Skandinaviska Akademin för Ledarskap och Teologi Örebro Teologiska Högskola Christian Hjärtegren

Transkript

1 Skandinaviska Akademin för Ledarskap och Teologi Örebro Teologiska Högskola Christian Hjärtegren Ersättningsteologi i svensk kontext Ett studium av hur ersättningsteologi definieras inom den internationella och svenska debatten samt hur denna genomsyrar förnyelseteologer i svensk kontext AA hp Vårterminen 2010 Handledare: Roland Spjuth 1

2 Abstract The purpose of this research was to study how replacement theology is best defined today year 2010 partly outside Sweden internationally, partly inside Sweden, domestically. Further, to study what will happen when these definitions are compared to four pastors within the renewal sphere of swedish christendom. These four pastors are Dan Håland, Thomaskyrkan, Rosengård Malmö, Hans Weichbrodt, OAS-rörelsen Göteborg, Ulf Ekman, Livets Ord Uppsala and Sven Reichmann, ecumenic teacher and retreat leader. Early study showed that the word replacement theology was no longer a commonly used word for describing the matter. The internationally more recognized word is supersessionism. Rather than saying that the church has replaced the jewish people, the more common way to discribe the matter is to say that the church is now sitting on the throne of mercy instead of the jewish people. The two words are still more or less telling the same thing but the later is well known for its more neutral entrance in to the modern dialog. Further, it was found that supersessionism is no such a widely practiced theology as was imagined in the beginning of the survey. This is the conclusion in both Sweden and internationally and by that pointing at the United States in first hand. Themas as the country, Torah and the people are discussed in the essay. Keywords Supersessionism Israel Renewal Dispensationalism Replacement theology Thora People 2

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Syfte Material Urval och avgränsning Metod Tolkningsprocessen Disposition Bakgrund Kort historia Justinus Martyren Martin Luther Tiden mellan Justinus och Luther Tiden före Konstantin Konstantin Tiden efter Konstantin Hög -och senmedeltiden Judarnas relation till kristendomen Judarna och Luther Distinktioner Svenska vs. internationella debatten Död åt den triumfatoriska kristendomen Supersessionism och ersättningsteologi Definitioner Tvåförbundsteologi Dispensationalismen Supersessionism Ersättningsteologi Variationer Punitive supersessionism Economic supersessionism Structural supersessionism Två olika grader supersessionism Sammanfattning Debatten idag Kendall R. Soulens bidrag Gamla testamentet Förbundet mellan Jahve och judarna Förhållandet mellan judarna och nationerna Sammanfattning Folket, Thora och landet Supersessionism i svensk kontext Presentation Hans Weichbrodt Sven Reichmann Dan Håland Ulf Ekman Analys

4 3.2.1 Folket Torah Landet Positioner Jämförande analys Nya perspektiv under nya teman En dold motståndare Abrahamsförbundet Principen ömsesidiga välsignelser Evig tid Sionismen tecken på slutet Landet och folket/folket och landet Nya testamentet och brytpunkten mellan judar och kristna Paulus och de äkta grenarna Jesus och de äkta grenarna Soulen och de äkta grenarna Evangelisation bland judarna Slutsatser Diskussion Uppslag för vidare forskning Litteraturförteckning

5 1 Inledning 1.1 Bakgrund När jag gick på Örebro Missionsskola (ÖMS) kom jag för första gången i kontakt med ordet ersättningsteologi. Men än i dag, 13 år senare har jag fortfarande ingen särskilt bra förståelse av vad ersättningsteologi egentligen innebär. Bara i min egen församling, Hyllie Park Kyrkan finns det olika läger där man i det ena lägret betonar judarnas särprägel som Guds folk och i det andra ägnar man knappt judarna en tanke över huvud taget. Ibland när representanter från dessa olika läger hamnar vid samma fikabord kan det kännas som en rätt så het potatis detta med judarna och den uppenbarligen svårtolkade teologin kring dem. Den här uppsatsen handlar just om ersättningsteologi. Jag skulle vilja utgå från detta begrepp. Vad betyder ordet egentligen? Ersättning för vad då? Vilka rimliga tolkningar finns det? Hur går tonerna i en svensk kontext sett? Alltså en uppsats som undersöker vad ersättningsteologi är för något. Det lilla jag plockat upp längs vägen är att ersättningsteologi handlar om hur den nya kyrkan som Jesus dog och uppstod för har ersatt judarna som Guds folk. Alltså, Gud bor numera i varje människa som bekänner och välkomnar honom. Inte som tidigare endast i judarna i egenskap av Guds utvalda folk. Därmed har judarna på ett sätt spelat ut sin roll som förbundets folk. Några år efter min tid på ÖMS kom jag över en bok av Sven Reichmann Judarna, det nya förbundets folk. Jag gillade hans sätt att närma sig ämnet. Jag läste den i ett sträck och fick bland mycket annat reda på att Luther skrivit en bok Om judarna och deras lögner som tydligen inte ska vara särskilt uppmuntrande läsning, i synnerhet inte för en jude. Under åren har olika böcker och möten med människor gjort att jag blivit ännu mer nyfiken på ersättningsteologi och därför tycker jag detta är ett aktuellt och passande ämne för mig att avsluta mina teologiska studier med. Att det sen är på samma skola som en gång väckte frågan gör det hela lite trevligare. Min egen erfarenhet säger att det finns många olika uppfattningar om huruvida ersättningsteologin är en bra tillämpbar teologi eller inte. De lärare jag kom i närmare kontakt med på ÖMS tycktes för mig vara ersättningsteologer. Jag baserade såklart den bedömningen på mina dåliga kunskaper i ämnet. Jag har förstått längs vägen att åsikterna i frågan går isär på så gott som alla områden, det vill säga att tillhörigheten till ett visst samfund eller till och med en viss församling inte borgar för att människor tycker likadant i frågan. Många kristna tycks ofta ha klara och starka åsikter angående judarnas roll och plats i historien. Men min spontana bedömning är att det stora flertalet inom frikyrkan inte ägnar ämnet så värst mycket uppmärksamhet. Ytterst få tror jag har tagit ställning i frågan. Att det finns så många olika förhållningssätt bland människor tillhörande samma religion borde ju inte vara förvånande. Vi ser samma fenomen när det gäller så många andra teologiska spörsmål. Men detta gör inte begreppet ersättningsteologi mindre intressant för det. Varför är begreppet ersättningsteologi intressant? Ja, det är en viktig och bra fråga. Spelar det alls någon roll huruvida vi förhåller oss till något som den vanlige församlingsmedlemmen inte ägnar så mycket tid och tanke åt? Är inte detta en rätt så perifer fråga ändå? Jo, på sätt och vis tror jag nog att det är det när allt kommer omkring. Men inte helt obetydlig. Bara i Hyllie Park Kyrkan så utformar vi till exempel våra gudstjänster efter att ha tagit hänsyn till människor som har åsikten att judarna har allt annat än en överspelad roll. Hur då? De får tid till förbön för judarna och Israel, tid till pålysningar och information. Vad jag försöker säga att är att det finns en klar koppling mellan 5

