Fyrtiotalister och andra
|
|
- Bo Åberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Generationsfrågan Välfärd kommer att i en serie artiklar söka spegla generationernas liv i olika avseenden. Vi börjar med en bred översikt från till 1970-talister. Fyrtiotalister och andra Först från mitten av 1940-talet kom de riktigt stora födelsekullar som vi i dag talar så mycket om. De växte upp i hemmets hägn med mamma och pappa. De som tog studenten var de första i sin släkt. De konkurrerade om platser i skola och på arbetsplatser. Deras barn blev den första dagisgenerationen och de första som talade om plastpappor och plastmammor. Nu går 40-talisterna i pension och dagens unga flyr vård och omsorg. Framtiden kan te sig osäker för den som blir gammal och sjuk. Av Elisabeth Landgren Möller yrtiotalisterna var många men det var kring mitten av årtiondet som födelsekullarna var riktigt stora och allra störst var de åren 1944 och 1945 med omkring födda per år. Så stora kullar har vi inte sett sedan dess. Men föddes över barn varje år. De nivåerna nåddes också Om 60-talisterna haft att kämpa mot "proppen Orvar" kommer F Födelsetalens berg- och dalbana Födda åren detsamma att drabba 80-talisterna när det är dags för dem att avlösa tidigare generationer. Med 1930-talets depression följde en kraftig nedgång i födelsetalen. I sin bok Kris i befolkningsfrågan rekommenderade Gunnar och Alva Myrdal ekonomiskt stöd till barnfamiljer men också åtgärder som gjorde det möjligt för kvinnor att kombinera familj med förvärvsarbete. Lagändringar och blygsamma stöd i den riktningen kom också till stånd redan i slutet av 1930-talet och sedan successivt under 1940-talet med de allmänna barnbidragen som kronan på verket Men födelsetalen började faktiskt öka redan under senare delen av 1930-talet alltså innan någon av de föreslagna åtgärderna kommit till stånd och kulmen nåddes före barnbidragens tid. Under 1960-talet tog diskussionen om kvinnors och mäns lika rättigheter ny fart. Från 1970-talet kom så den ström av reformer vi så väl känner och som syftade till ökad jämställdhet. Nu infördes särbeskattning 1971 och år 1974 avlöste föräldraförsäkringen den tidigare 40- talisterna 60-, 70-talisterna Källa: Befolkningsstatistiken, SCB. Antalet födda varierar från tid till annan och delvis beror det på att också antalet kvinnor i fruktsam ålder varierar. Men benägenheten att få barn följer också konjunkturerna. Ju bättre tider desto fl er barn. moderskapspenningen. Från 1970-talet påbörjades en utbyggnad av offentlig barnomsorg. Samtidigt minskade födelsetalen och nästa baby-boom kom inte förrän i skiftet 80-tal/90-tal. Från hemmabarn till daghemsbarn På 1940-talet utgjorde barnen fortfarande en ärdedel av befolkningen. Trångboddheten var stor och barnen lekte på gårdar och gator. Barnen vistades mitt i samhället med lekkamrater och vuxna omkring sig. Sedan dess har barnen kommit att utgöra en allt mindre del av befolkningen, 18 procent i dag, syskonskarorna är mindre och barnen har förvisats från det offentliga rummet till slutna barnmiljöer på daghem och i skolor. Och visst var mamma hemma på 1940-talet. Det finns olika beräkningar av hur vanligt det var men kanske var det ändå 35 procent som förvärvsarbetade när medhjälpande hustrur räknas in i arbetskraften. Talen var gissningvis lägre för småbarnmammorna och de minskade under en period. År 1962 förvärvsarbetade 34 procent av småbarnsmammorna (mödrar med barn under 7 år) och 1970 hälften. I dag är de allra flesta småbarnsmammor förvärvsarbetande liksom nästan alla småbarnspappor. Sjuttiotalisterna är de första daghemsgenerationerna. Men omfattningen var blygsam i jämförelse med dagens situation. En tiondel av förskolebarnen hade någon form av kommunal barnomsorg i början av 1970-talet och vid årtiondets slut hade den andelen ökat till en ärdedel. Många föräldrar fick ordna barnomsorgen på annat sätt. Med de allra minsta barnen undantagna, de under fem månader, var det år 1980 ungefär hälften som hade mamma eller pappa hemma. Någon var hemarbetande/ föräldraledig eller föräldrarna saxade sina arbetstider. Den andra hälften hade barnomsorg, kommunal eller privat. De följande årtiondena präglades av en ständigt ökande efterfrågan på barnom- 14 Välfärd Nr
2 Mammor och pappor i arbetskraften Andel föräldrar med barn under sju år i arbetskraften Mödrar Fäder Källa: Arbetskraftsundersökningarna (AKU), SCB. De flesta småbarnsföräldrar ingår i arbetskraften i dag, de har ett jobb eller söker jobb. Föräldralediga räknas in. Småbarnsmammornas engagemang på arbetsmarknaden har ökat kraftigt över åren. sorg. I dag är kommunerna skyldiga att tillhandahålla barnomsorg från 1 år för förvärvsarbetandes, arbetslösas och studerandes barn. Mamma, pappa, barn Den traditionella kärnfamiljen, med mamma, pappa och deras barn, har varit och är alltjämt den vanligaste familjeformen. Nära 80 procent av barn födda på 1940-talet bodde med båda sina föräldrar när de var 16 år och ser man enbart på de födda 1949, gällde det minst 85 procent. Separationer förekom och några barn hade aldrig bott med både mamma och pappa. Att någon förälder hade avlidit var inte heller helt ovanligt. Fram till den tid då 60-talisterna var 16 år hade separationer mellan föräldrar blivit dubbelt så vanligt. Nu var det inte mer än 75 procent av 16-åringarna som bodde samman med båda sina biologiska föräldrar och ombildade familjer med mamma och styvpappa blev en omtalad familjeform. Den kraftiga ökningen av skilsmässorna som hade påbörjats under talet fortsatte under 1970-talet. Under slutet av årtiondet hade