Från hållbar utveckling till grön ekonomi
|
|
- Gösta Jonasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Från hållbar utveckling till grön ekonomi En ekonomi som tjänar en hållbar utveckling Eva Alfredsson, Fil Dr/Analytiker
2 Gröna ekonomins ABC RIO 1992 Fokus på hållbara konsumtions- och produktionsmönster Miljö, ekonomi och A. En kontrafaktisk analys av strategins potential avseende förändrade konsumtionsmönster (min avhandling) B. Strategins potential på global nivå logiken bakom (skillnader i utvecklingsnivå, teknik och effektivitet) Konsten att nå både klimatmål och god tillväxt C. Tjänstesamhället Immateriell produktion och konsumtion? D. (Grön)Tillväxt Ett effektivitetsparadigm Rio +20 Grön ekonomi, fattigdomsbekämpning och governancefrågor A. Alternativa bestämningsfaktorer Energin beydelse för till tillväxten (Ekologiska ekonomer, Biofysiska ekonomer Energiforskare och Peak oil B. Cowboyekonomi? Grön kapitalism? - Den bruna ekonomins motor hackar mer av samma eller nytt? C. UNEPs Towards a Green economy
3 Rio 1992 Hållbar produktion och konsumtion Unsustainable patterns of production and consumption particularly in industrialised countries, are identified as the major causes of the continued deterioration of the global environment. Agenda 21 (United Nations, 1992)
4 Grönare konsumtionsmönster? Nuvarande Grönt Tjänster Resor Mat Boende Tjänster Resor Mat Boende Energianvändning? Koldioxidutsläpp?
5 Att äta för en bättre miljö! (NV1997) Grön diet 2021
6 Mot ett miljöanpassat transportsystem (NV 96) Hållbara transporter 2021 Beteendeförändringar Minskat bilägande Högre ålder vid inköp av första bilen Färre familjer med mer än en bil Fler deltagare i bilpooler Car-Sharing Organisations (CSOs) Minskat bilresande, km Korta distanser (<10km) ersätts av promenad eller cykel Minskat resande av CSO-medlemmar Teknikutveckling Ökad koldioxideffektivitet 1) 2010,25%; 2020,50% 2) ACEA agreement: 2008, 140 g/km (6 litres/100 km); 2012, 120 g/km (5 litres/ 100 km)
7 Grönt boende 2021 Betendeförändringar Minska användningen av varmvatten MInska användningen av hushållsel Teknisk utveckling/impleentering Energisnåla hus/passivhus Bio-bränslen Jordvärme
8 Energiintensiteter MJ/SEK (FOI 2006) Car (petrol) Train Bicycle Taxi
9 Energiintensiteter MJ/SEK FOI 2006 Tomatoes 2.5 0,9 (fresh vegetables) Dried vegetables 2.5 0,8 (dried fruit, nuts etc) Potatoes 1.4 0,4 Fruit 1.2 0,4 Meat Chips 0.8 0,8 Alcohol 0.8 0,2 Restaurant 0.8 0,5 Tea 0.7 0,6
10 Metodik - Konsumptionsmodell Konsumtionsnivå Bilägande Typ och storlek på bostad Konsumtionsmönster (GLM) 1. Resor 2. Boende 3. Mat 4. Rekreation 5. Kläder 6. Möbler 7. Tjänster 8. Hälsa & hygien Energianvändning Koldioxidutsläpp
11 MJ Energianvändning och konsumtionsnivå SEK
12 Grön livsmedelskonsumtion
13 Grönt resande
14 Grönt boende
15 Ett fullständigt grönt konsumtionsmönster
16 Effekt vid ekonomisk tillväxt, procent per år Basscenario Experiment Energianvändning 54 procent 29 procent Koldioxidutsläpp 55 procent 13 procent
17
18 Global CO2 emissions , , , ,67 Källa EIA* 2010 *US Energy Information Administration (EIA) Energy outlook 2010
19 Revolution! the world has continued to move and even at an accelerated pace in the wrong direction. Global CO2-emissions annual average increase ,1% per year ,0% per year
20 Konsten att nå både klimatmål och tillväxt Sandro Scocco och Eva Alfredsson ITPS 2008
21 Sambandet mellan koldioxid och tillväxt avgörande för att förstå klimatfrågans lösning!
22 Miljökuznetskurva Inkomst/Capita TUNNEL Miljökuznetskurva Givet ett miljökuznetssamband (hypotes1)skiljer sig tekniken avsevärt mellan länder och ett förväntat resultat är att låg- och medelinkomstländer, särskilt snabbväxande, skulle stå för de största reduktionerna av utsläpp. De länderna med högst inkomster skulle inte behöva genomföra några reduktioner, utan istället aktiv bidra till nödvändig teknologiöverföring. Utsläpp/capita
23 Hypotes 2 Scenario Hypotes 2 Inkomst/Capita Y Y1 A Totala utsläpp Givet ett exponentiellt samband (hypotes 2) skiljer sig tekniken mellan länder. En lösningen på klimatfrågan är dels att implementera och överföra teknik till låginkomstländer, dels storskalig implementering av befintlig teknik i utvecklade länder. Till detta krävs omfattande investeringar och utveckling av ny teknik i de rika länderna. Omfattande reduktioner kan ske i låginkomstländer men måste kompletteras med koldioxidreducerande teknik i de rika länderna. B Y2 Utsläpps reduktion Utsläpp/Capita
24 Hyopotes 3 Scenario Hypotes 3 Inkomst/Capita Y A Y1 B Y2 Totala utsläpp Linjärt samband (hypotes 3) finns lösningen på klimatfrågan i huvudsak i storskalig implementering av befintlig teknik och utvecklandet av ny teknik vilket kräver stora investeringar och Command and Control regleringar. Skatter och utsläppshandel kan under vissa förutsättningar genom att bidra till en optimal allokering av befintlig teknik ge ett initialt bidrag. Reduktionen kommer primärt att ske i höginkomstländer som har komparativa fördelar både i att utveckla och implementera ny teknik. Utsläpp/capita Utsläpps reduktion Utsläpps reduktion
25 BNP (PPP) per Capita Empiriska sambandet Samband BNP(PPP)/capita och CO2/capita 2005 Varje punkt är ett enskilt land, OPEC och Luxemburg exkluderat Statistiska tester visar på ett linjärt samband! CO2 per Capita
26 BNP per capita (1990 Geary-Khamis Dollars) Samband mellan utsläpp per capita och inkomster år 1960, 1970 och Mer inkomst per utsläpp över tid, men fortfarande snabbt stigande utsläpp! CO2 per capita (kolekvivalenter) Kolekvivalenter samt 1990 Geary-Khamis dollars
27 Koldioxidutsläpp/BNP, USD och USD (PPP) India China Switzerland Sweden Japan France Norway Iceland Denmark Austria Germany Luxembourg Italy Netherlands Finland Belgium Ireland Spain United Kingdom Portugal New Zealand Greece United States Canada Australia Mexico Turkey Hungary Slovakia Poland Czech Republic CO2/USD CO2/PPP 0,00 0,10 0,20 0,30 0,40 0,50 0,60 0,70 0,80 0,90 CO2/PPP and CO2/USD
28 SCB Växelkursomvandlade data är inte lämpade som underlag för jämförelser av reala kvantiteter, såsom produktion eller konsumtion. Värden för resursanvändning omvandlade enligt växelkurserna förblir i allt väsentligt nominella värden, medan omvandling med hjälp av paritetstalen resulterar i reala värden.
