Områdesanalys Hammarbyhöjden - Björkhagen

Transkript

1 STADS- OCH LANDSKAPSBILD Björkhagen Stadselen uppfördes i huvudsak under och 50-talen. Kompletteringsbebyggelse har uppförts i stadsdelens centrala delar och i stadsdelens södra kant invid Nytorps Gärde. Karaktärsdrag: Liksom i övriga stadsdelar förstärks den naturliga topografin med dalgångar och höjder av bebyggelsen t.ex. har två bergryggar vid centrum bebyggts med punkthus. Här finns en blandning av byggnadstyper med smalhus, radhus, höga punkthus och ett högt skivhus som markerar centrum. Smalhusen har stor variation i planform med byggnadsvolymer som kopplats samman till långa band, L- former, U-former m.m. Huskropparna skapar intima gröna storgårdar eller gårdsrum. Platserna är allmänna och innehåller små, gamla lekplatser, t.e.x Skanörparken och Ronnebyparken. Portiker skapar inblickar och utblickar. Puts dominerar som fasadmaterial men även tegel förekommer. Rött taktegel och sadeltak är vanligast på alla hustyper. Färgskalan är mörkare än i Hammarbyhöjden. Smalhusen är vanligen tre våningar höga, punkthusen har sex till sju våningar och radhusen två våningar. Mindre anlagda parkmiljöer med lekplatser eller parklek finns insprängda i stadsdelen, t.ex. Skyfallet. Anlagda parker och en varierad och innehållsrik grönstruktur gör Björkhagen till en port till Nackareservatet. I stadsdelen finns bevarade äldre träd typiska för Mälardalen björk, tall och ek. Björkarna vid Markuskyrkan har gett stadsdelen dess namn. 20 Ett inre förädlat parkstråk förbinder Nytorps Gärde med Nackareservatet, via en passage under tunnelbanan. I parken finns en anlagd lekplats vid Malmövägen och stråket leder vidare via en portik genom bebyggelsen. All bebyggelse har grön förgårdsmark mot gata. Längs förgårdsmarken finns sparade såväl som inplanterade träd, solitärt eller fritt grupperade. Ny bebyggelsen i centrum har större skala och utformning. Placeringen skapar en barriär mellan centrum och tunnelbanestationen. De flerfamiljshus och radhus som uppföts i stadsdelens centrala delar ansluter i skala och hustyper till den äldre bebyggelsen även om de nya radhusen har en annan material- och fasadgestaltning. De bostadshus som uppförts i stadsdelens södra kant, invid Nytorps Gärde, har ett öppet byggnadssätt men större skala. Här finns också Understenshöjdens ekoby med sina mörka träradhus i grupp som avviker helt från området i övrigt. Färgskalan är något dovare och varmare än i Hammarbyhöjden och Blåsut. Putsens utförande och kulör varierar från slätputs i ljusa, varma kulörer till vattriven spritputs i mer dova jordfärger med släta vita band runt fönstren. Längs förgårdsmarken finns ofta inplanterade gatuträd. Trottoarerna ansluter utan nivåskillnad till förgårdsmarken.

2 STADS- OCH LANDSKAPSBILD Radhusen ligger i utkanten av bebyggelsegrupperna, i gränsen mot Nytorps Gärde och mot Nackareservatet. Markuskyrkan ligger i den björkdunge som gett stadsdelen sitt namn. Kyrkan är ett senare tillägg i det parkstråk som ursprungligen sparades när stadsdelen byggdes ut. Från Malmövägen har man en vid vy över flera av stadsdelens karaktärsskapande element - det höga skivhuset vid centrum, punkthusen bakom på höjden med sparade naturmarksslänter och Markuskyrkan i porten mot Nackareservatet. Tunnelbanan går längs en slänt genom norra Björkhagen. Den öppna parkmiljön med dungar av träd och sparad naturmark på båda sidor spåren gör att man läser ihop slänten till en helhet. Skanörparken ligger i ett storgårdskvarter och är ritad av Erik Glemme och Holger Blom. Punkthusen markerar höjdläget och syns från långt håll. Understenshöjdens ekoby i södra Björkhagen stod klar Radhuslängorna har varierade takhöjder och är grupperade i en organisk planstruktur. Byggnaderna står på plintar för liten markpåverkan och träfasaderna är dovt jordfärgade. 21

3 STADS- OCH LANDSKAPSBILD Nytorps Gärde med Kärrtorps IP Nytorps Gärde tillkom som en central stadspark efter 1947 då stadsplanen för Kärrtorp antagits. Här finns ett friluftsbad från 1961 och Kärrtorps IP, som invigdes1966. I gärdets västra kant finns ny bostadsbebyggelse och i den östra delen finns bostadshus och två förskolor, tillkommet under tal. Karaktärsdrag: Öppen park i dalstråk som utgör en del av Mälardalens uråldriga sprickdalslandskap. Öppenheten i sig är ett starkt karaktärsskapande element. Parken är uppförd i Stockholmsstilens anda som ett viktigt grön- och kommunikationsstråk med bevarad topografi och flora och plats för både vila och aktivitet. Parkens yta avspeglar ett äldre kulturlandskap som tidigare varit odlat eller betat. Den inhemska floran och parkens gestaltning speglar dess historiska användning. I parkens mitt finns en mindre höjdrygg med grönska och fornlämningar. De tydliga bebyggelsefronterna med smalhus i tre våningar som står utmed parkrummet utgör karaktärsfulla avgränsningar. Bebyggelsefronten är mer sluten i öster mot Björkhagen och öppen i norr mot Hammarbyhöjden, där husen står med gavel mot parken, som tillåts sippra vidare ut i bostadsområdet. Släpp mellan byggnadskropparna ger transparens in mot parken från alla håll. I söder bildar en trädridå mjuk övergång och tydlig grön front mot Kärrtorp. Naturmark har ofta sparats fram till husens fasader. Kärrtorps IP är väl inpassad i kanten av skogsridån mot Nackareservatet, men blockerar delvis entrén ut. Ny bebyggelse har placerats i parkens östligaste del eller på Nytorpsskolans tomt. Det centrala, stora parkrummet finns därför kvar. 22 Parken har en mjuk övergång utan tydliga gränser mot bebyggelsen i Hammarbyhöjden. Parken har här en småskalig karaktär med dungar och buskage, som står i kontrast mot de öppna fälten på resten av gärdet. Ny bebyggelse vid Nytorpsskolan är anpassad i skala mot kringliggande bebyggelse. Den tydliga gränsen och de privata uteplatserna i mötet med parken är ett nytt inslag i stadsbilden. Friluftsbadet är ritat av av Holger Blom och Erik Glemme. Det är tidstypiskt utformat enligt Stockholmsstilens ideal, och har en halvöppen karaktär med dungar av träd och buskage.

