Årsredovisning i moderbolagets eget kapital 52. Kassaflödesanalys för moderbolaget 53

Transkript

1 Bilia Årsredovisning 2006 INNEHÅLL Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning för koncernen 7 Balansräkning för koncernen 9 Sammandrag avseende förändringar i koncernens eget kapital 11 Kassaflödesanalys för koncernen 12 Noter till de finansiella rapporterna koncernen 14 Resultaträkning för moderbolaget 49 Balansräkning för moderbolaget 50 Sammandrag avseende förändringar i moderbolagets eget kapital 52 Noter till de finansiella rapporterna moderbolaget 54 Förslag till vinstdisposition 65 Revisionsberättelse 66 Femårsöversikt 67 Definitioner 69 God avkastning för Bilias aktieägare 70 Styrelse 74 Bolagsstyrningsrapport 76 Ledning 78 Årsstämmoinformation 79 Kassaflödesanalys för moderbolaget 53

2 Förvaltningsberättelse Koncernen och moderbolaget Styrelsen och verkställande direktören i Bilia AB (publ), organisationsnummer , får härmed avge årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret Allmänt om verksamheten Bilia är Nordens största bilkedja med en ledande position inom service och försäljning av personbilar och transportbilar samt tilläggstjänster. Koncernen har 96 anläggningar i Sverige, Norge och Danmark samt en internetbaserad auktionssajt, Netbil. Bilias vision är att vara branschens bästa servicebolag med målet att ha de mest nöjda kunderna i bilhall, butik och verkstad. Kunden ska alltid uppleva mötet med Bilia som positivt. Bilia har ett väl utvecklat sortiment av tjänster och produkter inom Serviceaffären, som omfattar verkstadstjänster, reservdelar, butiksförsäljning och försäljning av drivmedel. Bilia utvecklar kontinuerligt nya tjänster och servicekoncept som ska förenkla bilägandet för kunderna. Bilaffären omfattar försäljning av nya och begagnade personbilar, lätta transportbilar, kundfinansiering och tilläggstjänster. Bilia säljer personbilar från Volvo, Renault, Ford, Land Rover, Hyundai, BMW, Honda, Nissan och Mini samt lätta transportbilar från Renault, Ford, Hyundai och Nissan. Ägarförhållanden Bilia hade aktieägare vid utgången av 2006, jämfört med ett år tidigare. Andelen institutionellt ägande uppgick till 18,3 procent (15,3), och andelen utländskt ägande uppgick till 12,5 procent (16,0). Under 2006 återköpte Bilia totalt aktier, motsvarande 7,2 procent av aktiekapitalet, för totalt 164 Mkr. Den 31 december 2006 uppgick bolagets innehav av egna aktier till aktier. Marknadens utveckling Efterfrågan på nya bilar och service i Bilias marknadsområden var sammantaget på en bra nivå. Efterfrågan på begagnade bilar i Bilias marknader och service i Sverige var pressad i början av året men stärktes under andra halvåret. Marknaden för nya personbilar ökade i Sverige och Danmark med 3 respektive 5 procent medan den minskade i Norge med 1 procent. Viktiga händelser under året Bilia förvärvade i februari Tronrud Bil Holding AS som är Norges största BMW-återförsäljare. Tronrud Bil Holding AS ingår i Biliakoncernen från förvärvstidpunkten. Årsstämman den 19 april beslutade om utdelning av Bilias fastighetsbestånd, Catena AB, till Bilias aktieägare. Catenas nettoresultat för det första kvartalet 2006 och helåret 2005 redovisas under rubriken resultat från avvecklad verksamhet. Ekonomiska mål Som en konsekvens av utdelningen av Catena har rörelsemarginalmålet reducerats från 3,0 procent till 2,2 procent. Övriga ekonomiska mål är oförändrade. Styrelsen beslutade, i enlighet med årsstämmans bemyndigande, att återköpa egna aktier. Per den 5 februari 2007 uppgick Bilias innehav av egna aktier till aktier med en snittkurs på 98 kronor per aktie. Totalt kan aktier förvärvas enligt årsstämmans bemyndigande. Stockholms Tingsrätt friade den 7 juni Bilia och övriga sju Volvo-återförsäljare från misstankarna om olagligt prissamarbete under åren Konkurrensverkets krav på konkurrensskadeavgift med 55,3 Mkr ogillades helt och Bilia tillerkändes ersättning för rättegångskostnader. Konkurrensverket Nyckeltal Koncernen Nettoomsättning, Mkr Rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster, Mkr Rörelsemarginal exklusive jämförelsestörande poster, % 0,9 1,7 2,8 Rörelseresultat, Mkr Resultat före skatt, Mkr Årets resultat, Mkr Avkastning på sysselsatt kapital, % 6,2 10,0 18,3 Avkastning på eget kapital, % 6,3 15,8 16,6 1) Nettolåneskuld/eget kapital, ggr 0,02 0,69 0,28 1) Kassaflöde från den löpande verksamheten, Mkr Soliditet, % ) Vinst per aktie, kr 4:15 8:20 8:35 Eget kapital per aktie, kr ) Antal anställda 31 december ) Beräknat exklusive emissionen av 37,7 miljoner förlagsaktier av serie C. 2 Bilia Årsredovisning 2006

