Linus Walleij ONLINEVERSIONEN - TRYCKNING FÖRBJUDEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Linus Walleij ONLINEVERSIONEN - TRYCKNING FÖRBJUDEN"

Transkript

1 Att använda GNU/Linux Linus Walleij ONLINEVERSIONEN - TRYCKNING FÖRBJUDEN Jag har sålt rättigheterna att trycka den här boken till Studentlitteratur, det betyder att du inte får trycka egna exemplar av boken från detta manuskript. Anledningen till att jag sålt rättigheterna är att jag vill att boken skall få spridning. Det finns mer information om detta för den som vill veta alla överväganden, se: gnulinux/ Någon speciell licens finns inte för boken, inte än i varje fall, så det är vanlig sträng upphovsrätt som gäller. Det går däremot bra att sprida boken vidare i denna elektroniska form. Bokens hemsida:

2

3 Innehåll 1 Inledning Läsanvisning Läsarens förkunskaper Om formen Bäst-före-datum Datorvetenskaperna Något grundläggande om operativsystem Konstruktionshierarkier Operativsystemets hierarkier Tack POSIX Historia Mach, MacOS X, GNU/Hurd POSIX innehåll Skal och kommandon Processer Demoner Användare Filsystemet Reguljära uttryck Texteditorer Datum och tid Rör, filter och skript Nätverket Terminalinloggning At- batch- och cronjobb

4 Innehåll 3 De fria mjukvaruprojekten Ekonomisk förklaring Antropologisk, sociologisk, eller psykologisk förklaring Att deltaga i fria mjukvaruprojekt Licenser GNU General Public License, GPL BSD-licensen MIT-licensen Versionsnummer Distributionerna Hur distributionerna fungerar Installationsmedia Inventera din hårdvara Bootstrap loader och multiboot Partitionering Debian GNU/Linux Installation av Debian DEB, dpkg och APT-systemet Felrapportering Red Hat Linux / Fedora Core Installation av Red Hat & Fedora Core RPM-systemet Up2date, Red Carpet, YUM och APT för RedHat Felrapportering Linux From Scratch Alla de övriga Program utanför distributionen GNU/Linux-projekten GNU-projektet Linuxprojektet BSD Arkitekturen i GNU/Linux-systemen Hantering av dynamiska kärnmoduler Hur kärnan startar Kärnkontroll körnivåer Exkursion i körnivå Dynamiska länkbibliotek Standardisering Filsystemets hierarki Enhetsfilerna i /dev Kärn- och processkontroll /proc iv

5 Innehåll Filsystemstyper Fönstersystemet X XFree Arkitekturen i X Konfiguration Programmen i X Teckenuppsättning X-terminaler Skrivbordsmiljöer Motif och CDE Qt och KDE GTK+ och GNOME VNC Kringutrustning Skrivarhantering: CUPS och Foomatic Scanner USB-enheter USB-lagringsenheter, digitalkameror CD- och DVD-bränning Skapa en Data-CD/DVD Skapa en Audio-CD/DVD Kompilera själv Kompileringsverktyg Beroenden GNU Autotools Utvecklarens perspektiv Användarens perspektiv Att kompilera Linuxkärnan Internet och andra nätverk Allmänt om datornät TCP/IP-stacken: internetprotokollen Tillämpningssprotokoll Transportprotokoll: TCP Transportprotokoll: UDP Transportprotokoll: RTP Nätverksprotokoll: IP Nätverksprotokoll: ICMP Nätverksprotokoll: ARP Länkprotokoll: PPP v

6 Innehåll Svårdefinierat: DHCP Att ställa in nätverket Net-tools DNS-konfiguration PPP-anslutning ADSL-anslutning Inetutils Xinetd och TCPd SSH NTP Säkerhet Fysisk säkerhet Uppdatering av systemet Säkerhetskopiering Vad? Hur ofta? Hdup Rsync Kryptering Kryptering av hårddisk Intrångsskydd Intrångsdetekteringssystem Brandvägg med netfilter Nätverksöversättning: maskerade nät Annan paketbearbetning Virus, maskar o.s.v Tillämpningsprogram Kontorsprogram OpenOffice.org GNOME Office K Office World Wide Web-bläddring Mozilla Konqueror Webbredigeringsprogram Elektronisk post Skräppostfilter Chattprogram Peer-to-peer Ombrytningsprogram och typsättning Multimedia vi

7 Innehåll Ljudsystemet i kärnan Mediaspelare Rippning Diverse A Att byta från Windows till GNU/Linux 389 A.1 Affärsmodellen och kundperspektivet A.2 Viktiga olikheter A.3 Skalet A.4 Lika för lika A.5 Windowsprogram i GNU/Linux A.6 Samba blandad miljö B Stordrift av GNU/Linux-system 401 B.1 Katalogtjänster: YP, NIS, LDAP B.2 NFS B.3 RAID B.4 Internetservrar B.5 Driftövervakning vii

8 Innehåll viii

9 KAPITEL 1 Inledning När någon säger jag vill ha ett operativsystem där jag bara behöver säga vad jag vill ha gjort, ge honom en slickepinne. Okänd Detta är en bok om operativsystemet GNU/Linux, eller bara Linux, som många kallar det. Redan den plurala namngivningen GNU/Linux, antyder något om hur operativsystemet såväl som detta verk, boken, har strukturerats. Boken speglar systemet. GNU/Linux-beteckningen förordas av Free Software Foundation av det enkla skälet att de anser att deras arbete med det system som i folkmun bara kallas Linux på detta vis kommit att skuggas av den kärna som skrivits på initiativ av den så omhuldade Linus Torvalds. Inte ens GNU/Linux är egentligen en rättvisande beteckning, men mer fullständiga beteckningar i stil med Qt/KDE/X/GNU/Linux skulle inte precis se vackert ut heller. GNU/Linux är en bra kompromiss som namnger de två viktigaste beståndsdelarna i världens näst vanligaste operativsystem: GNU och Linux. Vad är dessa ting? Det skall boken försöka förklara. Boken har som mål att presentera GNU/Linux på ett vis som lämpar sig för en användare som vill använda sin egen dator som arbetsstation, och vill förstå vad den gör och hur systemet är uppbyggt. Boken är också tänkt att kunna användas som referensverk för att hantera vissa vanliga problem, eller ge specifika kunskaper på ett visst område.

10 Kapitel 1 Inledning 1.1 Läsanvisning Resten av detta kapitel är menat som introduktion av vissa grundläggande begrepp. Om du kan det här med datorer så skumma och se att allt är bekant och hoppa till nästa kapitel. De övriga kapitlen bygger på varandra. Jag introducerar först POSIXsystem rent generellt för att sedan begränsa perspektivet till GNU/ Linux-system. Om du redan kan något POSIX-system bra, till exempel Solaris, kan du kanske hoppa över detta kapitel, eller nöja dig med att läsa det översiktligt. Om du precis har skaffat dig en Linux-distribution av något slag, såsom RedHat Linux eller Debian, är det möjligt att du vill installera den så fort som möjligt för att ha något att öva dig på. Du kan i så fall hoppa direkt till kapitel 4 för att hitta det du söker. Detta kapitel har skrivits så att det ska gå att läsa fristående i viss grad. Gå sedan tillbaka och läs boken från början om du vill lära dig mer. Många av de som börjar använda GNU/Linux kommer från Microsoft Windows-världen. Av detta skäl finns det ett speciellt appendix med namnet Att byta från Windows till GNU/Linux, appendix A. Möjligen vill du läsa detta appendix först, det beror på. Det skadar aldrig att smygtitta lite. Slutligen finns även ett övrsiktligt appendix som jag kallat för stordrift av GNU/Linux-system. Detta är ett vanligt användningsområde för GNU/Linux, men att behandla ämnet uttömmande är inte möjligt bokens sidor räcker inte till. I en del kapitel förekommer ord som foo, bar, foobar och fnord. Dessa är mer eller mindre vedertagna motsvarigheter till matematikens X och Y, d.v.s. variabler som kan bytas ut mot något annat i en verklig situation Läsarens förkunskaper Detta är ingen nybörjarbok om att använda datorer. Inte heller är detta en hårdvarubok. Här kommer inte att redogöras för hur du kopplar in sladdarna i din dator och slår på strömbrytaren, vad en mus eller skrivare är till för, eller hur en floppydisk eller CD-ROM är tänkt att användas. Sådant får du lära dig bättre och mer pedagogiskt på annat håll. 1 Dessa kallas ibland metasyntaktiska variabler: Foobar kommer möjligen från ordet fubar ur amerikansk soldatslang från första (och andra) världskriget (f**ed up beyond all recognition). Fnord kommer från den skönlitterära Illuminatustrilogin av Robert Shea och Robert Anton Wilson. 4