6 den teologi vi har och de handlingar vi utför. De finns falanger som tror att om vi bara hjälper judarna att hitta hem från världens alla hörn till Israel så påskyndar vi Herrens återkomst. Även Hitler agerade på sin övertygelse. Min poäng är att om teologi bara är en idé och tanke, en teori i en bok så spelar det inte så stor roll vad teologin står för. Men teologi påverkar människors handlingar och därför är det viktigt att diskutera och studera olika teologier och vad frukten av respektive teologi i förlängningen kan bli. Nascism, apartheid och rasism hittar alla ofta stöd för sina handlingar i olika heliga skrifter, Bibeln inkluderad. I slutändan hittar jag drivkraften till det här arbetet i mitt intresse för ämnet, objektivt sett, lika mycket som vad mina slutsatser kan komma att betyda för mig, subjektivt sett, i mitt liv som en efterföljare till Kristus. Jag är ju trots allt efter många års teologiska studier pinsamt medveten om att jag ännu inte tagit ställning i frågan. 1.2 Syfte Först och främst är mitt syfte att lära mig mer om vad det är som gör att debatten mellan dessa olika läger, som jag beskriver i min bakgrund, är en så het potatis. För att få reda på detta är det viktigt att veta vad de egentligen pratar om kring bordet. Därför är ett syfte att göra en undersökning där jag vill ta reda på vad ersättningsteologi är, hur dess etablering ser ut i Sverige och utomlands. Undersökningen vill försöka svara på bland annat följande frågor. Vad är ersättningsteologi? Är ersättningsteologi förhärskande i Sverige eller någon annanstans i världen? Hur ser framtiden i Sverige ut för ersättningsteologin, växer eller avtar den? I kölvattnet av dessa frågor uppstår en del andra viktiga och intressanta ämnen som till exempel rör relationen mellan ersättningsteologi och andra teologier som inte lär någon ersättning. Vilket bemötande får ersättningsteologin bland teologer som inte tror på någon ersättning, i första hand i Sverige men också utomlands. Ett vidare syfte med den är uppsatsen är att ge mig djupare kunskaper om hur det ser ut kring brytpunkten mellan den teologi som kallas ersättningsteologi och den teologi som inte lär någon ersättning. Bilden av ett runt bord är bra för att symbolisera denna brytpunkt. För att närma mig den här brytpunkten har jag som syfte att undersöka och närma mig bägge dessa teologier och hur de argumenterar för sin lära. Uppsatsen gör inte anspråk på att ge några empiriska resultat om ersättningsteologi på ett sätt som gör att man kan säga att så här är det i Sverige idag, då undersökningarna inte omfattar tillräckligt statistiskt signifikanta urval för något sådant. Snarare ska resultaten läsas och förstås inom kontexten för mitt syfte, mina källor och undersökningspersoner. En bärande och drivande tanke i det här arbetet har varit att jag vill lära mig mera om ersättningsteologi, både i teori och praktik. För att förstå ersättningsteologi så har jag tidigt förstått att det handlar om att förstå människor som i sin tur har försökt att förstå/tolka vad som står i en bok Bibeln. Detta behandlar jag mera under metodavsnittet. 1.3 Material Även om det finns nära nog obegränsat med litteratur att välja mellan så har nog konsten varit att välja den litteratur som till slut ska vara med och bidra till min uppsats. Till mitt förfogande har jag haft minst femton böcker och lika många artiklar och det har varit utmanande att välja och plocka ur 6

7 allt detta. Så småningom har jag märkt att många skriver om samma saker och att inte allt har något nytt att tillföra. En annan viktig sak för mig har varit att ta hänsyn till ett visst bäst före datum på källorna, i synnerhet på de som definierar begrepp av olika slag. Min uppfattning är nämligen att mycket har hänt inom debatten bara de senaste 20 åren. Min primärlitteratur heter The God of Israel and Christian Theology av författaren R. Kendall Soulen (Soulen). Boken hittade jag efter min första och övergripande rekognosering av internet för att få en överblick av den rådande debatten. Soulens bok kommer gång efter gång upp på både svenska och internationella bloggar och diverse faktasidor. R. Kendall Soulen är professor i systematisk teologi vid Wesley teologiska seminarium i Washington. På bokens baksida finner man en förlängning av bokens titeln som lyder: Christianity without triumphalism The God of Israel and Christianity Theology. Detta tillägg är högst signifikant för Soulen. Tre stora teologer, George Lindbeck vid Yale divinity School, Michael Wyschogrod, författare till The Body of Faith och Patrick D. Miller vid Princeton teologiska seminarium, rekommenderar boken och räds inte orden när de beskriver betydelsen av Soulens bok. Så här skriver George Lindbeck: This is the most promising proposal to date for overcoming Christian doctrinal supersessionism while maintaning the continuing theological importance of Judaism for Christianity and not sacrificing the christological claims historically considering essential to Christian identity. 1 Denna slutsats håller jag med om efter att själv ha läst boken. Det var också denna hållning, ton och vilja till dialog som gjorde att jag till sist lät Soulen och hans bok definiera mycket av den här uppsatsen. Vidare har min förundersökning, som handlar mycket om att försöka dammsuga internet på temat ersättningsteologi, inte gett mig den informationen jag nog hade förväntat mig att hitta. Jag hade förväntat mig att hitta flera böcker skrivna av författare som är radikala och uttalade ersättningsteologer. Men som sagt, det har jag inte. Tvärtom är det enligt min mening svårt att hitta dessa ersättningsteologer och för en stund tänkte jag nog att de inte existerar längre över huvud taget. Det var först efter att jag kommit över Soulens bok och läst på sidan tre: This volume takes as its point of departure the fact that significant parts of the Christian church today reject supersessionism 2 som jag började förena mig med tanken att det faktisk kan vara så att mycket har förändrats i den teologiska diskursen. Jag tycker Soulens bok ligger väl i linje med mina första upptäckter av ersättningsteologi och gör därför boken till ett bra val för uppsatsen. Den kanske mest överaskande recensenten, Michael Wyschogrod skriver: Soulen shapes a Christian theology not embarrassed by the Hebrew Bible and the continuing existence of the Jewish people. It is a major contribution toward a Christianity without anti- Judaism. Wyschogrod är en modern ortodox jude och filosofiprofessor född i Tyskland. Han har undervisat vid Baruch Collage, Universitetet i Houston och ett antal andra universitet i USA och utomlands. Han anses vara det närmaste den judiska församlingen har en biblisk teolog. Han har blivit känd för sin lättillgänglighet för kristna läsare. I sin bok skriver han att det judiska folket är: the abode of the divine presence in the world. It is the carnal anchor that God has sunk into the soil of creation. 3 Jag får den uppfattningen att den ersättningsteologiska dialogen mellan kristna och judiska teologer som Soulen och Wyschogrod nått en milstolpe i och med slutet av millenniet. 1 Soulen, 1996, s. omslaget. 2 Soulen, 1996, s3. 3 Internet: Vlach, 7

