Individualisering genom flexibilitet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Individualisering genom flexibilitet"

Transkript

1 Modul: Vuxendidaktiska perspektiv på matematiklärande Del 4: Individualisering och flexibilitet Individualisering genom flexibilitet Andreas Lindahl, Lärcenter Falköping Inledning Flexibilitet och individualisering är ord som ofta används i argumentationen när vuxenutbildning diskuteras. För en del klingar orden positivt och för andra väcker de negativa känslor. Oavsett känsla måste lärare förhålla sig till innebörden av begreppen som används i styrdokumenten. Vuxenstuderande har ofta sämre praktiska möjligheter än elever i ungdomsskolan att delta i undervisning som organiseras av andra än de själva. Det beror på att vuxna ofta har fler faktorer som påverkar deras vardag såsom ekonomi, boende, barnomsorg, deltidsarbete, andra familjemedlemar och kommunikationsmöjligheter. Thelin och Scherp menar att genom flexibilitet blir det möjligt att individualisera och på det sättet skapa goda förutsättningar för vuxna att lyckas med sina studier. Individualisering sker ofta i tid och rum, men kan även röra andra aspekter. I denna text kommer individualisering och flexibilitet beröras som begrepp, men också hur det kan påverka en matematiklärares vardag när det gäller valet av arbetsformer, arbetssätt och samspelsformer. Distansutbildning är vanligt inom vuxenutbildningen. Texten avslutas med att diskutera möjligheter och svårigheter med distansutbildning. Individualisering och flexibilitet Läroplan för vuxenutbildningen 2012 säger att flexibilitet alltid ska eftersträvas och ger exempel på områden där det kan ske. Det gäller platsen för utbildningens genomförande, tid, studietakt, studieform och sättet att lära. I Departementskrivelsen (2003:23) har departementet förtydligat vad som menas med flexibelt lärande. Det övergripande är att den studerande ska sättas i centrum och denne ska få största möjliga utbyte av sitt lärande. Utgångspunkten som vuxenutbildningen ska ha är alltså att möta den studerande där den befinner sig och att ge det stöd i lärandet som han eller hon behöver och önskar. Flexibiliteten blir synlig genom individualisering. I vuxenutbildningen sker den största individualiseringen i tid och rum, ofta i form av distansutbildning. Både i läroplanen och departementsskrivelsen betonas det att individualisering bygger på mer än det rent organisatoriska som tid och rum, dvs även aspekter som innehåll och sätt att lära. Detta medför att lärare i vuxenutbildningen måste diskutera och reflektera kring hur de vill organisera och genomföra undervisningen. Av den forskning som är gjord på individualisering i svensk skola, är den som specifikt berör vuxenutbildningen obefintlig. Monica Vinterek gjorde 2006 en forskningsöversikt om individualisering på uppdrag av Skolverket. Hon tar upp att individualisering ofta diskuteras i termer av omfattning och grader. Individualisering kan omfatta allt från några minuter av en lektion till en hel kurs. Det största svenska projektet i matematik kopplat till individualisering är IMU-projektet då man i slutet av 60-talet försökte bedriva individualisering inom matematik. I en av projektrapporterna gjorde Curt Öreberg en schematisk översikt för att 1 (9)

2 beskriva ytterligheterna i individualisering från den totala till ingen. De ger en bra beskrivning och är ett verktyg man kan använda sig av för att utvärdera sin egen undervisning när det gäller individualisering. Total individualisering Varje elevs arbete är inriktat på att nå ett för just hans/hennes förutsättningar och intressen avpassat mål. Instruktioner ges till en elev i sänder. Antalet uppgifter och svårighetsgrad varierar från elev till elev. Varje elev arbetar i sin egen takt med metoder och hjälpmedel som passar honom/henne. Läraren värderar varje elevs arbete med utgångspunkt från elevernas förutsättningar och de mål eleven och läraren satt upp för eleven. Ingen individualisering Lika för alla elever. Alla elever får samma instruktion. Alla elever arbetar med samma uppgifter. Eleverna styrs av läraren och arbetar alla i samma takt och på samma sätt. Läraren värderar elevens arbete genom att jämföra hans prestationer med övriga elever.* * Idag har vi målrelaterade kurs- och ämnesplaner som säger att eleven får ett betyg utifrån vad han eller hon presterar, inte i jämförelse med andra i kursen. Även om modellen gjordes för fyrtio år sedan väcker den tankar och frågor som fortfarande är aktuella i vuxenutbildningen. Hur individualiserad kan undervisningen vara? Vad sätter begränsningarna för individualiseringen? Att uppnå total individualisering för alla elever i vuxenutbildningen är troligen en utopi, men uppdraget från staten är mycket tydligt. I Läroplan för vuxenutbildningen 2012 står: Vuxenutbildningens målgrupp är heterogen och eleverna är individer med mycket olika förutsättningar. Även elevernas mål med utbildningen kan variera kraftigt. Utbildningen måste därför anpassas utifrån individens behov och förutsättningar och den kan variera både till längd och till innehåll. Vuxenutbildningen ska alltid möta varje elev utifrån hans eller hennes behov och förutsättningar. (sid 5) Ett sätt att göra det på kan vara att använda sig av en öppen matematikuppgift, där det kan finnas många svar och lösningar. Individualiseringen blir då möjligt i en och samma uppgift beroende på vilka förkunskaper som den studerande har med sig in i uppgiften. En annan fördel med denna typ av uppgifter är att eleverna kan diskutera med varandra då de arbetar med samma uppgift och på det sättet ta del av varandras tankar. 2 (9)

