Planeringsdirektiv. med budget Halmstad BARN & UTBILDNING NÄRINGSLIV & ARBETE HÅLLBAR UTVECKLING

Transkript

1 Planeringsdirektiv med budget BARN & UTBILDNING NÄRINGSLIV & ARBETE HÅLLBAR UTVECKLING Halmstad

2 PLANERINGSDIREKTIV MED Klicka på huset för att komma till innehållsförteckningen. Välkommen till denna helt digitala utgåva av planeringsdirektiv med budget från majoritetsgrupperingen Femklövern+. Dokumentet skiljer sig något från tidigare år och har omarbetats för att öka läsbarheten och användbarheten vid läsning på surfplatta. Var du än befinner dig i dokumentet har du tillgång till en snabbmeny högst upp på sidan. Denna ger dels en indikation om i vilken del av dokumentet du för närvarande befinner dig i, dels ger den möjlighet att enkelt hoppa till de övriga delarna. Kapitel 4, Inriktningar och mål, innehåller dessutom ett antal snabblänkar till de olika målområdena. Dessa finner du längst ned på sidorna i kapitlet. Slutligen har sidformatet och textstorleken anpassats i hela dokumentet i syfte att optimera läsupplevelsen på de vanliga surfplattorna. Har du frågor eller funderingar kring dokumentet, innehållet såväl som utseendet är du välkommen att kontakta majoritetens informationssekreterare via epost (andrea. egerlundh@halmstad.se) eller på OMSLAGSFOTO: Patrik Leonardsson ENTYPO PICTOGRAMS: Daniel Bruce FOTO: Bildbyrån Matton (s. 18, 40, 46, 56, 61), Patrik Leonardsson (s. 26, 31, 36), Anna Wallefors (s. 50)

3 PLANERINGSDIREKTIV MED För ett Halmstad där möjligheterna tas tillvara Utbildning är en av grundbultarna i ett demokratiskt samhälle och en förutsättning både för ekonomisk tillväxt och växande välfärd. Ett framgångsrikt näringsliv har avgörande betydelse för tillväxten, jobben och finansieringen av välfärden. Men att ensidigt fokusera på ekonomisk tillväxt är inte möjligt. Planeringsdirektiv med budget fokuserar på insatser inom tre områden: barn- och utbildning, näringsliv och arbete samt hållbar utveckling. Vi vill att Halmstads kommun ska erbjuda invånarna en bra service och verksamhet av god kvalitet. Våra ambitioner till trots påverkas vi av omständigheter i vår omvärld. Den här budgeten präglas framförallt av fyra faktorer:»» De demografiska förändringarna med en stor inflyttning, ett ökat antal personer i de äldre och yngre åldrarna»» En fortsatt alltför hög arbetslöshet»» En svag konjunkturutveckling»» Klimatförändringar Samtidigt är utgångsläget i den här bud-

4 PLANERINGSDIREKTIV MED geten bättre än på länge. Investeringstakten är hög och kommunens nämnder får stora ekonomiska tillskott för att kunna möte den ökande efterfrågan på välfärdstjänster. Framförallt är satsningarna inom barn- och ungdomsnämndens och hemvårdsnämndens ansvarsområden betydande. Satsningarna på utveckling runt om i kommunen fortsätter. Arbetet med utvecklingsprogrammen intensifieras och medel för att fler utvecklingsprogram i våra serviceorter finns. Genom investeringar i konstgräsplaner, idrotts- och lekplatser samt på ridanläggningen i Mickedala skapas förutsättningarna för fler att utöva idrott. Den här budgeten har även en tydlig kulturprägel. Kulturnämnden får medel för att kunna erbjuda fler Halmstadbor kulturupplevelser, anslaget till konstnärlig utsmyckning i samband med ny- och ombyggnad av offentliga lokaler och anläggningar mer än fördubblas och Kulturskolan får medel för att kunna erbjuda fler barn en plats på den kurs de ansökt om. Halmstad är en kommun med många styrkor och än större möjligheter. Det är med glädje och ödmjukhet vi tar oss an uppgiften att, tillsammans med Halmstads kommuns alla förtroendevalda och medarbetare, fortsätta utveckla vår kommun. Det är det allas vårt ansvar att ta vara på och utveckla vår verksamhet. I Planeringsdirektiv med budget fortsätter vi satsningarna på ett Halmstad där barn och ungdomar får bra förutsättningar och en kvalitativ utbildning, näringslivet stärks och människor kommer i arbete, vilket möjliggör att kommunen som helhet utvecklas i en ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar riktning.

5 PLANERINGSDIREKTIV MED Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar: ATT fastställa skattesatsen till 20,43 procent, ATT fastställa föreliggande förslag till Planeringsdirektiv med budget , ATT anslaget för partistöd fastställs till kkr, varav grundstödet utgör 380,7 kkr, ATT medge anslag till kommunstyrelsens förfogande till oförutsedda behov med kkr, ATT medge kommunstyrelsen rätt att omdisponera anslag som reserverats för 2015 års löneavtal och tilläggskontrakt för interna hyror, ATT medge kommunstyrelsen rätt att fatta beslut om resultatbalansering och ombudgetering mellan 2014 och 2015, ATT för enskilda investeringsprojekt, inom budgeterat anslag, till en total utgift på över kkr skall ianspråkstagande godkännas av kommunstyrelsen, ATT för byggprojekt inom fastighets- och samhällsbyggnadskontorets anslagsområden medge avvikelser mellan anbud och budgetanslag med maximalt 500 kkr eller högst 3,0 procent av budgetanslaget för att projekt inte skall försenas, ATT planåren 2016 och 2017 skall styra den fortsatta ekonomi- och verksamhetsplaneringen, ATT det förhållande att ett investeringsprojekt upptagits år 2016 eller 2017 inte innebär att projektet är slutgiltigt sanktionerat om vare sig genomförande, tidpunkt eller belopp, ATT kommunstyrelsen har rätt att omsätta lån, det vill säga låna upp belopp motsvarande belopp på de lån som förfaller till betalning, ATT kommunstyrelsen har rätt att nyupplåna, det vill säga öka kommunens låneskuld, kkr till en total låneskuld på kkr, ATT Halmstads Rådhus AB har rätt att omsätta lån, det vill säga låna upp belopp motsvarande belopp på de lån som förfaller till betalning, ATT såsom för egen skuld ingå borgen för Halmstads Rådhus AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om kkr, jämte därpå löpande ränta och kostnader, ATT Halmstads Fastighets AB har rätt att omsätta lån, det vill säga låna upp belopp motsvarande belopp på de lån som förfaller till betalning, ATT såsom för egen skuld ingå borgen för Halmstads Fastighets AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om kkr, jämte därpå löpande ränta och kostnader

6 PLANERINGSDIREKTIV MED INNEHÅLLSFÖRTECKNING Halmstads kommuns vision 7 Visionsstyrningsmodellen, målstyrd verksamhet Visionsstyrningsmodellen Övergripande inriktningar och konkretiserade mål Planeringsdirektivets roll i kommunen Utveckling av organisations kultur och värderingar Årets revidering av målen Tre prioriterade områden Barn och utbildning Näringsliv och arbete Hållbar utveckling ekologiskt, socialt och ekonomiskt...12 Övergripande inriktningar och konkretiserade mål Barn & Utbildning Bygga & Bo Demokrati & Dialog Miljö & Energi Näringsliv & Arbetsmarknad Omsorg & Stöd Resor & Trafik Trygghet, säkerhet & folkhälsa Uppleva & Göra Övriga prioriteringar Halmstad den inkluderande kommunen Ett strategiskt jämställdhetsarbete Hel- och delägda kommunala bolag Helägda bolag Delägda bolag Specifikation av helägda bolags investeringar...74 Budget Finansiella mål Skattesats Uppräkningsfaktorer Resultatutjämningsreserv Budgetsammanställning Noter Specifikation av anslag Specifikation av investeringar Specifikation av vissa driftanslagsförändringar...96

7 PLANERINGSDIREKTIV MED Kapitel 1 Halmstads kommuns vision 7 Halmstads kommuns vision Vi har en vision om framtiden i Halmstad. HALMSTAD HEMSTADEN Vi är en kommun där människor möts med trygghet, respekt och kärlek HALMSTAD KUNSKAPSSTADEN Vi är en kommun där människor växer och utvecklas genom livslångt lärande och kreativitet, företagsamhet och innovativt tänkande HALMSTAD UPPLEVELSESTADEN Vi har en atmosfär som ger livslust genom aktivitet, gemenskap och livskvalitet 1.1 S VÄRDEGRUND Halmstads vision bygger på demokratiska värden. Du som invånare i Halmstad ska kunna delta och ha inflytande i de demokratiska processerna. I Halmstad har alla människor lika värde och vår gemenskaps kännetecken är ömsesidig respekt. Alla som möter kommunens verksamhet ska känna att de har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter. Halmstads kommuns utveckling ska vara långsiktigt hållbar. Det innebär att utvecklingen tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov.

8 PLANERINGSDIREKTIV MED Kapitel 2 Visionsstyrningsmodellen, målstyrd verksamhet 8 Visionsstyrningsmodellen, målstyrd verksamhet För att vi steg för steg ska närma oss visionen om Halmstad Hemstaden, Kunskapsstaden och Upplevelsestaden har vi infört en arbetsmodell: visionsstyrningsmodellen. Modellen omfattar mål, planer, omvärldsanalys, arbetsrutiner samt kvalitetssäkring och ska användas av alla förvaltningar och bolag. Visionsstyrningsmodellen syftar till att förenkla arbetet med att planera, genomföra och följa upp verksamheternas insatser för att nå visionen. Visionsstyrningsmodellen fastställdes av kommunfullmäktige år VISIONSSTYRNINGS- Visionsstyrningsmodellen består av en fyra- och en ettårig process. Den fyraåriga processen omfattar en djupare strategisk analys samt en översyn av kommunens övergripande mål. Den årliga processen består av fyra moment. Planeringsdirektiv med budget utgör den andra delen av den ettåriga processen som inleds med att planeringsförutsättningarna klargörs. Förutsättningarna kartläggs genom att nämnder och bolag bidrar med information om sin verksamhet. Informationen används sedan som underlag till den omvärldsanalys som utgör underlag till arbetet med planerings direktiv med budget samt till ägardirektiven för kommunens bolag. Varje år tar den politiska majoriteten och oppositionen fram varsitt planeringsdirektiv med budget. När kommunfullmäktige har tagit beslut om vilket planeringsdirektiv med budget som ska gälla påbörjar nämnderna och bolagen sin verksamhetsplanering. Den ska utgå ifrån antaget planeringsdirektiv, ägardirektiv, men även utifrån de handlingsprogram som kommunfullmäktige också beslutar om och som rör särskilda områden inom kommunens verksamhet. Den sista delen i den årliga processen är analysen och uppföljningen. Uppföljningen delrapporteras tre gånger per år, men mätningar kan göras vid fler tillfällen. Allt material som kommer in analyseras och sammanställs innan det presenteras för kommunfullmäktige och eventuella åtgärder vidtas. Det som mäts är de mätetal som är kopplade till de konkretiserade mål som anges i kapitel fyra. Utförligare information om mätetalen finns i bilaga 1.

9 PLANERINGSDIREKTIV MED Kapitel 2 Visionsstyrningsmodellen, målstyrd verksamhet ÖVERGRIPANDE OCH KONKRETISERADE MÅL Kommunfullmäktige preciserar visionen genom övergripande inriktningar och konkretiserade mål. Övergripande inriktningar antas av kommunfullmäktige och omprövas vart fjärde år. I visionsstyrningsmodellen har styrningen delats upp i nio olika målområden. De övergripande inriktningarna kopplade till varje målområde formuleras på en övergripande nivå med ett tidsperspektiv på år och beskriver de önskvärda framtida tillstånd som kommunfullmäktige vill se inom varje område. Konkretiserade mål antas av kommunfullmäktige och ses över årligen. Målen formuleras på en mer detaljerad nivå med ett kortare tidsperspektiv. Vissa mål kan ha ett längre tidsperspektiv, men då anges delmål som ska nås på vägen. 2.3 PLANERINGSDIREKTIVETS ROLL I KOMMUNEN Planeringsdirektiv med budget är kommunfullmäktiges viktigaste sätt att styra kommunens verksamheter. Planeringsdirektivet är inte detaljerat och täcker inte alla kommunens verksamheter. Det är medvetet. Planeringsdirektivet lyfter fram ett antal områden som politiken anser vara extra viktiga för kommunfullmäktige och nämnderna/bolagsstyrelserna att arbeta med inom kommande planperiod. Visionsstyrningsmodellen bygger på att nämnder och bolagsstyrelser, inom ramen för planeringsdirektivet, har en stor frihet att utforma den verksamhet de ansvarar för. De verksamheter som inte är direkt berörda av de konkretiserade målen eller av de övriga prioriteringarna står för den skull inte utan vägledning om vad som ska uppnås. Alla verksamheter kan gå tillbaka till den uppgift nämnden/bolaget har, genom reglementen och ägardirektiv, till kommunfullmäktiges vision, värdegrund och övergripande inriktningar samt till handlingsprogrammen. Varje nämnd och bolag ska utifrån dem sätta sina verksamhets- och medarbetarmål. 2.4 UTVECKLING AV ORGANISATIONSKULTUR OCH VÄRDERINGAR 2012 inledde kommunen ett kultur- och värderingsprojektet i samverkan med Sveriges kommuner och landsting (SKL). Målet med projektet var att uppnå en organisationskultur som kännetecknas av förtroendevaldas och medarbetares engagemang, delaktighet och ansvarstagande, ett invånar- och målgruppsfokus samt en integrerad värdegrund. Arbetet har i varierande grad bedrivits på förvaltningar och bolag samt av kommunstyrelsen. Under 2013 och 2014 fanns ett särskilt fokus på ledarskapets roll för organisationskultur och värderingar. Inom ramen för arbetet har ledord

10 PLANERINGSDIREKTIV MED Kapitel 2 Visionsstyrningsmodellen, målstyrd verksamhet 10 för vår gemensamma önskvärda kultur tagits fram med bred förankring inom organisationen: Delaktighet, Respekt, Professionalism och Samverkan. Dessa ledord ska vara vägledande för den fortsatta processen. Projektet övergår nu i en driftfas och arbetet ska fortsätta inom respektive avdelning. Vi har lärt oss mycket under resans gång och nu ska dessa lärdomar realiseras i konkreta aktiviteter i syfte att bidra till att uppnå den gemensamma önskvärda kulturen. Vi vill betona vikten av att organisationskultur och värderingar ses som ett naturligt inslag i styrning, ledning och verksamhet. Varje nämnd och bolagsstyrelse samt förvaltnings- och bolagsledning ska utifrån verksamhetens uppdrag integrera kultur- och värderingsaspekterna för att nå de mål som sätts upp i detta planeringsdirektiv och bedriva verksamhet med hög kvalitet för dem kommunen är till för: invånare och andra målgrupper. 2.5 ÅRETS REVIDERING AV MÅLEN I samband med att planeringsdirektiv med budget tas fram, omprövas de konkretiserade målen. I år har målens formuleringar ändrats så lite som möjligt i syfte att skapa en stabilitet i organisationens arbete med målen. En del målvärden och mätetal har dock reviderats utifrån synpunkter från förvaltningar och bolag. I arbetet med planeringsdirektiv med budget kommer ett mer omfattande arbete med målen att göras. Det är dock inte bara målen som ska ses som styrande. Även texterna och de övergripande inriktningarna ska vara vägledande för verksamheterna. Allting kan inte följas upp eller mätas, men är inte desto mindre viktigt. Tanken med texterna är också att göra det tydligare för respektive verksamhet vilka utmaningar eller problem som vi vill komma åt genom att formulera ett konkretiserat mål. Kommunens verksamheter styrs på ett antal olika sätt. Planeringsdirektivet är ett viktigt styrdokument, men det finns även lagar, riktlinjer och uppföljning av verksamheter som reglerar vad som ska göras och i viss mån även hur. Vi vill betona vikten av att organisationskultur och värderingar ses som ett naturligt inslag i styrning, ledning och verksamhet