3 överklagade domen den 28 juni till Marknadsdomstolen som är sista instans. Målet beräknas tas upp till förnyad behandling under slutet av Bilia startade försäljning och service av Hyundais personbilar och lätta lastbilar i Osloområdet från Bilias anläggning i Jessheim. Bilia tecknade en avsiktsförklaring om förvärv av rörelsen i en Ford- och Mazda-återförsäljare i Sverige, Bilgruppen i Enköping Sala AB, samt Bilgruppen i Kungsängen AB. Verksamheten beräknas omsätta cirka 200 Mkr under Köpeskillingen, motsvarande förvärvade tillgångar, beräknas till knappt 50 Mkr. Antalet anställda är 42 personer. Bilia träffade en förlikning med skattemyndigheten i Hamburg, Tyskland, innebärande en total kostnad för Bilia på 0,9 Mkr. Skattemyndighetens ursprungliga krav var cirka 19 Mkr. Bilia i Norge avyttrade innehavet av aktier i Viking Redningstjeneste med en reavinst på 6,8 Mkr. Omsättning och resultat Nettoomsättningen uppgick till Mkr (12 074). Justerat för valutakursförändringar och jämförbara verksamheter ökade nettoomsättningen med cirka 455 Mkr eller med 4 procent. Ökningen är främst hänförlig till ökad försäljning av nya bilar. Rörelseresultatet uppgick till 109 Mkr (194), jämförelsestörande poster har påverkat resultatet med 21 Mkr ( 8). Avvikelsen mot föregående år, jämförelsestörande poster exkluderade, uppgick till 72 Mkr. Resultatavvikelsen är hänförlig till det första halvåret och förklaras bland annat av lägre efterfrågan på service i Sverige, engångskostnader i samband med utbyggnad av verkstadskapacitet och lägre marginal vid försäljning av begagnande bilar i Norge. Därutöver har de nya verksamheterna, Netbil och Tronrud Bil, påverkat rörelseresultatet med 47 Mkr varav 23 Mkr avser första halvåret. Jämförelsestörande poster Koncernen, Mkr Rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster Jämförelsestörande poster Resultat vid försäljning av fastigheter 1 2 Strukturkostnader, m m 11 5 Catena 0 3 Tvister 9 2 Rörelseresultat Resultat före skatt exklusive jämförelsestörande poster Jämförelsestörande poster Resultat vid försäljning av fastigheter/aktier 6 2 Strukturkostnader, m m 11 5 Catena 0 3 Tvister 9 2 Resultat före skatt Resultatet från kundfinansieringen uppgick till 114 Mkr (115). Jämförelsestörande poster (se föregående tabell) uppgick till 21 Mkr ( 8) och avser nedläggningskostnad för en verksamhet i Göteborg med 11 Mkr ( ), kostnader för tvister med 9 Mkr ( 2), kostnader för att dela ut Catena med 0 Mkr ( 3) och avyttringar med 1 Mkr ( 3). Finansnettot uppgick till 9 Mkr ( 4). Resultatandel från det indirekta aktieinnehavet i AB Volvofinans ingår med 17 Mkr (15) och försäljning av aktierna i Viking Redningstjeneste med 7 Mkr ( ). Årets resultat uppgick till 93 Mkr (190) och vinst per aktie till 4:15 kronor (8:20). Valutakursförändringar påverkade resultatet marginellt. Resultat från avvecklad verksamhet ingår i årets resultat med 5 Mkr (57) och 0:25 kronor per aktie (2:50). Investeringar och avyttringar Investeringar och avyttringar uppgick till 275 Mkr (266). Ersättningsinvesteringar representerade 22 Mkr (42), expansionsinvesteringar 45 Mkr (34), miljöinvesteringar 4 Mkr (4) och investeringar i ny- och tillbyggnad fastigheter 3 Mkr (57). Nettoinvesteringar i leasingfordon och finansiell leasing uppgick till 201 Mkr (129). Finansiell ställning Balansomslutningen uppgick till Mkr (5 962). Förvärven av Tronrud och rörelsen i Michaelsson & Nelin AB ökade balansomslutningen med cirka 500 Mkr medan utdelningen av Catena minskade balansomslutningen med cirka 750 Mkr. Kortfristiga räntebärande tillgångar ökade med cirka 170 Mkr. Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 446 Mkr (185). Kassaflödet efter investeringar uppgick till 48 Mkr ( 33). Nettolåneskulden minskade med 915 Mkr under året och vid utgången av året redovisades en nettolånefordran på 31 Mkr. Eget kapital uppgick till Mkr (1 286). Eget kapital har bland annat påverkats av kontantutdelning till aktieägarna med 185 Mkr, återköp av egna aktier med 164 Mkr och utdelningen av Catena som resulterade i ett tillskott till det egna kapitalet med netto 665 Mkr. Föreslagen utdelning, 8:00 kronor per aktie, tar i anspråk 172 Mkr av det egna kapitalet. Soliditeten uppgick vid utgången av året till 28 procent (22). Personal Kompetenta och motiverade medarbetare, som är beredda att utvecklas och gripa in när det behövs, är en förutsättning för att Bilias kunder ska bli nöjda och lojala, vilket är avgörande för att Bilia ska fortsätta vara framgångsrikt. Grunden för medarbetarnas kompetensutveckling är de utvecklingssamtal som varje medarbetare har med sin närmaste chef minst en gång per år. Medarbetarsamtalet tar utgångspunkt i den enskildes kompetens och behov. Tillsammans tar man fram en plan som ska skapa förutsättningar för personlig utveckling, arbetsglädje och effektivitet i det dagliga arbetet. Bilia Årsredovisning

