Att välja framtidsyrke. i Västerbottens län

Transkript

1 Avgångar och Att välja framtidsyrke i Västerbottens län tillträdande på länets arbets- marknad till och med år 21

2

3 Att välja framtidsyrke i Västerbottens län En kartläggning av framtidsutsikterna för branscher och yrken till och med år 21. INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 1 SAMMANFATTNING... 4 KOMPETENSKRAV OCH NYA JOBB... 9 ARBETSMARKNADEN MED UTBLICK MOT OFFENTLIG SEKTOR Sjukvård och omsorg Skola och utbildning Övrig offentlig sektor PRIVAT SEKTOR Jord- och skogsbruk Industrin Byggsektorn Privata tjänster UTBILDNINGSVÄSENDET OCH SKOLANS ROLL Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning... 4 SLUTSATSER BILAGA: Bristindex för ett antal olika yrken Denna rapport har utarbetats av Länsarbetsnämnden i Västerbotten Bo Gustavsson ansvarar för såväl textinnehåll som bildmaterial (diagram) och besvarar frågor gällande rapportens innehåll. För beställning av rapporten, kontakta Bo Gustavsson eller Barbro Jonsson, telefon (vx). Rapporten finns också på vår hemsida:

4 4

5 Inledning Arbetsmarknaden i Västerbottens län utvecklas alltsedan början av 1997 i starkt positiv riktning. Länet har en framskjuten placering avseende sysselsättningsutvecklingen och den förbättring som då påbörjades har av allt att döma förstärkts i takt med tiden. Huvuddelen av förbättringen sker i länets sydostliga del med Umeå som en betydelsefull motor för ökad sysselsättning och lägre arbetslöshet. Man bör emellertid höja ett varningens finger när det gäller den fortsatta utvecklingen i såväl Umeå som i länets övriga delar. I en högkonjunktur har det visat sig att även andra delar av länet får del av den växande kakan. Den stora osäkerheten gäller vad som kommer att hända med sysselsättning och befolkningsutveckling vid nästa konjunkturavmattning. Den dominerande diskussionen vid sidan om länets positiva arbetsmarknadsutveckling under senare år har rört just befolkningsutvecklingen. Under 19-talets sista decennium ägde en massiv omfördelning av länets befolkning rum till kustlandets fördel och på inlandets och fjällkommunernas bekostnad. Sedan några år tillbaka minskar länets sammanlagda befolkning. Trots betydelsefulla insatser från såväl myndigheter som näringsliv har vissa kommuner förlorat omkring tio procent av sitt befolkningsunderlag under nittiotalet. Samtidigt har Umeå fortsatt att växa om än i betydligt blygsammare omfattning än tidigare. Debatt om kommunens inneboende dynamik och framtidsförutsättningar förekommer därför i olika sammanhang och olika åtgärdsprogram för att trygga Umeås, och därmed länets, fortsatta utveckling måste lyftas fram. Under det första decenniet på 2-talet ökar pensionsavgångarna kraftigt, inte bara i vårt län utan även i landet som helhet. Antalet avgångar kommer därefter att förbli högt under en följd av år. Sedan ett par år tillbaka varnas för brist på arbetskraft såväl generellt som inom olika särskilt utsatta sektorer. Samtidigt som sysselsättningen beräknas öka under en längre tid framöver ökar antalet personer som lämnar arbetsmarknaden av åldersskäl och annat. De ungdomskullar som kommer att tillträda på arbetsmarknaden är dessutom mindre än på länge varför en situation med brist på arbetskraft inom flera sektorer mycket väl kan bli fallet inom kort. Detta kan inträffa även om sysselsättningen skulle öka mycket måttligt. I syfte att kartlägga framtidens behov av utbildning och arbetskraft har regeringen tagit initiativ till inrättandet av s.k. Regionala Kompetensråd (RK) som verkar på länsbasis. RK i vårt län bildades år 1998 och består av företrädare för olika myndigheter, utbildningsväsendet samt arbetsgivare inom privat och offentlig sektor. Landshövdingen är ordförandet i RK. Processen går under år 2 vidare med bildandet av kommunbaserade lokala kompetensråd vars uppgift är att göra motsvarande kartläggning på en kommunal och mera detaljerad nivå. 1

6 Det uppdrag som ligger till grund för denna rapport består i att Länsarbetsnämnden så långt som möjligt skall analysera den långsiktiga utvecklingen på länets arbetsmarknad. Avsikten är att ansvariga aktörer på arbetsmarknaden samt på utbildningsområdet så tidigt och så effektivt som möjligt ska kunna möta de personal- och kompetensbehov som kommer att uppstå såväl på kort som på lång sikt. Rapporten avses vidare utgöra en grund för de lokala (kommunala) kompetensråden att angripa frågan på ett någorlunda likartat sätt för att försöka möjliggöra jämförelser mellan kommuner och länet samt mellan de olika kommunerna. Analysunderlaget, som utgörs av statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB), har finansierats till lika delar av Länsarbetsnämnden och det Regionala Kompetensrådet. Det är viktigt att redan här understryka det faktum att den statistik som existerar och har inhandlats i viss utsträckning är otillräcklig och inte visar på hela sanningen. Ambitionen har emellertid varit att göra en så kvalificerad analys som möjligt utifrån det material som faktiskt står till buds. Det är naturligtvis möjligt att komma med synpunkter och invändningar mot rapportens innehåll och slutsatser. Rapporten skall dock främst ses som ett underlag för diskussion om sakernas verkliga tillstånd och slutsatserna som varningssignaler om vad som kan komma att inträffa. Materialet baseras i första hand på situationen i olika branscher och innehåller uppgifter om hur många anställda som fanns i dessa branscher år 1997 fördelat på ålder. Dessutom ligger utbildningsstatistik avseende gymnasieutbildning respektive universitets- och högskoleutbildning till grund för bedömningar av tillgången på utbildad arbetskraft i framtiden. Statistikmaterialet möjliggör i alltför liten utsträckning direkta jämförelser mellan branscher, yrken och åldersstruktur. Ingen möda har emellertid sparats för att en relevant bild av utsikterna för olika branscher, yrken och utbildningsinriktningar så långt som möjligt skall kunna skapas och förmedlas i denna rapport. Nedan följer ett antal punkter med viktiga förutsättningar för rapportens tillkomst: Sysselsättningsstatistik från SCB avseende AC län år 1997 utgör grunden för beräkning av förvärvsfrekvenser i olika åldrar samt för antalet framtida avgångar (av åldersskäl och annat) i olika branscher. Samtliga klassificeringar av branscher och yrken enligt SCB. Studien omfattar i första hand åldersgrupperna år (i några fall även andra grupper, bl.a år). Ungefär en (1) procent av samtliga sysselsatta i länet är 65 år eller äldre. Dessa ingår EJ i studien. Beräkning av totalt antal avgångar per år har skett genom framskrivning av antalet personer fr.o.m. 51 års ålder och med konstant förvärvsfrekvens per åldersgrupp (nämligen den som konstaterats för år 1997). 2