11 PLANERINGSDIREKTIV MED Kapitel 3 Tre prioriterade områden 11 Tre prioriterade områden Utvecklingen av vår kommun är beroende av ett flertal faktorer. Både sådana som vi själva kan påverka och sådana som vi får förhålla oss till genom planering, strategiskt utvecklingsarbete och investeringar. I det här kapitlet redogör vi för tre mer övergripande områden, som vi bedömer är viktiga och som vi har valt att prioritera och fokusera på i Planeringsdirektiv med budget BARN OCH UTBILDNING Rätten till utbildning är en av grundbultarna i ett demokratiskt samhälle. En bra och kvalitativ utbildning är en förutsättning för ekonomisk tillväxt och växande välfärd i ett hållbart samhälle. Utbildningssystemet spelar en avgörande roll för människors chanser att få ett arbete eller kunna försörja sig genom eget företagande. Utbildning skapar möjligheter och ger färdigheter som gör att människor kan stå på egna ben, delta aktivt i samhället och fatta egna beslut. Barnen, ungdomarna och den utbildning de får i förskolan, den nioåriga grundskolan och i gymnasiet är viktig. I kommunens totala budget är barn och utbildning den absolut största utgiftsposten och dess verksamhet bland de viktigaste som kommunen ansvar för. Därför är barnen, eleverna och deras utbildning ett av kommunens prioriterade områden även under den här planperioden. Fortsatt fokus på skolans uppdrag Tre år har nu gått sedan den nya skollagen trädde ikraft. Enligt skollagen ska alla barn och elever få möjlighet att utvecklas så långt som möjligt, utifrån sina egna förutsättningar och har rätt till utbildning av sådan kvalitet att de får likvärdiga förutsättningar att nå utbildningens mål. Det är med detta i sikte som vi i Halmstads kommun ska bedriva utbildningsverksamhet. 3.2 NÄRINGSLIV OCH ARBETE Ett framgångsrikt näringsliv har avgörande betydelse för tillväxten, jobben och välfärden i kommunen. Halmstad har goda förutsättningar att fortsätta växa och utvecklas. Vi vill förbättra och förenkla för företagare. Syftet är att bidra till att skapa de allra bästa förutsättningarna för ett framgångsrikt näringsliv, som i sin tur bidrar till en stabilare arbetsmarknad. Eftersom näringslivet är en så viktig

12 PLANERINGSDIREKTIV MED Kapitel 3 Tre prioriterade områden 12 aktör för kommunens utveckling är det även fortsättningsvis ett av de områden som vi prioriterar och lyfter fram i årets planeringsdirektiv. Utmaningar för fler i arbete Under 2014 har trenden vänt. Andelen i arbete ökar både i Sverige som helhet och lokalt i Halmstad. Arbetslösheten bland ungdomarna har också minskat även om siffrorna här är fortsatt höga. Neddragningarna på arbetsmarknaden tenderar att drabba de personer som står längst ifrån arbetsmarknaden värst. Personer som sägs upp från sina arbeten i en lågkonjunktur tenderar att vara mer sårbara vid framtida lågkonjunkturer. Kommunen måste tillsammans med andra aktörer arbeta aktivt med att skapa förutsättningar för att dessa människor ska kunna försörja sig själva genom arbete. Världen befinner sig i en tid med mycket stora flyktingströmmar. En del av dessa flyktingar kommer till Sverige och Halmstad för att söka trygghet och möjligheten till nytt liv. De människor som söker sig till Halmstad är välkomna hit och är en del av vår kommuns positiva utveckling. Vi kommer aktivt arbeta med att öka integrationen och allas möjligheter till delaktighet i samhället. Men utmaningarna ligger också i den demografiska utvecklingen som bedöms leda till att andelen av befolkningen som är i förvärvsarbetande ålder kommer att minska i förhållande till framför allt andelen äldre personer. Ur ett arbetsmarknadsperspektiv är konsekvensen en risk för brist på arbetskraft inom de närmaste årtiondena. Utmaningarna finns med andra ord både i närtid och på längre sikt. Halmstads näringsliv Ett diversifierat näringsliv med nischade företag, som kan erbjuda unika varor och tjänster, kommer att bli nyckeln för att klara sig i den hårdnande konkurrensen. Kommunens roll är att underlätta lokal tillväxt genom exempelvis vuxenutbildningen som tillhandahåller efterfrågade utbildningar, att skapa arenor för samarbete mellan olika aktörer så att den kompetens som finns tas tillvara och får bästa möjliga effekt. 3.3 HÅLLBAR UTVECKLING EKOLOGISKT, SOCIALT OCH EKONOMISKT Liksom de flesta länder i väst har Sverige haft en nästan oavbruten ekonomisk tillväxt de senaste århundradena. Utvecklingen har varit avgörande för skapandet av det välfärdssamhälle vi har idag, men den har samtidigt gett upphov till problem i form av miljöförstöring och sociala ojämlikheter. Att alltför ensidigt fokusera på ekonomisk tillväxt utan att ta hänsyn till ekologiska eller sociala aspekter av utvecklingen är inte hållbart på sikt. Det är

13 PLANERINGSDIREKTIV MED Kapitel 3 Tre prioriterade områden 13 vår övertygelse att Halmstads kommun ska arbeta med att eftersträva en hållbar utveckling utifrån begreppets tre dimensioner ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling. Därför är hållbar utveckling ett av våra tre prioriterade områden även i årets planeringsdirektiv. En definition De tre faktorerna i begreppet hållbar utveckling är starkt beroende av varandra och samspelar på ett komplext sätt. Det är möjligt att skapa hög ekonomisk tillväxt som inte tar hänsyn till ekologiska eller sociala faktorer. En sådan tillväxt är dock inte hållbar, utan skulle på sikt stanna av på grund av negativ miljöpåverkan och sociala problem. På samma sätt vore det möjligt att skapa social utveckling som inte tar hänsyn till ekonomi eller miljö, men även den skulle på sikt stagnera, på grund av negativa förändringar i miljön eller brist på finansiering. Samma resonemang gäller den ekologiska aspekten ett ensidigt fokus vore möjligt, men socialt och ekonomiskt ohållbart i längden. Ekologiskt hållbar utveckling Den ekologiska aspekten av hållbar utveckling handlar om att vi måste hushålla med naturresurser; bevara vattnens, jordens och ekosystemens produktionsförmåga och minska den negativa påverkan på naturen och människors hälsa. Det är vår ambition att naturvärdena i kommunen ska vara stora och att den bebygg - else som finns ska vara ekologiskt hållbar. Klimatförändringarna ställer krav på omställningar och anpassning Nyligen kom den femte av IPCC:s 1 forskningsrapporter ut. En av rapportens slutsatser är att klimatförändringarna huvudsakligen orsakas av människan. Det är första gången en FN-rapport säger det reservationslöst. Enligt IPCC:s bedömningar skulle en ökning på mer än två grader under detta århundrade innebära såväl ekologiska som sociala risker varför både EU och Sverige har som mål att den globala medeltemperaturen ska öka med maximalt två grader. Det finns fortfarande möjlighet att begränsa den globala uppvärmningen till max två grader, men det är bråttom. Det faktum att klimatförändringarna i stor utsträckning beror på vår användning av fossila bränslen ställer höga krav på omställning till förnybara bränslen, energikällor och hållbara transporter. Vägarna som leder dit kan se olika ut, men har en sak gemensamt en strävan efter att åstadkomma en bestående förändring hos olika aktörer, som i sin tur leder till långsiktiga effekter. För att uppnå dessa effekter krävs att kommunens verksamheter samverkar både internt och med externa aktörer. 1 FN:s och WMO:s (World Meteorological Organization) klimatpanel

14 PLANERINGSDIREKTIV MED Kapitel 3 Tre prioriterade områden 14 Socialt hållbar utveckling De sociala aspekterna av hållbar utveckling handlar om att alla invånares grundläggande mänskliga behov tillgodoses. Det rör inflytande och jämlikhet, trygghet och delaktighet, att ha en livssituation som skapar livsglädje, att hälsan är god och att vår kommun erbjuder god livskvalitet. Centrala delar inom en socialt hållbar utveckling är att erbjuda en kvalitativ utbildning. De aspekter av den socialt hållbara utvecklingen som rör barn och utbildning berörs dock närmare i ett eget avsnitt. Detta eftersom barn och utbildning är ett av våra prioriterade områden. En fungerande dialog som ökar känslan av delaktighet hos invånarna Demokratin vinner vi varje dag. Visserligen är förtroendet för demokratin och de offentliga institutionerna i Sverige högt och engagemanget för samhällsfrågor oförändrat, men engagemanget ser annorlunda ut än tidigare. Engagemanget för enskilda frågor i samhället har ökat och många ser nya möjligheter att påverka utvecklingen och de politiska besluten via Facebook, bloggar och aktionsgrupper. Det ställer krav på kommunen. Vi behöver möta invånarna i en dialog på likvärdiga villkor där invånarna befinner sig. Ekonomiskt hållbar utveckling I år och de närmaste åren växer det reala skatteunderlaget. Det hänger samman med den konjunkturåterhämtningen som vi är inne i just nu, menar SKL (Sveriges kommuner och Landsting) i sin senaste prognos över den svenska ekonomins utveckling. Även i Halmstad är utgångsläget bättre än på länge. Detta till trots, är utmaningarna vi har framför oss många och det är viktigt att vi fortsätter vårt arbete med att sträva efter en god ekonomisk hushållning. Kommunens kostnader har under lång tid ökat mer än vad som förklaras av inflation och volymökningar. En stor utmaning för oss handlar därför om att bryta den kostnadsutveckling som innebär att vi i ett 20 till 30-årigt perspektiv riskerar att få kraftig obalans mellan skatteuttaget och utgifterna. Återkommande skattehöjningar kommer inte att vara en långsiktig hållbar lösning för att finansiera kostnaderna i förhållande till de krav som förändringar i befolkningens storlek och ålderssammansättning ställer på kommunen. I sina prognoser över den svenska kommunala ekonomin har SKL räknat ut att kommunalskatten skulle behöva höjas med cirka 13 kronor de närmaste 20 åren 2 om ingenting annat görs för att 2 SKL, Framtidens utmaning Välfärdens långsiktiga finansiering 2010, hämtad från pdf

15 PLANERINGSDIREKTIV MED Kapitel 3 Tre prioriterade områden 15 möta en förväntad stadigt ökande efterfrågan på kommunala välfärdstjänster. Omprövning Mot bakgrund av de ekonomiska prognoserna för de kommande åren och det faktum att både Halmstads och Sveriges befolkning blir allt äldre, kommer omprövning av verksamhet att vara en naturlig del av kommunens arbetssätt framöver. Det är viktigt att nämnderna arbetar systematiskt med detta. Med omprövning avser vi i korthet alla insatser som reducerar nettokostnaderna utan att kvaliteten på den verksamhet som fortsatt bedrivs försämras. Utgångsläget för omprövningsbeloppets storlek är liksom tidigare år att förvaltningar vars verksamhet håller hög kvalitet och har låga kostnader, när jämförelser görs med andra kommuner, inte har lika stora krav på omprövning som övriga förvaltningar. Inom ramen för omprövningar ingår också att förvaltningarna ska arbeta med lokaleffektivisering för att på så vis reducera kommunens kostnader. Vi vill poängtera att omprövningarna ska vara långsiktigt hållbara lösningar som bibehåller eller stärker kvaliteten i kommunens verksamheter.

16 PLANERINGSDIREKTIV MED Kapitel 3 Tre prioriterade områden 16 Kvalitetsarbete Kvalitetsarbetet är en viktig del av kommunens verksamhet. Ytterst handlar kvalitetsarbetet om hur och i vilken omfattning kommunen förmår tillgodose invånarnas behov av service och tjänster. Invånarna i vår kommun ska kunna förvänta sig en kostnadseffektiv service för sina skattepengar. Kommunens systematiska kvalitetsarbete ska syfta till att skapa största möjliga nytta för de medel som står till förfogande. Även möjligheten för våra invånare att själva bestämma vilken utförare de vill ha är en viktig kvalitetsaspekt. Invånarna vill ha ut olika saker för sina skattepengar och möjligheten att välja utifrån sina egna preferenser blir en ytterligare dimension av kvaliteten. Dessutom hamnar kvalitetsfrågor, men framförallt kunden i fokus på ett tydligare sätt när invånaren själv får möjlighet att bestämma vem som ska utföra tjänsten. Kommunen ska genom sitt kvalitetsarbete garantera kvaliteten på alla verksamheter som den är huvudman för. Det behövs stabila villkor så att verksamheter av god kvalitet kan utvecklas. Det innebär att samma kvalitetskrav ska ställas oavsett om det är kommunen eller någon annan som är utförare av en verksamhet. färdigställas samma år som investeringsanslagen budgetmässigt är utlagda på. Projekt eller andra investeringsbehov som av verksamhetsföreträdare beskrivits som verksamhetskritiska eller akuta ska genomföras de år som medlen äskas och beviljas för. Detta är för oss en trovärdighetsfråga. Investeringsmedel som anslagits för denna typ av åtgärder, men som inte används i tid, kan komma att begäras åter. Taxor Många av kommunens verksamheter finansieras delvis av att den som utnyttjar en tjänst betalar en taxa för densamma. I dag finns ingen tydlig helhetsbild i kommunen av kommunens olika taxor och hur de är uppbyggda. Varje nämnd och bolag ska ha en klar bild över vilka taxor som tas ut inom nämndens eller bolagets verksamhet. I de fall en taxa behöver justeras och kommunfullmäktige är den instans som beslutar om nivån i taxan, så ska ärendet förberedas så att kommunfullmäktige kan ta beslut om det på sitt sammanträde i november. Det skapar en tydlighet både inåt i organisationen och utåt åt de kunder och brukare som betalar avgiften. Tidplaner för investeringar Vi vill också betona vikten av att kommunen håller sina tidsplaner vad gäller investeringsbudgeten. Investeringsprojekt ska

17 PLANERINGSDIREKTIV MED Kapitel 4 Övergripande inriktningar och konkretiserade mål 17 Övergripande inriktningar och konkretiserade mål De övergripande inriktningarna och konkretiserade målen är indelade i nio målområden. I följande kapitel redogörs för de mål som kommunens verksamheter ska arbeta med under de kommande åren. Dessutom redogörs för våra satsningar inom respektive målområde. När verksamhetsföreträdare, såväl som övriga medarbetare och förtroendevalda läser de mål som kommunfullmäktige har beslutat om är det viktigt att de noggrant analyserar vilka mål de kan vara med och bidra till att uppnå. Relevanta frågor att ställa sig i det arbetet är. Varför strävar vi efter dessa effekter? och Vilka bakomliggande faktorer kan den förvaltning eller det bolag jag arbetar på, påverka? På så sätt kan målgrupperna för en insats som krävs för att ett mål ska uppnås, identifieras och en kartläggning av vem eller vilken verksamhet som ska arbeta med vilket mål fastställas. ÄÄOMSORG OCH STÖD ÄÄBARN OCH UTBILDNING ÄÄBYGGA OCH BO ÄÄMILJÖ OCH ENERGI ÄÄNÄRINGSLIV OCH ARBETE ÄÄUPPLEVA OCH GÖRA ÄÄTRYGGHET, SÄKERHET OCH FOLKHÄLSA ÄÄDEMOKRATI OCH DIALOG ÄÄRESOR OCH TRAFIK

18 ÄÄÖVERGRIPANDE INRIKTNING ÄÄKONKRETISERADE MÅL PLANERINGSDIREKTIV MED Kapitel 4 Övergripande inriktningar och konkretiserade mål 18 BARN & UTBILDNING

