Wättingestråket. Rekommendationer inför framtida exploatering. Tyresö kommun. 24 maj 2016 Slutversion

Transkript

1 24 maj 2016 Slutversion Wättingestråket Rekommendationer inför framtida exploatering Tyresö kommun

2 2 Beställning: Tyresö kommun Framställt av: Ekologigruppen AB Telefon: Slutversion: Uppdragsansvarig: Karin Görlin Medverkande: Åsa Eriksson, Kristina Ask och Jens-Henrik Kloth Foton: Ekologigruppen AB (om inget annat anges) Illustrationer och kartor: Ekologigruppen AB Internt projektnummer: 7192

3 Innehåll Inledning 4 Svaga samband, biologisk mångfald och spridning 6 Varför behöver arter sprida sig 6 Biologisk mångfald och resiliens 6 Olika arter är olika lätt- eller svårspridda 6 Hur fungerar spridning? 7 Rekommendationer inför framtida exploatering utmed Wättingestråket 9 Delsträcka norr: stadsmässighet 9 Delsträcka mitten: aktiviteter 10 Delstäcka söder: natur - vatten 11 3

4 Wättingestråket - Rekommendationer inför framtida exploatering Tyresö kommun Slutversion 24 maj 2016 Inledning Ekologigruppen har på uppdrag av Tyresö kommun tidigare gjort en analys och tagit fram strategier och konkreta förslag för att utveckla Wättingestråket i centrala Tyresö. Analysen, strategierna och de konkreta förslagen utgör underlag för ett planprogram för Wättingestråket, men även för vidare planarbete i stråkets närhet. Stråket sträcker sig från Tyresövägen i norr till Tyresö - Flaten i söder och har delats in i tre delsträckor efter karaktär, se figur 1. Den norra delsträckan har en mer stadsmässig karaktär med hårdgjorda ytor, planteringar och närhet till bebyggelse. Den mittersta delsträckan karaktäriseras av stora öppna ytor för olika typer av aktiviteter, såsom bågskytte, rugby och löpning. De öppna ytorna kantas av skogsområden och det är möjligt att på sina håll skymta bebyggelsen bakom trädridåer, buskage och skogsdungar. Längst i söder karaktäriseras stråket av naturmiljöer med både barr- och lövskog, öppna marker och avslutningsvis vattenkontakt med Tyresö - Flaten och vidare koppling till Tyresta naturreservat och nationalpark. Som en direkt fortsättning av tidigare arbete har denna fördjupning gjorts kring bredd och innehåll inför potentiell framtida exploatering i anslutning till stråket. Uppdraget syftar till att på ett strategiskt sätt Erstavik Delsträcka norr stadsmässighet Delsträcka mitten aktiviteter Delsträcka söder natur - vatten Tyresta Figur 1. Wättingestråket löper från Tyresövägen i norr till Tyresö - Flaten i söder. Stråket har delats in i tre delsträckor efter karaktär. 4

5 beskriva hur grönstrukturen inom Wättingestråket bör hanteras vad gäller mått och innehåll för att bibehålla möjligheten för de ekologiska värdena att kvarstå/stärkas vid en potentiell framtida exploatering i anslutning till stråket. Här ingår även att övergripande beskriva vilka värden som finns utmed stråket och som bör bevaras/utvecklas, hur dessa värden gynnas eller missgynnas av olika scenarier, samt redovisa vilka möjliga kompensationsåtgärder i de situationer då rekommendationer inte kan uppfyllas. Materialet ska användas som rekommendationer och riktlinjer i det planprogram som håller på att tas fram för Wättingestråket. Arbetet omfattar hela Wättingestråket och delas in i de tre delsträckorna norra/stadsmässiga, mitten/aktivitet och söder/ natur-vatten. Wättingestråket - Rekommendationer inför framtida exploatering Tyresö kommun Slutversion 24 maj