7 Beräkning av antalet avgångar per yrkesgrupp och bransch har skett på basis av branschvisa riksgenomsnitt då länsvisa uppgifter saknas i detta avseende. Studien baseras på förutsättningen att de som skall ersättas är de som är sysselsatta under det år som observeras, i detta fall Sysselsättningsförändringar orsakade av konjunkturförändringar eller politiska beslut är omöjliga att förutsäga och faller därför utanför denna studie. Beräkning av antalet tillträdande med högre utbildning har skett med utgångspunkt från antalet västerbottningar som påbörjat akademiska studier samt från den studieinriktning (fördelning) som konstaterats för läsåret 1998/99. Utfallet av påbörjade akademiska studier (tillträdet på arbetsmarknaden) har beräknats med färskast möjliga statistik från SCB avseende genomströmningen per utbildningsområde/studieinriktning. SCB har följt genomströmningen i högre utbildning alltsedan läsåret 1987/88 och (än så länge) t.o.m. 1997/98, alltså under totalt 11 läsår. Angivelser för examinationsgrad, uttryckt i procent, finns för 3, 5, 7, och 11 år efter påbörjade studier (fördelat efter studieinriktning). Statistik avseende antalet ungdomar som sedan hösten 1994 har påbörjat studier inom gymnasieskolans olika program, med koncentration på de nationella programmen, har legat till grund för bedömningen av tillgången på utbildad personal där gymnasieutbildning är ett grundläggande krav. 3

8 Sammanfattning Arbetsmarknaden förändras dramatiskt. Under perioden fram till och med år 21 kommer situationen på arbetsmarknaden i Västerbotten att förändras på flera sätt. En av de mest betydelsefulla förändringarna är att antalet personer som lämnar arbetsmarknaden successivt kommer att öka för att från och med år 24 bli fler än dem som tillträder arbetsmarknaden. Därefter kommer skillnaden att öka också på mycket lång sikt. Med antaganden om framtida födelsetal har en framskrivning gjorts ända till år 23. Då kommer antalet som lämnar arbetsmarknaden årligen att överstiga antalet tillträdande med omkring 1 personer. Många lämnar arbetsmarknaden. Under år 1988 lämnade ungefär 2 1 västerbottningar arbetsmarknaden. Den siffran stiger nu kontinuerligt för att redan 28 vara ungefär 3 personer, en nivå som kommer att gälla under ett flertal år därefter. Förklaringen till de ökande avgångarna står att finna i de stora årskullarna från 194-talet, och senare 195-talet, som nu börjar gå i pension eller lämna arbetsmarknaden av t.ex. hälsoskäl. Samtidigt har födelsetalen minskat mycket kraftigt under det senaste decenniet vilket kommer att påverka antalet nytillträdande under en lång tid framöver. Under år 1997 räknades personer i åldrarna år som sysselsatta i den officiella statistiken. Nära en tredjedel av dessa, eller omkring 34 personer, kommer att lämna arbetsmarknaden fram till och med år 21. Risk för arbetskraftsbrist. Västerbottens befolkning har en något lägre medelålder än riksgenomsnittet vilket är en fördel på så sätt att den tidpunkt då antalet tillträdande blir lägre än antalet avgående flyttas framåt i tiden. Å andra sidan tillträder västerbottningen arbetsmarknaden senare än genomsnittet vilket delvis motverkar effekterna av den lägre medelåldern. Brytpunkten inträffar år 24 eller 25 beroende på hur sysselsättningen i länet utvecklas under de närmaste åren. Länets befolkning har dock en högre utbildningsnivå än riksgenomsnittet vilket innebär stora fördelar för samhället när utbildningsperioden väl är slut. Sammantaget kommer den arbetskraft som finns i länet sannolikt att vara välutbildad men befolkningsutvecklingen och valet av utbildningsinriktning avgör hur framtiden på länets arbetsmarknad faktiskt kommer att se ut. Stora avgångar inom skolan. Utbildningsväsendet sysselsätter en stor del av länets arbetskraft. År 1997 arbetade fler än 12 1 personer inom grundskolan, gymnasieskolan samt inom universitet, högskola eller annan forskning. En mindre del, knappt 1 personer arbetade inom privat sektor, övriga inom det offentliga utbildningssystemet. Mer än hälften, 5 1 personer, var verksamma inom grundskolan. 4

9 Medelåldern bland lärarna är hög vilket leder till stora pensionsavgångar under detta decennium. Fram till och med år 21 kommer närmare 5 personer, eller drygt 4 procent av samtliga anställda inom utbildningssektorn, att lämna sina arbeten. Bland gymnasielärarna är andelen så hög som 5 procent vilket motsvarar omkring 75 personer. Skolan är för närvarande i fokus i den politiska debatten varför ytterligare resurstillskott kan komma att tillföras skolan framöver. Behovet av utbildade lärare och annan personal med högskoleutbildning skulle i så fall komma att öka ytterligare. Totalt kan som mest 5-8 lärare komma att fattas i länet fram till år 21. Minst två tredjedelar av dessa är gymnasielärare. Under andra hälften av decenniet kan vidareutbildning av grundskollärare till gymnasielärare komma att bli framgångsrikt. Många slutar inom vård och omsorg. Vårdsektorn omfattar omkring 25 procent av samtliga sysselsatta i Västerbottens län och utgör därmed den enskilt största andelen av länets arbetsmarknad. Antalet sysselsatta uppgår till knappt 26 personer varav 7 6, motsvarande knappt 3 procent, kommer att lämna arbetsmarknaden fram till år 21. Närmare hälften av dessa personer arbetar inom slutenvård eller äldrevård/-omsorg. Om man istället använder år 215 som referens kommer 11 5 personer, eller 45 procent av samtliga sysselsatta inom vård och omsorg, att lämna arbetsmarknaden. Samtidigt är personalomsättningen relativt hög inom delar av vårdsektorn och arbetsrelaterade sjukdomar blir allt vanligare. Det finns därför skäl att förutse en ytterligare ökning av personalbehovet inom vården. Redan idag råder brist på utbildade läkare, sjuksköterskor och undersköterskor. Totalt kommer bristen på personal inom vård och omsorg att uppgå till mellan 1 3 och 1 7 personer år 21 om den nuvarande utvecklingen fortsätter. Av yrken med krav på högskoleutbildning fattas 15-2 läkare och 4-5 sjuksköterskor. Av yrken med krav på gymnasieutbildning fattas 8 1 personer, främst undersköterskor. Industrin behöver kvalificerad arbetskraft. Tillverkningsindustrin sysselsätter knappt 2 procent av samtliga i länet eller 2 personer. Därav arbetar knappt 9 inom verkstadsindustrin och 1 3 inom områdena energi, vattenförsörjning och avfallshantering. Inom verkstadssektorn är transportmedelsindustrin, maskinindustrin och metallindustrin dominerande. Därutöver arbetar omkring 2 8 personer inom trävaruindustrin. Medelåldern bland anställda inom tillverkningsindustrin är lägre än genomsnittet men eftersom sektorn sysselsätter många så uppstår likväl ett stort personalbehov i framtiden. Fram till och med år 21 kommer, med det material som ligger till grund för denna rapport, närmare 5 7 personer att behöva ersättas fram till och 5