29 OECD/Eurostat "Central to the Programme is the issue of whether GDP comparisons across countries should be made with exchange rates or with PPPs. Eurostat and the OECD Statistics Directorate maintain that they should be made with PPPs, although this view has still to gain general acceptance. However, as the manual demonstrates, exchange rates are usually misleading on the relative sizes of economies as measured by their GDP. Analyses or projections based on exchange rate converted GDP are in danger of being flawed from the outset because the relative GDP levels of countries being used are likely to be incorrect.
30 Köpkrafts eller prisnivåjusteringar används för att kunna mäta den reala ekonomins storlek reala koldioxideffektiviteten 1 kg CO2 2 euro 0,5 kg/euro 1 kg CO2 0,5 euro 2 kg/euro
31 Energi- och transportsektorn står för nästan samtliga produktionsutsläpp av koldioxid!
32 Energi och transporters andel av de totala utsläppen av växthusgaser från olika sektorer i Europa, 1990 och Jordbruk 10,2% Avfall 4,1% Övriga 0,2% Jordbruk 9,2% Avfall 2,6% Övriga 0,2% Industriella processer 9% Industriella processer 7,9% Transporter 16,4% Energi exkl. transporter 61% Transporter 21,0% Energi exkl. transporter 59,1% Källa: United Nations Framework Convention on Climate Change, UNFCCC
33 Energisektorn
34 Det svenska exemplet? En kontrafaktisk beräkning samma nedgång i energiintensiteten - utan vattenkraft, kärnkraft och avlutar +42 % koldioxidutsläpp I verkligheten minskade koldioxidutsläppen från energianvändningen med 42 procent Foder Biobränslen Stenkol Olja Naturgas Vattenkraft Kärnkraft Fjärrvärme
35 Transportsektorn
36 Mton CO2 Bränsleregleringar av personbilar 120 gram per kilometer från Sum CO2 base TreMove Sum CO2 Krav (2012, 120) Ökningen inom transportsektorn reduceras från 40 %* till 30 %! *CAFE-databasen prognostiserar en ökning för samma period på 46 %
37 Vad krävs för att transportsektorn skall bära sin del av uppfyllandet av klimatmålen? - Bränsleförbrukningen för personbilar måste regleras till högst 70 gram per kilometer senast 2012 och lastbilar till högst 90 procent av dagens nivå - 50 % av person och godstrafiken måste flyttas över till miljövänligare alternativ
38 Kraven på teknikutveckling
39 Vilka krav på teknikutveckling ställer olika fördelningar av utsläppsmål? Alla bidrar lika mycket -30 % till 2030 Givet prognostiserad ekonomisk tillväxt och befolkningsutveckling
40 BNP per CO2 50 Framskrivning av koldioxidproduktiviteten i rika och fattiga länder givet att utsläppsminskningarna skall vara lika stora i de olika ländergrupperna Utvecklings-länderna måste bli överlägset teknikledande! Teknikutveckling x Rika OECD-länder Fattiga länder Transitionsekonomier
41 Vilka utsläppsreduktioner och teknikutveckling krävs vid konvergerande koldioxideffektivitet? Konvergerande koldioxideffektivitet Globalt med differentierad minskning med 30 % till 2030 Givet prognostiserad ekonomisk tillväxt och befolkningsutveckling
42 BNP per CO2 Framskrivning av koldioxidproduktiviteten i rika och fattiga givet konvergerande koldioxidproduktivitet Reduktioner: OECD-länderna - 60% Fattiga länder + 40% Transitländerna - 80% 15 Teknikutvecklingen x "Fattiga länder" Transitionsekonomier "Rika OECD"
43 Betydelsen av olika styrmedel givet respektive hypotes Hypotetiskt samband H 1: Miljökuznets H 2 Exponentiell Skatter/ utsläppshandel Investeringar och teknikutveckling Command and Control (CAC) Att skapa alternativ genom investeringar är bättre än att tränga undan konsumtion/ produktion genom prishöjningar! H 3 Linjär + /(-) plus, betydelse i fallande ordning
44 Huvudsakliga förslag och slutsatser Minska utsläppen i huvudsak inom OECD Säkerställ finansieringen av de omfattande investeringar som kommer att krävas Initiera storskalig implementering av koldioxideffektiv teknik Gör ny teknik till huvudfokus i EU:s klimatstrategi Höj kraven på bränsleregleringar och investera i järnvägar och kollektivtrafik
45 IEA Technology perspectives 2010 How to reach climate goals as well as securing energy supply safely Technology options and potentials Scenarios and Strategies to 2050
46 How to reduce CO2-emissions by 50% by new nuclear power plants every year for 40 years major CCS projects every year for 40 years - 25,000 new wind turbines of 2 MW each year for 40 years. - High energy efficiency improvements, at least 2,8 %/year - etc Source: ETP 2010, European Energy Review (July 2010)
47 Tjänsternas betydelse för tillväxten
48 Baumol Relativprisutvecklingen - Tjänster kommer över tiden genom produktivitetsutvecklingen inom varuproduktionen att bli allt dyrare relativt varor, - Baumol s s k kostnadssjukan Stagnation - Produktivitetsutvecklingen inom varuproduktionen kommer att leda till att allt fler arbetar inom den mindre produktiva tjänstesektorn vilket leder till allt lägre tillväxt
49 Grundläggande utgångspunkter: Personliga tjänsterna som en del av det samhällsekonomiska kretsloppet Vissa personliga tjänster utförs alltid, i alla samhällen och i alla tider, såsom barnoch äldreomsorg samt utbildning, men organisering och volym skiljer sig mycket i både tid och rum. Analysen inkluderar därför även hemarbetet
50 Grundläggande utgångspunkter: Vår analys av tjänsternas betydelse inkluderar den icke pekuniära marknaden
51 Tjänster definieras vanligtvis i termer av immaterialitet, interaktion, heterogenitet och varaktighet Personliga tjänster
52 Vår kategorisering av tjänster (Ark mfl. 2003) Personliga tjänster Offentliga tjänster, hemarbete, privata personliga tjänster 10 % kapitalandel Icke personliga tjänster Producenttjänster: Bank, finans, företags- uthyrningstjänster 40 % kapitalandel Förmedlingstjänster: Handel, transport och kommunikation (nätverkstjänster) 40 % kapitalandel Kapitaltjänster: Bostadstjänster 90 % kapitalandel