4 forts Förvaltningsberättelse Bilia Academy är namnet på koncernens interna utbildningsenhet, som startades Bilia Academy genomför fortlöpande inventeringar av utbildningsbehovet och sätter därefter samman skräddarsydda utbildningar riktade mot målgrupper med olika befattningar inom Bilia. Utbildningsverksamheten syftar till att höja kompetensen inom specifika områden, stärka företagskulturen med Bilias vision och kärnvärden och samtidigt bidra till ett erfarenhetsutbyte och ett breddat kontaktnät för Bilias medarbetare. Bilia arbetar kontinuerligt med att förbättra arbetsmiljön vid koncernens anläggningar. En bra arbetsmiljö förbättrar förutsättningen för att medarbetarna ska må bra och vara motiverade. I verkstäderna handlar det om att skapa miljöer som är ljusa, luftiga, rena och fria från buller. Medelantalet anställda i koncernen uppgick under året tilll personer (2 888), varav i Sverige (1 882). Antalet anställda uppgick den 31 december 2006 till personer. Risker Bilias verksamhet förknippas med risker. Vissa faktorer kan Bilia påverka medan andra ligger utanför koncernens kontroll. Ambitionen är dock att tidigt identifiera hot och möjligheter för att snabbt vidta åtgärder och därmed kunna parera utvecklingen. Marknadsutvecklingen Efterfrågan på Bilias produkter och tjänster påverkas av svängningar i konjunkturen. I lågkonjunktur väljer en del kunder att avvakta med bilköp. Faktorer som påverkar marknadsutvecklingen är bland annat arbetsmarknadens situation, aktiemarknadens utveckling, ränteläget och drivmedelspriserna. Positioneringen av Bilia som ett servicebolag stabiliserar resultatutvecklingen, eftersom Serviceaffären är mindre konjunkturkänslig än Bilaffären. Bilarna kräver service och reparationer oavsett konjunkturläge. Ökad konkurrens EUs tidigare gruppundantag för fordonsbranschen upphörde den 30 september 2003, efter en övergångsperiod på ett år. Den 1 oktober 2005 upphörde även den så kallade lokaliseringsklausulen som gjorde det möjligt för tillverkarna att bestämma var återförsäljarna fick vara etablerade. De nya reglerna påverkar konkurrensförhållandena i branschen och ger tillverkaren möjlighet att utse ytterligare återförsäljare på de orter där Bilia är etablerat. Bilia bedömer att koncernen, med sin storlek och starka position på marknaden, ges nya möjligheter att utveckla verksamheten. Bilias storlek får ökad betydelse, till exempel vid inköp. Förmågan att hantera flera bilmärken och ett eget starkt varumärke ökar också i betydelse. Produkternas konkurrenskraft Bilia är beroende av att koncernens affärspartners utvecklar konkurrenskraftiga produkter. Bilias affärspartners har under de senaste åren lanserat flera nya produkter. Volvo som är den enskilt viktigaste affärspartnern kommer bland annat under 2007 att lansera nya V70- och XC70-modeller, vilket sammantaget gör att Bilia har tillgång till attraktiva produktprogram. Utveckling av egna tjänster För att upprätthålla och stärka konkurrenskraften, krävs att Bilia utvecklar tjänster som är tilltalande för kunderna. Bilias förmåga att utveckla nya tjänster bidrar även till att stärka leverantörernas varumärken. Utvecklingen är resurskrävande. Bilia bedömer att koncernen har den storlek, struktur och finansiella styrka som krävs för att ligga i framkant av tjänsteutvecklingen. Nyckelpersoner För att kunna utvecklas ytterligare som ett servicebolag och därmed uppnå tillväxt och lönsamhet, krävs att Bilia kan attrahera och utveckla kompetenta medarbetare, såväl ledning som övrig personal. Bilia är en arbetsgivare som strävar efter att stimulera personliga framsteg genom att erbjuda intressanta arbetsuppgifter, individanpassade utbildningsprogram, bonusprogram och delaktighet i koncernens utveckling. För finansiella risker hänvisas till not 30 Finansiella risker och finanspolicy. Miljö Bilias miljöpolicy slår fast att koncernens tjänster och produkter ska påverka naturen så lite som möjligt och därmed bidra till en hållbar utveckling. Miljöarbetet ska utföras inom ramen för affärsidén och präglas av en helhetssyn där teknik, ekonomi och ekologi vägs samman. Avfallssortering är ett prioriterat område. Miljöfarligt avfall omhändertas enligt väl genomarbetade rutiner. Bilia har därutöver system, egna eller tillsammans med samarbetspartners, Mål och måluppfyllelse Avkastning på sysselsatt kapital, % Avkastning på eget kapital, % Rörelsemarginal, % Mål minst 14 procent Mål minst 15 procent Mål minst 2,2 procent Finansiella mål Bilias övergripande finansiella mål är att uppnå: en rörelsemarginal på minst 2,2 procent en avkastning på sysselsatt kapital på minst 14 procent en avkastning på eget kapital på minst 15 procent. 4 Bilia Årsredovisning 2006