4 STADS- OCH LANDSKAPSBILD Till vänster den sparade naturmarken centralt på fältet. I mitten Björkhagens tydliga bebyggelsefront som ramar in parkrummet. Skivhuset vid centrum är ett tydligt landmärke. Till höger är den sparade skogsridån mot Kärrtorp karaktärsgivande. Närmast Nackareservatet möter Nytorps Gärde Kärrtorps IP. Området är instängslat och kopplingen vidare mot skogen från fältet är otydlig. Parken ändrar karaktär och stråket blir småskaligt och trädgårdspräglat i mötet med Understenshöjdens ekoby. Mot väster är Dalens sjukhus, Globen och Stockholmsarenan dominerande fondmotiv från parken. Övergången mot bebyggelsen i Hammarbyhöjden karaktäriseras av en öppen struktur och mjuk övergång, där parken sipprar in mellan husen i kvarteret. Kärrtorp till vänster. En tillfällig förskolepaviljong uppförs mitt i parken öster om tunnelbanespåret. Placeringen bryter den visuella kopplingen och splittrar parkrummet. I östra delen ramar kompletterande bebyggelsetillägg med gavelställda hus in parkrummet. Mot Björkhagen avgränsas parken av en trädplanterad gata. Visuellt upplevs parken sluta vid Kärrtorpsvägen. På andra sidan gatan finns parkeringen till Kärrtorps IP och en förskola. 23

5 STADS- OCH LANDSKAPSBILD Blåsutområdet Blåsutområdets är i huvudsak uppfört under 1940-talet. I öster ligger SL:s depåbyggnad från I Blåsutparkens västra del har två nya punkthus byggts under senare år. Söder om depån går Sofielundsgatan där ny bostadsbebyggelse har uppförts och är under uppförande. I sydost ligger Dalens sjukhus, från 1960-talet. Karaktärsdrag: En större variation av hustyper än i Hammarbyhöjden med såväl smalhus som höga punkthus. Här finns också både puts- och tegelfasader. Punkthuset har 6-7 våningar med tälttak. Smalhusen har ofta tre våningar och sadeltak. Rött taktegel är vanligast. I norr dominerar punkthusen, i söder smalhusen som är ställda utmed gata eller med gavel mot gata. Den naturliga topografin förstärks med punkthus på en bergstopp i områdets mitt och genom att det öst-västliga dalstråket sparats som den öppna Blåsutparken. Området i övrigt är flackt utan synliga hällar. I öster gränsar det mot en hög bergsrygg i Hammarbyhöjden. Grönstrukturen domineras av klippta gräsmattor med inplanterade prydnadsbuskar och träd. Bland punkthusen på berget finns sparad och förädlad naturmark. Bostadshusen har grön förgårdsmark men utan det kraftiga trädinslag som finns i Hammarbyhöjden. Hus med kommersiella funktioner har hårdgjord förgårdsmark. Centralt i södra delen ligger en park som omgärdar 1700-talsgården Skärmarbrinks gård. Här finns en historisk miljö som vittnar om stadsdelens historia. Blåsutparkens nya punkthus har uppförts med utgångspunkt i områdets öppna byggnadssätt. I sydost är skalan en annan med SL:s depåområde, de nya större och relativt slutna kvarteren runt Sofielundsgatan och det stora Dalens sjukhus i Nytorp Gärdes västra kant. 24 Blåsutparken ligger i en dalgång och är utformad enligt Stockholmsskolans ideal. Punkthusen på dess södra sida utgör fondmotiv och gränsmarkörer. Två nya punkthus har uppförts längst norrut i Blåsutparken, anpassade i skala och höjd till intilliggande punkthus. Globen och nya Stockholmsarenan är påtagliga inom hela området. Fasadbehandlingen är mer varierad än i Hammarbyhöjden med både ljusa slätputsade fasader och fasader i tegel. Tegelhusen har ofta fina detaljer runt fönster och portar. Stora trädvolymer förekommer punktvis i släppet mellan byggnader. I anslutning till Blåsuts tunnelbanestation, utmed Sofielundsvägen, uppförs nya stadsliknande bostadskvarter i 5-7 våningar där byggnaderna frontar gatan. Även anordnad kantstensparkering och gatuträd är ett nytt inslag i stadsbilden.

6 STADS- OCH LANDSKAPSBILD Grönstråk Lilla Sickla - Kolerakyrkogården Detta grönstråk binder ihop Nackareservatet med Årstaskogen i väster. I öster finns ett gammalt kulturlandskap med rester av Lilla Sickla gårds marker och engelska park. Tidigare hamlade lindar i en allé leder till gårdsplanen. Gårdens bebyggelse ligger samlad runt en å som leder ned till Sicklasjön. I grönstråkets mitt är topografin dramatisk med en långsträckt brant ned mot Hammarby fabriksväg. Här finns natur- och skogsmark och smala gångstråk slingrar sig fram. I området ligger den med schaktmassor påbyggda Hammarbybacken som utgör ett verkligt blickfång i stadsbilden. Längst i väster finns den gamla Kolerakyrkogården som idag är en park med gångstråk under stora parkträd med lundvegetation, omgärdat av ett rött trästaket. Norr om Björkhagens bebyggelse ligger två koloniområden, varav den ena är anlagd på gammal åker- eller betesmark som hört till Lilla Sickla gård. Karaktärsdrag: Området är övervägande skogsbeklätt och har ofta en dramatisk topografi. Inom området finns även en variation av kulturmiljöer från olika tider. De höga bergssluttningarna som utgör en förkastningsbrant mot norr är ett starkt inslag i stads- och landskapsbilden. Olika naturtyper skänker skogen dess karaktär. I Hammarbyskogen finns ett bestånd av äldre grov tall. I de högre belägna områdena i öster finns hällmarkstallskog. I de lägre belägna delarna finns en blandning av ädellövskog, blandskog, barrskog och sumplövskog. Vy över Hammarbyskogen och Hammarbybacken. I förgrunden syns den trafikbarriär i form av Hammarbyvägen som skiljer Hammarby Sjöstad och grönstråket i detta avsnitt. Förkastningsbranten framträder tydligt från vägen. Vid Lilla Sickla finns stora, grova ekar som vittnar om områdets historia. Runt Filosofens grav finns metertjocka hundraåriga ekar i en halvcirkel. Lilla Sickla gård med å, kvarnbyggnad, ekonomibyggnader, engelska park och lusthus vid vattnet ger oss en bild av en ståndsmässig, lantlig miljö under och 100-tal. Resterna av Kolerakyrkogården med dödgrävarens lilla bostad från 130 skapar en småskalig historisk miljö och ett lummigt parkrum i kontrast till intilliggande trafikleder. Kolerakyrkogårdens park har en förvildad karaktär under stora trädkronor. Flera gångstråk, några med pågående igenväxning, leder genom parken. Kontrasten mot naturmarken i övriga delar av stråket är stor. 25

