1. Kommunens engagemang vid utbyggnad av fiberinfrastruktur KS/2015:84 08:30 Karl-Johan Ohlin

Transkript

1 Kallelse/underrättelse Kommunstyrelsen Tid: kl. 08:30 Plats: Forumsalen Föredragningslista Öppet sammanträde punkterna 1-14 Ärende Dnr Föredragande 1. Kommunens engagemang vid utbyggnad av fiberinfrastruktur KS/2015:84 08:30 Karl-Johan Ohlin 2. Risk- och sårbarhetsanalys för Tranemo kommun KS/2015:501 09:00 Rickard Jansson 3. Uppdrag att utreda simhallens organisation KS/2014:675 09:45 Johan Osbeck 4. Budget och verksamhetsuppföljning, tertial 2 KS/2015:388 10:30 Anna-Clara Ringnes, Lars- Gunnar Karlsson och Ulf Jogbratt 5. Information om företagsklimat/företagsranking 13:00 Pernilla Kronbäck 6. Bevarande-, utvecklings- och LIS-plan för Torpa/Hofsnäsområdet KS/2012:1221

2 2 Ärende Dnr Föredragande 7. Förslag till inriktning för revidering av trafikförsörjningsprogrammet 8. Tillvaratagande av synpunkter vid politikerlunch. 9. Riktlinjer för direktupphandling 10. Val av ledamöter till kommunala pensionärsrådet och till kommunala tillgänglighetsrådet 11. Sammanträdestider Remiss - Regional cykelstrategi för Västra Götaland 13. Remiss Handlingsprogram SÄRF KS/2015:497 KS/2015:125 KS/2015:438 KS/2014:778 KS/2015:466 KS/2015:377 KS/2015: Information från förvaltningen 15. Delegeringsbeslut 16. Nämndprotokoll Utskottsprotokoll Delgivningar KS/2015:79 KS/2015:286 KS/2015:285 KS/2015:12, KS/2015: Rapporter 20. Övriga frågor Tranemo, Crister Persson Ordförande Tina Haglund Processekreterare

3 Allmänna utskottet Kommunens engagemang vid utbyggnad av fiberinfrastruktur (KS/2015:84) Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen Antar förvaltningens skrivelse Kommunens engagemang vid utbyggnad av fiberinfrastruktur. Kostnader för bidrag till fiberföreningarna och för utökade resurser för bredbandssamordning tas med i budgetarbetet för Förvaltningen får i uppdrag att teckna samverkansavtal med respektive fiberförening Ärendet Förvaltningen fick i uppdrag att följa fiberföreningarnas arbete och återkomma med en kostnadsberäknads tidsplan av AU Förvaltningen har tagit fram en skrivelse Kommunens engagemang vid utbyggnad av fiberinfrastruktur som bifogas. I skrivelsen ser förvaltningen områden som är viktiga att klarlägga, där både ansvarsfördelning och kostnadsbedömning är föreslagna. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Allmänna beslut , 27 Skrivelse Kommunens engagemang vid utbyggnad av fiberinfrastruktur Föredragning och debatt Sektionschef Karl-Johan Ohlin föredrar ärendet och svarar på frågor. Diskussion förs. Beslutet skickas till Tekniska sektionen Näringsliv - och strategi sektionen Ekonomifunktionen Status Kommunstyrelsen Ordförandes sign Justerares sign Justerares sign Sekr sign Utdragsbestyrkande

4 Vår ref: Karl-Johan Ohlin Teknisk chef Datum: Dnr: KS/2015:84 Tjänsteskrivelse angående kommunens engagemang vid utbyggnad av fiberinfrastruktur Förslag till beslut Antar förvaltningens skrivelse Kommunens engagemang vid utbyggnad av fiberinfrastruktur. Kostnader för bidrag till fiberföreningarna och för utökade resurser för bredbandssamordning tas med i budgetarbetet för Förvaltningen får i uppdrag att teckna samverkansavtal med respektive fiberförening. Ärendet Förvaltningen fick i uppdrag att följa fiberföreningarnas arbete och återkomma med en kostnadsberäknads tidsplan av AU Förvaltningen har tagit fram en skrivelse Kommunens engagemang vid utbyggnad av fiberinfrastruktur som bifogas. I skrivelsen ser förvaltningen områden som är viktiga att klarlägga, där både ansvarsfördelning och kostnadsbedömning är föreslagna. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Allmänna beslut , 27 Skrivelse Kommunens engagemang vid utbyggnad av fiberinfrastruktur Föredragning och debatt Processekreteraren skriver här. OBS! Ta inte bort rubriken Förslag till beslut på sammanträdet Processekreteraren skriver här. OBS! Ta inte bort rubriken

5 Beslutsgång Processekreteraren skriver här. OBS! Ta inte bort rubriken Beslutet skickas till Tekniska sektionen Näringsliv - och strategi sektionen Ekonomifunktionen Status Processekreteraren skriver här. OBS! Ta inte bort rubriken Karl-Johan Ohlin Sektionschef Teknik Pernilla Kronbäck Sektionschef Näringsliv och strategi

6 Diskussion kring kommunens engagemang vid utbyggnad av fiberinfrastruktur (KS/2015:84) Allmänna utskottets beslut Noterar informationen Förvaltningen får i uppdrag att följa fiberföreningarnas arbete och återkomma med en kostnadsberäknad tidsplan. Ärendet Diskussion förs kring kommunens engagemang vid utbyggnad av fiberinfrastruktur. Beslutsunderlag Bärande idéer och struktur för kommunens engagemang vid utbyggnad av fiberinfrastruktur Föredagning och debatt Sektionscheferna Karl-Johan Ohlin och Pernilla Kronbäck samt projektledare Lennart Haglund föredrar ärendet. Diskussion förs. Förslag till beslut på sammanträdet Crister Persson (C) föreslår att förvaltningen får i uppdrag att följa fiberföreningarnas arbete och återkomma med en kostnadsberäknad tidsplan. Beslutsgång Ordföranden finner att allmänna utskottet beslutar enligt Perssons förslag. Beslutet skickas till Tekniska sektionen Näringslivs- och strategisektionen Status Akten/ Ordförandes sign Justerares sign Justerares sign Sekr sign Utdragsbestyrkande

7 Datum: senaste rev Dnr: KS/2015:84 Kommunens engagemang vid utbyggnad av fiberinfrastruktur Aktiviteten när det gäller utbyggnad av fiberinfrastruktur är för tillfället mycket hög. Flera fiberföreningar är igång och har kommit olika långt i sitt arbete, allt från färdiga anläggningar i drift till de som fortfarande är i försäljnings- och förankringsfasen. Flera privata aktörer är igång med olika aktiviteter, allt från att ansluta privata hushåll till telemaster, företag och institutioner. Det finns också förfrågningar om transittrafik genom kommunen för att koppla ihop olika delar av landet. Kommunen har sedan tidigare ett delvis eget ägt, och delvis inhyrt nät till olika kommunala institutioner och verksamhetsställen. I samband med att VA- och fjärrvärmeledningar lagts ner har under de senaste åren och kanalisation i form av tomrör lagts ner som kan användas för fiberdragning. Denna kanalisation används dels för eget bruk, och hyrs dels ut till olika aktörer som behöver tillgång till denna typ av anläggning. Idag har tekniska sektionen det samlade ansvaret för förvaltning av kommunens IT-infrastruktur, medan utbyggnad sker i samverkan med Näringslivs- och strategisektionen och IT-samverkansorganisationen. Med tanke på den snabba utveckling som sker inom området just nu, inte minst genom fiberföreningarnas entré på arenan och de frågor som dyker upp då finns anledning att ta ett omtag om verksamheten tydliggöra inriktningen de kommande åren. All utbyggnad av infrastruktur är långsiktig. Livslängden på ett fibernät kan vara allt mellan 30 och 100 år, inget vet eftersom tekniken ännu inte är så gammal och det sker en ständig teknikutveckling. Från förvaltningen ser vi då följande frågeställningar/områden viktiga att klarlägga. 1. Anslutning av kommunens institutioner och verksamhetsställen. Alla institutioner och verksamhetsställen skall fiberanslutas. Det skall ske med mest lämpliga och ekonomiskt mest fördelaktiga metod i varje enskilt fall. Alternativen är då egen fiber eller inhyrd svartfiber från privat aktör eller fiberförening. Utbyggnadstakten får avgöras efter vad som kan finansieras inom budget. När det gäller anslutning som sker igenom inhyrning från fiberförening bör den ske i samband med att fiberföreningen bygger ut i det geografiska område anslutningen skall ske, preliminärt under , då det är klart Kommunstyrelseförvaltningen /Eget_Funktion/ Postadress: Tranemo Besöksadress: Storgatan 26 Telefon: Telefax: Direkt: /Eget_Direkt/ E-post: /Eget_Epostdirekt/ 1 (5)

8 ekonomiskt fördelaktigt. Detsamma gäller utbyggnad och inhyrning av transitkapacitet mellan olika tätorter i kommunen. 2. Uthyrning av kanalisation och svartfiber Där kommunen har ledig kapacitet, eller när det annars bedöms lämpligt skall kommunen hyra ut ledig kapacitet i form av plats i kanalisation eller svartfiber, beroende på vad som efterfrågas. Det kan gälla både anslutning av enskilda kunder och transitledningar. Uthyrning av svartfiber och kanalisation kan med fördel samordnas med fiberföreningar eller andra aktörer för att nå efterfrågad sträcka. När kommunen antingen i egen regi, eller på entreprenad gräver ner ledningar av något slag, eller bygger ut gator och vägar skall alltid lämplig kanalisation för fiber läggas med. Kommunen bör dock inte annat än i undantagsfall bygga ut vare sig kanalisation eller fiberkabel enbart på efterfrågan från en enskild aktör då detta kan vara tveksamt ur konkurrenssynpunkt. Sådan utbyggnad skall prövas av kommunstyrelsen i varje enskilt fall. 3. Fiberföreningar Det finns idag fiberföreningar som täcker en mycket stor andel av landsbygden och de mindre tätorterna i kommunen. Vad som saknas är möjligtvis en förening som täcker Tranemo och Limmareds tätorter. Men i Tranemo och Limmared finns i alla fall i stora delar av tätorterna privata aktörer som tillhandahåller fibertjänster. Kommunen skall samverka med och stötta fiberföreningarna. Det har hittills skett genom att kommunen betalat ut ett investeringsbidrag till fiberföreningarna enligt särskilda regler. Men med det nya regelverk för statens bidrag till fiberutbyggnad som kommer gälla från hösten 2015 kommer det inte vara meningsfullt att kommunen betalar ut investeringsbidrag då i så fall statens bidrag minskas med samma belopp. Kommunens stöd måste därför styras om så att det kommer föreningarna och deras verksamhet till nytta. Efter dialog med föreningarna under våren har därför ett förslag utkristalliserats enligt följande punkter vilka då får utgöra stomme till ett samverkansavtal mellan kommunen och föreningarna. 2 (5)

9 a. Samverkan mellan kommunen, föreningarna och andra aktörer om nätfrågor. Det gäller då köp och försäljning av tjänster i form av kanalisation, svartfiber eller bitström det passiva nätet till/från t ex andra nätägare, mobilnätsoperatörer och företag. b. Samverka om service och underhåll av fibernäten. Det får i första hand ske genom att kommunen tillsammans med fiberföreningarna handlar upp en gemensam serviceentreprenör som kan svara för service och underhåll av såväl kommunens som föreningarnas nät. Tillgängliga medel för bidrag till föreningarna används då till att subventionera föreningarnas service- och underhållskostnader. Subventionen skall styras till de områden som inte tidigare fått investeringsstöd. c. Upprätta och ajourhålla aktuella kartor över såväl kommunens som föreningarnas fiberinfrastruktur, samt administrera ledningkollen för hela nätet genom att svara på förfrågningar, samt sköta utsättning. Föreningarna levererar inmätning av sitt nät till kommunen. d. Samverkan omfattar i inledningsskedet inte ljussättning genom kommunikationsoperatör, ej eller tjänsteleverantörer. Om frågan skulle bli aktuell får den lyftas till diskussion då. Om någon förening säljer sitt nät till ett affärsdrivande företag upphör samverkan om service och underhåll omedelbart. 4. Tjänster till boende inom vård och omsorg, samt till allmänheten Kommunen måste på sikt tillhandahålla tjänster i form av digital TV, IP-telefon och bredband till boende inom kommunala vård- och omsorgsboenden. Tjänsterna är redan efterfrågade. Detta sker antagligen genom att handla upp en tjänstleverantör som kan leverera dessa tjänster direkt till de boende mot avgift. En ev kommande upphandling kan med fördel samordnas med grannkommuner eller kommunala bolag. Det kräver också antagligen att kommunen bygger ut fibernät till varje lägenhet i berörda boenden. Kommunen skall också erbjuda allmänheten gratis WiFi (fri surfzon) på minst en busshållplats/station i varje tätort samt i lokaler som är öppna för allmänheten såsom idrottsanläggningar, bibliotek etc. Det är en viktig faktor för att göra kommunen attraktiv att bo och verka i. I större kommuner/städer sker detta 3 (5)

10 genom marknadens försorg i t ex caféer, restauranger, hotell och IT-butiker men i mindre kommuner måste kommun engagera sig. 5. Organisation och ansvarsfördelning Ansvaret för allt operativt arbete med kommunens eget nät samt all samverkan med fiberföreningar och andra aktörer inom fiberinfrastruktur samlas på tekniska sektionen. Det gäller såväl handel med tjänster som service. Tekniska sektionen har också ansvar för fiberanslutning av alla kommunens verksamhetsställen. Detsamma gäller kabelnät inom fastigheter till respektive lägenhet i boenden och till kabelanslutna enheter för administration. Inom tekniska sektionen anordnas en tjänst som bredbandssamordnare som får i uppdrag att dels samverka med fiberföreningarna enligt de avtal som skall upprättas, dels förvalta kommunens egna bredbandsinvesteringar. Näringslivs- och strategisektionen svarar för strategiska utvecklingsfrågor inom området. 6. Ekonomi, Tider Utbyggnad av eget fibernät och kanalisation finansieras som alla andra investeringar via anslag i investeringsbudgeten, och får då prioriteras mot övriga önskemål i budgetarbetet. Huvuddelen beräknas dock ske genom samverkan med föreningar eller andra aktörer och kommunens investeringsbehov bedöms för tillfället som ganska begränsade. Avgifter för inhyrning av kanalisation och svartfiber betalas av Tekniska sektionen. Med tanke på att kostnaderna kommer under fördelas över flera år, och det även nu finns kostnader för andra uppkopplingar bör de kunna hanteras inom givna budgetramar Tekniska sektionens kostnader för drift och underhåll av kanalisation och kablar finansieras idag dels med intäkter från uthyrning, och dels genom budgetanslag. Respektive verksamhet svarar för kostnaderna avseende utrustning såsom datorer, skrivare, routrar etc. Vad gäller stöd till fiberföreningarna uppskattar fölreningarna att kvarstående kostnad för att nå alla hushåll inom föreningarnas verksamhetsområden uppgår till ca kr. Kommunens investeringsbidrag är enligt tidigare beslut satt till 11% av det statliga bidraget. Kommande stödperiod är statsbidraget 40% av totalkostnaden vilket då innebär att kommunens bidrag blir 4,4 % av totalkostnaden på ca kr, totalt kr. Utslaget på en tioårsperiod blir det då ca kr/år att fördela till de föreningar/områden som inte 4 (5)

11 tidigare fått investeringsstöd, och som bygger ut fibernät i områden som är stödberättigade. Kostnaden för kommunen blir då dels kr per år för bidrag till fiberföreningarna Därtill kommer kostnader för utökade resurser för bredbandssamordning med ca kr per år Vad gäller tidplan så styrs kommunens utbyggnadstakt i stort av föreningarnas tidplan. Näringslivs- och strategisektionen Tekniska sektionen Pernilla Kronbäck Karl-Johan Ohlin 5 (5)

12 Allmänna utskottet Risk- och sårbarhetsanalys för Tranemo kommun (KS/2015:501) Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige beslutar Antar Tranemo kommuns risk- och sårbarhetsanalys för mandat perioden Beslutsmotivering I kap 2 1 Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid (LEH) anges att kommuner och landsting ska analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av verksamheten ska sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys (RSA). Med extraordinär händelse avses i denna lag en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting (Lag 2006:544). Ärendet Kommunens risk- och sårbarhetsanalys ska ligga till grund för kommunens plan för hantering av extraordinära händelser och skall revideras en gång per mandatperiod. Syftet med risk- och sårbarhetsanalysen (RSA) är att kommunen ska stärka sin egen och samhällets krisberedskapsförmåga. En åtgärdsplan ska under 2015 tas fram och antas politiskt för att ligga till grund för mandatperiodens krisberedskap. Tranemo kommun bedömer att följande områden som särskilt viktiga att arbeta vidare med under mandatperioden: Kommunens krisledning i form av att se över ledningsplatser, tekniska hjälpmedel och utbildningar och övningar. Tekniska hjälpmedel så som reservkraftverk, kommunikationsradio m.m. ska planeras in i åtgärdsplanen. Ordförandes sign Justerares sign Justerares sign Sekr sign Utdragsbestyrkande

13 Allmänna utskottet Sårbarheten att få IT störningar i verksamheter finns och behöver stärkas för att ha förmågan att vara motståndskraftig vid exempelvis, IT krasch, långvarigt elavbrott m.m. En analysgrupp för höga vattenflöden ska tillsättas. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Rapporten Risk- och sårbarhetsanalys Tranemo kommun Föredragning och debatt Säkerhetssamordnare Rickard Jansson föredrar ärendet och svarar på frågor Beslutet skickas till Tekniska sektionen Status Kommunstyrelsen Ordförandes sign Justerares sign Justerares sign Sekr sign Utdragsbestyrkande

14 Vår ref: Rickard Jansson Säkerhetssamordnare och Bostadsanpassning Datum: Dnr: KS/2015:501 Risk- och sårbarhetsanalys Tranemo kommun Förslag till beslut Antar Tranemo kommuns risk- och sårbarhetsanalys för mandatperioden Beslutsmotivering I kap 2 1 Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid (LEH) anges att kommuner och landsting ska analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av verksamheten ska sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys (RSA). Med extraordinär händelse avses i denna lag en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting (Lag 2006:544). Ärendet Kommunens risk- och sårbarhetsanalys ska ligga till grund för kommunens plan för hantering av extraordinära händelser och skall revideras en gång per mandatperiod. Syftet med risk- och sårbarhetsanalysen (RSA) är att kommunen ska stärka sin egen och samhällets krisberedskapsförmåga. En åtgärdsplan ska under 2015 tas fram och antas politiskt för att ligga till grund för mandatperiodens krisberedskap. Tranemo kommun bedömer att följande områden som särskilt viktiga att arbeta vidare med under mandatperioden: Kommunens krisledning i form av att se över ledningsplatser, tekniska hjälpmedel och utbildningar och övningar. Möjligheten till information och kommunicering till medborgare och anställd personal måste stärkas. Tekniska hjälpmedel så som reservkraftverk, kommunikationsradio m.m. ska planeras in i åtgärdsplanen.

15 Sårbarheten att få IT störningar i verksamheter finns och behöver stärkas för att ha förmågan att vara motståndskraftig vid exempelvis, IT krasch, långvarigt elavbrott m.m. En analysgrupp för höga vattenflöden behöver tillsättas. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Rapporten Risk- och sårbarhetsanalys Tranemo kommun Föredragning och debatt Förslag till beslut på sammanträdet Beslutsgång Beslutet skickas till Tekniska sektionen Status Karl-Johan Ohlin Sektionschef Rickard Jansson Säkerhetssamordnare

16 Risk- och sårbarhetsanalys TRANEMO KOMMUN

17 Fastställt av: Datum: För revidering ansvarar: För uppföljning ansvarar: Dokumentet gäller för: Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Tranemo kommun

18 Sammanfattning Syftet med risk- och sårbarhetsanalysen (RSA) är att kommunen ska stärka sin egen och samhällets krisberedskapsförmåga. De hot och risker som allvarligt kan försämra förmågan att upprätthålla verksamheten analyseras därför inom vårt geografiska ansvarsområde. Målet är att analysen ska leda till åtgärder som minskar sårbarheten och ökar krishanteringsförmågan samt förmågan att motstå allvarliga störningar i samhällsviktig verksamhet. Risk- och sårbarhetsanalysen har genomförts på så sätt att alla kommunens sektioner genomfört en egen RSA under ledning av säkerhetssamordnaren. Samtliga sektionernas RSA har sedan legat till grund för kommunens riskhanteringsgrupp som därefter gjort en RSA som omfattar kommunen som helhet, enligt samma mall som på sektionsnivå. Den arbetsmall som använts bygger i korta drag på att först identifiera kommunens samhällsviktiga verksamheter, analysera fram vad man är beroende av för att få verksamheten att fungera. Sedan har fem styck oönskade händelser/scenarion valts och en riskanalys baserat på sannolikhet och konsekvens gjorts. Som sista pusselbit har man analyserat fram hur de samhällsviktiga verksamheternas förmåga (förmågebedömning) är vid de fem scenariorna, följt av åtgärdsförslag. En åtgärdsplan ska under 2015 tas fram och antas politiskt för att ligga till grund för mandatperiodens krisberedskap. Tranemo kommun bedömer att följande områden som särskilt viktiga att arbeta vidare med under mandatperioden: Kommunens krisledning i form av att se över ledningsplatser, tekniska hjälpmedel och utbildningar och övningar. Tekniska hjälpmedel så som reservkraftverk, kommunikationsradio m.m. ska planeras in i åtgärdsplanen. Sårbarheten att få IT störningar i verksamheter finns och behöver stärkas för att ha förmågan att vara motståndskraftig vid exempelvis, IT krasch, långvarigt elavbrott m.m. En analysgrupp för höga vattenflöden behöver tillsättas.

19 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte Övergripande beskrivning av kommunen Arbetsprocess och metod Arbetsgruppernas analyser Riskhanteringsgruppens analys Samhällsviktig verksamhet Prioriterade åtagande Kritiska beroenden Risker, sårbarheter och brister Riskmatris Förmågebedömning Åtgärder Referenser Bilaga A. Excell mall baserad på FORSA-Modellen... 1

20 1. Inledning I kap 2 1 "Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid (LEH)" anges att kommuner och landsting ska analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Varje kommun ska, enligt lag 2006:544 LEH, identifiera, värdera och analysera sina risker och sårbarheter i en sammanställd risk- och sårbarhetsanalys. Kommunens risk- och sårbarhetsanalys ska ligga till grund för kommunens plan för hantering av extraordinära händelser och skall revideras en gång per mandatperiod. RSA (Risk och sårbarhetsanalysen) syftar till att identifiera risker och sårbarheter i alla Sveriges kommuner. Samhällets krisberedskap bygger på att olika aktörer tar ansvar för sin verksamhet samt förbereder sig och samverkar med varandra för att kunna hantera samhällsstörningar oavsett var och när de inträffar. Kommuner ska regelbundet, följa upp sina risk- och sårbarhetsanalyser samt en gång varje år rapportera uppföljningen till länsstyrelsen och myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Varje kommun ska analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet ska värderas. Arbetet ska anpassas efter kommunens behov och förutsättningar. Inom kommunerna ska risk- och sårbarhetsanalysen aktualiseras av kommunfullmäktige varje mandatperiod. Alla kommuner ska ha god kunskap om de hot, risker och sårbarheter som kan påverka förmågan att fungera. Genom utbildning, övning och risk- och sårbarhetsanalyser skapas god beredskap. Tranemo kommuns riskoch sårbarhetsanalys avgränsas till att gälla olyckor som kan leda till extraordinära händelser (enligt lag 2006:544 LEH). Enligt lagstiftningen är en extraordinär händelse enligt definition något som: avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande fara för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner, och/eller kräver skyndsamma insatser av kommunen. 1.1 Syfte Syftet med Tranemo kommuns risk- och sårbarhetsanalys (RSA) är att ge en övergripande, konkret och förståelig bild av kommunens risker och sårbarheter. Vidare är syftet att RSA ska ge en tydlighet i vad kommunen ska arbeta med för att upprätthålla kommunens viktiga verksamheter i en kris. Det finns två perspektiv som RSA måste tillgodose, dels egennyttan för den egna organisationen eller verksamheten och dels behovet av att kunna ge en samlad riskbild för hela samhället. 1

21 2. Övergripande beskrivning av kommunen Tranemo kommun i dess nuvarande sammansättning bildades Tranemo kommun ligger i Västra Götalands län. Kommunen ligger i ett vackert landskap och är rik på sjöar och skogar. Ytan är 744 kvadratkilometer och befolkningstätheten är 16 invånare per kvadratkilometer. Kommunens invånare bor spridda i många orter. Huvudorten i kommunen är Tranemo. Andra större orter är Limmared med Rosenlund, Länghem, Dalstorp och Grimsås. Mindre orter i kommunen är Ambjörnarp, Ljungsarp, Uddebo, Nittorp, Sjötofta, Ölsremma, Hulared, Månstad och Mossebo. Kommunen ligger i Sjuhäradsregionen med drygt 4 mil till Borås, 7 mil till Jönköping och drygt 10 mil till Göteborg. Tranemo kommun är beläget i sydöstra delen av Västra Götalands län och gränsar till Jönköpings län. Angränsande kommuner till Tranemo är Gislaved i söder, Svenljunga i väster, Borås i nordväst, Ulricehamn i norr och Jönköping i nordost. Figur 1: Översiktskarta över Tranemo kommun Tranemo kommun hade den 31 december invånare, vilket är en ökning med 109 personer under Det finns 209 kommuner i Sverige, befolkningsmässigt är Tranemo kommun den 189:e största och befolkningstätheten med 16 invånare per kvadratkilometer är 201:e tätast i Sverige (SCB.se). Tranemo kommuns största väg är riksväg 27, samt länsväg 156 och 157 som går genom hela kommunen. Järnvägen trafikeras mest av godståg ibland med farlig last, men även av persontåg som har några avgångar per dag från Limmareds station på kust till kust banan mellan Göteborg och Karlskrona. De gamla banvallarna har i stor utsträckning asfalterats och används som cykelleder genom kommunen. 2

22 Kommunen ligger till stora delar i Ätrans avrinningsområde där Sämån och Jälmån förenas i Tranemosjön och ansluter till Ätran via Assman. Större sjöar är Yttre Åsunden, Torpasjön Lagmanshagasjön, Visen och Storemalen. Naturen varierar mellan Torpanäsets lummiga ekhagar till Komossens ödsliga storslagenhet, däremellan skogslandskapets småbrutenhet med ensamgårdar och mindre byar. Från och med 2011 har kommunen en ny politisk organisation, med en gemensam nämnd och olika utskott. Även förvaltningsorganisationen har ändrats för att anpassas till den politiska organisationen. Den består av fem sektioner, varav tre är driftsektioner - Lärandesektionen, Omsorgssektionen, Tekniska sektionen. Dessutom Strategi- och Näringslivssektionen samt Servicesektionen. TranemoBostäder och Tranemo Utvecklings AB är helägda dotterbolag till Tranemo kommun. Kommunen ingår i ett räddningstjänstförbund tillsammans med Sjuhäradskommunerna, SÄRF (Södra älvsborgs räddningstjänstförbund). Ett flertal av kommunens funktioner bedrivs i samarbete med närliggande kommuner. Miljö- och Bygg, IT, Energirådgivning tillsammans med Ulricehamn och personalfunktion och arbetsmarknadsenhet tillsammans med Svenljunga för att nämna några. Inom kommunen bedrivs många olika verksamheter, bl a äldreboenden, skolor mm. Dessutom bedrivs verksamhet inom fjärrvärme, renhållning, vatten och avlopp samt kostverksamhet mm. 3

23 3. Arbetsprocess och metod Den modell som använts för RSA-arbetet bygger på ett arbete som startades av Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) 2007 och resulterade 2011 i FORSA-modellen (FOI:s RSA-modell). Modellen är delvis scenariobaserad och delvis systembaserad, dvs. att verksamheterna först ska ta ställning till hur organisationen är uppbyggd och vilka skyddsvärda verksamheter som finns, och därefter ta ställning till hur dessa påverkas vid eventuella händelser. Tranemo kommun har tillsamman med Sjuhäradskommunerna tolkat FORSA- modellen och omsatt den till en arbetsmall. Mallen bygger på följande 6 arbetsblock: Verksamhetsbeskrivningar Oönskade händelser Händelseanalys Åtgärder Arbetsredogörelse Att gå vidare i den egna verksamheten I den framtagna arbetsmallen startas arbetet med att ta fram kommunens skyddsvärda/samhällsviktiga åtaganden (prioriterande åtagande). För att sedan få fram vad som kan skada det prioriterande åtagandet (kritiskt beroende) och avslutningsvis så beskrivs det som minimerar skadan (disponibla resurser) Först efter detta kommer händelseanalys, vilket görs genom analys av oönskade händelser och dess påverkan på verksamheterna (FOI, 2011). Händelseanalysen leder till en samlad bedömning av verksamhetens förmåga att upprätthålla viktiga funktioner. Avslutningsvis formuleras åtgärdsförslag för att öka verksamhetens förmåga. Sjuhäradskommunernas arbetsmall är utformad för att uppfylla MSB:s riktlinjer för risk- och sårbarhetsanalys. 3.1 Arbetsgruppernas analyser Första delen i arbetsprocessen är Arbetsgruppernas analyser. Sjuhäradskommunernas säkerhetssamordnare har genom en arbetsgrupp tagit fram en excelmall som bygger på FORSAmodellen (FOI 2011) som är en modell för risk- och sårbarhetsanalys. Mallen är en konkretisering av modellen och syftar till att RSA-arbetet ska bli tydligt och jämförbart mellan förvaltningar/sektioner och kommuner. Arbetet i Tranemo kommun började med att alla sektioner, med säkerhetssamordnaren vid rodret, gjorde sina egna RSA i respektive arbetsgrupp. Undantaget är Tekniska sektionen som i stället för en analys gjort fyra analyser uppdelat på fyra områden. Även IT avdelningen gjorde en egen analys då deras avdelning berörde alla andra sektionerna. Arbetet uppskattas tagit ca 4 timmar per sektion/avdelning. Utöver dessa 10 riskanalyser har Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund (SÄRF) gjort en egen RSA enligt vår arbetsmall (med 2 förutbestämda oönskade händelser) och skickat den till sjuhäradskommunerna. 4

24 Följande sektioner / områden / enheter har arbetat fram grunden för risk- och sårbarhetsanalysen: Näringsliv- och Strategisektionen Servicesektionen Lärandesektionen Omsorgssektionen Tekniska sektionen (uppdelad, se nedan) o Område Fastighet o Område Gata / Park / Fjärrvärme / Fiber o Område Renhållning och VA o Område Kost IT avdelningen SÄRF (utan säkerhetssamordnare) 3.2 Riskhanteringsgruppens analys Riskhanteringsgruppens analys är andra delen i arbetsprocessen. När alla sektioners analyser hade gjorts började säkerhetssamordnaren sammanställa och väga samman analyserna. En redan tillsatt riskhanteringsgrupp hade därefter i uppdrag att göra en helt egen risk- och sårbarhetsanalys för kommunen som helhet. Riskhanteringsgruppen sammanträdde vid tre tillfällen, totalt ca 12 timmar. Riskhanteringsgruppen består av chefer och sakkunnig personal med blandad kunskap för att gruppen ska kunna representera hela kommunen. Riskhanteringsgruppen kvarstår under mandatperioden för att genomföra den årliga uppföljningen av RSA. Riskhanteringsgruppen består av: Säkerhetssamordnare (leder gruppen) Folkhälsosamordnare Miljöinspektör Informationsansvarig (vid en extraordinär händelse) Planeringsledare Lärande MAS-medicinskt ansvarig sjuksköterska Områdeschef Fastighet Områdeschef Gata / Park / Fjärrvärme / Fiber Enhetschef Fjärrvärme Enhetschef VA IT-strateg Vid Riskhanteringsgruppens första träff beskrev säkerhetssamordnaren arbetsprocessen för den nytillsatta gruppen. En genomgång gjordes av alla sektionerna/avdelningars egna RSA för att riskhanteringsgruppen skulle få en helhetsbild av alla analyser. Efter första träffen hade säkerhetssamordnaren i uppgift att sammanställa och förbereda arbetsmodellen till den andra träffen. Till den andra träffen gjordes det en ny och övergripande RSA i riskhanteringsgruppen baserat på det material som samlats in under tidigare analyser. 5

25 Tredje träffen sammanställdes kommunens RSA samt åtgärdsförslagen togs fram. Dialog har tagits med andra aktörer för att kommunen ska täcka det geografiska områdesansvaret, kontakt och diskussion har genomförts med bland annat Limmareds glasbruk Ardagh, Vattenfall och vårdcentralen i Tranemo. En bedömning av sekretess har gjorts i de fall där en mer detaljerad information kan skada kommunen, den informationen har belagts med sekretess enligt Offentlighets- och sekretesslagen 18 kap 13 enligt följande: Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till en myndighets verksamhet som består i risk- och sårbarhetsanalyser avseende fredstida krissituationer, planering och förberedelser inför sådana situationer eller hantering av sådana situationer, om det kan antas att det allmännas möjligheter att förebygga och hantera fredstida kriser motverkas om uppgiften röjs (Lag 2009:400). 6

26 4. Samhällsviktig verksamhet Med samhällsviktig verksamhet avses en verksamhet som uppfyller minst ett av följande villkor: Ett bortfall av, eller en svår störning i verksamheten som ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid kan leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. Vissa verksamheter är av särskild betydelse för befolkningens liv och hälsa samt samhällets funktionalitet och är därför nödvändiga eller mycket väsentliga för samhällets förmåga att förebygga, motstå och hantera extraordinära händelser och kriser. Myndigheten för samhällskydd och beredskap (MSB) beskriver i sin handlingsplan för skydd av samhällsviktig verksamhet att det finns 11 samhällssektorer där de samhällsviktiga verksamheterna ingår (MSB, 2013). De 11 samhällssektorerna presenteras nedan. Tabell 1: Exempel på vad som definieras som samhällsviktig verksamhet i Sverige (MSB, 2013). 7

27 4.1 Prioriterade åtagande Sektionernas/avdelningarnas analyser samt riskhanteringsgruppens analys har identifierat kommunens prioriterade åtaganden (samhällsviktig verksamhet). Här nedan presenteras Tranemo kommuns prioriterade åtaganden i tabell 2. Samhällssektor Energiförsörjning Hälso- och sjukvård samt omsorg Information och kommunikation Kommunalteknisk försörjning Livsmedel Offentlig förvaltning Skydd och säkerhet Prioriterande åtaganden Leverans av fjärrvärme Omvårdnad, eget boende (basal tillsyn, hemsjukvård, personlig assistans) Omvårdnad, bor på kommunala boenden Omhändertagande av skolbarn 1-12 år Informera/kommunicera till medborgare och personal IT-stöd för kommunens verksamheter Kommunens applikations system Verksamheternas fasta telefoni Leverera dricksvatten Ta hand om spillvatten Ta hand om dagvatten Framkomlighet på allmänna och kommunala vägar Levererar fibermaterialet Ansvara för att förvalta och sköta samhällsviktiga fastigheter Mat till barnomsorg och äldreomsorg Kommunens krisledning Räddningsinsatser (räddningstjänsten) Tabell 2: Prioriterade åtaganden för Tranemo kommuns verksamheter 8

28 5. Kritiska beroenden Enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners risk- och sårbarhetsanalyser definieras ett kritiskt beroende (MSBFS 2015:5). Beroenden som är avgörande för att samhällsviktiga verksamheter ska kunna fungera kallas kritiska beroenden. Sådana beroenden karaktäriseras av att ett bortfall eller en störning i levererande verksamheter relativt omgående leder till funktionsnedsättningar, som kan få till följd att en extraordinär händelse inträffar. Den drabbade verksamheten kännetecknas av att den saknar uthållighet, tillförlitlig information och möjlighet att ersätta eller fungera utan den resurs som fallit bort. Nedan i figur 1 beskriver diagrammet en helhetsbild av förvaltningens egna identifierade kritiska beroenden och frekvenserna av dessa. De kritiska beroenden som vanligast förekommer gäller IT, personal, nyckelkompetens, fjärrvärme, dricksvattenförsörjning och infrastruktur. Kritiska beroenden har haft en stor inverkan i vilka oönskade händelser som riskhanteringsgruppen sedan valt att analysera närmare på. Antal 12 Kritiska beroenden Verksamhet Figur 2. Kritiska beroenden samt förekomsten av dessa i sektionernas/avdelningarnas risk- och sårbarhetsanalyser. 9

29 6. Risker, sårbarheter och brister Alla arbetsgrupper fick fem oönskade händelser att ta ställning till, tre var helt valbara medan två tidigare valts ut av säkerhetssamordnarna i sjuhäradskommunerna. Anledningen till två redan på förhand bestämda oönskade händelserna är att sjuhäradskommunerna ska kunna jämföra förmågan att hantera dem. I figur 2 beskriver diagrammet en helhetsbild av sektionernas/avdelningarnas valda oönskade händelser. Oönskade händelser Antal Händelse Figur 3. Oönskade händelser samt förekomsten av dessa Alla dessa oönskade händelser sammanställdes av säkerhetssamordnaren och presenterades för riskhanteringsgruppen. Riskhanteringsgruppen tog sedan ett gemensamt beslut vilka tre oönskade händelser som skulle väljas ut, dessa presenteras tillsammans med de två förutbestämda oönskade händelser i tabell nedan. Kommunens riskhanteringsgrupp har strävat efter att välja oönskade händelser enligt Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskaps (MSB) beskrivning (MSB 2011) av fem riskklasser: naturolyckor, olyckor, teknisk infrastruktur- och försörjningssystem, antagonistiska hot och social oro och sjukdomar. 10

30 Oönskad händelse Trafikolycka Händelsescenarie Trafikolycka med farligt gods: Höstdag, tisdag kl 13:00, klart väder, 5⁰C 2m/s. Lastbil med klor välter på rv 156. Stor risk för läckage. Evakuering av säkerhetsradie inom 3km sker. Ni behöver evakuera arbetsplatsen. Stor allmän oro bland stadens invånare. Otjänligt dricksvatten Fibersabotage Tidigt i september, vardag efter semestern, 25⁰C. Värmen väntas hålla i sig 4 dagar till. Ett ännu okänt giftigt ämne har spridits i vattenledningsnätet. 50 % av kommunens invånare, inkl. er verksamhet, har nu otjänligt vatten i kranen. 25 % personalen i er verksamhet är sjuka. Att rengöra ledningsnätet väntas ta 2 dagar. Ett sabotage på fibernätet har skett. Översvämning IT krasch Efter ihållande regn under hela augusti drabbas Tranemo av häftiga skyfall i samband med åskoväder. Vattennivån i Tranemosjön har redan passerat den högsta noteringen på 160,7 möh från 1927 och kryper sakta mot en notering på 161 möh.. En fredagkväll kl Anställda har gått hem för veckan. Felaktig kod gör att virusskyddet byter sida, vilket innebär att viktiga filer raderas från servrar och arbetsstationer. Detta leder till att servrarna blir obrukbara. Windowsfiler raderas och IT-system blir obrukbara. Ingen informeras om händelsen och ingen rycker därför in. På måndag när de anställda anländer är skadan redan skedd. Tabell 3. beskriver de oönskade händelser som förvaltningen som helhet valt att analysera, de två första är förutbestämda och de tre nästföljande är bestämda av riskhanteringsgruppen. 6.1 Riskmatris En riskanalys har gjorts på alla oönskade händelserna, både i arbetsgrupperna och i riskhanteringsgruppen. Riskmatrisen är uppbyggd på sannolikhet, konsekvens och osäkerhet i bedömning. Dessa tre variabler utgör utfallet i riskmatrisen. I analysen har arbetsgrupperna och riskhanteringsgruppen valt det alternativ som passat bäst överens enligt nedanstående definitioner. 11

31 Sannolikhet Med sannolikhet menas en bedömning av hur ofta händelsen inträffar. Mycket hög Hög Medelhög Låg Mycket låg 1 gång per år eller oftare 1 gång per 1-10 år 1 gång per år 1 gång per år 1 gång per år I nedanstående figur visas hur ofta (enligt riskhanteringsgruppen) de oönskade händelser som valts ut att bedömas inträffar. Mycket hög 5 Sannolikheten av oönskade händelser Hög 4 Medelhög 3 Låg 2 Mycket låg 1 Ingen 0 Trafikolycka Otjänligt dricksvatten Fibersabotage Översvämning IT-krasch Figur 4. De oönskade händelsernas sannolikhet att det inträffar (bedömt av riskhanteringsgruppen). 12

32 Konsekvens Med konsekvens menas effekten av det inträffade. Mycket begränsande Små direkta hälsoeffekter, mycket begränsade störningar i verksamhetens funktionalitet, övergående misstro mot enskild samhällsinstitution, mycket begränsade skador på egendom och miljö. Begränsade Måttliga direkta hälsoeffekter, begränsade störningar i verksamhetens funktionalitet, övergående misstro mot flera samhällsinstitutioner, begränsade skador på egendom och miljö. Allvarliga Betydande direkta eller måttliga indirekta hälsoeffekter, allvarliga störningar i verksamhetens funktionalitet, bestående misstro mot flera samhällsinstitutioner eller förändrat beteende, allvarliga skador på egendom och miljö. Mycket allvarliga Mycket stora direkta eller betydande indirekta hälsoeffekter, mycket allvarliga störningar i verksamhetens funktionalitet, bestående misstro mot flera samhällsinstitutioner och förändrat beteende, mycket allvarliga skador på egendom och miljö. Katastrofala Katastrofala direkta eller mycket stora indirekta hälsoeffekter, extrema störningar i verksamhetens funktionalitet, grundmurad misstro mot samhällsinstitutioner och allmän instabilitet, katastrofala skador på egendom och miljö. I nedanstående figur visas bedömningen (av riskhanteringsgruppen) vilken konsekvensen blir om de oönskade händelser som valts ut bedöms inträffa. Konsekvensen av oönskade händelser IT-krasch Översvämning Fibersabotage Otjänligt dricksvatten Trafikolycka Ingen 0 Mycket 1 Begränsade 2 Allvarliga 3 Mycket 4 Katastrofala 5 6 Begränsade allvarliga Figur 5. De oönskade händelsernas konsekvens av det inträffade (bedömt av riskhanteringsgruppen). 13

33 Osäkerhet i bedömning: Osäkerhetskriterierna framgår nedan. Ingen osäkerhet Mycket liten osäkerhet Tydlig osäkerhet Mycket stor osäkerhet Avstår bedömning Massiv erfarenhet eller annat underlag talar för bedömningen och det är närmast omöjligt att bedömningenskulle vara felaktig. Omfattande erfarenhet eller annat underlag talar för den gjorda bedömningen, men det finns en viss möjlighet att den skulle vara felaktig. Den bedömning som är gjord är den rimligaste, men det finns ett klart utrymme för att den skulle vara felaktig. Det har nätt och jämt gått att göra en bedömning. Det finns ytterst lite att stödja sig på i frågan och möjligheten för fel är överhängande. En bedömning i frågan skulle vara en ren gissning. Osäkerheten är olika bedömt av sektionerna och avdelningarna, däremot har riskhanteringsgruppen bedömt på samtliga oönskade händelser att osäkerheten är mycket liten osäkerhet. Riskhanteringsgruppens samlade uppfattning är att en viss osäkerhet i bedömningen finns men att osäkerheten i bedömningen är densamma för alla de oönskad händelserna. 14

34 Riskmatris Sannolikheterna och konsekvenserna för de fem utvalda oönskade händelserna (bedömt av riskhanteringsgruppen) sammanställs därefter i en riskmatris, se nedanstående figur. Trafikolycka Otjänligt drickvatten Fibersabotage Översvämning IT-krasch Riskmatris Mycket hög Hög IT-krasch Medelhög Fibersabotage Översvämning Låg Trafikolycka / Otjänligt drickvatten Mycket låg Mycket begränsade Begränsade Allvarliga Mycket allvarliga Katastrofala Figur 6. illustrerar utfallet (bedömt av riskhanteringsgruppen) i riskmatrisen. I figuren används färger för att illustrera risken. Mycket låg risk Låg risk Medelhög risk Hög risk Mycket hög risk 15

35 6.2 Förmågebedömning Riskhanteringsgruppen gjorde sedan en slutlig förmågebedömning på kommunens förmåga att upprätthålla de prioriterande åtaganden. Trafikolycka Otjänligt dricksvatten Oönskad händelse Fibersabotage Översvämning IT krasch Kommunens prioriterat åtagande Förmågan Kommunens krisledning Mycket bristfällig God med vissa brister Mycket bristfällig Mycket bristfällig Mycket bristfällig Framkomlighet på allmänna och kommunala vägar Bristfällig God God Bristfällig God Levererar fibermaterialet God God God God God Leverans av fjärrvärme God God God God God Kommunens applikations system Verksamheternas fasta telefoni IT-stöd för kommunens verksamheter God God Bristfällig Mycket bristfällig God God Bristfällig Mycket bristfällig God God Bristfällig Mycket bristfällig Mycket bristfällig Mycket bristfällig Mycket bristfällig Omhändertagande av skolbarn 1-12 år Omvårdnad, eget boende (basal tillsyn, hemsjukvård...) Bristfällig Bristfällig God God med vissa brister God med vissa brister Mycket bristfällig God med vissa brister Bristfällig Bristfällig Mycket bristfällig Omvårdnad, bor på kommunala boenden Mycket bristfällig Bristfällig Bristfällig God med vissa brister Mycket bristfällig Informera/kommunicera till medborgare och personal God God med vissa brister Mycket bristfällig Mycket bristfällig Mycket bristfällig Ansvara för att förvalta och sköta samhällsviktiga fastigheter God med vissa brister God Leverera dricksvatten God Mycket bristfällig God med vissa brister God med vissa brister Ta hand om spillvatten God God God med vissa brister Mycket bristfällig Bristfällig Mycket bristfällig Ta hand om dagvatten God God God Mycket bristfällig God med vissa brister God med vissa brister God med vissa brister God Mat till barnomsorg och äldreomsorg God med vissa brister God med vissa brister God God med vissa brister God Räddningsinsatser God med vissa brister God God God med vissa brister God Tabell 4. Kommunens förmåga att upprätthålla prioriterade åtaganden. Klassificeras enligt följande: god, god med vissa brister, bristfällig, mycket bristfällig. 16

36 Kommunens samlade förmåga De oönskade händelserna redovisas nedan utifrån kommunens samlade förmåga att hantera de oönskade händelserna. Oönskad händelse Trafikolycka Otjänligt dricksvatten Fibersabotage Översvämning IT krasch Kommunens samlade förmåga Mycket bristfällig Bristfällig 2 2 God med vissa brister God Summering av kommunens samlade förmåga God med vissa brister God med vissa brister Bristfällig Bristfällig /Mycket bristfällig Bristfällig /Mycket bristfällig Tabell 5. Kommunens samlade bild av förmågan att upprätthålla de prioriterade åtaganden. 17

37 Oönskad händelse Trafikolycka Den generella förmågan är god med vissa brister. Kommunens krisledning blir hårt drabbad då evakuering krävs till den alternativa ledningsplatsen. För omsorgssektionen blir det mycket svårt att ta hand om brukare som har evakuerats från äldreboenden och särskilda boenden. Oönskad händelse Otjänligt dricksvatten Den generella förmågan att upprätthålla de prioriterande åtaganden för händelsen otjänligt vatten är god med vissa brister. De förmågor som blir kritiska är att leverera dricksvatten till medborgare. Det blir också svårt att upprätthålla prioriterat åtagande för brukare som inte bor på omsorgsboende pga. att informationen kring användandet av dricksvattnet inte med lätthet når dessa personer. Oönskad händelse Fibersabotage Den generella förmågan att upprätthålla prioriterande åtagande för ett fibersabotage är bristfällig. Många prioriterande åtaganden blir drabbade och med tiden så blir det mycket bristfälligt om inte ett fiberbrott kan åtgärdas inom en vecka. Oönskad händelse Översvämning Den generella förmågan att upprätthålla prioriterande åtagande vid en översvämning är bristfällig/mycket bristfällig. Många prioriterande åtaganden blir hårt drabbade av höga flöden eftersom det uppskattas ta flera veckor innan samhället är tillbaka i normalfunktion. Oönskad händelse IT krasch Den generella förmågan att upprätthålla prioriterande åtagande vid en IT-krasch är bristfällig/mycket bristfällig. Många prioriterande åtaganden blir hårt drabbade på grund av beroendet av IT för att verksamheterna ska fungera normalt. 18

38 7. Åtgärder Tranemo kommun kommer att ta fram en åtgärdsplan för innevarande mandatperiod, mot bakgrund av analysens resultat och i enlighet med MSBFS 2015:5 4. Åtgärdsplanen gäller för hela mandatperioden och är avgörande för att bidra till riskreducering och det generella krishanteringsarbetet. I samband med riskanalyserna har åtgärdsförslag tagits fram av såväl de egna sektionerna som i riskhanteringsgruppen. Samtliga åtgärdsförslag kommer att värderas för att sedan ingå i den åtgärdsplan som riskhanteringsgruppen ska ta fram. Särskilda åtgärder att beakta i den kommande åtgärdsplanen är: Under analysen av risker och sårbarheter har det visat sig att vissa prioriterade åtaganden varit bristfälliga i flera av de oönskade händelserna. Det framgår tydligt att Kommunens krisledning behöver åtgärder för att öka förmågan att hantera kriser. Kommunikationsmedel för sektionernas interna kommunikation och mellan sektionerna är idag sårbart på grund av att förvaltningen genom åren förlitat sig på mobiltelefoner, mobilnätet, och IT. Åtgärder med utökning av reservkommunikation är nödvändigt. Ökat antal reservkraftverk till bland annat VA-verksamheten och fastighetsbestånden är mycket nödvändigt för att klara av en längre tids strömavbrott. En analysgrupp för höga vattenflöden ska tillsättas för att kommunen ska få ett underlag för hur vi ska öka förmågan att hantera översvämningar i kommunen. Alla IT relaterade samhällsviktiga verksamheter/prioriterade åtaganden var sårbara vid vissa scenarion. IT-avdelningen skulle kunna minska sårbarheten genom ett antal åtgärder. Beredskap eller jour är en åtgärd som kan införas. En annan viktig åtgärd är att planera och genomföra åtgärder som minskar sårbarheten för att Applikationssystem, telefoni och IT- stöd kan slås ut. Sårbarheten och risken att få ett fiberbrott/fibersabotage kan minskas genom åtgärder. 19

39 8. Referenser Lag. (2006:544). Om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser. Hämtad från Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag om-kommuners-oc_sfs / Lag. (2009:400). Offentlighets- och sekretesslag. Hämtad från Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Offentlighets--och-sekretessla_sfs /#K18 MSB. (2013). Handlingsplan för skydd av samhällsviktig verksamhet. Hämtad från MSB. (MSBFS 2015:5). Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners risk- och sårbarhetsanalyser. Hämtad från SCB.se. (2015). Statistiska Centralbyrån. Hämtad från BE BE0101 BE0101A/Befolknin gny/table/tableviewlayout1/?rxid=28ffc7df-aa92-42a9-ac95-ce8bad61894c FOI. (2011). FOI:s modell för risk- och sårbarhetsanalys (FORSA). Totalförsvarets forskningsinstitut. Stockholm. Hämtad från 20

40 Bilaga A. Excell mall baserad på FORSA-Modellen Flik. Instruktioner 1

41 Flik. Inledning Flik. Prioriterat åtagande 2

42 3

43 Flik. Disponibla resurser 4

44 Flik. Oönskad händelse 5

45 Flik. Oönskade händelse forts. 6

46 Flik. Åtgärd 7

47 Allmänna utskottet Uppdrag att utreda simhallens organisation (KS/2014:675) Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige beslutar Noterar rapporten Förvaltningen får i uppdrag att i sitt fortsatta arbete utgå från rekommendationerna i rapporten. Återkoppling ska ske i februari. Ärendet I samband med beslut om budgeten för 2015 gav kommunfullmäktige förvaltningen i uppdrag att utreda simhallens organisation. Utredningen har utförts av revisorerna Johan Osbeck och Louise Abrahamsson på revisionsföretaget Deloitte. Rapporten är nu klar och utredarna rekommenderar kommunen följande: - Utforma ett uppdragsdokument för simhallen och vad deras uppdrag är från ägarna, som är kommunen. Det tydliggör för de som lånar den (skolan, vilka förväntningar de kan ha) samt att det då finns ett uppdrag med samverkan med skolan. Förtydliga att simhallen ska samverka med skolan. - Fastställt syfte och uppdragsdokument behöver därefter kommuniceras till alla intressenter för att minska eventuella förväntningsgap. - Överväg förslag till relativt små förändringar och tillägg i badhusets interiör för att kunna möta fler behov hos fler aktörer. - Överväg att tillsammans med kommunens föreningsliv och skola utveckla badhuset till ett allaktivitetshus. - Överväg att mäta och ta fram statistik avseende besök; månatliga, dagliga samt för olika tider på dygnet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Rapport avseende badhusets nuvarande och framtida möjligheter, juli 2015 Beslutet skickas till Kommunchefen Tekniska sektionen Ordförandes sign Justerares sign Justerares sign Sekr sign Utdragsbestyrkande

48 Allmänna utskottet Handlingar som ska följa beslutet vid expediering Rapport avseende badhusets nuvarande och framtida möjligheter, juli 2015 Status Kommunstyrelsen Ordförandes sign Justerares sign Justerares sign Sekr sign Utdragsbestyrkande

49 Vår ref: Tina Haglund Processekreterare Datum: Dnr: KS/2014:675 Tjänsteskrivelse gällande uppdraget att utreda simhallens organisation Förslag till beslut Noterar rapporten Förvaltningen får i uppdrag att i sitt fortsatta arbete utgå från rekommendationerna i rapporten. Återkoppling ska ske i februari. Ärendet I samband med beslut om budgeten för 2015 gav kommunfullmäktige förvaltningen i uppdrag att utreda simhallens organisation. Utredningen har utförts av revisorerna Johan Osbeck och Louise Abrahamsson på revisionsföretaget Deloitte. Rapporten är nu klar och utredarna rekommenderar kommunen följande: - Utforma ett uppdragsdokument för simhallen och vad deras uppdrag är från ägarna, som är kommunen. Det tydliggör för de som lånar den (skolan, vilka förväntningar de kan ha) samt att det då finns ett uppdrag med samverkan med skolan. Förtydliga att simhallen ska samverka med skolan. - Fastställt syfte och uppdragsdokument behöver därefter kommuniceras till alla intressenter för att minska eventuella förväntningsgap. - Överväg förslag till relativt små förändringar och tillägg i badhusets interiör för att kunna möta fler behov hos fler aktörer. - Överväg att tillsammans med kommunens föreningsliv och skola utveckla badhuset till ett allaktivitetshus. - Överväg att mäta och ta fram statistik avseende besök; månatliga, dagliga samt för olika tider på dygnet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Rapport avseende badhusets nuvarande och framtida möjligheter, juli 2015

50 Föredragning och debatt Förslag till beslut på sammanträdet Beslutsgång Beslutet skickas till Kommunchefen Tekniska sektionen Handlingar som ska följa beslutet vid expediering Rapport avseende badhusets nuvarande och framtida möjligheter, juli 2015 Status Karl-Johan Ohlin Sektionschef Tina Haglund Processekreterare

51 Juni 2015 Johan Osbeck, Louise Abrahamsson Tranemo Kommun Rapport avseende badhusets nuvarande och framtida möjligheter

52 Innehåll Sammanfattning 1 Frågeställningar 1 Bedömning och rekommendationer 1 1. Inledning Bakgrund Syfte, frågeställningar Kriterier och metod Avgränsning Faktakontroll 4 2. Utredning Besök vid Tranemos badhus 9 3. Avslutande diskussion Inre otydlighet ger yttre otydlighet Otydlighet leder till friktion Mindre justeringar med stora vinster Verksamhetsövergripande samverkan och samordning inom kommunen Svar på huvudfråga Rekommendationer 11 Bilaga 1 Schema beläggning badhus Vad finns idag? Framtiden Vad vill medborgarna ha? 9

53 Sammanfattning Tranemo kommun har ett litet badhus med begränsade möjligheter. I fastigheten finns dessutom en kafeteria och ett gym. I samma fastighet finns idrottshallar vilka dock ej berörs i denna utredning. Organisationen förändrades för ett par år sedan. Enligt kommunen finns det fortfarande behov av att utveckla såväl verksamhetens som organisationens förmåga att möta kundernas befintliga och framtida behov. På uppdrag av chefen för Tranemo kommuns tekniska sektion har Deloitte undersökt badhusets nuvarande och framtida möjligheter i Tranemo kommun. Frågeställningar Följande frågeställningar förelåg: Huvudfråga: Hur ska Tranemo kommun säkerställa högkvalitativa tjänster till medborgare och gäster, nischade utifrån befintliga ekonomiska och geografiska förutsättningar? Övergripande frågeställningar: Vad kan badhuset erbjuda idag? Vad vill medborgarna att badhuset ska erbjuda? Hur kan badhuset utvecklas för att uppfylla medborgarnas önskemål? Underliggande frågeställningar: Utnyttjas lokalerna ändamålsenligt, effektivt? Hur kan bassängen nyttjas av flera grupper samtidigt? Hur kan verksamheterna schemaläggas för att maximera nyttan för många grupper och gäster? Hur bör de anställdas bemötande se ut för att skapa nöjda gäster? Hur bör de anställdas arbetsmiljö och kultur utvecklas? (Arbetssätt och metoder, hur behandlar vi varandra och gäster, vem/vilka är badhuset till för?) Vilka styrdokument och mätvariabler finns/behövs för att stödja önskad verksamhet? (Policy, prioriteringar av grupper, riktlinjer, kundperspektiv, NKI/medborgarenkäter, personalenkäter, etc.?) Hur väl känner alla brukare till hur tillgänglighet och möjligheter ser ut? Kommunikation, hemsida, reklam? Hur kan gästerna/medborgarna påverka verksamheten? Boka på nätet, tider som blir lediga med kort varsel? Bedömning och rekommendationer Iakttagelser I vår utredning har vi gjort följande iakttagelser: Utredningen visar att badhuset inte har ett tydligt uppdrag för sin verksamhet, varken från kommunledning eller politisk ledning. Att ha ett tydligt uppdrag är en förutsättning för utveckling och för att få medarbetarna att arbeta åt samma håll. I dagsläget finns ett stort frågetecken kring badhusets syfte och vad kommunen vill att badhuset ska erbjuda och inte erbjuda. Badhuset hade besökare under de öppna timmarna för allmänheten under Det finns ingen statistik över antalet besökare per månad, dag eller tider på dygnet att tillgå. Av de öppna timmarna disponerar skolan 43,3 % av tiden och allmänheten 33,9 % av tiden. 1

54 Den större delen av badhusets tillgänglighet går till skolan, vilket begränsar öppettiderna för allmänheten. Den stora bassängen är för liten för att ha två grupper samtidigt, då det idag inte går att dela upp den i avskärmade delar. Då badhusets byggnad även rymmer två idrottshallar är det mycket aktivitet i huset på kvällar då idrottsföreningar hyr lokalerna, vilket gör att det blir en samlingsplats för ungdomar i kommunen. Då ungdomar samlas skulle ett allaktivitetshus kunna utvecklas kring denna naturliga mötesplats. Då skulle även samordningsvinster kunna uppnås genom att dela kostnader för tjänster mellan olika verksamheter. Badhusverksamheten har inget systematiskt sätt att inhämta information och data från medborgarna avseende badhuset. Verksamheten genomför inte heller några nöjd kunds-enkäter/undersökningar. Det framkom under intervju med allmänheten att det efterfrågas baby-/småbarnssim med en bassäng bättre anpassad för små barn. Andra synpunkter från allmänheten är att badhuset ibland upplevs smutsigt, att öppettiderna för allmänheten inte matchar allmänhetens önskan samt att innan stora förändringar görs i badhuset bör den nuvarande organisationen förtydligas. Svar på huvudfråga För att säkerställa högkvalitativa tjänster till medborgarna bör kommunen systematisera information om vad medborgarna önskar. I samband med detta bör kommunen även fastställa ett tydligt uppdrag för badhusverksamheten och säkerställa en tydlig intern och extern kommunikation. Vidare bör kommunen göra små fysiska justeringar i badhusets lokaler för att optimera användningen. Avslutningsvis bör kommunen överväga att vidareutveckla denna naturliga mötesplats för ungdomar och vuxna. Rekommendationer Efter genomfört arbete rekommendationer vi kommunen följande: Utforma ett uppdragsdokument för simhallen och vad deras uppdrag är från ägarna, som är kommunen. Det tydliggör för de som lånar den (skolan, vilka förväntningar de kan ha) samt att det då finns ett uppdrag med samverkan med skolan. Förtydliga att simhallen ska samverka med skolan. Fastställt syfte och uppdragsdokument behöver därefter kommuniceras till alla intressenter för att minska eventuella förväntningsgap. Överväg förslag till relativt små förändringar och tillägg i badhusets interiör för att kunna möta fler behov hos fler aktörer. Överväg att tillsammans med kommunens föreningsliv och skola utveckla badhuset till ett allaktivitetshus. Överväg att mäta och ta fram statistik avseende besök; månatliga, dagliga samt för olika tider på dygnet. Göteborg den 2 juli 2015 DELOITTE AB Johan Osbeck Louise Abrahamsson Certifierad kommunal revisor Revisor 2

55 1. Inledning 1.1 Bakgrund Tranemo kommun har ett litet badhus med begränsade möjligheter. I fastigheten finns idag, dessutom en kafeteria och ett gym. I samma fastighet finns idrottshallar vilka dock ej berörs i denna utredning. Organisationen förändrades för ett par år sedan. Enligt kommunen finns det fortfarande behov av att utveckla såväl verksamhetens som organisationens förmåga att möta kundernas befintliga och framtida behov. 1.2 Syfte, frågeställningar Utredningen syftade till att undersöka och bedöma badhusets nuvarande och framtida möjligheter i Tranemo kommun. Huvudfråga: Hur ska Tranemo kommun säkerställa högkvalitativa tjänster till medborgare och gäster, nischade utifrån befintliga ekonomiska och geografiska förutsättningar? Övergripande frågeställningar: Vad kan badhuset erbjuda idag? Vad vill medborgarna att badhuset ska erbjuda? Hur kan badhuset utvecklas för att uppfylla medborgarnas önskemål? Underliggande frågeställningar: Utnyttjas lokalerna ändamålsenligt, effektivt? Hur kan bassängen nyttjas av flera grupper samtidigt? Hur kan verksamheterna schemaläggas för att maximera nyttan för många grupper och gäster? Hur bör de anställdas bemötande se ut för att skapa nöjda gäster? Hur bör de anställdas arbetsmiljö och kultur utvecklas? (Arbetssätt och metoder, hur behandlar vi varandra och gäster, vem/vilka är badhuset till för?) Vilka styrdokument och mätvariabler finns/behövs för att stödja önskad verksamhet? (Policy, prioriteringar av grupper, riktlinjer, kundperspektiv, NKI/medborgarenkäter, personalenkäter, etc.?) Hur väl känner alla brukare till hur tillgänglighet och möjligheter ser ut? Kommunikation, hemsida, reklam? Hur kan gästerna/ medborgarna påverka verksamheten? Boka på nätet, tider som blir lediga med kort varsel? 1.3 Kriterier och metod Bedömningsgrunder för gjorda analyser är beslut och gällande direktiv samt riktlinjer och organisation inom kommunen. Utredningen har genomförts genom deltagande observation på badhuset, dokumentanalys samt intervjuer med; Områdeschef fastighet Chef tekniska sektionen Kommunchef Kommunstyrelsens ordförande Planeringsledare på lärandesektionen Samtliga medarbetare på badhuset Representanter från ett urval av badhusets intressenter 3

56 1.4 Avgränsning Utredning avgränsas till ovan berörda områden. 1.5 Faktakontroll Utredningsrapporten är faktakontrollerad av kommunens representanter. 4

57 2. Utredning 2.1 Vad finns idag? Badhusets styrdokument och uppdrag Kommunens badhus är en plats i kommunen där många verksamheter möts varför styrning och samverkan är viktig. Under intervjuerna framkom att tjänstemännen på badhuset och förvaltningen saknar en tydlig uppdragsbeskrivning av badhusets verksamhet. Vad vill kommunen uppnå med badhuset? En förutsättning för att sätta upp mätbara mål för verksamheten är ett tydligt uppdrag som är utformat efter badhusets förutsättningar. Tjänstemännen på badhuset har flertalet idéer avseende hur de kan utveckla badhuset och dess faciliteter, de anger dock att för att kunna utveckla badhuset behöver de ha ett tydligt uppdrag. Utredningen visar att badhuset inte har ett tydligt uppdrag för sin verksamhet, varken från kommunledning eller politisk ledning. När det gäller kommunens system för att följa upp mål, Stratsys, finns endast ett mål för badhuset, vilket avser öppettider Badhusets faciliteter Inom ramen för kommunens badhus finns idag följande anläggningar; Motionsbassäng, 25 meter med fyra banor undervisningsbassäng/barnpool bubbelpool bastu ångbastu infrabastu gym två idrottshallar kafeteria Inom ramen för kommunens badhus finns även följande aktiviteter; vattengympa, simskola uthyrning av idrottshallar samt möjligheten att anordna barnkalas. Badhuset har nio anställda personer, varav sju heltidstjänster och två tjänster om 66 %. Badhusets öppettider för allmänheten, vilka framgår av kommunens hemsida, är enligt följande; 5

58 Tabell 1: Öppettider, badhuset, Öppettider För allmänheten Övrig verksamhet Måndag Stängt Vattengympa drop in kl , Tisdag kl (morgonbad), barn, barn endast i vuxnas sällskap Onsdag kl endast vuxna Torsdag Fredag Lördag Söndag Stängt kl (morgonbad), barn, barn endast i vuxnas sällskap kl (morgonbad), kl (fr o m 27 sept t o m 25 april) Den största delen av badhusets övriga timmar går till skolans verksamhet. Totalt kommer årligen cirka 800 elever från F-6, cirka 400 elever från år 7-9 samt cirka 300 elever från gymnasiet till badhuset. Vad gäller F-3 är det simhallens personal som undervisar på simlektionerna och för de äldre eleverna är det personal från skolorna som undervisar på simlektionerna. Schemaläggningen för skola utförs av planeringsledare på lärandesektionen. Internt finns ett schema över badhusets beläggning, se bilaga 1. Badhuset har idag möjliga öppettider om 7 dagar i veckan från kl Badhuset har dock stängt lördagar kl och söndagar kl samt kl Av de öppna timmarna disponerar skolan 43,3 % av tiden och allmänheten 33,9 % av tiden. Vattengymnastik avser 3,9 % av de öppna timmarna och övriga bokade tider för föreningar och privata uthyrningar avser 9,4 % av tiden. Städning av badhuset utgör 9,4 % av tiden. I figuren nedan framgår beläggningen. 3,9% 9,4% Figur 1: Beläggning badhuset. För att få verksamheten att fungera effektivt krävs en samverkan mellan skolan och badhusets personal, vilket enligt intervjuerna har varit svåra att få till. På lärandesektionens chefsmöte har därför ett beslut nyligen fattats avseende att införa veckovisa möten, där de olika parterna träffas och samverkar kring badhuset. Badhuset hade enligt uppgift besökare under de öppna timmarna för allmänheten under Det finns ingen statistik över antalet besökare per månad, per dag samt olika tider på dygnet att tillgå. Iakttagelser 9,4% 43,3% Beläggning badhuset 33,9% Öppet för allmänheten Simundervisning (skolan) Bokad aktivitet (vattengymnastik) Bokade tider för föreningar och privata uthyrningar Att ha ett tydligt uppdrag är en förutsättning för utveckling och för att få medarbetarna att arbeta åt samma håll. I dagsläget finns ett stort frågetecken kring badhusets syfte och vad kommunen vill att badhuset ska erbjuda och inte erbjuda. Ett fastställt syfte behöver därefter kommuniceras till alla intressenter för att minska eventuella förväntningsgap. 6

59 Den större delen av badhusets tillgänglighet går till skolan vilket begränsar öppettiderna för allmänheten. Den stora bassängen är för liten för att ha två grupper samtidigt, då det idag inte går att dela upp den i avskärmade delar. Det finns ingen statistik att tillgå avseende antalet besökare månatligen, dagligen samt olika tider på dygnet, utan endast per helår, vilket begränsar analysen av besökarnas beteenden samt trender och tendenser säsongsvis Medarbetarenkät 2014 Deloitte har tagit del av den medarbetarenkät vilken genomfördes på badhuset under Enkäten berör följande områden: Allmän trivsel Samarbete/Socialt klimat Stimulans i arbetet Samverkan och inflytande Arbetsledning Arbetsbelastning Utvecklingsmöjligheter Kvalitetsarbete Arbetsglädje Friskvård Jämställdhets och mångfald Hot, våld och konflikter Figur 2: Totalindex, utdrag ur medarbetarenkät 2014 Ovan visas medarbetarenkätens totalindex. Av enkätens frågeområden är det ett område, samarbete/socialt klimat, som understiger 3 och där åtgärder alltså skall vidtas. Vid intervju med förvaltningen framkom att de åtgärder som vidtagits är att medarbetarenkäten har diskuterats på arbetsplatsträffar på badhuset och att de då gemensamt beslutat att påminna varandra om att vara mer öppna mot varandra i situationer som av besökare kan upplevas negativt i personalens bemötande. Medarbetarna fick ange ett betyg på en skala 0-6 för respektive påstående, där 0 är lägst och 6 är högst betyg. Vad gäller när åtgärder måste göras till följd av resultatet i enkäten gäller följande: Medelvärden över 5 är mycket väl godkända. Medelvärden mellan 4 och 5 är väl godkända. Medelvärden mellan 3 och 4 är godkända. Påståenden med medelvärden mellan 2 och 3 bör ses över. Om ett enkätområdes medelvärde understigen 3 skall åtgärder vidtas. 7

60 medarbetarenkäten är diskussioner under arbetsplatsträffar, utöver det har inga åtgärder vidtagits Nyttjandet av lokaler och bassäng Som nämnts ovan används majoriteten av timmarna till skolans undervisning, enligt bilaga 1 disponerar skolan badhuset 36,5 av 40 h måndag-fredag kl Under intervjuerna framkom att ett önskemål om fler tillgängliga timmar för allmänheten finns. Tranemo kommun har aktivt valt att erbjuda skolelever relativt mycket simundervisning, vilket i sin tur gör att badhuset inte kan ha öppet lika många timmar för allmänheten. Då skoleleverna kommer i grupper om ca stycken finns det inte bassängutrymme för att samtidigt ha öppet badhuset för allmänheten. Figur 3: Samarbete/Socialt klimat, utdrag ur medarbetarenkät 2014 Ovan visas resultat av påståendena under området samarbete/socialt klimat. Av figuren framgår att samarbetet mellan olika arbetsgrupper samt det sociala klimatet inom arbetsgrupperna bör förbättras. Påståenden med ett medelvärde mellan 2 och 3 skall enligt medarbetarenkäten ses över. Samtal har förts med tjänstemännen på badhuset avseende personalgruppens klimat samt den historiska personalomsättningen. Personalen anger att den historiska personalomsättningen möjligen beror på att de inte har tydliga mål, och därmed inte heller vetat när de uppfyllt målen samt gjort ett bra jobb. Personalen anger även att då uppdraget inte är tydligt har de inga gemensamma mål att samarbeta och arbeta mot, vilket möjligen gör att gruppens dynamik blir något splittrad. Det efterfrågas ett förtydligande av uppdraget, för att de sedan ska kunna vara kreativa och utöka verksamheten. Iakttagelser Kommunikationen mellan förvaltning och personal avseende medarbetarenkäten kan anses bristfällig. Den åtgärd som vidtagits till följd av Avseende bassängerna framkom det under intervjuerna att barnpoolen inte är tillräckligt anpassad för yngre barn och babysim, vilket möjligen leder till att barnfamiljer istället besöker grannkommunernas badhus Tillgänglighet och möjligheter för brukare Då badhusets byggnad även rymmer två idrottshallar är det mycket aktivitet i huset på kvällar då idrottsföreningar hyr lokalerna, vilket gör att det blir en samlingsplats för ungdomar i kommunen. Under intervjuerna framkom att det idag finns en fritidsgård i kommunen vid namn Grottan, som ligger vid kommunens gymnasieskola, vilken enligt intervjuerna inte är särskilt välbesökt. Under intervjuerna framkom att samverkan mellan idrottsföreningarna, skolan, fritidsgård och simhallen bör utvecklas för kunna utöka och utveckla badhuset som samlingsplats. För att kommunicera med besökarna till badhuset används kommunens hemsida, anslagstavla i badhusets lobby samt sociala medier. Personalen på 8

61 badhuset har dock inte själva tillgång till att uppdatera hemsidan med öppettider, utan det görs via kommunens kommunikatörer. 2.2 Framtiden Anställdas bemötande, arbetsmiljö och kultur I dagsläget möter inte besökarna någon personal i receptionen, då två personal arbetar samtidigt varav båda sitter badvakt. En av badvakterna har även ansvar för receptionen och först när besökarna ringer på en ringklocka i receptionen, bemannas receptionen. Intervjuerna indikerar att personalen önskar ett tydligare uppdrag med mätbara mål, dels för att kunna utveckla verksamheten men även för att utmot brukarna kunna vara tydliga med vad badhuset står för, vad de skall bedriva för verksamhet och vad de inte ska bedriva för verksamhet. De intervjuade bedömer att det även skulle bidra till en än bättre sammanhållning i gruppen vilket i sin tur skulle avspeglas mot brukarna. 2.3 Vad vill medborgarna ha? Inhämta information och data Verksamheten har inget systematiskt sätt att inhämta information och data från medborgarna avseende badhuset, istället kommunicerar besökarna muntligen direkt till personal och förvaltning när de har önskemål eller åsikter. Detta bör struktureras efter det att uppdraget klargjorts. Verksamheten genomför inte heller några nöjd kundsenkäter/undersökningar Vad efterfrågas av medborgarna I utredningen har sju olika intressegrupper intervjuats. Följande kommentarer lyftes under intervjuerna: Badhuset upplevs av vissa som en motionshall snarare än ett badhus dit man åker för att bada. Badhuset är enligt flera intervjuade inte anpassat för småbarnsfamiljer. För att locka fler småbarnsfamiljer samt för att undvika att de åker till närliggande kommuners badhus bör åtgärder göras i den lilla poolen för att bättre anpassas till mindre barn. Små justeringar i badhuset skulle enligt några av de intervjuade kunna bidra till stora förbättringar. Innan stora förändringar görs i badhuset bör uppdraget förtydligas. Städning och underhåll upplevs av vissa som bristfällig. Brist på servicekänsla hos personalen enligt några av de intervjuade. Badhuset bör ha skåp i omklädningsrummen så ägodelarna kan låsas in. Öppettiderna matchar, enligt några av de intervjuade, inte allmänhetens önskan i alla avseenden (det har inte framgått närmare vilka öppettider som saknas, detta skulle behöva undersökas vidare under arbetet med att ta fram en uppdragsbeskrivning för badhuset). 2.4 Besök vid Tranemos badhus Som ett led i utredningen besöktes Tranemo badhus. Några utav de faciliteter som erbjuds provades och en uppfattning om möjligheter och begränsningar inhämtades under detta relativt korta besök. Faciliteterna avsåg framförallt 25-meters bassängen, ångbastu, bubbelpool, omklädningsrum med tillhörande toaletter, entré och allmiljö vid ankomst. Besöket omfattade inte idrottshallarna i samma byggnad då detta inte berörs av utredningsuppdraget. Vi upplevde att alla delar var rena och fräscha och vi fick ett trevligt bemötande av personalen. Det befann sig två badvakter i badhuset under hela besöket. 9

62 3. Avslutande diskussion 3.1 Inre otydlighet ger yttre otydlighet Om kommunen inte ställer ett tydligt uppdrag till badhuset är det inte heller lätt att vara tydliga utåt i vad badhuset erbjuder till invånarna. En förutsättning för att kunna leverera till invånarna är att badhusets personal är väl medvetna om vad badhuset skall erbjuda och inte erbjuda, samt vilka gemensamma mål de skall arbeta mot. 3.2 Otydlighet leder till friktion När inte organisationen tydligt formulerat ett uppdrag för vad badhuset ska leverera går det heller inte att vara tydliga i kommunikationen om vad som ska levereras till medborgarna. Härvid uppstår ett förväntansgap mellan å ena sidan både badhusets personal och medborgarna och andra sidan badhusets personal och kommunens ledning. 3.3 Mindre justeringar med stora vinster Relativt små förändringar och tillägg i badhusets interiör och faciliteter skulle kunna möta fler behov hos fler aktörer. Nedan följer ett antal exempel; Exempel 1: ombyggnation av entré för att styra kundflödet direkt till tjänstgörande badvakt tillika receptionist. I samband med reglering av kundflöde även skapa en välkomnande entrémiljö. Exempel 2: plaskpool alternativt fristående/utanpåliggande plaskpool i anslutning till lilla bassängen, alternativt skapas en nedsänkbar babypool som placeras i del av lilla bassängen. Exempel 4: låsbara skåp i omklädningsrummen. 3.4 Verksamhetsövergripande samverkan och samordning inom kommunen Byggnaden där badhuset samt idrottshallarna ligger fungerar idag som en samlingsplats för ungdomarna. Ett allaktivitetshus kan utvecklas, exempelvis genom att flytta dit fritidsgården samt att utveckla kaféverksamheten för att kunna ha den öppen fler kvällar. Utvecklingen kräver samordning och samarbete mellan kommunens föreningsliv, skola samt tekniska sektorn. Samordningsvinster kan uppnås genom att dela kostnader för tjänster mellan olika verksamheter. 3.5 Svar på huvudfråga För att säkerställa högkvalitativa tjänster till medborgarna bör kommunen systematisera information om vad medborgarna önskar. I samband med detta bör kommunen även fastställa ett tydligt uppdrag för badhusverksamheten och säkerställa en tydlig intern och extern kommunikation. Vidare bör kommunen göra små fysiska justeringar i badhusets lokaler för att optimera användningen. Avslutningsvis bör kommunen överväga att vidareutveckla denna naturliga mötesplats för ungdomar och vuxna. Exempel 3: kostnadseffektivt sätt att avdela stora bassängen på längden för att flera grupper ska kunna nyttja den samtidigt. 10

63 3.6 Rekommendationer Efter genomfört arbete rekommendationer vi kommunen följande: Utforma ett uppdragsdokument för simhallen och vad deras uppdrag är från ägarna, som är kommunen. Det tydliggör för de som lånar den (skolan, vilka förväntningar de kan ha) samt att det då finns ett uppdrag med samverkan med skolan. Förtydliga att simhallen ska samverka med skolan. Fastställt syfte och uppdragsdokument behöver därefter kommuniceras till alla intressenter för att minska eventuella förväntningsgap. Överväg förslag till relativt små förändringar och tillägg i badhusets interiör för att kunna möta fler behov hos fler aktörer. Överväg att tillsammans med kommunens föreningsliv och skola utveckla badhuset till ett allaktivitetshus. Överväg att mäta och ta fram statistik avseende besök; månatliga, dagliga samt för olika tider på dygnet. 11

64 Bilaga 1 Schema beläggning badhus Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Öppet för allmänheten Simundervisning (skolan) Bokad aktivitet (vattengymnastik) Bokade tider för föreningar & privata uthyrningar Stängda tider Städning av simhall, omklädningsrum mm

65 Deloitte är ett av Sveriges ledande revisions- och konsultföretag med medarbetare på ett trettiotal orter över hela landet. Med Deloitte avses Deloitte AB och dess dotterbolag. Deloitte är det svenska bolaget inom Deloitte Touche Tohmatsu. För mer information, besök Deloitte Touche Tohmatsu är ett av världens ledande nätverk av tjänsteföretag. Med medarbetare i över 140 länder levererar medlemsföretagen tjänster till drygt hälften av världens största företag och även till stora nationella företag, offentliga verksamheter och tillväxtföretag. Förutom ett heltäckande internationellt servicenät erbjuder medlemsföretagen gedigna branschkunskaper och ett omfattande tjänsteutbud oavsett var klienten bedriver sin verksamhet. Deloitte Touche Tohmatsu är en schweizisk juridisk person (Verein). Varken Deloitte Touche Tohmatsu eller dess nationella medlemsföretag ansvarar för varandras rättshandlingar oavsett dess karaktär. Varje nationellt medlemsföretag utgör en separat och oberoende juridisk person, verksam under firma "Deloitte", "Deloitte & Touche", "Deloitte Touche Tohmatsu" eller därmed relaterade firmor. Tjänsterna beskrivna häri tillhandahålls av respektive nationella medlemsföretag och inte av Deloitte Touche Tohmatsu i dess form av schweizisk juridisk person (Verein). Av bland annat regulatoriska skäl tillhandahålls inte samtliga tjänster beskrivna häri av samtliga nationella medlemsföretag. För mer information, besök A member firm of Deloitte Touche Tohmatsu Deloitte AB. 13

66 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Budgetberedningen Plats Forumsalen i Tranemo Tid 08: Närvarande Beslutande Crister Persson (C) ordf Tony Hansen (S) 1.e vice ordf Lars Vesterlund (M) Viktoria Haraldsson (C) Ulf Thifors (S) Erene Bertilsson (KD) Marianne Hörnqvist (M) från Rose Torkelsson (S) Louise Bertilsson (MP) från Övriga närvarande Jan-Erik Svenningsson (S), ordf TranemoBostäder Hans Andersson (C) 1.e vice ordf TranemoBostäder ChrisTina Yngvesson (M), ordf TUAB Lars-Olof Karlsson (S), 1.e vice ordf TUAB Annika Hedvall, kommunchef Rolf Granlöf, VD TranemoBostäder Lennart Haglund, VD TUAB Sebastian Olofsson, samhällsbyggnadschef 13:00-13:40 Lars-Gunnar Karlsson, ekonomichef Thomas Åhman, sektionschef lärandesektionen Solveig Eldenholm, sektionschef omsorgssektionen Karl-Johan Ohlin, sektionschef Tekniska sektionen, Pernilla Kronbäck, sektionschef näringsliv- och strategisektionen Karolina Wikmyr, personalchef Mary Andersson, arbetsmarknadschef 13:30-14:00 Marianne Persson Wreschner, ekonom 13:30-14:00 Ulf Jogbratt, utvecklingsledare Anna-Clara Ringnes, utvecklingsledare Eva Borg, ekonom, Katarina Borg, ekonom Salman Chaloub, ekonom Victoria Valtersson, ekonom, Susanne Nordliden, ekonom TranemoBostäder AB Erik Anderson, processekreterare Paragrafer 8 Utses att justera Underskrifter Sekreterare Ordförande Justerare Tony Hansen (S).. Erik Anderson.. Crister Persson.. Tony Hansen Ordförandes sign Justerares sign Justerares sign Sekr sign Utdragsbestyrkande 1