19 ÁÁTILLBAKA TILL BARN OCH UTBILDNING PLANERINGSDIREKTIV MED Kapitel 4 Övergripande inriktningar och konkretiserade mål 19 ÖVERGRIPANDE INRIKTNING Barn och ungdomar växer upp i en trygg miljö, som både familj och samhälle tar ansvar för. Den trygga miljön uppmuntrar och bidrar till kreativitet, personligt ansvar, respekt för andra och entreprenörskap. Halmstad är en av landets främsta utbildningskommuner med goda resultat och modern pedagogik. Utbildningen ger förutsättningar för studier och arbete i Sverige och utomlands. Förskolan, grundskolan samt gymnasiet lägger grunden för ett livslångt lärande, en ständig utveckling av den individuella kompetensen. Utbildningen utgår från individens möjligheter och förutsättningar. Den ger kunskaper, färdigheter och förståelse för sammanhang. Vuxenutbildningen underlättar en matchning mellan den enskildes kompetens och arbetsmarknadens behov. Den enskildes önskemål om att främja sin personliga utveckling genom nya kunskaper och ny kompetens bejakas. En personlig utveckling för alla barn och ungdomar Det är vår uppgift som vuxna att hjälpa alla barn och ungdomar att utvecklas och nå sin fulla potential. Vi måste ständigt fråga oss vad vi kan göra för att den enskilde eleven ska nå de resultat som den skulle kunna nå. Det handlar om förutsättningar. Ojämlika villkor mellan olika barn påverkar pojkars och flickors resultat i skolan. Den sociala bakgrunden och föräldrarnas utbildningsbakgrund har ett starkt samband med elevernas utbildningsresultat. Det finns många elever som är i ett behov av extra stöd, både utifrån sin sociala situation och utifrån situationen i skolan. För att i största möjliga mån jämna ut de skillnader som socioekonomiska faktorer har på barns utveckling och skolresultat vill vi att tidiga stödinsatser görs. Dessa insatser ska ha fokus på att trygga och stärka barnets personliga utveckling och familjens förmåga att kunna stödja sina barn i deras utveckling. Det som sagts ovan gäller för barn och unga från förskolan till gymnasiet. Vi vill betona vikten av att samverkan sker i ett tidigt skede och att alla berörda aktörer involveras. Samverkan ska vara utgångspunkten när det gäller alla barn, men kan vara speciellt viktig när det gäller barn i behov av särskilt stöd. Alla barn, även barn som kommer från stabila hemförhållanden, kan under perioder ha svårt att klara skolan. På

20 ÁÁTILLBAKA TILL BARN OCH UTBILDNING PLANERINGSDIREKTIV MED Kapitel 4 Övergripande inriktningar och konkretiserade mål 20 samma vis som det är viktigt att se barn med ett långvarigt behov av stöd på grund av till exempel språksvårigheter eller en funktionsnedsättning, vill vi att orsaker som till exempel tillfälligt jobbiga hemförhållanden eller konflikter i en barneller elevgrupp ska uppmärksammas och att lämpliga åtgärder sätts in. Barngrupper i förskolan Även gruppstorlekarna i förskolan ska anpassas efter barnens behov. Med det menar vi exempelvis att äldre barn klarar av att vara fler i en grupp än vad yngre barn gör. Det finns inget optimalt antal barn per avdelning som passar för alla avdelningar. Behoven varierar och av den anledningen måste även antalet barn per avdelning tillåtas göra det. Därför kommer en kvalitativ utvärdering av barngruppernas storlek och sammansättning att genomföras. Vi har dessutom ett mål som mäter genomsnittligt antal inskrivna barn per avdelning eftersom vi menar att mindre barngrupper främjar ett gott lärande. Nya förskoleavdelningar De senaste åren har det fötts många barn i kommunen. Ökningen är särskilt märkbar i de centrala delarna av Halmstad där behovet av förskoleplatser är stort. För att kunna möta behovet av förskoleplatser i centrum har kommunen under 2014 etablerat flera förskolor i paviljonger. Barn och ungdomsnämnden får 12,9 miljoner kronor från och med 2015 för helårshyrorna av dessa paviljonger. Vi ser även en fortsatt stor efterfrågan kommande år, och därför får barn och ungdomsnämnden medel för att finansiera ytterligare 34 nya förskoleavdelningar till och med Därutöver avsätter vi medel för att fram till och med 2017 ersätta minst 17 äldre förskoleavdelningar. Detta i en strävan att öka kvaliteten i kommunens förskolelokaler. Dessutom finns medel i budgeten för att det på sikt ska vara möjligt att varje år ersätta fyra förskoleavdelningar i paviljonger med platsbyggda förskolor. År 2017 innebär detta att ytterligare 25,1 miljoner kronor avsätts för hyror av nya och ändamålsenliga förskolelokaler jämfört med idag. Utöver detta har investeringsmedel dessutom anslagits för förskola i Holm. För att underlätta och påskynda byggnationer av bland annat förskolor i kommunen behöver en så kallad Halmstadlinje tas fram. Denna bör på en övergripande nivå tydliggöra bland annat hur kommunen ska arbeta med Folkhälsomyndighetens allmänna råd vad gäller exempelvis buller, partiklar, ventilation och ytor med mera, samt hur eventuella kompensatoriska åtgärder kan utformas i de fall råd eller rekommendationer inte kan uppfyllas. Kommunchefen får i uppdrag att samordna och leda detta arbete. För att kommunstyrelsen ska få kontroll

21 ÁÁTILLBAKA TILL BARN OCH UTBILDNING PLANERINGSDIREKTIV MED Kapitel 4 Övergripande inriktningar och konkretiserade mål 21 över behovet av avveckling och nybyggnation av ytterligare förskoleavdelningar, krävs ett godkännande från kommunstyrelsen när barn och ungdomsnämnden vill avveckla förskoleavdelningar. Kattegattgymnasiet Turerna kring Kattegattgymnasiet är många och en lösning borde ha varit på plats redan. I februari i år fattade kommunfullmäktige beslut om ett tillläggsanslag som skulle räcka till en renovering av skolan. Det har dock visat sig att upprustningsbehovet är större än vad som initialt bedömdes. Under första kvartalet 2015 kommer kommunfullmäktige att fatta beslut om renovering eller nybyggnation. Av den anledningen finns inga ytterligare medel avsatta i den här budgeten. De medel som finns sedan tidigare ligger dock kvar. Beslut om ytterligare medel kommer att tas i planeringsdirektiv med budget Lärarkarriär Vi ser att den inledda satsningen på förstelärare och lektorer är angelägen att fortsätta. Läraren har en avgörande roll i elevernas utveckling och resultat. Genom satsningen ges skolverksamheten en direkt möjlighet att erbjuda yrkesskickliga lärare att göra karriär inom läraryrket och samtidigt stödja och handleda kollegor och dela med sig av sin kunskap. I Halmstad ska det finnas förstelärare och lektorer i både grundskolan och på gymnasiet. Ett utbildningssystem i samtiden Det är skolans uppgift att förbereda elever för ett samhälle som ständigt förändras och utvecklas. Skolan är en utbildning för livet och kanske i synnerhet arbetslivet. Goda studieresultat är en förutsättning för det och därför har vi särskilda mål som fokuserar på våra barn och ungdomars resultat. Eleverna i Halmstads kommun ligger bra till i nationella mätningar och deras studieresultat har förbättrats de senaste åren. Vi kan dock inte vara nöjda förrän alla elever har nått sin fulla potential. Det finns alltid anledning att fundera över vad vi kan göra för att eleverna i våra skolor ska bli ännu bättre. En viktig grupp som vi inte får glömma i det här arbetet är de som av olika, ofta sociala anledningar, har svårt att nå sin fulla potential. Till denna grupp hör exempelvis barn och ungdomar som bor i familjehem. Vi menar att modern pedagogik bygger på modern teknik i undervisningen. Läroplanen innehåller tydliga skrivningar som syftar till att ge eleverna digital kompetens under sin utbildning. Därför vill vi att IKT (informations och kommunikationsteknik) i skolan ska vara en självklarhet. Tillgången till modern teknik får inte bli en fråga som avgörs av vilka hemför-

22 ÁÁTILLBAKA TILL BARN OCH UTBILDNING PLANERINGSDIREKTIV MED Kapitel 4 Övergripande inriktningar och konkretiserade mål 22 hållanden en elev har. Framför allt resurssvaga grupper riskerar att hamna i så kallat digitalt utanförskap om inte skolan kan tillhandahålla digitala hjälpmedel i tillräcklig omfattning. Volymförändringar grundskola, förskola och gymnasieskola För att barn- och ungdomsnämnden ska kunna bedriva sin verksamhet med minst bibehållen kvalitet kompenseras nämnden fullt ut för de ökade rörliga kostnader som beror på ett ökat antal barn i förskolan och fler elever i grundskolan. Jämfört med 2014 års budget rör det sig totalt om 49,6 miljoner kronor år 2015, 75,1 miljoner kronor år 2016 och 103,1 miljoner år Elevantalet i gymnasieskolan har de senaste åren sjunkit, men nu syns en brytpunkt där en ökning förväntas under planeringsperioden För dessa förväntade volymökningar kompenseras därför utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden med 2,8 miljoner kronor år 2016 och 4,5 miljoner kronor år 2017 jämfört med 2014 års budget.

23 ÁÁTILLBAKA TILL BARN OCH UTBILDNING PLANERINGSDIREKTIV MED Kapitel 4 Övergripande inriktningar och konkretiserade mål 23 MÅL 1 (av 5) Barn i behov av stöd ska tidigt, redan i förskoleåldern, få samordnade sociala insatser. MÄTETAL 1. Andel ärenden (anmälningar) avseende förskolebarn där behov av tidiga samordnade, sociala insatser finns och där tidigare, samordnade sociala insatser initierats MÅLVÄRDE ««MÅL 2 (av 5) Antalet barn i förskolans grupper ska anpassas utifrån barnens behov av en pedagogisk, trygg och kreativ verksamhet. MÄTETAL 1. Antal barn/avdelning Mäts som ett genomsnitt av antal inskrivna barn vid 4 tillfällen per år. 2. Kvalitativ utvärdering av barngruppers storlek och sammansättning vid förskolor MÅLVÄRDE 2015 Färre än 17,5 barn/avdelning

24 ÁÁTILLBAKA TILL BARN OCH UTBILDNING PLANERINGSDIREKTIV MED Kapitel 4 Övergripande inriktningar och konkretiserade mål 24 MÅL 3 (av 5) Andelen elever som är behöriga till gymnasiet ska öka. MÄTETAL 1. Andel elever som är behöriga till gymnasiet 2. Halmstads placering avseende mätetal 1 i jämförelse med andra svenska kommuner 3. Skolresultat för familjehemsplacerade barn och unga MÅLVÄRDE Årlig ökning i jämförelse med föregående år Resultat bland de fem bästa kommunerna i landet (vid jämförelse med gruppen större städer). Förbättrade skolresultat jämfört med föregående år MÅL 4 (av 5) Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildning inom fyra år ska öka. MÄTETAL 1. Elever som fullföljer gymnasieutbildning (med slutbetyg) inom fyra år. Redovisas per:»» kommunala skolor»» fristående skolor MÅLVÄRDE Ökning jämfört med föregående år 2. Halmstads placering avseende mätetal 1 i jämförelse med andra svenska kommuner i gruppen större städer 3. Skolresultat för familjehemsplacerade unga Resultat bland de 15 bästa kommunerna i gruppen större städer. Förbättrade skolresultat jämfört med föregående år

25 ÁÁTILLBAKA TILL BARN OCH UTBILDNING PLANERINGSDIREKTIV MED Kapitel 4 Övergripande inriktningar och konkretiserade mål 25 MÅL 5 (av 5) Användandet av IKT 1 ska öka i det pedagogiska arbetet. 1 Informations- och kommunikationsteknik MÄTETAL 1. Andel pedagoger som har:»» PIM-utbildning (praktisk IT- och mediekompetens)»» IKT-utbildning (via datastudion/datateket) MÅLVÄRDE Ökning jämfört med föregående år 2. Datortäthet»» antal datorer/elev»» antal surfplattor/elev Ökning jämfört med föregående år

26 ÄÄÖVERGRIPANDE INRIKTNING ÄÄKONKRETISERADE MÅL PLANERINGSDIREKTIV MED Kapitel 4 Övergripande inriktningar och konkretiserade mål 26 BYGGA & BO

27 ÁÁTILLBAKA TILL BYGGA OCH BO PLANERINGSDIREKTIV MED Kapitel 4 Övergripande inriktningar och konkretiserade mål 27 ÖVERGRIPANDE INRIKTNING Kust, slätt, skog. Naturvärdena är stora och bebyggelsen harmonierar väl med dem. Bebyggelsen är ekologiskt hållbar, estetiskt tilltalande och bygger på en god, ibland unik och spektakulär, arkitektur. Bostäder, service och arbetsplatser fungerar som en helhet. Tillgången till bostäder är god i hela kommunen. Det omfattar alla upplåtelseformer, det är anpassat till olika åldrar och familjebildningar och ger förutsättningar för ett livslångt boende. Boendemiljöerna är utformade så att de gynnar ett aktivt liv, underlättar integration och motverkar utanförskap. Behovet av mark för bostäder, näringsverksamhet och offentlig service är långsiktigt säkrat genom framsynta och strategiska förvärv i hela kommunen. Byggklara tomter är en självklarhet. Utveckling av stråket Marbäck/Simlångsdalen Marbäck och Simlångsdalen med omnejd är populära bostadsområden och det finns planer på att bebygga området i och kring Marbäck ytterligare. För att skapa förutsättningar för en hållbar utveckling i området är kommunalt vatten och avlopp en nödvändighet. En kommunal vatten- och avloppsledning till Simlångsdalen och Marbäck är en investering i miljön och kan bidra till arbetet med att Halmstads kommun uppnår målen i vattendirektivet. Därför ska etappen till Marbäck byggas och den ska vara klar år Laholmsbuktens VA har i uppdrag att planera för och genomföra detta. Detta innebär att Gården Ön kan kopplas på det kommunala vatten- och avloppsledningen och får förutsättningar att utveckla sin lägerverksamhet. Ett tydligt kommunalt ansvar för vägar Runt om i kommunen finns ett stort antal vägar med enskilt huvudmannaskap, där huvudmannen i många fall är en vägförening. Eftersom kommunen enligt tidigare beslut i kommunfullmäktige sköter drift av vägföreningarnas vägar uppfattas det också som om kommunen ska stå för standardhöjningar och ökad service som de boende i områdena önskar. I många fall kan det enskilda huvudmannaskapet också försvåra möjligheterna till förtätning och därmed motverka en hållbar samhällsutveckling.

28 ÁÁTILLBAKA TILL BYGGA OCH BO PLANERINGSDIREKTIV MED Kapitel 4 Övergripande inriktningar och konkretiserade mål 28 Att klargöra ansvaret för vägar och områden är en viktig process som kommer att pågå under en lång tid framöver. Arbetet kommer därför behöva ske i etapper och ska leda till att förslag om i vilka kommundelar en förändring till ett kommunalt huvudmannaskap är lämplig. För att möjliggöra att arbetet med huvudmannaskapsutredningarna ska fortsätta, avsätter vi 1 miljon kronor årligen. Landsbygdsutveckling Sambandet mellan en positiv utveckling av kommunens orter och omgivande landsbygd och den attraktiva stadens utbud är belagd, men utveckling sker inte per automatik. För att orterna och landsbygden ska utvecklas tillsammans med staden, krävs särskilt engagemang och särskilda insatser. Utveckling förutsätter också initiativ från de som bor och verkar på landsbygden. Kommunen stödjer det lokala engagemanget genom att ge ekonomiskt stöd till samhällsföreningar, leda Nätverket för samhällsföreningar samt driva utvecklingsprogram för några orter. Översiktsplanen och bostadsförsörjningsprogrammet visar på ambitionen att utveckla hela kommunen. Strategin är att skapa ett attraktivt boende och möjligheter till olika boendeformer i serviceorterna. I övrigt ser vi möjligheter till enstaka bebyggelse på landsbygden. Förutsättningar för en god näringslivsutveckling skapas genom att kommunen planlägger verksamhetsområden i serviceorterna, att bredband med hög uppkopplingshastighet byggs ut och att kommunen, i sina olika funktioner, medverkar aktivt till företagsetableringar. Hållbar utveckling i hela kommunen När Halmstad utvecklas menar vi att det är viktigt att den utvecklingen sker i hela kommunen. Vi fortsätter satsningarna på centrumutveckling både i Halmstads stadskärna och i tätorterna. Stadens hjärta, Framtid Getinge och framtid Oskarström fortsätter enligt plan. Centrumutvecklingsprogram för Vallås och Simlångsdalen är under uppstart. Under 2015 ska ytterligare ett centrumutvecklingsprogram tillkomma. Det innebär att under 2015 kommer totalt sex utvecklingsprogram att rulla (Stadens hjärta, Oskarström, Getinge, Vallås, Simlångsdalen och ett ytterligare). Vi avsätter dessutom pengar i budgeten, så att det ges möjlighet att under 2016 respektive 2017 starta ytterligare ett program per år. Ambitionen är att skapa möjligheter för orterna utanför Halmstad tätort att växa av egen kraft. Genom utvecklingsprogrammen tas ett samlat grepp kring en ort och genom dialog med invånarna tas en gemensam målbild, ambitioner, strategier och åtgärder fram för att utveckla orten.

