KVALITETSHANDBOK KHB

Transkript

1 EAA SVERIGE Teknisk Operationell Organisation Digitalt och ej registrerat exemplar. KVALITETSHANDBOK INNEHÅLL 1. INTRODUKTION 2. KVALITETSPOLICY, MÅL OCH STRATEGIER. 3. ORGANISATION OCH RESURSER 4. STYRNING AV VERKSAMHETEN 5. KVALITETSREVISION 6. ÖVRIGT Utgåva 1 gällande fr.o.m Godkänd av Luftfartsinspektionen Ref.: L Denna utgåva reviderad till och med revision 11 daterad Revision 11 godkänd av transportstyrelsen den

2 Kapitel 1 Sida 1 (1) INNEHÅLL 1. INTRODUKTION 1.0 Åtagande 1.1 Förord 1.2 Övergripande organisation 1.3 Styrande dokument 1.4 Revisionssystem Förteckning över revisioner Kontrollista över gällande sidor 1.5 Distributionslista 1.6 Handboksstandard

3 Kapitel 1.0 Sida 1 (1) Datum EAA Sveriges åtagande gentemot Transportstyrelsen Kvalitetshandboken () definierar organisationen och de procedurer på vilka Luftfartsstyrelsen tagit sitt beslut att till EAA Sverige delegera vissa uppgifter enligt särskild delegeringsordning (Avtal om delegering av /18) EAA Sverige skall se till att :s innehåll är i enlighet med gällande bestämmelser i LFS, TSFS och de befogenheter som Transporstyrelsen delegerat till EAA Sverige. Verksamhetsledaren har föreningens uppdrag att se till att det finns ekonomiska, personella och andra resurser samt övriga förutsättningar att det från Transportsstyrelsen delegerade uppdraget kan genomföras. Verksamhetsledaren för EAA Sverige rapporterar direkt till ordföranden/styrelsen i EAA Sverige och är adjungerad till EAA:s styrelse. beskriver den Tekniska Operationella Organisationen. är verksamhetsledarens instrument för att leda verksamheten och som fastlägger gällande begränsningar (instruktioner) för verksamheten. Barkarby Sven Kindblom Ordförande EAA Sverige

4 Kapitel 1.1 Sida 1 (1) 1.1 FÖRORD Transportstyrelsen har genom avtal delegerat till EAA Sverige i det följande benämnd EAA uppgifter och befogenheter för tillsyn över amatörbyggverksamhet flygutprovning, miljövärdighetsbevis, flygtillstånd och för kontinuerlig luftvärdighetsövervakning av amatörbyggda luftfartyg, registrerade i Sverige. Transportstyrelsen har vidare uppdragit EAA att i övrigt se till att verksamheten med amatörbyggda luftfartyg uppfyller flygsäkerhetsmässiga krav. Delegeringen är begränsad till svenskregistrerade och till de flygplan som finns inom EAA och som används stadigvarande i Sverige. Delegeringen gäller inte de av Transportstyrelsen undantagna experimentklassade luftfartyg som inte är lämpliga att underhålla inom ramen för amatörbyggnadsreglerna. Beslut som rör ägare eller innehavare av luftfartyg får fattas av EAA Sverige endast om beslut innebär bifall. Transportstyrelsen har övertagit åtaganden som Luftfartsstyrelsen tidigare gjort. Om det i texten i står Luftfartsinspektionen eller Luftfartsstyrelsen avses Transportstyrelsen om inte det direkt framgår att Luftfartsinspektionen eller Luftfartsstyrelsen avses, likaledes avses EAA Sverige om det står EAA Chapter 222. Ändringar i texten kommer att ske successivt. EAA har förbundit sig att hålla sin Teknisk Operationella Organisation tillgänglig för Transportstyrelsen i och för inspektion i den omfattning, som Transportstyrelsen finner nödvändig. EAA:s åtagande gäller fr. o m till EAA:s Kvalitetshandbok,, syftar till att beskriva det kvalitetssystem, som utgör grunden för styrning av verksamheten och fullgörande av nämnda uppgifter och befogenheter. är utarbetat i syfte att uppfylla de bestämmelser och rekommendationer angivna i de dok u- ment, som redovisas i Kapitel 6.2, Referenser. Den organisatoriska del av EAA, som ansvarar för berörd verksamhet benämns Teknisk Operationell Organisation. Se vidare Kapitel 1.2. De dokument som är styrande för verksamheten redovisas i kapitel 1.3. Den föreningsverksamhet, som bedrivs i EAA-föreningens regi innefattas inte i Teknisk Operationell Organisation och berörs sålunda formellt ej av. Exempel härpå är utgivande av EAA-Nytt samt arrangerande av EAA Fly-in med Workshops etc. Nämnda förhållande utgör dock inte något hinder för Teknisk Operationell Organisation att medverka i sådana aktiviteter eller att använda sig av dessa för utbildning, erfarenhetsutbyte, information, kommunikation etc. Snarare bör Teknisk Operationell Organisation ta aktiv del av och stödja föreningsverksamheten, som är av stor betydelse för det preventiva flygsäkerhetsarbetet. är föremål för löpande revisioner. I följebrev till varje revision skall anges skäl till ändringen. Varje revision skall godkännas av Verksamhetsledaren, VL. Ett exemplar av liksom varje revision av densamma skall tillställas Transportstyrelsen. administreras av Kvalitetsrevisorn, KR. Stockholm Sven Kindblom Verksamhetsledare, VL

5 Kapitel 1.2 Sida 1 (1) 1.2 ÖVERGRIPANDE ORGANISATION EAA Sverige Styrelse Föreningsverksamhet - EAA.Nytt - EAA Fly-in - Kursverksamhet - Samkväm Teknisk Operationell Organisation Teknisk verksamhet Flygoperationell verksamhet Kvalitetsrevision Se vidare Kapitel 2 6 Adress: EAA Sverige Kanalvägen 1A Plan Upplands Väsby Telefon: Telefax: E - post: Web-site: kansliet@eaa.se Org. nr:

6 Kapitel 1.3 Sida 1 (1) 1.3 STYRANDE DOKUMENT EAA Stadgar Sverige EAA Sverige Teknisk Operationell Organisation Kvalitetshandbok, Kansli- & Besiktningshandbok, KBHB Avtal Transportstyrelsen Luftfartslagen, 3 kap 1-3 och 11 samt i övrigt tillämpliga delar av 3 kap SFS 1957:297 Luftfartsstyrelsens föreskrifter BCL-M 5.2 BCL-M Flyghandbok och Checklista för luftfartyg BCL-M Luftvärdighetsbevis besiktning BCL-M Luftfartygs vikt och balans BCL-M Underhåll och modifiering av flygmateriel BCL-M Flygmateriel av särskild art, Amatörbyggnad av luftfartyg LFS 2007:58 - Luftfartsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om privatflygning med flygplan. Bygghandbok, BHB Styrande dokument för byggprojekt