67 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Budgetberedningen ANSLAG/BEVIS Organ Budgetberedningen Sammanträdesdatum Anslaget under tiden Förvaringsplats för protokoll Kommunkontoret, Tranemo Protokollet är justerat, vilket tillkännagivits genom anslag Underskrift. Erik Anderson Ordförandes sign Justerares sign Justerares sign Sekr sign Utdragsbestyrkande 2

68 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Budgetberedningen Budget- och verksamhetsuppföljning (KS/2015:388) Budgetberedningens förslag till kommunstyrelsen, kommunfullmäktige beslutar Noterar informationen Budgetberedningens förslag till kommunstyrelsen Verksamheternas ekonomiska obalans enligt den här prognosen måste hanteras. Vikten av budgetföljsamhet hos verksamheterna kan inte nog understrykas Ärendet Budget och verksamhetsuppföljning för den andra tertialen redovisas. I årets ekonomiska prognos för kommunen per , prognostiseras ett resultat för helår 2015 på 12,7 mnkr. Kommunens resultat för helår 2014 var 14,5 mnkr. Det prognostiserade resultatet för 2015 är 4,3 mnkr bättre än budget för Skatteintäkter och statsbidrag förväntas överstiga budget med 2,9 mnkr. Prognosen för pensionskostnader är 3,9 mnkr lägre än budget. De finansiella kostnadernas prognos är 1,8 mnkr lägre än budget. Verksamheternas nettokostnader förväntas överstiga budget med 4,3 mnkr. Prognostiserade större budgetavvikelser, mnkr Prognos Verksamhet avvikelse Vård i familjehem och institutionsvård -3,4 Hemtjänst -2,2 Bostadsanpassning -1,9 Vuxenutbildning -1,3 Försörjningsstöd 1,0 Interkommunal ersättning, gymnasiet 1,2 Övriga verksamheter 2,3 Summa -4,3 Koncernredovisningen för Tranemo kommun omfattar utöver kommunen även Tranemobostäder AB och Tranemo Utvecklings AB. Kommunkoncernens Ordförandes sign Justerares sign Justerares sign Sekr sign Utdragsbestyrkande 3

69 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Budgetberedningen ekonomiska resultat för 2015 prognostiseras uppgå till 15,0 mnkr, föregående år 17,4 mnkr. Tranemobostäders ekonomiska resultat förväntas uppgå till 0,4 mnkr (före skatt), vilket innebär en försämrad resultatnivå på 0,9 mnkr jämfört med föregående år. Tranemo Utvecklings AB räknar med ett positivt ekonomiskt resultat på 0,3 mnkr (efter skatt) under 2015, vilket är 0,2 mnkr sämre än resultatet För kommunens del innebär det prognostiserade resultatet att balanskravet uppnås. Balanskravsresultatet uppgår till 4,3 mnkr. Tranemo kommun har hittills uppnått balanskravet varje år sedan införandet år Balanskravsavstämning Årets resultat enligt resultatprognos 12,7 Avsteg från blandmodellen - 8,4 Avstämning balanskravet 4,3 En tredjedel av de prioriterade resultatmålen prognostiseras att uppnås medan de resterande två tredjedelarna delvis kommer att uppnås. Mål som kommer att uppnås är: - Verksamheten ska vara tillgänglig och erbjuda bredd, kvalitet och mångfald utifrån medborgarnas behov. - Medborgarens möjligheter till inflytande, delaktighet och möjlighet att påverka ska öka. Hon/han ska känna att hon/han blir lyssnad på. Mål som delvis kommer att uppnås: - Verksamhet i nationell toppklass för barn och ungdomar i förskola och skola - Ge alla medborgare förutsättningar att leva ett bra liv - Alla som kommer i kontakt med kommunen skall uppleva att han/hon får ett gott bemötande, bra service, snabb och korrekt handläggning - Tranemo kommun kännetecknas av god miljö och ett hållbart samhälle i alla avseenden Beslutsunderlag Budget- och verksamhetsuppföljning Tranemo Utvecklings AB Tertialrapport TranemoBostäder Delårsrapport II Uppföljning Tertial 2 Miljö och bygg, Verksamhetsuppföljning Tertial 2 Miljö och bygg, Ordförandes sign Justerares sign Justerares sign Sekr sign Utdragsbestyrkande 4

70 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Budgetberedningen Föredragning och debatt Kommunchef Annika Hedvall, utvecklingsledare Ulf Jogbratt och Anna-Clara Ringnes, samt ekonomichef Lars-Gunnar Karlsson föredrar kommunens övergripande uppföljning. Personalchef Karolina Wikmyr föredrar sitt område. Bolagspresidierna, samt sektionscheferna föredrar respektive område. Förvaltningschef Sebastian Olofsson och arbetsmarknadschef Mary Andersson föredrar samverkansnämndernas uppföljning. Status Kommunstyrelsen Ordförandes sign Justerares sign Justerares sign Sekr sign Utdragsbestyrkande 5

71 Budget- och verksamhetsuppföljning

72

73 Tranemo kommun Budget- och verksamhetsuppföljning Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING UPPFÖLJNING AV KF/KS PRIORITERADE RESULTATMÅL 2 EKONOMISK ÖVERSIKT 6 PROGNOSÖVERSIKT PER SEKTION 10 EKONOMISK PROGNOS PER VERKSAMHETSOMRÅDE 11 INVESTERINGAR 12 PERSONALREDOVISNING 13 VERKSAMHETSBERÄTTELSER 15 BEFOLKNING OCH ARBETSMARKNAD 30 OMVÄRLDSINDIKATORER 31 FINANSIELL RAPPORT 32 EKONOMISK PROGNOS/DELÅRSBOKSLUT 33 NOTER 36 1

74 Tranemo kommun Budget- och verksamhetsuppföljning Uppföljning av KF/KS prioriterade resultatmål Uppföljning av KF/KS prioriterade resultatmål Verksamheten ska vara tillgänglig och erbjuda bredd, kvalitet och mångfald utifrån invånarnas behov. Kommer uppfyllas/är uppfyllt Prognos måluppfyllelse Målet kommer att uppnås, samtliga sektioner prouppfyllas. gnostiserar att målet kommer att Kommentar Sektionerna beskriver i tertialuppföljning 2 verksamheter som arbetar medvetet för att göra verksamheterna tillgängliga och för att höja kvaliteten på de tjänster som ingår i ansvarsområdet. Som exempel kan nämnas kulturskolan och biblioteket som tillsammans erbjuder aktiviteter och evenemang för alla åldrar och målgrupper inom sitt an- svarsområde; allmänkulturen. Det pågår mycket samverkan över sektionsgränserna där arbetet har ett gemensamt mål; exempelvis avseende kommunikation. Arbete e för att få till fler busshållplatser, fysisk tillgänglighetsanpassning och säkerhetsinformation kring skolskjuts är konkreta exempel på insatser från tekniska sektionen och näringsliv och strategisektionen i syfte att öka tillgänglighet och kvalitet inom m kommunikation (kollektivtrafik och skolskjuts). Kommunens hemsida har stor betydelse och är en kanal för att kommunicera med medborgarna. Ge- nom utförlig och uppdaterad information om våra verksamheter ges medborgaren möjligheter till en god service dygnet t runt, året om. Vid årsskiftet 2015/2016 förväntas en ny, responsiv hemsida vara på plats. Sektionerna förbereder innehåll, information och möjligheter till service genom "sektionsredaktörer" i syfte att öka tillgänglighet, bredd och kvalitet på hemsidans innehåll. Åtgärder för fortsatt utveckling Kärnverksamheterna bör fundera på om de är så tillgängliga de kan vara, och erbjuder den bredd och kvalitet de skulle kunna göra inom ramen för sitt uppdrag. Verksamhet i nationell toppklass för barn och ungdomar i förskola och skola Kommer delvis uppfyllas/är delvis uppfylld Prognos måluppfyllelse: Målet är långsiktigt och resultaten för läsåret 2014/2015 varierar. Målet är nedbrutet och konkreti- 2 serat i flera delmål och många resultat ligger till grund för måluppfyllelsen, där 55% är uppfyllda under läsåret, 22 % på väg och 23 % uppnåddes inte. Åk 3 Bättre resultat i både svenska och matematik i ämnesproven Åk % av eleverna uppnår kravnivån i ämnesproven 100% i biologi och geografi Bättre meritvärden på samtliga skolor Åk 9 Bättre resultat i engelska och svenska % av eleverna får ett godkänt provbetyg i samtliga ämnesprov utom matematik (83 %) Bättre meritvärden jämfört med läsåret 13/14 Stora skillnader mellan flickors och pojkars meritvärden och skillnaden har ökat Behörigheten till gymnasiet är fortfarande låg (79,6 % är behöriga till yrkesprogram och har ökat något sedan 13/14) Gymnasiet Det genomsnittliga slutbetyget har sjunkit Behörigheten till högskolestudier har minskat i de högskoleförberedande programmen till 88 %. Kommentar Lärandesektionen håller just nu på med analysen av resultaten från läsåret 14/15. Ett led i detta är att utifrån analysen planera in åtgärder för fortsatt utveckling. Detta beräknas vara helt klart under september månad och nedanstående åtgärder kommer ev. att kompletteras med ytterligare åtgärder. Åtgärder för fortsatt utveckling Vi har svårt att nå pojkarna i framförallt åk 6-9 samt gymnasiet och vi behöver r i större utsträckning an- passa/utveckla undervisningen så att den i högre utsträckning når samtliga elever. Lärandet sker via språket och i takt med ett större antal elever med ett annat förstaspråk än svenska kräver det mer studiehandledning och utvecklat modersmålstöd och språkligt stöd i samtliga teoretiska ämnen. Detta tillsammans med nedanstående gemensamma utvecklingsområden kommer att bidra till högre

75 Tranemo kommun Budget- och verksamhetsuppföljning Uppföljning av KF/KS prioriterade resultatmål måluppfyllelse. - Information- och kommunikationsteknik (IKT) - Utvecklad elevhälsa - Matematiklyftet - Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Ge alla medborgare förutsättningar att leva ett bra liv. Kommer delvis uppfyllas/är delvis uppfylld Prognos måluppfyllelse Målet berör Näringsliv- och strategisektionen, Om- sorgssektionen och Lärandesektionen, dessa prognostiserar att målet delvis kommer att uppnås. Kommentar Samverkan mellan kommunens verksamheter är en förutsättning för att nå målet. Skola och individ- och familjeomsorg tillsammans med folkhälsoarbetet arbetar för att skapa förutsättningar för att kommunens barn och vuxna ska kunna leva ett bra liv ge- nom förebyggande insatser i kombination med direkt stöd. Kommunens kultur- och föreningsliv är viktiga aktörer och samverkande parter. Föräldrautbildning, arbetsmarknadsinsatser, integ- rationsprojekt är exempel på insatser riktade direkt mot målgrupperna. Internt arbetar individ- och familjeomsorgen med att säkerställa kompetens och struktur för arbetet. Åtgärder för fortsatt utveckling Verksamheterna bör fundera över vad ett bra liv innebär för medborgaren i ett bredare perspektiv, och hur man kan arbeta för att skapa förutsättningar för ett bra liv såväl med förebyggande som direkta insatser. Alla som kommer i kontakt med kommunen ska uppleva att han/hon får ett gott bemötande, bra service, snabb och korrekt handläggning Kommer delvis uppfyllas/är delvis uppfylld Prognos måluppfyllelse Målet berör samtliga sektioner. Omsorgssektionen prognostiserar att målet endast delvis kommer uppnås, övriga sektioner att målet kommer nås. Kommentar Samtliga sektioner har sett över den handläggning som görs i verksamheterna och utarbetat rutiner och processbesksrivningar för att säkerställa att det görs snabbt och korrekt. Rutiner har utarbetats för att säkerställa tillgänglighet till handläggare via telefon och e-post, med målet att medborgaren ska känna 3 att det är enkelt att komma i kontakt med handläggare. Sektionerna beskriver också hur målet om ett gott bemötande i alla kontakter med medborgaren gjorts känt i verksamheterna och att det är underlag för regelbunden diskussion på arbetsplatserna. De flesta verksamheterna mäter medborgarens nöjdhet och generellt är de resultat som inkommit goda avseende bemötande. Åtgärder för fortsatt utveckling: Omsorgssektionen fortsätter det påbörjade arbetet med processkartläggning och rutinbeskrivningar inom myndighetsfunktionen i syfte att öka servicenivån och minska handläggningstider. Tranemo kommun kännetecknas av god miljö och ett hållbart samhälle i alla avseenden. Kommer delvis uppfyllas/är delvis uppfylld Prognos måluppfyllelse Målet kommer delvis att uppnås. Flera av målen är av långsiktig karaktär och kräver ett ständigt medvetet miljöarbete över tid, men vi är på god väg med vårt miljöarbete. Målet är nedbrutet i elva delmål varav ca 30 % av målen beräknas nås under 2015 och ca 60 % kommer delvis att uppnås. Ett av målen kommer inte att uppnås. De delmål som beräknas uppnås under 2015 är "God bebyggd miljö", "Minska energianvändningen", "Öka andelen ekologisk mat". "God ekologisk och kemisk status i kommunens mark, vattendrag och sjöar kommer inte att uppnås Kommentar Hållbarhetsperspektiven beaktas i samtliga detaljplaner. Kommunen är aktiv som samverkande part för att utveckla kollektivtrafiken. God kemisk och ekologisk status påverkas av förg, vandringshinder och miljögifter. Vi når ph målen i alla vattenförekomster utan 3, då ingen kalkning sker där. Inga vattenförekomster når målet god ekologisk status då vandringshinder förhindrar främst fiskar att röra sig mellan vattendragen. Halten kvicksilver är fortfarande höga i samtliga vattenförekomster. Inget fossilt bränsle har köpts in till fjärrvärmeproduktionen, den varma vintern har gjort att återvunnen värme från Ardagh kunnat användas i stor utsträckning. Endast en fastighet i kommunens surning, övergödning, försorg använder olja som uppvärmning.

76 Tranemo kommun Budget- och verksamhetsuppföljning Uppföljning av KF/KS prioriterade resultatmål De tidigare energivinster man gjort genom investeringar i värmepumpar kommer synas tydligare i statistiken genom ett mer korrekt sätt att räkna på energiåtgång. Ombyggnad av Dalstorpsskolan som förses med solpaneler och Gudarpsgården leder också till lägre energiförbrukning. Inom kostverksamheten har gjorts en inventering för avfallshanteringen. Behållare har köpts in för att sortera i högre grad och samarbete sker med fastighetsskötare för transport till återvinningsstationen. Renhållningsverksamheten har genomfört informationsinsatser. Returhuset har startats upp i syfte att återanvända prylar i stället för att det blir avfall. På kommunpools sidan har läget förbättras genom inköp av el och laddhybrider. I övriga bilflottan är läget detsamma som tidigare. Inga nya cykelbanor är gjort under året. Åtgärder för fortsatt utveckling Tranemo kommun arbetar aktivt för att flera skall resa kollektivt. I resultatmålet god ekologisk och kemisk status i kommunens mark, vattendrag och sjöar saknar kommunen saknar möjlighet att påverka alla faktorer som sammantaget gör att God status uppnås. Kommunen kan följa upp vattenkvalitén i Musån som är en av de okalkade vattenförekomsterna samt kan göra en översyn över ev vandringshinder på kommunens egen mark. Målet bör formuleras om då det är svårt att under överskådligt tid kunna nå det. Resultatmålet att naturen i kommunen är en viktig och attraktiv tillgång, Naturvårdsplanen är under behandling och avses klar januari Trenden att långa tjänsteresor blir färre håller i sig och resor med poolbil minskar mest. Cykelplanen som sträcker sig till 2020 kommer utvärderas under hösten i samarbete med tekniska sektionen. Energiansvarig har genomfört en inventering av vilka behov som finns för ökad optimering. Prioriteringslista ska tas fram. Övergång till förnybart drivmedel (el eller gas) i övrig bilflotta tar tid och vilket alternativ som lokalt är lämpligast är inte klart.. Ett sätt få ner miljöpåverkan kan vara att genomföra en översyn hur bilflottan används och möjlighet till ruttoptimering. Fyra nya gång och cykelbanor är planerade under året. Medborgarens möjligheter till inflytande, delaktighet och möjlighet att påverka ska öka. Hon/han ska känna att hon/han blir lyssnad på. Kommer uppfyllas/är uppfyllt Prognos måluppfyllelse Målet kommer att uppnås. Två av de fyra sektionerna som berörs av målet (omsorg, Tekniska) prognostiserar målet som delvis uppfyllt, men då de åtgärder som föreslås för fortsatt utveckling planerar att genomföras under hösten är det troligt att målet kommer uppfyllas vid årets slut. Kommentar Inom alla sektioner arbetar verksamheterna för att det ska finnas olika former för inflytande och delak- tighet, medborgarna ska ges möjlighet att lämna synpunkter på verksamheten som elev, kund, klient etc. Befintliga former finns i alla sektioner och dessa kompletteras genom ny och tillgänglig teknik, ex- empelvis via skolans lärplattformar som ger möjligl utvidgade former för kommunikation mellan het till hem och skola. Inom omsorgen försöker man finna former för att i det dagliga fånga upp och ta tillvara på de synpunkter som inkommer på ett systematiskt sätt som ett komplement till de brukarråd som erbjuds. Tekniska sektionen arbetar för en ökad dialog i samband med de projekt som genomförs och ut- vecklar formerna för enkätundersökningar för att kunna fånga upp och ta tillvara på synpunkter som ett underlag för verksamhetsutveckling. Åtgärder för fortsatt utveckling: Det finns idag många former av formellt inflytande i verksamheterna, exempelvis brukarråd, elevråd och medborgarförslag, men verksamheterna bör undersöka om det reella inflytandet är så stort som ambitionen avser. För att möjliggöra det reella infly- tandet för medborgaren bör det finnas tydlighet kring vad du som medborgare faktiskt KAN påverka i respektive verksamhet och kanske också tydlighet kring vad du INTE kan påverka. Sammanfattning Sammanfattande resultat Vi kommer inte att nå samtliga resultatmål med budget i balans. En tredjedel av de prioriterade resultatmålen prognostiseras att uppnås medan de resterande två tredjedelarna delvis kommer att uppnås. 4

77 Tranemo kommun Budget- och verksamhetsuppföljning Uppföljning av KF/KS prioriterade resultatmål Mål som kommer att uppnås är: -Verksamheten ska vara tillgänglig och erbjuda bredd, kvalitet och mångfald utifrån medborgarnas behov. -Medborgarens möjligheter till inflytande, delaktighet och möjlighet att påverka ska öka. Hon/han ska känna att hon/han blir lyssnad på. Mål som delvis kommer att uppnås: -Verksamhet i nationell toppklass för barn och ungdomar i förskola och skola -Ge alla medborgare förutsättningar att leva ett bra liv -Alla som kommer i kontakt med kommunen skall uppleva att han/hon får ett gott bemötande, bra service, snabb och korrekt handläggning -Tranemo kommun kännetecknas av god miljö och ett hållbart samhälle i alla avseenden Sammanfattande analys De mål som beräknas att uppnås berör tillgänglighet, inflytande och bemötande och där beskriver verksamheterna att arbetet med dessa processer har utvecklats och att betydelsen av dessa begrepp har vidgats. Här handlar det främst om förändrade förhållningssätt och ökad medvetenhet om begreppens innebörd. De mål som främst riktar sig mot skola, miljö och omsorg är det svårare för verksamheterna att uppnå. Analys och analysunderlag som beskriver hur organisation, förutsättningar, arbetssätt och utförande påverkar resultaten behöver utvecklas så att verksamheterna vidtar de rätta åtgärderna. Sammanfattning av åtgärder för att nå de prioriterade resultatmålen med en budget i balans Verksamheten behöver arbeta med att tolka innebörden av begreppen tillgänglighet, mångfald, ett bra liv, bemötande, inflytande och delaktighet samt identifiera samtliga sina målgrupper. Det systematiska kvalitetsarbetet behöver ytterligare utvecklas och implementeras i alla led för att skapa en medvetenhet och en effektivare organisation. 5

78 Tranemo kommun Budget- och verksamhetsuppföljning Ekonomisk översikt EKONOMISK ÖVERSIKT Allmänt I Tranemo kommun upprättas kommun- /koncernövergripande budget- och verksamhetsuppföljningar med ekonomiska prognoser i april samt augusti varje år. Tertialrapport/delårsbokslut upprättas per den sista augusti och omfattar ekonomisk översikt, resultat- och balansräkning samt prognos avseende årets ekonomiska utfall. Tranemo kommun tillämpar från och med delårsbokslutet per RKR:s (Rådet för Kommunal Redovisning) rekommendation 22 avseende delårsrapport: Med hänsyn, bland annat, till kravet på snabb information tillhandahålls information i betydligt mindre omfattning i kommunens delårsrapporter än vad som är fallet i årsredovisningarna. Denna lägre omfattning på information gäller i princip samtliga delar av denna rapport. Detta innebär till exempel att det i delårsrapporten inte redovisas en fullständig särredovisning av VAverksamheten, så som är fallet i årsredovisningen. Det innebär också att det inte redovisas någon kassaflödesanalys för koncernen. I delårsrapporten per har använts samma redovisningsprinciper och beräkningsmetoder som i årsredovisning Delårsbokslut - kommunen Delårsbokslutet för kommunen omfattar perioden januari t o m augusti. I delårsbokslutet mäts inte det ekonomiska resultatet lika precist som i årsbokslutet, beroende på att periodisering av kostnader och intäkter inte sker lika noggrant som i bokslutet för helåret. Ambitionen i delårsrapporterna är dock att betydande kostnads- och intäktsposter ska redovisas på rätt redovisningsperiod. I det ekonomiska resultatet för perioden januariaugusti finns säsongsvariationer och andra effekter som gör att resultatet inte är åtta tolftedelar av ett helårsresultat. En sådan effekt är till exempel att perioden januari till och med augusti omfattar hela sommarlovet för elever i skolan. Detta medför till exempel att det inom skolan gällande vissa kostnader endast finns med kostnader för en termin av två. Ytterligare ett exempel på säsongsvariationer är att det i resultatet finns med betydande kostnader för semestervikarier inom till exempel omsorgsverksamheterna. Det ekonomiska resultatet för perioden januari t o m augusti uppgår till 19,0 mnkr vilket kan ställas i relation till det prognosticerade resultatet för helåret som uppgår till 12,7 mnkr. Det ekonomiska resultatet för motsvarande period förra året uppgick till 4,4 mnkr. Den största anledningen till den kraftiga resultatförbättringen jämfört med motsvarande period föregående år är att pensionsskulden har minskat med 8,8 mnkr. Soliditeten per den 31 augusti 2015 uppgår till 19,5 % vilket är en förbättring med 2,9 procentenheter jämfört med augusti förra året. Orsakerna till förbättringen är att det egna kapitalet ökat med totalt 28,5 mnkr jämfört med genom resultatförbättringar. Låneskulden är oförändrad jämfört med augusti Väsentliga händelser efter balansdagen Inga väsentliga händelser har inträffat efter balansdagen Ekonomisk prognos kommunkoncernen Koncernredovisningen för Tranemo kommun omfattar utöver kommunen även Tranemobostäder AB ( ) och Tranemo Utvecklings AB ( ). Kommunkoncernens ekonomiska resultat för 2015 prognostiseras uppgå till 15,0 mnkr, föregående år 17,4 mnkr. Tranemobostäders ekonomiska resultat förväntas uppgå till 0,4 mnkr (före skatt), vilket innebär en försämrad resultatnivå på 0,9 mnkr jämfört med föregående år. Tranemo Utvecklings AB räknar med ett positivt ekonomiskt resultat på 0,3 mnkr (efter skatt) under 2015, vilket är 0,2 mnkr sämre än resultatet Resultatutveckling koncernen, exklusive jämförelsestörande poster mnkr ,0-5,6 19,1 17,4 15, (p) 6

79 Tranemo kommun Budget- och verksamhetsuppföljning Ekonomisk översikt EKONOMISK PROGNOS - KOMMUNEN I årets ekonomiska prognos för kommunen per , prognostiseras ett resultat för helår 2015 på 12,7 mnkr. Kommunens resultat för helår 2014 var 14,5 mnkr. Det prognostiserade resultatet för 2015 är 4,3 mnkr bättre än budget för Skatteintäkter och statsbidrag förväntas överstiga budget med 2,9 mnkr. Prognosen för pensionskostnader är 3,9 mnkr lägre än budget. De finansiella kostnadernas prognos är 1,8 mnkr lägre än budget. Verksamheternas nettokostnader förväntas överstiga budget med 4,3 mnkr. Prognostiserade större budgetavvikelser, mnkr Prognos Verksamhet avvikelse Vård i familjehem och institutionsvård -3,4 Hemtjänst -2,2 Bostadsanpassning -1,9 Vuxenutbildning -1,3 Försörjningsstöd 1,0 Interkommunal ersättning, gymnasiet 1,2 Övriga verksamheter 2,3 Summa -4,3 Miljö- och byggnämnden har en nettobudget på 6,3 mnkr, bedömningen är att nämnden kommer att ha en budget i balans vid årets slut. IT-nämnden är en resultatenhet som debiterar verksamheterna i Ulricehamn och Tranemo sina kostnader för hårdvara och tjänster. Enhetens bruttobudget är 28,6 mnkr och bedömningen är att nämnden kommer att ha en budget i balans vid årets slut. Den budgetavvikelse på -0,6 mnkr som Tranemo har med i sin prognos beror på ändrad kostnadsfördelning mellan kommunerna. Personalnämnden har en årsbudget på 2,9 mnkr och prognosen är ett budgetöverskott på 0,2 mnkr. Detta överskott finns med i Tranemo kommuns prognos. Den gemensamma arbetsmarknadsnämnden med Svenljunga startade och har en budget för 2015 på 7,2 mnkr. I prognosen är räknat med att nämnden kommer att ha en budget i balans vid årets slut. Återbetalning av AFA-medel under 2015 I mars-2015 fattade AFA försäkring beslut om återbetalning av 2004 års inbetalda premier. Återbetalningen till kommuner och landsting förväntas bli i 4:e kvartalet För Tranemos del innebär det en intäkt under 2015 på 5,0 mnkr. Intäkten finns med i 2015 års budget och är även med i den här prognosen. Avstämning balanskravet Resultatutveckling kommunen, exklusive jämförelsestörande poster mnkr ,4 15,0 14,5 Ekonomisk prognos samverkansnämnder Mål 15,9 12,7-5, (p) Tranemo kommun har gemensam samverkansnämnd med Ulricehamn gällande miljö- och bygg och IT samt gemensam nämnd med Svenljunga gällande personalfunktionen och arbetsmarknadsfunktionen. För kommunens del innebär det prognostiserade resultatet att balanskravet uppnås. Balanskravsresultatet uppgår till 4,3 mnkr. Tranemo kommun har hittills uppnått balanskravet varje år sedan införandet år Balanskravsavstämning Årets resultat enligt resultatprognos 12,7 Avsteg från blandmodellen - 8,4 Avstämning balanskravet 4,3 Soliditetsutveckling Soliditetsmåttet anger andelen eget kapital av de totala tillgångarna. Soliditeten är ett mått på det ekonomiska handlingsutrymmet. En sjunkande soliditet innebär att det ekonomiska handlingsutrymmet begränsas. Kommunens soliditet beräknas öka med 0,8 procentenheter jämfört med 2014 års nivå. I prognosen för 2015 beräknas soliditeten att uppgå till 7

80 Tranemo kommun Budget- och verksamhetsuppföljning Ekonomisk översikt 18,0 % jämfört med 17,2 % Soliditetsutveckling , kommunen Inklusive hela pensionsskulden % 24% 22% 20% 18% 16% Investeringar 17,9% 18,3% 15,8% Årets nettoinvesteringar prognostiseras uppgå till 98,9 mnkr (total investeringsbudget 2015 inklusive ombudgetering av ej förbrukade anslag 2014: 123,1 mnkr). Tekniska sektionen förfogar över huvuddelen (109,1 mnkr) av investeringsbudgeten för Investeringsutfallet t o m uppgår till 65,0 mnkr (utfall jan-aug 2014: 22,0 mnkr). Kommunfullmäktige har angivit som mål att över tid bör alla investeringar självfinansieras. Målet förväntas inte uppnås under Den prognostiserade självfinansieringsgraden 2015 uppgår till 49 procent. Nettoinvesteringar mnkr Avskrivningar ,2% 18,0% 14% (p) (p) mnkr Självfinansieringsgrad % ,6 38,2 53,4 33,7 36, (p) 120% 100% 80% 60% 40% 74% 95% 116% 95% 49% 20% (p) Tillväxten i omvärlden förstärks och den svenska konjunkturen förbättras Bedömningar i augusti från regeringen, Swedbank och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL pekar mot att världsekonomin förstärks genom tillväxt i USA och i Euroområdet. Den amerikanska ekonomin fortsätter att utvecklas positivt med en minskande arbetslöshet. Förbättringar ses också i Euroområdet och framförallt för de stora ekonomierna Spanien och Italien. Riskerna för att utvecklingen ska bli svagare än väntat i världsekonomin är dock stora. Riskerna är framförallt förknippade med den kraftiga inbromsningen av tillväxten i Kina. Den svenska tillväxten förväntas förbli stark även om den i allt högre grad är beroende av den inhemska efterfrågan. Sveriges exportutveckling är fortsatt svag. Exporten påverkas negativt av att den norska ekonomin växer långsammare än tidigare och i närområdet är också den finländska utvecklingen svag. Arbetslösheten har varit hög, kring 8 % i sex års tid. I år och nästa år förväntas arbetslösheten minska. År 2018 förväntas arbetslösheten vara nere i 6,7 % enligt SKL:s prognos. Inflationstakten förväntas öka långsamt under 2015 och På sikt förväntas dock inflationen att stiga.2017 spås inflationen vara uppe i 1,7 % enligt SKL. 8

81 Tranemo kommun Budget- och verksamhetsuppföljning Ekonomisk översikt Tranemo kommuns resultat 2015 enligt prognosen når inte kommunens resultatmål, men resultatet är bättre än vid vårens prognos. Den ekonomiska prognosen för Tranemo kommun 2015 innebär att kommunen inte klarar av att uppnå det av kommunfullmäktige fastställda resultatmålet för 2015 på 15,9 mnkr. Resultatet enligt prognosen är på 12,7 mnkr. I prognosen för 2015 förväntas endast ett av de tre ekonomiska målen att uppnås. Soliditetsmålet som är satt till 17,0 % förväntas bli 18,0%. Det tredje ekonomiska målet att över tid bör alla investeringar självfinansieras, det vill säga självfinansieringsgraden bör vara 100 procent beräknas inte uppnås. Under den senaste 5-årsperioden, , beräknas självfinansieringsgraden bli 63 % och under den senaste tioårsperioden 67 %. Det är viktigt för dagens och morgondagens invånare i Tranemo kommun att kommunen långsiktigt kan upprätthålla ett tillräckligt ekonomiskt resultat. Ett resultat som tillsammans med avskrivningar ger ett kassaflöde på 50 mnkr i kombination med rimliga investeringsnivåer är nödvändigt för att bevara kapaciteten att kunna tillhandahålla god service åt kommuninvånarna i Tranemo även i ett längre perspektiv. Detta i sin tur innebär att låneskulden inte behöver ökas. minskat med 57 personer. Prognosmässigt innebär varje ökning eller minskning av en invånare ett tillskott eller minskning i kommunens intäkter med ca 50 tkr per invånare. Prognosen innebär ett budgetunderskott för verksamheternas nettokostnader med 4,3 mnkr, vilket är bättre än vid förra prognosen då underskottet var 6,5 mnkr. Verksamheternas ekonomiska obalans enligt den här prognosen måste hanteras. Vikten av budgetföljsamhet hos verksamheterna kan inte nog understrykas. Ett budgetunderskott för 2015 påverkar även de kommande åren negativt. Sparsamhet och återhållsamhet på kostnadssidan måste därför råda under sista delen av året för att komma så nära en budget i balans som möjligt. Inför 2016 ser vi ökade behov inom både barnomsorgen och äldreomsorgen. Under 2016 får vi inte återbetalning av AFA-pengar, 2015 var sista året för dessa återbetalningar. Sammantaget gör detta att budgetläget inför 2016 är ansträngt. Lars-Gunnar Karlsson Ekonomichef En ökning av låneskulden medför på sikt ökade räntekostnader även om ränteläget är väldigt lågt i nuläget. De ekonomiska förutsättningarna för verksamheterna blir långsiktigt sämre om en större andel av intäkterna måste läggas på räntor. Ekonomiska förutsättningar inför 2016 I sin senaste prognos från augusti har Sveriges Kommuner och Landsting prognostiserat fortsatt höga nivåer gällande skatteunderlagets tillväxttakt för perioden För 2015 beräknas skatteunderlaget att öka med 4,8% och 5,6% för Under 2015 och 2016 beräknas Tranemo kommun att ligga på högre investeringsnivåer än de ca 50 mnkr som vi kan finansiera med egna medel. Räntenivåerna är i nuläget på en mycket låg nivå, men på sikt får vi räkna med att räntenivåerna återigen kommer att stiga. Hur invånarantalet utvecklas påverkar de ekonomiska förutsättningarna såväl kortsiktigt som långsiktigt. Detta gäller både kommunen och kommunens bostadsbolag, Tranemobostäder AB ökade invånarantalet i kommunen med 109 invånare. Under perioden jan-juli 2015 har invånarantalet 9

82 Tranemo kommun Budget- och verksamhetsuppföljning Prognosöversikt per sektion PROGNOSÖVERSIKT PER SEKTION (mnkr) Budget Prognos Budget Prognos Sektion Service- och näringslivssektionen -43,4-43,7-41,9-41,7 Tekniska sektionen -74,7-75,5-75,1-77,2 Lärandesektionen -252,9-252,7-253,8-254,8 Omsorgssektionen -225,1-231,1-225,1-228,0 Strategisektionen -18,7-18,3-18,9-17,4 Delsumma -614,8-621,3-614,8-619,1 Finansförvaltningen 623,2 631,3 623,2 631,8 SUMMA 8,4 10,0 8,4 12,7 10

83 Tranemo kommun Budget- och verksamhetsuppföljning Ekonomisk prognos per verksamhetsområde EKONOMISK PROGNOS PER VERKSAMHETSOMRÅDE (mnkr) Utfall Utfall Budget Prognos Avvikelse Verksamhetsområde Servicesektionen Servicesektionen -26,9-25,5-41,9-41,7 0,2 Summa -26,9-25,5-41,9-41,7 0,2 Tekniska sektionen Gemensam verksamhet tekniska -3,7-5,0-7,7-9,9-2,2 Lokalförsörjning -19,8-21,1-32,2-32,8-0,6 Kost -12,2-12,6-20,1-19,7 0,4 Infrastruktur -10,2-9,0-14,7-14,7 0,0 Affärsverksamheter 2,2 0,0-0,4-0,1 0,3 Summa -43,7-47,7-75,1-77,2-2,1 Lärandesektionen Gemensam verksamh lärandesektionen -17,7-20,3-31,1-31,0 0,1 Grundskola, förskola o grundsärskola -98,2-100,4-150,4-152,4-2,0 Gymnasium -33,6-36,5-56,7-56,3 0,4 Kultur och fritid -10,5-10,0-15,5-15,1 0,4 Summa -160,0-167,2-253,8-254,8-1,0 Omsorgssektionen Gemensam verksamhet -18,8-7,0-11,3-10,9 0,4 Vård och omsorg -72,9-81,8-122,2-124,1-1,9 Funktionsnedsättn o socialt stöd -32,5-36,9-58,7-58,7 0,0 Myndighetsfunktion -24,6-24,0-32,9-34,3-1,4 Summa -148,7-149,7-225,1-228,0-2,9 Näringsliv o strategisektionen Näringsliv o strategisektionen -10,3-10,8-18,9-17,4 1,5 Summa -10,3-10,8-18,9-17,4 1,5 Delsumma -389,6-400,9-614,8-619,1-4,3 Finansförvaltningen Finansförvaltningen 399,7 419,9 623,2 631,8 8,6 Summa 399,7 419,9 623,2 631,8 8,6 SUMMA 10,1 19,0 8,4 12,7 4,3 11

84 Tranemo kommun Budget- och verksamhetsuppföljning Investeringar INVESTERINGAR Redovisningen av investeringar innefattar både pågående projekt och ännu ej påbörjade. Totalt investeringsutrymme för 2015 inklusive ombudgeteringar uppgår till 123,1 mnkr. Bokslutsprognos investeringar (Belopp i mnkr) Utfall Boksluts Budget prognos Avvikelse Tekniska sektionen 61,4 114,0 91,1 22,9 Servicesektionen 0,1 0,1 0,1 0 Lärandesektionen 2,5 6,2 5,2 1,0 Omsorgssektionen 1,0 2,7 2,5 0,5 Strategisektionen 0 0,1 0 0,1 TOTALT 65,0 123,1 98,9 24,5 Kommentarer Investeringsbudgeten 2015 omfattar totalt 123,1 mnkr. Resultatet förväntas bli ett överskott på 24,5 mnkr. Under de två första tertialen har 65 mnkr (53%) av investeringsbudgeten förbrukats. En stor del av investeringsbudgeten är fördelad på ett mindre antal projekt. Prognosen för de aktuella projekten redovisas nedan. Ombyggnaden av Dalstorpskolan pågår och beräknas färdigställas till hösten Tillbyggnad av den nya delen är klar och nu pågår ombyggnad av den gamla kvarvarande delen av skolan. Tillbyggnaden av Parkhagens förskola i Limmared blev dyrare än beräknat bl a på grund av att ombyggnaden av köket blev mer omfattande än planerat samt att lokalytan ökats med ca 10% jämfört med den första lokalförsörjningsplanen. Tilläggsanslag på ca 3,7 mnkr har beviljats, totalt beräknas projektet kosta strax under 15 mnkr. GC-vägar i Tranemo, Limmared samt Grimsås ska byggas i samarbete med trafikverket som också står för hälften av kostnaderna. Anläggningsarbetena påbörjas under hösten. Gudarpsgårdens ombyggnad beräknas vara klar under början av 2016, projektet följer tidplan och budget. Efter färdigställande påbörjas ombyggnad av Gudarpsgårdens kök. Benämning Budget Prognos Avvikelse Gudarpsgården etapp 2 19,6 19,6 0 Byggprogrammet Tranehallen 7,8 7,8 0 Ombyggn Dalstorps skola 21,2 25,0-3,8 Tillbyggnad Parkhagen 7,0 2,5 4,5 Gamla skolan Tranemo 5,8 5,8 0 Medfinansiering GC-vägar 3,1 3,1 0 Förnyelse Va-ledningsnät 3,3 2,0 1,3 Summa 67,8 65,8 2,0 12

85 Tranemo kommun Budget- och verksamhetsuppföljning Personalredovisning PERSONALREDOVISNING 1. Antal anställda och omräknade heltider Antalet anställda uppgår till personer den sista juni Detta är en ökning med 14 personer från samma tidpunkt föregående år. Eftersom denna statistik inkluderar visstidsanställda kan totalsumman variera relativt kraftigt från mätperiod till mätperiod Antal anställda Omräknade heltider Könsfördelning Andelen kvinnor av medarbetarna i kommunen är alltjämt mycket hög. Andelen män har ökat med 1 % från föregående mätperiod. 4. Anställningsform Tillsvidare 87,4 % 88,2 % Visstid 12,6 % 11,8 % 5. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron har ökat med 1,06 % till 6,38 % från föregående mätperiod. De sektioner som ökar främst är Lärande (1,44) och Omsorgen (1,55). Om man tittar enbart på den korta sjukfrånvaron (före dag 60) så ligger den ganska stabilt gentemot såväl förra årets mätperiod som mot helår, förra året (3.64, 3,34, 3,28). Genomsnittlig sjukfrånvaro i procent fördelat på kön (total) Kvinnor 84,31 % 85,36 % Män 15,69 % 14,64 % 2015 Jan - juni 2014 jan- juni 2014 jan- dec Män 3,69 3,13 3,19 Kvinnor 6,92 5,74 5,86 Summa 6,38 5,32 5,43 3. Sysselsättningsgrad Medelsysselsättningen är i stora drag oförändrad gentemot föregående mätperiod. Andelen heltidsanställda har minskat marginellt från mätning vid samma tidpunkt förgående år. Detta trots en uttalad ambition om att arbeta aktivt för heltidsarbete. En möjlig orsak kan dock vara att man i denna mätning sannolikt ser sommarvikariernas sysselsättningsgrad vilka oftast anställs på behövd sysselsättningsgrad snarare än utifrån heltidsaspekt. Medelsysselsättningsgrad Kvinnor 89,21% 89,68% Män 92,35% 92,29% Medel 89,69% 90,06% Varav långtidssjukfrånvaro (efter dag 60) 2015 jan- juni 2014 jan- juni 2014 jan- dec Män 1,98 1,48 1,48 Kvinnor 2,89 2,08 2,28 Summa 2,74 1,98 2,15 6. Personalkostnader Kostnaden för fyllnad och övertid har ökat med kr sedan samma mätperiod förra året. Kostnader för utbetalning av sjuklön har även denna ökat, dock beaktas här inte kostnader för vikarieanskaffning och liknande som ofta blir en följd av sjukfrånvaro. Antal utbetalade timmar har minskat sedan senaste mätningen. Heltid och deltid Heltid 60,97% 61,27% Deltid 39,42% 39,12% 13

86 Tranemo kommun Budget- och verksamhetsuppföljning Personalredovisning Antal utbetalade timmar (jan - juni: Helår markeras genom fotnot) Mätperiod Antal timmar Motsvarar heltider , , ,49 Fyllnads- och övertidskostnader (jan - juni) ,26 mnkr ,97 mnkr ,22 mnkr Sjuklönekostnader (jan juni) ,6 mnkr ,3 mnkr ,7 mnkr 1 helår 2 helår 3 helår 14

87 Tranemo kommun Budget- och verksamhetsuppföljning Verksamhetsberättelser SERVICESEKTION Ekonomiskt utfall och större avvikelser, mnkr Budget Prognos Resultat Summa drift -41,9-41,7 0,2 Summa investeringar -0,1-0,1 0,0 Servicesektionen prognostiserar ett budgetöverskott på 0,2 mnkr. För IT-samverkan med Ulricehamn beräknas ett underskott beroende på ett nytt avtal med Ulricehamn om IT-tjänster. Medborgarservice och processtöd och ekonomioch personalfunktionerna visar alla överskott beroende på vakanser och sjukfrånvaro. Ett nytt samverkansavtal med Ulricehamn håller på att tas fram som ska gälla från Under 2015 finns en tillfällig uppgörelse om kostnadsfördelningen där Tranemo ska stå för 36% av IT-enhetens s totala kostnader och Ulricehamn för 64%. I budgeten för 2015 avsattes 0,8 mnkr extra för att täcka in ökade kostnader i samband med ny fördelningsnyckel. I den här prognosen är bedömningen att 0,6 mnkr ytterligare behöver avsättas. Personalfunktionen har under året haft vakanser och sjukskrivningar men i nuläget är man fullbemannade. Ekonomiskt bedöms funktionen få ett ekonomiskt överskott på 0,4 mnkr för helåret Ekonomifunktionen har haft vakans på en ekonom under början av året. Funktionen räknar med ett budgetöverskott på 0,3 mnkr. Medborgarservice och processtöd beräknar också ett överskott med 0,2 mnkr beroende på sjukskrivningar på funktionen. Åtgärder Servicesektionen prognosticerar ett budgetöverskott för 2016 på 0,2 mnkr. Inga åtgärder behöver er vidtas. Uppföljning av KF/KS prioriterade resultatmål Verksamheten ska vara tillgänglig och erbjuda bredd, kvalitet och mångfald utifrån invånarnas behov. Kommer uppfyllas/är uppfyllt Prognos måluppfyllelse Målet kommer att uppnås Kommentar Medvetet arbete pågår för att korta svarstider i kommunens växel samt för att ge medborgare svar med god kvalitet, då det ställs frågor via telefon. Åtgärder/Aktiviteter för fortsatt utveckling Utökad informationsbank i växeln om medarbetarnas an- svarsområden och kompetens ger bättre underlag för en god service i växeln. Arbetet påbörjas under hösten i samarbete med kommunens verksamheter efter att växeln uppgraderats och integrerats med personalsystemet. Alla som kommer i kontakt med kommunen ska uppleva att han/hon får ett gott bemötande, bra service, snabb och korrekt handläggning Kommer uppfyllas/är uppfyllt Prognos måluppfyllelse Målet kommer uppnås Kommentar Ambitionen om utlämnande av offentlig handling senast 2 dagar efter att begäran inkommit är känd på funktionen och rutiner utvecklade. Diariesystemet Lex är funktionellt och underlättar arbetet. Sektionen har höga krav på ett gott bemötande i alla sammanhang, när vi svarar i telefon eller möter besökare eller på annat sätt representerar kommunen. Åtgärder/Aktiviteter för fortsatt utveckling Funktionen har under sommaren identifierat svagheter i diarieföringen generellt i kommunen. Kommunens registratorer bedömer inkomna handlingar på olika sätt vilket utgör en risk att handlingar som inkommer till kommunen inte registreras och flödas rätt. Arbete för att säkerställa kompetens, rutiner och processer runt registrering planeras och påbörjas. Samtal om vikten av ett gott bemötande tas regelbundet upp på arbetsplatsträffar. Medborgarens möjligheter till inflytande, delaktighet och möjlighet att påverka ska öka. Hon/han ska känna att hon/han blir lyssnad på. Kommer uppfyllas/är uppfyllt Prognos måluppfyllelse: Målet kommer att uppnås Kommentar: Under hösten 2015 påbörjas arbetet med att se över rutiner, struktur och verksamhetssystem för en optimal synpunktshantering avseende mottagande och svar på synpunkter, men framför allt med fokus på hur inkomna synpunkter kan användas som underlag för verksamhetsförbättring. Modulen som visar inkomna motioner, medborgarförslag och uppdrag till förvaltningen är färdigbyggd i Stratsys och är synlig för både tjänstemän och politiker (i politikermenyn). Arbetet med att registrera och följa upp inkomna ärenden på tjänstemannaberedning i modulen har påbörerbjuda e-tjänster i samverkan med Boråsregionen går fortsatt långsamt, under jats. Utvecklingen av att sommaren 15

88 Tranemo kommun Budget- och verksamhetsuppföljning Verksamhetsberättelser inget arbete kring detta. Medborgardialoger tillrättaläggs via funktionen och genomförs tillsammans med beredningarna. Under sommaren har Medborgareservice och Processtöd organiserat och genomfört en enkät där kommunens invånare har fått svara på vad de tycker om kommunens verksamheter, dess tillgänglighet och bemötandet från personalen. Medborgarna hade möjlighet att svara på frågorna i Limmared, Länghem och Tranemo tätort samt på kommunens hemsida och vi fick ett högt svarsantal. Många lämnade också kompletterande kommentarer kring frågeställningarna som är av stort värde för vidare utveckling av kommunens verksamheter Åtgärder/Aktiviteter för fortsatt utveckling Samverkan mellan Medborgarservice och Processtöd och samtliga sektioner i form av både diskussioner och utbildningsinsatser för en samsyn kring synpunkters värde för organisationens utveckling. Exponering av modulen "Motioner, medborgarförslag och uppdrag" via kommunens nya hemsida så snart den lanseras. Sammanfattning Sammanfattande resultat Sektionens bedömning är att de prioriterade målen kommer att nås med en ekonomi i balans. Sammanfattande analys Sektionens målarbete mot kommunens medborgare genomförs i funktionen för medborgarservice och processstöd. Samtliga tre prioriterade resultatmål som sektionen omfattas av beräknas att uppnås. Funktionen för medborgarservice och processtöd har under det senaste året fått en mycket god motivation och effektivitet i personalens sätt att arbeta, dels genom framgångsrika nyrekryteringar men också genom att aktivt ha arbetat med att omfördela arbetsuppgifter inom funktionen så att varje medarbetare känner motivation och arbetsglädje. Detta har varit en förutsättning för den goda måluppfyllelse som förväntas under Det pågående arbetet med synpunktshanteringen med fokus på hur inkomna synpunkter kan användas som underlag för verksamhetsförbättring och implementering av ärendehanteringsboken är nycklar för att måluppfyllelse ska nås under Likaså att synliggöra motioner, medborgarförslag och beslut och vad som händer med besluten i förvaltningen är viktiga saker för att nå måluppfyllelsen. Sammanfattning av åtgärder för att nå de prioriterade resultatmålen med en budget i balans Pågående åtgärder är: Översyn av rutiner, struktur och verksamhetssystem för en optimal synpunktshantering avseende mottagande och svar på synpunkter, men framför allt med fokus på hur inkomna synpunkter kan användas som underlag för verksamhetsförbättring. Utöka informationsbanken i växeln med medarbetarnas ansvarsområden och kompetens för att ge bättre underlag för en god service i växeln. Arbete för att säkerställa kompetens, rutiner och processer runt registrering av ärenden. Samverkan mellan Medborgarservice och Processtöd och samtliga sektioner i form av både diskussioner och utbildningsinsatser för en samsyn kring synpunkters värde för organisationens utveckling. Exponering av modulen "Motioner, medborgarförslag och uppdrag" via kommunens nya hemsida så snart den lanseras. Genom dessa åtgärder förväntas sektionens samtliga tre prioriterade resultatmål att uppnås med en ekonomi i balans. 16

89 Tranemo kommun Budget- och verksamhetsuppföljning Verksamhetsberättelser NÄRINGSLIV- OCH STRATEGISEKTION Ekonomiskt utfall och större avvikelser, mnkr Budget Prognos Resultat Summa drift -18,9-17,4 1,5 Summa investeringar -0,1 0,00 0,1 Sektionen prognostiserar ett överskott med 1,5 mnkr vid årets slut. 0,2 mnkr avser lön för planarkitekt. Vi har i samverkan med Svenljunga kommun köpt en dag i veckan från deras planarkitekt för att upprätthålla planarbetet i kom- munen. 0,1 mnkr avser budget för e-tjänster men dessa kommer inte införlivas under 2015 då arbetet med hemsi- dan har förskjutits på grund av sen leverans från leveranmnkr avser medel för planarbete. På grund av rå- dande personalsituation har inte den budgeterade ramen använts fullt ut för utveckling av nya planer. 0,2 mnkr tör. 0,5 avser marknadsföringsåtgärder. Arbetet med den grafiska profilen/slogan har färdigställts efter sommaren och implementeringen av vision och slogan kommer påbörjas till hösten i samband med framtagandet av en övergripande kommunikationsstrategi, kostnaderna kommer således uppkomma under ,2 mnkr avser medel för näringsliv. Sektionschef tillika näringslivchef har under året fokuserat på organisationsförändringen som skett och chefsbytet på sektionen som lett till lägre prioriteringar i näringslivsarbetet. Sektionen har under året haft 3 vikarier samt att tjänsten som EU-samordnare har varit vakantsatt under året enligt budgetbeslut inför För samverkansnämnderna avseende bygg-- och miljö samt arbetsmarknad prognostiserar vi ett nollresultat. Åtgärder Sektionen visar överskott i förhållande till budget ram så inga åtgärder vidtas. Uppföljning av KF/KS prioriterade resultatmål Verksamheten ska vara tillgänglig och erbjuda bredd, kvalitet och mångfald utifrån invånarnas behov. Kommer uppfyllas/är uppfyllt Prognos måluppfyllelse Målet kommer uppfyllas/delvis uppfyllas. Kommentar Möjlighet till att ansöka om folkhälsobidrag har getts och två av tre har beviljats enligt uppsatta kriterier. Kommunen arbetar aktivt för att kollektivtrafiken ska stanna på fler platser för att öka tillgängligheten. Ett projekt har startats för att ser över de nyanländas situation och möjlighet till kollektivtrafik. Ett arbete kring säkerhet vid skolskjuts och en hög service har införts. Inventering av skolskjutshåll- platser har skett och en broschyr kring säkerhet har skickats till föräldrar. Det gemensamma arbetet med Svenljunga 17 kommun har ytterligare förstärkts. Det finns en gemensam sida på vastsverige.com, Facebook samt en ny besöksguide. Den gemensamma turiststrategi som arbetas fram förvänunder hösten. Försköningsbidrag tas vara klar för beslut har delats ut om 180 tkr. Arbetet med ny hemsida som också är responsive pågår och förväntas vara klar till årsskiftet. Följare på Facebook har ökat med 64% sedan maj, nu över 700 st. Åtgärder/Aktiviteter för fortsatt utveckling En handlingsplan över skolskjutsplaneringen kommer att tas fram för att förbättra planeringen inför nästa gång. När turismstrategin är beslutat kommer arbetet med att ta fram en handlingsplan påbörjas. Kommunikatörerna har skapat ett nätverk med redaktörer från alla verksamheterna för att få en mer levande och aktuell information på hemsidan. Ge alla medborgare förutsättningar att leva ett bra liv. Kommer delvis uppfyllas/är delvis uppfylld Prognos måluppfyllelse Målet kommer delvis uppfyllas. Kommentar Alla aktiviteter som planerats kommer inte kunna genomföras under året, två av tre planerade föräldrastödsutbildningar genomförs. Kollektivtrafik är en viktig fråga för kommunen och vi deltar i dialog med Västtrafik och VGR, vi är med i delregionalt kollektivtrafikråd och har nätverk på tjänstemannanivå. Kommunen försöker se lösningar för att anpassa skolskjutsen i den mån det går efter föräldrar och barns behov utifrån de antagna skolskjutsreglerna. Försköningsmedel om 180 tkr har delats ut till samhällsföreningar som sökt för att försköna omgivningen. Kommunen tillhandahåller juridisk vägledning och förbyggande arbete genom konsumentvägledning. Åtgärder/Aktiviteter för fortsatt utveckling Genom att tycka till om trafikförsörjningsprogrammet som är det t styrande dokumentet för kollektivtrafikens utveckling kan vi vara med och driva arbetet framåt. En handlingsplan kommer tas fram för fortsatt utveckling av skolskjutsplanering inför nästa gång. Alla som kommer i kontakt med kommunen ska uppleva att han/hon får ett gott bemötande, bra service, snabb och korrekt handläggning Kommer uppfyllas/är uppfyllt Prognos måluppfyllelse Målet kommer delvis att uppfyllas.

90 Tranemo kommun Budget- och verksamhetsuppföljning Verksamhetsberättelser Kommentar Alla hänvisar sin e-post vid frånvaro under längre tid och om möjligt hänvisar till en kollega. Svårigheten att vara tillgänglig är specialistuppdragen som var och en har i sin tjänst. Tydligt intalade röstmeddelanden på telefonen vid längre frånvaro och snabb återuppringning vid kortare frånvaro. Vi arbetar ständigt med vårt bemötande och har genomgående ett kundperspektiv. Åtgärder/Aktiviteter för fortsatt utveckling Fortsätta dialogen om hur vi hanterar ett korrekt och bra bemötande i svåra situationer även där mottagaren fått negativa besked. Fortsätta med omvärldsbevakning och bibehålla en hög kompetensnivå. Tranemo kommun kännetecknas av god miljö och ett hållbart samhälle i alla avseenden. Kommer delvis uppfyllas/är delvis uppfylld Prognos måluppfyllelse Målet kommer delvis att uppnås. Kommentar Hållbarhetsaspekter tas i samtliga detaljplaner. Under 2014 genomfördes ca 280 miljoner resor med kollektivtrafik i regionen. För att nå fördubblingsmålet så har trafikförsörjningsprogrammet angett att målet för 2014 bör vara ca 290 miljoner resor. Tranemo kommun har årligen dialog med Västtrafik i syfte att utveckla kollektivtrafiken. Kommunen ges möjlighet att beskriva utbyggnadsplaner och samhällsförändringar som kan påverka kollektivtrafiken. Utöver detta ges kommunen möjlighet att påverka utformandet av trafikförsörjningsprogrammet som styr utvecklingen av kollektivtrafiken. Det är med dessa två verktyg som kommunen kan påverka kollektivtrafikens utveckling. God kemisk och ekologisk status påverkas av försurning, övergödning, vandringshinder och miljögifter. Vi når ph målen i alla vattenförekomster utan 3, då ingen kalkning sker där. Inga vattenförekomster når målet god ekologisk status då vandringshinder förhindrar främst fiskar att röra sig mellan vattendragen. Halten kvicksilver är fortfarande höga i samtliga vattenförekomster. Åtgärder/Aktiviteter för fortsatt utveckling Tranemo kommun vill aktivt arbeta för att flera skall resa kollektivt. I resultatmålet god ekologisk och kemisk status i kommunens mark, vattendrag och sjöar saknar kommunen saknar möjlighet att påverka alla faktorer som sammantaget gör att God status uppnås. Kommunen kan följa upp vattenkvalitén i Musån som är en av de okalkade vattenförekomsterna samt kan göra en översyn över ev vandringshinder på kommunens egen mark. Målet bör formuleras om då det är svårt att under överskådligt tid kunna nå det. Resultatmålet att naturen i kommunen är en viktig och attraktiv tillgång, Naturvårdsplanen är under behandling och avses klar januari Trenden att långa tjänsteresor blir färre håller i sig och de resor med poolbil minskar mest. Cykelplanen som sträcker sig till 2020 kommer utvärderas under hösten i samarbete med tekniska sektionen. Medborgarens möjligheter till inflytande, delaktighet och möjlighet att påverka ska öka. Hon/han ska känna att hon/han blir lyssnad på. Kommer uppfyllas/är uppfyllt Prognos måluppfyllelse Målet kommer uppnås. Kommentar Genom att arrangera mötesplatser, föreläsningar, information samt öppna upp digitala forum som facebook skapar vi möjligheter för dialog och delaktighet. Detta avser både enskilda medborgare, föreningsliv och näringsliv. Politi- kerluncher luncher genomförs som planerat och ger unga möjligheter att framföra sina åsikter. Vid skolskjutsplanering ges föräldrar alltid möjlighet att tycka till om hållplatsplacering. Tillsammans med Svenljunga har Tranemo kommun under våren bjudit in aktörer till handledning i det nätbaserade verktyget Basetool. Tjänstemän och sä- songsanställd personal har aktivt stöttat aktörer under högsäsong för att nå ut med evenemang samt översätta basetoolblad till tyska. Försköningsmedel och utvecklingsbidrag har beviljats och delats ut till samhällsföreningar. Åtgärder/Aktiviteter för fortsatt utveckling Fortsätta utveckla dialog och öppna upp verksamheterna via sociala medier. Ta fram en handlingsplan för skolskjutsplanering för att förbättra ytterligare. Vi kommer fortsättningsvis att erbjuda handledning för aktörer inom besöksnäringen. Sammanfattning Sammanfattande resultat Målen kommer helt/delvis att uppnås med budget i balans. De bidrag som sektionen hanterar för att medborgare/föreningar ska kunna känna sig delaktiga och få stöd i drivkraften att förverkliga initiativ i kommunen har delats ut enligt uppsatta kriterier. Ett stort arbete kring skolskjuts och trafiksäkerhet har startats och pågår. Samverkan kring turismfrågor med Svenljunga kommun har stärkts och lett till samordningseffekter med gemensam sida på västsverige.com och Facebook samt en ny besöksguide. Arbetet med ny hemsida som också är responsive pågår och förväntas vara klar till årsskiftet. E-tjänst för bygglovsansökan har införts på hemsidan. Arbetet med folkhälsa har skett ge- nom föräldrastödsutbildningar samt en planerad Äldremässa i oktober. Vi arbetar kontinuerligt med tillgängligheten och bemötande per telefon och e-post. Kommunen har 18

91 Tranemo kommun Budget- och verksamhetsuppföljning Verksamhetsberättelser beviljats medel för ett projekt med syfte att se över de nyanländas situation och möjlighet till kollektivtrafik. Tranemo kommun har årligen dialog med Västtrafik i syfte att utveckla kollektivtrafiken. Kommunen ges möjlighet att beskriva utbyggnadsplaner och samhällsförändringar som kan påverka kollektivtrafiken. Utöver detta ges kommunen möjlighet att påverka utformandet av trafikförsörjningsprogrammet som styr utvecklingen av kollektivtrafiken. Det är med dessa två verktyg som kommunen kan påverka kollektivtrafikens utveckling. God kemisk och ekologisk status påverkas av försurning, övergödning, vandringshinder och miljögifter. Vi når ph-målen i alla vattenförekomster utan 3, då ingen kalkning sker där. Inga vattenförekomster når målet god ekologisk status då vandringshinder förhindrar främst fiskar att röra sig mellan vattendragen. Halten kvicksilver är fortfarande höga i samtliga vattenförekomster. Genom att arrangera mötesplatser, föreläsningar, information samt öppna upp digitala forum som facebook skapar vi möjligheter för dialog och delaktighet. Detta avser både enskilda medborgare, föreningsliv och näringsliv. Politikerluncher luncher genomförs som planerat och ger unga möjligheter att framföra sina åsikter. Försköningsmedel och utvecklingsbidrag har beviljats och delats ut till samhällsföreningar. Sammanfattande analys Sektionen har under året haft hög arbetsbelastning på grund av flera föräldraledigheter och en ny organisation. Dock har arbetet upprätthållits då många projekt påbörjades under Sektionen har prioriterat tillgänglighet, genom arbetet med en ny hemsida, grafisk profil samt en plan på hur dessa ska implementeras framöver. Mycket av året har handlat om strategisk planering framöver, och hur vi ska arbeta för att nå målen med bästa resultat. Många av de strategiska områdena som hanterats ger inte resultat under innevarande år, exempelvis vindkraft, fiber och industriområden, men nära dialog förs med Länsstyrelsen, Trafikverket och andra berörda parter. Näringslivsfrågorna har på grund av nuvarande arbetsbelastning inte utvecklats men upprätthållits genom fortsatt aktiviteter utifrån tidigare års planering. Samordning med fiberföreningar har skett och en plan för framtida samarbete är pågående. Sammanfattning av åtgärder för att nå de prioriterade resultatmålen med en budget i balans Under 2016 kommer sektionen vara fullt bemannade och organisationen mer inarbetat. Flera delar av det strategiska arbetet som skett under året förväntas ge faktiska resultat under Överskottet mot ram som prognostiseras under 2015 beror i stora delar på långa ledtider och det innebär att kostnaderna uppstår kommande år. 19

92 Tranemo kommun Budget- och verksamhetsuppföljning Verksamhetsberättelser LÄRANDESEKTION Ekonomiskt utfall och större avvikelser, mnkr Budget Prognos Summa drift 253,8 254,8-1,0 Gymnasium 56,7 56,3 0,4 Förskola, grundskola. särskola 150,4 152,4-2,0 Kultur och fritid 15,5 15,1 0,4 Övergripande verksamheter 31,1 31,0 0,1 Summa investeringar 6,2 5,2 1,0 Sammantaget redovisar Lärandesektionen ett underskott på ca 1 mnkr från att vid T1 har lämnat en prognos om ett förväntat överskott. Det som tynger är grundskola och förskola. Enskilda insatser kring barns behov och små enheters bemanning är de största orsakerna. Sammantaget redovisar de ett underskott på närmare 2 mnkr. Det som förbättrar resultatet är positiva siffror från kultur och fritid samt gymnasiet och den övergipande verksamheten. Inom sektionen finns några specifika verksamheter som visar större budgetavvikelser. Bidragen till enskilda förskolor och pedagogisk omsorg beräknas överstiga budget med 0,7 mnkr. Det finns ett stort tryck på flera av dessa verksamheter. Både antal barn och antal tillsynstimmar är högre än tidigare år. Inom gymna- siets verksamhetsområde finns det större budgetavvikelser avseende interkommunal ersättning för gymnasieutbildning och komvuxutbildning. Prognosen avseende interkommunal ersättning för gymnasieelever i andra skolor beräknas resultera i ett budgetöverskott på ca 1,2 mnkr. Detta är ett tecken på att Tranemo Gymnasieskola lyckats med att attrahera fler elever. Behovet av vuxenutbildning ökar i hög takt. Endast under vt-15 har kostnaderna uppgått till ca 1,5 mnkr i IKE. Be- räknad årsprognos för 2015 uppgår till 3,0 mnkr vilket innebär ett budgetunderskott på 1,3 mnkr. Åtgärder Allmän återhållsamhet och restriktivitet kommer att råda på sektionen för att försöka balansera ett nollresultat. Uppföljning av KF/KS prioriterade resultatmål Verksamheten ska vara tillgänglig och erbjuda bredd, kvalitet och mångfald utifrån invånarnas behov. Kommer uppfyllas/är uppfyllt Måluppfyllelse Resultat Kulturskolan arrangerar många föreställningar, utställningar, konserter, informationsmöten, öppet hus och Globalfestivalen. Tillsammans med bibliotekets alla aktiviteter och projekt med det gemensamma allmänkulturella uppdraget som båda verksamheterna arbetar med erbjuder de 20 en fantastisk palett av bredd och mångfald. Tillsammans erbjuder de aktiviteter för alla åldrar och målgrupper med genomgående hög kvalitet. Åtgärder/Aktiviteter för fortsatt utveckling Utveckla samordningen av det allmänkulturella uppdraget. Verksamhet i nationell toppklass för barn och ungdomar i förskola och skola Kommer delvis uppfyllas/är delvis uppfylld Lärandesektionen håller just nu på att arbeta med en genomgripande kvalitetsanalys för resultatet för läsåret 14/15. En kort sammanfattning lyder: Åk 3 Bättre resultat i både svenska och matematik i ämnesproven Åk % av eleverna uppnår kravnivån i ämnesproven 100% i biologi och h geografi Bättre meritvärden på samtliga skolor Åk 9 Bättre resultat i engelska och svenska % av eleverna får ett godkänt provbetyg i samtliga ämnesprov utom matematik (83 %) Bättre meritvärden jämfört med läsåret 13/14 Stora skillnader mellan flickors och pojkars meritvärden och skillnaden har ökat Behörigheten till gymnasiet är fortfarande låg (79,6 % är behöriga till yrkesprogram och har ökat något sedan 13/14) Gymnasiet Det genomsnittliga slutbetyget har sjunkit Behörigheten till högskolestudier studier har minskat i de högskoleförberedande programmen till 88 %. Kommentar Lärandesektionen håller just nu på med analysen av resultaten från läsåret 14/15. Ett led i detta är att utifrån analysen planera in åtgärder för fortsatt utveckling. Detta beräknas vara helt klart under september månad och nedanstående åtgärder kommer ev. att kompletteras. Åtgärder för fortsatt utveckling Vi har svårt att nå pojkarna i framförallt åk 6-9 samt gymnasiet och vi behöver i större utsträckning anpas- sa/utveckla undervisningen så att den i högre utsträckning når samtliga elever. Lärandet sker via språket och i takt med ett större antal

93 Tranemo kommun Budget- och verksamhetsuppföljning Verksamhetsberättelser elever med ett annat förstaspråk än svenska kräver det mer studiehandledning och utvecklat modersmålstöd och språkligt stöd i samtliga teoretiska ämnen. Detta tillsammans med nedanstående gemensamma ut- vecklingsområden kommer att bidra till högre måluppfyloch kommunikationsteknik (IKT) lelse. - Information- - Utvecklad elevhälsa - Matematiklyftet - Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Ge alla medborgare förutsättningar att leva ett bra liv. Kommer delvis uppfyllas/är delvis uppfylld Kommentar Lärandesektionens Elevhälsoplan är i grunden ett värdegrundsdokument. Skolans kompensoriska uppdrag är ett av våra viktigaste uppdrag. Verksamheten ska ge alla elever förutsättningar att lyckas så långt det bara går med sina förutsättningar. Lärandesektionens verksamhetsplan är också ett dokument som ger en riktning åt vart vi skall och hur detta ska ske. Om vi lyckas med att skapa en skola i nationell toppklass med stöd av ett rikt kultur och föreningsliv kommer det finnas goda förutsättningar att nå målet. Alla som kommer i kontakt med kommunen ska uppleva att han/hon får ett gott bemötande, bra service, snabb och korrekt handläggning Kommer uppfyllas/är uppfyllt Skola Bemötandet generellt ligger på en hög nivå. I SKL mjuka värden 2014 låg resultatet i årskurs 8 på plats 1 i Sverige och för årskurs 5 plats 18. Andra aktörer och myndighets- utövare ger likaså återkoppling om en upplevelse av gott bemötande i Tranemo. Kultur och fritid I tidigare mätningar som biblioteket genomfört med besökare upplever 98% ha blivits väl bemötta. Vad det gäller Kulturskolans enkäter som rör trivsel, trygghet och bemöpå dessa frågor. tande har 100% svarat positivt Prognos måluppfyllelse Inom verksamheten finns handläggningsärenden inom förskolan, kulturskolan, föreningsbidrag, bibliotek etc. Denna hantering flyter på bra. Enkäter och dialog visar också att nöjdheten är hög. Kommentar Som någon form m av samlingsfråga som binder ihop en helhet där verksamheten frågar om trivseln är andelen positiva svar: Förälder i förskolan 98 % Elev i skolan 94 % Förälder i skolan 93 % Medborgarens möjligheter till inflytande, delaktighet och möjlighet att påverka ska öka. Hon/han ska känna att hon/han blir lyssnad på. Kommer uppfyllas/är uppfyllt Prognos måluppfyllelse Med de enkäter, brukarråd, elevråd, trivselmätningar etc. som görs är Lärandesektionens helhetsbedömning att denfinns och tas till vara på. na möjligheten Kommentar I den föräldraenkät som ställs till föräldrar med barn i förskolan ställs en fråga om -"Dialog mellan förälder och förskola är bra". På denna fråga ställer sig 95 % positiva till påståendet. Till eleverna ställs följande fråga -"Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter". På denna fråga ger 84 % av eleverna ett positivt svar. Åtgärder/Aktiviteter för fortsatt utveckling Med den digitaliseringsprocess som verksamheterna går igenom tack vare IKT satsningen kommer det att finnas fler möjlighet till kommunikation. All verksamhet från förskolan upp till gymnasiet kommer erbjuda kommunikationslösningar via plattformar där man som vårdnadshavare får tillgång till pedagogisk dokumentation, schema, medde- landefunktioner, övrig information mm. Fritidsgårdarna jobbar enligt en modell för att öka delaktigheten för de ungdomar som finns i verksamheten. Sammanfattning Sammanfattande resultat Vid uppföljning av T1 prognostiserade Lärandesektionen ett bättre resultat avseende utgångsvärdet i åk 9 och så blev fallet. Sett över tid så mellan 2002 och 2012 låg utgångsvärdet i åk 9 stabilt lågt. Meritvärde och behörighet har legat högre i tre år med en topp 2013 för att falla tillbaks 2014 öka 2015 men ändock på markant bättre nivåer än 2012 och tidigare år. Låg och mellanstadie presterar fortsatt på en hög nivå gymnasiet likaså men har fallit tillbaks vad det gäller meritvärde. Kultur och fritids verksamheter är sammantaget verksamheter som har goda resultat från sina enkätundersökningar mm. Dock har inga nya mätningar gjorts under perioden. 21

94 Tranemo kommun Budget- och verksamhetsuppföljning Verksamhetsberättelser Sammanfattande analys Lärandesektionen jobbar i skrivande stund med att sammanställa en omfattande kvalitetsanalys gällande alla verksamheter för verksamhetsåret 2014/2015 och återkommer med resultatet av denna under hösten. Sammanfattning av åtgärder för att nå de prioriterade resultatmålen med en budget i balans Lärandesektionen jobbar vidare enligt plan med målet om skola i nationell toppklass 2018 och med de sedan tidigare beslutade utvecklingsområdena. Nyckeltal Prognos 2015 Utfall 2014 Utfall 2013 Grundskolan Antal elever i grundskolan Total bruttokostnad/grundskoleelev (kr) Gymnasieskolan Antal elever i gymnasieutbildning, ungdomsgymnasiet Antal elever i Tranemo gymnasieskola Total kostnad per ungdomselev i kr Förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg Antal inskrivna barn i förskolan, 15 okt Bruttokostnad per barn i förskolan i kr Antal inskrivna barn i fritidshem, 15 okt Bruttokostnad per barn i fritidshem i kr Antal barn i enskilda förskolor Bidrag per barn till enskilda förskolor (kr) Antal barn i enskild pedagogisk verksamhet (familjedaghem) Bruttokostnad per barn i enskild pedagogisk verksamhet (kr) Alla elev- och barnantal gäller prognos 15/

95 Tranemo kommun Budget- och verksamhetsuppföljning Verksamhetsberättelser OMSORGSSEKTION Ekonomiskt utfall och större avvikelser, mnkr Budget Prognos Resultat Summa drift 225,1 228,0-2,9 Gemensam verksamhet omsorg 11,3 10,9 0,4 Vård- och omsorg 122,2 124,1-1,9 Funktionsnedsättning och socialt stöd 58,7 58,7 0,0 Myndighetsfunktion 32,9 34,3-1,4 Summa investeringar 2,7 2,2 0,5 Efter årets andra tertial är helårsprognosen för omsorgssektionen en negativ budgetavvikelse med -2,9 mnkr. I huvudsak beror det förväntade underskottet på höga kostnader för familjehemsplaceringar samt hemtjänstpersonal. Sektionens gemensamma verksamhet beräknas redovisa ett budgetöverskott med 0,4 mnkr. Under året har TES, ett planeringsverktyg inom hemtjänsten, implementerats i ett av hemtjänstområdena. Kostnaderna för TES har budgeterats på helårsbasis, men har enbart bekostat verksamheten från och med april. Överskottet beror även på att tjänsten som sektionschef har varit vakant under årets första tertial. Helårsprognosen för vård och omsorg är ett underskott jämfört med budget med -1,9 mnkr. I huvudsak är det personalkostnader inom hemtjänsten som är högre än budgeterat, motsvarande drygt fyra årsarbetare. Hemtjänstavgifterna minskar samtidigt som beställd tid ökar, vilket ger en förklaring till en del av underskottet. Den främsta orsaken är dock en för lågt satt personalbudget. Antal budgeterade årsarbetare har beräknats utifrån ett antagande om att hemtjänstpersonalen lägger 73 % av tiden hos brukarna och resterande tid på dokumentation, transport samt övrig så kallad kringtid. Vid införandet av TES i ett av hemtjänstområdena har det dock visat sig att brukartiden ligger något lägre än budgeterat. Än är det dock för tidigt att utläsa en genomsnittlig brukartid ur systemet. Målet på sikt är att öka tiden som hemtjänstpersonalen lägger hos brukaren. Underskottet inom vård och omsorg beror även på att ett av kommunens demensboenden har bemannats upp med nattpersonal på grund av ett ökat vårdbehov. Från och med juli i år och kommer den utökade nattbemanningen emellertid att finansieras med statliga stimulansmedel, vilket ger ett något lägre underskott för kommunen än förväntat. Bidraget syftar till att öka bemanningen inom den av kommunen finansierade vården och omsorgen av äldre, med ett mål om att ge ökad trygghet och kvalitet hos brukaren. Kommunens vård- och omsorgsboenden förväntas istället redovisa en positiv budgetavvikelse, trots ökade kostnader för ett inbrott på Gudarpsgården som skett under våren. Tillfälligt har två av kommunens vård- och omsorgsboenden haft en något lägre bemanning än vad som har budgeterats. Funktionsnedsättning och socialt stöd prognostiseras redovisa ett resultat i enlighet med budget. Ökad vårdtyngd hos flera av kommunens gruppbostäder enligt LSS ger ett visst underskott. Likaså har kostnader för personlig assistans till våra externa utförare blivit högre än beräknat, då vi under året har fått ett utökat ärende samt en tillfällig ökning av antalet timmar under sommaren. Underskottet möts dock upp av överskott på grund av en vakant fältassistent samt högre intäkter för fritidstillsyn än beräknat. Prognosen för myndighetsfunktion är, utifrån en nulägesanalys, ett underskott jämfört med budget med -1,4 mnkr. Underskottet har påverkats i positiv riktning av en engångsintäkt på 1,3 mnkr till följd av ett överskott för outnyttjade medel avseende samverkan med BREC (Boråsregionens etableringscenter). Inom myndighetsfunktion syns framförallt ökade kostnader för familjehemsvård, vilket beror på ett ökande antal vårddygn samt en högre genomsnittlig dygnsavgift än föregående år. Fyra barn har under året varit placerade i konsulentstödda familjehem, vilket resulterar i en betydligt högre dygnsavgift än för den familjehemsvård som bedrivs i egen regi. Två av placeringarna avslutades dock i februari. Kostnaderna för placeringar enligt SoL och LSS är också betydligt högre än budgeterat, men påverkas positivt av ett bidrag från Migrationsverket på närmare 1,6 mnkr som avser placeringskostnader från föregående år. Resultatet för försörjningsstödet ser istället ut att bli positivt jämfört med såväl årets budget som föregående års utfall. Vi ser ett minskat antal hushåll i år jämfört med motsvarande period föregående år samtidigt som den genomsnittliga månadskostnaden per hushåll minskar. Åtgärder I syfte att närma sig en budget i balans har vissa åtgärder redan vidtagits inom omsorgssektionen. Åtgärder som har vidtagits eller kommer att vidtas under året är följande: Som möjliga åtgärder för att minska fortsatt ökade kostnader för institutionsvård och familjehemsplaceringar skall alternativa lösningar ses över och beaktas tillsammans med samverkande organisationer och myndigheter som skola samt hälsooch sjukvård. Avseende underskottet för hemtjänsten pågår analys av hemtjänstens kostnader, där införande av planeringssystem skett stegvis. När alla kommunens hemtjänstgrupper använder TES som planeringssystem kommer det att underlätta planering och uppföljning. Antal inskrivna i hemsjukvården ökar och kräver mer resurser. En översyn av uppdrag och ansvar utifrån kommunens hälso- och sjukvårdsansvarkan leda till ett annat resultat alternativt en ökad förståelse för vad som behöver utföras. Underskottet för nattpersonal på ett av kommunens demensboenden kan härledas till en lågt budgeterad grundbemanning. Eventuellt kom- 23

96 Tranemo kommun Budget- och verksamhetsuppföljning Verksamhetsberättelser mande föreskrift/lagförslag kan komma att påverka grundbemanningen även fortsättningsvis, för att säkerställa en trygg och individanpassad om- sorg. Genom tillfälliga statliga stimulansmedel finansieras den utökade nattbemanning delvis un- der 2015 samt för åren Stimulansmedlen är avsedda för att öka bemanningen inom den av kommunen finansierade vården och omsorgen om äldre, för att skapa ökad trygghet och kvalitet för den enskilde. Uppföljning av KF/KS prioriterade resultatmål Verksamheten ska vara tillgänglig och erbjuda bredd, kvalitet och mångfald utifrån invånarnas behov. Kommer uppfyllas/är uppfyllt Kvalitetsregister medverkar till utvecklandet av nya ar- betssätt, vilka ökar möjligheten för bästa möjliga vård. Inför 2016 är målsättningen att i större utsträckning användels för att mäta måluppfyllelsen samt i ett fortsatt förbättringsarbete för brukarna. da data från kvalitetsregistren, BPSD, Palliativregister och Senior alert används i delar av omsorgssektionens verksamheter. Tanken med de olika kvalitetsregistren är att skapa en systematik för det förebyggande arbetet. Ge alla medborgare förutsättningar att leva ett bra liv. Kommer delvis uppfyllas/är delvis uppfylld En del i att ge alla medborgare förutsättningar i att leva ett bra liv är att ha egen försörjning. I Tranemo kommun sker en minskning av antal personer som uppbär försörjningsär beroende på hur arbetsmarknaden ser ut. stöd och det Påverkande faktor har varit den förstärkning av socialseksom gjordes efter politiskt beslut i slutet av Bibehållen bemanning av socialsekreterare som arbetar reterare med försörjningsstöd är viktigt samt fortsatt samverkan internt och externt med samtliga aktörer för arbetsmarknadsfrågor. Alla som kommer i kontakt med kommunen ska uppleva att han/hon får ett gott bemötande, bra service, snabb och korrekt handläggning Kommer delvis uppfyllas/är delvis uppfylld Måluppfyllelse 2014 visar på gott bemötande inom sektioarbete sker genom värdegrundsarbete, nen. Ett fortsatt fokus på brukardelaktighet och inflytande som kan ge en fortsatt positiv utveckling. Inom myndighetsfunktionen har under våren skett stora förändringar och nya medarbetare har rekryterats. Service- nivå och handläggningstider har inte varit på en önskad nivå. För att minska utredningstider, verkställighetstider och öka servicenivån så pågår ett fortsatt arbete med att genomföra processkartläggning, översyn av rutiner och arbetssätt. Detta för att säkerhetsställa att alla som möter omsorgssektionen får ett gott bemötande och en bra service samt en säker handläggning Medborgarens möjligheter till inflytande, delaktighet och möjlighet att påverka ska öka. Hon/han ska känna att hon/han blir lyssnad på. Kommer delvis uppfyllas/är delvis uppfylld För att öka möjligheten till inflytande och delaktighet finns brukarråd/arbetsplatsträffar inom boende och daglig verksamhet. Vid dessa möten ges information om vad som pågår i verksamheten samt en möjlighet att påverka det som ska ske. Inom omsorgssektionen ska varje brukare ha en utsedd kontaktperson/stödperson som har till uppgift att lyssna in och ta del av brukarens synpunkter på vilket sätt insatsen ska ske. Fortsatt arbete sker med att ta fram former för att ta tillvara brukares synpunkter och önskemål i det dagliga arbetet som ska ligga till grund för att utveckla verksamheten vidare. Formerna för brukarråd ska utvecklas samt även utveckhur information ges till olika målgrupper, såsom ling av skriftligt, lättläst, ljud etc. Arbetet med att se över information på hemsidan kommer att påbörjas under hösten. Sammanfattning Sammanfattande resultat Kvalitetsregister medverkar till utvecklandet av nya ar- betssätt, vilka ökar möjligheten för bästa möjliga vård. Senior alert används som exempel i delar av omsorgssektionens verksamheter. Tanken med de olika kvalitetsregistren är att skapa en systematik för det förebyggande arbetet. Kommuninnevånarnas förutsättningar i att leva ett bra liv är att ha egen försörjning. I Tranemo kommun sker en minskning av antal personer som uppbär försörjningsstöd och det är beroende på hur arbetsmarknaden ser ut. Påverkande faktor har även varit prioritering med förstärkningen av socialsekreterare, som gjordes efter politiskt beslut i slutet av Uppföljning av målarbetet 2014 visar på gott bemötande inom sektionen. Fortsatt arbete sker genom värdegrundsarbete, fokus på brukardelaktighet och enskildas inflytande kan ge fortsatt positiv utveckling. Arbetet med att se över information på hemsidan kommer att påbörjas under hösten. Prognosticerat ekonomiskt resultat per andra tertialen är - 2,9 mnkr. 24

