Unga nätkulturer. Att uttrycka det svåra online. Slutrapport juni Cecilia Löfberg

Transkript

1 Unga nätkulturer Att uttrycka det svåra online Om ungas sätt att ta det virtuella rummet i anspråk i samtal om den egna livssituationen Slutrapport juni 2012 Cecilia Löfberg

2

3 Att uttrycka det svåra online Om ungas sätt att ta det virtuella rummet i anspråk i samtal om den egna livssituationen Slutrapport juni 2012

4

5 Innehåll Inledning... 1 Forskning... 1 Projektets delstudier och datainsamling... 1 Delstudie 1 Intervjuer med unga... 1 Delstudie 2 Chatt- och mejlkommunikation... 2 Delstudie 3 Nätenkät... 2 Delstudie 4 Intervjuer med vuxna som ger stöd och information till unga via webbplatserna... 3 Resultat... 4

6 Inledning Projektet startade 1:a april 2009 och avslutades 30:e juni Inom ramen för projektet har en forskningsrapport och en skrift publicerats, en bok kommer att ges ut på Liber förlag i höst, forskningsresultat med tillhörande artiklar har presenterats på två konferenser, en tredje konferenspresentation kommer att göras i september Ett antal presentationer/föreläsningar har gjorts i olika sammanhang. Bland annat på Tjejzonens konferens om stöd till unga via nätet som filmades av utbildningsradion. Under hela projekttiden har forskare och verksamhetsansvariga samarbetat och diskuterat resultat och utgångspunkter för projektet. Under våren 2009 gjordes också en omfattande etikprövning av forskningsprojektet hos Etikprövningsnämnden, Stockholm (ärendenr 2009/ /5). I ansökan om etikprövning krävdes ingående redogörelse, diskussion och reflektion kring hela forskningsprojektet i alla dess processuella delar. I beslut den 17/9-09 godkände nämnden forskningsprojektet i alla dess delar. Forskning Projektets delstudier och datainsamling Under våren 2009 gjordes en orientering i de tjänster som webbplatserna UMO.se och Tjejzonen.se tillhandahåller användarna, både genom studier av webbplatsernas utbud och innehåll samt diskussioner med verksamheterna. Verksamheterna besöktes och diskussioner om syften, möjligheter, ambitioner och riktlinjer hölls tillsammans med projektledarna och personal på i verksamheterna. I diskussioner med UMO.se bestämdes att datamaterial i form av texter på webbplatsen skulle bli en första del i den empiriska insamlingen av data. I samråd med Tjejzonen bestämdes att data i form av loggade chattsamtal skulle utgöra en första orientering i unga tjejers användning av chatt för samtal om det som upplevs som svårt. Killfrågor.se var planerad att lanseras i september-09 men kom igång i liten skala först i november-09. På grund av detta påbörjades datainsamlingen från Killfrågor först ett år senare. Datamaterialet bestod då av chattloggar och mejlkommunikation från Killfrågor.se. Det första material som samlades in från UMO.se var i form av ungas egna berättelser (52st) på sajten. Dessa samlades in och systematiserades under maj och juni-09. Under hösten 2009 pågick en fördjupad analys. Resultatet av denna förstudie presenterades på konferensen Cyberspace 2009, Brno, Tjeckien 19-21/11, Projektet har sedan omfattat fyra delstudier vilka kort presenteras nedan Delstudie 1 Intervjuer med unga En intervjustudie påbörjades redan under hösten Denna fortsatte och breddades under vinter/vår Totalt 37 intervjuer genomfördes online via MSN. På UMO.se har 24 användare blivit intervjuade (15 intervjuer med tjejer år och 11 intervjuer med killar år). På Tjejzonen har 11 tjejer mellan år blivit intervjuade. Intervjuerna behandlar ungas egna perspektiv på sin användning av fora online för att söka information och stöd om känsliga frågor. Delstudien syftar till att få fram kunskap om hur information, stöd och hjälp via nätet integreras i unga människors vardagsliv. Vidare, hur de själva uttrycker sig kring möjligheter och begränsningar i chattkommunikation med vuxna i information och hjälpsyften, men också i att använda sig av den här typen av forum i relation till sitt vardagliga liv. En förfrågan om att delta i 1