7 STADS- OCH LANDSKAPSBILD Utpekade kulturhistoriskt värdefulla miljöer Byggnader Bebyggelsen i Hammarbyhöjden, Björkhagen och Johanneshov har inventerats och klassificerats åren av Stockholms stadsmuseum. Inventeringarna var s.k. totalinventeringar och omfattade all bebyggelse i stadsdelarna uppförd före Klassificeringsresultatet illustreras på kartan på följande sida. Denna omfattar inte parker eller annan grönstruktur. Byggnadsklassificeringen används som ett kunskapsunderlag för Stockholms förvaltningar vid planläggning, bygglovsgivning och rivningsansökningar. De olika klassificeringsgraderna kan då kopplas till Plan- och bygglagens skydd mot förvanskning (blått och grönt) eller lagens krav på varsamhet (gult). Markuskyrkan med kyrkotomt är skyddad enligt Kulturminneslagens kapitel 4 om kyrkliga kulturminnen. Bebyggelseområden Den norra delen av Hammarbyhöjden, Björkhagen, Kärrtorp med Nytorps Gärde och Lilla Sickla är alla utpekade som kulturhistoriskt värdefulla helhetsmiljöer av Stockholms stadsmuseum. Detta är markerat med en heldragen grön linje på klassificeringskartan. En kulturhistoriskt värdefull helhetsmiljö är en god och välbevarad representant för en viss tids stadsbyggnadshistoriska och arkitekturhistoriska ideal. Här är helheten viktig med ursprunglig planstruktur, grönstruktur och bebyggelse. Förändring och utveckling bör därför genomföras varsamt. Grönstruktur I alla stadsdelar i denna analys är grönstrukturen och topografin mycket viktig. Hus i park/naturmark, frisk luft och rekreation var avgörande arkitektoniska och sociala intentioner då stadsdelarna byggdes. Både hus och grönytor planerades av tidens stora arkitekter. Det betyder att även ytor som inte inventerats/klassificerats kan ha stora kulturhistoriska värden. Nytorps Gärde har inventerats och värderats i ett pilotprojekt genomfört av Stockholms stadsmuseum Projektet presenterades 2011 i rapporten Kulturhistorisk bedömning av parker och grönområden - en metodutveckling. Det omfattar en kulturhistorisk bedömning men inte en klassificering markerad på karta. Nytorps Gärde har bedömts ha markhistoriska värden då den representerar äldre markanvändning i form av öppen åker- och ängsmark samt fornlämningar, samhällshistoriska värden då den är en tidstypisk park som bevarar intentioner och innehåll samt till sist parkhistoriska värden då den representerar Stockholmss ideal om aktiv naturpark. Markuskyrkan är skyddad enligt Kulturminneslagen. Kyrka och kyrkotomt mottar årligen studiebesök från hela världen. Den räknas som arkitekten Sigurd Lewrens kanske främsta ikonbyggnad. 26 Lilla Sickla är utpekat som kulturhistoriskt värdefull helhetsmiljö av Stockholms Stadsmuseum. Flygbild Nytorps Gärde i maj 2013.

8 STADS- OCH LANDSKAPSBILD Kulturhistorisk klassificering av områdets bebyggelse utifrån Stockholms stadsmuseums klassificering samt kulturhistoriskt värdefulla områden Bebyggelse vars kulturhistoriska värde är så högt att det motsvarar fordringarna för byggnadsminne Bebyggelse med särskilt högt kulturhistoriskt värde Bebyggelse med visst kulturhistoriskt värde Bebyggelse som ej går att hänföra till ovanstående kategorier Bebyggelse som ännu ej är klassificerad Område av riksintresse för kulturmiljövården Område där särskild uppmärksamhet bör ägnas åt kulturhistoriska värden Områdesanalysgräns 27