10 med år 21. Ingenjörer inom data- och maskinområdena är redan idag hett eftertraktade på arbetsmarknaden. Fram till år 21 kan bristen på personer med utbildning inom naturvetenskap och teknik komma att uppgå till mellan 4 och 5 personer. Det stora intervallet motiveras av osäkerhet om rationaliseringspotentialen samt hur utvecklingen blir inom ITsektorn i länet. Bristen på högskoleutbildad personal inom området beräknas till personer medan bristen på personer med gymnasieutbildning beräknas till personer. Hög medelålder inom byggsektorn. Antalet personer som arbetade inom bygg- och anläggningssektorn i länet uppgick 1997 till knappt 6 personer. Fram till och med år 21 kommer en tredjedel av dessa, knappt 2 personer, att lämna arbetsmarknaden. Om man väljer år 215 som referensår stiger andelen som lämnar byggsektorn till hela 5 procent. Byggandet befinner sig för närvarande i en uppgång efter en lång nedgång under större delen av 199-talet. Detsamma gäller för anläggningssektorn. Som exempel kan nämnas att bostadsbyggandet åter börjar öka, framför allt i Umeåområdet, samt att flera nya gruvor påbörjar verksamhet i länet under en tvåårsperiod. Därutöver pågår ett antal större väg- och järnvägsprojekt vilka tillsammans kommer att kräva mycket personal. Fram till år 21 beräknas bristen på gymnasieutbildade mot bygg- och anläggningssektorn i storleksordningen 5 8 personer. Därtill kommer byggnadsingenjörer och andra med högskoleutbildning där bristen uppskattas till 2-3 personer. Privata tjänster sysselsätter allt fler. Den privata tjänstesektorn innefattar bland annat handel, hotell, restaurang, turism, transport samt uppdragsverksamhet. Den senare omfattar företagstjänster inom områdena IT/data, ekonomi och juridik. År 1997 arbetade 32 9 personer inom sektorn vilket motsvarar 31 procent. Privata tjänster är som näringsgren betraktat personalintensiv och bedöms ha en stor sysselsättningspotential i synnerhet i en stark konjunkturfas. Området handel och kommunikation sysselsatte närmare 17 6 personer i Västerbotten under Sysselsättningen har ökat i Västerbotten efter 1997 även om ökningen förefaller vara något svagare än i riket som helhet. Från 1997 till 1998 ökade antalet sysselsatta i länet med totalt personer varav i den privata tjänstesektorn, alltså närmare hälften av den totala ökningen. Samtidigt är många företag inom sektorn mindre till storleken och därmed mycket sårbara i en konjunkturnedgång. Optimismen är för närvarande mycket hög i de flesta branscherna inom det privata tjänsteområdet. Andelen sysselsatta inom IT-sektorn är betydligt lägre i Västerbotten än i riket som helhet. År 1998 arbetade 5,3 procent av 6

11 samtliga sysselsatta i riket inom den samlade IT-sektorn medan motsvarande siffra för länet var låga 2,8 procent. Endast tre län hade lägre andelar än vårt. Här finns med andra ord mycket att göra samtidigt som en kalkyl över personalbehovet är svår att göra. Inom andra sektorer, t.ex. handel och restaurang, kommer personalbehovet att vara stort så länge som högkonjunkturen består. Med en fortsatt förstärkning av konjunkturen kan brist på personal komma att uppstå även på dessa delar av arbetsmarknaden. Transporter kommer att fortsätta öka så länge konjunkturen är stark och den privata konsumtionen ligger kvar på en hög nivå. Än så länge finns inga tecken på konjunkturnedgång eller att lönerna stigit anmärkningsvärt snabbt förutom inom IT-sektorn. Om lönebildningen fortsätter att vara under kontroll finns goda utsikter för såväl handel, transport samt övrig service under överskådlig tid. Vad händer inom offentlig förvaltning? Medelåldern bland anställda i offentlig förvaltning är den högsta bland samtliga näringar. Det är också väl känt att besparingarna under de senaste tio åren inneburit en mycket kraftig reduktion av sysselsättningen. Antalet sysselsatta inom offentlig förvaltning minskade på ett enda år, från 1997 till 1998, från 5 till 4 5 anställda i länet. Huvudförklaringen är nedläggningen av militärförbandet I2 och därmed av i stort sett all militär verksamhet i länet. Ändå har nedläggningen av I2 inte fått fullt genomslag i statistiken för år Den eftersläpning som finns, och som främst beror på långa uppsägningstider för den berörda personalen, kommer emellertid att märkas tydligt i den kommande statistiken för år Framtiden för offentlig förvaltning är i mycket hög grad beroende av de politiska beslut som fattas. Det är därför förenat med stora svårigheter att göra förutsägelser om behovet av ersättningsrekryteringar i detta fall. Med fullt genomslag för de siffror som blir resultatet för 1997 skulle närmare 45 procent eller 2 2 personer lämna sina anställningar till och med år 21. Fram till och med år 215 skulle motsvarande siffror bli drygt 61 procent eller över 3 personer. Det går, med intill visshet gränsande sannolikhet, att förutsäga att alla dessa inte kommer att behöva ersättas. Hur stor den andelen är går emellertid ännu inte att förutsäga med någon precision. Jord- och skogsbruk. Västerbotten är ett av sju svenska län som brukar betecknas som skogslän. Den benämningen får numera betraktas som något föråldrad och knappast motiverad av sysselsättningsskäl då endast knappt 3 personer, motsvarande under tre procent, arbetade inom jordbruk, skogsbruk och fiske under Näringen sysselsätter allt färre för varje år vilket har varit fallet under en längre tid. 7