7 intervjustudien gick också ut till alla medlemmar på Killfragor.se. Tyvärr var det ingen som besvarade denna förfrågan och ville vara med i intervjustudien. En anledning till detta kan vara att Killfrågor.se var i ett uppstartningsskede, medlemsantalet var lågt och de som var medlemmar hade inte varit medlemmar speciellt länge. En ny förfrågan gick ut till Killfrågors användare i november 2011, då svarade tre användare och dessa tre intervjuer tillfördes till intervjumaterialet som då bestod av 40 intervjuer. Delstudie 2 Chatt- och mejlkommunikation Från Tjejzonen.se samlades under perioden maj och juni-09 data i form av loggad chattkommunikation mellan unga tjejer och volontärer (vuxna stödpersoner). En första tematisk analys av materialet gjordes under hösten. Datainsamlingen av chattloggar och mejlkommunikation från både Tjejzonen och Killfrågor fortsatte under våren Totalt analyserades 142 Chatt- stödsamtal mellan unga tjejer och volontärer på Tjejzonen.se och 73 chattstödsamtal mellan unga killar och volontärer på Killfrågor.se. Eftersom Killfrågor var i ett uppstartningsskede och chattverksamheten inte riktigt kommit igång utökades datainsamlingen där med 84 mejl mellan unga killar och volontärer. Den slutliga analysen grundade sig totalt på 138 chatt- stödsamtal (65 från Tjejzonen och 73 från Killfrågor). Analysen inriktade sig mot ett undersökande av vilka samspelsmönster mellan den unga/e och den stödjande vuxna/e som framträder i onlinesamtalen. Hur den unga/e personen väljer att framställa sig, vilka ämnen som tas upp samt på vilka sätt maktordning mellan barn/vuxen förhandlas i samtalen. Delstudie 3 Nätenkät Under våren 2010 började arbetet med att ta fram en nätenkät. Utifrån de resultat som analyserats fram i intervjuer och analys av chattloggar konstruerades enkäter för att få ett större, mer övergripande, underlag. Syftet var att kartlägga ungas användning av webbplatserna inom områden som praktisk användbarhet, social och emotionell betydelse, vardagsintegrering och upplevelse av stöd/hjälp i större skala. Designen av nätenkäterna gjordes gemensamt i arbetsgruppen även om forskarna i projektet var ansvariga för den slutliga utformningen. Designarbetet pågick från april- augusti Eftersom de olika verksamheterna har något olika syften med sina verksamheter konstruerades två enkäter som hade en gemensam frågedel och en särskild frågedel. Den gemensamma delen fokuserade på just användningen av nätet för att hantera känsliga frågor. Den särskilda delen fokuserar på informationssökande (UMO.se) och stödsamtal (Tjejzonen.se och Killfragor.se). Nätenkäterna fanns på de olika webbsidorna under oktober På UMO.se svarade 2864 användare på enkäten. På Tjejzonen.se svarade 63 användare. På Killfragor.se svarade 25 användare på enkäten. De olika svarsfrekvenserna kan relateras till att sajterna har olika stora användargrupper och olika syften. Analysarbetet av enkäterna gjordes i nov-dec *** Efter arbetet med insamling och analys från de tre delstudierna påbörjades arbetet med att skriva en forskningsrapport. Arbetet med rapporten pågick januari till maj Rapporten, Digitala erbjudanden. Ungas erfarenheter av information, stöd och samspel med vuxna online, vänder sig inte uteslutande till forskarsamhället utan är snarare tänkt som en rapport vilken skall kunna läsas av organisationer och aktörer som arbetar med barn, unga på olika samhälleliga nivåer. 2

8 Delstudie 4 Intervjuer med vuxna som ger stöd och information till unga via webbplatserna För att skapa ytterligare förutsättningar för ett utvecklingsarbete rörande samtal med, och förhållningssätt till, barn och unga påbörjades under senare delen av våren 2011 en intervjustudie med de vuxna som är verksamma på webbplasterna. Intervjustudien kom att behandla deras upplevelser/erfarenheter av arbetet med att hjälpa, stödja och informera unga via olika digitala fora. De grupper som intervjuades var volontärer på Tjejzonen (5 intervjuer) och Killfrågor. (5 intervjuer) samt professionella yrkesgrupper som besvarar ungas frågor på UMO.se. (5 intervjuer) I intervjuerna lades tonvikt på: 1. Vuxnas upplevelser av att arbeta med stöd och information till unga via digitala miljöer 2. Balansen mellan ungas egna perspektiv och önskemål (som på vissa sätt kan uttalas mer tydligt i onlinemiljöer) och ett vuxenperspektiv/institutionellt perspektiv på det svåra i ungas vardag. Intervjustudien påbörjades i april och datainsamlingen avslutades i augusti. Materialet från intervjustudien analyserades under hösten Under hösten 2011 påbörjades även en diskussion med Liber förlag om att publicera en lärobok för högskolan, en bok som bygger på resultaten inom forskningsprojektet. Arbetet med att skriva boken påbörjades i januari Första manus har lämnats in och arbetet med att få boken färdig pågår till hösten Publicering förväntas bli november Nedan följer en övergripande modell för vilken typ av data som samlats in från de olika verksamheterna under tiden för forskningsprojektet. Att uttrycka det svåra online Om ungas sätt att ta det virtuella rummet i anspråk i samtal om den egna livssituationen UMO.se Ungas egna berättelser ( 52 berättelser) Intervjuer unga online (26 informanter) Enkät (2864 respondenter) Intervjuer vuxna tfn och online ( 5 informanter) Killfrågor.se Intervjuer unga online (3 informanter) Chatt (73 samtal) Mejl (84 mejl) Enkät (25 respondenter) Intervjuer vuxna online (5 informanter) Tjejzonen.se Intervjuer unga online (11 informanter) Chatt (65 samtal) Enkät (63 respondenter) Intervjuer vuxna online (5 informanter) Modell 1: Övergripande modell för insamling av data 3

