Open Source och Linux

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Open Source och Linux"

Transkript

1 En sammanställning om Open Source och Linux S T F I N G E N J Ö R S U T B I L D N I N G A B I N F O R M AT I O N S T E K N O L O G I KUNGSBROPLAN 3 A BOX STOCKHOLM TELEFON FAX

2 Linux mycket på gång... Linux Linux är en allmän term som hänvisar till ett Unix-liknande operativsystem baserat på Linux-kärnan. Dess utveckling är ett av de mest framstående exemplen på fritt och öppet källkodssamarbete. Framgången bygger bland annat på att underliggande källkod kan användas, fritt ändras och distribueras både kommersiellt och icke-kommersiellt. Detta kan göras med någon underlicenser som t.ex. GNU GPL. Linux är främst känt för sin användning i servrar men kan även installeras på en mängd olika hårdvaror, i allt från inbyggda enheter, mobiltelefoner och även några klockor till superdatorer. Linux-distributioner, kan installeras både stationärt och i bärbara datorer. Detta har blivit allt vanligare under de senaste åren, delvis på grund av den mycket populära Ubuntu distributionen och framväxten av netbooks och alltmer flexibla mobiltelefoner s.k. smartphones. Namnet Linux syftar till Linux-kärnan, som ursprungligen skrevs 1991 av Linus Torvalds. Resten av systemet består av olika komponenter såsom Apache HTTP Server, X Window System. Det finns och olika typer av komponenter för grafisk presentation t.ex. GNOME och KDE-skrivbordet samt tjänster och filsystem från bl.a. GNU-projektet. Vanligast förekommande applikationer är lösningar med stationära Linux-system som kan innefatta Mozilla Firefox webbläsare och OpenOffice.org Office-paket. GNU-bidrag ligger till grund för Free Software Foundation med undernamnet GNU / Linux. Lite historia Operativsystemet Unix utvecklades vid slutet av 60-talet vid AT & T s Bell Laboratories i USA av Ken Thompson, Dennis Ritchie, Douglas McIlroy samt Joe Ossanna och släpptes Unix skrevs ursprungligen i assembler och senare skrevs den om i programspråket C av Dennis Ritchie1973. Dess breda tillgänglighet och överförbarhet beror på att den nu är skriven i C och innebär att UNIX antogs allmänt, kopierades och ändrades av akademiska institutioner och företag, som med sin design nu är inflytelserik med program till många typer av administrativa och realtidssystem. GNU GNU projektet lanserades 1983 av Richard Stallman med mål att skapa en komplett Unix-kompatibel programvara som helt bestod av fri programvara, arbetet påbörjades skapade Stallman Free Software Foundation och skrev GNU General Public License (GNU GPL) I början av 1990-talet var många av de program som krävs i ett operativsystem (t.ex. filsystem, kompilatorer, texteditorer, ett Unix-skal och en fönstersystemet) avslutade. Andra delar som drivrutiner, daemons och kärna hade till viss del stagnerat eller var ofullständiga. Linus Torvalds har sagt att om GNU-kärnan hade funnits tillgänglig vid 1991, skulle han inte ha valt att skriva sin egen kod. Minix Minix operativsystem var ett billigt liten Unix-liknande operativsystem, som utvecklats av Andrew S. Tanenbaum och var avsett för undervisning i datavetenskap (idag är Minix gratis och har omarbetats också för kommersiell användning) började Torvalds att arbeta vid Helsingfors universitet på en icke-kommersiell ersättning för Minix, detta arbete skulle senare bli Linuxkärnan. Linux och Linus Torvalds Torvalds började som sagt utveckla Linux på Minix. Arbetet med kod utvecklad för Minix gjorde att denna kod ursprungligen fungerade under Linux. Arbetet fortsatte och vidareutvecklingen av Linux-kärnan gjorde att det blev möjligt för Linux att fungera fristående. Senare arbete ledde till att GNU-applikationer ersatte Minix-kod. Genom kod från GNU-projektet, som är fritt tillgänglig, var det fördelaktigt att användas med det nyutvecklade Operativ Systemet. Eftersom koden är licensierad under GNU GPL kan den användas i andra projekt, så länge det också är släppt under samma eller med kompatibel licens. Då Linux-kärnan fungerar med komponenter från GNU-projektet, inledde Torvalds en övergång från sin ursprungliga licens (som förbjöd kommersiell omfördelning) till GNU GPL. Utvecklare har sedan dess arbetat för att integrera GNU komponenter med Linux för att göra det till ett funktionellt och fritt operativsystem. 2 Linux sammanställning STF Ingenjörsutbildning AB. Läs om vårt kursutbud på

3 Kommersiell och allmän spridning Linux används inom många områden, i allt från inbyggda system till superdatorer, och finns även för serverinstallationer. Populärt kan man säga att beroende på hur man sätter ihop Linux-kärnan med olika drivrutiner och applikationer skapas ett antal olika distributioner som erbjuds både kommersiellt eller är helt fria. Användningen av Linux-distributioner kommersiellt och i hemdatorer expanderar hela tiden. Många Linuxdistributioner har också vunnit i popularitet inom olika kommunala, lokala och statliga organisationer. Utanför Sverige har t.ex. den federala regeringen i Brasilien blivit känd för sitt stöd för Linux. Nyheter från ryska militären att skapa sin egen Linux-distribution har också spritts. Den indiska delstaten Kerala har gått så långt som att göra Linux obligatoriskt. Alla understatsorganisationer, gymnasieskolor ska köra Linux på sina datorer. I Kina används Linux uteslutande som operativsystem tillsammans med Loongson processorfamiljen för att uppnå teknisk självständighet. ABBs leverans av El-system till Kina krävde att systemen erbjöds med en Linux-distribution. I Spanien har vissa regioner utvecklat sina egna Linux-distributioner, och används i skolor och av statliga organisationer, som t.ex. gnulinex i Extremadura och Guadalinex i Andalusien. I Frankrike och Tyskland har man också vidtagit åtgärder för att agera för att bredare anta Linux. Linux-distributioner har också blivit populära i samband med den de nya minidatorer som allmänt kallas netbooks, med många enheter sålda har ASUS med Eee PC och Acer med Aspire One fått fram snabbstartade och relativt sett kraftfulla datorer med Linux-distributioner förinstallerade. Även marknaden för Smartphone har sett användningen av olika typer av Linux eller GNU-baserade lösningar öka. Med en förväntan och en stor ökning av olika terminaler och apparater som kommunicerar kan vi nog sia att denna marknad kommer att öka. Om man försöker att läsa av intresset ser det ut som bland annat Nokias, Sony-Ericssons, HTCs och Googles satsningar inom området kommer att öka. Inom mobilterminalmarknaden sker just nu stora arbeten med ramverk för operativsystem till mobila terminaler. För att nämna några projekt Maemo (Nokia), Android (Google), moblin (intel), LiMo (Vodaphone). Nuvarande utveckling Torvalds fortsätter att styra utvecklingen av Linux-kärnan. Stallman leder Free Software Foundation, som i sin tur stöder arbetet med GNU-komponenter och applikationer. Det finns även enskilda individer och företag som utvecklar kod för Linux-kärnan och som är fristående från GNU-anpassade komponenter och applikationer. De här utomstående komponenterna omfattar en stor mängd områden och kan omfatta både kernel-moduler, användarapplikationer och filsystem. Linux har blivit en storindustri med egen omfattande försäljning och med ett eget ekosystem. Kommersiella företag och individer kombinerar kod och skapar olika distributioner med en allt mer utvecklad Linux-kärna. GNUkomponenter och icke-gnu komponenter används idag för ytterligare anpassad paketering av programvara som i sin tur leder till olika former av Linux-distributioner. Design Ett Linux-baserat system är ett modulärt Unix-liknande operativsystem. Det hämtar mycket av sin grundkonstruktion från principer som fastställdes i Unix under och 1980-talet. Ett sådant system använder en monolitisk kärna. Linux-kärnan, som i sin tur hanterar processtyrning, nätverk perifera enheter och filsystemet. Drivrutiner är integrerade med kärnan. Separata projekt som gränssnitt mot kärnan är en stor del av systemets högre nivå av funktionalitet. GNU-userland är en viktig del i de flesta Linux-baserade system. Det ger den vanligaste tillämpningen av C-biblioteket ett populärt skal och många av de vanliga Unix-verktyg som utför många grundläggande operativsystems uppgifter. Det grafiska användargränssnittet (eller GUI) används av de flesta Linux-system och bygger på X Window System. Användargränssnitt Användarna kan kontrollera ett Linux-baserat system antingen genom ett textbaserat kommando interface (även kalllat CLI), eller ett grafiskt användargränssnitt (GUI). Ett annat sett är genom kontroller som hör ihop med tillhörande hårdvara (detta är vanligt för inbyggda system). För bärbara system, är standardvalet ett grafiskt användargränssnitt där CLI är tillgänglig via en terminalemulator eller på en separat virtuell konsol. På stationära maskiner, används ett flertal olika grafiska lösningar som KDE, GNOME och Xfce som är några av de mest populära användargränssnitten. En mängd ytterligare specialiserade eller anpassade användargränssnitt finns. Mest populära användargränssnitt körs ovanpå X Window Systemet (ofta helt enkelt kallas X ), som tillhandahåller nätöppenhet, vilket möjliggör att en grafisk applikation kan köras på en maskin som ska visas och kontrolleras från en annan. Linux sammanställning STF Ingenjörsutbildning AB. Läs om vårt kursutbud på 3

