Socialdemokraterna i Stockholm Uttag Nyheter vecka 42. Nyhetsklipp

Transkript

1 Socialdemokraterna i Uttag Nyheter vecka 42 Nyhetsklipp S: Vad vill egentligen (M) med tunnelbanan? Dagens Arena :42 2 Skolan och varsel fokus i dagens partiledardebatt Sveriges Radio Ekot :46 4 Han vill bygga hus på stationerna Metro S vill ha tioårig skolplikt och färre elever i klassen Dagens Nyheter

2 S: Vad vill egentligen (M) med tunnelbanan? Dagens Arena. Publicerat på webb :42. Profil: Områden, Landstinget. Debatt. Skäl finns att tvivla på om Moderaternas nya tonläge kring tunnelbanan är mer än retorik. Det skriver socialdemokratiska oppositionslandstingsråden Helene Hellmark Knutsson och Erika Ullberg. För snart ett år sedan startade Socialdemokraterna en seminarieserie om förbättrad tunnelbana - Forum för tunnelbana. Då fanns sedan flera år ett hårt motstånd i den moderata politiska ledningen mot att bygga ut tunnelbanan. Satsningar på tunnelbanan lades ned eller sköts på framtiden. Ansvarigt trafiklandstingsråd kallade tunnelbanan färdigbyggd. Statsministern riktade i riksdagen hård kritik mot satsningar på tunnelbana i den socialdemokratiska budgetmotionen. Fredrik Reinfeldt menade att det inte var en angelägenhet för staten. Nu är tonläget ett annat. Onsdagen den 3 oktober visade DN/ipsos att varannan stockholmarna vill bygga ut tunnelbanan för att minska trafikproblemen. Det förvånar inte oss. arna gillar sin tunnelbana. Den är snabb och effektiv men på många sträckor är det alltför trångt idag. Tunnelbanan behöver få högre kapacitet så fler får plats och den behöver byggas ut till flera bostads- och arbetsplatsområden. Det är kanske i ljuset av detta som man ska se Moderaternas nya giv om att de nu visst kan tänka sig utbyggd tunnelbana. I alla fall till Nacka. Frågan är om Moderaternas nya tonläge kring tunnelbanan är mest retorik eller om det kan matchas av förslag som innebär utbyggnader även i praktiken. Det finns skäl att tvivla. Trafiklandstingsrådet Christer Wennerholm deklarerade mycket tydligt i landstingsfullmäktige under våren att en gemensam tunnel för Österleden och tunnelbana till Nacka absolut inte var aktuell. Statsminister Fredrik Reinfeldt däremot pekade nyligen i en debattartikel ut just den dragningen. Däremellan lyckades finansborgarrådet Sten Nordin lyfta fram ytterligare en dragning som ingen annan hört talas om varken förr eller senare. Även finanslandstingsrådet Torbjörn Rosdahl gav sig ut i debatten och slog ett slag för en privat tunnelbana som inte ska ingå i SL-kortet. Fyra Moderater med helt motstridiga besked inom loppet av bara några månader. Även andra besked har varit svårtolkade. Regeringen säger sig vilja verka för tunnelbana till Nacka och gärna påskynda utbyggnaden. I den nyss presenterade infrastrukturpropositionen finns dock inga statliga medel till tunnelbanan, istället föreslås stockholmarna själva stå för hela finansieringen genom höjda trängselskatter. Frågan är hur snabbt tunnelbana till Nacka kommer att byggas när Moderaterna på såväl nationell, regional och lokal nivå är totalt oense hur den nya tunnelbanelinjen ska dras. I en kommentar till opinionsmätningen den 3 oktober säger trafiklandstingsrådet att tunnelbanan är den kollektivtrafik som är mest effektiv. Samtidigt väljer Moderaterna att tala tyst om den tunnelbanesatsning som är mest aktuell i närtid för stockholmarna; utbyggnaden av grön linje från Odenplan till Hagastaden och det nya Karolinska sjukhuset. Trots att där byggs över 5500 bostäder och arbetsplatser valde den borgerliga majoriteten att år 2009 avbryta de långt gångna planerna på utbyggd tunnelbana. Utredningar visar på stor samhällsekonomisk nytta för tunnelbanan medan Moderaternas spårvägslösning dömts ut. Om Moderaterna verkligen menar allvar med att bygga ut tunnelbanan vore en bra start att släppa prestigen och sätta igång med arbetet med tunnelbana till Hagastaden. Såväl stora delar av näringslivet, stockholmarna och Socialdemokraterna har gett tydliga besked att tunnelbana är att föredra, när ska Moderaterna göra detsamma? Helene Hellmark Knutsson, (S), oppositionslandstingsråd och gruppledare i s läns landsting Erika Ullberg, (S), oppositionslandstingsråd och andre vice ordförande i Sida 2 av 10