12 Det betyder på inget sätt att skogens betydelse för länet har minskat. En betydande del av länets industrisektor använder skogen som råvara och skogsvaror har ett mycket högt exportnettovärde. Det betyder att varorna har ett lågt innehåll av importerade varor samt att skogsindustrins exportintäkter är av stor betydelse för hela samhällsekonomin. Medelåldern inom jord- och skogsbruk är nästan lika hög som inom offentlig förvaltning vilket innebär att en stor andel, nära 4 procent, lämnar arbetslivet fram till år 21. Fram till år 215 ökar andelen till över 52 procent. Det handlar om mellan 1 2 och 1 5 personer men mot bakgrund av vad som ovan sagts om den långsiktiga utvecklingen i branschen kommer inte alla dessa att behöva ersättas av ny arbetskraft. Fortsatt överskott av arbetskraft är en påtaglig risk. Vilka yrken blir bristyrken i framtiden? Sannolikt är svaret att de behov på arbetsmarknaden som blir allra svårast att tillgodose är dem vi ser redan idag. Det är dessutom faktiskt behov som man kunde ha sett för många år sedan om inte problemet med den höga arbetslösheten under 199-talet överskuggat allt annat. Nedan följer en punktlista med yrken där behoven kommer att vara stora i framtiden: Lärare, främst gymnasielärare inom naturvetenskap, teknik, data samt språk. Brist på grundskollärare kommer också att råda under några år. Därefter finns risk för ett mindre överskott då antalet elever i grundskolans lägre årskurser minskar. Vårdpersonal, främst sjuksköterskor men givetvis också läkare vilka är att betrakta som nyckelpersoner. Behovet av utbildade undersköterskor kommer också att förbli stort. Ingenjörer och tekniker, främst inom områdena maskin, elektronik och data. Stort behov finns och kommer att finnas av såväl civilingenjörer som högskoleingenjörer. Produktionspersonal, t.ex. CNC-/NC-operatörer, montörer och svetsare (i synnerhet licenssvetsare). Byggnadsarbetare såsom VVS-tekniker, murare, betongarbetare och installationselektriker. IT-personal, främst högskoleutbildade systemkonstruktörer och programmerare. Apotekspersonal, samtliga kategorier. Utbildningsväsendet har en mycket viktig roll och ett stort ansvar för den framtida arbetskraftsförsörjningen. Relevant och aktuell information är av största betydelse för individers yrkesval. Utbudet av utbildningsmöjligheter bör, med beaktande av individens fria val, vara anpassat efter arbetsmarknadens behov, såväl på kort som på lång sikt. 8

13 Kompetenskrav och nya jobb Under de senaste åren har personalens kompetens kommit att framstå som en allt viktigare faktor att räkna med som komplement till traditionella värderingsmetoder. En viktig förklaring till detta är att området privata tjänster ökat starkt i betydelse och dessutom varit en av få näringsgrenar som haft och fortfarande har en avsevärd sysselsättningspotential. Ett uttryck för kompetensens ökade betydelse är de försök som gjorts att åstadkomma s.k. personalekonomiska bokslut. Innebörden av dessa är att personalens kompetens värderas i syfte att bättre skildra ett företags framtidsutsikter. Vårt land är alltsedan mitten av 198-talet betydligt mera internationaliserat och öppet för internationell konkurrens vilket kan leda till snabba omsvängningar såväl i olika branscher som i den offentliga ekonomin. Kompetenskraven vid rekryteringar förändras ständigt, till stor del beroende på införandet av ny teknik och förändrad arbetsorganisation. Det ställs numera vanligen krav på flera olika slags kompetens i samband med rekryteringar. Förutom att arbetssökande skall ha genomgått en specifik utbildning med godkänt resultat krävs ofta erfarenhet inom yrkesområdet i kombination med kunskaper i ny teknik, personlig och s.k. social kompetens. Samtidigt som ett examensbevis inte alltid är nödvändigt för inträde på arbetsmarknaden så innebär det en större trygghet i konjunkturnedgångar och en bättre möjlighet till karriärutveckling. Högskolestudier syftar inte alltid till examen men en allt lägre andel av de som studerar vid universitet och högskolor avlägger examen vilket är en oroande tendens. Yrkesbevis förekommer till exempel inom IT-sektorn, såsom olika IT-körkort och annat men finns även inom restaurang, lokalvård, transporter, skogsarbete samt en rad hantverksyrken, till exempel inom byggbranschen. De intervjuundersökningar som Arbetsförmedlingen genomför varje höst och vår i prognossyfte omfattar mellan 4 och 5 privata arbetsgivare, kommuner landsting och statliga arbetsgivare. Resultaten av förfrågningar om rekryteringsproblem visar att dessa nu ökar till följd av konjunkturförbättringen och en stor del av de tillfrågade arbetsgivarna svarade att man har problem att hitta personal med den kompetens man efterfrågar. Närmare tio procent av företagen anser att problemen är så stora att det är fråga om flaskhalsproblem. Det innebär att man inte kan utöka sin verksamhet på det sätt man önskar. Mot bakgrund av vad som redovisas i denna rapport finns en påtaglig risk att rekryteringsproblemen kommer att öka. I slutet av rapporten finns aktuella bristindex för vissa yrken som bilaga. Kunskaper viktigast på framtidens arbetsmarknad liksom förmågan att använda dem Examensbevis blir allt viktigare liksom olika typer av yrkesbevis Rekryteringsproblem blir vanligare i framtiden 9

14 1

15 Arbetsmarknaden i Västerbotten med utblick mot 215. Antalet pensionsavgångar ökar sedan ett antal år tillbaka i hela landet och så även i Västerbotten. Därtill kommer att många människor lämnar arbetslivet före den egentliga pensioneringen av andra skäl. Det kan till exempel vara hälsoskäl, att man slutar i samband med besparingar eller att man väljer att sluta arbeta tidigare om den personliga ekonomin medger det. Avgångarna på arbetsmarkanden ökar starkt Sysselsatta i AC län 1997 samt andel av totalt antal 1. JORD & SKOG 2. INDUSTRI 3. därav VERKSTAD 4. BYGG 5. HANDEL & KOMM. 6. UPPDRAG 7. UTBILDNING mm 8. VÅRD, OMSORG 9. PERS. TJÄNSTER mm 1.OFF.FÖRVALTNING 11.OKÄND VERKSAMHET 3% 25% 2% 15% 1 1% 5 5% Antal 1997 Andel 1997 % Med det material som ligger till grund för denna rapport resulterar analysen i att antalet som lämnade arbetsmarknaden i länet under 1998 uppgick till drygt 2 1 personer. Antalet ökar därefter för att från och med år 28 vara omkring 3 under en lång följd av år. 3 6 Avgångar från arbetsmarknaden i AC län baserad på sysselsättningsstatistik från Förklaringen härtill är främst att de stora barnkullar som föddes på 194- och 195-talen nu successivt börjar gå i pension eller lämna arbetsmarknaden av andra skäl. Behovet av arbetskraft större än på länge För närvarande ökar sysselsättningen i länet och i riket i snabb takt och behovet av arbets- Många föddes på 194- och 195-talen 11