3 Individuella studieplaner En förutsättning för att kunna individualisera är att läraren har kunskap om eleven och därför måste bedömning av elevens kunskap göras. Det kan ske genom ett samtal som bör röra både rent matematiska kunskaper, men även ta upp frågor som på vilket sätt kunskapen ska undervisas och i vilken form. I skriften Individuell studieplan inom vuxenutbildningen sägs att det är elevens individuella studieplan som är utgångspunkt för utbildningen. Rektor är ansvarig för att dessa planer upprättas, men i praktiken är det oftast en vägledare som utför upprättandet. När vägledaren träffar en studerande första gången är det viktigt att kartlägga dennes erfarenheter och på så sätt visa värdet av tidigare lärande. Vidare står det att läraren i det specifika ämnet måste involveras vid upprättandet av den individuella studieplanen. Detta för att eleven ska ges möjlighet att samverka med läraren för att kunna påverka sin utbildning när det gäller undervisning, studieform och studiernas omfattning. Genom att upprätta en individuell studieplan i nära samarbete med alla berörda parter ökar den studerandes möjlighet att utvecklas så långt som möjligt. Intentionen är bra, men hur ska det praktiskt genomföras i verksamheterna? En vuxenutbildning med relativt få studerande, med antagning på den egna skolan och med de kommande lärarna nära till hands, har troligen bättre förutsättningar att upprätta en studieplan som tar upp deltagarnas mål och behov för att lyckas, än en utbildning med många studerande. I större kommuner sker ofta antagningen i en central organisation och de antagna fördelas mellan olika utbildningsaktörer på marknaden. I en sådan organisation kommer den studerande och ämnesläraren inte i kontakt med varandra förrän vid kursstart. Arbetsformer och arbetssätt I ämnesplanen för matematikkurserna står det att: Undervisningen ska innehålla varierade arbetsformer och arbetssätt, där undersökande aktiviteter utgör en del. Arbetsform handlar om hur undervisningen organiseras. Det kan vara i en klass, grupp, par eller helt individuellt. Arbetssätt är när man med en metod arbetar för att uppnå ett visst mål. Det kan vara att lära sig eller lära ut olika kunskaper och färdigheter. I de nya kurserna i matematik för vuxenutbildningen betonas de förmågor som har en stark koppling till samarbete och kommunikation. Det blir ytterligare ett skäl för skolor/arbetslag/lärare att diskutera och reflektera över hur undervisningen kan och bör organiseras. Margaretha Lindqvist (2003) menar att det är viktigt att fundera på hur valet av arbetsform styr både innehåll och arbetssätt. Hon menar också att om formerna för individualisering väljs först påverkas vilka samspelsformer som blir möjligt. Väljer man arbetsformen gemensam genomgång, så väljs innehållet och arbetssättet av läraren. Den samspelsform som ofta förekommer är att läraren frågar och eleven svarar. I sin avhandling tar hon upp fyra samspelsformer där den översta formen har lägst elevinflytande och den nedersta högst. 3 (9)

4 Läraren (experten) och eleven (novisen) Läraren (målsättaren) och eleven (problemlösaren) Läraren (vägledaren) och eleven (målsättaren) Läraren (utmanaren) och eleven (forskaren) Detta leder till att man som lärare behöver vara mer aktiv och medveten om vilken typ av samspelsform man vill ska existera i en viss situation. När en lärare ger de studerande en undersökande uppgift måste denne vara utmanare och inte expert i sitt förhållande till den studerande. Lärare ska eftersträva att den studerande har stort inflytande över sin utbildning och det i sin tur innebär att man måste fundera över hur man organiserar lärandet så att både samspelsformer och arbetsformer gynnar elevens kunskapsutveckling. Madeleine Löwing (2004) menar att det är viktigt att undervisningen utvärderas i val av arbetsätt och arbetsformer och i det sociala samspelet, vilket betyder att jag som lärare måste fundera på vilket socialt samspel som ska förekomma i klassrummet. De olika aspekterna måste bedömas i relation till vad som ska läras och utifrån det avgörs vilket arbetssätt och vilken arbetsform som är bäst, och hur detta påverkar det sociala samspelet. Ett faktum som påverkar organisationen av vuxenutbildningen i matematik är kravet på kontinuerlig antagning. Det innebär att eleven ska kunna påbörja sina studier under hela året. Kommuner organiserar på olika sätt; alltifrån kontinuerliga antagningsperioder till mer reglerade såsom en gång i halvåret. Oavsett vilken organisation som väljs påverkar det lärarnas och de studerandes dagliga arbete. Den kan sätta begränsningar, till exempel att arbetsformen i matematik ofta blir enskilt arbete och arbetssättet egen räkning och inte så många gemensamma genomgångar, då eleverna befinner sig på olika ställen och nivåer i kurserna. Den individualisering som bedrivs inom vuxenutbildningen är ofta begränsad till tid och rum, vilket innebär att de studerande endast kan styra över var de lär sig och i vilken hastighet, alltså vilken kurs de ska gå och hur fort de ska bli färdiga. En annan form är innehållsindividualisering, vilket innebär att läraren i samverkan med den enskilde deltagaren hittar ett innehåll som motsvarar dennes behov av vissa kunskaper och/eller intresse. Denna typ av individualisering kan också innefatta att omfång och nivå anpassas. I gymnasieskolan har man genom de nya kurserna i matematik försökt att anpassa innehållet utifrån vilket program eleven läser. Ett vanligt problem i vuxenutbildningen är att kurserna inte är anpassade efter vuxnas behov och erfarenheter. I Danmark har man matematikkurser speciellt framtagna för vuxenutbildningen, med en större möjlighet att innehållsindividualisera. Precis som elever i grund- och gymnasieskolan är olika är även vuxenstuderande det. Därför finns andra faktorer att ta hänsyn till, som varierande undervisningsmetoder, dvs hur den studerande lär bäst, liksom hur den fysiska miljön kan anpassas. Materialindividualisering innebär att material väljs individuellt utifrån vad som kan underlätta lärandet, till exempel konkret material eller datorstöd. Ett exempel på materialindividualisering är att en studerande med 4 (9)

5 lässvårigheter använder ett digitalt läromedel där den kan få texten uppläst med hjälp av talsyntes. Ett annat kan vara att använda fysiska geometriska figurer vid problemlösning i geometri för att visualisera problemet och på det sättet underlätta lärandet. Resultatet från IMU-projektet som nämnts tidigare, visar att det som påverkar studerandes lärande är undervisningens innehåll och utformning. Man kunde inte se att organisatoriska aspekter som nivågruppering, storlek eller hastighet påverkade kunskapsutvecklingen i någon större utsträckning (Vinterek, 2006). Bentley (2003) visar att lärararens matematikkunskaper och kunskaper om olika undervisningssätt för att möta och stimulera eleverna i lärandet, är de viktigaste faktorerna för en god kunskapsutveckling hos eleverna. Madeleine Löwing tar upp ytterligare en viktig aspekt, nämligen vikten av att lärarna skaffar sig kunskaper om vad eleven kan inför det aktuella momentet i kursen, vilket också poängteras i Individuell studieplan inom vuxenutbildningen. Detta är extra viktigt i vuxenutbildningen då studerandegruppen är mer heterogen än i ungdomsskolan, både vad gäller ålder och erfarenheter. Redskap för individualisering För att underlätta möjligheten att individualisera, och så långt det är möjligt utgå från den studerandes behov av att lyckas, behöver vi använda oss av olika redskap. Det kan vara till exempel vara fysiska, organisatoriska, mentala eller digitala. Redskapens uppgift är att hjälpa eleverna att ta till sig kunskapen och utvecklas i sitt lärande (Bishop, 1988). Vi ska nu få en inblick i de digitala redskapens utveckling och hur det har påverkat och påverkar utbildningen och lärandet. Stefan Hrastinski (2009) beskriver att ett tidigt försök att skapa flexibilitet och individualiseringar var genom korrespondensutbildning, som gav eleverna möjligheter att läsa kurser i eget tempo och på valfri plats. Redskapet för kommunikation var då via post, vilket medförde att eleverna fick vänta länge på feedback. I och med teknikutvecklingen har breven ersatts av telefon och på senare år också e-post. I denna form av individualisering är det svårt att få tillstånd något samarbete mellan eleverna. I och med teknikutvecklingen med radio och TV på 60-talet började en annan typ av distansutbildning att ta form som byggde på att massproducera utbildningar som skulle sändas i radio och TV. Den var kostsam att producera och kommunikationen mellan elever var fortfarande nästan obefintlig. På 70- talet när grupparbeten blev en viktig del av pedagogiken blev det vanligare att man studerade i ett mindre geografiskt område, vilket gynnade kommunikationen mellan eleverna och läraren. Men det var först när datorn blev ett redskap för kommunikation som flexibiliteten att kommunicera i tid och rum blev möjlig. Ser vi tillbaka inser vi att vi har haft och kanske fortfarande har en övertro på att det är tekniken som ska lösa alla pedagogiska problem snarare än att se det som ett bra verktyg i vissa pedagogiska situationer. Distansutbildningens utmaningar och möjligheter Många vuxenutbildningar individualiserar i tid och rum genom någon form av distansutbildning. Ett problem med denna form av utbildning är att många elever inte fullgör sina studier. Vid studier av distansutbildningar där man använder dator och internetbaserade resurser har det visat sig att elever med goda förkunskaper och studieteknik klarar sig bättre 5 (9)

