PLANERINGSDIREKTIV. Antaget av kommunfullmäktige PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET

Transkript

1 ERINGSDIREKTIV MED - Antaget av kommunfullmäktige ERINGSDIREKTIV B A R N & U T B I L D N I N G N Ä R I N G S L I V1 & A R B E T E H Å L L B A R U T V E C K L I N G MED -

2 Sammanfattning Utbildning är en av grundbultarna i ett demokratiskt samhälle och en förutsättning både för ekonomisk tillväxt och växande välfärd. Ett framgångsrikt näringsliv har avgörande betydelse för tillväxten, jobben och finansieringen av välfärden. Men att ensidigt fokusera på ekonomisk tillväxt är inte möjligt utan att det ger en negativ påverkan på miljön eller sociala ojämlikheter. Därför hållbar utveckling ur alla dess tre dimensioner viktigt. De tre dimensionerna av hållbar utveckling- ekologisk, socialt och ekonomiskt hållbar utveckling, är starkt beroende av varandra och samspelar på ett komplext sätt. Det är möjligt att skapa hög ekonomisk tillväxt som inte tar hänsyn till ekologiska eller sociala faktorer. En sådan tillväxt är dock inte hållbar, utan skulle på sikt stanna av på grund av negativ miljöpåverkan och sociala problem. På samma sätt vore det möjligt att skapa social utveckling som inte tar hänsyn till ekonomi eller miljö, men även den skulle på sikt stagnera, på grund av negativa förändringar i miljön eller brist på finansiering. Samma resonemang gäller den ekologiska aspekten ett ensidigt fokus vore möjligt, men socialt och ekonomiskt ohållbart i längden. En viktig aspekt i att ta ansvar för den ekonomiska utvecklingen handlar om att vårda det man har. Det går som en röd tråd genom Planeringsdirektivet med budget -. Våra gemensamma resurser är ändliga och därför måste vi arbeta på ett så resurseffektivt sätt som möjligt. Det är med bakgrund till det som vi har infört omprövning av kommunal verksamhet; en metod som syftar till att verka för en hållbar ekonomisk utveckling. Planeringsdirektiv med budget - fokuserar av dessa anledningar på insatser inom tre områden: barn- och utbildning, näringsliv och arbete samt hållbar utveckling. Vi vill att Halmstads kommun ska erbjuda invånarna en bra service och verksamhet av god kvalitet. Våra ambitioner till trots påverkas vi av omständigheter i vår omvärld. Den här budgeten präglas framförallt av tre faktorer: skatteintäkterna hålls tillbaka av en svag tillväxt i vår omvärld den demografiska förändringen och de ökande behov som den ger upphov till det nya skatteutjämningssystemet som gör att vi i solidaritet med andra kommuner får ett sämre ekonomiskt utfall i år och åren framöver, än vad Halmstad har haft tidigare. Sammantaget gör dessa faktorer att vårt reform- och investeringsutrymme minskar. Likväl är investeringstakten fortfarande mycket hög. Vår bedömning är att det är viktigt att de goda ekonomiska resultat som vi har haft under ett flertal år, ska används för att motverka de effekter som lågkonjunkturen har på tillväxten i Halmstad. Av den anledningen innehåller den här budgeten stora satsningar på framförallt barn och utbildning, men även i infrastruktur. Antalet barn i för- och grundskolan ökar och för att verksamheten ska kunna fortsätta bedrivas med minst bibehållen kvalitet, finns pengar i budgeten för de ökade rörliga kostnader som beror på ett större antal barn i förskolan och fler elever i grundskolan. Budgeten innehåller också stora satsningar på nya förskoleavdelningar. Totalt finns medel för att bygga minst 33 nya förskoleavdelningar fram till och med. Därutöver tillskjuts särskilda driftsmedel för att det ska vara möjligt att få fram lokaler till åtminstone fyra ytterligare avdelningar i Halmstads centrum där trycket på förskoleplatser är som allra störst. När Halmstad växer ska utvecklingen ske i hela kommunen. Därför ska en kommunal vatten- och avloppsledning till Marbäck byggas som ska vara klar år. Halmstads Stadsnät AB får i uppdrag att ansvara för att hjälpa fiberföreningar att söka stöd. Dessutom ska en bredbandsstrategi tas fram som ska klargöra för hur minst 90 procent av alla hushåll i kommunen ska kunna vara uppkopplade senast Budgeten innehåller också satsningar på baden i Getinge och Oskarström och på isbana och omklädningsrum i Oskarström. Det ryms också satsningar på Halmstads stadskärna. Hittills har 32 miljoner kronor avsatts för ändamålet. Just nu pågår ombyggnad av Brogatan och när den är klar ska utvecklingen fortsätta med Storgatan. Även stora satsningar på att förverkliga handlingsprogram för hållbara transporter som kommunfullmäktige antog ryms i budgeten. Pengarna ska bland annat gå till Södra infarten, till att bygga om hållplatser, trafiksäkra korsningar, färdigställa Kattegattleden och bygga klart etapp 2 av Halmstads resecentrum. Även konsten och kulturen får utrymme i Planeringsdirektiv med budget -. Totalt avsätts 30 miljoner kronor som ska gå till att skapa förutsättningar för Hallands konstmuseum att kunna exponera konst på ett utmanande, tilltalande och säkert sätt. Även Kulturskolan får ökade anslag för att klara av att möta den ökande efterfrågan. Köerna till de kurser dit många flickor söker sig är idag långa och det ska åtgärdas genom extra medel om en miljon kronor årligen under planperioden. Halmstad är en kommun med många styrkor och än större möjligheter. Dessa är det allas vårt ansvar att ta vara på och utveckla. I Planeringsdirektiv med budget - tar vi, trots ett ekonomiskt svårt läge, tillvara på dessa möjligheter satsar både på att vårda allt det som är bra med Halmstad och utveckla det som kan bli ännu bättre. I vårt Halmstad får barn och ungdomar bra förutsättningar och en kvalitativ utbildning, näringslivet stärks och människor kommer i arbete, vilket möjliggör att kommunen som helhet utvecklas i en ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar riktning. ERINGSDIREKTIV MED - 2

3 Förslag till beslut KOMMUNSTYRELSEN FÖRESLÅR ATT KOMMUNFULLMÄKTIGE BESLUTAR: ATT fastställa skattesatsen till 20,43 procent, ATT fastställa föreliggande förslag till Planeringsdirektiv med budget -, ATT ATT ATT ATT ATT ATT ATT ATT ATT ATT ATT ATT ATT ATT anslaget för partistöd fastställs till kkr., varav grundstödet utgör 380,7 kkr., medge anslag till kommunstyrelsens förfogande till oförutsedda behov med kkr., medge kommunstyrelsen rätt att omdisponera anslag som reserverats för års löneavtal och tilläggskontrakt för interna hyror, medge kommunstyrelsen rätt att fatta beslut om resultatbalansering och ombudgetering mellan 2013 och, för enskilda investeringsprojekt, inom budgeterat anslag, till en total utgift på över kkr. ska ianspråktagande godkännas av kommunstyrelsen, för byggprojekt inom fastighets- och samhällsbyggnadskontorets anslagsområden medge avvikelser mellan anbud och budgetanslag med maximalt 500 kkr. eller högst 3,0 procent av budgetanslaget för att projekt inte ska försenas, planåren och ska styra den fortsatta ekonomi- och verksamhetsplaneringen, det förhållande att ett investeringsprojekt upptagits år eller inte innebär att projektet är slutgiltigt sanktionerat om vare sig genomförande, tidpunkt eller belopp, kommunstyrelsen har rätt att omsätta lån, det vill säga låna upp belopp motsvarande belopp på de lån som förfaller till betalning, kommunstyrelsen under år har rätt att nyupplåna, det vill säga öka kommunens låneskuld, med totalt kkr, Halmstads Rådhus AB har rätt att omsätta lån, det vill säga låna upp belopp motsvarande belopp på de lån som förfaller till betalning, såsom för egen skuld ingå borgen för Halmstads Rådhus AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om kkr., jämte därpå löpande ränta och kostnader, Halmstads Fastighets AB har rätt att omsätta lån, det vill säga låna upp belopp motsvarande belopp på de lån som förfaller till betalning, såsom för egen skuld ingå borgen för Halmstads Fastighets AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om kkr., jämte därpå löpande ränta och kostnader 3 ERINGSDIREKTIV MED -