3 SL/Trafiknämnden Dagens Arena Se webartikeln på Sida 3 av 10

4 Skolan och varsel fokus i dagens partiledardebatt Sveriges Radio Ekot. Publicerat på webb :46. Profil: Företrädare, Mikael Damberg. Per-Anders Rehn. De snabbt ökande varslen inom industrin var ett dominerande tema när riksdagen hade partiledardebatt i dag. Skolan var ett annat stort ämne. Socialdemokraternas företrädare Mikael Damberg gick hårt åt statsminister Fredrik Reinfeldt redan i sin inledning. Regeringens politik fungerar inte, sa han. `När kommer jobben?` Skolan och varsel fokus i dagens partiledardebatt (2:00) dag var det partiledardebatt i riksdagenoch trots att partiledarna avlöste varandra i talarstolen i närmare fem timmar hade både socialdemokraternas Mikael Damberg och modertledaren Ferdrik Reinfeldft önskat mer besked från varandra. Reporter: Karin Runblom. Onsdag 17 oktober 2012 kl 16:24 (Ekot) Efter sex år är arbetslösheten högre än när du tillträdde, sa Damberg med adress statsminister Fredrik Reinfeldt. Långtidsarbetslösheten har stigit med 300 procent. Siffran för unga med lång arbetslöshet har gått upp med 700 procent, hävdade han och tillade att sysselsättningsgraden sjunkit. Att Mikael Damberg, partiets gruppledare i riksdagen, debatterade för Socialdemokraterna bland sju partiledare beror på att S-ledaren Stefan Löfven inte har någon riksdagsplats. Som ledare för det största partiet inledde Mikael Damberg debatten. Han var flitig som debattör. Hans genomgående tema var just att regeringens politik inte fungerar. Som flera andra under debatten anspelade han på Sveriges match i Tyskland där resultatet blev 4-4 efter att Sverige gjort en bragdupphämtning från ett underläge på 4-0. Ligger man under i halvtid med 4-0 då kan man inte spela i andra halvlek som man gjorde i första halvlek. Då måste man tänka nytt, sade Damberg och fick applåder från sina anhängare. Det gäller också skolan, sa han upprepade gånger. Regeringen säger att man satsar på skolan, men det är fel, menade han. I stället har man sänkt krogmomsen och i år sänks bolagsskatten med 16 miljarder. När är det dags för skolan?, frågade Damberg. Statsministern och Moderatledaren Fredrik Reinfeldt attackerade Socialdemokraterna för deras skuggbudget som, enligt hans mening, innehåller skatteökningar på företagande på 30 miljarder. Socialdemokraterna berättar gärna om sina satsningar, men inte om dessa nya pålagor, sa statsministern gång på gång. Stå upp för er politik. Berätta om den, krävde han. Resonemanget om Socialdemokratins skatter på företag och arbetsgivare gick igen hos Alliansens alla partier. Om S tänker höga dessa skatter med 30 miljarder redan nästa år, vad väntar då i framtiden, undrade Centerledaren Annie Lööf. Folkpartiledaren Jan Björklund tog också upp Socialdemokraternas skatter. Men han gick också i svaromål om regeringens skolpolitik. Dit hör förslaget om en ettårig utbildning för dem som inte klarar inträdeskraven till gymnasiet. Det kritiserar oppositionen hårt, men alla klarar inte gymnasium och högskola, menade Björklund och tillade att vi måste ha ett samhälle också för dem som inte är högpresterande. Tre av de mindre partierna, Miljöpartiet, Centern och Vänsterpartiet, försöker alla profilera sig i miljöpolitiken. MP:s språkrör Åsa Romson kritiserade regeringens budget för att vara tom på klimatsatsningar. Annie Lööf gick emot detta. Jan Björklund debatterade för kärnkraft och att Tyskland, som ska stänga sina reaktorer, istället övergår till smutsig kolkraft. Helt fel, sa Romson som också använde matchen i går som illustration. Sida 4 av 10