5 för att ta hand om och återvinna avfall från service och restprodukter från skadereparationer. Bilias medarbetare utbildas i miljöfrågor och får även fortlöpande miljöinformation. Samtliga svenska och norska bolag är miljöcertifierade enligt ISO Koncernen bedriver verksamhet som är anmälningspliktig enligt miljöbalken. I Sverige är 39 anläggningar anmälningspliktiga på grund av bensinförsäljning där inga utsläpp får ske, 11 fordonstvättar på grund av utsläpp till vatten och 9 anläggningar på grund av utsläpp av lösningsmedel till luften. De anmälningspliktiga anläggningarna utgör en mindre del av Bilias totala verksamhet. Styrelsens arbete Under 2006 hölls ett konstituerande och fem ordinarie styrelsemöten. Utöver ovanstående möten sammanträdde styrelsen även per capsulam fem gånger. I god tid före varje styrelsemöte skickas en agenda, tillsammans med fördjupande information om viktigare ärenden, ut till varje styrelseledamot. Styrelsen behandlade bland annat frågor om strategi, ekonomiska mål, resultatuppföljning, investeringar, fastigheter, förvärv och uppföljning av tvisten med Konkurrensverket. Under året fattade styrelsen bland annat beslut om förvärv av norska Tronrudkoncernen, som utökat Biliakoncernerns utbud med märkena BMW, Honda, Nissan och Mini. Bilias fastighetsbolag Catena AB delades ut till Bilias aktieägare och börsintroducerades. En omstrukturering ägde rum i Göteborg, vilket resulterade i att en anläggning på Hisingen stängdes. I Stockholm kommer Bilia att starta Fordförsäljning och dessutom har förhandlingar inletts avseende förvärv av rörelsen i Bilgruppen som säljer Ford och Mazda i Stockholmsregionen. Moderbolaget Bilia AB svarar för koncernens ledning, strategiska planering, finansiering, redovisning, information och affärsutveckling. Dessutom bedriver Bilia AB utbildnings- och IT-verksamhet främst åt företag inom koncernen. Moderbolagets rörelseresultat uppgick till 60 Mkr ( 64). Kostnader för tvister ingår med 2 Mkr ( 14). Framtida utveckling Bilia bedömer att den samlade totalmarknaden i Sverige, Norge och Danmark under 2007 kommer att vara marginellt lägre jämfört med den relativt höga nivån Mot bakgrund av att Bilias resultat påverkas av flera olika faktorer utanför bolagets kontroll, lämnas ingen resultatprognos. En genomgång av de viktigaste resultatpåverkande faktorerna återfinns i känslighetsanalysen i not 30 Finansiella risker och finanspolicy. Händelser efter balansdagen Den 15 januari 2007 tecknade Bilia en avsiktsförklaring om förvärv av samtliga rörelsedrivande dotterföretag till Hans Persson Bil AB. Hans Persson är en av Sveriges största återförsäljare av Volvo, Ford och Renault. Verksamheten bedrivs i Västerås, Köping, Sala, Hallstahammar, Arboga, Fagersta, Avesta och Hedemora. Den genomsnittliga omsättningen uppgick under 2004 och 2005 till cirka 1,3 Mdr och rörelsemarginalen till cirka 2,4 procent. Antalet anställda är 320 personer. Styrelsen beslutade den 9 februari att föreslå årsstämman att aktiekapitalet ska nedsättas genom indragning av återköpta aktier. Bolagets innehav uppgår till aktier. Styrelsen föreslår att årsstämman bemyndigar styrelsen att fatta beslut om återköp över Stockholmsbörsen av upp till 10 procent av antalet utestående aktier vid tidpunkten för årsstämman, den 18 april Personal Fördelning av anställda per funktion, % Fördelning av anställda per land, % Utbildningsfördelning, % Åldersstruktur, antal anställda, % Anställningstid, % Försäljning, 17 Sverige, 64 Grundskola/gymnasium, 85 <29 år, år, 51 Verkstad, 56 Norge, 21 Högskoleutbildning, år, år, 20 Reservdelar, 16 Danmark, 15 Eftergymnasial utb, år, år, 12 Administration, 11 >61 år, år, 13 >40 år, 4 Nyckeltal Medelantalet anställda Omsättning per medelantalet anställda, Tkr Förädlingsvärde per medelantalet anställda, Tkr Resultat före skatt per medelantalet anställda, Tkr Medelålder Bilia Årsredovisning