4 Andra GUI:n inkluderar Fönsterhanterare som t.ex. FVWM, och Window Maker. Window Manager erbjuder ett sätt att kontrollera placeringen och utseendet på enskilda programfönster, och interagerar enkelt med X Window System. Detta är ett mer minimalistisk mål än KDE eller GNOME vilka brukar kallas skrivbordsmiljöer. Ett Linux-system kontrolleras vanligtvis via CLI som är det traditionella sättet att interagera med ett Unix-system. En Linux-distribution specialgjord för servrar kan använda CLI som enda gränssnitt. Ett headless system kan köras utan ens en bildskärm och kan kontrolleras genom kommandorader via fjärrstyrda protokoll som SSH eller Telnet. De flesta lågnivå Linux komponenter, inklusive GNU-userland använder enbart CLI. CLI är särskilt lämpad för automatisering av återkommande eller fördröjda uppgifter, och ger mycket enkel kommunikation mellan processer. För att automatisera och förenkla återkommande kommandon kan s.k. shell scripting teknik användas. En grafisk terminalemulatorprogram används ofta för att komma åt CLI från en Linux desktop. Utveckling Linux är som nämnts ett Unix-liknande operativsystem som visar var Linux har sitt ursprung. Trots att det finns arkitektoniska likheter i projektet och att vissa begrepp delas som en del av POSIX-standarden, delar Linux inte någon icke-fri källkod med det ursprungliga Unix eller Minix. Linux-distribution Den grundläggande skillnaden mellan Linux och många andra populära operativsystem är att Linux-kärnan och andra komponenter är gratis och erbjuds via öppen källkod. Linux är inte det enda operativsystemet, även om det är den överlägset mest använda. Fria och öppna källkodlicenser bygger på principen om copyleft, ett slags ömsesidighet. Allt arbete som härrör från en copyleft koddel av programvara, är en copyleft själv. Den vanligaste fria programvarulicensen är GNU GPL som är en form av copyleft. GNU GPL används för Linux-kärnan och många av de komponenter som erbjuds från GNU-projektet. Linuxbaserade distributioner är avsedda och utvecklade för att kunna vara interoperatibla med andra operativsystem och är etablerade enligt allmänna datastandarder. Linux-system följer POSIX, SUS, ISO och ANSI-standarder där det är möjligt. Fria programvaruprojekt utvecklas i ett samarbetsprojekt ofta utvecklade oberoende av varandra. Det faktum att programvarulicenser uttryckligen tillåts att distribueras, ger en grund för allt större projekt. Dessa projekt samlar programvara som produceras av fristående projekt och göra den tillgänglig på en gång i form av en Linux-distribution. En Linux-distribution kallas en distribution när ett projekt som förvaltar en samling av programvara för tillämpning i ett programpaket görs tillgänglig för nedladdning och installation. Detta kan ske via nedladdning av distributionen t.ex. med en dator som har en nätverksanslutning mot Internet. Som användare kan man välja en passande distribution och sedan anpassa sitt operativsystem efter sitt specifika behov. Distributioner upprätthålls av individer, löst sammansatt team, frivilliga organisationer och kommersiella företag. En distribution kan installeras med hjälp av en CD som kan innehålla en distributionsspecifik mjukvara för installation och konfiguration. En pakethanterare tillåter senare paketuppgraderingar och ominstallationer. En distribution är ansvarig för att skapa en standardkonfiguration för den installerade Linux-kärnan. Tillsammans med den generella konfigurationen, inställningar för säkerhet och kommunikation, drivrutiner ges en integration av de olika mjukvarupaketen till en sammanhängande helhet. Communities En distribution drivs av dess utvecklare och användare. Vissa leverantörer utvecklar och finansiera sin egen utdelning på frivillig basis, Debian är ett välkänt exempel. Andra hävdar en gemenskap genom en version av deras kommersiella distributioner, exempel på detta är vad Red Hat gör med Fedora. Det finns lokala föreningar som kallas Linux Users Groups (LUGs) som ser till att deras distribution sprids. Många Internet-communities ger också stöd för Linux-användare och utvecklare. De flesta distributioner och fri programvara och open source-projekt har IRC chattrum eller diskussionsgrupper. Online-forum är en annan kanal för stöd. Typiska exempel är LinuxQuestions.org och Gentoo-forum. Man kan anmäla sig på olika Linux-sändlistor för att hålla sig informerad. Ofta förkommer det att ett visst ämne, t.ex. användning eller utveckling för en viss sändlista. Det finns flera tekniska webbplatser med Linux-fokus. Det finns tidskrifter om Linux som ofta inkluderar programvara eller kompletta Linux-distributioner. Man behöver inte hålla koll på allt utan kan välja att använda en allmänt spridd Linux-distribution. 4 Linux sammanställning STF Ingenjörsutbildning AB. Läs om vårt kursutbud på