8 En annan viktig och populär bok, även den skriven av en amerikansk författare är Purity, Sacrifice, and the Temple: Symbolism and Supersessionism in the Study of Ancient Judaism av Jonathan Klawns. Boken har nära nog blivit boken i ämnet. Men trots detta valde jag Soulens bok på grund av de anledningar jag just gått igenom. 1.4 Urval och avgränsning Givetvis är en viktig fråga hur jag ska använda den tid och det utrymme jag har för att på ett bra sätt få något sagt i ämnet. Redan i mitt syfte har jag varit tydlig med att jag vill hämta kunskap i ämnet ersättningsteologi samt mäta denna kunskap i en undersökning. Länge ville jag hålla min undersökning inom ramen för ett rent litteraturstudium men valde till sist att ta med en intervju för att få en starkare betoning på autenticiteten. Ordet autenticiteten syftar på det som är på riktigt eller äkta. Jag bor i Malmö och det som är på riktigt här är att många från andra länder bor i staden. Andelen nysvenskar i Malmö är betydligt högre än många andra håll i Sverige. Detta är signifikant för Malmö och ett sätt att öka autenticiteten för uppsatsen är att få med rösten från en person som jobbar med teologiska frågor som pastor i Malmö och i ett område där majoriteten av invånarna är från andra länder och tillhör andra religioner än kristendomen. Vidare ger detta en ingång åt en röst som annars behövt publicera en bok för att få plats i uppsatsen. Då det ligger i mitt syfte att undersöka hur ersättningsteologin gestaltar sig i svensk kontext samt hur dess etablering och framtidsriktning ser ut har jag valt att avgränsa undersökningen till att gälla fyra personer som verkar som pastorer eller bibellärare i Sverige. Jag har valt mina personer med hänsyn till vilken påverkan de har på den andliga förnyelsen i Sverige. Dessa fyra personer är Dan Håland, Sven Reichmann, Hans Weichbrodt och Ulf Ekman. Antalet får nog anses tillräckligt för att uppfylla mitt syfte. Dessa fyra har gemensamt att de på ett eller annat sätt erfarit väckelse, förnyelse och/eller stått i pionjärarbeten. Nog så viktiga saker för Sveriges framtid. Därför är det också en rimlig tanke att dessa får ha något att säga om ersättningsteologins riktning inför framtiden. Jag gör ett rent litteraturstudium på Ulf Ekman (Ekman) och Sven Reichmann (Reichmann). Hans Weichbrodt (Weichbrodt) undersöker jag med hjälp av en inspelning, Dan Håland (Håland) genom en intervju. När det gäller detta som jag kommer att kalla den internationell debatten så är det avgränsning på samma gång som ett inkluderande. Den internationell debatten är bias USA av skäl som jag kommer att förklara i ett särskilt kapitel. På samma gång vill jag ge mig själv möjligheten att fylla ut med andra länders eventuella bidrag här. Det är ändå väl värt att notera att den internationell debatten har slagsida åt att handla om USA. 1.5 Metod En stor del av mitt arbete är uppbyggt på litteraturstudium kring hur en grupp människor, i mitt fall med kristen livsåskådning som gemensam och signifikant nämnare, relaterar till en annan grupp människor, nämligen judarna. De vanligaste teorierna man använder sig av för att beskriva en grupp människors livsvärld är olika slag av hermeneutiska teorier. En människas livsvärld är det sättet en människa uppfattar världen hon lever i. En hermeneutisk teori har som uppgift att beskriva denna livsvärld. Förstår du teorin ska du kunna förstå den livsvärld teorin beskriver. 4 Jag lutar mig mot den hermeneutiska vetenskapen i den här uppsatsen. Ofta beskylls den här typen av vetenskap för att bara presentera en sanning som är subjektiv, om den över huvud taget kan användas för att finna någon sanning. Detta är ett resonemang som härstammar från Protagoras, grekisk filosof på 400-talet f.kr. som ville likställa kunskap med det man ser. Då ingen människa ser en sak på samma sätt som en annan finns inget absolut seende och därmed ingen absolut kunskap. 4 Hartman, 2004, s185. 8

9 För en person är ett föremål trubbigt och för en annan är det vasst. För en är glaset halvfullt och för en annan halvtomt. På långt avstånd är ett föremål runt, till exempel Turning Torso, men väl nära ser man att det är en vriden kvadrat. Poängen är enligt Protagoras att ingen av betraktarna har rätt, föremålet är varken runt eller kvadratiskt. 5 En slutsats av detta resonemang skulle kunna vara att ingen av författarna till min litteratur har någon vidare anledning att skriva böcker över huvud taget. Man kan ju ändå inte säga någonting om någonting. Här tangerar jag vid något som jag själv har uppfattat som nära nog typiskt för kristen teologi. Att då vi inte ens kan vara överens om det vi ser hur kan vi då komma överens om en gemensam kunskapsgrund kring sådant vi inte ens har sett? Men enligt Jan Hartman (Hartman) gör Protagoras ett misstag när han blandar ihop att se något med att ha kunskap om något. Hartman hävdar istället att det viktigaste för att kunna veta och ha kunskap är att tro. Detta är det psykologiska villkoret för kunskap. 6 För kunskap är det nödvändigt med något slags psykologiskt tillstånd hos S där S refererar till den person som tillskrivs kunskap och p vad han vet, det vill säga hans trosföreställning. Alltså det som krävs är (Figur 1.) S tror att p där S refererar till kunskapssubjektet, p uttrycker innehållet i trosföreställningen och tror anger vilken psykologisk attityd personen har. Hartman nämner att, detta att kunskap kräver tro, kan verka trivialt. Men enligt honom är det ett villkor för kunskap som inte får glömmas bort eller nonchaleras. 7 Varför tycker jag nu detta är viktigt? Hela resonemanget av Hartman låter ju nära nog som en klassisk trospredikan. Den avgörande anledningen ligger nog i den upptäckten jag gjort under min förundersökning. En upptäckt jag har gjort vid flertal tillfällen när det handlar om trosfrågor och teologiska ställningstaganden. Sven Reichmann uttrycker denna upptäckt bra då han säger Hela kyrkohistorien vittnar ju för övrigt om att olika människor kan läsa samma texter och få ut så olika innebörd att de till sist kan råka i krig med varandra. 8 På frågan hur kristna bör se på sig själv i relation till judendomen säger Luke Tomothy Johnson i sin artikel Christians & Jews: Starting Over Why the real dialogue has just begun. It is a necessary question because Christians and Jews each lay claim to the same body of sacred texts and the story found in them, but do so in such different terms that each claim appears to challenge the other. 9 Det är hissnande att människor som tar sin tro på lika stort allvar kan komma fram till så olika slutsatser. Att människor som har tillgång till samma hebreiska texter drar så vitt skilda slutsatser är nästan outhärdligt för mig som står mer eller mindre utanför debatten och får kika in liksom genom ett skyltfönster medan jag bankande skriker min fråga genom glaset: och hur lyder sanningen? För människor bygger inte sin kunskap på vad som i första hand är objektivt sant, utan på vad de i första hand tror är sant. Men då går det ju inte att prata om sanningen i ramen för det mänskliga dramat kan man tycka. Men det Hartman vill säga med trons roll i relationen till kunskap, är att det går att hävda en sanning med hjälp av en hermeneutisk teori. Tro är en av förutsättningarna för att komma fram till en sanning och horisontsammansmältning är en annan. Horisontsammansmältning handlar om hur 5 Hartman, 2004, s29. 6 Hartman, 2004, s30. 7 Hartman, 2004, s34. 8 Reichmann, 1995, s11. 9 Johnson, 2003, s1. 9