6 än elever med sämre förkunskaper (Hrastinski, 2009). De sistnämnda gör ofta avbrott i kurserna. En orsak kan vara att man inte har en levande kontakt med lärare och kurskamrater. Kommunikationen som sker i distansundervisning är ofta via e-post eller en lärplattform. Hur kan distansundervisning bedrivas så att lärande och kommunikation sätts i fokus? Många vuxna väljer att läsa på distans för att de vill läsa individuellt, medan forskning visar att lärandet gynnas av samarbete. Förmågorna i matematik kräver samarbete med andra när det gäller kommunicera och resonera kring sin matematiska kunskap. Inställningen till att helst läsa individuellt, utan att samarbeta med någon, behöver lärare i matematik i distansutbildning överbrygga. Exempel på det är att skapa mötesplatser fysiskt eller i en virtuell miljö på nätet, liksom att tydligt informera om vad det innebär och förväntas av de som studerar på distans. I en studie om genomförandet av distanskurser gjord på Athabasca University drar forskarna slutsatser om hur distansutbildning bör bedrivas för att lärandet ska nå så goda resultat som möjligt (Anderson, Anand & Wark, 2005). Det första de argumenterar för är att det är viktigt att ta tillvara den kunskap som den vuxne bär med sig in i lärandet. Det görs genom att den vuxne delar med sig av sina erfarenheter och interagerar med andra. Genom att skapa uppgifter som leder till dialoger och debatter ges deltagarna möjlighet att strukturera sin kunskap. Vidare skriver de att gruppaktiviteter i kursen är viktiga, men att det samtidigt kräver att någon organiserar dem för att de ska bli meningsfulla. En fråga de ställer sig är om det måste ske tillsammans med en person som läser samma kurs. Kan det ske med någon annan på skolan eller någon helt utanför skolans organisation? Det skulle öka flexibiliteteten men inte minska den kommunikativa delen i kursen. Med de kommunikativa delar i distansutbildning tvingas de studerande att använda ord och begrepp inom området som ska läras för att kunna diskutera och argumentera. Ytterligare en fördel är att deltagarna möter personer med annan bakgrund. Andras erfarenheter bidrar till att de egna tankarna ifrågasätts och på det sättet utvecklas lärandet. Att använda tekniken medför att det är möjligt att vara flexibel även i en distansutbildning. Forskning visar att interaktion är nyckeln till kvalitet i matematiklärandet. Det är en stor utmaning att skapa bra förutsättningar för en dialog i distansundervisningen. Den kan ske i realtid i en form där eleverna med hjälp av dator kan kommunicera med både ljud och bild, men den kan även ske via skriftlig kommunikation. Dessutom tränar och utvecklar eleven sin kommunikativa förmåga när kommunikationen sker via nätet (Anderson, Anand & Wark, 2005). I artikeln Möjligheter och svårigheter med flexibel utbildning, Nämnaren 2005:4, beskriver Lennart Johansson svårigheten med att få eleverna att självmant komma igång med diskussioner i ett gemensamt forum och på det sättet vara varandras resurser. Hans slutsatser är att det kan bero på att det var för få kursdeltagare för att skapa en diskussion eller att det är tidsö- 6 (9)

7 dande att skriva matematikspråket utan att använda något specialprogram. Vidare konstaterar han att det krävs stora insatser för att de studerande ska ta till sig och lära sig den nya tekniken. Under senare år har allt fler blivit mycket mer vana att använda forum, ändå är det svårt att få till en bra kommunikation. Min erfarenhet är att trots att det finns enkla program för att hantera formelskrivande, drar sig studerande för att lära sig dem. Ett sätt jag gör är att skapa inlämningsuppgifter där de ska lämna in en renskriven redovisning av deras beräkningar och tankar kring en uppgift och på det sättet få eleverna att använda verktyget. Framgångsfaktorer I en sammanställning som Högskoleverket (2007) gjorde angående distansundervisning pekar de på några ytterligare faktorer som ökar kvaliteten i undervisningen på distans. Struktur och organisation i en distansundervisning är mycket viktigare än i vanlig klassrumsundervisning. Det är därför viktigt att läraren har en tydlig tanke med hur kursen ska läggas upp, vilket innehåll som ska läras ut och vilka olika aktiviteter som ska ingå. Den röda tråden i kursen bör kommuniceras med eleverna vid ett uppstartstillfälle. Ett sätt kan vara att göra tydliga studiehandledningar som hjälper eleven att klara sina studier mer självständigt. I en studiehandledning kan mål och kunskapskrav exemplifieras. Den kan också innehålla en planering för hur mycket tid en studerande ska lägga på ett visst moment i kursen. Ett bekymmer med studiehandledningar är att de skapar begränsningar om alla ska lära på ett visst sätt och i en viss ordning. Lärarrollen blir annorlunda i distansundervisning. Läraren tenderar att bli mer av en handledare och den mesta kommunikationen är en-till-enkommunikation. Högskoleverket menar också att kompetensen hos lärare som undervisar på distans ofta är låg både gällande metoder för distansundervisning och användning av tekniken som redskap för kommunikation och lärande. Att läsa på distans kräver att eleven kan använda den teknik som förväntas i kursen. Det är viktigt att eleverna får en introduktion i en eventuell lärplattform eller datorprogram och att det kompletteras med att det finns handledningar och support om eleven stöter på problem. Kan eleven använda tekniken skapar det också många fler möjligheter att lägga upp lärandet individuellt och flexibelt genom olika program för kommunikation och information. Högskoleverkets genomgång visade att lärare och elever inte utnyttjar denna möjlighet. En av de viktigaste faktorerna för att eleverna ska utvecklas i sitt lärande och fullfölja kursen är att läraren är närvarande, menar Hrastinski, så att eleverna får bra och konstruktiv feedback på sin utveckling i kursen, alltså formativ bedömning. Det är också viktigt att eleverna får snabba svar på sina frågor, vilket får dem att känna sig bekräftade. Detta tar även Matematik en samtalsguide om kunskap, betyg och bedömning upp som en viktig faktor. Den belyser också att lärarens förmåga att skapa reflekterande miljöer och synliggöra målen för eleven 7 (9)

