Natur och ekologi. Områdesanalys Hammarbyhöjden - Björkhagen

Transkript

1 Natur och ekologi NATUR OCH EKOLOGI Grönstruktur Detta kaptitel beskriver förutsättningarna för analysområdets natur och ekologi, samt utvalda ekologiska nätverk. En mer fördjupad version inns som en fristående rapport. Norra delen av analysområdet Hammarbyhöjden-Björkhagen utgörs av ett stort sammanhängande grönstråk som sträcker sig ända från Erstavik i Nacka kommun i öster, via Nackareservatet och Lilla Sickla, utmed Hammabyvägen till Kolerakyrkogården och Gullmarsplan i väster. Strax väster om analysområdet, väster om Gullmarsplan, ligger Årstaskogen. Den östra delen av analysområdet ingår i naturreservatet Nackareservatet. Inom stora delar av analysområdet, främst i Hammarbyhöjden och Björkhagen, inns också en lokal grönstruktur med uppvuxna trädrika grönytor utmed lokalgatorna, mellan husen och på innegårdarna. Barriärer för grönstrukturen i området återinns främst utmed områdesgränsen i väster, där Nynäsvägen utgör en kraftig barriär tillsammans med bebyggelsen i Globenområdet och Gullmarsplan. Även mot norr inns kraftiga barriärer, med Hammarby Fabriksväg och bebyggelsen i Hammarby sjöstad. Vegetation och ekologi Naturmarken i området är en del av Stockholmsområdets sprickdalslandskap, och kännetecknas av bergsryggar med hällmarker, sluttningar med moränjordar, och dalgångar fyllda av inkorningt jordmaterial. Vegetationen består av hällmarkstallskog på de högre partierna, blandskog på marker med lite tunnare jordtäcke, samt ek-, hassel- och 30 almdominerad ädellövskog i de lägre liggande delarna av sprickdalarna. Våtmarker och fuktiga skogar förekommer sparsamt inom området, främst utmed Sicklasjön i nordost, utmed GC-vägen i Hammarbyskogen nordväst om Hammarbyhöjdens IP, samt nordost om Kärrtorps IP. Inom reservatsområdet inns mindre partier med fuktskog i form av små tallmossar. Genom reservatsområdet slingrar sig även ett par bäckmiljöer. Gräsmarker inns inom analysområdet dels på Hammarbybacken, dels på Nytorps Gärde. Inom reservatsområdet inns det gräsmarker kring Lilla Sickla gård, samt på ytterligare ett par platser inom reservatsområdet, där den historiska markanvändningen gjort att tidigare små åkrar och ängar bevarat sin öppna karaktär. Ekologiska värdekärnor Med ekologiska värdekärnor menas naturmarker som genom sin uppbyggnad och innehåll av värdefulla strukturer och funktioner har goda förutsättningar att hysa en hög biologisk mångfald av skyddsvärda arter. Sådana värdefulla strukturer kan vara gamla träd, död ved, hålträd, förekomst av småhabitat som blockrika branter, klippväggar, brynmiljöer, opåverkad hydrologi och lång kontinuitet. Även områdets storlek och dess samband med intilliggande naturtyper är viktiga faktorer, även om det ibland kan förekomma mindre värdekärnor som ligger lite mer isolerat, men som t ex genom sina gamla träd ändå har karaktären av värdekärna. Naturen inom den norra och östra delen av analysområdet har till stora delar kartlagts i samband med arbete med reservatsbildning under sent 1990-tal och tidigt tal, där ekologiska värdekärnor har beskrivits, dels i underlagsrapporter, dels i antagen skötselplan för reservatet. Områdesanalys Hammarbyhöjden - Björkhagen Nedan beskrivs värdekärnor för de naturtyper som förekommer spritt inom analysområdet och som tillsammans med stadens ekologer har bedömts vara mest relevanta att fokusera på ur ekologisk synvinkel. Dessa utgörs främst av olika skogsmiljöer, medan det i analysområdet inte bedöms innas värdekärnor kopplade till artrika gräsmarker. Barrskog Större värdekärnor för barrskog återinns dels inom reservatsområdet, där det inns såväl gammal hällmarkstallskog på höjderna, som en blandad tall- och grandominerad skog i sluttningar och i lägre liggande terräng, med inslag av gamla träd och värdefull död ved. Varierande markfuktighet, förekomst av skogsbäckar och små mossar ökar variationen och förekomsten av många små livsmiljöer av stort värde för många arter. Utanför reservatsområdet inns det värdekärnor för barrskog i Hammarbyskogen och i intilliggande större grönytor söder om Kalmgatan (Gullpigan och dess koppling till Hammarbyskogen). Naturtypen äldre talldominerad barrskog inns väl representerad i Stockholms grönområden men blir allt mer sällsynt i vanliga produktionsskogar i Sverige som helhet. Städer som Stockholm och Uppsala med stor andel tätortsnära äldre skogar, inte minst gamla tallskogar, kan därför sägas ha ett speciellt ansvar för att bevara och vårda dessa miljöer. Blandskog Inom analysområdet inns stora värdekärnor med blandskog inom reservatsområdet och i Hammarbyskogen, där ek, tall och hassel blandas med asp, björk, alm, ask, gran,