6 Wättingestråket - Rekommendationer inför framtida exploatering Tyresö kommun Slutversion 24 maj 2016 Svaga samband, biologisk mångfald och spridning Texten nedan är en komprimerad version av sid i rapporten Svaga samband i Stockholmsregionens gröna kilar, TMR, 2012 (Ekologigruppen AB). Texten refererar till begreppet svaga samband som i detta fall kan jämföras med Wättingestråket. Varför behöver arter sprida sig Många arter har stora habitatkrav och behöver kunna sprida sig mellan olika livsmiljöer för att överleva. Ett exempel på detta är nötskrikan som behöver både lövskog och barrskog för sin överlevnad, eller groddjur som behöver både vattengölar för reproduktion samt födosöksoch övervintringslokaler på land. Där ett grönområde är för litet för att rymma en livskraftig population av en art kan fungerande spridningssamband till en annan population göra att arten ändå klarar sig inom det begränsade området. Att kunna sprida sig, och ha ett utbyte med andra populationer, är även viktigt för att undvika inavel. Biologisk mångfald och resiliens För att kunna fortsätta tillhandahålla ekosystemtjänster behövs en hög biologisk mångfald. Detta förutsätter att det finns välfungerande spridningssamband genom de svaga sambanden. En hög biologisk mångfald på artnivå innebär att det finns flera arter som kan utföra samma ekologiska processer, samt att dessa arter är olika känsliga för olika störningar. Detta är en förutsättning för ekologisk resiliens som innebär att ekosystemen antingen står emot eller återhämtar sig från olika störningar, t.ex. stormar, bränder och föroreningar. Om en art försvinner från ett område med hög biologisk mångfald kan dess utrymme och roll i ekosystemet övertas av en annan art med liknande funktion. I ett område med låg biologisk mångfald, och brist på spridningssamband, riskerar ekosystemet i stället att förändras helt om en nyckelart försvinner. Spridningssamband har således inte bara betydelse för enskilda arters fortlevnad, utan för hela ekosystemens stabilitet. Bra spridningsvägar genom de svaga sambanden är viktiga för att behålla en stor biologisk mångfald inom grönkilarna som helhet. Olika arter är olika lätt- eller svårspridda Det är svårt att tala om generella spridningssamband som fungerar för hela grupper av arter. I princip har varje enskild art sina egna krav på spridningsförhållanden. Djur klarar i olika grad av att gå, krypa, hoppa, åla, flyga eller simma mellan olika områden. För växter finns flera olika strategier. Många växtarter sprider sina frön eller pollen med vind eller vatten. För vissa arter hamnar fröet i stort sett där det släpps. Andra utnyttjar djur för att sprida sina frön och pollen, genom att exempelvis bär äts upp och sedan sprids via avföringen eller genom att fröer fastnar i pälsar för att sedan skakas av. Eftersom så många växter är beroende av djur för att spridas, gynnar man ofta även växters spridning när man gynnar spridning för djur. 6

7 Hur fungerar spridning? Hur långt och smalt ett svagt samband kan vara beror, förutom på vilka arter som ska sprida sig genom det svaga sambandet, på vilka barriärer och värden som finns i sambandet. För att kunna bedöma vilka åtgärder som är de bästa behövs både en analys av kilen som helhet och av platsens förutsättningar. Wättingestråket - Rekommendationer inför framtida exploatering Tyresö kommun Slutversion 24 maj 2016 Svaga sambands längd och bredd Eftersom svaga samband ska fungera för många olika arter med olika spridningsförutsättningar gäller generellt ju bredare desto bättre. Ett bredare svagt samband har förutsättningar att rymma flera olika naturtyper och kan därför fungera för fler arter. Hur långt ett svagt samband är spelar även roll för spridningsfunktionen. Ju kortare ett svagt samband är desto bättre. Ett svagt samband som är smalt och långt kan tappa sin funktion för spridning, medan ett svagt samband kan vara något smalare om sträckan är kortare. Det finns inget dokumenterat tröskelvärde där ett svagt samband slutar vara ett ekologiskt samband. Det går därför inte att fastslå ett exakt mått för hur smalt och långt ett svagt samband kan vara innan det slutar att fungera som spridningssamband. En barriär kan vara olika för olika arter En barriär kan utgöras av olika företeelser för olika arter. Tydliga barriärer som förhindrar eller försvårar spridning är exempelvis vägar eller tät bebyggelsestruktur. En väg utgör en tydlig barriär för mindre marklevande arter och även för arter som inte vågar flyga över, som vissa fjärilar, medan andra arter flyger eller går över om trafiken är begränsad. Vatten är en barriär för många djur och växter, medan andra kan simma, flyga eller flyta över. Vissa barriärer för djur och växter upplevs inte som barriärer av människor. En barrskog kan exempelvis utgöra en barriär för lövskogsarter som inte klarar av att röra sig utanför den egna livsmiljön. Öppen mark, såsom jordbruksmark, kan även utgöra en barriär eftersom vissa artgrupper inte gärna rör sig över öppna marker där de är väl synliga för rovdjur. 7