5 Olika affärsmodeller Trots att Linux-distributioner är allmänt tillgängliga utan kostnad, försöker flera stora företag sälja, stödja och bidra till utvecklingen av komponenter i systemet av fri programvara. Det finns exempel från Dell, IBM, HP, Oracle, Sun Microsystems, Novell och Nokia för att nämna några. Ett antal företag, bland annat Red Hat, har byggt hela sin verksamhet kring Linux-distributioner. De tjänar pengar runt hela ekosystemet av sin Linux-distribution. Den fria programvarulicensen, som ett programpaket för en distribution bygger på, använder sig av Linux-kärnan ibland explicit kommersiellt. Förhållandet mellan en Linux-distribution som helhet och enskilda leverantörer kan ses som symbiotiskt. En vanlig affärsmodell för kommersiella leverantörer är avgifter för stöd, särskilt för affärsanvändare. Ett antal företag erbjuder en speciell verksamhet en unik version av sin distribution, och lägger till egna stödpaket och verktyg för att administrera och förenkla administrationen. En annan affärsmodell är att ge bort programvaran för att sälja hårdvara. Ytterligare exempel finns där man till en fri Linux-distribution kan köpa olika tjänster, dataspel eller annan interaktiv media. Mobiler baserade på Android är ett av flera sådana exempel! Sammanställning och översättningar av Martin Rawet Hösten 2009 Källor: Bland annat Linux.org, Free Software Foundation, GNU.org, Wikipedia m.fl. För mer information om STFs kursutbud inom Linux samt kursanmälan, kontakta: Martin Rawet, tfn , e-post: STFs hemsida ger dig tillgång till aktuella kurser, tider, priser, kursprogram och kataloger i pdf-format, nyheter, seminarier och ett helt nytt kundnät "Mina sidor" där du själv loggar in. Välkommen in du också på Linux sammanställning STF Ingenjörsutbildning AB. Läs om vårt kursutbud på 5

Open Source - Eller som vi säger, Fri programvara

Open Source - Eller som vi säger, Fri programvara Open Source - Eller som vi säger, Fri programvara Copyright 2006, 2007 Marcus Rejås Rejås Datakonsult, http://www.rejas.se Jag ger härmed rätten till alla att nyttja denna presentation

Läs mer

Svenska Linuxföreningen. Fri programvara Mycket mer än gratis 1(36) Copyright 2005, 2006 Marcus Rejås <marcus@rejas.se>

Svenska Linuxföreningen. Fri programvara Mycket mer än gratis 1(36) Copyright 2005, 2006 Marcus Rejås <marcus@rejas.se> Fri programvara Mycket mer än gratis Copyright 2005, 2006 Marcus Rejås Jag ger härmed rätten till alla att nyttja denna presentation på alla sätt som anses lämpliga så länge som syftet

Läs mer

Svenska Linuxföreningen. Fri programvara Mycket mer än bara gratis 1(29)

Svenska Linuxföreningen. Fri programvara Mycket mer än bara gratis 1(29) Fri programvara Mycket mer än bara gratis Copyright 2005,2006 Marcus Rejås Jag ger härmed rätten till alla att nyttja denna presentation på alla sätt som anses lämpliga så länge som syftet

Läs mer

Linux på skrivbordet - Myt eller möjlighet

Linux på skrivbordet - Myt eller möjlighet Linux på skrivbordet - Myt eller möjlighet Copyright 2003, 2004 Marcus Rejås Rejås Jag ger härmed rätten till alla att nyttja denna presentation på alla sätt som anses lämpliga så länge

Läs mer

Öppen/Fri programvara

Öppen/Fri programvara Öppen/Fri programvara, 19 januari 2003 1(13) Öppen/Fri programvara DENNA PRESENTATION ÄR INTE KLAR, KOMMENTARER MOTTAGES TACKSAMT. CyberRymden 2002-09-10 Marcus Rejås $Id: slides.tex,v

Läs mer

Open Source - Program och hur man väljer

Open Source - Program och hur man väljer Open Source - Program och hur man väljer Copyright 2007, 2008 Marcus Rejås Rejås Datakonsult Jag ger härmed rätten till alla att nyttja denna presentation på alla sätt som anses lämpliga

Läs mer

2005-06-02 1 Open Source-licenser

2005-06-02 1 Open Source-licenser 2005-06-02 1 Open Source-licenser Open Source-licenser NEA Nätverket för Elektroniska Affärer Advokat Sofia Geilert 2005-06-02 2 Open Source-licenser Open Source-licenser Antal olika licenser för open

Läs mer

Dedikerad Server Vilket operativsystem ska jag välja? Är ni i startgroparna och ska beställa en dedikerad server eller en virtuell server?

Dedikerad Server Vilket operativsystem ska jag välja? Är ni i startgroparna och ska beställa en dedikerad server eller en virtuell server? Vilket operativsystem ska jag välja? Är ni i startgroparna och ska beställa en dedikerad server eller en virtuell server? Att välja operativsystem kan vara svårt. Det kan vara svårt att förstå vilka konsekvenser

Läs mer

Svenska Linuxföreningen. Fri programvara Mycket mer än gratis 1(24) Copyright 2005 Marcus Rejås

Svenska Linuxföreningen. Fri programvara Mycket mer än gratis 1(24) Copyright 2005 Marcus Rejås Fri programvara Mycket mer än gratis Copyright 2005 Marcus Rejås Jag ger härmed rätten till alla att nyttja denna presentation på alla sätt som anses lämpliga så länge som syftet på något

Läs mer

Introduktion till hårdvara, mjukvara och operativsystem

Introduktion till hårdvara, mjukvara och operativsystem Introduktion till hårdvara, mjukvara och operativsystem Grundläggande operativsystem 1DV415 1 1 Lärare Marcus Wilhelmsson Universitetsadjunkt i datavetenskap Linux, UNIX (Solaris, OpenSolaris, Mac OS X),

Läs mer

Operativsystem och användargränssnitt

Operativsystem och användargränssnitt Operativsystem och användargränssnitt Som du fick läsa tidigare behöver datorn förutom hårdvara också ett program för att hantera hårdvaran, dvs. ett operativsystem. Denna sida behandlar bland annat följande

Läs mer

Open Source - Utmaningar och fördelar

Open Source - Utmaningar och fördelar Open Source - Utmaningar och fördelar Johan Hübner Emil Dicksved 16 mars 2011 Agenda Vad är open source? Historik och utveckling över tid Krav på open source-licenser Översiktlig genomgång av några vanliga

Läs mer

Svenska Linuxföreningen. Presentationens namn 1(24) Copyright 2004 Marcus Rejås

Svenska Linuxföreningen. Presentationens namn 1(24) Copyright 2004 Marcus Rejås Presentationens namn Copyright 2004 Marcus Rejås Jag ger härmed rätten till alla att nyttja denna presentation på alla sätt som anses lämpliga så länge som syftet på något sätt främjar

Läs mer

Denna presentation är inte klar, kommentarer mottages tacksamt! CyberRymden

Denna presentation är inte klar, kommentarer mottages tacksamt! CyberRymden Öppen/Fri mjukvara, 11 december 2002 1(13) Öppen/Fri mjukvara CyberRymden 2002-09-10 Marcus Rejås $Id: slides.tex,v 1.10 2002/12/11 20:15:40 rejas Exp $ http://www.rejas.net Made with

Läs mer

Programvaror - Jo, tack, det vill vi ha...