5 Tyskland leder i halvtid med 4-0 i energiomställning, menade hon. Sverigedemokraternas ledare Jimmie Åkesson lyfte fram två stora frågor under debatten - a- kassan, `Europas sämsta`, samt migrationen och det växande antalet asylansökningar. Varför syns inte detta i regeringens budget, undrade Åkesson och anklagade MP för att vara ett extremistparti i migrationspolitiken. Efter fyra timmars debatt började det bli tomt i riksdagsbänkarna. Jonas Sjöstedt sade i sitt anförande att ett stopp för privata vinster i välfärden blir en huvudfråga för V i valet år Ett väntat angrepp på den privata företagsamheten, replikerade Reinfeldt. Kristdemokraternas Göran Hägglund höll debattens sista anförande. Han efterlyste andra värden i den politiska debatten än de rent ekonomiska. Sammanhållning i ett samhälle skapas genom gemensamma värderingar, sade KD-ledaren som också upprepade sin inbjudan till flerpartssamtal om en etisk plattform för företag inom välfärdssektorn. Sveriges Radio Ekot Se webartikeln på Sida 5 av 10

6 ILLUSTRATION: KNUT STAHLE Nyhetsklipp - Socialdemokraterna i Han vill bygga hus på stationerna Metro -. Publicerat i print Profil: Företrädare, Tomas Rudin. PETER LINDHOLM. Sida: 12. Bostäder. Bygg ut tunnelbanans linje 17 - på höjden. Socialdemokraterna vill förvandla den gröna linjen till (s)tudentlinjen genom att bygga studentbostäder på tolv stationer. onsdag Gör linje 17 till en studentbostadslinje. Bygg attraktiva studentbostäder på de ganska fula byggnaderna som står där, säger oppositionsborgarrådet Tomas Rudin (s). Idén presenteras i Socialdemokraternas förslag till budget för 2013, som läggs fram i nästa vecka. På så sätt skulle man skapa nya studentbostäder. T-banestationerna som S vill bygga på Sandsborg Ängbyplan Tallkrogen Blackeberg Gubbängen Råcksta Hökarängen Johannelund Alvik Sockenplan Åkeshov Svedmyra Tomas Rudin anser att det måste byggas bostäder i om året en del skulle kunna byggas på tunnelbanestationer som Blackeberg. FOTO: URBAN BRÅDHE Han vill bygga hus på stationerna Bostäder. Bygg ut Gör linje 17 till en studentbostadslinje. Bygg attraktiva täder är akut. De här skulle rapporter som pekar på att, men det räcker bostäder i Sverige för att Behovet av studentbos- Tomas Rudin hänvisar till 5000 bostäder om året i 1975 byggdes en miljon tunnelbanans linje 17 studentbostäder på de ganska fula byggnaderna som för studenterna samtidigt att öka med upp till en halv mer, till 7000 om året. stadskris, red:s anm)? kunna bli fantastiska noder länets befolkning kommer inte. Det måste ökas ännu lösa dåtidens akuta bo- på höjden. Socialdemokraterna vill står där, säger oppositionsborgarrådet Tomas Rudin (s). liv i bostadsmiljön, säger To- För att möta den förvän- s stad och dess Vi behöver inte heller sam- förvandla den gröna som man får in ett student- miljon personer till år För att klara detta måste Det är lite för mycket. Idén presenteras i Socialdemokraternas förslag till på hur det skulle kunna se behövs nya bostäder skala i hela bostadsproduk- som då, men byggandet bemas Rudin och visar en skiss tade befolkningsökningen organisation byta nivå och ma miljonprogramområden linjen till (s)tudentlinjen genom budget för 2013, ut i Blackeberg. om året i hela länet. I har bara nya läverk och markprissättning, tionen samt se över regelhöver successivt öka. att bygga studentbostäder på tolv skapa nya studentstadsbyggandet för andra i Alliansen vill höja bo- Det är alltså dags för ett LINDHOLM som läggs fram i nästa S kommer också att kräva åtgärder för att öka bogenheter påbörjats i år. menar Rudin. PETER vecka. På så sätt skulle man stationer. bostäder. hela sregionen. stadsbyggnadstakten till nytt miljonprogram (1965- peter.lindholm@metro.se - Behovet av studentbostäder är akut. De här skulle kunna bli fantastiska noder