8 Wättingestråket - Rekommendationer inför framtida exploatering Tyresö kommun Slutversion 24 maj 2016 Svaga sambands spridningsfunktion beror på struktur och naturvärden Hur väl svaga samband fungerar för spridning beror i stor utsträckning på strukturen på och naturvärden inom området. Faktorer som spelar in är dels hur själva naturen ser ut, t.ex. om området är variationsrikt med olika typer av ledstrukturer, som t.ex. dalstråk, vattendrag och spridningsöar, och vilka naturtyper som finns på var sida om det svaga sambandet. Det är också viktigt hur bebyggelsen i och intill kilen ser ut, t.ex. om det innehåller stödjande grönstruktur eller kan innebära störningar i form av ljus och ljud. Särskilda värden i Stockholmsregionen Ett globalt problem som uppmärksammats allt mer de senaste åren är den massutrotning av arter som sker över hela jordklotet. Den främsta orsaken till att arter dör ut är att deras livsmiljöer försvinner eller fragmenteras så att de inte kan spridas mellan dem. De här problemen finns även i Sverige och i Stockholmsregionen. Det kan tyckas att bevarandet av arter är något som kan ske utanför storstadsregionerna. I Stockholmsregionen finns dock värden som är unika både för Sverige och Europa i form av värdefulla ek- och tallskogsmiljöer. Här finns också ovanligt många över hundraåriga skogsmiljöer i ett land som i övrigt präglas av produktionsskog. Att arbeta med att bevara och stärka de svaga sambanden i Stockholms gröna kilar är därmed ett sätt att arbeta med en globalt viktig fråga i ett lokalt perspektiv. Om de svaga sambanden bryts kommer det i förlängningen att medföra att vissa arter kommer att försvinna. Det finns också ett mervärde i att ha en stor biologisk mångfald i tätortsnära områden där de flesta människor får sina naturupplevelser. 8