6 forts Förvaltningsberättelse Personbilar uppdelat på Service- respektive Bilaffären Andel av Personbilars nettoomsättning, % Andel av Personbilars anställda, % Andel av Personbilars täckningsbidrag, % Tillväxt Service, % 25 Tillväxt Bil, % Service, 30 Service, 81 Service, Bil, 70 Bil, 19 Bil, 2 Personbilar Antal nya personbilar Leveranser Orderstock Sverige Norge Danmark Totalt Personbilar Historik, personbilsförsäljningen i Sverige, Norge och Danmark Nya personbilar Sverige Norge Danmark Nyckeltal Avkastning på Nettoomsättning, Mkr Rörelseresultat, Mkr Rörelsemarginal, % operativt kapital, % Sverige ,4 2,8 2,6 28,6 34,4 37,3 Norge ,2 0,6 2,2 0,9 4,8 18,2 Danmark ,5 0,6 0,3 2,5 3,3 1,7 Totalt Personbilar ,4 2,1 2,4 11,4 19,4 27,9 Förslag till vinstdisposition Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel, Mkr, disponeras enligt följande: Mkr Kontant utdelning, 8:00 kronor per aktie 172 Överföres i ny räkning 922 Summa Styrelsens yttrande avseende föreslagen vinstutdelning Styrelsen bedömer att bolagets och koncernens egna kapital efter föreslagen vinstutdelning kommer att vara tillräckligt stort i relation till verksamhetens art, omfattning och risker. Styrelsen har även beaktat koncernens historiska utveckling, investeringsplan och konjunkturläge. De finansiella rapporterna godkändes för utfärdande av moderbolagets styrelse den 9 februari Vad beträffar koncernens resultat och ställning i övrigt hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande kommentarer. 6 Bilia Årsredovisning 2006

7 Resultaträkning för koncernen Mkr Not Kvarvarande verksamheter Nettoomsättning 2, 3, Kostnad för sålda varor Bruttoresultat Övriga rörelseintäkter Försäljningskostnader Administrationskostnader Övriga rörelsekostnader Rörelseresultat 3, 9, Finansiella intäkter Finansiella kostnader Andelar i intresseföretags resultat Finansnetto Resultat före skatt Skatt Årets resultat från kvarvarande verksamheter Resultat från avvecklad verksamhet, netto efter skatt Årets resultat Hänförligt till: Moderbolagets aktieägare Resultat per aktie, kronor 24 Koncernen Resultat per aktie före utspädning 4:15 8:20 Resultat per aktie efter utspädning 4:15 8:20 Föreslagen utdelning per aktie 8:00 Nettoomsättning, Mkr Finansnetto, Mkr Rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster, Mkr Mkr % Nettoomsättningen ökade med 16 procent beroende på de förvärv som genomförts under Exkluderas förvärv och valutaeffekter ökade nettoomsättningen med 4 procent. Ökad försäljning av nya bilar är den främsta orsaken till ökningen. Finansnettot förbättrades till 9 Mkr ( 4). Förbättringen beror främst på försäljning av aktier i Viking Redningstjeneste med 7 Mkr. Resultatandelen på indirekt innehav i AB Volvofinans uppgick till 17 Mkr (15). Rörelseresultatet exklusive jämförelsestörande poster minskade från 202 Mkr till 130 Mkr. Sverige minskade med 28 Mkr, Norge med 19 Mkr och Danmark med 18 Mkr. Rörelsemarginalen minskade från 1,7 procent till 0,9 procent. Rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster, Mkr Rörelsemarginal, % Rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster per kvartal, Mkr Mkr % 4 3 Kvarvarande verksamhet Resultat per aktie före utspädning 3:90 5:70 Resultat per aktie efter utspädning 3:90 5:70 Föreslagen utdelning per aktie 8: kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 Koncernens rörelseresultat hade en svag utveckling under inledningen av Det fjärde kvartalet 2006 redovisade dock en återhämtning beroende på en stark nybilsförsäljning, framförallt i Norge. Andra och fjärde kvartalen är normalt de starkaste. Rörelsemarginalen var oförändrad under fjärde kvartalet, 1,6 procent, mot förgående år. Målet är 2,2 procent. 2 1 Rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster, Mkr Rörelsemarginal, % Resultatanalys, koncernen Rörelseresultat Resultat före skatt Mkr Resultat exklusive jämförelsestörande poster Jämförelsestörande poster Resultat vid försäljning av fastigheter/aktier Strukturkostnader m m Catena Tvister Redovisat resultat Bilia Årsredovisning 2006 Koncernen 7