7 Kapitel 1.4 Sidan 1 (2) Datum REVISIONSSYSTEM Förteckning över revisioner Revision Revisionsdatum Införd datum Införd av nr

8 Kapitel 1.4 Sidan 2 (2) 1.4 REVISIONSSYSTEM Kontrollista över gällande sidor Kapitel/ avsnitt Sida Datum Kapitel/ avsnitt Sida Datum

9 Kapitel 1.5 Sidan 1 (1) 1.5 DISTRIBUTIONSLISTA, distribueras till: A. Teknisk Operationell Organisation Exemplar Nr * EAA:s Kansli 1 - Verksamhetsledare VL - Teknisk chef TC - Flygchef FC - Chef Luftvärdighet CL - Chef Bullerprov CB * Biträdande Tekn. chef BTC 2 * Kvalitetsrevisor KR 3 * Kvalitetsrådet Vakant 4 - Hedblom Ingmar 5 * Godkända Besiktningsmän enligt Kapitel , 23, 24 - Vakant 6 - Vakant 7 - Pira, Sven-Erik 8 - Reskow, Mart 9 - Schmidt, Sören 10 - Svensson, Jan 11 - Wikström, Ulf 12 - Glanz Anders 13 - Havbrandt, Sakari 14 - Vakant 15 - Vakant 16 - Söderlind Lars-Gunnar 17 - Vakant 18 - Vakant 19 - Vakant 20 - Vakant 23 - Vakant 24 B. Luftfartsmyndighet * Luftfartsstyrelsen, Norrköping, 21 - Ulrik Rönnbäck - Tomas Frimansson 22 * Anm: Original förvaras i brandsäkert arkiv hos EAA Kansli.

10 Kapitel 1.6 Sida 1 (2) Handboksstandard Handboksstruktur EAA:s handböcker är organiserade i nedstigande led. Referens 1.3 Styrande dokument. KBH styr de underliggande handböckerna För att säkerställa att alla handböcker uppdateras samtidigt får inte handbokssidor ur KBH ingå i andra handböcker utan kvalitetsrevisorns godkännande. Information och språk Innehållet i KBH är analyserat, ordnat och skall presenteras på ett lättläst sätt. Språket skall vara svenska. Om kapitlet består av mer än 2 sidor bör kapitlet inledas med en enkel innehållsförteckning. Handboks avsnitt och sidor KBH består av ett antal kapitel som delats i avsnitt underavsnitt. Varje under avsnitt skall, så långt det är möjligt, endast innehålla ett speciellt område. På varje sida skall det i dess huvud anges: EAA:s logotyp i övre vänstra hörnet Handbokens titel, KVALITETSHANDBOK, med versaler och storlek 14 punkter. Kapitel nummer, storlek 12 punkter. Sidnummer, storlek 12 punkter. Ange gärna totala sidantalet i kapitlet. Datum, som anger från vilket datum sidan är gällande, storlek 12 punkter. KVALITETS- HANDBOK Kapitel 1.6 Sida 1 (2) För den löpande texten: För kapitelrubriken används typsnitt Arial med 12 punkter Använd gärna typsnitt Arial med 11 punkter Kapitel nummer och titel. Avsnitt och eventuellt Underavsnitt För att göra texten lättare sökbar bör antalet kapitel, underkapitel

11 Kapitel 1.6 Sida 2 (2) och avsnitt begränsa till 7, dock max 9 stycken. Varje avsnitt bör avslutas med vågrät linje. Administration av Kvalitetsrevisorn är tillika Redaktör för och administrerar samt säkerställer att revisioner tillställs Verksamhetsledaren och Transportstyrelsen för godkännande. Redaktören ansvarar för att KBH vid varje tidpunkt är uppdaterad i enlighet med den för fastställda standarden. Redaktören är ansvarig för att säkerställa att ansvarig person inom sitt verksamhetsområde har granskat kapitlen från olika funktionella intressen samla in förslag till ändringar i form av manuskript koordinera innehållet i olika underavsnitt sammanställa revision revisionen har korrekturlästs ombesörja att Verksamhetsledaren godkänt och Kvalitetsrevisorn signerat revisionen ombesörja att Transportstyrelsen godkänner/accepterar revisionen meddela kansliet att revisionen är klar för tryckning och distribution uppdatera distributionslistan Presentation KBH ges ut i ringpärm i hålat A4 format och i digitalt format pdf. Originalutgåva jämte utgivna revisioner skall förvaras i EAA:s brandsäkra arkiv

12 Kapitel 2 Sida 1 (1) INNEHÅLL 2. KVALITETSPOLICY, MÅL OCH STRATEGIER 2.1 Kvalitetspolicy 2.2 Mål och strategier 2.3 Tillsyns- och besiktningsverksamheten Mål för verksamheten Verksamhetens omfattning 2.4 Inriktning för den flygoperativa verksamheten

13 Kapitel 2.1 Sida 1 (1) Datum KVALITETSPOLICY EAA:s verksamhet skall präglas av ett starkt kvalitetsmedvetande med strävan att skapa goda förutsättningar för byggnation, renovering, underhåll och drift av amatörbyggda luftfartyg av hög flygoperationell standard. Detta innebär en sammankoppling av teknologi och individer på ett sätt som optimerar både teknikens möjligheter och individens förutsättningar. Ambitionen skall vara att vidmakthålla och ständigt vidareutveckla verksamheten och därmed bidra till en successivt ökande flygsäkerhet. Detta skall ske genom: * Ett preventivt kvalitetssäkringsarbete (verksamhetsstyrning), * Ett effektivt program för kvalitetsrevision, * Definiering av potentiella problem och en strävan efter lösning av problemen. Stockholm Curt Sandberg Verksamhetsledare, VL

14 Kapitel 2.2 Sida 1 (1) Datum MÅL OCH STRATEGIER EAA:s flygsäkerhetsmässiga mål är att ett haveri eller en allvarlig incident ej skall inträffa, där ett tekniskt fel har varit orsaken eller på något sätt bidragit till händelsen. Så långt det ligger inom EAA:s möjligheter gäller samma mål även för händelser som kan härledas till förarfel. För att uppnå dessa mål skall EAA: Bistå sina medlemmar så att amatörbyggverksamhet kan ske under organiserade former och på ett sådant sätt att gällande bestämmelser och vedertagen praxis kan uppfyllas, Bevaka att amatörbyggnad av luftfartyg sker med sådan kontroll att den färdiga produkten uppfyller ställda krav, Bistå ägare till amatörbyggda luftfartyg med information och utbildning beträffande drift och underhåll av materielen, Besiktiga luftfartyg för att kontrollera att dessa uppfyller ställda luftvärdighets- och flygsäkerhetskrav, Bistå sina medlemmar med råd och anvisningar vid utbildning/typutbildning på amatörbyggda luftfartyg och även vid fortsatt flygverksamhet. Om haveri eller allvarlig incident har inträffat gäller det att dra lärdom av det inträffade och skall omedelbart vidta erforderliga åtgärder så långt det ligger inom EAA: s möjligheter i syfte att förhindra ett upprepande. EAA kan på uppdrag av Haverikommissionen eller Transportstyrelsen delta i eller själv svara för utredning av haverier eller tillbud. Då TC eller FC så beslutar kan EAA själv utreda haverier eller tillbud. För att underlätta för byggaren har följande administrativa standarder fastställts: Ansökan om byggtillstånd skall vara slutbehandlad inom 1 arbetsmånad efter mottagande, Ansökan om flygutprovningstillstånd skall vara slutbehandlad inom 2 arbetsveckor efter mottagande, Påminnelse om utgående bygg- eller flygutprovningstillstånd samt flygtillstånd skall sändas ut senast 2 arbetsmånader före utgångsdatum, Brev eller telefax skall normalt besvaras inom 2 arbetsveckor om ej annat krävs. Anm: (a) Angivna standarder för tillståndsansökningar gäller under förutsättning att ansökningarna är kompletta och avser tidigare godkända objekt. (b) Längre behandlingstider kan förekomma vid semesterperioder och större helger.

