Sammanfattning 3. Förord 4

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sammanfattning 3. Förord 4"

Transkript

1

2 Innehåll Sammanfattning 3 Förord 4 Så här genomfördes undersökningen 5 Bakgrund 5 Urval av branscher och företag 5 Styrgrupp för projektet 6 Anslutande projekt 6 Näringslivets miljöarbete och Sveriges miljömål 7 Regeringen har det övergripande ansvaret för miljömålen 7 Näringslivets roll i arbetsprocessen kring miljömålen 7 Så såg Nutek och näringslivet på Sveriges miljömål år Så ser näringslivet på Sveriges miljömål resultat från undersökning år Med sikte på framtiden 11 Processerna kring miljömålsarbetet bör ses över 11 Det här skulle Miljömålsrådet kunna göra med inriktning på näringslivet 11 Det här skulle näringslivet kunna göra med inriktning på miljömålen 12 Miljöarbetet i undersökta branscher och företag 12 Byggindustrin 15 Sveriges Byggindustrier 16 Peab 21 Skanska 24 Gruvindustrin 28 SveMin 29 Lundin Mining 36 LKAB 41 Handel och hotell 46 Svensk Handel 47 Ahlsell AB 51 ICA 54 Scandic 59 IT och telekomindustrin 63 IT-Företagen 64 Sharp Electronics Nordic 68 TeliaSonera 71 Plast- och kemiindustrin 75 Plast och Kemiföretagen 76 Akzo Nobel Skoghall 82 Perstorp Group 85 Skogsindustrin 88 Skogsindustrierna 89 SCA Östrand massafabrik 96 Södra 102 1

3 Stålindustrin 107 Jernkontoret 108 Sandvik Materials Technology 116 SSAB Oxelösund 120 Transportindustrin 124 Sveriges Hamnar 125 Stockholms Hamnar 130 Varbergs Hamn 135 Verkstadsindustrin 138 Teknikföretagen 139 BT Products 143 Tetra Pak 146 AB Volvo 152 Bilderna i rapporten är hämtade från branschorganisationernas och företagens hemsidor samt olika typer av informationsmaterial. Några originalfotografier är tagna av Torbjörn Brorson och några av fotografierna i delrapporten om Stockholms Hamnar är tagna av Christer Lagereke. 2

4 Sammanfattning Syftet med studien var att undersöka hur ett antal branscher och företag ser på sitt miljöarbete, vilka drivkrafter som är viktiga, samt vilken roll Sveriges miljömål spelar i företagens arbete. Rapporten utgör Svenskt Näringslivs bidrag till den fördjupade utvärderingen av miljömålsarbetet som Miljömålsrådet ska redovisa för regeringen 1 april Avsikten har varit att beskriva den nuvarande situationen och komma med konstruktiva förslag till utveckling av miljömålsarbetet. Undersökningen genomfördes under vintern och omfattade intervjuer med 29 branschorganisationer och företag. Näringslivets miljöarbete har mognat och det har vuxit fram ett helhetsperspektiv på miljöfrågorna och många företag har tagit till sig begreppet hållbar utveckling. Drivkrafterna för ökade ambitioner på miljöområdet är oftast en kombination av lagstiftning, egna insikter, affärsmässiga överväganden, varumärkesbyggande samt krav från kunder och samhälle. Nuförtiden är det relativt vanligt att företagen deltar i olika frivilliga initiativ som rör miljö, sociala förhållanden och arbetsmiljöfrågor och redovisar sitt arbete i miljö- och hållbarhetsredovisningar eller i bolagets årsredovisning. I samband med intervjuerna framkom det många synpunkter på näringslivets roll i miljömålsarbetet, myndigheternas roll, processerna kring miljömålsarbetet och miljömålens utformning: De undersökta branscherna och företagen är i grunden positiva till att Riksdagen ställer upp långsiktiga miljömål. Näringslivet anser att Miljömålsrådets aktiviteter för att fortlöpande mäta och följa upp miljökvaliteten är viktiga. Man fann det också positivt att miljömålsarbetet medfört ökad samverkan mellan myndigheterna. Näringslivet har en viktig roll i arbetet för ett ekologiskt hållbart samhälle. Undersökningen visar att de undersökta företagen utnyttjar sina kunskaper och möjligheter för att direkt eller indirekt bidra till att målen uppfylls. Sveriges miljömål är aktivt integrerade i miljöledningssystemet hos ett fåtal av de undersökta företagen. Det vanligaste är att målen fungerar som en kompass för det långsiktiga miljöarbetet. Undersökningen visar inte på någon koppling mellan framgångsrikt miljöarbete i ett enskilt företag och företagets relation till Sveriges miljömål. Miljömålen uppfattas som samhällets och politikernas mål samt myndigheternas verktyg. Miljömålen är inte och skall inte heller vara juridiskt bindande för enskilda företag. Ett antal företag upplever att det hos miljömyndigheterna råder oklarhet om hur man ska hantera miljömålen i relation till det regelstyrda tillsynsarbetet. Miljömyndigheterna verkar ha svårt att ta till sig vad företagen genomför på miljöområdet. Med ett stort antal nationella miljömål och delmål samt regionala och lokala mål blir det svårt för företagen att orientera sig och göra prioriteringar. En annan svårighet är att delmålen är formulerade på många olika sätt. Harmonisering av lagstiftning och miljömål är viktigt på både EU- och global nivå. Företagen lever i en konkurrensutsatt värld och Sveriges ambitioner på miljöområdet måste gå i rimlig takt jämfört med omvärldens ambitioner. En av avsikterna med undersökningen var att branscher och företag skulle bidra med konstruktiva förslag till hur processen kring miljömålen skulle kunna förbättras: Konsekvenserna för näringslivet av miljömålen måste utredas bättre. Remisstiderna av myndigheternas miljömålsrapporter skall vara rimliga så relevanta kommentarer kan ges. Näringslivet bistår gärna Miljömålsrådet i arbetet att tillsammans med myndigheter skapa nätverk och forum för dialoger kring miljömålen. Här finns det exempel där förståelsen ökar på båda sidor och miljöfrågorna kan drivas framåt. Det finns en koppling mellan miljö och affärer. Här kan näringslivet bidra med kunskaper och initiativ som visar att systematiskt miljöarbete är lönsamt både för samhället och företagen. Denna studie bekräftar många av de synpunkter som framkom i en rapport från Nutek (1999). 3

5 Förord Riksdagsbeslutet om Sveriges miljökvalitetsmål (fortsättningsvis Sveriges miljömål) kom år Målen beskriver tillståndet i miljön, för ett samhälle som sett ur ett ekologiskt perspektiv bedöms ha en hållbar utveckling, och tanken är att de 16 målen ska uppnås inom en generation. För att göra målen mer användbara i samhället har de preciserats i ett antal delmål. Regeringen har utsett ett tjugotal myndigheter med särskilt sektorsansvar att bidra till miljömålsarbetet. Här kan det röra sig om aktiviteter i form av exempelvis information, uppföljning och analys. Omställningsarbetet mot ett ekologiskt hållbart samhälle kräver insatser av många olika aktörer. Nutek konstaterade i sin utredning år 1999 att det är näringslivet och konsumenterna som i slutänden måste stå för huvuddelen av det praktiska genomförandet. Det är därför viktigt att näringslivets synpunkter beaktas i miljömålsarbetet och att genomförandet av miljömålen kommer till stånd under rimliga ekonomiska villkor för små och stora företag. Svenskt Näringsliv finns representerat i Miljömålsrådet och i en av dess beredningsgrupper. I övrigt kan inte näringslivsperspektivet sägas genomsyra miljömålsarbetet, d v s vi saknar analyser av näringslivets förutsättningar och möjligheter att bidra till uppsatta miljömål. Under årens lopp har näringslivets sätt att arbeta med miljöfrågorna förändrats. Från att från början inriktat sig på att uppfylla miljölagstiftningen arbetar de flesta företag nuförtiden aktivt med miljöfrågorna i ett brett perspektiv. Trycket från den nationella och internationella miljölagstiftningen finns kvar men har kompletterats med starka krav från anställda, aktieägare, kunder och andra intressenter. Miljöarbetet har blivit en affärsmässigt viktig fråga och numera lyfts även aspekter som rör hållbar utveckling fram. Många företag har förstått vikten av att systematisera och kommunicera sitt miljöarbete. Detta märks speciellt tydligt genom att mer än hundratusen företag i världen har valt att införa certifierade miljöledningssystem. I Sverige växer hela tiden antalet företag som valt att certifiera sitt miljöledningssystem och antalet certifierade organisationer är för närvarande närmare Som bakgrund till det strategiska miljöarbetet är det enskilda företaget naturligtvis intresserat av att förstå det nuvarande tillståndet i miljön och vilken roll den egna verksamheten har i sammanhanget. Utifrån företagets förutsättningar kan ledningen sedan utarbeta strategier som bidrar till långsiktigt hållbar utveckling och tillväxt. Detta gäller ekonomi, miljö och sociala förhållanden. I sammanhanget kan Sveriges miljömål fungera som referenspunkt för företagens långsiktiga miljöarbete. Syftet med den föreliggande studien var att undersöka hur ett antal branscher och företag ser på sitt miljöarbete, vilka drivkrafter som är viktigast, samt vilken roll Sveriges miljömål spelar i företagens arbete. Rapporten utgör Svenskt Näringslivs bidrag till den fördjupade utvärderingen av miljömålsarbetet som ska presenteras år Avsikten har varit att beskriva den nuvarande situationen och komma med konstruktiva förslag till utveckling av processen kring miljömålen. Undersökningen visar inte på någon koppling mellan framgångsrikt miljöarbete i ett enskilt företag och företagets relation till Sveriges miljömål. Stockholm september 2007 Göran Norén Chef Näringspolitik Svenskt Näringsliv Inger Strömdahl Ansvarig för Miljöpolicies Svenskt Näringsliv 4