för studenterna samtidigt som man får in ett studentliv i bostadsmiljön, säger Tomas Rudin och visar en skiss på hur det skulle kunna se ut i Blackeberg. VILL DU VINNA VÄRLDENS STÖRSTA FOTOTÄVLING? Nu har Metro Photo Challenge, världens största fototävling för amatörfotografer startat! Tävla med dina bästa bilder på metrophotochallenge.se och få chansen att vinna en unik fotoexpedition till Grönland. Du kan även tävla med dina bilder via Scoopshot-appen direkt från mobilen. Läs mer om tävlingen och övriga priser på Foto: Metro Photo Challange 2011, Ecuador S kommer också att kräva åtgärder för att öka bostadsbyggandet för andra i hela sregionen. I samarbete med: - Skapa din egen fotobok och låt dina minnen vara för evigt Tomas Rudin hänvisar till rapporter som pekar på att länets befolkning kommer att öka med upp till en halv miljon personer till år För att möta den förväntade befolkningsökningen behövs nya bostäder om året i hela länet. I har bara nya lägenheter påbörjats i år. - Alliansen vill höja bostadsbyggnadstakten till bostäder om året i, men det räcker inte. Det måste ökas ännu mer, till om året. För att klara detta måste s stad och dess organisation byta nivå och skala i hela bostadsproduktionen samt se över regelverk och markprissättning, menar Rudin. Det är alltså dags för ett nytt miljonprogram ( byggdes en miljon bostäder i Sverige för att lösa dåtidens akuta bostadskris, red:s Sida 6 av 10

7 anm)? - Det är lite för mycket. Vi behöver inte heller samma miljonprogramområden som då, men byggandet behöver successivt öka. T-banestationerna som S vill bygga på Sandsborg Tallkrogen Gubbängen Hökarängen Alvik Åkeshov Ängbyplan Blackeberg Råcksta Johannelund Sockenplan Svedmyra Bildtext: Tomas Rudin anser att det måste byggas bostäder i om året - en del skulle kunna byggas på tunnelbanestationer som Blackeberg. Metro - Sida 7 av 10

8 S vill ha tioårig skolplikt och färre elever i klassen Dagens Nyheter. Publicerat i print Profil: Företrädare, Mikael Damberg. Sida: 6. Förlängd grundskola. Sverige har hamnat på efterkälken när det gäller goda skolresultat och en likvärdig skola. Det duger inte. För att varje barn ska få en riktigt bra start i livet vill vi införa tioårig skolplikt genom att göra förskoleklassen för sexåringar obligatorisk, skriver Mikael Damberg...(S). I dag föreslår Socialdemokraterna förlängd skolplikt. Förskoleklassen ska göras obligatorisk och därmed ska varje barn i Sverige omfattas av en tioårig skolplikt. Grundskolan har successivt förlängts i Sverige. Antalet skolår har utökats med tiden, från folkskolans fyra år till grundskolans nio år. Den nioåriga grundskolan infördes för 50 år sedan. Socialdemokraterna ser att det nu är dags att förlänga skolplikten i Sverige med ytterligare ett år och se till att varje barn går i förskoleklass. Förskoleklassen ska göras obligatorisk och skolplikten tioårig. 6 Debatt Vi ser två utvecklingslinjer för den svenska skolan som bekymrar oss mycket. För det första sjunker resultaten, både vad gäller andelen som når målen i grundskolan och jämfört med andra länder. För det andra har Sverige tappat den tidigare tätpositionen vad gäller likvärdig skola. Svenska elevers socioekonomiska bakgrund spelar mycket stor roll för elevernas prestationer och skillnaderna mellan skolor ökar. Höga skolresultat och likvärdig skola det är områden där vi tidigare har varit bland de bästa, men där vi nu sjunker. Det duger inte. De förändringar vi ser i ekonomin och i arbetslivet innebär att den kognitiva förmågan blir alltmer utslagsgivande för människors möjligheter i livet. Forskningen visar att förskolan och de tidiga skolåren är avgörande för individens framtida utveckling och möjligheter. Barn som inte ges stimulans tidigt i livet riskerar att inte utveckla de förmågor som så väl behövs i ett kunskapssamhälle. Regeringens politik verkar i stället gå ut på att