skilsmässofrekvenserna nått en nivå som skulle förbli någorlunda stabil. Fyrtiotalisternas barn, 70-talisterna, kom att uppleva föräldraseparationer i betydligt högre utsträckning än tidigare generationer. Vid 16 år hade omkring av ärdedel av och 1980-talens barn upplevt en separation mellan föräldrarna mot 7 procent av 40- talisterna när de var i samma ålder. Småbarn i barnomsorg Andel 0 6-åringar respektive 1 5- åringar i barnomsorgen I dag anses barnomsorgen närapå fullt utbyggd de flesta som vill får plats. Ända fram till början av 1990-talet var bristen på plats ett ständigt problem. Av dagens 16-åringar bor 62 procent samman med båda sina biologiska föräldrar. Ytterligare omkring 3 procent bor växelvis lika mycket hos mamma och pappa. Yngre barn är mycket oftare växelboende. Det är dubbelt så vanligt Källa: : Statistiska meddelanden SM S10, SCB : Statistik Socialtjänst, Skolverket samt på Allt färre 16-åringar bor med båda föräldrarna Familjesituationen vid 16 år för olika generationer Födelseår Bodde hemma med Båda föräldrarna Därav Aldrig bott med bägge bland yngre skolbarn som bland 16- åringar. Tidigt vuxna När och 1950-talets barn gått ut den sex- eller sjuåriga folkskolan var de 13 eller 14 år och då började många förvärvsarbeta varvat med yrkesutbildning, på jobbet eller i yrkesskolor. De som gick vidare i realskola eller flickskola var klara några år senare. Det avspeglas till viss del i sysselsättningsstatistiken från den tiden. En genomsnittlig vecka under och 1970-tal förvärvsarbetade över hälften av alla åringar, dvs. ungdomar födda på och 1950-talen. Dagens tonåringar förvärvsarbetar i betydligt mindre utsträckning. Ändå hade 32 procent av åriga flickor och 24 procent av pojkarna jobb under en genomsnittlig vecka En minoritet av 1940-talets barn fortsatte i det som då kallades gymnasium, dvs. allmänt, tekniskt eller handelsgymnasium. De utgjorde ungefär 12 procent av dem som föddes 1940 och 25 procent av de senast födda under talet. Det kan jämföras med att drygt en tredjedel av de ungdomar som föddes 1970 gick vidare på 3 4 åriga gymnasie- En eller båda föräldrar avlidna Annat En förälder eller styvförälder Föräldrar separerat Uppgift saknas När 40-talisterna växte upp var det ovanligt att föräldrarna separerade. Men det har en ärdedel av både 70- och 80-talister varit med om och separationer är lika vanliga i dag. Förr hände det att 16-åringar flyttade hemifrån, för jobb och till eget boende. I dag förekommer detta knappast alls. Flyttat hemifrån Samtliga Källor: Födelseår Familj i förändring Rapport nr 71 i serien Levnadsförhållanden (ULF). Födelseår Barn och deras familjer Rapport nr 89 i serien Levnadsförhållanden (ULF). Födelseår Barn och deras familjer respektive år. Demografiska rapporter. Välfärd Nr
3 Examensår Generationsfrågan Alltfler unga på teoretiska gymnasielinjer Andel som i ungdomen tagit studenten Ungefärligt födelseår Andel ) Andel som tagit studenten (allmänt gymnasium, handelsgymnasium eller tekniskt gymnasium) i procent av antal 20-åringar examensåret respektive avgått från gymnasiets 3 4-åriga linjer eller teoretiska program i procent av antal 19-åringar examensåret. Källa: Information i prognosfrågor 1967:3 Examinationsberäkningar tabell 2.1, SCB Trender och prognoser 1998 tabell 2, SCB. Gymnasiet har ändrats många gånger sedan 1950-talet. Då var gymnasium detsamma som allmänt, tekniskt eller handelsgymnasium. Senare kom fackskolan som efter en tid inordnades i gymnasieskolan. Sedan länge ingår också ett stort antal yrkesutbildningar. Här har vi enbart tagit med linjer/program som är någorlunda jämförbara med 1950-talets gymnasium. utbildningar. Men nu som förr har det också funnits en stort antal yrkesinriktade utbildningar av olika slag. Sedan många år ingår dessa i gymnasieskolan. Det visar sig att när de som föddes 1970 hade hunnit bli över 30 hade över 90 procent en gymnasieutbildning av något slag och procent hade utöver gymnasiet också en eftergymnasial utbildning. Många av 40-talisterna hade också en yrkesutbildning. År 1970 när de var år gamla hade omkring hälften antingen allmänt gymnasium, gymnasial yrkesutbildning eller en eftergymnasial utbildning. Många har också vidareutbildat sig i vuxen ålder. I dag har minst tre ärdedelar en gymnasieutbildning i den mening vi talar om i dag och 21 procent av de 1940-födda och 33 procent av 1950-födda har därutöver en eftergymnasial utbildning. Många av de välutbildade 40-talisterna tvingades som unga acceptera anställningar på lägre nivåer än vad deras utbildning berättigade dem till och det Familjebildningen Kvinnor och män födda olika år efter hur långt de kommit i sin familjebildning vid olika ålder. Procent av hela åldersgruppen Kön Födelseår Flyttat samman i tonåren Fått barn före 25 års ålder Gift vid första barnets födelse 1 Vid 28 års ålder Första parförhållandet Minst andra parförhållandet Separerat Aldrig i parförhållande Kvinnor Män ) Procent av alla som fått barn. Källa: Familjeundersökningen 1992, SCB; Kvinnors och mäns liv. Demografiska rapporter 1995:2, SCB. Redan vid 25 års ålder var många av 1940-talets kvinnor mödrar och drygt hälften var gifta när barnet föddes. För senare generationer kom barnet oftare före giftermålet. Med tiden förekom det allt oftare att 28-åriga kvinnor och män redan hade separerat från sitt första parförhållande. till förhållandevis låga löner menade Rolf Ohlson, en av de forskare som studerat detta. Genom den hårda konkurrensen var också möjligheterna till avancemang begränsade. Dagens unga kan delvis känna igen sig och inte minst dagens unga invandrare. De