97 Tranemo kommun Budget- och verksamhetsuppföljning Verksamhetsberättelser Sammanfattande analys Det bedöms att verksamheten ej kommer att kunna uppnå budget i balans samt fullt ut nå upp till samtliga prioriterade resultatmål under innevarande budgetår. Anledning är ökat antal ärenden samt ökad omfattning av biståndsinsatser. Därutöver tillkommer svårigheter att rekrytera personal och som en följd av detta en ökad arbetsbelastning. Sammanfattning av åtgärder för att nå de prioriterade resultatmålen med en budget i balans För att nå budget i balans 2015 så krävs omfattande åtgärder i form av stora nedskärningar. Sektionen ser för närvarande inte att budget i balans kan uppnås men arbetet ska inriktas på att minska den negativa obalansen. Arbetet bör även fortsatt rikta sig mot att nå de prioriterade målen. Nyckeltal Hemtjänst Antal beställda hemtjänsttimmar Personlig assistans Antal ärenden, personlig assistans enl SFB Antal ärenden, personlig assistans enl LSS Försörjningsstöd Försörjningsstöd i genomsnitt/mån totalt Antal hushåll i genomsnitt/mån exkl flyktingar Genomsnittlig månadskostnad per hushåll, exkl flyktingar Antal hushåll i genomsnitt/mån, flyktingar Genomsnittlig månadskostnad per hushåll, flyktingar Familjehemsvård Utfall Utfall Utfall Antal vårddagar, barn Genomsnittlig dygnskostnad, barn 836 * 654 * 447 Antal vårddagar, vuxna Genomsnittlig dygnskostnad, vuxna Institutionsvård Antal vårddygn, barn Genomsnittlig dygnskostnad, barn ** ** Antal vårddygn, vuxna Genomsnittlig dygnskostnad, vuxna * Inklusive konsulentstödda familjehem, vars dygnskostnad är betydligt högre än i egen regi ** Inklusive barnplacering med förälder, därav en högre dygnskostnad. 25

98 Tranemo kommun Budget- och verksamhetsuppföljning Verksamhetsberättelser TEKNISK SEKTION Ekonomiskt utfall och större avvikelser, mnkr Budget Prognos Resultat Summa drift -75,1-77,2-2,1 Gemensamt -7,7-9,9-2,2 Lokalförsörjning -32,2-32,8-0,6 Kost -20,1-19,7 0,4 Gata/Skog/park/fordon -14,7-14,7 0,0 Affärsverksamheter -0,4-0,1 0,3 Summa investeringar -114,0-91,1 22,9 För tekniska sektionen är prognosen ett underskott på 2,1 mnkr mot budget fördelat enligt följande: Den gemensamma administrationen beräknas ge ett överskott på 0,2 mnkr till följd av vakans på GISsidan under del av året, del av tjänsten har köpts av Metria vilket gett en lägre kostnad. Utredning om hur GIS-verksamheten ska organiseras fr o m 2016 pågår. Färdtjänsten beräknas bli 0,5 mnkr dyrare än budgeterat. Antalet färdtjänstresor har ökat sedan årsskiftet, troligen som en följd av den förändrade taxan. Antalet personer som har beviljats färdtjänst är på ungefär samma nivå som föregående år. Kost- naden för arbetsresor ligger på en relativt konstant nivå. Budgeten för bostadsanpassning minskades fr o m 2014 ner från 1,2 mnkr till 0,9 mnkr vilket varit den genomsnittliga ga kostnaden under ett antal år tillbaka. I år har dock kostnaden blivit mycket högre, bl a p g a ett enskilt ärende vilket beräknas uppgå till mer än 1 mnkr. Prognosen är ett totalt underskott på 1,9 mnkr. För lokalförsörjning beräknas ett underskott på 0,6 mnkr till största delen beroende på att den budgetedragningen av två vaktmästartjänster inte har kunnat genomföras då planerad försäljning av rade neddragningen Solbacken och Ängslyckan inte skett. Kostenheten prognosticerar ett överskott på 0,4 mnkr då utfallet på personalkostnader och livsmedelskostnader är lägre än budgeterat. I vissa kök har vikarier inte tagits in vid frånvaro, det har dock visat sig att detta inte är hållbart i något längre perspektiv. Livsmedelskostnaderna ligger under budgeterad nivå som en följd av att endast vegetarisk mat serveras en dag/vecka i förskolor och sko- lor. Under resterande del av året beräknas del av besparingen att förbrukas då priset på svenskt kött höjts med upp till ca 20% vid den senaste prisjuster- ingen av avtalet. På VA-sidan beräknas ett överskott på 0,4 mnkr då 26 en teknikertjänst varit vakant på halvtid del av året, samt att i samband med att medel fördes över från underhållsbudget till investeringsbudget innebar detta ett ökat utrymme inom driften. För renhållningen är prognosen ett överskott på 0,2 mnkr. Framtagandet av ny renhållningsordning och avfallsplan startade senare än beräknat varför konsultkostnaderna blir lägre än budgeterat. De beräknade överskotten på VA och renhållning förs till resultatfonder och påverkar inte tekniska sektionens samlade resultat. För fjärrvärmen är det beräknade resultatet ett överskott på 0,3 mnkr då bränslepriserna varit låga under året. Åtgärder På fastighetssidan minskas det planerade underhållet ner till ett minimum under resten av året, dock används en stor del av underhållsbudgeten till akuta åtgärder varför utrymmet för besparing är begränsat. Besparingen får till följd att planerade underhållsåtgärder som t ex målning på Solhagens förskola och Länghems skola, ny matta i idrottshal- len i Tranemo samt takarbeten på gymnasieskolan och Solbacken får skjutas till nästkommande år. Uppföljning av KF/KS prioriterade resultatmål Verksamheten ska vara tillgänglig och erbjuda bredd, kvalitet och mångfald utifrån invånarnas behov. Kommer uppfyllas/är uppfyllt Kostverksamheten har satsat på utbildning inom området och en kontinuerlig utveckling sker. Målti- derna har utvecklats både inom äldreomsorgen och skolan. Det finns fortfarande behov av att utveckla hemsidan och eventuellt andra medier. Tillgänglighet av busshållplatser håller på att verkställas, upphandling är klar och entreprenaden startar inom kort. Det finns dock fler busshållplatser som har behov av tillgänglighetsanpassning. Alla som kommer i kontakt med kommunen ska uppleva att han/hon får ett gott bemötande, bra service, snabb och korrekt handläggning Kommer uppfyllas/är uppfyllt För att öka tillgängligheten till handläggare per telefon betonas vikten av att hänvisa telefonen vid frånvaro samt att besvara telefonmeddelande så snart som möjligt. Gemensam e-post för VA, renhållning och fjärrvärme har underlättat för både kunder, växel och handläggare. Vid frånvaro aktiveras frånvaromed-

99 Tranemo kommun Budget- och verksamhetsuppföljning Verksamhetsberättelser delande alternativt vidarebefordras e-posten till annan handläggare. E-postadresserna på hemsidan bör tydliggöras för ytterligare förbättring. Sektionen upplever att bemötandet är på en god nivå, men någon mätning är inte gjord. Vid kom- plexa ärenden arbetar vi för en god kommunikation med berörda. När nytt enkätverktyg har introducerats kommer mätning att ske. Mätning av handläggningstider för färdtjänst, parkeringstillstånd samt bostadsanpassning kommer att ske under tertial 3. Tranemo kommun kännetecknas av god miljö och ett hållbart samhälle i alla avseenden. Kommer delvis uppfyllas/är delvis uppfylld Inget fossilt bränsle har köpts in till fjärrvärmepro- duktionen, den varma vintern har gjort att återvunnen värme från Ardagh kunnat användas i stor utsträckning. Endast en fastighet i kommunens försorg använder olja som uppvärmning. De tidigare energivinster nster man gjort genom investeringar i värmepumpar kommer synas tydligare i statistiken genom ett mer korrekt sätt att räkna på energiåtgång. Ombyggnad av Dalstorpsskolan som förses med solpaneler och Gudarpsgården leder också till lägre energiförbrukning. Inom kostverksamheten har gjorts en inventering för avfallshanteringen. Behållare har köpts in för att sortera i högre grad och samarbete sker med fastighetsskötare för transport till återvinningsstationen. Renhållningsverksamheten har genomfört informasatser. Returhuset har startats upp i syfte att återanvända prylar i stället för att det blir avfall. På kommunpoolbilssidan har läget förbättras ge- nom inköp av el och laddhybrider. I övriga bilflot- tionsinsatser. tan är läget detsamma ma som tidigare. Inga nya cykelbanor är gjort under året. Åtgärder/Aktiviteter för fortsatt utveckling Energiansvarig har genomfört en inventering av vilka behov som finns för ökad optimering. Prioriteringslista ska tas fram. Övergång till förnybart drivmedel (el eller gas) i övrig bilflotta a tar tid och vilket alternativ som lokalt är lämpligast är inte klart. Ett sätt få ner miljöpåverkan kan vara att genomföra en översyn hur bilflottan används och möjlighet till ruttoptimering. Fyra nya gång och cykelbanor är planerade under året. Medborgarens rens möjligheter till inflytande, delaktighet och möjlighet att påverka ska öka. Hon/han ska känna att hon/han blir lyssnad på. Kommer delvis uppfyllas/är delvis uppfylld Information om pågående gatu- och VA-arbeten, förändringar ringar i sophämtning m m läggs ut på hemsidan, vilket medfört en minskning av antalet telefonsamtal. Hemsidan har granskats av varje verksamhet. I flertalet projekt är medborgare involverade tex bibliotek, Ljungsarpskolans framtid. Synpunkter leder till förbättringsarbete ringsarbete inom verksamheterna. Dialog med föreningslivet tex fiberföreningar, id- rottsföreningar. Enkätundersökning är genomförd inom äldreomsorgen angående kosten. Åtgärder/Aktiviteter för fortsatt utveckling Nya hemsidan kommer att struktureras i höst. Fler blanketter ska finnas tillgängliga på hemsidan. Vara lyhörd för synpunkter och ta tillvara goda idéer för att utveckla verksamheterna. Utveckla enkätundersökningar. Sammanfattning Sammanfattande resultat Samtliga prioriterade resultatmål beräknas helt eller delvis uppfyllas, budgeten är däremot inte i balans. Sammanfattande analys Kostnaderna för bostadsanpassning och färdtjänst är beroende ende på vilka ansökningar som inkommer, om de kravs som ställs för att beviljas åtgärder uppfylls så ska kommunen inte avslå ansökan. Detta medför att sektionen har mycket liten möjlighet att påverka hur stora kostnaderna blir. Budgeten för bostadsanpassning minskades ner från 1,2 mnkr till 0,9 mnkr 2014 då detta var snittkostnaden under ett antal år tillbaka, 2014 var dock utfallet ca 1,4 mnkr. Antalet ärenden och kostnaderna beräknas fortsätta öka framöver då fler bor kvar hemma läng- re och korttidsplatserna minskar. Gällande färdtjänst så har antalet resor och den totala kostnaden ökat under 2015 som en följd av de nya reglerna och ny taxa. Enligt sektionens bedömning har förändringen också medfört en mer rättvis taxa oberoende av var man är bosatt inom kommunen samt ett enklare och tydligare regelverk, vilket är i enlighet med kommunens munens prioriterade resultatmål. 27

100 Tranemo kommun Budget- och verksamhetsuppföljning Verksamhetsberättelser Sammanfattning av åtgärder för att nå de prioriterade resultatmålen med en budget i balans Inom samtliga verksamheter råder återhållsamhet med inköp för att om möjligt minska det beräknade underskottet. Större underhållsåtgärder på fastigheter skjuts framåt i tiden. Redan nu är arbetsbelastningen på sektionen hög varför det inte finns någon möjlighet att göra neddragningar inom personalstyrkan och samtidigt kunna nå uppställda mål. Nyckeltal Utfall Utfall Utfall Köpt fjärrvärme (MWh) Såld fjärrvärme (MWh) * * *Beräknad summa Prognos Utfall Utfall Arbetsresor färdtjänst, antal personer Arbetsresor färdtjänst,kostnad/person/år Antal resor, färdtjänst o riksfärdtjänst

101 Tranemo kommun Budget- och verksamhetsuppföljning Verksamhetsberättelser TRANEMOBOSTÄDER AB Tranemobostäder AB redovisar i prognos II för 2015 ett överskott på 431 tkr, ett överskott gentemot budget på 210 tkr. Bättre hyresintäkter och lägre räntekostnader än budgeterat medger en fortsatt förstärkning av fastighetsunderhållet. Intäkter Bolagets totala intäktsnivå visar ett överskott gentemot budget på 789 tkr. Bättre hyresintäkter och ett förbättrat vakansläge utgör förklaringar. Övriga intäkter bidrar också till överskottet. Förvaltningskostnader Kostnaderna för förvaltning av fastigheterna överstiger budget med tkr. Lägre förbrukning av värme under våren, därtill en gynnsam utveckling av vakanser och räntor inför hösten möjliggör en ökad satsning på underhåll. Underhållet i budget kan därmed utökas med 1,5 mkr. Övriga externa kostnader Övriga externa kostnader överstiger budget med 319 tkr. Underskottet förklaras i allt väsentligt av högre konsultkostnader än budgeterat, redovisningsmässigt finns ett överskott på personalkostnader för företagsledning. En senareläggning av införandet av ett nytt fastighetssystem har reducerat underskottet i kontogruppen. Personalkostnader Personalkostnaderna visar på ett överskott gentemot budget, 530 tkr. Kostnaderna för företagsledning har bytt rubricering och återfinns under konsultkostnader under övriga externa kostnader. En viss reservering för sparade dagar av innevarande års semester samt kostnader för övertid har reserverats. Avsättningen för utbildningskostnader enligt budget planeras inte att användas fullt ut. Avskrivningar Avskrivningarna följer budget även om konsekvenserna vid tillämpning av nya avskrivningsprinciper (K3) är svårprognostiserade. Finansiella intäkter och kostnader Prognosen för finansiella intäkter och kostnader visar på överskott, 581 tkr. Lägre räntekostnader än budgeterat på bolagets rörliga lån samt lägre räntenivå vid omsättning/amortering av lån under hösten har fått genomslag i utfall och prognos. TRANEMO UTVECKLINGS AB Verksamhet Tranemo Utvecklings AB har enligt bolagsordningen till ändamål att förvärva, bebygga, förvalta, uthyra och sälja fastigheter avsedda för hantverk, industri, handel och tjänsteverksamhet samt även bedriva därmed sammanhängande verksamhet. Bolagsordningen har reviderats genom beslut i kommunfullmäktige JABO:s verksamhet i Tranemo är såld till Nordic room improvement AB, NRI. Styrelsen har godkänt att ett av nye ägaren helägt dotterbolag blir hyresgäst med oförändrade villkor. Fastighetsbeståndet Bolaget förvaltar följande fastigheter: Genhöve 2:2 i Ljungsarp Fastigheten är uthyrd i sin helhet. Återköpsavtal finns. Skogarp 1:39 och 1:21 i Dalstorp Fastigheten köptes i juni 2009 och är uthyrd i sin helhet. Återköpsavtal finns. Gudarp 3:44 i Tranemo Fastigheten är uthyrd i sin helhet. Återköpsavtal finns. Moghult 1:223 i Grimsås Fastigheten är uthyrd i sin helhet. Ekonomiskt utfall Företagets ekonomiska prognos pekar på ett ekonomiskt resultat för 2015 enligt budget på 0,3 mkr efter skatt. Under 2014 amorterades14,5 mkr av låneskulden till ägaren, Tranemo kommun. Låneskulden är därmed för närvarande 43,7 mkr. Ägardirektivet att bolaget ska arbeta för konsolidering och för att stärka soliditeten beräknas uppnås under Framtiden Verksamheten förväntas ge ett fortsatt positivt ekonomiskt resultat de kommande åren. Styrelsen har beslutat utreda förutsättningarna att bygga ut lokalerna till JABO efter förfrågan från bolaget. 29

102 Tranemo kommun Budget- och verksamhetsuppföljning Befolkning och arbetsmarknad BEFOLKNING OCH ARBETSMARKNAD Befolkningsutveckling Befolkningsförändring Befolkningsutveckling per kvartal 2014 och :a kv 2:a kv 3:e kv 4:e kv Totalt 1:a kv 2:a kv Födda Avlidna Födelsenetto Inflyttade Utflyttade Flyttningsnetto Summa Fotnot: Befolkningsförändringar som skett under respektive kvartal, men rapporterats in först senare har påverkat totalsiffran, vilket gör att summan av kvartalen avviker något från totalsumman. Åldersfördelning per år år år år år år w år Summa Arbetsmarknad per 31/8 (andel av den registerbaserade arbetskraften år) Öppet arbetslösa 3,2% 3,0% 3,0% Andel i program 1,8% 1,8% 1,4% Summa 5,0% 4,8% 4,4% Ungdomsarbetslöshet år 14,3% 11,0% 9,7% 30

103 Tranemo kommun Budget- och verksamhetsuppföljning Finansiell rapport KONJUNKTUR OCH SKATTEUNDERLAGSPROGNOSER Konjunkturprognoser BNP Arbetslöshet Riksbanken sep 2,8 3,2 7,6 7,2 KI aug 3,0 3,1 7,7 7,5 Regeringen aug 2,6 2,5 7,6 7,1 Swedbank aug 2,8 2,7 7,7 7,6 SKL aug 2,9 3,5 7,5 6,9 Genomsnitt 2,8 3,0 7,6 7,3 Skatteunderlagsprognoser, procentuell förändring SKL 1, aug ,2 4,8 5,6 4,3 4,3 Reg 3, apr ,6 5,3 5,7 5,3 4,7 ESV 2, juni ,2 4,7 4,7 4,5 4,5 SKL 1, apr ,6 5,0 5,4 4,3 4,2 1. Sveriges Kommuner och Landsting 2. Ekonomistyrningsverket 3. Regeringen 31

104 Tranemo kommun Budget- och verksamhetsuppföljning Finansiell rapport FINANSIELL RAPPORT Enligt den fastställda finanspolicyn för Tranemo kommun ska budget- och verksamhetsuppföljningarna inkludera en finansiell rapport. Upplåning, utlämnade lån, likvida medel mm per Upplåning, tkr Likvida medel, tkr Kortfristig upplåning 0 Bank Långfristig upplåning Övrigt 16 TOTAL UPPLÅNING Outnyttjad checkkredit Summa Utlämnade lån, tkr Kortfristig utlåning 0 Långfristig utlåning TOTAL UTLÅNING Medelsförvaltning Kommunen innehar ett förlagsbevis i Kommuninvest ek förening till ett värde av 2,4 mkr. Prognostiserad genomsnittlig NETTOLÅNESKULD ränta 2015: 1,8% Kommunens låneskuld per uppgår till 230 mnkr. Låneskulden är därmed på samma nivå som vid årsskiftet. Per den 31 augusti hade kommunen lånat ut medel om sammantaget 43,7 mnkr till kommunens helägda bolag Tranemo Utvecklings AB (TUAB), vilket är samma nivå som vid årsskiftet. Kommunens investeringsprognos för 2015 ligger på 99 mnkr. Behov finns därför att ta upp lån under Det ökade lånebehovet under 2015 beräknas vara 30 mnkr. Tillsammans med den utökade lånefinansieringen på 30 mnkr och med den checkkredit som kommunen har tillgång till så beräknas likviditeten under år 2015 att vara på en tillräcklig nivå för att kommunens betalningsberedskap ska kunna anses vara säkerställd. Låneskuld kommunen mnkr (p) Kommunens låneskuld bedöms uppgå till 260 mnkr per Utlåningen till TUAB förväntas uppgå till 43,7 mnkr (samma nivå som idag) vid kommande årsskifte. Den beräknade nettolåneskulden för kommunen per väntas följaktligen vara 216,3 mnkr. 32

105 Tranemo kommun Budget- och verksamhetsuppföljning Ekonomisk prognos/delårsbokslut RESULTATRÄKNING, MNKR Nedan redovisade resultatprognos för koncernen har upprättats med utgångspunkt från nämndernas respektive Tranemobostäders och Tranemo Utvecklings ekonomiska prognoser för helårsutfallet I prognosen har beaktats eliminering av (uppskattade) koncerninterna poster. Vid denna eliminering uppstår en resultatförbättrande effekt uppgående till 1,1 mnkr. Resultaträkning koncernen, mnkr Prognos Bokslut Utfall Utfall Verksamhetens intäkter 1 216,0 206,3 137,2 132,2 Verksamhetens kostnader 1-755,2-716,3-482,9-478,0 Avskrivningar -44,2-41,6-28,2-29,1 Verksamhetens nettokostnader -583,4-551,6-373,9-374,9 Skatteintäkter 458,8 433,0 305,9 290,4 Generella statsbidrag 146,2 144,3 97,3 96,0 Finansiella intäkter 2 0,0 0,8 0,0 0,8 Finansiella kostnader 2-6,7-9,1-5,1-5,8 Resultat före extraordinära poster 15,0 17,4 24,2 6,5 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets resultat 15,0 17,4 24,2 6,5 Resultaträkning kommunen, mnkr Budget Prognos Bokslut Utfall Utfall Verksamhetens intäkter 5 165,3 170,5 162,1 107,0 102,6 Verksamhetens kostnader 5-718,4-724,1-687,5-466,1-459,7 Avskrivningar -36,0-36,0-33,7-22,8-23,0 Verksamhetens nettokostnader -589,1-589,6-559,1-381,9-380,1 Skatteintäkter 6 462,6 458,8 433,0 305,9 290,4 Generella statsbidrag 6 139,5 146,2 144,3 97,3 96,0 Finansiella intäkter 2,3 1,6 2,4 1,3 2,1 Finansiella kostnader -6,9-4,4-6,1-3,6-4,0 Resultat före extraordinära poster 8,4 12,7 14,5 19,0 4,4 Extraordinära intäkter 0 0, ,0 Extraordinära kostnader 0 0, ,0 Årets resultat 8,4 12,7 14,5 19,0 4,4 33

106 Tranemo kommun Budget- och verksamhetsuppföljning Ekonomisk prognos/delårsbokslut BALANSRÄKNING, MNKR Koncernen Kommunen Tillgångar Utfall Utfall Utfall Prognos Utfall Utfall Utfall Not Anläggningstillgångar Mark, byggnader, tekniska anläggningar 3,7 824,7 863,6 812,7 671,9 616,8 657,6 605,6 Maskiner och inventarier 3,7 21,2 23,1 21,4 28,1 20,6 22,4 20,5 Finansiella anläggningstillgångar 8 12,1 12,0 11,5 58,3 66,6 66,6 68,4 Summa 858,0 898,7 845,6 758,3 704,0 746,6 694,5 Omsättningstillgångar 9 Förråd, exploateringsfastigheter 13,6 13,6 6,2 13,2 13,2 13,0 5,7 Fordringar 48,8 48,3 36,6 40,0 49,0 45,9 36,9 Kassa och bank 84,3 46,1 82,4 55,2 66,0 26,1 64,0 Summa 146,7 108,0 125,2 108,4 128,2 85,0 106,6 Summa tillgångar 1 004, ,7 970,8 866,7 832,2 831,6 801,1 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital, ,0 175,3 143,8 156,1 143,4 162,3 133,2 därav årets resultat 17,4 22,3 6,5 12,7 14,5 19,0 4,4 Avsättningar Avsättningar för pensioner 316,7 313,2 320,9 308,6 315,6 312,1 320,9 Andra avsättningar 2,0 2,0 1,3 0,0 0,0 0,0-0,1 Summa 318,7 315,2 322,2 308,6 315,6 312,1 320,8 Skulder Långfristiga skulder 4,11 381,2 381,2 380,4 260,0 231,2 231,2 230,4 Kortfristiga skulder ,8 135,0 124,4 142,0 142,0 125,9 116,7 Summa 533,0 516,2 504,8 402,0 373,2 357,1 347,1 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 1 004, ,7 970,8 866,7 832,2 831,6 801,1 Ansvarsförbindelser Borgensförbindelser, panter och därmed 0,4 0 0,3 150,3 150,4 0,0 150,3 jämförliga säkerheter Övriga ansvarsförbindelser 10,9 0 9,4 10,0 10,9 0,0 9,4 Summa 11,3 0,0 9,7 160,3 161,3 0,0 159,7 Soliditet 15% 17% 15% 18% 17% 19% 17% 34

107 Tranemo kommun Budget- och verksamhetsuppföljning Ekonomisk prognos/delårsbokslut KASSAFLÖDESANALYS KOMMUNEN, MNKR Kommunen Kommunen Not Den löpande verksamheten Verksamhetens intäkter 5 107,0 102,6 Verksamhetens kostnader 5-466,1-459,7 Skatter, generella statsbidrag 6 403,2 386,4 Finansiella intäkter 1,3 2,1 Finansiella kostnader -3,6-4,0 Ej kassflödespåverkande poster -3,5-7,4 Justering rörelsekapital -12,8 1,2 Kassaflöde löpande verksamheten 25,5 21,2 Investeringsverksamheten Värdepapper förvärv/försäljning 0,0 0,0 Materiella anläggn tillg, förvärv/försäljning 7-65,4-23,2 Kassaflöde investeringsverksamheten -65,4-23,2 Finansieringsverksamheten Utlåning Utlåning 0,0 0,0 Återbetald utlåning 0,0 4,5 Upplåning Upplåning 11 30,0 0,0 Amortering -30,0 0,0 Ökning av aktiekapital 0,0 0,0 Kassaflöde finansieringsverksamheten 0,0 4,5 Årets kassaflöde -39,9 2,5 Likvida medel vid årets början 66,0 61,5 Likvida medel 31 augusti 26,1 64,0 Förändring likvida medel -39,9 2,5 35

108 Tranemo kommun Budget- och verksamhetsuppföljning Ekonomisk prognos/delårsbokslut NOTER, mnkr Koncernen Not 1 Utfall Verksamhetens intäkter och kostnader Eliminering Utfall koncerninterna intäkter -5,3-5,3 Koncerninterna kostnader 6,4 6,4 Elimineringsdifferens 1,1 1,1 P g a olikheter i redovisningsprinciper elimineras större kostnader än intäkter. I kostnaderna ingår skattekostnader för Tranemo Utvecklings AB med 0,1 mkr. Not 2 Finansiella intäkter och kostnader Eliminering av koncerninterna finansiella intäkter -1,3-1,5 av koncerninterna finansiella kostnader 1,3 1,5 Elimineringsdifferens 0,0 0,0 Not 3 Materiella anläggningstillgångar Mark byggnader, tekniska anläggningar Ingående bokfört värde Tranemo kommun 616,8 605,4 Tranemobostäder AB 159,1 158,5 Tranemo Utvecklings AB 48,8 51,8 Summa ingående bokfört värde 824,8 815,7 Utgående bokfört värde Tranemo kommun 657,6 605,6 Tranemobostäder AB 158,8 157,2 Tranemo Utvecklings AB 47,2 49,9 Summa utgående bokfört värde 863,6 812,7 Maskiner och inventarier Ingående bokfört värde Tranemo kommun 20,6 20,4 Tranemobostäder AB 0,6 2,1 Tranemo Utvecklings AB 0,0 0,0 Summa ingående bokfört värde 21,2 22,5 Utgående bokfört värde Tranemo kommun 22,4 20,5 Tranemobostäder AB 0,7 0,9 Tranemo Utvecklings AB 0,0 0,0 Summa utgående bokfört värde 23,1 21,4 Not 4 Långfristiga skulder Utfall Utfall Tranemo kommun 231,2 230,4 Tranemobostäder AB 150,0 150,0 Tranemo Utvecklings AB 43,7 53,7 Summa långfristiga skulder 424,9 434,1 Eliminering -43,7-53,7 Summa låneskuld 381,2 380,4 Kommunen Not 5 Verksamhetens intäkter och kostnader Verksamhetens intäkter Nämndrelaterade intäkter 129,4 134,9 Periodiserade intäkter -0,9 2,2 Avgår interna intäkter -22,0-36,5 Övriga verksamhetsintäkter 0,5 2,0 Summa intäkter 107,0 102,6 Verksamhetens kostnader Nämndrelaterade kostnader -529,3-530,5 Avgår interna kostnader 22,0 36,5 Avgår kapitalkostnader 41,9 40,7 Pensionsutbetalningar 3,1-0,6 Övriga verksamhetskostnader -3,8-5,8 Summa kostnader -466,1-459,7 Jämförelsestörande poster Delårets resultat enl RR 18,3 4,4 Summa jämf störande poster 18,3 4,4 Not 6 Skatteintäkter och generella statsbidrag Kommunalskatt 305,9 290,4 Summa 305,9 290,4 Generella statsbidrag Inkomstutjämningsbidrag 69,9 64,7 Strukturbidrag 0,8 0,8 Regleringsbidrag -0,3 1,8 Kostnadsutjämningsbidrag 11,0 12,4 Bidrag för LSS-utjämningen 2,5 3,3 Kommunal fastighetsavgift 13,0 13,0 Generella bidrag från staten 0,4 0,0 Summa 97,3 96,0 Summa skatter och statsbidrag 403,2 386,4 36

109 Tranemo kommun Budget- och verksamhetsuppföljning Ekonomisk prognos/delårsbokslut NOTER, mnkr Utfall Utfall Not 7 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader, tekniska anläggningar Ingående bokfört värde 616,8 605,4 Nyanskaffningar 61,0 20,6 Årets avskrivningar -19,9-20,1 Försäljning -0,4-0,3 Nedskrivningar /Utrangering 0,0 0,0 Utgående bokfört värde 657,6 605,6 Mark, byggnader, tekniska anläggningar Anskaffningsvärde 1 122, ,8 Ackumulerade avskrivningar -464,9-441,2 Utgående bokfört värde 657,6 605,6 Anskaffningsvärde Markreserv 22,7 22,1 Verksamhetsfastigheter 659,4 638,0 Fastigheter för affärsverksamhet 274,6 273,3 Publika fastigheter 74,9 70,7 Fastigheter för annan verksamhet 36,2 42,1 Övriga fastigheter 0,6 0,6 Pågående investering 54,2 0,0 Summa anskaffningsvärde 1 122, ,8 Ackumulerade avskrivningar Markreserv 10,4 10,4 Verksamhetsfastigheter 305,9 287,3 Fastigheter för affärsverksamhet 99,8 91,9 Publika fastigheter 35,5 34,0 Fastigheter för annan verksamhet 13,3 17,6 Summa ack avskrivningar 464,9 441,2 Not 8 Utfall Utfall Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar i kommunens koncernföretag 11,0 11,0 Aktier och andelar i övrigt 1,2 1,2 Förlagsbevis Kommuninvest 2,4 2,4 Vidareutbildning barnskötare 0,0 0,1 Tranemo Utvecklings AB 43,7 53,7 Borås stad förskottsbetalning RV 27 8,3 0,0 Summa finansiella anläggningstillgångar 66,6 68,4 Not 9 Omsättningstillgångar Förråd, lager och exploateringsfastigheter Exploateringsfastigheter som ska avyttras 13,0 5,7 Summa förråd, lager o expl fastigheter 13,0 5,7 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 13,3 14,2 Interimsfordringar 19,4 13,0 Övriga kortfristiga fordringar 5,0 9,7 Statsbidrag 0,9 0,0 Fordran kommunal fastighetsavgift 7,3 0,0 Summa kortfristiga fordringar 45,9 36,9 Kassa och bank Bank och plusgiro 26,1 64,0 Summa kassa och bank 26,1 64,0 Omsättningstillgångar totalt 84,9 106,6 I beloppen för 2014 ingår pågående investeringar i beloppen för de olika fastigheterna. Maskiner och inventarier Ingående bokfört värde 20,6 20,4 Nyanskaffningar 4,9 3,0 Årets avskrivningar -2,9-2,8 Försäljning -0,2-0,1 Utgående bokfört värde 22,4 20,5 Maskiner och inventarier Anskaffningsvärde 55,2 49,1 Ackumulerade avskrivningar -32,8-28,6 Utgående bokfört värde 22,4 20,5 Materiella anläggn tillg totalt 680,0 626,1 37

110 Tranemo kommun Budget- och verksamhetsuppföljning Ekonomisk prognos/delårsbokslut NOTER, mnkr Not 10 Eget kapital Utfall Utfall Ingående eget kapital 143,4 128,9 Anläggningskapital Anläggningstillgångar 746,6 694,5 Långfristiga skulder, avsättningar -543,3-551,2 Summa anläggningskapital 203,3 143,3 Rörelsekapital Omsättningstillgångar 84,9 106,6 Kortfristiga skulder -125,9-116,7 Summa rörelsekapital -41,0-10,1 Summa eget kapital 162,3 133,2 Utfall Utfall Skuld för gatukostners/anläggn-/anslutn avg/invester bidrag Gatukostn ersättn 0,2 0,2 Anläggn-/anslutn avg 0,5 0,2 Investeringsbidrag 0,5 0,0 Summa 1,2 0,4 Summa långfristiga skulder 231,2 230,4 Not 12 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 23,9 13,8 Kortfristiga skulder 12,6 10,6 Interimsskulder 91,6 92,2 Periodiseringar -2,2 0,1 Summa kortfristiga skulder 125,9 116,7 Not 11 Långfristiga skulder Låneskuld Ingående låneskuld 230,0 230,0 Nyupplåning 30,0 0,0 Amorteringar -30,0 0,0 Summa 230,0 230,0 Fördelning på långivare Kommuninvest 230,0 200,0 Stadshypotek 0,0 30,0 Summa 230,0 230,0 Aktuell ränta augusti 1,84% 2,45% 38

111 Tranemo Utvecklings AB Tertialrapport Verksamhet Tranemo Utvecklings AB har enligt bolagsordningen till ändamål att förvärva, bebygga, förvalta, uthyra och sälja fastigheter avsedda för hantverk, industri, handel och tjänsteverksamhet samt även bedriva därmed sammanhängande verksamhet. Bolagsordningen har reviderats genom beslut i kommunfullmäktige JABO:s verksamhet i Tranemo är såld till Nordic room improvement AB, NRI. Styrelsen har godkänt att ett av nye ägaren helägt dotterbolag blir hyresgäst med oförändrade villkor. Fastighetsbeståndet Bolaget förvaltar följande fastigheter: Genhöve 2:2 i Ljungsarp Fastigheten är uthyrd i sin helhet. Återköpsavtal finns. Skogarp 1:39 och 1:21 i Dalstorp Fastigheten köptes i juni 2009 och är uthyrd i sin helhet. Återköpsavtal finns. Gudarp 3:44 i Tranemo Fastigheten är uthyrd i sin helhet. Återköpsavtal finns. Moghult 1:223 i Grimsås Fastigheten är uthyrd i sin helhet. Ekonomiskt utfall Företagets ekonomiska prognos pekar på ett ekonomiskt resultat för 2015 enligt budget på 0,3 mkr efter skatt. Under 2014 amorterades14,5 mkr av låneskulden till ägaren, Tranemo kommun. Låneskulden är därmed för närvarande 43,7 mkr. Ägardirektivet att bolaget ska arbeta för konsolidering och för att stärka soliditeten beräknas uppnås under FRAMTIDEN Verksamheten förväntas ge ett fortsatt positivt ekonomiskt resultat de kommande åren. Styrelsen har beslutat utreda förutsättningarna att bygga ut lokalerna till JABO efter förfrågan från bolaget.

112 Utfall i procent Utfall inkl Budget Utfall RESULTATRÄKNING TUAB Utfall Utfall av föregående periodisering t o m i procent Prognos Budget års utfall Nettoomsättning Hyresintäkter % % Övriga förvaltningsintäkter % % Summa nettoomsättning % % Fastighetskostnader Driftskostnader % % Förlust försäljning rörelse 0 0 0% 0 0 0% 0 0 Underhållskostnader 0 0 0% 0 0 0% 0 0 Fastighetsskatt % % Avskrivningar och nedskrivningar % % Summa fastighetskostnader % % Bruttoresultat % % Centrala administrations- och försäljningskostnader % % Rörelseresultat % % Ränteintäkter och liknande resultatposter % % Räntekostnader och liknande resultatposter % % Resultat efter finansiella poster % % Årets resultat före skatt % % Årets resultat exkl nedskrivningar Skatt Årets resultat

113 BALANSRÄKNING Perioden Periodiseringar Periodiserad Tillgångar IB UB Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader , , , ,39 Mark ,00 0, , ,00 Markanläggning 0,00 0,00 0,00 0,00 Maskiner och inventarier -0,11 0,00-0,11-0,11 Summa , , ,28 0, ,28 Finansiella anläggningstillgångar 0,00 0,00 0,00 0,00 Summa anläggningstillgångar , , ,28 0, ,28 Omsättningstillgångar Fordringar , , ,54 0, ,54 Kassa och bank , , , ,47 Summa omsättningstillgångar , , ,01 0, ,01 Summa tillgångar , , ,29 0, ,29 Eget kapital och skulder Bundet eget kapital Aktiekapital ,00 0, , ,00 Summa bundet eget kapital ,00 0, ,00 0, ,00 Fritt eget kapital Balanserad vinst eller förlust ,21 0, , , ,62 Årets resultat ,41 0, , , ,90 Summa fritt eget kapital ,62 0, , , ,52 Skulder Långfristiga skulder ,00 0, , ,00 Kortfristiga skulder , , , , ,77 Summa , , , , ,77 Summa eget kapital, avsättningar och skulder , , , , ,29

114

115

116 Uppföljning Tertial 2 Miljö och bygg

117 Innehållsförteckning 1 Väsentliga händelser Ekonomi Personal Investeringar Inköp Övrigt... 8 Miljö och bygg, Uppföljning Tertial 2 2(8)

118 1 Väsentliga händelser Miljö- och byggenheten arbetar aktivt med att säkerställa en rättssäker och effektiv myndighetsutövning med kunden i fokus. Särskilt har arbetet med att upprätta rutiner och se över våra ärendeprocesser prioriterats. Miljö- och byggenheten har sett stora framsteg kopplat till den samverkan som genomfördes i september 2013 med Tranemo kommun. Vi har nu en mindre sårbar organisation med större förutsättningar att arbeta professionellt och effektivt, vilket bland annat ger resultat på våra handläggningstider och i vår myndighetsutövning i övrigt. Under tertial 2 har kommunen beslutat att ändra organisationen för samverkan inom miljö och bygg. Miljö- och byggenheten kommer att delas upp i två enheter med varsin enhetschef från och med Tillsättande av ytterligare en chefstjänst är en överenskommelse med samverkanskommunen Tranemo. Målsättningen med den nya organisationen är att förbättra våra ärendeprocesser, uppnå en högre måluppfyllelse samtidigt som att arbetsmiljön förbättras inom miljö och bygg. Miljö- och byggenheten följer i stort den verksamhetsplan som är antagen. De avvikelser som finns beror i huvudsak på vakanser. Dessa vakanser har uppstått på grund av sjukfrånvaro och personalomsättning. Sjukfrånvaron på Miljöoch byggenheten är hög och personalomsättningen är fortsatt stor under det andra tertialen. Arbetsgivaren arbetar aktivt med åtgärder utifrån de resurser som är tilldelade. Miljö och bygg, Uppföljning Tertial 2 3(8)

119 2 Ekonomi Resultaträkning Årsbudget Periodbudget Utfall Differens Externa intäkter Interna intäkter Personalkostnader Material Tele, post, el och vatten Entreprenader och köp av tjänster Hyra, leasing och info Bidrag och transfereringar Diverse kostnader Interna kostnader Fin. kostn och int Resultat före internt köp & sälj (end Väl) Internt köp & sälj Resultat Analys Miljö- och byggenhetens överskott under perioden beror främst på vakanta tjänster på enheten, vilket avspeglas under personalkostnaderna. Enheten har ett underskott på intäktssidan med anledning av att enheten ej erhållit de avgifter som finns budgeterade. Debitering av miljötillsynsavgifter är försenade. Det kan dock ses en positiv trend sedan föregående period. Avseende vissa avgifter, exempelvis bygglov och enskilda avlopp, finns det koppling till den naturliga säsongsvariationen för dessa ärenden. Det kan noteras ökade materialkostnader bestående av möbler då ett flertal rum måste anpassas för att rymma fler personer. Prognos Prognos helår/ Avvikelse mot budget 700 tkr Kommentar till prognos Personalkostnaderna bedöms utjämnas med anledning av att tjänster nu är tillsatta. Personalomsättningen är dock fortfarande hög vilket medför att vakanta tjänster uppstår, vilket påverkar prognosen för personalkostnader. Det prognostiserade överskottet kan främst härledas till sjukskrivningar och rekryteringsprocesserna. Rehabiliteringstiderna är osäkra vilket påverkar vår möjligheter att planera våran bemanning. Rekryteringsprocesserna påverkas av att vi har svårt att rekrytera arbetskraft inom vissa yrkesgrupper. Intäkterna prognostiseras hamna i balans med beaktande av att exempelvis fler bygglov förväntas inkomma under året samt att alla årliga avgifter ännu inte fakturerats. Åtgärder Enhetschef gör regelbundna analyser av budgetutfall samt har månatliga uppföljningar med ekonomienheten för analys. Enheten kommer genomföra planerade överanställningar i förhållande till budget för att hamna i en budget i balans, öka måluppfyllelsen och förbygga sjukskrivningar. Överanställningarna i förhållande till budget är en möjlighet med ledning av att vi är en större organisation sedan samverkan. Uppföljning av tidigare åtgärder Avstämning har skett tillsammans med ekonomienheten för dialog och analys kring rådande budgetutfall. Miljö och bygg, Uppföljning Tertial 2 4(8)

120 3 Personal Område Kvalitetstal Utfall fg år Utfall Förändring Målvärde Kommentar Personal Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid Arbetad tid omräknat till årsarbeten Sjukfrånvaro från dag 60 i % av total sjukfrånvaro 8 % 10,2 % 2,2 % 5,6% Den höga sjukfrånvaron avser ett flertal långtidssjukskrivningar. Vi kan konstatera att sjukfrånvaron ökat sedan föregående år, troligtvis beror ökningen på den ökade arbetsbelastningen och vakanta tjänster. 18,54 21,88 3,34 Grundbemanningen ökade med en person år 2015 jämfört med 2014 vilket är en delförklaring till att den arbetade tiden har ökat jämfört med föregående år. En annan förklaring är att vakanta tjänster har tillsatts plus vikarier för sjukskrivna och tillförordnad chef. 70,2 % 42 % Analys Sjukfrånvaron på miljö och byggenheten är hög och ligger över snittet om man jämför med sjukfrånvaron i Ulricehamns kommun. Den höga sjukfrånvaron i arbetsgruppen beror på långtidssjukskrivningar, dessa har en koppling till arbetsbelastningen på enheten. En annan orsak är att vakansgraden medför ökad arbetsbelastning på övrig personal vilket i längden leder till sjukskrivningar. Vi kan dock se en positiv utveckling jämfört med tertial 1 då sjuktalet var högre. Vakansgraden minskar i och med att tjänster tillsätts. Arbetad tid visar en ökning från föregående år, vilket beror på att grundbemanningen ökade med en person år 2015 jämfört med En annan förklaring är att vakanta tjänster har tillsatts plus vikarier för sjukskrivna och tillförordnad chef. Åtgärder Arbetsgivaren bedriver aktiva rehabiliteringsprocesser för anställda med långtidssjukskrivningar, detta för att skapa möjligheter för anställda att återgå till ordinarie tjänst. Kontinuerlig dialog med sjukskrivna, upprättande av åtgärdsplaner samt samverkan tillsammans med personalspecialister är delar av detta arbete. Enhetschef arbetar vidare aktivt med personal genom bland annat kompetensutveckling, arbetsuppföljning och delaktighet för skapa en god arbetsmiljö. Enhetschef arbetar utefter upprättad rekryteringsprocess för att begränsa vakansgraden på enheten. Under det andra kvartalet 2015 har tre tidsbegränsade anställningar tillsatts, dessa tillsättningar genomförs med anledning av de höga sjukskrivningstalen på enheten. Vid sidan av detta har även sommarvikarier varit anställda. Tillförordnad chef är tillsatt fr.o.m den 27 april. Överanställningar i förhållande till budget är även planerade under det tredje tertialen för att öka den arbetade tiden och minska sjukfrånvaron. Uppföljning av tidigare åtgärder Aktiva rehabiliteringsprocesser sker kontinuerligt. Två medarbetare arbetar idag 25% efter att ha arbetsprövat under en period. En medarbetare kommer att påbörja arbete med 50%. Rekryteringsprocesser pågår i dagsläget för att ersätta två miljöinspektörer, en stadsarkitekt en administratör samt en bygglovsingenjör. Utöver detta pågår även rekrytering av två enhetschefer. Miljö och bygg, Uppföljning Tertial 2 5(8)

121 4 Investeringar Projekt Årsbudget Utfall Återstår Prognos Analys Miljö- och byggenheten har ingen investeringsbudget för Miljö och bygg, Uppföljning Tertial 2 6(8)

122 5 Inköp Område Kvalitetstal Utfall Kommentar Inköp Leverantörstrohet 52% Under andra tertialet har enheten registrerat en mängd avtal i kommunens avtalssytem, vilket har givit en positiv effekt på avtalstroheten. Avsikten är att fortsätt arbeta aktivt för att få ett bättre utfall och en bättre ordning på tecknade avtal. Totalt inköp kr Miljö och bygg, Uppföljning Tertial 2 7(8)

123 6 Övrigt För 2015 finns de antagna verksamhetsmål för 2015 med i Stratsys uppföljningssystem. Resultaten har redovisats vid varje tertial. Under hösten kommer en ny verksamhetsplan att arbetas fram för Uppföljningen kommer även utvecklas inför 2016 för att tillgodose samverkanskommunens önskemål om uppföljning. Miljö och bygg, Uppföljning Tertial 2 8(8)

124 Verksamhetsuppföljning Tertial 2 Miljö och bygg

125 Innehållsförteckning 1 Uppföljning verksamhetsplan Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Finansiella mål för god ekonomisk hushållning Budgetuppdrag Systematiskt kvalitetsarbete Balans mellan behov och tillgängliga resurser En väl dokumenterad, kvalitetssäkrad, effektiv och ändamålsenlig administration Öka kunskapen i samhället om vikten av en god miljö och samhällsutveckling Verka för en god och hållbar infrastruktur, en rik och uthållig naturmiljö samt en sund och hälsosam livsmiljö Det som byggs ska ha tillstånd och den byggda miljön ska underhållas och skötas så att den är säker och hälsosam, tillgänglig och användbar för alla och att kulturhistoriska och ekonomiska värden bevaras. Berör miljömål/folkhälsomål: Miljömål 1, 4, 6, 7, 8, 9, 15 och 16 samt folkhälsomål 3, 4, 5, 7 och 9) Ny bebyggelse och dess ändamål ska vara lämplig på platsen och inte innebära olägenheter för omgivning eller trafik. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska utformas så att värdefull karaktär bevaras och tillvaratas. Berör miljömål/folkhälsomål: Miljömål 1, 4, 6, 7, 8, 9, 15 och 16 samt folkhälsomål 3, 4, 5, 7 och Målet med hälsoskyddstillsynen är att påverka verksamheter till en positiv utveckling och därmed minska olägenheterna för människors hälsa. Verka för att förebygga och undanröja smittspridning genom aktivt tillsyns- och kontrollarbete enligt miljöbalken. Berör miljömål/folkhälsomål: Miljömål 1, 2, 4, 6, 7, 8, 9, 15 och 16 samt folkhälsomål 3, 5, 6, 7, 9, 10 och Målet med miljötillsynen är att främja en hållbar utveckling genom att påverka verksamheter till en positiv utveckling och därmed förebygga och undanröja skadeeffekter på människors hälsa och miljön.berör miljömål/folkhälsomål: Miljömål 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 15 och 16 samt folkhälsomål 3, 5, och Målet med kemikalietillsynen är att så långt som möjligt minimera användningen av skadliga kemiska produkter och kontrollera att de hanteras på ett sådant sätt att människor och miljö skyddas. Tillsynen ska också stimulera till utbyte av farliga kemiska produkter till mindre farliga alternativ.berör miljömål/folkhälsomål: Miljömål 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 15 och 16 samt folkhälsomål 3, 5, och Målet med avfallstillsynen är att, som ett led i arbetet mot ett mer kretsloppsanpassat samhälle, minimera avfallets mängd och innehåll av skadliga ämnen samt se till att avfallet omhändertas på ett korrekt och säkert sätt.berör miljömål/folkhälsomål: Miljömål 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 15 och 16 samt folkhälsomål 3, 5, och Miljö- och byggenheten ska genom tillsyn driva arbetet med sanering av förorenade områden för att skapa en giftfri miljö. Berör miljömål/folkhälsomål: Miljömål, 4, 8, 9, 11, 12, 15 och 16 samt folkhälsomål 3, 5, och Målet med tillsynen är att alla avlopp ska hålla en god rening ur hygieniska och miljömässiga aspekter. Berör miljömål/folkhälsomål: Miljömål 4, 7,8, 9, 11, 15 samt folkhälsomål 5 och Att bevaka och följa upp miljötillståndet i kommunerna för att vid behov kunna vidta åtgärder så att alla relevanta miljömål uppfylls. Berör miljömål/folkhälsomål: Miljömål 1, 2, 3, 4, 6, 7, 8, 9, 11, 12, 13, 15 samt folkhälsomål 3, 5 och Strandskyddet syftar till att tillförsäkra kommande generationer tillgång till rika och naturliga strandmiljöer. Landsbyggds utveckling i strandnära lägen ska ske på ett långsiktigt hållbart sätt.berör miljömål/folkhälsomål: Miljömål,7, 8, 11, 12, 15 och 16 samt folkhälsomål 3 och Att genom samverkan och tillsyn enligt miljöbalken samt naturvårdsplanering verka för att naturens värden bevaras till nytta och glädje för såväl naturen själv som för medborgarna. Berör miljömål/folkhälsomål: Miljömål 1, 2, 3, 4, 7, 8, 9, 11, 12, 13, 15 och 16 samt folkhälsomål 3, 5 och Miljö och bygg, Verksamhetsuppföljning Tertial 2 2(13)

126 Arbeta med samhällsplanering och bidra med kunskap inom de egna kompetensområdena.deltagande i samhällsplaneringsarbete, där vi ger våra frågor en framträdande plats och påverkar all samhällsplanering. Företrädare från miljö och bygg deltar aktivt i kommunernas arbete med deltaljplaner, översiktsplaner och annan övergripande planering.berör miljömål/folkhälsomål: Miljömål 1, 2, 3, 4, 6, 7, 8, 9, 11, 12, 13, 15 och 16 samt folkhälsomål 3, 5 och Målet för livsmedelskontrollen är en effektiv, ändamålsenlig och rättssäker kontroll.livsmedelskontrollen ska säkerställa att konsumenterna får säker mat och inte blir vilseledda.mål för smittskyddet kopplat till livsmedelskontrollen: Verka för att förebygga och undanröja smittspridning genom aktivt kontrollarbete enligt livsmedelslagen.berör miljömål/folkhälsomål: Miljömål 1, 4, 15 och 16 samt folkhälsomål 3, 5 och Målet med tillsynen är att förhindra smittspridning och ha en god fodersäkerhet.berör miljömål/folkhälsomål: Miljömål 4, 7, 8, 9, 16 samt folkhälsomål 7 och Försäljningen av alkohol och folköl skall ske på ett ansvarsfullt sätt, för att begränsa alkoholens skadeverkningar.berör miljömål/folkhälsomål: Miljömål 4 och 15 samt folkhälsomål 3, 10 och Försäljningen av tobak och tobaksvaror skall ske på ett ansvarsfullt sätt. Minska exponeringen av tobaksrök genom tillsyn av skolor och livsmedelsföretagare.berör miljömål/folkhälsomål: Miljömål 1, 4, och 15 samt folkhälsomål 3, 5, 10 och Försäljningen av receptfria läkemedel skall ske på ett ansvarsfullt sättberör miljömål/folkhälsomål: Miljömål 1, 4 och 15 samt folkhälsomål 3, 5, 10 och Miljö och bygg, Verksamhetsuppföljning Tertial 2 3(13)

127 1 Uppföljning verksamhetsplan 1.1 Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning 1.2 Finansiella mål för god ekonomisk hushållning 1.3 Budgetuppdrag Systematiskt kvalitetsarbete Balans mellan behov och tillgängliga resurser. Uppfyllt Åtgärd/Insats 1. Ekonomin för miljö- och byggenheten ska följas upp tertialvis. 2. Resursbehovsutredning skall antagas våren 2015 inför kommande budgetprocess. E1. Verksamhetsplaneringsdokument in i Stratsys för förbättrad verksamhetsuppföljning. Kommentar Ekonomin har följts upp månadsvis och tertialvis. Resursbehovsutredningen antogs av samverkansnämnden Verksamhetsplanen ligger nu i Stratsys för förbättrad uppföljning En väl dokumenterad, kvalitetssäkrad, effektiv och ändamålsenlig administration. Arbete pågår/förväntas uppfyllas Åtgärd/Insats AV1. Fortsatt kvalitetsledningsarbete utifrån Lean. AV2. Uppdaterat register över tillsynsobjekt inom miljöbalken med behov av återkommande tillsyn. AV3. Framtagande av rutiner för användande av ärendehanteringssystem. AV4. Överföring av rutiner och övergripande dokument till kommunityn. AV5. Kompetens- och utbildningsplan för alla anställda ska tas fram. AV 6. Utveckla kopplingen mellan Arc-GIS och Miljö- och Byggreda. AV7. Utredning om införande av E-tjänster på byggsidan. Kommentar Processer påbörjade inom bygg/administration. Pågrund av vakanser och nyrekryteringar kommer Leanarbetet startas upp på nytt under september. Miljötillsynsregistret är uppdaterat samt uppdateras kontinuerligt när nya uppgifter inkommer. Rutiner har skapats kontinuerligt avseende ärendehanteringssystemen, de som har skapats har lagts upp på samverkansytan. Bland annat utskick/registrering av handligar/skapande av tillsynsärende/utskick i Poit. Arbetet har dock avstannat pga låg personalbemanning under våren Skapade rutiner går via enhetschef upp till samverkansytan kontinuerligt. Enhetschef granskar för att säkerställa att rutinerna hamnar på rätt samverkansyta samt ser att de är tillämpbara. Kompetens- och utbildningsplan togs fram med personalen i samband med utvecklingssamtalet. Revidering kommer att ske under höstens samtal. Fungerande koppling finns. Utvecklas kontinuerligt. Tjänsten är igång. Än så länge har 6 ansökningar inkommit. Systemet har haft vissa driftstörningar.det finns fortfarande en del att utveckla gällande hanteringen av denna tjänst. Antal registrerade ärenden Tranemo 676 st. Ulricehamn 1 560st. Totalt: st. Miljöärenden Tranemo 494 st. Ulricehamn 938 st. Totalt: st. Byggärenden Tranemo 158 st. Ulricehamn 471 st. Miljö och bygg, Verksamhetsuppföljning Tertial 2 4(13)

128 Totalt : 629 st. Öppna ärenden 1704 st. Vilande ärenden 1169 st Öka kunskapen i samhället om vikten av en god miljö och samhällsutveckling. Arbete pågår/förväntas uppfyllas Åtgärd/Insats I1. Upprätta en informationsstrategi för miljö- och byggenhetens verksamhet, I2. Uppdatera och aktualisera hemsidan. Kommentar Arbetat har påbörjats. Ulricehamn har presenterat en ny hemsida under juni månad. Medarbetarna jobbar aktivt med att förbättra och uppdatera informationen mot kund. Dialog förs med Tranemos informationsavdelning och Ulricehamns kommunikationsavdelning för att få en så bra hemsida som möjligt Verka för en god och hållbar infrastruktur, en rik och uthållig naturmiljö samt en sund och hälsosam livsmiljö. Arbete pågår/förväntas uppfyllas Åtgärd/Insats S1. Utveckla planprocessen med fokus på kvalitetsarbete mellan enheterna Samhällsutveckling, Miljö och bygg samt Tranemo kommun. S2. Miljö- och byggenheten ska verka för att stärka dialogen mellan kommunernas verksamheter och bolag. Kommentar Regelbundna möten sker i strategiska plangrupper i båda kommunerna. Utveckling av rutiner pågår. Regelbundnamöten sker i samverkansforum med miljö- och byggenheten. Regelbundnamöten sker i följande samverkansforum med miljö- och byggenheten. - Samverkansnämnden miljö- och bygg - Presidiemöte samverkansnämnden - Ks-presidierna i samverkan med samverkansnämndens presidie - Strategisk mark och plangrupp Tranemo - Strategisk mark och plangrupp Ulricehamn - Samverkansmöte enhetschef miljö och bygg (näringslivschef/teknisk chef Tranemo) - En dörr in Ulricehamn (Samverkansmöte näringslivschef/ueab) - Företagslots Tranemo - Ledningsgrupp Ulricehamn - Ledningsgrupp Tranemo Uppfyllt Det som byggs ska ha tillstånd och den byggda miljön ska underhållas och skötas så att den är säker och hälsosam, tillgänglig och användbar för alla och att kulturhistoriska och ekonomiska värden bevaras. Berör miljömål/folkhälsomål: Miljömål 1, 4, 6, 7, 8, 9, 15 och 16 samt folkhälsomål 3, 4, 5, 7 och 9). Åtgärd/Insats 1. Handläggning av anmälda förseelser för beslut. Kommentar Resurs för byggtillsyn anställdes Miljö- och byggenheten har nu möjlighet att uföra tillsyn och handlägga anmälda ärenden. Miljö och bygg, Verksamhetsuppföljning Tertial 2 5(13)

129 Åtgärd/Insats B1. Upprätta register för ventilationsanläggningar. Kommentar I Ulricehamn kommun finns register. Register för Tranemo kommun behöver läggas samman med register i miljöreda. Tillsynsärenden bygg 56 st ärenden har inkommit. 15 st beslut. 52 pågående ärenden Ny bebyggelse och dess ändamål ska vara lämplig på platsen och inte innebära olägenheter för omgivning eller trafik. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska utformas så att värdefull karaktär bevaras och tillvaratas. Berör miljömål/folkhälsomål: Miljömål 1, 4, 6, 7, 8, 9, 15 och 16 samt folkhälsomål 3, 4, 5, 7 och 9. Arbete pågår/förväntas uppfyllas Åtgärd/Insats 1. Säkerställa att handläggning av förhandsbesked, bygglov, rivningslov och marklov från komplett ansökan är 10 veckor. 2. Effektivisera ärendehanteringen och säkerställa rättsäkerheten i beslut och ärendehantering. B1. Utveckla och effektivisera verksamheten Kommentar Handläggningstiden från komplett ansökan är i snitt 1,4 veckor för beslutade bygglov under perioden. Handläggningstiden har således förbättrats jämfört med tertial 1. Genomgång av ärenden inför presidiet görs av enhetschef. Kontroll av vilka ärenden som överklagas/vilka beslut som inkommit sker för att rättsäkra våra beslut och processer. På de olika funktionsmötena utvecklas ärendehanteringen och rutiner tas fram. Stickkontroller genomförs vidare av chef för att kontrollera och säkerställa ärendehanteringen Framtagande av rutiner, ett påbörjat LEAN-arbete, fokusering/fördelning av tillsynsärenden till nyanställd personal, fördelning av OVK/Hissar för ansvar hos byggnadsinspektörerna är exempel på hur vi jobbar med att utveckla och effektivisera verksamheten. Bygglovsansökningar 245 st Ulricehamn, 130 st Tranemo. Totalt 375 st. Beslut i överklagade ärenden Enligt nämndens beslut: 13 st Återförvisat eller mot nämndens beslut: 5 st Mindre ändring i högre instans: 1 st Uppfyllt Målet med hälsoskyddstillsynen är att påverka verksamheter till en positiv utveckling och därmed minska olägenheterna för människors hälsa. Verka för att förebygga och undanröja smittspridning genom aktivt tillsyns- och kontrollarbete enligt miljöbalken. Berör miljömål/folkhälsomål: Miljömål 1, 2, 4, 6, 7, 8, 9, 15 och 16 samt folkhälsomål 3, 5, 6, 7, 9, 10 och 11. Åtgärd/Insats 1. Årlig tillsyn över 70 hälsoskyddsobjekt av totalt 88 anmälningspliktiga hälsoskyddsobjekt. Resterande anmälningspliktiga verksamheter får tillsynsbesök inom ett 3-årsintervall. 2. Tillsyn över övriga hälsoskyddsobjekt; ex frisörer, gym, tillfälligt boende kommer att ske i projektform; okänt hur många verksamheter som finns i Ulricehamns och Tranemo kommuner. Tillsynsbehovet är till stor del osäkert pga. att erfarenheterna inom tillsynsområdena är låga. H1. Inomhusmiljö i skolor och förskolor kommer tillsynen Kommentar Utav 70 tillsynsobjekt har totalt har 49 verksamheter besökts i år. 5 st fotvårdare och en tatuerare har besöks sedan föregående rapportering, inga uppföljande besök krävdes. Skolorna har besvarat projektrapporter och kommit in med åtgärdsförslag. Totalt har 5 verksamheter besökts i år, samtliga gym har besökts, 3 krävde uppföljande besök. Totalt har 5 st skolor besökts. Skolorna har besvarat projektrapport och inkommit med förslag på hur man tänker åtgärda konstaterade Miljö och bygg, Verksamhetsuppföljning Tertial 2 6(13)

130 Åtgärd/Insats av skolor ske i form av deltagande i Folkhälsomyndighetens nationella tillsynsprojekt städning och ventilation som påbörjades Under 2015 görs uppföljning av de tillsynsbesök som gjordes på förskolorna under Inriktningen på tillsynsprojektet 2014 var hygien och utgick från Socialstyrelsens projekt Hygien i förskolan från H2. Tillsynsprojekt över Migrationsverkets boende. Detta är ett projekt som sträcker sig över flera år då det förväntas kräva en del tid i form av uppföljande besök och förelägganden. Tillsynen bör ske årligen och kan inriktas mot en fastighetsadress åt gången. H3. Tillsyn över 9 st. äldreboenden för >10 lägenheter. H4. Tillsyn över 5 st. gym. H5. Fortsätta med projektet radon i flerbostadshus, påbörjat startades projektet med att begära in mätplan från STUBO och Tranemobostäder. Under 2015 kommer projektet även startas upp för privata fastighetsägare som har fler lägenheter än 200. Kommentar brister. Inga inspektioner har hittills gjorts i år. Besök har bokats in. Inga inspektioner har hittills gjorts i år. Totalt har 5 gym besökts, 3 krävde uppföljande besök. Totalt har 2 besök gjorts och två mätplaner för radon har inkommi Tillsyn över solarier, både utifrån miljöbalken och efter strålskyddslagen.- Radonprojekt startas upp för hyresvärdar som har färre än 200 lägenheter men fler än 50 stycken. Uppföljning av de med fler än 200 lägenheter.- Tillsyn över campingar och hotell.- Fortsättning av tillsynsprojektet över Migrationsverkets boenden Tillsyn över badtunnor, bubbelpooler etc.- Tillsyn över samtliga fotvårdare.- Tillsyn över gym,uppföljning. - Uppföljning av projektet radon i flerbostadshus.- Fortsättning av tillsynsprojektet över Migrationsverkets boenden Målet med miljötillsynen är att främja en hållbar utveckling genom att påverka verksamheter till en positiv utveckling och därmed förebygga och undanröja skadeeffekter på människors hälsa och miljön.berör miljömål/folkhälsomål: Miljömål 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 15 och 16 samt folkhälsomål 3, 5, och 7. Kommer ej uppfyllas/ej uppfyllt Åtgärd/Insats 1. Årlig tillsyn av de tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheterna; 10 st. i Ulricehamns kommun. 2. Tillsyn över de c:a 132 anmälningspliktiga miljöfarliga verksamheterna; inklusive jordbruken, i kommunerna. 3. Tillsyn över övrig miljöfarlig verksamhet; inom många olika branscher; ex. mindre industrier, små och medelstora jordbruk, platsindustrier, sågverk och trävaruindustrier m.fl. 4. Klagomålsärenden och ärendehandläggning. M1. Inventering och tillsyn över bilvårdsanläggningar/biltvättar. Tillsynen innefattar både C- och U-objekt. M2. Inventering och Tillsynskampanj verkstadsindustri (Miljösamverkan Västra Götaland). Kommentar Antal tillsynsobjekt: 14 st (4st - ytbehandlingsindustri; 4st - täkter; 2st - avfallsanläggningar; 3st avloppsreningsverk (AVS); 1st - energianläggning) Antal tillsynsbesök:7st. Inga större anmärkningar. Antal debiterade timmar: 0 (debitering har fortfarande inte gjorts). Tillsynsskuld kan avläsas vid årets slut. Korrigering för 1:a tertialen: 21 st inspektioner gjordes. Antal tillsynsobjekt totalt: 129 st Tranemo: 56 Ulricehamn: 73 Antal tillsynsbesök hittills i år: 33 st Antal debiterade timmar: 0, debitering för 2015 ej gjord ännu. Tillsynsskuld kan avläsas vid årets slut Antal u-objekt med årlig avgift: U-hamn = 67st Tranemo = 15 st Antal u-objekt (timdeb): U-hamn = 560 st Tranemo = 422st Antal tillsynsbesök hittills i år: 59 st. Rutinbesök, inga förelägganden/förbud. 8 st inkommande klagomål. 3 st ledde till åtalsanmälan. 2 ledde också till föreläggande. 2 klagomål var obefogade. Ett klagomål togs yttranden in och därefter togs beslut om att avsluta ärendet. Ett ärenden fortgår fortfarande. Resterande klagomål gjordes det tillsynsbesök på och det visade sig vara i ringa omfattning och utfallet blev information och avslut av ärende. Det finns 25 st med årlig avgift (2 är nya C-verksamheter och 1 verksamhet betalar inte längre årsavgift. Därför siffrorna har ändrats). Tillsynsbesök har genomförts på 4 st med årlig avgift och 1 u-objekt (timavgift). Totalt i år: 20 st tillsynsbesök. Utfallet blev att anteckningar om farligt avfall behöver upprättas enligt avfallsförordningen, invallning av kemikalier behöver anordnas m.m. 2 verksamheter har förelagts med försiktighetsmått efter att anmälan om miljöfarlig verksamhet har inkommit till miljöenheten. 6 st. tillsynsobjekt besökta. Utfallet är generellt positivt. Prioritering av tillsynsinsatser/ dialog angående egenkontroll behövs. Miljö och bygg, Verksamhetsuppföljning Tertial 2 7(13)

131 Uppfyllt Målet med kemikalietillsynen är att så långt som möjligt minimera användningen av skadliga kemiska produkter och kontrollera att de hanteras på ett sådant sätt att människor och miljö skyddas. Tillsynen ska också stimulera till utbyte av farliga kemiska produkter till mindre farliga alternativ.berör miljömål/folkhälsomål: Miljömål 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 15 och 16 samt folkhälsomål 3, 5, och 7. Åtgärd/Insats 1. Kemikalietillsyn i samband med tillsyn av miljöfarliga verksamheter. 2. Handläggnig av köldmedieärenden och årliga köldmedierapporter. 3. Tillsyn av bekämpningsmedelsanvändning inom jordbruk, golfbanor m.fl. 4. Cisterntillsyn i samband med miljötillsyn av miljöfarliga verksamheter. K1. PCB-projekt gällande PCB-produkter i byggnader och anläggningar. Uppföljning av att berörda fastighetsägare inventerat sina byggnader och att inventeringarna gjorts med tillräcklig kvalitet. K2. Tillsynskampanj försäljning av kemiska produkter i handeln. K3. Nationell tillsynskampanj bekämpningsmedel (KEMI), planerat under slutet av K4. Nationell tillsynskampanj Integrerat växtskydd (SJV), planerat under april- september Kommentar Ja vid varje inspektion. Invallning av kemikalier behöver förbättras. De verksamheter som har försäljning av kemikalier i butik, har informerats om CLP-förordningen och om de nya märkningarna på produkterna. Totalt 82 verksamheterhar kontrollerats. 97 inkomna ärenden, 96 avslutade, 1 avslutas inom kort. Ytterligare information har begärts in från 11 verksamhetsutövare som påverkades av en undantag för HCFC-användning löpte ut Av dessa har 5 inkommit med uppgifter. Ja, tillsyn sker vid rutintillsynen av miljöfarliga verksamheter. Inga förelägganden eller förbud. Ja, tillsyn sker vid rutintillsynen av miljöfarliga verksamheter. Dessutom handläggs inkommande information om installation samt cistern som tas ur bruk.1 st föreläggande och inga förbud har utfärdats. Påbörjat med att kartlägga antalet fastigheter som kan beröras av projektet. Båda för Ulricehamn och Tranemo. Projektet sträcker sig tom Tillsynskampanjen är påbörjad. 6 av 20 planerade tillsynsbesök är genomförda. Se nedan, KEMI och SJV slagit samman tillsynsprojekten till ett enda. Projektet är avslutat den 31 augusti. 9 stycken besök (i samband med ordinarie tillsyn) Inga förbud eller föreläggande Målet med avfallstillsynen är att, som ett led i arbetet mot ett mer kretsloppsanpassat samhälle, minimera avfallets mängd och innehåll av skadliga ämnen samt se till att avfallet omhändertas på ett korrekt och säkert sätt.berör miljömål/folkhälsomål: Miljömål 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 15 och 16 samt folkhälsomål 3, 5, och 7. Arbete pågår/förväntas uppfyllas Åtgärd/Insats 1. Tillsyn av återvinningsstationer och avfallstransportörer. 2. Tillsyn av avfallshanteringen hos miljöfarliga verksamheter. 3. Handläggning av klagomål på nedskräpning. 4. Handläggning av renhållningsdispenser. 5. Granskning av avfallshantering gällande rivningsärenden. 6. Samrådsmöten gällande producentansvar. AP1.Utveckla rivningsprocessen med granskning av handlingar före och efter rivning. AP2. Tillsyn genom ett platsbesök på totalt två rivningsobjekt Kommentar Antal återvinningsstationer: Tranemo 11 st, Ulricehamn 19st. Antal avfallstransportörer: 20. Besökt 3 återvinningsstationer i Ulricehamn pga. klagomål. Antal besökta avfallstransportörer: 1st (Av de 20st är 18st sådan som vi vid övrig tillsyn kontrollerar alltså inte enskilda tillsynsobjekt.) Tillsyn sker vid rutintillsynen av miljöfarliga verksamheter. Inga förelägganden eller förbud har utfärdats. 20 klagomål har inkommit, 2 beslut är fattade utan vidare åtgärd. Antal inkommna ärenden: 19st. Antal beslut: 17st. De flesta gäller uppehåll i hämtning/förlängt hämtningsintervall. Ett antal har fått nej. 21 rivningslov. Inget tillsynsbesök genomfört. Inget samrådsmöte under perioden. Arbetet påbörjat. Inget besök under perioden. Miljö och bygg, Verksamhetsuppföljning Tertial 2 8(13)

132 Åtgärd/Insats under pågående rivningsarbete. Kommentar Uppfyllt Miljö- och byggenheten ska genom tillsyn driva arbetet med sanering av förorenade områden för att skapa en giftfri miljö. Berör miljömål/folkhälsomål: Miljömål, 4, 8, 9, 11, 12, 15 och 16 samt folkhälsomål 3, 5, och 7. Åtgärd/Insats 1.Tillsyn av kända förorenade områden. 2.Tillsyn av nya anmälda förorenade områden. 3.Tillsyn av förorenade områden vid utsläpp/olyckor. 4. Ansvaret för att ansvarsutredningar Förorenade områden genomförs där tillsynsansvaret åvilar miljö- och byggenheten. FO1. Initiera framtagande av kommunernas handlingsplaner gällande förorenade områden. Kommentar Pågående ärenden är 3 i Ulricehamn, 1 i Tranemo kommun. 3 avslutade ärenden. 4 tillsynsbesök har genomförts. 1 avslutat ärende för Ulricehamn. Inga tillsynsbesök har tillkommit. 1 utsläpp/ olyckor i Tranemo kommun. 2 st. i Ulricehamns kommun, varav 1 tillsynsbesök i Ulricehamn. Positivt utfall med bra kontakter/ diskussioner uppföljning av olyckor ska ske. Inga ärenden ännu. Frågan om vem som ska ansvara om handlingsplanen är ej klarlagt ännu Målet med tillsynen är att alla avlopp ska hålla en god rening ur hygieniska och miljömässiga aspekter. Berör miljömål/folkhälsomål: Miljömål 4, 7,8, 9, 11, 15 samt folkhälsomål 5 och 7. Kommer ej uppfyllas/ej uppfyllt Åtgärd/Insats 1.Tillsyn och prövning av enskilda avlopp; 50 avloppsanordningar inventeras under 2015 och ca 100 fältinventeringar 2016 och EA1. I båda kommunerna ska samtliga kända enskilda avlopp kunna presenteras geografiskt för analyser i aktuella kartprogram. EA2. Framtagande av strategidokument för arbetet med avloppsanläggningar inom Ulricehamns och Tranemo kommuner. EA3. En prioriteringslista för tillsyn ska utarbetas för antagande av samverkansnämnden miljö och bygg. EA4. En avloppspolicy ska tas fram för antagande av samverkansnämnden miljö och bygg. EA5. En uppföljande tillsynsinsats ska ges på 20 kända bristfälliga avloppsanläggningar. Kommentar 13 st i Tranemo, 21 st i Ulricehamn, Tillstånd har medgetts, Bedömningen är att de 50 avloppsinventeringar som planerades för hösten 2015 ej hinns med. Läget är oförändrat sedan föregående rapportering. Ett utkast till "Avloppspolicy och tillsynsstrategi" är lämnat till enhetschef för bedömning. Ett utkast till "Avloppspolicy och tillsynsstrategi" är lämnat till enhetschef för bedömning. Ett utkast till "Avloppspolicy och tillsynsstrategi" är lämnat till enhetschef för bedömning. 21 fastigheter har fått meddelande om inventering under 2015, 2 av dessa är inventerade och tillstånd har meddelats tillstånd till ersättande anläggning. 3 klagomålsärenden har initierats. Ett ärende har inte prioriterats, ett ärende har bedömts obefogat. I det tredje samt i ett äldre ärende har beslut om förbud att nyttja befintlig anläggning meddelats Att bevaka och följa upp miljötillståndet i kommunerna för att vid behov kunna vidta åtgärder så att alla relevanta miljömål uppfylls. Berör miljömål/folkhälsomål: Miljömål 1, 2, 3, 4, 6, 7, 8, 9, 11, 12, 13, 15 samt folkhälsomål 3, 5 och 10. Kommer ej uppfyllas/ej uppfyllt Åtgärd/Insats 1.Deltaga och bevaka arbetet i vattenråden med prioritering av Ätran, Viskan och Nissan. Kommentar Deltagandet har varit minimalt pga. sjukdom. Miljö och bygg, Verksamhetsuppföljning Tertial 2 9(13)

133 Åtgärd/Insats 2.Utföra provtagning av nedfall i EMEP-nätet samt utföra luftprovtagning i Luft i Västs regi. 3.Uppföljande provtagning av försurningskänsliga vatten och vattendrag. MÖ1. Upprätta en miljölägesrapport för de båda kommunerna. Kommentar Provtagning sker enligt plan. Provtagning sker enligt plan. Arbetet ej påbörjat. Planeras till hösten Strandskyddet syftar till att tillförsäkra kommande generationer tillgång till rika och naturliga strandmiljöer. Landsbyggds utveckling i strandnära lägen ska ske på ett långsiktigt hållbart sätt.berör miljömål/folkhälsomål: Miljömål,7, 8, 11, 12, 15 och 16 samt folkhälsomål 3 och 5. Arbete pågår/förväntas uppfyllas Åtgärd/Insats 1.Hantera inkommande strandskyddsdispenser samt bedriva tillsyn. Tilllsynen bedrivs baserat på klagomål och på eget initiativ. 2.Viss förebyggande tillsyn sker även i form av information på hemsidan och genom andra kontakter som mäklare och media. Den löpande verksamheten bestäms av antalet inkommande ärenden i form av ansökningar och klagomål. ST1. Framtagande av plan för hur vi skall arbeta med strandskyddstillsyn. Arbetet sker i samverkan med övriga kommuner i Sjuhärad. ST2. Tillsynskampanj (geografiskt område bestäms senare). Kommentar Strandskyddsdispenser: Inkomna 25 st. Beslut i 19 fall 18 beviljade. 6 ansökningar under behandling. Tillsyn: 1 ärende inkommit fortfarande under behandling. Hemsidan har omarbetats vad gäller strandskydd både dispens och tillsyn. Många telefonsamtal om strandskydd, hänvisning sker delvis till hemsidan. Inga speciella åtgärder planeras under hösten. Inget arbete påbörjat. Inventering Slumsvik. Tre dagars fältarbete genomfört i juli. 24 ärenden under utredning. Klagomålsärenden Hittills har det inte inkommit några klagomålsärenden vad gäller strandskydd Att genom samverkan och tillsyn enligt miljöbalken samt naturvårdsplanering verka för att naturens värden bevaras till nytta och glädje för såväl naturen själv som för medborgarna. Berör miljömål/folkhälsomål: Miljömål 1, 2, 3, 4, 7, 8, 9, 11, 12, 13, 15 och 16 samt folkhälsomål 3, 5 och 10. Kommer ej uppfyllas/ej uppfyllt Kommentar Arbetet med naturvårdsplan ligger efter i tidsplan.offertunderlag för naturvårdsplan är framtaget. Uppfyllt Arbeta med samhällsplanering och bidra med kunskap inom de egna kompetensområdena.deltagande i samhällsplaneringsarbete, där vi ger våra frågor en framträdande plats och påverkar all samhällsplanering. Företrädare från miljö och bygg deltar aktivt i kommunernas arbete med deltaljplaner, översiktsplaner och annan övergripande planering.berör miljömål/folkhälsomål: Miljömål 1, 2, 3, 4, 6, 7, 8, 9, 11, 12, 13, 15 och 16 samt folkhälsomål 3, 5 och 10. Miljö och bygg, Verksamhetsuppföljning Tertial 2 10(13)

134 Kommentar Personal från miljö och byggenheten deltar aktivt i planprocesserna i båda kommunerna. Uppfyllt Målet för livsmedelskontrollen är en effektiv, ändamålsenlig och rättssäker kontroll.livsmedelskontrollen ska säkerställa att konsumenterna får säker mat och inte blir vilseledda.mål för smittskyddet kopplat till livsmedelskontrollen: Verka för att förebygga och undanröja smittspridning genom aktivt kontrollarbete enligt livsmedelslagen.berör miljömål/folkhälsomål: Miljömål 1, 4, 15 och 16 samt folkhälsomål 3, 5 och 10. Åtgärd/Insats 1. Årlig kontroll av samtliga kända livsmedelsföretagare; c:a 300 st. inom ramen för den offentliga livsmedelskontrollens normalkontroll. L1. Inventering och kontroll av dricksvattenanläggningar inom ramen för den offentliga livsmedelskontrollens normalkontroll. L2. Riktade livsmedelsprovtagningar på pizzerior. L3. Information och kontroll enligt nya märkningsföreskrifter under Kommentar Ulricehamn: 171 verksamheter Tranemo: 96 verksamheter Genomförda tillsynsbesök: 97 Utfall:3 förelägganden. 7 extra offentliga kontroller. Under sommaren har tre projekt (förutom provtagningsprojektet) utförts. Projektens inriktning har varit allergikost, ren disk och smörjmedel. Ulricehamn: Allmänna 9 st, livsmedelsverksamheter 15 st, samfälligheter+hyres lägenheter 6 st. Tranemo: Allmänna 11 st, Livsmedelsverksamheter 5 st, Samfällighet 1 st. Genomförda tillsynsbesök: 14 kommunala vattenverk. 20 livsmedelsverksamheter med eget vatten. På livsmedelsverksamheter genomförs tillsynen i samband med ordinarie livsmedelstillsyn och granskning av inkomna analysrapporter. Prio ett nu är att alla livsmedelsverksamheter med eget vatten ska vara registrerade, fyllt i ett egenkontrollprogram och att de tar regelbundna vattenprover. Utfall: UA på kommunala vattenverk. Att få ordning på alla livsmedelsverksamheter med eget vatten kommer att ta ett tag, men det är på väg åt rätt håll. Har haft bra samtal med verksamhetsutövare och har fått in flera vattenprover och egenkontrollprogram. Åtgärder kommer att behövas på flera verksamheter för att få ett vatten av dricksvattenkvalité. 8 livsmedelsverksamheter med egen brunn hämtar dricksvatten på dunk. Ulricehamn: 11 pizzerior och 2 gatukök Tranemo: 6 pizzerior och 2 gatukök. Provtagning på 20 verksamheter. Verksamheter utan anmärkning 7 st. Omprov tagna på 13 verksamheter. Uppföljning när provsvaren kommer. Fortsätter att informera verksamheter vid inspektioner och lämnar över ett informarionsblad. Kontroll om förändringar i verksamheten gjorts enligt den nya förordningen har påbörjats. Åtgärder vid brist: Anmärkning med snabb uppföljning, om fortfarande inte åtgärdat tas beslut om föreläggande. 5 inkomna klagomålsärenden. Utfall: 3 extra offentlig kontroll, ärenden avslutats Målet med tillsynen är att förhindra smittspridning och ha en god fodersäkerhet.berör miljömål/folkhälsomål: Miljömål 4, 7, 8, 9, 16 samt folkhälsomål 7 och 10. Arbete pågår/förväntas uppfyllas Åtgärd/Insats 1. Miljö- och byggenheten ansvarar för tillsyn och kontroll inom följande områden:nedgrävning av animaliska biprodukter, utlämnade och transport av matavfall, kontroll av livsmedelsanläggningar, kompostering av matavfall, användning av organiska gödningsmedel, naturgödsel i primärproduktionen. ABP1. Tillsynsprojekt 2017 kopplat till livsmedelskontrollen för att kontrollera korrekt hantering av animaliska biprodukter. Utgångspunkten är Miljösamverkan Västra Götaland och genomförs Kommentar 5 st ärenden har inkommit (nedgrävning av häst) och tillsyn är utförd i ärendena. Planen är att utföra ABP-tillsynen Vi inväntar en vägledning för att kunna utföra tillsyn. Miljö och bygg, Verksamhetsuppföljning Tertial 2 11(13)

135 Försäljningen av alkohol och folköl skall ske på ett ansvarsfullt sätt, för att begränsa alkoholens skadeverkningar.berör miljömål/folkhälsomål: Miljömål 4 och 15 samt folkhälsomål 3, 10 och 11. Arbete pågår/förväntas uppfyllas Kommentar Klagomålsärenden Folköl: Inget klagomål. Alkohol: Ett anonymt klagomål på servering av underåriga på ett serveringsställe. Kontaktade tillståndshavaren. Inga vidare åtgärder. Åtgärd/Insats 1. Ett tillsynsbesök per år för renodlade matserveringar och med två tillsynsbesök per år för övriga serveringar. 2.Årlig tillsyn av folköl, 10 besök av 20 försäljningsställen d.v.s besök vartannat år. Handläggning av inkommande ansökningar om serveringstillstånd och andra tillståndsärenden. AF1.Förebyggande tillsyn i form av information, möten, utbildning i bl a ansvarfull alkoholservering ska erbjudas innehavare av serveringstillstånd minst vartannat år, 2015 och Kommentar 25 tillsynsobjekt i Ulricehamn och 12 i Tranemo. 16 tillsynsbesök har genomförts. Utfall: Anmärkning på matutbud. Folköl totalt 21 försäljningsställen fördelat på: Ulricehamn 15 st och Tranemo 6 st. Tillsyn är planlagd under november och december. Inget utbildningstillfälle har erbjudits eller genomförts Försäljningen av tobak och tobaksvaror skall ske på ett ansvarsfullt sätt. Minska exponeringen av tobaksrök genom tillsyn av skolor och livsmedelsföretagare.berör miljömål/folkhälsomål: Miljömål 1, 4, och 15 samt folkhälsomål 3, 5, 10 och 11. Ej påbörjad Kommentar Klagomålsärenden Inga klagmål för försäljning av tobak. Åtgärd/Insats 1. Årlig tillsyn på hälften; dvs. 15 av totalt 30, av de butiker som försäljer tobak och tobaksvaror inom Ulricehamns och Tranemo kommuner. 2. Tillsyn över skolgårdar, serveringslokaler samt offentliga lokaler. Kommentar Tobak totalt 32 försäljningsställen fördelat på: Ulricehamn 19 st och Tranemo 13 st. Tillsyn är planlagd under november och december. Tillsyn sker vid livsmedelstillsyn och tillsyn på skolor Försäljningen av receptfria läkemedel skall ske på ett ansvarsfullt sättberör miljömål/folkhälsomål: Miljömål 1, 4 och 15 samt folkhälsomål 3, 5, 10 och 11. Ej påbörjad Kommentar Klagomålsärenden Inga klagomål för försäljning av receptfria läkemedel. Åtgärd/Insats Kommentar Miljö och bygg, Verksamhetsuppföljning Tertial 2 12(13)

136 Åtgärd/Insats 1. Årlig tillsyn på hälften av de verksamheter som bedriver handel med receptfria läkemedel; dvs. 7 av totalt 13 tillsynsobjekt inom kommunerna. Kommentar Receptfria läkemedel totalt 17 försäljningställen fördelat på: Ulricehamn 12 st och Tranemo 5 st. Tillsyn planlagd under november och december. Miljö och bygg, Verksamhetsuppföljning Tertial 2 13(13)

137 Allmänna utskottet Bevarande-, utvecklings- och LIS-plan för Torpa/Hofsnäsområdet (KS/2012:1221) Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige beslutar Antar Bevarande- utveckling och LIS-plan för Torpa/ Hofsnäsområdet Sammanfattning av ärendet Ett förslag till bevarande- utvecklings och LIS plan för Torpa/Hofsnäs har varit föremål för samråd och granskning under Syftet med planen är att ta fram vissa riktlinjer och ramar för den framtida utvecklingen inom Torpa/ Hofsnäs. Planen har tagits fram under löpande dialog med de närmaste berörda fastighetsägarna och brukarna på Torpa och Hofsnäs. Bakgrund I den av kommunfullmäktige antagna översiktsplanen anges att en bevarandeoch utvecklingsplan ska tas fram för Torpa/Hofsnäsområdet vilket också anges i den antagna LIS planen. Granskningen Granskningen skedde under tiden 27 mars 2014 till 2 juni 2014 ställdes granskningshandlingarna ut på kommunkontorets andra våning under ordinarie öppettider. Samrådshandlingarna fanns även på biblioteket, bokbussen och på hemsidan Under granskningen inkom ca 15 yttranden av varierad karaktär, vissa har föranlett ändringar i planen. Ett tydligare ställningstagande har gjorts mot Länsstyrelsens förslag att inte kalla planen för LIS- plan har bland annat gjorts. Efter att allmänna utskott beslutade att föreslå kommunfullmäktige att anta planen skedde ytterligare förhandlingar med länsstyrelsen. Myndigheten krävde att två av områdena skulle byta benämning från LIS till något annat. Kommunen valde att gå myndigheten tillmötes och bytte namn på områdena till utvecklingsområden vilket till skillnad från LIS inte har någon specificerad juridisk mening. Beslutsunderlag Bevarande,- utvecklings,- och LIS-plan för Torpa /Hofsnäs området antagande Ordförandes sign Justerares sign Justerares sign Sekr sign Utdragsbestyrkande

138 Allmänna utskottet Karta Samrådsredogörelse Utlåtande Miljökonsekvensbeskrivning Föredragning och debatt Miljöstrateg Thomas Tranefors och vikarierande planarkitekt Lars Jönsson föredrar ärendet och svarar på frågor. Beslutet skickas till Näringslivs- och strategisektionen Status Kommunstyrelsen Ordförandes sign Justerares sign Justerares sign Sekr sign Utdragsbestyrkande

139 Vår ref: Lars Jönsson Vik.Planarkitekt Datum: Dnr: KS/2012:1221 Antagande av Reviderad Bevarande- utvecklings och LIS plan för Torpa/Hofsnäsområdet Förslag till beslut Antar Bevarande-, utvecklings- och LIS-plan för Torpa/ Hofsnäsområdet Sammanfattning av ärendet Ett förslag till bevarande- utvecklings och LIS plan för Torpa/Hofsnäs har varit föremål för samråd och granskning under Syftet med planen är att ta fram vissa riktlinjer och ramar för den framtida utvecklingen inom Torpa/ Hofsnäs. Planen har tagits fram under löpande dialog med de närmaste berörda fastighetsägarna och brukarna på Torpa och Hofsnäs. Bakgrund I den av kommunfullmäktige antagna översiktsplanen anges att en bevarandeoch utvecklingsplan ska tas fram för Torpa/Hofsnäsområdet vilket också anges i den antagna LIS planen. Granskningen Granskningen skedde under tiden 27 mars 2014 till 2 juni 2014 ställdes granskningshandlingarna ut på kommunkontorets andra våning under ordinarie öppettider. Samrådshandlingarna fanns även på biblioteket, bokbussen och på hemsidan Under granskningen inkom ca 15 yttranden av varierad karaktär, vissa har föranlett ändringar i planen. Ett tydligare ställningstagande har gjorts mot Länsstyrelsens förslag att inte kalla planen för LIS- plan har bland annat gjorts. Efter att kommunstyrelsen allmänna utskott beslutade att föreslå kommunfullmäktige att anta planen skedde ytterligare förhandlingar med länsstyrelsen. Myndigheten krävde att två av områdena skulle byta benämning från LIS till något annat. Kommunen valde att gå myndigheten tillmötes och bytte namn på områdena till utvecklingsområden vilket till skillnad från LIS inte har någon specificerad juridisk mening.