6 Så här genomfördes undersökningen Bakgrund Inför den fördjupade utvärderingen av Sveriges miljömål år 2008 beslöt Svenskt Näringsliv och ett antal branschorganisationer att gemensamt ta fram information som beskriver näringslivets miljöarbete och synen på miljömålen. Informationsinsamlingen har bestått av följande moment: Sammanställning av information från branschorganisationernas hemsidor samt olika rapporter och publikationer. Intervjuer med representanter för ett antal branschorganisationer. Intervjuer med ett antal företag som representerar respektive bransch. Informationsinsamling om företagens miljöarbete från olika öppna källor, exempelvis miljö- och hållbarhetsredovisningar, tidningsartiklar, presentationer och undersökningar. Urval av branscher och företag Undersökningen genomfördes under vintern och omfattade nedanstående branschorganisationer och företag. Urvalet av företag gjordes i samverkan med respektive branschorganisation och avsikten var att två företag skulle representera varje bransch. Flertalet av företagen är aktiva i branschföreningens miljökommitté eller motsvarande, och det viktigaste kriteriet var att de skulle vara representativa för branschen. Detta innebär att olika verksamheter i respektive bransch skulle finnas med samt att geografisk spridning skulle eftersträvas. Företagen valdes inte ut med avsikten att representera frontlinjen i vad det gäller miljöarbete inom sin bransch. De flesta av de undersökta företagen är stora och flertalet bedriver en internationell verksamhet. Bransch Branschorganisation Företag Intervjuad person på företaget* Byggindustrin Sveriges Byggindustrier PEAB Marianne Hedberg Skanska Staffan Söderberg Gruvindustrin SveMin Lundin Mining Manfred Lindvall LKAB Anders Lundkvist Handel och Svensk Handel Ahlsell AB Charlotta Rasmusson hotell ICA Kerstin Lindvall Scandic Jan-Peter Bergquist IT och telekomindustrin IT-Företagen Sharp Nordic Thomas Hedin TeliaSonera Cathrine Karagianni Plast- och kemiindustrigen Plast & Kemiföreta- Akzo Nobel Skoghall Helena Davidsson Perstorp Group Margareta Midenstam Skogsindustrin Skogsindustrierna SCA Graphic Sundsvall Roine Morin Södra Roland Löfblad Stålindustrin Jernkontoret Sandvik Materials Technology Karin Östman SSAB Oxelösund Klas Lundbergh Transportindustrin Sveriges Hamnar Stockholms Hamnar Gun Rudeberg Varbergs Hamn Lo Wallgren Verkstadsindustrin Teknikföretagen BT Products Agneta Ring Tetra Pak Agneta Melin AB Volvo Inge Horkeby * Vid flera av intervjuerna ingick ytterligare personer vid företaget eller branschorganisationen. Intervjuerna omfattade 1 3 timmar och inkluderade vid de flesta tillfällen ett besök på anläggningen. I några fall genomfördes telefonintervjuer. Frågorna var inriktade på följande huvudområden: Verksamhetens miljöpåverkan då, nu och i framtiden. Genomförda och planerade åtgärder för att minska miljöpåverkan. Drivkrafter för miljöarbetet då, nu och i framtiden. Hur miljöarbetet är organiserat. Förekomsten av miljöledningssystem och synen på systemen. Miljölagstiftningens roll då, nu och i framtiden. Andra styrmedel som påverkar verksamheten. 5

7 Kommunikation av miljöarbetet. Miljö- och hållbarhetsredovisningar Egna initiativ på miljöområdet. Samarbete med andra organisationer, exempelvis branscher, forskning, samhälle och skolor. Frivilliga åtaganden, exempelvis GRI, Global Compact, etc. Synen på kopplingen mellan Sveriges miljömål och verksamhetens miljöarbete. Förslag till förbättringar av arbetsprocessen kring miljömålen. Varje intervju sammanfattades i en rapport som företaget och branschorganisationen fick tillfälle att kommentera och korrigera. Den föreliggande rapporten innehåller samtliga delrapporter och en sammanfattande analys av hur de intervjuade organisationerna ser på Sveriges miljömål. Analysen har arbetats fram i samråd med projektets styrgrupp. Styrgrupp för projektet Styrgruppen har letts av Inger Strömdahl vid Svenskt Näringsliv. Övriga medlemmar har varit Anders Normann (Plast&Kemiföretagen), Lars-Åke Lindahl (SveMin), Gudrun Bågstam (Teknikföretagen), Helen Axelsson (Jernkontoret), Christina Wiklund (Skogsindustrierna), Ewa Thorslund (IT-företagen), Danielle Freilich (Sveriges Byggindustrier), Anders Klingström (Sveriges Hamnar), samt Inger Soldéus (Svensk Handel). Torbjörn Brorson har tillsammans med Inger Strömdahl genomfört projektet. Anslutande projekt Under genomförs två anslutande projekt som kompletterar den föreliggande undersökningen: Sveriges miljömål Bra för Sverige, lönsamt för företagen. Studien finansieras av NUTEK och har som mål att undersöka hur små- och medelstora företag ser på sitt miljöarbete och Sveriges miljömål. Vidare skall projektet resultera i en inspirationsskrift som beskriver kopplingen mellan miljö och affärsnytta. I en enkät kommer cirka 1500 företag att besvara frågor kring miljöarbete. NUTEK kommer att använda resultaten i sin sektorsrapport till Miljömålsrådet. Industrins miljöarbete Myt eller verklighet, del III. Studien finansieras av Miljömålsrådet och genomförs av forskare på Internationella Miljöinstitutet (IIIEE) vid Lunds Universitet. Studien är en uppföljning av de undersökningar som genomfördes under 1992 och Cirka 300 företag inom sex branscher slumpas fram med hjälp av SCB:s register och VD, produktionschef eller miljösamordnare intervjuas via telefon om företagets miljöarbete. Mottagare för rapporten är Miljömålsrådets kansli. Torbjörn Brorson ingår i samtliga projekt och bevakar att projekten kompletterar varandra. Inger Strömdahl ingår i referensgruppen till NUTEK-projektet. 6

8 Näringslivets miljöarbete och Sveriges miljömål Regeringen har det övergripande ansvaret för miljömålen Sveriges miljömål är antagna av Sveriges Riksdag och regeringen har det övergripande ansvaret för målen. Miljömålsrådet samordnar miljömålsarbetet och har som uppgift: att regelbundet informera regering och riksdag om landets miljökvalitet i anslutning till de av riksdagen fastställda miljömålen, att följa upp och utvärdera landets miljöarbete, dess utveckling och trender, att samordna informationsinsatser från miljömålsmyndigheterna, att övergripande samordna regional anpassning av miljökvalitetsmålen, att fördela medel till miljömålsuppföljning, miljöövervakning och viss internationell rapportering. Miljömålsrådet följer löpande upp arbetet och i juni varje år publiceras en uppföljningsrapport (DeFacto). Vart fjärde år görs en fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet, där rådet gör bedömningar och föreslår åtgärder. Utvärderingen används därefter som en del av underlagen till regeringens miljöproposition. Den ska ge underlag till riksdagen om huruvida miljömålen, delmålen eller styrmedlen inklusive lagstiftning behöver revideras. I Miljömålsrådet ingår företrädare för centrala myndigheter och länsstyrelser. Svenskt Näringsliv, Sveriges Kommuner och Landsting, Lantbrukarnas riksförbund, Miljöförbundet Jordens Vänner och Svenska Naturskyddsföreningen deltar som experter. Samarbetet syftar till att på bred front driva arbetet för att nå miljömålen. Länsstyrelserna ansvarar för det regionala miljömålsarbetet. De beslutar om regionala delmål och samordnar uppföljningen av dessa. Många kommuner utvecklar lokala miljömål och strategier. Näringslivets roll i arbetsprocessen kring miljömålen De av riksdagen antagna miljökvalitetsmålen beskriver det samhälle som skall uppnås inom en generation från och med beslutet För att göra målen mer användbara i samhället har de preciserats i ett antal delmål. Målen och delmålen beskriver inriktningen på landets samlade miljöarbete. För att målen ska nås krävs insatser från alla i samhället och näringslivet har en viktig roll tillsammans med andra aktörer. Miljömålen är inte direkt bindande för näringslivet som helhet, inte heller för en enskild sektor eller för ett enskilt företag. Miljöbalken utgör det legala styrmedlet för näringslivets miljöarbete. Många verksamheter omfattas av den individuella tillståndsprövningen vilket innebär att tillstånd och villkor ges utifrån vad som bedöms vara bästa möjliga teknik. För att miljömålen ska uppnås krävs förutom de legalt bindande kraven också frivilliga insatser från näringslivets sida. Det frivilliga miljöarbetet förutsätter en konstruktiv dialog mellan näringslivet och statsmakterna på olika nivåer. Näringslivet deltar i arbetsprocessen kring miljömålen genom att Svenskt Näringsliv har en expertfunktion i Miljömålsrådet samt en representant i beredningsgrupperna till rådet. På regional nivå har enskilda företag bjudits in av vissa länsstyrelser att delta i diskussioner kring de regionala miljömålen. Genom sitt miljöarbete påverkar näringslivet på olika sätt utfallet av ett antal av miljömålen. Möjligheterna att uppnå vissa av miljömålen beror därför på förutsättningarna för näringslivet att bidra med aktiva insatser. Det är viktigt att näringslivets synpunkter beaktas i miljömålsarbetet och att genomförandet av miljömålen kommer till stånd under rimliga ekonomiska villkor för små och stora företag. 7

9 Så såg Nutek och näringslivet på Sveriges miljömål år 1999 I regeringsbeslutet år 1998 gavs Nutek ett särskilt sektorsansvar för ekologiskt hållbar utveckling i näringslivet samt ett ansvar för att utarbeta miljörelaterade sektorsmål. I det senare ingick att Nutek skulle föreslå åtgärder för den egna verksamheten och också föreslå åtgärder för hur näringslivets miljöarbete bör utvecklas för att nå målen. Nutek skulle också beräkna de samhällsekonomiska konsekvenserna av åtgärderna. I rapporten Näringslivets miljöarbete. Miljökvalitetsmål och sektorsansvar, som publicerade 1999, beskrivs läget i verkets arbete för att stimulera näringslivets miljöanpassning. Bakgrunden till rapporten utgjordes bland annat av dialoger med olika industribranscher. Många av de frågeställningar som diskuterades 1999 återkommer i olika former i den föreliggande undersökningen. Nutek-rapporten innehåller många intressanta kommentarer: Nutek konstaterar att verket varken bör eller kan ta på sig rollen att föreskriva vad enskilda företag eller näringslivet ska göra. Risken för dubbla roller är uppenbar. Det bästa sättet för Nutek att ta det särskilda sektorsansvaret är att utifrån sin näringspolitiska roll bidra till att inom sina kärnområden skapa goda förutsättningar för näringslivets, i första hand de mindre företagens, miljöanpassning. Svenskt näringsliv och hela samhället är i högsta grad beroende av att fortsatt ännu bättre kunna konkurrera på den internationella marknaden. Svenska miljöambitioner inom miljöpolitiken måste drivas i internationella fora. Det miljödrivna företagandet kan bli en stark hävstång för tillväxt och förnyelse i näringslivet och därmed bli en stark tillväxtmotor för svensk ekonomi. Industrins ökande användning av miljöledningssystem och miljörelaterade verktyg (exempelvis LCA) visar att förändringsarbetet har rätt riktning även om effektens storlek är svår att kvantifiera. Enligt Nutek:s mening måste med nödvändighet omställningsarbetet ses långsiktigt, vara väl genomtänkt och i allt väsentligt kunna genomföras i samförstånd mellan samtliga aktörer. Näringslivet och konsumenterna är de som ytterst i praktisk handling måste stå för genomförandet. I branschdialogerna, som omfattade kemiindustrin, IT-branschen, skogsindustrin, gruv-, järn- och stålindustrin, verkstadsindustrin, livsmedelindustrin, samt små och medelstora företag, framkom ett antal synpunkter och önskemål. Några av de viktigaste redovisas här: Utsläppen till miljön från svensk industri har minskat markant under de senaste åren. Därmed inte sagt att alla branscher har nått så långt som det går att komma. Det förekommer målkonflikter inom miljöpolitiken. Det är viktigt att verka för en harmonisering av miljöåtgärder och ett beaktande av de tre dimensionerna ekonomi, ekologi och sociala hänsyn. De nationella miljömålen har så lång tidshorisont att det är svårt för företagen att målsätta sin egen verksamhet i relation till dem. Det är önskvärt att företagen får erkännande hos miljömyndigheterna för sitt strukturerade miljöarbete. En ökad tydlighet i de nationella satsningar och målen efterlyses. Miljökvalitetsmålen har alla förutsättningar att kunna fungera som en sporre och ledstjärna för företagen. Detta förutsätter givetvis att de konkretiseras och förtydligas på ett sådant sätt att målgruppen kan relatera till dem och ta dem till sig. Information och kunskapsöverföring lyfts fram som ett kriterium på framgång. Detta gäller inte minst de små och medelstora företagen. Det är viktigt att ta fram rationella mått (indikatorer) för att veta vilka eller vilken typ av förändringar som behövs i samhället för att miljömålen ska nås. Här behövs det indikatorer som kan användas av de enskilda företagen för verksamhetsstyrningen men som också kan sammanställas och användas av branscher och samhället i stort. 8