8 har stor betydelse för att skapa bra förutsättningar för lärande. Ett sätt att synliggöra målen på för de studerande, är att inför varje lektion visa t ex en powerpointbild och prata om vilket centralt innehåll som ska behandlas och vilka förmågor som ska tränas. I slutet av lektionen visas bilden igen och eleverna kan göra en snabb självskattning om de har mer kunskap inom det som behandlas än tidigare och om det är något som bör tas upp igen nästa gång. Lärare inom vuxenutbildningen i matematik har ett viktigt uppdrag och det är en utmaning att tillgodose och möjliggöra ett bra lärande för varje studerande. Det i sin tur kräver att lärarna får nödvändiga kunskaper och redskap för att möta de olika behoven av flexibilitet. 8 (9)

9 Referenser Anderson, T. Anand,D. &Wark,N. (2005). The search for learning community in learner paced distance education: Or, Having your cake and eating it,too!. Australasian Journal of Educational Technology, 22(2), Bishop, A. (1988). Mathematical Enculturation. A Cultural Perspektive on Mathematics Education. second printing 1994 ed. Vol. 6. Dordrecht:Kluwer Academic Publishers. Bently, P.O.(2003). Mathematics Theachers and Their Teaching. A Survey Study. Göteborg. Göteborgs univeritet. DS 2003:23 Validering m.m. fortsatt utveckling av vuxnas lärande. Utbildningsdepartementet. Hrastinski, S. (2009). Nätbaserad utbildning- En introduktion. Malmö. Studentlitteratur. Individuell studieplan inom vuxenutbildningen (2012). Skolverket Johansson, L. (2005). Möjligheter och svårigheter med flexibel utbildning. Nämnaren nr 4. NCM. Lindkvist, M. (2003). Individualisering att kliva ur och vara i gemenskap. (Licentiatavhandling) Linköpings Universitet. Läroplan för vuxenutbildningen (2012). Skolverket. Löwing, M. (2004) Matematikundervisningens konkreta gestaltning en studie av kommunikationen lärare elev och matematiklektionens didaktiska ramar. (Doktors-avhandling).Göteborg. Göteborgs uni versitet. Matematik en samtalsguide om kunskap, arbetsätt och bedömning (2007). Myndigheten för skolutveckling Thelin, K., & Scherp, H.-Å. (2004) Flexibilitet- lärande eller hinder. I R. Danielssons, U. Grönqvist, R. Spångberg & J. Åkerman (Red) Utsikter och Insikter. En antologi om flexibelt lärande i vuxenutbildningen. Hässleholm: Nationellt centrum för flexibelt lärande. Högskoleverket. (2007). Vad är kvalitet i distansutbildning? Utvärdering av lärarutbildning på distans., Rapport 2007:41 Vinterek, M. (2006). Individualisering i ett skolsammanhang. Forskning i Fokus nr 31. Myndigheten för skolutveckling. Öreberg, Curt. (1964). Individualiserad matematikundervisning: rapport från pågående försök. Malmö : Lärarhögskolan. 9 (9)

Distansundervisning i matematik på vuxenutbildningen en utmaning? Andreas Lindahl. www.catenaconsulting.se

Distansundervisning i matematik på vuxenutbildningen en utmaning? Andreas Lindahl. www.catenaconsulting.se Distansundervisning i matematik på vuxenutbildningen en utmaning? Andreas Lindahl www.catenaconsulting.se Styrdokument Vuxenutbildningen ska stödja de elever som under sin studietid har behov av att kombinera

Läs mer

C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen

C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen Det här materialet är riktat till lärare och lärarlag och är ett stöd för skolans nulägesbeskrivning av matematikundervisning. Målet är

Läs mer

Uppdrag till Statens skolverk att stärka undervisningen i matematik, naturvetenskap och teknik

Uppdrag till Statens skolverk att stärka undervisningen i matematik, naturvetenskap och teknik Regeringsbeslut I:4 2011-03-31 U2011/2229/G Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag till Statens skolverk att stärka undervisningen i matematik, naturvetenskap och teknik Regeringens

Läs mer

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet.

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet. PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kurskod Kommunikation PEDKOU0 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov (60 min) Inlämningsuppgift Kontakt med Examinator Bifogas Enligt lärares

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Matematiklyftet 2013/2014

Matematiklyftet 2013/2014 Matematiklyftet 2013/2014 Didaktiskt kontrakt Ruc 140522 AnnaLena Åberg 79 Matematiklärare 9 skolor? Elever 10 Rektorer 1 Förvaltningschef 2 Skolområdschefer 5 Matematikhandledare Hur ser ni på det didaktiska

Läs mer

Kursbeskrivning och studieplan för UM83UU

Kursbeskrivning och studieplan för UM83UU Kursbeskrivning och studieplan för UM83UU Matematikens didaktik för senare skolår och gymnasiet, kompletteringskurs 15 hp Ht 2013 130811 1 / 6 Innehållsförteckning Lärare, kursansvarig och administrativ

Läs mer

VFU i matematik ht 2015 MÅL

VFU i matematik ht 2015 MÅL VFU i matematik ht 2015 MÅL Syftet med kursen är att studenten ska förvärva kunskaper om och utveckla förmågan att leda och undervisa i matematik utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt i relation till

Läs mer

Planera och organisera för Matematiklyftet

Planera och organisera för Matematiklyftet Planera och organisera för Matematiklyftet För huvudman, rektor och förskolechef inom Förskola Förskoleklass Grundskola och motsvarande skolformer Gymnasieskola och gymnasiesärskola Kommunal vuxenutbildning

Läs mer

Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare. Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen

Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare. Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen Välkommen till Matematiklyftet en fortbildning i didaktik för dig som undervisar i matematik i grundskolan,

Läs mer

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärare Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärares möte med eleven Förmåga Acceptabel Bra Mycket bra Bedöma och dokumentera enskilda elevers behov och anpassa undervisningen

Läs mer

Matematiklyftet. Malmöbiennetten 2013. Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet. Anette Jahnke

Matematiklyftet. Malmöbiennetten 2013. Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet. Anette Jahnke Matematiklyftet Malmöbiennetten 2013 Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet Anette Jahnke #malyft Matematiklyftet Matematiklyftet Fortbildning av alla lärare som undervisar i

Läs mer

Verksamhetsrapport. efter kvalitetsgranskning av distansutbildning inom kommunal vuxenutbildning i Hudiksvalls kommun. Skolinspektionen.