Programvaror - Jo, tack, det vill vi ha... Rejås 1(20) Programvaror - Jo, tack, det vill vi ha... Copyright 2006 Rejås Jag ger härmed rätten till alla att nyttja denna presentation på alla sätt som anses lämpliga så länge som syftet på något sätt

Läs mer

UNIX Introduktion UNIX. Datorerfarenhet. Vad menar man med operativsystem

UNIX Introduktion UNIX. Datorerfarenhet. Vad menar man med operativsystem UNIX Introduktion UNIX Inge Frick inge@nada.kth.se De datorer ni kommer att använda här är huvudsakligen SUN-maskiner som kör Solaris. Solaris är ett Unix operativsystem. Unix intro 2005 / Copyright Inge

Läs mer

Introduktion till Unix och Linux

Introduktion till Unix och Linux Introduktion till Unix och Linux TDDC66 Datorsystem och programmering Föreläsning (i) Peter Dalenius Institutionen för datavetenskap 2014-08-22 2 3 Vem riktar sig kursen till? Hjälp! Jag fattar noll! Rädda

Läs mer

Mer än bara gratis. Copyright (c) 2004 Marcus Rejås <marcus@rejas.se>

Mer än bara gratis. Copyright (c) 2004 Marcus Rejås <marcus@rejas.se> Linux Mer än bara gratis Copyright (c) 2004 Marcus Rejås Jag ger härmed rätten till alla att nyttja denna presentation på alla sätt som anses lämpliga så länge som syftet på något sätt

Läs mer

Introduktion till programmering. Undervisning. Litteratur och examination. Lärare. Föreläsning 1

Introduktion till programmering. Undervisning. Litteratur och examination. Lärare. Föreläsning 1 Kursinfo Introduktion till programmering Undervisning Föreläsning 1 Kursinformation Inloggning, filsystem, kommandotolk några inledande exempel Föreläsningar Fem föreläsningar, vardera 45 minuter. Allmänna

Läs mer

Introduktion till Linux. TDDC66 Datorsystem och programmering Föreläsning 1 Peter Dalenius Institutionen för datavetenskap

Introduktion till Linux. TDDC66 Datorsystem och programmering Föreläsning 1 Peter Dalenius Institutionen för datavetenskap Introduktion till Linux TDDC66 Datorsystem och programmering Föreläsning 1 Peter Dalenius Institutionen för datavetenskap 3 Vem riktar sig kursen till? Hjälp! Jag fattar noll! Rädda mig! Ska man trycka

Läs mer

Avslutning. Kapitel Komprimering av filer

Avslutning. Kapitel Komprimering av filer Kapitel 12 Avslutning I detta sista kapitel tittar vi på hur man kan installera program själv. I samband med det finns det anledning att titta på komprimering av filer och på filarkiv (som kan vara användbart

Läs mer

http://www.sverd.se/4-fria-upphovsrattslicenser/ Fria upphovsrättslicenser underlättar kunskapsdelning och lärande

http://www.sverd.se/4-fria-upphovsrattslicenser/ Fria upphovsrättslicenser underlättar kunskapsdelning och lärande http://www.sverd.se/4-fria-upphovsrattslicenser/ Fria upphovsrättslicenser underlättar kunskapsdelning och lärande Ebba Ossiannilsson, Lunds universitet Alma Taawo Fristående konsult Användning av fria

Läs mer

Programmering i C++ Kompilering från kommandoraden

Programmering i C++ Kompilering från kommandoraden Programmering i C++ Kompilering från kommandoraden Sven Gestegård Robertz Datavetenskap, LTH 9 november 2015 Sammanfattning Ibland vill man, av olika anledningar, inte använda en stor integrerad utvecklingsmiljö

Läs mer

Unix-miljöer i större sammanhang

Unix-miljöer i större sammanhang Unix-miljöer i större sammanhang Med tonvikt på Linux Andreas Johansson andjo@ida.liu.se TUS-gruppen IDA, LiU Unix-miljöer i större sammanhang p. 1 Introduktion Detta kommer att handla om datormiljön på

Läs mer

Operativsystem. Innehåll. Operativsystemets funktion. Vad är ett OS? Vart hittar men ett OS? OS hanterar processorns resurser

Operativsystem. Innehåll. Operativsystemets funktion. Vad är ett OS? Vart hittar men ett OS? OS hanterar processorns resurser Innehåll Operativsystem Vad är operativsystem och hur fungerar de Vad är ett OS? Syfte Att tillåta flera program att köra samtidigt Att fungera som ett abstraktionslager mot hårdvaran Att hantera olika

Läs mer

Från Standardsystem till Open Source. Det enda bestående är förändring

Från Standardsystem till Open Source. Det enda bestående är förändring Från Standardsystem till Open Source Det enda bestående är förändring För 30-40 år sedan fanns inte ordet affärssystem i ITvokabulären. Begreppet fanns inte alls med bland alla de olika akronymer som vi

Läs mer

Affärsmodeller kring fri programvara - Exempel och diskussionsunderlag

Affärsmodeller kring fri programvara - Exempel och diskussionsunderlag Rejås 1(16) Affärsmodeller kring fri programvara - Exempel och diskussionsunderlag Copyright 2006 Rejås Jag ger härmed rätten till alla att nyttja denna presentation på alla sätt som anses lämpliga så

Läs mer

Installationsmanual OpenOffice 3.0

Installationsmanual OpenOffice 3.0 Installationsmanual OpenOffice 3.0 Ursprungligen skapad av Georg Bredberg 2003-03-27 för OpenOffice 1.0 Uppdaterad och kortad 2009-01-07 för OpenOffice 3.0 av Folkbildningsnätets Fria Programvarugrupp

Läs mer

Operativsystem Lektion 1. Lärare. Schema. Kurssajten Finns på adressen. Jan Erik Moström. Set Norman

Operativsystem Lektion 1. Lärare. Schema. Kurssajten Finns på adressen. Jan Erik Moström. Set Norman Operativsystem Lektion 1 1 Lärare jem@cs.umu.se, B449 Lektioner etc Set Norman set@cs.umu.se, NAdv105 Labbar, labhandledning 2 Schema Notera att det finns ändringar i schemat!! Under perioden 1-8 mars

Läs mer

Kapitel 11. Program. 11.3 Att köra program. 11.1 Skript. 11.2 Interpreterande och kompilerande programspråk. 11.4 Att kompilera program

Kapitel 11. Program. 11.3 Att köra program. 11.1 Skript. 11.2 Interpreterande och kompilerande programspråk. 11.4 Att kompilera program Kapitel 11 Program Ett datorprogram är en samling instruktioner som beskriver något som en dator ska utföra. 11.1 Skript På s. 35 fick ni skapa skalskript textfiler med flera skalkommandon efter varann

Läs mer

Författare: Juha Söderqvist IT-GUI. Version 1.0. Datum

Författare: Juha Söderqvist IT-GUI. Version 1.0. Datum Författare: Juha Söderqvist IT-GUI Version 1.0 Datum 2017-08-18 Innehåll 1. Introduktion... 3 Human-computer interaction... 3 Grafiska användargränssnitt... 4 Operativsystem... 4 Xerox Alto Executive file