10 Har vi då blivit klokare och mer upplysta under de senaste sju åren och har näringslivet förändrat sitt synsätt på Sveriges miljömål? Låt oss ta del av erfarenheter och synpunkter från undersökningen år Nedan ges ett antal sammanfattande kommentarer men den intresserade läsaren rekommenderas att ta del av bransch- och företagsrapporterna som innehåller information om utvecklingen på miljöområdet och synen på Sveriges miljömål. Så ser näringslivet på Sveriges miljömål resultat från undersökning år 2007 Miljöarbetet startade vid olika tidpunkter Tidpunkterna för när det moderna miljöarbetet i företagen inleddes varierar mellan olika branscher och företag. De tillverkande företagen anser att införandet av miljöskyddslagen och tillståndsprövningarna, som inleddes under 1970-talet, ställde helt nya krav på företagens sätt att arbeta med miljöfrågorna. Det är också under och 1980-talet vi ser tydliga minskningar i utsläppen från många industrier. Andra viktiga milstolpar i de tillverkande företagens miljöarbete är införandet av miljöledningssystem och framväxten av miljö- och hållbarhetsredovisningar. Tidsskalan för miljöfrågorna i tjänsteföretagen och byggindustrin ser något annorlunda ut. Drivkrafterna för att komma igång med ett strukturerat miljöarbete kan ligga i en enskild händelse, vara ett resultat av ökande miljökrav från kunder och omgivningen, påverkas av ledningens engagemang, eller att man ser en tydlig koppling till företagets affärsidé eller värderingar. I många fall är det en kombination av dessa faktorer. I byggbranschen och tjänsteföretagen blev miljöfrågorna mer tydligt profilerade under 1990-talet. Även här kom miljöledningssystem och miljöredovisningar att få betydelse, men många av företagen lägger också stor vikt på tjänstens eller produktens miljöpåverkan. Miljöarbetet har breddats och nya drivkrafter har kommit in Miljöarbetet i de undersökta branscherna och företagen har breddats sedan 1990-talet och omfattar numera en helhetssyn på de direkta och indirekta miljöaspekterna. Det är sannolikt ett antal omständigheter som samspelar när det gäller det förändrade synsättet men följande omständigheter bör framhållas: Den ökande globaliseringen där många företag numera har produktionsanläggningar, underleverantörer och kunder över hela världen. Miljölagstiftningen som på flera områden blivit alltmer inriktad på företeelser som sträcker sig utanför fabriksporten. Exempel på detta är lagstiftning som rör produkter, producentansvar, kemikalier och avfall. På senare år har exempelvis EUlagstiftningen utvecklats inom dessa områden. Krav från exempelvis kunder, marknad och massmedia om att företagen skall redovisa miljöprestanda. Kraven ökar på att man ska visa hur man hanterar anslutande frågor, exempelvis företagets samhällsansvar. Införande av miljöledningssystem. Här utgör begreppen direkta och indirekt miljöaspekter viktiga utgångspunkter för utformningen av miljöledningssystemet. Standarden har därmed hjälpt många företag att komma till insikt om att miljöfrågorna måste hanteras i ett brett perspektiv, ett helhetsperspektiv. Frivilliga initiativ på miljöområdet. Inom näringslivet har det tagits fram många handlingsprogram, verktyg och standarder som företagen frivilligt kan ansluta sig till. Exempel på detta är Global Reporting Initiative (GRI), World Business Council for Sustainable Development (WBCSD), kemiindustrins program Responsible Care (Ansvar & Omsorg), system för certifiering och märkning av skogsråvara (FSC, PEFC), frivilliga program för produktomsorg inom olika branscher och IT-miljödeklaration. Insikten om att miljö- och hållbarhetsfrågorna kan ha stor betydelse för företagets ekonomi och varumärke har ökat. Ökande krav på att miljörisker ska redovisas i företagets förvaltningsberättelse. 9

11 De undersökta företagen ligger långt framme Flera av de undersökta företagen kan betraktas som föregångare på miljöområdet. Sedan många år har man i dessa företag en uttalad miljöstrategi och tillhör den grupp av företag som genom olika aktiviteter visar vägen för andra. Detta gäller både inom den egna branschen och i ett större sammanhang. Övriga företag tillhör kanske inte den yttersta eliten men genomför ett gediget miljöarbete och har goda insikter om företagets roll i samhället och möjligheterna att bidra till miljöförbättringar. Ingen koppling mellan framgångsrikt miljöarbete och Sveriges miljömål Samtliga undersökta branscher och företag är väl informerade om Sveriges miljömål. Miljömålen kommer in i miljöarbetet på olika sätt och följande grupper av företag kan urskiljas: Sveriges miljömål är kända men inte integrerade i verksamheten. En del av dessa företag sneglar på miljömålen för att stämma av inriktningen på miljöarbete. Sveriges miljömål används i samband med tillståndsansökningar och miljökonsekvensbeskrivningar. Här kan det vara myndigheterna eller en anlitad konsult som rekommenderar att företagets miljöpåverkan skall belysas i relation till ett eller flera miljömål. Företaget har tagit in Sveriges miljömål i sitt miljöledningssystem. Dettasker exempelvis när man identifierar sina betydande miljöaspekter eller när man sätter egna miljömål. Här försöker man utnyttja regionala och lokala miljömål som i flera fall är mer konkreta än de nationella målen. Företaget har tagit in Sveriges miljömål i sitt miljöledningssystem och redovisar frivilligt sitt miljömålsarbete. Som en del av sin miljöredovisning, eller på annat sätt, visar företaget hur man arbetar med miljömålen (ofta de regionala målen) och vad man åstadkommer i relation till målen. Undersökningen visar inte på någon koppling mellan framgångsrikt miljöarbete i ett enskilt företag och företagets relation till Sveriges miljömål. Exempelvis har flera av spjutspetsföretagen i mycket liten utsträckning beaktat miljömålen i sitt strategiska arbete. För de företag som arbetar aktivt med Sveriges miljömål fungerar målen som referenspunkt snarare än pådrivande faktor. Många synpunkter från branschorganisationer och företag I samband med intervjuerna framkom det många synpunkter på näringslivets roll i miljömålsarbetet, myndigheternas roll, processerna kring miljömålsarbetet och miljömålens utformning. Nedan redovisas de viktigaste och kompletterande synpunkter och detaljer finns i bransch- och företagsrapporterna. Man kan konstatera att många synpunkter stämmer väl överens med vad som framkom i Nutekrapporten från år 1999: I huvudsak är alla överens om att det är bra med en långsiktig miljöstrategi för Sverige och att det tagits fram miljömål. Man är också överens om att näringslivet har en viktig roll i arbetet för ett ekologiskt hållbart samhälle. De företag som aktivt integrerat Sveriges miljömål i sitt miljöledningssystem tycker att arbetssättet fungerar bra och ger stöd åt det långsiktiga miljöarbetet. Miljömålen tycks dock inte ha någon styrande och pådrivande effekt på dessa företag. Med 16 miljömål, mer än 70 delmål och ett stort antal regionala mål, blir det svårt för företagen att orientera sig och göra prioriteringar. En ytterligare svårighet är att delmålen är formulerade på så många olika sätt. Några delmål anger effekt, resultat eller miljökvalitet, såsom det var tänkt, medan många delmål mer är att betrakta som miljöpolitiska mål eller handlar om åtgärder. För ökad tydlighet och kommunicerbarhet är det ur näringslivets synpunkt önskvärt med en omfattande rensning i floran av delmål. Det är viktigt att målen är konkreta och mätbara. 10