53 Tjänsteparadoxen - Hur tjänsteproduktion och konsumtion utvecklats?
54 Allt fler arbetar inom tjänstesektorn Sysselsättning efter näringsgren, Andel av den totala sysselsättningen, procent Källa: SCB, arbetskraftsundersökningen
55 Ökade inkomster och befolkning har lett till att all konsumtion ökat mer eller mindre Hushållens konsumtionsvolym efter ändamål (99/01=100) Källa: Beräkningar baserade på SCB:s nationalräkenskaper 2007, 1996, 1980
56 Allt mindre del av hushållsbudgeten går till varukonsumtion Hushållens utgiftsandelar efter ändamål, löpande priser
57 Som volymandelar är det tvärtom varor och förmedlingstjänster som ökar Hushållens budgetandelar i fasta priser (volymandelar) efter ändamål Källa: Beräkningar baserade på SCB:s nationalräkenskaper 2007, 1996, 1980
58 Orsaken är relativprisutvecklingen Hushållens konsumtion efter ändamål, relativpriser Källa: Beräkningar baserade på SCB:s nationalräkenskaper 2007, 1996, 1980
59 Tjänstesektorns kyrkogård Skomakare, skoputsare, barberare, hembiträden, barnflickor, chaufför mfl Tjänster som kan ersättas av eget arbete inom hushållet (okvalificerade tjänster) Tjänster som ersatts av ökad varukonsumtion (skor) eller kapitalisering av hemarbetet (hushållsmaskiner)
60 Slutsats - Baumol hade rätt avseende relativprisutvecklingen Hushållens konsumtion domineras av materiell konsumtion Hushållens tjänstekonsumtion domineras av skattefinansierade personliga tjänster Den marknadsbaserade ökningen av tjänstekonsumtionen består av icke personliga tjänster
61 Produktivitet och tjänster Bild sid 128 (2 sista rutorna) eller sid 100
62 Baumol hade fel avseende produktivitetsutvecklingen Tjänstesektorns utveckling har starkt bidragit till att samhällets resurser har använts mer produktivt och att den ekonomiska tillväxten har stimulerats De personliga tjänsterna hanteras som den knappa/dyrbara resurs de är
63 Avgörande för prisutvecklingen är produktivitetsutvecklingen Sambandet mellan arbetsproduktivitet och relativpris Källa: Beräkningar baserade på Krantz och Schön (2007)
64 Personliga tjänsters begränsade produktivitetspotential Omvårdnad 1:1, 1:5 (Dagis) Utbildning 1:30 Konst 1:1, 1:30 + Realkapital 1:
65 Produktionsvolymandelar (mätt i fasta priser) efter aktivitet inkl. hemarbete Källa: Beräkningar baserade på SCB:s nationalräkenskaper.
66 Teknisk utveckling (TFP) i tjänstesektorn Total Faktorproduktivitet (TFP) i personliga och icke personliga tjänster Källa: Beräkningar baserade på SCB:s nationalräkenskaper och tidsanvändningsstudier
67 USA och Sverige har högst andel personliga tjänster
68 Analysen visar att en hög andel personliga tjänster förutsätter Stora subventioner alternativt Stor inkomstspridning
69
70 Personliga tjänster är kretsloppets Svarte Petter Bankerna övervältrar enklare banktjänster på konsumenten IKEA-konceptet tillhandahåller byggsatser Självbetalning i snabbköpet Transport och handelstjänster kunderna får själva söka kunskap om produkter och hämta varor från lager-liknande affärer utanför stan Etc, etc
71 (Grön)Tillväxt Ett effektivitetsparadigm The modern economy was created thanks to innovation and thrives on it, and in turn the economy encourages new ways of doing things and the invention of new products. That will continue to be the case. Non-technological changes and innovation such as new business models, work patterns, city planning or transportation arrangements will also be instrumental in driving green growth. OECD Towards Green growth
72 Tillväxtens bestämningsfaktorer Arbeta mer eller smartare!
73 To summarize 2,5 million years of economic history in brief For a very, very long time not much happened; then all of a sudden all hell broke lose. It took 99,4 % of economic history to reach the wealth of the Yanomamo, 0,59 % to double that level by 1750, and then just 0,001 % for global wealth to reach the level of the modern world. Eric Beinhocker, The origine of wealth
74 Energi och tillväxt några stiliserade fakta 1. Energianvändning och tillväxt är tight korrelerade (kointegrerade) 2. Sambandet är dubbelriktat 3. Energieffektiviteten har ökad över tiden och konvergerar men beror till största delen på allt högre andel högkvalitativa energikällor Energi = arbete Billig arbetskraft! Energiinnehållet i ett fat olja motsvarar 12 manår, 40 timmar per vecka Vi nyttjar dagligen hundratals energislavar i vårt dagliga liv
75 Tillväxt = Exponentiell produktions- och konsumtionsökning Sissa's Reward 1, 2, 4, 8, 16, 32, 64, 128, 256,
76 Tillväxten är materiell Trots att vi ur ett sysselsättningsperspektiv lever i ett tjänstesamhälle domineras hushållens konsumtion av materiell konsumtion Förklaringen är att de arbetsintensiva tjänsterna blivit allt dyrare då dessa har begränsad möjlighet till produktivitetsutveckling Arbetsintensiva tjänster är ekonomins Svarte Petter (IKEA, banktjänster) Källa: ITPS Näringslivets tillstånd 2008 Tjänsteparadox skapar tillväxt, Alfredsson et al
77 The great collision
78 All in all, today s environmentalism has not been succeeding. We have been winning battles, including some critical ones, but losing the war James Gustave Speth The Bridge at the Edge Of the World (2008)
79 Cowboyekonomi Exponentiell tillväxt ger stora absoluta effekter. Vi lever inte längre i en cowboyekonomi där vi inte behöver ta hänsyn till naturkapitalet. Tvärtom blir det allt viktigare att göra den ekonomiska tillväxten uthållig. Klas Eklund, Grön Kapitalism - Wibbleföreläsning 2011
80 Rio Grön Ekonomi The concept of green economy does not replace sustainable development but reflects a growing recognition that achieving sustainability rests almost entirely on getting the economy right. UNEP Towards a Green economy, 2011
81 Den gröna ekonomin leder till högre tillväxt än den bruna Perhaps the most widespread myth is that there is an inescapable trade-off between environmental sustainability and economic progress. Källa: UNEP Towards a green economy, Pathways to sustainable Development and Poverty Eradication
82 En grön ekonomi är inte en lyx för redan rika länder A second myth is that a green economy is a luxury only wealthy countries can afford, or worse, a developed-world imposition to restrain development and perpetuate poverty in developing countries. När miljön förstörs drabbas i första hand fattiga människor som lever av de berörda ekosystemen.