Läs mer

Datorer och datoranvändning Föreläsningar 2014/15. Föreläsning 1 Unix. Operativsystem. Unix

Datorer och datoranvändning Föreläsningar 2014/15. Föreläsning 1 Unix. Operativsystem. Unix Datorer och datoranvändning Föreläsningar 2014/15 Per Holm Per.Holm@cs.lth.se Unix 2 (lab 1) Lågnivåprogrammering 23 (lab 2) Datorns hårdvara 45 L A TEX 69 (lab 3) Internet 98 (lab 4) Operativsystem 117

Läs mer

Virtuell Server Tjänstebeskrivning

Virtuell Server Tjänstebeskrivning Virtuell Server Tjänstebeskrivning Inledning SoftIT tillhandahåller i samarbete med IP Only, tjänsten Virtuell Server, varigenom kunden erhåller serverkapacitet som Kunden får tillgång till genom SoftIT:s

Läs mer

Licenser - Jo, tack, men så få som möjligt

Licenser - Jo, tack, men så få som möjligt Rejås 1(22) Licenser - Jo, tack, men så få som möjligt Copyright 2006 Rejås Jag ger härmed rätten till alla att nyttja denna presentation på alla sätt som anses lämpliga så länge som syftet på något sätt

Läs mer

Svenska Linuxföreningen. Fri programvara Mer än bara gratis 1(17) Copyright 2006 Marcus Rejås <marcus@rejas.se>

Svenska Linuxföreningen. Fri programvara Mer än bara gratis 1(17) Copyright 2006 Marcus Rejås <marcus@rejas.se> Fri programvara Mer än bara gratis Copyright 2006 Marcus Rejås Jag ger härmed rätten till alla att nyttja denna presentation på alla sätt som anses lämpliga så länge som syftet på något

Läs mer

Mobile First Video on demand och livesändningar på Internet. Juni 2012

Mobile First Video on demand och livesändningar på Internet. Juni 2012 Mobile First Video on demand och livesändningar på Internet Juni 2012 1 Om detta dokument Marknaden och tekniken kring film (video on demand och livesändningar) på Internet utvecklas blixtsnabbt. Video

Läs mer

Policy för öppen källkod

Policy för öppen källkod CeHis Arkitekturledning Sida: 1 (12) Policy för öppen källkod RIV Tekniska Anvisningar Utgåva A, 2011-01- 20 Sida 1 (12) CeHis Arkitekturledning Sida: 2 (12) Utgåvehistorik Utgåva Datum Beskrivning Ändringarna

Läs mer

Handbok Fjärranslutning till skrivbord. Brad Hards Urs Wolfer Översättare: Stefan Asserhäll

Handbok Fjärranslutning till skrivbord. Brad Hards Urs Wolfer Översättare: Stefan Asserhäll Handbok Fjärranslutning till skrivbord Brad Hards Urs Wolfer Översättare: Stefan Asserhäll 2 Innehåll 1 Inledning 5 2 Protokollet Remote Frame Buffer 6 3 Använda Fjärranslutning till skrivbord 7 3.1 Ansluta

Läs mer

Installationshandbok för SunForum 3.2

Installationshandbok för SunForum 3.2 Installationshandbok för SunForum 3.2 Sun Microsystems, Inc. 901 San Antonio Road Palo Alto, CA 94303-4900 U.S.A. 650-960-1300 Artikelnummer 816-0875-10 Maj 2001, utgåva A1 Skicka kommentarer rörande den

Läs mer

SUSE Linux Enterprise Desktop 10

SUSE Linux Enterprise Desktop 10 Installationsguide för SUSE Linux Enterprise Desktop 10 SP1 SP1 Novell SUSE Linux Enterprise Desktop 10 SNABBSTART 16 mars 2007 www.novell.com Välkommen till SUSE Linux Enterprise Desktop Läs följande

Läs mer

Svenska Föreningen för Upphovsrätt 5 november 2002. Mikael Pawlo Något om öppen kod, öppen text och öppen musik

Svenska Föreningen för Upphovsrätt 5 november 2002. Mikael Pawlo Något om öppen kod, öppen text och öppen musik Svenska Föreningen för Upphovsrätt 5 november 2002 Mikael Pawlo Något om öppen kod, öppen text och öppen musik 2 minuter upphovsrätt Traditionell licensiering Fri programvara Öppen källkod Öppet innehåll

Läs mer

Produktinformation för Sun Enterprise 220R

Produktinformation för Sun Enterprise 220R Produktinformation för Sun Enterprise 220R Sun Microsystems, Inc. 901 San Antonio Road Palo Alto, CA 94303-4900 USA 650 960-1300 Fax 650 969-9131 Artikelnummer: 806-1715-10 Januari 2000, utgåva A Skicka

Läs mer

Introduktionshandbok för Sun Fire V445

Introduktionshandbok för Sun Fire V445 Introduktionshandbok för Sun Fire V445 Sun Microsystems, Inc. www.sun.com Art.nr. 819-7491-10 September 2006, utgåva A Skicka kommentarer om detta dokument till: http://www.sun.com/hwdocs/feedback Copyright

Läs mer

Prestandatest av sekventiella läs- och skrivoperationer i UNIX-liknande operativsystem 4 hp

Prestandatest av sekventiella läs- och skrivoperationer i UNIX-liknande operativsystem 4 hp Linnéuniversitetet Projektrapport Grundläggande Operativsystem 1DV415 Prestandatest av sekventiella läs- och skrivoperationer i UNIX-liknande operativsystem 4 hp Dennis Svensson, Jesper Åkerberg 8 januari

Läs mer

Kapitel 11. Program. 11.1 Skript. 11.3 Att köra program. 11.2 Interpreterande och kompilerande programspråk

Kapitel 11. Program. 11.1 Skript. 11.3 Att köra program. 11.2 Interpreterande och kompilerande programspråk Kapitel 11 Program Ett datorprogram är en samling instruktioner som beskriver något som en dator ska utföra. 11.1 Skript Om man lägger flera skalkommandon efter varann i en fil blir det ju en samling instruktioner

Läs mer

Innehåll Molntjänster... 4 Vad är detta?... 5 Cirkeln sluts... 6 The Cloud... 7 The Cloud (forts.)... 8 Definition av molntjänster...

Innehåll Molntjänster... 4 Vad är detta?... 5 Cirkeln sluts... 6 The Cloud... 7 The Cloud (forts.)... 8 Definition av molntjänster... 1 2 Innehåll Molntjänster... 4 Vad är detta?... 5 Cirkeln sluts... 6 The Cloud... 7 The Cloud (forts.)... 8 Definition av molntjänster... 9 Definition av molntjänster (forts.)... 11 Tjänster... 12 Skikt

Läs mer

Varje dag säkras 3 miljoner svenskars vattenförsörjning med Linux

Varje dag säkras 3 miljoner svenskars vattenförsörjning med Linux Varje dag säkras 3 miljoner svenskars vattenförsörjning med Linux Driftdatorsystem för att styra och övervaka Stockholms, Göteborgs och Malmös dricksvattenförsörjning Lösning driftsatt på Linux prisvärdhet

Läs mer

Övning 7. 1. Installation av Gentoo och/eller Arch Linux

Övning 7. 1. Installation av Gentoo och/eller Arch Linux Övning 7 1. Installation av Gentoo och/eller Arch Linux Målet med denna övning är att installera operativsystemet Gentoo Linux och/eller Arch Linux. Jag rekommenderar mycket starkt att faktiskt försöka

Läs mer

Inledning LAMP Perl Python.