9 Resultat I projektets forskningsansökan formulerades tre övergripande forskningsfrågor. Vilken betydelse (utformning, användningsområden, känsla av stöd/reflektion) ges hjälp- och stödforum online av användargruppen barn och unga? Hur används, förstås och konstrueras maskulinitet, femininitet och sexualitet av barn och unga och hur synliggörs och problematiseras detta i kommunikation på nätbaserade hjälp- och diskussionsfora? På vilka sätt utvecklas samspelsmönster mellan barn, unga och vuxna och hur kan dessa förstås i relation till de olika webbprojektens övergripande mål att hjälpa unga med stöd och reflektion? Dessa har besvarats på olika sätt, utifrån olika infallsvinklar under projektets gång. Nedan ges en mycket kort sammanfattning av resultaten till en forskningsfråga i taget (för fördjupad diskussion se projektets rapporter och artiklar). Vilken betydelse (utformning, användningsområden, känsla av stöd/reflektion) ges hjälp- och stödforum online av användargruppen barn och unga? I det här sammanhanget var anonymitet väsentligt för de unga användarna. Det handlade då om möjligheten till en förändrad kontakt med vuxenvärlden snarare än att vara identitetslös. Det visade sig att den studerade gruppen unga har ett behov av att kommunicera med vuxna om sådant som känns svårt eller oroande samtidigt som vuxna och vuxenvärlden upplevs som en osäker bundsförvant då vuxna ses som en grupp som kan inkräkta på det egna handlingsutrymmer och ifrågasätta den ungas egna val och egna önskemål. Föreställningar och erfarenheter av vuxna som icke lyssnande med befogenhet att bestämma över, eller fördöma, vissa beteenden skapar en ambivalens till kontakt med vuxna rörande sådan som upplevs som känsligt. När de använde webbplatserna för att kommunicera med vuxna upplevde de att kunde få svar på, eller prata om, känsliga frågor utan att förlora sitt eget handlingsutrymme. Hur används, förstås och konstrueras maskulinitet, femininitet och sexualitet av barn och unga och hur synliggörs och problematiseras detta i kommunikation på nätbaserade hjälp- och diskussionsfora? I de berättelser som unga själv skickade in för publicering på UMO.se framträdde olika sätt att positionera sig som tjej eller kille i relation till andra. Speciellt tydliga blev positionerna i berättelser som handlade om kärlek, sex eller sexuella övergrepp av olika slag. I dessa berättelser framträdde femininitet och maskulinitet med särskild skärpa. Där startpunkten ofta för berättelsen var ofta en passiv position som tjej och en aktiv position som kille. Så som denna digitala miljö användes av de unga fungerade den som en struktur inom vilken de kunde reflektera, försvara, eller förändra dessa positioner. Genom att berätta sin historia gavs möjlighet att fortsätta laborera kring andra positioner som de nu kunde se var möjliga att ta. Detta var speciellt framträdande när berättelsen behandlade en, för den skrivande, svår eller förödmjukande situation. På så sätt blev denna digitala miljö en plats där femininitet och maskulinitet förlorade formerna som statiska positioner och snarare blev del i en process där femininitets och maskulinitets positioner kunde prövas och ifrågasättas. 4