11 1.2 Läsarens förkunskaper Detta är heller ingen kom igång med -bok. Jag räknar med att du är begåvad nog att ta en distribution av GNU/Linux och begripa hur du startar installationen. Emellertid: om det uppstår problem under själva installationen, och du vill lösa detta problem själv, kan denna bok mycket väl innehålla svaret. Det är därför boken har ett ordentligt index, så att du ska kunna hitta de relevanta delarna lätt. Överlag har jag inte mycket till övers för böcker av typen The complete morons guide to running Linux. Michi Henning spekulerade vid ett tillfälle 2 i hur världen skulle se ut om det publicerades böcker i stil med Brain surgery in 14 easy lessons, Complete Idiots Guide to Contract Law etc. Jag vill ta detta tillfälle att provocerande ställa frågan: varför skall datoranvändning vara enkelt? Vem har fått för sig detta? Det vanliga svaret brukar vara att alla skall och måste använda datorer i detta samhälle. Inom religion och andra områden talas det ibland om exoteriska läror, som läror för massorna. Inom den gammalgrekiska religionen kunde detta vara mytologin med alla dess mytiska väsen. En folkets religion som inte ställde några svåra frågor. Den esoteriska eller hemliga kunskapen, om världens och religionens verkliga väsen, var förbehållen en mindre skara lärjungar. Därmed inte sagt att den skall vara fysiskt svåråtkomlig, kunskapen skulle finnas där för de som aktivt sökte den. Detta är, om du så vill, en esoterisk bok. Det finns inget enkelt sätt att lära sig en sådan sak som matematik, och det är inte enklare med ett operativsystem. 3 Det är kanske inte alla förbehållet att förstå och använda GNU/Linux-system på djupet, eller att administrera dem. Detta är alltså i den meningen en elitistisk bok, som riktar sig till en publik med förmåga och vilja att förstå abstrakta resonemang. Den är inte för GNU/Linuxsystem vad en körskola är för bilar, alltså något alla skall kunna begripa. Den är en bok om tekniken inuti GNU/Linux. Den är avsedd för den typ av människor som alltid köper en servicemanual till sin bil och inte tvekar att sticka in huvudet under motorhuven. Och precis som är fallet med bilar fordras det inte att du är ingenjör för att klara av saken hjälpligt. Om du bara vill använda Linux, eller bara vill att det ska funka så sluta läs här och köp en annan bok. Naturligtvis vill jag att alla skall använda GNU/Linux, och nog tror jag att att den här boken bidrar också till det. Min erfarenhet säger mig dock, att bakom varje användare av ett operativsystem, som inte själv kan sköta systemet, står en person 2 Se [12] 3 Och trots detta har livet stick i stäv med all logik lärt mig följande: när datorsystem skall förklaras är det vissa människor som anser att det låter obskyrt, är hopplöst krångligt, och som inte sällan ger uttryck för en viss arrogans och ointresse. Jag undrar om de skulle behandla utlåtanden från sin läkare eller advokat på det viset. 5

12 Kapitel 1 Inledning som denne ringer till när denne får problem. Ibland är denna person avlönad och heter helpdesk, och ibland är det en oavlönad kompis, granne eller annan person i bekantskapskretsen. Detta gäller alla operativsystem och alla användare. Den här boken är för den där personen som användaren ringer till, när problem uppstår. Jag ska understryka att det definitivt är värt att lära sig GNU/Linux på djupet, till exempel till en början genom att läsa denna bok. Det är först med förståelse för de tekniska detaljerna och systemets grundtankar, som du till fullo kan förstå vidden av och skönheten i GNU/Linux och andra POSIX-system. En del av de som kommer i kontakt med denna bok kommer säkert att tycka att den är alldeles för enkel. Det är bra för er! Ge boken till nån som behöver den istället. 1.3 Om formen Jag har envisats med att i denna bok konsekvent kalla operativsystemet som avhandlas för GNU/Linux, medan dess kärna kallas Linux. En kommentar jag hört om detta är, något i stil med: Alla kallar det ju bara för Linux, det är meningslöst att försöka definiera mer precisa begrepp, även om det är korrekt, för ingen fattar det. Förutom att jag tror detta vore felaktigt och föraktfullt mot bokens förhoppningsvis självständigt tänkande läsare, så är min vision av mitt eget författarskap att detta handlar om att lyfta andra till samma nivå som jag själv, inte att jag skall sänka mig till några ospecificerade andras låga nivå. Ett liknande resonemang gäller valet av begreppet fri mjukvara istället för den populära termen öppen källkod (engelska: Open Source). Den senare är något jag uppfattar som mest förvirrande. Denna bok innehåller ingen ordlista. Den har däremot ett omfattande index där du kan hitta de ställen där orden är definierade i sitt rätta sammanhang, på så vis läser du lite mer och lär dig lite mer än du skulle gjort om du bara fått definitionen på ett ord. När det dyker upp en fotnot i texten 4 betyder detta att det i fotnoten finns mer utbroderande anmärkningar som skulle kunna verka onödigt förvirrande vid en första genomläsning. Om du just har läst något som verkade intressant och stöter på en fotnot, bör du läsa fotnoten för mer information. Fotnoter används ibland även för utvikande förklaringar om något är lite oklart, t.ex. om jag använder ett begrepp som kanske inte är allmänt vedertaget, samt för hänvisningar till vissa källor. 4 D.v.s. en sådan här 6

13 1.4 Bäst-före-datum En litteraturhänvisning av det här slaget[28] anger en källa där du hitta de originaltexter som citeras, eller läsa mer om något specifikt ämne. En litteraturlista som svarar mot dessa nummer återfinns i slutet av boken, före indexet. 1.4 Bäst-före-datum När jag sist gav mig tid att skriva en fackbok som berörde tekniska områden fick jag på ett direkt vis erfara att litteratur av detta slag har en synnerligen kort halveringstid. På samma vis kan denna text komma att revideras, beroende på tid och möjlighet. Vad beträffar referenserna till Internet sist i boken är dessa väl närmast att betrakta som ett skämt, men den som har tillgång till ett arkiv med Internetfiler av typen The Wayback Machine kan kanske kolla vad som fanns på de angivna URL:erna vid angivet datum. Internetadresser som anges direkt i texten eller i fotnoter är naturligtvis inte heller inhuggna i sten. 1.5 Datorvetenskaperna Nu några ord om de fackmänniskor som eventuellt skulle kunna ha nytta av denna bok. Det finns minst fem akademiska discipliner som sysslar med datorer. Att känna till dessa och deras inriktning och deras anhängares egenheter är nödvändigt för att kunna bedöma värdet och relevansen av den information de producerar: Datalogi är läran om datorns teoretiska aspekter, i synnerhet programmering och programvarukonstruktion. Sorteringsalgoritmer, operativsystem, artificiell intelligens och diverse matematisk exercis som relaterar direkt till datorer och inte primärt till matematik är populärt bland anhängare av denna disciplin. Favoritapplikation: graftraversering på polynomiell tid. Förebild: Donald Knuth. Datorkommunikation är läran om hur datorer kommunicerar i nätverk. Detta område behandlar köteori, nättopologi, datorsäkerhet, protokoll o.s.v. Företrädarna älskar routrar, twisted-pair-kabel, analyser av DoS-attacker 5 och buffer overflow och allt annat som gör livet värt att leva. Favoritapplikation: webbserver. Förebild: Agner Krarup Erlang. 5 DoS, Denial of Service, är avsiktliga överbelastningsattacker riktade mot olika former av nätverkstjänster. 7