Inledning LAMP Perl Python. ... 1 Inledning... 1 1. Linux, Apache, MySQL, PHP (LAMP)... 2 1.1 Linux... 2 1.2 Apache... 3 1.3 MySQL... 4 1.4 PHP... 5 2. Wordpress... 8 2.1 Databasen... 8 2.2 Installation av Wordpress... 9 2.3 Multisite...

Läs mer

Datorsystem och programmering

Datorsystem och programmering Datorsystem och programmering Peter Dalenius petda@ida.liu.se Institutionen för datavetenskap Linköpings universitet 2010-08-23 Målsättning Kursens syfte är dels att studenterna ska skaffa sig erfarenheter

Läs mer

Linuxadministration I 1DV417 - Laboration 1 Installation. Marcus Wilhelmsson 15 januari 2013

Linuxadministration I 1DV417 - Laboration 1 Installation. Marcus Wilhelmsson 15 januari 2013 Linuxadministration I 1DV417 - Laboration 1 Installation Marcus Wilhelmsson marcus.wilhelmsson@lnu.se 15 januari 2013 Innehåll 1 Inledning och mål 3 2 Material och genomförande 3 3 Förberedelseuppgifter

Läs mer

Öppen programvara. För ökad konkurrens, bättre interoperabilitet och lägre kostnader!

Öppen programvara. För ökad konkurrens, bättre interoperabilitet och lägre kostnader! Öppen programvara För ökad konkurrens, bättre interoperabilitet och lägre kostnader! Bakgrund Bristande konkurrens ger inlåsningseffekter och påverkar kostnaderna; alternativ viktigt; säkerhet; funktionella

Läs mer

Webbservrar, severskript & webbproduktion

Webbservrar, severskript & webbproduktion Webbprogrammering Webbservrar, severskript & webbproduktion 1 Vad är en webbserver En webbserver är en tjänst som lyssnar på port 80. Den hanterar tillgång till filer och kataloger genom att kommunicera

Läs mer

TEKNISK SPECIFIKATION. för TIDOMAT Portal version 1.7

TEKNISK SPECIFIKATION. för TIDOMAT Portal version 1.7 för version 1.7 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Krav för... 3 Systemskiss... 3 Systemkrav Server... 4 Operativsystem*... 4 Program i servern... 4 Databas... 5 SMTP inställningar för mail....

Läs mer

Hå rd- och mjukvårukråv såmt rekommendåtioner fo r 3L Pro from version 2013.Q3

Hå rd- och mjukvårukråv såmt rekommendåtioner fo r 3L Pro from version 2013.Q3 Hå rd- och mjukvårukråv såmt rekommendåtioner fo r 3L Pro from version 2013.Q3 För att 3L Pro skall fungera krävs att nedanstående hårdvarukrav och mjukvarukrav är uppfyllda. Viktigt är att tänka på att

Läs mer

seminarier& våren 2008 utbildningar

seminarier& våren 2008 utbildningar seminarier& våren 2008 utbildningar Zitac Consulting Zitac Consulting är ett teknikintensivt IT-företag som erbjuder produkter och tjänster inom huvudsakligen tre kompetensområden: teknik, webb samt grafisk

Läs mer

Projekt Fake för Virtutech

Projekt Fake för Virtutech Kungl. Tekniska Högskolan NADA 2D1954, Programutvecklingsprojektet för D3 Period 3-4, 2003 Grupp A6, Uppdrag 30e för Virtutech Projekt Fake för Virtutech Projektpresentation Lars Dobos Marcus Johansson

Läs mer

Handbok Simond. Peter H. Grasch

Handbok Simond. Peter H. Grasch Peter H. Grasch 2 Innehåll 1 Inledning 6 2 Använda Simond 7 2.1 Användarinställning.................................... 7 2.2 Nätverksinställning..................................... 9 2.3 Inställning

Läs mer

Systemkrav Tekis-Bilflytt 1.3

Systemkrav Tekis-Bilflytt 1.3 Systemkrav 1. Systemkrav Systemkrav 2015-06-09 2 (8) Systemkrav 1. Dokumentet beskriver de krav som systemet ställer på maskinvara och programvara i de servrar och klientdatorer som ska användas för systemet.

Läs mer

Operativsystem Introduktion

Operativsystem Introduktion Lärare Operativsystem Introduktion Jan Erik Moström jem+os@cs.umu.se Handledning Kurssajt Finns på www.cs.umu.se/kurser/tdbc33/vt06/ Mattias Linde linde@cs.umu.se Handledning www.cs.umu.se/kurser/tdbc33/vt06/jem

Läs mer

Lärare. Operativsystem. Handledning. Kurssajt. Schema. Lektioner. Jan Erik Moström

Lärare. Operativsystem. Handledning. Kurssajt. Schema. Lektioner. Jan Erik Moström Lärare Operativsystem Introduktion Jan Erik Moström jem+os@cs.umu.se Handledning Set Norman set@cs.umu.se Handledning Kurssajt Finns på www.cs.umu.se/kurser/tdbc28/vt05/ Innehåller: Schema Allmän info

Läs mer

Sokigo AB OVK 2.0. Pentium- eller AMD-processor (x64 processor) på 1,6 GHz Dual Core eller motsvarande.

Sokigo AB OVK 2.0. Pentium- eller AMD-processor (x64 processor) på 1,6 GHz Dual Core eller motsvarande. OVK 2 Systemkrav Dokument Datum / Date Signatur Sida / Page Systemkrav 2016-06-22 2 (6) OVK 2.0 Systemkrav för OVK2 Dokumentet beskriver de krav som systemet ställer på maskinvara och programvara i de

Läs mer

Operativsystem DVG A06. Definition. Varför operativsystem? - Vad är ett operativsystem?

Operativsystem DVG A06. Definition. Varför operativsystem? - Vad är ett operativsystem? Operativsystem DVG A06 Operativsystem, mm - Vad är ett operativsystem? - Hur fungerar det..? - Vad använder vi operativsystemet till? - Vilka olika operativsystem finns? 2 Definition Den del av systemet

Läs mer

Linuxadministration I 1DV417 - Laboration 7 SSH-magi och systemtrolleri. Marcus Wilhelmsson 6 mars 2013

Linuxadministration I 1DV417 - Laboration 7 SSH-magi och systemtrolleri. Marcus Wilhelmsson 6 mars 2013 Linuxadministration I 1DV417 - Laboration 7 SSH-magi och systemtrolleri Marcus Wilhelmsson marcus.wilhelmsson@lnu.se 6 mars 2013 Innehåll 1 Inledning och mål 3 2 Material och genomförande 3 3 Förberedelseuppgifter

Läs mer

FileMaker. Köra FileMaker Pro 10 på Terminal Services

FileMaker. Köra FileMaker Pro 10 på Terminal Services FileMaker Köra FileMaker Pro 10 på Terminal Services 2004 2009, FileMaker, Inc. Med ensamrätt. FileMaker, Inc. 5201 Patrick Henry Drive Santa Clara, Kalifornien 95054, USA FileMaker, filmappslogotypen,