15 Kapitel 2.3 Sida 1 (1) Datum TILLSYNS- OCH BESIKTNINGS-VERKSAMHETEN Mål för verksamheten Materielkontroll utförs för att säkerställa att luftfartyget underhålls på ett tillförlitligt sätt så att luftvärdigheten och flygsäkerheten blir tillgodosedd. Delmålet är vidare att byggaren/ägaren skall göras alltmer säkerhetsmedveten och omdömesgill genom att bibringas information och vidareutbildning samt ges stöd avseende såväl den tekniska verksamheten som flygverksamheten. Detta kan ske genom att vid varje besiktningstillfälle förutom den fysiska kontrollen: (a) (b) (c) Gå igenom och förmedla kunskap om fel och brister som erfarenhetsmässigt har registrerats speciellt på amatörbyggda luftfartyg och på den aktuella typen i förekommande fall, Gå igenom teknisk journalföring, Gå igenom prestandauppgifterna för luftfartyget såsom tillsatsvikter, tyngdpunktsområde, stallfarter, stig- och plané-farter samt startsträckor (asfalt, långt fuktigt gräs etc.) Verksamhetens omfattning Omfattningen av besiktningen bör hållas på samma nivå som Transportstyrelsen utövar på normalklassade luftfartyg, vilket innebär besiktning ca vart 4e år, övriga år sker förnyelse av flygtillståndet efter utredning. Normalt skall flygplanet flygas till platsen för besiktningen under förutsättning att giltigt flygtillstånd eller flygutprovningstillstånd föreligger. Syftet med detta förfarande är att minska på besiktningsresornas tidsåtgång och medföljande kostnader för EAA. Följande besiktningar utförs normalt: 1:a besiktning före flygutprovningen. Besiktning efter avslutad flygutprovning. Efterföljande besiktning under löpande flygtillstånd. Extra besiktning efter större reparation eller modifiering. Speciell besiktning/kontroll såsom korrosionskontroll/gångtidsförlängning av flygmotorer. Ref:, Kapitel 6.6

16 Kapitel 2.4 Sida 1 av Inriktning för den flygoperativa verksamheten Den flygoperativa verksamheten inom EAA Sveriges tekniskt och operativa verksamhet består av två delar flygutprovning och materialkontrollflygning. Övrig flygning som sker med flygplan, amatörbyggda och experimentklassade luftfartyg som finns inom organisationen EAA Sverige ligger utanför EAA:s ansvar. EAA skall dock verka för att all verksamhet gällande amatörbyggda och experimentklassade luftfartyg sker i enlighet med gällande föreskrifter och EAA Sveriges handböcker på ett flygsäkerhets- och miljövärdighetsmässigt sätt. ooo

17 Kapitel 3 Sida 1 (1) INNEHÅLL 3. ORGANISATION OCH RESURSER 3.1 Teknisk Operationell Organisation 3.2 Personella resurser Nyckelbefattningar Tillsättande och godkännande av befattningshavare Aktuella befattningshavare Kompetens, ansvar och befogenheter Verksamhetsledare, VL Teknisk chef, TC Teknisk sekreterare, TS Flygchef, FC Kvalitetsrevisor, KR Regional Teknisk chef, RTC Chef Luftvärdighet, CL Chef Bullerprov, CB Teknisk granskare Kontrollant Besiktningsman Provledare Byggare / byggledare Personal som kan bistå vid haveriutredningar 3.3 Materiella resurser 3.4 Mötesverksamheter och årsredovisning Ledningsgruppen Kvalitetsrådet Tekniska rådet Flygsäkerhets - och Besiktningsmötet Verksamhetsberättelse 3.5 Utbildning Utbildning för att erhålla eget underhållstillstånd

18 Kapitel 3.1 Sidan 1 (1) Datum TEKNISK OPERATIONELL ORGANISATION Nedanstående organisationsscheman visar den Teknisk Operationella organisationens placering i EAA Sverige. EAA SVERIGE Styrelse Föreningsverksamhet Teknisk Operationell Organisation Verksamhetsledare VL Teknisk Operationell Organisation Verksamhetsledare VL Kansli Kvalitetsråd Flygchef FC Teknisk chef TC Kvalitetsrevisor KR Provledare Teknisk sekreterare TS Tekniskt råd Chef Luftvärdighet CL Regional Teknisk Chef RTC Chef Bullermätning CB Besiktningsmän Teknisk granskare Kontrollanter Sakkunniga Byggare Byggledare Flygutprovare Flygare

19 Kapitel 3.2 Sida 1 (18) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 3.2 PERSONELLA RESURSER Nyckelbefattningar Kompetens, ansvar och befogenheter VERKSAMHETSLEDARE, VL TEKNISK CHEF, TC TEKNISK SEKRETERARE, TS FLYGCHEF, FC KVALITETSREVISOR, KR REGIONAL TEKNISK CHEF, RTC CHEF LUFTVÄRDIGHET, CL CHEF BULLERPROV, CB TEKNISK GRANSKARE KONTROLLANT BESIKTNINGSMAN PROVLEDARE BYGGARE / BYGGLEDARE PERSONAL SOM KAN BISTÅ VID HAVERIUTREDNINGAR... 18