10 förståelse för andra människor alltid styrs av vår bakgrund, därför måste teorin utformas med detta i åtanke. Den sanning en teori kan presentera är därför delvis beroende av de historiska och sociala aspekter som finns inom ramen för det man ska undersöka. Min egen förståelse präglar min uppfattning om det jag vill undersöka. Resultatet blir en sammansmältning. Men hur blir det med sanningen då? Jo, det är horisontsammansmältningen som är sanningen. Det är horisontsammansmältningen man söker i en hermeneutisk teori. 10 Hartmann menar att sanning är en relation, det är en relation mellan den som förstår och den som blir förstådd. 11 I min uppsats uppstår en bryt - och samlingspunkt mellan sociala och historiska aspekter som är komplicerade. Historiskt spänner påverkande tidsaspekter från några år till flera tusen år. Socialt rör det aspekter som har att göra med två delvis olika religioner som utspelar sig på olika platser och tider. Vidare ska det tolkas och förstås av alla de författare jag gör mig beroende av i min uppsats. Till sist ska det läsas och tolkas av mig med allt som hör till min bakgrund och mitt sett att se på saker och ting. För att komma till rätta med den här är en bra observationsförmåga på sin plats. Men till syven och sist måste jag nog redan här, innan jag ens börjat mitt arbete på riktigt, inse svårigheterna med att komma fram till en så kallad sanning kring hur ersättningsteologin gestaltar sig och definieras. Antagligen är det en orimlig uppgift. Men är det jag gör då helt onödigt, bara ett slag i luften? Nej, jag tror horisontsammansmältningen kan ske successivt. Kanske kan det här arbetet bidra till ett steg åt en bättre sammansmältning. Det är ju detta hela debatten och dialogen mellan judar och kristna går ut på. Att tillsammans försöka hitta en sanning att bygga sina liv på. Och inte ens efter 2000 år kan vi säga att vi är klara. Ytterligare en utmaning är den skillnad som finns mellan Soulen och mina undersökningspersoner. Skillnaden består enligt min mening i att Soulen i första hand är en akademiker, medan mina undersökningspersoner är pastorer verksamma i församlingar eller lärare verksamma inom ett trossammanhang med syfte att relatera...that reality [of God] to their arguments for a distinctively Christian understanding of faith. 12 Professor David Tracy (Tracy), Chicago, menar att det finns tre olika publiker att adressera för teologin, samhället (praktiskt teologi), akademiska världen (fundamentalteologi) eller kyrkan (systematisk teologi). Tracy s poäng är att varje arena generar sin egen kultur och argumentering som därmed kan få svårt att förstå varandra. Vidare har varje teolog i kyrkan en utmaning att kunna relatera språk och begrepp till andra arenor. 13 Alla mina undersökningspersoner har en akademisk bakgrund. Därmed skulle jag kunna argumentera att det inte behöver finnas någon skillnad mellan Soulen och dessa. Men då dessa inte har den akademiska världen som sin profession menar jag att det ändå, i slutändan, nog är en viss skillnad mellan den arenan Soulen rör sig i och den som mina undersökningspersoner rör sig i. Trots denna vetskap har jag gjort den bedömningen tillsammans med min handledare att glappet inte behöver ses som ett oöverkomligt bekymmer. Soulen kan trots detta tjäna som en bra referensram i arbetet Tolkningsprocessen När jag började min rekognosering av ämnet ersättningsteologi blev, som sagt, det första jag gjorde att dammsuga internet. Bara genom att skriva in ordet ersättningsteologi, klicka sig vidare och helt enkel surfa på börjar ett spännande pussel läggas där man får en bit här och en där. En stor och viktig sådan pusselbit var alla de för mig nya och alternativa begrepp för ordet ersättningsteologi jag tidigt kom i kontakt med. Snart märkte jag hur stor och viktig debatten kring kyrkans relation till synagogan är. Många teologer betonar att den här frågan antagligen är den 10 Hartman, 2004, s Hartman, 2004, s Tracy, 1981, s Tracy, 1981, kap 1. 10

11 största inom systematisk teologi. Jag kopierade alla intressanta länkar och satte in dem i en mapp för åtkomlighetens skull. Jag delade in dem under rubriker som press, resurser, uppsatser och rapporter, teologisidor, uppslagsverk (typ Theopedia), sidor om Israel, bloggar och liknande. Det var under den förundersökningen som jag hittade min primärlitteratur och förslag på annan läsning. Efter att bekantat mig med litteraturen och allt samlat material från förundersökningen och kokat ned detta kändes det naturligt att använda avkoket till att måla upp någon slags bakgrund där jag definierar de olika läror inom ersättningsteologi som är aktuella i debatten idag. Det har varit en spännande process för mycket av min förförståelse har visat sig felaktig. Bland annat trodde jag att jag skulle möta många fler ersättningsteologer därute. Människor med klara tankar, åsikter och teologier och som outtröttligt kämpade för att få ut sina publikationer via böcker, artiklar och bloggar. Men min upptäckt har varit den motsatta. Ersättningsteologin tycks inte stödjas av så värst många idag, vare sig det handlar om kyrkor, präster eller lekmän. 1.6 Disposition Efter den här inledningen följer en bakgrund. Bakgrunden är tänkt att ge aktuell kunskap om hur den ersättningsteologiska debatten ser ut. Den fungerar också som en inledning till det tredje kapitlet som utgörs av undersökningen. Här jämförs kunskapen jag hämtat in från kap två med Hans Weichbrodt, Dan Håland, Sven Reichmann och Ulf Ekman under temana folket, Torah och landet. På det följer ett kapitel fyra som är en teologisk reflektion över uppsatsen så långt. Här kommer jag att presentera några nya teman samtidigt som jag låter både den svenska och internationella debatten vävas in. Här kommer mina egna synpunkter och kommentarer att tas med. I kapitel sex försöker jag dra några slutsatser från mina olika undersökningar. Kapitel sju ger förslag på intressanta frågor att fördjupa sig i som kommit upp under arbetets gång. 11