16 kraft är större än på över tio år. Det är en glädjande utveckling att allt fler människor nu kan arbeta ihop till sin egen försörjning samtidigt som problemet att hitta kompetent personal till många av de lediga platserna blir allt tydligare. Här finns olika typer av risker inbyggda. Den största och på sikt allvarligaste risken är att lediga platser tillsätts med stor fördröjning eller i värsta fall inte alls. Då går produktion förlorad och den negativa påverkan på samhällsekonomin är i sådana fall oomtvistad. Beräknade avgångar inom olika näringar JORDBRUK, SKOGSBRUK, FISKE 2. TILLVERKNING, UTVINNING, ENERGI 3. därav VERSTADSINDUSTRI 4. BYGGVERKSAMHET 5. HANDEL & KOMMUNIKATION 6. FINANSIELL VERKSAMHET, FÖRETAGSTJÄNSTER 7. UTBILDNING, FORSKNING 8. VÅRD, OMSORG 9. PERSONLIGA & KULTURELLA TJÄNSTER, RENHÅLLNING 1.OFFENTLIG FÖRVALTNING Västerbottningen är yngre än rikssvensken Befolkningsstrukturen i vårt län är gynnsam så tillvida att länets befolkning har en något lägre medelålder än riksgenomsnittet. Under perioden 1981 till 1991 ökade antalet nyfödda i länet från 3 2 till närmare 4 barn per år för att därefter falla dramatiskt ner till omkring 2 4 under de sista åren på 199-talet. Tänkbara orsaker till denna utveckling kan till exempel vara utvecklingen på arbetsmarknaden samt omfattande besparingar inom olika transfereringssystem till följd av politiska beslut. Antal nyfödda i AC län ; antaganden Födda Födslar 2-13 (p) I diagrammet ovan redovisas de faktiska fö- Minskat antal nyfödda under 199-talet 12

17 delsetalen från och med år 1991 samt därefter antaganden som delvis baseras på fruktsamhetstal, delvis på ett mera normalt konjunkturförlopp än det vi sett under de senaste tio åren. Födelsetalen kan komma att ändras till följd av såväl konjunkturutvecklingen som av politiska beslut och annat. Redovisade antaganden ligger emellertid, som en av flera komponenter, till grund för bedömningen av den framtida utvecklingen. Samtidigt som länets befolkning har en något lägre medelålder än riksgenomsnittet har man en något högre genomsnittlig utbildningsnivå. Det är en följd av att länet har en betydande del av all högre utbildning i landet förlagd hit, i första hand till Umeå men numera även till Skellefteå. En konsekvens av den goda tillgången på högre utbildning är att västerbottningen gör sitt tillträde på arbetsmarknaden senare än genomsnittssvensken. Andelen som arbetar (förvärvsfrekvensen) i åldrarna år är avsevärt lägre i vårt län än i riket som helhet. Situationen för år 1997 (för riket år 1996) redovisas i diagrammet nedan. Som framgår av diagrammet dröjer det ända till ungefär 35 års ålder innan förvärvsfrekvensen i vårt län är lika hög som riksgenomsnittet. Därefter är mönstren i stort sett identiska. Redan vid 55 år sker sedan en snabb nedtrappning av förvärvsfrekvensen i såväl länet som riket. Med tanke på att antalet nytillträdande om några år kommer att bli färre än det antal som slutar arbeta finns mycket att vinna på att försöka få människor att kunna arbeta längre än idag. Det behöver på intet sätt innebära någon förändring av pensionsåldern eller liknande. Trots den officiella, formella pensionsåldern syns det tydligt att den inofficiella, verkliga pensionsåldern idag är betydligt lägre. Högre utbildningsnivå i länet än i riket Förvärvsfrekvensen sjunker snabbt vid 55 Förvärvsfrekvenser per åldersklass i AC län (1997) och riket (1996). Åldersintervall år. 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Förv.frekv.AC97 Länssnitt 1997 Förv.frekv.RI% Rikssnitt 1996 Ett sätt att påverka detta är att situationen i arbetslivet förändras så att fler kan avsluta sin yrkesverksamma tid närmare 65-årsdagen än vad som är fallet för närvarande. Det finns många vinster att skörda med sådana insatser, inte bara välfärdsvinster för de enskilda individerna. Med tanke på hotande arbetskraftsbrist är det i högsta grad Viktigt att fler arbetar till pensioneringen 13

18 ett samhällsintresse att tillgången på personer i arbetsför ålder är så god som möjligt. Diagrammet nedan redovisar utvecklingen under perioden utifrån tillgänglig statistik och gjorda antaganden Antal tillträdande samt avgångar på Västerbottens arbetsmarknad åren (RAMS 1997) Tillträdande Avgångar Brytpunkt inträffar år 24 eller 25 Mot bakgrund av att länets befolkning har en något lägre medelålder än riksgenomsnittet och tillträder arbetsmarknaden senare kommer den brytpunkt då antalet avgångar överstiger antalet nytillträdande senare i vårt län än i riket. Med den åldersfördelning som förvärvsfrekvenserna hade år 1997 inträffar brytpunkten i Västerbotten år Ackumulerat underskott av arbetskraft i AC län perioden (RAMS 1997) Stor risk för att bristen på arbetskraft tilltar Den definitiva statistiken för 1998 visar att brytpunkten flyttats framåt ett (1) år till 25 därför att sysselsättningen i länet har ökat och att ökningen uteslutande har ägt rum i åldersintervallet år. Medelåldern bland de sysselsatta har följaktligen sjunkit vilket förskjuter brytpunkten framåt i tiden. Inget tyder för närvarande på att det skulle råda överskott på arbetskraft år 24. Det ackumule- 14

19 rade underskottet riskerar därför att stiga snabbt under åren därefter. 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Förvärvsfrekvenser per åldersklass i AC län 1997 resp Åldersintervall år Förv.frekv.AC98 Länssnitt 1998 Förv.frekv.AC97 Länssnitt 1997 Antalet sysselsatta ökade från 1997 till 1998 med 3 35 personer vilket medförde att förvärvsfrekvensen i åldrarna år ökade från 65,4 till 67,5 procent. I åldrarna 2-64 år ägde en motsvarande ökning rum från 7,1 till 72,1 procent. De uppgifter som publiceras genom SCB:s Arbetskraftsundersökningar (AKU) avviker betydligt från dessa, som hämtats ur SCB:s register RAMS 1. Sysselsättningen ökar mycket snabbt 1 Enligt AKU var sysselsättningsgraden för åldersgruppen år 69,7 procent under 1997, 69,8 procent under 1998 och 71, procent under Inga uppgifter för 1999 finns ännu från RAMS. Dessa kommer först våren