2

3 Naturtyper (skog) samt värdekärnor Kartan visar dominerande naturtyper inom analysområdet, med värdekärnor markerade. Barrskog Blandskog Naturtyper ( samt värdek Ädellövskog Inslag av våtmark Barrskog Värdekärna Blandskog Nackareservatet - naturreservat Ädellövsko Områdesgräns Inslag av v Värdekärn Reservats Områdesg Områdesanalys Hammarbyhöjden - Björkhagen

4 sälg, fågelbär och al. I nordvästra delen av analysområdet, i branten mot Hammarbyvägen, inns en bitvis lundartad blandskog med stort inslag av ädla lövträd tillsammans med tall. Förekomst av gamla träd, hålträd, värdefull död ved, fuktstråk och små trädklädda våtmarker i Hammarbyskogen, samt blockiga branter och hällmarker, gör förutsättningarna goda för förekomst av många arter i de större värdekärnorna som hänger samman i norra delen av analysområdet. Bebyggelsen i Hammarby och Björkhagen genomsilas av grönytor och parkmiljöer med uppvuxen blandskog, där de större och mer sammanhängade områdena bedöms utgöra värdekärnor tack vara sin mångformighet och innehåll av värdefulla strukturer som gamla träd av tall och ek, död ved, hålträd och blockiga branter som skapar småhabitat för många arter. Sådana områden är t ex. Galgbacken sydväst om Kalmgatan i norr, Blåsutparken i väster, Tidaholmsparken och närliggande brant, delar av skogspartier ut mot Nytorps Gärde, skogspartier nordväst om Halmstadsvägen upp mot Skanörsparken i Björkhagen, samt blandskog öster om Malmövägen i sydöstra delen av Björkhagen. Ädellöv och ek Tyngdpunkten för förekomst av värdekärnor med ekdominerad ädellövskog och mer öppna ekmiljöer är Nackarervatet och Lilla Sickla. Utanför norra delen av analysområdet inns Sickla Udde med sina värdefulla ekmiljöer, vilka också ingår i Nackareservatet. Värdekärnor för ädellövmiljöer med inslag av ek förekommer även i anslutning till reservatsområdets västra kant, och bland bebyggelsen i Björkhagen i analysområdets östra delar. Flertalet av dessa värdekärnor har tidigare identiierats och beskrivits i samband med arbete med Stockholms ekdatabas, och har bedömts hysa höga naturvärden. Barrskog med inslag av värdefull död ved. Ekmiljöer med gamla ekar har en särställning vad gäller biologisk mångfald, då en stor mängd arter är kopplade till och beroende av förekomsten och kontinuiteten av gamla ekar. Värdekärnor med tätare ädellövskogar förekommer dels i Nackareservatet, men också i grönstråkets förlängning väster ut, via Hammarbyskogen och branterna mellan Hammarbyvägen och Hammarbyhöjdens bebyggelse. Våtmarker Värdekärnor för arter beroende av våtmarker och fuktskogar återinns främst inom reservatet, dels utmed stränderna mot Sicklasjön, men också insprängt i reservatets skogsmark i form av mindre skogsklädda våtmarker, mossar/fattigkärr och små bäckstränder. I Hammarbyskogen strax väster om Hammarbybacken inns det små partier med fuktig skog med tidvis öppna vattenspeglar. Björkskogen vid Markuskyrkan är bitvis fuktig, och öster om Kärrtorps IP inns små partier med fuktig skogsmark. Värdekärnor för arter knutna till våtmarker inns främst inom reservatet. Ädellövskog med ek i förgrunden. Områdesanalys Hammarbyhöjden - Björkhagen 33