12 2 Bakgrund Den teologiska debatten kring ersättningsteologi är världsvid. Med andra ord förekommer den så gott som överallt där kristendomen finns. Den finns i hög grad i Sverige men i ännu högre grad i USA. Flest böcker i ämnet kommer från USA och det är ingen slump att min primärlitteratur också kommer därifrån. En viktig bok för mitt arbete har varit The God of Israel and Christian Theology av R. Kendall Soulen. Kendall s böcker har fått stor inflytande åtminstone i den amerikanska debatten och en del anser att man ska ha läst hans bok för att kunna gå in i debatten på ett tjänligt och rättvist sätt Kort historia Ersättningsteologin började växa fram i ett tidigt skede i kyrkans historia. Judarna var en majoritet i den första kyrkan. Det sägs till och med att den bestod av bara judar. En bit in på 100-talet kom det att ske en förskjutning och snart var judarna en minoritet och den hednakristna delen av kyrkan växte sig större. När den judekristna biskopen av Jerusalem mördades av romarna nåddes en absolut brytpunkt och snart var kristen detsamma som att vara hednakristen. Kyrkomötet år 325 i Nicea blev ytterligare en stor brytpunkt då det bland annat fastslogs att de som praktiserade sabbaten i enlighet med det gamla förbundets påbud utan dröjsmål skulle uteslutas ur kyrkan. Brytpunkten innebar död åt det gamla förbundet och arvet hade gått till församlingen. 15 Det är ofta kyrkofäderna som utpekas som upphovsmännen till ersättningsteologin och dess framväxt och de stora etablerade kyrkorna har sedan fornkyrkans tid undervisat att det inte kan vara så att löftena om Landet som nämns i Torah, bokstavligen kan gälla det judiska folket. 16 En kyrkofader som är intressant att studera ur ett ersättningsteologiskt perspektiv är Justinus Martyren. En ledare för den etablerade kyrkan som också är intressant är Martin Luther Justinus Martyren Justinus Martyren (Justinus) föddes runt år 100 i Palestina och dog en martyrdöd år 165. Han var en hedning som kom till tro på Kristus. Justinus fick en bra utbildning i retorik, poesi och drama och ägnade mycket tid att studera sanningsbegreppet. 17 De av hans verk som överlevt in i modern tid är dels First and Second Apologies, dels Dialogue with Trypho. Det första är ett försvarsverk av den kristna tron riktad till den hedniska publiken. Det andra är en upptagning av en lång konversation Justinus hade med en lärd jude som hette Trypho. Justinus är också känd för att ha utvecklat ett omfattande sätt att läsa och förstå de hebreiska skrifterna på som går att återfinna i dessa två verk. Hans första verk går att dela upp i två delar. Den första delen betonar starkt Gud som fullbordare, fallet, återupprättelsen i Kristus och den sista domen. Den andra delen betonar Guds handlande med sitt folk som en profetia på Kristus. I det andra verket i dialogen med Tryphos tar Justinus en annan utgångspunkt än då han hade en hednisk publik. Nu delar Tryphos och Justinus samma fundamentala premiss att Gud är den som lett det judiska folket ut ur Egypten på grund av hans löften till dem. Utmaningen ligger nu snarare i att få Tryphos, och alla andra judar, att inse att gamla testamentets Gud från och med korset återfinns i församlingen inte bland judarna. Detta gör han genom att visa att de hebreiska skrifterna i varje aspekt pekar på något annat än sig själv, nämligen Kristus och kyrkan det nya andliga Israel Vlach, 2007, s1. 15 Sverker, 1994, s Sverker, 1994, s Internet: Wikipedia ( ) 18 Soulen, 1996, s37. 12

13 Justinus sägs ha varit en betydande person för ersättningsteologins framväxt Martin Luther Martin Luther (Luther) kanske inte behöver presenteras närmare men vi påminner oss om att han levde mellan år 1483 och Luther är mest känd för den stora reformationen mot den katolska kyrkan men gjorde också en slags reformation mot judarna. I början av sin tjänst var Luthers hållning mot judarna balanserad och till och med positiv. Men under senare delen av sitt liv och tjänst drabbades han av ett stort hat mot folket. 19 I sitt verk Om Judarna och deras Lögner går Dr. Luther hårt åt det judiska folket. De är skrytsamma, stolta, övermodiga, giriga och dåraktiga. Luther ville mot slutet inte ha något att göra med judarna och efter att en rabbin gjort honom upprörd lät han meddela: Därför [att de far med villoläror], var du ser en äkta jude, kan du med gott samvete göra korstecknet och med tillförsikt säga: Där går en livs levande djävul! 20 Vidare ansåg han att deras synagogor och skolor skulle brännas ner. 21 Luther anklagas ibland för att han var antisemitisk men andra tycker att antijudaism är en mer korrekt beskrivning Tiden mellan Justinus och Luther Med detta kapitel vill jag fylla i historiska fakta mellan den tidsperiod som sträcker sig från Justinus fram till Luther, det vill säga cirka från år 100 till år 1500-talet. Detta är en period som spänner över 1500 år och därför kommer jag presentera denna i en högst begränsad form. Jag kommer att göra utvalda nedslag längs perioden. Nedslag som jag bedömer viktiga Tiden före Konstantin År 312 tillsattes Konstantin som kejsare i det romerska riket. Tiden mellan Justinus och Konstantin kallas den förkonstantinska perioden. Detta är en period när där den judekristna gruppen inom kyrkan blir allt mindre och mindre. Detta kom att påverka diskussionen mellan judar och kristna då den nya kyrkan allt mer kom att utgöras av greker och andra folkslag som inte kunde relatera till hebreiskan. Detta innebar att diskussionen mellan judar och kristna avstannade och inte mycket nytt tillfördes i egentlig mening under förkonstantinska perioden. Att de nya kristna inte behärskade gamla testamentets grundspråk får anses vara en bidragande orsak till att dialogen och diskussionen mellan judar och kristna så småningom helt kom av sig Konstantin Under Konstantins styre fick kristendomen en helt annan ställning. Från att ha varit marginaliserad blev den central i hela romarriket och därmed så gott som i hela den då kända världen. Situationen kanske då skulle kunna tänkas gynna dialogen mellan judar och kristna. Men så blev det inte. Kristna, framför allt biskoparna kom att få stort inflytande på olika politiska förhållanden och använde skickligt sin nyvunna ställning till att påverka lagstiftningen på ett antijudiskt sätt. 24 Självklart påverkade detta relationen mellan kristna och judar på ett yttermera negativt sätt. 19 Reichmann, 1995, s Luther, 1934, s Luther, 1934, s Internet: Wikipedia ( ) 23 Lindeskog, 1975, s Lindeskog, 1975, s29. 13

14 2.2.3 Tiden efter Konstantin Efter biskoparnas framgångsrika arbete likställdes judarna med hedningar och heretiker. Bland annat utestängdes de från offentliga ämbeten. En del lagar som kom att skydda judarna stiftades också. Bland annat förbjöds att förstöra synagogor. Men kristendomen var numera en statsangelägenhet och även om det vid det här laget inte tycktes finnas någon antijudaism i lagstiftningen så stod judendomen i konflikt med statens intressen. Under senare delen av 300-talet blev det förbjudet att ha vilodag på sabbaten. År 451 i Chalcedon bestämdes att judar och kristna inte fick ingå äktenskap. Staten var vid den här tiden fortfarande rädda för den dragningskraft 25 judendomen med sin kult utövade på kristna. Under den här tiden angrep många kristna judarnas synagogor. De brändes eller förvandlades till kyrkor. Olika kejsare ingrep till judarnas försvar men kristna ledare inom kyrkan lyckades motverka kejsarnas intentioner. 26 Judarnas levnadsförhållanden kom ändå fram till romarrikets fall att bli beroende av vilka kyrkoledare och kejsare som satt vid makten. Kejsar Julianus var vänligt inställd till judarna medan Johannes Chrysostomus predikade kraftigt mot judarna Hög -och senmedeltiden Under 1200-talet når kampen mellan kyrkan och kejsardömet sin höjdpunkt. Judarna utgör fortfarande ett hot mot både kyrkan och staten och ses som den kristna trons farligaste fiender. Staten och kyrkan samverkar kring lag och ordning och som ett resultat av att en konvertit vid namn Nikolaus Donin av La Rochelle år 1238 lät påstå att Talmud svårt förolämpade kristen tro, gav påven Gregorius IX order om att Talmud skulle brännas. Spanjorerna däremot menade att det fanns mycket gott om kristen tro i Talmud. Talmud är en skrift på närmare sidor och är en efterbiblisk konstruktion. Här behandlas stadgar, lagdiskussioner och skriftutläggningar. Talmud skrevs under en period av närmare 500 år. 27 Talmud blir den skrift som den kristna kyrkan på olika sätt försöker använda för att stödja tesen om att judarna utgör ett hot mot kristendomen. Ett påvligt dekret (skriftligt påbud) mot Talmud sa: katoliker får inte läsa den. 28 Det är först kring den här tiden som hebreiskan möter sin renässans bland kristna. Detta med hjälp av franciskaner och dominikaner. De spanska dominikanerna inrättade språkskolor i hebreiska. Kanske är det också på grund av detta som dialogen mellan judar och kristna svagt kan börja skönjas vid den här tiden. Men parallellt med detta lilla framsteg utsetts judarna för ödesdigra beskyllningar för skändningar mot hostian (nattvardsbrödet inom katolska kyrkan) och ritualmord. Detta resulterade i svåra förföljelser av judarna och de fördrevs under talet från land till land. Bland dessa länder fanns England, Frankrike, Spanien och Portugal. Man lät tvångsdöpa judar och de som vägrade förvisades ut ur hela Kyrkstaten med undantag från Rom och Ancona. 29 Många judar hamnade i getton. I bland annat Venedig fanns ett stort judegetto där judar hölls isolerade i staden med hjälp av galler och murar. År 1451 fick judarna en fiende i ytterligare en Nikolaus, Nikolaus Cusanus. Genom det så kallade judedekretet kräver han att judarna skall märkas med ett särskilt tecken. Männen men en gul ring på sina jackor och kvinnorna med blåa ränder på slöjan. 30 Judarna fick inte ta ränta av varandra enligt 25 Lindeskog, 1975, s Lindeskog, 1975, s Internet: Wikipedia ( ). 28 Lindeskog, 1975, s Lindeskog, 1975, s Lindeskog, 1975, s39. 14