20 16

21 Offentlig sektor Sjukvård och omsorg Under 1997 arbetade personer inom områdena vård och omsorg i Västerbottens län varav ungefär 1 inom den privata sektorn. För 1998 blev den officiella siffran 26 9, således en ökning med 1 15 personer på ett år. I det följande redovisas situationen för 1997 såvida inte annat anges. Totalt beräknas 7 6 personer lämna vård och omsorg till och med år 21. Många arbetar inom vård och omsorg Sysselsatta 1997 samt beräknade avgångar för de tio största yrkena inom "Vård & omsorg" Undersköterskor, sjukvårdsbiträden 2. Vårdbiträden, personliga assistenter 3. Sjuksköterskor, alla kategorier 4. Barnskötare 5. Förskollärare, fritidspedagoger 6. Skötare, vårdare 7. Läkare 8. Sekreterare 9. Socialsekreterare, kuratorer 1.Tandsköterskor Inom de aktuella sektorerna är den antalsmässigt största gruppen undersköterskor och sjukvårdsbiträden vilka samredovisas i den statistik som funnits tillgänglig. Under en följd av år minskade dessa yrkesgrupper i antal till förmån främst för sjuksköterskor men såväl antalet undersköterskor som antalet sjukvårdsbiträden har nu sakta börjat öka igen. Totalt beräknas omkring 1 4 undersköterskor samt 1 1 sjukvårds-/vårdbiträden och personliga assistenter lämna sina anställningar från och med 1998 till och med år 21. Under samma tidsperiod beräknas minst 85 sjuksköterskor och 25 läkare lämna arbetsmarknaden. Det finns goda skäl för antagandet att sysselsättningen från 1997 till 1998 främst ägde rum bland undersköterskor men även bland sjuksköterskor och sjukvårdsbiträden. Medelåldern i gruppen bör därmed ha sjunkit något men behovet av att kraftigt öka antalet utbildade undersköterskor, och sannolikt även sjukvårdsbiträden, är inte föremål för någon omfattande debatt. Sysselsättningsökningen har redan tidigare avtagit bland läkare och avtar numera även för sjuksköterskorna. Det förklaras dels av den låga tillgången på arbetslösa utbildade läkare och sjuksköterskor, dels av att ett antal, främst sjuksköterskor, av olika skäl väljer att arbeta utomlands. Många arbetstillfällen bort under 9-talet Sjuk- och undersköterskor ökar mest 17

22 Beräknade avgångar för UNDERSKÖTERSKOR och SJUKVÅRDS- BITRÄDEN jämfört med antalet examinerade och bedömt behov. Avgångar Examinerade Behov examinerade Behovet större än antalet utbildade Personalbrist dämpar uppgången Ovan redovisas antalet avgångar (linjärt och ackumulerat) fram till och med år 21 samt hur många som examineras under samma period med nuvarande utbildningsdimensionering. Bedömt behov, som bland annat gjorts utifrån dagens arbetsmarknadsläge samt på grundval av kraftigt stigande medelålder hos befolkningen, redovisas också. En viktig faktor som verkar återhållande på ökande sysselsättning bland såväl läkare som sjuksköterskor är att antalet arbetslösa i dessa grupper med avlagd examen numera är mycket lågt. Det finns inte fler att tillgå på den svenska arbetsmarknaden. Landstingsförbundet verkar därför aktivt för att möjliggöra för personer med utländska examina, även medborgare utanför EU, att validera sina utbildningar. Beräknade avgångar för SJUKSKÖTERSKA jämfört med antalet examinerade och bedömt behov. Avgångar Examinerade Behov examinerade Därefter skulle skräddarsydda påbyggnadsutbildningar kunna upphandlas så att ytterligare kompetens skulle tillföras den svenska arbetsmarknaden. Antalet examinerade sjuksköterskor behöver öka betydligt. Fortfarande finns en stor brist på sjuksköterskor i Norge 18

23 där man erbjuder attraktivare anställningsvillkor än i vårt land. Det ökar behovet av sjuksköterskor ytterligare i Sverige och medelåldern i gruppen stiger när många yngre söker sig utomlands för att arbeta. Det är osäkert hur många som skulle omfattas av möjligheten till påbyggnadsutbildning till läkare enligt de krav som ställs i vårt land. En uppskattning har gjorts att antalet personer med utländsk läkarutbildning som kan bli aktuella skulle uppgå till omkring 15 personer i hela riket. Behovet av läkare - främst med specialistutbildning - är redan, och kommer att bli, betydligt större än så. Nedan redovisas situationen samt en framtidsbedömning för behovet av läkare. Invandrare kan bli en viktig resurs Beräknade avgångar för LÄKARE jämfört med antalet examinerade och bedömt behov. Avgångar Examinerade Behov examinerade Vård- och omsorgssektorn omfattar även t.ex. barnomsorgsverksamheten. Här ser framtiden, så långt det är möjligt att överblicka den, helt annorlunda ut än för områden sjukvård och äldreomsorg. Som framgår på annan plats i denna rapport har antalet nyfödda barn sjunkit kraftigt under början av 199-talet för att närmast plana ut under decenniets andra hälft. Oroande låga födelsetal 19

24 Beräknade avgångar för BARNSKÖTARE/-OMSORGSPERSONAL jämfört med antalet examinerade och bedömt behov. Avgångar Examinerade Behov examinerade minskar behovet av barnomsorg Apotek stängda pga. personalbrist Det får naturligtvis betydande konsekvenser för behovet av barnomsorg i kommunerna samt därmed också för behovet av barnomsorgspersonal. Det gäller då främst yrkesgrupperna barnskötare och förskollärare men även fritidspedagoger berörs redan nu av minskande barnkullar. Fritidspedagogerna har emellertid en större arbetsmarknad och behov finns inom grundskolan där fritidspedagoger anställs om och när ekonomin tillåter. Redan idag råder det betydande brist på apotekspersonal och apotek har nu varit stängda i flera månader på grunda av personalbrist. Apotekare är vid en jämförelse ingen stor yrkesgrupp men dess betydelse är av nyckelkaraktär. Beräknade avgångar för APOTEKARE jämfört med antalet examinerade och bedömt behov. Avgångar Examinerade Behov examinerade Många fler måste utbildas Under 1997 beräknas enligt den metod som använts knappt 5 apotekare ha varit yrkesverksamma i länet. Medelåldern är högre än genomsnittet och under detta decennium beräknas minst 15 apotekare lämna sina arbeten. Siffran kan sannolikt vara i underkant. Under samma period beräknas högst 1 personer med ursprung i länet examineras till apotekare. Situationen för receptarier liknar den för apotekare. Bristindex ökar snabbt för båda yrkesgrupperna. 2