140 Beslutsunderlag Bevarande,- utvecklings,- och LIS-plan för Torpa /Hofsnäs området antagande Karta Utlåtande Miljökonsekvensbeskrivning Föredragning och debatt Förslag till beslut på sammanträdet Beslutsgång Beslutet skickas till Här ska framgå vem/vilka som ska ha beslutet /Eget_Förvaltning/ Ekonomifunktionen (när beslut handlar om ekonomi) Handlingar som ska följa beslutet vid expediering Rubriken används i det fall handlingar ska skickas med i samband med extern expediering Status Pernilla Kronbäck Sektionschef Lars Jönsson Vik.Planarkitekt

141 Bevarande- och Utvecklingsplan /LIS-plan Torpa/Hofsnäsområdet FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN JANUARI 2015 Antagandehandling 1. 1

142 Syfte Syftet med att ta fram ett program för Torpa/Hofsnäsområdet är att skapa riktlinjer och ramar för den framtida utvecklingen i området och att säkerställa att denna sker i enlighet med de befintliga kultur-, naturoch friluftsvärdena. I samband med exploatering och ökad turism är det viktigt att förändringar sker på ett sätt som är hållbart för bygden. Tranemo kommun bör sätta villkoren för områdets framtid även om stor hänsyn naturligtvis måste tas till befintliga näringsidkare i området och deras intressen. Programmet kan ses som ett gestaltnings-, bevarandeoch utvecklingsprogram som Tranemo kommun kan använda sig av i kontakten med befintliga och potentiella intressenter i området. Ett viktigt syfte med programmet är också att ta fram ett antal LIS-områden för att underlätta framtida utveckling i väl lämpade områden. Avgränsning Det är svårt att på en karta markera det område som omfattas av detta program eftersom det inte finns någon exakt avgränsning i form av fastighetsgränser eller dylikt. Torpa, Hofsnäs samt området runt dessa och däremellan Torpanäset, utgör huvuddelen. Härutöver berörs området med fritidsbebyggelse vid Udda/ Skogen i söder och byn Ömmesala i den södra änden av Torpasjön. Dessutom berörs vägar som ansluter till dessa områden. Förutsättningar/Aktörer Området är redan idag ett populärt turistmål med Torpa stenhus och Hofsnäs herrgård som främsta målpunkter. Speciellt under sommaren lockar Torpa/Hofsnäs många turister, bland annat genom anordnandet av diverse event som återkommer år efter år. Området är även med sin vackra natur och välordnade strövstigar ett välbesökt utflyktsmål för boende i kommunerna runt omkring. Hofsnäs ligger inom gränsen för Tranemo kommun men ägs idag av Borås stad. Torpa ägs av Pehr Zethelius. En samverkan mellan kommunerna och ägaren av Torpa, blir nödvändig för att många av de förändringar som skulle gynna området ska kunna genomföras. Till exempel är det Borås stad tillsammans med västkuststiftelsen som är ansvarig för skötseln av naturreservatet på Torpanäset. Även Ulricehamns kommun har stora intressen i området, inte minst tack vare den naturliga förbindelse som finns i form av sjön Åsunden som är sammankopplad med det aktuella området via Yttre Åsunden och Torpasjön. Färjetrafik finns redan från Ulricehamn till Torpanäset. Andra intressenter i området är arrendatorerna på Hofsnäs, fiskerivårdsområdesföreningen och Länsstyrelsen som ansvarar för riksintressena i området. Struktur Programmet är strukturerat i fyra delar. Den första är en beskrivande del som avser att förklara området och dess specifika förutsättningar. Här beskrivs var området är beläget och vad som finns i omgivningarna. Därefter avhandlas vilka förutsättningar som gäller för området i stort varpå en närmre beskrivning av de båda anläggningarna och deras respektive historia följer. Nästa del syftar till att analysera olika faktorer i området och lyfta fram styrkor och svagheter i området som helhet, samt för de enskilda anläggningarna. Därefter följer själva utvecklings-/förslags-/gestaltningsdelen som utifrån analysen av de olika delarna försöker förklara och ge förslag på hur man skulle kunna arbeta vidare med olika delar. Den sista delen omfattar förslag på Utvecklings-/LISområden(Landsbygdsutveckling i strandnära läge). Dessa områden har utkristalliserats under arbetet med detta program. Uppe i vänstra hörnet finns en vinjett som följer genom hela presentationen. Ofta förekommer denna tillsammans med en liten rubrik som anger om stycket handlar om Torpa eller Hofsnäs. De vinjetter som inte har någon av dessa rubriker finns på sidor som tar upp frågor som är generella för hela området. 1. 2

143 Innehåll Syfte s.2 Avgränsning s.2 Förutsättningar/aktörer s.2 Struktur s.2 Innehåll s.3 Beskrivning/Förutsätt. s.4-15 Analys s Beskrivning/ Förutsättningar s.4-15 Belägenhet s.5 Natur s.6 Kultur s.6 Friluftsvärden s.6 Naturreservat/Natura 2000 s.7 Riksintressen s.7 Övriga värdefulla områden s.9 Strandskydd s.10 Befintliga planer s.10 Bebyggelse s.11 Tillgänglighet s.12 Trafik/Kommunikationer s.13 GC-trafik s.13 Hofsnäs s.14 Torpa s.15 Analys s Läge (landet/bygden/lokalt) s.17 Natur/kultur s.18 Bebyggelse s.19 Trafik/Utvecklad samverkan s.20 Hofsnäs s Översikt s.21 Tillgänglighet/Barriärer s.22 Bebyggelse s.23 Parkering/Entréer s.24 Torpa s Översikt s.25 Bebyggelse s.26 Besökare inpå bostadshus s.26 Hjorthägn s.26 Entré/tillgänglighet s.27 Jordbruk s.28 Parkering/Sikt s.28 Riktlinjer för Utv. s LIS-/utveckl.områden _s Riktlinjer för Utveckling/Gestaltning s LIS-områden/ UTVECKLINGSOMRÅDEN s Behov av vidare utredn. s.54 Referenser s.55 Organisation s.56 Vegetation s.30 Skogens utveckling s.31 Belysning s.32 Samverkan/Skyltning s.33 Riktlinjer bebyggelse s.34 Trafik/Cyklism s.35 Turism s.36 Hofsnäs s Torpa s Bakgrund s.48 Kriterier s.48 Inventering s.49 Frizon s.49 Hofsnäs s.50 Torpa s Ömmesala s.53 Bilaga: Översiktskarta 1. 3

144 Beskrivning/ Förutsättningar Innehåll I detta kapitel beskrivs området som vi upplever det idag. Beskrivningarna utgår från inventeringar gjorda i området, sökande av information på internet och samtal och möten med inblandade och berörda i projektet, bland annat från Tranemo kommun, Torpa Stenhus och Hofsnäs Herrgård. En utförlig undersökning och inventering av området och de närmaste omgivningarna har varit nödvändig för att bilda sig en god uppfattning om platsen och dess förutsättningar och möjligheter. Denna del har varit nödvändig för att kunna analysera och gå vidare med de bitar som vi tycker är de centrala att arbeta med i det aktuella området. Beskrivningsdelen fungerar som ett stöd för framtagandet av övriga delar av planen och är tänkt att ge läsaren en förståelse för upplägget för efterföljande delar. En stor tyngdpunkt i denna del ligger på områdets naturliga förutsättningar och de klassificeringar och bedömningar som gjorts av bland annat Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet. Dessa bedömningar känns viktiga att ta hänsyn till vid utformandet av ett program för området. Även de historiska aspekterna är viktiga att ta hänsyn till i ett område med så rik och betydelsefull historia. Denna del är uppdelad utifrån olika kapitel som beskriver olika naturgivna och tillskrivna förutsättningar vilka gäller för området som helhet. Bland annat läge, trafiksituation och natur/kultur. Därefter följer en beskrivning av respektive anläggning. För att underlätta för läsaren och göra programmet mer läsbart används färgkoder för de respektive avsnitten. De delar som faller under beskrivning/förutsättningar har markerats med en brun ek uppe i högra hörnet. Belägenhet s.5 Natur s.6 Kultur s.6 Friluftsvärden s.6 Naturreservat/Natura 2000 s.7 Riksintressen s.7 Riksintresse Naturvård s.8 Riksintresse Kulturmiljövård s.8 Riksintresse Friluftsliv s.8 Övriga värdefulla områden s.9 Strandskydd s.10 Befintliga planer s.10 Bebyggelse s.11 Tillgänglighet s.12 Trafik/Kommunikationer s.13 G/C-trafik s.13 Hofsnäs s.14 Historia s.14 Verksamhet s.14 Framtid s.14 Torpa s.15 Historia s.15 Verksamhet s.15 Framtid s

145 Beskrivning/ Förutsättningar Belägenhet Lilla sjön Torpa stenhus Ulricehamn Borås Torpasjön Yttre Åsunden Tranemo Tranemo Kommun Hofsnäs Herrgård 1. 5

146 Beskrivning/ Förutsättningar Natur Kultur Friluftsvärden Den trädvårdplan som upprättats för området visar att en av de största naturgivna kvaliteterna är de många stora, gamla träd som finns här. De gamla träden bidrar mycket till att främja den biologiska mångfalden i området eftersom de utgör värdmiljö för många arter. För att säkra framtiden och återväxten av dessa gamla träd är det viktigt att skötseln fortsatt sker på ett medvetet sätt enligt den skötselplan som finns för naturreservatet Torpanäset.(Trädvårdsplan, Torpanäset naturreservat, 2011) Naturen på Torpanäset sköts idag av Borås stad tillsammans med Västkuststiftelsen. Skötseln utförs på ett sätt som ska främja biodiversitet och djurliv. En stor del av områdets attraktionskraft ligger i de gamla historiska byggnader och strukturer som möter besökaren. En vistelse i Torpa/Hofsnäsområdet innebär en resa tillbaka i tiden. Området har en väl dokumenterad historia som blir extra tydlig kring de gamla välbevarade historiska anläggningarna Torpa Stenhus och Hofsnäs herrgård. Ytterligare fokus kan läggas på kulturturism genom en uppgradering och synliggörande av platsens historiska sammanhang. Den vackra naturen är en av de viktigaste tillgångarna för området i stort. Inte minst då det gäller att locka besökare till platsen. Många av de som kommer till området gör det för att komma ut i naturen och få möjlighet att promenera i vacker lövskog och utmed vatten. Hela området har stora bevarandevärden för såväl friluftslivet som för natur och kulturintressen och flera olika skyddstyper berörs, vilka redovisas nedan. De olika skyddsområdena understryker varandra och berör i många avseenden samma bevarandevärden. Borås Stad upplåter sedan 1971 vattnet ingående i Torpasjöns fiskevårdsförening till allmänheten. Kommunen vill med detta främja ett attraktivt sportfiske. Grenverket från en av områdets gamla ekar Gamla strukturer och byggnadsverk som förmedlar en rik och intressant historia, från forna tider och fram till idag Historiska strukturer och natur i vacker kombination 1. 6

147 Beskrivning/ Förutsättningar Naturreservat/Natura 2000 Riksintressen Naturreservat är den mest använda skyddsformen i Västra Götalands län. Det är Länsstyrelsen som beslutar om de flesta naturreservaten, men även kommunerna har den möjligheten. Naturreservat kan bildas för att: bevara biologisk mångfald, vårda, bevara, skydda, återställa eller nyskapa värdefulla naturmiljöer, tillgodose behov av områden för friluftslivet, skydda, återställa eller nyskapa livsmiljöer för skyddsvärda arter. Naturreservat Torpanäset Området är välkänt för sin skyddsvärda fauna och flora. Inom området finns många rödlistade lavar, svampar och vedinsekter, främst sådana som är knutna till de äldre ekarna. Här finns också en rik markflora. Området ingår även i EU:s ekologiska nätverk av skyddade områden, Natura Naturreservatet bildades 2002 och är ca 159 ha stort. Västkuststiftelsen och Borås kommun är naturvårdsförvaltare och följer den skötselplan som togs fram vid reservatets bildande. Syftet med naturreservatet är bland annat att: Bevara ett värdefullt kulturlandskap med ädellövskogar och hagmarksmiljöer. Säkerställa området för natur- och kulturmiljöstudier samt friluftsliv. Området ska successivt omvandlas till ett lövskogsområde som betas. Första prioritet är att hålla området tillgängligt för det rörliga friluftslivet. Det ska vara öppet för besökare som vill ha med egen matsäck och njuta av natur och kulturvärden, bada etc. Skötselplanen omfattar inte några byggnader. Hela Torpanäset är klassat som naturreservat Områden av riksintresse för naturvård, kulturmiljövård och friluftsliv är en del av miljöbalkens hushållningsbestämmelser som syftar till en god hushållning med mark, vatten och naturresurser Riksintressen är viktiga i samhällsplaneringen. De pekas ut inom olika områden, både för bevarande och nyttjande. Naturvårdsverket anger vilka områden som är av riksintresse för naturvård och friluftsliv och Riksantikvarieämbetet områden av riksintresse för kulturmiljövård. Områden som är av riksintresse för naturvård, kulturmiljövård eller friluftsliv ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön. På nästa sida följer en beskrivning av riksintressena i Torpa/Hofsnäsområdet. (Kartor och allmän information är hämtat från Länsstyrelsens hemsida) 1. 7

148 Beskrivning/ Förutsättningar Riksintresse Naturvård Riksintresse Kulturmiljövård Riksintresse Friluftsliv Områden av riksintresse för naturvård utgör några av våra bästa exempel på landskapstyper, naturtyper och andra naturvärden i olika regioner. Riksintressen kan också vara sällsynta företeelser. Värdeomdöme: Kring sjöarna finns stora områden med ädellövskogar som hyser en för regionen sällsynt rik och varierad lundflora. Herrgårdsmiljöernas ekhagar rymmer ett flertal mycket grova träd som bland annat hyser rödlistade insekter. Helhetsmiljön rymmer även flera odlingsmiljöer med lång agrarhistorisk kontinuitet. Flera ängs- och hagmarksobjekt ingår. Bergamossen är en stor, relativt orörd, svagt välvd mosse representativ för den naturgeografiska regionen. Åsunden är en större, mesotrof sprickdalssjö med mycket hög biologisk funktion och förekomst av rödlistade arter. Riksantikvarieämbetet har beslutat om kulturmiljövårdens riksintressen. De flesta riksintressen tillkom genom 1987 års naturresurslag, en av föregångarna till dagens miljöbalk. Vid några tillfällen har urvalet setts över. Bakgrunden till riksintressena utgörs bl a av att kommunerna övertagit det formella ansvaret för markanvändningen. Odlingslandskap kring sjöarna Yttre Åsunden och Torpasjön intill Ätrans dalgång med borgmiljö som visar att området, särskilt under medeltiden och senare, haft stor strategisk betydelse. Uttryck för riksintresset: Rikt varierade fornlämningsmiljöer med ensamliggande gravar, gravfält och fossil åkermark. Torpa stenhus från medeltiden, tillbyggt på 1600-talet, fortfarande intakt och utgör Västergötlands bäst bevarade anläggning av sitt slag. Med friluftsliv avses i detta sammanhang vistelse i naturen för naturupplevelser, fysisk aktivitet och avkoppling. Viktiga naturkvalitéer för friluftslivet är bland annat variation i landskapet. Områden av riksintresse för friluftslivet har så stora friluftsvärden på grund av tillgänglighet samt natur- och kulturkvalitéer, att de är eller kan bli attraktiva för en stor mängd besökare. Urvalet av områden representerar Sveriges olika landskapstyper Området hyser särskilt goda förutsättningar för positiva upplevelser och för natur- och kulturstudier i ett omväxlande kulturlandskap med herrgårdsmiljö, lövskogar och sjöar. Särskilt goda förutsättningar för strövande och cykelturer. Särskilt goda förutsättningar för bad, båtsport och kanoting. Särskilt goda tillfällen till fritidsfiske. Intresseaspekter: Naturstudier (botaniska, ornitologiska), kulturstudier (kulturhistoriska), strövande, cykling, bad, båtsport, kanoting, fritidsfiske. Förutsättningar för att områdets värde skall bestå: Kulturmarkerna bibehålls hävdade. Lövskogen bevaras. Området påverkas negativt av exempelvis granplanteringar, igenväxning, bebyggelse och nya vägar. Det gröna området bedöms som riksintresse naturvård Det röda området bedöms som riksintresse för kulturmiljövård Det blå området bedöms som riksintresse förfriluftsliv 1. 8

149 Beskrivning/ Förutsättningar Övriga Värdefulla Områden Regionalt värdefullt odlingslandskap enl. ängs- och hagmarksinventeringen Förutom de intressen som klassas som riksintressen så finns även samtidigt mer specificerat vilka områden som anses vara extra bevarandevärda. Inventeringen som pekar ut dessa områden har förstås ett nära samband med de miljöer som pekats ut som riksintressen av Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet. Bilden till vänster visar att såväl området kring Hofsnäs Herrgård som ett större område kring Torpa, har klassats som regionalt värdefulla odlingslandskap enligt ängs- och hagmarksinventeringen. Bilden till höger visar de nyckelbiotoper som skogsstyrelsen har hittat i området. Framför allt kring Torpa har skogsstyrelsen klassificerat ett par större områden på ömse sidor om näset som nyckelbiotoper. Bilden nere till vänster visar de områden som klassificerats som lövskogsområden enligt lövskogsinventeringen. Också i detta fall är såväl Hofsnäs som Torpa i allra högsta grad berörda och omgivna av skyddsvärd lövskog. Inte minst är det på individnivå som skogen är skyddvärd eftersom området innehåller ett flertal gamla träd. Framför allt är det utmed Torpanäsets södra del, kring Hofsnäs herrgård som många av de stora träden finns. En trädvårdsplan som tagits fram för området på uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götalands Län, visar att det finns minst 250 gamla träd inom gränsen för naturereservatet. Även då det gäller fornlämningar så antyder bilden nere till höger vilka stora kvaliteter som finns ansamlade i områdena kring Torpa och Hofsnäs. Båda anläggningarna är av stor historisk betydelse och har anor som sträcker sig tillbaka till medeltiden. Nyckelbiotoper, enl. skogsstyrelsen Lövskogsinventeringen Fornlämningar (Utdrag ur fornminnesregistret) 1. 9

150 Beskrivning/ Förutsättningar Strandskydd Befintliga planer/utredningar Översvämningsrisk Strandskyddet syftar till att långsiktigt trygga förutsättningarna för en allemansrättslig tillgång till strandområden och att långsiktigt bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten. (Miljöbalken 7 kap 13 ) Strandskyddet och allemansrätten gör vårt land unikt i ett internationellt perspektiv. Strandskyddet är ett generellt skydd som gäller i hela landet. Strandområden ger goda möjligheter till rekreation och friluftsliv. Strandskyddet skall långsiktigt trygga förutsättningarna för att medborgarna skall få tillgång till strandområden genom allemansrätten. Hittills har bestämmelserna gällt oavsett om områden är tät- eller glesbebyggda, om det finns gott om sjöar och vattendrag eller inte och oavsett vilka naturtyper eller arter som finns i området. Den nya lagstiftningen som trädde i kraft den 1 juli 2009 och 1 februari 2010 ger möjlighet att beakta lokala och regionala skillnader. I och med den nya paragrafen i plan och bygglagen har kommunen möjlighet att göra en differentiering av strandskyddet. I områden utpekade i landsbygdsutvecklande syfte finns nu möjlighet att ge dispens från strandskyddet eller att upphäva det. Områdena måste vara utpekade i en översiktlig plan. De sjöar som är aktuella i detta program, Yttre Åsunden och Torpasjön har båda ett utökat strandskydd på 300 m. I detta utvecklingsprogram föreslås tre olika LIS-områden (landsbygdsutveckling i strandnära lägen). Mer om detta under avsnittet LIS-områden på sid 47 och framåt. Idag finns befintliga detaljplaner för Hofsnäs stugområde. Detta område har tills idag främst bestått av ganska småskalig bebyggelse, framför allt för fritidsboende med lokala lösningar för omhändertagande av vatten- och avloppsfrågor. Men förutsättningarna är på väg att förändras tack vare att Tranemo kommun vill utvidga området och utreder möjligheten att koppla det till det kommunala VA-systemet. (VA-utredning för Hofsnäs, 2011) Tanken är att dessa planområden ska utvidgas ytterligare och boende av permanent karaktär ska bli möjlig. En ny detaljplan ska tas fram för området. Uppgifter avseende vattennivåer i de aktuella sjöarna har inte gått att få fram. Enligt SMHI:s översvämningskartering längs med Ätran är strandområdena närmast vattnet översvämmade vid ett 100-årsflöde(se karta nedan). Kartan visar bl a att de låglänta delarna nedanför Torpa Stenhus översvämmas vid ett 100-års flöde liksom stranden nedanför Hofsnäs och Ömmesala. (Sannolikheten för att ett 100-årsflöde ska inträffa under en 100-års period är 63 %, enligt SMHI) Bevarande- och utvecklingsplanen föreslår endast besöksboende samt service-/turistanläggningar i närheten av potentiellt översvämmade områden, varför konsekvenserna vid en ev översvämning får bedömas som mindre allvarliga. En byggnation inom områden som översvämmas vid ett 100-års flöde bör ändå undvikas och vid en byggnation i närheten av dessa områden bör en utredning göras kring behovet av riskreducerande åtgärder. Inför kommande detaljplaner/bygglov krävs fördjupade studier. Planlagt område, Hofsnäs stugområde Röd skraffering är översvämningszon vid ett 100-årsflödet 1. 10

151 Hofsnäs Torpa Beskrivning/ Förutsättningar Bebyggelse Husen på Torpa och Hofsnäs är utformade på samma sätt vad gäller byggnadsmaterial och färgsättning och detta enligt gammal god tradition. Bortsett från Torpa och Hofsnäs finns den största bebyggelsekoncentrationen inom Hofsnäs stugområde, söder om Torpanäset. Området består av flera bebyggelsegrupper och omfattas av en detaljplan anpassad för fritidsbebyggelse. Delområdena är relativt kuperade och har karaktären av fritidshusområde med smala vägar av låg standard. Önskemål finns att möjliggöra utökat permanentboende. Detta ska underlättas genom att ansluta området till kommunalt vatten och avlopp. En VA-utredning har tagits fram. Vid Ömmesala är bebyggelsen mer av bykaraktär med ett 15-tal bostadshus, såväl äldre som mer nybyggda. Bebyggelsen ligger huvudsakligen mellan byvägen och sjön och därmed inom strandskyddsområdet. Utmed den sträcka som omfattas av bebyggelse är tillgängligheten till stranden begränsad för allmänheten. Torpa Hofsnäs Ömmesdala Hofsnäs stugområde 0m 1000m Bebyggelsen i Hofsnäs är relativt väl strukturerad. De flesta byggnaderna har placerats på ett sätt så att de ligger i en riktning som löper parallellt med nästets näsets linjer. Olika byggnader med olika funktioner ligger väl samlade inom ett och samma delområde. Längst Längst söderut, söderut, väster om vägen om finns vägen ett finns mindre ett par hus mindre som hyrs hus ut som och väster fungerar hyrs ut och som fungerar vandrarhem/pensionat. som Längre norrut ligger de de gamla jordbruksbyggnaderna vilka vilka är är i trä i trä och ligger och målade målade med med röd slamfärg. röd slamfärg. De bildar De bildar som en gårdsplan halvcirkel som vilken öppnar ramar sig in en mot gårdsplan norr. Herrgårdsbyggnaden som öppnar sig mot är norr. i sten Herrgårdsbyggnaden med vit puts. Den är ligger i sten för med sig vit själv puts, och den omges ligger för på sig nära själv håll och av annan omges bebyggelse. inte på nära håll av annan inte bebyggelse. Inom området finns ett antal byggnader för verksamheter, Inom området service och finns turism. ett antal En viktig byggnader byggnad för verksamheter, gammelgården service och som turism. ligger En viktig strax öster byggnad om för vägen turism och för turism är där gammelgården man tillverkar som och framför ligger strax allt säljer öster diverse om vägen hantverk. där man Längre tillverkar norrut och nere framför vid vattnet allt säljer har en diverse ny bygg- hant- och nad verk. för Längre turistnäringen norrut nere upprättats. vid vattnet Det har är en ny raststuga byggnad för ligger turistnäringen i nära anslutning upprättats. till den Det båtbrygga är en raststuga där som färjetrafiken som ligger i nära till och anslutning från Ulricehamn till den båtbrygga avgår sommartid. där färjetrafiken till och från Ulricehamn avgår sommartid. I Torpa finns ett stort antal byggnader med diverse olika funktioner. Ett antal hus för uthyrning ligger utspridda i området. Tanken med dessa är just att de ska ligga avskilt från varandra så att gästerna inte ska störas mer än nödvändigt av de aktiviteter och verksamheter som pågår i området. Den viktigaste byggnaden för hela anläggningen är den gamla medeltidsborgen, Torpa Stenhus. Med sina tunga, vitputsade, murade väggar och med anor från 1400-talet. I området finns också ett antal byggnader för jordbruket uppförda med träpanel och målade med röd slamfärg, bland annat en stor lada som ligger mellan vägen och Torpa Stenhus. Norr om vägen finns en större byggnad som är ämnad för verksamheter. Här finns kafé och restaurang som kan bokas för bröllop och konferenser. Generellt i området kring Torpa är det så att byggnaderna ligger vinklade i olika riktningar, har olika form och struktur. Dessutom varierar deras funktion

152 Hofsnäs Torpa Beskrivning/ Förutsättningar Tillgänglighet enligt pbl Borås stad arbetar med tillgänglighet runt om i kommunen utifrån sitt Program för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet för personer med funktionsnedsättning. Hofsnäs är en av de anläggningar som har blivit föremål för en omfattande inventering. Inventeringen visar att Hofsnäs är delvis tillgänglighetsanpassat. Framför allt i nära anslutning till huvudbyggnaden. Utanför herrgården finns parkeringsmöjligheter för personer med funktionsnedsättningar. Anpassade toaletter finns. Inventeringen visar dock att det finns mycket kvar att göra för personer med funktionsnedsättningar. Exempelvis tillgängligheten till och inne i herrgårdsbyggnaden. Beläggningar på gångstråk och lutningar på ramper går att förbättra. Via Borås stads hemsida kan man nå den tillgänglighetsdatabas där inventeringen ovan är redovisad. Den ger bra information inför ett besök på Hofsnäsområdet. Då det gäller Torpa Stenhus finns det begränsat med information om tillgänglighet via hemsidor. Eftersom Stenhusets begränsningar medför att det inte är tillgängligt för människor med vissa typer av funktionsnedsättningar, har ägaren Per Zethelius låtit ta fram en film som visar hur det ser ut därinne. Filmen är ett bra komplement och bidrar till att stärka upplevelsen för den som inte kan ta sig in i den historiska byggnaden. För anläggningen i övrigt finns det handikapptoaletter och det finns ramper in till bl a restaurangen. Då det gäller parkeringar finns det två handikapplatser som ligger i anslutning till herrgården. Platserna ligger mindre än 20 meter från såväl entré som informationstavla. Ytorna uppfyller kraven på minsta tillåtna bredd, däremot är markmaterialet på parkeringen ojämnt. I anslutning till parkeringen finns det även en toalett som är tillgänglighetsanpassad. Parkering Hofsnäs Ramp till Hofsnäs herrgårdsbyggnad Svårt att tillgänglighetsanpassa själva stenhuset

153 Beskrivning/ Förutsättningar Trafik - Vägvisning - Kommunikationer GC-Trafik Torpa-Hofsnäs nås från väg 27 i söder via Länghem och väg Från norr når man området via väg 1700 från Borås och väg 1679/1680. Samtliga dessa vägar är allmänna och har Trafikverket som väghållare. Hela vägen mellan väg 1688 i söder (Udda/Enet) och väg 1680 i norr(forsa) är enskild. Den norra delen av denna sträcka mellan bron vid Torpa och Forsa förvaltas av Pehr Zethelius, Torpa. Resterande del från bron och söderut till Udda/Enet förvaltas av Borås stad. Allmänna vägen (1688) från Länghem och upp till Udda har under 2014 belagts. Sträckan är dock smal och i behov av mötesplatser eftersom flertalet av besökarna till Torpa-Hofsnäs området kommer med buss. Trafikverket genomförde under 2004(23-28 juni) en trafikräkning. Resultatet visar att väg 1688 trafikerades av runt 500 fordon/dygn. Väg 1680 i norr har något bättre standard och, enligt en trafikräkning från samma tid (juni 2014), runt 400 fordon/dygn. Enligt en trafikräkning som Tranemo kommun utfört mellan juni 2013 var det i snitt 505 fordon/dygn på den enskilda vägen strax söder om Hofsnäs herrgård. På väg 1688 söder om Rådde gård var trafiksiffran vid samma tid 806 fordon/dygn. Till såväl Torpa som Hofsnäs finns nu vägvisning från bl a Väg 27. Vägarna runt Torpa-Hofsnäs är väl lämpade för cykel och även utpekade som bra cykelstråk i Tranemo kommuns cykel & turistkarta. Det gäller såväl de asfalterade enskilda och allmänna vägarna som de grusade. En möjlig anslutning finns även till Oxabanan som är del i en längre cykelled mellan Ulricehamn i norr och Ambjörnarp i söder. Anslutningen ut till cykelleden (se karta nedan) har idag endast standard som vandringsled, men den innebär att området är/kan bli del i ett större gång- och cykelnät med Torpa, Hofsnäs och Torpanäsets naturreservat som självklara målpunkter. På Torpanäset från Hofsnäs och norrut och på båda sidor av näset finns anlagda vandringsleder. Här kan man ta sig runt större delen av näset till fots Enskild väg 1690 asfalterad cykelled Oxabanan befintliga anlagda vandringsleder inom Torpanäset

154 Hofsnäs Beskrivning/ Förutsättningar Historia Nuvarande verksamhet Framtiden Någon gång under 1400-talet byggdes, på näset mellan yttre Åsunden och Torpasjön, en befäst gård. Första gången som Hofsnäs omnämndes i litteraturen var Då kallades gården Håcksnäs och beboddes av väpnaren Jöns Nilsson huserades Hofsnäs av ytterligare en väpnare. Det var i själva verket Severin (Söffren) Kijl, Gustav Vasas hövitsman som senare blev utsedd till fältöverste under Dacke-fejden. Severin lär ha fått gården av Gustav Vasa som tack för att han hjälpt kungen att fly från Danskarna. Men bara 13 år senare tog Gustav Vasa tillbaka Hofsnäs. Det ryktades att Severin styrde sin förläning med allt för hård hand. Kungen besökte honom förklädd till en enkel ryttare och var uppenbarligen missnöjd eftersom Severin blev utkörd överlämnade Gustav Vasa Hofsnäs till sin svåger och svärfar Gustaf Olofsson Stenbock. Under dennes ledning började gården förfalla och redan vid slutet av 1600-talet hade Hofsnäs förlorat sin betydelse som bostad och befästning köptes säteriet av familjen Sparre som ägde det fram till Det uppfördes en ny mangårdsbyggnad Sparre, med Sigge som förnamn, använde murresterna av den gamla borggrunden och på dessa byggdes den nya gården så togs egendomen alltså över av godsägare A. Westberg från Sparre och det hann bara gå ett år innan huset brann ned till grunden. Men det vi kallar Hofsnäs idag byggdes upp igen redan Familjen Westberg behöll godset till 1964, då den nuvarande ägaren, Borås kommun, köpte Hofsnäs. Hofsnäs ägs idag av Borås stad som hyr ut rättigheterna att driva herrgården. På Hofsnäs är man välkommen att fira större högtider. Här finns kafé och restaurang som serverar mat större delen av året. I anslutning till herrgården finns fem rum i varierande storlekar för uthyrning. Årligen anordnas ett antal större event på Hofsnäs herrgård, några av de mest kända av tillställningarna är sportvagnsträffen, matens Dag, nationaldagsfirande och midsommarfirande. Man anordnar även ett antal mat- och musikkvällar. På Hofsnäs kan du också få hjälp att planera och arrangera ditt bröllop eller andra viktiga fester och arrangemang. Hofsnäs kan dessutom erbjuda konferenslokaler för upp till 60 personer åt gången. I nära anslutning till Hofsnäs herrgård finns också Gammelgården där det tillverkas och säljs olika sorters hantverk. Gården är ett populärt besöksmål för turister som kommer till platsen. Antalet besökare till Hofsnäs bedöms vara upp mot , varav runt utgör gäster till herrgården. En utveckling av verksamheten till hotell och konferenscenter. Nybyggnad söder om herrgården där befintlig lada föreslås ersättas. Möjlighet att utöka vandrarhemmet/pensionatet med ytterligare några mindre stugor. Möjlighet att utöka/bygga till herrgården med kök och serveringsdel. Utveckla pensionatet ytterligare med exempelvis bastu/badtunna och brygga. Hofsnäs midsommarfirande lockar flera hundra besökare (uppgifter på denna sida är hämtade från Hofsnäs Herrgårds hemsida, Herrgårdsbyggnaden Veteranbilsträffen, ett populärt event på Hofsnäs 1. 14

155 Torpa Beskrivning/ Förutsättningar Historia Nuvarande verksamhet Framtid Det första Stenhuset uppfördes omkring år 1470 av riksrådet Arvid Knutsson. Eftersom detta var en orolig tid i Sverige så fungerade den medeltida byggnaden på Torpa både som försvars- och handelsborg. På 1500-talet beboddes Torpa av riksrådet Gustav Olofsson Stenbock som var svåger med den dåvarande kungen Gustav Vasa. År 1552 när kungen blivit änkling för andra gången blev denne efter ett besök på Torpa blixtförälskad i den blott 16 år gamla Katarina Stenbock. Katarina kom att bli kungens tredje och sista gemål. Under 1500-talets senare del gjordes det också en omfattande tillbyggnad och modernisering av slottet. Bland annat byggdes det en fjärde våning, trapptornet tillkom, taken höjdes och salarna dekorerades med vackra målningar talets första hälft representerar glansperioden i Torpas historia. Den dåvarande slottsherren Gustav Otto Stenbock brydde sig inte om att förändra det gamla slottet, utan löste sin bostadsfråga genom att uppföra ett helt nytt hus av timmer. Slottet användes då endast i representationssyfte. De sista inredningsarbeten som gjordes i Torpa Stenhus var i slottskapellet. Detta skedde efter Gustav Otto Stenbocks död, då hans hustru Christina Katarina de la Gardie lät uppföra ett kapell i karolinsk barockstil. Kapellet stod klart att invigas år Från den Stenbockska ätten övergick Torpa år 1765 genom arv till ätten Sjöblad och därefter, år 1787 till ätten Sparre. År 1927 tillföll gården Ebba Marianne Charlotte Storckenfelt, gift med kammarherren Fritz Adolf Zethelius. Deras sonson Pehr Zethelius äger och driver Torpa gård idag talen har varit en återställandets tid där familjen Zethelius och framförallt Pehr har lagt ner stor omsorg och stora resurser på att vårda och återställa slottet och dess omgivningar. (uppgifter på denna sida är hämtade från Torpa Stenhus hemsida, I Torpa finns Torpa Stenhus som, med sin fantastiska historia, utgör grunden i verksamheten. Knutet till denna finns restaurang/café, hjorthägn och gårdsslakteri med mera. På Torpa arrangeras bland annat bröllop, konferenser, fester, julmarknad, medeltidsdagar, teatrar och olika äventyrsarrangemang. De årligen återkommande Torpaspelen har blivit en mycket populär attraktion för anläggningen. Bara själva Stenhuset hade under säsongen 2011 runt besökare. Långt fler besöker gården för någon av de andra aktiviteterna. Under sommaren arrangeras rundvisningar på stenhuset. Byggnaden inrymmer också en butik som säljer hantverk. Anläggningen är öppen under hela året för uthyrning av stugor till turister, sammanlagt finns en kapacitet på 30 bäddar. Tanken med uthyrningen av stugor är att ge besökaren ett boende i en naturnära och rofylld miljö med historiska anor. I dagsläget finns tre olika stugor som alla ligger avskilda från varandra. Ägaren till Torpa har ambitionen att i så stor utsträckning som möjligt återskapa gårdens struktur, miljö och verksamhet som den såg ut en gång, det vill säga en vision att återställa unika värden och en helhet. Det finns också en stark ambition att ytterligare undersöka och utreda anläggningens och områdets rika historia. Kontakt har tagits med Västarvet för en fördjupad utredning angående anläggningens historia. Mycket jobb är redan nedlagt på att renovera och återställa Stenhuset. Andra idéer på vidareutveckling är till exempel att återskapa den gamla barockträdgården och att skapa ett museum. Att kunna skapa fler övernattningsmöjligheter är också viktigt för verksamheten

156 Analys Innehåll I denna del har vi försökt analysera de styrkor och brister som vi lyckats definiera i området som helhet och i anslutning till de båda anläggningarna Torpa stenhus och Hofsnäs herrgård. I analysarbetet har vi försökt att utgå från mer mätbara faktorer. Däribland: Omgivningsanalys. Analys av platsen och hur den relaterar till sin omgivning samt en bedömning av vilka kvaliteter i omgivningen som är relevanta för området och som därför bör lyftas fram. Tillgänglighet. Dels en analys av tillgängligheten för personer med funktionsnedsättningar. Men också en bedömning av hur tillgängliga vissa delar är för allmänheten. Struktur-Rumslig analys. Definierande av betydelsefulla barriärer, stråk och områden. Hur är området uppbyggt? Vilka fördelar och brister finns med den övergripande strukturen samt med strukturen för delområden av stor betydelse. Historisk anknytning. Analys som utgår från hur väl området är anpassat till historien, utifrån vad vi vet om den idag. Vilka delar av historien bör förstärkas och arbetas vidare med. Vad kan förändras utan att platsen riskerar att urvattnas på sin historiska betydelse. Analysdelen är precis som övriga delar indelad utifrån olika bedömningsområden och därefter följer en analys av de respektive huvudanläggningarna, Torpa stenhus och Hofsnäs herrgård. Inom varje ämne eller kategori har vi försökt att bredda analysen att omfatta olika faktorer, så att varje delområde ska täckas av en så fullständig analys som möjligt. De olika analyserna är tänkta att ligga till grund för de förslag till förändringar och framtida utveckling som vi sedan presenterar i nästkommande del. Läge (landet/bygden/lokalt) s.17 Läge i bygden s.17 Läge lokalt s.17 Naturen som kvalitet s.18 Bevarande av kulturhistoria s.18 Utvecklande av friluftsområde s.18 Bebyggelse s.19 Huvudbyggnader s.19 Ekonomi- och komplementbyggnader s.19 Trafik s.20 Bristande samverkan s.20 Hofsnäs s Översikt s.21 Tillgänglighet för allmänhet s.22 Tillgänglighet till vattnet s.22 Barriärer s.22 Trångt placerad huvudbyggnad s.23 Bebyggelsens struktur s.23 Parkering s.24 Entré söder s.24 Entré norr s.24 Torpa s Översikt s.25 Blandad funktion byggnader/ytor s.26 Besökare inpå bostadshus s.26 Hjorthägn s.26 Historisk entré s.27 Entré till området s.27 Entré s.27 Jordbruk s.28 Skymd sikt mot vatten s.28 Parkering/Sikt mot byggnad s

157 Analys Läge Läge i landet Läge i bygden Läge lokalt Torpa/Hofsnäsområdet ligger på nära köravstånd från större och mellanstora städer som Göteborg, Jönköping och Borås. Ännu närmare är det till de något mindre orterna Tranemo och Ulricehamn. Sammanfattningsvis har platsen stor potential för besöksnäringen. På sommaren kommer även många utländska turister och besökare från övriga Sverige till området. Området har stor potential att marknadsföra sig såväl lokalt som i ett större sammanhang. Speciellt då det gäller potentiella sommarbesökare så bör information finnas på flera platser och på flera språk. Under vinterhalvåret är det mer realistiskt att satsa på besökare från närbelägna orter, exempelvis de som anges på kartan nedan. Runt omkring Torpasjön finns ett flertal kvaliteter att ta hänsyn till och ta till vara i samband med en vidareutveckling. Bland annat är det viktigt att de redan befintliga anläggningarna för turism, främst Hofsnäs och Torpa Stenhus, får känna sig delaktiga och komma till tals med sina synpunkter på områdets utveckling. Hänsyn måste också tas till de permanenta boenden och fritidsboenden som finns i området idag. Planer för området bör också koordineras med andra betydande verksamheter och möjliga aktiviteter i nära anslutning. För att locka såväl boende/fritidsboende som turister är det viktigt att regionen i sig har en stor attraktionskraft. Åsunden är en viktig kvalitet för området. Med dess vidsträckta utbredning i nordsydlig riktning som möjliggör färjetrafik till Ulricehamn och gör den attraktiv för utflykter på långfärdsskridskor (vintertid) och exempelvis havskajak (sommartid). Åsunden har också en stor historisk betydelse, inte minst tack vare Birgit Th Sparres romansvit Gårdarna runt sjön från 1928 samt de väl bevarade medeltida anläggningar och fornminnen som är frekvent förekommande i området. Naturen och möjligheten att vistas direkt i den, är stora kvaliteter på Torpanäset. Högsta prioritet för skötseln av Torpanäset är, och har varit, tillgängligheten för det rörliga friluftslivet. Den gamla ädellövskogen med ek som huvudsakligt trädslag har en vackert öppen karaktär som inbjuder till långa promenader. Det vattennära läget är också en kvalitet som bör tas tillvara i områdets framtida utveckling. Torpa stenhus är en vacker och anrik anläggning som drar till sig mycket turister. Likaså Hofsnäs herrgård är välbesökt, speciellt under de sommardagar då vädret tillåter bad. Det finns också möjligheter till övernattning för den som vill uppehålla sig i området under en längre tid. Dessutom finns ett flertal möjliga aktiviteter att ägna en eller flera dagar åt. Mycket är kopplat till den sköna naturen i området men det hålls även ett flertal årliga event som lockar stora skaror besökare. Ett antal vandringsleder finns inom området och ytterligare leder utanför som skulle kunna knytas till dessa. Det finns redan möjligheter att cykla i bygden men med några åtgärder kan området bli än mer tillgängligt för cyklister. Borås 42 min Ulricehamn 35 min Jönköping 1h 17 min Göteborg 1h 17 min Tranemo 28 min 1. 17

158 Analys Natur/Kultur Naturen/jordbruksmarken som kvalitet och attraktivitet Naturen och den brukade marken är mycket viktig för området och ska därför beaktas i samtliga framtida utvecklingsplaner. En tydlig plan för återväxt och bevarande av områdets gamla träd är önskvärd. Naturen lyfter idag upplevelsen av området. Det gäller såväl beteshagar och jordbruksmark som den varierade och öppna lövskogen som tillför området stora kvaliteter som rekreationsområde och utflyktsmål. Ett starkt samband finns mellan attraktiva miljöer för boende och friluftsliv och brukad mark. Naturen utmed strandlinjen är på många håll otillgänglig. Insatser bör göras för att försöka förbättra tillgängligheten i vissa av dessa områden. De sträckor det handlar om är strandlinjerna söder om Hofsnäs herrgård, nordost om Torpa stenhus samt på norra delen av Torpanäset. I området finns häckande fiskgjuse och storlom. Dessa revir bör skyddas från besökare. Bevarande av kulturhistoria Områdets historia är en viktig faktor för att locka besökare. Denna del är idag väl utvecklad, speciellt i samband med Torpa stenhus. Hofsnäs har också en intressant historia som sträcker sig långt tillbaka i tiden. Denna skulle kunna lyftas ännu mer. Något som skulle kunna gynna området i stort är en gemensam beskrivning av hur de båda anläggningarna har relaterat till varandra i ett historiskt perspektiv och hur de samspelar idag. Det vore också intressant att lyfta fokus på kulturlandskapet och hur det har utvecklats i området under sekler av jordbruk. Torpa har idag ett jordbruk som bedrivs enligt gamla metoder. Detta skulle kunna bli en större del av turistattraktionen Torpa Stenhus. En inventering av kulturmiljön kring Torpa och Hofsnäs gjordes -99 av Kula HB på uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Utvecklande av friluftsområde Det är viktigt att bevara och förstärka befintliga stråk och områden som idag är öppna och tillgängliga för rekreation. Dessutom bör man arbeta vidare med att ytterligare öppna upp och göra nya områden tillgängliga för besökare. Framför allt bör man arbeta vidare med norra delen av Torpanäset och det område som förbinder Torpa stenhus med Torpanäset. Upplevelsen är att naturområdena kring Hofsnäs idag är mer tillgängliga än vad de områden som ligger längre upp på näset och i nära anslutning till Torpa stenhus är. Men även vid Hofsnäs finns det en del att göra för att öka tillgängligheten, framförallt då det gäller de sträckor som ligger utmed vattnet strax söder om herrgårdsbyggnaden. Lövskogen och den rika naturen måste bevaras, förstärkas och tillgängliggöras ytterligare Områdets- och dess anläggningars kulturhistoriska betydelse bör lyftas Sträckor där tillgängligheten utmed strandlinjen bör förbättras 1. 18

159 Analys Natur/Kultur Bebyggelse Huvudbyggnader Ekonomibyggnader och komplementbyggnader Den befintliga bebyggelsen i områdena Torpa och Hofsnäs är i hög utsträckning värd att bevara. Extra viktigt är det att bevara huvudbyggnaderna men även många av de övriga byggnaderna i nära anslutning till dessa har en speciell karaktär som är värd att ta fasta på och bevara. Vid inventeringen av området och i diskusioner med berörda har den stora ladugården vid Hofsnäs konstaterats som en byggnad som i framtiden kan bli aktuell att ersätta alternativt bygga om. Orsaken är att byggnaden är mycket stor, i dåligt skick och med sin placering skiljer strandområdet från övriga området. Det kan också bli svårt att i framtiden hitta en passande verksamhet. Åtgärder som att ersätta eller bygga om ladugården eller andra byggnader skall noga övervägas och ställas i relation till byggnadens kulturhistoriska värde och ursprung. Motivet att förändra skall vara att stärka området som helhet. Då det gäller övriga byggnader i närområdet finns inte samma behov av att bevara en viss karaktär. I Hofsnäs stugområde, som ligger ca 1.5 km söder om Hofsnäs Herrgård, bör målet för bebyggelsens utveckling vara att skapa bebyggelse för permanent boende. Huvudbyggnaderna lyfts fram på sina respektive gårdar genom att som enda byggnad ha fasader av vit puts. Den vita färgen står oftast i kontrast till omgivande vegetation och det lyfter fram huvudbyggnaderna ytterligare. Det är viktigt att huvudbyggnaden behåller sin egen karaktär och förblir centrum på gården. Övriga byggnader underordnar sig. De har fasader av trä som är målade med slamfärg, typ falu rödfärg. På vissa av dem markeras vindskivor, knutbrädor och fönster med vit färg. Man ska vara uppmärksam på att dessa ljusa markeringar tydliggör husets form och de bör användas sparsamt och med urskiljning. Slamfärg som falu rödfärg har en mörkhet och mättnad som liknar vegetationens, så även om den röda kulören kontrasterar mot det gröna så harmonierar det. Det man vill lyfta fram ska ges ljus kulör. Det man vill underordna ska ha en mörkare och dovare färgskala. Flera olika takmaterial förekommer såsom enkupigt lertegel, bandtäkt plåt, papp, korrugerad plåt, korrugerad fibercement eller asbest och betongpannor. Befintlig ladugård på Hofsnäs. Viktigt att bevara och lyfta fram de båda huvudbyggnaderna på Torpa och Hofsnäs Gammelgården. Exempel på komplementbyggnad som stämmer med de föreslagna riktlinjerna för bebyggelse 1. 19

160 Analys Trafik/Samverkan Trafik Utvecklad samverkan Den enskilda vägen har varierad standard. Längs med hela Torpanäset är vägen smal, vilket i sig är positivt då det håller nere farten och uppmanar till upplevelser. Trafiksituationen inom området är idag god. Vägen på näset har stora natur- och kulturhistoriska värden i form av gamla alléer, vackert öppet kulturlandskap och omgivningar av lövskog med ljus och öppen karaktär. Dessutom är bron mellan Torpanäset och vidare västerut mot Torpa stenhus en naturupplevelse i sig. Utmed en sträcka i norra delen av näset omges den av granskog. Här blir upplevelsen mörkare och mindre tilltalande. Om trafiken på näset ska öka kan fler mötesplatser komma att behövas. Dessa ska anläggas med försiktighet. En breddning av vägen bör undvikas då det skulle förta en stor del av den genuina upplevelsen och dessutom riskera de för området så viktiga alléerna. Vägsträckan söder om näset (1688 mellan Länghem och Udda) behöver förses med mötesplatser. Vägen är viktig och relativt hårt trafikerad med bland annat en hel del busstrafik. Ambitionen är också att antalet besökare ska öka ytterligare i framtiden. Ett utvecklingsbehov som man kan se i området idag är att ett ökat samarbetet mellan de båda anläggningarna Torpa Stenhus och Hofsnäs Herrgård vore postivt för att lyfta intresset för området som helhet. Platserna är intimt förbundna till varandra såväl geografiskt som historiskt. Det borde därför vara naturligt att de fungerar mer som en enhet än vad som idag är fallet. Många verkar känna till antingen den ena eller den andra anläggningen. Men det är betydligt färre som har kännedom om området som helhet och sambanden mellan de två anläggningarna. Intrycket är att båda anläggningarna skulle kunna ha mycket att vinna på att satsa på en gemensam marknadsföring. Anläggningarna är idag snarare två isolerade enheter än en gemensam helhet. Den geografiska närheten är en kvalitet som skulle kunna tas till vara på ett bättre sätt. Speciellt med tanke på hur väl de båda anläggningarna kompletterar varandra och har olika förtjänster och olika saker som lockar besökare. För exempelvis en barnfamilj skulle ett besök med rundvandring på Torpa Stenhus kunna följas upp av en tur vidare till Hofsnäs för ett bad på den allmänna badplatsen. En annan stor kvalitet som borde utnyttjas ytterligare är att området mellan de båda anläggningarna är otroligt naturskönt och tilltalande att röra sig genom med såväl bil som med cykel eller till fots. Att färdas över Torpanäset är en naturupplevelse. Vägen bör behållas småskalig och naturskön sträcka med behov av gångoch cykelstråk befintligt stråk för gång- och cykel Ett av alltför få exempel på samverkan som finns i området idag 1. 20

161 Hofsnäs Analys Översikt Byggnaden kan uppfattas som en barriär ner mot vattnet och omgivningen, men har med sitt läge en funktion för att bevara gårdsmiljön öster om ladugården. Herrgårdsbyggnaden står trångt. Åtgärder för att lyfta fram byggnaden bör övervägas. Outnyttjad yta som bör kunna nyttjas för såväl fler mindre byggnader som rekreationsområde. Entrén från söder skulle med fördel kunna göras mer distinkt och välkomnande. Verksamheterna kräver stora parkeringsytor. De befintliga parkeringsplatserna skulle kunna flyttas för att skapa en bättre helhet i området väster om vägen. P-ytorna kan då kompletteras med vegetation för att minska intrycket av stora öppna ytor

162 Hofsnäs Analys Tillgänglighet Tillgänglighet för allmänhet Tillgänglighet till vattnet Barriärer En positiv faktor för Hofsnäs herrgård som anläggning och turistmål är dess många kvaliteter omkring och i samband med själva Herrgårdsbyggnaden. Hofsnäs lockar inte bara gäster som vill äta och/eller övernatta utan även många som ser närheten till naturen och möjligheter till exempelvis bad och båtturer som viktiga kvaliteter. Att dra till sig mycket folk medför synergieffekter för anläggningen och ökar kännedomen om Hofsnäs i olika kretsar. Just den här tillgängligheten och öppenheten för allmänheten är kvaliteter som Hofsnäs bör arbeta vidare med och om möjligt ytterligare förstärka. En stor kvalitet vid Hofsnäs är att det ligger mitt på en smal landtunga och därmed är omgivet av vatten, både på östra och västra sidan. Redan idag är tillgängligheten till vattnet god, med möjligheter att ta sig till och från platsen med färja, eller att på egen hand ta sig ut på sjön väster om herrgården med hjälp av hyrd roddbåt. Fiskekort (dagskort) kan lösas på parkeringsplatsen vid Hofsnäs. På vissa ställen omkring anläggningen skulle tillgängligheten till vattnet och strandlinjen kunna förbättras ytterligare. Speciellt söder om herrgårdsbyggnaden är strandlinjen sluten och otillgänglig för besökare. Ladugården som finns i området söder om den stora parkeringen kan upplevas som alltför stor och ligger som en barriär ner mot det utanförliggande vattnet och naturen. Placeringen och storleken på byggnaden ger området en sluten karaktär, men har också en funktion för att bevara den gårdsmiljö som idag finns öster om ladugården. Hänsyn till detta bör tas om det blir aktuellt att ersätta eller bygga om ladugården. En byggnad/flera byggnader som istället hade öppnat upp mot vattnet och de kvaliteter som finns i form av en vacker trädridå och betesmark kan då vara ett alternativ. Att ersätta ladugården med en annan/andra byggnader skall övervägas och ställas i relation till byggnadens värde och vägas mot alternativet att bygga om. (Se kartskiss sid. 23.) Den allmänna badplatsen är en stor styrka för Hofsnäs då det gäller att locka besökare under varma sommardagar Vattnet är en viktig kvalitet kring Hofsnäs som kan göras ännu mer tillgänglig för besökare Den gamla ladugårdens placering bidrar till den befintliga gårdsmiljön

163 Hofsnäs Analys Bebyggelse Trångt placerad huvudbyggnad Bebyggelsens struktur För den som färdas förbi herrgårdsbyggnaden utmed den intilliggande vägen blir det uppenbart hur nära vägen herrgårdsbyggnaden är placerad. Att byggnaden står så trångt medför att en stor del av upplevelsen av den förtas. Entrén från öster blir relativt brant, trång och otillgänglig för besökare. Även på herrgårdens norra och södra sida är känslan att byggnaden har relativt snålt med utrymme. Endast väster om byggnaden, i riktning ner mot vattnet, finns väl tilltagna öppna ytor. Här är förhållandena snarare de motsatta. Då det gäller bebyggelsens struktur vid Hofsnäs är det tydligt att samtliga byggnader ligger antingen parallellt med- eller vinkelrätt mot näset. Detta är en struktur för placering som bör bevaras i samband med planerande och upprättande av framtida bebyggelse. Framför allt bör den struktur som är vinkelrät mot strandlinjen och näset lyftas fram. På så vis kan man bygga vidare på och utveckla en struktur som ökar tillgängligheten till vattnet och naturen kring byggnaderna. Idag bildas en gårdsplan mellan befintliga ekonomibyggnader, vilken bör bibehållas om byggnader tas bort alternativt nya byggnader kommer till. Bebyggelsen kan med fördel växa norrut för att närma sig herrgården. Att näset är smalt kring Hofsnäs är en kvalitet som bör tas tillvara. Från krönet av det aningen välvda näset skulle besökaren kunna förnimma det omgivande vattnet på bägge sidor. Idag är det endast från ett fåtal platser som detta kan upplevas. Genom att skapa riktlinjer för den nya bebyggelsens struktur och genom att öppna upp vegetationsridåer på några ställen, skulle man kunna skapa en mer öppen och tilltalande struktur i väst-östlig riktning. En gårdsmiljö bildas genom byggnadernas placering runt omkring den öppna ytan. Denna struktur/form bör bevaras även om byggnader ersätts och/eller kommer till. Trångt placerad byggnad. Besökaren som passerar på vägen utanför kommer allt för nära inpå byggnaden Linjerna visar de riktningar som ligger till grund för placeringen av byggnaderna vid Hofsnäs 1. 23

164 Hofsnäs Analys Parkering/Entré Parkering Entré söder Entré norr Parkeringarna runt Hofsnäs är storskaliga och öppna. De fyller väl sin funktion vid de tillfällen då anläggningen har många besökare men under övrig tid blir de en skönhetsfläck för området. Parkeringarnas storskalighet och centrala belägenhet är just de faktorer som gör dem till ett problem när de inte används. Även vid fullt nyttjande känns den stora ansamlingen av bilar som någonting som drar ner omgivningarnas annars så behagliga uttryck. Entrén från söder har en vägdragning som gör att besökaren leds in mot området från sidan istället för rakt in mot den ståtliga allé som leder bort mot själva huvudbyggnaden. Entrén känns alltför otydlig och anonym och man anar inte att man är på väg mot en betydande anläggning med anor från flera hundra år tillbaka i tiden. Den norra entrén är ett gott exempel på en entré värdig en anläggning av Hofsnäs kaliber. Tydliga spår finns kvar från det gamla odlingslandskapet och dess strukturer. De gamla stengärdesgårdarna markerar en tydlig gräns mellan olika åkrar men också mellan odlingsmarken och herrgården. I samband med att man rör sig in mot herrgården leds man dessutom in genom en gammal vacker allé. Då det gäller arbetet med entréer är det viktigt att de gamla strukturerna kan bevaras och om möjligt ytterligare förstärkas. Stor och tom parkeringsyta vid södra entrén till Hofsnäs mitt i blickfånget för den som kommer från söder Entrén från söder känns anonym och indikerar inte att man kör in i ett spännande kultur- och friluftsområde. Tydlig och vacker entré från norr. Vägen leder genom landskapselement i form av murar och raka alléer 1. 24

165 Översikt Torpa Skyltningen kan förbättras liksom gränsen mellan vägen och övriga ytor. Analys Vegetationen utmed vägen, kan med fördel öppnas upp för att skapa utsikt mot vattnet. Norr om Torpa Stenhus finns begränsade möjligheter att ta sig vidare ut i naturen eller längs stranden, speciellt för den som färdas på cykel eller till fots. Entrén in till Stenhuset kan förbättras, t ex genom naturliga siktstråk. Området runt Torpa Stenhus saknar idag naturlig kontakt med Torpanäset

166 Torpa Analys Blandad funktion byggnader/ytor Besökare inpå bostadshus Hjorthägn Upplevelsen av området kring Torpa Stenhus kan vara något otydlig för den som kommer som besökare. En stor anledning till det kan vara de många byggnader med olika funktion som finns i området. Det är dessutom så att byggnaderna ligger blandade utan att det finns någon områdesvis tydlig uppdelning mellan olika funktioner. Upplevelsen är att olika delar har kommit till vid olika tillfällen och att en sammanhängande planering saknas. För en besökare på platsen kan det vara otydligt vad som är öppet för turister, vilket stör orienterbarheten i området. Kartan visar de olika funktionerna och hur de ligger i området. Ett problem för anläggningen är att bostadshuset hamnar väldigt tätt inpå själva Torpa Stenhus. Ingen omfattande åtgärd har vidtagits för att hindra besökare att ta sig hela vägen upp till bostadshuset, vilket ligger så nära som 50 meter söder om Torpa Stenhus. Det är tänkbart att närheten till medeltidsbyggnaden skapar problem för de boende i huset, speciellt under högsäsong. Ingen tydlig avgränsning finns idag som markerar vad som är privat och offentligt. Problemet med bristande tillgänglighet till naturen kring anläggningen kan vara en av orsakerna att många besökare rör sig i området kring bostadshuset. Det är viktigt att besökare i området ges tydliga direktiv om var de får vistas och inte. Viss tillgänglighet av naturen kring anläggningen är nödvändig och därför kan det vara en god idé att försöka styra turisterna till de områden där de är önskvärda. Utmed hela sträckan från Torpa Stenhus och ut mot Torpanäset löper ett stängsel i nära anslutning till vägen. Stängslet medför begränsade möjligheter att röra sig i området och framför allt då det gäller tillgängligheten till naturreservatet på Torpanäset. Stängslet finns där som en del av ett stort hjorthägn: hjorthägnet har och har haft en stor betydelse historiskt. Däremot skulle det möjligen kunna dras några tiotal meter längre in. Att tillgängliggöra sträckan på andra sidan vägen skulle göra det lättare att behålla hjorthägnet som det är idag. En risk med bristen på möjligheter för GC-trafikanter är att dessa, istället för på givna stråk, söker sig utmed näset och genom områden som är avsedda att hållas privata

167 Torpa Analys Entré till området Entré Tillgänglighet När man närmar sig Torpa från nordost kan man redan vid bron från Torpanäset uppleva att det är en slags entré in i området, landskapet ändrar sig. När man sedan närmar sig bebyggelsen skulle anläggningen må väl av en mer markerad entré som visar att nu är man framme vid besöksmålet. Samma sak gäller entrén från nordväst. Med skyltning, strukturerade stråk och siktlinjer kan man lyfta fram, framför allt Stenhuset men också andra byggnader/platser i området. Med markbeläggning och belysning skulle man tydligt kunna skilja körytor från gångytor och på så sätt bidra till en säkrare trafikmiljö. Dagens besökare till Torpa Stenhus blir hänsvisade att ta sig upp till byggnaden från norr. Det innebär att besökarna möts av en hög stenmur och att de leds fram till entrén från baksidan, via den norra husgaveln. Det kan upplevas ovärdigt en sådan vacker och historiskt betydande anläggning, att besökarna får närma sig huvudbyggnaden från ena kortsidan. Historiskt sett har huvudentrén till Torpa Stenhus varit från sydost. Idag finns en vacker allé som markerar denna ingång och skapar ett pampigt stråk in mot den vackra medeltidsbyggnaden. Det är anmärkningsvärt att denna entré idag inte används som huvudsaklig ingång för besökare till anläggningen. Den historiska huvudentrén är idag något skymd på grund av begränsad skötsel av alléträden. Tillgängligheten till Torpaområdet skulle kunna klaras av med relativt enkla medel. Marken kring de flesta byggnaderna är relativt slät och skulle kunna göras mer tillgänglig genom att hårdgöras i anslutning till byggnader och viktiga gångstråk. Då det gäller själva stenhuset är det svårt eller omöjligt att klara tillgängligheten för rullstolsburna och vissa andra grupper med funktionsnedsättningar, utan att göra större ingrepp som skulle skada byggnadens kulturvärde. Istället skulle man kunna satsa på att göra bygganden tillgänglig utvändigt, till exempel genom att skapa en, till kulturmiljön anpassad, ramp upp till något av fönstren på nedre våningen. Miljöerna inifrån stenhuset kan även göras tillgängliga genom filmvisning

168 Torpa Analys Jordbruk Sikt mot vatten Parkering/Sikt mot byggnad Att jorden omkring Torpa Stenhus fortfarande brukas tillför anläggningen liv och rörelse, samt en känsla av autenticitet. Det är en styrka för den kringliggande miljön att marken brukas. Jordbruket skulle kunna lyftas ytterligare som en attraktion. Planer finns på att i utbildningssyfte kunna visa hur jordbruket har skötts på platsen historiskt sett. Jordbrukets framskjutna roll på Torpa medför också att ekonomibyggnader blandas med byggnader för turistverksamhet. Denna aspekt av jordbruket är inte enbart positiv eftersom byggnaderna för jordbruket är stora och i viss utsträckning konkurrerar och stjäl uppmärksamhet från Stenhuset. Även för den som kommer till området från väster är sikten begränsad. Den bitvis täta vegetationen kan öppnas upp för bättre utsikt mot den vackra vattenspegeln och Torpa Stenhus. Vattnet och strandlinjen i nära anslutning till Stenhuset ser vi som en stor kvalitet som skulle kunna tas till vara på ett bättre sätt än vad som är fallet idag. Bilden nedan visar utsikten från en av anläggningens parkeringar. Precis som på andra håll i området känns det som att själva byggnaden kunde lyftas fram på ett bättre sätt. Som platsen upplevs idag är det snarare andra byggnader som hamnar i fokus, ofta byggnader som inte är öppna eller tillgängliga för turister eller besökare. Den röda byggnaden i vänster bildkant, används som ekonomibyggnad till områdets jordbruk. Hur man bör parkera är oklart i området då parkeringen är uppdelad i ett par ytor som ligger på ömse sidor av den väg som löper genom området. Skyltningen till parkeringen upplevs som otydlig

169 Riktlinjer för Utveckling/ Gestaltning Innehåll I följande del redovisas de riktlinjer för framtida utveckling som tagits fram efter att ha studerat och analyserat det aktuella området. De framtagna riktlinjerna är dels på en mer generell nivå för aspekter som rör hela området. Till exempel hur man bör arbeta vidare med frågor som rör trafik, turism och vegetationens utveckling. Men det presenteras även ett antal mer konkreta förslag på hur den framtida utvecklingen kan komma att se ut. Efter den generella delen följer mer specifika förslag och idéer för de respektive anläggningarna, Torpa Stenhus och Hofsnäs Herrgård. Dessa förslag tar avstamp i den analys som har gjorts av området i föregående del. Vissa av förslagen ger en väldigt exakt bild av hur det kan komma att se ut efter en förändring av områdena, sådana fotomontage bör snarare ses som inspiration än som exakta utformningsförslag. I samband med framtagandet av riktlinjerna har hänsyn tagits till faktorer som Bevarande av befintliga och historiska strukturer Tillgänglighet Anknytning till platsens naturliga förutsättningar =>naturvärden =>landskapsbild Anläggningarnas specifika behov Vegetation s.30 Skogens utveckling s.31 Belysning s.32 Samverkan/Skyltning s.33 Riktlinjer bebyggelse s.34 Bevarande av byggnader s.34 Trafik/Cyklism s.35 Turism s.36 Hofsnäs s Södra entrén s.37 Omdragning av vägen s.38 Ny angöringsyta/entré s.38 Parkering s.39 Nya byggnader s.40 Konferensanläggning s.41 Alléer s.42 Torpa s Torpa park s.43 Offentligt/Privat s.44 Tillgänglighet till omgivningar s.45 Skapa siktlinjer s.46 Tillgänglighet s

170 Riktlinjer för Utveckling/ Gestaltning Vegetation Då det gäller nyplantering av träd och buskar i området är det viktigt att satsa på inhemska arter. Vegetationen på näset utgörs redan idag nästan uteslutande av vanliga svenska löv och barrträd. Trädvården på näset är på sina håll medvetet extensiv. Stora delar död ved behålls för att bevara den biologiska mångfalden i naturreservatet. En annan faktor som i hög utsträckning påverkar vegetationens utveckling i vissa områden på södra delen av näset är betning. Området har idag en diversifierad sammansättning av arter. Detta är en kvalitet som bör tas till vara och beaktas i samband med framtida planteringar. Framför allt är det lövträd och lövskog som dominerar området. Detta gäller för såväl skogsområden som enstaka träd. Skötselplan finns för naturreservatet. Nyplantering av träd bör ske i enlighet med följande strategier: Avlägsnande/beskärning av vegetation som på ett uppenbart sätt stör viktiga siktstråk i området. Upprättandet av alléer utmed viktiga vägsträckningar Utvecklande av parkområdena kring Torpa Stenhus och Hofsnäs herrgård

171 Riktlinjer för Utveckling/ Gestaltning Skogens utveckling En av de faktorer som verkligen ger Torpanäset dess karaktär, är den mogna vackra ädellövskog som breder ut sig över merparten av landtungan. Skogstypen är karaktäristisk för området och bidrar till dess höga naturvärden och biologiska mångfald. Ädellövskogen bidrar självklart också till att området är ett populärt utflyktsmål då den inbjuder till vistelse och promenader. Naturreservatet Torpanäset omfattas av en skötselplan och ett stort arbete läggs kontinuerligt ner för att upprätthålla, förstärka och återskapa områdets värden. Det är angeläget att en fortsatt skötsel sker enligt planen och dess syften. Skötselplan för Naturreservatet Torpanäset i Tranemo kommun: Syftet med naturreservatet är att: * bevara ett värdefullt kulturlandskap med ädellövskogar och hagmarksmiljöer. * vårda och restaurera ekhagsmiljöer för att skapa gynnsamma förhållanden för rödlistade arter, speciellt läderbagge och andra vedlevande skalbaggar, att överleva i livskraftiga bestånd. * säkerställa området för natur- och kulturmiljöstudier samt friluftsliv. * följa upp åtaganden som följer av medlemskapet i den europeiska unionen. Naturreservatet har godkänts av regeringen att ingå i det europeiska nätverket av skyddade områden, Natura Syftet skall tryggas genom att: * områdets lövskogar skyddas från åtgärder i form av rationellt skogsbruk. * avverkningar och röjningar utförs i kombination med betesdrift i syfte att skapa och restaurera solöppna hagmarker med grova solitära ekar och andra lövträd. * riktade beståndsvårdande röjningar och gallringar utförs i syfte att gynna föryngringen av ädellövträd och förhindra granföryngring. * kulturhistoriska lämningar bevaras och vårdas. * allmänhetens behov av information och anordningar för bibehållen tillgänglighet tillgodoses inom vissa delar

172 Riktlinjer för Utveckling/ Gestaltning Belysning En genomarbetad strategi för belysning skulle kunna höja området i stort och ge det en extra dimension vintertid. Belysning bör dock ske enligt en genomtänkt strategi för att uppnå bästa effekt utan att minska de kultur- och naturvärden som finns. Belysning kan användas för såväl funktion som upplevelser. Belysning är ett bra sätt att höja statusen och upplevelsen av området under årets mörka del. För att ytterligare stärka varumärket Torpa/Hofsnäs skulle det vara av godo att anordna mer aktiviteter även denna årstid. Belysning är samtidigt en viktig del i arbetet för en ökad tillgänglighet. Framför allt är det vissa grupper av människor (personer med nedsatt syn och/eller rörelseförmåga) som drabbas extra hårt då belysningen på en plats inte fungerar tillfredsställande. I en belysningsstrategi bör även typ av armaturer och belysning diskuteras/styras upp för att få en enhetlig upplevelse inom hela området. Att beakta i en belysningsstrategi är även att; Belysning i landskapet påverkar balansen i ekosystemen och alla åtgärder som kan vidtas för att minimera denna påverkan är viktiga att genomföra. Typ av belysning bör väljas utifrån de naturtyper och/eller de organismgrupper, t ex fladdermöss som finns inom området. Generellt kan sägas att ljuskällans spridning bör begränsas genom att lamporna släcks när de inte behövs och genom att ljuskäglan avskärmas till det område där ljuset behövs. I ett område som Torpa-Hofsnäs kan även mörkret vara en tillgång. Strategin för belysningen av området kan innefatta följande frågeställningar: Kan viktiga fasader i området, främst anläggningarnas huvudbyggnader, Torpa Stenhus och Hofsnäs Herrgård få belysning utan att kulturvärdena skadas Finns det några viktiga alléer som bör belysas? Upplysta, parkeringar, gångar och delar av vägsträckor? Finns det viktiga element i kulturlandskapet som exempelvis betydelsefulla träd, broar eller stenmurar som bör belysas? Vilka skyltar bör belysas? 1. 32

173 Riktlinjer för Utveckling/ Gestaltning Samverkan Gemensam skyltning Tanken är att en ökad samverkan i området ska ge synergieffekter och kunna locka fler människor till regionen. Framför allt är det viktigt med samverkan mellan de två huvudanläggningarna i området, Torpa stenhus och Hofsnäs herrgård. På så vis kan den som tänker sig ett besök vid den ena av de två platserna samtidigt få upp ögonen och intresset för den andra platsen. Idag finns en gemensam skylt som hälsar välkommen till Torpa - Hofsnäs uppsatt vid respektive anläggning. Detta är ett bra första steg, men upplevelsen är fortfarande att mer skulle kunna göras för att skapa ett gemensamt koncept för de båda anläggningarna och för området som helhet. T ex skulle man kunna ha ett system där man hänvisar till den andra anläggningen om boendet i den ena anläggningen är fullbelagt. Att hålla turister kvar i området är av godo för samtliga aktörer. Torpa/Hofsnäs området har speciella förutsättningar då området ligger i gränsområdet mellan tre kommuner vilka alla har intresse av att stärka anläggningen och att kunna använda området som rekreationsområde för kommunens invånare. Torpanäset ägs idag av Borås stad men marken ligger inom Tranemo kommun. Samtidigt är det kopplat till Ulricehamns kommun via Åsunden och båtförbindelse med Ulricehamns tätort. Torpa/Hofsnäs skulle kunna fungera mer som ett gemensamt koncept för att generera fler besökare till området i stort. Idag är upplevelsen att de båda anläggningarna snarare konkurrerar med varandra än samverkar. Gemensam skyltning kan ge synergieffekter och bidra till att besökarna vill se båda platserna. Anläggningarna har kvaliteter som kompletterar varandra på ett bra sätt. En samordning mellan Torpa och Hofsnäs skulle därmed stärka områdets attraktionskraft som helhet. Genom att ha gemensam skyltning blir skyltningen för respektive anläggning mer omfattande då man får möjlighet att synas på ett större antal skyltar. Även inom området skulle man kunna förbättra skyltningen så att en skylt vid Hofsnäs visar på vägen vidare mot Torpa och vice versa. Då det gäller skyltning i området i övrigt så skulle man på flera håll kunna arbeta med att lyfta fram intressant information om områdets historia, samt kultur- och naturlandskapet. En sådan skyltning bör utformas på ett sätt som är diskret och som samspelar med omgivningen. 1+1=3. Samverkan kan medföra ökad tillströmning av besökare En ökad samverkan mellan kommunerna kring området vore positivt 1. 33