20 Kapitel 3.2 Sida 2 (18) 3.2 PERSONELLA RESURSER Nyckelbefattningar Tillsättande och godkännande av befattningshavare Befattning Tillsätts av Skall accepteras av Transportstyrelsen Verksamhetsledare VL EAA styrelse --- Teknisk chef TC EAA styrelse Ja Teknisk sekreterare TS EAA styrelse --- Flygchef FC EAA styrelse Ja Kvalitetsrevisor KR EAA styrelse Ja Regional Teknisk chef RTC TC --- Chef Luftvärdighet CL TC --- Chef Bullerprov CB TC --- Teknisk granskare TC --- Kontrollant TC / BTC / RTC --- Besiktningsman CL Ja Provledare FC --- Motorkontrollanter --- Ref. gällande AL Samordnare haveriutredare CHU TC+FC Lista över befattningshavare: VL TC BTC TS FC BFC KR CL CB CHU RTC: Sven Kindblom Magnus Kärn-Hampus Bengt Sjödahl Ann Lis Olsson Erling Carlsson Karl-Erik Engstrand Greger Ahlbeck Bengt Sjödahl Pierre Wolf Anders Forslöf Anders Glantz Sven-Erik Pira Mart Reskow Sören Schmidt Veberöd Strömsund Kiruna Varberg Kvalitetsrådet: VL Sven Kindblom Ingmar Hedblom TC Magnus Kärn-Hampus Sakari Havbrandt FC Erling Carlsson KR Greger Ahlbeck

21 Kapitel 3.2 Sida 3 (18) Kompetens, ansvar och befogenheter Det åligger EAA styrelse att till ledande befattningar utse sådana personer som besitter gedigna kunskaper och har goda erfarenheter inom sina respektive fackområden samt därtill besitter goda ledaregenskaper. Generellt gäller EAA får fatta beslut som rör ägare eller innehavare av luftfartyg endast om beslutet innebär bifall. Om EAA Sverige finner att ett beslut behöver fattas som går emot verksamhetsutövare, byggare, ägare eller innehavare av luftfartyg, ska EAA överlämna ärendet till Transportstyrelsen. EAA ska på lämpligt sätt lämna upplysning om nämnda beslutsförfarande till verksamhetsutövare, byggare, ägare eller innehavare och hänvisa till regel/bestämmelse som den negativa inställningen grundar sig på. Krav på kompetens, ansvar och befogenheter ställs på respektive befattningshavare enligt följande: VERKSAMHETSLEDARE, VL Verksamhetsledaren har det övergripande ansvaret för att: (a) Ett kvalitetssystem är etablerat, implementerat och uppdaterat i organisationen, (b) Verksamheten bedrivs i enlighet med EAA s styrande dokument, angivna i Kapitel 1.3, (c) Säkerställa att erforderliga resurser ställs till den Teknisk Operationell Organisationens förfogande så att berörda chefer kan ta det fulla ansvaret för sina respektive verksamhetsgrenar. (d) Till Transportstyrelsen meddela förändringar och föreslå ersättare beträffande av Transportstyrelsen accepterade befattningshavare. VL skall: * Fortlöpande informera EAA styrelse om den verksamhet som bedrivs inom Teknisk Operationell Organisation, * Vara föredragande inför styrelsen i frågor av större vikt som rör Teknisk Operationell Organisation, * Senast den 1 november årligen inkomma till styrelsen med ett förslag till handlingsplan och budget för kommande verksamhetsår. * Senast 30 dagar före årsmötet lämna en årsberättelse och årsredovisning. Dessa kan bestå av TC och FC verksamhetsberättelser samt KR årliga revisionsrapport, kompletterade med egna synpunkter. * Ombesörja att den dokumentation, som tillhör Transportstyrelsen, överlämnas i god ordning senast 90 dagar efter det att Transportstyrelsens delegering upphört att gälla. ooo

22 Kapitel 3.2 Sida 4 (18) Kompetens, ansvar och befogenheter (forts) TEKNISK CHEF, TC (a) Kompetenskrav Teknisk chef skall besitta goda kunskaper om det civila luftfartssystemet med speciell inriktning mot bestämmelser rörande konstruktion, tillverkning, certifiering och underhåll av flygmateriel. Teknisk chef skall vidare ha lång och väl dokumenterad erfarenhet inom något av ovan nämnda områden. Teknisk chef skall vara godkänd av Transportstyrelsen. (b) Ansvar och befogenheter Tekniska chefen är underställd VL och ansvarig för all teknisk verksamhet inom Teknisk Operationell Organisation. I samråd med styrelsen kan biträdande Teknisk chef (BTC) utses. Alla TC-ärenden kan vid behov utföras av BTC. Tekniska chefen skall: * Upprätta en årlig verksamhetsplan, * Tillse att erforderliga resurser finns för att utföra granskningar av bygg- och modifierings ärenden, byggkontroll och besiktningar, * Tillse att erforderlig dokumentation i form av bestämmelser, fabrikantunderlag mm finns tillgänglig centralt, * Utse RTC, CL och Tekniska granskare (i förekommande fall), * Tillse att RTC och Tekniska granskare har tillgång till erforderlig dokumentation för att utföra sina uppdrag, * Utfärda samtliga tillstånd inom verksamhetsområdet (byggtillstånd, flygutprovningstillstånd, flygtillstånd etc), * Upprätta och uppdatera Kansli- & Besiktningshandbok, KBHB, * Ansvara för uppdatering av EAA Bygghandbok, * Utfärda EAA Tekniska Meddelanden (EAA TM) med krav på inspektion, modifiering mm av i bruk varande flygmateriel baserat på underlag från tillverkare, erfarenheter från brukare eller byggare i landet eller i andra organisationer utomlands etc, * Utvärdera störningsrapporter beträffande amatörbyggda luftfartyg i samråd med Flygchef, * Medverka vid incident- och haveriutredningar som berör amatörbyggda luftfartyg, * Fastställa operativa begränsningar för viss luftfartygstyp efter rekommendation från Flygchef. * Tillämpning av BCL-M5.2 på luftfartyg, som hittills varit normalklassat. Ref. KBHB Kap. 2.7.

23 Kapitel 3.2 Sida 5 (18) Kompetens, ansvar och befogenheter (forts) TEKNISK SEKRETERARE, TS (a) Kompetenskrav Teknisk sekreterare skall: * Vara allmänt förtrogen med EAA:s verksamhet och rutiner samt de bestämmelser som reglerar desamma, * Ha god kännedom om de i verksamheten förekommande typerna av luftfartyg, * Ha viss flygerfarenhet, Därutöver bör Teknisk sekreterare ha ett utpräglat ordningssinne samt vara serviceinriktad. (b) Ansvar och befogenheter Teknisk sekreterare skall ansvara för: * Uppdatering av register avseende: - Byggtillstånd - Luftvärdiga amatörbyggda luftfartyg inom ramen för BCL M-5.2, - Amatörbyggda luftfartyg under flygutprovning, * Påminnelser om förnyelse av tillstånd (bygg-, flygutprovnings- och flygtillstånd) * Utfärdande av Flygtillstånd - på basis av signerat och godkänt underlag från besiktning eller utredning, * Uppdatering av myndighetsbestämmelser, luftvärdighetsdirektiv etc, * System för utfärdande av EAA Tekniska Meddelanden, * Tekniskt bibliotek innefattande typbunden dokumentation, erfarenhetsliggare etc. * Sammanställning av erforderligt underlag till besiktningsverksamheten. * Registrering, fördelning och registrering av in- och ut- gående korrespondens.