25 Beräknade avgångar för RECEPTARIE jämfört med antalet examinerade och bedömt behov. Avgångar Examinerade Behov examinerade

26 Skola och utbildning Grundskolan Inom grundskolan arbetade år 1997 nära 5 15 personer i Västerbottens län. Majoriteten av Grundskolan en stor arbetsplats dessa, nära 3 4, var grundskollärare. Vidare arbetade omkring 38 speciallärare och 26 pedagoger med annan specialkompetens inom skolan. Fördelningen av antalet personer i olika yrken baseras, som tidigare uppgivits, på förutsättningen att yrkesstrukturen inom respektive näringsgren är densamma i vårt län som i riket som helhet. Knappt 1 personer arbetade med lärarliknande arbetsuppgifter i den privata sektorn samma år Sysselsatta 1997 samt beräknade avgångar för de tio största yrkena inom "Utbildning & Forskning" Grundskollärare 2. Universitets- & högskolelärare 3. Gymnasielärare, allmänna ämnen 4. Lärare, estetisk-praktiska ämnen 5. Barnskötare 6. Köks- & restaurangbiträden 7. Förskollärare, fritidspedagoger 8. Lokalvårdare, hotellstädare 9. Verksamhetschef utbildning 1.Speciallärare Från och med 1998 och fram till och med år 21 beräknas 42,5 procent, eller nära 2 2 personer lämna sin anställning inom skolan varav mer än hälften, omkring 1 4 personer, är grundskollärare. Medelåldern inom yrkesgruppen är relativt hög vilket innebär att antalet rena pensionsavgångar kommer att öka i slutet av decenniet. I en situation där brist redan råder är det hög tid att öka rekryteringen till lärarutbildningen för att så långt som möjligt pressa ner andelen obehöriga lärare inom hela skolväsendet. Särskilt angeläget förefaller det vara att öka intresset för och antagningen på utbildningen och hög medelålder bland lärarna Många fler lärare behövs till grundskollärare 4-9. Orsaker härtill är bland annat att antalet som går denna utbildning är lägre än motsvarande utbildning för åk 1-4 samt att examinationsgraden skiljer väsentligt för de båda utbildningarna. Av dem som påbörjade sina studier läsåret 1991/92 hade 79 procent av lärare 1-4 tagit ut examen efter sju år medan motsvarande andel för lärare 4-9 endast var 56 procent. Avgångar samt examination och beräknat behov för den samlade gruppen grundskollärare framgår av nedanstående diagram. 22

27 Beräknade avgångar för GRUNDSKOLLÄRARE jämfört med antalet examinerade och bedömt behov. Avgångar Examinerade Behov examinerade men alltför få Som framgår är det faktiskt så att antalet examinerade sannolikt kommer att överstiga anta- utbildas let avgångar totalt sett. Man ska emellertid inte låta sig frestas att dra alltför snabba slutsatser av det scenariot. Dels är det ett känt faktum att lärare i ökande utsträckning väljer att lämna sina anställningar i det reguljära skolväsendet för nya karriärer inom den privata sektorn vilket riskerar att förvärra situationen. Dels är det så att läget i årskurser som motsvarar det gamla lågoch mellanstadiet kan ha en god tillgång på lärare medan situationen från och med årskurs sex kan komma att bli betydligt besvärligare av skäl som redovisats ovan. Gymnasieskolan Situationen oroande i gymnasieskolan År 1997 arbetade 1 55 personer inom gymnasieskolan i länet. Av dessa var 77 lärare i s.k. allmänna ämnen såsom svenska, engelska, matematik, fysik. kemi, samhällskunskap och historia. Omkring 32 personer var gymnasielärare i s.k. yrkesämnen dvs. ämnen med praktisk inriktning som inte i första hand är tänkta att leda vidare till högre studier. 23

28 Beräknade avgångar för GYMNASIELÄRARE jämfört med antalet examinerade och bedömt behov. Avgångar Examinerade Behov examinerade Medelåldern bland gymnasielärare är betydligt där medelåldern högre än för grundskollärarna vilket innebär att är högst en större andel kommer att lämna arbetsmarknaden från 1998 till och med år 21, närmare bestämt hälften av hela kåren. Det motsvarar 77 personer av vilka 31 är lärare i allmänna ämnen och 13 är lärare i yrkesämnen. Därtill kommer ett antal lärare i estetisk-praktiska ämnen samt lärare med speciell kompetens. Examinationsgraden för personer som påbörjat ämneslärarutbildning 1991/92 var efter sju år endast 58 procent, dvs. något högre än för lärare 4-9. För dem som påbörjat utbildning mot gymnasielärarexamen 1993/94 var examinationsgraden efter fem år 61 procent. Som kan utläsas av diagrammet avseende gymnasielärare är nuvarande utbildningsdimensionering klart otillräcklig och måste ökas snarast för att minimera oönskade effekter av de kommande avgångarna. Det finns mycket att vinna på att analysera orsakerna till den alltför låga examinationsgraden för dessa studerande. Även bland personer som utbildar sig till gymnasielärare finns en växande benägenhet att söka anställning inom annan verksamhet än det reguljära skolväsendet. Utbildade ämneslärare är i allmänhet goda pedagoger vilket innebär att de, i dessa tider då livslångt lärande ökar snabbt i betydelse, har en växande alternativ arbetsmarknad inom den privata sektorn. Enligt en nyligen genomförd undersökning hävdar Lärarnas Riksförbund att omkring 1 lärare årligen lämnar det reguljära skolväsendet för arbete inom andra sektorer. Omräknat skulle det i så fall, för vårt län, innebära att lärare årligen lämnar skolan. Universitet och högskolor Länets goda tillgång på högre utbildning har sedan länge varit av oomtvistat värde. År 1997 arbetade fler än 3 3 personer inom denna och alltför få tar ut sin examen Antalet utbildade måste öka när den privata sektorn lockar Viktigt att trygga kvalitén i högre utbildning 24

29 sektor varav nära 1 universitets- och högskolelärare. Dessutom arbetar många högutbildade inom vården i direkt anslutning till universitetssjukhuset (NUS) i Umeå. Förutom dessa yrkesgrupper finns ett stort antal administratörer samt administrativa och andra assistenter inom universitetsvärlden. Medelåldern bland universitets- och högskolelärare är hög och omkring hälften beräknas ha lämnat sina anställningar vid utgången av år 21. Totalt kommer omkring 37 procent, något fler än 1 2 personer, att ha slutat sina anställningar inom universitet och högskola vid samma tidpunkt. 25