174 Riktlinjer för Utveckling/ Gestaltning Riktlinjer bebyggelse Bevarande av byggnader Huvudbyggnaderna på respektive gård har en speciell karaktär som ska bevaras. Torpa Stenhus är dessutom byggnadsminnesmärkt. Övrig bebyggelse bör vid komplettering och renovering följa rådande skala, material och kulör. Husen bör ha träfasader som målas med slamfärg i rött eller kulör med liknande mörkhet och mättnad. Taken bör vara klädda med takpannor eller plåt i rött eller med kulör i liknande mörkhet och mättnad. Bebyggelsestrukturen är olika på de båda gårdarna. Nya byggnader bör dessutom upprättas på ett sådant sätt att de samspelar med- och blir väl integrerade i landskapet. Större byggnader bör inte upprättas på platser med känslig eller bevarandevärd natur och de byggnader som eventuellt tillkommer bör ha en struktur som gör att de passar in på sin respektive plats. Ytterligare riktlijer kan hittas under de respektive anläggningarna. Även om komplementbyggnaderna inte finns med i någon bevarandeplan så har flera hus bevarandevärde. Vid eventuella renoveringar eller ombyggnader av byggnader som går i linje med den för området typiska utformningen, bör dessa utformas på ett sätt som gör att den ursprungliga stilen inte förvanskas. Vid en eventuell detaljplanering av området bör områdena kring Hofsnäs och Torpa skyddas med bevarande-/varsamhetsbestämmelser. Slamfärg bör gälla vid nybyggnation Eventuell ny bebyggelse bör anpassas till landskapet Det finns gott om bevarandevärda byggnader och bebyggelseelement i området

175 Riktlinjer för Utveckling/ Gestaltning Trafik Cyklism Det är viktigt med en hållbar trafiklösning för vägen längs Torpasundet mellan Hofsnäs och Torpa Stenhus. Vägen är en viktig genomfart för att koppla samman de båda områdena. Dessutom är vägen en naturupplevelse i sig själv. Den som färdas längs näset är omgiven på båda sidor av storslagen natur. Den gamla lövskogen som varvas med öppet odlingslandskap och storstilade alléer blir en rekreativ upplevelse till och med inifrån bilen. Viktigt blir att försöka hålla hastigheterna nere och bilisterna uppmärksamma på eventuella gång- och cykeltrafikanter i vägbanan samt på mötande trafik. Mötesplatser utmed vägen gör den mer framkomlig och näset mer tillgängligt. Ev nya mötesplatser/parkeringsfickor ska noga övervägas och ges en placering som innebär minsta möjliga intrång i befintliga natur- och kulturmiljöer. Då hela sträckan har stora kvaliteter skulle det vara en god idé att tillgängliggöra fler områden och ge besökare större valfrihet var och hur de vill röra sig. Eventuellt skulle ytterligare någon eller några parkeringsfickor kunna skapas utmed vägen. Detta måste dock vägas mot de naturvärden som finns och mot vikten av att bibehålla vägens nuvarande karaktär. I takt med att antalet besökare i området ökar blir även trafikbelastningen på vägarna större. För att göra vägen utmed Torpanäset hållbar för fler trafikanter kan eventuellt fler mötesplatser behöva skapas i framtiden. Viktigt för att hålla nere trafiken på Torpanäset är en bra vägvisning och god tillgänglighet från såväl norr till Torpa som från söder till Hofsnäs. En viktig del i det fortsatta utvecklingsarbetet bör vara att ordna med cykelbanor. Området lämpar sig väl för cykelturism och att ta sig fram med cykel är redan ett populärt sätt att turista på i bygden. På den enskilda vägen utmed näset går det lätt att ta sig fram även utan särskilda cykelbanor. Det kan dock vara bra att på något sätt markera att bilisterna bör visa hänsyn till de cyklister som färdas i området. Ökad trafik på näset av både cyklar och bilar skulle sänka farten och höja trafikanternas uppmärksamhet. Utöver framkomlighet på den asfalterade vägen bör det bli möjligt att cykla även utmed vattnet, från Hofsnäs upp till Torpa. Där väg saknas bör kompletteringar ske. Nya gc-vägar skall föregås av naturinventeringar och en vägning av olika alternativa sträckningar. Vägen utmed näset bör vara cykelvänlig. Bilden är en något överdriven illustration över hur det kan uppnås 1. 35

176 Riktlinjer för Utveckling/ Gestaltning Turism Det finns goda möjligheter att ytterligare utveckla turismen i området och därmed även öka antalet arbetsfillfällen. Förekomsten av redan etablerade och populära turistmål som Torpa Stenhus och Hofsnäs skapar förutsättningar för att marknadsföra kringliggande turistmål och kommunen som helhet. Idag är många av de kringliggande turistmålen kopplade även till Ulricehamns och Borås kommuner. Sommartid har Tranemo kommun turistinformation på både Torpa och Hofsnäs. Upplevelsen för turister skulle ytterligare kunna förbättras genom att tillgängligheten runt framför allt Torpasjön förbättras. Fler boendemöjligheter skulle också kunna skapas. Dels i form av ett utvecklat och utökat fritidsboende, och dels i form nya möjligheter för b&b, hotell eller vandrarhem. Övernattningsmöjligheter är en viktig del i att försöka förlänga vistelsen hos besökare. Cykelturism är en viktig del av Tranemo kommuns besöksnäring. Denna del skulle kunna utvecklas ytterligare. En utmärkt cykel- och turistkarta finns redan. Denna skulle kunna tryckas i en mindre och billigare variant och finnas tillgänglig vid Torpa Stenhus och Hofsnäs. Ett första steg kan vara att binda samman de båda områdena med hjälp av vandringsstigar. Idag finns fina vandringsstigar vid Hofsnäs men dessa är inte sammankopplade med Torpa Stenhus. En viktig faktor i samband med att utveckla turismen, är samverkan. De aktörer som är inblandade i området bör samverka för att lyfta varandras verksamheter. Redan idag finns en viss samverkan kring bland annat cykelturismen mellan de angränsande kommunerna. Denna typ av samverkan skulle kunna utvecklas ytterligare och komma att omfatta fler områden. Dessutom har de båda betydelsefulla anläggningarna en historia som är tätt sammanvävd. Gemensamma event och rundturer skulle kunna anordnas för att öka samverkan och intresset för området. Ökad turism i området kommer ge synergieffekter för alla inblandade aktörer och därför är det viktigt att man ser varandra som samarbetspartners snarare än som konkurrerande verksamheter. Ett nätverk har etablerats mellan entreprenörer inom besöksnäringen vilket bl a lett till att ett antal guidade bussturer erbjuds till besöksmål i kommunen. Ökad kunskap om historien kan fås genom kompletterande kulturhistoriska utredningar. Resultatet kan redovisas på mindre informationstavlor strategiskt placerade utmed gångstråken och bli ett steg i att öka kulturturismen och intresset för området. Ett nätverk mellan olika turistentreprenörer finns i kommunen. Cykelturismen kan bli en viktig faktor för turismen i området i framtiden Torpa stenhus och Hofsnäs herrgård bör sträva efter att ytterligare stärka sitt samarbete 1. 36

177 Hofsnäs Riktlinjer för Utveckling/ Gestaltning Södra entrén Den södra entrén till Hofsnäs lockar idag knappast besökare att stanna till. Som det är idag kör många av de besökare som ska till Torpa Stenhus via Hofsnäs och Torpanäset. En stärkt entré som lyfter fram herrgårdsbyggnaden och som tar vara på de befintliga alléerna på ett bättre sätt skulle vara till stor förtjänst. Inte minst blir det viktigt med en presentabel infart mot Hofsnäs om en ny konferensanläggning ska upprättas. Ett sätt att stärka entrén skulle kunna vara att arbeta med olika portaler som markerar att besökaren närmar sig någonting av betydelse, ungefär på samma sätt som entrén ser ut för de besökare som anländer till Hofsnäs norrifrån. En ny utformning av den södra entrén till Hofsnäs bör vara inspirerad av den norra entrén med tydliga rumsavgränsare och kantande alléer. En tidig plantering av alléträd bör ske för att i ett senare skede ge större möjligheter att arbeta vidare med entrén, genom utgallring av allén och kompletterande landskapselement. Stenmurarna norr om Hofsnäs är goda exempel på rumsbildande entréelement. Den befintliga entén från söder kan förstärkas med t ex en trädallé och stenmurar

178 Hofsnäs Riktlinjer för Utveckling/ Gestaltning Omdragning av vägen Ny angöringsyta/entré En åtgärd som skulle lyfta fram Hofsnäs herrgårdsbyggnad på ett bättre sätt skulle vara om vägen som löper precis öster om byggnaden kunde dras i en båge i samband med att den passerar byggnaden. Idag kommer besökaren alldeles för tätt inpå byggnaden. Herrgårdens kvaliteter och karaktär lyfts inte fram fullt ut, till stor del beroende på att omgivande strukturer inte samspelar med byggnaden. Att vägen går i en båge förbi herrgården ger även en indikation på att man kör in i ett nytt område med smal väg, lägre hastighet och att skärpt uppsikt krävs. Bilden nedan visar hur den nya dragning ger herrgården mer yta och på ett bättre sätt lyfter fram byggnadens karaktär. I samband med en ny dragning av vägen kan linjerna i området ytterligare accentueras genom att man skapar ett stråk från mitten av byggnadens östra långsida och ner mot vattnet. På den nya rundade yta som skapas öster om byggnaden kan det vara lämpligt att arbeta med planteringar av exempelvis rosor för att höja områdets status. Lämpligt kan vara att arbeta med en entréyta söder om herrgårdsbyggnaden. På så vis kan man angöra till de båda befintliga entréerna som idag finns på respektive långsida. Den nya ytan skulle göras tillgänglig och bestå av ramper i en lutning på 1:20 med flera vilplan och en trappa i mitten. Genom att skapa denna nya entréyta skulle det bli mer logiskt för besökarna hur de ska röra sig i området och ta sig upp till byggnaden. Den streckade röda linjen visar en möjlig omdragning av vägen på en flygbild över befintligt område Bilden visar schematiskt hur man skulle kunna arbeta med ytan framför herrgården. Den röda ytan markerar den nya ytan för angöring till herrgårdsbyggnaden 1. 38

179 Hofsnäs Riktlinjer för Utveckling/ Gestaltning Parkering Parkeringarna vid Hofsnäs bör ses över för att skapa en mer tilltalande miljö kring herrgården. De två ytor som idag finns för parkering kan slås samman till en större som inte behöver vara lika iögonfallande som befintliga parkeringsanläggningar. Den nya parkeringsytan skulle med fördel kunna placeras emellan de två befintliga för att skapa tillgänglighet till samtliga anläggningar. Ytan öster om vägen används idag extensivt. För att på ett bra sätt kunna koppla samman herrgårdsbyggnaden med den planerade konferensanläggningen (söder om P1 enl. bild), så är det viktigt att den yta som är belägen mellan de båda anläggningarna knyter ihop platsen och skapar en helhet. Detta bör ske med annan användning än parkeringsyta. De idag befintliga parkeringarna P1 och P2 kan tas bort så när som på mindre ytor för handikapparkering. Istället kan parkering anläggas på yta P3. Ett problem med dagens parkering är att den är storskalig och inte integrerad i det omgivande landskapet. En parkering som är utformad enligt förslaget i bilden harmonierar på ett helt annat sätt med omgivningen. Genom att placera parkeringen på östra sidan av vägen så kan man frigöra området väster om för andra verksamheter. Denna yta bör istället användas för att binda samman de verksamheter som finns inom området idag. Den nya parkeringen öster om vägen har den fördelen att den är mer samlad och dessutom ligger i nära anslutning till såväl herrgården som gammelgården. Genom att placera parkeringen enligt bilden så kan man öppna upp siktstråk som gör att områdets rika natur lyfts fram på ett bättre sätt. Genom att avgränsa parkeringsytan och dela upp den i mindre enheter kommer platsen ge ett trevligare och mer harmoniskt intryck samt få en skala som stämmer bättre överens med anläggningen i stort. P1 P3 Bedömningen är att en nyanläggning av parkering kan ske utan att detta inkräktar på värdena i omgivningen som t ex trädallén utmed vägen. Det krävs dock tillstånd(länsstyrelsen) och att åtgärden prövas gentemot skötselplanen för området. P2 Omstrukturering av parkeringsytor. Från det nya läget är det nära till både Herrgården och Gammlegården Yta för ny parkering Exempel på hur den nya parkeringen öster om vägen kan struktureras i öst-västlig riktning 1. 39

180 Hofsnäs Riktlinjer för Utveckling/ Gestaltning Nya byggnader / utveckling av verksamheten Eftersom man idag kan uppleva att herrgårdsbyggnaden ligger isolerad från övrig bebyggelse i Hofsnäsområdet, så bör ny bebyggelse uppförs på ett sådant sätt att den bidrar till att knyta samman och skapa ett mer enhetligt område. I samband med en eventuell nybyggnation i området av t ex nya övernattningsstugor och/eller konferensanläggning bör man överväga hur detta kan ske på bästa sätt för att skapa en sammanhållen bebyggelse. Oavsett var de nya byggnaderna placeras bör man även arbeta vidare med att skapa en attraktiv miljö på den yta som idag utgör parkeringsyta för området. Planer finns på att, i etapper, utveckla verksamheten med en konferensanläggning. Idag tar man emot gäster på dagkonferenser och man har 4-5 rum för övernattning. Ladugården som är den största byggnaden på gården har dålig byggteknisk standard och kommer på sikt inte att ha sin ursprungliga användning kvar. Även om ladugården inte behålls i sin nuvarande form är det av vikt att man på något sätt bevarar den gårdsstruktur/ det gårdsrum i vilken den ingår. Om nya byggnader för boende och konferens ska uppföras bör dessa placeras så att fri sikt ner mot vattnet skapas. Vattnet och naturen ut mot vattnet är naturgivna kvaliteter som bör tas till vara i detta område. Siktlinjer bör öppnas upp för att tillgängliggöra naturen utmed strandlinjen på ett bättre sätt. Platsen kring Hofsnäs är en av få i sitt slag då den ligger på ett smalt näs med vatten inom ett kort avstånd åt både väster och öster. Genom att hålla linjer öppna i öst-västlig riktning kan besökaren få en bättre känsla för det spännande landskapet. I samband med att siktgator förstärks/ öppnas upp skall hänsyn tas till befintliga träd med förekomst av signalarter och/eller håligheter. Ny bebyggelse som tillkommer bör därför sträcka ut sig i öst-västlig riktning för att inte fungera som barriärer som täpper till den fysiska och visuella tillgängligheten ner mot vattnet. Det område som anges i bilden kan vara lämpligt för att anlägga ny bebyggelse. En annan anledning till att de markerade områdena bedömts som lämpliga för ny bebyggelse är att denna karaktär skulle skapa ett mer sammanhållet område och knyta ihop de mer sydligt belägna byggnaderna med herrgården. Siktlinjer Yta för plac. av byggnader hkp-parkering Två av delmålen med bebyggelseutvecklingen i Hofsnäs bör vara att försöka minska ladugårdens barriärverkan, samt bevara gårdsstrukturen framför denna byggnad

181 Hofsnäs Riktlinjer för Utveckling/ Gestaltning Alléer I området finns ett antal alléer med gamla träd. Speciellt kring Hofsnäs herrgård är alléerna ett imponerande inslag och en stor kvalitet. En faktor som bidrar till att göra alléerna extra intressanta är dess variation. Alléerna kring Hofsnäs består av ett flertal olika trädarter. Några av de mest frekvent förekommande är skogslönn, sykomorlönn, ask, hästkastanj, skogslind och ek. Dessa trädarter är även i övrigt flitigt förekommande i områdena kring herrgården. I den framtida utvecklingen och nyplanteringen av träd bör dessa arter utgöra basen. Nya alléer och trädrader bör planteras i anslutning till den entré som ankommer Hofsnäs Herrgård söderifrån. Gallring, steg 2 Slutgallring, steg 3 Plantering, steg 1 Långa sträckor bör planteras i förebyggande syfte och därefter kan en medveten utgallring av de planterade träden ske gradvis i takt med att de växer sig större. Lövskogskaraktären är av stor vikt för upplevelsen av området som helhet. Den bör därför vara förnimbar redan längre söderut på näset för att ge en föraning om digniteten och betydelsen av herrgården

182 Torpa Riktlinjer för Utveckling/ Gestaltning Torpa park Vid Torpa Stenhus bör det finnas en strävan att återknyta till historien genom att, helt eller delvis, försöka återskapa den gamla slottsparken framför den medeltida byggnaden. Parken blir ett viktigt steg i att höja anläggningens status och göra upplevelsen starkare för dess besökare. Att kunna anlända byggnaden från dess rätta håll är en stor kvalitet som i dag inte tas till vara på bästa sätt. Parken bör följa de strukturer som finns i landskapet för att bevara och förstärka platsens historiska betydelse. Ambitionen att restaurera parken behöver inte innebära att allting ska se ut precis som det gjorde förr. Trädgårdar och parker är per definition anläggningar i ständig förändring. Det bör man också tänka på i samband med anläggandet av den nygamla slottsträdgården. Gamla strukturer blir tydliga för den som tittar på en flygbild av området framför stenhuset. Den linje som löper ganska mitt emellan stenhuset och bostadshuset kan bli en bra avdelare mellan de områden vilka man tänker ska vara fullt tillgängliga för besökare och det område som bör hållas privat och avskilt för de boende i huset. Allén som löper vinkelrätt ut från Stenhuset blir en tydlig entrébildare. Tanken är att den större vägen löper fram till en rundel, vars mittpunkt kommer att ligga mitt i linjen för entrén till stenhuset. Denna runda yta går att köra runt och kan fungera som angöringsplats för bilar och mindre bussar som lämnar av rörelsehindrade personer. Vägen till Zethelius bostadshus fortsätter sedan på andra sidan, men denna del av sträckan är mycket smalare och signalerar att detta är en vägsträcka av privat karaktär. Häcken som delar bostadsdelen och stenhusdelen bör vara relativt hög och med begränsad bredd på öppningen för att inte locka folk att gå in. Översikt över Torpaområdet och Torpa park Den nya slottsparken följer gamla strukturer och befintliga linjer i landskapet 1. 42

183 Torpa Riktlinjer för Utveckling/ Gestaltning Offentligt/Privat Huruvida man som besökare har tillträde eller inte är idag oklart i vissa delar kring Torpa stenhus. De ansträngningar som gjorts för att hålla besökare borta från området kring bostaden har också lett till att en viktig del av anläggningen inte upplevs som tillgänglig för besökare. Det är idag otydligt vad som gäller för den historiska entréytan, sydost om stenhuset. Genom att göra området norr om Torpa mer tillgängligt så kan man leda dit besökare som vill promenera och ta del av naturen i området. Ägarna av Torpa har uttalat en önskan om att vissa delar ska hållas mer privata och inte inbjuda till fritt strövande. Förutom det egna bostadshuset vill man dessutom gärna att upplevelsen kring stugorna för uthyrning även den ska vara privat för att hyresgästerna ska kunna få en ostörd vistelse och inte störas av andra turister. För att avgränsa området mot huset är det viktigt med en skarp linje och gräns som tydligt visar en övergång från offentligt till privat. Genom att tillgängliggöra området sydost om byggnaden men samtidigt skapa en tydlig avgränsning mot bostadshuset, blir risken mindre att besökarna söker sig så långt bort som ända inpå bostadshuset. För att göra det mer tydligt vilka ytor som har respektive karaktär bör man arbeta med olika landskapselement för att förstärka de informella gränserna mellan offentligt och privat. Ett exempel där gränsen idag kan upplevas som otydligt är vid den stuga för uthyrning som ligger precis utanför den yta som är föreslagen att öppnas upp som siktlinje(se foto sidan 45). Genom att här förstärka trädraden som är föreslagen att gå längs tomtgränsen med exempelvis en högre häck så kan man ge hyresgästerna i stugan en mer privat känsla. Norrut och utmed vägen mot näset bör tillgängligheten för turister öka för att kunna hålla södra Torpa privat. Bilden visar hur en högre häck kan skapa en mer privat karaktär för de boende. På bilden syns också den nya paradytan framför stenhuset. Tack vare rundeln framför entrén blir det mer tydligt var gränsen mellan privat och offentligt går

184 Torpa Riktlinjer för Utveckling/ Gestaltning Tillgänglighet till Omgivningar Torpa har stora kvaliteter i sina nära omgivningar. Idag är tillgängligheten till områdena kring själva anläggningen begränsad. För att stärka upplevelsen av Torpa stenhus och utvidga möjligheterna och utbudet för turister bör fler områden kunna göras tillgängliga. Inte minst är det vackra kultur- och naturområden som skulle kunna göras mer besöksvänliga. Området kring Torpa består av ett vackert natur- och kulturlandskap som inbjuder till upptäckslusta och en vilja att ta sig runt i området. Genom att öppna upp områden norr om anläggningen kan man försöka styra äventyrslystna besökare att promenera och röra sig i den riktningen snarare än söderut. På så vis kan man behålla en mer privat karaktär i området kring bostadshuset. Kortare vandringsleder i stil med de som finns kring Hofsnäs skulle kunna upprättas. På så vis skulle man dels göra naturen tillgänglig för turister och på samma gång styra i vilka områden de rör sig. Utöver en passage till naturreservatet på Torpanäset öster om anläggningen finns även en vacker sträcka västerut som också den kan vara värd att göra tillgänglig för anläggningens besökare. Ett sätt att tillgängliggöra nya områden och öka attraktiviteten för besökare, kan vara genom en förbättrad information och tydlighet om vad som finns i omgivningen och hur man kan nå dit. På så vis kan man styra flödet av besökare och deras rörelsemönster i området och leda dem till attraktiva områden som Naturreservatet på Torpanäset eller det område som lämpar sig för fågelskådning och som ligger norrut från bron. Torpaområdet Område med rikt fågelliv Naturreservat Vacker sträcka utmed vatten Område med fornlämningar Torpa har stora kvaliteter i sina nära omgivningar Områdena norr om Torpa samt i västlig och östlig riktning bör göras mer tillgängliga för allmänheten. På så vis kan man behålla en mer privat karaktär söderut i området kring bostadshuset

185 Torpa Riktlinjer för Utveckling/ Gestaltning Skapa siktlinjer För att stärka anläggningen Torpa stenhus, är det av stor vikt att göra medeltidsbyggnaden mer synlig för de besökare som kommer längs vägen. Framför allt är det entrén från nordost som man behöver arbeta vidare med. Från detta håll skulle man med relativt enkla och billiga medel kunna få stor effekt och på så vis höja upplevelsen och statusen på byggnaden. Ytan enligt fotot nedan öppnas upp för att skapa en starkare och mer välkomnande entré mot den medeltida byggnaden. Ytterligare en anledning till att arbeta vidare med ytan norr om stenhuset, är att den idag är en storskalig och tom yta som saknar en tydlig riktning. Den självklara riktningen för en plats i medeltidshusets närhet blir in mot byggnaden. Stråket in mot stenhuset blir samtidigt en monumental paradyta. Åtgärderna norr om stenhuset behöver inte innebära några stora kostnader då det endast handlar om exempelvis planterande av några träd i rader och anläggande av en grusgång eller motsvarande. Utöver detta skulle man också kunna arbeta med ytterligare rumsskapande element som exempelvis en stenmur som öppnas för att ytterligare accentuera siktlinjen. Den gång som anläggs skulle kunna bli en del av den GC-väg som sedan fortsätter utmed vägen österut mot näset. Denna del av GC-vägen skulle bli en högst värdig entré för de besökare som tar sig till platsen via cykel eller till fots. Genom att skapa en plats med en tydlig riktning gör man också ett ställningstagande och markerar att det inte är okej för bilar att parkera inom denna yta. Idag händer det att ytan norr om huset används som parkerings- och uppställningsyta. Den vit/gråmarkerade ytan bör öppnas upp och göras tillgänglig för att skapa en tydligare entré. Karaktären på ytan norr om stenhuset bör arbetas vidare med för att locka och leda besökaren i riktning mot byggnaden. Ett siktståk med gångväg, som på bilden, skulle stärka såväl den visuella som den fysiska tillgängligheten 1. 45

186 Torpa Riktlinjer för Utveckling/ Gestaltning Tillgänglighet enligt pbl I samband med ändringar och kompletteringar bör man om möjligt sträva efter en utformning som är anpassad för alla. För att öka tillgängligheten kring stenhuset skulle det lättaste vara att strukturera om entrén och låta alla tillgå byggnaden mitt framifrån. I samband med en restaurering av den gamla trädgården kommer denna yta ändå att behöva göras tillgänglig. Som det är idag är det svårt komma upp till byggnaden via den nuvarande entrén från baksida. Detta på grund av kraftig lutning och svårforcerat underlag i form av gräsarmeringsstenar. Även enkla och billiga lösningar som gör att personer med funktionsnedsättningar känner sig välkomna och medräknade i planeringen är av godo. På Torpa kan man enkelt göra ett flertal förändringar som skulle innebära ökad tillgänglighet för anläggningens besökare. Exempel på förändringar är; skyltning, rätt placerade handikapparkeringar, rätt beläggningar och fler ramper med rätt lutning vilket skulle kunna höja tillgängligheten avsevärt och ge möjlighet för människor med funktionsnedsättningar att njuta av platsen. En yta som bör vidareutvecklas är området vid vattnet rakt norr om stenhuset. Denna yta är idag igenvuxen och extensivt skött. Eftersom ytan ligger i nära anslutning till parkeringen och den sträcka som besökaren måste transportera sig för att ta sig mellan denna och stenhuset, så bör ytan öppnas upp och göras tillgänglig. Dessutom kan det vara en god idé att öppna upp sikten mot stenhuset genom att ta bort något eller några av de större träd som står precis i anslutning till stenhuset och som skymmer sikten från detta håll. Vilplan Lutning < 1:20 Lutning < 1:20 Om den nuvarande entrén ska vara kvar bör rampen upp till stenhuset förbättras och planas ut Tillgängligheten vid kaféet skulle kunna lösas med enkla medel som skyltning och ny gångväg 1. 46

187 Möjliga LIS-områden Innehåll Ett viktigt syfte med programmet har varit att ta fram ett antal LIS-områden/utvecklingsområden för att underlätta framtida utveckling i väl lämpade områden. En del i detta arbete har varit att försöka skapa förutstättningar för att ytterligare stärka de områden som redan är bebyggda och som har verksamheter av stor betydelse för bygden - Hofsnäs och Torpa. Utöver dessa områden har ytterligare ett lokaliserats kring Ömmesala strax söder om Torpasjön där en begränsad komplettering med bostadsbebyggelse föreslås. Bakgrund s.48 Kriterier s.48 Inventering s.49 Frizon s.49 Hofsnäs s.50 Utvecklingsområde 1, Verksamheter/Fritid/Turism s.50 Övriga förutsättningar s.50 Torpa s Utvecklingsområde 2, Verksamheter/Fritid/Turism s.51 Övriga förutsättningar s.52 Ömmesala s.53 LIS-Område 3, Bostäder, B-läge s.53 Övriga förutsättningar s

188 Nya LIS-områden Möjliga LIS-områden Bakgrund Enligt PBL, Plan och bygglagen 4 kap 1, får en kommun från och med 1 juli 2009 i översiktsplan peka ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Kriterier för sådana områden framgår av MB 7 kap 18e1. Under 2011 pågick ett arbete med att inventera sjöar och peka ut möjliga områden för landsbygdsutveckling i Tranemo kommun. Arbetet mynnade ut i ett förslag till tematiskt tillägg till översiktsplanen med ett antal områden lämpliga för landsbygdsutveckling. Tillägget (LIS-planen) antogs av kommunfullmäktige i juni I arbetet med det tematiska tillägget, har Torpa-Hofsnäs området undantagits, med hänsyn till att detta bevarande- och utvecklingsprogram skulle tas fram. I handlingen till LIS-planen står: Plan- och bygglagen Sjöarna runt Torpa-Hofsnäs-Ömmesala har potential för att vara med och utveckla landsbygden ytterligare. Området är redan idag en stor resurs för såväl närboende som turister. Här finns en fantastisk kulturhistoria och vacker natur. Café och restaurang med möjlighet till boende och fiske, hantverk, teater etc. Eftersom området hyser betydande värden och det är många olika intressenter inblandade kommer Tranemo kommun att ta fram ett särskilt bevarande och utvecklingsprogram för området. I detta program skall även områden lämpliga för kompletterande bebyggelse pekas ut. Som grund för dessa utpekade områden ska, förutom hänsynen till befintliga verksamheter inom området, kriterierna i denna utredning ligga. Sjöarna i området har ett utökat strandskydd till 300 m. Områden som pekas ut som LIS-områden bör ha en tydlig avsikt att utveckla besöksnäringen. Sjöarna bör även i framtiden ha kvar ett generellt strandskydd på 300 m. Kriterier för landsbygdsutveckling Enligt Plan och bygglagen och Miljöbalken: Området är lämpligt för utvecklingen av landsbygden. Området är av sådant slag och har en sådan begränsad omfattning att strandskyddets syften fortfarande tillgodoses långsiktigt. Området inte är skyddat enligt 7 kap i Miljöbalken. Området långsiktigt kan antas ge positiva sysselsättningseffekter och/eller kan bidra till att upprätthålla serviceunderlaget på landsbygden. Kriterier framtagna särskilt för Tranemo kommun Stödja inflyttningen i hela Tranemo kommun Stödja utvecklingen av kultur- och besöksnäringen i hela kommunen och mer specifikt runt Torpa-Hofsnäsområdet. Stödja en väl utbyggd infrastruktur och anpassad kollektivtrafik som är bra ur ett miljöperspektiv. Möjliggöra boendealternativ så att fler som arbetar i kommunen väljer att bosätta sig i Tranemo kommun. Möjliggöra kommunal service i hela kommunen. Kriterierna har legat till grund för utpekandet av de föreslagna utvecklings-/lis-områdena i detta program

189 Nya LIS-områden Möjliga LIS-områden Inventering/ Val av lämpliga områden Någon särskild inventering med avseende på att hitta nya lämpliga LIS-områden har inte gjorts. Däremot har frågan varit med i den genomgång/inventering som i övrigt gjorts inom hela området samt i de diskussioner som förts med berörda intressenter i området. Med anledning av synpunkter från Länsstyrelsen(se under respektive område, Torpa och Hofsnäs) har endast ett område vid Ömmesala föreslagits som LIS-område. Vid Hofsnäs och Torpa benämns områdena istället Utvecklingsområde. Områdena har föreslagits med utgångspunkt från de värden som redovisats och med fokus på utvecklingen av friluftsliv/turism och på allmänhetens tillgång till strandlinjen. De föreslagna utvecklingsområdena på Hofsnäs och Torpa är knutna till etablerade områden som redan idag används inom turistnäringen. Förutsättningar och konsekvenser redovisas nedan under respektive område. I samband med inventering av aktuella områden har ett antal översiktliga bedömningar gjorts avseende lämpligheten för byggnation. I samband med kommande bygglov eller eventuella detaljplaner skall t ex de geotekniska förutsättningarna undersökas närmare liksom lämplig placering/marknivå med hänsyn till risken för framtida högre vattenflöden. Frizon, 30 / 100 meter Frizon (MB 7 kap, 18f ) Ett beslut om att upphäva eller ge dispens från strandskyddet ska inte omfatta ett område som behövs för att mellan strandlinjen och byggnaderna eller anläggningarna säkerställa fri passage för allmänheten och bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet. Detta gäller inte om en sådan användning av området närmast strandlinjen är omöjlig med hänsyn till de planerade byggnadernas eller anläggningarnas funktion. I LIS-planen för hela kommunen tillämpas en minimibredd på frizonen på 30 m. För Ömmesala har här en frizon på 100 meter använts, medan det för övriga föreslagna områden föreslås en frizon på 30 meter. Eftersom områdena vid Hofsnäs och Torpa avser verksamheter för turism och friluftsliv, kan det i undantagsfall bli aktuellt att gå närmre vattnet än 30 m. I de fallen skall marken utformas på ett medvetet sätt så att den inte känns privat utan fortsatt blir tillgänglig för det rörliga friluftslivet. En frizon utmed strandlinjen på 30/100 meter ska hållas öppen och tillgänglig för allmänheten 1. 49

190 Nya LIS-områden Hofsnäs Möjliga LIS-områden UTVECKLINGSOMRÅDE (1) Verksamheter/Fritid/Turism Hofsnäs herrgård är tillsammans med Torpa Stenhus, en av Tranemo kommuns stora attraktioner för turism och friluftsliv. Området besöks årligen av ca besökare. Syftet med detta program är att hitta möjligheter för en fortsatt utveckling av verksamheterna i området, med en viss komplettering av byggnader, utan att negativt påverka kultur, natur- och friluftsvärden. En utveckling av turistnäringen i området har betydelse, inte enbart för Tranemo kommun, utan för ett större omland. Tranemo kommun har i sitt förslag till denna bevarandeoch utvecklingsplan för Torpa/Hofsnäs redovisat område 1 Hofsnäs som ett lämpligt LIS-område med följande motivering: Området ska underlätta för utvecklingen av den verksamhet som idag bedrivs på Hofsnäs, d v s restaurang, café och övernattning. Hofsnäs tillsammans med Torpa har en mycket stor betydelse för utvecklingen av besöksnäringen inte bara i Tranemo kommun utan i hela Boråsregionen. Området bedöms därför vara mycket lämpligt för utvecklingen av landsbygden med tanke på den verksamhet som redan bedrivs här. Det gynnar även utvecklingen av landsbygden genom att medföra positiva sysselsättningseffekter i området. Länsstyrelsen hävdar att området inte kan betecknas som ett LIS-område eftersom det även omfattas av andra skyddsbestämmelser enligt miljöbalken. Särskilt pekar man på att delar av området innefattar ett Natura 2000 område vars främsta syfte är att uppnå gynnsam bevarandestatus för läderbaggen. Länsstyrelsen hänvisar till följande stycke i prop. till införandet av 18e 7 kap MB, där följande anges: Att ett område omfattas av annat områdesskydd bör ofta förhindra att det redovisas som ett område enligt denna prargraf. Det finns ett visst utrymme att redovisa ett område som också omfattas av andra skyddsbestämmelser, om en verksamhet, anläggning etc kan tillgodose ett allmänt intresse inom t ex ett naturreservat och detta kan bedömas vara förenligt med syftet med reservatet. Detta utrymme anser Länsstyrelsen inte finns för Hofsnäs. Tranemo kommun anger i bevarande- och utvecklingsplanen att naturligtvis måste de andra skyddsbestämmelserna som finns för området beaktas och en utveckling ske med hänsyn tagen till dessa. Om dessa skyddsbestämmelser beaktas ska dock inte strandskyddet utgöra hinder för utvecklingen även om området inte av Länsstyrelsen tillåtits redovisas som LIS-område. Detta förutsätts gälla eftersom områdets lämplighet som LIS-område i övrigt inte ifrågasatts. Övriga förutsättningar Riksintressen Området ligger inom naturreservatet som omfattar Torpanäset och ingår i riksintresseområde för naturvård, kulturmiljövård samt friluftsliv. Hela området från Hofsnäs och upp till Torpa ingår även i EU:s ekologiska nätverk av skyddade områden, Natura Kompletterande bebyggelse, i föreslaget läge, bedöms kunna komma till utan att negativt påverka riksintresseområdena eller Natura 2000-området. Detta förutsätter dock att det sker i linje med de gestaltningsförslag som finns med i detta program och att marken i övrigt sköts enligt befintlig skötselplan upprättad Hänsyn skall tas till det skyddsintresse som Natura 2000-området omfattar. I beskrivningen av riksintresset för friluftsliv står bl a att området har stora förutsättningar till fortsatt utveckling av turistnäringen. Naturolyckor, översvämning, ras och skred Området består, enligt SGU:s jordartskartering huvudsakligen av morän. Marken är som högst i mitten av näset och sluttar sedan ner mot sjön på båda sidor. Slänterna är flacka och utgör ingen risk för ras eller skred. Nya byggnader skall placeras medvetet vad gäller risken för höga vattennivåer. (Se även under rubrik Översvämningsrisk på sidan 10.) Trafik En utveckling av verksamheten kan även leda till ett ökat antal besökare och därmed även ökad trafik. Området har redan idag ett mycket stort antal besökare varje säsong, innebärande krav på underhåll av vägar. Ökad trafik innebär ökade krav på underhåll såväl av den enskilda vägen förbi Torpa/Hofsnäs, som anslutande allmänna vägar. Vatten och avlopp Hofsnäs har en enskild avloppsanläggning. Strandskydd/frizon Verksamheten inom Hofsnäsområdet har focus på friluftslivet, varför det ligger i själva konceptet att hålla strandlinjen tillgänglig för allmänheten. Anläggningar vid vattnet skall ha en allmän karaktär och får inte upplevas privata. Även nya byggnader med t ex övernattning och konferensanläggning ska placeras/utformas med hänsyn till det rörliga friluftslivet. En utveckling av området gynnar Tranemo kommuns LIS-kriterium; Stödja utvecklingen av kultur- och besöksnäringen i hela kommunen och mer specifikt runt Torpa-Hofsnäsområdet. Föreslaget utvecklingsområde vid Hofsnäs

191 Nya LIS-områden Torpa Möjliga LIS-områden UTVECKLINGSOMRÅDE (2) Verksamheter/Fritid/Turism Område för parkering/angör. passagerarbåt Utvecklingsområde(2) har samma motiv som 1, alltså att underlätta för utvecklingen av den verksamhet som bedrivs på Torpa idag. Tranemo kommun har i sitt förslag till denna bevarande- och utvecklingsplan för Torpa/Hofsnäs redovisat område 2 Torpa som ett lämpligt LIS-område med följande motiv: Torpa Stenhus med tillhörande omgivning/verksamhet är en av Tranemo kommuns stora attraktioner för såväl turism som för friluftsliv. Syftet med detta program är att hitta möjligheter för en fortsatt utveckling av verksamheterna i området utan att negativt påverka alla kultur, natur- och friluftsvärden. En utveckling av verksamheterna förutsätter att viss komplettering av byggnader tillåts. LIS-område 2 ska underlätta för utvecklingen av den verksamhet som idag bedrivs på Torpa, det vill säga kultur- och upplevelseturism. ETt område har också pekats ut som lämpligt för angöring av passagerarbåt och parkering. Detta utgör dock inget LIS-område. Länsstyrelsen hävdar att område 2 inte kan betecknas som LIS-område eftersom det även omfattas av andra skyddsbestämmelser enligt miljöbalken. Särskilt pekar Länsstyrelsen på att delar av området innefattar ett Natura 2000-område, vars främsta syfte är att uppnå gynnsam bevarandestatus för läderbaggen. Länsstyrelsen hänvisar därvid till följande stycke i prop. till införandet av 18e 7 kap MB där följande anges: Att ett område omfattas av annat områdesskydd bör ofta förhindra att det redovisas som ett område enligt denna paragraf. Det finns ett visst utrymme att redovisa ett område som också omfattas av andra skyddsbestämmelser, om en verksamhet, anläggning etc kan tillgodose ett allmänt intresse inom t ex ett naturreservat och detta kan bedömas vara förenligt med syftet med reservatet. Tranemo kommun anger i bevarande- och utvecklingsplanen att naturligtvis måste de andra skyddsbestämmelserna som finns för området beaktas och en utveckling ske med hänsyn tagen till dessa bestämmelser. Om dessa skyddsbestämmelser beaktas ska dock inte strandskyddet utgöra hinder för utvecklingen även om området inte av Länsstyrelsen tillåtits redovisas som LIS-område. Detta förutsätts gälla eftersom områdets lämplighet som LIS-område i övrigt inte ifrågasatts. Nya byggnader inom området måste placeras och utformas med största hänsyn till de värden som finns. Innehållet i denna plan kan vara ett stöd i dessa diskusisoner. Utvecklingsområde (2), Verksamheter/Fritid/Turism 2 Inom området föreslås inga byggnader, utan plats för parkering samt angöring för passagerarbåt. Inom området skulle även någon mindre servicebyggnad kunna komma till. Från parkeringen kan man promenera ut mot Dragsudd, ett område med ett rikt fågelliv, alternativt promenera på ny gångväg längs med Torpasjöns strand och ner till Torpa. Området gränsar till ett flertal fornminnen och om man i framtiden ska anlägga brygga, gångvägar eller parkering ska detta ske på ett sätt som gör att dessa inte påverkas. Prövning skall ske mot gällande lagstiftning. I samband med att eventuella åtgärder görs inom området ska samråd ske med Länsstyrelsen angående befintliga kulturmiljöintressen. Område lämpligt för parkering/angöring för passagerarbåt 1. 51

192 Nya LIS-områden Torpa Möjliga LIS-områden Övriga förutsättningar Riksintressen Området berörs av riksintresseområde för kulturmiljövård, naturvård och friluftsliv. Hela Torpaområdet är även utpekat som ett regionalt värdefullt odlingslandskap. Dessutom finns inom/i närheten av området även andra inventerade naturvärden. I beskrivningen av riksintresset för friluftsliv står bl a att Området bedöms ha stora möjligheter till fortsatt utveckling av turistnäringen. Torpasjön, Hofsnäs och Torpa stenhus har förutsättningar att förbli viktiga besöksmål i området. Kompletterande bebyggelse bedöms kunna komma till utan att negativt påverka riksintresseområdena. Detta förutsätter dock att det sker i linje med Torpas egen idé om att återskapa en gammal kulturmiljö samt i linje med de gestaltningsförslag som finns med i detta program och att marken i övrigt sköts enligt befintlig skötselplan upprättad fornminne lövskogs inventeringen Angöring för passagerarbåt/mindre parkering skall anpassas med hänsyn till de värden som finns inom området. På bilden nedan redovisas lövskogsinventeringen. Dessa områden stämmer även i huvudsak överens med Skogsstyrelsens nyckelbiotopinventering. De rosa områdena/punkterna är registrerade fornlämningar. Naturolyckor, översvämning, ras och skred Området består enligt SGU:s översiktliga jordartskartering av isälvssediment. Områdena närmast vattnet ligger i allmänhet lågt med risk för höga vattennivåer. Denna zon skall dock fungera som en frizon. Ett område, som idag tidvis är översvämmat/vattensjukt har undantagits från LISområdet. Enligt SMHI:s översvämningskartering längs med Ätran är strandområdena närmast vattnet översvämmade vid ett 100-årsflöde(se karta sidan 10). Kartan visar bl a att de låglänta delarna nedanför Torpa Stenhus översvämmas vid ett 100-års flöde. LIS-området avser byggnader för fritids- och turistverksamheter, varför konsekvenserna vid en ev översvämning får bedömas som mindre allvarliga. Vid en byggnation inom eller i närheten av området med risk för översvämning, bör en diskussion föras kring behovet av riskreducerande åtgärder. Trafik Vatten och avlopp Befintliga byggnader (resturang, bostadshus, stugor) har idag enskilda avlolppslösningar. Även framtida stugor eller andra byggnader kommer att kräva enskilda lösningar. Gemensamhetsanläggningar förordas. Strandskydd / frizon Ett par övernattningsstugor ligger alldeles nere vid vattnet, vilket påverkar möjligheten för framkomlighet för det rörliga friluftslivet. Nya byggnader för t ex övernattning skall uppföras med en frizon mot vattnet på minst 30 m. Mindre anläggningar av mer allmän karaktär kan få förekomma inom 30 m zonen. Utvecklingsområdet vid Torpa (2), gynnar Tranemo kommuns LIS-kriterium; Stödja utvecklingen av kultur- och besöksnäringen i hela kommunen och mer specifikt runt Torpa-Hofsnäsområdet. 2 I området kring Torpa finns ett flertal bevarandevärda områden En utveckling av verksamheten kan även leda till en ökad trafik. Området har redan idag ett mycket stort antal besökare varje säsong, innebärande krav på underhåll av vägar. Ökad trafik innebär ökade krav på underhåll såväl av den enskilda vägen förbi Torpa/ Hofsnäs, som anslutande allmänna vägar. Utvecklingsområdet vid Torpa stödjer en utveckling av besöksnäringen

193 Möjliga LIS-områden LIS-område (3) Bostäder i B-läge, Ömmesala Hela Torpa-Hofsnäsområdet är sannolikt ett attraktivt område för permanentbostäder. Avståndet till Länghem är ca 3 km, varför det är svårt att hitta ett LIS-område med A-läge (max ca 1 km från närmsta ort enligt LISplanen för Tranemo kommun). Området med fritidshusbebyggelse utmed väg 1688, som föreslås planläggas med möjlighet till permanentbostäder, ligger utanför strandskyddat område. Några nya områden lämpliga för bostadsområden har inte ansetts finnas. Däremot bör ytterligare/kompletterande bebyggelse kunna komma till vid Ömmesala. Det område som föreslås som LIS-område ligger utmed byvägen och har avgränsats med 100 m frizon mot sjön samt med intentionen att bevara huvuddelen av jordbruksmarken. Övriga förutsättningar Riksintressen Riksintresseområde för naturvård (ädellövskog och herrgårdarnas ekhagar) och friluftsliv berörs. Ett område inom ängs- och hagmarksinventeringen kan beröras. Några bostäder bedöms kunna komma till utan att negativt påverka dessa värden. Naturolyckor, översvämning, ras och skred Föreslaget område ligger minst 100 m från strandkanten och ovanför de områden som enligt SMHI:s översvämningskartering svämmar över vid ett 100-års flöde. Marken består enligt SGU:s översiktliga jordartskartering huvudsakligen av morän. Trafik Byvägen bedöms klara några nya bostäder utan att det genererar ett omedelbart behov av förbättringsåtgärder. Lämpligt antal nya bostäder kan vara Vatten och avlopp Möjlighet till kommunal anslutning finns inte. Gemensamhetsanläggningar förordas och läggs gärna en bit upp från sjön. Eventuellt krävs pumpning. Strandskydd/frizon 1 Föreslaget LIS-område vid Ömmesala Nya bostadshus ska läggas med en frizon mot vattnet på minst 100 m. Beroende av hur topografin ser ut kan avståndet behöva vara större. LIS-området gynnar Tranemo kommuns kriterium; Stödja inflyttningen i hela Tranemo kommun. Möjliggöra boendealternativ så att fler som arbetar i kommunen väljer att bosätta sig i Tranemo. Möjliggöra kommunal service i hela kommunen. 3 Översiktsbild över samtliga föreslagna utvecklingsoch LIS-områden 1. 53

194 Behov av vidare utredningar Det framtagna programmet bör användas som en inspirations- och idébank inför det framtida arbetet med bevarandet och utvecklingen i Torpa/Hofsnäsområdet. En faktor som bör beaktas är att de förslag som redovisas ovan är möjliga riktlinjer för hur utvecklingen skulle kunna komma att se ut snarare än bindande åtgärdspaket. Många av förslagen är på relativt övergripande nivå och inom vissa delområden kan det vara lämpligt att ytterligare fördjupa sig och precisera vilka mål man vill sätta upp för framtiden. Innan byggnation i området kan det, beroende på omfattning och förutsättningar, bli aktuellt att pröva en ny bebyggelse i en detlajplan. En mer ingående inventering kan också komma att krävas inom de respektive delområdena för att noggrant utreda vilka värden som finns i området. Exempelvis då det gäller enhetlighet i bebyggelse, utrustning, skyltning, belysning och information så kan enskilda program tas fram som presenterar mer bindande riktlinjer för vilka material, kulörer och tekniker som kan vara lämpliga att använda i ett område av så stor betydelse som Torpa/ Hofsnäsområdet. Då det gäller Hofsnäsområdet är det viktigt att trygga de stora värden som finns i området genom att skapa riktlinjer för den framtida utvecklingen i en detaljplan. En detaljplan skulle säkerställa att utvecklingen sker i enlighet med områdets unika förutsättningar då det gäller natur-, kultur- och historia

195 Referenser Webben: Borås stads hemsida ( => Lokalförsörjningsförvaltningen => Organisation => Drift och Förvaltningsavdelningen => Tillgänglighet => komplett lista över lokaler som vi inventerat => Hofsnäs Friluftsområde och Herrgård) Länsstyrelsens hemsida, Notisum (miljöbalken på webben, Miljöbalken 7 kap 13 ), tillgänglig på Trafikverkets databas, uppgifter uttagna 2011 Hofsnäs herrgårds hemsida, Torpa Stenhus hemsida, Kartor: Underlaget för kartmaterialet är taget från: Tranemo kommuns hemsida s. 11,17,23,26,31,35,50-54 Google maps: s. 5,10,11,13,17,18,20,21,25,26,37-40,42-46 GIS-data från länsstyrelserna: s. 7-9,53 Foto: Foton är tagna av Anton Svensson och Maria Lindahl, bsv arkitekter ab i Värnamo. 30/6-2011, 6/ och 19/ Fotomontage är gjorda av Anton Svensson, bsv arkitekter ab i Värnamo. Rapporter/Utredningar: Trädvårdsplan, Torpanäset naturreservat, Länsstyrelsen Västra Götalands Län, 2011:5 VA-utredning för Hofsnäs, Tranemo kommun, Preliminär handling, Norconsult, Inventering av de agrara miljöerna vid Torpa och Hovsnäs, Länghem sn 1. 55

196 Organisation Programmet är framarbetat av bsv arkitekter & ingenjörer ab under hösten hösten 2012 och reviderat inför granskningsutställning hösten En revidering avseende utpekade LIS-områden, har även gjorts inför antagandet. Annacarin Holm Maria Lindahl I samarbete med Tranemo kommun Manda Schillersås Arne Willhammar Tomas Tranefors Och i dialog med arrendatorer och markägare Danilo och Ida Equitz, Hofsnäs Pher Zethelius, Torpa Stenhus Borås stad 1. 56

197

198 Antagandehandling Januari 2015 BEVARANDE- OCH UTVECKLINGSPLAN / LIS-PLAN TORPA/HOFSNÄSOMRÅDET FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN TRANEMO KOMMUN UTLÅTANDE EFTER GRANSKNING En granskningshandling för Bevarande- och Utvecklingsplan /LIS-plan för Torpa/ Hofsnäsområdet i Tranemo kommun har varit utställd mellan 27 mars till den 2 juni Under granskningsutställningen har ett antal yttranden inkommit, vilka redovisas och kommenteras nedan. Inför antagandet har ett antal kompletteringar gjorts av planhandlingarna. Dessa redovisas i kommentarerna till respektive yttrande. Efter granskningstiden har ytterligare diskussioner förts med Länsstyrelsen angående möjligheten att lägga fast LIS-områden på Hofsnäs och Torpa enligt förslaget. Länsstyrelsen har också inkommit med ett nytt yttrande(underhandssynpunkter) angående LIS-områden. Yttrandet samt kommentarer/förslag på revideringar med anledning av detta finns sammanfattat på sid 5. I N K O M N A Y T T R A N D E N U T A N E R I N R A N Svenska Kraftnät Försvarsmakten E.ON Borås stad SGI Regionförbundet, hänvisar till sitt tidigare yttrande där man tar upp positiva aspekter med planen samt möjligheten att knyta an till pågående projekt om vandringsleder/utredning om pilgrimsleder. Kommentar: Yttrandet föranleder inga förändringar av planhandlingarna. I N K O M N A Y T T R A N D E N M E D S Y N P U N K T E R / E R I N R A N Ulricehamns kommun, har ingen erinran mot förslaget men vill ha ett förtydligande avseende det område som på översiktskartan redovisas som Ingen ny bebyggelse. Oförändrad markanvändning. Plankartan bör förklara hur området ska användas och hänvisa till den skötselplan som finns upprättad. Man ser positivt på en gemensam skyltning till området och framhåller att det kräver en förändring även i Ulricehamns kommun. Samordning kring frågan behövs. En samordning kan även behövas avseende cykelvägar/cykeltrafik. Kommentar: Området som på plankartan benämns Ingen ny bebyggelse. Oförändrad markanvändning. omfattar hela Torpanäset ner till Hofsnäs och intentionen är att markanvändningen ska vara oförändrad med skötsel enligt befintlig skötselplan. Alla åtgärder inom området skall ske med fokus på aktuella natur- och kulturvärden samt det rörliga friluftslivet. Översiktskartan har ytterligare förtydligats avseende detta. Bevarande- och utvecklingsplan / LIS-plan för Torpa/Hofsnäsområdet 1(6)

199 Antagandehandling Januari 2015 Boende i Ömmesala/24 namnunderskrifter: Man är positivt till en satsning på turism och boende i berörda områden och har ett intresse av att denna utveckling blir bra för alla parter. Framförda synpunkter handlar i huvudsak om att man vill ha ett strandskyddsområde/en frizon vid Ömmesala på minst 100 meter. Man framför även en synpunkt om att man inte önskar nya bostäder av typen funkisvillor, utan framhåller att byggnader ska utformas på ett för området anpassat sätt. Kommentar: Synpunkterna avseende 100 m strandskydd/frizon beaktades inför granskningsutställningen. Vad gäller utformningen av byggnader är det en fråga som får diskuteras i samband med bygglov. Räddningstjänsten(Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund), anser att texten kring riskreducerande åtgärder är vagt formulerad och behöver bli tydligare med vilka åtgärder man ska vidta. Man skriver även om att särskilda åtgärder kan behövas vid byggnation i områden där insatstiden överstiger 20 minuter. Kommentar: Då områden för byggnation pekats ut har hänsyn bl a tagits till risken för översvämning. Diskussion/samråd kring behovet av ev. ytterligare riskreducerande åtgärder kommer att tas då det blir aktuellt med byggnation/detaljplan etc. Detsamma gäller synpunkterna avseende åtgärder med anledning av längre insatstid. I Länghem finns idag ett Räddningsvärn som en extra resurs. Trafikverket, framför följande synpunkter på förslaget: - Planen bör kompletteras med en karta som visar placeringen av nya mötesplatser och parkeringsfickor längs den enskilda vägen. - Information saknas om hur trafikflödet längs väg 1680 och väg 1688 kommer att påverkas. Trafikflödet till enskild väg mellan de två herrgårdarna uppges inte. - Trafiksäkerheten ska beaktas vid utformningen av entréer in till området med portaler och nya alléträd. - Trafikverket vidhåller åsikten att utpekandet av LIS-områden som saknar bra kollektivförbindelser kommer att öka bilberoendet inom området och därför inte bidrar till en hållbar utveckling. Kommentar: Nya mötesplatser och parkeringsfickor ska endast komma till om det blir nödvändigt.( I nuläget bedöms det inte aktuellt.) Planen har kompletterats med ett förtydligande om att nya parkeringsfickor och mötesplatser noga ska övervägas och ges en placering som innebär minsta möjliga intrång i befintliga natur- och kulturmiljöer. Yttrandet föranleder i övrigt inga förändringar av planhandlingarna. Någon närmare bedömning av den trafikökning som en utveckling av området kan medföra har inte gjorts. Planen innebär i huvudsak en utveckling av redan befintliga besöksmål. Planen syftar både till att underlätta för ett ökat utbud för de besökare som redan kommer hit och för en ökad besöksnäring. Idag kommer en stor andel av besökarna med buss. I takt med att verksamheterna utvecklas kan en ökning av trafiken förväntas på både anslutande allmänna vägar 1680/1688 och på den enskilda vägen mellan dessa. Närmare bedömningar får göras i samband med ev. kommande detaljplaner. Länsstyrelsen, framför följande sammanfattande synpunkter. Länsstyrelsen anser att det är positivt att kommunen tar fram en fördjupad översiktsplan för Torpa/Hofsnäsområdet. Planen ger dock inga ramar för antalet byggnader eller närmare placering, varför det är svårt att bedöma planens fullständiga påverkan. Bevarande- och utvecklingsplan / LIS-plan för Torpa/Hofsnäsområdet 2(6)

200 Antagandehandling Januari 2015 De tre LIS-områden som kommunen pekar ut ligger inom områden som vid sidan av strandskyddsbestämmelser omfattas av skyddsbestämmelser p g a riksintressen, naturreservat, Natura 2000, nyckelbiotop, fornlämningar samt vattenskyddsområde, vilket gör utvecklingen i områdena problematisk och enligt länsstyrelsens råd om hantering av LIS-områden olämpliga för LIS. Länsstyrelsen anser, i likhet med tidigare yttranden, att Tranemo kommun inte bör benämna denna del som LIS-områden. Natura 2000-prövningar kan inte uteslutas för de LIS-områden som berörs av Natura bestämmelserna. För att inte skada Natura 2000-områdenas värden krävs tillstånd för verksamheter eller åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura område. Det gäller även åtgärder utanför Natura 2000-området(regleras av miljöbalken). Då det kan vara svårt att avgöra vilka åtgärder som kan påverka naturvärdena i ett område bör man samråda med länsstyrelsen innan man påbörjar en åtgärd. Dispens och tillstånd enligt naturreservatsföreskrifterna behöver troligtvis sökas för enskilda åtgärder inom de områden som berörs av skyddsbestämmelser. Varje förslag på tillskott i bebyggelsen får behandlas var för sig utifrån den kulturhistoriska miljön och fornlämningsbilden. Utöver den sammanfattande texten i länsstyrelsens skrivning framför man synpunkter som innebär att hänsyn måste tas till befintliga natur- och kulturvärden, då föreslagna åtgärder genomförs. Det gäller t ex skyddsvärda träd, alléer, betesmarker, fladdermöss etc. Länsstyrelsen påtalar även att det privata området runt bostadshuset på Torpa inte får utgöra en större yta än vad som kan anses ingå i den s k hemfridszonen. Att privatisera vattnet på det sätt som gjorts i kartan på sed 43 är inte möjligt enligt strandskyddslagstiftningen. Länsstyrelsen rekommenderar vidare att benämningen på LIS-områdena görs med siffror istället för bokstäver eftersom bokstäver används i samband med detaljplan och då har en annan betydelse. Kommentar: Planen är tänkt att användas som en fördjupning av översiktsplanen och vara ett styrande dokument vid framtida detaljplaner, diskussioner kring bygglovsfrågor, fördjupade utredningar kring byggnaders bevarande, och områdets utformning etc. Den fokuserar på hur en fortsatt utveckling av befintliga verksamheter kan ske utan att detta inkräktar eller förminskar de stora natur- och kulturvärden som finns i området. En fortsatt utveckling ska snarare fokusera på att förstärka/bevara dessa värden eftersom de utgör en betydande del av attraktionen i området. Det har inte varit aktuellt att lägga fast någon exakt placering eller storlek/omfattning på ev. ny byggelse. Natura 2000 och strandskyddet gäller oberoende av varandra. LIS-området innebär lättnader vad gäller strandskyddet, men vid en kommande detaljplan kommer prövning mot Natura 2000 att göras. För varje åtgärd som ska genomföras kommer samråd att ske med Länsstyrelsen och nödvändiga tillstånd etc att sökas. Bevarande- och utvecklingsplan / LIS-plan för Torpa/Hofsnäsområdet 3(6)

201 Antagandehandling Januari 2015 En redovisning av LIS-områden enligt planen är enligt kommunens bedömning i enlighet med 7 kap Miljöbalken. Tranemo kommun har i denna fråga även rådgjort med SKL(Sveriges kommuner och landsting), som stöder denna bedömning. I prop 2008/09:119 (Strandskyddet och utvecklingen av landsbygden) har regeringen angivet sina skäl för införande av landsbygdsutvecklingskriteriet. Här står bl a: Syftet med att redovisa områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen är att stimulera den lokala och regionala utvecklingen i områden som har god tillgång till fria strandområden och där en viss byggnation kan ske utan att strandskyddets syften åsidosätts. Behovet av att stimulera en sådan utveckling finns främst i landsbygdsområden som inte är belägna i närheten av stora tätorter. Med åtgärder som främjar landsbygdsutvecklingen avses i denna proposition bl a sådana åtgärder som långsiktigt kan antas ge positiva sysselsättningseffekter och som kan bidra till att upprätthålla serviceunderlaget i landsbygder. Sådana situationer kan exempelvis uppstå i samband med etablering av en turistanläggning för en verksamhet där tillgång till stränder är en förutsättning eller åtminstone en avsevärd fördel. En kommun bör som utgångspunkt vara fri att efter en avvägning mellan olika allmänna och enskilda intressen och med beaktande av statens intressen, som bevakas av länsstyrelsen, bedöma vilka områden i kommunen som är lämpliga för lättnader i strandskyddet. I en av propositionens kommentarer står bl a: Kommunen ska vid redovisningen väga in olika allmänna och enskilda intressen och pröva frågan med hänsyn till bl a bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenområden i 3 och 4 kap miljöbalken. Givetvis ska man beakta om ett strandskyddsområde omfattas av andra skyddsbestämmelser enligt miljöbalken. Att ett område omfattas av annat områdesskydd bör ofta förhindra att det redovisas som ett område enligt denna paragraf. Det finns ett visst utrymme att redovisa ett område som också omfattas av andra skyddsbestämmelser, om en verksamhet, anläggning etc kan tillgodose ett allmänt intresse inom t ex ett naturreservat och detta kan bedömas vara förenligt med syftet med reservatet. I detta förslag till Bevarande- och utvecklingsplan/lis-plan för Torpa/Hofsnäsområdet har noga analyserats, bedömts och beskrivits hur en utveckling av området kan ske med beaktande av bl a riksintressen och naturreservatsbestämmelser. I såväl beskrivningar av naturreservatet som riksintressena pekas på betydelsen av att områdena är tillgängliga och attraktiva för rekreation och besökande. Det finns enligt kommunen ett starkt allmänintresse för en utveckling av dessa områden. Det utrymme som pekas på i propositionen finns tydligt vad gäller Torpa/Hofsnäs. De övriga skälen för användning av landsbygdsutvecklingskriteriet, som beskrivs i propositionen, gäller i mycket stor utsträckning för Torpa/Hofsnäsområdet. Tillägg och förtydliganden av planhandlingen Med utgångspunkt från länsstyrelsens synpunkter har följande tillägg/förtydliganden gjorts i planhandlingen: - Vikten av att bevara allén mellan befintlig och föreslagen framtida parkering har lyfts fram.(sid 39.) - I samband med att siktgator i öst-västlig riktning förstärks ska hänsyn tas till befintliga träd med förekomst av signalarter och/eller håligheter. (Sid 40.) - En utökning med gång- och cykelväg utmed vattnet mellan Hofsnäs och Torpa ska föregås av en naturvärdesinventering. (Sid 35.) Bevarande- och utvecklingsplan / LIS-plan för Torpa/Hofsnäsområdet 4(6)

202 Antagandehandling Januari Ny belysning skall tillkomma efter bedömning av påverkan på förekommande fladdermöss. (Sid 32.) - Bilden på sid 43 har justerats innebärande att vattenområde/området närmast vattnet inte berörs. Tanken är att man ska förtydliga gränsen för besöksmålet Torpa, eftersom tillgängligheten idag är något otydlig i vissa delar. Det innebär att man snarare utökar de ytor som upplevs som allmänna snarare än att de inskränks. - Benämningen för LIS-områdena har ändrats till siffror och benämns nu 1, 2, 3 istället för som tidigare A, B resp C. D I S K U S S I O N M E D L Ä N S S T Y R E L S E N A N G Å E N D E F Ö R E S L A G N A L I S - O M R Å D E N Länsstyrelsen hävdar i diskussioner/inkomna underhandssynpunkter att områdena på Torpa och Hofsnäs inte kan betecknas som LIS-områden eftersom de även omfattas av andra skyddsbestämmelser enligt miljöbalken. Särskilt pekar Länsstyrelsen på att delar av områdena innefattar ett Natura 2000-område vars främsta syfte är att uppnå gynnsam bevarandestatus för läderbaggen. Länsstyrelsen hänvisar därvid till följande stycke i propositionen till införandet av 18e 7 kap MB där följande anges: Att ett område omfattas av annat områdesskydd bör ofta förhindra att det redovisas som ett område enligt denna paragraf. Det finns ett visst utrymme att redovisa ett område som också omfattas av andra skyddsbestämmelser, om en verksamhet, anläggning etc kan tillgodose ett allmänt intresse inom t ex ett naturreservat och detta kan bedömas vara förenligt med syftet med reservatet. Detta utrymme anser Länsstyrelsen inte finns. Kommentar: De områden som tidigare benämnts LIS-område vid Hofsnäs och Torpa(område 1 och 2) benämns nu istället Utvecklingsområde. I bevarande- och utvecklingsplanen framgår att naturligtvis måste de andra skyddsbestämmelserna som finns för området beaktas och en utveckling ske med hänsyn tagen till dessa bestämmelser. Om dessa skyddsbestämmelser beaktas ska dock inte strandskyddet utgöra hinder för utvecklingen även om området inte av Länsstyrelsen tillåtits redovisas som LIS-område. Detta förutsätts gälla eftersom områdets lämplighet som LIS-område i övrigt inte ifrågasatts. Bevarande- och utvecklingsplan / LIS-plan för Torpa/Hofsnäsområdet 5(6)

203 Antagandehandling Januari 2015 M E D V E R K A N D E T J Ä N S T E M Ä N Upprättad i januari 2015 Tranemo kommun Elin Berg Planarkitekt Annacarin Holm Planarkitekt Bevarande- och utvecklingsplan / LIS-plan för Torpa/Hofsnäsområdet 6(6)

204 Bevarande och utvecklingsprogram för Torpa/Hofsnäsområdet Tranemo kommun Miljökonsekvensbeskrivning (MKB)

205 Förord Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) upprättas för att ge en helhetssyn och få en bättre förståelse för vilken miljöpåverkan förslagen i programmet kan komma att få. Utöver en samlad bedömning av programmets förslag så går MKB:n även djupare in på varje enskilt intresseområde, dess egenskaper och hur dessa skulle kunna komma att påverkas av ett genomförande. Syftet med MKB:n är också att; genom att föreslå åtgärder minimera de eventuella negativa konsekvenser som kan följa av att användningen av ett område förändras eller vidareutvecklas. Genom att beskriva egenskaper och förutsättningar inom potentiella utvecklingsområden/lis-områden, kan risker och negativa konsekvenser av ett genomförande upptäckas och förebyggas. Resultatet av MKB:n kan ligga till grund för bedömningen av om konsekvenserna av exploatering i ett område blir orimliga och man istället bör eftersträva alternativa lokaliseringar eller ett nollalternativ. I samband med inventeringen av området gjordes en översiktlig bedömning utifrån kartmaterial och studier av respektive plats. I MKB:n görs en ytterligare fördjupning av varje plats och de konsekvenser som den föreslagna exploateringen i varje område kan tänkas föra med sig. MKB:n ska läsas tillsammans med Bevarande- och utvecklingsprogrammet. Tack vare att en miljöbedömning/mkb görs, som redovisar vilka konsekvenser en utveckling enligt programmet skulle få, både i Tranemo kommun som helhet och i varje föreslaget utvecklingsområde, är tanken att framtida planarbete ska kunna underlättas. Syftet är följaktligen att detta dokument ska vara vägledande i framtagandet av eventuella detaljplaner i de aktuella områdena, samt att miljökonsekvenser i vart och ett av de enskilda fallen blir en känd faktor som sedan kan vägas mot andra viktiga faktorer. MKB:n omfattar föreslagna utvecklingsområden/lis-områden vid Torpa, Hofsnäs, Ömmesala samt en fortsatt utveckling mot permanentboende inom Hofsnäs stugområde. Februari 2014 bsv arkitekter & ingenjörer ab P114566A/Annacarin Holm 2

206 Innehållsförteckning Avgränsning/Kriterier 4 Miljömål 5 Natur/Kultur 6 Strandskydd 6 Trafik 7 Vatten och avlopp 7 Naturolyckor 7 Alternativ 7 Nollalternativ 7 Programalternativ 8 Generella ståndpunkter vid inventering av LIS-områden Markens lämplighet enligt kap 3 MB 9 Riksintressen enligt kap 3 och 4 MB 9 Strandskydd 9 Miljökvalitetsnormer för vatten 9 Landskapsrum, kulturmiljö och kulturvärden 10 Natur och ekologi 10 Specifik bedömning av varje enskilt utvecklings-/lis-område 1. Hofsnäs. Utvecklings-/LIS-område för verksamheter fritid/turism Torpa. Utvecklings-/LIS-område för verksamheter fritid/turism Ömmesala. LIS-område för bostäder permanentboende Hofsnäs stugområde. Bostäder omvandlingsområde till permanentboende 16 LIS-planens uppfyllande av miljökriterierna/samlad bedömning Miljömål/trafik 17 Natur/Kultur 17 Strandskydd 17 Vatten och avlopp 18 Naturolyckor 18 Slutsatser 19 Bilaga: Miljökonsekvensbeskrivning - tabell 3

207 Avgränsning/Kriterier MKB:n ska läsas ihop med Bevarande- och utvecklingsprogram för Torpa/Hofsnäsområdet. Den geografiska avgränsningen för vilka områden detta dokument omfattar, sammanfaller med de utvecklings- och LIS-områden som föreslås i detta program. MKB:n innefattar dels en generell del som tar upp viktiga faktorer och utgångspunkter för miljöarbetet i stort. Därefter sker en fördjupning vid vart och ett av de utvecklings- och LISområden som pekats ut för att titta på konsekvenser för de enskilda områdena och hur de skulle påverka kringliggande miljö. Utredningen avslutas med en sammanfattande del där de olika konsekvenserna vägs samman och diskuteras var för sig. De bedömningskriterier som vi valt att utgå från i denna MKB är följande: - Miljömål - Natur/Kultur - Strandskydd (frizon) - Trafik - Vatten och avlopp - Naturolyckor Beskrivning av de olika kriteriernas innebörd och varför vi har bedömt att de är viktiga att ta hänsyn till följer nedan. Samtliga områden förutsätter en frizon mellan ny bebyggelse och strandlinjen. Denna är för LIS-områdena vid Hofsnäs och Torpa 30 m och för Ömmesala 100 m. Tankarna kring hur dessa områden ska utformas och hur de kan användas redogörs för i planhandlingen och tas inte upp i MKB:n. I något fall kan, trots frizonen, en bebyggelse komma att påverka det rörliga friluftslivet alt. åtgärder krävas för att så inte ska bli fallet. Detta tas i förekommande fall upp i MKB:n under rubriken strandskydd. Föreslagna Utvecklings-/LIS-områden har alla bedömts uppfylla kriterierna för landsbygdsutveckling i strandnära lägen 7 kap, 18e första stycket miljöbalken (prop 2008/09:119). Området är lämpligt för utvecklingen av landsbygden. Området är av sådant slag och har en sådan begränsad omfattning att strandskyddets syften fortfarande tillgodoses långsiktigt. Området långsiktigt kan antas ge positiva sysselsättningseffekter och/eller kan bidra till att upprätthålla serviceunderlaget på landsbygden. Föreslagna Utvecklings-/LIS-områden har i olika utsträckning bedömts uppfylla framtagna kriterier för Tranemo kommun, vilka är: 1. Stödja inflyttningen i hela Tranemo kommun. 2. Stödja utveckling av kultur- och besöksnäringen i hela kommunen och mer specifikt runt Torpa-Hofsnäsområdet. 3. Stödja en väl utbyggd infrastruktur och anpassad kollektivtrafik som är bra ur ett miljöperspektiv. 4. Möjliggöra boendealternativ så att fler som arbetar i kommunen väljer att bosätta sig i Tranemo kommun. 5. Möjliggöra kommunal service i hela kommunen. I vilken mån föreslagna områden uppfyller dessa kriterier redovisas längre fram under respektive område. 4

208 Föreslagna utvecklings-/ LIS-områden 1. Hofsnäs. Utvecklingsområde för verksamheter - fritid/turism 2. Torpa. Utvecklingsområde för verksamheter fritid/turism 3. Ömmesala. LIS-område för bostäder permanentboende Föreslaget utvecklingsområde (utanför strandskydd) 4. Hofsnäs stugområde. Bostäder omvandlingsområde till permanentboende Miljömål De 16 nationella miljömålen är upprättade för att uppnå en miljömässigt hållbar utveckling på längre sikt. Miljömålen, som antogs av riksdagen 1999, bör eftersträvas och tas hänsyn till inom planering och exploatering av nya områden. Länsstyrelsen i Västra Götaland antog regionala miljömål under Dessa reviderades under våren De miljömål som kan påverkas och som ansetts relevanta i detta sammanhang är följande: Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. För att klara klimatmålet behövs en kraftigt minskad användning av fossila bränslen och en förändring av dagens energi- och transportsystem. Förändrade konsumtionsvanor mot färre och hållbarare produkter, färre långväga flygresor och ett ökat inslag av vegetarisk kosthållning är andra viktiga insatser för att minska utsläppen. Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. För att nå miljökvalitetsmålet för vatten till 2020 krävs bl a en prioritering av vattenfrågorna på kommunerna och fortsatt fokus på ökad vattenhänsyn i jordbruket. God bebyggd miljö Städer och tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Utmaningen att klara miljömålet God bebyggd miljö ligger i stor utsträckning hos kommunerna som har huvudansvaret för den fysiska planeringen. En hållbar samhällsplanering handlar t ex om ett minskat transportbehov, grön- och vattenstruktur, kulturmiljö samt energi och klimat. 5

209 Levande skogar Målet är att skogars värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras. Värdefulla naturmiljöer fortsätter att utarmas och kulturmiljövärden skadas. Även om skyddet av skog pågår löpande är det inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till Flera av miljömålen påverkas negativt av en ökning av antalet transporter. Det är därför angeläget att ny bebyggelse på landsbygden inte sprids ut över hela kommunen och medverkar till ett ökat transportbehov. Samtliga områden som här föreslås som utvecklingseller LIS-områden ligger i anslutning till befintlig bebyggelse (permanent/fritid) eller avser en utökning av redan befintlig verksamhet (turism(friluftsliv). Eventuella krav som kan komma att ställas vad gäller en förbättrad vägstandard bedöms aktuell oberoende av en eventuell utökning av bebyggelsen/verksamheterna. Omhändertagande av avlopp/dagvatten är en viktig faktor som påverkar i vilken mån man kan uppfylla målet levande sjöar och vattendrag. En annan faktor viktig för detta miljömål är hur man hanterar den frizon som ska finnas mellan ny bebyggelse och sjön. Frizonen skall bland annat säkerställa tillgängligheten för det rörliga friluftslivet. Inom området Torpa/Hofsnäs finns stora värden såväl vad gäller natur, kultur som friluftsliv. Här finns även en stor biologisk mångfald i form av bl a gamla solitära ekar. En påverkan på dessa påverkar även miljömålet Levande skogar. Natur och Kultur Denna punkt sammanfaller på många sätt med föregående. Den tar upp vikten av att hänsyn tas till de respektive områdenas natur- och kulturlandskap. Samtidigt försöker vi här utreda om och hur en eventuell exploatering kan vara förenlig med platsens specifika förutsättningar. Under denna punkt tittar vi också på vilka eventuella riksintressen eller andra lagreglerade områden som kan finnas och hur förslagen i programmet skulle kunna påverka dessa. Området har varje år ett stort antal besökare vilket innebär ett slitage på området. För att inte detta ska påverka negativt är det av vikt att man skapar gångstråk som på ett effektivt sätt styr det stora flertalet besökare inom området. Det kan handla om tydlig skyltning, bra underhåll etc. Torpa-Hofsnäsområdet är av stor vikt för friluftslivet, varför även förslagens eventuella påverkan på detta tas upp under denna rubrik. Strandskydd Eftersom i princip hela programområdet ligger inom strandskyddat område är det naturligt att just strandskydd är ett kriterium som bör bedömas. Området är också en stor attraktionskraft för såväl friluftslivet som för natur- och kulturturismen. I den attraktionskraften ingår självklart strandlinjen, vattnet och möjligheten att ströva utmed vattnet som en viktig del. För säkerställandet av strandskyddet ska en frizon finnas mellan ev. ny bebyggelse och strandlinjen. Det är också angeläget att skapa tydliga och framkomliga gångvägar. 6

210 Trafik Vägarnas beskaffenhet och utformning är en avgörande faktor för hur väl lämpat ett område är för framtida exploatering, inte minst ur miljöhänseende. Om det aktuella området är helt nytt och ligger avskilt från större vägar riskerar den negativa miljöpåverkan att bli mer omfattande. Nya områden bör om möjligt ligga i nära anslutning till större befintliga vägar och helst ha anknytning till det allmänna kommunikationsnätet. Nybyggnad och utbyggnad av längre vägsträckor bör minimeras. Vatten och avlopp Tillgången till befintliga system för vatten och avlopp är av stor betydelse för hur väl anpassat ett område är för framtida utveckling. Det mest praktiska och miljömässigt bästa är om nya anläggningar kan anslutas till det kommunala VA-systemet. Då det gäller lokalt omhändertagande är det viktigt att titta på markens sammansättning och förutsättningar, samt hur möjligheterna ser ut för anordnande av infiltrationsytor i anslutning till ny bebyggelse. I de fall det inte är möjligt med kommunalt avlopp skall gemensamma lösningar eftersträvas. Naturolyckor Eftersom föreslagna utvecklings- och LIS-områden ligger i närheten av vatten är risken för naturolyckor, känsligheten för översvämning och ras eller skred, en viktig faktor att bedöma. Beroende på ett områdes markförhållanden, vegetation och topografi kan känslighet och utsatthet för naturkrafter variera. Föreslagna områden har ingen uppenbar risk för naturolyckor. Samtliga områden har bedömts kunna bebyggas, men i några fall kan nivåer och lutningar behöva studeras närmare. Områdena vid Hofsnäs och Torpa ligger till viss del inom område som enligt SMHI:s översvämningskartering ligger inom översvämningszonen vid ett 100-års flöde. Vid en byggnation inom eller i närheten av denna zon skall behovet av riskreducerande åtgärder övervägas. Alternativ Nollalternativ Med ett nollalternativ avses den troliga utvecklingen av området om förslagen i programmet inte genomförs. Nollalternativet bedöms/jämförs parallellt med förslagen i programhandlingen för att belysa tänkbara konsekvenser vid en icke-planering av området. Ett nollalternativ bedöms innebära följande: Befintliga verksamheter kommer sannolikt att fortsätta utvecklas. Skötseln av Naturreservatet Torpanäset fortgår som idag. Stugområdena vid Hofsnäs kommer troligen, även utan en detaljplan, att fortsätta få en mer permanent karaktär. Exploatering kan därmed komma att ske mer oreglerat vilket ger ett sämre helhetsgrepp kring t ex infrastruktur och tillgänglighet för allmänheten. Den ökning av antalet besökare som förväntas genom ett aktivt samarbete mellan verksamheterna i området och genom fler satsningar på upplevelse-/kulturturism kan komma att utebli alternativt bli mindre. 7

211 Programalternativ Enligt miljöbalken ska rimliga alternativ tas fram, beskrivas och bedömas. Att ta fram ett alternativt förslag för Torpa/Hofsnäs har inte ansetts rimligt, med tanke på hur området används idag. Planförslaget kan ses som en samlad bedömning av flera alternativa utvecklingsmöjligheter inom respektive område. Att föreslå helt andra verksamheter än befintliga har inte bedömts som något alternativ, eftersom alla natur-, kultur och friluftsvärden inom området innebär att utrymmet/möjligheten för nya verksamheter är begränsat. Det är heller inget alternativ att hitta andra placeringar för de aktuella verksamheterna eftersom de är så starkt knutna till platsen. Något programalternativ har med ovanstående som grund, inte tagits fram. 8

212 Generella ståndpunkter i samband med inventering av LIS-områden I samband med framtagandet av Bevarande- och utvecklingsprogrammet för Torpa/Hofsnäsområdet har ett antal frågor/förutsättningar funnits med och legat till grund för diskussioner. Bland annat områdenas förenlighet med kapitel 3 och 4 i miljöbalken (MB). Inte minst med avseende på de riksintressen som finns i området. Därutöver har miljökvalitetsnormer för vatten samt en ev. exploaterings inverkan på natur- och kulturlandskap bedömts. Markens lämplighet enligt kap 3 MB 1 "Mark- och vattenområden skall användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde skall ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning." 2 "Stora mark- och vattenområden som inte alls eller endast obetydligt är påverkade av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt påverka områdenas karaktär." Ur ett hushållningsperspektiv är det väsentligt att värdefulla mark- och vattenresurser, bl a jord- och skogsbruk, utnyttjas på ett långsiktigt sätt. De stränder som kan komma ifråga för upphävande av strandskydd ska vara lämpliga och inte negativt påverka, ur ekologisk synpunkt, känsliga områden. Riksintressen enligt kap 3 och 4 MB Torpa/Hofsnäsområdet berörs av riksintresse för såväl naturvård, kulturmiljö som friluftsliv. Dessutom är området vid Hofsnäs/Torpanäset ett naturreservat och Natura 2000-område. Området är välkänt för sin biologiska mångfald och skyddsvärda fauna och flora. Under respektive förslag till utvecklings-/lis-område redovisas vilka riksintressen och andra eventuella värdefulla områden som berörs. Riksintresseområde för vindbruk berörs inte. Strandskydd Aktuella sjöar (Yttre Åsunden och Torpasjön) har ett utökat strandskydd på 300 m. Vid utpekandet av LIS-områden skall, enligt kommunens LIS-plan, ett område på 30 m lämnas som frizon längs med vattnet. Zonen ska säkerställa allmänhetens tillgänglighet till stranden/vattnet och bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet. Detta gäller även för de LIS-områden som nu föreslås. Hur frizonen ska lösas/utformas för att klara dessa krav och för att inte kännas privat måste diskuteras då man jobbar vidare med de olika områdena. Miljökvalitetsnormer för vatten Tranemo kommun tillhör Västerhavets vattendistrikt och aktuella sjöar har Ätran som huvudavrinningsområde. Enligt vattendistriktets statusklassificering och miljökvalitetsnormer för ytvatten har aktuella vatten God ekologisk status och God kemisk ytvattenstatus. När det gäller grundvattenkvalitén har sjöarna en God kvantitativ status och God kemisk grundvattenstatus. Föreslagna utvecklings- och LIS-områden bedöms inte negativt påverka miljökvalitetsnormerna för vatten, under förutsättning av att avloppsfrågan kan lösas på ett tillfredsställande sätt. Där det inte är aktuellt med kommunalt vatten och avlopp förordas gemensamma lösningar och avloppsvatten pumpas lämpligen upp en bit från sjön. 9

213 Landskapsrum, kulturmiljö och kulturvärden Runt Torpa och Hofsnäs finns ett mycket karaktäristiskt landskap med flera unika kulturmiljöer. Landskapet och de befintliga byggnaderna bidrar i mycket hög utsträckning till områdets attraktivitet för såväl turister som för det rörliga friluftslivet. Nya byggnader och övriga förändringar i området måste komma till med största hänsyn till befintligt landskapsrum och aktuella byggnader och anpassas till den struktur som redan finns i området. Natur och ekologi Tranemo kommun erbjuder olika landskapstyper. Mestadels består kommunen av barrskog där jordbruksmark och de många sjöarna utgör de större landskapsrummen. Runt Torpa- Hofsnäs-Ömmesala byter landskapet till viss del karaktär och här är det istället det öppna landskapet och lövskogen som ger karaktären. I det fortsatta planarbetet skall dock alla randzoner och övergångar mellan olika naturtyper skyddas. Här finns nämligen värdefull flora och fauna. Detta gäller övergångar mellan skog och åker och givetvis sjöstränderna som är de viktigaste i naturen. Det är viktigt att man arbetar med ett hållbart perspektiv för att skydda de natur- och kulturvärden och den biologiska mångfald som finns i området. 10