minska antalet barn som går i förskolan genom att införa vårdnadsbidrag och en barnomsorgspeng som ställer mycket låga kvalitetskrav på a4 Lena Ek borde säga ja till färre utsläppsrätter Replik från V:s Jens Holm på Fores artikel om utsläppsrätter (16/10). På plan är europeisk fotboll ett framgångsrikt integrationsprojekt AIK-supportern Mårten Paulsson replikerar på Carl-Gustaf Scotts artikel om rasism och fotboll (13/10). Färre utsläppsrätter bör kopplas till sänkt elskatt Replik på Fores artikel om utsläppsrätter från Villaägarnas riskförbund (16/10). onsdag 17 oktober 2012 Redaktör DN Debatt: nils Öhman Biträdande redaktör: Lars boström Epost: debatt@dn.se Webb: dn.se/debatt Utbildningspolitik. S vill ha tioårig skolplikt och färre elever i klassen Förlängd grundskola. Sverige har hamnat på efterkälken när det gäller goda skolresultat och en likvärdig skola. Det duger inte. För att varje barn ska få en riktigt bra start i livet vill vi införa tioårig skolplikt genom att göra förskoleklassen för sexåringar obligatorisk, skriver Mikael Damberg (S). I dag föreslår Socialdemokraterna förlängd skolplikt. Förskoleklassen ska göras obligatorisk och därmed ska varje barn i Sverige omfattas av en tioårig skolplikt. Grundskolan har successivt förlängts i Sverige. Antalet skolår har utökats med tiden, från folkskolans fyra år till grundskolans nio år. Den nioåriga grundskolan infördes för 50 år sedan. Socialdemokraterna ser att det nu är dags att förlänga skolplikten i Sverige med ytterligare ett år och se till att varje barn går i förskoleklass. Förskoleklassen ska göras obligatorisk och skolplikten tioårig. Förskoleklassen är sedan 1990-talet en frivillig skolform i Sverige som erbjuds alla barn från sex års ålder. Men alla barn går inte i förskoleklass. Drygt 2500 barn går inte i förskoleklass och i vissa kommuner går så många som vart fjärde barn inte i förskoleklass. Det är för att varje barn ska få en riktigt bra start i livet som vill vi göra förskoleklassen för sexåringar obligatorisk. Förskoleklassen är en övergång för barnen mellan förskolan och skolan. Om barn inte stimuleras under den period i livet då de kan lära som mest riskerar de att hamna efter under hela sin skolgång. Såväl internationell som svensk forskning visar att barn som gått i en högkvalitativ förskola når högre resultat i skolan. En obligatorisk förskoleklass stärker också möjligheterna för barnen att tidigare lära sig fler språk och lägger en bra grund för barnens fortsatta lärande och språkutveckling. Inget barn ska ligga efter redan före den första skoldagen. Förnyelsen av socialdemokratin fortsätter. Vi har utvecklat vår skolpolitik och fortsätter att göra så. Om barn inte stimuleras under den period i livet då de kan lära som mest riskerar de att hamna efter under hela sin skolgång. verksamheten. Barn som gått i en högkvalitativ förskola når högre resultat i skolan. Socialdemokratin ser därför i stället behov av att ytterligare höja kvaliteten i förskolan och förstärka förskolans arbete med lärande genom att investera mer i förskollärarnas och barnskötarnas kompetens. Och det är också därför vi nu tar steget att föreslå obligatorisk förskoleklass så att alla barn ges en bra och likvärdig start i skolan. I stället för att motsätta oss strukturomvandlingen har vi i Sverige alltid omfamnat den, sett de möjligheter den medför och fört en politik som underlättar framväxten av nya jobb. Det har därför under en relativt lång tid rått konsensus om att utbildningspolitiken ska syfta till att lyfta Sverige och att dess mål är att den svenska befolkningen ska bli mer och mer välutbildad. Men denna konsensus verkar nu vara bruten. Regeringen sänker ambitionerna och kraven på eleverna. I stället för att investera i grundskolan så att fler når målen så föreslår regeringen ettåriga gymnasieprogram utan krav på teoretiska ämnen. Regeringen för