ÅRSREDOVISNING OCH KONCERN- REDOVISNING

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING OCH KONCERN- REDOVISNING VERKSAMHETSÅRET 2012 VERKSAMHETSÅRET 2013

2 INNEHÅLL Om Business Sweden 3 Året som gick 4 Utvecklingen i omvärlden och läget för svensk export 5 Legal struktur 6 Organisation 7 Verksamhet och övergripande målsättning 7 Medarbetare 8 Hållbarhetsarbete 8 Finanspolicy 9 Effekter av bildandet av Business Sweden 9 Omsättning, resultat och ställning 9 Förslag till vinstdisposition 9 Resultat- och balansräkningar 10 Kassaflödesanalys 16 Bolagsstyrning 17 Tilläggsupplysningar och noter 23 2

3 OM BUSINESS SWEDEN Business Sweden bildades den 1 januari 2013 genom en sammanslagning av Exportrådet och Invest Sweden. Organisationen har cirka 60 lokala kontor runt om i världen och samarbetar med svenska ambassader, konsulat och handelskammare för att stödja svenska företag i att växa internationellt och för utländska företag att investera i Sverige. Business Sweden stärker Sverige som en attraktiv, innovativ och konkurrenskraftig affärspartner. En viktig uppgift är att hjälpa svenska företag att nå ut med sina produkter, tjänster och idéer samt att skapa förutsättningar för små och medelstora företag att växa internationellt. Business Sweden arbetar med investeringar av olika slag så som nyetableringar, expansionsinvesteringar, samarbetsavtal, förvärv, fusioner, kapitalinvesteringar och affärssamarbeten inom exempelvis forskning och utveckling. Business Sweden ägs av staten och näringslivet, som representeras av Utrikesdepartementet och Sveriges Allmänna Utrikeshandelsförening. Det delade ägandet ger tillgång till kontakter och nätverk på alla nivåer. Årsredovisning för Business Sweden org.nr , avser den organisation som formellt är registrerad som Sveriges export- och investeringsråd. Nyckeltal Business Sweden (Mkr) Nettoomsättning Rörelseresultat -44,7-6,3 1,5-25,5-20,9 Resultat efter finansiella poster -41,7-2,1 5,2-20,9-14,4 Balansomslutning Eget kapital Soliditet, (%) Medelantalet anställda Geografisk fördelning antal anställda Fördelning av omsättning per verksamhetsområde Australien 1% Asien 29% Sverige 28% Företagsspecifik affärsutveckling 27% Grundläggande exportservice 10% Kompetensutveckling för företag 8% Afrika 6% Sydamerika 4% Nordamerika 6% Övriga Europa 26% Särskilda riktade exportfrämjande insatser 9% Riktade satsningar för internationellt affärsfrämjande 46% 3

4 ÅRET SOM GICK I början av året bildades den nya organisationen Business Sweden för att samla Sveriges export- och investeringsfrämjande med fokus på att göra Sverige mer attraktivt för affärer. Med global närvaro och nationella representation i varje län underlättar Business Sweden för svenska företag att växa internationellt och för utländska företag att investera i Sverige. Tillsammans med svenska ambassader och konsulat presenteras affärsmöjligheter för svenska företag och dörren öppnas till värdefulla kontakter med potentiella kunder, partners och investerare i hela världen. Utöver ett intensivt arbete med att sammanföra två verksamheter och företagskulturer blev 2013 ett starkt år för utländska investeringar, men ett svagt år för svensk export. Investeringsfrämjandet har expanderat på fler marknader där fler kvalitativa investeringar genomförts jämfört med tidigare år, trots ett lägre statligt anslag. Svensk export har dock miss gynnats på grund av en svag internationell efterfrågan och en stark svensk krona. Så gott som samtliga sektorer inom varuexporten gick tillbaka procentuellt under De första tio månaderna föll denna export tillbaka med åtta procent i löpande priser. För Business Sweden har det inneburit lägre intäktsvolymer än tidigare år relaterade till direkta konsulttjänster. Business Sweden var delaktig i att arrangera ett statsbesök till Kroatien och ett officiellt besök av kungaparet till Norge. Flera delegationsresor genomfördes bland annat till Mexiko med statsministern, samt till Italien och Irak. Ett annat arrangemang var Middle East Summit i Dubai tillsammans med handelsministern. Business Sweden medverkade också i DI Gasell 2013, som är ett arrange mang för snabbväxande företag. Stora Exportpriset delades ut för nionde året i april. Årets pristagare var företaget Envirotainer som erbjuder säkra kyltransporter för läkemedelsindustrin och deras logistikpartners. I juni presenterade Riksrevisionen sin granskning av statens insatser inom exportfrämjande verksamhet för små och medelstora företag, som bland annat omfattade tidigare Exportrådets verksamhet. I september avgick Ulf Berg efter nio år som verkställande direktör, Håkan Persson, CFO, utsågs då till tillförordnad verkställande direktör. Ylva Berg har utsetts till ny verkställande direktör och kommer att tillträda den 1 april