kvalificerade jobben tycks inte räcka till alla. Snarare än att se 40-talisterna som den stora "proppen Orvar" som hindrar senare generationer i deras avancemang skulle man kunna anlägga perspektivet att 40-talisterna genom sitt stora antal utgjort hinder för varandra. Egen familj Alla generationer, från 40-talister till dagens unga börjar vanligen sitt samliv som sambor. Giftermål kom senare. Vid 28 års ålder levde omkring 75 procent av såväl 49-födda som 54-, 59-, och 64-födda kvinnor i ett parförhållande. Männen har i samtliga generationer varit något senare. Fyrtiotalisterna höll ofta fast vid sin första partner, det var honom eller henne de så småningom gifte sig med och fick barn tillsammans med. Barnen kom relativt tidigt och man såg till att gifta sig innan dess. I senare generationer kom första barnet vanligen före giftermålet. Sextiotalisterna och än mer dagens ungdomar tar sig tid att leta länge innan de hittar den rätte eller den rätta och det första förhållandet spricker ofta. Vid 28 års ålder hade 25 procent av kvinnorna bland 60-talisterna hunnit ingå minst två parförhållanden. Motsvarande andel bland de 49-födda var 10 procent. Redan vid 25 år hade en stor del av 40-talisterna blivit föräldrar. Yngre generationer var betydligt senare ute. Men mycket talar ändå för att åtminstone de tidiga 60-talisterna till slut kommer att få nästan lika många barn i genomsnitt som 40-talisterna fick. Annat är det med dem som föddes i slutet på 1960-talet och på 1970-talet. De var i de familjebildande åldrarna under det krisartade 1990-talet och man räknar inte med att de kommer att nå upp till samma genomsnittliga 2 barn per kvinna som gällt tidigare under 1900-talet. Både jobb och familj När 40-talisterna blev föräldrar gällde inte längre mamma är lik sin mamma. De stora barnkullar som ofta växt upp med mamma hemma följde inte sina föräldrar i spåren. Nu strömmade kvinnorna ut på arbetsmarknaden och den stora reformperioden börjar, den som 16 Välfärd Nr
4 syftade till att öka möjligheterna att förena familj med förvärvsarbete för både kvinnor och män. Men reformarbetet gick inte så fort. Fyrtiotalisterna hade att kämpa mot en ständigt otillräckligt utbyggd barnomsorg. Platserna blev fler men efterfrågan ökade också. Att barnafödandet samtidigt minskade har förklarats med kvinnors ökade förvärvsarbete. Men det är lika troligt att förändrade attityder ligger bakom menade Jan och Britta Hoem i en genomgång av 1900-talets fruktsamhetsutveckling. Det var lika vanligt att förvärvsarbetande ettbarnsmödrar fick ett andra barn som att icke förvärvsarbetande fick det. På 1980-talet fick vi en kraftig uppgång i barnafödandet och det under en period då förvärvsarbete bland kvinnor blev vanligare än någonsin förr och då kvinnor arbetade allt längre dagar. Den starka framtidstro som präglade andra hälften av 1980-talet är troligen också en viktig faktor bakom det då ökade barnafödandet. Det mesta tycktes bara kunna bli bättre och det gällde nästan alla men i synnerhet barnfamiljerna. Familjepolitiken stod i fokus och inför valet 1988 bidrog samtliga politiska partier med förslag ägnade att gynna barn och föräldrar. Hemmafruar en myt? Kanske hade kvinnornas utträde på arbetsmarknaden under 1960-talet inte de stora proportioner som man föreställer sig. Även långt dessförinnan deltog många kvinnor i förvärvslivet inte minst som medhjälpande hustrur i jordbruk och andra näringar. Om medhjälparna räknas in bland de förvärvsarbetande blir tidigare årtiondens sysselsättningstal betydligt högre än vad man är van att se. Det har bland andra Linköpingsforskaren Anita Nyberg visat. Redan under tidigt 1900-tal deltog över hälften av de gifta kvinnorna i förvärvslivet som företagare, anställda eller medhjälpare. Sysselsättningen minskar därefter stadigt med lägst värden, procent under och 1950-talen. Från 1970-talet når förvärvsfrekvenserna högre nivåer än någonsin tidigare. Men även om kvinnor förvärvsarbetat långt dessförinnan blev innebörden av kvinnors förvärvsarbete annorlunda från och med 1960-talet påpekar Ann-Sofie Ohlander i en genomgång av kvinnors arbete Det inordnades i ett ordinarie lönesystem med åtföljande socialförsäkringar och pension. Det återspeglade ett samhälleligt erkännande av kvinnligt arbete menar hon. När 90-talskrisen drog in med sin aldrig tidigare skådade nedgång i barnafödandet och sina chockartade arbetslöshetstal, då hade 40-talisterna sedan länge sina småbarnsår bakom sig. Pensionering Och nu går 40-talisterna i pension. Men det betyder inte att den s.k. försörjningsbördan ökar påtagligt än på ett tag. Den ökar först under nästa årtionde och når sin topp på och 2040-talen. Då är det inte 40-talisterna som ligger bakom längre utan snarare de som föddes under perioden I dag försörjer varje åring 0,70 personer utöver sig själv, 0,4 barn och ungdomar (0 19 år) och 0,3 personer i pensionsåldrarna, 65 år och äldre. Till år 2030 kommer de äldres del att ha ökat till 0,4 och barnens vara oförändrad. Det är naturligtvis förenklat att endast se på åldersfördelningen i befolkningen när man ska söka bedöma den framtida försörjningsbördan. Snarare är det antalet sysselsatta som borde ställas mot antalet icke sysselsatta. Funderar man kring den saken ser framtiden inte mindre bekymmersam ut. Åldersspannet för de yrkesverksamma krymper. Ungdomar kommer ut allt senare på arbetsmarknaden talets trend mot allt tidigare pensioneringar ser dock ut att ha brutits. För en fortsatt höjning av pensionsåldern talar dels att de äldre faktiskt blir friskare dels att det nya pensionssystemet, som