9 STADS- OCH LANDSKAPSBILD Värdering stads- och landskapsbild Graden av kulturhistoriskt värde och hur mycket en miljö bidrar positivt till stads- och landskapsbilden avgör vilken klassning området får. Värderingen tar sin utgångspunkt i fotgängarens perspektiv, vad vi upplever i ögonhöjd och den mänskliga skalan, avseende rumsuppfattning och siktförmåga. Mycket stort värde Kriterier för mycket stort värde Värden av regionalt eller nationellt intresse Områden med särskilt höga kulturhistoriska eller landskapliga värden Betydande landformer Utfall av värderingen Hela skogs- och bergsområdet i områdets norra del, inklusive Hammarbybacken, utgör en betydande landform och är utmärkta på sociotopkartan (1). Även bergsringen kring södra delen av Hammarbyhöjden och höglänta delar vid Nytorps Gärde utgör utpekade landformer enligt sociotopkartan (2). Hela den öppna dalgången som utgör Nytorps Gärdes är en tydligt avläsbar landform. Området har även kulturhistoriska värden (3). Området vid Lilla Sickla gård har som helhet med tillhörande parkanläggning höga kulturhistoriska värden, utgör ett tydligt landskapsrum och vittnar om områdets äldre historia (4). Blåklassade byggnader enligt stadsmuseets klassificering har nationellt intresse med värden motsvarande kraven för byggnadsminne (5). 2 Stort värde Kriterier för stort värde Värden av kommunalt intresse. Välbevarade natur- och bebyggelsemiljöer som fint samspelar med sin omgivning. Nyare bebyggelsetillägg som i förhållningssätt relaterar till stadsdelens karaktär, avseende skala, placering, gruppering och landskapsanpassning, samt med arkitektonisk ambition. Nyare bebyggelsetillägg med arkitektonisk ambition som stärker betydande målpunkter. Utfall av värderingen Större delen analysområdet utgörs av välgestaltade bostadsmiljöer med fin inpassning och samgestaltning mellan byggnader och landskap. Även mindre park- och naturpartier som samspelar med bebyggelsen inom stadsdelarna har stort värde (6). Inom analysområdet är Norra delen av Hammarbyhöjden, Björkhagen och Kärrtorp även utpekade av Stadsmuseet som områden med kulturhistoriska värden (7). Inom stadsdelarna finns exempel på nyare tillägg som på ett hänsynsfullt sätt kompletterar befintliga miljöer och som har ett bibehållet transparent byggnadssätt (). Senare tillagda bebyggelseenklaver invid Blåsuts och Hammarbyhöjdens tunnelbanestationer utgörs av bebyggelse med en avvikande karaktär från stadsdelarna i övrigt. De har en tidstypisk arkitektur, är utformade med en sammanhållen kontext som skapar en ny årsring och förstärker målpunkter vid tunnelbanan (9). Kärrtorps IP och Hammarbyhöjdens IP är fint inplacerade i landskapsrummen och bevarar det öppna dalrummet (10). Dalens sjukhus utgör en solitär med ett samhällshistoriskt värde och ett tidstypiskt uttryck. (11). Övriga områden Kriterier för övriga områden Värdeneutrala områden som i sig själva inte berikar omgivningen eller tillför värden. Senare bebyggelsetillägg, som uppförts som egna isolerade enheter utan tydligt förhållningssätt relativt rådande landskapsbild, äldre bebyggelse eller stadsplan. Infrastrukturdominerade områden, splittrade och storskaliga miljöer. Områden som har en direkt negativ påverkan på stadsoch landskapsbilden. Exempelvis bebyggelse med låga arkitektoniska värden, bebyggelse som skapar livlösa fasader och baksidor eller bebyggelse som har bristfällig markanpassning eller blockerar sammanhängande park- och siktstråk. Utfall av värderingen Inom analysområdet finns ett fåtal enskilda tillägg från senare tid som saknar relation till det övriga stadslandskapet, skärmar av eller skapar baksidor med slutna socklar (12). Runt om i stadsdelen finns enskilda objekt av låg arkitektonisk kvalitet och/eller bristfällig relation till omgivningen. Dessa utgörs framförallt av tillfälliga förskolepaviljonger (13). De storskaliga trafikrummen längs Nynäsvägen, Sofielundsvägen, Hammarby fabriksväg och Hammarbybacken har en negativ påverkan på stads- och landskapsbilden (14). Detta gäller även tunnelbanans spårområden där de ligger i markplan eller upphöjda på vall samt det stora depåområdet vid Blåsut (15). Tre större markparkeringar finns vid Dalens sjukhus, Björkhagens centrum respektive vid Kärrtorps IP. De medför hårdgjorda ytor utan visuella kvalitéer (16).

10 Värderingskarta stads- och landskapsbild 14 Mycket stort värde 1 Stort värde Övriga områden Bebyggelse under uppförande Befintlig bebyggelse Pågående exploateringsprojekt Områdesanalysgräns