4 Innehållsförteckning KAPITEL 2 KAPITEL 1 HALMSTAD 2020 Halmstads kommuns vision och värdegrund Under kapitel 1 redogörs för Halmstad 2020 kommunens vision och den värdegrund som visionen bygger på. 1.1 Halmstads kommuns värdegrund 7 VISIONSSTYRNINGSMODELLEN, MÅLSTYRD VERKSAMHET Att arbeta med mål Under kapitel 2 redogörs för hur visionsstyrningsmodellen är uppbyggd. Modellen syftar till att förenkla arbetet med att planera, genomföra och följa upp verksamheternas insatser för att nå visionen om Halmstad 2020 Hemstaden, Kunskapsstaden och Upplevelsestaden. Visionsstyrningsmodellen fastställdes av kommunfullmäktige år Visionsstyrningsmodellen Övergripande inriktningar och konkretiserade mål Planeringsdirektivets roll i kommunen Ett tydligare fokus 9 KAPITEL 3 BARN OCH UTBILDNING, NÄRINGSLIV OCH ARBETE, HÅLLBAR UTVECKLING Våra fokusområden Under kapitel 3 kan du läsa om ett flertal av de faktorer som Femklövern bedömer att utvecklingen av Halmstads kommun är beroende av. Kapitlet berör både sådana faktorer som vi själva kan påverka och sådana som vi får förhålla oss till genom planering, strategiskt utvecklingsarbete och investeringar. Faktorerna är uppdelade efter Femklöverns tre fokusområden barn och utbildning, näringsliv och arbete, hållbar utveckling. 3.1 Barn och utbildning 10 Nya förutsättningar för förskolan, grundskolan och gymnasieskolan 10 Barn- och elevantal i kommunens verksamheter Näringsliv och arbete 11 Utmaningar för fler i arbete Hållbar utveckling ekologiskt, socialt och ekonomiskt 12 En definition 12 Ekologiskt hållbar utveckling 12 Socialt hållbar utveckling 14 Ekonomiskt hållbar utveckling 14 ERINGSDIREKTIV MED - 4

5 KAPITEL 4 ÖVERGRIPANDE INRIKTNINGAR OCH KONKRETISERADE MÅL Vad vi vill uppnå Under kapitel 4 redogörs för de övergripande inriktningar och konkretiserade mål som ska styra kommunens nämnder och bolag när de planerar för sina verksamheter. Målen är uppdelade i nio mer övergripande områden. Under respektive målområde beskrivs även Femklöverns satsningar inom målområdet. BYGGA & BO SID 22 BARN & UTBILDNING SID 18 DEMOKRATI & DIALOG SID 26 NÄRINGSLIV & ARBETSMARKNAD SID 34 MILJÖ & ENERGI SID 30 OMSORG & STÖD SID 40 RESOR & TRAFIK SID 44 TRYGGHET, SÄKERHET & FOLKHÄLSA SID 48 5 UPPLEVA & GÖRA SID 52 ERINGSDIREKTIV MED -

6 KAPITEL 5 ÖVRIGA PRIORITERINGAR Fem prioriteringar som skapar ett hållbart samhälle Under kapitel 5 beskrivs ett antal uppgifter som är särskilt prioriterade för alla nämnder och bolag att arbeta med under den här planperioden. Dels berörs lagstiftning och riktlinjer kring jämställdhet och tillgänglighet, dels arbete med att skapa giftfria miljöer, dels redogör Femklövern för två viktiga satsningar som syftar till att skapa social sammanhållning i kommunen. 5.1 Giftfri vardag för barn och ungdomar Urbant utvecklingsarbete Ökade livschanser för unga Ett strategiskt jämställdhetsarbete Ett Halmstad tillgängligt för alla 58 KAPITEL 6 HEL- OCH DELÄGDA BOLAG Finansiella mål/budget för de kommunala bolagen Under kapitel 6 redogörs för de kommunala bolagens budget/plan alternativt strävan till procentuella avkastning för perioden Helägda bolag Delägda bolag Specifikation av helägda bolags investeringar 61 KAPITEL 7 Finansiella mål och budgetsammanställning för kommunens nämnder Under kapitel 7 redovisas dels kommunens finansiella mål, dels budgeten för och plan för och. 7.1 Finansiella mål Skattesats Uppräkningsfaktorer Budgetsammanställning Noter Specifikation av anslag Specifikation av investeringar Specifikation av vissa driftanslagsförändringar 81 ERINGSDIREKTIV MED - 6

7 KAPITEL 1 HALMSTAD 2020 KAPITEL 1 Halmstad 2020 Vi har en vision om framtiden i Halmstad. Visionen heter Halmstad 2020 och beskriver hur kommunen vill att Halmstad ska upplevas av alla som bor här och av besökare. HALMSTAD HEMSTADEN Vi är en kommun där människor möts med trygghet, respekt och kärlek. HALMSTAD KUNSKAPSSTADEN Vi bygger en stad där människor växer genom utbildning, företagsamhet och nytänkande. HALMSTAD UPPLEVELSESTADEN Vi skapar en atmosfär som ger livslust - genom aktivitet, gemenskap och livskvalitet. 1.1 HALMSTADS KOMMUNS VÄRDEGRUND Alla Halmstadsbor ska ha möjligheten till delaktighet och inflytande i de demokratiska processerna. I Halmstad har alla människor lika värde och vår gemenskap kännetecken är ömsesidig respekt. Halmstads kommuns utveckling ska vara långsiktigt hållbar. Det innebär att utvecklingen tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Alla medborgare som möter kommunens verksamhet ska känna att de har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter. 7 ERINGSDIREKTIV MED -