också en politik som sänker utbildningsnivån i Sverige genom att gymnasieeleverna på yrkesprogrammen inte kan gå vidare till högre studier och genom att kraftigt minska antalet platser på högskolor och universitet. Det är inte ett ansvarsfullt sätt att möta framtiden. Detta är en brytningstid i svensk politik. Sverige har nu den första regeringen i vår historia och förmodligen den enda i världen som sänker utbildningsambitionerna för nästa generation. Vi väljer en annan väg. Socialdemokratin höjer ambitionerna för Sverige och höjer kraven på hela utbildningssystemet. I vår budgetmotion föreslår vi investeringar på över tre Detta är en brytningstid i svensk politik. Sverige har nu den första regeringen i vår historia och förmodligen den enda i världen som sänker utbildningsambitionerna för nästa generation. miljarder i skolan, där fokus är mindre klasser och investeringar i lärare. Vi föreslår en investering i mindre klasser på lågstadiet, från förskoleklass till årskurs 3, så att lärarna får tid att ge varje elev en stabil grund att stå på i sitt fortsatta lärande. Med denna insats kan vi minska antalet elever med cirka 5 elever per klass. Vi föreslår stora investeringar i lärarna så att varje elev kan få det stöd de behöver från skickliga lärare. Vi föreslår också investeringar i rektorerna så att de kan fokusera på sitt uppdrag som pedagogiska ledare och inrättandet av ett nytt forskningsinstitut för lärande så att undervisningens vetenskapliga grund kan stärkas. Därtill föreslår vi läxhjälp åt alla elever i grundskolan och vi har tidigare lagt förslag om obligatorisk sommarskola för de elever i årskurs sex till nio som inte når målen. Sammantaget präglas Socialdemokraternas skolpolitik av höga förväntningar på varje elev och det stöd de behöver för att kunna nå dem. Målet är höga kunskapsresultat i en likvärdig skola. Vi avsätter medel i vår budget för att göra förskoleklassen obligatorisk. Varje barn har rätt till samma goda grund att stå på. För att uppnå det är vi beredda att göra de politiska och ekonomiska prioriteringar som krävs. Mikael Damberg (S), gruppledare i riksdagen Foto: Jonas ekströmer/scanpix Förskoleklassen är sedan 1990-talet en frivillig skolform i Sverige som erbjuds alla barn från sex års ålder. Men alla barn går inte i förskoleklass. Drygt 2500 barn går inte i förskoleklass och i vissa kommuner går så många som vart fjärde barn inte i förskoleklass. Det är för att varje barn ska få en riktigt bra start i livet som vill vi göra förskoleklassen för sexåringar obligatorisk. Förskoleklassen är en övergång för barnen mellan förskolan och skolan. Om barn inte stimuleras under den period i livet då de kan lära som mest riskerar de att hamna efter under hela sin skolgång. Såväl internationell som svensk forskning visar att barn som gått i en högkvalitativ förskola når högre resultat i skolan. En obligatorisk förskoleklass stärker också möjligheterna för barnen att tidigare lära sig fler språk och lägger en bra grund för barnens Sida 8 av 10

9 fortsatta lärande och språkutveckling. Inget barn ska ligga efter redan före den första skoldagen. Förnyelsen av socialdemokratin fortsätter. Vi har utvecklat vår skolpolitik och fortsätter att göra så. Vi ser två utvecklingslinjer för den svenska skolan som bekymrar oss mycket. För det första sjunker resultaten, både vad gäller andelen som når målen i grundskolan och jämfört med andra länder. För det andra har Sverige tappat den tidigare tätpositionen vad gäller likvärdig skola. Svenska elevers socioekonomiska bakgrund spelar mycket stor roll för elevernas prestationer och skillnaderna mellan skolor ökar. Höga skolresultat och likvärdig skola - det är områden där vi tidigare har varit bland de bästa, men där vi nu sjunker. Det duger inte. De förändringar vi ser i ekonomin och i arbetslivet innebär att den kognitiva förmågan blir alltmer utslagsgivande