83 Frågor att diskutera kring Vad skulle vi gå miste om om vi väljer en utveckling med lägre tillväxt och bättre miljökvalitet? Varför vill du bli rikare? Hur skulle man kunna uppnå samma mål utan ökad miljöpåverkan?
84 Tack!
Konsten att nå både klimatmål och tillväxt. Sandro Scocco och Eva Alfredsson ITPS 2008
Konsten att nå både klimatmål och tillväxt Sandro Scocco och Eva Alfredsson ITPS 2008 Sambandet mellan koldioxid och tillväxt avgörande för att förstå klimatfrågans lösning! Inkomst/Capita Miljökuznetskurva
Läs merKonsten att nå både klimatmål och god tillväxt
Seminarium 15 januari 2009 Konsten att nå både klimatmål och god tillväxt Sandro Scocco, Chefsekonom, ITPS Koldioxidutsläppen kan minskas på två sätt Inaktivitet - Minskad produktion/konsumtion Ny teknik
Läs merPerspektiv på stärkt hållbarhet. Samhällsplanering för en inkluderande grön ekonomi
Perspektiv på stärkt hållbarhet Samhällsplanering för en inkluderande grön ekonomi Eva Alfredsson Forskare på KTH och analytiker på Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Samhällsplanering
Läs merLön, lönekostnad och arbetskraftskostnader i olika länder för arbetare inom tillverkningsindutrin år
Lön, lönekostnad och arbetskraftskostnader i olika länder för arbetare inom tillverkningsindutrin år 1999-2003 Källa: U.S. Department of Labor - Bureau of Labor Statistics. November 2004 Innehåll Tabell
Läs merOrsaker till och effekter av arbetstidsförlängning
Orsaker till och effekter av arbetstidsförlängning Två huvudfrågor 1. Hur förklara tendenser till längre arbetstid? 2. Vilka blir effekterna på produktion och sysselsättning? ANNUAL HOURS WORKED PER CAPITA
Läs merArbetstidsförlängning en ny trend?
Arbetstidsförlängning en ny trend? Avtal om förlängd arbetstid i Tyskland på företagsnivå DaimlerChrysler Siemens Volkswagen MAN Thomas Cook Lufthansa Många mindre och medelstora företag Offentlig sektor
Läs merNorden - Världens mest hållbara och konkurrenskraftiga region
Norden - Världens mest hållbara och konkurrenskraftiga region Kristina Persson Minister för strategi- och framtidsfrågor samt nordiskt samarbete, Sverige Nordisk Facklig Kongress, 27 Maj 2015 Hur konkurrenskraftig
Läs merFossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se. Pathways to Sustainable European Energy Systems
förbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se Pathways to Sustainable European Energy Systems Fuel and Cement Emissions Global fossil fuel and cement emissions:
Läs merEnergi- och klimatpolitiken i EU
Insikter om Energi- och klimatpolitiken i EU Bo Rydén, Profu 13 oktober 2016 Värmemarknad Sverige Austria Belgium Bulgaria Czech Rep Denmark Estonia Finland France Germany Greece Hungary Ireland Italy
Läs merKunskapsintensiva företagstjänster en förutsättning för en konkurrenskraftig industri. HLG on Business Services 2014
Kunskapsintensiva företagstjänster en förutsättning för en konkurrenskraftig industri HLG on Business Services 2014 Patrik Ström Centrum för Regional Analys (CRA), Handelshögskolan, Göteborgs universitet
Läs merHÅLLBAR STADSBYGGNAD. Hur gör man - och var gör man vad?
HÅLLBAR STADSBYGGNAD Hur gör man - och var gör man vad?!1 HÅLLBARHETSTRENDER 2014 Aktuellt inom hållbarhetsområdet!2 Vår mission att aktivt bidra till en hållbar utveckling av samhället Detta vet vi Plan
Läs merFlexicurity en myt? Lars Calmfors 17/1-07 Arbetsmarknadsdepartementet
Flexicurity en myt? Lars Calmfors 17/1-07 Arbetsmarknadsdepartementet Standardised Unemployment Rates, Percentages of Labour Force 18 1970-2006 % % 18 16 14 Finland 16 14 12 10 8 6 Euro area 12 10 8 6
Läs merBiobränslenas roll i Sverige och Europa
Biobränslenas roll i Sverige och Europa Magnus Matisons Skogsteknologi 2010 Global tillförsel av primär energi 1990 2007 KÄLLA: IEA ENERGY BALANCES Källa: World Energy Outlook IEA Regional energianvändning
Läs merFörutsättningar för framtidens äldreomsorg - krav, utmaningar och möjligheter Mårten Lagergren
Förutsättningar för framtidens äldreomsorg - krav, utmaningar och möjligheter Mårten Lagergren Tylösandsveckan 17 maj 20110 Ett förändrat samhälle - krav på nya lösningar Vad händer med demografi, hälsa
Läs merKlimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall
Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall Vi måste förstå att: Vårt klimat är ett mycket komplext system Många (av människan påverkade)
Läs merCO2 Emissions and Economic Activity Short- and Long-Run Economic Determinants of Scale, Energy Intensity and Carbon Intensity
CO2 Emissions and Economic Activity Short- and Long-Run Economic Determinants of Scale, Energy Intensity and Carbon Intensity Fredrik NG Andersson & Peter Karpestam (LUSEM) Disposition A. Bakgrund B. Modell
Läs merSveriges bytesbalansöverskott. Martin Flodén Handelshögskolan i Stockholm 7 februari, 2006
Sveriges bytesbalansöverskott Martin Flodén Handelshögskolan i Stockholm 7 februari, 2006 Sveriges bytesbalansöverskott Inledning och bakgrund - Data - Global obalans? Orsaker till bytesbalansöverskott