8 Kommentar till koncernens resultaträkning Nettoomsättning Nettoomsättningen uppgick till Mkr (12 074), en ökning med 16 procent eller Mkr. En bidragande orsak till ökningen var de förvärv som gjordes under året. Justeras nettoomsättningen för gjorda förvärv och valutakursförändringar ökade nettoomsättningen med cirka 455 Mkr eller 4 procent. Den främsta orsaken till ökningen är ökade leveranser av nya bilar, särskilt i Norge. I Serviceaffären ökade nettoomsättningen med 8 procent (8) vilket motsvarar 343 Mkr (305). Justeras nettoomsättningen för förvärv och valutakurseffekter var nettoomsättningen oförändrad. Den svenska och danska Serviceaffären minskade med 2 respektive 1 procent medan den norska Serviceaffären ökade med 11 procent. Bilaffärens nettoomsättning ökade med Mkr (258) vilket motsvarar 22 procent. Justeras Bilaffären för jämförbara enheter och valutakurseffekter ökade nettoomsättningen med 7 procent. Samtliga marknader ökade. Kundfinansieringen genererade intäkter på 243 Mkr (230). Ökningen förklaras av ökad försäljning av bilar med återköpsavtal. Rörelseresultat Koncernens rörelseresultat uppgick till 109 Mkr jämfört med 194 Mkr för Rörelsemarginalen minskade från 1,6 procent till 0,8 procent. Samtliga Bilias marknader redovisade lägre rörelseresultat. Dock visade det fjärde kvartalet en ökning i Sverige och Norge med 18 Mkr medan Danmark minskade med 9 Mkr. I Danmark har rörelseresultatet för 2006 minskat från 8 Mkr till 10 Mkr främst beroende på en svagare Serviceaffär. I Norge har rörelseresultatet minskat från 14 Mkr till 5 Mkr främst beroende på problem med integrationen av Tronrud som förvärvades i början av året. Serviceaffärens rörelseresultat minskade framförallt genom lägre marginaler i den danska verksamheten. Trots Bilaffärens ökade leveranser minskade rörelseresultatet till följd av något lägre marginaler på nya bilar i Sverige och Danmark. Vinstandelar till medarbetarna i de nordiska företagen har belastat rörelseresultatet med 14 Mkr (12). Jämförelsestörande poster Rörelseresultatet exklusive jämförelsestörande poster uppgick till 130 Mkr (202), en minskning med 35 procent. Rörelsemarginalen minskade från 1,7 till 0,9 procent. Jämförelsestörande poster har påverkat rörelseresultatet med 21 Mkr ( 8). Kostnader för nedläggning av en anläggning i Göteborg har belastat resultatet med 11 Mkr ( ), kostnader i samband med utdelningen av Catena AB med 0 Mkr ( 3), avyttringar med 1 Mkr ( 3) och kostnader för tvister med 9 Mkr ( 2). Finansnetto Finansnettot uppgick till 9 Mkr ( 4). Resultatandel från det indirekta innehavet i AB Volvofinans ingår med 17 Mkr (15) och försäljning av aktier i Viking Redningstjeneste med 7 Mkr ( ). Resultat före skatt Resultat före skatt minskade till 118 Mkr (190). Jämförelsestörande poster har netto påverkat resultatet före skatt med 14 Mkr ( 8). Resultat före skatt exklusive jämförelsestörande poster uppgick till 132 Mkr (198), vilket motsvarar en minskning med 33 procent. Årets resultat Årets resultat uppgick till 93 Mkr (190) och vinst per aktie till 4:35 kronor (8:20) beräknat på antalet utestående aktier. I årets resultat ingick resultat från Catena AB med 5 Mkr (108) och resultat från Micro-verksamheten ingick 2005 med 51 Mkr. Skattekostnaden uppgick till 30 Mkr ( 57), vilket motsvarar en effektiv skatt på 25 procent (30). Bolagsskatten är baserad på skattekostnaden i respektive land. Nyckeltal Avkastningen på sysselsatt kapital uppgick till 6,2 procent mot 10,0 procent för Avkastningen på eget kapital minskade till 6,3 procent (15,8). Avkastningen på sysselsatt kapital exklusive jämförelsestörande poster uppgick till 6,9 procent mot 10,4 procent för Bilia Årsredovisning 2006 Koncernen

9 Balansräkning för koncernen Mkr Not Tillgångar 5, 32 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 14 Immateriella rättigheter Goodwill Materiella anläggningstillgångar 15 Byggnader och mark Pågående nyanläggningar 0 30 Inventarier, verktyg och installationer Leasingfordon Finansiella anläggningstillgångar Andelar i intresseföretag Finansiella placeringar 17, Långfristiga fordringar Uppskjutna skattefordringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager Handelsvaror Kortfristiga fordringar Aktuella skattefordringar Kundfordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Övriga fordringar Kortfristiga placeringar 17, Likvida medel Tillgångar som innehas för försäljning Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Bilia Årsredovisning 2006 Koncernen 9

10 Balansräkning för koncernen Mkr Not Eget kapital och skulder 5, 32 Eget kapital 23 Aktiekapital Reserver 6 5 Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat Summa eget kapital Långfristiga skulder Långfristiga räntebärande skulder 25, Övriga långfristiga skulder Avsättningar för pensioner Övriga avsättningar Uppskjutna skatteskulder Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Kortfristiga räntebärande skulder 25, Leverantörsskulder Aktuella skatteskulder 2 19 Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Övriga avsättningar Skulder hänförliga till tillgångar som innehas till försäljning 4 3 Summa kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital och skulder Ställda säkerheter och eventualförpliktelser för koncernen Ställda säkerheter Eventualförpliktelser Kommentar till koncernens balansräkning Koncernens balansomslutning ökade under året med 102 Mkr till Mkr. Under året gjorda förvärv ökade balansomslutningen med cirka 500 Mkr medan utdelningen av Catena AB reducerade balansomslutningen med cirka 750 Mkr. En ökning av räntebärande tillgångar med cirka 170 Mkr och en ökning i varulager, främst nya bilar i Norge, är de huvudsakliga förklaringarna till ökningen. Finansiering Nettolånefordran uppgick till 31 Mkr jämfört med en nettolåneskuld på 884 Mkr föregående år. Förändringen hänförs främst till utdelningen av Catena AB. Räntebärande skulder har minskat med cirka 740 Mkr samtidigt som räntebärande tillgångar ökat med cirka 170 Mkr. Nettolånefordran i relation till eget kapital uppgick till 0,02 gånger jämfört med föregående års relation på 0,69 gånger då koncernen hade en nettolåneskuld. Eget kapital Eget kapital ökade med 398 Mkr till Mkr. Eget kapital har bland annat påverkats av kontantutdelning till aktieägarna med 185 Mkr, återköp av egna aktier med 164 Mkr och utdelningen av Catena AB som resulterade i ett tillskott till det egna kapitalet med netto 665 Mkr. För detaljer i förändringen i eget kapital hänvisas till Sammandrag avseende förändringar i koncernens eget kapital. Nyckeltal Omsättningshastigheten på sysselsatt kapital uppgick till 6,0 gånger jämfört med 5,3 gånger föregående år och omsättningshastigheten på totalt kapital uppgick till 2,43 gånger jämfört med 2,28 gånger under Soliditeten uppgick till 28 procent (22). Eget kapital per aktie uppgick till 78:45 kronor (55:60) beräknat på aktier ( ). 10 Bilia Årsredovisning 2006 Koncernen