för människors möjligheter i livet. Forskningen visar att förskolan och de tidiga skolåren är avgörande för individens framtida utveckling och möjligheter. Barn som inte ges stimulans tidigt i livet riskerar att inte utveckla de förmågor som så väl behövs i ett kunskapssamhälle. Regeringens politik verkar i stället gå ut på att minska antalet barn som går i förskolan genom att införa vårdnadsbidrag och en barnomsorgspeng som ställer mycket låga kvalitetskrav på verksamheten. Barn som gått i en högkvalitativ förskola når högre resultat i skolan. Socialdemokratin ser därför i stället behov av att ytterligare höja kvaliteten i förskolan och förstärka förskolans arbete med lärande genom att investera mer i förskollärarnas och barnskötarnas kompetens. Och det är också därför vi nu tar steget att föreslå obligatorisk förskoleklass så att alla barn ges en bra och likvärdig start i skolan. I stället för att motsätta oss strukturomvandlingen har vi i Sverige alltid omfamnat den, sett de möjligheter den medför och fört en politik som underlättar framväxten av nya jobb. Det har därför under en relativt lång tid rått konsensus om att utbildningspolitiken ska syfta till att lyfta Sverige och att dess mål är att den svenska befolkningen ska bli mer och mer välutbildad. Men denna konsensus verkar nu vara bruten. Regeringen sänker ambitionerna och kraven på eleverna. I stället för att investera i grundskolan så att fler når målen så föreslår regeringen ettåriga gymnasieprogram utan krav på teoretiska ämnen. Regeringen för också en politik som sänker utbildningsnivån i Sverige genom att gymnasieeleverna på yrkesprogrammen inte kan gå vidare till högre studier och genom att kraftigt minska antalet platser på högskolor och universitet. Det är inte ett ansvarsfullt sätt att möta framtiden. Detta är en brytningstid i svensk politik. Sverige har nu den första regeringen i vår historia - och förmodligen den enda i världen - som sänker utbildningsambitionerna för nästa generation. Vi väljer en annan väg. Socialdemokratin höjer ambitionerna för Sverige och höjer kraven på hela utbildningssystemet. I vår budgetmotion föreslår vi investeringar på över tre miljarder i skolan, där fokus är mindre klasser och investeringar i lärare. Vi föreslår en investering i mindre klasser på lågstadiet, från förskoleklass till årskurs 3, så att lärarna får tid att ge varje elev en stabil grund att stå på i sitt fortsatta lärande. Med denna insats kan vi minska antalet elever med cirka 5 elever per klass. Vi föreslår stora investeringar i lärarna så att varje elev kan få det stöd de behöver från skickliga lärare. Vi föreslår också investeringar i rektorerna så att de kan fokusera på sitt uppdrag som pedagogiska ledare och inrättandet av ett nytt forskningsinstitut för lärande så att undervisningens vetenskapliga grund kan stärkas. Därtill föreslår vi läxhjälp åt alla elever i grundskolan och vi har tidigare lagt förslag om obligatorisk sommarskola för de elever i årskurs sex till nio som inte når målen. Sammantaget präglas Socialdemokraternas skolpolitik av höga förväntningar på varje elev och det stöd de behöver för att kunna nå dem. Målet är höga kunskapsresultat i en likvärdig skola. Sida 9 av 10

10 Vi avsätter medel i vår budget för att göra förskoleklassen obligatorisk. Varje barn har rätt till samma goda grund att stå på. För att uppnå det är vi beredda att göra de politiska och ekonomiska prioriteringar som krävs. Mikael Damberg (S), gruppledare i riksdagen Citat: förmodligen den enda i världen - som sänker utbildningsambitionerna för nästa generation. Bildtext: Om barn inte stimuleras under den period i livet då de kan lära som mest riskerar de att hamna efter under hela sin skolgång. Dagens Nyheter eller artikelförfattaren. Detta är en brytningstid i svensk politik. Sverige har nu den första regeringen i vår historia - och Sida 10 av 10