5 Skyddsvärda arter Inom reservatsområdet inns en stor mängd skyddsvärda och ovanliga arter varav lera är rödlistade enligt ArtDatabanken på SLU. Rödlistade arter är arter vars överlevnad i Sverige inte är säker. Arter kan även vara skyddsvärda och sällsynta ur ett stockholmsperspektiv, eller utgöra så kallade signalarter för artrika naturmiljöer. I Artskyddsförordingen (SFS 1998:179) upptas alla i Sverige fridlysta arter, samt arter upptagna i EU-direktiv, t ex samtliga groddjur, laddemöss, orkidéer och vilda fåglar. Om det inns risk att en fridlyst art påverkas negativt av t ex en detaljplan måste dispens sökas hos länsstyrelsen. Karta från miljöförvaltningen som visar värdefulla ekområden från Stockholm stads ekdatabas. Områden med högst värden inns inom reservatsområdet. 34 Områdesanalys Hammarbyhöjden - Björkhagen Reservatsområdet utgör tyngdpunkten vad gäller förekomst av skyddsvärda arter. I området har drygt ett 60-tal skyddsvärda arter identiierats under arbeten med reservat och skötselplan under tidigt 2000-tal. Denna siffra är dock inte uppdaterad. Även utanför reservatsområdet förekommer fynd av skyddsvärda arter, främst i de större naturpartierna som värderats som värdekärnor. Dels inns det arter kopplade till gamla träd, så som tallticka och ekticka, dels inns det arter som behöver mosaiker av olika fuktiga naturtyper, såsom snok, och padda, och mindre hackspett (Nära Hotad, NT) som lever i fuktiga skogsmiljöer med död lövved. På Hammarbybacken och på vissa andra områden inns även vissa kulturgynnade rödlistade arter såsom grusnejlika, vit kattost och kalvnos.

