för bostäder, näringsverksamhet och offentlig service - är långsiktigt säkrat genom framsynta och strategiska förvärv i hela kommunen. Byggklara tomter är en självklarhet. Halmstad växer Halmstad utvecklas, vi blir fler, både tack vare att det föds fler barn och att vi har en inflyttning till kommunen. Vårt geografiska läge är fördelaktigt och utgör en konkurrensfördel för oss i en tid då livsmiljön blir allt viktigare för den som ska välja bostads och arbetsort. Vi behöver dock, både skapa de attraktiva livsmiljöer som människor efterfrågar och kunna möta det behov av bostäder och service som den växande befolkningen för med sig. En hållbar tillväxt i hela kommunen Utmaningen när en stad växer, ligger i att den ska göra det på ett långsiktigt hållbart sätt utan att exploatera viktiga naturresurser och utan att öka segregationen och polariseringen i vårt samhälle. Alla kommunens delar måste ges möjlighet att utvecklas på sina villkor och områden byggas så att det blir enkelt att transportera sig och ta del av kommunens service i form av exempelvis förskolor och skolor. När Halmstad utvecklas menar vi att det är viktigt att den utvecklingen sker i hela kommunen. För en del personer är boende i innerstaden det mest attraktiva och för andra i mindre tätorter eller på landet. Vi fortsätter satsningarna på centrumutveckling både i Halmstads stadskärna och i tätorterna Getinge och Oskarström. För Oskarström finns fyra miljoner kronor avsatta under och. För att utveckla Oskarströms centrum och närliggande förbindelser avsätter vi även pengar för utbyggnad av gång- och cykelbana längs Brogatan och upprustning av Lilla Nissastigen. Upprustningen av Nissastigen ska leda till en ökad tillgänglighet och nyttjande av befintligt rekreationsstråk och mötesplatser. Vi avsätter också pengar i budgeten för ytterligare två centrumutvecklingsprojekt per år. På så sätt skapas möjligheter för orterna utanför Halmstad tätort att växa av egen kraft. Valfrihet och mångfald i bostadsutbudet I dagens Halmstad präglas vissa områden av att andel hyresrätter är stor. För oss är det viktigt att det finns valmöjligheter. Att äga sitt eget boende kan skapa en känsla av frihet och trygghet att själv kunna prioritera, men under vissa perioder i livet är hyresrätt ett bättre alternativ. I alla delar av vår kommun ska det dock vara möjligt att göra boendekarriär och det måste skapas möjligheter för att personer ska kunna bo kvar i det område som man bor i. Olika typer av upplåtelseformer i ett område motverkar även segregation, utanförskap och skapar en mer sammanhållen stad. Därför vill vi att nya detaljplaner och de hus som byggs, skapar förutsättningar för en blandad bebyggelse. 21 ERINGSDIREKTIV MED -

22 BYGGA & BO BOENDEMILJÖERNA ÄR UTFORMADE SÅ ATT DE GYNNAR ETT AKTIVT LIV, UNDERLÄTTAR INTEGRATION OCH MOTVERKAR UTANFÖRSKAP ERINGSDIREKTIV MED - 22

23 KAPITEL 3 ÖVERGRIPANDE OCH KONKRETISERADE MÅL BYGGA & BO KONKRETISERADE MÅL MÅL MÄTETAL MÅLVÄRDE MÅLVÄRDE MÅLVÄRDE Mål 1 Kommunen ska hushålla med markresurserna genom att förtäta befintlig bebyggelse samtidigt som tillgången till goda närmiljöer säkerställs. 1. Antal planer som understödjer förtätning 2. Antal planer med konkreta kompensationsåtgärder Mål 2 Halmstad ska vara en lättill gänglig och attraktiv handels stad och evenemangsort genom att centrum utvecklas. 1. Andel färdigställda upprustningsprojekt 1.1 Brogatan mellan Barnhemsgatan och Nissan 1.2 Storgatan mellan Brogatan och Norre Port 1.3 Antal samordnade insatser med näringslivet procent genomfört 1.3 Ökning procent genomfört 2. Svensk kvalitetsmärkning Uppfylla krav för svensk kvalitetsmärkning. 3. Fysisk tillgänglighet EAH tal medelvärde (EnkeltAvhjälptaHinder). Över 59 Mål 3 Kommunens tätorter ska ha möjligheter att utvecklas och expandera genom att tätortens centrum utvecklas och genom att mark planläggs för bostäder och verksamheter. 1. Total beräknad planreserv för bostäder per tätort. 2. Total beräknad planreserv för verksamheter i hektar/tätort 3. Antal beräknade bostäder i antagna detaljplaner / tätort 4. Utvecklingsinsatser i Oskarström och Getinge. Resultat i enlighet med handlingsprogram för bostadsförsörjning. Resultat i enlighet med handlingsprogram för bostadsförsörjning. Resultat i enlighet med handlingsprogram för bostadsförsörjning. Mål 4 Andelen bostadsrätter och bostäder med äganderätt i de östra stadsdelarna Nyhem, Linehed, Gustavsfält och Andersberg ska öka. Antal tillkomna bostadsrätter och bostäder med äganderätt. Ökning 23 ERINGSDIREKTIV MED -