Läs mer

Mobisma Support Policy nextg Mobile UC Client & MCB Server licenser

Mobisma Support Policy nextg Mobile UC Client & MCB Server licenser Mobisma Support Policy nextg Mobile UC Client & MCB Server licenser Datum: februari - 2014 Vid information kontakta: salesnordic@mobisma.com Inledning Denna presentation omfattar Mobismas supportpolicy

Läs mer

1 (107) Öppen programvara - Bilaga 1. Öppen Programvara. Bilaga 1: Utredning om Öppen Programvara

1 (107) Öppen programvara - Bilaga 1. Öppen Programvara. Bilaga 1: Utredning om Öppen Programvara 1 (107) Öppen Programvara Bilaga 1: Utredning om Öppen Programvara 2 (107) Innehållsförteckning 1 INTRODUKTION TILL ÖPPEN PROGRAMVARA... 4 1.1 KORT HISTORIK... 4 1.2 BEGREPP... 5 1.3 LICENSER... 11 1.4

Läs mer

Virtuell arbetsplats VDI Härryda Kommun. Alec Mägi Särnholm

Virtuell arbetsplats VDI Härryda Kommun. Alec Mägi Särnholm Virtuell arbetsplats VDI Härryda Kommun Härryda kommun Vi är drygt 34 000 invånare och befolkningen ökar. Yta: 290 kvadratkilometer. Det är tre mil från den östra gränsen till den västra. Hälften av ytan

Läs mer

IBM Maximo Asset Management Scheduler Version 7 Release 5.1. Installationshandbok

IBM Maximo Asset Management Scheduler Version 7 Release 5.1. Installationshandbok IBM Maximo Asset Management Scheduler Version 7 Release 5.1 Installationshandbok Anmärkning Läs informationen i Anmärkningar på sidan 9 innan du använder den här informationen och den produkt den handlar

Läs mer

Operativsystem. Informationsteknologi sommarkurs 5p, 2004. Agenda. Slideset 7. Exempel på operativsystem. Operativsystem

Operativsystem. Informationsteknologi sommarkurs 5p, 2004. Agenda. Slideset 7. Exempel på operativsystem. Operativsystem Informationsteknologi sommarkurs 5p, 2004 Mattias Wiggberg Dept. of Information Technology Box 337 SE751 05 Uppsala +46 18471 31 76 Collaboration Jakob Carlström Slideset 7 Agenda Exempel på operativsystem

Läs mer

Pyramid Print och Watcher - Installationsanvisning

Pyramid Print och Watcher - Installationsanvisning Pyramid Print och Watcher - Installationsanvisning Gäller Pyramid Business Studio version 3.42A och PBS Webb Version 1.0 - (141014) Installationshandbok för moduler i Pyramid Business Studio för användning

Läs mer

Handbok KAppTemplate. Anne-Marie Mahfouf Översättare: Stefan Asserhäll

Handbok KAppTemplate. Anne-Marie Mahfouf Översättare: Stefan Asserhäll Anne-Marie Mahfouf Översättare: Stefan Asserhäll 2 Innehåll 1 Inledning 5 2 Att använda KAppTemplate 6 3 Vilken mall behöver du? 9 3.1 C++ mallen för ett grafiskt användargränssnitt i KDE 4................

Läs mer

Hå rd- och mjukvårukråv såmt rekommendåtioner fo r 3L Pro from version 2013.Q2

Hå rd- och mjukvårukråv såmt rekommendåtioner fo r 3L Pro from version 2013.Q2 Hå rd- och mjukvårukråv såmt rekommendåtioner fo r 3L Pro from version 2013.Q2 För att 3L Pro skall fungera krävs att nedanstående hårdvarukrav och mjukvarukrav är uppfyllda. Viktigt är att tänka på att

Läs mer

Hur utvecklar man öppen källkod?

Hur utvecklar man öppen källkod? Hur utvecklar man öppen källkod? Göran Landgren, Informatik Dataföreningen tisdag 21 april 2009 Innehåll En förståelse av hur öppen källkod är viktigt även om man inte är intresserad av att syssla med

Läs mer

Handbok Spectacle. Boudhayan Gupta Boudhayan Gupta Översättare: Stefan Asserhäll

Handbok Spectacle. Boudhayan Gupta Boudhayan Gupta Översättare: Stefan Asserhäll Boudhayan Gupta Boudhayan Gupta Översättare: Stefan Asserhäll 2 Innehåll 1 Inledning 5 2 Starta Spectacle 6 3 Använda Spectacle 7 3.1 Ta en skärmbild....................................... 8 3.1.1 Lagringsinställning.................................

Läs mer

HIGs Remote Desktop Service med Linux

HIGs Remote Desktop Service med Linux Instruktion för Högskolan i Gävles Remote Desktop Services Sida1 av 5 HIGs Remote Desktop Service med Linux 2015-03-11 Göran Sandström, Version 1.1 Allmänt om Remote Desktop Services (RDS) RDS är ett sätt

Läs mer

1DV416 Windowsadministration I, 7.5hp MODULE 3 ACTIVE DIRECTORY

1DV416 Windowsadministration I, 7.5hp MODULE 3 ACTIVE DIRECTORY 1DV416 Windowsadministration I, 7.5hp MODULE 3 ACTIVE DIRECTORY Lecture content Today's lecture Directory Services Active Directory Overview Database Logical and Physical structure Installation 2013-12-

Läs mer

Vad är en databas? Databasutveckling Med MySQL/MariaDB

Vad är en databas? Databasutveckling Med MySQL/MariaDB Databasutveckling Med MySQL/MariaDB Copyright Mahmud Al Hakim mahmud@webacademy.se www.webacademy.se Vad är en databas? Från Wikipedia En databas (tidigare databank) är en samling information som är organiserad

Läs mer

open Opensource Oberoende av leverantör Samverkan Dela utvecklingsresultat Kontroll över utveckling Inga licenskostnader Uppfinn inte hjulet igen

open Opensource Oberoende av leverantör Samverkan Dela utvecklingsresultat Kontroll över utveckling Inga licenskostnader Uppfinn inte hjulet igen open Opensource Oberoende av leverantör Samverkan Kontroll över utveckling Dela utvecklingsresultat Inga licenskostnader Uppfinn inte hjulet igen Utveckling, inte licenskostnader Vanliga frågor om Opensource

Läs mer

Capitex dataservertjänst

Capitex dataservertjänst Capitex dataservertjänst Beskrivning Capitex dataservertjänst fungerar som en mellanhand för arbetet mellan klienterna och databasen. Detta reducerar frekvensen och storleken på den nätverkstrafik som

Läs mer

Handbok Dela Skrivbord. Brad Hards Översättare: Stefan Asserhäll

Handbok Dela Skrivbord. Brad Hards Översättare: Stefan Asserhäll Brad Hards Översättare: Stefan Asserhäll 2 Innehåll 1 Inledning 5 2 Protokollet Remote Frame Buffer 6 3 Använda Dela Skrivbord 7 3.1 Hantera inbjudningar i Dela Skrivbord.......................... 9 3.2

Läs mer

Tekis-FB 7.1.0. Systemkrav

Tekis-FB 7.1.0. Systemkrav 7.1.0 Systemkrav Systemkrav 2015-09-17 MAAN 2 (2) Systemkrav 7.1.0 Dokumentet beskriver de krav som systemet ställer på maskinvara och programvara i de servrar och klientdatorer som ska användas för systemet.