24 Kapitel 3.2 Sida 6 (18) Kompetens, ansvar och befogenheter (forts) FLYGCHEF, FC (a) Kompetenskrav Flygchefen skall besitta goda kunskaper om det civila luftfartsystemet med speciell inriktning mot bestämmelser rörande flygdrift och därtill kopplade krav på prestandasäkerhet, stabilitet och styrning etc. Flygchefen skall vidare ha lång och väl dokumenterad erfarenhet av civil eller militär flygtjänst. Flygchef skall vara godkänd av Transportstyrelsen. (b) Ansvar och befogenheter Flygchefen är underställd VL och är ansvarig för normer och standard för flygning med amatörbyggda luftfartyg. I samråd med styrelsen kan biträdande Flygchef (BFC) utses. Alla FC-ärenden kan vid behov utföras av BFC. Flygchefen skall: * Bedöma och godkänna ansökningar om flygtjänst, * Ansvara för att flyghandböcker granskas och godkänns, * Utarbeta flygutprovningsprogram för de olika typer / versioner av luftfartyg, som kan förekomma, * Föranstalta om särskild utredning luftfartygstyp med mindre goda flygegenskaper, * Föreslå operativa begränsningar för luftfartygstyp där detta anses nödvändigt, * Utvärdera störningsrapporter, * Medverka vid incident- och haveriutredningar där piloten kan ha bidragit till händelsen. * Utse materielkontrollflygare.

25 Kapitel 3.2 Sida 7 (18) Kompetens, ansvar och befogenheter (forts) KVALITETSREVISOR, KR (a) Kompetenskrav Kvalitetsrevisor skall besitta goda kunskaper om det civila luftfartssystemet med speciell inriktning mot bestämmelser och standarder rörande kvalitetssystem/ styrning av flygsäkerhetsarbete. Kvalitetsrevisor skall vidare ha lång erfarenhet av kvalitetssäkringsarbete, företrädesvis inom civil eller militär luftfart. Kvalitetsrevisor skall vara godkänd av Transportstyrelsen. (b) Ansvar och befogenheter Kvalitetsrevisor är underställd VL och är ansvarig för granskning av att det etablerade kvalitetssystemet är implementerat och uppdaterat i Teknisk Operationell Organisation. Kvalitetsrevisor skall: * Upprätta en årlig granskningsplan, * Genom systematiska granskningar (kvalitetsrevisioner) förvissa sig om att organisationens verksamhet bedrivs i enlighet med gällande styrdokument och på ett optimalt sätt, Ref. Kapitel 5. * Vid behov medverka vid incident- och haveriutredningar, * Årligen redovisa kvalitetsrevisionens verksamhet till VL. * Administrera och därmed säkerställa att revisioner tillställs VL och Transportstyrelsen för godkännande.

26 Kapitel 3.2 Sida 8 (18) Kompetens, ansvar och befogenheter (forts) REGIONAL TEKNISK CHEF, RTC (a) Kompetenskrav Regional Teknisk chef skall besitta goda kunskaper om det civila luftfartssystemet med speciell inriktning mot bestämmelser rörande tillverkning, typacceptering och underhåll av flygmateriel. Regional Teknisk chef skall vidare ha lång och väl dokumenterad erfarenhet inom något av ovan nämnda områden. (b) Ansvar och befogenheter Regional Teknisk chef är underställd TC och koordinerar all teknisk verksamhet inom respektive region. Detta innebär att RTC är TC s förlängda arm i regionerna. Anm.: Regionerna har ej specificerats genom någon specifik gränsdragning. Detta för att få ett mera flexibelt system, där respektive byggare kontaktar den RTC, som ur praktisk synpunkt kan vara mest lämplig. Regional Teknisk chef skall: Vid behov rekvirera erforderlig dokumentation i form av bestämmelser, fabrikantunderlag mm, Förse TC med erforderligt underlag för centralt utfärdande av byggtillstånd, flygutprovningstillstånd och flygtillstånd, Utvärdera störningsrapporter beträffande amatörbyggda luftfartyg, Medverka vid incident- och haveriutredningar som berör amatörbyggda luftfartyg.

27 Kapitel 3.2 Sida 9 (18) Kompetens, ansvar och befogenheter (forts) CHEF LUFTVÄRDIGHET, CL (a) Kompetenskrav Chefen för luftvärdighetsverksamheten skall ha goda kunskaper om det civila luftfartssystemet med speciell inriktning mot bestämmelser rörande konstruktion, tillverkning, certifiering och underhåll av flygmateriel. CL skall vidare ha god erfarenhet som kontrollingenjör/kontrollant, produktionschef eller från tekniskt kontor inom det flygtekniska området. (b) Ansvar och befogenheter CL är underställd TC och är ansvarig för luftvärdighetsverksamheten innefattande arbetet med såväl normer och direktiv som tillsyn av verksamheten. CL skall: Upprätta en årlig verksamhetsplan för tillsynsverksamheten, Etablera ett system för utgivande av normer och EAA Tekniska Meddelanden, Fastställa erforderliga instruktioner för verksamhetsområdet och utge dessa i KBHB tillsammans med TC, tillse att erforderligt antal besiktningsmän finns att tillgå, bedriva erforderlig utbildning inom det egna ansvarsområdet.

28 Kapitel 3.2 Sida 10 (18) Kompetens, ansvar och befogenheter (forts) CHEF BULLERPROV, CB (a) Kompetenskrav Chef Bullerprov skall besitta goda kunskaper om tillämpliga myndighetskrav rörande miljövärdigheten för propellerdrivna luftfartyg. Chef Bullerprov skall vidare ha teknisk utbildning samt erfarenhet av mätteknik. (b) Ansvar och befogenheter Chef Bullerprov är underställd TC och ansvarig för all verksamhet som är knuten till bullerprov av de flygplan som ligger inom EAA s ansvarsområde. CB skall: * På basis av aktuella myndighetskrav upprätta och vidmakthålla erforderliga instruktioner såväl för mätstationer som för ägare och flygförare samt i samråd med TC utge dessa instruktioner i KBHB. * Upprätta en organisation anpassad för ifrågavarande verksamhet innefattande såväl mätstationer och utrustningar som kompetent mätpersonal. * Bedriva erforderlig utbildning inom det egna ansvarsområdet.