6 Ekologiska nätverk grön infrastruktur Under senare år har man på nationell nivå inom naturvårdsarbetet börjat använda begereppet grön infrastruktur. Målet med att arbeta med grön infrastruktur är att säkerställa att olika naturtyper och strukturer inns i landskapet, samt att dessa fördelar sig över Sverige på ett sådant sätt att den långsiktiga överlevnaden för arter och naturtyper är säker. Att bevara och sköta om naturområden som är ekologiskavärdekärnor är en grundläggande del av att bevara Stockholms ekologiska infrastruktur. En annan viktig del är att bibehålla fungerande spridningssamband mellan dessa värdekärnor. I arbetet med områdesanalys för Hammarbyhöjden-Björkhagen inns det två olika relevanta aspekter på stadens och analysområdets ekologiska infrastruktur och spridningssamband. Det ena är det ekologiska nätverket av värdekärnor och spridningssamband inom analysområdet. Den andra är hur analysområdetsområdets ekologiska nätverk kopplar samman med intillliggande områden utanför analysområdet, främst Årstaskogen i nordväst, samt med den regionala grönstrukturen i öster. Båda aspekterna är viktiga att belysa. Stockholms fokusarter, habitatnätverk Stockholms stad arbetar sedan tidigare med tre olika artgrupper som har identiierats som viktiga i stadens habitatnätverk: eklevande insekter, beroende av miljöer med gamla ekar, barrskogsmesar, som lever i mer sammanhängande barrskogsmiljöer, samt våtmarkslevande arte, representerade av padda (Stockholms stad, miljöförvaltningen 2006, och 2007). Se kartor på följande sidor. Anpassad ekologisk nätverksanalys Naturen inom analysområdet består främst av blandskog, med inslag av äldre barrträd och ädla lövträd som ek. Därför har en anpassad nätverksanalys tagits fram, som beskriver hur dessa naturmiljöer hänger samman inom och i anslutning till analysområdet. Denna analys kompletterar stadens tidigare kartor över habitatnätverk. För att ge en bild av hur naturen inom analysområdet förhåller sig till intilliggande naturområden i södra Stockholm, har först ett större utsnitt analyserats. För skogslevande arter har även det lokala nätverket av skogsmiljöer analyserats i en inzoomad analys. På följande sidor presenteras fyra nya nätverkskartor med beskrivande bildtexter: skogslevande arter, utzoomat, respektive inzoomat, samt barrskogsarter och ädellövskogsarter, utzoomat. Utvalda naturtyper och arter Tre typer av artproiler har analyserats: Skogslevande arter. Detta är arter som kan tänkas leva i mer sammanhängande skogsområden med hög kvalitet, lite oberoende av vilken skogstyp det är. Detta är särskilt relevant i analysområdet, som i praktiken domineras av blandskogsmiljöer, där vissa områden innehåller mer lövträd och andra mer barrträd. Tänkbara exempel på skogslevande arter är ekorre, större- och mindre hackspett, duvhök, nötväcka, svarthätta, trädkrypare, entita, och jättesvampmal. Dessa arter antas ha en förhållandevis god spridningsförmåga genom att många av dem lyger, och begränsas främst av tät bebyggelse och kraftigt traikerade väger. Barrskogslevande arter. Detta är arter som genom sin ekologi är mer beroende av barrskog, och som vanligtvis inte lever i mer lövdominerade miljöer. I stadens ekologisk nätverk har man tidigare använt barrskogsmesar som talltita och tofsmes, men man kan också tänka sig arter som spillkråka, tallticka (en rödlistad vedsvamp beroende av gamla tallar), samt vedlevande insekter på gamla tallar så som reliktbock och vanlig svampsvartbage. Arter som lever i ädellövskog och i ekmiljöer. Denna artproil representerar arter som gynnas eller är beroende av ädla lövträd och ekmiljöer, men som inte tillhör de mest svårspridda och kräsna eklevande arterna. Exempel på ädellövskogsarter är stjärtmes, trädgårdssångare, stenknäck, skogsduva, hasselticka, ekticka och skeppsvarvsluga (som är en skalbagge). Bilden ovan visar den rödlistade talltickan. Områdesanalys Hammarbyhöjden - Björkhagen 35