8 KAPITEL 2 VISIONSSTYRNINGS MODELLEN, MÅLSTYRD VERKSAMHET KAPITEL 2 Visionsstyrningsmodellen, målstyrd verksamhet För att vi steg för steg ska närma oss visionen om Halmstad 2020 har vi infört en arbetsmodellvisionsstyrningsmodellen. Modellen omfattar mål, planer, omvärldsanalys, arbetsrutiner samt kvalitetssäkring och ska användas av alla förvaltningar och bolag. Visionsstyrningsmodellen syftar till att förenkla arbetet med att planera, genomföra och följa upp verksamheternas insatser för att nå visionen om Halmstad 2020 Hemstaden, Kunskapsstaden och Upplevelsestaden. Visionsstyrningsmodellen fastställdes av kommunfullmäktige år VISIONSSTYRNINGS- MODELLEN Visionsstyrningsmodellen består av en fyra- och en ettårig process. Den fyraåriga processen omfattar en djupare strategisk analys samt en översyn av kommunens övergripande inriktningar. Den årliga processen består av fyra moment och inleds varje höst. Planeringsdirektiv med budget utgör den andra delen av den ettåriga processen som inleds med att planeringsförutsättningarna klargörs. Förutsättningarna kartläggs genom att nämnder och bolag bidrar med information om sin verksamhet. Informationen används sedan som underlag till den omvärldsanalys som utgör underlag till arbetet med planeringsdirektiv med budget samt till ägardirektiven för kommunens olika bolag. Varje år tar den politiska majoriteten och oppositionen fram varsitt planeringsdirektiv med budget. När kommunfullmäktige har tagit beslut om vilket planeringsdirektiv med budget som ska gälla påbörjar nämnderna och bolagen sin verksamhetsplanering. Den ska utgå ifrån antaget planeringsdirektiv, ägardirektiv, men även utifrån de handlingsprogram som kommunfullmäktige också beslutar om och som rör särskilda områden inom kommunens verksamhet. Den sista delen i den årliga processen är analysen och uppföljningen. Uppföljningen delrapporteras tre gånger per år, men mätningar kan göras vid fler tillfällen. Allt inkommet material analyseras och sammanställs innan det presenteras för kommunfullmäktige och eventuella åtgärder vidtas. Det som mäts är de mätetal som är kopplade till de konkretiserade mål som anges i kapitel fyra. Utförligare information om mätetalen finns i bilaga ÖVERGRIPANDE INRIKTNINGAR OCH KONKRETISERADE MÅL Kommunfullmäktige preciserar vision 2020 genom övergripande inriktningar och konkretiserade mål. Övergripande inriktningar antas av kommunfullmäktige och omprövas vart fjärde år. I visionsstyrningsmodellen har styrningen delats upp i nio olika målområden. De övergripande inriktningarna kopplade till varje målområde formuleras på en övergripande nivå med ett tidsperspektiv på år och beskriver de önskvärda framtida tillstånd som kommunfullmäktige vill se inom varje område. Konkretiserade mål antas av kommunfullmäktige och ses över årligen. Målen formuleras på en mer detaljerad nivå med ett kortare tidsperspektiv. Vissa mål kan ha ett längre tidsperspektiv, men då anges delmål som ska nås på vägen. ERINGSDIREKTIV MED - 8

9 KAPITEL 2 VISIONSSTYRNINGS MODELLEN, MÅLSTYRD VERKSAMHET 2.3 ERINGSDIREKTIVETS ROLL I KOMMUNEN Planeringsdirektiv med budget är kommunfullmäktiges viktigaste sätt att styra kommunens verksamheter. Planeringsdirektivet är inte detaljerat och täcker inte alla kommunens verksamheter. Det är medvetet. Planeringsdirektivet lyfter fram ett antal områden som politiken anser vara extra viktiga för kommunfullmäktige och nämnderna/bolagsstyrelserna att arbeta med inom kommande planperiod. Visionsstyrningsmodellen bygger på att nämnder och bolagsstyrelser, inom ramen för planeringsdirektivet, har en stor frihet att utforma den verksamhet de har ansvar för. De verksamheter som inte är direkt berörda av de konkretiserade målen eller av de övriga prioriteringarna står för den skull inte utan vägledning om vad som ska uppnås. Alla verksamheter kan gå tillbaka till den uppgift nämnden/bolaget har, genom reglementen och ägardirektiv, till kommunfullmäktiges vision, värdegrund och övergripande inriktningar samt till handlingsprogrammen. Varje nämnd och bolag ska utifrån dem sätta sina verksamhets- och medarbetarmål. 2.4 ETT TYDLIGARE FOKUS I samband med att planeringsdirektiv med budget tas fram, omprövas de konkretiserade målen. I år har Femklövern gjort den genomgången med utgångspunkt i ambitionen att se över på vilket sätt och i vilken grad målen styr kommunens olika verksamheter. Det har också varit en ambition att minska målen i antal eftersom vi menar att färre mål ger ett ökat fokus på de mål som återstår. De mål som är allra mest prioriterade och angelägna har behållits. Mål som anger en ambitionsökning har också behållits, medan mål som har uppfyllts och arbetssättet är implementerat har tagits bort. Målens formuleringar har ändrats så lite som möjligt i syfte att skapa en stabilitet i organisationens arbete med målen. En del mätetal har dock reviderats utifrån synpunkter från förvaltningar och bolag. Kommunens verksamheter styrs på ett antal olika sätt. Planeringsdirektivet är ett viktigt styrdokument, men det finns även lagar, riktlinjer och uppföljning av verksamheter som reglerar vad som ska göras och i viss mån även hur. Mål som styrs via andra styrinstrument har därför tagits bort från planeringsdirektivet, men resultatet kommer att fångas upp andra sätt, exempelvis genom verksamhetscontrolling. I årets utgåva av planeringsdirektivet har Femklövern också arbetat ytterligare med att förklara de konkretiserade målen i text i syfte att skapa en djupare förståelse för det som avses med de olika konkretiserade målen. Tanken med det är att göra det tydligare för respektive verksamhet vilka utmaningar eller problem som Femklövern vill komma åt genom att formulera ett konkretiserat mål. Det är dock inte bara målen som ska ses som styrande. Även texterna och de övergripande inriktningarna ska vara vägledande för verksamheterna. Allting kan inte följas upp eller mätas, men är inte desto mindre viktigt. Årets revidering av målen har i likhet med övriga planeringsdirektivet, skett i olika grupperingar: i partigrupperna, på träffar med de respektive ordförandena i nämnder och styrelser, i Femklöverns verksamhetsberedning, samt på möten dit alla Femklöverns ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige, nämnder och styrelser har bjudits in. DET ÄR DOCK INTE BARA MÅLEN SOM SKA SES SOM STYRANDE. ÄVEN TEXTERNA OCH DE ÖVERGRIPANDE INRIKTNINGARNA SKA VARA VÄGLEDANDE FÖR VERKSAMHETERNA. 9 ERINGSDIREKTIV MED -