214 Specifik bedömning av varje enskilt utvecklings-/lis-områden 1. Hofsnäs. Utvecklingsområde för verksamheter fritid/turism Inom området föreslås möjlighet till en utökning av befintlig verksamhet inom turism och service. Det kan handla om nya byggnader för konferens, övernattning, restaurang etc. Allt med intentionen att ta emot fler gäster/besökare i området och även erbjuda ett större utbud av aktiviteter för de som kommer dit. Inom området kan det även exempelvis bli aktuellt att flytta/förbättra parkeringsytor och förbättra/anordna nya gångvägar etc. Miljömål Ökad turism innebär även en ökning av antalet transporter. Man kan tänka sig att; om området får en ökad attraktion och dragningskraft för olika aktiviteter, så kanske boende i regionen väljer utflykter till Torpa/Hofsnäs istället för mer långväga resmål. Natur/Kultur Området ingår i naturreservatet Torpanäset och berörs av riksintresseområde för såväl naturvård, kulturmiljövård som friluftsliv. Härutöver måste hänsyn tas till område upptaget i ängs- och hagmarksinventering och lövskogsinventeringen. Inom området finns även flera fornlämningar. Det område som föreslagits som Utvecklingsområde har avgränsats till att omfatta de områden som uppfattas tillhöra Hofsnäs herrgård (byggnader och omgivande öppen mark). Nya byggnader bör kunna komma till utan att påverka värdefulla områden under förutsättning att dessa anpassas till befintlig byggnadstradition och att hänsyn tas till större solitära träd. Samråd måste även ske utifrån den skötselplan som finns för naturreservatet. En stor ökning av antalet besökare innebär ett ökat slitage på området, vilket kan påverka såväl natur- som kulturvärden. I förslaget till Bevarande- och utvecklingsprogram föreslås ett antal åtgärder som syftar till att bättre lyfta fram herrgården och upplevelsen av området i stort, vilket bör gynna de naturoch kulturvärden som finns. Nya byggnationer föregås lämpligen av en detaljplan. Strandskydd (frizon) Området är i många avseenden utformat för att tillgodose det rörliga friluftslivet med badplats, allmänna bryggor och vackra gångstråk utmed vattnet. Nya byggnader som är avsedda att höra till verksamheten i form av övernattningsstugor, konferenslokaler etc skall läggas på ett avstånd från vattnet på minst 30 m. Ett undantag kan vara placeringen av en bastu, som eventuellt skulle kunna ligga närmare vattnet, utan ett alltför stort intrång i den fria passagen. Marken runt byggnaderna skall även utformas så att den inte upplevs privat. Trafik Trafiken förbi Hofsnäs flyter idag på bra, trots att vägen är relativt smal. Hastigheten förbi herrgården är dock ibland alltför hög och innebär risker eftersom besökare passerar vägen då de rör sig mellan de olika stränderna/gångvägarna. En större trafikökning skulle kunna generera krav på fler mötesplatser, vilket i sin tur skulle kunna påverka naturvärden/landskapsvärden. Dessa åtgärder måste ske med varsamhet. VA Hofsnäs har idag enskilt vatten och avlopp. En VA-utredning för Hofsnäs herrgård och Hofsnäs stugområde är framtagen av Tranemo kommun. Anledningen till detta är att: intresset för permanentboende ökar, herrgården har planer på utbyggnad och kvalitén på befintliga VA-anläggningar inom stugområdet i många fall är dålig. 11

215 I VA-utredningen har hänsyn tagits till en utbyggnad i den storleksordning som nu föreslås i bevarande- och utvecklingsprogrammet. Förslaget bör, under förutsättning att Tranemo kommun tar beslut om åtgärder i VA-systemet, inte innebära några negativa konsekvenser för vattenkvalitén i aktuella vatten. Naturolyckor Enligt SGU:s översiktliga jordartskartering består marken i området huvudsakligen av morän. Hela området sluttar relativt svagt från mitten och ut mot väster/öster och vattnet. Inga branta slänter med risk för ras eller skred finns, däremot bör placeringen av nya byggnader väljas utifrån att byggnader ska hamna på en marknivå utan risk för höga vattennivåer. Uppfyller förslaget Tranemo kommuns kriterier för landsbygdsutveckling i strandnära läge Förslaget uppfyller kriterium 2. Bedömning och eventuella åtgärder för att minska negativ påverkan: I samband med att verksamheten utvecklas skall fokus även ligga på att förbättra gångstråken utmed vattnet och göra detta område tillgängligt för alla besökare/det rörliga friluftslivet. Alla nya åtgärder inom området ska ske i samråd med förvaltarna av naturreservatet Torpanäset och i linje med den skötselplan som finns för området. Dessa åtgärder är viktiga för att undvika ett alltför hårt slitage på området och för att bevara naturoch kulturvärden. En detaljplan över området ger möjlighet att mer detaljerat styra utformning och placering av byggnader samt möjlighet att trygga de värden som finns inom området. Bedömningen är att en utveckling av befintliga verksamheter, enligt förslaget, kan ske utan någon betydande miljöpåverkan. Nollalternativ Eftersom verksamheterna på Hofsnäs är så etablerade kommer de sannolikt att fortsätta även utan ett bevarande och utvecklingsprogram. En utveckling kommer troligen att ske men då utan någon mer övergripande helhetssyn, vilket bedöms som negativt för samtliga de värden som bedöms här. Undantaget är skötseln av Naturreservatet Torpanäset som sker enligt en befintlig skötselplan och sannolikt fortsätter oberoende av detta program. 2. Torpa. Utvecklingsområde för verksamheter fritid/turism Här föreslås möjlighet att utöka/vidareutveckla verksamheten med utrymme att t ex bygga ytterligare mindre hus för övernattning eller någon byggnad i anslutning till stenhuset för museum m m. Eftersom man på gården utöver turistverksamhet även bedriver traditionellt jordbruk kan det också vara aktuellt med nya ekonomibyggnader. Miljömål Ökad turism innebär även en ökning av antalet transporter. Man kan tänka sig att; om området får en ökad attraktion och dragningskraft för olika aktiviteter, så kanske boende i regionen väljer utflykter till Torpa/Hofsnäs istället för mer långväga resmål. Natur/Kultur Hela området berörs av riksintresse för naturvård, kulturmiljövård och friluftsliv. Dessutom finns mindre områden som är upptagna i ängs- och hagmarksinventeringen respektive lövskogsinventeringen. 12

216 Det område som föreslagits som utvecklingsområde har avgränsats till att omfatta de områden som uppfattas tillhöra Torpa (byggnader och omgivande öppen mark). Nya byggnader bör kunna komma till utan att påverka värdefulla områden under förutsättning att byggnaderna anpassas till befintlig byggnadstradition och till de naturvärden som finns. I förslaget till Bevarande- och utvecklingsprogram föreslås ett antal åtgärder som syftar till att bättre lyfta fram Stenhuset och upplevelsen av området i stort, vilket bör gynna såväl de natur- och kulturvärden som finns som upplevelsen för det rörliga friluftslivet. Strandskydd (frizon) Nya byggnader som är avsedda att höra till verksamheten i form av övernattningsstugor, konferenslokaler etc skall läggas på ett avstånd från vattnet på minst 30 m. Med tanke på att området närmast vattnet utmed vissa sträckor sluttar brant, kan mer än 30 m krävas för att klara framkomligheten för det rörliga friluftslivet. Undantag kan vara anläggningar som kommer till för turism/besökare och som på grund av sin karaktär måste ligga närmare vattnet. Om detta blir aktuellt skall ändå hänsyn tas så att goda livsvillkor för växt och djurlivet kan bevaras. Trafik Vägarna till Torpa har relativt god standard såväl söder/öster ifrån via Hofsnäs, som från nordväst. Vägarna bedöms tåla den trafikökning som kan komma av en fortsatt utveckling av befintlig verksamhet. VA Torpa har idag ett flertal enskilda avloppslösningar och egen djupborrad brunn. Området har goda infiltrationsmöjligheter. Särskild utredning angående lämpligt läge för vatten och avlopp får göras i varje särskilt fall. Gemensamma lösningar förordas och avloppsvatten pumpas lämpligen upp en bit från sjön. Naturolyckor Enligt SGU:s översiktliga jordartskartering består området huvudsakligen av isälvssediment. Marken närmast vattnet sluttar utmed vissa sträckor brant ner mot vattnet med stora höjdskillnader. De lägsta markområdena är sanka och har undantagits från LIS-området. Enligt en översvämningskartering gjord av SMHI år 2000 ligger delar av områdena mellan Torpa och sjön inom översvämningszonen vid ett 100-års flöde. Vid byggnation inom eller i närheten av dessa områden bör behovet av riskreducerande åtgärder med avseende på översvämning övervägas. Nya byggnader bör läggas på de högre nivåerna och på tillräckligt avstånd från släntkrön för att inte riskera ras. Området bedöms tillräckligt stort för att lämpliga lägen utifrån ras/skred och översvämning ska hittas. Uppfyller förslaget Tranemo kommuns kriterier för landsbygdsutveckling i strandnära läge Förslaget uppfyller kriterium 2. Bedömning och eventuella åtgärder för att minska negativ påverkan: Nya byggnader placeras medvetet med avseende på risken för ras/skred och översvämning. Behovet av riskreducerande åtgärder med avseende på översvämning övervägs. Nya byggnader placeras och utformas med hänsyn till befintliga kulturbyggnader och värdefull natur. Vid en utveckling av verksamheten bör även fokus ligga på att skapa tydliga gångstråk för besökare, mellan de olika attraktionerna t ex stenhuset och caféet. Detta för att undvika ett alltför hårt slitage på området i stort. 13

217 Bedömningen är att en utveckling av befintliga verksamheter, enligt förslaget, kan ske utan någon betydande miljöpåverkan. Nollalternativ Eftersom verksamheterna på Torpa är så etablerade kommer de sannolikt att fortsätta även utan ett bevarande och utvecklingsprogram. En utveckling kommer troligen att ske men då utan någon mer övergripande helhetssyn, vilket bedöms som negativt för samtliga de värden som bedöms här. 3. Ömmesala. LIS-område för bostäder - permanentboende Byn Ömmesala har idag en spridd bostadsbebyggelse. Området föreslås kunna kompletteras med några ytterligare permanentbostäder. Miljömål En ökning av antalet permanentboende i Ömmesala ger även ett ökat bilåkande. Avståndet in till Länghem är dock endast 3 km och här finns god service med förskola, barnomsorg, fritidsgård, F-6 skola, trygghetsboende för äldre samt livsmedelsaffär, bank m m. Från Länghem kan man även pendla med buss. Natur/Kultur Området vid Ömmesala berörs av riksintresse för Naturvård och friluftsliv. Ett par mindre områden finns även som är utpekade i ängs- och hagmarksinventeringen respektive Skogsstyrelsens nyckelbiotopinventering. Några lägen för nybyggnation av bostäder bör kunna hittas inom området utan att komma i konflikt med de förekommande natur- och kulturvärdena. Strandskydd (frizon) Zonen närmast vattnet lämnas orörd (minst 30 m). Nya bostadshus läggs med fördel närmare byavägen. Trafik Föreslagen tillkommande bebyggelse förväntas inte innebära någon nämnvärd trafikökning. VA Befintliga bostadshus inom området har enskilda VA-anläggningar. Lämpligheten för infiltration är okänd. Särskild utredning angående lämpligt läge för vatten och avlopp får göras i varje särskilt fall. Gemensamma lösningar ska förordas och avloppsvatten pumpas lämpligen upp en bit från sjön. Naturolyckor Enligt SGU:s översiktliga jordartskartering består marken i området huvudsakligen av morän/isälvssediment. En del sanka områden finns närmast vattnet. Utmed vattnet har 100 m frizon lämnats och därmed hamnar de sanka partierna utanför LIS-området. Särskild hänsyn skall ändå tas vid nybebyggelse vad gäller marknivåer och risk för översvämning, samt i förekommande fall risk för ras. Uppfyller förslaget Tranemo kommuns kriterier för landsbygdsutveckling i strandnära läge Förslaget bedöms uppfylla kriterierna 1 och 4 samt i mindre utsträckning 3 och 5. Anledningen till att dessa två kriterier är mer tveksamma är avståndet från Ömmesala till Länghem, som är drygt 3 km. Bedömning och eventuella åtgärder för att minska negativ påverkan: Bedömningen är att en tillkommande bebyggelse enligt förslaget, kan ske utan någon betydande miljöpåverkan. 14

218 Nollalternativ Även utan ett LIS-område kan i framtiden förfrågningar om bygglov komma in, såväl inom nu föreslaget område som utanför. Mindre möjligheter att få till gemensamma avloppslösningar. 4. Hofsnäs stugområde. Bostäder omvandlingsområde till permanentboende Hofsnäs stugområde omfattar flera kvarter med fritidsstugor. Totalt finns inom området knappt 120 tomter varav runt 35 är obebyggda. Intresset av att permanenta bostäderna har ökat och kommunen har nu tagit fram en VA-utredning för att undersöka möjligheten att koppla in områdena på kommunalt vatten och avlopp. Förslaget är att genom en kommande detaljplan ge ökade möjligheter att omvandla området från ett fritidsområde till permanentboende. Utrymme finns även att utöka med ytterligare något kvarter. Miljömål Eftersom området redan idag är ett etablerat fritidsområde, genererar det sommartid en hel del trafik på angränsande vägnät. Att omvandla området till permanentboende ökar transporterna. Behovet av ökade transporter kan minska genom att förbättra bussförbindelserna från Länghem till exempelvis Borås och Tranemo. För att klara miljömålet levande sjöar och vattendrag krävs att området ansluts till kommunalt vatten- och avlopp. Detta är önskvärt även om området förblir ett fritidsområde. Natur/Kultur Området gränsar till, men berörs inte av några intresseområden för natur, kultur eller friluftsliv. Hänsyn får dock tas till förekommande fornlämningar inom området. Strandskydd (frizon) Området ligger utanför strandskyddsområde. Trafik Förslaget ger en ökning av trafiken på aktuella vägar. Framförallt kommer det troligen att generera ökade krav på en förbättring av vägstandarden mellan Länghem och Hofsnäs stugområde. VA En omvandling mot permanentboende förutsätter att området ansluts till kommunalt VA. Ett beslut kring detta förväntas under vintern/våren 2012 (Tranemo kommun). Naturolyckor Enligt SGU:s översiktliga jordartskartering består marken i området huvudsakligen av morän. Någon risk för naturolyckor bedöms inte finnas. Bedömning och eventuella åtgärder för att minska negativ påverkan: Förutsatt anslutning till kommunalt avlopp är bedömningen är att en omvandling mot permanentbebyggelse enligt förslaget, kan ske utan någon betydande miljöpåverkan. Nollalternativ Eftersom området redan idag är detaljplanelagt och bebyggt med fritidshus och en viss permanentning av stugor redan påbörjats, kommer detta troligen i viss utsträckning att fortsätta även utan en ny detaljplan. Detta bedöms sämre ur flera aspekter, bl a för intresset att ansluta sig till kommunalt VA och möjligheten att förbättra vägsträckan mellan Länghem och området. 15

219 Bevarande- och utvecklingsprogrammets uppfyllande av miljökriterierna/samlad bedömning Miljömål/Trafik Förutsatt att tillräckliga frizoner lämnas utmed strandlinjen bedöms inte föreslagna utvecklings- och LIS-områden påverka miljömålen negativt. Tvärtom strävar de efter att lyfta fram befintliga natur- och kulturvärden och underlätta för friluftslivet. Begränsad klimatpåverkan Förslagen innebär en negativ påverkan på miljömålet, eftersom en utveckling av turismen och fler permanentboende kommer att generera en ökad trafik i och kring området. (Sett ur ett mer nationellt perspektiv kan en ökad attraktivitet för nära semestermål möjligen minska det mer långväga resandet.) Levande sjöar och vattendrag En anslutning till kommunalt avlopp vore önskvärt och skulle vara positivt för detta miljömål. God bebyggd miljö Förslagen med fler permanentbostäder i Ömmesala och Hofsnäs stugområde innebär en ökning av attraktivt boende. Närheten till Länghem ger förutsättningar för en fortsatt god service i form av skola, affär etc. Levande skogar Den biologiska mångfalden är en viktig del av naturvärdena i området, inte minst på Torpanäset. Att förbättra möjligheterna för gång- och cykeltrafiken mellan Torpa och Hofsnäs och därmed ev. minska biltrafiken på näset vore positivt för detta miljömål. En vidareutveckling av verksamheterna i området måste ske med hänsyn till de befintliga naturvärdena. Natur/Kultur Denna punkt sammanfaller i många avseenden med föregående. I samband med inventeringen av området och utarbetandet av förslagen i programmet, har vi varit noga med att beakta hur en utveckling kan harmoniera med befintlig karaktär såväl vad gäller landskap (natur och kultur) som byggnader. Inom områden för vilka det finns uppgifter om värdefull fauna eller flora kan ytterligare utredning/inventering komma att krävas i samband med detaljplan/byggnation etc. Tydliga gång- och cykelstråk med bra kvalité är viktiga för att minimera slitaget på området. Strandskydd (frizon) Föreslagna LIS-områden och utbyggnadsområden ligger alla med en frizon mot vattnet på minst 30 m. Verksamheterna vid Torpa och Hofsnäs är båda vinklade mot turism och friluftsliv. Det ligger därmed i verksamhetens intresse att hålla området utmed stranden tillgängligt för allmänheten och det rörliga friluftslivet. Särskilda ansträngningar bör ändå göras för att områdena inte skall kännas privata. Torpa har idag övernattningsstugor placerade invid stranden och inom 30-meters zonen. Om det blir aktuellt med nya stugor för övernattning skall dessa placeras utanför denna zon. För Ömmesala har en frizon på 100 m lämnats. Det större avståndet beror delvis på att marken närmast vattnet bitvis är kuperad. 16

220 Vatten och avlopp För de områden som inte har möjlighet till anslutning av kommunalt vatten och avlopp (där det inte krävs kommunalt VA med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljö) kommer enskilda anläggningar att krävas. Detta gäller Ömmesala och Torpa. Dessa områden har bedömts påverka kriteriet Vatten och avlopp måttligt. Här skall utredning göras i varje särskilt fall för att hitta bästa teknik med hänsyn till kvalitén på närliggande vatten. Bedömningen är att storleken på föreslagna områden är så pass begränsade att nya anläggningar bör kunna komma till utan att negativt påverka miljömålet "Levande sjöar och vattendrag". Naturolyckor I samband med inventering och valet av utvecklings-/ LIS-områden, har hänsyn tagits till topografin och risken för översvämningar, skred och ras. Utvalda områden ligger som regel en bit ovanför sjöytan. Sanka och lågt belägna områden har inte föreslagits eftersom risken för översvämning i den typen av områden är större. Ytor som ligger på kraftigt lutande mark har heller inte föreslagits. Med noggrannare studier av områdena och en medveten placering av nya byggnader är bedömningen att en exploatering kan komma till utan risk för naturolyckor eller allvarliga konsekvenser av sådana. Inom/i närheten av områden som enligt SMHI:s översvämningskartering blir översvämmade vid ett 100-års flöde bör man, vid en byggnation, överväga behovet av riskreducerande åtgärder. Slutsatser Torpa-Hofsnäs utgör redan idag ett stort och viktigt turistmål i Tranemo kommun. Området är riksintresse för friluftslivet och har en stor potential för friluftsintressen och som utflyktsmål. En utveckling enligt programmet måste anses vara mycket positivt för friluftslivet, turismen och därmed för Tranemo kommun som helhet. En utbyggnad med fokus på de frågor som framkommit under planprocessens gång och som redovisas i denna miljökonsekvensbeskrivning bedöms medföra inga eller små konsekvenser för de miljökriterier som valts ut och ansetts relevanta i sammanhanget. Vi bedömer att fördelarna med en utbyggnad av/utveckling inom de föreslagna områdena klart överväger de eventuella negativa konsekvenser som detta skulle kunna föra med sig. 17

221 Allmänna utskottet Förslag till inriktning för revidering av trafikförsörjningsprogrammet (KS/2015:497) Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen Tranemo kommun har följande synpunkter på Förslag till strategisk inriktning: Tranemo kommun stödjer de beslutade strategierna och vill särskilt poängtera vikten av att öppna flera tågstationer. I Tranemo kommun är det särkilt angeläget att få till stånd en regional tågtrafik till och från bland annat Grimsås och Länghem. På sid 3 i Förslag till strategisk inriktning står det att; kommunerna verkar för att skolskjutsar öppnas för allmänhet där förutsättningarna finns för det, i samarbete med Västtrafik. Tranemo kommun anser det viktigt att finansieringen av kollektivtrafiken även fortsättningsvis bärs av Västra Götalandsregionen. Kommunen vill inte komma i ett läge där utvecklingen och finansiering av kollektivtrafik skall ske genom det kommunala skolskjutsanslaget. För att kunna utveckla kollektivtrafiken och öka dess marknadsandel så måste det ges bättre möjlighet att få tillgång till den. De statligt regionala vägarna inom Tranemo kommun är i huvudsak vägar utan vägren. Det är alltså inte trafiksäkert eller attraktivt att gå längs med dessa vägar för att nå en kollektivtrafikhållplats. Resenären måste ges tillfälle att kliva på och av på betydligt fler ställen än de idag angivna. Sammanfattning av ärendet Trafikförsörjningsprogrammet beslutades av regionfullmäktige 2012 och revideras vart fjärde år. Kollektivtrafiknämnden vill få kollektivtrafikrådens syn på Förslag till strategisk inriktning. Kommunerna ges här möjlighet att i ett första skede lämna synpunkter på det nyss nämnda dokumentet. Förvaltningen stödjer de beslutade strategierna och vill särskilt poängtera vikten av att öppna flera tågstationer. Kommunen vill inte komma i ett läge där utvecklingen och finansiering av kollektivtrafik skall ske genom det kommunala skolskjutsanslaget. Resenären måste ges tillfälle att kliva på och av på betydligt fler ställen än de idag fastställda. Synpunkter skickas till Boråsregionen senast 1 oktober Ordförandes sign Justerares sign Justerares sign Sekr sign Utdragsbestyrkande

222 Allmänna utskottet Ärendet Trafikförsörjningsprogrammet beslutades av regionfullmäktige 2012 och revideras vart fjärde år. Målåret för reviderat program är 2035 med fokus på inriktningen till Arbetet med att revidera trafikförsörjningsprogrammet pågår. Kollektivtrafiknämnden vill få kollektivtrafikrådens syn på Förslag till strategisk inriktning. Kommunerna ges här möjlighet att i ett första skede lämna synpunkter på det nyss nämnda dokumentet. Synpunkter skickas till Boråsregionen senast 1 oktober Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Förslag till strategisk inriktning av trafikförsörjningsprogram ett dialogunderlag Missiv: Dialogunderlag inför revidering av regionalt trafikförsörjningsprogram E-post: Dialogunderlag för trafikförsörjningsprogrammet, utskick till medlemskommunerna Sammanfattning från workshops med delregionala kollektivtrafikråden Västra Götalandsregionen Föredragning och debatt Samhällsplanerare Markus Nyström föredrar ärendet och svarar på frågor. Beslutet skickas till Boråsregionen senast 1 oktober 2015 Näringsliv och strategisektionen Status Kommunstyrelsen Ordförandes sign Justerares sign Justerares sign Sekr sign Utdragsbestyrkande

223 Vår ref: Markus Nyström Samhällsplanerare Datum: Dnr: KS/2015:497 Revidering av regionalt trafikförsörjningsprogram i Västra Götaland Förslag till beslut Tranemo kommun har följande synpunkter på Förslag till strategisk inriktning: Tranemo kommun stödjer de beslutade strategierna och vill särskilt poängtera vikten av att öppna flera tågstationer. I Tranemo kommun är det särkilt angeläget att få till stånd en regional tågtrafik till och från bland annat Grimsås och Länghem. På sid 3 i Förslag till strategisk inriktning står det att; kommunerna verkar för att skolskjutsar öppnas för allmänhet där förutsättningarna finns för det, i samarbete med Västtrafik. Tranemo kommun anser det viktigt att finansieringen av kollektivtrafiken även fortsättningsvis bärs av Västra Götalandsregionen. Kommunen vill inte komma i ett läge där utvecklingen och finansiering av kollektivtrafik skall ske genom det kommunala skolskjutsanslaget. För att kunna utveckla kollektivtrafiken och öka dess marknadsandel så måste det ges bättre möjlighet att få tillgång till den. De statligt regionala vägarna inom Tranemo kommun är i huvudsak vägar utan vägren. Det är alltså inte trafiksäkert eller attraktivt att gå längs med dessa vägar för att nå en kollektivtrafikhållplats. Resenären måste ges tillfälle att kliva på och av på betydligt fler ställen än de idag angivna. Sammanfattning av ärendet Trafikförsörjningsprogrammet beslutades av regionfullmäktige 2012 och revideras vart fjärde år. Kollektivtrafiknämnden vill få kollektivtrafikrådens syn på Förslag till strategisk inriktning. Kommunerna ges här möjlighet att i ett första skede lämna synpunkter på det nyss nämnda dokumentet. Förvaltningen stödjer de beslutade strategierna och vill särskilt poängtera vikten av att öppna flera

224 tågstationer. Kommunen vill inte komma i ett läge där utvecklingen och finansiering av kollektivtrafik skall ske genom det kommunala skolskjutsanslaget. Resenären måste ges tillfälle att kliva på och av på betydligt fler ställen än de idag fastställda. Synpunkter skickas till Boråsregionen senast 1 oktober Ärendet Trafikförsörjningsprogrammet beslutades av regionfullmäktige 2012 och revideras vart fjärde år. Målåret för reviderat program är 2035 med fokus på inriktningen till Arbetet med att revidera trafikförsörjningsprogrammet pågår. Kollektivtrafiknämnden vill få kollektivtrafikrådens syn på Förslag till strategisk inriktning. Kommunerna ges här möjlighet att i ett första skede lämna synpunkter på det nyss nämnda dokumentet. Synpunkter skickas till Boråsregionen senast 1 oktober Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Förslag till strategisk inriktning av trafikförsörjningsprogram ett dialogunderlag Missiv: Dialogunderlag inför revidering av regionalt trafikförsörjningsprogram E-post: Dialogunderlag för trafikförsörjningsprogrammet, utskick till medlemskommunerna Sammanfattning från workshops med delregionala kollektivtrafikråden Västra Götalandsregionen Föredragning och debatt Förslag till beslut på sammanträdet Beslutsgång Beslutet skickas till Boråsregionen senast 1 oktober 2015 Näringsliv och strategisektionen Status

225 Pernilla Kronbäck Sektionschef Markus Nyström Samhällsplanerare

226 Förslag till strategisk inriktning av trafikförsörjningsprogram ett dialogunderlag 23 juni 2015 Förslag till strategisk inriktning av trafikförsörjningsprogram ett dialogunderlag Nedan framgår förslag till strategisk inriktning för att revidera trafikförsörjningsprogrammet. Den inriktningen beskrivs utifrån ett regionalt perspektiv. När det gäller mer detaljerade frågor om kollektivtrafikens utveckling inom en enskild kommun så hanteras denna i den årliga processen mellan Västtrafik och kommunerna. Den strategiska inriktningen uttrycks i följande elva punkter: 1. Lyft in de strategier som beslutats sedan förra programmet antogs Den största förändringen i reviderat program är att de strategier som beretts i kollektivtrafikråden och beslutats sedan förra programmet antogs 2012 blir input i det kommande programmet. Dessa strategier listas nedan, med kort sammanfattning av vad dessa strategier innebär. Genom samråd i kollektivtrafikråd och i kollektivtrafiknämnden under våren 2015 har inspel och tillägg lyfts fram som påverkar beslutade strategier. Inspelen föreslås ingå i revideringen av programmet och har markeras med NYTT nedan. Målbild Tåg 2035 vidga arbetsmarknader genom att tågtrafiken blir en starkare ryggrad i kollektivtrafiksystemet mer infrastruktur och 3 dubblat resande. Utpekad målnivå för utbud i respektive stråk till Förslag NYTT: Beakta nya förutsättningar Sverigeförhandling/Götalandsbanan gör nödvändiga justeringar/tillägg i förhållande till Målbild Tåg 2035 NYTT: Uppdrag från regionfullmäktige till kollektivtrafiknämnden: Utred förutsättningar och behov av infrastruktur för att eventuellt öppna fler tågstationer. Utredningen ska göras som ett tillägg Målbild tåg 2035, dvs målbildens intention med kortare restider för regionala tågförbindelser mellan större orter i regionen ska fortsatt prioriteras. Landsbygdsutredning säkerställ grundläggande tillgänglighet på landsbygd fasta miniminivåer för landsbygd och orter upp till 3000 invånare som byggs ut successivt. Närtrafik i alla kommuner, december Pris och sortiment steg 1 gör det enklare och likrikta i regionen (ensa och rensa i biljettfloran). Funktionshinderstrategi anpassa fordonen och ca 800 prioriterade hållplatser och kvalitetssäkra. Miljö och klimatstrategi fossilfri och energieffektiv trafik, med mindre buller och utsläpp. 95 % förnybart (7)

227 Förslag till strategisk inriktning av trafikförsörjningsprogram ett dialogunderlag 23 juni Styr tydligare att ökad marknadsandel och ökat resande ska gälla hela Västra Götaland för en attraktiv och konkurrenskraftig region Kollektivtrafiken är ett verktyg för den regionala utvecklingen i stad och på landsbygden och för att knyta ihop regionen och målpunkter utanför Västra Götaland. I dialogen med kommunerna har en oro framförts över att en strikt prioritering av målet för ökat resande totalt sett kan gå ut över landsbygdens utveckling. Inriktningen bör vara att eftersträva en ambition av att öka resandet i städer och stråk, men det är viktigt att satsningar sker i de prioriterade stråken i hela länet, inte bara de mest trafikerade. Servicenivån på landsbygden säkerställa en grundläggande tillgänglighet. Förslag till reviderat program innebär också att vi ska inte bara se till antalet resor utan också styra trafikens utveckling så att vi får över fler längre resor till kollektivtrafiken, från bilen. Det gynnar både miljön och en rundare region, med vidgade arbetsmarknader. Personkilometer föreslås lyftas in som ett nytt måltal, i syfte att styra över längre bilresor till kollektivtrafiken. Sedan förra programmet har två viktiga strategier tagits fram och beslutats; Målbild tåg 2035 och Landsbygdsutredningen som innebär att det är tydligare hur trafiken ska utvecklas i regionens olika delar. Målbild tåg 2035 innehåller målnivåer för turtäthet i det regionala tågsystemet. Landsbygdsutredningen innehåller kriterier för minsta utbud i olika ortsstorlekar, upp till 3000 invånare, som successivt ska införas där dessa inte ännu uppfylls, för att säkerställa en grundläggande tillgänglighet som är samma i hela Västra Götaland. På följande sida finns förslag till inriktning och prioritering för kollektivtrafikens utveckling i det reviderade programmet avseende resandemålet som ett sätt att öka kollektivtrafikens marknadsandel för ett konkurrenskraftigt och rundare Västra Götaland. 2 (7)

228 Förslag till strategisk inriktning av trafikförsörjningsprogram ett dialogunderlag 23 juni 2015 Tabell: Förslag till mål om resandeutveckling Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka Förslag att mål om var tredje motoriserad resa i Västra Götaland ska vara en kollektivtrafikresa kvarstår (mätt enligt nationella kollektivtrafikbarometern) Här föreslås tydligare koppling till hållbart resande i vidare bemärkelse. Successivt utveckla hur vi kan följa upp cykel, samåkning mm. Resandemål Förslag att måltal utarbetas till 2020, 2025 med utblick till 2035 Stråk (buss o tåg) Rundare region: Mål att fördubbla resandet från i stråken, med prioritet för tåg enligt Målbild Tåg Stråken är en viktig utgångspunkt för kommunernas bebyggelseplanering. Åtgärder beaktas när utveckling inte sker i direkt anslutning till en knutpunkt i stråken. (pendelparkering, utbyggnad där det redan finns matartrafik etc) Regionala kärnor GMP Borås Skövde Tvåstad Uddevalla Tätorter Landsbygd (inkl sekundära stråk och matarlinjer) TOTALT antal resor TOTALT antal personkilometer Mål om stor resandeökning Stärk funktionen som regionala pendlingsnav/motorer för väl fungerande regionala arbetsmarknadsregioner. Stärk utvecklingen av hållbara, livliga och attraktiva städer. Kommunerna stärker cykelresandet, bebyggelseplanering och infrastruktur som gynnar hållbart resande. Mål om resandeökning Stöd befolkningsutveckling och stadsutveckling. Utgå från lokala förutsättningar och resandeunderlag. Mål om resandeökning Säkerställ grundläggande service i Västra Götaland (Landsbygdsutredningen). Utveckla mer där det finns resandeunderlag som medger effektiv trafik. Kommunerna verkar för att skolskjutsar öppnas för allmänhet där förutsättningarna finns för det, i samarbete med Västtrafik. Hålla fast vid fördubblingen, dvs resandet ska fördubblas = dvs ökning med 35 % från 2014 till Mål om att arbetsmarknadsregioner växer samman och prioritet för tågtrafik ger ökad medelreslängd. Nytt mål: antal personkilometer ökar med t ex 40 % till 2025 (återstår att bedöma målnivå. Kan mätas aggregerat utifrån antaganden om genomsnittsreslängd med olika typer av trafik) Flerstegsprincipen för effektivt användande av samhällets resurser, ska fortsatt vara vägledande vid satsningar. Flerstegsprincipen har fem steg (5) och innebär att överväganden görs utifrån att först sträva efter att (1)fylla på där vi har kapacitet, därefter (2)omfördela, (3)förstärka, (4)förtäta och vid behov (5)förnya med nya linjer. 3 (7)

229 Förslag till strategisk inriktning av trafikförsörjningsprogram ett dialogunderlag 23 juni Långsiktighet, uthållighet och tydlighet utgå från det vi enats om tidigare Nuvarande trafikförsörjningsprogram bygger på målbilder som tagits fram gemensamt sedan många år tillbaka före det första programmet 2012 (målbilder som respektive delregion tagit fram, t ex K2020), och fortsatt med landsbygdsutredningen och Målbild Tåg Vi behöver vara uthålliga och jobba med långsiktighet och förutsägbarhet. Utpekade prioriterade stråk föreslås ligga fast och bara justeras om vi tydligt ser att samhällsutvecklingen sedan förra programmet kräver omprioritering. Nedan presenteras förslag till utvecklad stråkkarta som underlag för det reviderade programmet.* Utpekade prioriterade målorter utanför länsgränsen är Halden, Karlstad, Örebro, Jönköping, Varberg och Värnamo. De fem regionala kärnorterna är Borås, Skövde, Uddevalla, Trollhättan Vänersborg, och Göteborg Mölndal Partille stadstrafikområden. Jämfört med förra programmet visar stråkkartan tydligare om ett stråk trafikeras av buss eller tåg (2035), eller en kombination, samt lite mer detaljerat hur stråket sträcker sig i geografin. Ökad tydlighet är ett önskemål som framkommit från kommunremisser av nuvarande program. Tjockleken på strecken visar att utbudet bör se olika ut i olika delar av regionen baserat på resandeunderlaget i det prioriterade nätet. Målbild Tåg 2035 ligger till grund för hur tågtrafikens stråk planeras utvecklas. För stråket Borås Göteborg pågår utredning för att bedöma om underlaget innebär att utbudet ska utökas i högre utsträckning än vad som indikeras på kartan. Utredningen kan resultera i ett tillägg till Målbild tåg *Syftet med stråken är att peka ut en stomme för kollektivtrafiksystemet en ryggrad som övriga linjer förhåller sig till. Det finns och kommer finnas många andra förbindelser/linjer som går till eller mellan dessa och som också ska utvecklas efter hur efterfrågan utvecklas. 4 (7)

230 Förslag till strategisk inriktning av trafikförsörjningsprogram ett dialogunderlag 23 juni Prioriterat utvecklingsområde till 2020; Samhällsplanering och kollektivtrafik Samtliga kollektivtrafikråd har betonat att planering av kollektivtrafik och övrig samhällsplanering behöver ske i en ömsesidig process. Det handlar dels om att kollektivtrafiken ska kunna utvecklas på ett effektivt sätt, så att resurserna används klokt, dels om kommunernas förutsättningar för att utveckla ny bebyggelse, som ser olika ut i olika kommuner i Västra Götaland (i kollektivtrafiknära läge). Detta område föreslås därför prioriteras högt som en utvecklingsprocess i det reviderade programmet. Dialogen i kollektivtrafikråden, där regionens och kommunernas politiker möts regelbundet, utgör den naturliga plattformen för ett sådant utvecklingsarbete. Det handlar om ömsesidigt kunskapsbyggande och att arbeta fram tydligare principer för parterna att luta sig emot gällande kollektivtrafikutbud och bebyggelse. 5. Prioriterat utvecklingsområde till 2020: Hållbart resande är mer än kollektivtrafik Ett hållbart resande är inte bara ett val mellan kollektivtrafik och bil. Kollektivtrafik är inte alltid ett ekonomiskt eller miljömässigt hållbart alternativ eftersom en buss är en väldigt stor bil. Förutom att utveckla anropstyrd trafik behöver vi jobba mer med kombinerade resor där cykel och bil kompletterar kollektivtrafikresan för en hållbar reskedja dörr till dörr. Att tillsammans med väghållarna verka för utvecklade pendelparkeringar för cykel och bil är en viktig åtgärd. Verka för fler bilpooler, cykelpooler, verktyg/projekt för att underlätta samåkning med bil osv är andra åtgärder där det bedöms finnas en potential att utveckla våra resmönster till mer hållbara. Det gäller såväl vardagsresor som resor inom turism och besöksnäring. Kommunerna har huvudansvaret för denna typ av åtgärder men Västra Götalandsregionen kan stötta genom utveckling av verktyg, kompetens, samordning och projektfinansiering. För att stödja en sådan utveckling behövs ett systematiskt beteendepåverkande arbete för hållbart resande, och utveckling av digitala tjänster. Olika verktyg och åtgärder behöver utvecklas utifrån lokala förutsättningar, i större städer, mindre städer, stråk och på landsbygd. I det reviderade programmet föreslås den här typen av åtgärder prioriteras tydligare något som också lyfts i samtliga workshops i kollektivtrafikråden. 6. Prioriterat utvecklingsområde till 2020: Social hållbarhet utveckla strukturerat arbetssätt utifrån de sju diskrimineringsgrunderna fokus på funktionshinderanpassning och trygghetsåtgärder Såväl medborgardialog som kommundialog pekar på att det finns en hög acceptans för att fortsätta anpassa trafiken för funktionshindrade även om det innebär en något högre kostnad, som gör att utbudet inte kan utvecklas i den takt som varit möjlig om man sänkte kraven. Vi behöver också se över vår process med kommunerna som ansvarar för hållplatsanpassning där vi idag släpar efter. Västra Götalandsregionen har gjort en utredning för att kartlägga hur åtgärder för funktionshindrade även gynnar andra grupper inom de sju diskrimineringsgrunderna; kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion/trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder (barn/äldre). Utredningen visar att åtgärder för ökad trygghet är något som är viktigt för flera av grupperna och som inte tillgodoses genom funktionshinderstrategin. Åtgärder för ökad trygghet i fordon och på hållplatser är därmed något som tydligare bör ingå i ett reviderat trafikförsörjningsprogram, där samverkan med kommunerna kring hållplatsmiljöer och gång och cykelvägar till hållplatserna kommer vara avgörande. 5 (7)

231 Förslag till strategisk inriktning av trafikförsörjningsprogram ett dialogunderlag 23 juni Fortsatt arbete med pris- och sortiment, försäljning och information Arbetet med att göra biljettsystemet enklare och se över zonsystemet för att öka känslan av rättvisa är högt prioriterat i nuvarande program och föreslås ha fortsatt hög prioritet. Det har lyfts såväl i medborgardialog som i kollektivtrafikråden och de årliga remisserna till kommunerna. I Skaraborgs kollektivtrafikråd har frågan om möjlighet att köpa biljett om man inte har en smartphone eller betalkort lyfts som en prioriterad fråga. Återkommande lyfts också behov av god och snabb information vid störningar. Implementering av steg 1 i pris och sortimentsstrategin pågår för fullt, som innebär att fokusera på åtgärder som gör det enklare för resenären. Färre tillägg och varianter av kort, enhetligare regler för kommunala tillköp, rabattsatser, möjlighet att köpa färdbevis i telefonen, avskaffa check out osv, är sådant som redan är beslutat och som nu genomförs. Steg 2 handlar om zonsystemet. Utredning pågår och dialogen kommer återkomma till kollektivtrafikråden, troligtvis sen höst Utveckling av försäljningskanaler och information föreslås också ingå i delmålet att skapa en attraktiv kollektivtrafik. 8. Jobba smartare tillsammans med skolresor och kollektivtrafik Att jobba smartare tillsammans med skolresor ingår i landsbygdsutredningen. I kollektivtrafikråden har också förskjutning av skoltider diskuterats, som ett sätt att sprida avresetiderna under en längre period på morgonen. Vi ser en potential att använda samhällets samlade resurser smartare och att utveckla våra processer tillsammans med Västtrafik och kommunerna så att vi får goda helhetslösningar utifrån geografiska och demografiska förutsättningar. De utredningar som gjorts visar att det inte finns en lösning som passar alla kommuner, men goda exempel och erfarenheter att utgå från både inom regionen och i övriga landet. 9. Utveckla strategier för stadstrafiken i regionens kärnorter/pendlingsnav Befolkningsprognosen visar att befolkningen kommer att öka med 22 % fram till 2035, totalt i regionens fem kärnorter/pendlingsnav. Trafikförsörjningsprogrammet bör översiktligt beskriva trafikförändringar som krävs för att möta befolkningstillväxten och uppnå ökad marknadsandel. Här bör också föras ett resonemang om hållbart resande, t ex betydelsen av att cykling ökar. Arbete pågår för att långsiktigt utveckla kollektivtrafiken i de fem kärnorterna, som är regionens viktigaste arbetsmarknads och studiecentrum. Samråd sker politiskt i stadstrafikforum. För dessa orter handlar det dels om att skapa effektiva och goda förbindelser för de som pendlar in från resten av regionen. Och dels att stötta stadsutvecklingen och de lokala resbehoven. Störst är behoven i Göteborg Mölndal Partille där majoriteten av antalet kollektivtrafikresor görs. Kapaciteten börjar nå sitt tak i kollektivtrafiken och dess infrastruktur, samtidigt som befolkningen ökar i relativt hög takt. 10. Strukturerat arbetssätt för att lyssna på ungdomarnas behov och idéer Att prioritera att involvera unga i utvecklingen av kollektivtrafiken på strategisk nivå föreslås ingå i ett reviderat trafikförsörjningsprogram som ett sätt att nå delmålet om en mer attraktiv kollektivtrafik. I workshops i kollektivtrafikråden, liksom i yttranden från kommunerna lyfts behovet att särskilt lyssna in ungas behov och idéer. Det är de som är vuxna 2035 som är horisontåret för programmet. Den digitala medborgardialogen som gjordes i höstas var ett exempel på ett effektivt sätt att få in ungas syn på prioriteringar inom kollektivtrafikens utveckling. Att jobba med fokusgrupper med unga människor och samråd med studentföreningar är andra exempel på aktiviteter. 6 (7)

232 Förslag till strategisk inriktning av trafikförsörjningsprogram ett dialogunderlag 23 juni Förändrad målstruktur för tydligare styrning mot regional utveckling och Det goda livet Arbetsgruppens förslag till målstruktur, som varit underlag för workshops i kollektivtrafikråden, har stärkts genom vårens dialog. Nedan presenteras förslaget till ny struktur. När det gäller strategierna (de blå rutorna) återstår en del arbete. Till exempel går några in i varandra och kan troligen slås samman. Om antalet strategier är för stort finns en risk att inriktningen blir otydlig inom respektive mål. Tydlighet har efterfrågats av kommunerna samtidigt som förslagen som lyfts i samråden breddar, snarare än spetsar, prioriteringarna. Förslag till reviderad målstruktur Vision Det goda livet i Västra Götaland Övergripande mål Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka för en attraktiv, konkurrenskraftig och hållbar region genom ett fördubblat kollektivtrafikresande Delmål och strategier Förbättra invånarnas tillgänglighet med kollektivtrafik Förbättra kollektivtrafikens attraktivitet Förbättra kollektivtrafiken utifrån olika resenärsgruppers behov Minska kollektivtrafikens miljöpåverkan Genomför beslutade målbilder och strategier, t ex Målbild Tåg 2035, Landsbygdsstrategin Utveckla samhällsplanering och kollektivtrafik i en gemensam process. Underlätta hela resan. Utveckla nätverk/plattform för mobilitetssamverkan som bidrar till fler resor med kollektivtrafik, gång och cykel. Förbättra kollektivtrafikens infrastruktur och framkomlighet. Utveckla attraktiva knutpunkter och bytespunkter. Utveckla attraktiv trafik: restid, turtäthet, punktlighet, komfort, tillförlitlighet, kapacitet, trafiksäkerhet, mm. Utveckla ny teknik och tjänster t ex betaltjänster informationssystem biljettsystem. Öka kunskap om social hållbarhet. Anpassa trafiken utifrån de nationella diskrimineringsgrunderna. Genomför Strategin för funktionshinderanpassning av kollektivtrafiken. Utveckla kollektivtrafiken så att den svarar mot både kvinnor och mäns transportbehov. Utveckla kollektivtrafiken så att den främjar integration. Öka trygghet och säkerhet i kollektivtrafiksystemet. Genomför miljö- och klimatstrategin, dvs minska utsläpp av klimatpåverkande gaser minska utsläpp av luftföroreningar minska energianvändning minska buller Stärk kollektivtrafikens varumärke 7 (7)

233 Missiv: Dialogunderlag inför revidering av regionalt trafikförsörjningsprogram 23 juni 2015 Till kollektivtrafikråden i Västra Götaland Missiv Revidering av regionalt trafikförsörjningsprogram i Västra Götaland Trafikförsörjningsprogrammet beslutades av regionfullmäktige 2012 och revideras vart fjärde år. Målåret för reviderat program är 2035, med fokus på inriktningen till Arbetet med att revidera trafikförsörjningsprogrammet pågår för fullt. Kommunerna deltar i arbetet både på tjänstemannanivå och politisk nivå. Den politiska dialogen med kommunerna sker genom kollektivtrafikråden och BHU. En arbetsgrupp med tjänstemän från kommuner och Västra Götalandsregionen/Västtrafik har lett de förberedande arbetena med revideringen av programmet, bland annat genom att ta fram ett underlag för delregionala workshops som genomfördes i kollektivtrafikråden under våren Då behandlades ett förslag till reviderad målstruktur i trafikförsörjningsprogrammet. Enligt överenskommelsen om samverkansformer mellan Västra Götalandsregionen och de 49 kommunerna är inriktningen för Trafikförsörjningsprogrammet en fråga som kollektivtrafikråden ska enas kring. Den strategiska inriktningen är övergripande frågor som: Vad är viktigast att utveckla; vilka är de viktigaste strategierna och utvecklingsområdena? Prioriterade stråk och regionala kärnorter. Vid kollektivtrafikrådens möten hösten 2015 kommer inriktningen behandlas och råden kan då lägga fram synpunkter och önskemål på inriktningen. Kollektivtrafiknämnden vill få kollektivtrafikrådens syn på bifogat Förslag till strategisk inriktning, med synpunkter på föreslagen till målstruktur och förslag till prioriterade utvecklingsområden, senast den 13 november Tidplan framåt Hösten 2015: Samråd om strategisk inriktning i kollektivtrafikråden och BHU (bifogat dokument) Årsskiftet 2015/16: Utskick av remiss Reviderat trafikförsörjningsprogram till kollektivtrafikråden. Jan mars 2016: remisstid 2016 maj och framåt: Beslutsprocess i kollektivtrafiknämnden, regionstyrelse, regionfullmäktige BILAGOR: Förslag till strategisk inriktning för trafikförsörjningsprogram (behandlas i råden under hösten) Resultat av workshops i kollektivtrafikråden Vem ansvarar för vad? Att kommunerna är med och pekar ut den strategiska inriktningen är viktigt eftersom både kommun och region ansvarar för åtgärder för att nå målen i trafikförsörjningsprogrammet. Västra Götalandsregionen för trafikeringen och kommunerna ansvarar för samhällsplanering, infrastruktur, skolskjuts/skoltider, gång cykelåtgärder. 1

234 Missiv: Dialogunderlag inför revidering av regionalt trafikförsörjningsprogram 23 juni 2015 Sammanfattning av förslag till förändringar i reviderat program: Här är en sammanfattning av förslag till strategisk inriktning i ett reviderat program, som beskrivs mer ingående i bilagan. De strategier som tagits fram genom samråd i kollektivtrafikråden under förra mandatperioden ska nu lyftas in i det nya programmet. Den största förändringen i reviderat program är att de strategier som beretts i kollektivtrafikråden och beslutats sedan förra programmet antogs 2012 blir input i det kommande programmet: Målbild Tåg 2035 (Två tillägg föreslås i samband med revideringen av trafikförsörjningsprogrammet) Landsbygdsutredning Pris och sortiment steg 1 Funktionshinderstrategi Miljö och klimatstrategi En serie workshops genomfördes hösten 2014 kring teman; social hållbarhet och trendanalys. Medborgardialog har hållits i olika former, dels digital medborgardialog där 1100 personer lämnat sin syn på prioriteringar mellan mål, dels med sju fokusgrupper. I maj genomfördes en workshop med trafikföretagen. Därtill har yttranden från kommuner och dialogen i kollektivtrafikråden under våren 2015 resulterat i följande förslag till prioriterade utvecklingsområden: Utveckla samhällsplanering och kollektivtrafikplanering i gemensamma processer Utveckla hållbart resande, dvs inte enbart kollektivtrafikresan Fortsätt arbetet med att förbättra pris och sortiment samt försäljning och information Etablera strukturerat arbetssätt för att social hållbarhet beakta de sju diskrimineringsgrunderna (inklusive funktionshinderanpassning) Jobba smartare tillsammans med skoltider, skolskjutsar och kollektivtrafik Utveckla strategier för stadstrafiken i regionens pendlingsnav/kärnorter Lyssna på ungdomars behov i utvecklingen av trafiken för en hållbar utveckling 2035 Nästa trafikförsörjningsprogram ska vara kortare än nuvarande program, och ge en tydligare helhetsbild hur kollektivtrafiken ska utvecklas i regionen för att stödja den regionala utvecklingen, där stad, land och stråk beaktas utifrån ett sammanhängande system med olika förutsättningar. Förslaget till förändrad målstruktur innebär tydligare styrning mot regional utveckling i hela Västra Götaland, där mål om ökat resande tydligare uttalas som ett medel inte ett självändamål. Ulrika Bokeberg Avdelningschef Västra Götalandsregionen Jan Efraimsson Utredningsledare Västra Götalandsregionen 2

235 Ämne: Bifogade filer: VB: Dialogunderlag för trafikförsörjningsprogrammet, utskick till medlemskommunerna 04. WORKSHOP - Delregionala kollektivtrafikråden.pdf; inriktning av trafikförsörjningsprogram.pdf; Missiv rev trafikförsörjningsprogram.pdf Från: infoborasregionen [mailto:info@borasregionen.se] Skickat: den 30 juni :20 Till: kommunen@bollebygd.se; boras.stad@boras.se; herrljunga.kommun@admin.herrljunga.se; markskommun@mark.se; kansliet@svenljunga.se; Tranemo kommun; Ulricehamns Kommun; kommunen@vargarda.se Kopia: infoborasregionen; Janne Petersson Ämne: Dialogunderlag för trafikförsörjningsprogrammet, utskick till medlemskommunerna Hej Här kommer underlag för samråd om förslag till inriktning för revidering av trafikförsörjningsprogrammet. Underlaget skickas även till de tjänstemän i kommunerna som ingår i kollektivtrafiknätverket. Eventuella förslag på tillägg eller ändringar skickas till info@borasregionen.se senast den 1 oktober. Tidplan 20 augusti, tjänstemannamöte. 1 oktober, sista dag för kommunerna att lämna in ev. synpunkter. 14 oktober, politisk beredning i BH7. 29 oktober, beslut i Direktionen. 13 november, ev. synpunkter till Kollektivtrafiknämnden. 1 december, BHU. Kontakta gärna kommunens tjänstemannarepresentant i kollektivtrafiknätverket för förankring av den lokala diskussionen. Janne Petersson Regionutvecklare Telefon Skaraborgsvägen 1A, Borås Från: Ulrika Bokeberg [mailto:ulrika.bokeberg@vgregion.se] Skickat: den 26 juni :49 Till: Christian Martins; Gunnar.Carlsson@skaraborg.se; catarina.nyberg@kungsbacka.se; kajsa.hogena@trafikkontoret.goteborg.se; Per Kristersson; Joanna Friberg; Janne Petersson Kopia: Eva Lindh; Malin Kristensson; Christina Pilemarker; Linda Billberg; Anita Rynvall Mårtensson; Georgia Larsson; Jan Efraimsson Ämne: Utskick till kommunerna - dialogunderlag för trafikförsörjningsprogrammet Hej Bifogat finner ni 1. Missiv 2. Förslag till inriktning för revidering av trafikförsörjningsprogrammet 3. Bilaga: Resultat av workshops våren 2015 file:///g /...sprogrammet/5.%20dialogunderlag%20för%20trafikförsörjningsprogrammet%20utskick%20till%20medlemskommunerna.htm[ :38:34]

236 Vi önskar ett samlat svar från respektive kollektivtrafikråd under hösten, för att kunna lyfta ett samlat förslag till inriktning till BHU den 1 december. Vi har satt deadline till 13 november, vilket är så tight inpå som det går. Tacksam om ni skickar vidare till kommunerna så snart som möjligt för att ge mesta möjliga tid till förankring. Utifrån medskicken i BHU i december kommer remissversionen av programmet färdigställas och skickas ut på remiss i januari. Hälsningar Ulrika Ulrika Bokeberg Avd Kollektivtrafik och infrastruktur Västra Götalandsregionen Kollektivtrafikmyndigheten Telefon: Besöksadress: Södra Hamngatan 19-21, Göteborg Epost: ulrika.bokeberg@vgregion.se file:///g /...sprogrammet/5.%20dialogunderlag%20för%20trafikförsörjningsprogrammet%20utskick%20till%20medlemskommunerna.htm[ :38:34]

237 SAMMANFATTNING FRÅN WORKSHOPS MED DELREGIONALA KOLLEKTIVTRAFIKRÅDEN VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN

238 Delregionalt kollektivtrafikråd Fyrbodal Dialog om nuvarande och reviderat trafikförsörjningsprogram Strategisk inriktning för trafiken Nuvarande strategiska inriktning med prioritet för utpekade stråk, stadstrafik och en utvecklad grundläggande servicenivå på landsbygd känns rimlig men viktigt att också tänka hur man kommer till stråken. Positivt med målen i landsbygdsutredningen och utvecklingen av närtrafiken. Tågtrafiken är otroligt viktig för att möjliggöra att bo där man vill och ändå kunna ta sig relativt långt för att arbeta. Det handlar om regional utveckling och det goda livet. Fortsatt utveckling av tågtrafik Norge Gbg och med fler stopp på banan lyfts som ett viktigt utvecklingsstråk. Och så måste trafiken fungera hela vägen även i kärnan Göteborgs stadstrafik. Där går det för långsamt att ta sig fram idag om man ska resa vidare. Samhällsplanering Nya områden behöver kollektivtrafik en attraktiv kollektivtrafik behöver ett ordentligt befolkningsunderlag. Samhällsplanering och kollektivtrafik är starkt beroende av varandra region och kommun behöver samverka. Resenärsgrupper De unga är en viktig målgrupp de är framtiden och är de som använder kollektivtrafiken mest idag. Lyssna med dem vad de vill ha för utveckling i kollektivtrafiken. Även fundera när det gäller prissättning och unga. En annan viktig och växande målgrupp som ökar och som vi behöver beakta särskilt är nyanlända som ofta inte har tillgång till körkort eller bil och därför är mer beroende av kollektivtrafik. Kollektivtrafikens attraktivitet Kollektivtrafikens attraktivitet kan utvecklas bättre information (särskilt vid störningar). I områden där man reser lite längre till skola och arbete är eluttag och wi fi nästintill nödvändigt helst både på buss och tåg. Miljö En utvecklad kollektivtrafik där många åker effektivt tillsammans är viktig av miljöskäl ( vår överlevnad nämndes). Tänker man miljö är antalet personkilometer vi reser kollektivt helst tåg viktigare än antalet resor. Målstruktur Kommentarer till målstrukturen: Är inte tillgänglighet och attraktivitet samma sak? De går i varandra. Miljömålet som är mer kopplat till fordonen och bränslet har inte samma karaktär som övriga inte resenärsriktat på samma sätt. Ska det ligga parallellt/passar det in?

239 Sammanställning workshop trafikförsörjningsprogram Skaraborgs kollektivtrafikråd 7 maj 2015 Följande medskick framkom i workshopen sorterat efter målen. Övergripande målet: Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka för en attraktiv, konkurrenskraftig och hållbar region genom ett fördubblat kollektivtrafikresande Det är viktigt att resandemålet sätts i ett perspektiv så att det tydligt stöder en utveckling av hela regionen inte bara där det reser flest. En av kollektivtrafikens viktigaste uppgifter är att bidra till en rundare region, som ger förutsättningar för en mer jämlik tillgänglighet för invånarna både i stad och landsbygd. Genomgående vill man trycka på att programmet måste beakta att behoven och förutsättningarna för kollektivtrafik ser olika ut i storstad, mellanstor stad och landsbygd. Resandemålet får inte ta över och helt dominera den framtida kollektivtrafikutvecklingen så att resurser flyttas från landsbygd till befolkningstäta områden. Tillgänglighet Att stärka regionen som en flerkärnig region är en ståndpunkt som Skaraborg även framfört i tidigare yttranden. Det är viktigt att arbeta för ökad tillgänglighet både i stad och landsbygd. Det är bra att arbeta vidare med stråken. Viktigt att det finns en långsiktighet i dem är mycket viktigt eftersom det faktiskt också påverkar bebyggelseplanering och var folk väljer att bosätta sig. Samtidig tänka utanför stråken ett sammanhängande system dörr till dörr. Matarlinjer som matar till stråken/knutpunkterna, pendelparkeringar, osv. Snabbheten är viktig tex utveckla knutpunkter utanför orter. Men avvägningen mellan snabba gena förbindelser och att ha nära till kollektivtrafiken är delikat och kräver kloka avvägningar. Närtrafiken positivt att den utvecklas. Att nå ut med informationen om hur den fungerar är fortsatt en utmaning. Bra om unga på landsbygden också kan hitta den här möjligheten. Unga idag = en viktig målgrupp för framtidens hållbara resor! Riktningen bör vara att kunna minska bilberoendet (inte bara i de största städerna). Attraktivitet Enkelheten för resenären är jätteviktig. Det är krångligt idag med biljettgiltighet till våra målorter utanför regionen och på vissa tåg inom regionen där inte alla typer av biljetter gäller. Det måste också bli lättare att köpa biljett även om man inte har en mobiltelefon. Punktlighet framförallt i tågtrafiken = förbättringspotential! Det är intressant att titta vidare på om vi kan hitta sätt att flytta på gymnasieskolornas tider! Det skulle gynna trafiken genom att höja kapaciteten. Iden om att differentiera priserna på skolkorten så de blir billigare i lågtrafik lyftes. Ny teknik, nya tjänster, möjlighet att jobba under resan viktigt för attraktiv kollektivtrafik! Vi måste tänka framåt och nytt kanske innovation skulle vara en av de viktigaste strategierna?!

240 Alla resenärsgrupper Jämställdhetsmålet kommer in under övriga diskrimineringsgrunder. (Liksom integration). Viktigt att poängtera kollektivtrafiken har ett jämlikhetsperspektiv mellan stad och land och olika grupper i samhällsgrupper. Möjligheten att kunna resa är viktig oavsett var man bor eller vem man är. Bra att det sociala hållbarhetsperspektivet stärks. Sammantaget tycker rådet att målstrukturen känns bra och relevant. Återkommande nyckelord Hela regionen stad och land Enkelhet Tillgänglighet Unga människor

241 Sammanställning workshop trafikförsörjningsprogram Boråsregionens kollektivtrafikråd 8 maj 2015 Dialogens främsta medskick handlade om att beakta den kommande mycket viktiga Götalandsbanan. Vilken potential kommer att finnas, vilka behov ser vi på lång sikt? Kapaciteten på banan måste matcha de framtida behoven och också bidra till ett långsiktigt utvecklingsperspektiv med snabba restider och växande befolkning i stråket. Anslutande stråk (främst järnväg både person men även godstrafik) behöver då också beaktas. En diskussion som kom upp i samband med workshopen var behov av att ha underlag för eventuell argumentation om fyra spår mellan Göteborg och Borås. Exempel på frågor som ställdes var: Hur ser kapaciteten ut när banan är klar? o Kommer två spår att räcka? Hur prognosticeras behovet se ut efter 2035? Vilka pendlingstider kommer att gälla med de olika tågtyperna och vid olika antal stopp vid stationer? Svar på ovan frågor är av stor betydelse för att politiken skall kunna argumentera för att uppnå en bra och långsiktig kapacitet på Götalandsbanan. Kommunalförbundets kansli och kollektivtrafiksekretariatet kommer tillsammans att ta fram de underlag som efterfrågas. Sjuhärads kommuner har förväntningar om revidering av Målbild tåg 2035 eftersom konsekvensen av Götalandsbanan tillkomst inte tillräckligt beaktats däri. Där måste ändringar ske där ambitionen idag känns för låg se till att skapa öppningar för det genom processen med revidering av programmet. Följande medskick framkom i workshopen sorterat efter målen med kollektivtrafikförsörjningsprogrammet: Övergripande målet: Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka för en attraktiv, konkurrenskraftig och hållbar region genom ett fördubblat kollektivtrafikresande Logiskt att resandemålet lyfts in som ett medel för attraktiv och konkurrenskraftig region. Kollektivtrafiken är en viktig motor för hela samhällsutvecklingen! Bra att se till helheten i Västra Götaland i det reviderade programmet men man måste säkerställa att det går att följa att vi får en utveckling olika delar av regionen så att inte allt redovisas och följs upp på totalen! Tillgänglighet Viktigt att det finns en långsiktighet i stråken som stomme för kollektivtrafikens utveckling. Det påverkar bebyggelseplanering och var folk väljer att bosätta sig och det är ett samband som behöver bli ännu starkare. Viktigt att knyta samman samhällsplanering och kollektivtrafikplanering. Samtidigt tänka utanför stråken inte glömma de små orterna. Bilen kommer fortsatt vara ett komplement och därmed behöver vi utveckla fler attraktiva knutpunkter, pendelparkeringar, osv. (inte glömma hur man tar hand om orter utanför stråken). Ansvarsfrågorna upplevs inte alltid som tydliga när det gäller t ex pendelparkeringar. 1

242 Kriterierna i landsbygdsutredningen får inte bli normgivande utan vara just en miniminivå/ grundläggande servicenivå. Attraktivitet Unga idag = en viktig målgrupp för framtidens hållbara resor! Ungdomar ser inte på bilen på samma sätt som vi. Digitaliseringen är en jätteviktig del i det och en potential att verkligen bygga vidare på för att ännu fler ska resa kollektivt. Wi Fi och eluttag in som standard i bussar och tåg. Det gynnar attraktiviteten. Ny teknik, nya tjänster, möjlighet att jobba under resan viktigt för attraktiv kollektivtrafik! Fler pendelparkeringar ett sätt att öka attraktiviteten. Viktigt med god dialog om förändringar ska göras i zonsystemet. Alla resenärsgrupper Inga specifika medskick Miljömålet Att få fler att resa kollektivt är ett sätt att nå våra miljömål i Västra Götaland det finns inte med i delmålet om miljö. Viktigt att det framkommer tydligt i programmet visa kopplingen mellan bil och kollektivtrafik ur ett miljöperspektiv. Sammantaget tycker rådet att målstrukturen känns bra och relevant. 2

243 Sammanställning workshop trafikförsörjningsprogram GRs kollektivtrafikråd 12 maj 2015 Programmets funktion: Det är viktigt att programmet blir så tydligt att man verkligen kan förutse prioriteringar. I nuläget kan man motivera att göra nästan allt det behöver bli spetsigare. Samspelet kommun/region var fokus i workshopen region och kommun har olika roller som behöver understödja varandra. Övergripande målet: Attraktiv och konkurrenskraftig region genom fördubblat resande Stöd för att resandemålet lyfts in som ett medel för attraktiv och konkurrenskraftig region. Ta till sig av forskning och tänka innovation genomgående Tillgänglighet Samhällsplanering. Viktigt att vi får en ökad tydlighet och samsyn vad som gäller när man exploaterar nya områden. Det är önskvärt att kollektivtrafik finns på plats tidigt när områdena omfattar så många invånare att kollektivtrafik är motiverat. Vi behöver enas om principer vid exploatering (det skulle bl a kunna handla om överenskommelser med exploatörer och principer för när Västtrafik tar över ansvaret). Stöder stråktanken. Det är bra att det finns en långsiktighet i stråken och att GR har gjort en tydlig prioritering som gäller över tid (bl a i GRs strukturbild). K2020 är en viktig grund djupt förankrad i GR viktigt att tydliga hänvisningar finns till K2020 i programmet. Ett stråk som inte utgör ett huvudstråk i GRs strukturbild men där det skett/sker/planeras exploatering är väg 190, vilket ställer krav på förbättrad kollektivtrafik. Även tvärförbindelser mellan yttre delarna av Göteborg och angränsande kommuner och mellan kranskommunerna är viktigt. Vad gäller för samhällen i nära anslutning till stråken det är otydligt idag? Matartrafiken är viktig till/från stråken. Pendelparkeringar är viktiga. Att kunna kombinera bil och koll kan vara det som gör att man får ihop livspusslet. En lösning kan vara att lägga pendelparkering i anslutning till platser där man ändå går ur bilen, tex förskola, handel mm. Förslag lyftes om att ta upp frågan om gymnasietider i GRs Utbildningsgrupp för att på så sätt öka kapaciteten i högtrafik. Svårigheten att balansera satsningar på kollektivtrafik inne i Göteborg kontra de mer glest bebyggda delarna av regionen. Attraktivitet Kommungränserna bör inte vara styrande vare sig för trafiken eller prissättningen. Det ska vara enkelt att resa och resenären ska uppleva så få gränser som möjligt. Det finns mycket vi kan utveckla gemensamt inom strategierna i Attraktivitets målet. Punktlighet är viktigt för att man ska lita på kollektivtrafiken som ett reellt alternativ till bilen. Det är också viktigt med tydliga principer för tillköp och att det som ingår i basen behöver prövas regelbundet, tex gällande pensionärsrabatt. Alla resenärsgrupper Viktigt att beakta alla resenärsgruppers behov när man planerar åtgärder. Sen måste det bli avvägningar för att passa de flesta.

244 Förutsägbarhet/information är jätteviktigt. T ex är nästa vagn, eller hållplats anpassad förfunktionshindrade eller ej. Miljömålet VGRs övergripande miljömål 2030 gäller även kollektivtrafiken. Vi når miljömålen både genom utfasning av fossila bränslen och ökat resande med kollektivtrafiken. Välj åtgärder som ger bästa miljönyttan totalt sett, ibland innebär det anropsstyrd trafik, ibland miljöanpassade fordon. Elbussar är intressant ur bullerhänsyn. Det öppnar upp för nya möjligheter att trafikera i tättbebyggda områden om vi kan få tystare fordon. Viktigt att kommuner behandlas lika och att diskussioner förs på ett principiellt plan, inte att varje kommuns önskemål behandlas för sig.

245 PROTOKOLLSUTDRAG Bildnings- och kulturutskottet Tillvaratagande av synpunkter vid politikerlunch. (KS/2015:125) Bildnings och kulturutskottets förslag till kommunstyrelsen Godkänner förslag om tillvaratagande av synpunkter vid politikerluncher. Ärendet Förvaltningen fick i uppdrag att ta fram förslag på hur förvaltningen tar vara på idéer och synpunkter från ungdomars inflytande samt hur förvaltningen arbetar vidare med de inkomna synpunkterna. Förvaltningens huvudförslag är att synpunkter som uppkommer under politikerluncher hanteras genom nuvarande synpunktshanteringssystem och kopplas till berörd sektionschef. Förvaltningen sammanställer årsvis sedan samtliga inkomna synpunkter för delgivning till politiken och skolan. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens beslut , 138 Föredragning och debatt Processekreterare Erik Anderson föredrar ärendet Status Kommunstyrelsen Ordförandes sign Justerares sign Justerares sign Sekr sign Utdragsbestyrkande

246 Vår ref: Tobias Edoff Vik. folkhälsoplanerare Datum: Dnr: KS/2015:125 Tjänsteskrivelse - tillvaratagande av synpunkter vid politikerluncher Förslag till beslut Godkänner förslag om tillvaratagande av synpunkter vid politikerluncher. Ärendet Förvaltningen fick i uppdrag att ta fram förslag på hur förvaltningen tar vara på idéer och synpunkter från ungdomars inflytande samt hur förvaltningen arbetar vidare med de inkomna synpunkterna. Förvaltningens huvudförslag är att synpunkter som uppkommer under politikerluncher hanteras genom nuvarande synpunktshanteringssystem och kopplas till berörd sektionschef. Förvaltningen sammanställer årsvis sedan samtliga inkomna synpunkter för delgivning till politiken och skolan. Ett alternativt förslag är att koppla politikerluncherna till aktuella ärenden i kommunen. I en sådan process skulle tjänstemannaberedningen föreslå vilka ärenden som skulle diskuteras vid respektive lunch och informationen som kommer av dialogen tas tillvara som en del av beslutsunderlaget inför den politiska hanteringen utav ärendet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens beslut , 138

247 Föredragning och debatt Förslag till beslut på sammanträdet Beslutsgång Beslutet skickas till Näringsliv- och Strategisektionen Medborgarservice och processtöd Status Pernilla Kronbäck Sektionschef Tobias Edoff Vik. folkhälsoplanerare

248 Kommunstyrelsen Rapport Ungdomars inflytande (KS/2015:125) Kommunstyrelsens beslut Noterar informationen Ger förvaltningen i uppdrag att ta fram ett förslag på hur förvaltningen tar vara på idéer och synpunkter från ungdomars inflytande samt hur förvaltningen arbetar vidare med de inkomna synpunkterna. Ärendet Förvaltningen återrapporterar om arbetet med ungdomars inflytande. Föredragning och debatt Folkhälsosamordnare Tobias Edoff och processekreterare Erik Anderson föredrar ärendet och svarar på frågor Beslutet skickas till Näringsliv- och strategisektionen Medborgarservice- och processtödsfunktionen Status Pågående Ordförandes sign Justerares sign Justerares sign Sekr sign Utdragsbestyrkande

249 Allmänna utskottet Riktlinjer för direktupphandling (KS/2015:438) Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen Antar Riktlinjer för direktupphandling Beslutsmotivering Kravet på riktlinjer för direktupphandling syftar bland annat till att upphandlande myndigheter och enheter tillämpar ett strategiskt förhållningssätt för offentlig upphandling, inte minst vid direktupphandling. Riktlinjerna ska också syfta till att säkerställa att myndigheter och enheter tillvaratar konkurrensen vid direktupphandlingar. Ärendet Direktupphandling regleras av lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU). Den 1 juli 2014 trädde nya regler i kraft gällande direktupphandling. Förutom en höjd direktupphandlingsgräns (28 % av tröskelvärdet i LOU, f n kr) och krav på dokumentation av upphandlingar vars värde överstiger kronor ska en upphandlande myndighet eller enhet besluta om riktlinjer för användning av direktupphandling. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Riktlinjer för Direktupphandling Föredragning och debatt Ekonomichef Lars-Gunnar Karlsson och ekonom Salman Chalhoub föredrar ärendet och svarar på frågor. Beslutet skickas till Samtliga sektioner Handlingar som ska följa beslutet vid expediering Riktlinjer för Direktupphandling Status Kommunstyrelsen Ordförandes sign Justerares sign Justerares sign Sekr sign Utdragsbestyrkande

250 Allmänna utskottet Kommunstyrelsen Ordförandes sign Justerares sign Justerares sign Sekr sign Utdragsbestyrkande

251 Vår ref: Salman Chalhoub Ekonom Datum: Dnr: KS/2015:438 Tjänsteskrivelse angående nya riktlinjer för Direktupphandling Förslag till beslut Antar Riktlinjer för direktupphandling Beslutsmotivering Kravet på riktlinjer för direktupphandling syftar bland annat till att upphandlande myndigheter och enheter tillämpar ett strategiskt förhållningssätt för offentlig upphandling, inte minst vid direktupphandling. Riktlinjerna ska också syfta till att säkerställa att myndigheter och enheter tillvaratar konkurrensen vid direktupphandlingar. Ärendet Direktupphandling regleras av lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU). Den 1 juli 2014 trädde nya regler i kraft gällande direktupphandling. Förutom en höjd direktupphandlingsgräns (28 % av tröskelvärdet i LOU, f n kr) och krav på dokumentation av upphandlingar vars värde överstiger kronor ska en upphandlande myndighet eller enhet besluta om riktlinjer för användning av direktupphandling. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Riktlinjer för Direktupphandling Föredragning och debatt Processekreteraren skriver här. OBS! Ta inte bort rubriken

252 Förslag till beslut på sammanträdet Processekreteraren skriver här. OBS! Ta inte bort rubriken Beslutsgång Processekreteraren skriver här. OBS! Ta inte bort rubriken Uppgift om hur beslutet kan överklagas Skriv här till vem och inom vilken tid man kan överklaga beslutet. Beslutet skickas till Samtliga sektioner Handlingar som ska följa beslutet vid expediering Riktlinjer för Direktupphandling Status Processekreteraren skriver här. OBS! Ta inte bort rubriken Lars-Gunnar Karlsson Sektionschef Salman Chalhoub Ekonom

253 RIKTLINJER Riktlinjer för Direktupphandling 1

254 Styrdokument Handlingstyp: Riktlinjer för Direktupphandling Diarienummer: KS/2015:438 Beslutas av: Kommunstyrelsen Fastställelsedatum: /Beslutdatum/ Dokumentansvarig: Salman Chalhoub, Ekonom Revideras: Minst vart 4:e år Följs upp av: Ekonomifunktion Tidigare versioner: Ange tidigare diarienr: Nytt Giltig t o m: Tillsvidare 2

255 Innehåll 1 Inledning 4 2 Syfte 4 3 Riktlinjer för Direktupphandling Generella regler Regler för konkurrensutsättning Regler för stöd, samordning och dokumentation Beräkning av värdet Övrigt att tänka på Implementering och tillämpning 6 3

256 1 Inledning Direktupphandling regleras av lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU). Den 1 juli 2014 trädde nya regler i kraft gällande direktupphandling. Förutom en höjd direktupphandlingsgräns (28 % av tröskelvärdet i LOU) och krav på dokumentation av upphandlingar vars värde överstiger kronor ska en upphandlande myndighet eller enhet besluta om riktlinjer för användning av direktupphandling. 2 Syfte Syftet med kravet på riktlinjer är bland annat att se till att upphandlande myndigheter och enheter tillämpar ett strategiskt förhållningssätt för offentlig upphandling, inte minst vid direktupphandling. Erfarenhetsmässigt finns stora vinster att göra även vid inköp för mindre belopp. Riktlinjerna ska också syfta till att säkerställa att myndigheten tillvaratar konkurrensen vid direktupphandlingar. 3 Riktlinjer för Direktupphandling 3.1 Generella regler Innan en direktupphandling genomförs skall samtliga nedanstående punkter genomföras: Säkerställ att det saknas avtal/ramavtal för det aktuella inköpet Säkerställ att värdet på det aktuella inköpet inte överstiger beloppsgränsen för direktupphandling Säkerställ att den kommungemensamma årliga volymen för det aktuella inköpet inte överstiger beloppsgränsen för direktupphandling Om kommunens behov är löpande och sett över tre år överskrider beloppsgränsen för direktupphandling ska upphandlande verksamhet överväga att istället upphandla ett ramavtal genom upphandlingsformen förenklat förfarande. Beloppsgränsen för direktupphandling är f n kr (28 % av tröskelvärdet, LOU). Utöver ovanstående är det tillåtet att direktupphandla om det vid övriga upphandlingsformer inte inkommit varken giltiga och/eller lämpliga anbud. 3.2 Regler för konkurrensutsättning De grundläggande principerna inom offentlig upphandling; likabehandling, ickediskriminering, transparens, proportionalitet och ömsesidigt erkännande ska alltid 4

257 beaktas oavsett typ av upphandling. Valet av leverantör ska göras på affärsmässiga och objektiva grunder. Vid varje inköp skall det säkerställas att leverantören innehar giltig F-skattsedel. Konkurrensutsättning tillämpas på följande sätt och vid nedan beskrivna nivåer: Vid inköp värda under kr Konkurrensen ska tillvaratas redan från första kronan Kontrollera om det finns flera leverantörer som är lämpliga att tillfråga Vid inköp värda kr till kr Minst två leverantörer ska tillfrågas. Direktupphandlingen kan genomföras muntligt, men skriftligt förordas Över kr gäller dokumentationsplikt enligt p Vid inköp värda kr upp till direktupphandlingsgränsen Ska kontakt med kommunens upphandlingssamordnare tas för godkännande, stöd och samordning. Minst tre leverantörer ska tillfrågas. Finns inte kännedom om minst tre leverantörer ska annonsering ske enligt nedan. Direktupphandlingen ska ske skriftligt. Vid inköp över kr ska upphandlingen annonseras på kommunens hemsida och på den offentliga databas där kommunens övriga upphandlingar annonseras. Upphandlingssamordnare biträder vid annonseringen. Det är alltid tillåtet att annonsera alla typer av direktupphandlingar oavsett belopp. 3.3 Regler för stöd, samordning och dokumentation Direktupphandlingar över kr ska dokumenteras och Blankett för dokumentation av direktupphandling ska användas och diarieföras i kommunens diariesystem (i diarium Upphandling). Blanketten finns på upphandlingssidan på Intranätet. Avtal ska undertecknas av behörig person enligt Delegeringsordningen och diarieföras. Originalen ska alltid finnas i kommunens diariesystem. Vid inköp som resulterar i avtal som har giltighet över tid ska alltid upphandlingssamordnare kontaktas för stöd vid upphandlingen och för upprättande av avtal. Vid direktupphandling är anbudshandlingar att betrakta som offentliga handlingar, men får inte lämnas ut innan sekretessbedömning genomförts. Beslut 5

258 om att inte lämna ut dokument, fattas av den som i enlighet med delegeringsordningen har rätt att fatta beslut. Vid osäkerhet ska kommunjuristen kontaktas. Sammanställning av genomförda direktupphandlingar och kontroll av eventuellt behov av nya upphandlingar genomförs av upphandlingssamordnare. 3.4 Beräkning av värdet Enligt LOU 15 kap 3 a ska beräkningen av direktupphandlingsvärdet baseras på direktupphandlingar av samma slag som myndigheten har gjort under räkenskapsåret. Detta innebär att sammanlagt värde av samtliga direktupphandlingar av exempelvis en juristkonsult inte får överstiga direktupphandlingsgränsen på 28 % av tröskelvärdet, f n kr. Om det sammanlagda värdet överstiger beloppsgränsen för direktupphandling måste en offentlig upphandling genomföras i enlighet med LOU. Observera att vid en upphandling som resulterar i ett flerårsavtal med återkommande avrop (Ramavtal) skall värdet beräknas för hela avtalsperioden inklusive eventuella optionsår. 3.5 Övrigt att tänka på Fakturerings- och betalningsvillkor Inga faktureringsavgifter eller administrativa avgifter accepteras Betalning sker 30 dagar efter ankomststämplad faktura F-skattebevisnummer/momsregistreringsnummer ska alltid anges på fakturan. Dröjsmålsränta enligt svensk lag Ärendeprocess vid upphandlingar Ärendeprocessen vid upphandlingar ska alltid beaktas vid alla upphandlingar. Dokumentet finns i Lex samt på upphandlingssidan på intranätet. 4 Implementering och tillämpning Sektionscheferna är ansvariga för att riktlinjerna implementeras och efterlevs i respektive sektion. 6

259 Allmänna utskottet Sammanträdestider 2016 (KS/2015:466) Allmänna utskottets beslut Godkänner föreslagna sammanträdestider för allmänna utskottet Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen Godkänner föreslagna sammanträdestider för kommunstyrelsen och för budgetberedningen. Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige beslutar Godkänner föreslagna sammanträdestider för kommunfullmäktige. Ärendet Förvaltningen har tillsammans med KFs presidie och KS ordförande tagit fram en plan för sammanträdestider Avstämning har också gjorts med utskottens ordföranden. Förslaget är: Kommunfullmäktige sammanträder 8/2, 21/3, 4/4, 9/5, 20/6, 12/9, 31/10, 28/11 och 12/12 Kommunstyrelsen sammanträder 18/1, 22/2, 14/3, 11/4, 2/5 heldag, 30/5 heldag, 13/6, 22/8, 26/9 heldag, 10/10, 7/11 heldag, 21/11 och 19/12 Budgetberedningen sammanträder 17/2, 13/4, 11/5, 18/5 heldag, 17/8, 20/9heldag, 21/9 heldag, 22/9 och 7/10 Allmänna utskottet sammanträder 14/1, 21/1, 28/1, 4/2, 18/2, 25/2, 3/3, 17/3, 24/3, 7/4, 14/4, 28/4, 12/5, 19/5, 26/5, 9/6, 16/6, 30/6, 11/8, 18/8, 25/8, 1/9, 15/9, 29/9, 6/10, 20/10, 27/10, 3/11, 10/11, 24/11, 1/12, 8/12 och 15/12. Ordförandes sign Justerares sign Justerares sign Sekr sign Utdragsbestyrkande

260 Allmänna utskottet Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Kalenderöversikt sammanträdestider 2016 Beslutet skickas till Samtliga sektioner Samtliga funktioner allmänna utskottets ledamöter och ersättare Handlingar som ska följa beslutet vid expediering Kalenderöversikt Sammanträdestider Status Kommunstyrelsen Ordförandes sign Justerares sign Justerares sign Sekr sign Utdragsbestyrkande

261 Vår ref: Tina Haglund Processekreterare Datum: Dnr: KS/2015:466 Tjänsteskrivelse - Sammanträdestider 2016 Förslag till beslut Godkänner föreslagna sammanträdestider för XXX Ärendet Förvaltningen har tillsammans med KFs presidie och KS ordförande tagit fram en plan för sammanträdestider Avstämning har också gjorts med utskottens ordföranden. Förslaget är: Kommunfullmäktige sammanträder 8/2, 21/3, 4/4, 9/5, 20/6, 12/9, 31/10, 28/11 och 12/12 Kommunstyrelsen sammanträder 18/1, 22/2, 14/3, 11/4, 2/5 heldag, 30/5 heldag, 13/6, 22/8, 26/9 heldag, 10/10, 7/11 heldag, 21/11 och 19/12 Budgetberedningen sammanträder 17/2, 13/4, 11/5, 18/5 heldag, 17/8, 20/9,heldag, 21/9 heldag, 22/9 och 7/10 Bildnings- och kulturutskottet sammanträder 21/1, 25/2, 17/3, 14/4, 12/5, 16/6, 18/8, 29/9, 20/10, 3/11, 24/11 och 15/12. Omsorgs- och folkhälsoutskottet sammanträder 21/1, 25/2, 17/3, 14/4, 12/5, 16/6, 18/8, 29/9, 20/10, 3/11, 24/11 och 15/12. Allmänna utskottet sammanträder 14/1, 21/1, 28/1, 4/2, 18/2, 25/2, 3/3, 17/3, 24/3, 7/4, 14/4, 28/4, 12/5, 19/5, 26/5, 9/6, 16/6, 30/6, 11/8, 18/8, 25/8, 1/9, 15/9, 29/9, 6/10, 20/10, 27/10, 3/11, 10/11, 24/11, 1/12, 8/12 och 15/12.