7 Kartan visar stadens habitatnätverk för eklevande insekter, där mörkare områden markerar mer lämpliga miljöer kring ekområden och enskilda stora ekar. Nätverket för gamla och grova ekar återinns främst inom reservatet kring Lilla Sickla, och delvis i analysområdets östra delar där det inns enstaka äldre och grova ekar. I områdets västra och norra del återinns enligt nätverksmodeller inget spridningssamband för gammal ek. Yngre ekar ingår istället i det allmänna ekologiska nätverket för ädellövskog. Kartorna är utsnitt från en rapport om stadens habitatnätverk (Miljöförvaltningen 2007) 36 Kartan visar stadens habitanätverk för barrskogsmesar, representerat av tofsmes.tyngdpunkten för lämpliga miljöer för tofsmes återinns i analysområdets nordöstra del. Kartan visar utdrag ur stadens habitatnätverk för våtmarkslevande arter. Tyngdpunkten för nätverk för våtmarker ligger i nordöstra delen av analysområdet, i Nackareservatet och stränderna mot Sickla sjö. Inslag av mindre mossar och delvis öppna våtmarker inns även i skogsmarken i reservatet, samt i Hammarbyskogen. Områdesanalys Hammarbyhöjden - Björkhagen Resultat nätverk för skogslevande arter Vid analys av sammanhängande skog för ett större område i söderförort, kan man se att det är de större skogsområdena Nackareservatet (stockholmssidan, för nackasidan har ingen data funnits enkelt tillgänglig), centrala delar av Årstaskogen, Skogskyrkogården, Svedmyraskogen och Majroskogen som framkommer som de viktigaste knutpunkterna i det ekologiska nätverket för skogslevande arter. Zoomar man in på analysområdet är det fortfarande det stora sammanhängande grönområdet i norr (Nackareservatet, Hammarbyskogen och angränsande skog) som är viktigast i det ekologiska nätverket, medan de mindre mellanliggande skogspartierna i parker och i dungar mellan husen får olika vikt, beroende på hur många spridningslänkar de har åt olika håll till intilliggande områden. Områden som bara har samband åt ett eller ett par håll bedöms i analysen som mindre viktiga. Kolerakyrkogården och delen av Årstaskogen närmast Gullmarsplan visas som svagare delar (grönt) av nätverket, vilket beror på att det bara inns möjligheter till spridning i öst-västlig riktining över denna smala zon av vegetation. Att från analysen direkt dra slutsatser om vilka områden som är mest skyddsvärda är vanskligt, däremot kan man ha analysen som stöd tillsammans med kartan över värdekärnor. Vid planering som berör områden som både markerats som värdekärna och enligt analysen har en central plats i det ekologiska nätverket, bör hänsyn tas till områdets betydelse i nätverket. Även delar som markeras som mindre centrala (gröna) i nätverket kan vara värdefulla att uppmärksamma, från perspektivet att områdena representerar ett svagt samband som behöver stärkas. Detta kan till exempel vara fallet vid Kolerakyrkogården, där det ekologiska nätverket idag är svagt.

8 Kartan visar teoretiska länkar och samband mellan skogsområden i Söderort. Kartan är baserad på en nätverksmodell framställd och analyserad med GIS-verktygen Matrixgreen och Circuitscape. Det diffusa ljusgröna molnet representerar områden som ingår i skogssambandet och där det inns fungerade möjligheter till spridning. Tomma områden har inga skogssamband enligt uppsatta parametrar. Områdena i rött och gult visar de, ur spridningssynpunkt, femton viktigaste skogarna inom skogsnätverket i söderort. Ekologiska nätverk och spridningsanalyser I princip har varje enskild art sina egna krav på spridningsförhållanden. Ofta beskriver man därför olika artproiler som har olika krav på sin miljö och olika spridningsförmåga. I modeller över spridning och ekologiska nätverk delar man upp landskapet i patcher (arternas livsmiljö, d.v.s. värdekärnorna) och matrix (landskapet mellan patcherna). Beroende på hur livsmiljöerna är fördelade i det omgivande landskapet kan man göra antaganden hur spridningen ser ut. De parametrar som påverkar spridningen i denna analys är avstånd, kvaliteten på mellanliggande matrix och barriärer/motstånd. Spridningsanalyser bör främst ses som ett pedagogiskt hjälpmedel att synliggöra möjliga resonemang kring dessa komplicerade frågor om arters spridning. Kartor framtagna med modeller bör tolkas med hälsosamt källkritiska ögon. Nätverk för alla skogsområden Skogsområden Nätverkslänkar Gränser De 5 viktigaste och mest centralt liggande skogsområdena ur spidningssynpunkt, med lest kopplingar till andra områden. De kommande 15 näst mest centralt liggande skogsområdena. Resterande skogsomåden i nätverket. Nätverkslänkar, max 2000 effektiva meter Områdesgräns Nackareservatet - naturreservat Buffertzoner, inom detta moln inns samband Spridning ansträngd Spridning lätt Nätverksmodellen är skapad så att länkar mellan två skogsområden tecknats över ett underlag med motstånd, där det är lättast att gå igenom andra skogsområden och svårast att gå igenom tät bebyggelse. I modellen sattes det maximala spridningsavståndet för att en länk skulle kunna uppstå mellan två områden till 2000 effektiva meter, där 1 meter rörelse genom tät stadsstruktur räknas som lika arbetsam som rörelse genom 20 meter skog. All mark som omfattas av ett ljusgönt moln ligger inom denna 2000-meters gräns och kan anses vara del av det ekologiska sambandet för skogslevande arter. Utanför det ljusgröna molnet inns inga skogssamband enligt de uppsatta parametrarna i modellen. Områdesanalys Hammarbyhöjden - Björkhagen 37