14 Kapitel 1 Inledning Datorteknik är läran om hur datorer konstrueras rent elektroniskt. Vilka processorer och minnen du skall välja, hur de skall sättas samman, hur du tillverkar en egen ASIC eller FPGA o.s.v. är kära ämnen för de som studerar denna disciplin. De flesta är datoringenjörer. Favoritapplikation: styrsystem på kisel. Förebild: Charles Babbage. Numerisk analys är en matematisk disciplin för vars skull de första datorerna byggdes på 1950-talet. Företrädarna sysslar med att lösa matematiska problem och framställa approximativa lösningar till matematiska problem med hjälp av datorer. Favoritapplikation: iterativ lösning av differentialekvation. Förebild: Isaac Newton. Systemvetenskap går ut på att bygga system och när jag ställt frågan till de som arbetar inom detta område har de till och med satt ett frågetecken efter påståendet att de system en systemvetare arbetar med måste innehålla en dator. Området förknippas med förkortningen ADB vilket utläses Automatisk Databehandling. System av den typ som systemvetare gärna arbetar med tenderar att inbegripa framför allt databaser, arbetsflöden och dokumenthantering. Deras huvudsakliga verksamhet är att automatisera ekonomiska och administrativa stödsystem. Genom användning av datorer blir detta enklare än det var på den tiden då kartotek fick användas. Favoritapplikation: stock-ticker (en rullande list som visar börskurser). Förebild: Bill Gates. Förhoppningen är att boken skall kunna förstås och användas till dagligdags av lärjungar till alla fem disciplinerna, och är ni inte akademiker så kan ni säkert ändå känna en dragning till någon av ovanstående beskrivningar. Det praktiska användandet av ett operativsystem, vilket denna bok handlar om, faller på ett märkligt vis mellan dessa vetenskaper. Traditionellt sett är praktiskt användande av teknik en yrkesutbildning, och anses kanske inte fint nog att lära ut vid universitet, vad vet jag. 1.6 Något grundläggande om operativsystem För att föra en diskussion runt något fordras att samtalsparterna i någon mån talar samma språk. För detta syfte presenteras här en snabbkurs, eller som anglosaxerna säger, crash course i grundläggande operativsystemteori. Detta är dock ingen bok om operativsystem i största allmänhet, och innehållet är därför sparsmakat; den som önskar exakt 8

15 1.6 Något grundläggande om operativsystem kunskap i detta område rekommenderas att läsa någon av de utmärkta böcker i ämnet som producerats. 6 De första datorer som människan skapade saknade operativsystem. I begynnelsen skrevs ett program genom att byta plats på kablar i Z3 som tillverkades i Nazityskland år 1941, den första generellt programmerbara dator som någonsin skapats. Innan dess fanns det specialdatorer, som bara vara byggda för att utföra en enda sak, ibland var de inte ens digitala siffermaskiner utan analogimaskiner som representerade tal med strömmar, spänningar, vattennivåer eller pneumatiskt tryck. Dessa var avledningar av de första reglertekniska systemen. Efter Z3 kom ENIAC, den första helt elektroniska datorn, som färdigställdes i USA år Den var byggd av elektronrör och programmerades också enbart med kablar. Efter den kom sedan datorer, oftast under namnet matematikmaskier att uppstå i en strid ström. Programmeringssystemen utvecklades så att programmen kunde matas in på hålkort istället för med kablar, och resultaten kom ut på hålkort de också. Beräkningsförloppet kunde följas på lampor. På 1960-talet utvecklades de första operativsystem som kallades operativsystem, bland dem OS/360 från IBM och snart därefter MUL- TICS 7 som var ett forskningsprojekt som bedrevs av MIT, AT&T Bell Labs och General Electric. Dessa operativsystem var utformade för datorer som hade skärm och tangentbord i form av en enklare terminalskrivmaskin, och ett kunde interagera med användaren via skrivna kommandon. När hemdatorerna (ibland kallade mikrodatorer) dök upp under och 1980-talen, saknade de i princip operativsystem och hade därför backat i datorernas evolutionära utveckling. Det vanligaste var istället att när en hemdator slogs på startades en interaktiv tolk för programspråket BASIC. De första versionerna av IBM PC hade exempelvis denna egenhet, om användaren inte hade stoppat in en diskett med ett operativsystem i datorn. Därefter fick hemdatorerna också operativsystem: bit för bit byggdes de på med operativsystem, så att de blev som riktiga datorer. Vad menar vi egentligen med ett operativsystem? Den saken är inte helt klar. En av de bästa förklaringar jag känner till är att tänka evolutionärt: först får program skrivas för en viss dator, på ett vis som är specifikt för just den datorn. Inga delar av dessa program kan återanvändas på någon annan dator. Efter hand som datorn används uppstår behov av att återvända vissa ständigt återkommande 6 Se exempelvis Abraham Silberschatz bok Operating System Concepts[28]. 7 Multiplexed Information and Computing Service var tänkt att leverera datorkraft till företag och hushåll på samma vis som elektricitet och vatten. 9

16 Kapitel 1 Inledning Figur 1.1: En hålremsa med en s.k. bootstrap-loader till en gammal dator av märket Hewlett-Packard. funktioner, så att hjulet inte behöver uppfinnas på nytt för varje program. För Datasaab D21, en hiskelig rad av kylskåp som under en tid tillverkades i den stora byggnad som ligger snett bakom Linköpings järnvägsstation, fanns exempelvis programbibliotek med matematiska funktioner (såsom matrismultiplikationer och andra operationer besläktade med lineär algebra) på stora rullband som kunde användas istället för att tillverka helt nya program varje gång. De återanvändbara delarna får till sist en sammanhållen struktur och kallas då för ett operativsystem, och alla som använder datorn förutsätter att det finns där. På så vis är ett modernt operativsystem summan av de saker som har befunnits vara bra att återanvända. Användargränssnittet, rutiner för att läsa in data från tangenbord och hårddiskar, rutiner för att skriva ut och lagra data, rutiner för att kommunicera med datornätverk. Allt detta samlas i operativsystemet. De nya datorprogram som skrivs kan sedan räkna med att operativsystemet redan finns där i någon form. De absolut mest grundläggande delarna av operativsystemet brukar vara inbyggda i datorn i form av ett ROM 8 vid leverans och kallas då ibland för BIOS efter engelskans Basic Input/Output System. Dessa har då rollen av att starta upp och initialisera hårdvaran och sedan ladda in det egentliga operativsystemet. Den specifika funktion som laddar in 8 ROM är en engelsk akronym som utläses Read Only Memory, ett halvledarminne som bara kan läsas, ej skrivas. 10

17 1.6 Något grundläggande om operativsystem resten av operativsystemet kallas då ofta bootstrap loader, eller kort boot loader. Detta namn kommer från tanken på att en dator s.a.s. lyfter sig själv i håret när operativsystemet startas egentligen behövs nämligen ett operativsystem för att kunna starta ett operativsystem, men bootstrap:en är ett undantag som löser upp detta moment 22. En bootstrap är en sådan där ögla som sitter baktill på en stövel (engelska: boot) och sinnebilden här är alltså en person som lyfter upp sig själv genom att ta tag i denna ögla och dra, något som den legendariske Baron von Münchhausen sade sig kunna göra. Någon form av minimal BIOS finns nästan alltid, ett äldre sådant kan beskådas i figur 1.1. Programmet på bilden laddas in i datorn och startas, varefter datorn är redo att läsa datorprogram från andra hålremsor och magnetskivor. I senare tid används begreppet boot loader även om ett litet program som ligger först på datorns hårddisk och som väljer och laddar in ett operativsystem som finns på denna hårddisk. Vi kommer senare att stifta bekantskap med två sådana program: LILO (Linux Loader) och GNU GRUB (GNU GRand Unified Bootloader) Konstruktionshierarkier Det som är ovan springer ur det som är inunder, och det som är inunder springer ur det som är ovan, men allt utgår från Det Endas mirakel. 10 Hermes Trismegistos smargdtavla Inom alla tekniska vetenskaper konstrueras system enligt hierarkiska modeller av komponenter, vare sig de är fysiska och tillverkade av materia, eller de är virtuella och manifesterar sig i den fysiska världen bara på det mikroskopiska planet. Detta hierarkiska komponenttänkande manifesterar sig i sprängskisser över tekniska apparater där barn kan identifiera beståndsdelarna, eller ingenjörers ritningar med noggrann dokumentation av alla ingående detaljer var för sig och lika noggranna instruktioner för hur de skall sättas samman. Vi lär oss tidigt detta grundläggande förhållande till teknik, så grundläggande skulle jag gissa, att den som inte greppar just detta förmodligen aldrig kan förstå teknik ordentligt. I min barndom var det en gul bok i stort format med titeln Så funkar det av Joe Kauffman som lärde mig teknikens inre logik. 9 Detta avhandlas på sidan Min översättning av den engelska översättningen av den latinska översättningen av den arabiska källan. (Tillhör den alkemiska traditionen.) 11