successivt kommer att dominera, uppmuntrar förvärvsarbete högre upp i åldrarna. Den som skjuter upp sin pensionering belönas med högre pension, den som går i förtid bestraffas. Vad man kanske kan vänta sig är en tvådelning av den äldre populationen. De som efter ett långt yrkesliv är fysiskt slitna kommer knappast att vilja fortsätta förvärvsarbeta medan andra med mindre slitande jobb kanske gärna fortsätter ytterligare några år. De äldsta Den snabba nedgången i dödlighet har medfört att andelen över 80 år har ökat mycket snabbt i den svenska befolkningen. Just nu har vi emellertid nått en platå där antalet och andelen över 80 år står still. Från 2020 kan vi vänta en ny kraftig ökning och då är det just 40- Försörjningsbördan ökar Antal personer 0 19 år respektive 65 år och äldre per person år Elisabeth Landgren Möller arbetar med demografisk analys vid SCB och ingår i Välfärds redaktion, tfn: e-post: elisabeth.moller@scb.se Referenser Se nästa sida. Det är främst det ökade antalet äldre som står för en förväntad ökning av försörjningsbördan. Det högsta värdet kommer att nås kring år 2030 men redan från 2010 blir det fler unga och äldre per person i de förvärvsaktiva åldrarna. talisterna som blivit riktigt gamla. Samtidigt ser inte den ökande livslängden ut att medföra en fullt lika stor ökning av antalet år med full hälsa. De sjuka och svaga kan bli många. Kommer det också att finnas tillräckligt många som åtar sig vård och omsorg av gamla? Dagens vårdpersonal närmar sig själva pensionsåldern och nyrekryteringen till gymnasiets omvårdnadsprogram är skral. Det återstår att se om 40-talisternas barnbarn kommer att kunna ge de äldsta den hjälp de behöver den dag krafterna sinar och de blir beroende av andras välvilja. Välfärd Nr
5 Lästips och referenser: Hoem,Britta and Hoem, Jan M.: Sweden s family policies and rollercoaster fertility Stockholm Research Reports in Demography no 115, Myrdal, Alva och Myrdal Gunnar: Kris i befolkningsfrågan. Stockholm: Bonniers, Nyberg, Anita: Tekniken-kvinnornas befriare. Linköping Studies in Arts and Science No 45 Linköping 1989 Nygren, Ola: Artikel i Välfärd 2005:1, SCB. Ohlander Ann-Sofie: Kvinnor, barn och arbete i Sverige SOU 1994:38. Pettersson, Hans: Folkhälsan under 25 år har den blivit bättre. Artikel i Välfärd 2001:2, SCB. Qvist, Gunnar: Landsorganisationen och kvinnorna på arbetsmarknaden. Statistik och politik, Rasmusson, Ludvig: Fyrtiotalisterna. SCB 1967 Examinationsberäkningar. Information i prognosfrågor 1967:3. SCB 1972 Trender och Prognoser. Information i prognosfrågor 1972:10. SCB 1989 Barns levnadsvillkor. Rapport nr 62 i serien Levnadförhållanden. SCB 1992 Familj i förändring. Rapport nr 71 i serien levnadsförhållanden. SCB 1995 Kvinnors och mäns liv. Demografiska rapporter 1995:2 SCB 1995 Barn och deras familjer Rapport nr 89 i serien levnadsförhållanden. SCB 1998 Trender och Prognoser. SCB 2002 Ohälsa och sjukvård Rapport nr 95 i serien levnadsförhållanden. SCB åringars situation på arbetsmarknaden. En kohortanalys. SCB 2003 Sveriges framtida befolkning Demografiska rapporter 2003:4. SCB 2004 Utbildning och arbete. Tillskott och rekryteringsbehov för olika utbildningsgrupper till SCB 2004 På tal om kvinnor och män. SCB Barn och deras familjer. Serien Demografiska rapporter respektive år. SOU s 150 refererad i Hirdman, Yvonne 1992 Den socialistiska hemmafrun och andra kvinnohistorier s 201. Stockholm: Carlssons bokförlag. Referenslistan publiceras endast på denna webbplats och inte i den tryckta tidskriften.
Barnafödandets upp- och nedgångar
9 Barnafödandets upp- och nedgångar I början av 1700-talet rådde stor oro över folkmängden och befolkningstillväxten. Dödligheten var hög på grund av krig, missväxter och återkommande epidemier. Vid mitten
Läs merVi fortsätter att föda fler barn
Vi fortsätter att föda fler barn En historisk tillbakablick på barnafödandet i Sverige visar en uppåtgående trend under 1800-talet och kraftiga svängningar under 1900-talet. Idag beräknas kvinnor i genomsnitt
Läs merFöräldrars förvärvsarbete
74 Föräldrars förvärvsarbete Se tabellerna 8 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller Nästan alla barn har föräldrar som förvärvsarbetar. Föräldrar med barn upp till 8 års ålder har rätt till deltidsarbete
Läs merHur gamla blir vi? Rapport 4. Lena Lundkvist
Rapport 4 Lena Lundkvist Förord Delegationen för senior arbetskraft har i uppdrag att verka för ett mer inkluderande och åldersoberoende synsätt i arbetslivet. Delegationen ska sammanställa och sprida
Läs merBARN. och deras familjer 2001 Del 2: TEXTER OCH DIAGRAM
BARN och deras familjer 2001 Del 2: TEXTER OCH DIAGRAM om familjesammansättning, separation mellan föräldrar, boende, inkomster, barnomsorg och föräldrars sysselsättning Demografiska rapporter 2003:1.2
Läs merBEFOLKNINGSPROGNOS KALMAR KOMMUN
BEFOLKNINGS KALMAR KOMMUN 216-225 Befolkningsprognos för Kalmar kommun 216-225 Innehåll Prognosresultat... 3 Närmare 7 2 fler invånare i Kalmar kommun 225 jämfört med idag... 3 Befolkningsförändringar
Läs merBarn och familj. Elisabeth Landgren Möller Karin Lundström
23 Elisabeth Landgren Möller Karin Lundström Barn och familj Livets olika skeden innebär olika familjer. Barndomens uppväxtfamilj avlöses av ungdomens flytt från föräldrahemmet till eget boende och egen
Läs mer35:orna. Generationen som gifte sig
:orna Generationen som gifte sig De som föddes på -talet gifte sig i störst utsträckning. Det ser vi när vi jämför 9-talets generationer med varandra. Därefter har andelen gifta minskat. Det har blivit
Läs merVilka faktorer kan påverka barnafödandet?