5 UTVECKLINGEN I OMVÄRLDEN OCH LÄGET FÖR SVENSK EXPORT Världskonjunkturen förstärktes något under året, men den globala återhämtningen fortsätter att vara trög. Skillnaden mellan företagens förväntningar om framtiden och det realiserade utfallet har varit påtaglig under en längre tid. Ljuspunkten är USA:s ekonomi som visar på en underliggande styrka. Återhämtningen i Västeuropa leds av Tyskland och Storbritannien, men för regionen som helhet är bedömningen att det blir nolltillväxt när helåret 2013 summeras. Japans ekonomi har åter saktat in igen efter viss positiv respons då den ekonomiska politiken lades om. Världens näst största ekonomi Kina visade en positiv utveckling under andra hälften av året. Det finns också en beslutsamhet i den nya ledningen att ta sig an strukturella svagheter. Samtidigt är det troligt att perioden med uppdriven tillväxt som kännetecknat Kina under flera decennier är över. BRIC-länderna Brasilien, Ryssland och Indien har fortsatt att uppvisa en svag utveckling. När den amerikanska centralbanken i somras meddelade att perioden med kvantitativa lättnader går mot sitt slut rasade en rad tillväxtländers valutor. Det visar på lågt förtroende för ländernas förmåga att klara utmaningarna. Överlag har tillväxtländerna visat en brist på reformvilja samtidigt som tillväxten kan drivas ytterligare en tid av expanderande inhemsk efterfrågan. Världens BNP ökade med endast 2,4 procent i fasta priser OECD prognostiserade i november världshandelns ökning till 3 procent. Eftersom handeln långsiktigt har ökat betydligt snabbare än BNP blev 2013 ännu ett år med en mycket svag utveckling för den internationella handeln. Året var ett av de sämsta för svensk export. Exporten missgynnades av den svaga internationella efterfrågan. Verksamheter med stort cykliskt inslag drabbades extra hårt av den svaga konjunkturen. Under en stor del av året har dessutom kronan varit stark. I skrivande stund finns inte utfallet i fasta priser, men de tio första månaderna föll varuexporten tillbaka med 8 procent i löpande priser. Så gott som samtliga sektorer inom varuexporten backade procentuellt under Exporten till Europa utvecklades något bättre än exporten generellt, trots en svag konjunktur. Däremot var det en kraftig tillbakagång i exporten till Nordamerika, Latinamerika och Afrika. Exporten till Asien backade endast marginellt, där Kina drog upp nivån. Sverige hade en positiv exportutveckling till Mellanöstern, då exporten till Saudiarabien och Förenade Arabemiraten ökade. Tjänsteexporten utvecklades positivt och uppvisade en uppgång de tre första kvartalen med 2 procent i löpande priser. För 2014 finns förväntningar om en återhämtning av exporten när ekonomin växlar upp i viktiga svenska exportländer och världen i stort. 5

6 BUSINESS SWEDEN Swedish Trade Commissioner Officies Branch Chile Business Sweden Business Support AB Branch Colombia Rep Office Bulgaria Rep Office Turkey Rep Office Kazakhstan Branch Iraq Branch Abu Dhabi Rep Office Egypt Branch Morocco Branch Indonesia Branch Malaysia Rep Office Hong Kong Branch Singapore Swedish Trade Development Swedish Trade Office Swedish Trade Council BSO South Africa Swedish Trade Council (Beijng) Consulting Co, Ltd Swedish Trade Development S.A de C.V. Swedish Trade Consultoria Brasil Ltda STC BSO KK Swedishtrade Council Business Nigeria Limeted Inc Chicago (Canada) Inc Johannesburg Beijng Mexico City Sao Paolo Tokyo Nigeria Branch Guanzhou Utöver bolagen i bilden finns ett antal vilande bolag. Branch Shanghai Branch Shanghai LEGAL STRUKTUR Etableringspolicyn reglerar den del av verksamheten som bedrivs utanför Sverige och innebär att Business Swedens kommersiella verksamhet i möjligaste mån ska bedrivas i form av filialkontor till Business Sweden BSO AB. Därigenom har Business Sweden även kunnat etablera kontor i länder där det inte varit möjligt att öppna handelssekreterarkontor. Business Swedens legala struktur framgår enligt ovan. Verksamheten är uppdelad i två verksamhetsgrenar en verksamhetsgren som i huvudsak omfattar det statliga uppdraget och en verksamhetsgren som inrymmer försäljning av konsulttjänster. Handelssekreterarkontoren ansvarar för genomförandet av det statliga uppdraget, medan den övriga verksamheten är strukturerad under dotterföretaget Business Sweden BSO AB. Verksamheten, som bedrivs i Business Sweden BSO AB, består av diverse konsulttjänster som huvudsakligen erbjuds svenska bolag som vill etablera verksamhet på den lokala marknaden. Konsulttjänsterna består exempelvis av rådgivning vid strategiska frågor (marknadsanalyser, partnersökning, inköp/sourcing, problem- och konflikthantering), tjänster och rådgivning vid etablering av närvaro/bolagsbildning. Därtill tillhandahålls förmedling av kontorsytor och administrativa tjänster. 6

7 PRESIDENT & CEO CORPORATE COMMUNICATIONS CORPORATE STAFF HUMAN RESOURCES CEO OFFICE INTERNATIONAL MARKETS TRADE & INVEST GOVERNMENT AFFAIRS ORGANISATION Business Swedens verksamhet är organiserad i följande operativa enheter: International Markets och Trade & Invest samt stabsenheterna Corporate Communications, Corporate Staff, Human Resources, CEO Office och Government Affairs. Enheten Government affairs bildades under året för att tydliggöra och förstärka rapporteringen av det statliga uppdraget. De operativa verksamheten för marknad, försäljning och leverens sker i en matrisorganisation bestående av affärsområden (Trade & Invest) i Sverige och geografiska enheter (International Markets) ute i världen. Tillsammans är det åtta affärsområden med specifika industriinriktningar samt 16 geografiska områden med cirka 60 lokala kontor. För att möta svenska och utländska företags behov krävs en förståelse för både branschens specifika förutsättningar och möjligheter såväl som god kunskap om aktuell marknad. Försäljning och leverens sker i båda dimensionerna av matrisen beroende på uppdragens karaktär och kund. VERKSAMHET OCH ÖVERGRIPANDE MÅLSÄTTNING Business Swedens verksamhet ska bidra till ökad export, i första hand för små och medelstora företag, och i övrigt ge stöd till företag med svenskt intresse i sin internationella affärsutveckling. I uppdraget ingår också att få fler utländska aktörer att investera i Sverige. Business Swedens verksamhetsområden i huvuddrag: Statliga uppdrag: Grundläggande exportservice: Information och svar på förfrågningar; grundläggande exportteknisk rådgivning samt generellt näringslivsfrämjande på internationella marknader. Småföretagsprogram: Rådgivning till små och medelstora företag i Sverige; kompetensutveckling för företag; regional exportrådgivning; information i Sverige om internationella marknader. 7