11 sammandrag avseende förändringar i koncernens eget kapital Antal ute- Aktie- Omräknings- Balanserade vinstmedel Totalt Mkr stående aktier kapital reserv inklusive årets resultat eget kapital Ingående eget kapital Förändring redovisningsprinciper, IAS Justerat eget kapital Lösen C-aktier ( stycken) Utdelning (7:50 kronor per aktie) Valutakursdifferens Årets resultat Utgående eget kapital Ingående eget kapital Återköp egna aktier ( stycken) Utdelning (8:00 kronor per aktie) Sakutdelning, Catena 1) Valutakursdifferens Årets resultat Utgående eget kapital ) Utdelningen tog i anspråk 600 Mkr av koncernens egna kapital. Vidare realiserades vid utdelningstillfället en internvinst med Mkr. Bilia Årsredovisning 2006 Koncernen 11

12 kassaflödesanalys för koncernen Mkr Not Den löpande verksamheten 35 Rörelseresultat Ränteinbetalningar 9 4 Ränteutbetalningar Erhållna utdelningar 0 2 Övriga finansiella poster Av- och nedskrivningar Övriga ej kassapåverkande poster Betald skatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital Förändring av varulager Förändring av rörelsefordringar Förändring av rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Investeringar och avyttringar i anläggningar Räntebärande fordringar Företagsförvärv Avyttringar 92 Kassaflöde från investeringsverksamheten Återstår efter nettoinvesteringar Finansieringsverksamheten Förändring av banklån och övriga lån Lösen förlagsaktier 377 Utdelning till aktieägare och återköp av egna aktier Likvida medel Catena 18 Kassaflöde från finansieringsverksamheten Förändring av likvida medel, exklusive omräkningsdifferenser Kursdifferens i likvida medel 5 2 Förändring av likvida medel Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Bilia Årsredovisning 2006 Koncernen

13 Kommentar till koncernens kassaflödesanalys Rörelsens kassaflöde Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 446 Mkr att jämföra med 185 Mkr för föregående år. Ökningen är främst hänförbar till lägre betald skatt och minskat rörelsekapital. Investeringsverksamheten Investeringar och avyttringar i anläggningar, inklusive leasingtillgångar uppgick till 275 Mkr (266). Ersättningsinvesteringar uppgick till 22 Mkr (42), expansionsinvesteringar till 45 Mkr (34) och miljöinvesteringar till 4 Mkr (4). Investeringar i ny- och tillbyggnad i fastigheter uppgick till 3 Mkr (57). Nettoinvesteringar i leasingfordon och finansiell leasing uppgick till 201 Mkr (129). Räntebärande fordringar har minskat med 16 Mkr jämfört mot en ökning under 2005 med 30 Mkr. Företagsförvärv och avyttringar avser förvärv av Tronrud Bil Holding AS och rörelsen i Michaelsson & Nelin AB. Återstår efter nettoinvesteringar Kassaflödet från den löpande verksamheten har för 2006 överstigit kassaflödet från investeringsverksamheten med 48 Mkr jämfört med 33 Mkr under föregående år. Finansieringsverksamheten Catena som delades ut till Bilias aktieägare under andra kvartalet 2006, har i kassaflödesanalysen behandlats som en avyttrad verksamhet. Låneskulderna i kassaflödesanalysen har därför påverkats med bland annat Catenas återbetalning av lån med 1,6 Mdr och Bilias amortering av externa lån. Vidare har låneskulderna påverkats av utdelning till aktieägarna med 185 Mkr (173) och återköp av egna aktier med 164 Mkr ( ). Nettolåneskuld Nettolånefordran uppgick till 31 Mkr jämfört med en nettolåneskuld på 884 Mkr föregående år. Bilia Årsredovisning 2006 Koncernen 13