Läs merA2008:008. Konsten att nå både klimatmål och god tillväxt. Underlag till en klimatstrategi för EU. Sandro Scocco Eva Alfredsson
A2008:008 Konsten att nå både klimatmål och god tillväxt Underlag till en klimatstrategi för EU Sandro Scocco Eva Alfredsson Konsten att nå både klimatmål och god tillväxt Underlag till en klimatstrategi
Läs merDen gröna ekonomin. PhD Eva Alfredsson Tillväxtanalys, KTH, Global utmaning
Den gröna ekonomin PhD Eva Alfredsson Tillväxtanalys, KTH, Global utmaning Global utmanings arbetsgrupp för en grön ekonomi: Eva Alfredsson Anders Wijkman Kristina Persson Sandro Scocco Kristian Skånberg
Läs merMaking electricity clean
Making electricity clean - Vattenfallkoncernen - Forskning och utveckling - Smart Grids Stockholm 2010-01-21 1 Program, möte Gröna liberaler 1. Introduktion och mötesdeltagare 2. Vattenfall nyckelfakta
Läs merE.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic
E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic E.ON Nordic är en marknadsenhet inom energikoncernen E.ON E.ON Nordic i korthet - Affärsinriktning
Läs merElkundernas fördelning per avtalstyp jan -03 jan -02 100%
jan-1 jan-4 jun-4 sep-4 dec-4 mar-5 jun-5 sep-5 dec-5 mar-6 jun-6 sep-6 dec-6 mar-7 jun-7 sep-7 dec-7 mar-8 jun-8 sep-8 dec-8 mar-9 jun-9 sep-9 dec-9 mar-1 jun-1 sep-1 dec-1 mar-11 jun-11 sep-11 dec-11
Läs merTrafikverkets. Nytt trafikverk, ny. Susanne Ingo
Trafikverkets omvärldsanalys Nytt trafikverk, ny omvärld äld Susanne Ingo Stockholm 11 april 2012 2 2012-04-13 Stora demografiska utmaningar i världen. The Demographic transition Deat h rat e Birt h rat
Läs merMagnus Angermund Board Member FTTH Council Europe
Magnus Angermund Board Member FTTH Council Europe THE STATE OF FIBRE FTTH/B Market Panorama FTTH Global Panorama Sep 2017 Number of FTTH subscribers worldwide 29,5 M 21,8 M 19,9 M 346,8 M 5,4 M 5,8 M Source:
Läs merDennis Pamlin Ansvarig klimat & handel/investeringsfrågor, WWF. WWFs perspektiv samt planerat arbete under valrörelsen
Dennis Pamlin Ansvarig klimat & handel/investeringsfrågor, WWF WWFs perspektiv samt planerat arbete under valrörelsen WWFs energiarbete i Sverige idag Citat Foreign Affairs In the years ahead, climate
Läs merATT INTE KUNNA VÄLJA ATT KUNNA VÄLJA FAT TTIGA LÄNDER RIKA LÄNDER Varför har köttet hamnat på på tapeten? Köttexplosionen i Sverige och världen orsak och verkan Mats Lannerstad International Livestock
Läs merPTS främjar konkurrensen på bredbandsområdet. viktoria.arwinge@pts.se
PTS främjar konkurrensen på bredbandsområdet viktoria.arwinge@pts.se PTS en myndighet med sektorsansvar PTS bildades 1992 Samlat sektorsansvar för: Postområdet och området för elektronisk kommunikation
Läs merKonsumtion, energi och klimat. Annika Carlsson-Kanyama FOI och LTH
Konsumtion, energi och klimat Annika Carlsson-Kanyama FOI och LTH Från produktion till konsumtion Utsläpp från fabriker i fokus på 70 och 80-talet End-of-pipe solutions, återvinning 90-talet, Agenda 21,
Läs merBesvärligt men inte hopplöst - ungdomsarbetslösheten och krisen
Besvärligt men inte hopplöst - ungdomsarbetslösheten och krisen Lena Schröder Institutet för social forskning (SOFI) och Stockholms universitets Linnécentrum för integrationsstudier (SULCIS) lena.schroder@sofi.su.se
Läs mer%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL. om näringslivets syn på energiforskning
%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL om näringslivets syn på energiforskning 7U\JJWLOOJnQJWLOOHQHUJLPHGOLWHQNOLPDWSnYHUNDQWLOO NRQNXUUHQVNUDIWLJDSULVHUJHUElWWUHWLOOYl[WL6YHULJH Den svenska energi- och klimatpolitiken
Läs merElkundernas fördelning per avtalstyp
jan-1 jan-4 jun-4 sep-4 dec-4 mar-5 jun-5 sep-5 dec-5 mar-6 jun-6 sep-6 dec-6 mar-7 jun-7 sep-7 dec-7 mar-8 jun-8 sep-8 dec-8 mar-9 jun-9 sep-9 dec-9 mar-1 jun-1 sep-1 dec-1 mar-11 jun-11 sep-11 dec-11
Läs merElkundernas fördelning per avtalstyp
jan-1 jan-4 jun-4 sep-4 dec-4 mar-5 jun-5 sep-5 dec-5 mar-6 jun-6 sep-6 dec-6 mar-7 jun-7 sep-7 dec-7 mar-8 jun-8 sep-8 dec-8 mar-9 jun-9 sep-9 dec-9 mar-1 jun-1 sep-1 dec-1 mar-11 jun-11 sep-11 dec-11
Läs merENERGY 2050. Professor Elisabeth Rachlew. Global and Swedish Trends in Energy Supply and Energy Use. Energirike Haugesund, 5 aug.
ENERGY 2050 Professor Elisabeth Rachlew Member of the Royal Swedish Academy of Sciences (Physics) and Chair of the Energy Commi=ee Global and Swedish Trends in Energy Supply and Energy Use Energirike Haugesund,
Läs merUtträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv
Utträdesåldern från arbetslivet ett internationellt perspektiv Utträdesåldern från arbetslivet ett internationellt perspektiv Hans Olsson 2012-11-30 Utträdesåldern från arbetslivet - ett internationellt
Läs merVård och omsorg på dina villkor! Vårdkvalitet i samverkan. Gösta Bucht, professor emeritus i Geriatrik Talesperson för vård och omsorg, SPF
Vård och omsorg på dina villkor! Vårdkvalitet i samverkan Gösta Bucht, professor emeritus i Geriatrik Talesperson för vård och omsorg, SPF Hur ser det ut idag? Vågar jag bli gammal? Samverkan eller stuprör?