29 ÁÁTILLBAKA TILL BYGGA OCH BO PLANERINGSDIREKTIV MED Kapitel 4 Övergripande inriktningar och konkretiserade mål 29 Utmaningen när en stad växer, ligger i att den ska göra det på ett långsiktigt hållbart sätt utan att exploatera viktiga naturresurser och utan att öka segregationen och polariseringen i vårt samhälle. Alla kommunens delar måste ges möjlighet att utvecklas på sina villkor och områden byggas så att det blir enkelt att transportera sig och ta del av kommunens service i form av exempelvis förskolor och skolor. Principen när Halmstad växer är att staden och orterna i första hand ska förtätas. En tät struktur där luckor fylls igen eller där befintliga hus byggs på ger en god hushållning med marken och en möjlighet till ett effektivt nyttjande av redan utbyggd infrastruktur och offentlig service. Det finns dock ett antal utmaningar när en stad förtätas för att utveckla attraktionskraften för invånarna. Höga bullernivåer går att bygga bort, men vissa platser är direkt olämpliga för exempelvis bostäder eller service i form av förskolor. Därför avsätter vi 2 miljoner kronor till en utredning om bland annat buller och markföroreningar som ska klargöra förutsättningarna för förtätning och byggnation. Även Halmstads stadskärna utvecklas. Genom ett samfinansieringsavtal med fastighetsägarna genomfördes en ombyggnad av delar av Brogatan under Näst i turordningen står nu Storgatan. Det är också angeläget att både Lilla torg och området kring Bastionen kan utvecklas till attraktiva mötesplatser. Detaljplanearbete för Lilla torg pågår med en ny byggrätt vid torget och ett bilfritt torg. Vi avsätter nu 20 miljoner kronor för Lilla torg inklusive utredningspengar. Därutöver finns 71 miljoner kronor för ett nytt parkeringshus i kvarteret Svartmunken som beräknas stå klart Förslaget om utveckling av Lilla torg har kommit fram genom centrumutvecklingsprogrammet Stadens hjärta och är en av åtgärderna enligt listan över idéer för framtida utveckling i centrum. Valfrihet och mångfald i bostadsutbudet I dagens Halmstad präglas vissa områden av att andelen hyresrätter är stor. Omvänt gäller att det i andra områden inte finns några hyresrätter alls. För oss är det viktigt att det finns valmöjligheter. I alla delar av vår kommun ska det dock vara möjligt att göra boendekarriär och det måste skapas möjligheter för att personer ska kunna bo kvar i det område där man bor. Olika typer av upplåtelseformer i ett område motverkar även segregation, utanförskap och skapar en mer sammanhållen stad. Därför vill vi att nya detaljplaner och de hus som byggs, skapar förutsättningar för en blandad bebyggelse.

30 ÁÁTILLBAKA TILL BYGGA OCH BO PLANERINGSDIREKTIV MED Kapitel 4 Övergripande inriktningar och konkretiserade mål 30 MÅL 1 (av 2) Andelen bostadsrätter och bostäder med äganderätt i de östra stadsdelarna Nyhem, Linehed, Gustavsfält och Andersberg ska öka. MÄTETAL 1. Antal tillkomna bostadsrätter och bostäder med äganderätt MÅLVÄRDE Årlig ökning jämförelse med föregående år MÅL 2 (av 2) Energianvändningen i kommunala bostäder och lokaler ska minska. MÄTETAL MÅLVÄRDE Energianvändning avseende uppvärmning, tappvarmvatten, fastighetsel, hushållsel, verksamhetsel i kwh/m2 A-temperatur, år 2 procentenheter årligen jämfört med 2009 års nivå 20 procent jämfört med 2009 års nivå 2. kwh/m2 A-temperatur, år i befintlig byggnation 3. kwh/m2 A-temperatur, år i nybyggnation

31 ÄÄÖVERGRIPANDE INRIKTNING ÄÄKONKRETISERADE MÅL PLANERINGSDIREKTIV MED Kapitel 4 Övergripande inriktningar och konkretiserade mål 31 DEMOKRATI & DIALOG

32 ÁÁTILLBAKA TILL DEMOKRATI OCH DIALOG PLANERINGSDIREKTIV MED Kapitel 4 Övergripande inriktningar och konkretiserade mål 32 ÖVERGRIPANDE INRIKTNING Halmstad kännetecknas av tolerans och öppna attityder som förhindrar diskriminering, utanförskap och ojämställdhet. Invånarna har kunskap om den lokala demokratin samt insyn i kommunens beslutsfattande och verksamheter. Alla invånare har möjligheter att påverka det politiska beslutsfattandet. Kommunens verksamheter utgår från invånarnas behov och idéer samt utvecklas i aktiv dialog med invånarna på ett tidigt stadium i beslutsfattandet. Samarbetet med den ideella sektorn är väl utvecklat. En strategisk kommunikation med invånarna Ett demokratiskt samhälle kännetecknas inte bara av att invånarna vart fjärde år får rösta på de politiker som ska representera dem. Det kännetecknas av att ha lika möjligheter till utbildning och tillgång till de tjänster och den service som välfärdssamhället erbjuder. Det handlar också om att ha möjligheten att säga sin åsikt, bli lyssnad på och känna att man har inflytande över beslut som berör en. Framtidens utmaningar inom demokratiområdet ligger bland annat i att främja ett inkluderande samhälle, att stärka gemenskapen och bygga relationer på tillit, tolerans och sammanhållning mellan människor. Här är dialog och kommunikation med invånarna viktiga verktyg. För att det ska vara möjligt att ta del av service och kunna vara med och påverka behöver invånare också information om vad som händer och varför. Därför är det viktigt att alla verksamheter på ett systematiskt sätt arbetar med att berätta om kommande planer och redogör för vilka beslut som har tagits, varför de har tagits och på vilket sätt det kan komma att påverka den enskilde invånaren. Under 2015 ska det bildas en ny samordnad kommunikationsavdelning på Stadskontoret. Den nya avdelningen ska utveckla kommunens kommunikation och på ett strategiskt och samordnat sätt föra ut kommunens information och föra en dialog med invånarna. För att avdelningen ska få goda förutsättningar att genomföra sitt uppdrag får avdelningen en ökad budgetram. I syfte att främja ett livaktigt demokratiskt samhälle vill vi bland annat att brukar- och invånardialoger används som ett verktyg. Vår målsättning är att alla verksamheter ska arbeta med invånaroch brukardialog på ett systematiskt sätt.

33 ÁÁTILLBAKA TILL DEMOKRATI OCH DIALOG PLANERINGSDIREKTIV MED Kapitel 4 Övergripande inriktningar och konkretiserade mål 33 En viktig utmaning i det arbetet är att se till att just de grupper som annars har svårt att göra sina röster hörda kommer till tals. Ungdomarna är som en sådan grupp varför vi vill att deras deltagande vid den här typen av träffar ökar. I det här arbetet är samhällsföreningarna viktiga och vi vill därför att fler samhällsföreningar som skapar möjligheter för människor att delta i kommunens utveckling bildas. En samordnad service till invånarna En kommun är till för sina invånare och dess verksamhet ska så långt som möjligt vara organinserad utifrån invånarnas behov av hjälp och stöd. Det nya kontaktcenter som kommunen öppnar nästa år får en viktig roll i arbetet med att förstärka och förbättra servicen till kommunens invånare. Ungdomarnas roll i demokratin I den senaste LUPP-undersökningen uttryckte ungdomarna i vår kommun att det finns få möjligheter för dem att påverka och föra dialog i frågor som berör dem. Ungdomarna önskar framförallt mer inflytande än de upplever att de har i skolmiljön. Främst vill eleverna ha inflytande över hur de ska arbeta. Av undersökningen framgår också att en majoritet av ungdomarna inte är intresserade av att delta och påverka i frågor som rör kommunen. Av dem som uppger att de inte vill vara med och påverka anger många anledningar som att de inte är intresserade, inte vet hur de ska göra, eller att de inte tror att det spelar någon roll att de deltar. Den här utvecklingen är en utmaning att vända, men är inte unik för Halmstads kommun. Mönstret bekräftas i andra studier om invånarnas deltagande och värderingar. Istället ökar engagemanget för enskilda frågor i samhället. Mindre frågor drivs med allt större engagemang, medan stora komplexa frågor som rör samhällets utveckling på en mer omfattande nivå inte får samma uppmärksamhet. Samtidigt visar studier att unga som hamnar i utanförskap pga. bristande utbildning och arbetslöshet har lägre förtroende för demokratin som system. Det är därför vår skyldighet att arbeta med att öka förståelsen och kunskapen om demokratin och det demokratiska sys temets uppbyggnad och de demokratiska värderingarna. Rätten till elevers inflytande beskrivs såväl i skollagen som i läroplanerna. Arbetet med dessa frågor är inget val utan ett lagkrav och en möjlighet att stärka ungdomarnas tilltro till det demokratiska systemet. Vi vill att elever på grundskolor och gymnasieskolor får bättre förutsättningar att påverka i frågor som berör dem. Ett sätt är elevråd, men det viktiga är att det skapas enkla och tydliga former för dialog mellan elever och beslutsfattare.

34 ÁÁTILLBAKA TILL DEMOKRATI OCH DIALOG PLANERINGSDIREKTIV MED Kapitel 4 Övergripande inriktningar och konkretiserade mål 34 En modernare e-förvaltning För att på ett effektivt sätt möta de ökade kraven från invånare, näringsliv och medarbetare måste vi arbeta smartare. Detta kräver att vi tillsammans med invånare och näringsliv drar nytta av ny teknik, nya och olika kompetenser samt organisatoriska möjligheter. I förra årets planeringsdirektiv med budget avsatte vi pengar för att utveckla kommunens arbete med modern e-förvaltning. Den satsningen fortsätter och är angelägen. Utvecklingen av e-tjänster eller digital självservice ska bidra till att vi klarar av de serviceåtaganden som finns, både volymmässigt och kvalitetsmässigt. För att säkerställa att satsningen på digital självservice skapar nytta pågår ett arbete med att höja den digitala kompetensen hos såväl invånare som medarbetare i kommunen. Vi vill att arbetet mot en utökad e-förvaltning ska utgå från målsättningen att skapa en enklare vardag för invånare och företag. I förlängningen tror vi också att e-förvaltning kan leda till ett bättre resursutnyttjande och att investeringarna om totalt 20 miljoner, därefter kan räknas hem på bara ett fåtal år.

35 ÁÁTILLBAKA TILL DEMOKRATI OCH DIALOG PLANERINGSDIREKTIV MED Kapitel 4 Övergripande inriktningar och konkretiserade mål 35 MÅL 1 (av 2) Kommuninvånarna ska vara nöjda med kommunens information. MÄTETAL MÅLVÄRDE Nöjd-Inflytande-Index avseende information Över 60 2 Webbinformation Minst 75 procent MÅL 2 (av 2) Kommuninvånarna ska uppleva att de har möjlighet att vara delaktiga i kommunens utveckling. MÄTETAL MÅLVÄRDE Nöjd-Inflytande-Index avseende helhetsbetyg Över rikssnittet för deltagande kommuner Antal genomförda systematiska brukar- och invånardeltaganden (fördelat på typ av invånardeltagande) Ett genomfört deltagande per nämnd/bolag 3. Spridning (avseende ålder, kön) på de medborgare som deltagit i samråd kring översikts- och detaljplaner. Ökad spridning

36 ÄÄÖVERGRIPANDE INRIKTNING ÄÄKONKRETISERADE MÅL PLANERINGSDIREKTIV MED Kapitel 4 Övergripande inriktningar och konkretiserade mål 36 MILJÖ & ENERGI

37 ÁÁTILLBAKA TILL MILJÖ OCH ENERGI PLANERINGSDIREKTIV MED Kapitel 4 Övergripande inriktningar och konkretiserade mål 37 ÖVERGRIPANDE INRIKTNING I Halmstad är det lätt att leva miljövänligt. Kommunen och dess invånare använder förnybar energi och är ledande i användningen av energieffektiva produkter. Vid exploatering tas särskild hänsyn till jordbruksmark av högt produktionsvärde. Kommunen utvecklas på ett för människor och miljön långsiktigt hållbart sätt. Vatten en livsnödvändighet Vatten är vårt viktigaste livsmedel och en förutsättning för allt liv. På många håll i världen råder det brist på vatten, men i Sverige har vi tvärtom vatten i riklig mängd. Vårt klimat ger oss nederbörd i form av regn och snö så att det räcker till oss alla. Men tillgång till rent vatten är ingen självklarhet, inte ens i Sverige. För att skydda och bevara vårt vatten krävs ett målmedvetet och långsiktigt arbete. Vattnet känner inga administrativa gränser därför är det av största vikt att Halmstads kommun samarbetar med andra aktörer. Naturens egna vattengränser, så kallade avrinningsområden ska vara utgångspunkten för vårt arbete. Därför är det av största vikt att vi fortsätter vårt arbete med att nå de kommunala åtagandena i EU:s vattendirektiv. Klimatförändringarna måste tas på allvar En av vår tids största utmaningar är klimatförändringarna. För att klara klimatutmaningarna krävs att vi alla bidrar på det sätt som vi kan. Arbetet med att minska utsläppen av växthusgaser ska prioriteras. I kommunens arbete ska tre frågor prioriteras de totala utsläppen av växthusgaser i kommunen ska minska, den totala energianvändningen ska minska och den energi vi använder ska, så långt som möjligt, komma från förnybara energikällor. Giftfri vardag för barn och ungdomar Vi kommer dagligen i kontakt med olika gifter. Gifterna kommer till stor del från tillverkning och användning av vanliga varor och kemiska produkter. Sedan tidigare har vi gett uppdraget att kartlägga andelen hälsofarliga kemikalier i barns och ungdomars vardag. De nämnder som i första hand bedöms behöva medverka i kartläggningen var barn- och ungdomsnämnden, fastighetsnämnden, servicenämnden, teknik- och fritidsnämnden samt miljö- och hälsoskyddsnämnden.