Verksamhetsrapport. efter kvalitetsgranskning av distansutbildning inom kommunal vuxenutbildning i Hudiksvalls kommun. Skolinspektionen. Bilaga 1 Skolinspektionen Rapport Verksamhetsrapport efter kvalitetsgranskning av distansutbildning inom kommunal vuxenutbildning i Hudiksvalls kommun 2 (8) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter om Hudiksvalls

Läs mer

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet All utbildning vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Inom Skaraborg har utbildning hög kvalitet

Läs mer

Uppföljning av grundläggande och gymnasial vuxenutbildning vid Centrum för livslångt lärande (C3L), Tyresö kommun

Uppföljning av grundläggande och gymnasial vuxenutbildning vid Centrum för livslångt lärande (C3L), Tyresö kommun 2015-06-17 Uppföljning av grundläggande och gymnasial vuxenutbildning vid Centrum för livslångt lärande (C3L), Tyresö kommun Samordnare: Fredrik Lind, Botkyrka kommun Medbedömare: Elin Appel, tf. bitr.

Läs mer

Bedömning av muntliga prestationer

Bedömning av muntliga prestationer Modul: Bedömning för lärande och undervisning i matematik Del 6: Muntliga bedömningssituationer Bedömning av muntliga prestationer Karin Rösmer, Karin Landtblom, Gunilla Olofsson och Astrid Pettersson,

Läs mer

LMN120, Matematik för lärare, tidigare åldrar 30 högskolepoäng

LMN120, Matematik för lärare, tidigare åldrar 30 högskolepoäng Gäller fr.o.m. vt 10 LMN120, Matematik för lärare, tidigare åldrar 30 högskolepoäng Mathematics for teachers in Primary School, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

Distansutbildning i kommunal vuxenutbildning. En kvalitetsgranskning

Distansutbildning i kommunal vuxenutbildning. En kvalitetsgranskning Distansutbildning i kommunal vuxenutbildning En kvalitetsgranskning Vad vi har granskat Vilka som läser på distans och varför Arbetssätt och arbetsformer Anpassning av distansundervisning utifrån elevers

Läs mer

Studiehandledning för PDG482 Elevers grundläggande matematiklärande Distanskurs

Studiehandledning för PDG482 Elevers grundläggande matematiklärande Distanskurs Studiehandledning för Elevers grundläggande matematiklärande Distanskurs - Varför håller du boken så långt ifrån dej? - Läser på distans, vettu! Välkommen till Institutionen för didaktik och pedagogiska

Läs mer

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor

Läs mer

Vad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning

Vad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning Vad skall en matematiklärare kunna? Andreas Ryve Stockholms universitet och Mälardalens Högskola. Översikt 1. Vad skall en elev kunna? 2. Matematik genom problemlösning ett exempel. 3. Skapa matematiska

Läs mer

Muntlig kommunikation på matematiklektioner

Muntlig kommunikation på matematiklektioner LÄRARPROGRAMMET Muntlig kommunikation på matematiklektioner Enkätundersökning med lärare som undervisar i årskurs 7-9 Margareta Olsson Examensarbete 15hp Höstterminen 2008 Handledare: Maria Bjerneby Häll

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 och 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens

Läs mer

UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG

UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG LÄRARHÖGSKOLAN i STOCKHOLM KURSPLAN 1:5 UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG Curriculum Studies and Communication, 10 Credit Points (15 ECTS) LÄRDOK-KOD: 1. BESLUT OCH RIKTLINJER

Läs mer

== Utbildningsvetenskapliga fakulteten

== Utbildningsvetenskapliga fakulteten Utbildningsvetenskapliga fakulteten PDG527 Förskolebarns språkutveckling och lärande i matematik, 15 högskolepoäng Young children s language development and learning in mathematics, 15 higher education

Läs mer

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Akademin för hälsa, vård och välfärd Distansstudier öppnar nya möjligheter för dig som inte har möjlighet att

Läs mer

RgRh Stockholm. Riksgymnasiet för rörelsehindrade

RgRh Stockholm. Riksgymnasiet för rörelsehindrade RgRh Stockholm RgRh Stockholm Riksgymnasiet för rörelsehindrade RgRh Stockholm VAD ÄR RIKSGYMNASIET? Riksgymnasiet är till för ungdomar med svåra rörelsehinder. Det fungerar som vilken gymnasieskola som

Läs mer

Fuengirola den 8 november Matematiklyftet. Margareta Oscarsson #malyft

Fuengirola den 8 november Matematiklyftet. Margareta Oscarsson #malyft Fuengirola den 8 november 2014 Matematiklyftet Margareta Oscarsson 08 52733327 margareta.oscarsson@skolverket.se #malyft Dagens program Matematiklyftet i korthet Materialet på lärportalen De didaktiska

Läs mer

Handlingsplan fö r skölutveckling med hja lp av digitala verktyg 1

Handlingsplan fö r skölutveckling med hja lp av digitala verktyg 1 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2016-10-27 1 (6) Handlingsplan fö r skölutveckling med hja lp av digitala verktyg 1 1 Underlag för denna handlingsplan är den av rektorerna framtagna handlingsplan för

Läs mer

Statens skolverk 106 20 Stockholm

Statens skolverk 106 20 Stockholm Utbildningsdepartementet Regeringsbeslut I:44 2012-03-29 Statens skolverk 106 20 Stockholm U2011/4343/S U2011/7370/GV (delvis) U2012/2103/GV Uppdrag att svara för utbildning Regeringens beslut Regeringen

Läs mer

Fördjupad analys och redovisning av elevresultat inom vuxenutbildningen 2013

Fördjupad analys och redovisning av elevresultat inom vuxenutbildningen 2013 2014-04-29 1 (7) TJÄNSTESKRIVELSE AFN 2014/58-631 Arbets- och företagsnämnden Fördjupad analys och redovisning av elevresultat inom vuxenutbildningen 2013 Förslag till beslut Arbets- och företagsnämnden

Läs mer

Att studera på Komvux. Katarina Larsson, utbildningsledare

Att studera på Komvux. Katarina Larsson, utbildningsledare Att studera på Komvux Katarina Larsson, utbildningsledare Innehåll 1. Om vuxenstudier 2. Komvux:s organisation i Göteborg 3. Komvux i jämförelse med gymnasiet 4. Individuella behov och olika förutsättningar

Läs mer

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn UAL:en Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn Innehållsförteckning: Inledning 2 Förväntningar och förhoppningar 3 Årscykel 5 Lärarens egen utvecklingsplan 5 Medarbetarsamtal

Läs mer

Examensmålet: Ämnen i relation till examensmålet samverkan i programarbetslaget

Examensmålet: Ämnen i relation till examensmålet samverkan i programarbetslaget Utvecklingspaket 2012-06-13 Examensmålet: Ämnen i relation till examensmålet samverkan i programarbetslaget Introduktion Examensmålet ska ligga till grund för planeringen av utbildningen och undervisningen