Läs merSveriges internationella forskningssamarbeten hur bör de utvecklas? Hans Pohl
Sveriges internationella forskningssamarbeten hur bör de utvecklas? Hans Pohl 2017-11- 07 Inledning Forskningsvärlden förändras mycket snabbt Internationella forskningssamarbeten är avgörande för svensk
Läs merAktuellt från SUHF Karin Röding Statssekreterare. Utbildningsdepartementet
Aktuellt från SUHF 2017-04-24 Karin Röding Statssekreterare Disposition Högskolans utveckling Sveriges position i världen avseende forskning och utbildning Hela livet hela landet hela världen Nya mål för
Läs merElkundernas fördelning per avtalstyp
jan-1 jan-4 jun-4 sep-4 dec-4 mar-5 jun-5 sep-5 dec-5 mar-6 jun-6 sep-6 dec-6 mar-7 jun-7 sep-7 dec-7 mar-8 jun-8 sep-8 dec-8 mar-9 jun-9 sep-9 dec-9 mar-1 jun-1 sep-1 dec-1 mar-11 jun-11 sep-11 dec-11
Läs merBortom tillväxtparadigmet *** Arbete och välfärd i den nya ekonomin. Mikael Malmaeus 2014 11 05
Bortom tillväxtparadigmet *** Arbete och välfärd i den nya ekonomin Mikael Malmaeus 214 11 5 Den tyska ekonomin bromsar in rejält nästa år och tillväxten minskar ordentligt Operahus ökar den ekonomiska
Läs merElkundernas fördelning per avtalstyp
jan-1 jan-4 jun-4 sep-4 dec-4 mar-5 jun-5 sep-5 dec-5 mar-6 jun-6 sep-6 dec-6 mar-7 jun-7 sep-7 dec-7 mar-8 jun-8 sep-8 dec-8 mar-9 jun-9 sep-9 dec-9 mar-1 jun-1 sep-1 dec-1 mar-11 jun-11 sep-11 dec-11
Läs merRegional Carbon Budgets
Regional Carbon Budgets Rapid Pathways to Decarbonized Futures X-CAC Workshop 13 April 2018 web: www.cemus.uu.se Foto: Tina Rohdin Kevin Anderson Isak Stoddard Jesse Schrage Zennström Professor in Climate
Läs merDet ekonomiska läget i Europa - Maj 2013- Jan Bergstrand
Det ekonomiska läget i Europa - Maj 2013- Jan Bergstrand 1 Utvecklingen i några viktiga regioner - Ändring i BNP, % per år - 14 12 - - 10 8 6 4 2 0-2 -4-6 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 OECD, Nov -12
Läs merElkundernas fördelning per avtalstyp jan -03 jan -02
jan-1 jan-4 jun-4 sep-4 dec-4 mar-5 jun-5 sep-5 dec-5 mar-6 jun-6 sep-6 dec-6 mar-7 jun-7 sep-7 dec-7 mar-8 jun-8 sep-8 dec-8 mar-9 jun-9 sep-9 dec-9 mar-1 jun-1 sep-1 dec-1 mar-11 jun-11 sep-11 dec-11
Läs merUtveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater
Utveckling av energimarknader i EU Utveckling av energimarknader i EU politik och framgångsrika medlemsstater Jonas Norrman & Anders Ahlbäck Vision för Västsverige Visionen är att göra Västsverige till
Läs merStrategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel
Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel Maria Grahn Fysisk Resursteori maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet står inför tre huvudsakliga utmaningar
Läs mera-kassan MYTER, FAKTA OCH FÖRSLAG
a-kassan MYTER, FAKTA OCH FÖRSLAG OKTOBER 212 1 ! A-kassan ger inte ekonomisk trygghet mellan två jobb Idag är maxbeloppet från a-kassan 14 9 kronor före skatt. Det motsvarar procent av en månadsinkomst
Läs merElkundernas fördelning per avtalstyp
jan-1 jan-4 jun-4 sep-4 dec-4 mar-5 jun-5 sep-5 dec-5 mar-6 jun-6 sep-6 dec-6 mar-7 jun-7 sep-7 dec-7 mar-8 jun-8 sep-8 dec-8 mar-9 jun-9 sep-9 dec-9 mar-1 jun-1 sep-1 dec-1 mar-11 jun-11 sep-11 dec-11
Läs merVem tar ansvar för klimatet? Västsvenska Miljörättsföreningen Näringslivets Miljöchefer Mars Thomas Sterner Nationalekonomi
Vem tar ansvar för klimatet? Västsvenska Miljörättsföreningen Näringslivets Miljöchefer Mars 2010 Thomas Sterner Nationalekonomi Vadå Warming Det blåser kallt efter COP SJ ber om ursäkt och mörkrets makter
Läs merAllmän makroekonomisk bedömning
Kapitel 4 Komplettera nuvarande pensionssystem med partiella premiereservsystem Högre formell och reell pensionsålder Generella argument för mer stöd åt barnfamiljer - barn betalar pensionerna för alla
Läs merVi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se
Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Bioenergi Sveriges största energislag! Naturgas Vindkraft 11,3 TWh, 5,3 TWh, Värmepumpar 3,0% 1,4% 3,8
Läs merFRAMTIDEN BÖRJAR I SKOLAN. Håkan Bergman
FRAMTIDEN BÖRJAR I SKOLAN Håkan Bergman Tre fokus för högre kunskapsresultat Tidiga insatser Skickliga lärare Jämlik skola Stödinsatser i skolan sätts in för sent Andel elever med åtgärdsprogram i årskurs
Läs merMade in Sweden? 2011 01 27
Made in Sweden? 2011 01 27 Lena Johansson 2011 01 27 Henrik Isakson 2011 01 27 Är den här tillverkad i Sverige? 4 En Boeing Dreamliner : Made in America? 43 underleverantörer Utspridda på 135 produktionsfaciliteter
Läs merNätkostnader ur ett internationellt perspektiv. Sweco för Villaägarna,
Nätkostnader ur ett internationellt perspektiv Sweco för Villaägarna, 2019-02-20 Metod Data från Eurostat Data inrapporterat från Energimyndigheten och SCB Nätkostnad: Medel från inrapportering från Ei
Läs merElkundernas fördelning per avtalstyp
jan-1 jan-4 jun-4 sep-4 dec-4 mar-5 jun-5 sep-5 dec-5 mar-6 jun-6 sep-6 dec-6 mar-7 jun-7 sep-7 dec-7 mar-8 jun-8 sep-8 dec-8 mar-9 jun-9 sep-9 dec-9 mar-1 jun-1 sep-1 dec-1 mar-11 jun-11 sep-11 dec-11
Läs merVad händer om vi sätter människors lycka och välbefinnande först när vi bidrar till att forma framtidens samhälle?