262 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Kalenderöversikt sammanträdestider 2016 Föredragning och debatt Förslag till beslut på sammanträdet Beslutsgång Beslutet skickas till Samtliga sektioner Samtliga funktioner Samtliga KF-ledamöter och ersättare Samtliga beredningsledamöter Handlingar som ska följa beslutet vid expediering Kalenderöversikt Sammanträdestider Status Lars-Gunnar Karlsson Sektionschef Tina Haglund Processekreterare

263

264 Allmänna utskottet Remiss - Regional cykelstrategi för Västra Götaland (KS/2015:377) Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen Noterar informationen Allmänna utskottets beslut Godkänner Boråsregionens förslag till yttrande, daterad , gällande remissversionen av strategi för ökad cykling i Västar Götaland, kompletterat med yttrandet Tranemo kommun lämnar nedan. Sammanfattning av ärendet Den 20 juni 2013 tog Regionutvecklingsnämnden i Västra Götaland beslut om att ta fram en regional cykelstrategi. Nu har kommunen fått ta del av remissversionen av Strategi för ökad cykling i Västar Götaland. Boråsregionen har utarbetat ett förslag till remissvar vilket förvaltningen stödjer. Förvaltningen ser tveksamheter i finansieringen gällande Cykelstrategin. Förvaltningen vänder sig mot att steg 1- och 2- åtgärder skall medfinansieras till 50 %. Vidare anser förvaltningen att det finns andra målpunkter än tätorter som bör ligga med i bedömningen gällande investeringar i cykelvägar, exempelvis hållplatser vilka ansluts av region/expressbussar. Det kommungemensamma remissvaret skall skickas till Västra Götalandsregionen senast den 18 september Ärendet Den 20 juni 2013 tog Regionutvecklingsnämnden i Västra Götaland beslut om att ta fram en regional cykelstrategi. Cykelstrategin är ett stöd för Västra Götalandsregionen och Trafikverket i arbetet med att prioritera, planera och bygga ut cykelvägnätet i länet. Cykelstrategin berör cykelinvesteringar längs det statliga regionala vägnätet samt finansiering av steg 1- och 2- åtgärder för att öka cykling. Boråsregionen har utarbetat ett förslag till remissvar vilket förvaltningen stödjer med följande tillägg: Ordförandes sign Justerares sign Justerares sign Sekr sign Utdragsbestyrkande

265 Allmänna utskottet Yttrande Tranemo kommun ser tveksamheter i finansieringen gällande Cykelstrategin. Tranemo kommun vänder sig mot att steg 1- och 2- åtgärder skall medfinansieras till 50 %. Dessa åtgärder har alltid varit föremål för granskning oftast med ett tveksamt och odefinierbart resultat som följd. Åtgärderna har också varit mest lämpade för större kommuner där exempelvis stadstrafik varit ett naturligt inslag i kollektivtrafiken. Detta gör dock inte arbetet med steg 1- och 2- åtgärder mindre viktigt. Tvärtom. För första gången är dessa åtgärder upptagna i den regionala planen för transportinfrastruktur i Västra Götaland. Tranemo kommun ser mycket positivt på detta men det kräver en 100 procentig finansiering för att åtgärderna verkligen kan komma till stånd, om inte, tenderar dessa typer av åtgärder att förbises till förmån för mer etablerad verksamhet. Kågesonmodellen tar hänsyn till orters storlek när det gäller längsta cykelavstånd. Det finns andra målpunkter än tätorter som bör ligga med i bedömningen gällande investeringar i cykelvägar, exempelvis hållplatser vilka ansluts av region/expressbussar. För en mindre kommun som Tranemo är det också särskilt bekymmersamt att enkom fokusera på tätorters storlek i valet av prioritering avseende cykelinvesteringar. Cykelstrategin påverkar kommunens Cykelplan som är en strategi för ett ökat miljömiljövänligt resande under det lokala miljömålet Giftfri miljö. I de lokal miljömålen framgår det under miljömålet Giftfri miljö att kommun ska verka för ett ökat miljövänligt resande, vilket är sektionsmål för både tekniska och strategiska sektionen. Måttet är cykelvägar i km och skall enligt lokala cykelplanen till 2020 öka med 25 % till 66 km. Avslutningsvis konstaterar förvaltningen att cykel är ett prioriterat område vilket länsplaneupprättaren med fördel kan tillskjuta ytterligare resurser. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Boråsregionens förslag till yttrande Remissversion Strategi för ökad cykling i Västra Götaland Föredragning och debatt Samhällsplanerare Markus Nyström föredrar ärendet och svarar på frågor. Diskussion förs. Ordförandes sign Justerares sign Justerares sign Sekr sign Utdragsbestyrkande

266 Beslutet skickas till Allmänna utskottet Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund Näringsliv- och strategisektionen Västra Götalandsregionen avdelningen kollektivtrafik och infrastruktur Handlingar som ska följa beslutet vid expediering Boråsregionens förslag till yttrande Remissversion Regional Cykelstrategi Status Kommunstyrelsen Ordförandes sign Justerares sign Justerares sign Sekr sign Utdragsbestyrkande

267 Vår ref: Markus Nyström Samhällsplanerare Datum: Dnr: KS/2015:377 Regional cykelstrategi för Västra Götaland -förslag till yttrande Förslag till beslut Godkänner Boråsregionens förslag till yttrande, daterad Sammanfattning av ärendet Den 20 juni 2013 tog Regionutvecklingsnämnden i Västra Götaland beslut om att ta fram en regional cykelstrategi. Boråsregionen har utarbetat ett förslag till remissvar vilket förvaltningen stödjer. Förvaltningen ser tveksamheter i finansieringen gällande Cykelstrategin. Förvaltningen vänder sig mot att steg 1- och 2- åtgärder skall medfinansieras till 50 %. Vidare anser förvaltningen att det finns andra målpunkter än tätorter som bör ligga med i bedömningen gällande investeringar i cykelvägar, exempelvis hållplatser vilka ansluts av region/expressbussar. Det kommungemensamma remissvaret skall skickas till Västra Götalandsregionen senast den 18 september Ärendet Den 20 juni 2013 tog Regionutvecklingsnämnden i Västra Götaland beslut om att ta fram en regional cykelstrategi. Cykelstrategin är ett stöd för Västra Götalandsregionen och Trafikverket i arbetet med att prioritera, planera och bygga ut cykelvägnätet i länet. Cykelstrategin berör cykelinvesteringar längs det statliga regionala vägnätet samt finansiering av steg 1- och 2- åtgärder för att öka cykling. Boråsregionen har utarbetat ett förslag till remissvar vilket förvaltningen stödjer med följande tillägg:

268 Förvaltningen ser tveksamheter i finansieringen gällande Cykelstrategin. Förvaltningen vänder sig mot att steg 1- och 2- åtgärder skall medfinansieras till 50 %. Dessa åtgärder har alltid varit föremål för granskning oftast med ett tveksamt och odefinierbart resultat som följd. Åtgärderna har också varit mest lämpade för större kommuner där exempelvis stadstrafik varit ett naturligt inslag i kollektivtrafiken. Detta gör dock inte arbetet med steg 1- och 2- åtgärder mindre viktigt. Tvärtom. För första gången är dessa åtgärder upptagna i den regionala planen för transportinfrastruktur i Västra Götaland. Tranemo kommun ser mycket positivt på detta men det kräver en 100 procentig finansiering för att åtgärderna verkligen kan komma till stånd, om inte, tenderar dessa typer av åtgärder att förbises till förmån för mer etablerad verksamhet. Kågesonmodellen tar hänsyn till orters storlek när det gäller längsta cykelavstånd. Det finns andra målpunkter än tätorter som bör ligga med i bedömningen gällande investeringar i cykelvägar, exempelvis hållplatser vilka ansluts av region/expressbussar. För en mindre kommun som Tranemo är det också särskilt bekymmersamt att enkom fokusera på tätorters storlek i valet av prioritering avseende cykelinvesteringar. Cykelstrategin påverkar kommunens Cykelplan som är en strategi för ett ökat miljömiljövänligt resande under det lokala miljömålet Giftfri miljö. I de lokal miljömålen framgår det under miljömålet Giftfri miljö att kommun ska verka för ett ökat miljövänligt resande, vilket är sektionsmål för både tekniska och strategiska sektionen. Måttet är cykelvägar i km och skall enligt lokala cykelplanen till 2020 öka med 25 % till 66 km. Avslutningsvis konstaterar förvaltningen att cykel är ett prioriterat område vilket länsplaneupprättaren med fördel kan tillskjuta ytterligare resurser. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Boråsregionens förslag till yttrande Remissversion Regional Cykelstrategi Föredragning och debatt Processekreteraren skriver här. OBS! Ta inte bort rubriken

269 Förslag till beslut på sammanträdet Processekreteraren skriver här. OBS! Ta inte bort rubriken Beslutsgång Processekreteraren skriver här. OBS! Ta inte bort rubriken Uppgift om hur beslutet kan överklagas Skriv här till vem och inom vilken tid man kan överklaga beslutet. Beslutet skickas till Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund Näringsliv- och strategisektionen Västra Götalandsregionen avdelningen kollektivtrafik och infrastruktur Handlingar som ska följa beslutet vid expediering Boråsregionens förslag till yttrande Remissversion Regional Cykelstrategi Status Processekreteraren skriver här. OBS! Ta inte bort rubriken Pernilla Kronbäck Sektionschef Markus Nyström Samhällsplanerare

270 Datum: Dnr: KS/2015:377 Boråsregionens synpunkter Generellt instämmer Boråsregionen i den föreslagna prioriteringen men vill komplettera med nedanstående åtgärder och förslag: Vid kartläggningen av befintligt cykelvägnät som färdigställdes våren 2014 saknar flera cykelvägar. En åtgärd för att undvika dessa brister hade varit att kontakta kommunerna för att komplettera och granska kartmaterialet innan publicering. Vägverket tog fram bra kartmaterial över cykelvägar i samtliga 49 kommuner i Västra Götaland. Detta material borde kunna uppdateras och användas i den fortsatta processen. 1.1 Cykel, en del av det goda livet Boråsregionen håller med om vikten av att uppnå de transportpolitiska målen gällande cykel. Arbetet ska leda till fler cykelresor och fler och säkra cykelvägar. Detta är en förutsättning för att cykel ska vara ett attraktivt färdmedel. För att nå målen är det viktigt att flera aktörer samarbetar. Boråsregionen ser här att kommunalförbunden och Västtrafik är viktiga aktörer i det fortsatta arbetet. 2.1 Avstånd påverkar Självklart är det den största potentialen för cykling i och mellan tätorter. Dock är det viktigt att inte glömma vad som finns mellan tätorterna. Det kan på många sträckor vara mellanmarknaden med tillhörande målpunkter som motiverar en utbyggd cykelväg. Dessutom kan elcykeln bidra till ökad cykling för invånare i tätorter med längre avstånd mellan sig. 4. Cykelstrategins genomförande och uppföljning Finansieringen av åtgärder på det statliga regionala vägnätet sker inom ramen för den regionala planen för transportinfrastruktur. I denna plan finns ett särskilt åtgärdsområde som heter cykel och är indelat i tre kategorier: Cykelvägar, statligt regionalt vägnät Bidrag till kommuner för cykelvägar, kommunalt vägnät Steg 1- och 2-åtgärder Den framtagna cykelstrategin berör inte Bidrag till kommuner för cykelvägar, kommunalt vägnät. Därför är det viktigt att se helheten. Om kommunen väljer att anlägga cykelväg längs en kommunal vägsträcka är det viktigt att, där behov /Eget_Förvaltning/ /Eget_Funktion/ Postadress: Tranemo Besöksadress: Storgatan 26 Telefon: Telefax: Direkt: /Eget_Direkt/ E-post: markus.nystrom@tranemo.se 1 (3)

271 finns, se helheten i investeringen på cykelvägar kopplat till det statliga regionala vägnätet. Att samordna utbyggnaden av cykelvägar i tid mellan de ansvariga aktörerna bidrar till en ökad kostnadseffektivitet. I cykelplanen måste också redovisas tillvägagångssätt och kostnader vid planering inför anläggandet av en cykelväg. Ett normalfall bör kunna redovisas. Om avvikelser i specifika fall uppkommer måste detta motiveras. Det är inte rimligt att så stor del av kostnaden som idag ska behöva gå till planeringsarbetet. 4.3 Uppföljning Uppföljning är en viktig del för att säkerställa att investeringar görs enligt prioriteringarna och att de leder till att uppfylla mål och vision. Uppföljning av arbetet ska göras på olika nivåer. Det är viktigt att uppföljning sker och att lämpliga indikatorer tas fram, både på regional och på nationell nivå, för att säkerställa främst kostnadseffektivitetet. 5.1 Cykelparkering och cykel på kollektivtrafik Västra Götalandsregionen arbetar för att förbättra möjligheterna att ta med cykeln ombord på kollektivtrafikresan. Boråsregionen vill att arbetet med att ta med cykeln ombord på kollektivresan påskyndas eftersom det skulle bidra till ökad cykling även på längre reseavstånd och gynna hela resan. 5.5 Hållbart resande i Väst Boråsregionen ser positivt på beslutet i kollektivtrafiknämnden att utveckla en organisation för mobility management Hållbart resande i Väst. Ett mobilitetskontor kommer att vara en viktig del i hållbart resande med cykel. Det är dock viktigt att kommunerna finns med i processen om vad mobilitetskontorens roll och uppgift ska vara inom steg1- och steg2-åtgärder gällande cykel. Bilaga 1. Potential avseende avstånd med cykel, inkl. beskrivning av Kågessonmodellen I figur 4 finns en teoretisk sammanställning över vilka sträckor som uppfyller avståndskriteriet mellan tätorter som förbinds med regionalt vägnät. Boråsregionen tycker det är olyckligt och onödigt att redan i strategin peka ut sträckor som kan komma ifråga eftersom detta är en strategi som ska ange efter vilka principer och prioriteringar som utbyggnad ska ske. 2 (3)

272 Janne Pettersson Boråsregionen 3 (3)

273 Strategi för ökad cykling i Västra Götaland En del av Regional plan för transportinfrastruktur REMISSVERSION

274 Dokumentinformation Titel: Serie nr: 2015:23 Projektnr: Författare: Strategi för ökad cykling i Västra Götalandsregionen En del av den regionala cykelplanen Kvalitetsgranskning: Styrgrupp: Caroline Mattsson, Rasmus Sundberg och Annika Nilsson, Trivector Traffic Karin Neergaard och Helena Sjöstrand, Trivector Traffic Anita Rynvall Mårtensson och Max Falk, regionutvecklingssekretariatet, VGR Jenny Ekeblad och Agneta Nordström, Trafikverket Martin Elofsson, kollektivtrafiksekretariatet, VGR Dokumenthistorik: Version Datum Förändring Distribution Första utkast Beställare Andra utkast Beställare Tredje utkast Internt Remissutkast Allmänhet Justerad efter remisskonferens Beställare

275 Förord Hälften av alla bilresor är kortare än fem kilometer. Kan vi skapa förutsättningar för människor att ersätta korta bilresor med att gå eller cykla har det stor betydelse för både miljö och folkhälsa, samt att nå målet om ett långsiktigt hållbart samhälle. Intresset för cykling har ökat markant. Detta märks bland annat genom att det blir trängre på cykelbanorna i tätorterna och att kommunerna påvisar ett stort behov av fler cykelvägar och åtgärder som ska göra det säkrare att cykla. Västra Götalandsregionen tycker cykel är ett viktigt transportslag gjorde Regionutvecklingsnämnden, tillsammans med kommunerna, en särskild satsning på cykel. När sedan den regionala transportinfrastrukturplanen för togs fram fick cykel ett eget åtgärdsområde. Även om avsatta pengar för cykel inte täcker det behov som finns, är det en markering för att visa på vikten av cykel som eget transportslag. Med regionalt avsatta medel och medfinansiering från kommunerna kommer vi en bit på vägen. När efterfrågan är större än befintliga medel måste prioriteringar göras. Den regionala cykelstrategin innehåller därför prioriteringsprinciper som ska vara ett stöd för att välja de cykelåtgärder som leder till ökad och säkrare cykling. Det är kommunerna i regionen som föreslår åtgärder, vilka sedan prövas mot uppsatta principer. Medfinansiering från kommunerna bidar till att fler åtgärder kan genomföras och att de åtgärder som väljs är de mest prioriterade. Detta är första gången som Västra Götalandsregionen tar fram en cykelstrategi. Cykel är ett utvecklingsområde inom regionen och successivt kommer ny kunskap utvecklas. Då det finns flera aktörer inom cykelområdet som har olika roller är det viktigt att vi med gemensamma krafter hjälps åt så att cykel bli ett attraktivt sätt att transportera sig på. Birgitta Losman Ordförande Regionutvecklingsnämnden

276

277 Innehållsförteckning 1. Skapa förutsättningar för ökad och säker cykling Cykel, en del av det goda livet Många fördelar med cykling 3 2. Potential för ökad och säker cykling i Västra Götaland Avstånd påverkar Målpunkter och närhet till cykelnät Få resor görs med cykel Cykelsäkerhet Över 330 mil cykelvägnät Cykelleder Prioritering för ökad och säker cykling Vardagsresor till målpunkter prioriteras Felande länkar och cykling för rekreation och turism Cykelstrategins genomförande och uppföljning Process för framtagande av cykelåtgärdsplan Roller och ansvar Uppföljning Andra insatser som bidrar till ökad och säker cykling Cykelparkering och cykel på kollektivtrafik Drift och underhåll Utveckling av standarder Samhällsplanering Hållbart resande i väst Så har cykelstrategin tagits fram Arbetsgång Definitioner 20 Bilaga 1) Potential avseende avstånd med cykel, inkl. beskrivning av Kågesonmodellen

278

279 1 1. Skapa förutsättningar för ökad och säker cykling Den 20 juni 2013 tog Regionutvecklingsnämnden i Västra Götaland beslut om att ta fram en regional cykelplan. I ett första steg gjordes en kartläggning av befintligt cykelvägnät och detta registrerades i den nationella vägdatabasen (NVDB). Detta steg färdigställdes våren Parallellt med detta arbete togs den regionala planen för transportinfrastruktur för perioden fram. I denna plan fick cykel ett eget område och särskilda medel avsattes. Avsatta medel fördelades på tre olika kategorier; till cykelvägar på det statliga regionala vägnätet, bidrag till kommuner för cykelvägar på det kommunala vägnätet, samt steg 1- och 2 åtgärder. Huvudsyftet för det fortsatta arbetet med den regionala cykelplanen blev därefter att skapa en gemensam målbild som stöd för prioritering och planering av cykelåtgärder på det statligt regionala vägnätet, både investeringar i infrastrukturen och åtgärder som underlättar och uppmuntrar att använda cykel, sk steg 1- och 2 åtgärder. Cykelplanen bytte namn till cykelstrategi. I ett tredje steg, som kommer att vara återkommande, kommer en cykelåtgärdsplan att tas fram med utgångspunkt från de prioriteringsprinciper som fastlagts i cykelstrategin. Detta arbete planeras att göras tillsammans med kommuner, kommunalförbund, Trafikverket och Västra Götalandsregionen. Om cykelstrategin Cykelstrategin innehåller vision och mål. Cykelstrategin är ett stöd för Västra Götalandsregionen och Trafikverket i arbetet med att prioritera, planera och bygga ut cykelvägnätet i länet. Cykelstrategin pekar ut vilka prioriteringsprinciper som är viktiga för att bäst ta till vara cykelns potential som transportmedel, samt för att befintliga resurser ska användas på bästa sätt. Den pekar inte ut enskilda objekt. Cykelstrategin berör cykelinvesteringar längs det statliga regionala vägnätet, samt finansiering av steg 1- och 2-åtgärder (bl.a. informations- och påverkansinsatser) för att öka cykling. Investeringar längs det kommunala eller det nationella vägnätet, där kommunerna respektive Trafikverket är ansvariga för planering och som väghållare, ingår inte. Budgeten för Västra Götalandsregionens cykelsatsningar anges i den regionala planen för transportinfrastruktur. Kommuner som söker medel från cykelanslaget förväntas medfinansiera med 50 %. Nuvarande anslag, för , medger inte att alla behov och brister i cykelvägnätet kan åtgärdas.

280 2 Cykelstrategin behandlar cykling inom Västra Götalands gränser. Med den information som finns i dagsläget bedöms cykling över regiongränsen som liten. Skulle intressanta objekt som gäller cykling över regiongränsen föreslås till åtgärdsplanen kommer samtal med berörd region föras. Det finns flera områden som är viktiga för att öka cyklingen i regionen, men som inte finansieras via den regionala transportinfrastrukturplanen och därför inte omfattas av den här cykelstrategin. Exempel på sådana områden är drift och underhåll, utveckling av utformningsstandarder, cykelparkering, samhällsplanering och mobilitetskontor. De bedöms ändå som så viktiga att de beskrivs utförligare i kapitel Cykel, en del av det goda livet Cykelstrategin ska bidra till att uppnå det övergripande nationella transportpolitiska målet om att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Förutsättningarna för att välja gång och cykel ska förbättras. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås 1. Ökad cykling bidrar positivt till de regionala målen om att minska klimatpåverkan och förbättra folkhälsan. De regionala målen finns i Västra Götalandsregionens måldokument Vision Västra Götaland, Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland (VG2020) och Klimatstrategin för Västra Götaland. Cykeln har stor potential att ersätta korta bilresor. För längre resor kan cykel tillsammans med kollektivtrafik vara ett konkurrenskraftigt alternativ till bilen, om rätt förutsättningar ges. I Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland beskrivs cykeln som ett viktigt färdmedel för att hela resan ska fungera från dörr till dörr utan bil. Den gemensamma visionen för arbetet med cykelstrategin är: Cykel, en del av det goda livet Visionen ska bidra till att uppfylla flera delar i Vision Västra Götaland det goda livet : En god hälsa cykling ger friskare befolkning En god miljö där de förnybara systemen värnas naturen, boendet och arbetslivet cykling kan vara positivt för miljön Möta behoven hos barn och ungdomar cykling bidrar till barns utveckling och självständighet Den regionala cykelstrategin har som målsättning att: Skapa förutsättningar för ökad och säker cykling 1 Statens offentliga utredningar Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. Stockholm: Statens offentliga utredningar.

281 3 De cykelsatsningar som görs, inom ramen för den regionala transportinfrastrukturplanen, ska leda till fler cykelresor. Fler människor ska cykla och de som cyklar ska cykla mer. Samtidigt är trafiksäkerheten viktig. Ett bra och säkert cykelvägnät är en förutsättning för att cykeln ska vara ett attraktivt färdmedel. När de fysiska förutsättningarna finns kan information och beteendepåverkande insatser ge bättre utväxling av infrastrukturinvesteringarna. För att nå målet är det viktigt att flera aktörer samarbetar på nationell, regional och kommunal nivå. 1.2 Många fördelar med cykling Det finns flera vinster med att fler cyklar, exempelvis inom miljö- och hälsoområdena. För att få dessa positiva effekter är det viktigt att cykeln som transportmedel får en större roll i trafik- och samhällsplaneringen. En överflyttning av bilresor till cykelresor leder till mindre luftföroreningar, bättre klimat, bättre folkhälsa, minskad trängsel och buller samt attraktivare stadsmiljöer. Cykling och folkhälsa Att cykla, både till vardags och på fritiden, leder till stora folkhälsovinster genom ökad fysisk aktivitet. Regelbunden motion har en bevisad positiv effekt på hälsan, även vid små doser. Både sjukvårdskostnader och sjukskrivningar minskar. Risken för hjärt- och kärlsjukdomar, högt blodtryck och diabetes typ 2 minskar kraftigt genom att röra på sig, till exempel cykling. Cykling kan även ha positiva effekter på den psykiska hälsan. Värdet av fysisk aktivitet är så stort att den förtida dödligheten kan minskas med 30 procent, trots motverkande faktorer som att cyklister utsätts för luftföroreningar och risk för olyckor 2. Folkhälsoeffekten är därför ett viktigt argument för cykling. Minskade utsläpp av luftförorenande ämnen och partiklar Många av de resor som görs är kortare än fem kilometer. Om en större andel av dessa resor skulle ske med cykel, istället för med bil, skulle utsläppen av luftföroreningar minska. Särskilt då bilens bränsleförbrukning och utsläpp är betydligt högre de första kilometrarna är cykeln är ett konkurrenskraftigt färdmedel 3. För längre resor kan kollektivtrafik i kombination med cykel bidra till bättre luftkvalitet. Cykeln är som mest konkurrenskraftig i tätorterna där avstånden är kortare, men är även en viktig del i kombinerad mobilitet, där kollektivtrafik, taxi och bilpool är andra viktiga pusselbitar. En satsning på cykel- och gångtrafik har enligt Trafikverkets underlag till Färdplan 2050 en potential att reducera trafikökningen med 2 procent fram till 2030 och därmed bidra till kraftigt minskade utsläpp av klimatgaser 4 jämfört med om ingen satsning görs. 2 Trafikverket Gå och cykla för ökad hälsa. beställningsnr: Boverket Planer som styrmedel för att minska samhällets klimatpåverkan 4 Trafikverket Delrapport transporter. Underlag till färdplan Publikationsnummer 2012:224. Utgivningsdatum november 2012.

282 4 Jämställdhet och barns utveckling Generellt bidrar insatser som innebär prioritering av ökad framkomlighet och attraktivitet för gång, cykel och kollektivtrafik, till ökad jämställdhet för både män och kvinnor. Om barn kan cykla till skolan och fritidsaktiviteter bidrar det till bättre hälsa och självständighet. En fjärdedel av alla cykelresor görs av barn och cirka 18 procent av skolbarnen cyklar till skolan 5. Det är en kraftig minskning jämfört med tidigare mätningar. En orsak till det är att föräldrar upplever trafikmiljön som osäker och därför skjutsar barnen i bil. En satsning på ökad och säker cykling kan därför gynna barns utveckling 6. Cykelturism ger positiva effekter för lokalt näringsliv Utveckling av cykelturism medför positiva effekter för det lokala näringslivet i form av tjänster och service som kan etableras. Den största ekonomiska effekten som cykelturism medför är turistens utgifter för exempelvis boende, mat, cykelhyra och inträde till sevärdheter 7. Samhällsekonomisk nytta av cykelinfrastruktur Det har tidigare funnits få bedömningar av samhällsekonomisk lönsamhet med avseende på cykelinfrastruktur. Nya studier visar att investeringar i ökad cykling ofta är samhällsekonomiskt lönsamma eller mycket lönsamma. Den samhällsekonomiska nyttan av cykelsatsningar kommer främst från positiva hälsoeffekter av fysisk aktivitet. En bedömning av de samhällsekonomiska effekterna av Region Skånes cykelplan visar att insatserna i planen kan betala sig redan efter 13 år, tack vare de positiva hälsoeffekterna som en ökad fysisk aktivitet ger. Cykelinfrastruktursatsningarna bedöms ge tillbaka 1,6 kronor för varje investerad krona. Det är en hög lönsamhet. Om effekter från informations- och påverkansinsatser för att fler ska cykla tas med i beräkningen, ger investeringen tillbaka 1,9 gånger pengarna 8. 5 Enligt en resvaneundersökning särskilt riktad till barn från Trivector Olika cyklister på samma vägar Trafiksäkerhetsaspekter av en växande och mer varierad skara cyklister. Rapport 2014:90. 7 VTI Cykelturism och effekter på lokal, regional och nationell nivå En litteraturgenomgång samt fallstudie på cykelturister i Varberg och på Gotland. 8 Trivector Effekter på klimat, folkhälsa och samhällsekonomi av Region Skånes inriktning för fortsatt cykelutveckling i Skåne. Rapport 2014:20. Mars 2014.

283 5 2. Potential för ökad och säker cykling i Västra Götaland Västra Götalandsregionen är en geografiskt stor region med vitt skilda förutsättningar och utmaningar när det gäller cykling. Här beskrivs potentialen och förutsättningarna för cykling i Västra Götaland idag, som ligger till grund för prioriteringsprinciperna i kapitel Avstånd påverkar Den största potentialen att utveckla cykling finns i anslutning till tätorter. Fem av sex invånare i Västra Götaland bor i en tätort. I Göteborgsregionen är det fler än nio av tio som bor i en tätort, inom delregionerna Fyrbodal, Sjuhärad och Skaraborg handlar det om ungefär tre fjärdedelar 9. Det är också i och i anslutning till tätorter som flest resor sker. Avståndet är en av de viktigaste faktorerna som påverkar cyklingen. Västra Götaland är geografiskt stort och glest befolkat vilket innebär att avstånden mellan tätorter ofta är långa ur ett cykelperspektiv. Det finns ett teoretiskt samband mellan storleken på en tätort och vilket avstånd man som cyklist är beredd att cykla, vilket beskrivs i den s.k. Kågesonmodellen 10. Modellen har använts för den analys som har gjorts avseende potentialen att cykla mellan tätorter i Västra Götalandsregionen. Den beskrivs mer utförligt i bilaga 1. Analysen visar mellan vilka tätorter det finns en teoretisk potential för att arbetspendling kan ske med cykel. För Västra Götalandsregionens del handlar det om ca 50 sträckor med en total längd av ca 440 km längs det statliga regionala vägnätet som uppfyller kriterierna och som i dagsläget saknar en cykelväg. Se kartan i bilaga 1 där sträckorna är markerade. Även om cykelavståndet visar en teoretisk potential möjlighet för ökad cykling är det inte säkert att dessa sträckor är lämpliga, beroende på terräng, barriärer, mm eller är samhällsekonomiskt lönsamma. Vad som också syns i kartan är att det finns många tätorter i Västra Götaland som ligger för långt ifrån varandra för att det ska vara attraktivt att cykla mellan dem. Det blir allt vanligare med el-cykel, vilket ökar det potentiella avståndet där cykeln kan vara ett attraktivt färdmedel. Det påverkar dock inte slutsatsen att störst potential för att öka cyklingen finns i anslutning till tätorter. 9 SCB Vägverket Modell för regional inventering och planering av cykelvägar. Kågeson, Nature Associates Vägverket publikation 2007:13.

284 6 2.2 Målpunkter och närhet till cykelnät I kartläggningen av cykelvägnätet i Västra Götaland 11 ombads kommunerna där att peka ut viktiga målpunkter i sin kommun, särskilt målpunkter där det fanns en potential att förbättra cykeltillgängligheten. Därefter analyserades målpunkterna utifrån närhet till det befintliga cykelvägnätet. Som målpunkter räknades bland annat kollektivtrafiknoder, arbetsplatser, förskolor/skolor och övriga (t.ex. fritidsanläggningar, besöksmål) 12. Analysen visar att tillgängligheten med cykel är bristfällig till alla typer av målpunkter. 37 procent av målpunkterna saknade direkt koppling till befintligt cykelvägnät. Arbetsplatser var den typ av målpunkt som oftast saknade direkt koppling till cykelvägnät. 2.3 Få resor görs med cykel I Västra Götaland är bilen det dominerande färdmedlet. Figur 1 visar att cykelresor utgör cirka 6 procent av alla resor i Västra Götaland. Det är en av de lägsta cykelandelarna i Sverige jämfört med andra län 13. Bilresor utgör 59 procent om både förare och passagerare räknas in och resor till fots är näst vanligast med 23 procent av det totala antalet resor. Flest resor görs i och omkring de större städerna och längs de större stråken som finns i anslutning till dessa. Färdmedelsfördelning Övrigt; 2% Gång; 23% Bil, förare; 43% Cykel; 6% Kollektivtrafik; 11% Bil, passagerare; 16% Figur 1. Färdmedelsfördelning för resor i Västra Götaland. Egen bearbetning av statistik från RVU Sverige Trivector Traffic, 2014, Kartläggning av cykelvägnätet i Västra Götaland, Rapport 2014: Antalet målpunkter för hela regionen är inte komplett och heller inte oföränderligt, men ger en fingervisning om hur god tillgängligheten med cykel är. 13 Hållbar Utveckling Väst Tillgänglig: 4e-samst-i-landet-stall-bilen-mer

285 7 Enligt Resvaneundersökning (RVU) Sverige utgör resor till arbete och skola 30 procent av det totala antalet resor som genomförs, se figur 2. Därefter kommer inköps- och serviceresor som utgör 24 procent av resorna och resor till fritidsaktiviteter som utgör 17 procent av alla resor. Statistiken visar att de allra flesta resor som görs är till vardagliga målpunkter som invånarna reser till dagligen eller varje vecka: arbetsplatser, skolor, handel eller fritidsanläggningar 14. Över hälften av resorna till fritidsaktiviteter, underhållning och motion är kortare än fem kilometer och nästan hälften av dessa görs med bil 15. Annat (restaurang, underhållning, semester); 13% Ärende Arbete-/Skol- /Tjänsteresor; 30% Resor till fritidsaktiviteter ; 17% Inköps- /Serviceresor; 24% Resor till släkt & vänner; 16% Figur 2. Ärendefördelning för resor i Västra Götaland. Egen bearbetning av statistik från RVU Sverige Cykelsäkerhet Varje år omkommer cyklister i Sverige och nästan 2000 cyklister skadas allvarligt. Cirka en tredjedel av alla cykelolyckor är singelolyckor och uppemot 80 procent av cyklisters allvarliga skador uppstår i singelolyckor. Resterande 20 procent allvarliga skador för cyklister uppstår i kollision med motorfordon eller med en annan cykel. Den vanligaste olyckstypen där cyklisten omkommer är kollision med motorfordon 16. Potentialen för att göra cykling säkrare är störst i tätorter eftersom majoriteten av cykelolyckorna sker i tätorter. 87 procent av alla olyckor 17 som skett i Västra Götaland de senaste åren har varit i tätort. 14 Nationella resvaneundersökningen RVU Sverige , 15 Fogelholm, R. (2014). Fritidsresandet i Sverige analys och åtgärdsförslag för ett mer hållbart fritidsresande. Examensarbete vid Lunds Tekniska Högskola, institutionen för Teknik och Samhälle 16 Trafikverket, 2014, Säkrare cykling Gemensam strategi för år , version 1.0, Publ.nr. 2014: Olyckor registrerade i olycksdatabasen STRADA där säker position var angiven. Ett stort mörkertal finns då inte alla cykelolyckor rapporteras.

286 8 2.5 Över 330 mil cykelvägnät I Västra Götaland finns över 330 mil cykelvägar på statligt, kommunalt och enskilt vägnät 18. Cykelvägarna är dock ojämnt fördelade. I de flesta större tätorter finns det ett delvis utbyggt cykelvägnät men utanför dessa varierar förekomsten av cykelvägar kraftigt. Större sammanhängande cykelvägnät är koncentrerade till de större tätorterna men det finns även vissa längre sträckor som förbinder tätorter längre ifrån varandra. Ett exempel på det är cykelvägen på den gamla banvallen för Västra Centralbanan mellan Tranemo och Falköping, via Ulricehamn. 18 Längden på de cykelvägar som samlades in under kartläggningen av cykelvägnätet 2014.

287 9 Figur 3 Befintliga cykelvägar i Västra Götaland I NVDB (Nationella vägdatabasen) finns alla befintliga cykelvägar inlagda. Välj: Se Sveriges vägar på karta, väguppgifter sedan C-Cykel_vägtyp.

288 Cykelleder I flera delar av Västra Götaland är cykelturismen på frammarsch som näring. Cykelleder har byggts i bland annat Sjuhärad och vid Kinnekulle. Det finns en potential att utveckla cykelturismen. Ur ett näringspolitiskt och lokalt perspektiv innebär cykelturism en möjlighet för lokala företag att utveckla tjänster och upplevelser för besökare. En cykelled möjliggör även för invånare att ta sig till målpunkter och besöksmål.

289 11 3. Prioritering för ökad och säker cykling Att bygga cykelväg längs alla sträckor där det finns en brist eller ett behov är inte möjligt med de ekonomiska förutsättningar som finns i nu gällande transportinfrastrukturplan. Därför måste prioriteringar göras för att befintliga resurser ska användas så effektivt som möjligt. Prioriteringsprinciperna har tagits fram baserade på de förutsättningar och potentialer som finns i Västra Götaland, samt från dialog med regionens kommuner i form av workshops. Vardagsresor till målpunkter i anslutning till tätorter, såsom arbete, skola, kollektivtrafikknutpunkter och fritidsaktiviteter, samt steg 1- och 2-åtgärder har prioritet ett. Andra insatser såsom att knyta samman felande länkar i befintligt cykelvägnät och rekreations- och turistcykling har prioritet två. Det är kommunerna som i en ansökningsprocess (se kapitel 4) föreslår cykelåtgärder. Föreslagna åtgärder kommer att bedömas med hänsyn till de som bäst uppfyller målet om att skapa förutsättningar för ökad och säker cykling. Viss hänsyn kommer tas till geografisk spridning. 3.1 Vardagsresor till målpunkter prioriteras Potentialen för ökad och säker cykling bedöms vara störst i och nära tätorter där det bor många invånare och det finns många målpunkter. Det är i dagsläget där flest cykelresor redan görs, vilket innebär att det finns en efterfrågan från befintliga cyklister och det är där det är samhällsekonomiskt lönsamt att investera. Många av de målpunkter som pekats ut som viktiga av kommunerna saknar idag bra cykelanslutningar. De flesta resor som görs i Västra Götaland är resor till och från arbete och skola och inköpsresor, men även resor till fritidsaktiviteter utgör en stor andel. Här bedöms potentialen för att öka andelen som särskilt stor. För längre resor är kombinerade resor med kollektivtrafik och cykel viktiga för ett hållbart resande. Därför prioriteras satsningar på att skapa säkra anslutningar till kollektivtrafikknutpunkter, arbetsplatser, skolor och fritidsanläggningar. Det ska vara lätt att välja cykel till sin arbetsplats Enligt kartläggningen av cykelvägnätet i Västra Götaland var arbetsplatser den typ av målpunkt som oftast saknade koppling till det befintliga cykelvägnätet. Cykelvägar som förbättrar tillgängligheten till tätortsnära arbetsplatser är prioriterade. Det ska vara säkert att cykla till skolan Barn och ungdomar ska på ett säkert och tryggt sätt kunna cykla till sin skola. Möjligheten att kunna göra en självständig resa, exempelvis med cykel, är ett

290 12 led i barns utveckling. Cykelstrategin bidrar till att barn självständigt ska kunna ta sig till och från sin skola. Trafiksäkerheten på dessa sträckor ska vara mycket hög. Cykelvägar till skolor är prioriterade. Åtgärder som bidrar till att öka trafiksäkerheten till skolor är prioriterade. Cykelvägar till och från kollektivtrafik ska bli fler och bättre Kombinerade resor med kollektivtrafik och cykel är viktiga för ett hållbart transportsystem. Det ska vara enkelt att kunna ta cykeln till och från en tågstation eller busshållplats för att däremellan resa med kollektivtrafik. Cykelvägar som förbättrar tillgängligheten till kollektivtrafik är prioriterade. Västra Götalandsregionen stödjer en utveckling av cykelparkeringar, lånecyklar och annan service i direkt närhet till hållplatser, stationer och färjelägen. Detta förutsätter samverkan mellan Västra Götalandsregionen, kommunerna, Trafikverket och övriga aktörer. Cykelvägar till fritidsaktiviteter ska bli fler och bättre Bilen är det dominerande färdmedlet för resor till fritidsaktiviteter och de flesta resorna är under fem kilometer. Insatser krävs både för att förbättra infrastrukturen och åtgärder för att göra cykeln till ett attraktivare val. Åtgärder som förbättrar tillgängligheten till målpunkter för fritidsaktiviteter i tätortsnära lägen är prioriterade. Steg 1- och 2-åtgärder för att välja cykel Bra och säker cykelinfrastruktur är en förutsättning för att få fler att cykla, men för att få full effekt av de investeringar som görs och få fler att välja cykeln, behövs kompletterande åtgärder som uppmärksammar cyklingens fördelar. Genom att kombinera fysiska åtgärder med till exempel information ökar nyttan av investeringarna. Uppskattningar från olika projekt visar att effekten av en investering fördubblas om det samtidigt genomförs en informationskampanj 20. Västra Götalandsregionen stödjer arbetet med hållbara resvanor, bl.a. genom mobilitetskontoret - Hållbart resande i väst och konceptet Nya vägvanor. I den regionala infrastrukturplanen finns det pengar avsatta för så kallade steg 1- och 2-åtgärder enligt fyrstegsprincipen. Steg 1- och 2-åtgärder kan handla om beteendepåverkande åtgärder, informationsinsatser och marknadsföring, lokalisering, ITS-lösningar, mm och kommer att definieras och utvecklas efterhand som arbetet fortskrider. Steg 1- och 2-åtgärder som komplement till infrastruktursatsningar är ett utvecklingsområde och är prioriterat. 20 Jämförelser ifrån England visar att de som satsat på både infrastruktur och marknadsföring i samband med kollektivtrafikutbyggnad fått dubbelt så många resenärer som de fall som bara satsat på infrastruktur. Källa: Cairns et. Al, 2008, Smarter Choices: Assessing the Potential to Achieve Traffic Reduction Using Soft Measures. Transport Reviews, vol, no 5,

291 Felande länkar och cykling för rekreation och turism Utveckla befintligt cykelvägnät Västra Götalands geografiska förutsättningar gör att det inte är motiverat att skapa ett sammanhängande cykelvägnät i hela regionen, utan investeringar ska i första hand ske i och nära tätorter där potentialen att cykla är hög. På vissa ställen kan det dock finnas ett behov av att åtgärda så kallade felande länkar för att binda samman tätorter eller cykelvägar. Det gäller korta sträckor, upp till ett par kilometer, där ny cykelväg avsevärt kan förbättra de fysiska förutsättningarna för många cyklister. Det kan också handla om standardhöjningar på befintligt cykelvägnät, t.ex. trafiksäkerhetsåtgärder i korsningar, som kan förbättra både framkomlighet och trafiksäkerhet. Om den felande länken eller åtgärden förbättrar tillgängligheten till en målpunkt är det en fördel. Trafiksäkerhetshöjande åtgärder på befintligt cykelvägnät har prioritet två. Felande länkar där potentialen för ökad cykling är hög har prioritet två. Cykling för rekreation och turism Utvecklingen av cykelturism är viktig för flera av Västra Götalands kommuner och delregioner. Inom nuvarande regional plan finns det inte tillräckliga medel för att finansiera längre cykelsträckor, vilket behövs för att skapa cykelleder. Med det i åtanke kommer åtgärder för rekreation och turism i första hand avse stöd med projektering och projektledning, samt exempelvis bidrag till information och kommunikation. Västra Götalandsregionen verkar för att det ska bli enklare och tryggare att cykla som besökare och turist. Ambitionen är att det ska gå lättare att ta med cykeln ombord på kollektivtrafik, i första hand med tåg. Cykling för rekreation och turism är ett utvecklingsområde som stöds.

292 14 4. Cykelstrategins genomförande och uppföljning Finansiering av åtgärder på det statliga regionala vägnätet sker inom ramen för den regionala planen för transportinfrastruktur. I denna plan finns ett särskilt åtgärdsområde som heter cykel och är indelat i tre kategorier: Cykelvägar, statligt regionalt vägnät Bidrag till kommuner för cykelvägar, kommunalt vägnät Steg 1- och 2-åtgärder Cykelstrategin behandlar åtgärder inom kategorierna Cykelvägar, statligt regionalt vägnät, samt Steg 1- och 2-åtgärder. Kommunerna förväntas i normalfallet medfinansiera investeringar med 50 %, vilket ger ett incitament att satsa på väl avvägda förslag. Cykelstrategin har stort fokus på hur regionen på bästa sätt ska använda avsatta medel i transportinfrastrukturplanen. Kategorin Bidrag till kommuner för cykelvägar längs kommunalt vägnät omfattas inte av denna strategi 21. I nuvarande regional plan för transportinfrastruktur finns 454 miljoner kronor avsatta för åtgärdsområde cykel enligt tabell 1. Anslaget fördelar sig på 60 procent till cykelvägar på statligt regionalt vägnät, 30 procent till bidrag till kommuner för cykelvägar, kommunalt vägnät, samt 10 procent till steg 1- och 2-åtgärder. Efter en planrevidering, som sker ungefär vart fjärde år, kan fördelning och anslag se annorlunda ut. Tabell 1. Årlig fördelning av finansiering för åtgärdsområdet cykel totalt (mkr) Till kategorin cykelvägar, statligt regionalt cykelvägnät finns 273 miljoner kronor avsatta. Fördelat per år ser det ut enligt tabell 2. Till detta kommer kommunernas medfinansiering på 50 procent. Tabell 2. Årlig fördelning av finansiering för åtgärdsområdet cykel inom kategorin Cykelvägar, statligt regionalt vägnät (mkr) Hantering av statlig medfinansiering regleras i förordning (2009:237) om statlig medfinansiering till vissa regionala kollektivtrafikanläggningar mm. Handbok för statlig medfinansiering till vissa regionala kollektivtrafikanläggningar mm, publikation 2004:4, kan laddas ned från Trafikverkets hemsida

293 15 Med nuvarande kostnad för cykelutbyggnad räcker detta till ca 10 mil cykelväg. 4.1 Process för framtagande av cykelåtgärdsplan I kapitel 3 presenteras de prioriteringsprinciper som utgör ett praktiskt stöd för att välja åtgärder som leder i önskad riktning. Dessa principer ligger till grund för att arbeta fram en plan med konkreta cykelåtgärder. Arbetsprocessen för detta är inte helt klarlagd, men kommer i huvudsak att ske enligt nedan. Processen är i huvudsak lik den som används för andra potter i den regionala infrastrukturplanen. Brev om att få in ansökningar skickas ut till kommunerna. Blankett, anvisningar och prioriteringsgrunder bifogas. Kommunerna tar fram förslag på åtgärder. En uppdaterad och prioriterad lista på åtgärder som kommunen är beredd att medfinansiera sammanställs av kommunen. Åtgärderna ska motiveras enligt framtagna prioriteringsprinciper. Första gången detta görs efter att cykelstrategin antagits, bifogas en bearbetad lista över de förslag som kommunerna skickade in 2011 och som inte kunde inrymmas i satsningen 10 mil cykelväg. Trafikverket gör en första översyn av ansökningar från kommunerna. Förslag till prioriterade cykelåtgärder för de kommande 3-4 åren tas fram och sammanställs i en cykelåtgärdsplan. Västra Götalandsregionen och Trafikverket önskar få till stånd en process där kommunalförbunden är involverade i arbetsprocessen. Diskussioner kring hur detta görs ska starta. Förslag till cykelåtgärdsplan bereds i Beredningen för Hållbar Utveckling (BHU) och beslutas i Regionstyrelsen. Trafikverket får i uppdrag att verkställa cykelåtgärdsplanen. Avtal tecknas med respektive kommun. Ambitionen är att en aktualisering av åtgärderna i planen ska göras vartannat år. 4.2 Roller och ansvar Planering för cykel inkluderar flera olika aktörer där samarbete mellan olika ansvarsområden och kompetens är viktigt för att uppnå goda resultat. För genomförande av åtgärderna är följande aktörer viktiga: Västra Götalandsregionen Västra Götalandsregionen (VGR) är planupprättare för den regionala transportinfrastrukturplanen för Västra Götaland som omfattar 49 kommuner. Trafikverket Trafikverket är väghållare på det statliga vägnätet. Åtgärder som fastställs i de Regionala infrastrukturplanerna utförs och administreras i normalfallet av Tra-

294 16 fikverket. Trafikverket är huvudman för NVDB (den nationella vägdatabasen). Där finns uppgifter om cykelvägnätet som läggs in av respektive väghållare. Kommun Kommunerna är väghållare för det kommunala vägnätet. Infrastruktursatsningar på kommunalt vägnät finansieras med kommunala medel. För cykelåtgärder kan kommuner ansöka om medel från den regionala transportinfrastrukturplanen. Kommunerna har en viktig roll när det gäller markanvändningsplaneringen. 4.3 Uppföljning Uppföljning är en viktig del för att säkerställa att investeringar görs enligt prioriteringarna och att de leder till att uppfylla mål och vision. Uppföljning av arbetet bör göras på olika nivåer: Verksamhetsuppföljning innebär att visa om genomförandet sker som tänkt. Indikatorer kan t.ex. vara kostnadsfördelning mellan prioriterade områden eller kostnadseffektivitet. Verksamhetsuppföljningen är relativt lätt att genomföra, men garanterar inte att målet uppfylls. Kvalitetsuppföljning visar om målet med cykelstrategin uppfylls, dvs. om förutsättningar för ökad och säker cykling förbättras. Indikatorerna ska svara mot förbättringen av funktionen av cykelinvesteringarna, t.ex. andel målpunkter som har cykelväg, cykelflödet eller restid före/efter en åtgärd. Kvalitetsuppföljningen är ofta tidsödande att genomföra på detaljerad nivå. Effektuppföljning handlar om det som är det yttersta syftet: att cyklingen ökar och blir säkrare. Indikatorer att följa upp är t.ex. andel och antal cykelresor eller antal rapporterade cykelolyckor. Efterfrågan är ofta svår att följa upp, dels på grund av svårigheter med insamling av information, dels för att det är svårt att knyta utfallet till konkreta insatser som gjorts. Skapa förutsättningar för ökad och säker cykling Verksamhetsuppföljning Kvalitetsuppföljning Effektuppföljning Görs det som är tänkt? Följs prioriteringsprinciperna? Blir förutsättningarna för att cykla bättre och säkrare? Ökar cyklingen? Minskar antalet dödade och svårt skadade cyklister? Uppföljning av cykelåtgärder är ett utvecklingsområde. Då tillgången på information för att följa upp kvaliteten och efterfrågan i nuläget är begränsad kommer uppföljningen av cykelstrategin i första hand att ske på verksamhetsnivå och till viss del på kvalitetsnivå. Västra Götalandsregionen har som mål att hitta en metod för att mäta cyklingen på aggregerad nivå och kommer att arbeta för att utveckla uppföljningen i senare skede, både gällande vad som ska mätas och vem som är ansvarig.

295 17 5. Andra insatser som bidrar till ökad och säker cykling Utöver det som cykelstrategin omfattar finns det flera andra områden som är viktiga för att cyklingen ska öka, men dessa kan inte finansieras genom den regionala transportinfrastrukturplanen. Under workshopparna med kommunerna pekades flera områden ut som behöver förbättras för att få fler att cykla. De viktigaste tas upp nedan. Cykelplanering är ett komplext område med flera olika aktörer med olika ansvarsområden och olika möjligheter att påverka, bl.a. beroende på vem som är väghållare. Inom de områden som Västra Götalandsregionen inte har någon rådighet över kan regionen lyfta frågan och påtala brister och förbättringspotentialer samt ställa upp och vara testarena. Västra Götalandsregionen vill verka för utvecklingen av dessa områden. 5.1 Cykelparkering och cykel på kollektivtrafik Cykelparkering är en viktig del i att öka cyklingen och bör ingå i all planering. Västra Götalandsregionen rekommenderar att säkra och trygga parkeringsmöjligheter byggs vid de målpunkter som får ny eller förbättrad cykelinfrastruktur. Det kan till exempel innebära garage, möjligheter att låsa fast cykeln, bevakning, väderskyddad, med belysning, möjlighet till service, cykelpump, laddning av el-cykel, mm. Cykelparkering omfattas inte av finansiering i den regionala transportinfrastrukturplanen. Ansvaret för att anlägga cykelparkering varierar beroende på vem som äger marken. Det finns finansieringsmöjligheter för cykelparkering i anslutning till kollektivtrafik i andra delar av regional transportinfrastrukturplan. Västtrafik ansvarar för utplacering av cykelställ. Väghållaren anordnar markytan. Västra Götalandsregionen arbetar för att förbättra möjligheterna att ta med cykeln ombord på kollektivtrafiken. Utrymmet för cyklar ombord på fordonen förbättras successivt. 5.2 Drift och underhåll Drift och underhåll av cykelvägarna är mycket viktigt för säker och attraktiv cykling. Under workshopparna framkom det att drift och underhåll behöver ges högre prioritet. Att satsa på drift och underhåll är ett sätt att höja statusen för cyklingen, både under sommar och vinter. Även trafiksäkerheten ökar med bättre drift och underhåll, eftersom en stor del av alla cykelolyckor kan härledas till singelolyckor där bl.a. rullgrus, dålig beläggning och halka är några av orsakerna.

296 18 Drift och underhåll av det regionala statliga vägnätet är Trafikverkets ansvar, om det inte i särskilt avtal med berörd kommun har avtalats annat. Finansieringen sker genom ett eget anslag i Trafikverkets budget. 5.3 Utveckling av standarder Den regionala cykelstrategin berör inte frågan om utformningen av enskilda objekt. För riktlinjer och rekommendationer gällande utformning hänvisas till andra vedertagna dokument rörande standard och krav, t.ex. VGU Vägar och gators utformning GCM-handboken Gång-, cykel- och mopedhandboken Trafiksäkerhetsföreskrifter samt, interna överenskommelser mellan olika aktörer, t.ex. för belysning och cykelparkering vid hållplatser. 5.4 Samhällsplanering Cykeln ska vara en naturlig del av samhällsplaneringen. I all regional och kommunal planering bör förutsättningar skapas för ökad och säker cykling. Exempelvis bör möjligheterna alltid ses över att cykelsäkra vägar som får förändrad funktion när alternativ vägsträcka byggs. Kommunerna har en viktig roll som både planeringsorganisation och som väghållare för det kommunala vägnätet. 5.5 Hållbart resande i väst Kollektivtrafiknämnden i Västra Götalandsregionen har beslutat att utveckla en organisation för mobility management Hållbart resande i väst. Syftet är att göra det enkelt för människor att välja ett hållbart resande och att uppmuntra till nya resvanor. Stöd i form av bland annat utbildning, inspiration och gemensamma koncept, kan då erbjudas alla kommuner i Västra Götaland. Ett sådant mobilitetskontor stödjer ett ökat cyklande, som är en del av ett hållbart resande. Ett mobilitetskontor ger mindre kommuner möjlighet att integrera steg 1- och 2-åtgärder för cykel och för andra färdmedel, genom det nätverk och kunskapsstöd kontoret kan bidra med. Vad som ingår i mobilitetskontorets uppgifter och hur steg 1- och 2-åtgärder inom cykling ska behandlas är fortfarande under utveckling och kommer definieras under 2015.

297 19 6. Så har cykelstrategin tagits fram 6.1 Arbetsgång Arbetet med att ta fram den regionala cykelstrategin har föregåtts av en kartläggning av det regionala cykelvägnätet i Västra Götaland. Därefter har workshops hållits i de fyra kommunalförbunden för att samla in kunskap om behov och förutsättningar för cykling i regionen. Kartläggningen av cykelvägnätet och det samlade materialet från workshopparna har sedan legat till grund för att formulera mål och ta fram förslag på prioriteringar till cykelstrategin. 1) Kartläggning av det regionala cykelvägnätet Kartläggningen av det regionala cykelvägnätet i Västra Götaland 11 sammanställdes Cykelvägnätet delades in i tre kategorier, Befintligt cykelvägnät, Planerat cykelvägnät samt Annan cykelbar förbindelse. Utöver cykelvägnätet innehåller kartläggningen information om rapporterade olyckor, kollektivtrafikhållplatser, skolor, större arbetsplatser och andra typer av målpunkter (turism, rekreation, fritid). Kartläggningen innehåller också analyser avseende målpunkternas tillgänglighet/närhet till befintligt cykelvägnät. 2) Avstämning av mål, syfte och strategiska områden Presentation och information för den regionala utvecklingsnämnden (RUN) och Beredningen för hållbar utveckling (BHU) om ett första utkast till syfte, mål och strategiska områden. Under mötet med BHU diskuterades cykelplanens innehåll. 3) Workshops i kommunalförbunden Fyra separata workshops, en för varje kommunalförbund har genomförts under arbetet med cykelplanen med representanter från kommunerna i kommunalförbunden. Syftet var att ringa in de behov som finns i Västra Götaland för att skapa förutsättningar för en ökad och säker cykling. Resultatet har sammanställts för att belysa de största behoven. Exempel på behov som kom upp på flera av workshopparna var kombinerade resor med kollektivtrafik, sammanhängande stråk/cykelvägnät, ökad trafiksäkerhet och attitydförändringar. 4) Målformulering och prioriteringsområden Förslag på prioriteringar för att målen ska uppnås har tagits fram baserat på underlag från kartläggningen, analyser av regionala förutsättningar och från workshopparna med kommunalförbunden 5) Återkoppling och inhämtning av synpunkter Cykelplanen diskuteras vid den regionala cykelkonferensen i Vårgårda. Genom en workshop ges möjlighet för deltagare att ta upp frågor och synpunkter kring innehållet i strategin.

298 Definitioner Vi har använt ordet cykelväg för att beskriva infrastruktur. I ordet cykelväg görs ingen bedömning av om separerad eller oseparerad cykelväg är mest lämplig eller om det befintliga vägnätet består av cykelväg, cykelbana, cykelfält, eller någon annan typ av infrastruktur. När ordet cykelvägnät nämns avses all befintlig cykelinfrastruktur oavsett vem som är väghållare.

299 Bilaga I: Potential avseende avstånd med cykel, inkl. beskrivning av Kågesonmodellen En analys har gjorts av potentialen att cykla mellan tätorter, baserat på tätorternas storlek och (fågel)avstånd enligt den så kallade Kågesonmodellen 22. Modellen är en teoretisk modell som utgår ifrån att storleken på en tätort bedöms ha en viss attraktionskraft, och att benägenheten att cykla beror på storleken på tätorten. Det finns en teoretisk potential att cykla till en tätort om kriterierna i tabell 2 uppfylls. Det är storleken på den mindre orten som avgör om det finns tillräckligt många som kan tänkas arbetspendla till en större ort i närheten. De sträckor i Västra Götaland som uppfyller kriterierna och där det inte finns en cykelväg i dagsläget markeras med en linje i figur 4. Tabell 1 Kågesonmodellen: Schablon som underlag för en bedömning av när bilfri cykelväg bör övervägas mellan två orter 22. Antal invånare i den mindre tätorten Längsta cykelavstånd [km] > Modellen är som sagt teoretisk vilket innebär att avståndet längs det statliga regionala vägnätet sannolikt är längre än fågelavståndet. Intervallen för tätorternas befolkningsmängd kan också ge en missvisande bild för tätorter med en befolkningsmängd nära intervallgränsen eller tätorter där befolkningen ökar. Avståndet som har mätts är från ytterkant till ytterkant av tätortsgränserna och ingen hänsyn har tagits till topografi eller barriärer, såsom vattendrag eller annan infrastruktur. Analysen är bra för att snabbt lokalisera de sträckor där det kan finnas potential för arbetspendling. De sträckor som uppfyller kriteriet måste studeras närmare med avseende på exempelvis målpunkter och övrig bebyggelse längs sträckan för att bedöma om det är samhällsekonomiskt lönsamt att bygga cykelväg längs sträckan. De sträckor som visas i figur 4 är inte utpekade stråk. Analysen visar att det är stora avstånd i Västra Götaland och att det i de flesta fall inte är motiverat att bygga ihop tätorterna. Teoretiskt finns det ca Vägverket Modell för regional inventering och planering av cykelvägar

300 sträckor med en total längd av ca 440 km längs det statliga regionala vägnätet som uppfyller kriterierna i Kågessonmodellen och som i dagsläget saknar en cykelväg. Flera av de sträckor som visas uppfyller kriteriet med mycket liten marginal. Som exempel kan nämnas sträckan Trollhättan Uddevalla där det kortaste avståndet mellan tätortsgränserna är cirka 16 km. Avståndet mellan centrum i tätorterna, sett till vägsträcka är betydligt längre, ca 30 km, vilket gör en utbyggnad samhällsekonomiskt tveksam. Analyser har gjorts för att bedöma el-cyklingens potential. Med el-cykel ökar den sträcka som det är attraktivt att cykla. Detta påverkar dock inte slutsatsen att den största potentialen finns i tätortsnära cykling.

301 Figur 4 I kartan visas de sträckor som uppfyller avståndskriteriet. Endast sträckor mellan tätorter som förbinds med regionalt vägnät visas.

302

303 Allmänna utskottet Remiss Handlingsprogram SÄRF (KS/2015:485) Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen Noterar informationen. Allmänna utskottets beslut Tranemo kommun ställer sig bakom Handlingsprogram för Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund Ärendet Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund har utarbetat förslag till handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor (2003:778). Programperioden är fastställd till enligt tidigare beslut av Direktionen. Handlingsprogrammet beskriver verksamhet och mål utifrån aktuell riskbild i förbundets geografiska ansvarsområde som omfattar kommunerna Bollebygd, Borås, Mark, Svenljunga, Tranemo och Ulricehamn. Innan handlingsprogrammet beslutas av förbundets direktion bereds de samverkande kommunerna möjlighet att inkomma med synpunkter. Förvaltningen har noggrant granskat handlingsprogrammet och kommunens säkerhetssamordnare har haft kontakt med flera säkerhetssamordnare i kommuner inom Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund. Förvaltningen har inte några invändningar mot Handlingsprogram Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Remiss gällande Handlingsprogram för Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund. Föredragning och debatt Sektionschef Karl-Johan Ohlin föredrar ärendet och svarar på frågor. Diskussion förs. Beslutet skickas till Tekniska sektionen Status Kommunstyrelsen Ordförandes sign Justerares sign Justerares sign Sekr sign Utdragsbestyrkande

304 Vår ref: Karl-Johan Ohlin Teknisk chef Datum: Dnr: KS/2015:485 Remissvar gällande Handlingsprogram för Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund Förslag till beslut Tranemo kommun ställer sig bakom Handlingsprogram för Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund Ärendet Förvaltningen har noggrant granskat remissen och kommunens säkerhetssamordnare har haft kontakt med flera säkerhetssamordnare i kommuner inom Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund. Vi kan konstatera att vi inte har några invändningar kring Handlingsprogram Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Remiss gällande Handlingsprogram för Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund. Föredragning och debatt Förslag till beslut på sammanträdet Beslutsgång Beslutet skickas till Tekniska sektionen Status

305 Karl-Johan Ohlin Sektionschef Teknik Rikard Jansson Säkerhetssamordnare

306 Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund 1 (2) Handläggare Henrik Andersson Datum: Dnr: Enligt sändlista Remiss gällande Handlingsprogram för Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund har utarbetat förslag till handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor (2003:778). Programperioden är fastställd till enligt tidigare beslut av Direktionen. Handlingsprogrammet beskriver verksamhet och mål utifrån aktuell riskbild i förbundets geografiska ansvarsområde som omfattar kommunerna Bollebygd, Borås, Mark, Svenljunga, Tranemo och Ulricehamn. Innan handlingsprogrammet beslutas av förbundets direktion bereds ni möjlighet att inkomma med synpunkter. Vi vill ha era synpunkter senast 31 augusti Kontaktperson i ärendet är: Henrik Andersson henrik.andersson@serf.se Sven-Åke Josefsson Räddningschef Olovsholmsgatan 12, Borås (vx), (fax) serf@serf.se

307 Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund 2 (2) Sändlista Medlemskommuner Bollebygds kommun Borås Stad Marks kommun Svenljunga kommun Tranemo kommun Ulricehamn kommun Räddningstjänstorganisationer Räddningstjänsten Storgöteborg Alingsås och Vårgårda räddningstjänstförbund Räddningstjänsten Herrljunga Räddningstjänsten Falköping Tidaholm Räddningstjänsten Mullsjö Räddningstjänsten Jönköping Räddningstjänsten Gislaved Gnosjö Räddningstjänsten Väst Räddningstjänsten Östra Skaraborg Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund Statliga myndigheter Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Försvarsmakten Länsstyrelsen i Västra Götaland Trafikverket Polismyndigheten Övriga SOS Alarm Västra Götalandsregionen Södra Älvsborgs Sjukhus bollebygds.kommun@bollebygd.se boras.stad@boras.se ks@mark.se kansliet@svenljunga.se kommun@tranemo.se kommun@ulricehamn.se raddningstjansten@rsgbg.se raddningstjansten@alivar.se herrljunga.kommun@admin.herrljunga.se raddning@falkoping.se raddningstjansten@mullsjo.se raddning@jonkoping.se raddningtjansten@gislaved.se rvast@rvast.se raddningstjansten@rtos.se info@brand112.se registrator@msb.se exp-hkv@mil.se vastragotaland@lansstyrelsen.se trafikverket@trafikverket.se registrator.vast@polisen.se webb@sosalarm.se post@vgregion.se sas@vgregion.se Olovsholmsgatan 12, Borås (vx), (fax) serf@serf.se

308 Handlingsprogram Remissutgåva Diarienummer:

309 Handlingsprogram SÄRF Innehåll 1. Inledning Detta är ett handlingsprogram Räddningstjänstens roll i samhället Dina skyldigheter som medborgare Vilka är vi? Vårt uppdrag Vår vision Vår organisation Operativ förmåga Vad är utmaningen? Förbundsprofil Olycksbild Riskbild Vad vill vi? Prioriterade områden Säkerhetsmål Uppföljning av mål Bilagor Bilaga 1. Läget i SÄRF Nulägesbeskrivning och analys Bilaga 2. Beskrivning av operativ förmåga Bilaga 3. Verksamhetsområden med prestationsmål Bilaga 4. Uppföljningsplan Bilaga 5. Avtal (16)

310 Handlingsprogram SÄRF Inledning Medborgarnas rätt till trygghet och säkerhet är en grundläggande självklarhet i ett demokratiskt samhälle. Det innebär att en effektiv hantering av olyckor utgör en del av samhällets välfärdssystem. Samhällets samlade kostnader för olyckor uppgår årligen till nästan 80 miljarder kronor, omkommer och skadas så allvarligt att de måste läggas in på sjukhus. För våra sex kommuner motsvarar detta cirka 1,5 miljarder kronor, 60 omkomna och allvarligt skadade. Olyckorna drabbar på olika sätt alla i samhället; den enskilde invånaren, företag, organisationer, kommuner med flera. Kommunernas åtgärder för att förebygga olyckor samt förmåga att genomföra räddningsinsatser ska enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor redovisas i ett handlingsprogram. För kommunerna i SÄRF är det direktionen som antar detta handlingsprogram. Det viktigaste för alla både den enskilde och samhället är att det inte inträffar några olyckor alls. Att förebygga olyckor, stora som små är nödvändigt för att minska lidandet och kostnaderna. Men när en olycka trots allt inträffar ska den drabbade själv eller någon i närheten kunna agera. Även andra organisationers resurser kan organiseras för en snabb förstainsats. När dessa resurser inte räcker till ska samhället kunna erbjuda professionella och snabba räddningsinsatser. För att kunna nå dessa mål krävs en prioritering av resurser till information och förebyggande arbete samt ett aktivt arbete för öka samverkan med andra räddningstjänster i regionen. 3 (16)

311 Handlingsprogram SÄRF Detta är ett handlingsprogram Detta handlingsprogram utgör ett styrdokument för Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbunds (SÄRF) verksamhet under perioden Handlingsprogrammet beskriver det olycksförebyggande arbetet och räddningstjänsten inom kommunerna i förbundet enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. I detta dokument beskrivs på en övergripande nivå: - SÄRF och vårt uppdrag - De risker som finns inom vårt geografiska område - Våra prioriteringar och målsättningar för den aktuella perioden För dig som vill fördjupa dig inom vårt uppdragsområde medföljer fem bilagor: - Läget i SÄRF Nulägesbeskrivning och analys - Beskrivning av operativ förmåga - Verksamhetsområden med prestationsmål - Uppföljningsplan - Avtal 1.2 Räddningstjänstens roll i samhället Räddningstjänsten är en kommunal verksamhet som i huvudsak styrs under lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. Bestämmelserna i denna lag syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor - 1 kap. 1 LSO Lagstiftningen säger att en kommun ska arbeta inom området skydd mot olyckor i tre skeden; före, under och efter en olycka. Utdrag av viktiga stycken från lagen nedan: Före För att skydda människors liv och hälsa samt egendom och miljön skall kommunen se till att åtgärder vidtas för att förebygga bränder och skador till följd av bränder samt, utan att andras ansvar inskränks, verka för att åstadkomma skydd mot andra olyckor än bränder. Under Med räddningstjänst avses i lagen de räddningsinsatser som staten eller kommunerna skall ansvara för vid olyckor och överhängande fara för olyckor för att hindra och begränsa skador på människor, egendom eller miljön. Räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. Efter När en räddningsinsats är avslutad skall kommunen se till att olyckan undersöks för att i skälig omfattning klarlägga orsakerna till olyckan, olycksförloppet och hur insatsen har genomförts. 4 (16)

312 Handlingsprogram SÄRF Dina skyldigheter som medborgare Du som enskild medborgare har ett ansvar att i möjligaste mån förebygga och hantera olyckor enligt lagen. Det kan till exempel handla om att ha ett gott brandskydd i hemmet och att ha kunskap om hur man ska agera vid en olycka. Den som upptäcker eller på annat sätt får kännedom om en brand eller om en olycka som innebär fara för någons liv eller allvarlig risk för någons hälsa eller för miljön skall, om det är möjligt, varna dem som är i fara och vid behov tillkalla hjälp. Detsamma gäller den som får kännedom om att det föreligger en överhängande fara för en brand eller en sådan olycka. - 2 kap. 1 LSO Ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar skall i skälig omfattning hålla utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand eller annan olycka och i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand - 2 kap. 2 LSO Räddningstjänsten har till uppgift att genom rådgivning, information och på annat sätt underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter enligt lagen. 5 (16)

313 Handlingsprogram SÄRF Vilka är vi? Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund (SÄRF) är ett kommunalförbund som organiserar och driver räddningstjänsten i sex kommuner: Bollebygd, Borås, Mark, Svenljunga, Tranemo och Ulricehamn. Vi har 24 brandstationer strategiskt belägna i de olika kommunerna. Antalet anställda uppgår till cirka 500, varav huvuddelen är hel- eller deltidsbrandmän. Vårt huvudkontor finns i Borås. 2.1 Vårt uppdrag Vårt uppdrag är att förhindra och minska konsekvenserna av olyckor hos alla som bor, verkar och vistas inom vårt område. Vi arbetar före, under och efter olyckor och kriser genom att: Informera Stödja Hantera Utveckla Vi informerar, utbildar och kommunicerar för att förebygga oönskade händelser och skapa ett tryggare samhälle Vi stödjer våra medborgare och kommuner i skyddet mot olyckor och kriser Vi genomför insatser vid risker, olyckor och kriser för att rädda och skydda människor, egendom och miljö Vi deltar i utvecklingen av samhällets trygghets- och säkerhetsarbete samt utvecklar vår egen förmåga. 6 (16)

314 Handlingsprogram SÄRF Vår vision Visionen är en långsiktig inriktning för organisationen. Den ska också på ett enkelt sätt tydliggöra för medborgare och anställda om bakgrunden till de prioriteringar som genomförs. SÄRF:s vision är: Ett tryggt och olycksfritt samhälle för alla Visionen syftar till att göra ett tydligt ställningstagande där organisationen arbetar för ett tryggt och olycksfritt samhälle för alla en nollvision. 2.3 Vår organisation SÄRF styrs av en direktion bestående av politiker från kommunerna i förbundet. Den dagliga verksamheten leds under räddningschefen. Verksamheten är indelad i tre områden; Skydd och samhälle, Insats och beredskap samt Administration och service. Vid sidan av de tre områdena finns ett team som arbetar med verksamhetsutveckling, kommunikation och personalfrågor. Skydd och samhälle Skydd och samhälle ansvarar i huvudsak för det olycksförebyggande arbetet, vilket omfattar: - tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor - tillsyn och tillståndsgivning enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor - rådgivning och information till allmänhet, organisationer och myndigheter - brandskyddsfrågor i byggprocessen och riskhantering i planprocessen - extern utbildning - sotning och brandskyddskontroll - insatsuppföljning - medverkan i kommunernas krisberedskapsarbete - övrig remisshantering Insats och beredskap Insats och beredskap ansvarar i huvudsak för den operativa beredskapen och insatsproduktionen, vilket omfattar: - räddningsinsatser enligt LSO och övriga operativa uppdrag - intern utbildning och övning - försörjning och utveckling av materiel och fordon - drift och utveckling av ledningscentral - drift av förbundets verkstäder och fastigheter - räddningstjänstplanering - metodutveckling - insatsplanering - automatiska brandlarm Administration och service Administration och service ansvarar i huvudsak för ekonomi- och personalfrågor. Området ansvarar även för: - administrativt stöd och IT-samordning - drift av övningsanläggningen Guttasjön 7 (16)

315 Handlingsprogram SÄRF Organisation i samband med räddningsinsatser Vid pågående räddningsinsatser ansvarar en räddningschef i beredskap för att räddningstjänsten kan hantera dessa samt upprätthålla en beredskap för nya olyckor. Vid varje enskild räddningsinsats finns en utsedd räddningsledare som ansvarar för insatsen och den räddningstjänstpersonal som deltar i insatsen. Beroende på räddningsinsatsens storlek och komplexitet samt beredskapsläget kan en styrkeledare, insatsledare eller räddningschef i beredskap inneha rollen som räddningsledare. Antalet ledningsnivåer vid en insats beror på skadeplatsorganisationens storlek. Parallellt med arbetet på en skadeplats driver SÄRF en egen ledningscentral som alltid är bemannad med en stabschef. Stabschefen ansvarar för larmhantering och har tillgång till medlyssning av inkommande larmsamtal till SOS Alarm. Under insatser stöttar stabschefen räddningsledaren med bland annat kommunikation, samverkan och dokumentation. Stabschefen hanterar även beredskapssituationen och eventuell omfördelning av förbundets operativa resurser. Organisation vid extraordinära händelser och under höjd beredskap SÄRF biträder kommunerna i förbundet inom området kommunernas krisberedskap enligt bestämmelserna i lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Under händelser och kriser kan stödet avse stabsarbete, omvärldsbevakning, analysarbete, samverkan, transportstöd, sambandsstöd och liknande. I enlighet med 8 kap. 2 i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor ska SÄRF under höjd beredskap och vid behov även ansvara för: - upptäckande, utmärkning och röjning av farliga områden - indikering, sanering och andra åtgärder för skydd mot kärnvapen och kemiska stridsmedel - kompletterande åtgärder som är nödvändiga för att verksamheten ska kunna fullgöras - delta i åtgärder för första hjälp åt och transport av skadade samt för befolkningsskydd Om behov uppkommer anpassas planeringen för höjd beredskap. 8 (16)

316 Handlingsprogram SÄRF För mer information om vår organisation, se: - Bilaga 3. Verksamhetsområden med prestationsmål - Bilaga 5. Avtal 2.4 Operativ förmåga SÄRF ska ha förmåga att hantera de olyckor som kommunal räddningstjänst ska ansvara för enligt 1 kap. 2 i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. Det innebär att vi ska utföra räddningsinsatser för att hindra och begränsa skador på människor, egendom och miljö om behovet av en insats uppfyller vissa villkor. Det kan till exempel vara vid bränder, trafikolyckor, utsläpp av farliga ämnen och drunkningstillbud. Vi utför även andra typer av uppdrag som regleras via lokala avtal och överenskommelser. Ett exempel på ett sådant uppdrag är IVPA (I väntan på ambulans). Genom personal, utrustning, kunskap och samverkan skapas förmåga att utföra räddningsinsatser. Med 24 brandstationer strategiskt fördelade i förbundet finns förutsättningar för en god grundberedskap och samverkan. Vissa förbundsgemensamma specialfunktioner är placerade på specifika räddningsstyrkor. Vid insatser av omfattande karaktär förutsätts samverkan med andra räddningstjänster eller organisationer. Konsekvenserna av en olycka och räddningstjänstens förmåga att bryta ett skadeförlopp är generellt sett beroende av hur lång tid som passerar från det att olyckan inträffar till dess att åtgärder vidtas för att begränsa skadan. Människor och verksamheter som befinner sig på platser dit att det tar längre tid för räddningstjänsten att nå fram bör ha en högre grad av egen förmåga och medvetenhet om dessa omständigheter. 9 (16)

317 Handlingsprogram SÄRF Med hjälp av körtidsanalyser ges en uppfattning om när räddningstjänsten kan vara på plats efter att ha blivit larmade. I bilden nedan illustreras när första räddningsenhet, exklusive första insatsperson och räddningsvärn, är framme. Insatstiderna gäller för normala beredskapsförhållanden och normal framkomlighet. I förbundets ytterområden är avtalad hjälp från intilliggande räddningstjänster inkluderad. För mer information om räddningstjänstens operativa förmåga, insatstider för olika räddningsstyrkor samt utrymning med hjälp av räddningstjänst, se: - Bilaga 2. Beskrivning av operativ förmåga 10 (16)

318 Handlingsprogram SÄRF Vad är utmaningen? De olyckor som inträffar eller riskerar att inträffa och som kan leda till räddningsinsatser är det som i grunden påverkar vårt uppdrag. I detta avsnitt beskrivs kortfattat de bakgrundsfaktorer, olyckor och risker som bedöms kunna påverka vår verksamhet. För mer information om vår förbundsprofil, olycksbild och riskbild, se Bilaga 1. Läget i SÄRF Nulägesbeskrivning och analys. 3.1 Förbundsprofil I förbundet bor det drygt invånare och befolkningsutvecklingen är positiv. Under den senaste tioårsperioden har befolkningen totalt sett ökat med ungefär 5 procent men utvecklingen skiljer sig åt relativt mycket mellan kommunerna. Med undantag för Borås har alla kommunerna i förbundet också en åldrande befolkning. En ökande och åldrande befolkning kan i sig förväntas bidra till ett ökat antal olyckor och en ökad sårbarhet vid olyckor. Geografiskt sett täcker förbundet en stor yta, cirka 9 gånger 9 mil, med mycket skog och glesbygd. Närmare 80 procent av befolkningen bor i tätorter med mer än 200 invånare. En olycka som inträffar i glesbygd riskerar att ta längre tid för att bli upptäckt och det tar generellt längre tid för räddningstjänsten att komma fram, vilket måste kompenseras med olycksförebyggande åtgärder och stöttning till den enskilde att ta ett ökat ansvar. Trafiken i förbundet präglas till stor del av arbetspendling och transporter inom och genom förbundet. Närheten till Göteborg och kopplingen till Jönköping och övriga städer österut medför många transporter, främst på väg men även på järnväg. Antalet registrerade fordon i trafiken bedöms ha ökat under den senaste tioårsperioden. Trafikolyckor är den vanligaste olyckstypen som vi hanterar vilket påverkas av trafikintensiteten i området. 3.2 Olycksbild Räddningstjänsten larmas och förbereder en räddningsinsats när en olycka har inträffat eller riskerar att inträffa, när en olycka befaras ha inträffat eller när någon uppsåtligen larmar räddningstjänsten i onödan. År 2013 larmades räddningstjänsten till knappt 2000 räddningsinsatser enligt definitionen i lagen om skydd mot olyckor. Utöver detta utförde räddningstjänsten ungefär 650 övriga uppdrag där merparten var IVPA (i väntan på ambulans). Den senaste tioårsperioden har antalet insatser per år legat relativt konstant medan befolkningen har ökat något. Antalet insatser i förhållande till folkmängden, mätt i antalet insatser per 1000 invånare, har därför minskat marginellt under samma tidsperiod. Antalet insatser följer ungefär riksgenomsnittet. 11 (16)