38 ÁÁTILLBAKA TILL MILJÖ OCH ENERGI PLANERINGSDIREKTIV MED Kapitel 4 Övergripande inriktningar och konkretiserade mål 38 Under 2014 har arbetet med kartläggingen påbörjats. Under 2015 ska detta arbete fortsätta samtidigt som arbetet går in i en ny fas. Vi avsätter medel så att det ska vara möjligt att ta fram ett förslag till gemensam handlingsplan innehållandes verksamhetsmål, kommunövergripande metod, tidplan för arbetets genomförande samt att implementeringen av arbetsmetoden ska kunna påbörja. Vi vill också att arbetet med enkla åtgärder för att minska andelen hälsofarliga kemikalier ska inledas under 2015 samtidigt som handlingsplanen tas fram. Solcellsinvesteringar I arbetet med att möta de ökande klimatförändringarna blir de gröna tekniska lösningarna allt viktigare. HFAB, HEM och fastighetsnämnden har framgångsrikt gjort investeringar i solceller i flertalet fastigheter i kommunen. Vi vill att detta arbete fortsätter och därför finns det två miljoner kronor årligen avsatta för detta ändamål. Vi ser gärna att andra kommunala aktörer tar initiativ till solcellsinvesteringar. Vårt avfall en utmaning för framtiden Vårt rådande konsumtionsmönster och produktions- och distributionssystem leder till ökande avfallsmängder. Avfallsvolymerna ökar stadigt i takt med BNP. För Halmstads del betyder det att mängden hushållsavfall per invånare beräknas öka med 2-3 procent per år. I Halmstad pågår just nu arbetet med att ta fram ett heltäckande system för återvinning. Utsorteringsgraden för det som hushållen i Halmstad källsorterar är knappt 60 procent idag och andelen matavfall som återvinns genom biologisk behandling är mycket låg. Vi vill att andelen matavfall som sorteras ut ska öka så att tillgången på råvaror till biogas ökar. En ökande andel av den energi som kommunen använder behöver också komma från förnyelsebara energikällor, men vi måste också skapa förutsättningar för invånarna runt om i kommunen att välja klimatsmarta alternativ. För att klara klimatutmaningarna krävs att vi alla bidrar på det sätt vi kan

39 ÁÁTILLBAKA TILL MILJÖ OCH ENERGI PLANERINGSDIREKTIV MED Kapitel 4 Övergripande inriktningar och konkretiserade mål 39 MÅL 1 (av 2) Halmstads kommun ska uppfylla samtliga kommunala åtaganden enligt vattendirektivets åtgärdsprogram. 1 1 Ramdirektivet för vatten kom Sedan 2004 finns det implementerat i svensk lagstiftning. MÄTETAL MÅLVÄRDE Andel uppfyllda åtaganden enligt vattendirektivets åtgärdsprogram Årlig ökning 100 procent MÅL 2 (av 2) Minst 90 procent av de fordon under 3,5 ton som kommunen anskaffar ska drivas med förnybara bränslen, i första hand biogas. MÄTETAL 1. Andel nyinköpta fordon/år under 3,5 ton som drivs med förnybara bränslen. MÅLVÄRDE Minst 90 procent årligen 2. Andel nyinköpta fordon/år under 3,5 ton som drivs med biogas.

40 ÄÄÖVERGRIPANDE INRIKTNING ÄÄKONKRETISERADE MÅL PLANERINGSDIREKTIV MED Kapitel 4 Övergripande inriktningar och konkretiserade mål 40 NÄRINGSLIV & ARBETSMARKNAD

41 ÁÁTILLBAKA TILL NÄRINGSLIV OCH ARBETSMARKNAD PLANERINGSDIREKTIV MED Kapitel 4 Övergripande inriktningar och konkretiserade mål 41 ÖVERGRIPANDE INRIKTNING Halmstad är en strategisk plats mellan Oslo och Hamburg. Ett naturligt centrum för det regionala näringslivets utveckling och tillväxt. Viktiga beståndsdelar är den välutvecklade järnvägstrafiken, den dynamiska hamnen, den väl fungerande flygplatsen och den moderna IT-infrastrukturen. Attityden till företagande är positiv och uppmuntrande här skapar kommunen goda förutsättningar för att starta, etablera och driva företag. Kommunen arbetar efter devisen enkelt snabbt tydligt rättssäkert. Halmstads kommun har dessutom utvecklats till en kommun i framkant när det gäller den kommunala servicen. Välutvecklade e-tjänster möjliggör för invånare, besökare och näringsliv att erhålla individuellt anpassad information och goda möjligheter att sköta ärenden dygnet runt. Näringslivet är diversifierat. Därför attraherar arbetsmarknaden människor med alla former av kompetens. Högskolan är, genom samspelet med kommunen, regionen och näringslivet, en av motorerna för Halmstads utveckling. Det är lätt att få jobb. Kommunen erbjuder aktiva insatser och individuellt stöd, framför allt till ungdomar och personer med funktionsnedsättning, som gör det möjligt att delta i arbetslivet. Arbete för ett gott företagsklimat Det finns ett flertal faktorer som behöver utvecklas för att företag som ska starta, verkar i eller vill etablera sig i Halmstad, ska uppleva att vår kommun är en bra plats att vara företagare i. Halmstad kommuns sammantagna näringslivsarbete syftar till att uppnå ett gott näringslivsklimat där företagare känner sig välkomna att starta, driva och etablera företag. Halmstads kommuns näringslivsarbete ska utgå ifrån fem punkter som vi har valt att kalla Big five. Dessa är kortfattat (1) att politiken ska ta ett större ansvar för den strategiska inriktningen i kommunens samlade näringslivsarbete, (2) att kommunens näringslivsbolag HNAB får en tydligare roll när det gäller arbetet med att starta, driva och etablera företag, (3) att det finns en tillståndslots som samordnar kommunens myndighetsarbete, (4) att kontakterna med invånare och företagare präglas av kommunens serviceriktlinje, (5) att kontakterna mellan skola och näringsliv är goda. En viktig faktor i det här arbetet är

42 ÁÁTILLBAKA TILL NÄRINGSLIV OCH ARBETSMARKNAD PLANERINGSDIREKTIV MED Kapitel 4 Övergripande inriktningar och konkretiserade mål 42 samarbetet mellan olika aktörer. Bra samverkan mellan offentliga verksamheter och marknadens privata aktörer är viktigt för utvecklingen och därför bör kommunen även fortsättningsvis engagera sig i och skapa förutsättningar för olika samarbetskluster. Ett par exempel på etablerade kluster är Innovativ Logistik och Elektronikcentrum i Halmstad. Här samverkar vi bland annat med Högskolan i Halmstad och det privata näringslivet. Viktiga tillväxtområden Inom tjänstesektorn finns transport- och turistnäringen samt den högteknologiska sektorn. Här finns god tillväxtpotential. De gröna näringarna (växtodling, animalieproduktion och skogsbruk) kan bland annat utvecklas genom kompletterande verksamheter som till exempel entreprenad och turism. Tillverkningsindustrin påverkas av konjunktursituationen och globaliseringen. Halmstads optimala geografiska läge och logistiklösningar via vägnät, järnväg, flyg och hamn gör att partihandeln (grossist och lager) ökar. Flera stora etableringar av lager har skett de senaste åren. Detaljhandeln beräknas också vara en framtidsbransch. Sammanfattningsvis finns störst utvecklingsmöjligheter inom turist- och servicenäringen, logistik- och transportbranschen samt handeln. Kommunens ambitioner är att ytterligare vässa etableringsarbetet för att attrahera fler företag, inte minst de kunskapsintensiva. Samtidigt gäller det att ta tillvara på och stödja det befintliga näringslivet för att ge dem bästa möjliga förutsättningar för tillväxt. Fiber för utvecklingens skull Tillgång till en snabb och stabil uppkoppling till internet är en förutsättning för att många av kommunens företagare ska kunna bedriva sina verksamheter och för att invånarna i vår kommun ska kunna hantera sin vardag på ett enkelt och smidigt sätt. Halmstads Stadsnät AB har sedan tidigare i uppdrag att som offentlig aktör ta ansvar för Halmstads kommuns infrastrukturella utbyggnad och tekniska utveckling av bredband. Bolaget har också sedan tidigare i uppdrag att skapa förutsättningar för 90 procent av hushållen, i samtliga tätorter inom Halmstads kommun, att vara uppkopplade med minst 100 Mb/s senast För att detta ska vara möjligt har bolaget fått ett förändrat avkastningskrav.

43 ÁÁTILLBAKA TILL NÄRINGSLIV OCH ARBETSMARKNAD PLANERINGSDIREKTIV MED Kapitel 4 Övergripande inriktningar och konkretiserade mål 43 Under hösten 2014 har det pågått ett arbete med att ta fram en bredbandsstrategi. Strategin tydliggör hur arbetet med ovan nämnda mål ska gå till. För att strategin ska kunna förverkligas, behöver bredbandsfrågorna samordnas. Vi avsätter därför medel till en bredbandssamordnare som ska samordna bredbandsfrågorna inom kommunens verksamheter, verka för att bredbandsstrategin realiseras, agera beställare av stomnät gentemot Halmstads stadsnät och representera Halmstad i det regionala bredbandsforum som Region Halland förväntas förverkliga. Fler jobb Även om arbetslösheten har gått ner det senaste året, står alldeles för många människor utanför arbetsmarknaden. Särskilt hög är arbetslösheten bland unga. Den lyckade satsningen på Ökade livschanser för unga som påbörjades under förra mandatperioden fortsätter. Syftet med satsningen är att kommunens verksamheter ska hitta nya och innovativa vägar att minska arbetslöshet och utanförskap bland unga människor (se vidare under kapitel 5). En kvalitativ och relevant utbildning är viktigt för anställningsbarheten, men ungdomar behöver inte bara utbildning. En anställning, en prova på plats eller ett sommarjobb kan ge dem en första viktig kontakt med arbetslivet, den referens eller erfarenhet som krävs för att få nästa anställning. Vi gör nu satsningen på sommarjobb permanent och vill poängtera vikten av att kommunens förvaltningar och bolag har beredskap för att kunna ta emot ungdomar för prova på platser eller sommarjobb. Prova på platser är också strategiskt viktiga med tanke på de stora pensionsavgångar som är att vänta de närmsta åren. Kommunen gemensamt med företagen i Halmstad måste se det som ett naturligt inslag i rekryteringsarbetet att det alltid finns tillgång till ett antal praktikplatser, främst för yngre människor. Vi avsätter även medel för att traineeprogrammet ska kunna fortsätta. Syftet med programmet är att ge unga människor en inblick i hur det är att arbeta inom den kommunala sektorn och därigenom bidra till att säkra den långsiktiga försörjningen av ledar- och specialistbefattningar i Halland och Halmstad. Hållplats 1-90 är en annan lyckad satsning som syftar till att minska utanförskap bland ungdomar. Att insatserna görs i samverkan med arbetsförmedlingen och börjar dag ett av arbetslösheten ser vi som positivt och vi avsätter medel för att verksamheten ska kunna fortsätta. En annan grupp som står långt ifrån arbetsmarknaden och behöver extra stöd att komma i sysselsättning är ungdomar med olika typer av funktionsnedsättningar. Vi avsätter medel för att utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

44 ÁÁTILLBAKA TILL NÄRINGSLIV OCH ARBETSMARKNAD PLANERINGSDIREKTIV MED Kapitel 4 Övergripande inriktningar och konkretiserade mål 44 tillsammans med arbetsförmedlingen ska kunna skapa förutsättningar för att fler ungdomar får en anställning med det stöd de behöver. Medel till anställningar på det lokalkontor för Svenska migrationscentret som ska öppna i Halmstad finns också i budgeten. Totalt rör det sig om tjugo tjänster för personer med funktionsnedsättning. Svenska migrationscentret bygger på en överenskommelse på nationell nivå mellan centret, Arbetsförmedlingen och Riksarkivet. Centret ska vara en samhällsnyttig organisation för dokumentation av migrationsfrågor i hela Sverige och ska göra konkreta insatser för kulturarvet. Kontoret ska till exempel digitalisera historiskt material och genomföra intervjuundersökningar. Kommunen som konsument och arbetsgivare Kommunen som arbetsgivare kan på olika sätt påverka utvecklingen i samhället. Kommunens organisation är en konsument av varor och en stor kund för många av de företag som verkar i kommunen. Storleken på företaget ska inte vara ett hinder och kommunen ska genom den kommunala upphandlingen göra det möjligt för människor som arbetar i sociala företag att komma ifråga som leverantörer till kommunens verksamheter. Med ett socialt företag menar vi företag som har som ändamål att integrera människor som står utanför den ordinarie arbetsmarknaden, i samhället och i arbetslivet. Ett socialt företag återinvesterar sina vinster i verksamheten det driver och skapar delaktighet för medarbetarna. Sociala företag binder på så sätt samman sin affärsidé med individens behov av arbete utifrån sina förutsättningar, samtidigt som man erbjuder varor och tjänster på den ordinarie marknaden. Kommunen är en stor arbetsgivare och i denna roll kan kommunen påverka för såväl den enskilde som för större grupper av medarbetare. Genom en aktiv arbetsgivarpolitik skapas förutsättningar för att Halmstads kommun når uppsatta mål. Med en medveten långsiktig lönepolitisk strategi, med hjälp av önskvärda lönerelationer i var tid, tillgodoses möjligheten att rekrytera och behålla attraktiva medarbetare med rätt kompetens. Den individuella lönesättningen ska grundas på måluppfyllelse och resultat där skickliga medarbetare som bäst bidrar till verksamhetens mål och utveckling ska uppmuntras. Större lönespridning möjliggör också en lönekarriär inom yrket och därför ska lönespridning användas aktivt av lönesättande chefer. En annan strategisk fråga är att erbjuda attraktiva tjänster. Kunskapen om kommunen som arbetsgivare kan förbättras ytterligare och kommunen ska vara en attraktiv och modern arbetsplats och kunna erbjuda bra villkor för sina anställda.

45 ÁÁTILLBAKA TILL NÄRINGSLIV OCH ARBETSMARKNAD PLANERINGSDIREKTIV MED Kapitel 4 Övergripande inriktningar och konkretiserade mål 45 MÅL 1 (av 3) Kommunens stöd och information till etablerade företag eller företag som vill starta och etablera sig i Halmstad ska vara god MÄTETAL MÅLVÄRDE Webbinformation Minst 92 procent 2. Nöjd-Service-Index i Insikt Minst 70 procent MÅL 2 (av 3) Halmstads kommun ska när det gäller kommunpolitikers och kommunala tjänstemäns attityder till företagande finnas bland de 25 bästa kommunerna år 2015 på Svenskt Näringslivs ranking MÄTETAL MÅLVÄRDE Kommunpolitikers attityder till företagande Resultat bland de 25 bästa på Svenskt Näringslivs ranking 2. Kommunala tjänstemäns attityder till företagande Resultat bland de 25 bästa på Svenskt Näringslivs ranking MÅL 3 (av 3) Unga människors möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden ska öka MÄTETAL MÅLVÄRDE Ungdomsarbetslöshet Lägre andel arbetslösa ungdomar än rikssnittet 2. Kommunala prova-på-platser (3 mån praktik + 3 mån anställning) Minst 100 prova-på-platser 3. Kommunala sommarjobb Minst 350 sommarjobb

46 ÄÄÖVERGRIPANDE INRIKTNING ÄÄKONKRETISERADE MÅL PLANERINGSDIREKTIV MED Kapitel 4 Övergripande inriktningar och konkretiserade mål 46 OMSORG & STÖD

47 ÁÁTILLBAKA TILL OMSORG OCH STÖD PLANERINGSDIREKTIV MED Kapitel 4 Övergripande inriktningar och konkretiserade mål 47 ÖVERGRIPANDE INRIKTNING I Halmstad lever vi länge. I alla skeden av livet är det möjligt att delta aktivt i samhällslivet på egna villkor. Omsorgen om andra värderas högt. Därför stödjer och uppmuntrar kommunen anhörig- och frivilliginsatser. Moderna och tillgängliga bostäder, personlig omsorg, kvalificerad vård och behandling samt varierad service detta kännetecknar Halmstads insatser för barn, unga och äldre. Kommunen garanterar kvaliteten, men mångfalden av utförare gör det möjligt att välja utifrån de personliga önske målen. Lika självklart som det är att kunna välja utförare, lika givet är ett stort inflytande över insatserna. En omsorg med hög kvalitet En mångfald av utförare skapar möjligheter för den enskilde till inflytande över små som stora beslut i vardagen. Självbestämmande är i sin tur en del av en god hälsa. Det är viktigt att den enskilde kan göra det val som passar en i alla skeenden i livet och oavsett om man av olika anledningar har svårare att göra sin röst hörd. En mångfald av utförare inom våra verksamheter är också positivt ur aspekten att det sätter fokus på kvalitet samt på kunden eller brukaren. Att det finns många utförare ställer dock krav på att verksamheterna följs upp, så att de lever upp till de kvalitetskrav som finns i avtalen. Samma krav ska ställas på alla utförare, oavsett om det är kommunen eller någon annan. Den omsorg som Halmstads kommun har ansvar för ska utformas efter den äldres behov och det ska vara tydligt för den äldre och de anhöriga vad kommunen kan hjälpa till med. Halmstads kommun når goda resultat i kvalitetsmätningar inom äldreomsorgen och kommunen utgår från att socialstyrelsens föreskrifter syftar till att de äldre får god och säker omvårdnad med hög kvalitet. Innebörden av socialstyrelsens planerade nya föreskrifter, som bland annat rör bemanningen på boenden med demenssjuka är oklara. Till dess att dessa föreskrifter kommer, utgår Halmstads kommun ifrån att det är kvaliteten på omvårdnaden som är det viktiga. De ideella krafterna ska tas tillvara Vi anser att frivilligorganisationer har mycket att bidra med och att de vill bidra med att komplettera välfärden.