29 Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? Ålder Kvinnor och män skjuter allt längre på barnafödandet. Kvinnor och män födda 1945 var 23,9 respektive 26,6 år när de fick sitt första barn. Sedan dess
Läs mer9. Barnomsorg. Tillgänglig statistik om barnomsorg
9. Barnomsorg Tillgänglig statistik om barnomsorg När det gäller statistik om barnomsorg finns ett antal olika källor. SCB har från 1980 till 1986 genomfört enkätundersökningar på uppdrag av Socialdepartementet.
Läs merSammanfattning 2015:5
Sammanfattning Syftet med denna rapport är att ge ett samlat kunskapsunderlag om föräldraförsäkringens utveckling i Sverige och andra länder, samt att utvärdera på vilket sätt ett mer jämställt föräldraledighetsuttag
Läs merKvinnor och män med barn
11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt
Läs merSeparation mellan föräldrar
54 Separation mellan föräldrar Se tabellerna 5 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller År 2001 berördes omkring 52 000 barn av en separation mellan föräldrarna. Då är separationer t.o.m. det år barnen
Läs merDe senaste årens utveckling
Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen
Läs merBarnfamiljen. Sammanboendeform för familjer med hemmaboende barn 0 17 år. Gifta 53%
Barnfamiljerna 9 I Sverige finns drygt en miljon barnfamiljer (1,07 miljoner) med hemmaboende barn i åldrarna 0 17 år. Många ungdomar bor hemma även sedan de fyllt 18 år. Räknar vi in familjer med hemmaboende
Läs merVi fortsätter att föda fler barn
Vi fortsätter att föda fler barn En historisk tillbakablick på barnafödandet i Sverige visar en uppåtgående trend under 18-tal et och kraftiga svängningar under 19-talet. I dag beräk nas kvinnor i genomsnitt
Läs merPapers Serie No 116 Suntory and Toyota International centers for Economics and Related Disciplines London
1 Att bli förälder 7 Se tabell tabell 1.1 De allra flesta unga tänker sig att de en gång ska ha barn och familj. Det har framkommit i flera enkäter både under 2000-talet och dessförinnan. Våren 2000 svarade
Läs merFler barn bor växelvis hos mamma och pappa
Fler barn bor växelvis hos mamma och pappa Vart tredje barn med särlevande föräldrar bor växelvis hos sina föräldrar. Om separationen mellan föräldrarna skett under de senaste åren bor hälften av barnen
Läs merNytillskott och rekryteringsbehov
Nytillskott och rekryteringsbehov Resultat på övergripande nivå Under de goda tillväxtåren i slutet av 199-talet och början av 2-talet ökade tillskottet av arbetskraft och alltfler rekryterades. Det innebar
Läs merFöräldrar och syskon
32 Föräldrar och syskon Se tabellerna 4 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller Trots att många barn inte bor med båda sina biologiska föräldrar har ändå de flesta tillgång till både mamma och pappa.
Läs merStor befolkningstillväxt väntar Göteborg
2-21 Stor befolkningstillväxt väntar Göteborg men små förändringar i åldersstrukturen Baserat på den senaste årsstatistiken över befolkningen gör Stadskansliet varje år en ny befolkningsprognos för Göteborgs
Läs merBarnen i befolkningen
17 Barnen i befolkningen Drygt en femtedel av Sveriges befolkning är barn i åldrarna 0 17 år (22 procent). Som en följd av bl.a. låga födelsetal under en stor del av 1990 talet kommer den andelen att minska
Läs merBefolkningsutveckling 2018
Befolkningsutveckling 218 www.goteborg.se 7 8 nya göteborgare 218 blev ytterligare ett år med en hög befolkningstillväxt. Stadens invånarantal ökade med 7 829 till 571 868. Därmed har stadens befolkning
Läs mer2010:5 Befolkningens utbildningsbakgrund i Eskilstuna
2010-05-18 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2010:5 Befolkningens utbildningsbakgrund i Eskilstuna
Läs merFamilj och barnafödande
63 Familj och barnafödande Dödligheten är lägre hos dem som lever i ett parförhållande än hos dem som lever som ensamstående. Att ha en familj ger en social trygghet. Den påverkar inte bara den ekonomiska
Läs mer10. Familjeekonomi ur olika perspektiv
10. Familjeekonomi ur olika perspektiv Barnens ekonomiska standard bestäms huvudsakligen av föräldrarnas inkomster tillsammans med samhälleliga bidrag och ersättningar. Genom arbete under framförallt ferier
Läs merSmå barn har stort behov av omsorg
Små barn har stort behov av omsorg Den svenska förskolan byggs upp Sverige var ett av de första länderna i Europa med offentligt finansierad barnomsorg. Sedan 1970-talet har antalet inskrivna barn i daghem/förskola
Läs merFamiljeekonomi. Från småbarn till tonåring
87 Familjeekonomi Se tabellerna 10 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller Barnens ekonomiska standard bestäms huvudsakligen av föräldrarnas inkomster tillsammans med samhälleliga bidrag och ersättningar.