10 I inledningsskedet av projektet fanns en ambition att analysera chattloggar utifrån ett genusperspektiv. När en närmare undersökning av webbplatserna gjordes blev det tydligt att dessa platser var alltför olika för att vi skulle kunna vara säkra på att en genusanalys verkligen skulle säga något om genus. Validiteten var för låg då webbplatserna skilde sig åt i interaktionsdesign, tid som etablerad webbplats samt bakomliggande syften med webbplatsen. Det gick inte att fastställa att olika former av samspel eller uttryck var kopplade till genus även fast vi kunde se vissa tendenser. Av dessa anledningar utfördes ingen genusanalys på datamaterialet. På vilka sätt utvecklas samspelsmönster mellan barn, unga och vuxna och hur kan dessa förstås i relation till de olika webbprojektens övergripande mål att hjälpa unga med stöd och reflektion? Samspel i chatt mellan unga och vuxna kan ta sig olika uttryck. Det går inte att säga att mediet eller platsen i sig avgör vad som kan komma att ske i mötena. Men det finns vissa förutsättningar som ändå är givna för den här arenan, och det är möjligheten att visa sig för den vuxne på andra sätt än i det fysiska rummet. Det vi främst har betonat är samspel som genuin dialog eller ritualiserad dialog. Genuin dialog betyder alltså att två personer samlas kring en gemensam sakfråga, ett ämne, där det inte handlar om att överföra information om detta ämne, utan om att tillsammans skapa mening om ämnet, att gemensamt undersöka möjliga meningsinnebörder och att båda kan lära sig se saken på ett nytt sätt, ur ett förändrat perspektiv. Detta kan förstås som det önskade samspelet i en stödchatt. Analysen visade också andra typer av samspel, den ritualiserade vuxenstyrda dialogen, där traditionella vuxen- och ungdomspositioner kvarhålls. Den vuxna förväntas veta mer om sakfrågan som dryftas och ställa frågor till den unge som får reflektera och svara men där den vuxna ändå kan ses som den som har tolkningsföreträde kring vad som är viktigt och rätt att ta upp. Här blir den underordnades roll att svara rätt inom fråga-svar-formen enligt den överordnades förväntan. En fråga som tillkommit under projektets gång är: Hur upplever vuxna sitt arbete med att stödja och ge information till unga via dessa webbplatser? För de vuxna som intervjuats i studien är text som kommunikationsverktyg centralt. Texten på den digitala arenan ses, och blir, bärare av alla tolkningsverktyg som skall leda till en förståelse för vem den man kommunicerar med är. Detta kan upplevas som en källa till osäkerhet i kommunikationen för den vuxna. När det gäller den egna texten handlar det för den vuxna om att inte kunna vara säker på att det som man vill framföra tolkas på det sätt som det är menat. När det gäller den egna tolkningen av de ungas textuttryck verkar det handla om att inte vara riktigt säker på hur väl det sagda stämmer överens med den person som kommunicerar texten. Volontärer på Tjejzonen är de som uttrycker minst oro över detta medan volontärer på Killfrågor och professionella på UMO:se ibland, av olika anledningar, upplever särskiljandet mellan textuttryck och kropp som en begränsning eller osäkerhetsfaktor. Vilket förhållningssätt den vuxna har beror på syftet med samspelet (svara på en fråga, stödja på den ungas villkor, eller möta den unga i dennes vardag). Vi kan till exempel se att volontärer på Tjejzonen har en tendens att utveckla strategier för samspel utifrån delgivande av egna livserfarenheter medan professionella på UMO.se är inriktade på att samspela utifrån en professionell yrkesroll. Sålunda visar det sig att verksamhetens syfte samt stöd och riktlinjer som ges av verksamheten är ytterst betydelsefulla för hur stöd och information till unga upplevs och genomförs. 5

11 Slutligen menar vi att det via digitala miljöer finns möjligheter att samverka med unga i relationella system som kan bidra till samspel där den unga människan upplever sig få det stöd den behöver utan att känna sig utlämnad till vuxnas bedömningar och kontroll. De maktstrukturer som unga i den här studien uppfattar som gällande i sina samspel med vuxna om känsliga frågor kan jämnas ut. Detta kan dock enbart göras gällande om andra enheter i systemet så som vuxna, den medierade kommunikationen, webbplatsen, rådande diskurser stödjer detta i sina aktörskap. Sett ur det här perspektivet kan information och stöd online till unga ses antingen som ett komplement till, eller som alternativ till, information och stöd i det fysiska rummet. Det kan också ses som en möjlighet för unga att utveckla tilltro till sig själva och till vuxenvärlden utifrån den möjlighet till handlingsutrymme som dessa relationella system kan bidra med. 6