29 Kapitel 3.2 Sida 11 (18) Kompetens, ansvar och befogenheter (forts) TEKNISK GRANSKARE Teknisk granskare erfordras i följande fall: (1) Vid byggnation av luftfartyg, som ej tidigare godkänts i landet. (2) Vid större modifiering (avsteg från godkänt underlag), översyn eller reparation av tidigare godkänd typ. (3) Vid konstruktion och byggnation av ny typ. Teknisk granskare skall vara godkänd av Teknisk Chef. (a) Kompetenskrav Teknisk granskare skall besitta goda kunskaper om det civila luftfartssystemet med speciell inriktning mot bestämmelser rörande tillverkning, reparation, modifiering och underhåll av flygmateriel. Teknisk granskare skall vidare ha lång och väldokumenterad erfarenhet inom något av ovan nämnda områden samt specialistkunskap i de fall där särskild sakkunskap bedöms nödvändig. För att kunna tolka de tillverkningsunderlag som används krävs även goda kunskaper i det aktuella språket, vanligtvis (teknisk) engelska. (b) (c) Ansvar och befogenheter Teknisk granskare skall : (1) Granska tillverkningsunderlag i form av beräkningar, ritningar, arbets- och monteringsanvisningar etc. (2) Upprätta Typspecifikation för ny typ av luftfartyg. (3) Granska det periodiska tillsynsprogram, som skall ingå i Flyghandboken för ny typ av luftfartyg. (4) Granska modifierings- eller reparationsunderlag. (5) Skriftligen godkänna ovan nämnda underlag och program om förslagen bedöms uppfylla gällande krav eller praxis. Övrigt (1) I ett och samma byggprojekt kan Teknisk granskare även medverka som Kontrollant. (2) Förteckning över Tekniska granskare godkända av TC är införda i KBHB, Kapitel 4, samt i BHB, Kapitel 10. Se även, Kapitel 6. (3) Utöver ovan nämnda förteckning över Tekniska granskare kan - för specifika uppdrag - även accepteras personer, som av Transportstyrelsen godkänts att utföra granskning och beräkning av tekniska underlag, inom auktoriserade verkstads- och flygföretag. (4) Förteckning över specialistkompetenser inom det tekniska området, innefattande såväl behörighet som rådgivning, är infört i KBHB, Kapitel 27. Se vidare Bygghandbok, Kapitel 10 och 11 för mer detaljerade anvisningar.

30 Kapitel 3.2 Sida 12 (18) Kompetens, ansvar och befogenheter (forts) KONTROLLANT Kontrollant erfordras under hela byggnations- och flygutprovningsperioderna, från och med utfärdat amatörbyggtillstånd till och med utfärdat första Flygtillstånd. Kontrollant skall godkännas av Teknisk Chef, Biträdande Teknisk Chef eller Regional Teknisk Chef i samband med utfärdande av Byggtillstånd. (a) Kompetenskrav Kontrollant skall ha kunskaper om det civila luftfartssystemet med speciell inriktning mot bestämmelser rörande tillverkning, reparation, modifiering eller underhåll av flygmateriel. Kontrollant skall ha god kännedom om den byggmetod som gäller för den aktuella byggnationen, och dessutom det material som skall användas t ex trä, duk, metall eller komposit. Kontrollant skall vidare ha goda kunskaper om flygmotorer samt de system som förekommer såsom bränsle-, hydraul-, el-, radio- och instrumentsystem. För att kunna tolka de tillverkningsunderlag som används krävs även erforderliga kunskaper i det aktuella språket, vanligtvis (teknisk) engelska. (b) Ansvar och befogenheter Kontrollant skall: (1) Besiktiga bygglokal och utrustning. (2) Konstatera att det finns ett gällande amatörbyggnadstillstånd och att förutsättningarna, som angivits i tillståndet inte ändras under byggnationsperioden. (3) Kontrollera att byggaren endast använder tillverkningsunderlag, som godkänts av konstruktör/tillverkare/leverantör eller Teknisk granskare. (4) Kontrollera att endast godkända och vedertagna arbets-, bearbetnings- och hopfognings- metoder används under tillverkningen (5) Kontrollera att kvaliteten på al lt byggmaterial redovisas. Detsamma gäller identitet och eventuell kalender- och gångtid samt underhålls- och modifieringsstatus för alla komponenter, instrument, radioutrustning, propeller etc.

31 Kapitel 3.2 Sida 13 (18) (6) Kontrollera att den som skall utföra eventuella svetsningsarbeten innehar föreskriven behörighet enligt BCL-M 5.2 samt kontrollera att eventuella svetsningsarbeten endast utförs av godkänd svetsare. (7) Vid varje besök hos byggaren utföra erforderliga kontroller på utförda arbeten och införa notering därom i Tekniska byggjournalen (motsvarande). (8) Vid behov begära assistans av en person med erforderlig fackkunskap för bedömning av specialarbeten, som kontrollanten inte anser sig ha tillräcklig kompetens för att själv bedöma. (9) Närvara under vägningen av luftfartyget samt tillse att alla erforderliga vägningshandlingar blir upprättade och korrekt ifyllda. Anm. Om kontrollanten ej kan närvara vid vägningen, skall utses en annan person, som har god kännedom om vägningsproceduren och upprättandet av vägningshandlingar. Kontrollanten skall sedan kontrollera vägningshandlingarna. (10) Tillse att byggaren i luftfartygets tekniska journaler har redovisat gång- och kalendertidsläget och att alla obligatoriska modifieringar och underhålls- åtgärder har utförts på samtliga berörda komponenter, instrument, radio- utrustningar etc. (11) Delta i slutkontrollen av luftfartyget. (12) Tillsammans med byggaren upprätta och underteckna Byggarens och kontrollantens slutrapport efter avslutad slutkontroll enligt ovan. (13) Närvara vid den besiktning som Besiktningsman skall utföra före och efter flygutprovningen (c) Övrigt (1) Förteckning över godkända Kontrollanter finns i form av databaserade listor. Se vidare Kapitel 6. (2) Teknisk Chef kan då synnerliga skäl föreligger medge undantag från i detta avsnitt angivna föreskrifter. Se vidare Bygghandbok, Kapitel 10 och 11 för mer detaljerade anvisningar.

32 Kapitel 3.2 Sida 14 (18) Kompetens, ansvar och befogenheter (forts) BESIKTNINGSMAN (a) Kompetenskrav Besiktningsman skall besitta goda kunskaper om det civila luftfartssystemet med speciell inriktning mot bestämmelser rörande tillverkning, reparation, modifiering och underhåll av flygmateriel. Besiktningsman skall vara väl förtrogen med såväl förekommande typer av luftfartyg, som den journalföring som hör till luftfartyget. För att kunna tolka det underlag och dokumentation, som används, krävs även goda kunskaper i det aktuella språket, vanligtvis (teknisk) engelska. Besiktningsman skall vara godkänd av Transportstyrelsen. Vid ansökan om godkännande skall kompetens och erfarenhet vid anmodan kunna styrkas. (b) Ansvar och befogenheter Besiktningsman skall: (1) Genomföra och dokumentera besiktning av amatörbyggt luftfartyg i enlighet med de detaljerade anvisningar, som beskrivs i Handbok för besiktningsman. (2) Vid varje besiktningstillfälle bibringa information samt ge vidareutbildning och stöd till byggaren/ägaren enligt de anv isningar som beskrivs under avsnitt och i ovan nämnda handbok. (c) Övrigt (1) Förteckning över av Transportstyrelsen godkända Besiktningsmän redovisas i Kapitel 6.