Läs merSysselsättning, hälsa och dödlighet
22, hälsa och dödlighet Figurerna på följande sidor visar andelen överlevande, andelen med god hälsa och andelen sysselsatta män och kvinnor födda 1930, 1945 och 1955. Som tidigare nämnts beräknas förväntat
Läs merStockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius
1. Jämställdhet är ett politiskt mål i Sverige. Regeringen har formulerat det som att män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Sverige har tillsammans med de nordiska länderna
Läs mer8. Föräldrarnas förvärvsarbete och föräldraledighet
8. Föräldrarnas förvärvsarbete och föräldraledighet Nästan alla barn idag har föräldrar som förvärvsarbetar. Under barnets första levnadsår är vanligtvis mamman föräldraledig. Därefter går mamman ofta
Läs merEUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer
EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:
Läs merStatistiska centralbyrån 201
)DPLOMHHNRQRPLXUROLNDSHUVSHNWLY Barnens ekonomiska standard bestäms huvudsakligen av föräldrarnas förvärvsinkomster tillsammans med samhälleliga bidrag och ersättningar. Genom arbete under framförallt
Läs mer4. Föräldrar och syskon
4. Föräldrar och syskon Inledning Barn som bor hos båda sina föräldrar Omkring tre fjärdedelar av alla ursprungliga barn, 74 procent, är skrivna tillsammans med båda sina föräldrar (se tabell 4.2). Vi
Läs mer10. Familjeekonomi ur olika perspektiv
Barn och deras familjer 2004 Barnens ekonomiska standard bestäms huvudsakligen av föräldrarnas inkomster tillsammans med samhälleliga bidrag och ersättningar. Genom arbete under framförallt lov skaffar
Läs mer1. Barnfamiljerna. Familjetyp
1. Barnfamiljerna Familjetyp och sammanboendeform I slutet av 1999 fanns i Sverige drygt en miljon familjer med hemmaboende barn i åldrarna 0-17 år. Om även familjer med hemmaboende barn i åldrarna 18-21
Läs merFamilj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport
Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare
Läs merLivslångt lärande. Ann-Charlotte Larsson och Peter Öberg 16
Fokus på arbetsmarknad och utbildning Ann-Charlotte Larsson och Peter Öberg 16 Alla vuxna skall ges möjlighet att utvidga sina kunskaper och utveckla sin kompetens i syfte att främja personlig utveckling,
Läs merTema Ungdomsarbetslöshet
Tema Ungdomsarbetslöshet Arbetslösheten ökade bland ungdomar Under första kvartalet 2009 var 142 000 ungdomar i åldern 15-24 år arbetslösa, vilket motsvarar en relativ arbetslöshet på 24,4 procent. Här
Läs merÖkad livslängd åldrande befolkning
45 Ökad livslängd åldrande befolkning Minskad dödlighet Spanska sjukan Sveriges sista stora epidemi? Epidemier och farsoter drabbade det svenska folket hårt under 17-talet och i början av 18-talet. Vissa
Läs merVilket var/är det roligaste ämnet i skolan?
Barnomsorg Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Religion var det roligaste ämnet eftersom jag lärde mig så mycket om andra kulturer. Annika, 31 år Svenska är roligast för då kan jag läsa böcker
Läs merGemensamma planeringsförutsättningar. Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 4. Befolkning
Gemensamma planeringsförutsättningar 2018 Gällivare en arktisk småstad i världsklass 4. Befolkning 4. Befolkning 4.1 Inledning De historiska befolkningsuppgifterna är sammanställda av SCB. Samtliga befolkningsprognoser
Läs merTvå kriser en analys av den aktuella arbetsmarknaden. Berndt Öhman
Två kriser en analys av den aktuella arbetsmarknaden Berndt Öhman Varsel per kvartal 1992-2010 70 60 50 40 30 20 10 0 Varsel Den internationella krisen 2007- Sverige hösten 2008 ökade varsel En arbetsmarknad
Läs mer2 Prognosresultat huvudalternativet
2 Prognosresultat huvudalternativet Sveriges framtida befolkning 23 25 19 För tre år sedan förväntades enligt prognosen en befolkning om 9,5 miljoner år 25. Enligt årets prognos kommer folkmängden att
Läs merMedelpensioneringsålder och utträdesålder 2013
Medelpensioneringsålder och utträdesålder 2013 Medelpensioneringsålder och utträdesålder Analysavdelningen 2014-05-05 Hans Karlsson VER 2014-2 Medelpensioneringsålder och utträdesålder Enligt regleringsbrevet
Läs merEffekterna av vårdnadsbidraget
Effekterna av vårdnadsbidraget - Kraftiga neddragningar i förskolan - Begränsningar i barns rätt till förskola - Minskad jämställdhet i familjeliv och arbetsliv - Minskat deltagande i arbetslivet - Tillbakagång
Läs merHur många barn får jag när jag blir stor?
Demografisk analys och Jämställdhet Hur många barn får jag när jag blir stor? Barnafödande ur ett livsperspektiv Demografiska rapporter 2002:5 +XUPnQJDEDUQInUMDJ QlUMDJEOLUVWRU" Barnafödande ur ett livsperspektiv
Läs merUtveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor
Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade
Läs merStatistikinfo 2013:03
Statistik & Utredningar Statistikinfo 213:3 Kvinnor i åldern 28 år bakom födelserekordet Med 1 887 födda barn under kalenderåret 212 sattes ett nytt prydligt rekord i födda barn för Linköpings kommun Kvinnor
Läs merBilaga B till Uppföljning av försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning
14--1 1 (14) Bilaga B till Uppföljning av försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning Arbete efter gymnasial yrkesutbildning Denna rapport, som handlar om etablering på arbetsmarknaden för lärlingsutbildade
Läs merGemensamma planeringsförutsättningar. Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 4. Befolkning
Gemensamma planeringsförutsättningar 2019 Gällivare en arktisk småstad i världsklass 4. Befolkning 4. Befolkning 4.1 Inledning De historiska befolkningsuppgifterna är sammanställda av SCB. Samtliga befolkningsprognoser
Läs merKvinnor och män utan barn
18 och män utan barn Många av dem som ännu inte hade fått något barn räknade med att bli förälder så småningom. Orsaken till att man inte hade fått barn än varierade med respondentens ålder och familjesituation.
Läs merFrågeformuläret. Fråga 1 Till att börja med har vi några frågor om kvinnor. Håller Du med om eller tar Du avstånd från följande påståenden?