9 Rekommendationer inför framtida exploatering utmed Wättingestråket Wättingestråket - Rekommendationer inför framtida exploatering Tyresö kommun Slutversion 24 maj 2016 För att Wättingestråket i framtiden ska kunna fungera för ett ekologiskt spridningssamband är det viktigt att behålla grönstrukturens bredd och kontinuitet och undvika olika typer av barriärer i form av bebyggelse och vägar tvärs över stråket. Vi kan idag inte se något ekologiskt spridningssamband utmed Wättingestråket mellan Tyresta och Erstavik. En anledning till detta är att området kring Tyresö centrum utgör stora barriärer. I och med stadsutvecklingsprojektet i Norra Tyresö Centrum finns goda förutsättningar att utveckla grönstrukturen i området. Detta finns närmre beskrivet i rapporten Gröna strategier för att stärka ekologiska och sociala värden i Norra Tyresö Centrum (Ekologigruppen 2015). En utveckling enligt dessa strategier skulle innebära att det som idag utgörs av en barriär kan ersättas av relativt genomträngligt matrix till en början och förhoppningsvis successivt utvecklas till lämpliga habitat för barrskogslevande arter. Wättingestråket skulle på så vis på sikt kunna utvecklas till ett ekologiskt spridningssamband mellan Tyresta och Erstavik. Dessa rekommendationer baseras därför på ett antagande att detta spridningssamband i framtiden kan komma till stånd. Delsträcka norr: stadsmässighet Ytorna för grönstruktur i den norra delsträckan av Wättingestråket är begränsad, mellan cirka 30 och 80 meter. Här är det viktigt att arbeta med grönstrukturen i de omgivande bebyggelseområdena och vidta åtgärder för att förstärka den grönstruktur som finns. Den norra delsträckan sträcker sig från Erstaviks skogsområde och Tyresövägen i norr till mötesplatsen med stadspark, lekpark och skatepark strax söder om Tyresö centrum. Den norra delsträckan har en stadsmässig karaktär med bebyggelse och biltrafik nära inpå och en stor andel hårdgjorda ytor. Tyresö centrum utgör idag en barriär för spridning mellan Tyresta i söder och Erstavik/Nackareservatet i norr. Det finns begränsat utrymme i stadsrummet för natur- och parkmark som kan bidra till att stärka ett ekologiskt spridningssamband. Detta gör det ännu mer angeläget att utnyttja de ytor som ännu inte har reserverats för bebyggelse till att stärka ett potentiellt samband. I norr ansluter stråket norrut mot naturområdet Erstavik, men Tyresövägen utgör en stark barriär däremellan. Spridningen över vägen skulle därför underlättas med en så kallad ekodukt eller faunaport, vilket skulle kunna bidra till att stärka de ekologiska värdena i hela Wättingestråket. Området i direkt söder om Tyresövägen innehåller idag en varierad vegetation. Här är det viktigt att bevara områdets storlek och utveckla kvaliteten för att kompensera för svaga länkar i stråkets norra delar, i synnerhet i närheten av den barriär som Tyresövägen utgör. Strax söderut kantas stråket dels av ny bebyggelse dels av Tyresövallen. I anslutning till Tyresövallen och Tyresö centrum planeras för den nya stadsdelen, Norra Tyresö Centrum, som planeras i en tät kvartersstruktur. Bebyggelsen vid såväl kv. Järnet 7 som i Norra Tyresö Centrum kommer att placeras i direkt anslutning till Bollmora Allé, vilket 9

10 Wättingestråket - Rekommendationer inför framtida exploatering Tyresö kommun Slutversion 24 maj 2016 gör att det fysiska utrymmet längs med stråket i framtiden kommer att minska och snarare utgöras av en stadsgata. Här är det särskilt begränsat med plats för vegetation, och därför bör ambitionen vara att bibehålla bredden (alt. bredda om möjligt) samt bevara och utveckla vegetationen). Söder om cirkulationsplatsen breddas stråket till en mer lummig del med en etablerad allé av lind och lönn på båda sidor av Bollmora allé. I väster kantas stråket av en skogsdunge upp i slänten till det intilliggande bostadsområdet. Skogsdungen innehåller en varierad vegetation med bl.a. sälg, lönn, tall samt några äldre exemplar av aspar. Här är det viktigt att bibehålla områdets storlek samt att utveckla de ekologiska värdena genom skötsel och anpassade artval för träd som eventuellt planteras öster om gatan. Söder om slänten återgår stråket till en stadsgata och även här är det viktigt att välja arter för stadsträd som kan gynna ekologiska värden i området. Väster om Tyresö centrum består stråket idag av ett vegetationskantat rörelsestråk för gång och cykel. Detta stråk har stor potential att utvecklas till en värdekärna genom att plantera tall, ek och andra träd som stödjer de ekologiska spridningssambanden. Direkt söder om Bollmoravägen kantas stråket i väst av ytterligare en träddunge, i backen nedanför bostadsområdet Ekbacken, med varierad vegetation med bl.a. lönn, björk sälg, tall och enstaka ekar. Mittemot denna ligger den nyligen anlagda stadsparken med planteringar, dagvattendamm, generösa gräsytor och sittplatser i anslutning till centrumbebyggelsen. Här är det viktigt att bibehålla områdets storlek samt att utveckla de ekologiska värdena genom skötsel. Naturområdet öster om lekparken består främst av hällmarkstallskog och är en del av ett större naturområde. Här bör en total bredd av stråket på 100 m bibehållas. Delsträcka mitten: aktiviteter I den mittersta delsträckan mäter grönstrukturen idag runt 200 meter. Målet bör vara att generellt bibehålla denna bredd, även om det utmed begränsade sträckor kan tillåtas att stråket smalnar av. Vid ny bebyggelse längs stråket bör målet vara en minst 100 meter bred grönstruktur. Det är även viktigt att smalare passager blir så få och korta som möjligt. Den mittersta delsträckan karaktäriseras av stora öppna ytor som kan användas för en rad olika aktiviteter. I delsträckans norra del kantas gång- och cykelvägen av en skogsbacke i öster är klassat som barrblandskog med naturvärde av lokalt intresse. Här bör en total bredd för stråket på 100 m bibehållas. I backen mellan det befintliga bostadsområdet Granängsringen uppe på höjden och stråket breder ett skogsområde ut sig som består av blandskog med asp, tall och gran med inslag av fin hällmarkstallskog. Här bör minst 20 m bredd av skogsområdena bibehållas i anslutning till den öppna gräsmarken och Wättingestråket. Området kring fotbollsplanen utgörs av en svag länk i det nord -sydliga sambandet. Förslagsvis kan denna svaga länk stärkas med vegetation (träd och buskar) runt om planen, dock med stor hänsyn till trygghetsaspekter. 10