11 Natur och ekologi NATUR OCH EKOLOGI Grönstruktur Detta kaptitel beskriver förutsättningarna för analysområdets natur och ekologi, samt utvalda ekologiska nätverk. En mer fördjupad version finns som en fristående rapport. Norra delen av analysområdet Hammarbyhöjden-Björkhagen utgörs av ett stort sammanhängande grönstråk som sträcker sig ända från Erstavik i Nacka kommun i öster, via Nackareservatet och Lilla Sickla, utmed Hammabyvägen till Kolerakyrkogården och Gullmarsplan i väster. Strax väster om analysområdet, väster om Gullmarsplan, ligger Årstaskogen. Den östra delen av analysområdet ingår i naturreservatet Nackareservatet. Inom stora delar av analysområdet, främst i Hammarbyhöjden och Björkhagen, finns också en lokal grönstruktur med uppvuxna trädrika grönytor utmed lokalgatorna, mellan husen och på innegårdarna. Barriärer för grönstrukturen i området återfinns främst utmed områdesgränsen i väster, där Nynäsvägen utgör en kraftig barriär tillsammans med bebyggelsen i Globenområdet och Gullmarsplan. Även mot norr finns kraftiga barriärer, med Hammarby Fabriksväg och bebyggelsen i Hammarby sjöstad. Vegetation och ekologi Naturmarken i området är en del av Stockholmsområdets sprickdalslandskap, och kännetecknas av bergsryggar med hällmarker, sluttningar med moränjordar, och dalgångar fyllda av finkorningt jordmaterial. Vegetationen består av hällmarkstallskog på de högre partierna, blandskog på marker med lite tunnare jordtäcke, samt ek-, hassel- och almdominerad ädellövskog i de lägre liggande delarna av sprickdalarna. Våtmarker och fuktiga skogar förekommer sparsamt inom området, främst utmed Sicklasjön i nordost, utmed GC-vägen i Hammarbyskogen nordväst om Hammarbyhöjdens IP, samt nordost om Kärrtorps IP. Inom reservatsområdet finns mindre partier med fuktskog i form av små tallmossar. Genom reservatsområdet slingrar sig även ett par bäckmiljöer. Gräsmarker finns inom analysområdet dels på Hammarbybacken, dels på Nytorps Gärde. Inom reservatsområdet finns det gräsmarker kring Lilla Sickla gård, samt på ytterligare ett par platser inom reservatsområdet, där den historiska markanvändningen gjort att tidigare små åkrar och ängar bevarat sin öppna karaktär. Ekologiska värdekärnor Med ekologiska värdekärnor menas naturmarker som genom sin uppbyggnad och innehåll av värdefulla strukturer och funktioner har goda förutsättningar att hysa en hög biologisk mångfald av skyddsvärda arter. Sådana värdefulla strukturer kan vara gamla träd, död ved, hålträd, förekomst av småhabitat som blockrika branter, klippväggar, brynmiljöer, opåverkad hydrologi och lång kontinuitet. Även områdets storlek och dess samband med intilliggande naturtyper är viktiga faktorer, även om det ibland kan förekomma mindre värdekärnor som ligger lite mer isolerat, men som t ex genom sina gamla träd ändå har karaktären av värdekärna. Naturen inom den norra och östra delen av analysområdet har till stora delar kartlagts i samband med arbete med reservatsbildning under sent 1990-tal och tidigt tal, där ekologiska värdekärnor har beskrivits, dels i underlagsrapporter, dels i antagen skötselplan för reservatet. Nedan beskrivs värdekärnor för de naturtyper som förekommer spritt inom analysområdet och som tillsammans med stadens ekologer har bedömts vara mest relevanta att fokusera på ur ekologisk synvinkel. Dessa utgörs främst av olika skogsmiljöer, medan det i analysområdet inte bedöms finnas värdekärnor kopplade till artrika gräsmarker. Barrskog Större värdekärnor för barrskog återfinns dels inom reservatsområdet, där det finns såväl gammal hällmarkstallskog på höjderna, som en blandad tall- och grandominerad skog i sluttningar och i lägre liggande terräng, med inslag av gamla träd och värdefull död ved. Varierande markfuktighet, förekomst av skogsbäckar och små mossar ökar variationen och förekomsten av många små livsmiljöer av stort värde för många arter. Utanför reservatsområdet finns det värdekärnor för barrskog i Hammarbyskogen och i intilliggande större grönytor söder om Kalmgatan (Gullpigan och dess koppling till Hammarbyskogen). Naturtypen äldre talldominerad barrskog finns väl representerad i Stockholms grönområden men blir allt mer sällsynt i vanliga produktionsskogar i Sverige som helhet. Städer som Stockholm och Uppsala med stor andel tätortsnära äldre skogar, inte minst gamla tallskogar, kan därför sägas ha ett speciellt ansvar för att bevara och vårda dessa miljöer. Blandskog Inom analysområdet finns stora värdekärnor med blandskog inom reservatsområdet och i Hammarbyskogen, där ek, tall och hassel blandas med asp, björk, alm, ask, gran, 30

12 NATUR OCH EKOLOGI Grönstruktur Kartan till höger visar grönstrukturen i utredningsområdet och dess omgivningar. Grönstrukturen utgörs av kommunal grönstruktur i form av grönyta markerad i Stockholm stads översiktsplan, regional grönstruktur i form av Tyrestakilen som berör analysområdets östra del. På kartan finns även Nackareservatet markerat. Nedanstående karta visar ett utsnitt från Den gröna promenadstaden, utställningsförslag Områdesanalysgräns Nackareservatet - naturreservat Grönstruktur, Stockholm stads översiktsplan Tyrestakilen, regional grönstruktur 31

13 Naturtyper (skog) samt värdekärnor Kartan visar dominerande naturtyper inom analysområdet, med värdekärnor markerade. Barrskog Blandskog Naturtyper ( samt värdek Ädellövskog Inslag av våtmark Barrskog Värdekärna Blandskog Nackareservatet - naturreservat Ädellövsko Områdesgräns Inslag av v Värdekärn Reservats Områdesg

14 NATUR OCH EKOLOGI sälg, fågelbär och al. I nordvästra delen av analysområdet, i branten mot Hammarbyvägen, finns en bitvis lundartad blandskog med stort inslag av ädla lövträd tillsammans med tall. Förekomst av gamla träd, hålträd, värdefull död ved, fuktstråk och små trädklädda våtmarker i Hammarbyskogen, samt blockiga branter och hällmarker, gör förutsättningarna goda för förekomst av många arter i de större värdekärnorna som hänger samman i norra delen av analysområdet. Bebyggelsen i Hammarby och Björkhagen genomsilas av grönytor och parkmiljöer med uppvuxen blandskog, där de större och mer sammanhängade områdena bedöms utgöra värdekärnor tack vara sin mångformighet och innehåll av värdefulla strukturer som gamla träd av tall och ek, död ved, hålträd och blockiga branter som skapar småhabitat för många arter. Sådana områden är t ex. Galgbacken sydväst om Kalmgatan i norr, Blåsutparken i väster, Tidaholmsparken och närliggande brant, delar av skogspartier ut mot Nytorps Gärde, skogspartier nordväst om Halmstadsvägen upp mot Skanörsparken i Björkhagen, samt blandskog öster om Malmövägen i sydöstra delen av Björkhagen. Ädellöv och ek Tyngdpunkten för förekomst av värdekärnor med ekdominerad ädellövskog och mer öppna ekmiljöer är Nackarervatet och Lilla Sickla. Utanför norra delen av analysområdet finns Sickla Udde med sina värdefulla ekmiljöer, vilka också ingår i Nackareservatet. Värdekärnor för ädellövmiljöer med inslag av ek förekommer även i anslutning till reservatsområdets västra kant, och bland bebyggelsen i Björkhagen i analysområdets östra delar. Flertalet av dessa värdekärnor har tidigare identifierats och beskrivits i samband med arbete med Stockholms ekdatabas, och har bedömts hysa höga naturvärden. Barrskog med inslag av värdefull död ved. Ekmiljöer med gamla ekar har en särställning vad gäller biologisk mångfald, då en stor mängd arter är kopplade till och beroende av förekomsten och kontinuiteten av gamla ekar. Värdekärnor med tätare ädellövskogar förekommer dels i Nackareservatet, men också i grönstråkets förlängning väster ut, via Hammarbyskogen och branterna mellan Hammarbyvägen och Hammarbyhöjdens bebyggelse. Våtmarker Värdekärnor för arter beroende av våtmarker och fuktskogar återfinns främst inom reservatet, dels utmed stränderna mot Sicklasjön, men också insprängt i reservatets skogsmark i form av mindre skogsklädda våtmarker, mossar/fattigkärr och små bäckstränder. I Hammarbyskogen strax väster om Hammarbybacken finns det små partier med fuktig skog med tidvis öppna vattenspeglar. Björkskogen vid Markuskyrkan är bitvis fuktig, och öster om Kärrtorps IP finns små partier med fuktig skogsmark. Värdekärnor för arter knutna till våtmarker finns främst inom reservatet. Ädellövskog med ek i förgrunden. 33