18 Kapitel 1 Inledning VDD A A B B F A B F GND Figur 1.2: Här syns hur ett datorchip konstrueras från byggelement till mer abstrakta hierarkier, längst till vänster en förenkling av det faktiska fysiska kretsmönstret på kiselbrickan, som formar de fyra komplementära CMOS-transistorerna. Längst till höger den logiska schemasymbol som symboliserar hela detta kretsmönster. Komponenttänkandet är första nyckeln till att förstå all teknik. Komponenttänkandet är hierarkiskt på så vis att mindre komponenter bildar större komponenter. Den fysiska datorn består av en låda av metall eller plast, med ett eller flera kretskort inuti, anslutna till omvärlden via kontakter. Kretskorten består av elektroniska komponenter och ledningstrådar. De elektriska komponenterna består av olika kemiska föreningar, ledningsbanorna av koppar. En digitalelektronisk komponent består av anslutningspinnar, en plastkapsel och en kiselbricka. Kiselbrickan är fotografiskt etsad med dopade halvledarmönster som utgör logiska grindar. De dopade områdena består av avsiktliga föroreningar av olika grundämnen. Och så vidare, ändra ner till subatomära nivåer som vi inte fullt förstår oss på än. På samma vis kan den logiska konstruktionen i ett operativsystem delas ned i en rad hierarkiska nivåer. Det är en vanlig missuppfattning att tekniska system består av en strikt hierarki detta är felaktigt de närmaste nivåerna interagerar på ett intrikat vis, och även avlägsna nivåer påverkar varandra. På så vis är ett operativsystem mer som en levande kropp där de olika organen påverkar varandra och bara helhetens harmoni räknas. Den andra nyckeln för att förstå tekniken i ett operativsystem är att det är indelat i skikt. Detta innebär att komponenterna är ordnade över eller under varandra med hänsyn tagen till viss funktionalitet. Detta hänger starkt samman med komponenttänkandet, ty varje komponent kan täcka en eller flera nivåer av funktionalitet, men sällan en och en halv nivå. Vanligtvis täcker den bara en enda. I figur 6.3 på sidan 219 ser 12

19 1.6 Något grundläggande om operativsystem du till exempel hur många skikt av abstraktioner som döljer sig mellan användargränssnittet i ett GNU/Linux-system och den hårdvara som faktiskt till sist gör jobbet. Grundtanken är följande: Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 En sak som befinner sig på nivå 1 skall i idealfallet inte behöva bekymra sig om vad som finns på nivå 3, utan skall bara utformas på så vis att nivå 2 kan kommunicera med den. Detta ger en hierarkisk åtskillnad mellan två nivåer av abstraktion. Det är underförstått att det som finns på en lägre nivå är mer detaljerat inte nödvändigtvis mer komplicerat eller viktigare än det som finns på en högre nivå. Saker som finns på en högre nivå är ackumulerade och överordnade, men måste fylla upp krav från underliggande nivåer. Om vi till detta tankesätt lägger anmärkningen att ett system på en viss nivå följer sin egen dynamik, och inte bara kan förstås i termer av de underliggande komponenter det består av, kallas den resulterande synen för holism. Tanken att en helhet kan beskrivas bara som summan av ett antal komponenter skulle däremot kunna kallas för atomism. Att intuitivt förstå både delarna och helheten är kärnan för all förståelse av teknologi. Det är nödvändigt att ha en sådan syn för att förstå datorer. Huruvida en sådan världssyn är tillämplig inom naturvetenskapen i stort där t.ex. kvarkar bygger atomer, som bygger molekyler, som bygger celler, som bygger organ, som bygger levande varelser är en annan fråga. Datorsystem är medvetet konstruerade av komponenter, som lagts samman så att de bildar en ny, självständig enhet. De är alltså konstruerade på ett holistiskt vis, och skall förstås holistiskt. 11 Det finns andra sätt att förstå datorer. Ett vanligt är ceremoniellt och liknar ett religion: användaren lär sig att upprepa ett visst beteende, som denne varken förstår eller kan förklara. Användaren har lappar 11 Nå, det har funnits eller finns i mindre grad datorsystem som inte konstruerats på detta vis. Operativsystem som skrevs för datorer med trumminnen kunde t.ex. optimeras för att synkroniseras med trummans rotationshastighet. Här förekom inte ens någon avskiljning mellan maskin och program då är det inte fråga om att de här två nivåerna (maskinen och datorprogrammet) kan uppfattas som system som skall betraktas oberoende av varandra längre, eftersom det ena så klart bär spår av det andra. Det finns också datorprogram av allehanda slag som genom brist på struktur fått en karaktär som knappast kan kallas holistisk. XFree86 (se avsnitt 6 på sidan 213) brukar ibland framhållas som ett sådant. 13

20 Kapitel 1 Inledning Figur 1.3: Kärnan i operativsystemet. med steg-för-steg-beskrivningar för att utföra varje liten uppgift på sin dator. Användaren har ingen mental modell för hur det som finns inuti datorn är uppbyggt utan ser den som en svart låda. Det här beteendet för tanken till magi, och förklarar varför utomstående ibland kan uppfatta en datorteknikers arbete som ren magi: det ser nämligen bara ut som en lång rad obegripliga manövrar eftersom denne saknar en tillämplig förklaringsmodell. GNU/Linux är medvetet uppbyggt på ett vis som uppmuntrar och möjliggör en djup förståelse för hur systemet är sammansatt och hur de olika delarna samverkar. Lär dig tänka i termer av hierarkiska nivåer, och du lär dig förstå datorer Operativsystemets hierarkier Med ordet system i operativsystem ligger underförstått att det är ett system av komponenter. Om det inte var på det viset skulle det knappast kunna kallas för ett system. Då skulle vi kanske kalla det för operativmonolit, operativatom eller något liknande som ger uttryck för att det är fråga om en odelbar enhet. Alla någorlunda moderna operativsystem består av komponenter; hundratals, tusentals eller tiotusentals beroende på hur grovt du sållar. I en dator kan den innersta delen av operativsystemet, den viktigaste komponenten illustreras i figur 1.3. Här finns en kärna i centrum, runt vilken flera lager av nötmassa lindat sig. I ett GNU/Linux-system utgörs kärnan bara av en enda komponent; dess kärna är vad som kallas monolitisk. Emellertid visar det sig, om vi tittar närmare på kärnan, att den faktiskt består av moduler, d.v.s. komponenter, den också. 12 I Intel sammanhang talas om olika 12 Se avsnitt 5.4 på sidan

Att använda GNU/Linux

Att använda GNU/Linux Att använda GNU/Linux Linus Walleij ONLINEVERSIONEN - TRYCKNING FÖRBJUDEN Jag har sålt rättigheterna att trycka den här boken till Studentlitteratur, det betyder att du inte får trycka egna exemplar av

Läs mer

Open Source - Program och hur man väljer

Open Source - Program och hur man väljer Open Source - Program och hur man väljer Copyright 2007, 2008 Marcus Rejås Rejås Datakonsult Jag ger härmed rätten till alla att nyttja denna presentation på alla sätt som anses lämpliga

Läs mer

Linux på skrivbordet - Myt eller möjlighet

Linux på skrivbordet - Myt eller möjlighet Linux på skrivbordet - Myt eller möjlighet Copyright 2003, 2004 Marcus Rejås Rejås Jag ger härmed rätten till alla att nyttja denna presentation på alla sätt som anses lämpliga så länge

Läs mer

Svenska Linuxföreningen. Fri programvara Mycket mer än bara gratis 1(29)

Svenska Linuxföreningen. Fri programvara Mycket mer än bara gratis 1(29) Fri programvara Mycket mer än bara gratis Copyright 2005,2006 Marcus Rejås Jag ger härmed rätten till alla att nyttja denna presentation på alla sätt som anses lämpliga så länge som syftet

Läs mer

Operativsystem och användargränssnitt

Operativsystem och användargränssnitt Operativsystem och användargränssnitt Som du fick läsa tidigare behöver datorn förutom hårdvara också ett program för att hantera hårdvaran, dvs. ett operativsystem. Denna sida behandlar bland annat följande

Läs mer

Open Source och Linux

Open Source och Linux En sammanställning om Open Source och Linux S T F I N G E N J Ö R S U T B I L D N I N G A B I N F O R M AT I O N S T E K N O L O G I KUNGSBROPLAN 3 A BOX 1080 101 39 STOCKHOLM TELEFON 08-586 386 00 FAX

Läs mer

Operativsystem. Innehåll. Operativsystemets funktion. Vad är ett OS? Vart hittar men ett OS? OS hanterar processorns resurser

Operativsystem. Innehåll. Operativsystemets funktion. Vad är ett OS? Vart hittar men ett OS? OS hanterar processorns resurser Innehåll Operativsystem Vad är operativsystem och hur fungerar de Vad är ett OS? Syfte Att tillåta flera program att köra samtidigt Att fungera som ett abstraktionslager mot hårdvaran Att hantera olika

Läs mer

Fö 7: Operativsystem. Vad är ett operativsystem? Målsättning med operativsystem. Styr operativsystemet datorn?

Fö 7: Operativsystem. Vad är ett operativsystem? Målsättning med operativsystem. Styr operativsystemet datorn? Fö 7: Operativsystem Introduktion. Klassificering. Vad är ett operativsystem? Program som kontrollerar andra andra program. Gränssnitt mellan användare och hårdvaran. Kärnan. Historisk översikt. Typeset

Läs mer

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration

Läs mer

Allmänt om programvaror och filer i Windows.