10 KAPITEL 3 BARN OCH UTBILDNING, NÄRINGS LIV OCH ARBETE, HÅLLBAR UTVECKLING KAPITEL 3 Barn och utbildning, näringsliv och arbete, hållbar utveckling Utvecklingen av vår kommun är beroende av ett flertal faktorer. Både sådana som vi själva kan påverka och sådana som vi får förhålla oss till genom planering, strategiskt utvecklingsarbete och investeringar. I det här kapitlet redogör vi för tre mer övergripande områden, som vi bedömer är viktiga och som vi har valt att prioritera och fokusera på i Planeringsdirektiv med budget BARN OCH UTBILDNING Rätten till utbildning är en av grundbultarna i ett demokratiskt samhälle. En bra och kvalitativ utbildning är en förutsättning för ekonomisk tillväxt och växande välfärd i ett hållbart samhälle. Utbildningssystemet spelar en avgörande roll för människors chanser att få ett arbete eller kunna försörja sig genom eget företagande. Utbildning skapar möjligheter och ger färdigheter som gör att människor kan stå på egna ben och förverkliga sina drömmar. Ett bra utbildningssystem är också en förutsättning i ett demokratiskt samhälle, eftersom utbildning skapar möjligheter för individer att delta aktivt i samhället och fatta egna aktiva beslut. Utbildningen ska dock inte bara förmedla kunskap. Den ska se till hela individen, förstå individens behov och anpassa insatserna efter dessa. Ingen elev är den andre lik och de ska mötas som de individer de är. En kommun med höga ambitioner måste ha ett utbildningsväsende som står sig både i nationell och i internationell jämförelse. Av den anledningen är barnen, ungdomarna och den utbildning de får i förskolan, den nioåriga grundskolan och i gymnasiet oerhört viktig. I kommunens totala budget är barn och utbildning den absolut största utgiftsposten och dess verksamhet bland de viktigaste som kommunen ansvar för. Därför är barnen och deras utbildning ett av Femklöverns prioriterade områden under planperioden. Nya förutsättningar för förskolan, grundskolan och gymnasieskolan I juli 2011 trädde en ny skollag, en reviderad läroplan för förskolan samt en reviderad läroplan och en ny kursplan för grund- och särskolan i kraft. Det har gett utbildningsväsendet förändrade förutsättningar. Även gymnasieskolan fick förändrade förutsättningar i och med GY2011: revidering av gymnasieskolan, som trädde i kraft under hösten Reformen innebär bland annat att antalet utbildningsprogram blir 18, varav sex är studieförberedande och tolv är yrkesprogram som leder till direkt anställningsbarhet. Den nya skollagen omfattar utbildning från förskolan till och med vuxenutbildning och innehåller förutom mycket annat en skarpare lagstadgad värdegrund för alla skolformer, där kopplingen till Barnkonventionen blir tydligare. Enligt skollagen ska alla barn och elever få möjlighet att utvecklas så långt som möjligt, utifrån sina egna förutsättningar och har rätt till utbildning av sådan kvalitet att de får likvärdiga förutsättningar att nå utbildningens mål. Dessutom innehåller skollagen en rad förändringar och förstärkningar som bland annat innebär att förskolan är en egen skolform, ökade krav på arbetet med elevhälsa, tillgång till skolbibliotek, nya bestämmelser kring systematiskt kvalitetsarbete. Det här ställer krav på omställning, nytänkande och innovationskraft. Förutom att skollagen poängterar alla barns lika rätt till utbildning så pekar den på ett viktigt instrument för att nå de mål som finns för utbildningsväsendet, men kanske framförallt för att anpassa den till den generation som idag går i skolan; nämligen det entreprenöriella lärandet. ERINGSDIREKTIV MED - 10

11 KAPITEL 3 BARN OCH UTBILDNING, NÄRINGS LIV OCH ARBETE, HÅLLBAR UTVECKLING Dagens elever har helt andra förutsättningar och krav på sin utbildning. När omvärlden förändras måste utbildningen förändras med den. De stora valmöjligheter som dagens samhälle erbjuder, det snabba informationsflödet och tillgången till teknik skapar en generation elever som ställer andra krav. Krav på att utbildningen ska vara föränderlig i samma takt som omvärlden är. Som lärare kan det kanske vara svårt att möta krav som är i ständig förändring. Då är det entreprenöriella lärandet ett verktyg för att lyckas hantera svängningarna och verka i samklang med samhället och näringslivet. Det är för framtiden vi utbildar våra elever. Detta kan verka som självklarheter, men förutsättningarna för våra barn och ungdomar ser väldigt olika ut och den nya skollagen samt läro- och kursplanerna pekar ut riktningen för hur en undervisning som skapar lika möjligheter att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar ska gå till. Barn- och elevantal i kommunens verksamheter Ytterligare en utmaning inom utbildningsväsendet är de förändrade barnkullarna. Det föds fler barn totalt sett, men framförallt har det skett en omflyttning inom kommunen som innebär att allt fler barnfamiljer med riktigt små barn är bosatta i centrum. Dessa nya förutsättningar måste vi kunna möta. Efter toppen år 2008, fortsätter elevantalet i gymnasieskolan att minska under. Bedömningarna gör gällande att elevunderlaget kommer fortsätta minska de allra närmaste åren och som minst beräknas elevantalet bli år. Sedan beräknas elevunderlaget åter att öka, men det kommer inte att vara lika stort som 2008 förrän i mitten av 2030-talet 1. Den här utvecklingen ställer krav på flexibilitet och anpassning när det gäller såväl lokaler som personella resurser, ett arbete som redan har påbörjats och som är prioriterat. Ytterligare en utmaning för kommunens egna verksamheter är det faktum att allt fler friskolor etablerar sig i kommunen. Detta får konsekvenser som bland annat innebär att barnoch ungdomsnämnden samt utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden behöver anpassa sina lokaler så att lokalutnyttjandet blir så resurseffektivt som möjligt. Lokalanpassning är nödvändigt i en föränderlig verksamhet. Framförallt barn- och ungdomsnämnden har en viktig uppgift framför sig när det gäller detta. Kommunstyrelsen har att i samverkan med nämnden 1. SCB, Sveriges framtida befolkning ta fram en plan för hur detta ska gå till och när dessa nödvändiga förändringar ska träda ikraft. 3.2 NÄRINGSLIV OCH ARBETE Ett framgångsrikt näringsliv har avgörande betydelse för tillväxten, jobben och välfärden i vår kommun. Halmstad har goda förutsättningar att fortsätta växa och utvecklas. Vi vill förbättra och förenkla för företagare. Syftet är att bidra till att skapa de allra bästa förutsättningarna för ett framgångsrikt näringsliv, som i sin tur bidrar till en stabilare arbetsmarknad. Eftersom näringslivet är en så viktig aktör för kommunens utveckling är det även fortsättningsvis ett av de områden som vi prioriterar och lyfter fram i årets planeringsdirektiv. Utmaningar för fler i arbete Det är nu femte året i rad som världsekonomin präglas av kris. Det har resulterat i en långdragen lågkonjunktur i Sverige som helhet. Halland och Halmstad drabbades under inledningen av lågkonjunkturen av färre personalneddragningar i näringslivet än många andra regioner, men under 2012 tillhörde Halland de regioner i Sverige som drabbades hårdast av varsel. I november 2012 varslades fler personer i vår region, än under någon enskild månad under finanskrisen och Halmstad var en av kommunerna i Halland där flest antal varsel inträffade 2. Bedömningen är att utvecklingen på arbetsmarknaden kommer att vara fortsatt svag. Sysselsättningsutvecklingen kan leda till förhållandevis stora och snabba förändringar i branschstrukturen. Den rådande lågkonjunkturen med stora neddragningar i industrin kommer sannolikt att snabba på strukturomvandlingarna i näringslivet från industrisamhälle till ett mer kunskapsintensivt samhälle. De slutsatser som kan dras efter tidigare lågkonjunkturer och nedgångar i sysselsättningen är att globalisering, ökande internationell konkurrens och fler nya företag ökar behovet av möjligheter till omställning hos arbetskraften. I sämre tider ökar utflödet från arbetsmarknaden och det finns stor risk för att individer och enskilda kommuner får betala ett högt pris för strukturomvandlingen. Halmstad är som sagt inget undantag och förändringarna i näringslivsstrukturen kommer att fortsätta i ökad takt. 2. Region Halland, Förutsättningar för tillväxt och välfärd i Halland 2013, 2013 s ERINGSDIREKTIV MED -