15 Torah men av hedningar, goyim, gick det bra. Detta utnyttjade judarna, säkert som hämnd, mot hedningar och tog ofta skyhöga räntor. Detta förbjöds också via judedekretet Judarnas relation till kristendomen Kyrkan var överens om att judarna behövde omvändas. Judarna förargades över de kristnas omvändelseiver och har påverkat judarna på ett negativt sätt gentemot kristendomen ändå sedan dess. De tvingades ta ställning till en rad dogmatiska frågor och i mitten på 1200-talet började en ny diskussion leta sig fram. Den judiska teologen Josef Albo som dog år 1444 blev betydande med sin lära om att tron på Kristus som Messias endast är sekundär för tron på Gud. Men detta svarade inte på den stora debattfrågan, den om Messias hade kommit över huvud taget. 31 Det gjorde däremot andra judiska filosofer och teologer som avvisade treenighetsläran och att gamla testamentet gått i uppfyllelse genom Jesus Kristus Judarna och Luther Den inställning Luther hade till judarna kom att bli högst avgörande inom hela protestantismen under många hundra år. Luther läser gamla testamentet kristologiskt och även om hans tunga blir vassare på äldre dagar går det inte riktigt att spela ut den unge Luther mot den gamla menar Lindeskog. Luther hade på ett intimt sätt bundit ihop gamla och nya testamentet till ett frälsningssamfund 33. Judarnas stora brott, och därmed problem var att de avvisat Guds frälsningsanbud. Därmed ingår de inte i samfundet av frälsta och istället har judarna tvingats leva på det sociala livets lägsta nivå. Detta är ett resultat av Guds straffdom över judarna. 34 Luther går så långt att han menar att 1500 år av historien är en permanent gudsdom för judarna. 35 En lärjunge till Luther som hette Filip Melanchthon ville hellre betona att judarna var obildade. Det var på grund av okunskap de förkastade Kristus. Luthers övriga lärjungar förde i stort sett vidare hans läror ut i Europa. 2.3 Distinktioner Här på följer några viktiga distinktioner. Dessa distinktioner har att göra med den ersättningsteologiska debatten och är tänkta att göra det lättare att sortera in de nya begrepp som jag kommer definiera längre fram Svenska vs. internationella debatten Som jag förklar i min avgränsning kommer jag att göra en viss distinktion mellan vad jag vill kalla för den svenska debatten och den debatt som får sin näring i ännu högre utsträckning från USA. Den senare kommer jag att kalla den internationella debatten. Nu är det inte så att den svenska debatten är helt isolerad och opåverkad av den amerikanska tvärtom. Den är påverkad av USA som så mycket annat i det här landet. Men jag har trots allt märkt att det finns en viss skillnad mellan den svenska och internationella debatten kring ersättningsteologi. Min uppfattning är att fler teologer, präster, pastorer, lekmän och debattörer ingår och är engagerade och delaktiga i den amerikanska debatten. Ämnet är viktigt för den svenska motsvarigheten av engagerade men jag uppfattar det som ännu viktigare i USA. En 31 Lindeskog, 1975, s Lindeskog, 1975, s Lindeskog, 1975, s Lindeskog, 1975, s Lindeskog, 1975, s56. 15

16 naturlig förklaring till detta kan vara att det ända sedan andra världskriget bott en hel del judar i USA. Av de cirka femton miljoner judar som finns i världen bor mer eller mindre 5 miljoner av dessa i USA. Denna siffra kan jämföras mot de cirka som finns i Sverige. Det är 1.7 promille av Sveriges totalbefolkning medan motsvarande siffra för USA blir 1.6 procent. Michael Vlach 36 anser att det finns få andra ämnen som är så hett debatterade som förhållandet mellan judar och kristna. 37 Riktigt så het bedömer jag inte att frågan är i Sverige. Antagligen har teologer fått arbeta mer intensivt för att få ihop en teologi som stämmer med verkligheten för både judar och kristna då dessa lever i ett samhälle där man är beroende av varandra. Detta har antagligen gett bränsle in i debatten på ett sätt som tvingat fram ett förhållande till ersättningsteologi där man vänder på varje sten för att förtydliga vad det är man egentligen vill säga och försöka förklara. Resultatet av den intensivare debatten i USA tycks ha lett fram till bland annat andra ordval och definitioner än vad den svenska debatten tycks vara van att relatera till Exempel på den internationella debatten I Sverige är fortfarande ordet ersättningsteologi ett vanligt förekommande ord för att beskriva hur kyrkan har ersatt synagogan och det judiska folket. Men den internationella debatten har funnit ordet allt för negativt laddat för att få med den moderna debattören. 38 Den amerikanske teologen Michael J. Vlash vill mena att det finns många teologer, som traditionellt uppfyller kriterier för att kallas ersättningsteologer, men som inte vill bli kallade ersättningsteologer. Snarare vill en del av dessa bli kallade uppfyllelseteologer på grund av den mera positiva klang ordet medför. Begreppet har sin förklaring i att kyrkan är uppfyllelsen av den sanna bild av Guds folk som judarna var under gamla testamentet, men inte längre är i det nya förbundet. 39 Kendall Soulen har i sin bok använt sig av flera olika begrepp för att luckra upp och ge bättre näring åt den förlegade och stagnerade klassiska debatten om förhållandet mellan juden -och kristendomen. Soulen är i övrigt mycket angelägen om dialogen mellan judar och kristna och menar att ersättningsteologin växte fram i en tid då ingen synlig relation fanns mellan judarna och kyrkan Död åt den triumfatoriska kristendomen Soulen anser att kristendomen allt för länge agerat triumfatoriskt i en redan bristfällig dialog mellan kristna och judar (kyrka och synagoga). Den ton och den attityd en triumfator alldeles för lätt antar i ett samtal har också kyrkan gjort sig skyldig till för att övertyga, omvända och vägleda judarna. Detta är en förkastlig attityd menar Soulen. Här måste en förändring ske till en mera balanserad attityd för att dialogen mellan kristna och judar ska kunna bli fruktbar och givande. Denna ståndpunkt och lära är ett av Soulens mer kända bidrag till den ersättningsteologiska debatten och har hyllats av kända teologer såväl inom den internationella som den svenska debatten Vlach är professor i teologi vid Masters Seminary i Sun Valley, Californien. Efter min undersökning placerar jag honom bland en av de mest drivande och ledande inom debatten kring ersättningsteologi i USA. Materialet av Vlach är ett undervisningsmaterial framtaget till Evangelical Theological Society s (ETS) årskonferens ETS är en samling av ämnesspecialister, lärare, pastorer, studenter och andra engagerade i dialogen om och utbytet av teologiska tankar och forskning. ETS grundades Vlach är också grundaren bakom internetesursen 37 Internet: Vlash 2007, s1. 38 Internet: Vlach 2007, s1. 39 Internet: Vlach 2007, s Soulen, 1996, s5. 41 Soulen, 1996, s? 16