Läs mer

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Barn- och utbildningsnämnden 2015-08-24 1 (9) Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningskontoret Anna Landehag, 016-710 10 62 och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Eskilstuna kommun

Läs mer

Verksamhetsplan 2014. Komvux. grundläggande. Komvux. gymnasial. Särvux. Samhällsorientering. Sfi svenska för invandrare

Verksamhetsplan 2014. Komvux. grundläggande. Komvux. gymnasial. Särvux. Samhällsorientering. Sfi svenska för invandrare Verksamhetsplan 2014 Komvux gymnasial Komvux grundläggande Särvux Samhällsorientering Sfi svenska för invandrare VERKSAMHETERNA Kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå De kurser som erbjuds följer gymnasiets

Läs mer

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Bakgrund Nyanlända elever har svårare att nå kunskapskraven i skolan. Endast 64 procent

Läs mer

VUXENUTBILDNINGEN. Läroplan för vuxenutbildningen 2012 ISBN 978-91-87115-80-6. www.skolverket.se

VUXENUTBILDNINGEN. Läroplan för vuxenutbildningen 2012 ISBN 978-91-87115-80-6. www.skolverket.se VUXENUTBILDNINGEN Läroplan för vuxenutbildningen 2012 ISBN 978-91-87115-80-6 www.skolverket.se Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-post:

Läs mer

Strategi för bättre lärande i matematik

Strategi för bättre lärande i matematik Strategi för bättre lärande i matematik Utveckling & Lärande Värdegrund Kompetens & Omvärld PYSSLINGEN SKOLORS STRATEGI FÖR BÄTTRE LÄRANDE I MATEMATIK 2016 1 BAKGRUND Den svenska skolan och Pysslingens

Läs mer

Matematik är ett ämne som många människor, både barn och vuxna

Matematik är ett ämne som många människor, både barn och vuxna Mikaela Thorén Motivation för matematik Författaren ger här en bild av vilka faktorer som kan påverka elevers motivation för att lära matematik. Artikeln bygger på författarens examensarbete som belönades

Läs mer

WORKSHOP PLANERING AV UNDERVISNING. Peter Fredriksson & Lena Knutsson Göteborgs Universitet, Idpp

WORKSHOP PLANERING AV UNDERVISNING. Peter Fredriksson & Lena Knutsson Göteborgs Universitet, Idpp WORKSHOP PLANERING AV UNDERVISNING Peter Fredriksson & Lena Knutsson Göteborgs Universitet, Idpp Allmänna råd Lärare bör vid planeringen av undervisningen tydliggöra vilka delar av ämnets syfte (förmågor)

Läs mer

Publiceringsår Diskussionsfrågor. Undervisningssituationen för elever som är mottagna i grundsärskolan och får sin undervisning i grundskolan

Publiceringsår Diskussionsfrågor. Undervisningssituationen för elever som är mottagna i grundsärskolan och får sin undervisning i grundskolan Publiceringsår 2016 Diskussionsfrågor Undervisningssituationen för elever som är mottagna i grundsärskolan och får sin undervisning i grundskolan 2 (5) Förslag på diskussionsfrågor Såväl lärare som rektor

Läs mer

Matematik för åk F 3, kurs 3. Studieguide

Matematik för åk F 3, kurs 3. Studieguide UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik Kursansvarig: Ingela Andersson Matematik för åk F 3, kurs 3 Kurskod: 6MN024 Studieguide Ht 2012 1 Kursansvarig institution:

Läs mer

Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Vidtagna åtgärder under 2015 avseende distansutbildning

Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Vidtagna åtgärder under 2015 avseende distansutbildning Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Datum 2015-12-16 Vår referens Elin Ewers Sekreterare elin.ewers@malmo.se Tjänsteskrivelse under 2015 avseende distansutbildning

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Madeleine Zerne, rektor på Hagbyskolan

Madeleine Zerne, rektor på Hagbyskolan Madeleine Zerne, rektor på Hagbyskolan F-6 skola med 340 elever Rektorer på matematikkonferens Tre rektorer från Linköpings kommun, Gunilla Norden, Anna Samuelsson och Madeleine Zerne Rektorskonferens

Läs mer

Utbildningsvetenskapliga fakulteten

Utbildningsvetenskapliga fakulteten Utbildningsvetenskapliga fakulteten PDA517 Barns språkutveckling och lärande i matematik, 15 högskolepoäng Children s language development and learning in mathematics, 15 higher education credits Avancerad

Läs mer

Kunskap, utveckling och lärande Ankarsrums skola

Kunskap, utveckling och lärande Ankarsrums skola 2015-09-13 Kunskap, utveckling och lärande Ankarsrums skola Beskrivning av resultat Hur blev det? Hur ser resultaten ut på din skola, enkäter, måluppfyllelse, nationella prov övrigt? Bedömning av elevens

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete för Hermods Vuxenutbildning - För perioden 2012 till 30 april 2014 2014-06-04

Systematiskt kvalitetsarbete för Hermods Vuxenutbildning - För perioden 2012 till 30 april 2014 2014-06-04 Systematiskt kvalitetsarbete för Hermods Vuxenutbildning - För perioden 2012 till 30 april 2014 2014-06-04 1 Hermods har utbildat Sverige i 116 år. Över 4 miljoner Svenskar har fått nya kunskaper och insikter

Läs mer

Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande

Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande Referat från seminarium i Almedalen Almedalsveckan, måndagen den 1 juli 2013 Gotlands Museum, Strandgatan 14, Visby

Läs mer

Titel: Själv eller tillsammans? Författare: Fehmi Duraku Nyckelord: studieplaner, eget arbete, grupparbete, barnperspektiv, pedagogperspektiv.

Titel: Själv eller tillsammans? Författare: Fehmi Duraku Nyckelord: studieplaner, eget arbete, grupparbete, barnperspektiv, pedagogperspektiv. M a l m ö h ö g s k o l a L ä r a r u t b i l d n i n g e n K S 1 0 3 F Tr e d i m e n s i o n e l l t h a n t v e r k / s l ö j d F e h m i D u r a k u S KRIVUPPGIFT Titel: Själv eller tillsammans? Författare:

Läs mer

Vårt arbetssätt i vuxenutbildning 2014-06-15

Vårt arbetssätt i vuxenutbildning 2014-06-15 Vårt arbetssätt i vuxenutbildning 2014-06-15 Vårt arbetssätt i vuxenutbildning Vi skapar flexibla lösningar utifrån elevens behov. Hos oss ser man möjligheter, inte hinder. Introduktion och planering av

Läs mer

Betygsskalan och betygen B och D

Betygsskalan och betygen B och D Betygsskalan och betygen B och D Betygsstegen B och D grundar sig på vad som står under och över i kunskapskraven för betygen E, C och A. Betygen B och D speglar en kunskapsprogression där eleven har påvisbara

Läs mer

Det finns flera aspekter av subtraktion som lärare bör ha kunskap om, en

Det finns flera aspekter av subtraktion som lärare bör ha kunskap om, en Kerstin Larsson Subtraktion Vad är egentligen subtraktion? Vad behöver en lärare veta om subtraktion och subtraktionsundervisning? Om elevers förståelse av subtraktion och om elevers vanliga missuppfattningar?