12 Miljömålen bör inte vara ristade i sten. Att omformulera målen och rucka på tidsplanerna efterhand som ny kunskap kommer fram måste vara möjligt. Det är vanligt att miljömålen uppfattas som samhällets och politikernas mål och myndigheternas verktyg. Många företag arbetar på en internationell arena och för en global koncern kan det därför vara svårt att lyfta Sveriges miljömål in i den globala strategin. För enskilda anläggningar i Sverige kan målen dock få betydelse. Miljömyndigheterna verkar ha svårt att ta till sig vad företagen genomför och att premiera frivilliga åtgärder på miljöområdet i relation till miljömålen. Ett antal företag upplever att hos miljömyndigheterna råder oklarhet om hur man ska hantera miljömålen i relation till det regelstyrda tillsynsarbetet. Några företag upplever att arbetet med miljömålen på regional och lokal nivå stagnerat på senare tid. Även den dialog som initialt inleddes med näringslivet upplevs ha avstannat. Branschorganisationerna och företagen pekar på riskerna med konflikter mellan miljömålen och andra mål i samhället. Branschorganisationerna och företagen påpekar att dubbla styrmedel på miljöområdet ej bör förekomma. Många företag arbetar med de tre dimensionerna i hållbar utveckling. Kopplingen mellan miljömålsarbetet och hållbar utveckling är inte tydlig för företagen. Harmonisering av lagstiftning och miljömål är viktigt på både EU- och global nivå. Företagen lever i en konkurrensutsatt värld och Sveriges ambitioner på miljöområdet måste gå i rimligt takt jämfört med omvärldens ambitioner. Med sikte på framtiden Processerna kring miljömålsarbetet bör ses över Miljömålsarbetet har bidragit till förbättrad statistik på miljöområdet. Vi ser att en viktig uppgift för Miljömålsrådet är att fortlöpande tillhandahålla relevant information om miljökvaliteten i landet samt att tillhandahålla nödvändig statistik genom förbättrad samverkan mellan myndigheterna. Ur näringslivets synvinkel är en positiv aspekt av miljömålsarbetet att samverkan mellan ett stort antal myndigheter förefaller ha ökat. I arbetet med den fördjupade utvärderingen av miljömålen har Miljömålskansliet under en lång tidsperiod samlat ett stort antal personer från myndigheterna i syfte att arbeta med visioner och med att utarbeta förslag till åtgärder och styrmedel som bedöms nödvändiga för att nå de nationella miljömålen. Från näringslivets sida förutsätter vi att relevanta konsekvensanalyser av förslagens inverkan på näringslivet utförs. Processerna kring miljömålsarbetet bör ses över. Näringslivet bör få en tydligare roll som remissinstans för utvecklandet av delmål, uppföljning av miljömålen och andra aktiviteter vilka kan få stor betydelse för branscher och enskilda företag. Remisser av myndigheternas miljömålsrapporter måste ges rimliga tidsramar för att näringslivet ska hinna ge relevanta synpunkter. Det här skulle Miljömålsrådet kunna göra med inriktning på näringslivet Ställ gärna upp delmål för samhället och låt näringslivet utnyttja sina kunskaper och möjligheter för att bidra till att målen uppfylls. Målen skall inte vara legalt bindande utan skall ses som vägvisare för företagen. Konsekvenserna för näringslivet av genomförandet av miljömålen är oftast inte alls eller ofullständigt utredda. Här skulle Miljömålsrådet kunna bidra med att konsekvensbeskrivningar tas fram på ett systematiskt sätt. Det stora antalet delmål är svårt att hantera. Se därför över antalet delmål och hur de är formulerade. Tydligare prioritering av vissa delmål under avgränsade tidsperioder skulle underlätta för näringslivet. I de fall där företagen deltagit i dialog kring regionala och lokala miljömål ökar förståelsen och engagemanget i arbetet. Sådana aktiviteter bör stimuleras. Det är viktigt 11

13 att dialogen kring miljömålen frikopplas från det ordinarie tillsynsarbetet. Det är också viktigt att det rör sig om en dialog och inte ensidig information från myndigheternas sida. Säkerställ rimliga remisstider av myndigheternas miljömålsrapporter så att näringslivet ges en god möjlighet att kunna ge relevanta synpunkter. Det här skulle näringslivet kunna göra med inriktning på miljömålen De flesta företag berörs av ett antal av Sveriges miljömål. I de många fall rör det sig om en handfull av målen men i några fall är det mer än tio av målen som är aktuella. Miljömålen skulle därför på ett naturligt sätt kunna utgöra en av många drivkrafter i företagens miljöarbete, exempelvis när man identifierar sina betydande miljöaspekter. Nedan ges några exempel på hur näringslivet i stort och enskilda företag skulle kunna bidra till miljömålsarbetet: Den främsta insatsen gör näringslivet genom att företagen bedriver ett aktivt miljöarbete och bidrar till hållbar tillväxt i samhället. Det finns ett antal företag som tagit till sig miljömålen i sitt miljöarbete och sin miljökommunikation. Erfarenheter av att använda miljömålen exempelvis i samband med identifieringen av betydande miljöaspekter i ett miljöledningssystem skulle kunna spridas vidare både inom näringslivet och till myndigheter. Näringslivet bistår gärna Miljömålsrådet i arbetet att tillsammans med myndigheter kunna skapa nätverk och forum för dialoger kring miljömålen. Här finns det exempel där förståelsen ökar på båda sidor och miljöfrågorna kan drivas framåt. Miljöledningssystem skapar systematik för att hantera yttre drivkrafter i miljöarbetet. Här skulle näringslivet tydligare kunna visa hur man kan skapa kopplingar mellan Sveriges miljömål och företagets miljöledningssystem. Det finns en koppling mellan miljö och affärer. Här kan näringslivet bidra med kunskaper och initiativ som visar att systematiskt miljöarbete är lönsamt både för samhället och företagen. Nutek driver sedan länge ett antal projekt med den här inriktningen. Miljöarbetet i undersökta branscher och företag Från insikt och ansvarstagande till helhetsperspektiv Samhällets och näringslivets miljöhistoria har beskrivits på många ställen och med många olika infallsvinklar. De flesta är säkert överens om att den moderna miljödebatten startade på 1960-talet. Ett antal akuta miljöproblem blev uppenbara för politiker, journalister och vanliga människor. Mycket av kunskapen fanns redan där men den var mer eller mindre dold i olika forskningsrapporter. Det krävdes därför människor med förmågan att lägga ihop, se helheten och dra slutsatser för att kunskaperna skulle nå ut. En av dem var Rachel Carson som med boken Tyst vår (1962) gjorde klart för mänskligheten att allt inte stod rätt till. Till en början var stora delar av industrin avvaktande till miljöfrågorna men insikterna ökade efterhand. Miljölagstiftningen som växte fram under 1970-talet i många länder katalyserade förändringar i samhällets och industrins synsätt på vad som kunde anses acceptabelt för miljön. Det var åtskilliga företag som anträdde en lång och mödosam resa och det var inte alltid som man hade samma åsikt som miljömyndigheterna, massmedia och miljöorganisationerna. Under resans gång passerades olika stationer som i ljuset av historiens erfarenheter numera beskrivs genom begreppen dilution, end-of-pipe, clean technology och sustainable development. Utspädning kan faktiskt vara en acceptabel lösning på vissa miljöproblem och det finns massor av väl fungerande filter och reningsanläggningar som tar hand om föroreningarna vid utsläppspunkten. Det blir dock allt vanligare att företagen av miljö- och affärsmässiga skäl utvecklar mer och mer effektiva tekniska lösningar. Ofta vill man producera mer och snabbare och detta resulterar samtidigt i bättre hushållning med material och energi vilket är fördelaktigt ur miljösynpunkt. 12

14 I takt med att miljöproblemen ändrade karaktör så ändrades också näringslivets angreppssätt för att lösa dem. Miljöperspektiven har blivit en allt viktigare strategisk fråga. I det industriella miljöarbetets begynnelse var de ofta en fråga för specialister för att allteftersom ha kommit att bli en fråga för företagsledningen. Tidigt engagerade sig ett antal svenska företag tillsammans med dåvarande Industriförbundet i ett gemensamt projekt det sk produktekologiprojektet. Dess mål var att utveckla en generell arbetsmodell på ett företagsbegripligt språk för bedömning av en produkts miljöpåverkan under dess hela livscykel från råvaruutvinning och förädling, tillverkning, transport och distribution, produktanvändning och omhändertagande av uttjänta produkter; genom återanvändning, återvinning av material och energi till slutlig avfallshantering. Svenska företag har härigenom tidigt vunnit viktiga erfarenheter av att arbeta med sk livscykelanalyser. Livscykelperspektivet eller helhetsperspektivet är oerhört viktigt internt inom företagen i samband med produkt- och processutvecklingen. Under 1990-talet blir det allt tydligare att många företag tog miljöansvaret på allvar. Trycket från konsumenterna, kunderna, investerarna och andra intressenter blir allt viktigare. Vidare flyttas fokus alltmer mot produkternas miljöpåverkan och intresset ökar för vad som händer i de länder där företagen utvinner råvaror, har dotterbolag eller underleverantörer. Kravet på transparens ökar och olika former av miljöredovisningar blir vanliga. Vidare tas det på internationell nivå fram standarder som ger vägledning till företag och andra organisationer hur man kan organisera, genomföra och kommunicera sitt miljöarbete. ISO serien är exempel på standarder som fått stort genomslag över hela världen och för närvarande är mer än företag certifierade enligt ISO 14001, varav närmare 4000 i Sverige. År 2007 är många av miljöproblemen ännu inte lösta och företagen arbetar vidare med frågorna inom ramarna för sina miljöledningssystem eller på annat sätt. Miljöarbetet har mognat och det har exempelvis blivit vanligt att företagen skapar övergripande verksamhetssystem och integrerar miljöfrågorna i affärsverksamheten. Under de senaste tio åren har det också vuxit fram ett helhetsperspektiv och begreppet hållbar utveckling har börjat tillämpas i vardagsarbetet. I en global ekonomi är det många som diskuterar företagens makt och initiativ och här gäller det för företagen att skapa trovärdighet. Drivkrafterna är i många fall en kombination av lagstiftning, egna ambitioner, affärsmässiga överväganden, varumärkesbyggande och krav från kunder och samhället. Nuförtiden är det relativt vanligt att företagen frivilligt redovisar miljöprestanda men också hur verksamheterna påverkar de sociala förhållandena och den ekonomiska tillväxten i de länder man verkar. För den intresserade läsaren finns en överskådlig beskrivning av hur miljöfrågorna har utvecklats i företagen i boken Från defensiva till proaktiva. Företag och hållbar tillväxt (Svenskt Näringsliv, 2002, kan laddas ned från Boken användes som näringslivets inspel till den första fördjupade utvärderingen av miljömålsarbetet år

15 Många viktiga initiativ på miljöområdet i näringslivet Den föreliggande undersökningen ger en bild av hur ett trettiotal branscher och företag hanterar miljöfrågorna i vardagsarbetet samt hur de ser på drivkrafter och hinder i arbetet. De enskilda delrapporterna från svenska basnäringar som skogen och stålet såväl som från olika tjänsteföretag visar på ett stort engagemang och mognad i sättet att hantera frågor som rör hållbar utveckling. Trevlig fortsatt läsning och låt dig inspireras av de många goda exemplen på framgångsrikt miljöarbete, önskar projektgruppen för Näringslivets miljöarbete och Sveriges miljömål. 14