17 2.4 Supersessionism och ersättningsteologi Ett av de nya begrepp, åtminstone inom ramen för den svenska debatten i allmänhet och för en svensk novis i synnerhet, som Soulen använder sig av är supersessionism. Begreppet är ett alternativt begrepp för ordet ersättningsteologi. Istället för att tala om att något ersätter något annat så talar supersessionism om något som sätter sig på något annat. Ordet kommer från två latinska ord: super och sedare. Super betyder på eller ovanpå. Sedare betyder att sitta. Ordet är tänkt att föra tanken till någon som sitter på någon annans stol medan den som tidigare satt där inte längre sitter där Definitioner För att ge en bättre förståelse av hur ersättningsteologin vuxit fram samt hur den ser ut idag kommer jag nu att presentera en del begrepp och definitioner som är högst aktuella i dagens debatt Tvåförbundsteologi Detta är en teori som har haft sin främsta talesman i Franz Rosenzweig som 1921 gav ut sitt verk Försoningen stjärna. Teorin växte fram under en tid då judiska rabbiner och filosofer försökte hitta en gemensam bas med den kristna kyrkan att stå på. Judendomen är Faderns folk och därmed är de redan hos Fadern. Därmed har de också Liv. Kristendomen är en rörelse mot Livet och är mera att likna vid en Väg. Genom Jesus kan de komma till Fadern där judarna redan är. Det finns alltså två förbund. Det gamla förbundet och det nya. Judarna vinner räddning genom det gamla och kristna hedningar genom det nya. Dessa förbund ansågs vara ömsesidigt komplementära Dispensationalismen Detta är en teori som tillskrivs John Nelson Darby från England som var som mest produktiv under mitten på 1800-talet. Teorin rör de olika tolkningsmöjligheter som erbjuds varje läsare av Bibeln angående tiden innan det så kallade tusenårsriket. 44 En kanske känd tanke är det så kallade uppryckandet som det bland annat spelats in filmer och skrivits romaner om. En känd bokserie om detta är Left Behind. Men dispensationalismen har liksom supersessionismen varit en levande debatt och lära som antagit olika former genom åren. Göran Gunner har i sin avhandling När tiden tar slut problematiserat begreppet och delat in dispensationalismen i fem olika modeller. Modell S är en av dessa modeller som betonar judarnas invandring/återvändande till Palestina, uppbyggandet av landets infrastruktur, utbildning och sjukvård samt det hebreiska språkets renässans. Allt detta blev tidstecken för många dispensationalister. Tiden var på väg mot sitt slut. Vid den andra Niagarakonferensen i Chicago 1886 höll Nathaniel West ett föredrag om det judiska folket i Israel som kom att påverka många människor starkt. Hans poäng var att även om Israel som nation förkastades idag så var detta bara något temporärt. Dagen skall komma då Israel får sin återupprättelse i Palestina och då judarna bekänner Kristus som Messias. Efter denna konferens blev de senaste siffrorna heta nyheter vid de Amerikanska nationella konferenserna som gav konferensfolket inspiration Supersessionism Den exakta definitionen av supersessionismen är inte helt lätt att hitta. Oxford Dictionary of the Christian Church, som är det uppslagsverk som är känt för att skriva om så gott som allt som 42 Internet: Vlach 2007, s1. 43 Sverker, 1994, s Gunner, 1996, s Gunner, 1996, s54. 17

18 relaterar till kristendom och kyrka, har trots detta ingenting att säga om supersessionism. 46 Ordet har laddats lite olika under längre tids ivrigt debatterande. Men trots detta går det konstatera att ordet syftar på nära nog samma sak som ordet ersättningsteologi och används som en synonym men kanske en positivare synonym. Det är ett, tycker jag, mindre negativt laddat ord än ersättningsteologi. Åtminstone sett i en svensk kontext. Men som vanligt erbjuder det engelska språket flera ord för samma sak än vad svenskan normalt gör. Jag tycker det är för svårt att hitta andra skillnader mellan dessa ord än just i termer av bättre/sämre klang, något som har att göra med hur man laddar ord med ett värde. Ett ord kan laddas med exempelvis toner. Det är till exempel svårt att säga dåligt med en uppgående ton. Det blir lätt ironiskt eller motsägelsefullt. Min poäng här är att när en människa hör ordet supersessionism så blir reaktionen: Vad är det? I dessa fall har den här personen lättare att få en modernare beskrivning av ämnet än vad det traditionella ordet ersättningsteologi ger, som rätt och slätt betytt hur kyrkan ersatt judarna. Jag förstår tanken med att föra in ett nytt ord i en stagnerad debatt. Ersättningsteologi har för somliga varit detsamma som antisemitism. En nytt ord kan till exempel ge uppfyllelseteologer som inte är antisemitiska en ny chans att presentera sig på. Det är nog lättare att ladda ett nytt ord med nya värden än att ta ett fulladdat gammalt ord och ladda om det med ett nytt innehåll. Nu skiljer sig kanske inte innehållet markant. Men som sagt, en tonskillnad ser jag ändå. Jag drar den slutsatsen att dessa ord kan användas synonymt med varandra men att supersessionism är ett lite modernare begrepp än ersättningsteologi, replacement theology, och att istället för ersättningsteologi så används idag supersessionism inom den internationella debatten. Av den anledningen kommer jag för det mesta att använda mig av ordet supersessionism, men ordet ersättningsteologi kan också förekomma Ersättningsteologi Ett försök till definition av ersättningsteologi, och därmed också av supersessionismen, görs av Walter C. Kaiser. 47 Kaiser menar att kyrkan är Abrahams andliga säd som har ersatt nationen Israel genom att den uppfyllt villkoren, tro på Kristus, för förbundet som ingicks med Israel. Enligt Kaiser gick judarna miste om förbundet på grund av olydnad. 48 Bo Johansson 49 definierar ersättningsteologi så här:...vilket [ersättningsteologi] således innebär att kyrkan skulle ha ersatt Israel som arvtagare till Gamla testamentet med dess historia och dess löften. Kyrkan betraktar sig då själv som det nya Israel i stället för det gammaltestamentliga, som är ett avslutat kapitel. 50 Soulen hävdar att supersessionismen handlar om hur Gud utvalde det judiska folket för att förbereda världen på Kristus ankomst. Kristus skulle genom sin död föda den nya kyrkan, en kyrka som till skillnad mot det judiska folket är andlig gemenskap där alla skillnader mellan människor är utsuddade. Jude eller hedning spelade ingen roll inom denna gemenskap. Men då judarna inte erkände Jesus om Guds son och den Messias som skulle komma byttes de ut mot troende hedningar kyrkan Johnsson, 2003, s5. 47 Walter C. Kaiser är president emeritus och professor i gamla testamentet och etik vid Gordon-Conwell teologiska seminarium i Hamilton, Massachutes. En skola som håller en klassisk kristen linje i sin undervisning. 48 Internet: Vlach 2007, s2. 49 Bo Johansson är professor emeritus med forskning och undervisning vid teologiska institutionen i Lund. 50 Johansson, 2000, s Soulen, 1996, s1. 18