8 Riktat exportfrämjande: Särskilda exportförberedande insatser på internationella marknader för små och medelstora företag; riktade främjandeaktiviteter på sådana marknader; internationell marknadsföring av strategiska sektorer; internationellt upphandlade affärer. Särskilda riktade exportfrämjande åtgärder: Särskild satsning på att främja exporten i små och medelstora företag och främja handeln med främst BRIC-länderna (Brasilien, Ryssland, Indien och Kina) och andra prioriterade länder samt Irak; särskild inriktning på framtidsbranscher. Grundläggande investeringsfrämjande: Information och svar på förfrågningar; rapportering om direktinvesteringar globalt och i Sverige; samverkan med och kompetenshöjande insatser för investeringsfrämjande regionala och andra relevanta aktörer i hela Sverige. Riktade investeringsfrämjande insatser: Marknadsföring i utlandet av investeringsmöjligheter i Sverige inom lämpliga sektorer; kvalificerad information och stöd till utländska investerare i investeringsprocessen, i nära samverkan med regionala och andra relevanta aktörer i hela Sverige. Företagsspecifik affärsutveckling: Konsulttjänster: Business Sweden erbjuder svenska företag marknadsprissatt och företagsanpassad rådgivning till stöd för företagens internationella affärsutveckling. MEDARBETARE Medelantalet anställda under 2013 uppgick till 543 (537) varav 390 (397) i utlandet. Bland chefer i Sverige utgjorde andelen kvinnor 20,4 (25,7) procent och bland cheferna i utlandet (handelssekreterare eller motsvarande) var andelen kvinnor 27,1 (25,5) procent. Medelåldern var 46,5 (45,2) år för anställda i Sverige och 34,4 (33,3) år för anställda i utlandet. Personalkostnaderna utgjorde 365 (330) miljoner kronor vilket motsvarar 60,5 procent av den totala omsättningen. För att utvärdera nuläge och möjliggöra förbättringar i organisationen har liksom tidigare år Nöjd Medarbetarindexundersökning (NMI) genomförts för att undersöka hur medarbetarna upplever Business Sweden, ledarskapet samt sin egen roll och utveckling. HÅLLBARHETSARBETE Styrelsen beslutade i december 2012 om en uppförandekod som definierar Business Swedens CSR-ansvar och omfattar verksamhetens kärnvärden. Uppförandekoden ersatte tidigare etiska riktlinjer och tydliggör hur man i organisationen agerar som affärspartner, arbetsgivare och samhällsaktör. Den bygger på FN:s Global Compacts 10 principer och OECD:s riktlinjer för multinationella företag. Alla anställda har ett ansvar att känna till och följa koden. För att implementera koden och öka kompetensen inom CSR genomfördes under året en webbaserad interaktiv utbildning för alla medarbetare. Business Swedens styrdokument har även uppdaterats och kopplats till uppförandekoden. Därtill har en sk whistleblower -funktion och uppdaterade riktlinjer för gåvor, belöningar och andra förmåner införts. Ett affärsetiskt råd inrättades under hösten 2013 med syfte att styra och integrera Business Swedens CSR-arbete i organisationen i enlighet med handlingsplanen för CSR. Sedan 2011 redovisar Business Sweden sitt hållbarhetsarbete i en håll- 8

9 barhetsredovisning enligt GRI:s riktlinjer (Global Reporting Initiative), som är internationella riktlinjer för hållbarhetsredovisning. I november deltog Business Sweden tillsammans med andra företag och experter i den CSR-konferens som arrangerades av Utrikesdepartementet under statssekreterare Gunnar Ooms ledning. FINANSPOLICY Enligt finanspolicyn, som har fastställts av styrelsen, ska Business Swedens verksamhet präglas av lågt risktagande inom det finansiella området. Placering i spekulativt syfte är inte tillåten och valuta-, ränteoch kreditrisker ska i rimligaste mån minimeras. EFFEKTER AV BILDANDET AV BUSINESS SWEDEN Den 1 januari 2013 slutfördes sammanslagningen mellan tidigare Exportrådet och Invest Sweden och bildade därmed den nya organisationen Business Sweden. Den finansiella effekten av sammangåendet har inneburit ett övertagande av semesterlöneskuld på ca 1,7 mkr och en interrimsskuld avseende en projektbalans om ca 6,5 mkr. Antal anställda har också påverkats av samgåendet med en ökning av 23 personer från tidigare Invest Sweden och årets omsättning har påverkat det upparbetade resultatet med ca 63 mkr hänförligt till investeringsverksamheten inom Business Sweden. Bildandet av den nya organisationen har inneburit vissa organisatoriska förändringar som genomfört under året. OMSÄTTNING, RESULTAT OCH STÄLLNING Nettoomsättningen under 2013 uppgick till 604 (611) miljoner kronor. Resultat efter finansiella poster men före skatt uppgick till tkr ( tkr) Under 2013 har resultatet belastats med kostnader på totalt 12,7 miljoner kronor för omstruktureringar i huvudsak relaterade till bildandet av Business Sweden samt legala förändringar. Resultatet efter finansiella poster och efter skatt uppgick till tkr ( tkr). Bolagsskatt betalas på verksamheten i Kina och Japan enligt lokala skatteregler baserade på verksamhetens omfattning inom Business Sweden BSO AB. FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION Årets förlust efter skatt uppgår till tkr ( tkr). Förlusten i moderbolaget uppgår till tkr ( tkr). Styrelsen och verkställande direktören föreslår att årets förlust avräknas mot det egna kapitalet. Beträffande verksamhetens resultat för 2013 och ställning per bokslutsdagen hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande noter och kassaflödesanalys. Alla belopp anges i tusentals svenska kronor i den mån annat inte anges. 9

10 RESULTATRÄKNING KONCERN Belopp i tkr Not Rörelsens intäkter mm Nettoomsättning 1, Totalt Rörelsens kostnader Övriga externa kostnader 2, Personalkostnader Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar Rörelseresultat Resultat från finansiella investeringar Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Resultat efter finansiella poster Skatt på årets resultat ÅRETS RESULTAT