16 Byggindustrin 15

17 Sveriges Byggindustrier Det här är Sveriges Byggindustrier Sveriges Byggindustrier (BI) är byggsektorns bransch- och arbetsgivarförbund med cirka medlemsföretag (bygg-, anläggnings- och specialföretag). Branschföreningen skall bidra till en stabilt hög och hållbar tillväxt samt sunda marknadsvillkor och tidsenliga medarbetarrelationer inom hela byggsektorn. Det innebär bland annat att BI skall: Verka för fri företagsverksamhet, en väl fungerande marknadsekonomi och goda näringsvillkor i övrigt på byggmarknaden. Verka för väl fungerande lönebildnings- och regelsystem på arbetsmarknaden. Med kraft tillvarata medlemsföretagens intressen och driva för medlemsföretagen gemensamma frågor. Fungera som kompetenscentrum för medlemsföretagen. BI:s verksamhetsinriktning, mål och strategier inriktas mot de övergripande områdena moderna medarbetarrelationer och branschens anseende. Branschföreningen skall också arbeta för en väl fungerande byggmarknad där områdena anläggningsbyggande, bostadsbyggande, företagsutveckling, kompetensförsörjning och miljö anses som viktiga. Vad det gäller miljöfrågorna skall verksamheten ska inriktas på att utveckla förutsättningarna för och stödja byggföretagens arbete med såväl yttre som inre miljö. Målet är att få enkla, stabila och effektiva miljöregler för byggföretagen. Strategierna är att: Verka för att EU:s kemikalielagstiftning REACH blir ändamålsenlig för byggföretagen. Verka för att BASTA blir ett framgångsrikt verktyg för att fasa ut särskilt farliga ämnen i byggvaror. Verka för att lagstiftningen om avfall i Sverige och i EU underlättar arbetet med återvinning av byggavfall. Verka för att villkoren för energieffektiviseringen av bebyggelse skapar affärsmöjligheter för byggföretagen. Fullfölja arbetet med Kretsloppsrådet genom samverkan med andra organisationer. Viktigt bidrag till Sveriges ekonomiska utveckling Byggverksamheten ger ett väsentligt bidrag till landets ekonomiska utveckling. Investeringar i byggnader och anläggningar leder till efterfrågan på varor och tjänster inom många andra delar av samhällsekonomin under en lång period. Byggmarknadens andel av bruttonationalprodukten (BNP) ligger runt 10 procent per år varav investeringarna ligger runt 7 procent. I näringslivet fanns cirka företag år 2004 och drygt sin verksamhet inom byggindustrin. Branschen kännetecknas av en stor andel små företag och år 2004 hade endast 12 procent av företagen fler än 4 anställda. Företagen fördelar sig på ett antal olika verksamhetsområden där de större företagen oftast kan erbjuda flertalet av tjänsterna. De mindre företagen är oftast specialiserade inom något av verksamhetsområdena. Andelen egenföretagare är ungefär 20 procent. Flertalet av de sysselsatta är arbetare eftersom byggindustrin är en hantverksbetonad bransch. Verksamhetsområde Antal företag Mark- och grundentreprenörer Bygg- och anläggningsentreprenörer Bygginstallationsfirmor (el, VVS m.fl.) Slutbehandling av byggnader (byggnadssnickeri, golv, måleri, glasmästeri etc.) Uthyrningsfirmor för bygg och anläggningsmaskiner med förare

18 Byggindustrin och miljön Energi och kemikalier är viktiga miljöfrågor i branschen Miljöfrågorna blev heta i byggindustrin på 1980-talet då debatten om den inre miljön i byggnaderna tog fart efter skandalerna med sjuka hus. Frågorna om hur byggandet påverkar den yttre miljön kom upp på dagordningen först senare. Orsakerna till att miljöfrågorna uppmärksammades relativt sent är flera: Byggverksamheterna är inte föremål för miljöprövning enligt miljölagstiftningen. Det handlar ju om tillfälliga verksamheter där man exempelvis inte behöver redogöra för användningen av kemiska produkter, utsläppen till luft och vatten och för avfallet. Miljöinspektörerna från kommunerna besökte byggarbetsplatserna relativt sällan varför trycket från den sidan inte var speciellt stort. Detsamma gällde arbetsmiljöinspektörerna. Någon dialog mellan byggmaterialindustrin och byggentreprenörerna om miljöfrågor förekom knappast förrän i slutet på 1990-talet. Miljöfrågorna hamnade i fokus under 1990-talet och miljöchefer anställdes vid de större byggföretagen och utvecklingen av miljöledningssystem tog fart. De viktigaste miljöaspekterna återfinns inom följande områden: Energianvändning Energianvändningen bidrar bland annat till växthuseffekten och bygg- och fastighetssektorn står för cirka 18 procent av utsläppen av växthusgaser i Sverige. Cirka 85 procent av energiförbrukningen uppkommer när byggnaden används och valet av byggmetod och material påverkar därför energifrågorna under byggnadens hela livslängd. Miljöproblemen från energianvändningen kan också minskas genom effektivisering och övergång till förnybara energikällor. Utsläpp från transporter och maskiner Byggsektorn står för 15 procent av den yrkesmässiga trafiken i Sverige och byggoch anläggningsarbetsmaskinerna orsakar cirka 30 procent av landets utsläpp av kväveoxider. Materialflöde och avfall Byggindustrin står för cirka 40 procent av materialflödet i samhället. Bland annat används stora mängder naturgrus, metaller, och fossilbaserade råvaror (exempelvis plaster). En betydande del av materialflödet bildar avfall av olika slag. Ungefär 30 procent av byggavfallet återanvänds eller återvinns. Det föreligger dock stora regionala variationer i återvinningsgraden. Kemikalieanvändning Kunskaperna om innehållet av kemiska ämnen i byggvaror är fortfarande begränsade. En grov uppskattning visar att en tredjedel av de kemiska ämnen som är identifierade som hälso- och/eller miljöfarliga kan återfinnas i vissa byggvaror. Byggvarorna har en lång livslängd och exponeringen för de hälso-/eller miljöfarliga komponenterna kan uppstå under lång tid och i flera led. Avveckling av de mest problematiska ämnen måste därför ske redan vid byggproduktionen. 17

19 Framtida miljöfrågor Energieffektiviteten, klimatfrågorna och användningen av kemiska produkter kommer att vara fortsatt aktuella. De energibesparingar i byggnader som åstadkommits under de senaste årtiondena visar vilken potential som finns och att det oftast är mest lönsamt att sätta in åtgärderna i byggskedet. Det finns också en stor potential i kemikaliefrågorna men denna är för närvarande svårare att utnyttja främst beroende på kunskapsbristen om innehållet av farliga ämnen i byggvarorna. Inom branschen finns det flera företag som ser på miljöfrågorna ur ett helhetsperspektiv och ett antal tankar om miljöanpassade koncepthus har redan presenterats. Miljöanpassning är dock inte ett nytt koncept i branschen och ett ekohus finns redan i drift. Här finns det både goda och dåliga erfarenheter av byggnadernas konstruktioner och funktion. Även miljömärkning av byggnader har initierats och detta kan tänkas växa i framtiden. Byggmarknaden har under lång tid varit nationell där företagen varit starka på de lokala, regionala och nationella marknaderna. Under senare år har byggsektorn internationaliserats. Detta gäller hela byggprocessen från en växande import av byggmaterial till att konkurrensen från utländska företag blivit allt hårdare. Inte minst EU:s utvidgning har påskyndat processen. Det byggsektorn nu går igenom påminner om det merparten av det svenska näringslivet redan genomgått. Den allt mer globaliserade ekonomin ställer därmed byggmarknaden och byggföretagen inför en rad nya frågeställningar. Aktuella exempel är industrialiseringen av byggprocesserna och den ökade priskonkurrensen på byggmaterialområdet. Internationaliseringen gäller naturligtvis även miljöområdet och frågor som rör hållbar utveckling. Miljölagstiftning och andra styrmedel Miljölagstiftningen De viktigaste miljöreglerna som påverkar branschen är: Miljöbalken med fastighetsägaransvar och undersökningsplikt. Detta har skapat stort intresse för frågor som rör markföroreningar och speciella miljögranskningar genomförs närmast regelmässigt vid försäljning och förvärv av fastigheter. Vid sådana granskaningar är också frågor som exempelvis rör PCB, radon och asbest viktiga. Kemikalielagstiftningen. Lagen om avfallsskatt. Energideklaration av byggnader och nya byggregler (energieffektivitet). Yttre och inre drivkrafter samt egna initiativ Tunnelbygget genom Hallandsåsen blev en väckarklocka Olyckan vid tunnelbygget under Hallandsåsen hösten 1997 blev ett bryskt uppvaknande för många av företagsledningarna inom byggindustrin. Olyckan visade att nivån på miljöarbetet inte var tillräckligt hög. Det krävdes mer och framför allt visade händelserna på vikten av att tillämpa säkrare kemikaliehantering. Tunnelbygget väckte många i branschen och man insåg att byggindustrin faktiskt hanterar ett stort antal kemiska produkter. Intresset i massmedia för kemikalien akrylamid växte till oanade proportioner och företagsledningarna insåg miljöfrågans opinionsmässiga sprängkraft. På senare år har miljötänkandet inom byggindustrin i stor utsträckning påverkats av marknadskrafterna. Beställare och konsumenter ställer miljökrav som exempelvis rör energi- och kemikaliefrågorna. Offentlig upphandling är viktig i sammanhanget. Kopplingarna mellan ekonomi och miljö är i många fall tydlig i byggbranschen och utgör därför en allt viktigare drivkraft i miljöarbetet. Kortsiktigt ägande av fastighetsbeståndet 18