Allmänt om programvaror och filer i Windows. Allmänt om programvaror och filer i Windows. Vart sparade du dokumentet? I Word. Jag har fått detta svar mer än en gång när jag försökt hjälpa någon att hitta ett dokument som de tappat bort i sin dator.

Läs mer

Definition DVG A06. Varför operativsystem? Operativsystem. Översikt. - Vad är ett operativsystem?

Definition DVG A06. Varför operativsystem? Operativsystem. Översikt. - Vad är ett operativsystem? DVG A06 Operativsystem, mm Definition Den del av systemet som hanterar all hårdvara och all mjukvara. Kontrollerar: -alla filer -alla enheter -varje del av minnet -varje ögonblick av processortiden (-nätverk

Läs mer

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration

Läs mer

Handbok Fjärranslutning till skrivbord. Brad Hards Urs Wolfer Översättare: Stefan Asserhäll

Handbok Fjärranslutning till skrivbord. Brad Hards Urs Wolfer Översättare: Stefan Asserhäll Handbok Fjärranslutning till skrivbord Brad Hards Urs Wolfer Översättare: Stefan Asserhäll 2 Innehåll 1 Inledning 5 2 Protokollet Remote Frame Buffer 6 3 Använda Fjärranslutning till skrivbord 7 3.1 Ansluta

Läs mer

Introduktion till programmering. Undervisning. Litteratur och examination. Lärare. Föreläsning 1

Introduktion till programmering. Undervisning. Litteratur och examination. Lärare. Föreläsning 1 Kursinfo Introduktion till programmering Undervisning Föreläsning 1 Kursinformation Inloggning, filsystem, kommandotolk några inledande exempel Föreläsningar Fem föreläsningar, vardera 45 minuter. Allmänna

Läs mer

Övningar - Datorkommunikation

Övningar - Datorkommunikation Övningar - Datorkommunikation 1. Förklara skillnaden på statisk och dynamisk IP konfiguration. Ange även vad som krävs för att dynamisk IP konfiguration ska fungera. 2. Förklara följande förkortningar

Läs mer

Kursupplägg. Examination. Föreläsning 1: Intro till kursen och. Kursmaterial. programmering. Kursboken: Programmera med a multimedia approach

Kursupplägg. Examination. Föreläsning 1: Intro till kursen och. Kursmaterial. programmering. Kursboken: Programmera med a multimedia approach Föreläsning 1: Intro till kursen och Kursens hemsida http://www.it.uu.se/edu/course/homepage/prog1/esvt10 Studentportalen http://www.studentportalen.uu.se Kursmaterial Kursbok Kursprogramvara Tips: Installera

Läs mer

Datorn föds. http://www.youtube.com/watch?v=anrjsigryjw

Datorn föds. http://www.youtube.com/watch?v=anrjsigryjw Datorkunskap Vad är en dator Datorer är maskiner som utför uppgifter och beräkningar med hjälp av givna instruktioner eller program. Datorer arbetar genom att låta maskin- och programvara interagera. Maskinvara

Läs mer

Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering

Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering Kursens hemsida http:www.it.uu.se/edu/course/homepage/prog1/vt11 Studentportalen http://www.studentportalen.uu.se Lärare: Tom Smedsaas, Tom.Smedsaas@it.uu.se

Läs mer

www.drakbutiken.se IDE USB kabel Windows XP, Vista 7 löäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäz [Version 1.4, 2009-11-01] www.drakbutiken.

www.drakbutiken.se IDE USB kabel Windows XP, Vista 7 löäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäz [Version 1.4, 2009-11-01] www.drakbutiken. qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk www.drakbutiken.se IDE USB kabel

Läs mer

Programmering för alla!

Programmering för alla! Programmering för alla! Inspirationsseminarium för lärare i grundskola och gymnasium Björn Regnell Professor Datavetenskap, LTH, Lunds universitet lth.se/programmera Video http://www.svt.se/nyheter/sverige/krav-pa-att-elever-lar-sig-programmera

Läs mer

Talsystem Teori. Vad är talsystem? Av Johan Johansson

Talsystem Teori. Vad är talsystem? Av Johan Johansson Talsystem Teori Av Johan Johansson Vad är talsystem? Talsystem är det sätt som vi använder oss av när vi läser, räknar och skriver ner tal. Exempelvis hade romarna ett talsystem som var baserat på de romerska

Läs mer

Svenska Föreningen för Upphovsrätt 5 november 2002. Mikael Pawlo Något om öppen kod, öppen text och öppen musik

Svenska Föreningen för Upphovsrätt 5 november 2002. Mikael Pawlo Något om öppen kod, öppen text och öppen musik Svenska Föreningen för Upphovsrätt 5 november 2002 Mikael Pawlo Något om öppen kod, öppen text och öppen musik 2 minuter upphovsrätt Traditionell licensiering Fri programvara Öppen källkod Öppet innehåll

Läs mer

Utvecklingen av ett tidregistrerings- och faktureringssystem

Utvecklingen av ett tidregistrerings- och faktureringssystem Datavetenskap Opponenter: Anders Heimer & Jonas Seffel Respondenter: Daniel Jansson & Mikael Jansson Utvecklingen av ett tidregistrerings- och faktureringssystem Oppositionsrapport, C-nivå 2006:10 1 Sammanfattat

Läs mer

Decentraliserad administration av gästkonton vid Karlstads universitet

Decentraliserad administration av gästkonton vid Karlstads universitet Datavetenskap Opponent(er): Markus Fors Christian Grahn Respondent(er): Christian Ekström Per Rydberg Decentraliserad administration av gästkonton vid Karlstads universitet Oppositionsrapport, C/D-nivå

Läs mer

FileMaker. Köra FileMaker Pro 10 på Terminal Services

FileMaker. Köra FileMaker Pro 10 på Terminal Services FileMaker Köra FileMaker Pro 10 på Terminal Services 2004 2009, FileMaker, Inc. Med ensamrätt. FileMaker, Inc. 5201 Patrick Henry Drive Santa Clara, Kalifornien 95054, USA FileMaker, filmappslogotypen,

Läs mer

Guide för Innehållsleverantörer

Guide för Innehållsleverantörer Library of Labs Content Provider s Guide Guide för Innehållsleverantörer Inom LiLa ramverket är innehållsleverantörer ansvariga för att skapa experiment som "LiLa Learning Objects", att ladda upp dessa

Läs mer

Grundläggande datorkunskap

Grundläggande datorkunskap Grundläggande datorkunskap Vissa nybörjare känner sig väldigt osäkra Man kan förstora texten på skärmen genom att trycka på Ctrl + SeniorNet Lidingö 2014-11-10 Mamma får en gammal dator av sin son men

Läs mer

Kort om World Wide Web (webben)

Kort om World Wide Web (webben) KAPITEL 1 Grunder I det här kapitlet ska jag gå igenom allmänt om vad Internet är och vad som krävs för att skapa en hemsida. Plus lite annat smått och gott som är bra att känna till innan vi kör igång.

Läs mer

2005-06-02 1 Open Source-licenser

2005-06-02 1 Open Source-licenser 2005-06-02 1 Open Source-licenser Open Source-licenser NEA Nätverket för Elektroniska Affärer Advokat Sofia Geilert 2005-06-02 2 Open Source-licenser Open Source-licenser Antal olika licenser för open

Läs mer

Grundkurs i programmering - intro

Grundkurs i programmering - intro Grundkurs i programmering - intro Linda Mannila 4.9.2007 Dagens föreläsning Allmän kursinformation: mål, syfte, upplägg, examination, litteratur, etc. Hur arbetar en dator? Hur vi får datorn att förstå

Läs mer

Introduktion till programmering och Python Grundkurs i programmering med Python

Introduktion till programmering och Python Grundkurs i programmering med Python Introduktion till programmering och Python Hösten 2009 Dagens lektion Vad är programmering? Vad är en dator? Filer Att tala med datorer En första titt på Python 2 Vad är programmering? 3 VAD ÄR PROGRAMMERING?

Läs mer

Programmering för alla!