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN för INTRODUKTIONSPROGRAM på DAHLANDER KUNSKAPSCENTRUM

UTBILDNINGSPLAN för INTRODUKTIONSPROGRAM på DAHLANDER KUNSKAPSCENTRUM UTBILDNINGSPLAN för INTRODUKTIONSPROGRAM på DAHLANDER KUNSKAPSCENTRUM Grunder Gymnasieskolan har fem introduktionsprogram för ungdomar som inte är behöriga till ett nationellt program (Skollagens 17 kap).

Läs mer

Digitala och webbaserade hjälpmedel vid matematiksvårigheter för att stimulera till bättre studieresultat

Digitala och webbaserade hjälpmedel vid matematiksvårigheter för att stimulera till bättre studieresultat Digitala och webbaserade hjälpmedel vid matematiksvårigheter för att stimulera till bättre studieresultat Vad säger forskningen om att ta till digitala hjälpmedel vid matematiksvårigheter och när är det

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:13. Undervisningen i matematik i gymnasieskolan

Sammanfattning Rapport 2010:13. Undervisningen i matematik i gymnasieskolan Sammanfattning Rapport 2010:13 Undervisningen i matematik i gymnasieskolan 1 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i undervisningen i matematik på 55 gymnasieskolor spridda över landet.

Läs mer

Lärarhandledning. Modularbetet. Modulöversikt

Lärarhandledning. Modularbetet. Modulöversikt Lärarhandledning Behovet av flexibel och individualiserad undervisning ökar hela tiden. Vi har arbetat fram en lättillgänglig, användarvänlig och tydlig resurs för svenska som andraspråk baserad på formativ

Läs mer

Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium

Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium Denna barn- och elevhälsoplan ska bidra till att vi gör det goda livet möjligt och för att skapa alltid bästa möte

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958 Huvudmän inom skolväsendet 1 (10) Information om Matematiklyftet I detta dokument finns information om Matematiklyftet samt hur man som huvudman ska gå tillväga om man vill ansöka om statsbidrag för matematikhandledare

Läs mer

Särskilt stöd. Arbetsgången för att nå kunskapsmålen Inklusive bilagor. Norrtelje Teknik- och Naturbruksgymnasium

Särskilt stöd. Arbetsgången för att nå kunskapsmålen Inklusive bilagor. Norrtelje Teknik- och Naturbruksgymnasium Särskilt stöd Arbetsgången för att nå kunskapsmålen Inklusive bilagor Norrtelje Teknik- och Naturbruksgymnasium Reviderad 2014-09-23 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ämnes- och kursplanering... 3 Dokumentation och

Läs mer

KURSPLAN vid Lärarutbildningen, Malmö högskola

KURSPLAN vid Lärarutbildningen, Malmö högskola MAH / Lärarutbildningen 2006-12-18 1(6) KURSPLAN vid Lärarutbildningen, Malmö högskola Matematik från början 15p Exploring mathematics 15p Fastställande: Kod: Nivå: Fördjupning i förhållande till examensfordringarna:

Läs mer

Hur ska måluppfyllelsen öka? Matematiklyftet

Hur ska måluppfyllelsen öka? Matematiklyftet Matematiklyftet Ökad måluppfyllelse Hur ska måluppfyllelsen öka? Matematiklyftet Fortbildning i matematikdidaktik för alla matematiklärare Stöd för arbetet med matematik i förskolan och förskoleklassen

Läs mer

PEDAGOGISK MERITPORTFÖLJ Jarkko Erikshammar. Senaste uppdateringen: 2014-06-09 1/7

PEDAGOGISK MERITPORTFÖLJ Jarkko Erikshammar. Senaste uppdateringen: 2014-06-09 1/7 PEDAGOGISK MERITPORTFÖLJ Jarkko Erikshammar Senaste uppdateringen: 2014-06-09 1/7 Innehållsförteckning Pedagogisk grundsyn... 3 Vad karaktäriserar en bra lärare?... 3 Studenten... 4 Undervisningen... 4

Läs mer

Matematik i Skolverket

Matematik i Skolverket SMaLs sommarkurs 2013 Matematik i Skolverket Helena Karis Margareta Oscarsson Reformer - vuxenutbildning 1 juli 2012 - Kursplaner - vuxenutbildning, grundläggande nivå - särskild utbildning för vuxna på

Läs mer

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy Syftet med Stage4you Academy s lokala utvecklingsplan är att fortsätta vårt arbete med att utveckla skolan

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 OCH 4-6. För studenter antagna fr.o.m. H 11

UTVECKLINGSGUIDE GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 OCH 4-6. För studenter antagna fr.o.m. H 11 UTVECKLINGSGUIDE GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 OCH 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 Utvecklingsguiden som redskap för lärande Syftet med den här utvecklingsguiden är att tydliggöra utvecklandet av lärarstudentens

Läs mer

Kort om särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå

Kort om särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå Kort om särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå Tryck: Wikströms tryckeri Upplaga: 5 000 Grafisk produktion: Typisk Form designbyrå Foto, omslag: Dan Lepp/Johnér, Michael McLain, s. 5 Juliana Wiklund/Johnér

Läs mer

Skolverkets stöd för skolutveckling

Skolverkets stöd för skolutveckling Skolverkets stöd för skolutveckling Perspektiv på skolutveckling Skolverkets forskningsspridningsuppdrag Nationell skolutveckling Systematiskt kvalitetsarbete Sara Knöfel, undervisningsråd Marie Sedvall

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 Utvecklingsguiden som redskap för lärande Syftet med den här utvecklingsguiden är att tydliggöra utvecklandet

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg 1 (15) Dnr 2013:454 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:94) om ämnesplan för ämnet hälsa i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den

Läs mer

I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier

I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN 2014 I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier Läraruppdraget Lärarens uppdrag utgår från och tar ansvar för att elevens

Läs mer

Distanspedagogik bland folkbildare DiFo

Distanspedagogik bland folkbildare DiFo Distanspedagogik bland folkbildare DiFo Eva Andersson Bengt Petersson Sandra Riomar 1 Syfte Att belysa distansutbildares förhållningssätt till IKT och de pedagogisk-didaktiska föreställningar som ligger

Läs mer

Lära matematik med datorn. Ulrika Ryan, projektledare för Matematik för den digitala generationen Byskolan, Södra Sandby

Lära matematik med datorn. Ulrika Ryan, projektledare för Matematik för den digitala generationen Byskolan, Södra Sandby Lära matematik med datorn Ulrika Ryan, projektledare för Matematik för den digitala generationen Byskolan, Södra Sandby Innehåll Varför undervisar jag som jag gör? Lärarens roll i det digitala klassrummet

Läs mer

Vad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt?