48 ÁÁTILLBAKA TILL OMSORG OCH STÖD PLANERINGSDIREKTIV MED Kapitel 4 Övergripande inriktningar och konkretiserade mål 48 Med bakgrund till den ekonomiska utvecklingen i samhället och de allt ökande kraven på vad det offentliga ska kunna erbjuda i form av tjänster och service, är det viktigt att den eller de som kan bidra med att komplettera den kommunala servicen med erfarenheter och hjälpinsatser för våra äldre och personer med funktionsnedsättning, får möjlighet att göra det. Det kan röra sig om alltifrån att läsa en bok, anordna aktiviteter på ett äldreboende, gå ut en extra gång med någon av våra gamla, följa med till banken eller gå något annat ärende. Kommunen ska givetvis stå för vården och den grundläggande tryggheten, men om ideella krafter kan bidra därutöver är det viktigt att vi skapar förutsättningar för dem att göra det på sina villkor. Vi fortsätter därför satsningen som påbörjades förra året i syfte att främja de ideella organisationernas verksamhet. Demografiska förändringar skapar nya behov De demografiska förändringarna i samhället påverkar hemvårdsnämndens och utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens verksamheter i form av ökade behov inom exempelvis hemtjänsten, hemsjukvården och daglig verksamhet. Nämnderna kompenseras för förväntade volymförändringar. Moderna och ändamålsenliga äldreboenden Flera av kommunens äldreboenden håller inte den standard som vi anser är önskvärd. Vi har dessutom ett antal äldreboenden runt om i kommunen som har en extern hyresvärd. Vi vill sträva efter att hitta lösningar som innebär att samarbete med externa aktörer utvecklas samtidigt som vi vill utveckla våra egna boenden. Vi fortsätter därför att avsätta medel för att skapa förutsättningar för moderna äldreboenden, vilket bland annat innebär ett modernt äldreboende i Harplinge. Vi vill sträva efter att hitta lösningar som innebär att samarbete med externa aktörer utvecklas

49 ÁÁTILLBAKA TILL OMSORG OCH STÖD PLANERINGSDIREKTIV MED Kapitel 4 Övergripande inriktningar och konkretiserade mål 49 MÅL 1 (av 2) Nivån på den upplevda kvaliteten avseende insatser för äldre och personer med funktionsnedsättning ska bibehållas. MÄTETAL MÅLVÄRDE Andel nöjda/mycket nöjda med hemtjänsten Minst 85 procent 2. Andel nöjda/mycket nöjda med särskilt boende för äldre Minst 84 procent 3. Helhetsbetyg i handikappomsorgens kvalitetsundersökning avseende boende i bostad med särskild service 4. Andel positiva svar i daglig verksamhets deltagarundersökning (avseende personal, trivsel, trygghet, arbete och arbetstid) Minst 4,4 Minst 85 procent MÅL 2 (av 2) Kommunen ska aktivt främja och stödja ideella organisationer/föreningar som utför frivilliginsatser inom de kommunala verksamheterna. MÄTETAL 1. Andel frivilligorganisationer som är nöjda/mycket nöjda med samverkan med kommunens verksamheter 2. Antalet samverkansprojekt mellan kommunen och frivilligorganisationer MÅLVÄRDE 2015 Minst 60 procent Ökning i jämförelse med föregående år

50 ÄÄÖVERGRIPANDE INRIKTNING ÄÄKONKRETISERADE MÅL PLANERINGSDIREKTIV MED Kapitel 4 Övergripande inriktningar och konkretiserade mål 50 RESOR & TRAFIK

51 ÁÁTILLBAKA TILL RESOR OCH TRAFIK PLANERINGSDIREKTIV MED Kapitel 4 Övergripande inriktningar och konkretiserade mål 51 ÖVERGRIPANDE INRIKTNING I Halmstad är det lätt för människor att resa och förflytta sig. Alla invånare har goda förutsättningar att röra sig på ett tryggt och miljövänligt sätt. I hela kommunen finns ett väl utbyggt nät av gång- och cykelvägar. Halmstad har bra planerade vägar och en välfungerande kollektivtrafik som möjliggör ett hållbart samhälle. Transportsystemets utformning, funktion och användning medverkar till säkra och hållbara godstransporter samt bidrar till utvecklingskraft i hela kommunen. Transportplanen leder till hållbart resande antog kommunfullmäktige ett handlingsprogram för hållbara transporter. Handlingsprogrammet som sträcker sig fram till 2030, visar den inriktning som Halmstad vill ge sitt arbete med trafikfrågor och hur prioriteringar mellan de olika trafikslagen ska göras. Handlingsprogrammet har tagits fram med grundvärderingen att trafiken ska vara en del i ett hållbart samhälle, ur ekonomisk, social och ekologisk synvinkel samt att väl fungerande transporter för invånare och näringsliv är en förutsättning för ett fungerande samhälle. I första hand ska åtgärderna som genomförs inom ramen för transportplanen gynna persontransporter med gång, cykel och kollektivtrafik samt godstransporter med järnväg och sjöfart. Åtgärderna ska framförallt inriktas på att påverka transportbehov och val av transportsätt samt ett effektivare utnyttjande av befintlig infrastruktur. Cykel- och kollektivtrafik för miljöns och säkerhetens skull Cykeln och kollektivtrafiken måste kunna konkurrera med bilen om att vara de primära sätten att ta sig fram. Satsningarna på att bygga ut kommunens cykelvägnät fortsätter därför. Vi anslår 15 miljoner kronor 2015, tio miljoner kronor 2016 och 15 miljoner 2017 till genomförande av cykelplanen. Pengarna ska framförallt gå till att komplettera resterande delar av superstråken och till att fortsätta kompletteringen av huvudstråken i Halmstad. Dessutom vill vi att det inom denna ram byggs ett cykelstråk i Getinge i form av en gång- och cykelväg utmed sträckan Hörsås brandstationen Getingeskolan, vilken ska påbörjas under Sträckan saknar gång och cykelväg idag och skolbarnen går därför utmed vägen

52 ÁÁTILLBAKA TILL RESOR OCH TRAFIK PLANERINGSDIREKTIV MED Kapitel 4 Övergripande inriktningar och konkretiserade mål 52 som ligger i en dold kurva där det kör tung lastbilstrafik. Tanken är också att allt fler passager med bilvägar längs superstråken och huvudstråken ska trafiksäkras. Sedan ett antal år tillbaka åker Halmstadbor som är över 75 år avgiftsfritt på bussar inom Halmstads kommuns gränser under lågtrafik (vardagar klockan samt lördag och söndag klockan 04 24). Från och med 1 juli 2015 ska reformen utökas till att gälla alla Halmstadbor över 70 år. Detta är framförallt en social reform, men självklart kan den även ha positiva effekter på vår miljö. Sedan årsskiftet 2011/2012 är det Region Halland som har ansvar för kollektivtrafiken, men kommunen kan genom samverkan påverka inriktningen på kollektivtrafikens utveckling. Kommunen fortsätter också att planera staden för att stödja kollektivtrafiken. bytespunkt för fortsatt regionalt och/ eller interregionalt resande. Det finns ett ökande resbehov med buss att tillfredsställa, varför resandet med region- och fjärrbuss sannolikt kommer att fortsätta öka och även här blir Halmstad en stor bytespunkt. När tunneln genom Hallandsås öppnar 2015 går det att köra fler och snabbare tåg, vilket ger en unik möjlighet att skapa en gemensam arbetsmarknads- och studieregion mellan Skåne och Halland i allmänhet samt Helsingborg och Halmstad i synnerhet. Det genomgående resandet mellan Göteborg och Halmstad ökar kontinuerligt och därmed behovet av ett större utbud. Av denna anledning fortsätter vi satsningen på att utveckla ett resecentrum Resecentrum skapar förutsättningar för Halmstads utveckling Halmstad utgör en viktig knutpunkt. Här finns E6:an och Västkustbanan i nordsydlig riktning, samt en sammanstrålning av riksvägar och järnvägar som kopplar samman Halmstad med bl.a. Växjö, Kalmar, Jönköping och Hässleholm. Markarydsbanan och Halmstad-Nässjö järnväg har Halmstad som ändstation. Det innebär att Halmstad inte bara är en stor målpunkt i sig utan också en

53 ÁÁTILLBAKA TILL RESOR OCH TRAFIK PLANERINGSDIREKTIV MED Kapitel 4 Övergripande inriktningar och konkretiserade mål 53 i Halmstad. Regionbussterminal och stationsbro finns nu på plats och planering pågår för att under 2016 inviga nya stadsbusshållplatser utmed Laholmsvägen i anslutning till järnvägen och regionbussarna. För att kunna förverkliga den avslutande etappen och därmed få ett fullt fungerande resecentrum behövs nationell finansiering. Halmstads resecentrum finns inte med i den nuvarande nationella planen. Försök med avgiftsfri parkering och kollektivtrafik på lördagar Under våren 2014 beslutade teknikoch fritidsnämnden om ett försök med avgiftsfri parkering på lördagar. Enligt beslutet ska det vara gratis att parkera på sju utvalda parkeringsplatser och parkeringshus i blå och gul parkeringszon, mellan 1 november 2014 och 30 april Syftet med försöket är att undersöka om denna satsning påverkar om Halmstadborna söker sig till stadskärnan för att göra sina inköp eller inte. När försöket med avgiftsfri parkering är klart, kommer vi även att göra ett försök med avgiftsfri kollektivtrafik inom Halmstads kommun på lördagar. Gatuunderhåll När asfalterade vägar inte lagas eller underhålls i rätt tid riskerar kommunen att få förhöjda kostnader för underhållet. För att den underhållsskuld som finns idag ska minska och att kommunens gatubestånd på sikt ska uppnå sådan standard att dess värde inte reduceras, ökar vi det årliga anslaget till vägunderhåll med fem miljoner kronor. Bättre transportvägar för näringslivet och ökad trafiksäkerhet Godstransporterna är en viktig del i ett hållbart transportsystem. För godstransporterna bygger vår strategi på en ökad prioritering av transporter med järnväg och sjöfart vilka stöds av väginfrastrukturen. Nya verksamhetsområden bör utvecklas med i första hand god tillgänglighet till sjöfart, järnväg alternativ omlastningspunkt till dessa och i andra hand god tillgänglighet till väginfrastrukturen. Samtidigt måste godstransporterna fungera i en allt mer tät och funktionsblandad stad. Både näringsliv, boende och besökare ska erbjudas ett fullgott transportsystem. Södra Infarten Arbetet med att förverkliga Södra infarten enlig transportplanen fortskrider under planperioden. Tidplanen t.o.m omfattar utbyggnad av etappen 1 d.v.s. Södra Infarten på sträckan från Villmanstrandsvägen till Montörsgatan samt med anslutning till E6:an med ny trafikplats nr 42 vid Västkustbanan samt ombyggnad av trafikplats 43, d.v.s. nuvarande trafikplats Halmstad Syd vid

54 ÁÁTILLBAKA TILL RESOR OCH TRAFIK PLANERINGSDIREKTIV MED Kapitel 4 Övergripande inriktningar och konkretiserade mål 54 Laholmsvägen. Projektet möjliggör i sin tur en utveckling av såväl Eurostop som ny mark för verksamheter samtidigt som trafiken som passerar Fyllinge kan minska. När ombyggnationen av Södra infarten är klar innebär det att antalet gång- och cykelpassager som binder samman de östra stadsdelarna med Östra stranden utökas från två till fyra. Detaljplanearbete pågår och parallellt med detta ska projekteringsarbete påbörjas Trafiksäkerhet för barn och ungdomar Många av skolorna i Halmstad är byggda utifrån en annan trafiksituation än den vi har idag. Teknik- och fritidsnämnden och barn- och ungdomsnämnden ska därför prioritera åtgärder som ökar trafiksäkerheten runt skolorna. Högskolan JÄRNVÄG LARSFRID ANDERSBERG Laholmsvägen VÄSTERVALL UTFÖRS EUROSTOP VILHELMSFÄLT FYLLINGE HAMNEN ÖSTRA STRANDEN VILLMANSTRAND FÖRESLAGEN OCH FRAMTIDA VÄGSTRÄCKNING FÖRESLAGEN OCH FRAMTIDA GC-VÄG UTFÖRS FÖRESLAGEN JÄRNVÄGSSTRÄCKNING KVARTERSMARK

55 ÁÁTILLBAKA TILL RESOR OCH TRAFIK PLANERINGSDIREKTIV MED Kapitel 4 Övergripande inriktningar och konkretiserade mål 55 MÅL 1 (av 3) Antalet resor med den lokala och regionala kollektivtrafiken ska öka. MÄTETAL MÅLVÄRDE Antal resor med kollektivtrafiken (stadstrafik, regionsbusstrafik och tågtrafik) Ökning jämfört med föregående år Fördubbling jämfört med 2006 års nivåer MÅL 2 (av 3) Möjligheterna att ta sig till och från skolan och arbetet på cykel ska öka. MÄTETAL 1. Nöjd-medborgar-index avseende tillgången på gång- och cykelvägar MÅLVÄRDE Ökning jämfört med föregående år 2. Antal km gång och cykelvägar Ökning jämfört med föregående år 3. Antal cyklister som färdats förbi broarnas 1 mätstationer Ökning jämfört med föregående år 1 Slottsbron, Österbro, Gamletullsbron, Järnvägsbron, Wrangelsbron MÅL 3 (av 3) Energianvändningen från kommunens tjänsteresor med personbilar ska minska. MÄTETAL MÅLVÄRDE Energianvändningen i totalt använda MWh energi Årlig minskning med 2 procentenheter jämfört med 2014 års nivå Minskning med 10 procent jämfört med nivån 2014

56 ÄÄÖVERGRIPANDE INRIKTNING ÄÄKONKRETISERADE MÅL PLANERINGSDIREKTIV MED Kapitel 4 Övergripande inriktningar och konkretiserade mål 56 TRYGGHET, SÄKERHET & FOLKHÄLSA

57 ÁÁTILLBAKA TILL TRYGGHET, SÄKERHET OCH FOLKHÄLSA PLANERINGSDIREKTIV MED Kapitel 4 Övergripande inriktningar och konkretiserade mål 57 ÖVERGRIPANDE INRIKTNING Halmstad toppar listan över städerna bäst att bo i. Halmstadbon säger: Jag bor i en kommun som är trygg och säker. Vi är på väg mot en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Skillnaderna mellan hälsan i olika grupper eller bostadsområden är på väg att försvinna. Matvanornas betydelse för folkhälsan tas på allvar. Därför är den mat som serveras i den kommunala verksamheten både näringsriktig och välsmakande. Vi bygger vårt samhälle för människor av människor. Alla goda krafter, inte minst de ideella inom föreningslivet, kulturen och idrotten, tas tillvara. Klimatanpassningsåtgärder För att skapa förutsättningar för att motverka konsekvenserna av klimatförändringar införs ett särskilt anslag som ska användas till insatser för att minska effekterna av klimatförändringarna. Kommunen ska ha ett aktivt arbete mot mobbning Eftersom barn på många sätt är en utsatt grupp i samhället är det extra viktigt att de känner att de har en trygg grundmiljö. Barn och unga ska ha inflytande över sin vardag och de ska känna att de respekteras och de ska inte vara utsatta för mobbning eller utsätta någon för mobbning. Att kommunen på ett systematiskt sätt arbetar för att motverka mobbning och utanförskap i skolan är en förutsättning för att skapa en trygg vardag för våra barn och ungdomar. I lagstiftningen finns tydliga direktiv kring det förebyggande arbetet med mobbning. Ett aktivt arbete mot mobbning inom såväl för- som grundskola och gymnasiet är en självklarhet. Likaså är det viktigt att föräldrarna har kunskap om och inflytande över barnens vardag. Ibland kanske det är just i hemmiljön som barnet inte känner sig tryggt. För att motverka det vill vi att satsningen på föräldrastödutbildningar fortsätter. Matglädje, mathälsa och råvarukvalitet Även maten är viktig för en god hälsa. Därför har vi de senaste åren satsat en miljon kronor årligen på att skapa matglädje runt om i kommunens restaurangkök. Satsningen har varit mycket lyckad med alltifrån goda omdömen från skolelever och vårdtagare till priser och utmärkelser i nationella sammanhang. Under förra mandatperioden tog vi fram nya riktlinjer för måltidsverksamheten. Riktlinjerna klargör att vi så långt