319 Handlingsprogram SÄRF Fördelning av larm 57 procent av larmen har under de senaste fem åren inneburit att en olycka har inträffat eller att det föreligger en överhängande risk för att en olycka ska inträffa, ett så kallat tillbud. I diagrammet nedan syns en ungefärlig fördelning av antalet larm under samma period. Övriga larm 20% Automatlarm, ej brand 27% Brand i byggnad 10% Brand, ej i byggnad 11% I väntan på ambulans 16% Trafikolycka 16% Den vanligaste larmtypen är ett onödigt larm, ett automatlarm där ingen brand har inträffat. Sett till de olyckstyper som räddningstjänsten rycker ut till så är trafikolyckor, bränder utomhus och byggnadsbränder vanligast. I drygt var fjärde olycka omkommer eller skadas människor och mer än hälften av olyckorna medför egendomsskador. Antalet människor som skadas i olyckor minskar. Byggnadsbränder Byggnadsbränderna har i förbundet de senaste fem åren pendlat mellan ungefär 200 och 280 till antalet. Ungefär 60 procent av byggnadsbränderna inträffar i bostäder. Det brinner något oftare i villor än i flerbostadshus. Bland allmänna byggnader är skolor mest brandutsatta. Det finns en säsongsvariation som innebär ett större antal bostadsbränder på vintern och ett lägre antal under sommaren. De vanligaste brandorsakerna är matlagningsrelaterade eller uppvärmningsrelaterade. De flesta byggnadsbränderna förblir små, nästan 60 procent av bränderna begränsas till startföremålet. Trafikolyckor Flest människor omkommer eller skadas i trafikolyckor jämfört med övriga olyckstyper som räddningstjänsten rycker ut till. Mopedister och motorcyklister är särskilt olycksdrabbade i trafiken. Antalet trafikolyckor minskar i förbundet vilket troligtvis beror på att trafikmiljön och säkerheten i fordonen successivt har förbättrats. I förhållande till befolkningen inträffar fler trafikolyckor i förbundet jämfört med i landet som helhet. En möjlig anledning till detta är att trafikintensiteten i förhållande till befolkningen relativt sett är högre jämfört med i många andra områden. 12 (16)

320 Handlingsprogram SÄRF Riskbild Utöver de olyckor som inträffar mer eller mindre frekvent finns de storskaliga olyckorna och kriserna. Dessa inträffar väldigt sällan men när de inträffar kan konsekvenserna för samhället bli omfattande. Inom vårt förbund kan vi peka ut fyra relevanta situationer som bedöms kunna medföra allvarliga konsekvenser: Väderrelaterade händelser Olyckor och andra händelser orsakade av sociala faktorer Olyckor på farliga verksamheter Olyckor med farligt gods-transporter Skyddsvärden i form av liv, egendom och miljö kan dessutom breddas för att även inkludera människors välmående, samhällets funktionalitet samt sociala och kulturella värden. 13 (16)

321 Handlingsprogram SÄRF Vad vill vi? Med utgångspunkt från förbundets problembild och de nationella målen i LSO har vi formulerat ett antal prioriterade områden och målsättningar för perioden som är styrande för verksamheten. Målsättningarna är utformade som säkerhetsmål och prestationsmål. Säkerhetsmål avser den nivå av skydd som ska uppnås i samhället och prestationsmål avser det vi ska prestera för att nå den effekt som säkerhetsmålen anger. Kopplingen mellan uppsatta mål och det dagliga arbetet på räddningstjänsten sker i våra verksamhetsplaner där prestationsmålen bryts ner i årliga aktiviteter. Lagen om skydd mot olyckor Nationella mål Säkerhetsmål Handlingsprogram Prestationsmål Årliga verksamhetsplaner Aktiviteter Prestationsmålen anges i Bilaga 3. Verksamhetsområden med prestationsmål. 4.1 Prioriterade områden Följande prioriterade områden har vi pekat ut som särskilt viktiga att arbeta med. Antalet bostadsbränder och de skador som bostadsbränder orsakar ska minska. De flesta byggnadsbränder inträffar i bostäder. Det är i bostäder som flest människor skadas och omkommer till följd av brand. Utöver detta tillkommer materiella skador som medför ekonomiska kostnader och personliga konsekvenser. Vi ser en trend där allt fler äldre bor kvar hemma. Äldre är en av några sårbara grupper som är överrepresenterade i olycksstatistiken. Att förebygga och hantera bränder är en central del av vårt uppdrag. Vi har en god bild över vad som orsakar bränder och vi kan motverka problembilden på flera sätt. Den enskildes förmåga att förebygga och hantera olyckor ska stärkas. Alla människor som bor, vistas och verkar inom vårt förbund har ett ansvar för att förebygga och hantera olyckor. Ju bättre rustad den enskilde är, desto färre olyckor kommer inträffa och konsekvenserna av de olyckor som inträffar kommer bli mindre. Vi har ett ansvar att stötta den enskilde genom bland annat rådgivning, information, utbildning och tillsyn. Det är extra viktigt att den enskildes förmåga är god i de fall där det tar längre tid innan vi kan påbörja en räddningsinsats. En stärkt enskild förmåga kommer att främja ett ökat likvärdigt skydd mot olyckor. 14 (16)

322 Handlingsprogram SÄRF Räddningstjänstens förmåga att påbörja en räddningsinsats på ett så taktiskt korrekt sätt som möjligt ska stärkas. Genom att optimera våra räddningsinsatser kan olycksförlopp brytas snabbare och därigenom kommer konsekvenserna och kostnaderna för olyckorna bli mindre. Resultatet av en insats påverkas av många faktorer. En av de viktigaste faktorerna är vår förmåga att påbörja en räddningsinsats på ett taktiskt korrekt sätt. Det finns flera sätt för oss att stärka vår förmåga, så som utbildning, övning, utveckling av ledningsstöd och effektivare utrustning. Räddningstjänsten ska vara en stark aktör i kommunernas säkerhetsarbete. Trafikolyckor, fallolyckor och suicid hör till de olyckor som årligen skördar flest människoliv men som inte enbart ligger inom räddningstjänstens ansvarsområde att förebygga. Likväl är dessa olyckor viktiga att förebygga men för att nå resultat i ett sådant arbete måste det ske i samverkan med andra kommunala förvaltningar och myndigheter. Denna typ av samverkan är även viktig i arbetet att förebygga anlagda bränder, skolbränder, bränder i socialt utsatta områden med mera. Vi vill att räddningstjänsten ska uppfattas som en stark aktör inom det breda säkerhets- och trygghetsarbetet. 4.2 Säkerhetsmål I linje med de prioriterade områdena har vi satt upp sex övergripande säkerhetsmål för perioden. Gemensamt för dessa är att det finns flera prestationer som kan verka för att säkerhetsmålen nås. Under programperioden ; Ska antalet insatser riktade mot brand i byggnad årligen minska. Ska det sammanlagda antalet döda och skadade i bostadsbränder minska. Ska andelen hushåll med fungerande brandvarnare och tillgänglig släckutrustning öka. Ska invånarnas och verksamheternas medvetenhet om olycksrisker, kunskaper och färdigheter för att förhindra och hantera olyckor stärkas. Ska konsekvenserna av inträffade olyckor minskas genom årligen taktiskt mer korrekt genomförda räddningsinsatser. Ska kommunerna i förbundet uppleva en ökad närvaro och medverkan från räddningstjänsten i det kommunala säkerhets- och trygghetsarbetet. 4.3 Uppföljning av mål De uppsatta säkerhetsmålen och prestationsmålen ska följas upp i syfte att ta fram underlag för att utvärdera om skyddet mot olyckor i förbundet förbättras och om vi uppfyller våra åtaganden. Uppföljning genomförs enligt en separat uppföljningsplan, se Bilaga 4. Uppföljningsplan. 15 (16)

323 Handlingsprogram SÄRF Bilagor Fördjupad information finns i följande bilagor som separata dokument. Bilaga 1. Läget i SÄRF Nulägesbeskrivning och analys Bilaga 2. Beskrivning av operativ förmåga Bilaga 3. Verksamhetsområden med prestationsmål Bilaga 4. Uppföljningsplan Bilaga 5. Avtal 16 (16)

324 Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund Läget i SÄRF Nulägesbeskrivning och analys av bakgrundsfaktorer, olyckor och risker i Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund Henrik Andersson

325 Bilaga 1. Läget i SÄRF Nulägesbeskrivning och analys Sammanfattning Denna nulägesbeskrivning och analys är framtagen som underlag inför det kommande kommunala handlingsprogrammet för räddningstjänsten Målet med nulägesbeskrivningen och analysen är att få fram ett underlag som beskriver de förutsättningar som påverkar och kan komma att påverka räddningstjänstens uppdrag. De viktigaste slutsatserna lyfts fram i korthet nedan. Förbundsprofil Förbundet har en växande befolkning men med kommunala variationer Närmare 80 procent av befolkningen bor i tätorter med mer än 200 invånare Alla medlemskommuner har en åldrande befolkning med undantag av Borås Flest byggnader är från 1950-, 60-, och 70-talen. Nybyggandet är lågt i jämförelse 98 procent av byggnaderna är bostäder Majoriteten av befolkningen bor i singelhushåll och parhushåll Antalet registrerade fordon ökar Det sker en omfattande arbetspendling i förbundet Olycksbild Antalet insatser i förhållande till befolkningen ligger relativt konstant och i nivå med landet som helhet men med kommunala variationer. Flest antal insatser per invånare genomförs i Svenljunga och Tranemo och minst antal insatser per invånare genomförs i Mark och Ulricehamn Trafikolyckor är den vanligaste olyckstypen och står för 20 procent av larmen Utomhusbränder och byggnadsbränder hamnar på andra respektive tredjeplats Det finns ett tydligt säsongsmönster när på året olyckor inträffar. De mest olycksdrabbade månaderna är april, december och maj Det inträffar fler olyckor under veckosluten än under vardagarna Det finns ett tydligt dygnsmönster när olyckor inträffar. Mellan klockan inträffar flest antal olyckor. Mellan klockan inträffar minst antal olyckor I drygt var fjärde olycka omkommer eller skadas människor. Mer än hälften av olyckorna medför egendomsskador Antalet människor som skadas i olyckor minskar Flest människor dör eller skadas i trafikolyckor Antalet trafikolyckor minskar i förbundet. I förhållande till befolkningen inträffar fler trafikolyckor i förbundet jämfört med i landet som helhet Mopedister och motorcyklister är särskilt olycksdrabbade i trafikolyckor Klart flest antal utomhusbränder inträffar i april Vanligaste orsaken till utomhusbränder är att de anläggs med uppsåt Ungefär 60 procent av byggnadsbränderna inträffar i bostäder Flest antal byggnadsbränder i allmänna byggnader inträffar i skolor Flest antal byggnadsbränder inträffar på vintern och minst antal inträffar på sommaren Byggnadsbränder är i de flesta fallen matlagningsrelaterade eller uppvärmningsrelaterade Nästan 60 procent av byggnadsbränderna begränsas till startföremålet 2 (45)

326 Bilaga 1. Läget i SÄRF Nulägesbeskrivning och analys Enligt Socialstyrelsen tog 1606 personer livet av sig i Sverige under Enligt Trafikverket kan var tionde dödsolycka i trafiken under härledas till självmord Riskbild En storskalig olycka ger omfattande konsekvenser som också påverkar räddningstjänstens verksamhet Skyddsvärden i form av liv, egendom och miljö kan breddas för att även inkludera människors hälsa, samhällets funktionalitet samt sociala och kulturella värden Extrema väderförhållanden som ger upphov till olyckor kan förväntas bli vanligare framöver Sociala risker i form av medvetna illgärningar är ett hot att räkna med som kan involvera räddningstjänsten I förbundet finns sju stycken 2:4-anläggningar där en olycka kan få allvarliga konsekvenser På våra vägar transporteras dagligen farligt gods. En olycka med en farligt gods-transport kan få mycket stora konsekvenser om den inträffar i anslutning till förbundets tätorter 3 (45)

327 Bilaga 1. Läget i SÄRF Nulägesbeskrivning och analys Innehåll 1 Inledning Förbundsprofil Olycksbild Hur mycket olyckor inträffar? Vilka slags olyckor inträffar? Var inträffar olyckorna? När inträffar olyckorna? Vem drabbas av olyckorna? Varför inträffar olyckorna? Trafikolyckor Utomhusbränder Byggnadsbränder Suicid Riskbild Vad är skyddsvärt? Vad hotar det skyddsvärda? Fem tänkbara scenarier (45)

328 Bilaga 1. Läget i SÄRF Nulägesbeskrivning och analys 1 Inledning 1.1 Syfte Denna nulägesbeskrivning och analys är framtagen som underlag inför det kommande kommunala handlingsprogrammet för räddningstjänsten Mål Målet med nulägesbeskrivningen och analysen är att få fram ett underlag som beskriver de förutsättningar som påverkar och kan komma att påverka räddningstjänstens uppdrag. Underlaget ska kunna användas för att i nästa steg ta fram prioriteringar, sätta upp mål och definiera räddningstjänstens förmåga inom både den olycksförebyggande och operativa verksamheten. 1.3 Avgränsningar I nulägesbeskrivningen och analysen behandlas inte räddningstjänstens organisation och förmåga. Utgångspunkten är snarare att beskriva den omvärld räddningstjänsten har att anpassa sig till. Avsaknad av GIS-verktyg har begränsat möjligheten att geografisk åskådliggöra information. 1.4 Metod Arbetet inleddes med en litteraturstudie för att förstå processen och vilket underlag som behövs bakom ett kommunalt handlingsprogram. Inspiration till innehåll har hämtats från andra räddningstjänsters handlingsprogram, SÄRF:s gamla handlingsprogram samt ett antal risk- och sårbarhetsanalyser från våra ägarkommuner. Statistik har hämtats från Statistiska centralbyrån (SCB), Borås Stad, Myndigheten för samhällskydd och beredskap (MSB) och SÄRF:s insatsrapporter. Statistiken beskriver antingen nuläget, hur utvecklingen har sett ut över tid eller hur olika områden etcetera förhåller sig till varandra med hjälp av inbördes jämförelser. I huvudsak har fem- och tioåriga tidsperioder används och jämförelser utåt har framförallt gjorts med Sverigegenomsnittliga data. Lägesbeskrivningen och analysen 1 är uppbyggd kring tre delar: Förbundsprofil En beskrivning i grova penseldrag av lokala förutsättningar och trender som i förlängningen kan påverka räddningstjänstens verksamhet. Olycksbild En beskrivning av i huvudsak de vardagshändelser/mängdhändelser som under de senaste åren har föranlett räddningsinsatser och en del övriga uppdrag. Vilka olyckor inträffar? Hur har olyckorna förändrats över tid? Hur förhåller sig olyckorna relativt vår omvärld? - Mycket av det som hände igår kommer också att hända imorgon. Riskbild En beskrivning av tänkbara olycks- och krisscenarier i vårt samhälle som kan medföra en stor påfrestan för räddningstjänsten. Riskbilden utgår ifrån vad som är skyddsvärt och vad som kan hota det skyddsvärda. Beskrivningen av scenarierna lägger tonvikten vid vilka troliga konsekvenser som kan uppstå. 1 Analysen består av kortare egna resonemang som är markerade i kursiv stil. 5 (45)

329 Bilaga 1. Läget i SÄRF Nulägesbeskrivning och analys 2 Förbundsprofil Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund tillhör de sex kommunerna; Bollebygd, Borås, Mark, Svenljunga, Tranemo och Ulricehamn. Totalt täcker förbundet en yta på 5145 kvadratkilometer vilket motsvarar en dryg femtedel av Västra Götalands län. En stor del av ytan täcks av skog. Sjöar och vattendrag upptar drygt sex procent (SCB). Till ytan är Marks kommun störst, följt av Ulricehamn, Svenljunga, Borås, Tranemo och Bollebygd, se nedan. Mark Ulricehamn Svenljunga Borås Tranemo Bollebygd Fördelning av förbundets yta över kommunerna (SCB). Befolkning I förbundet bor personer år Flest bor i Borås Stad, följt av Marks, Ulricehamns, Tranemo, Svenljunga och Bollebygds kommun, se nedan Antal personer Borås Mark Ulricehamn Tranemo Svenljunga Bollebygd Folkmängden i kommunerna november 2013 (SCB). 6 (45)

330 Bilaga 1. Läget i SÄRF Nulägesbeskrivning och analys Befolkningsutveckling Befolkningen i förbundet har under en tolvårsperiod mellan år 2002 och 2014 ökat med personer. Störst relativ ökning har skett i Bollebygd, Borås och Ulricehamn. I Svenljunga och Tranemo har befolkningsutvecklingen under samma period varit negativ, se nedan. Mönstret pekar mot att det råder en generell positiv befolkningsökning i området som lär fortsätta de närmaste åren. En annan slutsats av siffrorna är att människor tenderar att vilja bo i större orter och/eller i närhet till storstäder, till exempel Göteborg, vilket innebär att en fortsatt befolkningsökning troligtvis kommer att koncentreras till de områden som redan uppvisat stora ökningar [Procentenheter] Bollebygd Borås SÄRF Ulricehamn Mark Svenljunga Tranemo Relativ befolkningsutveckling (SCB). Befolkningstäthet I genomsnitt bor det ungefär 40 invånare per kvadratkilometer i förbundet men befolkningstätheten är ojämnt fördelad över ytan. En stor del av ytan präglas av glesbygd. Borås är den kommun som är mest tätbefolkad. Svenljunga är den kommun som är mest glesbefolkad, se nedan. I de områden där många bor och verkar inträffar fler olyckor och olyckorna kan ofta medföra större samhälleliga konsekvenser. I glesbygdsområden inträffar desto färre olyckor men å andra sidan är sårbarheten högre i och med större avstånd till all form av samhällsservice, inklusive räddningstjänst. 7 (45)

331 Bilaga 1. Läget i SÄRF Nulägesbeskrivning och analys 140 [Invånare per kvadratkilometer] Befolkningstäthet 2013 (SCB). Tätorter Det finns 63 tätorter med fler än 200 invånare i SÄRF år ,3 procent av befolkningen bor i någon av dessa orter, se nedan. Det innebär att resterande andel av befolkningen bor i glesbygd. En olycka som inträffar i glesbygd kan ta längre för att bli upptäckt och generellt är insatstiderna längre till olyckor i glesbygdsområden. Befolkning i tätorterna 2010, tillhörande kommuner inom parentes (SCB). Borås, (Borås) Sexdrega, (Svenljunga) 787 Dannike, (Borås) 369 Kinna + Skene, (Mark) Dalstorp, (Tranemo) 776 Berghem, (Mark) 360 Ulricehamn, (Ulricehamn) 9787 Grimsås, (Tranemo) 721 Nitta, (Ulricehamn) 354 Fristad, (Borås) 4924 Hökerum, (Ulricehamn) 695 Hedared, (Borås) 353 Viskafors, (Borås) 3790 Hyssna, (Mark) 638 Rånnaväg, (Ulricehamn) 336 Bollebygd, (Bollebygd) 3566 Dalum, (Ulricehamn) 638 Rosenlund, (Tranemo) 316 Svenljunga, (Svenljunga) 3418 Olsfors, (Bollebygd) 623 Frölunda, (Svenljunga) 309 Dalsjöfors, (Borås) 3362 Sandhult, (Borås) 608 Bosnäs, (Borås) 308 Tranemo, (Tranemo) 3168 Hillared, (Svenljunga) 578 Öxabäck, (Mark) 300 Sandared, (Borås) 3160 Vegby, (Ulricehamn) 549 Mjöbäck, (Svenljunga) 294 Sjömarken, (Borås) 2829 Överlida, (Svenljunga) 525 Äspered, (Borås) 287 Fritsla, (Mark) 2293 Blidsberg, (Ulricehamn) 508 Trädet, (Ulricehamn) 277 Gånghester, (Borås) 1526 Marbäck, (Ulricehamn) 474 Ambjörnarp, (Tranemo) 270 Limmared, (Tranemo) 1412 Gällstad, (Ulricehamn) 471 Hulu, (Ulricehamn) 266 Horred, (Mark) 1271 Björketorp, (Mark) 467 Uddebo, (Tranemo) 258 Sätila, (Mark) 1059 Aplared, (Borås) 465 Holsljunga, (Svenljunga) 255 Rydboholm, (Borås) 1023 Torestorp, (Mark) 419 Kinnarumma, (Borås) 253 Länghem, (Tranemo) 989 Rydal, (Mark) 402 Hultafors, (Bollebygd) 227 Frufällan, (Borås) 917 Rångedala, (Borås) 392 Bredared, (Borås) 227 Målsryd, (Borås) 907 Borgstena, (Borås) 386 Tosseryd, (Borås) 223 Timmele, (Ulricehamn) 847 Töllsjö, (Bollebygd) 369 Ljungsarp, (Tranemo) (45)

332 Bilaga 1. Läget i SÄRF Nulägesbeskrivning och analys Åldersutveckling Genomsnittsåldern hos befolkningen i förbundet ökar generellt, liksom för landet i stort. Befolkningen i Svenljunga och Tranemo har högst genomsnittsålder medan befolkningen i Borås och Bollebygd har lägst genomsnittsålder, se nedan. Trenden stämmer hyfsat överrens med befolkningsutvecklingen i kommunerna, det vill säga en ökad inflyttning till större städer och att en hög andel äldre i befolkningen leder till högre dödstal och vice versa. Utmaningen med en åldrande befolkning är att hantera en ökad risk för olyckor. Tänkbara scenarier kan vara fler fallolyckor och bränder där man glömmer stänga av spisen. En åldrande befolkning kommer även att innebära en ökad sårbarhet mot olyckor där konsekvenserna av en olycka blir större för individen. Detta kan tas i uttryck av att äldre lättare får benbrott när de faller, att de kan ha svårt att utrymma på egen hand vid en brand och så vidare [Ålder] Svenljunga Tranemo Ulricehamn Mark Bollebygd Sverige Borås Genomsnittsålder över tid (SCB). Åldersfördelning Åldersfördelningen hos befolkningen i förbundet följer ungefär samma mönster som i landet som helhet, se nedan. Vi har en lägre andel människor i åldrarna men istället en något högre andel av människor i åldrarna 45 år och uppåt. Sedan finns vissa skillnader bland kommunerna. Här är det framförallt: - Borås som sticker ut med en hög andel i åldrarna och en låg andel i åldrarna Övriga kommuner ligger mer lika varandra i åldersfördelningen med två undantag: o Hög andel av åldrarna 0-9 i Bollebygd o Hög andel av åldrarna 55 och uppåt i Svenljunga 9 (45)

333 Bilaga 1. Läget i SÄRF Nulägesbeskrivning och analys [Antal personer] Bollebygd Svenljunga Tranemo Ulricehamn Mark Borås Sverige (viktat) 0 Ålderfördelningen hos befolkningen i kommunerna och en nationell jämförelse 2013 (SCB). Byggnadsbestånd Byggnadsbeståndet i förbundet enligt nedan. En stor andel av bebyggelsen som finns tillkom mellan år På kommunnivå är mönstret ungefär detsamma med undantag av att byggandet under några decennier i mitten av 1900-talet var extra stort i Borås. Resterande kommuner har något högre andel äldre bebyggelse. Med historiska mått mätt ligger dagens nybyggande inte på särskilt höga nivåer. Den äldsta delen av bebyggelsen har ofta både ett lågt inbyggt brandskydd samtidigt som den är värdefull och svårersättlig. De byggmetoder och principlösningar som användes under miljonprogrammet är troligtvis fortfarande vanligt förekommande. Eftersom andelen moderna byggnader är låg är det få byggnader som uppfyller dagens krav på brandskydd eftersom byggreglerna successivt har skärpts och inte gäller retroaktivt. [Antal byggnader] Byggnadsbeståndets åldersfördelning (SCB). 10 (45)

334 Bilaga 1. Läget i SÄRF Nulägesbeskrivning och analys Den vanligaste typ av byggnad är småhus, vilket avser friliggande en- och tvåbostadshus samt par-, rad- och kedjehus (exklusive fritidshus). Den näst vanligaste byggnadstypen är flerbostadshus, vilket avser bostadsbyggnader innehållande tre eller flera lägenheter inklusive loftgångshus. Resterande byggnader med verksamheter och så vidare kategoriseras som övriga hus, se nedan. På kommunnivå utmärker sig Borås med en större andel flerbostadshus, närmare 60 procent av det totala beståndet. Hur människor bor kan bland annat berätta om vilken typ av situation och problematik som kan förväntas vid bostadsbränder och även vad som troligast orsakar en brand. I Borås är det till exempel troligare att räddningstjänsten får rycka ut till lägenhetsbränder och i övriga kommuner är det mer sannolikt med villabränder, vilket också insatsstatistiken visar. 2% 44% 54% småhus flerbostadshus övriga hus Typ av förekommande byggnader (SCB). Boende Majoriteten av befolkningen bor i singelhushåll eller så bor man parvis. Andelen hushåll bestående av tre eller fyra personer är lägre men ungefär lika stora. Större hushåll är genast mer ovanligt. På kommunnivå skillnaderna små. Det som sticker ut något är att det finns en högre andel singelhushåll i Borås samt en högre andel av ett- och tvåbarnsfamiljer i Bollebygd. Hur många som bor ihop kan påverka till exempel en utrymningssituation vid bostadsbränder. Räddningstjänsten kan förvänta sig att det i cirka 9 av 10 hushåll bor det mellan en till fyra personer. Samtidigt finns extremfall, med väldigt stora familjer. Den så kallade Rinkebybranden är ett sådant exempel där 14 personer befann sig i samma lägenhet och sju personer omkom. 11 (45)

335 Bilaga 1. Läget i SÄRF Nulägesbeskrivning och analys [Procent] person personer personer personer personer personer personer [Antal personer per hushåll] Bollebygd Tranemo Mark Svenljunga Borås Ulricehamn Fördelning av hushåll efter hushållens storlek mätt i personantal 2013 (SCB). Infrastruktur En stor del av trafiken, såväl persontrafik som godstransporter, utgörs av genomfartstrafik på Riksväg 40 och Riksväg 27. Järnvägstrafiken i området består av både persontrafik och godstransporter. Under 2016 kommer en ny sträckning av Riksväg 27 öppnas och inom de närmsta tio åren kommer byggnationen av den nya järnvägen Götalandsbanan sannolikt ha påbörjats, vilket kommer förändra rörelsemönstret och riskbilden i regionen. De mest trafikerade vägarna i området är: - Riksväg 40 (Göteborg-Bollebygd-Borås-Ulricehamn-Jönköping) - Riksväg 27 (Borås-Tranemo-Gislaved) - Riksväg 41 (Borås-Mark-Varberg) - Riksväg 42 (Borås-Vårgårda) - Länsväg 180 (Borås-Alingsås) - Länsväg 156 (Rv40-Mark-Svenljunga-Tranemo) - Länsväg 154 (Rv27-Svenljunga-Ullared) - Riksväg 46 (Ulricehamn-Falköping) - Länsväg 157 (Ulricehamn-Tranemo) Järnvägsnätet genomkorsar området med linjerna: - Kust till kust-banan (Göteborg-Borås-Alvesta-Kalmar) - Viskadalsbanan (Borås-Mark-Varberg) - Älvsborgsbanan (Borås-Herrljunga-Uddevalla) 12 (45)

336 Bilaga 1. Läget i SÄRF Nulägesbeskrivning och analys Trafik Antalet fordon som är registrerade i trafiken har under den senaste tioårsperioden ökat. Siffrorna i detta avsnitt gäller för Borås där den totala ökningen av fordon varit ungefär tio procent. Utvecklingen över olika fordonsslag kan ses nedan. Motorcyklar, mopeder och lätta lastbilar (totalvikt 3,5 ton) har ökat mest. Idag finns ungefär registrerade personbilar i Borås. Att antalet fordon i trafiken har ökat behöver inte innebära att trafiken i sig har ökat. Att det finns fler motorcyklar och mopedister tyder på att det finns fler så kallade oskyddade trafikanter i trafiken som är extra sårbara vid trafikolyckor. Cyklister är en annan grupp oskyddade trafikanter som dock inte finns med i statistiken personbilar lätt lastbil tung lastbil buss motorcykel moped klass 1 Relativ utveckling över antalet registrerade fordon i trafik i Borås stad (SCB) personbil lätt lastbil motorcykel tung lastbil moped klass 1 buss Antal registrerade fordon i trafik i Borås 2013 (SCB). 13 (45)

337 Bilaga 1. Läget i SÄRF Nulägesbeskrivning och analys Pendling Det förekommer en stor arbetspendling utmed Riksväg 40 och 41. Siffrorna nedan är inte heltäckande utan omfattar de som antingen pendlar in till Borås eller pendlar ut från Borås. Det mest använda kollektiva transportmedlet är bussar. Pendlingsstatistik för Borås Stad 2012 (Borås Stad). Övrigt Ovanstående rubriker utgör ett axplock för att beskriva samhällsförhållanden som kan och kommer att påverka räddningstjänstens verksamhet. Det finns fler områden som kan ha en påverkan men som inte tas upp mer här, till exempel: - Folkhälsa - Sysselsättning - Social oro - Samhällsviktiga funktioner - Integration - Samhällsplanering - Övrig infrastruktur - Ekonomi - Brottslighet - Väder - Särskild bebyggelse - Naturområden 14 (45)

338 Bilaga 1. Läget i SÄRF Nulägesbeskrivning och analys 3 Olycksbild I detta avsnitt presenteras en olycksbild utifrån de händelser som har föranlett räddningsinsatser de senaste åren. I några fall tas andra uppdrag med, vilket i huvudsak handlar om IVPA-uppdrag (i väntan på ambulans). Avsnittet avslutas med en fördjupning över de tre vanligast förekommande olyckstyperna. 3.1 Hur mycket olyckor inträffar? År 2013 larmades räddningstjänsten till knappt 2000 räddningsinsatser enligt definitionen i LSO. Utöver detta utförde räddningstjänsten ungefär 650 övriga uppdrag där merparten var IVPA. Den senaste tioårsperioden har antalet insatser per år legat relativt konstant medan befolkningen har ökat något. Antalet insatser i förhållande till folkmängden, mätt i antalet insatser per 1000 invånare, har därför minskat marginellt under samma tidsperiod. Antalet insatser följer ungefär riksgenomsnittet. Bland kommunerna varierar insatstalen. Flest insatser per invånare och år har under de senaste tio åren genomförts i Svenljunga och Tranemo medan det i Mark och Ulricehamn har genomförts minst antal insatser, se nedan. Det är svårt att utan en djupare analys bedöma varför antalet insatser per invånare varierar geografiskt. Det finns förmodligen flera anledningar till detta. Något som kan tänkas ge höga insatstal i ett område är om det är glesbefolkat men samtidigt har mycket genomfarttrafik som genererar förhållandevis många trafikolyckor. 18,00 16,00 14,00 12,00 10,00 8,00 6,00 4,00 Borås Bollebygd Mark Svenljunga Tranemo Ulricehamn Sverige SÄRF 2,00 0, Antal insatser per 1000 invånare mellan (MSB). 15 (45)

339 Bilaga 1. Läget i SÄRF Nulägesbeskrivning och analys 3.2 Vilka slags olyckor inträffar? Räddningstjänsten larmas och förbereder en räddningsinsats när en olycka har inträffat eller riskerar att inträffa, när en olycka befaras ha inträffat eller när någon uppsåtligen larmar räddningstjänsten i onödan. 57 procent av larmen har under de senaste fem åren inneburit att en olycka har inträffat eller att det föreligger en överhängande risk för att en olycka ska inträffa, ett så kallat tillbud. Den vanligaste insatstypen är ett onödigt larm, automatlarm där ingen brand har inträffat. De tre vanligaste olyckstyperna är trafikolyckor, bränder utomhus följt av byggnadsbränder, se nedan. I tabellen nedan förklaras vad som menas med några av insatstyperna som är representerade. Fördelning av insatser efter insatstyp i SÄRF. Genomsnitt för (MSB). Annan vattenskada Annat ras Automatlarm, ej brand/gas Drunkning/- tillbud Falsklarm brand Falsklarm räddning Förmodad brand Förmodad räddning Nödställd person Vattenskador från annat än vattendrag. Till exempel läcka från vattenrör eller häftigt regn. Ras som inte är bergras eller jordskred. Till exempel snö- eller byggnadsras. Räddningstjänsten larmas av en automatisk larmanordning som är direkt ansluten till brandstationen (eller en ständigt bemannad central som larmar ut räddningstjänsten), utan att fara för brand eller gasutsläpp föreligger. Livräddningsinsatser då någon riskerar att drunkna. Sökning efter lik då ingen möjlighet att rädda liv kan finnas betraktas normalt inte som olycka/tillbud utan annat uppdrag. Uppsåtligt falsklarm om brand. Observera att falsklarm genom intryckt larmknapp kodas som automatlarm, ej brand/gas. Uppsåtligt falsklarm angående annat än brand. Larm om brand som en person lämnat i god tro men då fara för brand ej kunnat konstateras. Till exempel solen som glänser i ett fönster, förångande av dagg på plåttak. Larm om annat än brand som en person lämnat i god tro men då fara för olycka ej kunnat konstateras. Till exempel när en förbipasserande larmar till en trafikolycka men det visar sig att bilen är övergiven och har legat i diket en längre tid. Avser människor i ett livsfarligt läge pga. annat än de övriga olyckstyperna, och annat än ren hälso- och sjukvård som avses i Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Till exempel hot om hoppning, fastklämd i maskin eller hiss. 16 (45)

340 Bilaga 1. Läget i SÄRF Nulägesbeskrivning och analys 3.3 Var inträffar olyckorna? Den geografiska spridningen av de olyckor som inträffar är stor. Flest olyckor har de senaste fem åren inträffat i Borås, Kinna/Skene och Ulricehamn med omnejd. På kartan nedan visas i vilket stationsområde olyckorna har inträffat, vilket inte ska förknippas med vilken station som har larmats ut. I kartan markerar svart linje förbundets yttre gräns, blå linje kommungräns och röd linje stationsområdesgräns. En grundläggande men något intetsägande förklaring till den geografiska spridningen av olyckorna är att de inträffar i de områden där flest människor vistas. På stationsområdesnivå är det svårt att jämföra med övrig statistik då stationsområdena endast existerar för räddningstjänsten. Antal insatser till olycka/tillbud per stationsområde mellan (SÄRF). 17 (45)

341 Bilaga 1. Läget i SÄRF Nulägesbeskrivning och analys 3.4 När inträffar olyckorna? Det finns ett tydligt säsongsmönster när på året olyckor inträffar. De mest olycksdrabbade månaderna är april, december och maj. Fördelningen av larm utan tillbud (främst automatlarm) är relativt jämn över året. Sommartid brukar det ske något fler annat uppdrag (främst IVPA-uppdrag), se nedan. Säsongsmönstret kan i huvudsak förklaras av att det på vårkanten uppstår många bränder ute när det torkar upp ute i naturen och det finns god tillgång till dött fjolårsgräs som då är lättantändligt. I slutet av året och början av vintern ökar dels trafikolyckorna när trafikanterna överraskas av halt väglag, dels ökar byggnadsbränderna när man under juletid använder mer levande ljus och eldar mer för uppvärmningsbehov [Procent] 3 2 Olycka/tillbud Larm utan tillbud Annat uppdrag 1 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Procentuell fördelning av uppdrag över månader, femårsmedelvärden (SÄRF). Över veckodagarna finns inga stora variationer i antalet uppdrag. Det brukar inträffa något fler olyckor och IVPA-uppdrag under veckosluten. Det som är mest avvikande är att andelen automatlarm minskar markant under lördagar och söndagar, se nedan. På helgerna vistas fler i sin hemmiljö eller är ute och aktiverar sig och färre vistas på sin arbetsplats vilket kan tänkas förklara den då något högre olycksfrekvensen och även den lägre automatlarmsfrekvensen. 18 (45)

342 Bilaga 1. Läget i SÄRF Nulägesbeskrivning och analys [Procent] Olycka/tillbud Larm utan tillbud Annat uppdrag Mån Tis Ons Tor Fre Lör Sön Procentuell fördelning av uppdrag över veckodagar, femårsmedelvärden (SÄRF). När på dygnet flest olyckor inträffar är tydligt. Detta sker när människor är vakna och aktiva. Allra flest olyckor inträffar i samband med arbetsdagens slut. Antalet automatlarm kulminerar vid lunchtid och IVPA-uppdragen kulminerar tidig kväll, se nedan. Eftersom trafikolyckor är den vanligaste olyckstypen är det lätt att förstå att det totala antalet olyckor ökar på eftermiddagen när människor är på väg hem från sina arbeten. Det borde visserligen vara ungefär lika mycket trafik på morgonen när människor är på väg till sina arbeten, men då inträffar inte lika många olyckor. Kanske finns det en trötthetsfaktor som kan förklara detta [Procent] Annat uppdrag Larm utan tillbud Olycka/tillbud Procentuell fördelning av uppdrag över klockslag, femårsmedelvärden (SÄRF). 19 (45)

343 Bilaga 1. Läget i SÄRF Nulägesbeskrivning och analys I figuren nedan visas hur länge i genomsnitt som räddningstjänst pågår vid en olycka, fördelat över tid på dygnet. Räddningstjänst pågår i genomsnitt som längst nattetid och tidig eftermiddag. Värdena kan tolkas som att de olyckor som inträffar nattetid generellt är något större. Observera dock att genomsnittlig räddningstjänsttid är ett trubbigt sätt att mäta storleken, komplexiteten eller allvarligheten på de olyckor som inträffar och det statistiska underlaget är begränsat i detta fall (enbart för de senaste två åren). [minuter] Genomsnittlig räddningstjänsttid per olycka/tillbud fördelat över tid på dygnet (SÄRF). 3.5 Vem drabbas av olyckorna? I 27 procent av olyckorna rapporteras om omkomna eller skadade personer I 51 procent av olyckorna rapporteras om egendomsskador I två procent av olyckorna rapporteras om miljöskador Det råder en positiv trend vad gäller antalet rapporterade skadade i olyckor, som har minskat för varje år de senaste fem åren, se nedan. Det faktiska skadeutfallet är troligtvis högre eftersom personer kan behöva uppsöka vård efter olyckan eller att svårt skadade senare avlider utan att det kommit räddningstjänsten till kännedom Omkomna Svårt skadade Lindrigt skadade Antal skadeutfall per år mellan (SÄRF). 20 (45)

344 Bilaga 1. Läget i SÄRF Nulägesbeskrivning och analys Trafikolyckor är den olyckstyp som räddningstjänsten rycker ut till som orsakar störst skada på människor, både sett till antalet omkomna, svårt skadade och lindrigt skadade, se nedan. Det betyder nödvändigtvis inte att trafikolyckor är dödligare än andra olyckstyper. Mellan år var exempelvis knappt 1,4 procent av trafikolyckorna dödsolyckor medan nästan 22 procent av drunkningslarmen innebar att en person hade omkommit. 9% 7% 3% 2% Trafikolycka Brand i byggnad 15% 47% Drunkning/tillbud Nödställd person Annan olycka/tillbud Brand, ej i byggnad Annat ras 17% Procentuell fördelning av omkomna över olyckstyp, (SÄRF). 1% <1% 7% 3% Trafikolycka Nödställd person Brand i byggnad Drunkning/tillbud Annan olycka/tillbud 89% Procentuell fördelning av svårt skadade över olyckstyp, (SÄRF). 21 (45)

345 Bilaga 1. Läget i SÄRF Nulägesbeskrivning och analys 7% 1% <1% <1% 2% Trafikolycka Brand i byggnad Nödställd person Brand, ej i byggnad Drunkning/tillbud Annan olycka/tillbud 90% Procentuell fördelning av lindrigt skadade över olyckstyp, (SÄRF). Det finns fler aspekter på vem, eller vad, som drabbas av olyckor som inte tas upp här men som kan vara värt att nämna: - Hur olyckor fördelas över människors kön, ålder och livssituation - Samhällets kostnader för de olika olyckstyperna 3.6 Varför inträffar olyckorna? Det saknas i dagsläget generell statistik över vad som orsakar olyckor. För specifikt bränder finns statistik som presenteras i avsnitten om utomhusbränder och byggnadsbränder. För trafikolyckor och övriga olyckor får istället ett resonemang föras. 3.7 Trafikolyckor Antalet trafikolyckor har under de senaste fem åren sjunkit. Utvecklingen är positiv jämfört med landet som helhet, se nedan. Under samma tidperiod har befolkningen och antalet registrerade fordon i trafik ökat något i förbundet. Denna information och vetskapen om att antalet dödsolyckor i trafiken i Sverige har minskat rejält under en längre tidsperiod talar för att trafiksäkerheten har blivit bättre under senare år. 22 (45)

346 Bilaga 1. Läget i SÄRF Nulägesbeskrivning och analys SÄRF Sverige viktat Antal trafikolyckor i SÄRF mellan och en nationell jämförelse (SÄRF, MSB). I förhållande till folkmängden sker det något fler trafikolyckor i förbundet jämfört med i landet som helhet, se nedan. En tänkbar anledning till att antalet trafikolyckor per invånare ligger något högre kan vara att området har mycket trafik, till exempel till och från Göteborg medan området är relativt glesbebott där endast Borås har mer än invånare. 3 2,5 2 1,5 1 SÄRF Sverige 0, Antal trafikolyckor per 1000 invånare mellan (MSB). 23 (45)

347 Bilaga 1. Läget i SÄRF Nulägesbeskrivning och analys Flest trafikolyckor inträffar i Borås Stad. Procentuell fördelning över kommunerna kan ses i bilden nedan. Troligtvis har trafikvolymen en avgörande inverkan på olycksfrekvensen och inte befolkningsstorleken. Till exempel inträffar i Bollebygd sju procent av trafikolyckorna medan endast 4 procent av befolkningen bor där. Riksväg 40 passerar genom kommunen. Det vore mer relevant att identifiera vilka vägavsnitt som är olycksdrabbade men det är tyvärr svårt att få fram tillförlitliga data för detta med tillgängliga statistikverktyg. 7% 7% 5% 40% Borås Mark Ulricehamn 19% Tranemo Bollebygd Svenljunga 22% Procentuell fördelning av trafikolyckor på kommunnivå (MSB). Flest trafikolyckor brukar inträffa i december, under veckodagar och under eftermiddagar, se nedan. Ett resonemang kring varför det ser ut så här finns i avsnitt [Procent] Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Procentuell fördelning av trafikolyckor över månader, femårsmedelvärden (SÄRF). 24 (45)

348 Bilaga 1. Läget i SÄRF Nulägesbeskrivning och analys [Procent] Mån Tis Ons Tor Fre Lör Sön Procentuell fördelning av trafikolyckor över veckodagar, femårsmedelvärden (SÄRF) [Procent] Procentuell fördelning av trafikolyckor över klockslag, femårsmedelvärden (SÄRF). I genomsnitt är 1,5 personer inblandade i trafikolyckorna personbilar har varit involverade och utöver dessa har nedanstående antal trafikelement har varit involverade under de senaste fem årens trafikolyckor. Observera att siffrorna inte berättar om antalet insatser där till exempel en eller flera lastbilar varit involverade utan enbart det totala antalet lastbilar som varit involverade under de senaste årens insatser. Att det framförallt är personbilar som är involverade i trafikolyckor är inte anmärkningsvärt med tanke på att det till största delen är bilar som trafikerar vägarna. Om antalet involverade fordon av en viss typ istället sätts i relation till hur många sådana fordon det finns och hur långt som de körs tycks mopeder och motorcyklar vara 25 (45)

349 Bilaga 1. Läget i SÄRF Nulägesbeskrivning och analys extra olycksdrabbade. Då dessa trafikanter dessutom är relativt oskyddade jämfört med exempelvis bilister, blir personskadorna också allvarligare, varför dessa sammantaget bedöms vara en extra utsatt grupp Antal involverade trafikelement i trafikolyckorna Obs. att stapeln för personbil är oproportionerlig (SÄRF). 3.8 Utomhusbränder Under de senaste fem åren har antalet bränder utomhus varierat men det går inte att säga att det råder en trend i detta tidsperspektiv, vare sig i förbundet eller nationellt, se nedan SÄRF Sverige viktat Antal utomhusbränder i SÄRF mellan och en nationell jämförelse (SÄRF, MSB). 26 (45)

350 Bilaga 1. Läget i SÄRF Nulägesbeskrivning och analys I förhållande till folkmängden sker det ungefär lika många utomhusbränder i förbundet jämfört med i landet som helhet, se nedan. 2 1,8 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0, SÄRF Sverige Antal utomhusbränder per 1000 invånare mellan (MSB). Fördelning av utomhusbränder på kommunnivå enligt nedan. Fördelningen följer i princip exakt fördelningen av folkmängden. 6% 6% 4% Borås 8% Mark Ulricehamn 18% 58% Tranemo Svenljunga Bollebygd Procentuell fördelning av utomhusbränder på kommunnivå (MSB). 27 (45)

351 Bilaga 1. Läget i SÄRF Nulägesbeskrivning och analys Klart flest utomhusbränder brukar inträffa i april, då risken för gräsbränder är som störst, se nedan. Våren är generellt en tid då det inträffar fler utomhusbränder än på sommaren. Det är i övrigt inga stora skillnader mellan sommar-höst-vinter. Att skillnaderna mellan sommar-höst-vinter är små kan tänkas bero på att på att antalet bilbränder, containerbränder och liknande inte är säsongsberoende på samma sätt som vegetationsbränder [Procent] Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Procentuell fördelning av utomhusbränder över månader, femårsmedelvärden (SÄRF). I ett veckoperspektiv inträffar generellt flest utomhusbränder på lördagar och söndagar, se nedan. En trolig anledning till veckomönstret är att många är lediga på helgerna och då väljer att elda trädgårdsris, lunta med mera [Procent] Mån Tis Ons Tor Fre Lör Sön Procentuell fördelning av utomhusbränder över veckodagar, femårsmedelvärden (SÄRF). 28 (45)

352 Bilaga 1. Läget i SÄRF Nulägesbeskrivning och analys På eftermiddagar och kvällar inträffar flest utomhusbränder, vilket sannolikt har flera anledningar, se nedan. Dels brukar det vara som torrast i marken under eftermiddagar och människor är då aktiverade. Under kvällstid/nattetid är det enklare att anlägga bränder utan att bli upptäckt [Procent] Procentuell fördelning av utomhusbränder över klockslag, femårsmedelvärden (SÄRF). Vid många av utomhusbränderna rapporteras det inte vad som orsakat branden, och betecknas då som okänd. Trots det framgår att många av bränderna är anlagda då det är tydligt överrepresenterat jämfört med resterande brandorsaker, se nedan. Förekomsten av utomhusbränder tycks vara starkt förknippat med beteende vilket stärks av att det finns ett tydligt samband mellan antalet bränder och folkmängd. Den variation mellan åren som tidigare har visats beror troligtvis på skillnader i väderförhållanden och förutsättningar för att skapa en gräsbrand. 29 (45)

353 Bilaga 1. Läget i SÄRF Nulägesbeskrivning och analys Antalet utomhusbränder fördelat över brandorsak (SÄRF). 3.9 Byggnadsbränder Byggnadsbränderna har i förbundet de senaste fem åren pendlat mellan ungefär 200 och 280 till antalet. På nationell nivå tycks det råda en svagt nedåtgående trend, se nedan SÄRF Sverige viktat Antal byggnadsbränder i SÄRF mellan och en nationell jämförelse (SÄRF, MSB). I förhållande till folkmängden inträffar något fler byggnadsbränder i förbundet jämfört med i landet som helhet, se nedan. 30 (45)

354 Bilaga 1. Läget i SÄRF Nulägesbeskrivning och analys 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 SÄRF Sverige 0,4 0, Antal byggnadsbränder per 1000 invånare mellan (MSB). Även antalet byggnadsbränder fördelar sig geografiskt ungefär som folkmängden på kommunnivå, se nedan. 7% 3% 12% 8% 18% 52% Borås Mark Ulricehamn Svenljunga Tranemo Bollebygd Procentuell fördelning av byggnadsbränder på kommunnivå (MSB). En klar majoritet av byggnadsbränderna inträffar i boendemiljö. För de senaste fem åren har 6 av 10 bränder inträffat i bostäder. Som tidigare visats utgör bostäder också en klar majoritet av det totala byggnadsbeståndet. En knapp femtedel av bränderna inträffar i allmänna byggnader (skolor, kontor, idrottsanläggningar, sjukhus, hotell m.m.) Resterande bränder inträffar på industrier och i övriga byggnader (lantbruk, parkeringshus m.m.), se nedan. 31 (45)

355 Bilaga 1. Läget i SÄRF Nulägesbeskrivning och analys 10% 13% 18% 59% Bostad Allmän byggnad Övrig byggnad Industri Procentuell fördelning av byggnadsbränder över byggnadstyp (SÄRF). För att gå in mer i detalj över var det brinner är de mest brandutsatta verksamheterna listade nedan. Villabränder har varit mer förekommande jämfört med lägenhetsbränder under de senaste fem åren. Efter bostäder inträffar flest bränder på skolor, äldreboenden och i lantbruksbyggnader. En viss osäkerhet förekommer i statistiken eftersom den tredje vanligaste brandutsatta verksamheten klassas som Annan övrig byggnad vilket är intetsägande. Den här statistiken talar om i vilka byggnadstyper och verksamheter där sannolikheten för en brand är som störst. Det betyder nödvändigtvis inte att de värsta bränderna, sett till konsekvenserna, inträffar i villor. Men kan fler bränder förebyggas i boendemiljöer kommer det oavsett ge ett kraftigt positivt utslag, både sett till antalet bränder som inträffar och den totala skada som byggnadsbränder orsakar Topp tio över de mest brandutsatta verksamhetstyperna (SÄRF). 32 (45)

356 Bilaga 1. Läget i SÄRF Nulägesbeskrivning och analys Flest byggnadsbränder brukar inträffa i januari och december. Det inträffar något fler bränder på våren jämfört med på hösten. Sommartid inträffar normalt minst antal byggnadsbränder, se nedan. Tänkbara anledningar till detta säsongsmönster är att det eldas mer för uppvärmningsbehov vintertid vilket ger fler eldstadsrelaterade bränder. Juletid och vintertid används också mer levande ljus. Att det under sommaren blir färre bränder kanske kan förklaras av att många har semester och gärna spenderar sin lediga tid utanför förbundet [Procent] Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Procentuell fördelning av byggnadsbränder över månader, femårsmedelvärden (SÄRF). Under en genomsnittlig vecka inträffar flest bränder på lördagar. Skillnaderna mellan veckodagarna är inte stora men det finns en tendens till att byggnadsbränderna ökar under veckosluten, se nedan. [Procent] Mån Tis Ons Tor Fre Lör Sön Procentuell fördelning av byggnadsbränder över veckodagar, femårsmedelvärden (SÄRF). 33 (45)

357 Bilaga 1. Läget i SÄRF Nulägesbeskrivning och analys Över dygnet inträffar flest antal byggnadsbränder mellan kl samt lunchtid. Nattetid och tidig morgon inträffar minst antal bränder, se nedan. Köksrelaterade bränder hör till bland de vanligaste, se längre ner. Under de tidpunkter då flest bränder infaller lagas en hel del mat vilket kan vara en förklaring till fördelningen [Procent] Procentuell fördelning av byggnadsbränder över klockslag, femårsmedelvärden (SÄRF). Flest antal bränder startar i kök, följt av skorstenar, vardagsrum och utanför byggnaden. Den tredje vanligaste brandplatsen är klassad som Annat, vilket är svårt att dra slutsatser kring, se nedan. Statistiken talar för att flest bränder har att göra med matlagning eller uppvärmning. De bränder som inträffar utanför byggnaderna kan tänkas vara anlagda med stöd av hur pass vanligt detta är vid utomhusbränder Topp 10 över de vanligaste startbrandplatserna vid byggnadsbränder (SÄRF). 34 (45)

358 Bilaga 1. Läget i SÄRF Nulägesbeskrivning och analys Vilka startbrandföremål som är vanligast är mer otydligt angivet men spis, rökkanal och eldstad toppar de definierade startbrandföremålen, se nedan Topp 10 över de vanligaste startbrandföremålen vid byggnadsbränder (SÄRF). När det kommer till brandorsak anges det oftast inte vad som varit orsaken vilket skapar en osäkerhet. Men bland de angivna orsakerna är soteld, glömd spis och anlagd med uppsåt de tre vanligaste orsakerna, se nedan Topp 10 över de vanligaste brandorsakerna vid byggnadsbränder (SÄRF). För att få reda på mer om vilka konsekvenser byggnadsbränderna ger upphov till är brandspridningen kartlagd nedan. I ungefär 60 procent av fallen lyckas branden begränsas till startföremålet. I ungefär 20 procent av fallen uppstår en brandspridning till startutrymmet, 35 (45)

359 Bilaga 1. Läget i SÄRF Nulägesbeskrivning och analys vanligtvis det rum där branden startat. Mer ovanligt, men också allvarligare är att branden sprids vidare utanför utrymmet och skadar en hel brandcell, till exempel lägenhet, eller en hel byggnad. I sällsynta fall sker en spridning till intilliggande byggnad. Förutsättningarna för brandspridning tycks inte skilja sig mellan förbundet och på nationell nivå. De allra flesta bränderna hindras från spridning i ett tidigt skede, antingen av sig självt, att allmänheten agerar eller att räddningstjänsten gör en insats. Räddningstjänstens operativa roll blir förmodligen som viktigast i de cirka 40 procent av bränderna där en spridning sker utanför startföremålet. Vid de bränder där spridning inte har skett utanför startföremålet har branden sannolikt begränsats innan räddningstjänsten har hunnit sätta in åtgärder. [Procent] SÄRF Sverige Procentuell fördelning över grad av brandspridning vid byggnadsbränder (SÄRF, MSB). Det är möjligt att fördjupa statistiken över byggnadsbränder. Följande exempel kan vara av intresse att gå vidare med: - Samköra brandomfattning/spridning med byggnadstyp/verksamhet - Samköra brandomfattning/spridning med tidpunkt - Samköra brandfrekvens för olika verksamheter med tidpunkt - När och var inträffar storskaliga bränder? Hur stor är andelen? Mäta med resursåtgång? - Vilka är riskgrupperna? Hur extra sårbara är dessa? - I vilka bränder skadas och omkommer personer? 3.10 Suicid Enligt Socialstyrelsen tog 1606 personer livet av sig i Sverige under Det är exempelvis mångdubbelt fler än antalet personer som omkommer i trafiken varje år. Enligt Trafikverket kan var tionde dödsolycka i trafiken under i Sverige härledas till självmord. 36 (45)

360 Bilaga 1. Läget i SÄRF Nulägesbeskrivning och analys I och med att suicid betraktas som en medveten handling kan olycksbegreppet 2 kanske inte tillämpas på den enskilde som utför handlingen. Suicid drabbar däremot omgivningen som en olycka, till exempel för de anhöriga. Det som i olycksstatistiken ovan klassas som en drunkning, trafikolycka eller brand i byggnad kan i grunden vara ett suicidfall. I samband med dessa olyckor kan andra människor utöver den som begår suicid/suicidförsök bli direkt drabbade av olyckan. Även om det är svårt att bedöma i vilken utsträckning suicid bidrar till olycksbilden är det helt klart en vanlig dödsorsak och ett samhällsproblem som påverkar räddningstjänstens uppdrag. 2 En plötslig, oförutsedd händelse som medför negativa konsekvenser på liv, egendom och miljö. 37 (45)

361 Bilaga 1. Läget i SÄRF Nulägesbeskrivning och analys 4 Riskbild Storskaliga olyckor och kriser inträffar sällan och det är därför i princip omöjligt att definiera hur sannolikt det är att de ska inträffa. Men när de inträffar kan konsekvenserna för samhället bli omfattande. I detta avsnitt identifieras ett antal tänkbara scenarier som kan inträffa i förbundet som utgår från vad som är skyddsvärt och vad som hotar det skyddsvärda. Därefter bedöms vad konsekvenserna kan bli och vad det kan tänkas innebära för räddningstjänsten. Observera att angivna skyddsvärden, hot och scenarier bygger på antaganden och bedömningar. Det kan finnas fler skyddsvärden, hot och scenarier som inte har beaktats. 4.1 Vad är skyddsvärt? Räddningstjänsten ansvarar enligt LSO för att hindra och begränsa skador på människor, egendom eller miljön. Dessa begrepp kan dock breddas för att även inkludera människors hälsa, samhällets funktionalitet, sociala och kulturella värden och så vidare. Nedan listas sådant som bedöms som särskilt skyddsvärt och som finns inom förbundet: Liv: Befolkningstäta områden, lokaler och arrangemang - Tätorter - Publika lokaler, arbetsplatser, bostäder - Konserter, idrottsevenemang osv. Egendom: Samhällsviktiga och/eller svårersättliga byggnader och anläggningar - Infrastruktur - Sjukhus, skolor, värmeverk osv. - Bostadsområden - Större arbetsplatser - Kulturminnesvärd bebyggelse Miljö: Tätortsnära och/eller skyddsvärda områden - Naturskyddade områden - Vattentäkter - Luftkvalitet - Rekreationsområden Samhällsviktiga funktioner - Dricksvatten - Energiförsörjning - Kommunikation - Infrastruktur och transporter - Sjukvård - Rättsväsende 38 (45)

362 Bilaga 1. Läget i SÄRF Nulägesbeskrivning och analys 10 exempel på skyddsvärden Borås tätort, Ulricehamns tätort, Borås Arena, Uport Festival, Högskolan i Borås, Riksväg 40, Riksväg 27, Södra Älvsborgs Sjukhus (SÄS), Assbergsverket, Öresjö. 4.2 Vad hotar det skyddsvärda? En olycka kan inträffa av flera anledningar. Ofta måste flera bakomliggande faktorer samspela och fallera samtidigt för att en olycka ska inträffa och få allvarliga konsekvenser. Nedan listas särskilda förhållanden som kan bidra till stora olyckor och därigenom hota det som är skyddsvärt: Extrema väderförhållanden Extrema väderförhållanden tycks bli vanligare i samband med pågående klimatförändringar. Detta kan skapa stora, långvariga olyckor och även många parallella olyckor. De senaste åren har det inträffat flera oväder inom vårt område och i vårt närområde. Erfarenheterna från dessa händelser är att de kan medföra en stor samhällspåverkan. Följande väderrelaterade händelser kan förekomma var för sig eller i kombinationer: Väderförhållande Främsta olyckspåverkan Övrig påverkan för SÄRF Torka Brand Avstängda områden, stor resursåtgång, sämre beredskap Skyfall Översvämning, trafikolycka Avstängda områden, stor resursåtgång, sämre beredskap Snöfall Trafikolycka, ras Elavbrott, begränsad framkomlighet Åsknedslag Brand Elavbrott Storm Stormskada Elavbrott, begränsad framkomlighet Sociala risker Medvetna illgärningar riktas inte sällan mot mål som ger upphov till maximal skada, vilket kan vara samma som det skyddsvärda. Händelser på objekt utanför förbundet kan också påverka lokalt och för räddningstjänsten, till exempel ett attentat på Ringhalls kärnkraftverk, Landvetter flygplats eller i Göteborg. Följande sociala risker kan förekomma var för sig eller i kombinationer: Social risk Främsta olyckspåverkan Övrig påverkan för SÄRF Upplopp Brand Hotbild, stor resursåtgång, sämre beredskap Attentat Brand, ras, CBRNE-händelse 3 Hotbild, stor resursåtgång, sämre beredskap Krig Generellt ökad risk Hotbild, stor resursåtgång, sämre beredskap Epidemi och liknande Generellt ökad sårbarhet Stor resursåtgång, sämre beredskap Riskobjekt 3 CBRNE-händelse = Kemiska, biologiska, radiologiska, nukleära och explosiva händelser. 39 (45)

363 Bilaga 1. Läget i SÄRF Nulägesbeskrivning och analys En olycka som inträffar på ett riskobjekt, oavsett anledning, kan leda till omfattande konsekvenser. Följande riskobjekt har identifierats: Riskobjekt Främsta olyckspåverkan Övrig påverkan för SÄRF 2:4-anläggning 4 Kemolycka Stor resursåtgång, sämre beredskap Farligt gods-transport Kemolycka Stor resursåtgång, sämre beredskap Luftfarkost Haveri Stor resursåtgång, sämre beredskap Tåg Tågurspårning Stor resursåtgång, sämre beredskap Trafiken på Landvetter flygplats ökar och det finns planer på att öka trafiken från dagens cirka starter och landningar till en maximal gräns på starter och landningar. Sannolikheten för ett flyghaveri globalt sett var år 2011 cirka 2,9 haverier per 10 miljoner flygningar. Drygt hälften av dessa inträffade under start eller landning (IATA). SÄRF har avtal med Räddningstjänsten Storgöteborg om ömsesidig hjälp vid ett flyghaveri. En eventuell dubblering av flygtrafiken bedöms inte höja olycksrisken till sådana nivåer att särskilda åtgärder behöver vidtas av SÄRF i dagsläget. I förbundet finns idag sex verksamheter som klassas som 2:4-anläggningar, exklusive Borås Flygplats och SÄS helikopterplatta. Om en olycka inträffar på någon av dessa anläggningar är det främst närområdet kring anläggningarna och de människor som vistas där som blir utsatta. Anläggning Kommun Verksamhet Kemikaliehantering Ardagh Glass Limmared AB Tranemo Tillverkning av glasförpackningar Ca. 300 m 3 gasol, fåtal andra kemikalier Brenntag Nordic AB Borås Kemikaliedistribution Flertal kemikalier, främst frätande ämnen Coventya AB Borås Kemikaliedistribution till ytbehandlingsindustri Flertal kemikalier, främst frätande ämnen Gässlösa avloppsreningsverk Borås Biogasanläggning Ca. 100 m 3 brandfarlig gas, främst LNG och CNG Ludvig Svensson AB Mark Textilproduktion Främst ca. 200 m 3 gasol och 140 m 3 eldningsolja Ryaverket Borås Produktion av fjärrvärme, el och fjärrkyla Främst ca. 350 m 3 gasol och 350 m 3 eldningsolja 4 Anläggningar enligt 2 kap. 4 LSO där verksamheten innebär fara för att en olycka skall orsaka allvarliga skador på människor eller i miljön. 40 (45)

364 Bilaga 1. Läget i SÄRF Nulägesbeskrivning och analys I förbundet transporteras farligt gods på vägnätet och järnvägsnätet. Länsstyrelsen har utsett rekommenderade vägar för farligt gods, uppdelat över primära och sekundära vägar. Farligt godstransporter kan även gå utanför det rekommenderade vägnätet, särskilt om destinationen ligger utanför. Ur ett riskperspektiv är det mest relevant att studera var farligt gods-transporterna brukar gå i förhållande till placeringen av det skyddsvärda. Extra sårbara områden är transporter som går genom förbundets tätorter. Följande vägar är av Länsstyrelsen rekommenderade, se nedan. Rekommenderade vägar för farligt gods. Gröna vägar är primära och gula vägar är sekundära (Trafikverket). Under september 2006 kartlades farligt gods-transporterna i Sverige. Följande mängder transporterades på vägnätet fördelat efter klass, nedan. 41 (45)

365 Bilaga 1. Läget i SÄRF Nulägesbeskrivning och analys Transport av farligt gods på väg i Sverige september Inklusive och exklusive klass 3 (MSB). Statistiken kan ge en grov uppfattning om vilka slags farligt gods-transporter som är vanligast. Brandfarliga vätskor i form av bland annat bensin och diesel är klart mest förekommande. Därefter tycks det transporteras mest av frätande ämnen, övrigt farliga ämnen och brandfarliga gaser, till exempel gasol. Observera att variationer finns över geografiska områden och över tid. Ett ämne kan också vara till exempel både brandfarligt och giftigt, i de fallen klassas ämnet enligt den största faran. För järnväg finns motsvarande statistik, se nedan. Till skillnad från vägtransporterna transporteras på järnväg jämförelsevis mer av oxiderande ämnen. I förbundet transporteras troligtvis mest farligt gods på Kust till kust-banan. Transport av farligt gods på järnväg i Sverige september 2006 samt en förklaring av klassindelningen (MSB). 4.3 Fem tänkbara scenarier Utifrån ovan identifierade skyddsvärden och hot ges i detta avsnitt fem tänkbara exempel på storskaliga olyckor för att konkretisera riskbilden i förbundet. 42 (45)

366 Bilaga 1. Läget i SÄRF Nulägesbeskrivning och analys Omfattande skogsbrand i Sjuhärad Efter en lång och varm sommar råder en kraftig torka i södra Sverige. I slutet av augusti upptäcker skogsbrandflyget en rökpelare över ett skogsområde i Svenljunga kommun. Trots att branden bekämpas sprids den vidare på grund av torka och blåst. Konsekvenser Stora skogsarealer ödeläggs Delar av Sexdrega utryms Flera gårdar brinner ner Två bärplockare omkommer Delar av Länsväg 154 stängs av Stor oro bland lokalbefolkningen Påverkan på SÄRF Omfattande materiell och personell resursåtgång Ansträngt beredskapsläge för övriga olyckor Hjälp begärs från andra räddningstjänster Stort samverkansbehov med andra aktörer Stort informationstryck från allmänhet och media Stor (tillfällig) ekonomisk last Ammoniakutsläpp i centrala Borås Det råder halt väglag i Borås en förmiddag i slutet av november. En lastbilstransport med ammoniak är på väg från hamnen i Göteborg till ett företag i Jönköping. I höjd med Brodalsmotet i Borås får lastbilen sladd och välter. En reva uppstår på tanken, ammoniak strömmar ut och ett stort gasmoln driver in mot centrum. Exempel på spridningsbild och skadeutfall efter fem minuter givet vissa indata gällande läckage, väder m.m. (RIB). 43 (45)

367 Bilaga 1. Läget i SÄRF Nulägesbeskrivning och analys Konsekvenser Akut informationsbehov Ett 40-tal personer på Sven Eriksonsgymnasiet blir akut förgiftade Ett 100-tal människor uppsöker vård för andningsbesvär Närområdet evakueras Stora delar av centrum inryms och spärras av Riksväg 40 genom Borås spärras av Flera verksamheter i Borås håller stängt SÄS överbelastas av drabbade och oroliga Enorm oro bland invånarna i Borås Förhöjt ph i dagvattnet Påverkan på SÄRF Kaotisk inledning på insatsen, svårbedömt hjälpbehov Hjälp för avancerad indikering begärs Omfattande saneringsbehov Kemresurser för avlösning begärs in utifrån Ansträngt beredskapsläge för övriga olyckor Stort samverkansbehov med polis och sjukvård Stort informationstryck från allmänhet och media Kraftiga översvämningar i Västsverige Oktober blir en rekordregnig månad. Vattennivåerna i vattendragen stiger successivt. Längs Viskans och Ätrans dalgångar är läget extra kritiskt. Samtidigt varnar SMHI för fortsatt stigande vattennivåer. Konsekvenser Översvämmade bostäder Ett tiotal bostäder evakueras Avstängda vägar, trafikolyckor Strömavbrott En person kör ner i vattnet och drunknar Ett mindre jordskred inträffar Viskadalsbanan stängs av Vägar undermineras Reningsverket i Gässlösa överbelastas och orenat spillvatten släpps ut i Viskan Påverkan på SÄRF Personal arbetar dygnet runt med att pumpa vatten och bygga sandvallar Hjälp begärs från Hemvärnet Samverkansbehov med andra aktörer Begränsad framkomlighet i vissa områden Räddningsuppdragen tvingas att hårdprioriteras, ger ökat ansvar för den enskilde 44 (45)

368 Bilaga 1. Läget i SÄRF Nulägesbeskrivning och analys Snöstorm lamslår Götaland I mitten av januari driver ett omfattande snöoväder in västerifrån. Under tre dagar pågår ett ymnigt snöfall i kombination med stark blåst. Konsekvenser Stormskador på byggnader Blockerade vägar Omfattande strömavbrott Flera avåkningar i trafiken Begränsningar i kollektivtrafiken Boende i vissa glesbygdsområden isoleras Kommunikationsproblem men ett stort informationsbehov Påverkan på SÄRF Många samtidigt pågående insatser Räddningsuppdragen tvingas att hårdprioriteras Samverkansbehov med andra aktörer Begränsad framkomlighet i flera områden Fördröjda insatstider Attentat på Stora torget i Borås I samband med en uppmärksammad rättegång hålls en politisk demonstration på Stora torget i Borås. Plötsligt detonerar en sprängladdning utanför rådhuset. Konsekvenser Flertal omkomna och många skadade av tryckvåg och splitter Delar av entrépartiet på rådhuset rasar, fåtal fastklämda Stor rädsla, fler attentat? Påverkan på SÄRF Hotbild mot personalen? Stort samverkansbehov med polis och ambulans Omfattande sjukvårdsarbete Stort mediatryck från Sverige och internationellt 45 (45)

369 Bilaga 2. Beskrivning av operativ förmåga Beskrivning av operativ förmåga SÄRF ska ha förmåga att hantera de olyckor som ska hanteras av kommunal räddningstjänst enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. Dessutom utför SÄRF andra typer av uppdrag som regleras via lokala avtal och överenskommelser. Exempel på ett sådant uppdrag är IVPA (I väntan på ambulans). Vid insatser som är stora, komplexa, flera samtidiga eller som kräver omfattande ledningsbehov, kan samverkan ske med andra räddningstjänster eller organisationer. Innehåll Förmåga... 1 Beredskap... 2 Ledningsförmåga... 2 Räddningsstyrkornas förmåga... 3 Insatstider... 4 Utrymning med hjälp av räddningstjänsten Förmåga En räddningstjänsts operativa förmåga kan beskrivas genom att redovisa vilka resurser som förfogas över i form av personal, brandstationer, materiel, kompetens med mera. Att på ett relevant sätt beskriva räddningstjänstens förmåga att bryta skadeutvecklingen vid en händelse är dock mer komplext och behöver betraktas i ett vidare sammanhang. Möjligheten att bryta skadeutvecklingen är vid de flesta skadetyper starkt kopplad till tiden mellan den specifika olyckan och när den erfordrade förmågan är på plats och kan påbörja åtgärder. Ju bättre förmåga räddningstjänsten har att bryta ett skadeförlopp och ju snabbare åtgärderna sätts in desto bättre blir förutsättningarna för att minimera skadeutfallet. SÄRF:s förmåga att genomföra räddningsinsatser beskrivs här i termer av de förmågor som finns placerade på förbundets brandstationer tillsammans med grafiska körtidsanalyser som anger beräknade insatstider. Insatstiderna är dock endast giltiga vid insatser som genomförs när beredskapen i ett område utgår från ett normalläge och när framkomligheten på vägnätet är normal. Vid redan pågående insatser kan insatstiden för nya larm komma att förlängas betydligt vilket i de flesta fall naturligtvis påverkar skadeutfallet. För att minska insatstiderna i perifera delar av förbundet har SÄRF i vissa fall tecknat avtal med intilliggande kommuners räddningstjänster. När det gäller teknisk nivå och metodmässig utveckling anses SÄRF i ett nationellt perspektiv ligga långt fram. SÄRF förfogar över många alternativa metodval och har kunskap och utrustning för att hantera de olika olyckstyperna på ett modernt och effektivt sätt. 1 (14)

370 Bilaga 2. Beskrivning av operativ förmåga Beredskap Inom SÄRF ska det finnas räddningsstyrkor som tillsammans med ledningsfunktioner består av en total numerär på 88 personer. Dessa ska vara tillgängliga dygnet runt. Minst ett befäl ska ha brandingenjörskompetens med påbyggnadsutbildning i räddningstjänst (RUB) och ytterligare tre befäl ska minst ha räddningsledare B kompetens. Temporär minskning av bemanning kan ske med högst 1 person per räddningsstyrka. Den totala numerären i SÄRF ska minst vara 83 personer. Temporär minskning av bemanning kan ske vid oplanerad frånvaro och/eller när personalsituationen är mycket ansträngd. Återställning till föreskrivna beredskapsnivåer ska ske så snart personalförhållandena så tillåter. Temporära bemanningsförändringar hanteras av räddningschef i beredskap i varje enskilt fall. Förändring av bemanning under begränsad period (upp till tre månader) kan beslutas av räddningschefen. Besluten ska redovisas till direktionen. Direktionen kan besluta om permanenta förändringar av förbundets beredskapsorganisation under programperioden. En eventuell förändring ska föregås av en särskild utredning med redovisning av konsekvenser av den föreslagna förändringen. Räddningschefen ska årligen redovisa hur bemanningen varit på de olika stationerna. Ledningsförmåga Ledning av räddningstjänst i SÄRF utgår från fyra ledningsfunktioner; räddningschef i beredskap (RCB), stabschef (SC), insatsledare (IL) och styrkeledare (SL). Över dessa ledningsfunktioner fördelas systemledning, insatsledning och uppgiftsledning som olika ledningsnivåer. Samtliga ledningsfunktioner kan inneha en roll som räddningsledare vid en räddningsinsats. De tre förstnämnda ledningsfunktionerna är förbundsgemensamma medan styrkeledarna är knutna till räddningsstyrkor. Systemledning innebär generellt att funktionen tolkar och beslutar om organisationens roll, definierar insatsernas ram, resursförsörjning och fastställer hur prioritering och beredskap skall hållas inom förbundet i förhållande till riskbild och hjälpbehov. Systemledning utförs främst av räddningschef i beredskap och stabschef. Insatsledning innebär generellt att funktionen utövar den samlade ledningen av insatsen på skadeplats och fastställer mål med insats, fördelar arbetsuppgifter och samordnar insatsens genomförande. Insatsledning utförs främst av styrkeledare och insatsledare, dock kan räddningschef i beredskap överta eller stötta denna ledning vid behov. Uppgiftsledning innebär generellt att funktionen utövar ledning av en viss uppgift och genomför utförande och samordning av den tilldelade uppgiften. Uppgiftsledning utförs främst av styrkeledare, dock kan övrig arbetsledare överta denna ledning vid behov. Ledningsfunktion Antal i beredskap Anspänningstid (min) Stationering RCB 1 1,5 (svarstid) Dagtid Borås och utanför dagtid i hemmet SC 1 1,5 Ledningscentral Borås IL 2 1,5 Borås och Skene. Utanför dagtid har IL Skene beredskap i hemmet 2 (14)

371 Bilaga 2. Beskrivning av operativ förmåga Räddningsstyrkornas förmåga I SÄRF finns 2 heltidsstyrkor, 16 RIB-styrkor och 6 räddningsvärn. Personalen på räddningsvärnen har ingen beredskap för larm vilket innebär att de rycker ut på frivillig basis när de larmas. I förväg går det därför inte att beskriva vilken eventuell förmåga ett räddningsvärn kan bidra med. Erfarenheten är dock att deltagandet är mycket högt vid utlarmning. Station Anst. form Antal i beredskap Ansp. tid (min) RD AvL HF VE IVPA FIP Specialresurs Bollebygd RIB 5 7 Ja Ja Ja Ja Ja Uppsamlingsplats Borgstena Värn - Borås Heltid 9 1,5 Ja Ja Ja Ja Ja Kem, vattendyk, tung räddning Dalsjöfors RIB 5 7 Ja Personalsanering kem Dalstorp RIB 5 7 Ja Ja ** Ja Fristad RIB 5 7 Ja Fritsla RIB 2 6 Ja Hedared Värn - Horred RIB 5 6 Ja Ja ** Ja Ja Hökerum Värn - Liared Värn - Limmared RIB 3 7 Ja * Ja Länghem Värn - Ja Mjöbäck RIB 5 7 Ja Ja ** Ja Ja Skene Heltid 4 1,5 Ja Ja Ja Ja Kem, arbetsplattform, djurlivräddning RIB 2 6 Ja Svenljunga RIB 5 7 Ja Ja Ja Ja Ja Personsanering kem Sätila RIB 5 6 Ja Torestorp RIB 2 6 Ja Tranemo RIB 3 7 Ja * Ja Ja Trädet RIB 3 7 Ja ** Ja Ja Töllsjö Värn - Ja Ulricehamn RIB 7 5 Ja Ja Ja Ja Ja Ja Vegby RIB 5 7 Ja Ja Yttre ledningsstöd Viskafors RIB 4 7 Länsor, hantering släckvatten * Limmared och Tranemo fungerar som gemensam station. ** Kombinerat räddningsfordon/vattenenhet Förkortningar Ansp. tid Anspänningstid, avser tiden från inkommet larm till påbörjad utryckning AvL Avancerad losstagning vid trafikolycka FIP Första insatsperson, ensam brandman för att snabbt sätta in initiala åtgärder HF Höjdfordon IVPA Avtal om första hjälpen åtgärder i väntan på ambulans RD Rökdykning med egen styrka RIB Räddningstjänstpersonal i beredskap VE Vattenenhet 3 (14)

372 Bilaga 2. Beskrivning av operativ förmåga Insatstider Insatstid är summan av anspänningstid och körtid, det vill säga tiden från det att ett larm inkommer till det att utryckning påbörjas och att räddningstjänsten är framme på olycksplatsen. Insatstiderna åskådliggörs med insatskartor över förbundet och utgår från ett normalläge. I praktiken kan insatstiderna både vara längre och kortare, bland annat beroende på om flera insatser redan pågår eller om en styrka rycker ut snabbare än fastställd anspänningstid. Insatskartor finns även på Första enhet på plats tillsammans med avtal om hjälp från kringliggande räddningstjänster FIP och räddningsvärn är inte inkluderade. 4 (14)

373 Bilaga 2. Beskrivning av operativ förmåga Första rökdykargrupp på plats Räddningsvärn och avtal om hjälp från kringliggande räddningstjänster är inte inkluderade. 5 (14)

374 Bilaga 2. Beskrivning av operativ förmåga Första enhet på plats från Bollebygd brandstation FIP är inte inkluderad. 6 (14)

375 Bilaga 2. Beskrivning av operativ förmåga Första enhet på plats från Borås brandstation 7 (14)

376 Bilaga 2. Beskrivning av operativ förmåga Första enhet på plats från Skene brandstation FIP är inte inkluderad. 8 (14)

377 Bilaga 2. Beskrivning av operativ förmåga Första enhet på plats från Svenljunga brandstation FIP är inte inkluderad. 9 (14)

378 Bilaga 2. Beskrivning av operativ förmåga Första enhet på plats från Tranemo brandstation 10 (14)

379 Bilaga 2. Beskrivning av operativ förmåga Första enhet på plats från Ulricehamns brandstation FIP är inte inkluderad. 11 (14)

380 Bilaga 2. Beskrivning av operativ förmåga Utrymning med hjälp av räddningstjänsten Utrymning med hjälp av räddningstjänsten kan i vissa fall tillgodoräknas som en alternativ utrymningsväg enligt Boverkets byggregler (BBR). Hur utrymningen ska utformas i en byggnad styrs av vad det är för byggnadstyp, vilken verksamhet som bedrivs och var den är geografiskt placerad. Observera att SÄRF inte kan garantera att räddningstjänstens stegutrustning alltid kan användas som alternativ utrymningsväg inom föreskriven tid med anledning förändringar i beredskapsläget. Avsedda resurser kan exempelvis fördröjas vid flera samtidigt pågående insatser. Fönsterutrymning med hjälp av räddningstjänstens utskjutsstege Fönsterutrymning med hjälp av räddningstjänstens utskjutsstege kan tillgodoräknas inom ett område med en insatstid på högst 10 minuter för verksamheter i verksamhetsklass 1 och 3 upp till 11 meter från mark (cirka 4 våningsplan). Övriga villkor är att utrymmande brandcell får vara dimensionerad för högst 15 personer och för verksamhet i verksamhetsklass 1 får brandcellen vara högst 200 m 2. Inom ett område med en insatstid på högst 20 minuter kan fönsterutrymning med hjälp av räddningstjänstens utskjutsstege tillgodoräknas för friliggande flerbostadshus i verksamhetsklass 3 med högst tre våningsplan. De aktuella områdena syns i kartan nedan. 12 (14)

381 Bilaga 2. Beskrivning av operativ förmåga Fönsterutrymning med hjälp av räddningstjänstens höjdfordon Fönsterutrymning med hjälp av räddningstjänstens höjdfordon kan tillgodoräknas inom ett område med en insatstid på högst 10 minuter från Borås respektive Ulricehamns brandstation för verksamheter i verksamhetsklass 1 och 3 upp till 23 respektive 22 meter från mark (cirka 7-8 våningsplan). Övriga villkor är att utrymmande brandcell får vara dimensionerad för högst 15 personer och för verksamhet i verksamhetsklass 1 får brandcellen vara högst 200 m 2. De aktuella områdena syns i kartan nedan. Observera att kraven för fönsterutrymning dessutom måste vara uppfyllda enligt BBR. För detaljerad information, se PM 4 Utrymning med hjälp av räddningstjänst på Likaså ska byggnaden med omgivning vara utformad så att det är tillgängligt för räddningstjänsten att göra en insats, se nedan. Räddningsvägar och uppställningsplatser Allmänt gäller följande för räddningsvägar och uppställningsplatser enligt Boverkets byggregler (BBR): - Ska vara skyltad med standardiserade skyltar med text Räddningsväg får ej blockeras. - Ska vinterväghållas, det vill säga röjas från snö och halkbekämpas. Detta kan inte betonas nog, speciellt i de fall då maximal längd- och tvärlutning uppnås, se nedan. - Ska normalt anslutas i närhet till byggnadens gatuadress. - Ska inte blockeras med blomlådor eller liknande. - Om bommar sätts upp behöver samråd ske med räddningstjänsten. Specifikt för utformning av räddningsvägar Körbanebredd 3,0 meter Fri höjd 4,0 meter Lägsta axeltryck 100 kn Högsta längdlutning 8 % Högsta tvärfall 2 % Minsta vertikal radie 50 meter 13 (14)

382 Bilaga 2. Beskrivning av operativ förmåga Kravet på minsta vertikal radie blir främst aktuell då nedförslutning övergår i uppförslutning. Höjdfordon är långa och riskerar att skadas under framkörning om inte den vertikala radien är tillräckligt stor. Utformning av kurvor Innerradie R min Körvägsradie R k Svepradie R s 7,0 meter 10,0 meter 12,0 meter Specifikt för uppställningsplatser för höjdfordon Minsta bredd 5,0 meter Minsta längd 12,0 meter Enskilt stödbenstryck 80 kn. Högsta längdlutning 8 % Högsta tvärfall 2 % Uppställningsplatsen ska placeras utanför ytterkanten av de balkonger eller fönster som ska kunna nås med höjdfordon. Horisontellt avstånd från uppställningsplatsens kant till ytterkant på fönster eller balkong ska inte överstiga 9 meter. Uppställningsplatsen ska ha samma bärighet som räddningsvägen. Stegen eller hävaren ska kunna resas till avsedd angreppspunkt utan att hindras av utskjutande byggnadsdelar, träd eller liknande. Specifikt för uppställningsplatser för bärbara stegar Minsta bredd 2,0 meter Minsta längd 2,0 meter Max sid- och längdlutning Ca 10 Uppställningsplatsen ska vara en plan yta med innerkant som placeras cirka 1,0 meter horisontellt ut från angreppspunkt på fasad (fönsterkarm eller balkongräcke). Bakom den plana ytan behövs ett fritt utrymme om cirka 4 meter för att kunna resa stegen. Stegen ska kunna resas till avsedd angreppspunkt utan att hindras av utskjutande byggnadsdelar, träd eller liknande. 14 (14)