12 KAPITEL 3 BARN OCH UTBILDNING, NÄRINGS LIV OCH ARBETE, HÅLLBAR UTVECKLING Neddragningarna på arbetsmarknaden tenderar också att drabba de personer som står längst ifrån arbetsmarknaden värst. Personer som sägs upp från sina arbeten i en lågkonjunktur tenderar att vara mer sårbara vid framtida lågkonjunkturer. Det är därför viktigt att dessa personer snabbt kommer tillbaka i sysselsättning igen. Kommunen måste tillsammans med andra aktörer arbeta aktivt med att skapa förutsättningar för att dessa människor ska kunna försörja sig själva genom arbete. En av de grupper som är prioriterade för oss är ungdomarna. Ungdomsarbetslösheten är hög i Sverige. Bland ungdomar i Halmstad ligger den på 17,5 procent 3, vilket kan jämföras med knappt nio procent 4 för befolkningen som helhet. Siffror som är alltför höga och som kräver kraftiga insatser. Men utmaningarna ligger inte bara i att omstruktureringen av näringslivet ställer krav på kompetensutveckling av arbetskraften. Den demografiska utvecklingen som bedöms leda till att andelen av befolkningen som är i förvärvsarbetande ålder kommer att minska i förhållande till framför allt andelen äldre, är också en stor utmaning. Ur ett arbetsmarknadsperspektiv är konsekvensen en risk för brist på arbetskraft inom de närmaste årtiondena. Utmaningarna finns således både i närtid och på längre sikt. Halmstads näringsliv Ett diversifierat näringsliv med nischade företag, som kan erbjuda unika varor och tjänster, kommer att bli nyckeln för att klara sig i den hårdnande konkurrensen. Näringslivsstrukturen i Halmstads kommun är mycket varierad. Små och medelstora företag dominerar företagskartan. Det finns drygt företag, allt från enskilda firmor till aktiebolag. Det är en styrka eftersom det gör kommunen mindre konjunkturkänslig. Ungefär 75 procent har max tio anställda. Det kan tolkas som att det finns en intressant tillväxtpotential. Det är vår avsikt att kommunen ska understödja utvecklingen, särskilt inom områden som bedöms som kunskapsintensiva. Understödet kan bland annat få sitt uttryck i att samverkan mellan offentliga och privata aktörer inom området intensifieras. Tillsammans kan vi utveckla vårt gemensamma varumärke. Kommunens roll blir med bakgrund till ovanstående att underlätta för lokal tillväxt genom exempelvis vuxenutbildningen som tillhandahåller efterfrågade utbildningar, att skapa arenor för samarbete mellan olika aktörer så att den kompetens som finns tas tillvara och får bästa möjliga effekt. 3.3 HÅLLBAR UTVECKLING EKOLOGISKT, SOCIALT OCH EKONOMISKT Liksom de flesta länder i väst har Sverige haft en nästan oavbruten ekonomisk tillväxt de senaste århundradena. Utvecklingen har varit avgörande för skapandet av det välfärdssamhälle vi har idag, men den har samtidigt gett upphov till problem i form av miljöförstöring och sociala ojämlikheter. Att alltför ensidigt fokusera på ekonomisk tillväxt utan att ta hänsyn till ekologiska eller sociala aspekter av utvecklingen är inte hållbart på sikt. Såväl EU som Sverige eftersträvar en hållbar tillväxt utifrån begreppets tre dimensioner ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling. Det är vår övertygelse att Halmstads kommun måste bidra i detta arbete och aktivt driva det framåt. Därför är hållbar utveckling ett av våra tre prioriterade områden även i årets planeringsdirektiv. En definition De tre faktorerna i begreppet hållbar utveckling är starkt beroende av varandra och samspelar på ett komplext sätt. Det är möjligt att skapa hög ekonomisk tillväxt som inte tar hänsyn till ekologiska eller sociala faktorer. En sådan tillväxt är dock inte hållbar, utan skulle på sikt stanna av på grund av negativ miljöpåverkan och sociala problem. På samma sätt vore det möjligt att skapa social utveckling som inte tar hänsyn till ekonomi eller miljö, men även den skulle på sikt stagnera, på grund av negativa förändringar i miljön eller brist på finansiering. Samma resonemang gäller den ekologiska aspekten ett ensidigt fokus vore möjligt, men socialt och ekonomiskt ohållbart i längden. Ekologiskt hållbar utveckling Den ekologiska aspekten av hållbar utveckling handlar om att vi måste hushålla med naturresurser; bevara vattnens, jordens och ekosystemens produktionsförmåga och minska den negativa påverkan på naturen och människors hälsa. Det är vår ambition att naturvärdena i kommunen ska vara stora och att den bebyggelse som finns ska vara ekologiskt hållbar. 3. Källa: Arbetsförmedlingens månadsstatistik för april Källa: Arbetsförmedlingens månadsstatistik för april 2013 ERINGSDIREKTIV MED - 12