30 Fyra av tio arbetar inom offentlig sektor Antalet statligt anställda minskar speciellt inom försvaret Övrig offentlig sektor Inom den samlade s.k. offentliga sektorn arbetade i länet år 1997 drygt 46 2 personer i åldrarna år. Det motsvarar 43,5 procent av samtliga sysselsatta. Utöver ovan redovisade sektorer, vården och skolan, arbetade således personer hos arbetsgivare inom kommuner, landstinget och staten. Bland större statliga arbetsgivare kan nämnas rättsväsendet inklusive polisen med 825 anställda, Försäkringskassan med närmare 5 anställda, Arbetsförmedlingen med omkring 4 anställda samt Länsstyrelsen med drygt 2 anställda. Försvaret hade fortfarande enligt statistiken för 1997 närmare 8 anställda i länet vilket hade minskat till 385 i statistiken för Numera är ännu färre, omkring 2 personer, försvarsanställda i länet. För 1997 blir summan av dessa personer. Sammanlagt hade staten omkring 11 5 anställda i länet 1997 varav drygt 4 på myndigheter, 2 8 inom statliga bolag och 4 2 inom universitet, högskolor och annan utbildning. Sedan 1997 har antalet statligt anställda i länet minskat med närmare 1 personer, främst försvarsanställda Sysselsatta 1997 samt beräknade avgångar för de tio största yrkena inom "Offentlig förvaltning" Kontorister, assistenter 2. Administratörer 3. Poliser 4. Högre ämbetsmän/politiker 5. Socialförsäkringstjänstemän 6. Bokförings- och redovisningsassistent 7. Sekreterare 8. Brandmän 9. Kriminalvårdare 1.Taxeringstjänstemän

31 Privat sektor Jord- och skogsbruk, fiske Den trendmässiga nedgången av yrkesverksamma inom de areella näringarna fortsätter. För den samlade sektorn har det svenska medlemskapet i EU inneburit stora förändringar på olika plan. Möjligen kan man skönja en tendens till uppbromsning av sysselsättningsnedgången men bedömningen är trots det att antalet sysselsatta kommer att fortsätta minska. Konkurrensen från andra, klimatmässigt mera gynnade länder gör att omvandlingstrycket förblir fortsatt starkt vilket medför ytterligare rationaliseringar för ökad produktivitet. Fortsatt minskning inom jord- och skog Sysselsatta 1997 samt beräknade avgångar för de tio största yrkena inom "Jord, skog, fiske" Husdjursuppfödare, husdjursskötare 2. Odlare jordbruksväxter 3. Växtodlare, djuruppfödare 4. Förare av jordbruks- & skogsmaskiner 5. Skogsbrukare 6. Trädgårdsodlare 7. Djuruppfödare (övriga) 8. Medhjälpare, jord & skog 9. Fiskare 1.Trädgårdsanläggare År 1997 arbetade nära 3 personer inom denna sektor i länet. Medelåldern var betydligt högre än genomsnittet vilket skulle medföra att omkring 1 15 personer skulle behöva ersättas till och med år 21. Mot bakgrund av framtidsbedömningen för branschen är det sannolikt att betydligt färre då kommer att vara sysselsatta inom jord- och skogsbruk samt fiske. Behovet av ny arbetskraft blir sålunda lägre. Yrkesgruppernas storlek och inbördes fördelning är beräknat på riksgenomsnittet för branschen och kan avvika i vårt län. Västerbotten är ett av sju svenska län som brukar betecknas som skogslän. Den benämningen får numera betraktas som något föråldrad och knappast motiverad av sysselsättningsskäl då endast knappt 3 personer, motsvarande under tre procent, arbetade inom jordbruk, skogsbruk och fiske under Näringen sysselsätter allt färre för varje år vilket har varit fallet under en längre tid. Det betyder på inget sätt att skogens betydelse för länet har minskat. En betydande del av länets industrisektor använder skogen som råvara och skogvaror har ett mycket högt exportnettovärde. Det Allt färre kommer att behöva ersättas Skogen en mycket viktig råvara 27

32 betyder att varorna har ett lågt innehåll av importerade varor samt att skogsindustrins exportintäkter är av stor betydelse för hela samhällsekonomin. Sysselsättningen ökar inom industrin Industrin Under år 1997 arbetade 2 västerbottningar inom tillverkningsindustrin inklusive energi- och vattenförsörjning samt avfallshantering. Siffran för år 1998 var knappt 6 personer fler. Det betyder att omkring 19 procent av länets yrkesverksamma arbetar inom den samlade industrisektorn. Knappt hälften, eller 8 85 personer, arbetade 1997 inom verkstadsindustrins olika delar. Transportmedelsindustrin sysselsatte 2 85, metallvaruindustrin 2 77 och maskinindustrin 2 69 personer år Sysselsatta 1997 samt beräknade avgångar för de tio största yrkena inom "Industrin" Verktygsmaskinoperatörer 2. Maskiningenjörer, maskintekniker 3. Maskinmekaniker/-montörer/-reparatörer 4. Kontorister, assistenter 5. Svetsare, gasskärare 6. Montörer el- & teleutrustning 7. Lagerassistenter 8. Företagsförsäljare 9. Fordonsmontörer 1.Montörer, metall, gummi, plast och många behöver ersättas Många tusen rekryteringar väntar Verktygsmaskinoperatörer största gruppen Medelåldern i industrisektorn är något lägre än genomsnittet på länets arbetsmarknad och andelen sysselsatta som lämnar arbetslivet till och med år 21 beräknas till 28,5 procent. Detta kan synas vara en låg andel men då industrin sysselsätter ett stort antal människor kommer behovet av såväl ny- som ersättningsrekryteringar att bli fortsatt stort. Med utgångspunkt från nuvarande konjunkturläge och sysselsättningsintensitet torde behovet under detta decennium komma att uppgå till mellan 5 5 och 6 personer. Med tanke på att det fortfarande finns outnyttjad rationaliseringspotential inom industrin och att konjunkturen för närvarande är mycket god kan personalbehovet komma att bli något lägre än beräknat. Samtidigt upplever industrin just nu svårigheter att hitta personal varför man i framtiden sannolikt kommer att rekrytera något fler snarare än precis det antal man för tillfället behöver. Ett starkt skäl för det antagandet är den kommande generella bristen på arbetskraft i hela landet. Den enskilt största yrkesgruppen inom industrin är verktygsmaskinoperatörerna. Nära 1 2 personer bar den yrkesbeteckningen år Drygt 28 procent av dessa, eller 335 personer, beräknas 28