33 Kapitel 3.2 Sida 15 (18) Kompetens, ansvar och befogenheter (forts) PROVLEDARE För flygutprovning skall utses en därför kompetent person till Provledare, som godkännes av Flygchef i samband med utfärdande av flygutprovningstillståndet. (a) (b) Kompetenskrav Provledare skall vara flygutbildad med stor erfarenhet av lätta luftfartyg samt besitta erforderliga flygtekniska kunskaper. Vid utprovning av ny eller oprövad typ kan ökade krav ställas på provledaren allt efter projektets komplexitet etc. Giltigt flygcertifikat erfordras endast om Provledare aktivt deltar som pilot i flygutprovningen. Ansvar och befogenheter Provledaren ska under flygutprovningen ansvara för följande: (1) I samarbete med den aktuella piloten tillse att inga andra personer än de som är namngivna i Flygutprovningstillståndet medföljer under flygning. (2) Tillse att det finns en provisorisk flyghandbok, en utarbetad checklista och nödchecklista samt aktuell och godkänd dokumentation i form av flygplanhandlingar, tillstånd etc. under hela flygutprovningsperioden. (3) I samråd med berörda piloter, bestämma vilken pilot, som anses mest lämpad att genomföra de första flygningarna (tre eller flera), som vanligtvis anses vara de mest kritiska. (4) Vid flygningar enligt (3) ovan i samråd med piloterna bedöma att start och landningsplatsen är lämplig beträffande banlängd m.m. och att hänsyn har tagits till säkerheten i händelse av att ett nödläge skulle uppstå. (5) Upprätta ett handlingsprogram för de olika flygutprovningsmoment, som skall utföras enligt flygutprovningsprogrammet och samtidigt bedöma om något speciellt moment skall utföras av den pilot, som är mest lämpad för detta. (6) Följa upp resultaten från verksamheten under hela flygutprovningsperioden. (7) Tillse att resultatet av flygutprovningen redovisas i härför avsedda handlingar. (c) Övrigt (1) Förteckning över specialistkompetenser inom flygutprovningsområdet är infört i KBHB, Kapitel 27. De angivna personerna, som kan anlitas för rådgivning, innehar kompetenser innefattande flygegenskaper (stabilitet och styrning), aerodynamik, prestanda, fladder mm. Såväl vid utfärdande som vid förnyelse av flygutprovningstillstånd bifogas gällande Generella föreskrifter för flygutprovning, där anvisningar finns om hantering av problem under flygutprovningsperioden. Se vidare Bygghandbok, Kapitel 11, för mer detaljerade anvisningar.

34 Kapitel 3.2 Sida 16 (18) Kompetens, ansvar och befogenheter (forts) BYGGARE / BYGGLEDARE (a) Kompetenskrav (1) Krav på Byggare Byggaren skall ha ett gott praktiskt handlag för att kunna genomföra ett amatörbygge. För att kunna förstå och tyda tillverknings- och ritningsunderlaget krävs ett visst flygtekniskt kunnande och elementära kunskaper i det aktuella språket, vanligtvis (teknisk) engelska. Om tolkningssvårigheter uppstår skall byggaren anlita annan person med nödvändiga kunskaper. (2) Krav på Byggledare (i förekommande fall) Byggledaren skall vara sammanhållande i både tekniska och administrativa frågor. De krav, som enligt mom. (1) ovan gäller för byggaren, gäller även för Byggledaren. (b) Ansvar och befogenheter Vid genomförandet av ett amatörbygge är byggaren / byggledaren ansvarig för att: (1) Det finns gällande Amatörbyggnadstilltånd. (2) De uppgifter, som lämnades i ansökan om Amatörbyggnadstillstånd och på vilka tillståndet utfärdats, inte ändras under byggnationstiden. Om så sker skall EAA:s kansli omgående meddelas därom. (3) Erforderliga och för bygget lämpliga lokaler, verktyg och annan utrustning finns tillgänglig. (4) Noggrant studera tillverkningsunderlaget innan tillverkningen påbörjas och upprätta en preliminär planering över hur tillverkningen skall genomföras. (5) Endast av konstruktör / tillverkare godkänt tillverkningsunderlag används vid byggnationen. (6) Alla större avsteg från det godkända tillverkningsunderlaget enligt (5) ovan föreläggs Teknisk granskare för dennes godkännande innan tillverkningen får fortsätta. (7) Allt flygmaterial, som används till bygget överensstämmer med specifikationerna i det godkända underlaget enligt (5) och (6) ovan samt att kvalitet och inköpskälla redovisas för allt byggnadsmaterial.

35 Kapitel 3.2 Sida 17 (18) Kompetens, ansvar och befogenheter (forts) BYGGARE / BYGGLEDARE (forts) (8) Teknisk byggjournal (motsvarande) förs kontinuerligt under hela byggnationsperioden och att i berörda tekniska journaler redovisa identitet och eventuella kalender- och gångtider samt underhålls- och modifieringsläget för alla komponenter, instrument, radioutrustningar etc. (9) Alla svetsningsarbeten utförs enligt kraven i BCL-M 5.2. (10) Hålla kontrollanten fortlöpande informerad om byggets framskridande samt tillkalla denne, när behov av kontroll erfordras. (11) När luftfartyget är färdigbyggt, upprätta all erforderlig teknisk redovisning i form av luftfartygets tekniska journaler, vägningshandlingar, etc. (12) I övrigt ansvara för att byggnationen genomförs till alla delar i enlighet med bestämmelserna i BCL-M 5.2 och efter råd och anvisningar som framgår av EAA:s Bygghandbok eller från de personer inom EAA, som är ansvariga för den tekniska verksamheten. (13) Utan dröjsmål besvara den enkät, som EAA sänder ut omkring varje årsskifte angående det pågående byggets status. Se vidare Bygghandbok, Kapitel 10 och 11 för mer detaljerade anvisningar.