Programmering för alla! Programmering för alla! del 1 Lärarlyftet Teknik 7-9, 2014-09-01 Björn Regnell Professor Datavetenskap, LTH, Lunds universitet lth.se/programmera Agenda 09:00-10:00 Introduktion; kursens upplägg Varför

Läs mer

Handbok KMix Gaurav Chaturvedi Utvecklare: Christian Esken Utvecklare: Helio Chissini de Castro Utvecklare: Brian Hanson Översättare: Stefan Asserhäll

Handbok KMix Gaurav Chaturvedi Utvecklare: Christian Esken Utvecklare: Helio Chissini de Castro Utvecklare: Brian Hanson Översättare: Stefan Asserhäll Gaurav Chaturvedi Utvecklare: Christian Esken Utvecklare: Helio Chissini de Castro Utvecklare: Brian Hanson Översättare: Stefan Asserhäll 2 Innehåll 1 Inledning 5 2 Huvudfönster 6 2.1 Arkivalternativ.......................................

Läs mer

Engineering Bases viktigaste egenskaper

Engineering Bases viktigaste egenskaper Engineering Bases viktigaste egenskaper Med Engineering Base intåg på den Svenska marknaden är det många företag som inom de närmaste åren kommer att se över strategin kring sitt CAD system och utvecklingen

Läs mer

Handbok KAppTemplate. Anne-Marie Mahfouf Översättare: Stefan Asserhäll

Handbok KAppTemplate. Anne-Marie Mahfouf Översättare: Stefan Asserhäll Anne-Marie Mahfouf Översättare: Stefan Asserhäll 2 Innehåll 1 Inledning 5 2 Att använda KAppTemplate 6 3 Vilken mall behöver du? 9 3.1 C++ mallen för ett grafiskt användargränssnitt i KDE 4................

Läs mer

Apple Remote Desktop 3. Viktor Glemme Systemingenjör - Apple glemme.v@euro.apple.com 2006-06-07

Apple Remote Desktop 3. Viktor Glemme Systemingenjör - Apple glemme.v@euro.apple.com 2006-06-07 Apple Remote Desktop 3 Viktor Glemme Systemingenjör - Apple glemme.v@euro.apple.com 2006-06-07 Datorer Kontrollerade datorer har 40% lägre TCO! Kontrollerad Hård och mjukvara Drift Administration Slutanvändare

Läs mer

SW3674. Snabbguide. Eee PC 900 Serierna 15G06Q0136D0

SW3674. Snabbguide. Eee PC 900 Serierna 15G06Q0136D0 SW3674 Snabbguide Eee PC 900 Serierna 15G06Q0136D0 Starta din Eee PC Dessa är endast snabbinstruktioner för användning av din Eee PC. Läs hela manualen för detaljerad information. 1 1. Installera batteripaketet

Läs mer

Introduktion till programmering, hösten 2011

Introduktion till programmering, hösten 2011 Föreläsning 1 Programmering är ett hantverk. Det betyder att man inte kan läsa sig till den förmågan, man måste träna och man tränar genom att skriva mer och mer avancerade program. Programmering förutsätter

Läs mer

Kryptering. Av: Johan Westerlund Kurs: Utveckling av webbapplicationer Termin: VT2015 Lärare: Per Sahlin

Kryptering. Av: Johan Westerlund Kurs: Utveckling av webbapplicationer Termin: VT2015 Lärare: Per Sahlin Kryptering Av: Johan Westerlund Kurs: Utveckling av webbapplicationer Termin: VT2015 Lärare: Per Sahlin Inledning Den här rapporten ska hjälpa en att få insikt och förståelse om kryptering. Vad betyder

Läs mer

1642 uppfann Blaise Pascal världens första mekaniska räknemaskin. Den kunde både addera och subtrahera. Den kan ses som en föregångare till datorn.

1642 uppfann Blaise Pascal världens första mekaniska räknemaskin. Den kunde både addera och subtrahera. Den kan ses som en föregångare till datorn. Datorns utveckling 1642 uppfann Blaise Pascal världens första mekaniska räknemaskin. Den kunde både addera och subtrahera. Den kan ses som en föregångare till datorn. Tre decennier senare konstruerade

Läs mer

Tips och tricks. Några bra tips. Lägg till sökvägar

Tips och tricks. Några bra tips. Lägg till sökvägar 17 Tips och tricks Det är aldrig så bra att det inte kan bli bättre och det finns alltid saker som har en viss benägenhet att gå fel I det här kapitlet kommer vi att ge dig några tips på hur du kan förbättra

Läs mer

Handbok Fyra i rad. Martin Heni Eugene Trounev Benjamin Meyer Johann Ollivier Lapeyre Anton Brondz Översättare: Stefan Asserhäll

Handbok Fyra i rad. Martin Heni Eugene Trounev Benjamin Meyer Johann Ollivier Lapeyre Anton Brondz Översättare: Stefan Asserhäll Martin Heni Eugene Trounev Benjamin Meyer Johann Ollivier Lapeyre Anton Brondz Översättare: Stefan Asserhäll 2 Innehåll 1 Inledning 5 2 Hur man spelar 6 3 Spelets regler, strategier och tips 7 3.1 Fjärranslutningar......................................

Läs mer

FileMaker Pro 12. Använda Fjärrskrivbord med

FileMaker Pro 12. Använda Fjärrskrivbord med FileMaker Pro 12 Använda Fjärrskrivbord med FileMaker Pro 12 2007-2012 FileMaker, Inc. Med ensamrätt. FileMaker, Inc. 5201 Patrick Henry Drive Santa Clara, Kalifornien 95054, USA FileMaker och Bento är

Läs mer

Kursplaner för Administartör IT-System Innehåll

Kursplaner för Administartör IT-System Innehåll Kursplaner för Administartör IT-System Innehåll Hårdvara och operativsystem (15 Yhp)... 2 Advanced Enterprise System Administration (25 yhp)... 2 Advanced Linux Security (25 yhp)... 2 CCNA (35 yhp)...

Läs mer

Open Source - Utmaningar och fördelar

Open Source - Utmaningar och fördelar Open Source - Utmaningar och fördelar Johan Hübner Emil Dicksved 16 mars 2011 Agenda Vad är open source? Historik och utveckling över tid Krav på open source-licenser Översiktlig genomgång av några vanliga

Läs mer

System S. Datorarkitektur - en inledning. Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer. den mest abstrakta synen på systemet

System S. Datorarkitektur - en inledning. Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer. den mest abstrakta synen på systemet Datorarkitektur - en inledning Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer System S den mest abstrakta synen på systemet A B C Ett högnivåperspektiv på systemet a1 b1 c1 a2 b3 b2 c2 c3 En mera

Läs mer

Egna genvägar. Subhashish Pradhan T.C. Hollingsworth Översättare: Stefan Asserhäll

Egna genvägar. Subhashish Pradhan T.C. Hollingsworth Översättare: Stefan Asserhäll Subhashish Pradhan T.C. Hollingsworth Översättare: Stefan Asserhäll 2 Innehåll 1 Inledning 4 2 Hantera genvägar och grupper 4 2.1 Lägga till grupper...................................... 4 2.2 Lägga till

Läs mer

Inledande programmering med C# (1DV402) Introduktion till C#

Inledande programmering med C# (1DV402) Introduktion till C# Introduktion till C# Upphovsrätt för detta verk Detta verk är framtaget i anslutning till kursen Inledande programmering med C# vid Linnéuniversitetet. Du får använda detta verk så här: Allt innehåll i

Läs mer

Vad är ett dokument? Gör så här

Vad är ett dokument? Gör så här Orsaken till att man överhuvudtaget använder en dator är ju för att genomföra ett arbete, producera ett resultat eller skapa något. Man skriver ett brev, ritar en bild eller kanske gör en kalkyl av något

Läs mer

Handbok Förstoringsglaset. Sarang Lakare Olaf Schmidt Översättare: Stefan Asserhäll

Handbok Förstoringsglaset. Sarang Lakare Olaf Schmidt Översättare: Stefan Asserhäll Sarang Lakare Olaf Schmidt Översättare: Stefan Asserhäll 2 Innehåll 1 Inledning 6 2 Att använda Förstoringsglaset 7 2.1 Ändra del av skärmen som ska förstoras......................... 7 2.2 Fler funktioner

Läs mer

Win95/98 Nätverks Kompendium. av DRIFTGRUPPEN

Win95/98 Nätverks Kompendium. av DRIFTGRUPPEN Win95/98 Nätverks Kompendium av DRIFTGRUPPEN Sammanfattning Vad håller jag i handen? Detta är en lättförståelig guide till hur man lägger in och ställer in nätverket i Windows 95 och 98 Efter 6 (sex) enkla

Läs mer

SharpdeskTM R3.2. Installationsguide Version 3.2.03

SharpdeskTM R3.2. Installationsguide Version 3.2.03 SharpdeskTM R3.2 Installationsguide Version 3.2.03 Upphovsrätt 2000-2005 av Sharp Corporation. Eftertryck förbjudet. Reproduktion, adaptation eller översättning utan föregående skriftligt tillstånd är