Frågeformuläret Fråga 1 Till att börja med har vi några frågor om kvinnor. Håller Du med om eller tar Du från följande påståenden? VAR VÄNLIG KRYSSA I EN RUTA FÖR VARJE DELFRÅGA (a - f) a) En mamma som
Läs merVälfärdspolitikens utmaningar. Irene Wennemo
Välfärdspolitikens utmaningar Irene Wennemo irene.wennemo@gmail.com Välfärdspolitikens tre pelare Den kommunala välfärdspolitiken äldreomsorg, sjukvård och skola Skyddet av arbetsinkomster socialförsäkringar
Läs merlivspusslet Foto: Andy Prhat
livspusslet Foto: Andy Prhat 2 TCO och livspusslet TCO driver livspusselfrågorna eftersom vi vill se ett arbetsliv som går att kombinera med familjeliv, utan att någotdera behöver stå i skuggan av det
Läs mer60 år i arbetslivet en verklighet för många företagare som går att undvika
60 år i arbetslivet en verklighet för många företagare som går att undvika Enligt SCBs Arbetskraftsundersökningar (Aku) var den genomsnittliga faktiskt arbetade tiden bland anställda 30,4 timmar per vecka
Läs merSweden ISSP 2002 Family and Changing Gender Roles III Questionnaire
Sweden ISSP 2002 Family and Changing Gender Roles III Questionnaire 60 Fråga 1 Till att börja med har vi några frågor om kvinnor. Håller Du med om eller tar Du från följande påståenden? VAR VÄNLIG KRYSSA
Läs mer10. Familjeekonomi ur olika perspektiv
10. Familjeekonomi ur olika perspektiv Barnens ekonomiska standard bestäms huvudsakligen av föräldrarnas inkomster tillsammans med samhälleliga bidrag och ersättningar. Genom arbete under framförallt ferier
Läs merBEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN
1 BEFOLKNINGSPROGNOS 2016-2025 NYNÄSHAMNS KOMMUN Innehållsförteckning 2 Inledning Nynäshamns kommuns befolkningsförändring under 2015 i siffror Nynäshamns kommuns befolkningsstruktur Antaganden om födda
Läs merPensioner och deltidsarbete
Pensioner och deltidsarbete Innehåll sid 3 sid 4 sid 5 sid 6 sid 7 sid 10 sid 11 sid 12 Inledning Deltidsarbetets omfattning Deltidsarbetete per sektor Deltidsarbete per avtalsområde Regionala skillnader
Läs merMarriages and births in Sweden/sv
Marriages and births in Sweden/sv Statistics Explained Allt vanligare att gifta sig i Sverige Författare: SCB, enheten för befolkningsstatistik Data från juni 2015. Den här artikeln, som handlar om äktenskap
Läs merRAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET
RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET Ung Vänster Juli 2014 För kontakt: 08-654 31 00 info@ungvanster.se Under lång tid har ungas situation i Sverige försvårats. I takt med att samhällsutvecklingen
Läs merBefolkning. Befolkning efter ålder 1890, 1940, 2009 och 2025 Antal i 1000-tal och procent av alla kvinnor och män
Befolkning Befolkningens utveckling 189 9 Antal i 1 -tal och folkökning ( ) Folkmängd Levande födda Döda 189 8 317 5 8 1 1 19 3 898 7 7 39 39 195 3 535 3 5 5 35 35 197 5 3 5 57 37 3 19 198 1 7 5 5 199
Läs merVem kan rädda den svenska välfärden?
Fokus på arbetsmarknad och utbildning Den svenska välfärden Vem kan rädda den svenska välfärden? Johan Jönsson 7 Kan vi bevara den svenska välfärden? Hur ska det i så fall gå till? Alla vet vi att välfärd
Läs merDiagram2: Utbetalt ekonomiskt bistånd exklusive introduktionsersättning, tkr
2 (7) 3 (7) Inför valet 2006 hade de borgerliga partierna ett högt tonläge. Socialdemokraterna hade misslyckats med jobben. Trots hög tillväxt rådde massarbetslöshet i Sverige. Ännu värre, många fler än
Läs merBlir det brist eller överskott på gymnasielärare?
Blir det brist eller överskott på gymnasielärare? Bakgrund (Lars Brandell 2006-03-26) I Svenska Dagbladet den 16 mars fanns en artikel med rubriken Akut brist på lärare väntas i hela landet. Orsaken var
Läs merGymnasieskolan och småföretagen
Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad
Läs merFamiljer och hushåll
Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2013:2 9.12.2013 Familjer och hushåll 31.12.2012 Den genomsnittliga hushållsstorleken var 2,14 personer år 2012, vilket innebär att den var oförändrad
Läs merDen äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt
Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt Should I stay or should I go Mikael Stattin Sociologiska institutionen Umeå universitet Innehåll Åldrande befolkning, äldre arbetskraft
Läs mer1. Barnfamiljerna. Barnfamiljen. Familjernas storlek Antal barn i olika familjetyper 2003
1. Barnfamiljerna Det fanns drygt en miljon barnfamiljer i Sverige i slutet av år 2003. I dessa familjer fanns det barn mellan 0 och 17 år. Om även familjer med hemmaboende barn i åldrarna 18 21 år räknas
Läs merUtrikes föddas arbetsmarknadssituation
AM 110 SM 1402 Utrikes föddas arbetsmarknadssituation 2005-2013 The labour market among foreign born 2005-2013 I korta drag Antalet utrikes födda ökade Den demografiska strukturen bland både inrikes och
Läs merHur länge ska folk jobba?
DEBATTARTIKEL Bengt Furåker Hur länge ska folk jobba? Denna artikel diskuterar statsminister Fredrik Reinfeldts utspel tidigare i år om att vi i Sverige behöver förvärvsarbeta längre upp i åldrarna. Med
Läs merDet finns olika definitioner och mått för att mäta genomsnittlig pensionsålder. I rapporten redovisar vi utvecklingen för fyra mått på genomsnittlig
--4 Det finns olika definitioner och mått för att mäta genomsnittlig pensionsålder. I rapporten redovisar vi utvecklingen för fyra mått på genomsnittlig pensionsålder, varav ett mått är Medelpensioneringsålder
Läs merKommunfakta 2015. barn och familj
Kommunfakta 2015 barn och familj Kommunfakta 2015 Barn & familj Definitioner Kommentarer Källor KÄLLOR TILL STATISTIKEN Grund för redovisningen av familjeförhållanden är SCB:s befolkningsregister. Data
Läs merDeskriptiv statistik av intervjuer med nyblivna pensionärer med statlig tjänstepension
2019-01-14 1(16) Helén Högberg, 060 18 76 60 Deskriptiv statistik av intervjuer med nyblivna pensionärer med statlig tjänstepension Två studenter från Mittuniversitetet har praktiserat hos SPV under hösten
Läs merStatistikinfo 2014:07
Statistikinfo 2:7 Pensionsinkomsten drygt 4 procent högre för män än för kvinnor Medelbeloppet för pensionsinkomsten var 42 procent högre för män än för kvinnor 2. Mellan 2 och 2 ökade medelbeloppet med,
Läs merArbetsmarknadsstatistik och analys för Västsverige
Arbetsmarknadsstatistik och analys för Västsverige (Västra Götaland och Hallands län) April 2017 Innehåll Analys... 3 Statistik... 4 Arbetslösa - öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd
Läs merInvandring och befolkningsutveckling
Invandring och befolkningsutveckling JAN EKBERG De flesta som invandrat till Sverige har kommit hit som vuxna, i arbetsför och barnafödande åldrar och därmed bidragit till ett befolkningstillskott på sikt.