36 Kapitel 3.2 Sida 18 (18) Kompetens, ansvar och befogenheter (forts) PERSONAL SOM KAN BISTÅ VID HAVERIUTREDNINGAR (a) Kompetenskrav Personal, som kan bitstå vid haveriutredningar gällande experimentklassade luftfartygen skall vara väl förtrogen med den tekniska uppbyggnaden av de amatörbyggda och från normalklass omklassade luftfartygen samt besitta goda kunskaper om tillämpliga delar av ICAO Annex 13, och ha lång och väl dokumenterad erfarenhet av tillämpningen av de aktuella myndighetskraven. Det är vidare önskvärt personalen har flygutbildning. För att själv svara för haveriutredning krävs genomgången haveriutredningskurs (normalt ca 80 timmar) eller kurs genomförd i regi av SHK. (b) Ansvar och befogenheter Haveriutredare tilldelas ansvar och befogenheter vid initieringen av varje utredning. Utöver att vara SHK och Transportstyrelsen behjälplig med haveri- och incident- utredningar kan personalen även utnyttjas för interna utredningar inom EAA (c) Samordnare för haveriutredare I kapitel återfinns namnet på samordnaren för den personal, som kan bistå vid haveriutredningar gällande experimentklassade luftfartyg. (d) Lista över kompetent personal Lista över kompetent personal som kan bistå vid haveriutredningar skall återfinnas i KBHB. Ref. KBHB 14.2 och 14.3

37 Kapitel 3.3 Sidan 1 (1) 3.3 MATERIELLA RESURSER För bedrivande av sin verksamhet förfogar EAA över följande materiella resurser i anslutning till kansliet, Kanalvägen 1A. Plan Upplands Väsby och vid Barkarby flygfält, Hägerstalund, KISTA: 1. Kontor för kansliets administration med tillhörande utrustningar såsom PC (inkluderande Internet / ), telefax och kopiator. 2. Lokal för mötes- och utbildningsaktiviteter. 3. Arkiv för säker förvaring av dokument (luftvärdighetshandlingar etc.) 4. Bibliotek innefattande: Regelverk, BCL, JAR, FAR etc. Vissa ritnings- och beräkningsunderlag. Specifikationer. Informationer från tillverkare etc. Facklitteratur EAA-nytt Haverirapporter. 5. Tekniska utrustningar: Vågar Bullermätutrustning, Elektronisk temperaturmätare avsedd för mätning av förgasarens förvärmningsfunktion, Linspänningsmätare, Utrustning för kontroll av höjd- och fartmätare

38 Kapitel 3.4 Sida 1 (2) Datum MÖTESVERKSAMHETER OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE Ledningsgruppen Ledningsgruppen består av VL, TC, FC och KR. Ref. avsnitt Ledningsgruppen sammanträder: * Inom ramen för Kvalitetsrådets möten enligt avsnitt nedan samt * Vid behov efter VL s bedömande. VL är ordförande i ledningsgruppen och ansvarar för kallelse och agenda. KR är sekreterare och ansvarar för protokoll. Protokoll skall distribueras till gruppens medlemmar Kvalitetsrådet Kvalitetsrådet består av ledningsgruppen i Teknisk Operationell Organisation jämte av VL utvalda sakkunniga personer. Kvalitetsrådet skall mötas minst tre gånger per år för att utvärdera redovisade kvalitetsrapporter och bevaka att erforderliga korrigerande åtgärder vidtas inom fastställda terminer. Kvalitetsrådet skall medverka till att EAA:s kvalitetspolicy blir känd, accepterad och tillämpad i verksamheten. Kvalitetsrådet skall vidare bedriva viss omvärldsbevakning, bevaka regelutvecklingen och lämna yttranden över remisser på bestämmelser, som på något sätt berör EAA Sverige. VL är ordförande i rådet. KR ansvarar för kallelse, agenda och protokoll. Protokoll från rådets möten skall distribueras till rådets medlemmar Tekniska rådet Tekniska rådet består av TC, RTC, LC, Besiktningsmännen, FC, CB och KR. Ref avsnitt TC är ordförande i rådet och ansvarar för kallelse och agenda. Sekreterare skall utses för mötet och mötesbesluten skall protokollföras. Protokoll skall tillställas alla mötesdeltagare. Möte hålls normalt en gång per år, vanligtvis integrerat i Flygsäkerhets- och Besiktningsmötet enligt avsnitt nedan. Vid behov kan Tekniska rådet eller delar av detsamma även sammankallas för behandling av speciella tekniska frågor av principiell betydelse samt vid förekommande överklaganden. Om ärendet har någon flygoperativ anknytning kallas även FC och/eller BFC. Därtill kan även någon regional representant eller specialist kallas vid behov Flygsäkerhets- och Besiktningsmötet Flygsäkerhets och Besiktningsmötet hålls normalt i anslutning till det årliga EAA Fly-in under juni månad med deltagare och ansvarsfördelning enligt avsnitt ovan.

39 Kapitel 3.4 Sida 2 (2) Datum I syfte att få en bra överföring av kvalitetsarbetet ut i organisationen deltar även övriga Kvalitetsrådsmedlemmar i mötet Verksamhetsberättelse Det åligger VL att för varje kalenderår att sammanställa en redovisning av verksamheten under det gångna året. Verksamhetsberättelsen skall minst innehålla det säkerhetsmässiga och det ekonomiska utfallet. - Tekniska Operationella verksamheten år.. Verksamhetsberättelsen distribueras senast den 31 januari påföljande år till: (a) EAA:s styrelse (b) Transportstyrelsen Verksamhetsberättelsen behandlas vidare vid det årliga Flygsäkerhets- och Besiktningsmötet som är angivet under Kapitel

40 Kapitel 3.5 Sida 1 (2) Datum UTBILDNING Utbildning för att erhålla eget underhållstillstånd Inledning Byggaren, som genomfört tillverkning/byggnation eller renovering med byggtillstånd, erhåller automatiskt eget underhållstillstånd på luftfartygstypen. Behörigheten gäller endast amatörbyggda/ experimental-klassade luftfartyg enligt BCL-M5.2. Anm. Om luftfartyget endast iståndsatts, översetts eller modifierats eller om ägarbyte skett under senare delen av byggnationen bedömer EAA i varje särskilt fall om åtgärderna/bygg-nationen varit så omfattande att byggaren automatiskt kan få tillstånd att underhålla luftfartyget utan kompletterande utbildning. Den som köper ett amatörbyggt luftvärdigt luftfartyg och inte har kännedom eller kunskap om luftfartyget ifråga får inte vidta några underhållsåtgärder av något slag på luftfartyget. Sådana ägare till amatörbyggt luftfartyg kan efter genomförd av EAA godkänd utbildning erhålla eget underhållstillstånd från EAA Kursinnehåll Utbildningen skall omfatta luftfartygets samtliga aktuella byggnadsmaterial, motor och övriga system och komponenter. De av EAA anordnade kurserna t.ex. avseende arbeten med plåt, dukning, plast, elsystem eller 100-timmarskurs speciellt inriktad på motorn, skall därvid ingå i utbildningen. Segelflygets utbildning till segelflygtekniker är också en godkänd utbildningsväg för att erhålla eller bestyrka kompetens i t.ex. dukning, träarbeten (limning - laskning och plastarbeten). Kursintyg utdelas efter varje genomförd kurs Kursledning Det är i första hand den som byggt luftfartyget färdigt (byggaren), som får utbilda köparen av luftfartyget, för att denne skall kunna erhålla ett eget underhållstillstånd. Om byggaren inte är tillgänglig eller av andra orsaker inte kan åtaga sig att utbilda köparen, kan EAA acceptera att en annan byggare, som byggt samma luftfartygstyp, får genomföra utbildningen. En flygtekniker, som har god kännedom om luftfartyget ifråga och som är införstådd i EAA:s verksamhet, kan också få ta hand om utbildningen.