11 BALANSRÄKNING KONCERN Belopp i tkr Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Övriga immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Inventarier Finansiella anläggningstillgångar 8 Andra långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kortfristiga placeringar Övriga kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR

12 BALANSRÄKNING KONCERN Belopp i tkr Not EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 11 Bundet eget kapital Bundna reserver Fritt eget kapital Balanserad vinst eller förlust Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar Avsättningar för pensioner Långfristiga skulder Övriga långfristiga skulder Kortfristiga skulder Förskott från kunder Pågående arbeten Leverantörsskulder Skatteskulder Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER POSTER INOM LINJEN Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Ställda säkerheter Ansvarsförbindelser Inga Inga 12

13 RESULTATRÄKNING MODERBOLAGET Belopp i tkr Not Rörelsens intäkter mm Nettoomsättning 1, Totalt Rörelsens kostnader Övriga externa kostnader 2, Personalkostnader Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar Rörelseresultat Resultat från finansiella investeringar Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Resultat efter finansiella poster Skatt på årets resultat 0 0 ÅRETS RESULTAT

14 BALANSRÄKNING MODERBOLAGET Belopp i tkr Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Övriga immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Inventarier Finansiella anläggningstillgångar 8 Aktier i dotterbolag Fordringar hos koncernföretag Andra långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar hos koncernföretag Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kortfristiga placeringar Övriga kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR

15 BALANSRÄKNING MODERBOLAGET Belopp i tkr Not EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 11 Fritt eget kapital Balanserad vinst eller förlust Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar Avsättningar för pensioner Långfristiga skulder Skulder till koncernföretag Övriga långfristiga skulder Kortfristiga skulder Förskott från kunder Pågående arbeten Leverantörsskulder Skulder till dotterbolag Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER POSTER INOM LINJEN Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Ställda säkerheter Ansvarsförbindelser Inga Inga 15

16 KASSAFLÖDESANALYS Koncernen Moderbolaget Belopp i tkr DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Resultat före finansiella poster Av och nedskrivningar Övriga ej likviditetspåverkande poster Erhållen ränta Erlagd ränta Betald inkomstskatt Ökning/minskning kundfordringar Ökning/minskning kortfristiga fordringar Ökning/minskning leverantörsskulder Ökning/minskning övriga kortfristiga rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investeringar i immateriella anläggningstillgångar Investeringar i materiella anläggningstillgångar Sålda materiella anläggningstillgångar Sålda dotterbolag Placeringar i övriga finansiella anläggningstillgångar Avyttring/amorteringar av övriga finansiella anläggningstillgångar Ökning/minskning kortfristiga finansiella placeringar Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Amortering av skuld Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

17 BOLAGSSTYRNING Business Sweden tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning i tillämpliga delar. I övrigt ska tillämpliga lagar och externa regelverk såsom aktiebolagslagen, börsens regelverk, årsredovisningslagen och bokföringslagen följas. Därtill kommer interna regelverk som arbetsordningen för styrelsen, styrelsens instruktion till verkställande direktör samt andra riktlinjer och policys. Enligt regeringens riktlinjer för budgetåret 2013 ska Business Swedens verksamhet bland annat bedrivas utan krav på ekonomisk utdelning. Enligt avtalet får Business Sweden bedriva projekt- och uppdragsverksamhet för svenska företag på marknadsmässiga villkor. Business Sweden fastställer prispolicy för sådan verksamhet. Samverkan med medverkande företag i främjandesatsningar sker i enlighet med förordning nr. 69/2001/EG av den 12 januari 2001, om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i fördraget om stöd av mindre betydelse och förordningen (1988:764) om statligt stöd till näringslivet. Representantskapet Representantskapet är Business Swedens motsvarighet till årsstämma, där beslut i övergripande frågor fattas och där parterna, staten och Sveriges Allmänna Utrikeshandelsförening, finns representerade. Till representantskapet ska vardera parten utse högst fyra ledamöter, däribland statssekreteraren med ansvar för utrikeshandelsfrågor och ordföranden i Sveriges Allmänna Utrikeshandelsförening. Sammanträde i representantskapet ska hållas inom sex månader efter räkenskapsårets utgång minst en gång per år. För verksamhetsåret 2012 hölls representantskap den 17 juni Vid representantskapet ska årsredovisning och revisionsberättelse läggas fram, beslut ska fattas om fastställande av resultat- och balansräkning, disposition av rådets vinst eller förlust, ansvarsfrihet för styrelseledamöter och verkställande direktör, val av revisorer och suppleanter samt beslut om arvoden till styrelseledamöter, revisorer och revisorssuppleanter. Revisorer REPRESENTANTSKAP Ägarna nominerar sina kandidater till styrelsen Ägarna utser ombud till representantskap STYRELSE Revisionsutskott Ersättningsutskott Revisorer VD 17