20 kan dock resultera i att man exempelvis väljer lösningar som är kostnadseffektiva i det korta perspektivet men som inte gynna hållbar utveckling. Miljölagstiftningen är en annan viktig drivkraft för miljöarbetet. Införandet av miljöledningssystem anses emellertid inte som en viktig drivkraft i branschen. Kunderna frågar ibland efter certifikatet men man får inte något för det. Kretsloppsrådet För att skapa ett heltäckande och samordnat engagemang i bygg- och fastighetssektorn bildades år 1994 Byggsektorns Kretsloppsråd. Ett trettiotal organisationer och företag är medlemmar och i rådet återfinns byggherrar, fastighetsägare, arkitekter, tekniska konsulter, bygg- och byggmaterialföretag. Kretsloppsrådet är viktigt för byggsektorns miljöintresse och fungerar som kontaktorgan gentemot departementen och myndigheterna. Sveriges Byggindustrier är representerat i rådet och har medverkat i arbetet med åtgärdsprogram inom Miljöprogram 2010 inom målen för farliga ämnen, avfall och energi. BASTA-projektet (se nedan) uppfyller delmålen inom området farliga ämnen. Branschföreningen har också medverkat i arbetet med en handbok om byggvarudeklarationer samt i framtagandet av en hemsida för miljödata om byggvaror. Inom avfallsområdet har Sveriges Byggindustrier drivit fram riktlinjer för kretsloppsanpassad avfallshantering vid byggproduktion och rivning. Som en del i uppföljningen av miljöprogrammet har branschen låtit SCB genomföra en undersökning om energianvändningen inom byggsektorn. BASTA BASTA (byggsektorns avveckling av särskilt farliga ämnen) kan ses som en praktisk tillämpning av substitutionsprincipen i kemikalielagstiftningen. Bakom initiativet står JM, NCC, Peab, Skanska, BI och IVL. Syftet är att skapa ett system för att fasa ut användningen av särskilt farliga kemiska ämnen. Systemet skall göra det enkelt för inköparna att upphandla varor som inte innehåller miljö- eller hälsofarliga ämnen. Utfasningen skall ske genom att den framtida tillförseln av ämnena upphör och att den pågående exponeringen minimeras, exempelvis genom att saneringsåtgärder genomförs i det befintliga byggnadsbeståndet. Att substituera kemikalier förutsätter dock goda kunskaper hos byggsektorns aktörer om vilka ämnen som är oönskade och i vilka produktslag de förekommer. Tillverkarnas ansvar är att kemikalierna i byggprodukterna samt att redovisa produkternas sammansättning. Konsulternas, byggindustrins och fastighetsföretagens skall vid projektering och inköp sträva efter att välja byggmaterial som är innehållsdeklarerade och inte innehåller oönskade ämnen. BASTA listar inte oönskade kemiska ämnen utan systemet ställer generella krav på kriterier avseende hälso- och miljöegenskaper. Endast varor som uppfyller de specificerade kraven kan registreras i databasen. Den som använder den behöver alltså inte själv vara någon kemikalieexpert. I BASTA ansvarar leverantörerna själva för insamling av informationen om varan och dess innehåll av kemiska produkter samt redovisningen av att varan uppfyller kraven. På detta sätt behöver leverantören i normalfallet inte avslöja varans hela innehåll. Tillverkare och leverantörer ska dock kunna verifiera att de lever upp till gällande kriterier inom systemet och vara beredda att ställa upp på kvalificerade revisioner av deras dokumentation. SBUF Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond (SBUF) är byggbranschens egen organisation för forskning och utveckling med nära anslutna företag i Sverige. SBUF verkar för att utveckla byggprocessen så att det skapas bättre affärsmässiga förutsättningar för entreprenörer och installatörer att utnyttja forskning och driva utvecklingsarbete. Bakom SBUF står bland andra BI och VVS-installatörerna. Minskad miljöpåverkan genom exempelvis återanvändning och lägre energianvändning är drivkrafter bakom många utvecklingsprojekt. SBUF samverkar med högskolor och FORMAS. 19

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Fastställda av kommunfullmäktige 2002-12-18/ 111 Sid 1 Innehåll Sid Allmänt om dessa riktlinjer 3 Varför miljöledningssystem?. 3 Miljöledningsnivåer 3 Beskrivning

Läs mer

Inga krav utöver ISO 14001

Inga krav utöver ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS utgår från kraven i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB 2008-01-01, reviderad 2011-08-01 Miljöledningssystem FC. AB Organisation och ansvar Ledningsgrupp Verkställande direktör Dan-Henrik Eriksson Ekonomi/ administration

Läs mer

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 1 BESLUT 2003-12-18 Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 Malmö högskolas miljöråd har under hösten tagit fram ett förslag till Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola.

Läs mer

Region Skånes Miljöbevis - checklista

Region Skånes Miljöbevis - checklista Region Skånes Miljöbevis - checklista Denna checklista består av kriterier som ni som mottagare av bidragsfinansiering från Region Skåne ska fylla i om ni får minst sex prisbasbelopp eller mer per tolvmånadersperiod.

Läs mer

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska Miljöpolicy För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska hushålla med resurser och i största möjliga mån använda förnybara naturresurser i vår produktion och administration

Läs mer

L U N D S U N I V E R S I T E T. Kvalitets- och miljöledning

L U N D S U N I V E R S I T E T. Kvalitets- och miljöledning Kvalitets- och miljöledning 1 Kvalitet som begrepp Den internationella standarden för kvalitetsledning ger nedanstående definition i ISO 9000:2005 Ledningssystem för kvalitet Principer och terminologi:

Läs mer

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11 Miljöpolicy och miljömål -2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna -03-11 Stadsbyggnadsförvaltningen är miljöcertifierad Stadsbyggnadsförvaltningen är

Läs mer

LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ. Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2994 MILJÖPOLICY

LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ. Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2994 MILJÖPOLICY LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2994 MILJÖPOLICY NORBERGSTRAPPAN AB 2 Företagsfakta Företagsnamn: Norbergstrappan AB Företagsadress: Svarvargatan 22,

Läs mer

Att satsa på miljön är att satsa på livet

Att satsa på miljön är att satsa på livet SATSA PÅ MILJÖN! Att satsa på miljön är att satsa på livet JMS Mediasystem satsar stora resurser på sitt miljöarbete. Genom en öppen dialog med samarbetspartners, kunder, allmänhet, leverantörer, miljöorganisationer,

Läs mer

KMA-plan. Kvalitets-, Miljö-, Arbetsmiljökrav för Oventos medarbetare anlitade underentreprenörer och beställare. Stockholm 2015-05-17

KMA-plan. Kvalitets-, Miljö-, Arbetsmiljökrav för Oventos medarbetare anlitade underentreprenörer och beställare. Stockholm 2015-05-17 KMA-plan Kvalitets-, Miljö-, Arbetsmiljökrav för Oventos medarbetare anlitade underentreprenörer och beställare Stockholm 2015-05-17 1. Inledning Oventos KMA-plan beskriver hur företaget arbetar med kvalitets-,

Läs mer

MILJÖ. Ta vara på framtiden

MILJÖ. Ta vara på framtiden MILJÖ Ta vara på framtiden 2 Miljöarbete angår det mig? Svaret på den frågan är Ja! Det handlar om luften vi andas, vattnet vi dricker, maten vi äter och naturen vi vistas i. För oss som lever nu och för

Läs mer

Miljöprogram 2013-2016

Miljöprogram 2013-2016 Datum 2012-10-04 Version 12 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef Miljöprogram 2013-2016 Miljöpolitiskt måldokument Miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg Förord Denna skrift utgör ett

Läs mer

Småföretagen drar sitt strå till stacken. miljöarbete i småföretag

Småföretagen drar sitt strå till stacken. miljöarbete i småföretag Småföretagen drar sitt strå till stacken miljöarbete i småföretag januari 2008 Miljöarbete i småföretag Sammanfattning Trots allt mer fokus på miljöfrågor är kunskapen om hur den absolut största gruppen

Läs mer

Hållbara perspektiv. Etappmål

Hållbara perspektiv. Etappmål Hållbara perspektiv I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info HRK Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet.

Läs mer

Miljöredovisning 1997

Miljöredovisning 1997 Copyright AB BEG. BILDELAR, Eftersom vi värnar om en renare värld i allt vi gör är pappret i broschyren miljömärkt med Svanen. Ensbovägen, Box 159, 581 02 Linköping, Telefon 013-31 50 80, Telefax 013-14

Läs mer

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning version 22 jan 2004 2 Innehållsförteckning Sida Bakgrund 3 Strategi Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning Miljöledningssystem för kommunens

Läs mer

Miljöanpassat byggande. Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik

Miljöanpassat byggande. Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik Miljöanpassat byggande Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik Agenda Varför skall man lägga fokus på energi- och miljöfrågor? Byggnaden och energianvändning Vad gör byggsektorn? September

Läs mer

Information om vårt miljöledningssystem

Information om vårt miljöledningssystem 1 av 8 TS-Miljöinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 Information om vårt miljöledningssystem av 8 TS-Miljöinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 1 Inledning Tage & Söners miljöarbete bygger på engagemanget hos våra kunniga medarbetare

Läs mer

Varor och tjänster som gör miljönytta i Sverige och världen

Varor och tjänster som gör miljönytta i Sverige och världen SVENSKT NÄRINGSLIVS INSPEL TILL DEN FÖRDJUPADE UTVÄRDERINGEN AV SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL 2015 FOKUSOMRÅDE NÄRINGSLIVETS MILJÖARBETE Varor och tjänster som gör miljönytta i Sverige och världen Förord

Läs mer

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info Dagligvaruhandeln Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet. Det spar inte

Läs mer

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418)

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) Protokollsutdrag SID 1(2) Organ: Kommunstyrelsen Datum: 2013-02-04 Plats: Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) BESLUT Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige

Läs mer

Hållbarhetsredovisning 2009

Hållbarhetsredovisning 2009 09 Hållbarhetsredovisning 2009 Hertz är Sveriges ledande hyrbilsföretag. Med en så stark position följer ett stort ansvar gentemot miljön och företagets intressenter. Hertz arbetar därför sedan länge med

Läs mer

Revision av ISO 14001 Användarna tycker till

Revision av ISO 14001 Användarna tycker till 1 (8) Revision av ISO 14001 Användarna tycker till Resultat av SIS nationella undersökning oktober 2012 SIS, Swedish Standards Institute SIS is the Swedish member of ISO and CEN Postadress: 118 80 STOCKHOLM

Läs mer

Sammanfattning av uppföljningsrapport 2010/11:RFR1 Miljö- och jordbruksutskottet. Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion

Sammanfattning av uppföljningsrapport 2010/11:RFR1 Miljö- och jordbruksutskottet. Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion Sammanfattning av uppföljningsrapport 2010/11:RFR1 Miljö- och jordbruksutskottet Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion

Läs mer

Hållbarhetsstyrning... 3 Hållbarhetsprogram... 4 Syfte hållbarhetsprogram... 4 Folksam Fastigheters hållbarhetsmål... 5 Hållbarhetsplan...