Vad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt? Fokus på nyanlända Citat från Nationellt centrum för svenska som andraspråk: Andraspråkstalande elevers behov av språkutveckling innebär inte att de ska få allt för enkla uppgifter, utan att de ska få

Läs mer

www.gubbangsskolan.stockholm.se

www.gubbangsskolan.stockholm.se www.gubbangsskolan.stockholm.se SID 2 (7) STYRDOKUMENT I SKOLAN I skolan finns det styrdokument på flera nivåer: läroplanen Lgr 11 på nationell nivå samt Stockholms stads vision En skola i världsklass

Läs mer

Verktyg för analys, självvärdering och diskussion av elevers lärande

Verktyg för analys, självvärdering och diskussion av elevers lärande Verktyg för analys, självvärdering och diskussion av elevers lärande WOW; Working On the Work, P.C Schlechty Översättning och bearbetning, T Hortlund VersionRektor a. Jag är övertygad om att så är fallet

Läs mer

Förskollärarprogrammet

Förskollärarprogrammet Förskollärarprogrammet Studiehandledning VFU Barns språkliga utveckling 1: Språk som form, interaktivt medel och medierande redskap, VFU, 3 hp Termin: HT 2016 Kurskod: 970G14 Under veckorna 38 och 39 kommer

Läs mer

www.hkr.se Högskolan Kristianstad 291 88 Kristianstad Tfn 044-20 30 00 Fax 044-12 96 51

www.hkr.se Högskolan Kristianstad 291 88 Kristianstad Tfn 044-20 30 00 Fax 044-12 96 51 Sidan 1 av 6 2005-05-11 Dnr: 152/334-05 Institutionen för beteendevetenskap Kursplan, Pedagogik (1-20), 20 poäng Utbildningsområde: SA Ämneskod: PEA Engelsk titel: Education ECTS-poäng 30 Kursen ges som

Läs mer

Vad kan vi i Sverige lära av Singapores matematikundervisning?

Vad kan vi i Sverige lära av Singapores matematikundervisning? Vad kan vi i Sverige lära av Singapores matematikundervisning? Singapore tillhör sedan länge toppnationerna i internationella undersökningar som Pisa och TIMSS. Deras framgångar har gjort att många andra

Läs mer

Prata matematik. Bengt Drath. Stöpenskolan i Skövde kommun

Prata matematik. Bengt Drath. Stöpenskolan i Skövde kommun Prata matematik Bengt Drath Högskolan i Skövde Stöpenskolan i Skövde kommun Matematikkunnande Vad ingår i begreppet matematikkunnande? eller som elever skulle tänka: Hur skall en duktig elev i matte vara?

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara språk-och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Kvalitetsdokument 2016, Grundskola

Kvalitetsdokument 2016, Grundskola Kvalitetsdokument 2016, Grundskola Innehållsförteckning 1 Re 336 Fribergaskolan... 3 1.1 Skolans utvecklingsarbete... 3 Kvalitetsdokument 2016, Grundskola 2(6) 1 Re 336 Fribergaskolan 1.1 Skolans utvecklingsarbete

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU!

För huvudmän inom skolväsendet. Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU! För huvudmän inom skolväsendet Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU! Innehåll Fortbildning för alla matematiklärare 2 Läraren

Läs mer

Utvecklingsplan för studie- och yrkesvägledning

Utvecklingsplan för studie- och yrkesvägledning 1(8) 2(8) Fredrik Aksell Fredrik.aksell@svedala.se Grundskola och gymnasium Utvecklingsplan för studie- och yrkesvägledning Studie- och yrkesvägledning Studie- och yrkesvägledning kan beskrivas som en

Läs mer

Forskning och matematikutveckling

Forskning och matematikutveckling Forskning och matematikutveckling Fil.dr. Constanta Olteanu 2011-02 02-14 RUC-Linn Linnéuniversitetet Översikt över innehållet i presentationen Vad menas med matematikutveckling? Vad är ämnesdidaktisk

Läs mer

Förslag till beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta att ställa sig bakom yttrande

Förslag till beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta att ställa sig bakom yttrande Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (3) Datum 2014-03-10 Tjänsteskrivelse Vår referens Katarina Falk Katarina.falk@malmo.se Uppföljning av tillsyn av Bellevue gymnasium Ärende 6 Dnr

Läs mer

NOKflex. Smartare matematikundervisning

NOKflex. Smartare matematikundervisning NOKflex Smartare matematikundervisning Med NOKflex får du tillgång till ett heltäckande interaktivt matematikläromedel som ger stöd både för elevens individuella lärande och för lärarledd undervisning.

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 OCH GYMNASIUM. För studenter antagna fr.o.m. H 11

UTVECKLINGSGUIDE ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 OCH GYMNASIUM. För studenter antagna fr.o.m. H 11 UTVECKLINGSGUIDE ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 OCH GYMNASIUM För studenter antagna fr.o.m. H 11 Utvecklingsguiden som redskap för lärande Syftet med den här utvecklingsguiden är att tydliggöra utvecklandet

Läs mer

Beskrivning av kurs ht 2015 2014-10-27

Beskrivning av kurs ht 2015 2014-10-27 Beskrivning av kurs ht 2015 Lärosätets namn Högskolan Kristianstad Kursens namn Hem- och konsumentkunskap för lärare årskurs 1-3, 30 hp (1-30). Ingår i Lärarlyftet. Antal högskolepoäng 30 hp Målgrupp Lärare

Läs mer

Beskrivning av utbildning

Beskrivning av utbildning Lärosätets namn Högskolan Kristianstad Utbildningens namn Speciallärarutbildning specialisering mot språk-, skriv- och läsutveckling 90 hp (1-90). Ingår i Lärarlyftet II. Antal högskolepoäng 90 hp Målgrupp

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 OCH GYMNASIUM. För studenter antagna fr.o.m. H 11

UTVECKLINGSGUIDE ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 OCH GYMNASIUM. För studenter antagna fr.o.m. H 11 UTVECKLINGSGUIDE ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 OCH GYMNASIUM För studenter antagna fr.o.m. H 11 Utvecklingsguiden som redskap för lärande Syftet med den här utvecklingsguiden är att tydliggöra utvecklandet

Läs mer

I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg.

I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg. Kunskapskrav Ma 2a Namn: Gy Betyg E D Betyg C B Betyg A 1. Begrepp Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden

Läs mer

Översikt över innehåll

Översikt över innehåll 1 (7) Regelbunden tillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt

Läs mer

kultursyn kunskapssyn elevsyn 2014 Ulla Wiklund

kultursyn kunskapssyn elevsyn 2014 Ulla Wiklund kultursyn kunskapssyn elevsyn Pedagogik förmågan att inte ingripa? Kultursyn Inlärning perception produktion Kunskapssyn perception Lärande produktion reflektion inre yttre Estetik gestaltad erfarenhet

Läs mer