Läs merBefolkningsprognos Nynäshamns kommun
Befolkningsprognos 2019-2028 Nynäshamns kommun Innehållsförteckning Inledning Uppföljning av 2018 års befolkningsprognos Prognosantaganden Prognosresultat Att använda ett prognosresultat Inledning Befolkningsprognosen
Läs merUNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor
UNG G A ID 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Ung idag 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Innehåll Inledning... 4 Behöriga till gymnasiet... 6 Utan gymnasieutbildning...
Läs mer8. Föräldrarnas förvärvsarbete och föräldraledighet
8. Föräldrarnas förvärvsarbete och föräldraledighet Om barnens föräldrar förvärvsarbetar eller inte är av central betydelse för barnens dagliga liv. Dels påverkar det i hög grad familjens ekonomi, vilket
Läs merBEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN
1 BEFOLKNINGSPROGNOS 2015-2024 NYNÄSHAMNS KOMMUN Innehållsförteckning 2 Inledning Nynäshamns kommuns befolkningsförändring under 2014 i siffror Nynäshamns kommuns befolkningsstruktur Antaganden om födda
Läs mer2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010.
2012-01-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till
Läs merFörekomsten och utvecklingen av tidsbegränsat anställda. Gabrielle Larsson Arbetskraftsundersökningarna (AKU)
Förekomsten och utvecklingen av tidsbegränsat anställda Gabrielle Larsson Arbetskraftsundersökningarna (AKU) Tidsbegränsade anställningar Arbetskraftsundersökningarna Utveckling av antalet och andelen
Läs merFamiljer och hushåll
Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2016:2 29.11.2016 Familjer och hushåll 31.12.2015 Statistiken för 2015 visar att den genomsnittliga hushållsstorleken är 2,10 personer, vilket är
Läs merSysselsättning och utanförskap i Skåne
EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING JANUARI 212 Sysselsättning och utanförskap i Skåne Åldersfördelningen bland Skånes befolkning ger regionen en betydande fördel, då en stor andel av invånarna
Läs merVarför föds det så få barn?
Maj 2000 Bilaga 1 Varför föds det så få barn? Under 1990-talet har barnafödandet sjunkit mycket kraftigt i Sverige och i dag har vi den lägsta nivå som någon gång observerats i vårt land. Vi vet inte riktigt
Läs merBefolkningsprognos för Uppsala kommun
Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2016-2050 Ett prognostiserat positivt födelse- och flyttningsnetto ger fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun. Befolkningstillväxten uppskattas fram till och
Läs mer2014:3. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:3 Sveriges Företagshälsor 2014-12-18
2014:3 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:3 Sveriges Företagshälsor 2014-12-18 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 5 Höjd pensionsålder
Läs merBarn, föräldrar och separationer Utvecklingen under 2000-talet
DEM O G RA F ISK A R A PPORTER 2 0 1 3 :1 Barn, föräldrar och separationer Utvecklingen under 2000-talet DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2013:1 Barn, föräldrar och separationer Utvecklingen under 2000-talet Statistiska
Läs merEn föräldraförsäkring delad i tre lika stora delar - Varför? Ett OH-material LOs Välfärdsprojekt Mars 2006
En föräldraförsäkring delad i tre lika stora delar - Varför? Ett OH-material LOs Välfärdsprojekt Mars 2006 1 Arbetsliv och familjeliv två sammanflätade delar Val hemma påverkar ställning i arbetslivet
Läs merBefolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050
Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Kommunnivå. Utfall, tabelldelar, antaganden - April 2015 Ett positivt födelse- och flyttningsnetto ger en fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun.
Läs merDemografidagen Välkomna önskar demograferna på facebook.com/statisticssweden
Demografidagen 2015 Välkomna önskar demograferna på SCB facebook.com/statisticssweden @SCB_nyheter Sveriges framtida befolkning 2015 2060 Lena Lundkvist Johan Tollebrant Andreas Raneke Örjan Hemström facebook.com/statisticssweden
Läs merGR-kommunernas personal 2009
GR-kommunernas personal 2009 Anställda (A) därav helt lediga (B) Sysselsatta (C=A-B) Sysselsättningrad (D) Antal årsarbeten (D*C) Ledningsarbete 910 30 880 98,0% 870 Sjuksköterska 1 490 100 1 390 87,3%
Läs merArbetsförmedlingens verksamhetsstatistik april 2017
FAKTAUNDERLAG Örebro län Karlstad, 10 maj 2017 Maria Håkansson Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik april 2017 Till arbete I april månad fick 1 448 inskrivna personer (575 kvinnor och 873 män) vid
Läs merBarn och personal i förskolan hösten 2010
1 (7) Barn och personal i förskolan hösten 2010 I denna promemoria ges en översikt av förskolans utveckling när det gäller barn, personal och grupper hösten 2010. Jämförelser görs framför allt med situationen
Läs merNya högre antaganden om fruktsamhet och livslängd. Lotta Persson Örjan Hemström
Nya högre antaganden om fruktsamhet och livslängd Lotta Persson Örjan Hemström Det framtida barnafödandet Lotta Persson Lotta.Persson@scb.se Antaganden för 7 grupper Födda barn efter moderns födelselandsgrupp
Läs merArbetsmarknaden för personer med låg utbildning
AM 110 SM 1704 Arbetsmarknaden för personer med låg utbildning 2005-2016 The labour market for persons with a lower level of education 2005-2016 I korta drag Temarapporten för tredje kvartalet 2017 beskriver
Läs merBefolkningsutveckling
Hållbar stad öppen för världen Befolkningsutveckling Statistik och analys SAMMANFATTNING 564 000 invånare (folkbokförda) bor i Göteborgs 280 000 bostäder 70 000 så mycket ökade stadens befolkning (de senaste
Läs merGR-kommunernas personal 2009
GR-kommunernas personal 2009 Anställda (A) därav helt lediga (B) Sysselsatta (C=A-B) Sysselsättningrad (D) Antal årsarbeten (D*C) Ledningsarbete 910 30 880 98,0% 870 Sjuksköterska 1 490 100 1 390 87,3%
Läs mer