58 ÁÁTILLBAKA TILL TRYGGHET, SÄKERHET OCH FOLKHÄLSA PLANERINGSDIREKTIV MED Kapitel 4 Övergripande inriktningar och konkretiserade mål 58 som möjligt vill att de råvaror som används i kommunens restaurangkök har ekologiskt ursprung och kommer från lokala producenter. Här är upphandlingen ett viktigt instrument för att lyckas. En ökad andel lokalproducerade produkter skulle öka spårbarheten och minska transporterna. I riktlinjerna fastställs också att maten ska lagas så nära matgästen som möjligt samt att menyn ska följa säsongens råvaror. Barn och unga ska ha inflytande över sin vardag och de ska känna att de respekteras

59 ÁÁTILLBAKA TILL TRYGGHET, SÄKERHET OCH FOLKHÄLSA PLANERINGSDIREKTIV MED Kapitel 4 Övergripande inriktningar och konkretiserade mål 59 MÅL 1 (av 4) Invånare och besökare som känner sig trygga i Halmstad ska öka. MÄTETAL MÅLVÄRDE Nöjd-region-index avseende trygghet Minst Antal anmälda våldsbrott Bättre resultat än genomsnitt för riket MÅL 2 (av 4) Förekomsten av psykisk ohälsa bland barn och unga ska minska. MÄTETAL MÅLVÄRDE Elever med psykisk ohälsa Elevsocialrapport 2. Antal som enligt LUPP upplever att de haft besvär det senaste halvåret. Minskning jämfört med 2014 ««Minskning jämfört med tidigare mätning

60 ÁÁTILLBAKA TILL TRYGGHET, SÄKERHET OCH FOLKHÄLSA PLANERINGSDIREKTIV MED Kapitel 4 Övergripande inriktningar och konkretiserade mål 60 MÅL 3 (av 4) Andelen lokalt producerade livsmedel som kommunen köper in ska öka. 1 1 Livsmedel som producerats inom en 15 mils radie från Halmstads kommuns kommungräns faller under definitionen lokalproducerade. MÄTETAL MÅLVÄRDE Andelen lokalt producerade livsmedel i kronor Ökning jämfört med föregående år MÅL 4 (av 4) Minst 25 procent av de livsmedel kommunen köper in ska vara ekologiskt producerade. MÄTETAL MÅLVÄRDE Andelen ekologiskt producerade livsmedel i kronor Minst 25 procent årligen

61 ÄÄÖVERGRIPANDE INRIKTNING ÄÄKONKRETISERADE MÅL PLANERINGSDIREKTIV MED Kapitel 4 Övergripande inriktningar och konkretiserade mål 61 UPPLEVA & GÖRA

62 ÁÁTILLBAKA TILL UPPLEVA OCH GÖRA PLANERINGSDIREKTIV MED Kapitel 4 Övergripande inriktningar och konkretiserade mål 62 ÖVERGRIPANDE INRIKTNING Halmstad är en kommun med puls en kommun med ett varierat och inspirerande utbud av aktiviteter och rika möjligheter att utöva kultur och idrott. Invånare och besökare kan uppleva framstående och högklassiga kultur- och idrottsevenemang på lokal, nationell och internationell nivå. Halmstads naturtillgångar kusten, det öppna landskapet, skogarna och vattendragen används för rekreation och upplevelser. Halmstad är tack vare sitt fördelaktiga läge och ett brett utbud av aktiviteter en av Sveriges främsta boende- och destinationsorter oberoende av säsong. Goda livsmiljöer Invånarnas hälsa och välbefinnande är en viktig aspekt i en socialt hållbar utveckling. Hälsan påverkas av de yttre miljöerna, av att boendet är trivsamt och tryggt, att tillvaron är meningsfull genom arbete, studier eller annan sysselsättning, men även av faktorer som upplevelser, hälsosam mat och fysisk aktivitet eller att ha inflytande över sin vardag. Gröna ytor är en central aspekt för välbefinnandet. Vi fortsätter därför satsningen på att rusta upp våra parker. Utöver det satsar vi även fortsatt pengar på att rusta upp lekplatserna runt om i kommunen. Vi gör också en särskild satsning på en temalekplats i Oskarström. Förslaget om en temalekplats har kommit från de boende på orten och är en av åtgärderna enligt listan över idéer för framtida utveckling i Oskarström. Underlag och idéer kring utformningen av temalekplatsen har tagits fram av teknik- och fritidsförvaltningen. Vi avsätter mer pengar till ytterligare trädplantering. Rekreation, motion och upplevelser Förutom goda livsmiljöer är motion och rekreation viktigt i ett rikt liv. Befolkningstillväxt samt ett stort intresse för att utöva olika typer av idrotter gör att idrottsföreningarnas medlemsantal ökar och att föreningarna får nya ibland förändrade eller utökade behov. Vi vill att Halmstad ska vara en kommun där det finns goda möjligheter att utöva idrotter. I årets budget finns därför medel till en konstgräsplan och nytt omklädningsrum på Kärlekens IP samt ett nytt omklädningsrum för brottningsverksamheten i Oskarström. Det finns också pengar till en ny bro över Genevadsån. Vi ser att en permanent bro skulle vara mycket positiv för det rörli-

63 ÁÁTILLBAKA TILL UPPLEVA OCH GÖRA PLANERINGSDIREKTIV MED Kapitel 4 Övergripande inriktningar och konkretiserade mål 63 ga friluftslivet i området, framförallt sommartid men även övrig tid på året. Dessutom skulle övergången bli både tryggare och säkrare än tidigare och underlätta för räddningstjänsten att ta sig ned till stranden om en olycka skulle inträffa. För att ytterligare öka våra stränders attraktivitet ger vi teknik- och fritidsnämnden en ökad ram för att de ska kunna höja skötselnivån på våra stränder så de blir renare och mer välskötta. Mickedala är en viktig anläggning för ridsporten i Halmstad. Vi gör en investering i anläggningen för att bättre anpassa den till ridsportens behov för träning och tävling. Vi avsätter också pengar till dränering av ridanläggningen. Vi vill att Halmstads Fältrittklubb ska ges förutsättningar att kunna bedriva sin nuvarande ridskoleverksamhet utan risk för åter kommande störningar på grund av vattensjuka marker. Allt fler människor ser husbilen som ett attraktivt och smidigt transportmedel då de vill uppleva nya platser. För att öka Oskarströms attraktivitet som besöksmål och skapa möjligheter för fler människor att upptäcka inlandets attraktionskraft som besöksmål vill vi att frågan om en uppställningsplats för husbilar utreds. Utredningen ska ge ett kostnadsberäknat förslag på en lämplig plats för uppställning av husbilar. Förslaget om en uppställningsplats för husbilar har framkommit inom ramen för utvecklingsprogrammet Framtid Oskarström Kultur är viktiga parametrar i ett liv med hög livskvalitet Kultur för hälsans och livskvaliteten När Halmstads kommuns invånare blir fler, ökar efterfrågan inom alla kommunens verksamheter. Kultur är viktiga parametrar i ett liv med hög livskvalitet och vi är en kommun som har höga ambitioner inom kultur- och upplevelseområdet. För att kulturnämnden ska ha möjlighet att erbjuda ett ökande antal Halmstadbor upplevelser inom kulturområdet ger vi nämnden en volymkompensation om kronor årligen under planperioden. En del av dessa medel ska användas till fler riktade insatser mot våra äldre invånare. Vi vill också att pengarna ska användas så att Halmstads kommun kan ta del av den särskilda satsning på delaktighet och nya kulturupplevelser för de äldre som delfinansieras av Statens kulturråd via Region Halland. Vi avsätter också medel så att kulturnämnden ska kunna realisera sin vision om barnrummet Någon annanstans på Stadsbiblioteket. I barnrummet ska

64 ÁÁTILLBAKA TILL UPPLEVA OCH GÖRA PLANERINGSDIREKTIV MED Kapitel 4 Övergripande inriktningar och konkretiserade mål 64 våra barn och unga få möjlighet att känna att det finns en trygg och välkomnande plats. En plats där de tillsammans med professionell personal ska ha möjlighet att utbyta tankar och idéer, diskutera sina åsikter eller ge uttryck för sina intressen och sin kreativitet. Utöver en satsning på barnrummet på Stadsbiblioteket finns pengar för en upprustning av barnrummet på biblioteket i Getinge. Det är viktigt med konstnärlig utsmyckning i det offentliga rummet. Vi ändrar därför nuvarande modell för utsmyckning i samband med ny- och ombyggnad av offentliga lokaler och anläggningar. Istället för en procentuell andel av investeringsanslaget, inför vi ett fast anslag som kulturnämnden disponerar. Anslaget mer än fördubblas och ska följa respektive investering. Fritidsaktiviteter för alla Under 2012 genomförde teknik- och fritidsnämnden en undersökning som tydligt visade att användningen av kommunens sporthallar inte är jämt fördelat mellan könen. Vi vill att alla barn och ungdomar ska ha samma möjligheter att utöva sina respektive fritidsaktiviteter oberoende av kön. Detta gäller såväl sport- som kulturoch övriga fritidsaktiviteter. Därför har vi formulerat ett särskilt mål kring att pojkar och flickor ska ha samma förutsättningar för att utöva sina kultur- och fritidsaktiviteter. Den verksamhet som Kulturskolan bedriver är viktig i utvecklingen av ett socialt hållbart samhälle. Idag är det längst köer till de ämnen dit många flickor söker sig. Vår ambition är att pojkar och flickor ska ha lika möjligheter att utöva kultur och idrottsaktiviteter och därför är det särskilt angeläget att motverka denna ojämlikhet i ämnesutbudet. Kulturskolan får därför, även i år ökade anslag för att kunna reducera köerna och erbjuda fler, såväl pojkar som flickor, de ämnen de ansöker om. Halmstad ett konstcentrum Halmstad ska vara ett konstcentrum med nationell och internationell ryktbarhet. En förutsättning är institutioner som kan exponera konst på ett utmanande, tilltalande och säkert sätt. Mjellby Konstmuseum är en sådan plats. Hallands Konstmuseum ska bli en sådan plats. För att möjliggöra Hallands Konstmuseums förändring behöver lokalerna renoveras och byggas ut. Frågan har utretts gemensamt av Halmstads kommun, Region Halland, Stiftelsen Hallands Länsmuseer och AB Hallands Konstmuseum. Parterna är överens om Halmstads kommun och Region Halland finansierar en tillbyggnad medan Stiftelsen Hallands länsmuseer finansierar bl.a. renoveringen av den befintliga fastigheten. Halmstads kommuns andel av investeringskostnaderna för tillbyggnaden

65 ÁÁTILLBAKA TILL UPPLEVA OCH GÖRA PLANERINGSDIREKTIV MED Kapitel 4 Övergripande inriktningar och konkretiserade mål 65 uppgår totalt till 33,7 miljoner kronor. Byggnationen ska vara klar Ändamålsenliga lokaler inom ramen för en spännande gestaltning är ett led i förändringen och utvecklingen av Hallands Konstmuseum. Men det handlar lika mycket om att utveckla verksamhetens innehåll så att den genomsyras av ett inkluderande synsätt, en tillgänglig atmosfär och ett tilltal som tar publikens nyfikenhet och frågor på allvar. Den s.k. community-aspekten ska vara central där samverkan med omgivande samhälle och organisationer har stor betydelse. Ett annat engelskt uttryck som används är empowerment att med verksamheten som redskap ge besökare och samarbetspartners ny kraft och nya möjligheter. För att ge museet möjlighet att utveckla ett sådant arbetsoch förhållningssätt tillförs verksamheten ökade driftmedel. Halmstad ska vara ett konstcentrum med nationell och internationell ryktbarhet

66 ÁÁTILLBAKA TILL UPPLEVA OCH GÖRA PLANERINGSDIREKTIV MED Kapitel 4 Övergripande inriktningar och konkretiserade mål 66 MÅL 1 (av 3) Halmstad ska vara ett konstcentrum med nationell och internationell ryktbarhet. MÄTETAL 1. Antal besök på:»» Mjellby konstmuseum»» Halmstads konsthall»» Hallands konstmuseum MÅLVÄRDE Andel invånare som anser att Halmstad är en konststad Ökning MÅL 2 (av 3) Kommuninvånarna ska bli mera nöjda med möjligheterna att utöva kultur- fritidsaktiviteter och med möjligheterna till natur- och fritidsliv. MÄTETAL MÅLVÄRDE Nöjd-region-index avseende fritidsmöjligheter. Minst 71

67 ÁÁTILLBAKA TILL UPPLEVA OCH GÖRA PLANERINGSDIREKTIV MED Kapitel 4 Övergripande inriktningar och konkretiserade mål 67 MÅL 3 (av 3) Inom kultur- och fritidsverksamheterna ska flickor och pojkar ha samma förutsättningar. MÄTETAL 1. Insatser som gjorts för att skapa samma förutsättningar för flickor och pojkar MÅLVÄRDE Utbud kultur-, idrotts- och fritidsaktiviteter för barn/unga 3. Antal barn/unga som deltar i:»» kulturaktiviteter»» idrotts- och fritidsaktiviteter 4. Föreningsbidrag 5. Halltider

68 PLANERINGSDIREKTIV MED Kapitel 5 Övriga prioriteringar 68 Övriga prioriteringar Målen som redogörs för i kapitel 4 ska vara vägledande i alla styrelser och nämnders verksamheter, men de särskilda prioriteringar som redogörs för i det här kapitlet är också viktiga. I planeringsdirektiv med budget har vi särskilt lyft fram två områden som ska styra planeringen av verksamheternas utformning. 5.1 HALMSTAD DEN INKLUDERANDE KOMMUNEN En del av kommunens vision handlar om Hemstaden, en plats där människor möts med trygghet, respekt och kärlek. Det betyder att vi vill arbeta för en kommun som kännetecknas av tolerans och öppna attityder, samverkan mellan alla goda krafter och ett aktivt stöd till enskilda och grupper som behöver särskilda insatser från kommunen. Genom att vi förhindrar diskriminering, underlättar

69 PLANERINGSDIREKTIV MED Kapitel 5 Övriga prioriteringar 69 integration och motverkar utanförskap skapar vi en inkluderande kommun. Behovet av särskilda insatser är inte nytt. Vi har vidtagit ett antal åtgärder under de två senaste mandatperioderna. Nu ser vi en del nya behov, men vi ser också möjligheter att arbeta annorlunda än tidigare. Vi vill fortsatt uppmana förvaltningar och bolag till att arbeta innovativt i samverkan, såväl över de interna gränserna som med andra organisationer, med föreningar, med företag och med enskilda. Det är viktigt att arbetet med att skapa kompletterande extern finansiering fortsätter. Men vi vill också framhäva betydelsen av att anlägga ett större perspektiv på frågorna om inkludering och betona att vi tror på att ett samordnat arbetssätt över förvaltnings- och bolagsgränserna ger förutsättningar för bästa resultat. Kommunstyrelsen har att fastställa verksamhetsmål och noga följa utvecklingen, exempelvis genom delårsrapporteringen, för de i prioriteringen ingående verksamheterna vilka är:»» Områdesbaserat utvecklingsarbete vilket omfattar arbetet med lokala utvecklingsprogram, Nätverket för demokratiutveckling och den tidigare övriga prioriteringen Urbant utvecklingsarbete»» Ökade livschanser för unga vilket är en utveckling av tidigare prioritering genom ett förtydligande att insatserna ska främja jämlika levnadsvillkor för barn och unga»» Kultur och idrott för ett öppet och inkluderande samhälle vilket är en ny satsning 2015 som från och med 2016 tillförs ytterligare medel»» Särskilda insatser för nyanlända, vilket är ett nytt anslag från och med 2015 som utgår från den ökade flyktingmottagningen och etableringen av asylboenden i Halmstad.»» Ökad delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Här avsätts inget särskilt anslag, men kommunstyrelsen kommer inom sitt tematiska arbete under 2015 att ta fram möjliga åtgärder på såväl kort som lång sikt, vilket inte minst ska inriktas på åtgärder som är möjliga att vidta inom befintliga ramar. Dessutom vill vi, inom de nedan angivna områdena, arbeta på ett sätt som gör att vi skapar mer tid för att utveckla och genomföra idéer genom att förkorta beslutsprocesserna. Därutöver vill vi öka berörda förvaltningars och bolags ansvar för och inflytande på medelsfördelning och resultat. Det gör vi genom att lägga anslaget och därmed beslutanderätten avseende Ökade livschanser för unga, Kultur och idrott för social sammanhållning samt Särskilda insatser för etablering på stadskontoret efter samverkan med berörda förvaltningar och bolag.