19 2.4.2 Variationer Det finns tre vanligt förekommande variationer av supersessionism. Alltså tre olika förklaringar till varför judarna har fått kliva av tronen som förbundsfolk till förmån för den Jesustroende kyrkan Punitive supersessionism Det här är en variation som ger judarnas olydnad som skäl till varför Gud väljer att inte ge judarna den framtid han lovat. Gud är en straffande Gud som väljer bort den som väljer bort honom. Resultatet av att välja bort Gud blir alltså att bli bortvald av Gud och blir man bortvald av Gud resulterar detta i negativa och kännbara effekter. I vårt fall handlar det om hur judarna som väljer bort Gud genom att säga nej tack till Jesus, därmed får ta straffet för sitt onda och felaktiga beteende genom att Gud väljer bort judarna som Guds utvalda folk och därmed förlorar allt som ingår i förbundet. Förbundet är ju brutet då den ena förbundsparten, judarna, brutit sin del av förbundslöftet att älska och lyda Gud Economic supersessionism Detta är en variant som inte längre understryker Gud som en straffande gud och det judiska folket som ett avfälligt och olydigt folk. Här har inte Gud rollen som sträng Gud i första hand som reagerar på judarnas beteende genom att bryta förbundet. Här är Gud den som agerar enligt sin plan sedan världens början. I planen ingick en ekonomisk kalkyl för att kunna genomföra sitt skapelseverk. Människans handlande skulle kosta och någon måste betala denna kostnad. Gud betalar genom att offra sin son på korset. Men detta är inte på grund av enbart judarnas brott. Nej, det är på grund av hela mänsklighetens brott. Judarna blir inte bortvalda för att de har valt bort Gud utan för att det ingick i hela Guds plan att judarna skulle ha sin särskilda roll endast under en begränsad tid. Judarnas uppgift bestod i att utgöra den länk i kedjan som skulle göra Guds räddning universell från lokal. 52 Man skulle kunna likna händelserna bakom skiftandet av förbund (Gt/Nt) vid Guds stora reformation eller omorganisation. Så som till exempel inträdet i den industriella tidseran eller datorernas genombrott. Två stora händelser som inte hade inträffat om inte långa perioder av det gamla funnits innan och banat väg för det nya. Gud väljer alltså inte bort judarna utan erbjuder dem, och alla andra, något nytt. Detta nya tar upp alla som tror i en räddningens gemenskap. Men judarna väljer att inte gå in. Därav finns inte judarna med som en del av kyrkan utan återfinns fortfarande i synagogan. Judarna låter sig alltså ersättas till skillnad från att aktivt kastas bort och ersättas som punitive supersessionism föreslår Structural supersessionism Soulen menar att de två tidigare varianterna vilar på en klassisk fyrfaldig modell för att förklara ersättningsteologi. Dessa fyra handlar om: Gud skapar världen, människan vänder Gud ryggen, Gud som försonare erbjuder en väg tillbaka genom Jesus Kristus och till sist som fullbordare av hela sin skapelse i tidens slut erbjuder en väg in i evigheten. Denna fyrfaldiga modell menar Soulen finns som en given förförståelse inom den standard kanoniska berättelsen, standard canonical narrative. Den kanoniska standardberättelsen är den berättelse kyrkan har predikat och lärt ändå sedan Justus Martyren. 53 Detta var en tid då kyrkan kände sig tvingad att försvara sig mot judarna, hedningar och gnostiker. Justus Martyren ses som den som först sammanställde en komplett och fullständig frälsningshistoria utifrån de hebreiska 52 Soulen, 1996, s Soulen, 1996, s34. 19

20 texterna och denna lära blev viktig under den här tiden. Gud får namn som fullbordare och återlösare. Men genom att fokusera på Guds syften som fullbordare och återlösare, ser man bara tavlans främre del och med denna närsynthet utestänger man en stor del av de hebreiska skrifterna. Soulen menar att den här närsynta bilden ger oss problem idag. Det största problemet är att den fyrfaldiga modellen bara tar hänsyn till en ytterst liten del av de hebreiska texterna, nämligen 1 Mosebok 1-3 för att sedan göra ett hopp till de apostoliska vittnena. Detta stora hopp orsakar själva problemet. Genom att göra detta hopp går man miste om Guds handlande med det judiska folket som är en viktigt aspekt av att visa vem Gud är och den identitet han har som judarnas Gud. Denna typ av ersättningsteologi speglar alltså ett felaktigt sätt att läsa Bibeln på menar Soulen. Som ett resultat av den här felaktiga läsningen diskvalificerar man judarna på grund av bristande kunskap och ännu värre bristande kännedom om vem Gud är. Den här varianten av supersessionism är annorlunda än de tidigare två inte minst av den anledningen att själva kritiken mot den här varianten ingår i själva definitionen av den. Soulen är känd för just den här kritiken Två olika grader supersessionism Vlach anser att ytterligare två begrepp ska var med för att ge en rättvisande bild av hur den internationella debatten ser ut kring ersättningsteologi. Dessa begrepp är räddning och återuppbyggnad. 54 Räddning syftar på judarna och deras räddning vid tiden slut och hur judarna kommer att vinna frälsning en dag, även om det inte ser ut så idag. Återuppbyggnad handlar om Israel som stat, som inte bara kommer att överleva, utan återuppbyggas till den gudomliga nation som Gud utlovat och som kommer att vinna erkännande och beundran världen över och därmed få tillbaka sin unika roll som missionsstat. 55 Bland människor tillhörande gruppen som inte tror på supersessionismen tror man både på judarnas räddning och israels återuppbyggnad. Bland gruppen människor som tror på supersessionismen som företeelse finns vissa som tror på judarnas räddning vid tidens slut. Men det finns ingen i denna grupp som tror på Israels återuppbyggnad. Vlach går så långt att han menar att detta hur man förhåller sig till Israels återuppbyggnad är den stora vattendelaren mellan dessa olika grupper av tänkare. Så inom supersessionismen finns ytterligare två grupper. De som tror och de som inte tror på judarnas räddning. Tillhör man den senare gruppen kallas man strong (stark) och den tidigare för moderate (mild). Så här långt kan vi sammanfatta de begrepp vi gått igenom på följande sätt. (Se figur 2.) Figur 2. Grad Variation Mild (moderate) Räddning Ingen återuppbyggnad Stark (strong) Ingen räddningen Ingen återuppbyggnad Non supersessionism Punitive Economic Structural Räddning Återuppbyggnad Räddning Ingen återuppbyggnad Ingen räddning Ingen återuppbyggnad Räddning Återuppbyggnad Räddning Ingen återuppbyggnad Ingen räddning Ingen återuppbyggnad Räddning Återuppbyggnad 54 Internet: Vlach, 2007, s7. 55 Internet: Vlach, 2007, s8. 20