Läs mer

Steg 1 Minnen, mappar, filer Windows 7

Steg 1 Minnen, mappar, filer Windows 7 Steg 1 Minnen, mappar, filer Windows 7 Maj -13 Liljedalsdata.se Liljedalsdata Steg 1 Sida 1 Inledning Välkommen till denna kurs. Att jobba med datorer är ofta som att jobba med matematik. Det nya bygger

Läs mer

Rekommenderad felsökning av dator innan service

Rekommenderad felsökning av dator innan service Rekommenderad felsökning av dator innan service Rekommenderad felsökning av dator innan service Detta dokument beskriver åtgärder som kan testas för att utesluta mjukvarufel innan en Mac skickas in på

Läs mer

Så enkelt byter du Windows mot Zorin

Så enkelt byter du Windows mot Zorin Så enkelt byter du Windows mot Zorin 7 Linux-versionen som liknar Windows 7 7 Kör vissa vanliga Windows-program 7 Lättanvänt och helt gratis. Så installerar du Windows-utmanaren Zorin OS Att använda Linux

Läs mer

Din manual CANON LBP-3300 http://sv.yourpdfguides.com/dref/536449

Din manual CANON LBP-3300 http://sv.yourpdfguides.com/dref/536449 Du kan läsa rekommendationerna i instruktionsboken, den tekniska specifikationen eller installationsanvisningarna för CANON LBP-3300. Du hittar svar på alla dina frågor i CANON LBP-3300 instruktionsbok

Läs mer

Inledande programmering med C# (1DV402) Introduktion till programmering

Inledande programmering med C# (1DV402) Introduktion till programmering Introduktion till programmering Upphovsrätt för detta verk Detta verk är framtaget i anslutning till kursen Inledande programmering med C# vid Linnéuniversitetet. Du får använda detta verk så här: Allt

Läs mer

Minnesisolering för virtuella maskiner en hypervisorstudie

Minnesisolering för virtuella maskiner en hypervisorstudie 1.Introduktion 1.1 Inledning Den senaste trenden inom IT-världen är cloud computing (molntjänster). Molntjänster har uppnått stor popularitet både hos IT-chefer och ekonomichefer inom stora företag. Molntjänster

Läs mer

TILLÄMPNINGAR INOM DATORTEKNIK

TILLÄMPNINGAR INOM DATORTEKNIK TILLÄMPNINGAR INOM DATORTEKNIK I detta kapitel skall vi titta lite närmare på några specifika tillämpningar inom datorteknik som har anknytning till El och Energiprogrammet. Om du som läser denna kurs

Läs mer

I. Krav på terminaler för telefonistprodukter 1. II. Krav på server och klient till Telefonistöd och Kalenderkoppling 4

I. Krav på terminaler för telefonistprodukter 1. II. Krav på server och klient till Telefonistöd och Kalenderkoppling 4 TELIA CENTREX KRAV PÅ TERMINALER / SERVRAR Innehållsförteckning I. Krav på terminaler för telefonistprodukter 1 II. Krav på server och klient till Telefonistöd och Kalenderkoppling 4 III. Krav på server

Läs mer

Administratör IT-system Kursplan

Administratör IT-system Kursplan Administratör IT-system Kursplan Administratör IT-system Kursöversikt Obligatoriska kurser Kurs Poäng Advanced Enterprise System Administration 25 CCNA 45 CCNA Security 20 Drift i virtuella miljöer 20

Läs mer

Svensk version. Introduktion. Lådans innehåll. Specifikationer. PU052 Sweex 2 Port USB 2.0 & 2 Port FireWire PC Card

Svensk version. Introduktion. Lådans innehåll. Specifikationer. PU052 Sweex 2 Port USB 2.0 & 2 Port FireWire PC Card PU052 Sweex 2 Port USB 2.0 & 2 Port FireWire PC Card Introduktion Först och främst tackar vi till ditt köp av detta Sweex 2 Port USB 2.0 & 2 Port FireWire PC Card. Med detta kort kan du enkelt lägga till

Läs mer

Handbok KSystemLog. Nicolas Ternisien

Handbok KSystemLog. Nicolas Ternisien Nicolas Ternisien 2 Innehåll 1 Använda KSystemLog 5 1.1 Inledning........................................... 5 1.1.1 Vad är KSystemLog?................................ 5 1.1.2 Funktioner......................................

Läs mer

QuickTime Streaming Server, en introduktion

QuickTime Streaming Server, en introduktion [Översättning saknas] Relaterat: Webbpublicering och Quicktime Streaming från miki Information om hur man lägger upp webbdokument och Quicktime-filmer för streaming från filservern miki. (140) Svenskt

Läs mer

Systemkrav/Rekommendationer

Systemkrav/Rekommendationer Pyramid Business Studio, version 3.40A Version 1.4 - (12082) Systemkrav och rekommendationer för Pyramid Business Studio för användning med Microsoft Windows. Anvisningarna gäller från version 3.40A. För

Läs mer

Systemkrav/Rekommendationer

Systemkrav/Rekommendationer Pyramid Business Studio, version 3.40B Version 1.5 - (130924) Systemkrav och rekommendationer för Pyramid Business Studio för användning med Microsoft Windows. Anvisningarna gäller från version 3.40B.

Läs mer

Handbok Svarta lådan. Nicolas Roffet Robert Cimrman Philip Rodrigues Lauri Watts Översättare: Stefan Asserhäll

Handbok Svarta lådan. Nicolas Roffet Robert Cimrman Philip Rodrigues Lauri Watts Översättare: Stefan Asserhäll Nicolas Roffet Robert Cimrman Philip Rodrigues Lauri Watts Översättare: Stefan Asserhäll 2 Innehåll 1 Inledning 5 2 Hur man spelar 6 3 Spelets regler, strategier och tips 7 3.1 Spelregler..........................................

Läs mer

DDR PC SOFTWARE 2 RELEASENOTES VERSION 2.5. Swerob Service AB Global Robot Parts AB

DDR PC SOFTWARE 2 RELEASENOTES VERSION 2.5. Swerob Service AB Global Robot Parts AB DDR PC SOFTWARE 2 RELEASENOTES VERSION 2.5 Swerob Service AB Global Robot Parts AB Beskrivning DDR PC Software 2 används för att hantera SD-kortet från DDR i en vanlig PC. Ett SD-kort till DDR är indelat

Läs mer

Microsoft Office historik. - making IT easier

Microsoft Office historik. - making IT easier Microsoft Office historik Word 1983 September Word 1.0 släpptes Den absolut första versionen av Word. Släpptes till MS-DOS Kunde ha flera dokument öppna på en gång Hade stöd för mus (vilket var ganska

Läs mer

Installationsinstruktioner

Installationsinstruktioner knfbreader Mobile kreader Mobile Installationsinstruktioner Copyright 2009 knfbreading Technology, Inc. www.knfbreader.eu Alla rättigheter förbehållna. Andra företagsnamn och produkter är varumärken eller

Läs mer

NSi Output Manager Vanliga frågor och svar. Version 3.2

NSi Output Manager Vanliga frågor och svar. Version 3.2 NSi Output Manager Vanliga frågor och svar Version 3.2 I. Allmän produktinformation 1. Vad finns det för nyheter i NSi Output Manager 3.2? I NSi Output Manager 3.2 finns det flera förbättringar på serversidan,

Läs mer

Vilket moln passar dig bäst?

Vilket moln passar dig bäst? Vilket moln passar dig bäst? Idag diskuteras ofta huruvida man ska kliva in i molnets underbara värld eller inte, men sällan om skillnaderna mellan olika moln och vilka tillämpningar som är lämpliga att

Läs mer

Introduktion till programmering. Programspråk och paradigmer

Introduktion till programmering. Programspråk och paradigmer Introduktion till programmering Programspråk och paradigmer Vad är ett programspråk? Aprogramming languageis a formal constructedlanguagedesigned to communicate instructions to a machine, particularly

Läs mer

Datorns utveckling. Bild av ENIAC

Datorns utveckling. Bild av ENIAC Datorns utveckling År 1936 konstruerade den tyska ingenjörsstudenten Konrad Zuse den första elektroniska datorn, Z1, samt en rad andra datorer de förstördes 1944 när Berlin bombades under andra världskriget.

Läs mer

Elisabet Stöök Konsult SAS Institute AB Copyright 2003, SAS Institute Inc. All rights reserved.