18 Styrelsens sammansättning och nomineringsprocess Styrelsen ska enligt stadgarna i avtalet mellan staten och Sveriges Allmänna Utrikeshandelsförening bestå av lägst åtta ledamöter med erfarenhet inom exportområdet. Hälften av ledamöterna utses av regeringen och hälften av Sveriges Allmänna Utrikeshandelsförening. Ledamöterna utses för ett år i taget, så snart som möjligt efter det representantskap då ansvarsfrihet beviljas till och med nästa motsvarande representantskap. Ordförande och vice ordförande utses av styrelsen. Ordföranden utses bland de ledamöter som utsetts av regeringen, efter hörande av de båda huvudmännen. Verkställande direktör, sekreterare och personalens representant ingår ej i styrelsen men deltar vid styrelsens sammanträden. Styrelsens arbetsordning Styrelsen ska förvalta Business Swedens angelägenheter i Business Swedens och ägarnas intresse. Styrelsens arbete styrs utöver lagar och rekommendationer av styrelsens arbetsordning. Arbetsordningen reglerar ansvarsfördelningen mellan dess ägare och styrelse, dels styrelse och verkställande direktören, men också formerna för styrelsearbetet, antal möten, firmateckning, attestordning samt ersättnings- och revisionsutskottets uppgifter. Enligt arbetsordningen är styrelsens huvuduppgift bland annat att besluta om övergripande mål och strategier, affärsplan, väsentliga policies, kommande budget, fortlöpande utvärdera Business Swedens operativa ledning, vid behov tillsätta eller entlediga verkställande direktör samt utvärdera Business Swedens ekonomiska situation inklusive placering av dess medel. Verkställande direktör ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar samt i övrigt ha de uppgifter som följer av tillämpliga delar av Aktiebolagslagen. Styrelsens arbete Under året har styrelsen sammanträtt sex gånger. Utöver frågor som rör budget, ekonomisk uppföljning, affärsplan och fastställande av mål och strategier har styrelsen ägnat särskild uppmärksamhet åt åtgärdsprogram för kostnadsbesparingar, organisationsfrågor och rekrytering av ny verkställande direktör. Revisionsutskott Styrelsen har sedan 2009 inrättat ett revisionsutskott bestående av två styrelseledamöter. Under 2013 har utskottets sammanträtt två gånger. Utskottsledamöter har varit Per-Arne Hjelmborn (fram till den 10 september), Annika Rembe (från och med den 10 september) och Ingvar Krook. Vid revisionsutskottets möten har även verkställande direktör, ekonomichef, lekmannarevisorer och externa revisorer deltagit. För arbete i revisionsutskottet utgår arvode. Ersättningsutskott Styrelsen har inrättat ett ersättningsutskott med syfte att företräda styrelsen i frågor om löne- och anställningsvillkor för verkställande direktör och till dennes direktrapporterande befattningshavare. Styrelsens ordförande tillser att ersättningsutskottets arbete redovisas för styrelsen i sin helhet. Under 2013 har ersättningsutskottet sammanträtt en gång och bestått av styrelsens ordförande Bo Dankis och vice ordförande Anders Ferbe. För arbete i ersättningsutskottet utgår inget arvode. Rekryteringsutskott Med anledning av behovet av att rekrytera ny verkställande direktör upprättades i september ett rekryteringsutskott inom styrelsen bestående av ordförande Bo Dankis, Per-Arne Hjelmborn och Ingvar Krook för beredning av rekryteringen. 18

19 Styrelsens arvoden Styrelsens arvoden beslutas av representantskapet och för 2013 fastställdes arvodet till styrelsens ordförande till kr, till styrelsens vice ordförande till kronor, och ett årligt arvode om kronor till respektive styrelseledamot. Till anställda i Business Sweden (verkställande direktör, styrelsens sekreterare och personalens representant) utgår inget arvode. Styrelsen Ledamöter utsedda av Sveriges Allmänna Utrikeshandelsförening: Signhild Arnegård Hansen (född 1960) Styrelseordförande Svenska LantChips AB. Andra uppdrag: styrelseordförande i Stiftelsen Fritt Näringsliv/Timbro, SLC Group AB och Utah Chips Corporation. Vice ordförande i Svensk-Amerikanska Handelskammaren, USA. Styrelseledamot i SEB AB, Loomis, Dagens Industri AB, Konungens stiftelse Ungt Ledarskap, Universitetsstyrelsen vid Lunds Universtitet, Svensk-Amerikanska Handelskammaren i New York och Magnora AB. Invald Urban Bäckström (född 1954), VD Svenskt Näringsliv. Andra uppdrag: styrelseledamot i Danske Bank och IFN. Invald Ingvar Krook (född 1947), verkställande ledamot i Sveriges Allmänna Utrikeshandelsförening (SAU). Andra uppdrag: ordförande Svensk-Spanska stiftelsen, verkställande ledamot i Stipendiefonden för svensk utlandsungdom samt styrelseledamot i Fonden för exportutveckling. Invald Maud Spencer (född 1962), VD Svalson AB. Andra uppdrag: styrelseledamot i Svenskt Näringsliv, Institutet för Näringslivsforskning, Industriellt Utvecklingscenter Norrbotten och Handelskammaren i Norrbotten. Invald Ledamöter utsedda av staten: Ulf Adelsohn (född1941), tidigare statsråd, partiordförande för moderaterna, landshövding i Stockholms län mm. Andra uppdrag: styrelseordförande i Humle kapitalförvaltning, Svenska Vårdfastigheter, styrelseledamot i Stiftelsen Acta Oto-Laryngologica, Transticket AB och Offentliga Hus AB. Invald Bo Dankis (född 1954), styrelsens ordförande. Andra uppdrag: styrelseordförande i Gadeliusgruppen, Cleanenergy AB, IV Produkt AB och Sweden-Japan Foundation samt styrelseledamot i Gunnebo AB och Ung Företagsamhet. Invald Anders Ferbe (född 1954), Förbundsordförande Industrifacket Metall. Andra uppdrag: vice ordförande IndustriAll Europa, ledamot i LO:s styrelse, Industrirådet, Styrgrupp kompetens för tillväxt och Arenagruppen. Invald Per-Arne Hjelmborn (född 1969), Ambassadör, departementsråd och chef för UD:s enhet för främjande och EU:s inre marknad. Andra uppdrag: ordförande i nämnden för Sverigefrämjande i utlandet. Invald