9 Kartan visar teoretiska länkar mellan lokala skogsområden inom analysområdet och hur de förhåller sig till varandra. Det stora mörkröda skogsområdet som ingår i och gränsar till Nackareservatet, representerar det viktigaste området för spridning och källa för skogslevande arter. Kartan visar i rött de följande fem viktigaste områdena för spridning inom det lokala skogsnätverket i Hammarby-Björkhagen.De blå länkarna visar den mest kostnadseffektiva vägen mellan två skogsområden. Nätverk för lokala skogsområden i Hammarby - Björkhagen Kartan visar lokalt ekologiskt nätverk mellan skogsområden i Hammarby-Björkhagen Skogsområden Top 1, central del i nätverket som värdekärna och för spridning av skogslevande arter Top 5 av centrala områden inom det lokala skogsnätverket Nätverkslänkar Gränser 38 Top 15 av centrala områden inom det lokala skogsnätverket Övriga viktiga områden Nätverkslänkar, max 2000 effektiva meter Områdesgräns Nackareservatet - naturreservat Områdesanalys Hammarbyhöjden - Björkhagen I området inns stora värdekärnor med blandskog, som också är viktiga för de ekologiska spridningssambanden.

10 Nätverk för ädellövskogsområden och ekmiljöer Skogsområden Nätverkslänkar Top 5 mest centrala ädellövmiljöerna i nätverket Top 15 mest centrala ädellövmiljöerna Övriga ädellövområden i nätverket Nätverkslänkar, max 2000 effektiva meter Gränser Områdesgräns Nackareservatet - naturreservat Buffertzoner, inom detta moln inns samband för ädellöv Spridning ansträngd Spridning lätt Kartan visar teoretiska länkar mellan områden med ädellövskog, baserat på Stockholms biotopkarta, såväl mer öppna ekmiljöer, som mer sluten ädellövskog. Utvalt utsnitt är södra Stockholm, för att visa hur nätverken hänger samma i denna skala. Analysen visar att norra delen av området är centralt för det ekologiska nätverket för ädellövskog, via Kolerakyrkogården och till Årstaskogen. Även centrala delar av nätverket i Björkhagen nordost om Nytorps Gärde framstår som centrala. Att områdena i Nackareservatet inte framstår som lika viktiga har att göra med att det inte inns några kopplingar österut, då ädellövmiljöer i Lilla Sickla separeras från ädellövområden på västra sidan då Hammarbybacken och barrskogspartier ligger däremellan, samt att data från nackasidan inte inns att tillgå. Nätverk för barrskogsområden Skogsområden Nätverkslänkar Top 5 mest centrala barrmiljöerna i nätverket Top 15 mest centrala barrmiljöerna i nätverket Övriga barrskogar i nätverket Nätverkslänkar, max 2000 effektiva meter Gränser Områdesgräns Nackareservatet - naturreservat Buffertzoner, inom detta moln inns samband för barrskog Spridning ansträngd Spridning lätt Kartan tvisar teoretiska länkar mellan barrkogsområden i södra Stockolm, baserat på Stockholms biotopkarta. Analysen visar att vid detta större kartutsnitt är det delar av Nackareservatet, samt Skogskyrkogården och barrskogsområden vid Svedmyraskogen och Majroskogen som framstår som mest centrala. Inom analysområdet inns det barrskogssamband i den norra och östra delen i Nackareservatet och Hammarbyskogen. Mot Årstaskogen i väster inns enligt modellen inga samband för barrskogslevande arter. För många arter kan dock bestånden med blandskog fungera som del i nätverket. Områdesanalys Hammarbyhöjden - Björkhagen 39