11 Området öster om grusplanen är sammankopplat med skogsområdet söder om Tyresö Gymnasium som är en äldre barrblandskog med inslag av grova granar och äldre ek och som fungerar som rekerationsskog. Denna delen av stråket utgör ett ekologiskt spridningssamband i öst-västlig riktning, vilket har betydelse på en mellankommunal och kommunal skala och bör bibehållas i sin helhet. Wättingestråket - Rekommendationer inför framtida exploatering Tyresö kommun Slutversion 24 maj 2016 Den södra delen av delsträckan kantas av skogsmarker på båda sidor. Öster om stråket finns en tallbacke upp mot bostadsområdet Krusboda med enstaka gamla tallar. Västerut finns ett mer mosaikartat landskap med en öppen gräsmark med ekar och andra ädellövträd i brynzonerna som troligtvis vittnar om äldre betesmarker. Här finns år vitala bredkroniga ekar i ett sydvänt bryn i brant med höga naturvärden. En bredd på minst 50 m av skogsområdet i väster bör bevaras samt en bredd på minst 20 m i öster, dock totalt minst 100 m. Delstäcka söder: natur - vatten För den södra delsträckan är grönstrukturens bredd fullgod med minst 500 meter och här bör målet vara att spara hela grönstrukturen. Den södra delen av Wättingestråket ingår i ett kommunalt och mellankommunalt spridningssamband för arter knutna till barrskog och det är här det planerade naturreservatet kommer att ligga. Den södra delsträckan karaktäriseras av närheten till naturen med en variation av relativt tät skog och öppna marker med åkerholmar. För stora delar av den västra sidan av denna delsträcka finns ett inriktningsbeslut om reservatsbildning för Barnsjöområdet. Arbetsnamnet för reservatet är Barnsjön - Gammelström för att peka på att skogsområdet närmast barnsjön, ekholmar, skogen ned mot Gammelström och en del öppna före detta jordbruksmarker kommer att ingå i reservatet. Hela området inom den södra delsträckan bör bevaras i sin helhet för att gynna en biologisk mångfald och en storskalig ekologisk spridning. Skogsområdet öster om gång- och cykelvägen har dock inte lika stor betydelse för spridningen, men bidrar däremot till områdets naturkaraktär och landskapsbild. Kompensationsåtgärder Wättingestråket innebär idag inte något tydligt ekologiska spridningssamband mellan Tyresta och Erstavik, men har goda förutsättningar att utveckla detta i framtiden. I de fall då ovan nämnda rekommendationer ej kan uppfyllas kan följande kompensationsåtgärder vidtas: Överbrygga barriären vid Tyresövägen med en ekodukt eller faunaport. Genomföra föreslagna gröna strategier i samband med utbyggnaden av Norra Tyresö Centrum. Mildra barriären vid Bollmoravägen genom att utveckla intilliggande planteringar med barrskogsarter, alternativt även här arbeta med faunaportar. Utveckla planteringar runt fotbollsplanen som innehåller barrskogsarter och på så vis förbättra den idag svaga länken. Naturvårdsanpassad skötsel som ger ökad kvalitet för de ekologiska värdena kopplade till tallskog och ev. även ekmiljöer. Genomföra naturreservatet Barnsjön - Gammelström. 11