13 13 ERINGSDIREKTIV MED -

14 KAPITEL 3 BARN OCH UTBILDNING, NÄRINGS LIV OCH ARBETE, HÅLLBAR UTVECKLING Klimatförändringarna ställer krav på omställningar och anpassning Enligt IPCC 5, som har till uppgift att ta fram forskning och bedömningar inom klimatområdet, har den globala uppvärmningen de senaste 100 åren varit runt 0,7 grader. Enligt IPCC:s bedömningar skulle en ökning på mer än två grader under detta århundrade innebära såväl ekologiska som sociala risker varför både EU och Sverige har som mål att den globala medeltemperaturen ska öka med maximalt två grader. Det faktum att klimatförändringarna i stor utsträckning beror på vår användning av fossila bränslen ställer höga krav på omställning till förnybara bränslen, energikällor och hållbara transporter. Vägarna som leder dit kan se olika ut men har en sak gemensamt en strävan efter att åstadkomma en bestående förändring hos olika aktörer, som i sin tur leder till långsiktiga effekter. För att uppnå dessa effekter krävs att kommunens verksamheter samverkar både internt och med externa aktörer. Urbaniseringen Urbanisering är en stark trend såväl globalt som nationellt som regionalt. Idag bor över hälften av jordens invånare i städer och inom några årtionden beräknas 70 procent av jordens befolkning vara stadsbor. Det ställer krav på vår förmåga att bygga hållbara städer, att kunna möta mänskliga behov utan att för den skull ta stora markarealer i anspråk. Parallellt med att allt fler människor söker sig till stadsbebyggelse ser vi i vårt närområde en kontraurbanisering; en utflyttning från städerna främst till tätorterna på landsbygden. Drivkrafterna bakom denna parallella trend kan säkert vara längtan efter att leva nära naturen samtidigt som dessa utflyttare vill kunna behålla en urban livsstil och ha tillgång till det utbud som en större stad kan erbjuda. Den här utvecklingen måste vi kunna möta både vad gäller utbud, bostäder och kommunikationer. Socialt hållbar utveckling De sociala aspekterna av hållbar utveckling handlar om att alla invånares grundläggande mänskliga behov tillgodoses. Det rör inflytande och jämlikhet, trygghet och delaktighet, att ha en livssituation som skapar livsglädje, att hälsan är god och att vår kommun erbjuder god livskvalitet. Centrala delar inom en socialt hållbar utveckling är att erbjuda en kvalitativ utbildning. De aspekter av den socialt hållbara utvecklingen som rör barn och utbildning berörs dock närmare i ett eget avsnitt i årets planeringsdirektiv med budget. Detta eftersom barn och utbildning är ett av våra prioriterade områden. En fungerande dialog som ökar känslan av delaktighet hos invånarna De senaste årtiondena har inneburit en förändring i medborgarnas politiska beteende. Valdeltagandet har minskat sedan 1970-talet, och tilltron till politiken har minskat. Väljarna är inte lika partibundna som tidigare och färre personer är medlemmar i ett politiskt parti. Endast fyra procent av den svenska befolkningen är medlem i ett politiskt parti och av dem är det endast två procent som är aktiva. Trots denna utveckling är förtroendet för demokratin och de offentliga institutionerna fortsatt högt och engagemanget för samhällsfrågor har inte gått ner. Istället kanaliserar medborgarna sitt engagemang på andra sätt. Engagemanget för enskilda frågor i samhället har ökat och många ser nya möjligheter att påverka utvecklingen och de politiska besluten via facebook, bloggar och aktionsgrupper. Ekonomiskt hållbar utveckling Ekonomisk hållbarhet handlar om att hushålla med mänskliga och materiella resurser på lång sikt. Vi måste bygga ett samhälle och en kommun med god ekonomisk hushållning. Kommunens kostnader har under lång tid ökat mer än vad som motiveras av inflation och volymökningar. En stor utmaning för oss handlar därför om att bryta den kostnadsutveckling som innebär att vi i ett 20 till 30-årigt perspektiv riskerar att få kraftig obalans mellan skatteuttaget och utgifterna. En ekonomiskt hållbar utveckling är därför en nödvändighet för alla kommunens verksamheter. En åldrande befolkning De kommande decenniernas demografiska förändringar innebär en utmaning för oss. Medelåldern har stigit från 37,1 år 1968 till 41,2 år Andelen äldre, 65 år och däröver, har under samma period ökat från 13,4 procent till 19,1 procent. Statistiska centralbyråns befolkningsprognoser visar att andelen av befolkningen som är över 65 år kommer att öka från dagens 19 procent till 23 procent 2030, samtidigt som andelen av befolkningen i arbetsför ålder minskar 6. Även om det är glädjande att människor lever allt längre utgör en åldrande befolkning en allt större 5. FN:s och WMO:s (World Meteorological Organization) klimatpanel. 6. SCB, Sveriges framtida befolkning, 2013, hämtad från aspx ERINGSDIREKTIV MED - 14

15 KAPITEL 3 BARN OCH UTBILDNING, NÄRINGS LIV OCH ARBETE, HÅLLBAR UTVECKLING strukturell utmaning. Halmstads kommun har utöver en åldrande befolkning, en inflyttning av äldre till kommunen. Utvecklingen innebär att det i framtiden kommer att finnas fler unga och gamla i förhållande till antalet yrkesverksamma. Den förändrade befolkningsstrukturen innebär förändrade ekonomiska förutsättningar för kommunen eftersom efterfrågan på välfärdstjänster kommer att öka stadigt. Vi måste därför hitta sätt att bryta kostnadsutvecklingen utan att det påverkar kvaliteten på vår verksamhet. Här är omprövning, som det redogörs för nedan, ett viktigt verktyg att använda. Intäkter och kostnader behöver gå ihop Svensk ekonomi hålls tillbaka av en svag tillväxt i vår omvärld, men tillväxten beräknas ändå öka något under 2013 och. Skatteunderlaget stärker kommunsektorns ekonomi framöver, men räcker ändå inte till för att klara de förväntade kostnadsökningarna i de kommunala verksamheterna de närmaste åren. Så skriver SKL (Sveriges kommuner och Landsting) i sin senaste prognos över den svenska ekonomins utveckling. De demografiska förändringarna i vårt samhälle, med fler barn i skolverksamheterna och fler äldre, gör att vi måste prioritera om och anpassa verksamheterna till de resurser vi har. Vi måste hitta långsiktigt hållbara lösningar som gör att vi inte behöver använda kommunens eget kapital för att klara av driften av våra verksamheter. Kommunens ekonomi kommer annars att urholkas och det utrymme vi har för att göra investeringar i infrastruktur, byggnader och kommunala anläggningar, minskar. Det här är naturligtvis inte hållbart i längden och vi har ett ansvar för kommande generationer att säkerställa att vi inte gör av med det utrymme för investeringar som har byggts upp under en lång tid. Det är en utmaning för oss att säkerställa att våra skatteintäkter täcker de kostnader vi har för våra verksamheter. Omprövningar är ett sätt, men det kommer inte att räcka. Under hösten 2012 kom ny lagstiftning som ger Halmstads kommun nya förutsättningar. Det nya skatteutjämningssystemet gör att vi i solidaritet med andra kommuner har ett mindre ekonomiskt utrymme i år och åren framöver, än vad vi har haft tidigare. Sammanlagt gör dessa faktorer att vi måste arbeta effektivare för att få ut så mycket som möjligt ur varje skattekrona. Systematiskt arbete med kostnadsutvecklingen Kostnaderna för våra verksamheter kan inte öka i en större omfattning än vad intäkterna gör. Under och är den här budgeten inte fullt finansierad på grund av ett flertal faktorer som kommunen inte kan påverka. Ett vikande skatteunderlag, de förändringar som har skett i skatteutjämningssystemet och ökad efterfrågan på kommunens välfärdstjänster såväl inom förskolan som inom äldreomsorgen och inom socialtjänstens verksamhet, är tre bidragande faktorer. I början av kommer kommunstyrelsen att föreslå åtgärder kring hur denna obalans för och ska hanteras, så att kommunens verksamheter har planeringsförutsättningarna klara för sig. Omvärldsförändringarna ökar trycket på att göra förändringar så att kommunkoncernens samlade resurser kan användas mer effektivt. Kommunen behöver gå igenom kostnadsläget för våra olika verksamheter utifrån de faktorer som går att påverka lokalt. Kostnads- och intäktskontroll måste få ett ökat fokus. Det inbegriper hur olika delar av kommunen samverkar kring olika tjänster, hur vi upphandlar, hur vi planerar långsiktigt, hur taxor används etc. Återkommande skattehöjningar kommer inte att vara ett långsiktig hållbart alternativ för att möta omvärldsförändringarna. I sina prognoser över den svenska kommunala ekonomin har SKL räknat ut att kommunalskatten skulle behöva höjas med cirka 13 kronor de närmaste 20 åren 7 om ingenting annat görs för att möta en förväntad stadigt ökande efterfrågan på kommunala välfärdstjänster. Omprövning Mot bakgrund av de ekonomiska prognoserna för de kommande åren och det faktum att både Halmstads och Sveriges befolkning blir allt äldre kommer omprövning av verksamhet att vara en naturlig del av kommunens arbetssätt framöver och det är viktigt att förvaltningarna arbetar systematiskt med detta. Med omprövning avser vi i korthet alla insatser som reducerar nettokostnaderna utan att kvaliteten på den verksamhet som fortsatt bedrivs försämras. Både förvaltningschefer och ekonomiansvariga vid förvaltningarna har fått information om vad omprövning innebär. Samtliga förvaltningar har arbetat med att ompröva sin verksamhet och har i 7. SKL, Framtidens utmaning Välfärdens långsiktiga finansiering 2010, hämtad från 15 ERINGSDIREKTIV MED -