11 Slusatser från utförd analys Nätverksanalyserna för skogslevande arter visar att det inns starka ekologiska samband i analysområdets östra och norra delar. Känsliga partier, där sambandet är smalt, inns söder om Hammarbybacken, i branten utmed Hammarby fabriksväg, samt västerut mot Årstaskogen. Även för ädellövskogsarter inns ett ekologiskt samband enligt modelleringarna, främst i de östra delarna. I norra delen av analysområdet och västerut mot Årstaskogen är sambandet svagare och de länkar som inns mer känsliga. För rena barrskogslavande arter inns de starkaste sambanden i den nordöstra delen och kring Hammarbyskogen. Väster ut över Nynäsvägen ser sambandet ut att vara brutet, men troligtvis inns det vissa barrskogsarter som även kan nyttja blandskogsområdena. 40 Vardagsnatur och ekosystemtjänster Många vanligt förekommande växter och djur har inte så specialiserade krav på naturmiljön och kan därför leva på ler ställen, och på ställen som består av så kallad vardagsnatur. Arter som rådjur och fälthare kan leva i anslutning till gröna villaområden eller i mindre grönområden, och kan ofta klara av att passera måttligt traikerade vägar. Även vanliga fåglar som t.ex. talgoxe, blåmes och koltrast hör vardagsnaturen till. Ett område med många bärande träd och buskar som fruktträd, rönnbär och nypon kan under vintern nyttjas av trastar och andra arter. Områden där det är gott om blommor kan locka till sig fjärilar, humlor och bin. Naturmarkspartier har också betydelse för det som brukar kallas ekosystemtjänster. Stora träd verkar som stora luftreningsilter under sommarhalvåret. Vegetation ser även till så att extrema svängningar i temperatur och fuktighet minskar. Genomsläppliga naturjordar med vegetation fungerar som reningsilter för regnvatten och minskar också risken för översvämningar genom att verka lödesdämpande. Med gott om blommor fungerar pollineringen av fruktträd och andra grödor bättre. Här har koloniträdgårdsområden en viktig funktion. Hög biologisk mångfald med många naturtyper och arter har en bättre moståndskraft (resiliens) mot plötsliga större förändringar, det inns ler trådar i väven. Detta är några exempel på det som brukar kallas ekosystemtjänster. Områdesanalys Hammarbyhöjden - Björkhagen Ekosystemtjänst = den nytta som människan har av ekosystemen. Ekosystemtjänster är alla tjänster som ekosystemen tillhandahåller människan, och som mänsklig välfärd och ekonomisk utveckling är direkt och indirekt beroende av. Begreppet används för att mäta värdet på de varor och tjänster som natursystemen producerar, synbarligen gratis i ett samhälle. Stockholm och analysområdets alla grönytor tillhandahåller ett lertal viktiga tjänster till stadens människor och näringsliv.