Läs mer

Kort-kort om utdelade användarkonton och datormiljön på NADA

Kort-kort om utdelade användarkonton och datormiljön på NADA Kort-kort om utdelade användarkonton och datormiljön på NADA UNIX-konto, användaridentitet Namn Du har fått ett konto med ett användarnamn bestående av prefixet ip99_ och ytterligare tre bokstäver. Dessa

Läs mer

Hå rd- och mjukvårukråv såmt rekommendåtioner fo r 3L Pro from version 2015.Q1

Hå rd- och mjukvårukråv såmt rekommendåtioner fo r 3L Pro from version 2015.Q1 Hå rd- och mjukvårukråv såmt rekommendåtioner fo r 3L Pro from version 2015.Q1 För att 3L Pro skall fungera krävs att nedanstående hårdvarukrav och mjukvarukrav är uppfyllda. Viktigt är att tänka på att

Läs mer

30 år av erfarenhet och branschexperts

30 år av erfarenhet och branschexperts 30 år av erfarenhet och branschexperts Integrerad Säkerhet Integrerad Säkerhet Varför överordnat system Användarvänlighet Kvalitet Trygghet Kostnadseffektivitet Varför ett överordnat system? Med stora

Läs mer

Elisabet Stöök Konsult SAS Institute AB Copyright 2003, SAS Institute Inc. All rights reserved.

Elisabet Stöök Konsult SAS Institute AB Copyright 2003, SAS Institute Inc. All rights reserved. Administrera din SAS miljö med SAS Metadata Server och SAS Management Console. Elisabet Stöök Konsult SAS Institute AB Copyright 2003, SAS Institute Inc. All rights reserved. SAS Intelligence Value Chain

Läs mer

Kort om World Wide Web (webben)

Kort om World Wide Web (webben) KAPITEL 1 Grunder I det här kapitlet ska jag gå igenom allmänt om vad Internet är och vad som krävs för att skapa en hemsida. Plus lite annat smått och gott som är bra att känna till innan vi kör igång.

Läs mer

VERVA. Fujitsu Services Kenneth Landérus F

VERVA. Fujitsu Services Kenneth Landérus F VERVA Fujitsu Services Kenneth Landérus F Fujitsu Services 2008 Fujitsus erbjudande produkter Volymlicensiering på 40 programtillverkares produkter 2 Fujitsu Services 2008 2008-01-28 Verva Programvaror

Läs mer

Manual licenserver. Installations och konfigurations-manual för Adtollo licenserver 2014-10-07

Manual licenserver. Installations och konfigurations-manual för Adtollo licenserver 2014-10-07 Installations och konfigurations-manual för Adtollo licenserver 2014-10-07 2014-10-07 Sida 2 av 8 Detta är en installationsanvisning för Adtollo licensserver. Applikationen kan användas till flera av Adtollos

Läs mer

Motion om fri mjukvara

Motion om fri mjukvara Motion om fri mjukvara Fri mjukvara 1 är gratis 2. Fri mjukvara sparar kommunen pengar 3. Sverigedemokraterna Oskarshamn föreslår kommunfullmäktige: Att planera för en övergång till fri mjukvara, själv

Läs mer

Systemkrav Bilflytt 1.3

Systemkrav Bilflytt 1.3 Systemkrav 1.3 Systemkrav Systemkrav 2016-11-22 2 (9) Systemkrav 1.3 Dokumentet beskriver de krav som systemet ställer på maskinvara och programvara i de servrar och klientdatorer som ska användas för

Läs mer

från teknik till funktion Kent Söderlund Ansvarig TeleComputing Solutions kent.soderlund@telecomputing.se 070 267 20 02

från teknik till funktion Kent Söderlund Ansvarig TeleComputing Solutions kent.soderlund@telecomputing.se 070 267 20 02 från teknik till funktion Kent Söderlund Ansvarig TeleComputing Solutions kent.soderlund@telecomputing.se 070 267 20 02 Vi arbetar bara med en enda sak 100 % specialiserade på IT-drift och outsourcing

Läs mer

STYRKAN I ENKELHETEN. Business Suite

STYRKAN I ENKELHETEN. Business Suite STYRKAN I ENKELHETEN Business Suite HOTET ÄR VERKLIGT Onlinehot mot ditt företag är verkliga, oavsett vad du gör. Om du har data eller pengar är du ett mål. Säkerhetstillbuden ökar drastiskt varje dag

Läs mer

Föreläsning 17 UTBLICK: FORTSÄTTNINGSKURSER I DATAVETENSKAP + ANDROID

Föreläsning 17 UTBLICK: FORTSÄTTNINGSKURSER I DATAVETENSKAP + ANDROID Föreläsning 17 UTBLICK: FORTSÄTTNINGSKURSER I DATAVETENSKAP + ANDROID Vad gör vi här? Programmeringsteknik fördjupningskurs (EDAA01; 7,5hp) Valfri för F, N & BME (kan läsas från åk 2 eller i sommar!) Avancerad

Läs mer

Innehålls förteckning

Innehålls förteckning Programmering Uppsats i skrivteknik Axxell Företagsekonomi i informationsteknik 19.3.2015 Respondent: Tomas Björklöf Opponent: Theo Wahlström Handledare: Katarina Wikström Innehålls förteckning 1. Inledning...3

Läs mer

Så skapar du en privat nätdisk

Så skapar du en privat nätdisk Så skapar du en privat nätdisk 7 Säkrare än Dropbox och Skydrive 7 Nå filerna via mobil och surfplatta 7 Stor guide till gratistjänsten Tonido. Smarta Tonido skapar en privata nätdisk utan kostnad Visst

Läs mer

FRAMTIDENS OPERATIVSYSTEM?

FRAMTIDENS OPERATIVSYSTEM? INSTITUTIONEN FÖR INFORMATIK Handelshögskolan vid Göteborgs universitet FRAMTIDENS OPERATIVSYSTEM? Syftet med denna uppsats är att beskriva Linux operativsystem. Linux är ett ungt gratis operativsystem

Läs mer

PUBLICERINGSNOTISER TRIMBLE ACCESS SOFTWARE. Version 2013.41 Revidering A December 2013

PUBLICERINGSNOTISER TRIMBLE ACCESS SOFTWARE. Version 2013.41 Revidering A December 2013 PUBLICERINGSNOTISER TRIMBLE ACCESS SOFTWARE 1 Version 2013.41 Revidering A December 2013 Legal Information Trimble Navigation Limited Engineering Construction Group 935 Stewart Drive Sunnyvale, California

Läs mer

Introduktion till användning av linux-servern sledge och några övningsuppgifter

Introduktion till användning av linux-servern sledge och några övningsuppgifter Uppsala universitet Institutionen för utbildning, kultur och medier Monica Langerth Zetterman och Richard Walls IT-stöd i undervisningen, HT10 Introduktion till användning av linux-servern sledge och några

Läs mer