15 NATUR OCH EKOLOGI Skyddsvärda arter Inom reservatsområdet finns en stor mängd skyddsvärda och ovanliga arter varav flera är rödlistade enligt ArtDatabanken på SLU. Rödlistade arter är arter vars överlevnad i Sverige inte är säker. Arter kan även vara skyddsvärda och sällsynta ur ett stockholmsperspektiv, eller utgöra så kallade signalarter för artrika naturmiljöer. I Artskyddsförordingen (SFS 199:179) upptas alla i Sverige fridlysta arter, samt arter upptagna i EU-direktiv, t ex samtliga groddjur, fladdemöss, orkidéer och vilda fåglar. Om det finns risk att en fridlyst art påverkas negativt av t ex en detaljplan måste dispens sökas hos länsstyrelsen. Reservatsområdet utgör tyngdpunkten vad gäller förekomst av skyddsvärda arter. I området har drygt ett 60-tal skyddsvärda arter identifierats under arbeten med reservat och skötselplan under tidigt 2000-tal. Denna siffra är dock inte uppdaterad. Karta från miljöförvaltningen som visar värdefulla ekområden från Stockholm stads ekdatabas. Områden med högst värden finns inom reservatsområdet. Även utanför reservatsområdet förekommer fynd av skyddsvärda arter, främst i de större naturpartierna som värderats som värdekärnor. Dels finns det arter kopplade till gamla träd, så som tallticka och ekticka, dels finns det arter som behöver mosaiker av olika fuktiga naturtyper, såsom snok, och padda, och mindre hackspett (Nära Hotad, NT) som lever i fuktiga skogsmiljöer med död lövved. På Hammarbybacken och på vissa andra områden finns även vissa kulturgynnade rödlistade arter såsom grusnejlika, vit kattost och kalvnos. 34

16 NATUR OCH EKOLOGI Ekologiska nätverk grön infrastruktur Under senare år har man på nationell nivå inom naturvårdsarbetet börjat använda begereppet grön infrastruktur. Målet med att arbeta med grön infrastruktur är att säkerställa att olika naturtyper och strukturer finns i landskapet, samt att dessa fördelar sig över Sverige på ett sådant sätt att den långsiktiga överlevnaden för arter och naturtyper är säker. Att bevara och sköta om naturområden som är ekologiskavärdekärnor är en grundläggande del av att bevara Stockholms ekologiska infrastruktur. En annan viktig del är att bibehålla fungerande spridningssamband mellan dessa värdekärnor. I arbetet med områdesanalys för Hammarbyhöjden-Björkhagen finns det två olika relevanta aspekter på stadens och analysområdets ekologiska infrastruktur och spridningssamband. Det ena är det ekologiska nätverket av värdekärnor och spridningssamband inom analysområdet. Den andra är hur analysområdetsområdets ekologiska nätverk kopplar samman med intillliggande områden utanför analysområdet, främst Årstaskogen i nordväst, samt med den regionala grönstrukturen i öster. Båda aspekterna är viktiga att belysa. Stockholms fokusarter, habitatnätverk Stockholms stad arbetar sedan tidigare med tre olika artgrupper som har identifierats som viktiga i stadens habitatnätverk: eklevande insekter, beroende av miljöer med gamla ekar, barrskogsmesar, som lever i mer sammanhängande barrskogsmiljöer, samt våtmarkslevande arte, representerade av padda (Stockholms stad, miljöförvaltningen 2006, och 2007). Se kartor på följande sidor. Anpassad ekologisk nätverksanalys Naturen inom analysområdet består främst av blandskog, med inslag av äldre barrträd och ädla lövträd som ek. Därför har en anpassad nätverksanalys tagits fram, som beskriver hur dessa naturmiljöer hänger samman inom och i anslutning till analysområdet. Denna analys kompletterar stadens tidigare kartor över habitatnätverk. För att ge en bild av hur naturen inom analysområdet förhåller sig till intilliggande naturområden i södra Stockholm, har först ett större utsnitt analyserats. För skogslevande arter har även det lokala nätverket av skogsmiljöer analyserats i en inzoomad analys. På följande sidor presenteras fyra nya nätverkskartor med beskrivande bildtexter: skogslevande arter, utzoomat, respektive inzoomat, samt barrskogsarter och ädellövskogsarter, utzoomat. Utvalda naturtyper och arter Tre typer av artprofiler har analyserats: Skogslevande arter. Detta är arter som kan tänkas leva i mer sammanhängande skogsområden med hög kvalitet, lite oberoende av vilken skogstyp det är. Detta är särskilt relevant i analysområdet, som i praktiken domineras av blandskogsmiljöer, där vissa områden innehåller mer lövträd och andra mer barrträd. Tänkbara exempel på skogslevande arter är ekorre, större- och mindre hackspett, duvhök, nötväcka, svarthätta, trädkrypare, entita, och jättesvampmal. Dessa arter antas ha en förhållandevis god spridningsförmåga genom att många av dem flyger, och begränsas främst av tät bebyggelse och kraftigt trafikerade väger. Barrskogslevande arter. Detta är arter som genom sin ekologi är mer beroende av barrskog, och som vanligtvis inte lever i mer lövdominerade miljöer. I stadens ekologisk nätverk har man tidigare använt barrskogsmesar som talltita och tofsmes, men man kan också tänka sig arter som spillkråka, tallticka (en rödlistad vedsvamp beroende av gamla tallar), samt vedlevande insekter på gamla tallar så som reliktbock och vanlig svampsvartbage. Arter som lever i ädellövskog och i ekmiljöer. Denna artprofil representerar arter som gynnas eller är beroende av ädla lövträd och ekmiljöer, men som inte tillhör de mest svårspridda och kräsna eklevande arterna. Exempel på ädellövskogsarter är stjärtmes, trädgårdssångare, stenknäck, skogsduva, hasselticka, ekticka och skeppsvarvsfluga (som är en skalbagge). Bilden ovan visar den rödlistade talltickan. 35