Vad händer om vi sätter människors lycka och välbefinnande först när vi bidrar till att forma framtidens samhälle? Filip Fors, Sociologiska institutionen, Umeå Universitet Tre perspektiv på välfärdsmätning
Läs merKonsumentprisets fördelning
1% Konsumentprisets fördelning 2 kwh/år, avtal om rörligt pris, löpande priser (april) 8% 6% 4% 2% % Skatt, moms och elcertifikat Nätav gift Elenergipris 197 1977 1984 1991 1998 25 öre/kwh 12 Elpriset
Läs merLösningar på klimatfrågan - värderingar och försanthållanden
Lösningar på klimatfrågan - värderingar och försanthållanden Fysisk resursteori, Chalmers hedenus@chalmers.se Definition av Hållbar Utveckling Sustainable development is development that meets the needs
Läs merKlimatmål, fossila bränslen och CCS
Pathways to Sustainable European Energy Systems Klimatmål, fossila bränslen och CCS Filip Johnsson Energisystem 20 januari, 2016 Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Carbon budget
Läs merVarför går det bra för Sverige?
Varför går det bra för Sverige? Andreas Bergh, Lunds universitet och IFN Bakgrund Egen forskning: Pär Hansson & Henrekson, Public Choice, 1994, Stefan Fölster & Henrekson, European J of Political Economy,
Läs merHållbar utveckling med fokus på entreprenörskap. Vad är ett hållbart entreprenörskap för dig?
Hållbar utveckling med fokus på entreprenörskap Mikael Brändström, BioFuel Region (mikael.brandstrom@biofuelregion.se Syfte med dagens föreläsning Visa på globala drivkrafter som styr mot en hållbar utveckling
Läs merTillväxt till döds. Studiecirkeln God miljö i centrum & Naturskyddsföreningen. Lerum,
Tillväxt till döds Studiecirkeln God miljö i centrum & Naturskyddsföreningen Lerum, 2015-10-19 - Civilingenjör - Författare - Föreläsare + + + - + Positiv återkoppling + + + Negativ återkoppling - -
Läs merTrygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson
Trygg Energi Filip Johnsson Chalmers University of Technology Energy and Environment, Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Energiforsk höstkonferens, Göteborg 3/11 2015 Pathways
Läs merTillväxt genom mer arbete
Tillväxt genom mer arbete Vad bestämmer tillväxten? Mycket lång sikt (50-100 år) - den totala faktorproduktivitetens tillväxt - kapitalstockens tillväxt På några års sikt - graden av resursutnyttjande
Läs merGlobala energitrender, klimat - och lite vatten
, klimat - och lite vatten Markus Wråke International Water Day 2014 Stockholm March 21 Källor när inget annat anges är IEA Global energitillförsel - en tråkig historia Världens energitillförsel är lika
Läs merVINNOVAs planering inför Horizon Linda Bell RISE Inspirationsdag 16 oktober
VINNOVAs planering inför Horizon 2020 Linda Bell RISE Inspirationsdag 16 oktober Bakgrund Bild 2 FP7:s betydelse för svensk FoI Million SEK Swedish Research Council FP7 VINNOVA Swedish Energy Agency FORMAS
Läs merGränslösa ehälsotjänster. Annika Ohlson & Eva Leach SepSOS
Gränslösa ehälsotjänster Annika Ohlson & Eva Leach SepSOS 2011-11-01 Page 2 Agenda 1. Framtidens ehälsa i Europa 1. SepSOS Målbild, status och piloter NCP nationell kontaktpunkt Expedition av e-recept
Läs merKjell Jansson VD, Svensk Energi
Vindkraft Energiekonomiska Kjell Jansson VD, Svensk Energi 2009-12-03 CO 2 utsläpp från elproduktion Data gäller för år 2007 Källa: SCB, Nordel och Svensk Energi Sverige Elproduktion TWh milj ton CO 2
Läs merVINNOVA stärker Sveriges innovationskraft. Miljardkonferensen 29 April
VINNOVA stärker Sveriges innovationskraft Miljardkonferensen 29 April Lång tradition och ledande position Sveriges ranking Innovation Union Scoreboard 2014 Switzerland Sweden Denmark Germany Finland Luxembourg
Läs merSverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004
Sverige tappar direktinvesteringar Jonas Frycklund April, 2004 1 Innehåll Sverige som spetsnation... 2 FN:s direktinvesteringsliga... 3 PROGNOS FÖR DIREKTINVESTERINGSLIGAN... 4 STÄMMER ÄVEN PÅ LÅNG SIKT...
Läs mersystems in Sweden Productivity of slash bundling at landing by a truck mounted bundler prototype Magnus Matisons Nordland Seminar
Forest energy systems in Sweden Productivity of slash bundling at landing by a truck mounted bundler prototype Magnus Matisons Nordland Seminar Mosjön 14 April Bulgaria Romaia Share of renewable energy
Läs merAtt lära av Pisa-undersökningen
Att lära av Pisa-undersökningen (Lars Brandell 2008-08-02) I början av december 2007 presenterade OECD resultaten av PISA 2006, d.v.s. den internationella undersökningen av kunskapsnivån hos 15-åringar
Läs merKostnadseffektiva val av bränslen i transportsektorn koldioxidmål Finansierat av Vinnova
Kostnadseffektiva val av bränslen i transportsektorn givet hårda h koldioxidmål Finansierat av Vinnova Maria Grahn Fysisk Resursteori Chalmers Tekniska Högskola maria.grahn@fy.chalmers.se www.frt.fy.chalmers.se
Läs merSVCA:s årsrapport 2013
SVCA:s årsrapport 213 Exempel på en Private Equity-fondstruktur Kapital Kapital Investerare Avkastning till investerarna Private Equity-fond Avkastning Portföljbolag Avkastning & ersättning Kapital & förvaltning
Läs merInternationell utblick Löner och arbetskraftskostnader
Internationell utblick Löner och arbetskraftskostnader Krister B Andersson Oktober, 2002 International Outlook Wages, Salaries, Labour Costs October 2002 2 Innehåll / Contents Innehåll / Contents SIDA
Läs merBortom BNP-tillväxt. En Grön Ekonomi tjänar en hållbar utveckling. Eva Alfredsson, Fil Dr/Analytiker
Bortom BNP-tillväxt En Grön Ekonomi tjänar en hållbar utveckling Eva Alfredsson, Fil Dr/Analytiker Source: Rockström et al 2011 2,5 miljoner år av ekonomisk historia Under en väldigt, väldigt, väldigt
Läs merSVENSK STANDARD SS-ENV
SVENSK STANDARD SS-ENV 1993-2 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida Byggstandardiseringen, BST 1999-02-26 1 1 (1+182) Copyright SIS. Reproduction in any form without permission is prohibited. Stålkonstruktioner
Läs merNorrbottens resurser vad gäller förnybar energi ur ett EU perspektiv. Sabine Mayer
Norrbottens resurser vad gäller förnybar energi ur ett EU perspektiv Sabine Mayer Hållbara Norrbotten från ambition till förändring! 12 april 2012 EU:s målbild förnybar energi År 2020: 20% andel förnybar
Läs merINVESTERINGAR I LÄRARYRKETS ATTRAKTIVITET STEFAN LÖFVEN, MAGDALENA ANDERSSON, IBRAHIM BAYLAN 18 AUGUSTI 2014
INVESTERINGAR I LÄRARYRKETS ATTRAKTIVITET STEFAN LÖFVEN, MAGDALENA ANDERSSON, IBRAHIM BAYLAN 18 AUGUSTI 2014 VALLÖFTEN FÖR ATT HÖJA LÄRARYRKETS ATTRAKTIVITET 3,5 miljarder i investeringar i läraryrkets
Läs merInnovationsledning gör projekten till verksamhet!