12 Tyresövägen utgör en barriär för ekologiska spridningssamband i området. Spridningen kan underlättas med en så kallad ekodukt eller faunaport. Detta skulle bidra till att stärka de ekologiska värdena i hela Wättingestråket. Ny bostadsbebyggelse: Tyresö trädgårdar Området är en värdekärna (svag) med plats för varierad vegetation och biologisk mångfald. Viktigt att bevara områdets storlek och utveckla kvaliteten för att kompensera för svaga länkar i stråkets norra delar, i synnerhet i närheten av den barriär som Tyresövägen utgör. Tyresövallen Detaljplan Järnet 7 under framtagande Värdekärna (svag) med artrik slänt. Här är det viktigt att bibehålla områdets storlek samt att utveckla de ekologiska värdena genom skötsel och anpassade artval för träd som eventuellt planteras öster om gatan. Norra Tyresö Centrum Sammanfattning av rekomendationer för delsträcka norr, del 1. 12

13 Tyresö centrum Ett område som innebär utrymme för en potentiell värdekärna. Området bör utvecklas genom att plantera tall, ek och andra träd som stödjer de ekologiska spridningssambanden. Bollmoravägen utgör en barriär för ekologiska spridningssamband längs med Wättingestråket. Det blir därför särskilt viktigt att utveckla de ekologiska värdena i anslutning till vägen. Stadsparken Lekplats Värdekärna (svag) med artrik slänt. Här är det viktigt att bibehålla områdets storlek samt att utveckla de ekologiska värdena genom skötsel. Skatepark 135 Kulturcentrum Kvarnhjulet Värdekärna med värdefullt skogsområde i öster. Här bör en total bredd av stråket på 100 m bibehållas. Sammanfattning av rekomendationer för delsträcka norr, del 2. 13

14 Kulturcentrum Kvarnhjulet Område med värdefull skogsvegetation i öster. Här bör en total bredd på 100 m bibehållas. Del av stråket som omges av skogsvegetation. Här bör minst 20 m bredd av skogsområdena bibehållas, gäller båda sidor. Svag länk i det nord -sydliga sambandet kring fotbollsplanen. Förslagsvis kan denna svaga länk stärkas med vegetation (träd och buskar) runt om planen, dock med stor hänsyn till trygghetsaspekter. Granängsringen Tyresö Gymnasium Sammanfattning av rekomendationer för delsträcka mitten, del 1. 14

15 Del av stråket som utgör ett ekologiskt spridningssamband i öst-västlig riktning, vilket har betydelse på en mellankommunal och kommunal skala och bör bibehållas i sin helhet. Dalhallen Område med värdefull skogsvegetation. En bredd på minst 50 m av skogsområdet i väster bör bevaras samt en bredd på minst 20 m i öster, dock totalt minst 100 m. Sammanfattning av rekomendationer för delsträcka mitten, del 2. 15

16 Hela området inom den södra delsträckan bör bevaras i sin helhet för att gynna en biologisk mångfald och en storskalig ekologisk spridning. Skogsområdet öster om gång- och cykelvägen har dock inte lika stor betydelse för spridningen, men bidrar däremot till områdets naturkaraktär och landskapsbild. Förslag till avgränsning för Barnsjön - Gammelström naturreservat. Krusboda Sammanfattning av rekomendationer för delsträcka söder, del 1. 16

17 Hela området inom den södra delsträckan bör bevaras i sin helhet för att gynna en biologisk mångfald och en storskalig ekologisk spridning. Skogsområdet öster om gång- och cykelvägen har dock inte lika stor betydelse för spridningen, men bidrar däremot till områdets naturkaraktär och landskapsbild. Krusboda Förslag till avgränsning för Barnsjön - Gammelström naturreservat. Tyresö - Flaten Sammanfattning av rekomendationer för delsträcka söder, del 2. 17

18