17 NATUR OCH EKOLOGI Kartan visar stadens habitatnätverk för eklevande insekter, där mörkare områden markerar mer lämpliga miljöer kring ekområden och enskilda stora ekar. Nätverket för gamla och grova ekar återfinns främst inom reservatet kring Lilla Sickla, och delvis i analysområdets östra delar där det finns enstaka äldre och grova ekar. I områdets västra och norra del återfinns enligt nätverksmodeller inget spridningssamband för gammal ek. Yngre ekar ingår istället i det allmänna ekologiska nätverket för ädellövskog. Kartorna är utsnitt från en rapport om stadens habitatnätverk (Miljöförvaltningen 2007) 36 Kartan visar stadens habitanätverk för barrskogsmesar, representerat av tofsmes.tyngdpunkten för lämpliga miljöer för tofsmes återfinns i analysområdets nordöstra del. Kartan visar utdrag ur stadens habitatnätverk för våtmarkslevande arter. Tyngdpunkten för nätverk för våtmarker ligger i nordöstra delen av analysområdet, i Nackareservatet och stränderna mot Sickla sjö. Inslag av mindre mossar och delvis öppna våtmarker finns även i skogsmarken i reservatet, samt i Hammarbyskogen. Resultat nätverk för skogslevande arter Vid analys av sammanhängande skog för ett större område i söderförort, kan man se att det är de större skogsområdena Nackareservatet (stockholmssidan, för nackasidan har ingen data funnits enkelt tillgänglig), centrala delar av Årstaskogen, Skogskyrkogården, Svedmyraskogen och Majroskogen som framkommer som de viktigaste knutpunkterna i det ekologiska nätverket för skogslevande arter. Zoomar man in på analysområdet är det fortfarande det stora sammanhängande grönområdet i norr (Nackareservatet, Hammarbyskogen och angränsande skog) som är viktigast i det ekologiska nätverket, medan de mindre mellanliggande skogspartierna i parker och i dungar mellan husen får olika vikt, beroende på hur många spridningslänkar de har åt olika håll till intilliggande områden. Områden som bara har samband åt ett eller ett par håll bedöms i analysen som mindre viktiga. Kolerakyrkogården och delen av Årstaskogen närmast Gullmarsplan visas som svagare delar (grönt) av nätverket, vilket beror på att det bara finns möjligheter till spridning i öst-västlig riktining över denna smala zon av vegetation. Att från analysen direkt dra slutsatser om vilka områden som är mest skyddsvärda är vanskligt, däremot kan man ha analysen som stöd tillsammans med kartan över värdekärnor. Vid planering som berör områden som både markerats som värdekärna och enligt analysen har en central plats i det ekologiska nätverket, bör hänsyn tas till områdets betydelse i nätverket. Även delar som markeras som mindre centrala (gröna) i nätverket kan vara värdefulla att uppmärksamma, från perspektivet att områdena representerar ett svagt samband som behöver stärkas. Detta kan till exempel vara fallet vid Kolerakyrkogården, där det ekologiska nätverket idag är svagt.

18 NATUR OCH EKOLOGI Kartan visar teoretiska länkar och samband mellan skogsområden i Söderort. Kartan är baserad på en nätverksmodell framställd och analyserad med GIS-verktygen Matrixgreen och Circuitscape. Det diffusa ljusgröna molnet representerar områden som ingår i skogssambandet och där det finns fungerade möjligheter till spridning. Tomma områden har inga skogssamband enligt uppsatta parametrar. Områdena i rött och gult visar de, ur spridningssynpunkt, femton viktigaste skogarna inom skogsnätverket i söderort. Ekologiska nätverk och spridningsanalyser I princip har varje enskild art sina egna krav på spridningsförhållanden. Ofta beskriver man därför olika artprofiler som har olika krav på sin miljö och olika spridningsförmåga. I modeller över spridning och ekologiska nätverk delar man upp landskapet i patcher (arternas livsmiljö, d.v.s. värdekärnorna) och matrix (landskapet mellan patcherna). Beroende på hur livsmiljöerna är fördelade i det omgivande landskapet kan man göra antaganden hur spridningen ser ut. De parametrar som påverkar spridningen i denna analys är avstånd, kvaliteten på mellanliggande matrix och barriärer/motstånd. Spridningsanalyser bör främst ses som ett pedagogiskt hjälpmedel att synliggöra möjliga resonemang kring dessa komplicerade frågor om arters spridning. Kartor framtagna med modeller bör tolkas med hälsosamt källkritiska ögon. Nätverksmodellen är skapad så att länkar mellan två skogsområden tecknats över ett underlag med motstånd, där det är lättast att gå igenom andra skogsområden och svårast att gå igenom tät bebyggelse. Nätverk för alla skogsområden Skogsområden De 5 viktigaste och mest centralt liggande skogsområdena ur spidningssynpunkt, med flest kopplingar till andra områden. De kommande 15 näst mest centralt liggande skogsområdena. Resterande skogsomåden i nätverket. Nätverkslänkar I modellen sattes det maximala spridningsavståndet för att en länk skulle kunna uppstå mellan två områden till 2000 effektiva meter, där 1 meter rörelse genom tät stadsstruktur räknas som lika arbetsam som rörelse genom 20 meter skog. All mark som omfattas av ett ljusgönt moln ligger inom denna 2000-meters gräns och kan anses vara del av det ekologiska sambandet för skogslevande arter. Utanför det ljusgröna molnet finns inga skogssamband enligt de uppsatta parametrarna i modellen. Gränser Nätverkslänkar, max 2000 effektiva meter Områdesgräns Nackareservatet - naturreservat Buffertzoner, inom detta moln finns samband Spridning ansträngd Spridning lätt 37