20 Annika Rembe (född 1955), Generaldirektör Svenska institutet. Andra uppdrag: vice ordförande i EUNIC (European Union National Institutes for Culture) och styrelseledamot i SwedAlex (Svenska Institutet i Alexandria och Föreningen Svenskar i Världen). Invald Under året avgick styrelseledamoten Kurt Hellström. Övriga: Håkan Persson, Tillförordnad verkställande direktör från och med den 11 september 2013 och styrelsens sekreterare Ulf Berg, Verkställande direktör till och med den 11 september 2013 Katarina Persdotter Hägglöf, Personalens representant Utvärdering av styrelsens arbete Enligt arbetsordningen ska styrelsens arbete årligen utvärderas i en systematisk och strukturerad process. Ordföranden ansvarar för sådan utvärdering och att styrelsen delges resultatet. Under året har utvärdering av styrelsens arbete skett kontinuerligt i anslutning till genomförda styrelsemöten. Ledningen/Ledande befattningshavare Verkställande ledning: Håkan Persson, Tillförordnad verkställande direktör (fr. o m 11 september) och Senior Vice President Corporate Staff Ulf Berg, verkställande direktör (t o m 11 september) Bengt-Åke Ljudén, Senior Vice President Invest Katinka Palmgren, Senior Vice President Corporate Communications Mats Paulson, Senior Vice President International Markets Ulf Berg avgick som verkställande direktör den 11 september Följande personer ingick i ledningen fram till november 2013: Andreas Skinnars, Senior Vice President Trade, Stefan Bergström, Vice President International Sales and Marketing, Fredrik Fexe, Vice President International Markets och Helen Rönnholm, Vice President International Markets. Fram till 5 december ingick även HR-chefen Mattias Forsbäck i verkställande ledningen. Ersättningar till ledande befattningshavare och övriga För Business Swedens ledningsgrupp utgår månatlig lön och förmåner enligt individuella anställningsavtal, lönerevision sker årligen per den 1 januari. Business Sweden följer statens riktlinjer för löner och ersättningar vilka bl. a. innefattar att man inte tillämpar rörliga ersättningar. Organisationen följer gällande kollektivavtal vad gäller löner, villkor och pensionsavsättningar för anställda. För gruppen med mer än 10 basbelopp i årslön erbjuds möjligheten till alternativ ITP med motsvarande premienivå som för traditionell ITP. Business Sweden eftersträvar marknadsmässiga ersättningsnivåer. Regelbundet inhämtas lönestatistik från en eller flera leverantörer på marknaden. Därutöver gäller att ersättningar inte bara följer nivån för statistiskt jämförbara positioner utan att Business Sweden i varje enskilt fall tar hänsyn till individens prestation utifrån fastställda kriterier i sin lönepolicy. Löner och andra ersättningar till personal och styrelse under 2013 framgår av not 4. 20

21 Intern kontroll och internrevision Intern kontroll avser samtliga enheter inom Business Sweden och inkluderar metoder och aktiviteter för att säkra tillgångar, kontrollera riktigheten och tillförlitligheten i interna och externa finansiella rapporter samt för att säkerställa att beslutade policies och riktlinjer följs. Business Swedens omfattande verksamhet med cirka 500 anställda vid cirka 60 kontor runt om i världen innebär komplexitet och stor utmaning vad gäller styrning, kontroll och anpassning till regelverk i olika länder. Därför är arbete med frågor som rör intern kontroll och internrevision av särskild vikt. INTERN KONTROLL VÄGEN TILL MOGNAD OPÅLITLIG INFORMELL STANDARD ÖVERVAKAD Oförutsägbar miljö där kontroller inte existerar eller inte fungerar. Kontroller existerar och ska fungera, men de är inte tillräckligt dokumenterade. Högt personberoende. Kontroller existerar, fungerar och är tillräckligt dokumenterade. Avvikelser i kontroller upptäcks inte eller upptäcks sent. Standardkontroller som regelbundet testas i fråga om sin utformning och tillämpning. Resultat från testningen av kontrollerna rapporteras till ledningen. Business Sweden arbetar strukturerat för en stegvis kontinuerlig förbättring av den interna kontrollmiljön. I det ingår att identifiera verksamhetens viktigaste finansiella processer, dokumentera flödesbeskrivningar samt fastställa nyckelkontroller för hur kontrollerna ska genomföras och målsättas. Enligt revisorernas granskning av den interna kontrollmiljön har en övervakande nivå uppnåtts, vilket är den nivå som bedöms vara den eftersträvade för Business Sweden. Utöver de centrala processer som beskrivs ovan finns även vissa rutiner lokalt på utlandskontoren. Dessa kontor har policies och riktlinjer för hur rutiner ska fungera. Sedan tidigare har Business Sweden även en internrevisionsfunktion som fokuserar på verksamheten vid utlandskontoren. Ambitionen för internrevisionsfunktionen är att samtliga utlandskontor av betydande storlek ska granskas på plats över en treårsperiod. Syftet med granskningen är att säkerställa att de dagliga rutinerna på kontoren fungerar och är ändamålsenliga samt att säkerställa att den finansiella rapporteringen från kontoren håller god kvalitet. Under 2013 har totalt 16 kontor varit föremål för internrevision. Business Swedens revisorer rapporterar två gånger per år till revisionsutskottet. Därtill ger revisorerna en sammanfattande rapport till styrelsen i sin helhet två gånger per år. 21

22 Externa revisorer Revisorernas uppdrag är att på ägarnas vägnar oberoende granska styrelsens och verkställande direktörens förvaltning och årsredovisning samt bokföring. Ansvaret för val av revisorer ligger alltid på ägaren och beslutas för Business Sweden av Representantskapsmötet. För Business Sweden ska årligen en revisor och suppleant som är auktoriserade väljas, därtill ska de båda ägarna föreslå en förtroenderevisor jämte suppleant. Därutöver får Riksrevisionen och revisionskontoret vid regeringskansliet granska Business Swedens användning av statliga medel och utförande av myndighetsuppgifter, och de får ta del av räkenskaperna i den utsträckning som behövs för sådan granskning. Business Swedens externa revisorer ska inbjudas att till styrelsen rapportera sina iakttagelser avseende årsredovisningen, bokföringen och den interna kontrollen över den finansiella rapporteringen vid det sammanträde där årsredovisningen behandlas samt när styrelsen i övrigt anser det motiverat. Vid representantskapet valdes Sten Håkansson, PWC, som auktoriserad revisor och Helena Sundin, PWC, som revisorssuppleant. På förslag från staten valdes Christian de Filippi, ämnesråd Utrikesdepartementet till förtroenderevisor och Torsten Ericsson kansliråd Utrikesdepartementet till suppleant. Sveriges Allmänna Utrikes-handelsförening utsåg Katarina Hedström Klarin, chef ekonomi & affärsutveckling LRF till förtroenderevisor och Göran Norén, avdelningschef Svenskt Näringsliv till suppleant. Vidare beslutades att arvoden om kronor skulle utgå till förtroenderevisorerna och arvode om kronor skulle utgå till dess suppleanter. Arvoden och kostnadsersättning till revisorer redovisas i not 3, sid 25. Information och rapportering Styrelsen och verkställande direktören upprättar årligen årsredovisning som avges till representantskapet senast den 1 mars. Business Sweden ska följa bokföringslagen, årsredovisningslagen samt bokföringsnämndens rekommendationer. Avsteg ska dokumenteras i särskild ordning. Business Sweden ska årligen enligt regeringens riktlinjer senast den 22 februari 2014 redovisa och kommentera verksamhetens utfall i förhållande till verksamhetsuppdrag och riktlinjer. Detta redovisas i en särskild rapport Redovisning av statens uppdrag till Business Sweden. Årsredovisningen ska lämnas till regeringskansliet senast den 22 februari Därtill gör Business Sweden kvartalsvis en avstämning med Utrikesdepartementet. Därutöver presenteras sedan 2011 en hållbarhetsredovisning enligt GRI:s riktlinjer. Business Sweden publicerar återkommande rapporterna Exportchefsindex och Marknadsöversikt. För övrig kommunikation är Business Swedens officiella webbplats, den prioriterade kanalen för den samlade kommunikationen. 22