Hållbarhetsstyrning... 3 Hållbarhetsprogram... 4 Syfte hållbarhetsprogram... 4 Folksam Fastigheters hållbarhetsmål... 5 Hållbarhetsplan... HÅLLBARHETSPROGRAM Hållbarhetsstyrning... 3 Hållbarhetsprogram... 4 Syfte hållbarhetsprogram... 4 Folksam Fastigheters hållbarhetsmål... 5 Hållbarhetsplan... 5 Folksam Fastigheters hållbarhetskrav... 5

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Policy Samarbeten med föreningar, företag och andra organisationer

Policy Samarbeten med föreningar, företag och andra organisationer Policy Samarbeten med föreningar, företag och andra organisationer Innehåll Samarbeten med föreningar och andra organisationer 4 Samverkan med myndigheter och annan offentlig verksamhet 4 Samarbeten med

Läs mer

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag Energimyndigheten Avdelningen för energieffektivisering Johanna Moberg Vår referens/dnr: Er referens/dnr: 2014-4020 2014-09-11 Remissvar Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Läs mer

Grönt Byggindex 2011. Katarina Anund, Support Marknad, Green & Safety Katarina.anund@skanska.se, 010-448 14 20. Publik information

Grönt Byggindex 2011. Katarina Anund, Support Marknad, Green & Safety Katarina.anund@skanska.se, 010-448 14 20. Publik information Grönt Byggindex 2011 Katarina Anund, Support Marknad, Green & Safety Katarina.anund@skanska.se, 010-448 14 20 Syfte med Grönt Byggindex Ge en bild av grönt byggande i Sverige, hur marknaden ser ut idag,

Läs mer

Ernst Roséns verksamhet styrs såväl av egna klart uttalade målsättningar och ambitioner som av lagstiftning och för. Verksamheten i korthet

Ernst Roséns verksamhet styrs såväl av egna klart uttalade målsättningar och ambitioner som av lagstiftning och för. Verksamheten i korthet 29 M I L J Ö R E D O V I S N I N G MILJÖ- OCH arbetsmiljöredovisning 24 Ernst Rosén är ett stabilt familjeägt bolag som varit verksamt i fastighetsbranschen i snart 6 år. Vår affärsidé är att tillhandahålla

Läs mer

DET FINNS ENKLARE SÄTT ATT BIDRA TILL EN BÄTTRE MILJÖ. Ditt val gör skillnad

DET FINNS ENKLARE SÄTT ATT BIDRA TILL EN BÄTTRE MILJÖ. Ditt val gör skillnad DET FINNS ENKLARE SÄTT ATT BIDRA TILL EN BÄTTRE MILJÖ Ditt val gör skillnad Det finns flera olika märken. Med den här trycksaken vill vi reda ut det här med alla olika märken. Vilka förekommer i den grafiska

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Din guide till kemikalieverktyg

Din guide till kemikalieverktyg Din guide till kemikalieverktyg Om du har kemikunskaper kan du lära dig mycket om de produkter du använder och hur du ska minska risken för att påverka miljö och hälsa. Har du inga förkunskaper men snabbt

Läs mer

Miljökurser inom ramen för Miljöledningssystem vid Umeå universitet

Miljökurser inom ramen för Miljöledningssystem vid Umeå universitet UMEÅ UNIVERSITET Miljökurser inom ramen för Miljöledningssystem vid Umeå universitet Innehållsförteckning Miljökurser inom ramen för universitetets miljöledningssystem... 1 Utbildningsplan och målgrupper...

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Remissvar om Boverkets förslag till strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö rapport 2014:32

Remissvar om Boverkets förslag till strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö rapport 2014:32 Er referens M2014/2798/Mm Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Remissvar om Boverkets förslag till strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö rapport 2014:32 Mall-id: MEP-0011, 2014-10-22

Läs mer

LANDSKAPSARKEOLOGERNAS POLICIES

LANDSKAPSARKEOLOGERNAS POLICIES Policies Alla i konsultgruppen 2011-05-22 1.0 1(7) LANDSKAPSARKEOLOGERNAS POLICIES Miljöpolicy Kvalitetspolicy Säkerhetspolicy Policies Alla i konsultgruppen 2011-05-22 1.0 2(7) Innehåll 1 INLEDNING...

Läs mer

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Målet är att tydliggöra dekaner, prefekter och chefers ansvar i miljöarbetet/miljöledningssystemet. 13.00 13.45 Eddi Omrcen, miljöchef vid GU Hur är

Läs mer

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 AVFALL SVERIGES KOMMUNIKATION SYFTAR TILL ATT öka kännedomen om svensk avfallshantering bland Avfall Sveriges målgrupper visa att branschen är framåtriktad och

Läs mer

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Målet är att tydliggöra dekaner, prefekter och chefers ansvar i miljöarbetet/miljöledningssystemet. 13.00 13.40 Eddi Omrcen, miljöchef vid GU Hur är

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

Nya gemensamma miljökrav för entreprenader

Nya gemensamma miljökrav för entreprenader Nya gemensamma miljökrav för entreprenader har tagits fram som en överenskommelse mellan Trafikverket, Göteborgs stad, Malmö stad och Stockholm stad. I denna broschyr kan du läsa om bakgrunden till de

Läs mer

Ett gemensamt system för miljöbedömning av byggvaror. www.byggvarubedomningen.se

Ett gemensamt system för miljöbedömning av byggvaror. www.byggvarubedomningen.se Ett gemensamt system för miljöbedömning av byggvaror www.byggvarubedomningen.se Nu behöver du bara känna till ett system för miljöbedömning av byggvaror. Byggvarubedömningen har samlat de största och viktigaste

Läs mer

Att arbeta med Järfälla kommuns MiljöDIPLOM

Att arbeta med Järfälla kommuns MiljöDIPLOM Att arbeta med Järfälla kommuns MiljöDIPLOM Arbetet med Järfälla kommuns MiljöDIPLOM sker i åtta steg. Denna information beskriver övergripande hur arbetet är uppbyggt och hur ni startar det. Trots att

Läs mer

Klimateffektivt Resurseffektivt Hälsofrämjande Ansvarstagande

Klimateffektivt Resurseffektivt Hälsofrämjande Ansvarstagande 1 (8) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Miljö FÖRSLAG MÅLOMRÅDEN MILJÖ STEG 6 2010-01-26 Bilaga 2 1. Förslag Det här dokumentet innehåller ett förslag på målområden till ett kommande program för Stockholms

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

Avfall. Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Ont om plats? En sådan här container innebär:

Avfall. Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Ont om plats? En sådan här container innebär: Avfall Hur förvandlar vi avfall från problem till värdefulla restprodukter? Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Diskutera hur avfallshanteringen ser ut på era arbetsplatser. Sorterar ni det avfall

Läs mer

Resultat av webbenkät juni 2014. Miljöledning och miljödiplomering som verktyg för hållbar utveckling Besvarades av 148 personer

Resultat av webbenkät juni 2014. Miljöledning och miljödiplomering som verktyg för hållbar utveckling Besvarades av 148 personer Resultat av webbenkät juni 2014 Miljöledning och miljödiplomering som verktyg för hållbar utveckling Besvarades av 148 personer Hur många anställda har ni i er verksamhet? 1-50 anställda -70% 51-100 anställda

Läs mer

POLICY Ett uttalande i generella ordalag Som beskriver ett önskvärt beteende

POLICY Ett uttalande i generella ordalag Som beskriver ett önskvärt beteende POLICY Ett uttalande i generella ordalag Som beskriver ett önskvärt beteende Antagen av Kommunstyrelsen 2007-05-21, KS 117 Inledning För att verksamheten i kommunen skall fungera och servicenivån till

Läs mer

Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1

Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1 Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1 Miljöledning i staten 2014 och kommande utmaningar Kristina von Oelreich 2015-09-28

Läs mer

GIFTFRIA OCH RESURSSNÅLA KRETSLOPP. Preliminär slutversion från arbetsgrupp inom etappmålmiljöuppdraget 2002-11-25

GIFTFRIA OCH RESURSSNÅLA KRETSLOPP. Preliminär slutversion från arbetsgrupp inom etappmålmiljöuppdraget 2002-11-25 GIFTFRIA OCH RESURSSNÅLA KRETSLOPP Preliminär slutversion från arbetsgrupp inom etappmålmiljöuppdraget 2002-11-25 3 Förord fick i maj 2002 i uppdrag av regeringen att i samarbete med Banverket, Vägverket,

Läs mer

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Miljöpolicy. Krokoms kommun Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...

Läs mer

PLANETEN SKA MED Augusti 2011. Planeten ska med. Hur miljöarbetet ska bli en naturlig del av Riksbyggens sätt att arbeta och att vara

PLANETEN SKA MED Augusti 2011. Planeten ska med. Hur miljöarbetet ska bli en naturlig del av Riksbyggens sätt att arbeta och att vara Planeten ska med Hur miljöarbetet ska bli en naturlig del av Riksbyggens sätt att arbeta och att vara 2 På vår resa ska planeten med n Vår resa mot framtiden bygger just nu på sju åtaganden som vi ska

Läs mer

KRAVSTANDARDEN. Svensk Miljöbas 2006-01-01

KRAVSTANDARDEN. Svensk Miljöbas 2006-01-01 KRAVSTANDARDEN Svensk Miljöbas 2006-01-01 Svensk Miljöbas Kravstandard Publicerad: 2005-12-05 Status: Gällande Gäller from: 2006-01-01 Dokumenttyp: Systemdokument Innehållsförteckning 1. Krav på verksamheter

Läs mer

Synergier och intressekonflikter mellan näringslivets miljöarbete och miljömålen. Richard Almgren Torbjörn Brorson Magnus Enell

Synergier och intressekonflikter mellan näringslivets miljöarbete och miljömålen. Richard Almgren Torbjörn Brorson Magnus Enell Synergier och intressekonflikter mellan näringslivets miljöarbete och miljömålen Richard Almgren Torbjörn Brorson Magnus Enell Uppdaterad version December 2009 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Beskrivning

Läs mer

Miljöstrategi. En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt.

Miljöstrategi. En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt. Miljöstrategi En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt. Fastigheter påverkar miljön under hela sin livscykel, från projektering, byggande och förvaltning till ombyggnad

Läs mer

Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi

Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi 2 Energihushållning är allas ansvar Energieffektiviseringar leder till minskad användning av energi och därmed indirekt till minskade utsläpp av växthusgaser

Läs mer

RQ Rätt kvalitet Information om vårt kvalitetssystem

RQ Rätt kvalitet Information om vårt kvalitetssystem 1 av 8 TS-Kvalitetsinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 RQ RQ Rätt kvalitet Information om vårt kvalitetssystem av 8 TS-Kvalitetsinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 1 Inledning Tage & Söners kvalitetsarbete bygger på engagemanget

Läs mer

NATURVÅRDSVERKET KUNDUNDERSÖKNING

NATURVÅRDSVERKET KUNDUNDERSÖKNING NATURVÅRDSVERKET KUNDUNDERSÖKNING Image, NKI och leveranser... Image och NKI Trivector Information Jimmie Hansson, Elin Josefson & Frida Lindström INLEDNING Trivector Information AB har under november

Läs mer

Avfall Sveriges. ståndpunkter

Avfall Sveriges. ståndpunkter Avfall Sveriges ståndpunkter BAKGRUND OCH UTGÅNGSPUNKTER FÖR STÅNDPUNKTERNA Avfall Sveriges ståndpunkter är det dokument som vägleder ställningstaganden och åtgärder för att utveckla avfallshanteringen

Läs mer

Fördelar med det Svanenmärkta huset:

Fördelar med det Svanenmärkta huset: SVANENMÄRKTA HUS Bygg- och fastighetssektorn är en stor energianvändare och därmed även en stor klimatpåverkare. En ökad medvetenhet i branschen om hur man belastar miljön så lite som möjligt får därför

Läs mer

Miljöhandlingsplan 2014. Institutionen för data- och systemvetenskap

Miljöhandlingsplan 2014. Institutionen för data- och systemvetenskap Miljöhandlingsplan 2014 Institutionen för data- och systemvetenskap Fastställd av prefekten 2014 02 17 2 Miljöhandlingsplan 2014 Bakgrund Rektor vid har den 5 mars 2009 beslutat att ska miljöcertifieras