12 Områdesanalys Hammarbyhöjden - Björkhagen 41

13 Värdering av områdets natur och ekologi Kommunalt värde Lokalt värde Mycket stort värde Kriterier för mycket stort värde: Lagskyddade områden. Naturstränder. Ekologiska värdekärnor med hög biologisk mångfald, eller områden med rödlistade arter som har stor ekologisk betydelse, t ex ädellövmiljöer med gamla ädla lövträd, eller tallmiljöer med förekomst av den rödlistade talltickan. Områden med mycket stor betydelse för att bevara ekologiska samband, t.ex. spridningskorridorer mellan större värdekärnor, eller områden som ingår i regional grönstruktur. Större kärnområden, värdefulla för habitatnätverken för de i Stockholm tre prioriterade artgrupperna: eklevande insekter, barrskogsmesar och groddjur. Värdekärnor/områden med mycket stort värde omfattar naturvärden motsvarande nationellt och regionalt naturvärde. Utfall av värderingen Hela Nackareservatet och delar av intilliggande områden i Hammarbyskogen, bedöms som av mycket stort värde för områdets natur och ekologi. Området hyser en rikedom av olika naturtyper och värdekärnor för barrskog, ädellövskog och blandskog. Värdekärnornas strukturer och funktioner, såsom naturstränder, gammal skog, grova träd med håligheter och död ved, tall- och ekföryngring, förekomst av fuktstråk, bäckmiljöer och små våtmarker, blockiga branter, solöppna ekmiljöer och beskuggade lundartad lövskog ger möjligheter till förekomst av många skyddsvärda arter. 42 Stort värde Kriterier för stort värde: Övriga ek- och tallmiljöer inom ekologiska samband. Områden med stor betydelse för att bevara ekologiska samband, t.ex. spridningskorridorer mellan värdekärnor, eller områden som ingår i kommunal grönstruktur. Isolerade naturområden i bebyggelseområden. Små artrika områden, så som brynmiljöer. Övriga värdefulla miljöer för våtmarksarter. Seminaturella stränder. Områden med stort värde motsvarar naturvärden av kommunalt och lokalt naturvärde. Utfall av värderingen Kommunal grönstruktur i Hammarbyskogen, samt uppvuxna naturpartier mellan bebyggelse har bedömts som av stort värde för natur och ekologi inom analysområdet. Till stor del utgörs dessa naturmiljöer av en variationsrik blandskog med inslag av gamla tallar och ekar. Till områden med stort värde har också förts brynmiljöer på Nytorps Gärde med blommande och bärande träd och buskar, samt gräsmarkerna på Hammarbybacken, vilka har värde såväl för växtlivet som för djurlivet (fåglar och insekter). Koloniträdgårdsområden i och strax utanför reservatet har också bedömts som av stort värde, bland annat genom sin viktiga funktion för ekosystemtjänster i form av insektspollinering. Områden med stort värde utgörs också av värdekärnor inne bland bebyggelsen i Hammarbyhöjden, Björkhagen och Blåsut, med förekomst av gamla träd, främst tall, ek, alm och lönn, hålträd och inslag av död ved, samt viss förekomst av skyddsvärda och rödlistade arter. Områdesanalys Hammarbyhöjden - Björkhagen Övriga områden I övriga områden ingår såväl grönytor av lägre dignitet, men som ändå kan ha lokala ekologiska värden och värden för ekosystemtjänster, som negativa faktorer som spridningsbarriärer. Dessa faktorer har samma färg på värderingskartan (vit/ omarkerad): Isolerade naturområden, företrädesvis med vardagsnatur utan påtagliga naturvärden. Bebyggelseområden med naturmarksinslag. Vägar med stor traikbelastning. Avskärmande områden (t.ex. stängsel, murar eller stora bebyggelsekomplex). Utfall av värderingen Intensivt skötta gräsmarker utan trädskikt på Nytorps Gärde och i andra parkmiljöer bedöms ha mindre betydelse för biologisk mångfald, men är väl så viktiga för ekosystemtjänser, t ex i form av iniltration av vatten. Ytornas sociala betydelse och värde för rekreation behandlas inte i denna värdering.

14