23 TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER Redovisnings- och värderingsprinciper Årsredovisningen har upprättats enligt Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. Vid tillämpning av successiv vinstavräkning intäktsredovisas ej större belopp än ordervärde vid fastprisåtaganden. Resultaträkningarna är uppställda enligt den kostnadsslagsindelade modellen. Koncernredovisning Koncernens resultat- och balansräkningar omfattar alla företag i vilka moderföretaget direkt eller indirekt har mer än hälften av aktiernas röstvärde samt företag i vilka koncernen på annat sätt har ett bestämt inflytande och en betydande andel av resultatet av dess verksamhet. Omräkning av utländska dotterföretags resultat- och balansräkningar Vid omräkning till svenska kronor av utländska dotterföretags resultat- och balansräkningar har den så kallade dagskursmetoden använts. Samtliga tillgångar och skulder i dotterföretagens balansräkningar har därvid omräknats till balansdagens kurs, samtliga poster i resultaträkningen har omräknats till genomsnittskurs. Utländska handelskontor redovisar sina tillgångar och skulder enligt den så kallade Monetära metoden. Uppkomna omräkningsdifferenser har förts direkt till eget kapital. Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Anläggningstillgångarna redovisas till anskaffningskostnad med avdrag för planmässiga avskrivningar baserade på en bedömning av tillgångarnas ekonomiska livslängd. Inventarier skrivs av med 20 procent, datorutrustning med 33 procent, bilar med 20 procent och inventarier i annans fastighet efter hyreskontraktets livslängd. Finansiella anläggningstillgångar Värdepapper med en på balansdagen återstående löptid som överstiger 12 månader redovisas bland finansiella anläggningstillgångar och värderas till anskaffningsvärde. Kortfristiga placeringar Värdepapper med en löptid på mindre än 12 månader redovisas som kortfristiga placeringar och värderas till lägsta värdets princip, d v s det lägsta av anskaffningsvärdet och verkligt värde. Upplupen ränta periodiseras. Business Sweden har under året tillämpat säkringsredovisning för terminer i utländsk valuta vilket innebär att kursvinster resultatförs vid terminens avslutande. Upplupna kursförluster resultatförs löpande. Tjänsteuppdrag För utförda tjänsteuppdrag redovisas inkomsten och de utgifter som är hänförliga till uppdraget som intäkt respektive kostnad i förhållande till uppdragets färdigställandegrad på balansdagen (successiv vinstavräkning). Ett uppdrags färdigställandegrad bestäms genom att nedlagda utgifter på balansdagen jämförs med beräknade totala utgifter. I de fall utfallet av ett tjänsteuppdrag inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, redovisas intäkter endast i den utsträckning som motsvaras av de uppkomna uppdragsutgifter som sannolikt kommer att ersättas av beställaren. En befarad förlust på ett uppdrag redovisas omgående som kostnad. 23

24 Fordringar Fordringar är redovisade till de belopp varmed de beräknas inflyta. Fordringar och skulder i utländsk valuta Fordringar och skulder i utländsk valuta har omräknats till svenska kronor efter balansdagens kurs. Skillnaden mellan anskaffningsvärde och balansdagens värde har resultatförts. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalyserna är upprättade enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar. Som likvida medel klassificeras förutom kassa- och banktillgodohavanden, kortfristiga placeringar då dessa är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer och handlas på en öppen marknad till kända belopp. Avsättningar Årets avsättningar avser främst pensioner. Dessa beräknas enligt lokala regler. Skatt Business Sweden är inget skattesubjekt. Redovisad skatt är hänförlig till STC BSO AB och dess dotterbolag. Skillnaden mellan den inkomstskatt som har redovisats i resultaträkningen under räkenskapsåret och tidigare räkenskapsår, samt den inkomstskatt som är hänförlig till verksamheten på dessa år, utgörs av uppskjuten skatt. 24

25 NOTER Not 1. Nettoomsättning per verksamhetsområde Koncernen Moderbolaget Grundläggande exportservice Kompetensutveckling för företag Riktade satsningar för internationellt affärsfrämjande Investeringsverksamheten Särskilda riktade exportfrämjande insatser Företagsspecifik affärsutveckling Summa Not 2. Uppgift om inköp och försäljning inom samma koncern, mm Inköp 1,7% 1,3% Försäljning 3,1% 2,3% Not 3. Arvode och kostnadsersättning till revisorer Koncernen Moderbolaget PwC Revisionsuppdraget Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget Skatterådgivning Övriga tjänster Övriga revisorer Revisionsuppdraget Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget Skatterådgivning Övriga tjänster Förtroenderevisorer Revisionsuppdraget Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget Skatterådgivning Övriga tjänster