Läs mer

Rapport. Framgångsfaktorer i Swedbanks upphandling av 10 000 bärbara datorer

Rapport. Framgångsfaktorer i Swedbanks upphandling av 10 000 bärbara datorer Rapport Framgångsfaktorer i Swedbanks upphandling av 10 000 bärbara datorer TCO Development, Stockholm, januari 2015 Innehåll Sammanfattning...3 Introduktion...4 Riskanalys av inköp pekar ut IT-produkter...5

Läs mer

Svanenmärkning av Tryckerier. Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Tryckerier. Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Tryckerier Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info Tryckerier Varför Svanen? Fem enkla skäl Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet. Det spar inte bara tid och

Läs mer

Stora visioner och kraftfulla strategier University of Technology

Stora visioner och kraftfulla strategier University of Technology Chalmers University of Technology Stora visioner och kraftfulla strategier University of Technology - men hur funkar det egentligen? Per-Erik Josephson Chalmers tekniska högskola Pågående forskning, exempel

Läs mer

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS ENERGI OCH MILJÖ AB

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS ENERGI OCH MILJÖ AB ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS ENERGI OCH MILJÖ AB Organisationsnummer 556528-3248 Bolagets syfte Det kommunala ändamålet med Halmstads Energi och Miljö AB:s verksamhet är, enligt bolagsordningen att - bedriva

Läs mer

Miljöpolicy. Ekologigruppen AB. Vi sätter miljön i fokus i varje uppdrag. Ständig förbättring. Miljöansvar

Miljöpolicy. Ekologigruppen AB. Vi sätter miljön i fokus i varje uppdrag. Ständig förbättring. Miljöansvar VERKSAMHETSSYSTEM Miljöpolicy och miljömål Generella dokument nr: 00-08 Fastställd av styrelsen 2013-02-13 Ekologigruppen AB Miljöpolicy Ekologigruppens verksamhet genomsyras av en strävan mot ett samhälle

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

Problemen känner du redan till.

Problemen känner du redan till. Problemen känner du redan till. Robert Harding Images / Masterfile / SCANPIX Så hur vore det om någon pratade lösningar istället? Det räcker med att slå upp en dagstidning för att inse att världen bara

Läs mer

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Stefan Jendteg Miljöavdelningen Länsstyrelsen Skåne Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2010 (66 Mton)

Läs mer

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY Kommunfullmäktige Beslutsdatum 2007-03-26 Reviderad 2014-02-17 Sida 1 (6) Dokumentets mottagare, förvaltning och uppföljning Detta dokument vänder sig till dem som fattar beslut i inköps- och upphandlingsfrågor

Läs mer

Miljö www.kalixtele24.se www.kalixtele24.se

Miljö www.kalixtele24.se www.kalixtele24.se Miljö Vi verkar för att belastningen på natur och miljö begränsas så långt som möjligt i våra kunduppdrag. Miljöledningssystem Miljöutredning MiljöPolicy Övergripande Miljömål detaljerade Miljömål Handlingsprogram

Läs mer

Regenber g & Hansson

Regenber g & Hansson Utgåva 1 (1)10 MILJÖPLAN 2006 Regenber g & Hansson Utgåva 1 (2)10 Regenberg & Hansson...1 1. Verksamhetsbeskrivning...3 2. Miljöledning...3 3. Miljöpolicy...5 4. Handlingsplaner...6 5. Inköpsrutiner...8

Läs mer

Ta ansvar för miljö och ekonomi. - spara energi

Ta ansvar för miljö och ekonomi. - spara energi Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi Framtagen av Länsstyrelsen i Skåne län 2012 Foton: Roza Czulowska och Björn Olsson Energihushållning är allas

Läs mer

Isolering och klimatfrågan

Isolering och klimatfrågan Isolering och klimatfrågan T1-03 2008-03 B1-02 2008-03 Med isolering bidrar vi till ett bättre globalt klimat Klimatförändringarna är vår tids stora miljöfråga. Utsläppen av växthusgaser, framförallt koldioxid,

Läs mer

Tjänsteföretagen och den inre marknaden

Tjänsteföretagen och den inre marknaden November 2005 Tjänsteföretagen och den inre marknaden Denna rapport bygger på en SCB-undersökning av företagens kunskaper om och attityder till den inre marknaden som gjorts på uppdrag av Kommerskollegium

Läs mer

Hälsofrämjande miljöarbete. TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle

Hälsofrämjande miljöarbete. TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle 2014 Hälsofrämjande miljöarbete TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle Det finns en stark koppling mellan hälsa och miljö. I TioHundra AB jobbar vi med båda. Redan 2007 miljöcertifierades hela TioHundra

Läs mer

CSR-policy. Socialt ansvar GRATIS HJÄLP I MATTE - 1 -

CSR-policy. Socialt ansvar GRATIS HJÄLP I MATTE - 1 - 2015-09-08 GRATIS HJÄLP I MATTE CSR-policy Mattecentrum är en ideell organisation som verkar för likvärdig kunskapsinhämtning i syfte att öka kunskaper i och stimulera intresset för matematik hos barn,

Läs mer

bestämmelser uppmuntra att de följer dessa affärsetiska bestämmelser.

bestämmelser uppmuntra att de följer dessa affärsetiska bestämmelser. SSABs affärsetiska bestämmelser SSAB-koncernens affärsetiska bestämmelser SSABs mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer baserade på respekt, ansvar och högklassighet med medarbetare,

Läs mer

Energisession 2009. Christina Lindbäck Kvalitets- och miljöchef, Ragn-Sells AB Ordförande, Näringslivets miljöchefer

Energisession 2009. Christina Lindbäck Kvalitets- och miljöchef, Ragn-Sells AB Ordförande, Näringslivets miljöchefer Energisession 2009 Christina Lindbäck Kvalitets- och miljöchef, Ragn-Sells AB Ordförande, Näringslivets miljöchefer Fakta om Ragn-Sells Sveriges största miljö- och återvinningsföretag 2 800 anställda Verksamma

Läs mer

Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet

Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet I genomförandet av programmet kommer de tre dimensionerna i hållbar utveckling, den ekonomiska, sociala och miljömässiga, att beaktas i genomförandets

Läs mer

Policy för inköp och upphandling inom Värmdö kommun

Policy för inköp och upphandling inom Värmdö kommun Policy för inköp och upphandling inom Värmdö kommun Värmdö kommuns inköps- och upphandlingspolicy gäller för alla typer av inköp och upphandlingar som görs inom kommunen eller kommunens bolag. 1 Syfte

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Attraktiva arbetsplatser med miljön i fokus. Bengt Håkansson, Coor Service Management

Attraktiva arbetsplatser med miljön i fokus. Bengt Håkansson, Coor Service Management Attraktiva arbetsplatser med miljön i fokus Bengt Håkansson, Coor Service Management Coor Service Management - ledande aktören inom service management i Norden 3 Omsättning 2008 cirka 5 700 MSEK Medarbetare

Läs mer

Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct)

Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct) Mekonomen Groups uppförandekod (Code of Conduct) 2014 01 01 Koncernchefens ord Mekonomen Group som företag växer fort och vi etablerar oss också successivt på nya marknader. Det innebär att hur vi uppträder

Läs mer

Överenskommelse. innovationsupphandling

Överenskommelse. innovationsupphandling Överenskommelse mellan Konkurrensverket och VINNOVA om innovationsupphandling 2014-05-27 1 (6) Inledning Konkurrensverket och VINNOVA har uppdrag och verksamhetsområden som är viktiga för innovationsupphandling.

Läs mer

Vad har man för nytta av miljöledning?

Vad har man för nytta av miljöledning? Vad har man för nytta av miljöledning? Elisabeth Schylander Magnus Enell 10 november 2004 Agenda Elisabeth! Varför doktorera om MLS?! Generella resultat Magnus! Specifika resultat! Nytt projekt Vem är

Läs mer

Miljöbalkens krav på Egenkontroll

Miljöbalkens krav på Egenkontroll Miljöbalkens krav på Egenkontroll - bättre rutiner i din verksamhet Väl fungerande rutiner ger bra förutsättningar för att fel på utrustning och felaktig hantering upptäcks innan allvarlig skada inträffar.

Läs mer

Förslag till revideringsprocess av Lunds program för ekologiskt hållbar utveckling LundaEko Dnr KS 2011/0824

Förslag till revideringsprocess av Lunds program för ekologiskt hållbar utveckling LundaEko Dnr KS 2011/0824 Kommunkontoret Projektplan 1 (8) Avdelningen för miljöstrategi, folkhälsa och säkerhet Anna-Karin Poussart 046-359 42 37 anna-karin.poussart@lund.se Kommunstyrelsens miljö- och häsloutskott Förslag till

Läs mer

Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola 2009-2012

Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola 2009-2012 Mah/förvaltning Sid 1(6) Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola 2009-2012 Inledning Vid Malmö högskola bedrivs forskning, utbildning och samverkan inom miljöområdet. Genom denna s k indirekta

Läs mer

Miljömål och indikatorer

Miljömål och indikatorer Miljömål och indikatorer Bernt Röndell Karin Öberg Bernt.rondell@naturvardsverket.se Karin.oberg@naturvardsverket.se www.naturvardsverket.se www.miljomal.nu Samhälle & Miljömål / Miljöindikatorer www.eea.eu.int

Läs mer

1. Redovisning av resultatet från miljöutredningen, miljöpolicy och övergripande miljömål

1. Redovisning av resultatet från miljöutredningen, miljöpolicy och övergripande miljömål 1(7) Rektor 2004-03-14 Leif Svensson Dnr Redovisning av miljöledningssystemarbetet under år 2003 vid Högskolan i Gävle Arbetet med att integrera miljöledningssystem allt bättre i den ordinarie verksamheten

Läs mer

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag Till: Energimyndigheten Box 310 631 04 Eskilstuna REMISSYTTRANDE Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag SABOs synpunkter Allmänt SABOs medlemsföretag de allmännyttiga kommunala

Läs mer

Vardagslogistik. - En rapport om små- och medelstora företags syn på logistik

Vardagslogistik. - En rapport om små- och medelstora företags syn på logistik Vardagslogistik - En rapport om små- och medelstora företags syn på logistik Posten Logistik - Vardagslogistik 1 Förord Just nu händer det mycket på logistikmarknaden. Logistikflödena internationaliseras

Läs mer

CSR Ansvarsfullt företagande

CSR Ansvarsfullt företagande CSR Ansvarsfullt företagande Det finns ett ökat tryck på våra företag att respektera mänskliga rättigheter, grundläggande arbetsrättsprinciper och grundläggande miljöstandarder oavsett var i världen vi

Läs mer

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Fastställd av regionfullmäktige 8 september 2009, 135 Innehåll Förslagets bakgrund och karaktär... 3 Strategi förslag i sammanfattning... 4 Klimatfrågan

Läs mer