16 KAPITEL 3 BARN OCH UTBILDNING, NÄRINGS LIV OCH ARBETE, HÅLLBAR UTVECKLING samband med budgetarbetet inkommit med förslag på omprövningar. Utgångsläget för omprövningsbeloppets storlek är liksom tidigare år att förvaltningar vars verksamhet håller hög kvalitet och har låga kostnader, när jämförelser görs med andra kommuner, inte har lika stora krav på omprövning som övriga förvaltningar. Inom ramen för omprövningar ingår också att förvaltningarna ska arbeta med lokaleffektivisering för att på så vis reducera kommunens kostnader. Vi vill poängtera att omprövningarna ska vara långsiktigt hållbara lösningar som bibehåller eller stärker kvaliteten i kommunens verksamheter. Kvalitetsarbete Kvalitetsarbetet är en viktig del av kommunens verksamhet. Ytterst handlar kvalitetsarbetet om hur och i vilken omfattning kommunen förmår tillgodose invånarnas behov av service och tjänster. Invånarna i vår kommun ska kunna förvänta sig en kostnadseffektiv service för sina skattepengar. Kommunens systematiska kvalitetsarbete ska syfta till att skapa största möjliga nytta för de medel som står till förfogande. Även möjligheten för våra medborgare att själva välja utförare är en viktig del av kvalitetsarbetet. Medborgare vill ha ut olika saker för sina skattepengar och möjligheten att välja utifrån sina egna preferenser blir en ytterligare dimension av kvaliteten. Dessutom hamnar kvalitetsfrågor, men framförallt kunden i fokus på ett tydligare sätt när medborgaren själv för möjlighet att välja utförare. Tidplaner för investeringar Vi vill också betona vikten av att kommunen håller sina tidsplaner vad gäller investeringsbudgeten. Investeringsprojekt ska färdigställas samma år som investeringsanslagen budgetmässigt är utlagda på. Projekt eller andra investeringsbehov som av verksamhetsföreträdare beskrivits som verksamhetskritiska eller akuta ska genomföras de år som medlen äskas och beviljas för. Detta är för oss en trovärdighetsfråga. Investeringsmedel som anslagits för denna typ av åtgärder, men som inte används i tid, kan komma att begäras åter. Taxor Många av kommunens verksamheter finansieras delvis av att den som utnyttjar en tjänst betalar en taxa för densamma. I dag finns ingen tydlig helhetsbild i kommunen av kommunens olika taxor och hur de är uppbyggda. Varje nämnd ska ha en klar bild över vilka taxor som tas ut inom nämndens verksamhet. I de fall en taxa behöver justeras och kommunfullmäktige är den instans som beslutar om nivån i taxan, så ska ärendet förberedas så att kommunfullmäktige kan ta beslut om det på sitt sammanträde i november. Det skapar en tydlighet både inåt i organisationen och utåt åt de kunder och brukare som betalar avgiften. Kommunen ska genom sitt kvalitetsarbete garantera kvaliteten på alla verksamheter som den är huvudman för. Det behövs stabila villkor så att verksamheter av god kvalitet kan utvecklas. Det innebär att samma kvalitetskrav ska ställas oavsett om det är kommunen eller någon annan som är utförare av en verksamhet. ERINGSDIREKTIV MED - 16

17 KAPITEL 4 KAPITEL 4 ÖVERGRIPANDE INRIKTNINGAR OCH KONKRETISERADE MÅL Övergripande inriktningar och konkretiserade mål De övergripande inriktningarna och konkretiserade målen är indelade i nio målområden. I följande kapitel redogörs för de mål som kommunens verksamheter ska arbeta med under de kommande åren. Dessutom redogörs för Femklöverns satsningar inom respektive målområde. När verksamhetsföreträdare, såväl som övriga medarbetare och förtroendevalda läser de mål som kommunfullmäktige har beslutat om är det viktigt att de noggrant analyserar vilka mål de kan vara med och bidra till att uppnå. Relevanta frågor att ställa sig i det arbetet är. Varför strävar vi efter dessa effekter? och Vilka bakomliggande faktorer kan den förvaltning eller det bolag jag arbetar på påverka? På så sätt kan målgrupperna för en insats som krävs för att ett mål ska uppnås, identifieras och en kartläggning av vem eller vilken verksamhet som ska arbeta med vilket mål fastställas. BYGGA & BO SID 22 BARN & UTBILDNING SID 18 DEMOKRATI & DIALOG SID 26 NÄRINGSLIV & ARBETSMARKNAD SID 34 MILJÖ & ENERGI SID 30 RESOR & TRAFIK SID 44 OMSORG & STÖD SID 40 TRYGGHET, SÄKERHET & FOLKHÄLSA SID UPPLEVA & GÖRA SID 52 ERINGSDIREKTIV MED -