Elisabet Stöök Konsult SAS Institute AB Copyright 2003, SAS Institute Inc. All rights reserved. Administrera din SAS miljö med SAS Metadata Server och SAS Management Console. Elisabet Stöök Konsult SAS Institute AB Copyright 2003, SAS Institute Inc. All rights reserved. SAS Intelligence Value Chain

Läs mer

Kurskatalog 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Kurskatalog 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SFÖRTECKNING 1. RFID-Kurser... 2 1.1. RFID Grundkurs... 2 1.2. RFID Fortsättningskurs... 3 1.3. RFID dator programmering... 4 1.4. RFID Systemadministration... 5 1.5. RFID Aktiv Systemadministration...

Läs mer

HP:s dockningsstation Referenshandbok

HP:s dockningsstation Referenshandbok HP:s dockningsstation Referenshandbok Copyright 2008 Hewlett-Packard Development Company, L.P. Microsoft är ett registrerat varumärke tillhörande Microsoft Corporation. Informationen i detta dokument kan

Läs mer

Med koppling till EmiWeb

Med koppling till EmiWeb Datavetenskap Opponent(er): Jonas Brolin Mikael Hedegren Respondent(er): David Jonsson Fredrik Larsson Webbaserad släktträdsmodul Med koppling till EmiWeb Oppositionsrapport, C/D-nivå 2005:xx 1 Sammanfattat

Läs mer

KURSMÅL WINDOWS STARTA KURSEN

KURSMÅL WINDOWS STARTA KURSEN KURSMÅL WINDOWS Detta är en introduktionskurs för dig som är nybörjare. Du kommer att få bekanta dig med datorns viktigaste delar och lära dig grunderna i operativsystemet Windows, vilket är en förutsättning

Läs mer

WINTEXT SERVER/ WINTEXT32 integrerad texttelefoni i tele- och datornät

WINTEXT SERVER/ WINTEXT32 integrerad texttelefoni i tele- och datornät WINTEXT SERVER/ WINTEXT32 integrerad texttelefoni i tele- och datornät Projektbeskrivning och funktionsspecifikation Henrik Karlsson, AmuHadar 1 2003-11-24 Innehållsförteckning Sammanfattning sid 2 Mål

Läs mer

Steg 1 Minnen, mappar, filer Windows 8

Steg 1 Minnen, mappar, filer Windows 8 Steg 1 Minnen, mappar, filer Windows 8 Feb -14 Liljedalsdata.se Liljedalsdata Steg 1 W8 Sida 1 Inledning Välkommen till denna kurs. Att jobba med datorer är ofta som att jobba med matematik. Det nya bygger

Läs mer

LAJKA-GUIDE. Så kör du. Windows på din Mac. 7 Fler spel och program 7 Enklare än Bootcamp 7 Körs direkt i OSX 7 Helt gratis

LAJKA-GUIDE. Så kör du. Windows på din Mac. 7 Fler spel och program 7 Enklare än Bootcamp 7 Körs direkt i OSX 7 Helt gratis Så kör du Windows på din Mac 7 Fler spel och program 7 Enklare än Bootcamp 7 Körs direkt i OSX 7 Helt gratis. Så kör du Windows på din Mac Virtualbox gör din Mac till en pc Du behöver inte köra Bootcamp

Läs mer

Lathund Blanketthotell Komma igång

Lathund Blanketthotell Komma igång Lathund Blanketthotell Komma igång Introduktion Denna lathund innehåller lite samlade råd och tips för de som ska använda tjänster från NT Smartwork. (För de som redan börjat använda Blanketthotellet finns

Läs mer

Bilaga KeyControl Felsökning

Bilaga KeyControl Felsökning Bilaga: Felsökning 1. Allmänt Genom att ge så detaljerad information som möjligt om problemet och de operationer som föregick problemet underlättas supporten. Du viktigaste komponenterna är - Operativsystemet

Läs mer

Kom igång med. Windows 8. www.datautb.se DATAUTB MORIN AB

Kom igång med. Windows 8. www.datautb.se DATAUTB MORIN AB Kom igång med Windows 8 www.datautb.se DATAUTB MORIN AB Innehållsförteckning Grunderna i Windows.... 1 Miljön i Windows 8... 2 Startskärmen... 2 Zooma... 2 Snabbknappar... 3 Sök... 4 Dela... 4 Start...

Läs mer

Installera SoS2000. Kapitel 2 Installation Innehåll

Installera SoS2000. Kapitel 2 Installation Innehåll Kapitel 2 Installation Innehåll INSTALLATION MDAC och ODBC...2 Installera SoS2000 i arbetsplatsen...2 SoS2000 serverprogramvara...2 SoS2000 och övriga Office program...3 Avinstallera SoS2000...3 Brandväggar...3

Läs mer

Konfigurera Xenta från Babs

Konfigurera Xenta från Babs Konfigurera Xenta från Babs Nedan följer en instruktion hur du konfigurerar din nya Xenta terminal från Babs PayLink med JobOffice Kassa. Om du känner dig osäker på det här, kontakta någon lokal data-

Läs mer

Norton 360 Online Användarhandbok

Norton 360 Online Användarhandbok Användarhandbok Norton 360 Online Användarhandbok Dokumentation version 1,0 2007 Symantec Corporation. Med ensamrätt. Den licensierade programvaran och dokumentationen betraktas som kommersiell programvara

Läs mer

Grattis till ett bra köp!

Grattis till ett bra köp! Grattis till ett bra köp! Du har valt världens ledande programvara för skydd av din dator. ZoneAlarm har bara i Sverige 100.000-tals användare och programmet finns att köpa i de flesta välsorterade databutiker

Läs mer

1. Flervalsfråga Andel

1. Flervalsfråga Andel Page 1 of 8 Kursutvärdering Tillbaka till Välj resultat Antal svar: 39 1. Flervalsfråga Andel Vilken kvalitet upplever du att kursen har hållit sammantaget? Mycket låg 5,1% Låg 20,5% Godtagbar 43,6% Hög

Läs mer

Boot Camp Installationshandbok

Boot Camp Installationshandbok Boot Camp Installationshandbok Innehåll 3 Introduktion 3 Det här behöver du 4 Installationsöversikt 4 Steg 1: Leta efter uppdateringar 4 Steg 2: Förbered din Mac för Windows 4 Steg 3: Installera Windows

Läs mer

Systemkrav WinServ II Edition Release 2 (R2)

Systemkrav WinServ II Edition Release 2 (R2) Systemkrav WinServ II Edition Release 2 (R2) Observera: Alla rekommendationer är aktuella vid den tid då dokumentet publicerades och visar den senaste informationen för nödvändig mjukvara. Systemkrav för

Läs mer

Datagrund Vista. Grundläggande filhantering

Datagrund Vista. Grundläggande filhantering Datagrund Vista Grundläggande filhantering 1 Datagrund Vista Mer Windows, bilder och filhantering Det här materialet är avsett för den som genomgått de första två kurserna i Datagrund för Vista. Författare

Läs mer

DATOR- OCH KOMMUNIKATIONSTEKNIK

DATOR- OCH KOMMUNIKATIONSTEKNIK DATOR- OCH KOMMUNIKATIONSTEKNIK Ämnet dator- och kommunikationsteknik ger en grund för yrkesmässig verksamhet med installationer och underhåll av hård- och mjukvara. Ämnet behandlar också grundläggande

Läs mer

Kort-kort om utdelade användarkonton och datormiljön på NADA

Kort-kort om utdelade användarkonton och datormiljön på NADA Kort-kort om utdelade användarkonton och datormiljön på NADA UNIX-konto, användaridentitet Namn Du har fått ett konto med ett användarnamn bestående av prefixet ip99_ och ytterligare tre bokstäver. Dessa

Läs mer

Boot Camp Installationshandbok

Boot Camp Installationshandbok Boot Camp Installationshandbok Innehåll 3 Introduktion 3 Det här behöver du 4 Installationsöversikt 4 Steg 1: Leta efter uppdateringar 4 Steg 2: Förbered din Mac för Windows 4 Steg 3: Installera Windows

Läs mer

LABORATION 1 Pingpong och Installation av Server 2008 R2

LABORATION 1 Pingpong och Installation av Server 2008 R2 LABORATION 1 Pingpong och Installation av Server 2008 R2 Laboranter: Kurs: Klass: Operativsystem 1 HT12 DD12 Handledare: Hans Ericson Martin Andersson Utskriftsdatum: 2012-08-29 Mål Laborationen skall

Läs mer

Programmering. Hur, var, när och varför. 22 November. Lars Ohlén Tieto lars.ohlen@tieto.com

Programmering. Hur, var, när och varför. 22 November. Lars Ohlén Tieto lars.ohlen@tieto.com Programmering Hur, var, när och varför 22 November Lars Ohlén Tieto lars.ohlen@tieto.com Agenda Om mig Programmering Vad är? Varför kunna? Hur använda kunskapen? Framtiden Sammanfattning Q+A 2 Om mig Arbetat

Läs mer