19 NATUR OCH EKOLOGI Kartan visar teoretiska länkar mellan lokala skogsområden inom analysområdet och hur de förhåller sig till varandra. Det stora mörkröda skogsområdet som ingår i och gränsar till Nackareservatet, representerar det viktigaste området för spridning och källa för skogslevande arter. Kartan visar i rött de följande fem viktigaste områdena för spridning inom det lokala skogsnätverket i Hammarby-Björkhagen.De blå länkarna visar den mest kostnadseffektiva vägen mellan två skogsområden. I området finns stora värdekärnor med blandskog, som också är viktiga för de ekologiska spridningssambanden. Nätverk för lokala skogsområden i Hammarby - Björkhagen Kartan visar lokalt ekologiskt nätverk mellan skogsområden i Hammarby-Björkhagen Skogsområden Top 1, central del i nätverket som värdekärna och för spridning av skogslevande arter Top 5 av centrala områden inom det lokala skogsnätverket Top 15 av centrala områden inom det lokala skogsnätverket Övriga viktiga områden Nätverkslänkar Gränser Nätverkslänkar, max 2000 effektiva meter Områdesgräns Nackareservatet - naturreservat 3

20 NATUR OCH EKOLOGI Nätverk för ädellövskogsområden och ekmiljöer Skogsområden Nätverkslänkar Top 5 mest centrala ädellövmiljöerna i nätverket Top 15 mest centrala ädellövmiljöerna Övriga ädellövområden i nätverket Nätverkslänkar, max 2000 effektiva meter Gränser Områdesgräns Nackareservatet - naturreservat Buffertzoner, inom detta moln finns samband för ädellöv Spridning ansträngd Spridning lätt Kartan visar teoretiska länkar mellan områden med ädellövskog, baserat på Stockholms biotopkarta, såväl mer öppna ekmiljöer, som mer sluten ädellövskog. Utvalt utsnitt är södra Stockholm, för att visa hur nätverken hänger samma i denna skala. Analysen visar att norra delen av området är centralt för det ekologiska nätverket för ädellövskog, via Kolerakyrkogården och till Årstaskogen. Även centrala delar av nätverket i Björkhagen nordost om Nytorps Gärde framstår som centrala. Att områdena i Nackareservatet inte framstår som lika viktiga har att göra med att det inte finns några kopplingar österut, då ädellövmiljöer i Lilla Sickla separeras från ädellövområden på västra sidan då Hammarbybacken och barrskogspartier ligger däremellan, samt att data från nackasidan inte finns att tillgå. Nätverk för barrskogsområden Skogsområden Nätverkslänkar Top 5 mest centrala barrmiljöerna i nätverket Top 15 mest centrala barrmiljöerna i nätverket Övriga barrskogar i nätverket Nätverkslänkar, max 2000 effektiva meter Gränser Områdesgräns Nackareservatet - naturreservat Buffertzoner, inom detta moln finns samband för barrskog Spridning ansträngd Spridning lätt Kartan tvisar teoretiska länkar mellan barrkogsområden i södra Stockolm, baserat på Stockholms biotopkarta. Analysen visar att vid detta större kartutsnitt är det delar av Nackareservatet, samt Skogskyrkogården och barrskogsområden vid Svedmyraskogen och Majroskogen som framstår som mest centrala. Inom analysområdet finns det barrskogssamband i den norra och östra delen i Nackareservatet och Hammarbyskogen. Mot Årstaskogen i väster finns enligt modellen inga samband för barrskogslevande arter. För många arter kan dock bestånden med blandskog fungera som del i nätverket. 39

21 NATUR OCH EKOLOGI Slusatser från utförd analys Nätverksanalyserna för skogslevande arter visar att det finns starka ekologiska samband i analysområdets östra och norra delar. Känsliga partier, där sambandet är smalt, finns söder om Hammarbybacken, i branten utmed Hammarby fabriksväg, samt västerut mot Årstaskogen. Även för ädellövskogsarter finns ett ekologiskt samband enligt modelleringarna, främst i de östra delarna. I norra delen av analysområdet och västerut mot Årstaskogen är sambandet svagare och de länkar som finns mer känsliga. För rena barrskogslavande arter finns de starkaste sambanden i den nordöstra delen och kring Hammarbyskogen. Väster ut över Nynäsvägen ser sambandet ut att vara brutet, men troligtvis finns det vissa barrskogsarter som även kan nyttja blandskogsområdena. Vardagsnatur och ekosystemtjänster Många vanligt förekommande växter och djur har inte så specialiserade krav på naturmiljön och kan därför leva på fler ställen, och på ställen som består av så kallad vardagsnatur. Arter som rådjur och fälthare kan leva i anslutning till gröna villaområden eller i mindre grönområden, och kan ofta klara av att passera måttligt trafikerade vägar. Även vanliga fåglar som t.ex. talgoxe, blåmes och koltrast hör vardagsnaturen till. Ett område med många bärande träd och buskar som fruktträd, rönnbär och nypon kan under vintern nyttjas av trastar och andra arter. Områden där det är gott om blommor kan locka till sig fjärilar, humlor och bin. Naturmarkspartier har också betydelse för det som brukar kallas ekosystemtjänster. Stora träd verkar som stora luftreningsfilter under sommarhalvåret. Vegetation ser även till så att extrema svängningar i temperatur och fuktighet minskar. Genomsläppliga naturjordar med vegetation fungerar som reningsfilter för regnvatten och minskar också risken för översvämningar genom att verka flödesdämpande. Med gott om blommor fungerar pollineringen av fruktträd och andra grödor bättre. Här har koloniträdgårdsområden en viktig funktion. Hög biologisk mångfald med många naturtyper och arter har en bättre moståndskraft (resiliens) mot plötsliga större förändringar, det finns fler trådar i väven. Detta är några exempel på det som brukar kallas ekosystemtjänster. Ekosystemtjänst = den nytta som människan har av ekosystemen. Ekosystemtjänster är alla tjänster som ekosystemen tillhandahåller människan, och som mänsklig välfärd och ekonomisk utveckling är direkt och indirekt beroende av. Begreppet används för att mäta värdet på de varor och tjänster som natursystemen producerar, synbarligen gratis i ett samhälle. Stockholm och analysområdets alla grönytor tillhandahåller ett flertal viktiga tjänster till stadens människor och näringsliv. 40

22 NATUR OCH EKOLOGI 41