18 MÅLOMRÅDE BARN& UTBILDNING ERINGSDIREKTIV MED - 18

19 KAPITEL 4 ÖVERGRIPANDE INRIKTNINGAR OCH KONKRETISERADE MÅL BARN & UTBILDNING ÖVERGRIPANDE INRIKTNING Barn och ungdomar växer upp i en trygg miljö, som både familj och samhälle tar ansvar för. Den trygga miljön uppmuntrar och bidrar till kreativitet, personligt ansvar, respekt för andra och entreprenörskap. Halmstad är en av landets främsta utbildningskommuner med goda resultat och modern pedagogik. Utbildningen ger förutsättningar för studier och arbete i Sverige och utomlands. Förskolan, grundskolan samt gymnasiet lägger grunden för ett livslångt lärande, en ständig utveckling av den individuella kompetensen. Utbildningen utgår från individens möjligheter och förutsättningar. Den ger kunskaper, färdigheter och förståelse för sammanhang. Vuxenutbildningen underlättar en matchning mellan den enskildes kompetens och arbetsmarknadens behov. Den enskildes önskemål om att främja sin personliga utveckling genom nya kunskaper och ny kompetens bejakas. En personlig utveckling för alla barn och ungdomar Det är vår uppgift som vuxna att hjälpa våra barn och ungdomar att utvecklas och nå sin fulla potential. Vi måste ständigt fråga oss vad vi kan göra för att den enskilde eleven ska nå de resultat som den skulle kunna nå. Det handlar om förutsättningar. Ojämlika villkor mellan olika barn påverkar pojkars och flickors resultat i skolan. Den sociala bakgrunden och föräldrarnas utbildningsbakgrund har ett starkt samband med elevernas utbildningsresultat. Det finns många elever som är i ett behov av extra stöd, både utifrån sin sociala situation och utifrån situationen i skolan. För att i största möjliga mån jämna ut de skillnader som socioekonomiska faktorer har på barns utveckling och skolresultat vill vi att tidiga stödinsatser görs. Dessa insatser ska ha fokus på att trygga och stärka barnets personliga utveckling och familjens förmåga att kunna stödja sina barn i deras utveckling. Det som sagts ovan gäller för barn och unga från förskolan till gymnasiet. Vi gör dock en särskild satsning på förskolan. Vi vill öka förskolans möjligheter att tidigt upptäcka barn i behov av sociala stödinsatser. Vi vill också betona vikten av att samverkan sker i ett tidigt skede och att alla berörda aktörer involveras. Samverkan ska vara utgångspunkten när det gäller alla barn, men kan vara speciellt viktig när det gäller barn i behov av särskilt stöd. Därför satsar vi ytterligare fem miljoner kronor årligen från och med på att minska grupperna i förskolan och på att barn i behov av stöd ska få bättre förutsättningar. Alla barn, även barn som kommer från stabila hemförhållanden, kan under perioder ha svårt att klara skolan. På samma vis som det är viktigt att se barn med ett långvarigt behov av stöd på grund av till exempel språksvårigheter eller en funktionsnedsättning, vill vi att orsaker som till exempel tillfälligt jobbiga hemförhållanden eller konflikter i en barn- eller elevgrupp ska uppmärksammas och att lämpliga åtgärder sätts in. Fortsatt satsning på att minska förskolegrupperna Även gruppstorlekarna i förskolan ska anpassas efter barnens behov. Med det menar vi exempelvis att äldre barn klarar av att vara fler i en grupp än vad yngre barn gör. Det finns inget optimalt antal barn per avdelning som passar för alla avdelningar. Behoven varierar och av den anledningen måste även antalet barn per avdelning tillåtas göra det. Av den anledningen kommer en kvalitativ utvärdering av barngruppernas storlek och sammansättning att genomföras. Vi har dessutom ett mål som mäter genomsnittligt antal inskrivna barn per avdelning eftersom vi menar att mindre barngrupper främjar ett gott lärande. Vi avsätter fem miljoner kronor årligen under planperioden för att skapa lokalmässiga förutsättningar för att verksamheten ska kunna möta de demografiska behoven. Vi vill också uppmana barn- och ungdomsnämnden att hitta kreativa lösningar kring de utmaningar som uppstår som en konsekvens av omflyttningar inom kommunen och det ökande antalet små barn i de centrala delarna av 19 ERINGSDIREKTIV MED -

20 BARN & UTBILDNING KAPITEL 4 ÖVERGRIPANDE INRIKTNINGAR OCH KONKRETISERADE MÅL Halmstad. Lösningarna kan röra såväl administrativ samverkan som förändrad lokalanvändning. Nya förskoleavdelningar De senaste åren har det fötts många barn i kommunen. I syfte att möta den ökande efterfrågan görs stora investeringar i nya förskoleavdelningar. Totalt finns medel för att bygga minst 33 nya förskoleavdelningar fram till och med. Därutöver tillskjuts särskilda driftsmedel för att skyndsamt möjliggöra för inhyrning av åtminstone fyra ytterligare avdelningar i Halmstads centrum. Alla nybyggda förskoleavdelningar innebär dock inte ett antalsmässigt tillskott då ett stort antal avdelningar kommer att fungera som ersättning till gamla eller arbetsmiljömässigt dåliga lokaler. Den beräkning som finns i dagsläget är att tillskottet av nya avdelningar därför blir netto cirka 22 styck. För att kommunstyrelsen ska få kontroll över behovet av avveckling och nybyggnation av ytterligare förskoleavdelningar, krävs ett godkännande från kommunstyrelsen när barn och ungdomsnämnden vill avveckla förskoleavdelningar. Flera förskolebyggnader är också i behov av renoveringar på grund av byggtekniska lösningar som användes förr. Vi avsätter ett investeringsanslag om totalt 22 miljoner kronor för skapa en bättre inomhusmiljö. Även den utomhusmiljö som barnen har är prioriterad för oss. Därför fortsätter satsningen på bra utemiljöer i anslutning till skolor och förskolor. Lärarkarriär En satsning på lärarna är en satsning på eleverna. Läraren är en avgörande faktor för elevens resultat. Vi ser därför att en prioritering på förstelärare och lektorer i enlighet med regeringens satsning om totalt 880 miljoner kronor för landet som helhet, är angelägen. Genom satsningen ges skolverksamheten en direkt möjlighet att erbjuda yrkesskickliga lärare att göra karriär inom läraryrket. I Halmstad ska det finnas förstelärare och på sikt även lektorer i både grundskolan och på gymnasiet. Ett utbildningssystem i samtiden Det är skolans uppgift att förbereda elever för ett samhälle som ständigt förändras och utvecklas. Skolan är en utbildning för livet och kanske i synnerhet arbetslivet. Goda studieresultat är en förutsättning för det och därför har vi särskilda mål som fokuserar på våra barn och ungdomars resultat. Eleverna i Halmstads kommun ligger bra till i nationella mätningar och deras studieresultat har förbättrats de senaste åren. I kommuner runt omkring oss har eleverna dock nått ännu bättre resultat, vilket ger oss anledning att fundera över vad vi kan göra för att eleverna i våra skolor ska bli ännu bättre. En viktig grupp som vi inte får glömma i det här arbetet är de som av olika, ofta sociala anledningar, har svårt att nå sin fulla potential. Till denna grupp hör exempelvis barn och ungdomar som bor i familjehem. Vi menar att modern pedagogik bygger på modern teknik i undervisningen. Den nya läroplanen innehåller tydliga skrivningar som syftar till att ge eleverna digital kompetens under sin utbildning. Därför vill vi att IKT (informations och kommunikationsteknik) i skolan ska vara en självklarhet. Tillgången till modern teknik får inte heller bli en fråga som avgörs av vilka hemförhållanden en elev har. Framför allt resurssvaga grupper riskerar att hamna i så kallat digitalt utanförskap om inte skolan kan tillhandahålla datorer i tillräcklig omfattning. För att skapa bättre förutsättningar för användande av informations- och kommunikationsteknik (IKT) i skolan fortsätter vi satsningen som inleddes i budgeten för 2013 och satsar 9,6 miljoner kronor år och 7,8 miljoner kronor år och. Det ger förutsättningar för att öka datortätheten för pedagoger och barn i såväl för- som grundskolan. Satsningen bygger delvis på att skolorna själva avsätter resurser för att ta del av pengarna. Volymförändringar grundskola, förskola och gymnasieskola För att barn- och ungdomsnämnden ska kunna bedriva sin verksamhet med minst bibehållen kvalitet kompenseras nämnden fullt ut för de ökade rörliga kostnader som beror på ett ökat antal barn i förskolan och fler elever i grundskolan. Jämfört med 2013 års budget rör det sig totalt om 28,1 miljoner kronor år, 46,7 miljoner år och 59,8 miljoner år. Anslaget till gymnasieskolan minskar de närmaste åren på grund av att antalet ungdomar i gymnasieskolan minskar. Här nöjer vi oss dock med att minska ramen motsvarande ca 70 procent av de rörliga kostnaderna, för att underlätta omställningen till en gymnasieskola med färre elever. En ny skola med fyra nya förskoleavdelningar i Steninge är också på gång. Det är planerat att byggnaden ska vara klar under och vi avsätter 50 miljoner för att det ska vara möjligt. ERINGSDIREKTIV MED - 20