26 Not 4. Medelantal anställda, löner, andra ersättningar och sociala avgifter Antal anställda Varav män Antal anställda Varav män Moderbolaget Sverige % % Argentina 2 50% 2 39% Australien 8 50% 6 63% Belgien 1 100% 2 75% Botswana 4 100% 5 100% Brasilien 6 50% 5 56% Chile 3 67% 4 44% Danmark 6 17% 7 22% Estland 3 67% 3 80% Finland 7 29% 5 27% Frankrike 8 38% 8 37% Förenade Arabemiraten 11 50% 12 46% Grekland 1 0% 1 62% Indien 28 61% 28 58% Indonesien 1 100% 1 100% Irak 8 88% 6 75% Italien 6 50% 5 45% Japan 11 36% 11 41% Kanada 3 33% 3 33% Kazakstan 1 0% 1 50% Kenya 10 50% 8 50% Kina 7 29% 17 32% Lettland 2 50% 2 50% Litauen 6 50% 5 60% Marocko 1 100% 1 100% Mexiko 2 100% 2 50% Nederländerna 5 40% 5 50% Nigeria 1 0% 2 0% Norge 9 56% 10 55% Polen 9 78% 10 70% Portugal 3 33% 3 67% Rumänien 4 75% 4 71% Ryssland 18 33% 18 34% Saudi-Arabien 5 40% 5 44% Schweiz 1 0% 1 50% 26

27 Antal anställda Varav män Antal anställda Varav män Serbien och Montenegro 2 0% 2 20% Spanien 6 50% 7 36% Storbritannien 10 60% 9 56% Sydafrika 9 67% 10 61% Sydkorea 11 27% 11 27% Taiwan 8 50% 9 45% Thailand 3 100% 3 100% Tjeckien 5 20% 6 54% Turkiet 4 75% 7 55% Tyskland 11 36% 11 28% Ukraina 7 57% 7 53% Ungern 2 0% 3 43% USA 12 75% 10 69% Österrike 6 67% 7 69% Vietnam 1 100% 0 0% Totalt i moderbolaget % % Dotterbolaget Brasilien 3 33% 5 20% Bulgarien 2 0% 2 0% Chile 1 100% 2 100% Colombia 3 67% 3 67% Egypten 1 0% 1 0% Indonesien 2 0% 1 0% Irak 2 50% 1 100% Japan 2 0% 4 13% Kanada 3 33% 3 65% Kina 47 30% 43 35% Malaysia 5 60% 5 30% Marocko 2 0% 2 100% Mexico 4 50% 3 41% Nigeria 2 25% 1 0% Singapore 1 0% 0 0% Turkiet 5 60% 2 50% USA 7 57% 9 65% Totalt i dotterbolag 92 34% 87 35% Koncernen totalt % % 27

28 Löner, andra ersättningar och sociala kostnader Löner och andra ersättningar Sociala kostnader (varav pensionskostn) Löner och andra ersättningar Sociala kostnader (varav pensionskostn) Moderbolaget (26 902) (20 925) Dotterbolag (1 653) (1 064) Koncernen totalt (28 555) (21 989) Av Moderbolagets pensionskostnader avser 973 (1 043) tkr gruppen styrelse och VD. Löner och andra ersättningar fördelade mellan styrelseledamöter m.fl och anställda Styrelse, VD (varav rörlig del) Övriga anställda Styrelse, VD (varav rörlig del) Övriga anställda Moderbolaget Totalt i moderbolaget Dotterföretag Totalt i dotterföretag Koncernen totalt Ersättning till bolagets styrelse har utgått med 490 tkr, varav 90 tkr till styrelsens ordförande. Lön och förmåner till de verkställande direktörerna har under 2013 uppgått till tkr och till övriga ledande befattningshavare tkr. Den verkställande direktören har avgått med 6 månaders uppsägningstid. Intjänad ej uttagen semester utbetalas i anslutning till anställnings upphörande dock senast En tillförordnad verkställande direktör har utsetts vilken tillsammans med övriga ledande befattningshavare bildar den verkställande ledningen. Antal styrelseledamöter och ledande befattningshavare Antal på balansdagen Varav män Antal på balansdagen Varav män Koncernen (inkl dotterbolag) Styrelseledamöter 11 82% 13 77% Verkställande direktörer och andra 4 75% 5 80% ledande befattningshavare Moderbolaget Styrelseledamöter 9 67% 10 70% Verkställande direktörer och andra ledande befattningshavare 4 75% 5 80% 28

29 Not 5. Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Koncernen Moderbolaget Ränteintäkter Summa Den kortfristiga delen av ränteintäkterna har delvis placerats till bunden ränta Not 6. Skatt Skatt på årets resultat (1 097) tkr utgörs i sin helhet av aktuell skatt för året. Not 7. Immateriella och materiella anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Koncernen Moderbolaget Varumärke Ingående anskaffningsvärde Inköp Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar enligt plan Försäljningar/utrangeringar Årets avskrivningar enligt plan Utgående ackumulerade avskrivningar enligt plan Utgående planenligt restvärde Materiella anläggningstillgångar Koncernen Moderbolaget Inventarier Ingående anskaffningsvärde Inköp Försäljningar/utrangeringar Omklassificeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar enligt plan Försäljningar/utrangeringar Omklassificeringar Årets avskrivningar enligt plan Utgående ackumulerade avskrivningar enligt plan Utgående planenligt restvärde

30 Materiella anläggningstillgångar Koncernen Moderbolaget Datautrustning Ingående anskaffningsvärde Inköp Försäljningar/utrangeringar Omklassificeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar enligt plan Försäljningar/utrangeringar Omklassificeringar Årets avskrivningar enligt plan Utgående ackumulerade avskrivningar enligt plan Utgående planenligt restvärde Materiella anläggningstillgångar Koncernen Moderbolaget Bilar Ingående anskaffningsvärde Inköp Försäljningar/utrangeringar Omklassificeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar enligt plan Försäljningar/utrangeringar Omklassificeringar Årets avskrivningar enligt plan Utgående ackumulerade avskrivningar enligt plan Utgående planenligt restvärde