Innovationsledning gör projekten till verksamhet! hur går vi från idé till innovation? Daniel Forslund chefsstrateg Snabbfakta om VINNOVA Statlig myndighet under Näringsdepartementet Anslaget för forskning
Läs merInkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012
Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Februari 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Februari 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Februari 2012, hotell
Läs merGrass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON
Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON Project funding and reporting, Thomas Prade & Mikael Lantz (2016) Grass for biogas - Arable land as carbon sink. Report 2016:280. Energiforsk,
Läs merStadsbyggnadsdagarna. Attraktiv hållbarhet! 4 februari, 2015. Johan Kuylenstierna Executive Director
Stadsbyggnadsdagarna 2015 Attraktiv hållbarhet! 4 februari, 2015 Johan Kuylenstierna Executive Director Fråga: Hur mycket växer världens städer med varje vecka? Alternativ 1: Ca 1,4 miljoner invånare Alternativ
Läs merTillväxt till döds. Naturskyddsföreningen. Ekofika. Göteborg,
Tillväxt till döds Naturskyddsföreningen Ekofika Göteborg, 2015-11-10 - Civilingenjör - Författare - Föreläsare + + + - + Positiv återkoppling + + + Negativ återkoppling - - + - + + + Verkligheten är
Läs merAtt navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste
Läs merThe ICA perspective on labelling with focus on organic food. Anna Karin Lindberg
The ICA perspective on labelling with focus on organic food Anna Karin Lindberg This is the ICA idea Individual retailers working in cooperation who successfully combine diversity and local adjustments
Läs merSVENSK STANDARD SS-EN
SVENSK STANDARD SS-EN 1330-8 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida SVENSK MATERIAL- & MEKANSTANDARD, SMS 1998-06-05 1 1 (1+36) INNEHÅLLET I SVENSK STANDARD ÄR UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDAT. SIS HAR COPYRIGHT
Läs merGrundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström
Is there some action a government of India could take that would lead the Indian economy to grow like Indonesia s or Egypt s? If so, what, exactly? If not, what is it about the nature of India that makes
Läs merRegeringens klimat- och energisatsningar
Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella
Läs merErfarenheter och effekter av venture capital. Anders Isaksson
Erfarenheter och effekter av venture capital Anders Isaksson PhD, Universitetslektor anders.isaksson@chalmers.se Institutionen för Teknikens ekonomi och organisation CHALMERS 1 The good 2 And the bad!
Läs merKonsumtionens klimatpåverkan
Konsumtionens klimatpåverkan Eva Ahlner Naturvårdsverket Klimat och konsumtion i Östergötland Linköping 31 mars 2010 Shopping en (hållbar) livsstil? Svenska miljömål för Svenska miljömål för ett effektivare
Läs merSkogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten
Skogens klimatnytta - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten Varför är skogen viktig i klimatarbetet? Vad kan skogen bidra med? Internationella
Läs merSVENSK STANDARD SS-EN ISO
SVENSK STANDARD SS-EN ISO 8130-9 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida Standardiseringsgruppen STG 1999-12-10 1 1 (1+6) Copyright SIS. Reproduction in any form without permission is prohibited. Coating
Läs merAnvänd dig av fördelarna i Norgrens unika On-line tjänster!
Använd dig av fördelarna i Norgrens unika On-line tjänster! Gör ditt jobb lättare och spar tid - allt du behöver för att välja, konstruera och köpa Norgren pneumatikkomponeneter på ett bekvämt sätt - 24
Läs merFramtidens hållbara och effektiva infrastruktur och transporter. Utmaningar och möjligheter.
Framtidens hållbara och effektiva infrastruktur och transporter. Utmaningar och möjligheter. Göran Finnveden Professor Miljöstrategisk analys Vice-rektor för hållbar utveckling Vad menar vi med hållbar
Läs merInternationell utblick Löner och arbetskraftskostnader
Internationell utblick Löner och arbetskraftskostnader Krister B Andersson Mars, 2004 International Outlook Wages, Salaries, Labour Costs Mars 2004 2 Innehåll / Contents Innehåll / Contents SIDA / PAGE
Läs merExportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE
Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE Rapport från TMF vi bygger och inreder Sverige, Januari 2015 Om rapporten Denna rapport är baserad på en större studie sammanställd
Läs merSVENSK STANDARD SS-EN ISO 9876
SVENSK STANDARD SS-EN ISO 9876 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida SVENSK MATERIAL- & MEKANSTANDARD, SMS 1999-07-30 2 1 (1+9) Copyright SIS. Reproduction in any form without permission is prohibited.
Läs merPeak Car. Anne Bastian, Maria Börjesson och Jonas Eliasson. Associate Professor Transport Systems Analysis, KTH. Director Centre for Transport Studies
Peak Car Anne Bastian, Maria Börjesson och Jonas Eliasson Associate Professor Transport Systems Analysis, KTH Director Centre for Transport Studies Goodwin, Phil. "Peak travel, peak car and the future
Läs merVarför går det bra för Sverige? Lärdomar för Danmark
Varför går det bra för Sverige? Lärdomar för Danmark Inlägg vid CEPOS vækstkonference i Köpenhamn den 14 december 2012 Magnus Henrekson Bakgrund Egen forskning: Pär Hansson & Henrekson, Public Choice,
Läs merHÅLLBARHETSSTRATEGIER SOM BYGGER FÖRTROENDE IPSOS FRUKOSTSAMTAL 25 MARS
HÅLLBARHETSSTRATEGIER SOM BYGGER FÖRTROENDE IPSOS FRUKOSTSAMTAL 25 MARS IPSOS REPUTATION COUNCIL 141 seniora chefer inom kommunikation i 22 länder Ipsos Reputation Council nionde omgången Reputation Council
Läs mer