70 PLANERINGSDIREKTIV MED Kapitel 5 Övriga prioriteringar ETT STRATEGISKT JÄM- STÄLLDHETSARBETE I dagens och morgondagens samhälle är reell jämställdhet en nyckel till ekonomisk och social framgång, inte bara på europeisk eller nationell nivå, utan också i våra kommuner och regioner. Halmstads kommun har skrivit under den europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå. En deklaration som uppmanar Europas kommuner och regioner att använda sina befogenheter och partnerskap för att uppnå jämställdhet för sina invånare. Det betyder att alla kommunens verksamheter ska arbeta för att jämställdhet ska råda mellan kvinnor och män och att inom sina verksamhetsområden genomföra sina åtaganden enligt deklarationen. Förutom ovan nämnda deklaration, styrs arbetet även av, de av kommunfullmäktige antagna, riktlinjerna för jämställdhet. Målet är att jämställdhet ska förverkligas inte bara inom kommunen som arbetsplats utan i all kommunal verksamhet och att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Det innebär bland annat:»» en jämn fördelning av makt och inflytande»» samma möjligheter till ekonomiskt oberoende»» lika villkor och förutsättningar ifråga om företagande, arbete, arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet»» lika tillgång till utbildning och möjligheter till utveckling av personliga ambitioner och intressen»» delat ansvar för hem och barn»» frihet från könsrelaterat våld Varje nämnd och bolagsstyrelse ska därför inom sitt område bevaka och driva jämställdhetsarbetet framåt samt i sin verksamhetsberättelse rapportera en samlad bild av det aktuella jämställdhetsläget till den egna organisationen och till kommunstyrelsen. I dagens och morgondagens samhälle är reell jämställdhet en nyckel till ekonomisk och social framgång

71 PLANERINGSDIREKTIV MED Kapitel 6 Hel- och delägda bolag 71 Hel- och delägda kommunala bolag I föreliggande kapitel redogörs för de kommunala bolagens budget/plan alternativt strävan till procentuell avkastning för perioden HELÄGDA BOLAG Koncernen Halmstads Rådhus AB De kommunala bolagen är en del av kommunens samlade verksamhet. I syfte att ge bolagen tydliga förutsättningar för att planera verksamheten tar detta planeringsdirektiv ställning till bolagens budget/plan, alternativt strävan till avkastning, för perioden RESULTAT BOKSLUT PROGNOS* PLAN PLAN Mkr Not Halmstads Rådhus AB -20,2-18,8-5,6-8,3-12,5 1. Halmstads Näringslivs AB -11,4-12,5-13,5-13,7-14,1 2. Halmstads Flygplats AB -9,3-13,2-15,8-17,3-17,3 Destination Halmstad AB -30,1-25,2-27,6-28,8-47,0 3. AB Industristaden-koncernen -1,5 0,0-0,1-0,7-0,7 4. Summa resultat efter finansnetto -72,5-69,7-62,6-68,8-91,6 AVKASTNING Bokslut Budget Budget Plan Plan % ENLIGT ÄGARDIREKTIV HFAB-koncernen 3,7 4,0 4,0 4,0 4,0 HEM-koncernen 7,4 7,0 7,0 7,0 7,0 5. Halmstads stadsnät AB 14,6 4,0 4,0 4,0 4,0 Hallands Hamnar Halmstad AB -9,1 0,0 0,0 0,0 6. INVESTERINGS (NETTO) Bokslut Prognos* Budget Plan Plan Mkr Halmstads Rådhus AB 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Halmstads Näringslivs AB 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Halmstads Flygplats AB 7,3 5,9 3,9 4,4 1,9 Destination Halmstad AB 3,5 2,4 3,7 0,5 0,5 AB Industristaden-koncernen 1,6 0,2 0,5 0,5 0,5 Delsumma 12,4 8,5 8,1 5,4 2,9 HFAB-koncernen 292,9 421,0 255,0 300,0 300,0 HEM-koncernen 137,5 268,6 200,0 107,0 116,0 Halmstads stadsnät AB 41,2 56,6 76,7 66,7 73,2 7. Hallands Hamnar Halmstad AB 4,2 33,6 30,0 20,0 10,0 Delsumma 475,8 779,8 561,7 493,7 499,2 Summa 488,2 788,3 569,8 499,1 502,1 *avser helårsprognos per 30 september 2014

72 PLANERINGSDIREKTIV MED Kapitel 6 Hel- och delägda bolag 72 Förutsättningar 1. Utdelning från HFAB ska lämnas till moderbolaget Halmstads Rådhus AB med belopp enligt begränsningsregeln. Utöver det ska HFAB lämna utdelning med 20,0 Mkr per år för finansiering av kommunens bostadsförsörjningsåtgärder som främjar integration och social sammanhållning eller åtgärder som tillgodoser bostadsbehovet för personer som kommunen har ett särskilt ansvar för, med hänvisning till 5 p1 i lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag. Halmstads Rådhus AB ska lämna motsvarande belopp i utdelning till Halmstads kommun. Utdelningen inom ramen för kommunens bostadsförsörjningsåtgärder ska främst användas för att finansiera insatser inom tre områden:»» Centrumutvecklingsprojekt som främjar integration och social sammanhållning i kommunens mindre tätorter»» Fritidsanläggningar eller mötesplatser som främjar integration och social sammanhållning»» Åtgärder som tillgodoser bostadsbehov för personer som kommunen har ett särskilt ansvar för Exempel på insatser inom ovanstående tre områden är centrumutvecklingsprogram i Vallås, Simlångsdalen, Oskarström och Getinge, fritids- och idrottsanläggningar i Oskarström, på Kärleken och Linehed samt gruppbostäder och HVB-hem. 2. Halmstads Näringslivs AB:s budgetram har ökats med 0,6 Mkr per år för ökade insatser med Shopping i Halmstad och Ung företagsamhet. 3. Destination Halmstad AB arbetar under åren med evenemanget Ping Pong Power i Halland, vilket avslutas år 2018 med Bordtennis-VM. Under perioden fram till VM kommer dessutom ett antal internationella arrangemang, till exempel World Cup 2015, att genomföras. I samverkan med föreningar, företag samt kommunens förvaltningar och bolag kommer även olika aktiviteter, inom till exempel skola och äldrevård, att genomföras. Nettokostnaden för evenemanget beräknas till 20,5 Mkr varav 18,0 Mkr finansieras inom bolaget med i huvudsak ökade intäkter. I enlighet med beslut i planeringsdirektiv finansieras 2,5 Mkr genom en ökad budgetram för bolaget. Genom att bolaget upparbetar finansiering under perioden , kommer budgetramen för år 2018 att ökas med 13,0 Mkr. Kommunfullmäktige beslutade 2013 att anta erbjudandet om att Halmstad 2017 ska vara värdhamn för The Tall Ships Races, världens största kappsegling för stora segelfartyg. Destination Halmstad AB har fått uppdraget att i samarbete med övriga förvaltningar och bolag planera och genomföra uppdraget. Arrangemanget har fokus på ungdomars utveckling och skapar turistekonomisk

73 PLANERINGSDIREKTIV MED Kapitel 6 Hel- och delägda bolag 73 omsättning. Erfarenheterna från 2011 visar att arrangemanget var uppskattat av invånare, besökare och näringsliv. Nettokostnaden beräknas till 15,0 Mkr, vilket ökar bolagets budgetram för år Upparbetade kostnader under perioden fram till genomförandet tillgångsförs och belastar resultatet år Evenemanget är så stort och innehåller så många olika komponenter att samtliga förvaltningar och bolag ska ta ansvar för genomförandet. 4. AB Industristadens verksamhet avvecklas inte. Bolaget blir en del i kommunens samhällsbyggnadsprocess. 5. HEM-koncernens avkastningsnivå kommer att utredas inför nästa planeringsperiod. 6. Hallands Hamnar Halmstad AB har under perioden inget avkastningskrav från ägaren på grund av ökade arrendekostnader samt att utvecklingen inom näringslivet påverkat bolaget i stor grad med bortfall av verksamhet och intäkter. Bolagets resultat för perioden budgeteras till noll kronor. Ambitionen är att bolagets resultat ska öka för att långsiktigt uppnå en genomsnittlig avkastning på totalt kapital motsvarande lägst 6,5 procent. Avkastningsnivån för 2017 kommer att utredas inför nästa planeringsperiod. 7. I Halmstads stadsnät ABs planerade investeringar ingår även utbyggnad av stomnät på landsbygden enligt Handlingsprogram för bredbandsutveckling i Halmstads kommun För planeringsperioden uppgår investeringen till ,2 Mkr, ,1 Mkr och ,3 Mkr. Övrigt Huvudprincipen är att bolagen ska bära samtliga kostnader som är hänförliga till verksamheten. Reglerna gällande resultatbalansering och ombudgetering för kommunens förvaltningar är även tillämpliga på kommunens helägda bolag. Bedömning av detta sker årligen i samband med Halmstads Rådhus AB:s första styrelsemöte. Avseende bolag med angivna procentuella avkastningskrav gäller annan princip angivet i respektive ägardirektiv.

74 PLANERINGSDIREKTIV MED Kapitel 6 Hel- och delägda bolag Budgetmässig hantering av samtliga delägda bolag sker enligt avtal. Hallwan AB Bolaget är ett samägt bolag med Hylte, Kungsbacka och Laholms kommun. Halmstads kommuns ägda andel uppgår till 25 procent. AB Hallands konstmuseum, Halmstad Bolaget är samägt med Region Halland och Halmstads kommuns ägda andel uppgår till 49 procent. Avsikten är att bolaget ska avvecklas under SPECIFIKATION AV HELÄGDA BOLAGS INVESTERINGAR BOLAG Mkr 2015 PLAN 2016 PLAN 2017 Halmstads Flygplats AB Inventarier, utrustning, material mm, 10/5 år 3,4 0,6 Fordon, 10 år 0,8 1,4 Handbagageröntgen, 10 år 2,5 Flyg- och miljösäkerhet, 10 år 0,5 0,5 0,5 Summa 3,9 4,4 1,9 Destination Halmstad AB Halmstad Teater, 10 år 1,0 0,3 0,3 Digitala informationsskyltar E6, 10 år 2,5 Inventarier mm, 5 år 0,2 0,2 0,2 Summa 3,7 0,5 0,5 AB Industristaden-koncernen Värdehöjande renovering, 50 år 0,5 0,5 0,5 Summa 0,5 0,5 0,5 Summa HFAB-koncernen 255,0 300,0 300,0 Summa HEM-koncernen 200,0 107,0 116,0 Summa Halmstads stadsnät AB 76,7 66,7 73,2 Summa Hallands Hamnar Halmstad AB 30,0 20,0 10,0 SUMMA investeringar (netto) 569,8 499,1 502,1

75 PLANERINGSDIREKTIV MED Kapitel 7 Budget 75 Budget Under kapitel 7 redovisas dels de finansiella mål som kommunen ska uppnå, dels budgeten för 2014 och plan för 2015 och FINANSIELLA MÅL I kommunallagens 8 kapitel stadgas bland annat att en kommun ska ange de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Kommunens viktigaste finansiella mål är följande: Resultatet ska vara positivt i en sådan nivå att det egna kapitalet över tiden är realt värdeskyddat Att det egna kapitalet ska vara realt värdeskyddat innebär att nivån på kommunens resultat måste vara så hög att det minst motsvarar inflationens urholkande effekt på förmögenhetsmassan, för att på så vis garantera att förmögenheten inte realt minskar över tiden och för kommande generationer. Med ett inflationsantagande om 1,3 procent för år 2015 borde resultatnivån behöva uppgå till ca 40 Mkr för budgetåret för att nå det finansiella målet. De senaste åren har kommunen emellertid erhållit goda resultat, över 200 Mkr i snitt den gångna femårsperioden samtidigt som inflationen varit låg, och det finansiella målet är uttryckt så att det är över tid som målet ska nås. Femklövern+ har beaktat detta och sätter den resultatmässiga målsättningen för år 2015 till 13 Mkr. Sett över tiden är denna resultatnivå i enlighet med kommunens finansiella målsättning. För att bevara en hållbar och god finansiell ställning i Halmstads kommun, som beaktar kommande generationers behov av kommunal service och krav på kvalitet, behöver resultatmålet kompletteras med andra finansiella målsättningar Kommunen vill därför också kunna leva upp till finansiella målsättningar för såväl investeringsvolymerna som den långsiktiga betalningsstyrkan. Kommunen vill kunna leva upp till följande finansiella mål för investeringsvolymen: Nettoinvesteringarna, exklusive investeringar som görs inom affärsdrivande verksamhet, ska över tiden inte överstiga summan av årets resultat och årets avskrivningar Målformuleringen bedöms skapa en sund ekonomisk begränsning av invest-

76 PLANERINGSDIREKTIV MED Kapitel 7 Budget 76 eringsvolymen vilken dels tillåter investeringar som genomförs inom affärsmässig verksamhet, dels medger en på lång sikt stabil och gradvis ökning av investeringsvolymerna. Om målet uppfylls innebär det dessutom att eventuellt lånebehov endast bör uppstå för de investeringar som görs inom affärsdrivande verksamhet, vilket kan anses vara förenligt med intentionerna i begreppet god ekonomisk hushållning. I praktiken innebär målsättningen att Halmstads kommun under normalår genomsnittligen kan investera för mellan 300 till 350 Mkr. I föreliggande planeringsdirektiv med budget är de budgeterade investeringsmedlen höga i genomsnitt, men sett över tiden beräknas målsättningen kunna uppnås för år Den höga investeringsnivån innebär dock att kommunen förväntas behöva öka sin upplåning. Kommunen vill kunna leva upp till följande finansiella mål för den långsiktiga betalningsstyrkan: Soliditeten, inklusive total pensionsskuld men exklusive koncernintern nyupplåning, ska inte försämras Soliditet, det vill säga eget kapital i förhållande till totala tillgångar, är ett vedertaget mått för att beskriva långsiktig betalningsstyrka. Ju högre soliditet en kommun har desto större är det finansiella handlingsutrymmet. Då Halmstads kommun har en betydande utlåning till de bolag som ingår i koncernbolaget Halmstads Rådhus AB, och då kommunens andel av dessa bolags upptagna lån kan komma att ökas, exkluderas nyupplåningen i måttet på grund av att det i annat fall skulle försämras utan att kommunens långsiktiga betalningsstyrka i egentlig mening försvagas. I Halmstads kommun benämns