14 Noter till de finansiella rapporterna KONCERNEN Belopp i Mkr om inget annat anges Not 1 Redovisningsprinciper Överensstämmelse med normgivning och lag Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) såsom de har godkänts av EG-kommissionen för tillämpning inom EU. Vidare har Redovisningsrådets rekommendation RR 30:05 Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats. Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges under Moderbolagets redovisningsprinciper. De avvikelser som förekommer mellan moderbolagets och koncernens principer föranleds av begränsningar i möjligheterna att tillämpa IFRS i moderbolaget till följd av årsredovisningslagen (ÅRL) och tryggandelagen samt i vissa fall av skatteskäl. Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 9 februari Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 18 april Förutsättningar vid upprättande av moderbolagets och koncernens finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder, som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument och finansiella tillgångar klassificerade som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller finansiella tillgångar som kan säljas. Anläggningstillgångar och avyttringsgrupper som innehas för försäljning redovisas till det lägsta av det tidigare redovisade värdet och det verkliga värdet efter avdrag för försäljningskostnader. Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. Det innebär att de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Verkligt utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämpningen av IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i not 37 Viktiga uppskattningar och bedömningar. Ändrade redovisningsprinciper och bedömningar De nedan angivna redovisningsprinciperna för koncernen har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter, om inte annat framgår nedan. Koncernens redovisningsprinciper har tillämpats konsekvent på rapportering och konsolidering av moderbolag, dotterföretag samt intagande av intresseföretag i koncernredovisningen. Vissa jämförelsetal har omklassificerats för att överensstämma med presentationen i innevarande års finansiella rapporter. I resultaträkningen för koncernen har jämförelseårets uppgifter ändrats och presenterats som om den under innevarande år avvecklade verksamheten hade avvecklats redan vid ingången av jämförelseåret, se även not 4 Anläggningar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter. Vid fortsatt analys av redovisningsreglerna enligt IFRS har konstaterats att Bilias innehav i AB Volvofinans ska redovisas enligt reglerna i IAS 28 Innehav i intresseföretag, vilket innebär att Bilias andel av AB Volvofinans resultat ingår i Bilias resultat. Denna förändring får ingen nettoeffekt på Bilias resultat- och balansräkningar. Under år 2006 reviderade IFRS standarder och tolkningar I koncernredovisningen har nedan listade reviderade standarder tillämpats i koncernredovisningen för år IAS 19 Ersättningar till anställda IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering Reviderade IFRS standarder får ingen effekt på Biliakoncernens resultat- och balansräkningar, kassaflödesanalyser och eget kapital. Nya IFRS och tolkningar som ännu inte börjat tillämpas Ett antal nya standarder, ändringar i standarder samt tolkningsuttalanden träder ikraft först från och med räkenskapsåret 2007 och har inte tillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar och klassificering samt sammanhängande ändringar i IAS 1 Utformning av finansiella rapporter ställer krav på omfattande upplysningar om den betydelse för företagets finansiella ställning och resultat som finansiella instrument har samt kvalitativa och kvantitativa upplysningar om riskers karaktär och omfattning. IFRS 7 och sammanhängande ändringar i IAS 1 kommer att medföra omfattande ytterligare upplysningar i koncernens finansiella rapporter för år 2007 med avseende på koncernens finansiella instrument samt kapital. 14 Bilia Årsredovisning 2006 Koncernen

15 IFRIC 10 Interim Financial Reporting and Impairment förbjuder återföring av en nedskrivning som gjorts i en tidigare delårsperiod avseende goodwill, en investering i ett egetkapitalinstrument eller i en finansiell tillgång som redovisas till anskaffningsvärde. IFRIC 10 ska tillämpas i koncernens finansiella rapporter för år Uttalandet ska tillämpas framåtriktat från den tidpunkt koncernen först började tillämpa nedskrivningsreglerna i IAS 36 respektive värderingsreglerna i IAS 39, det vill säga vad avser goodwill den 1 januari 2004 och vad avser finansiella instrument den 1 januari Eftersom inga sådana återföringar ägt rum får uttalandet inga effekter på koncernens finansiella rapporter. Segmentsrapportering Ett segment är en redovisningsmässigt identifierbar del av koncernen som antingen tillhandahåller produkter eller tjänster (rörelsegrenar), eller varor eller tjänster inom en viss ekonomisk omgivning (geografiskt område), som är utsatta för risker och möjligheter som skiljer sig från andra segment. Koncernens interna rapporteringssystem är uppbyggt med tanke på uppföljning av avkastningen på koncernens försäljning av varor och tjänster, varför rörelsegrenar är den primära indelningsgrunden. Segmentsinformation lämnas i enlighet med IAS 14 endast för koncernen. Klassificering m m Anläggningstillgångar och långfristiga skulder i moderbolaget och koncernen består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder i moderbolaget och koncernen består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen. Om avvikelse sker från denna princip redovisas detta i not till respektive balanspost. Konsolideringsprinciper Dotterföretag Dotterföretag är företag som står under ett bestämmande inflytande från Bilia AB. Bestämmande inflytande innebär direkt eller indirekt en rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden. Det koncernmässiga anskaffningsvärdet fastställs genom en förvärvsanalys i anslutning till rörelseförvärvet. Skillnaden mellan anskaffningsvärdet för dotterföretagsaktierna och det verkliga värdet av förvärvade tillgångar, övertagna skulder och eventualförpliktelser utgör koncernmässig goodwill. Dotterföretags finansiella rapporter tas in i koncernredovisningen från och med förvärvstidpunkten till det datum då det bestämmande inflytandet upphör. Intresseföretag Intresseföretag är de företag för vilka koncernen har ett betydande inflytande, men inte ett bestämmande inflytande, över den driftsmässiga och finansiella styrningen, vanligtvis genom andelsinnehav mellan 20 och 50 procent av röstetalet. Från och med den tidpunkt som det betydande inflytandet erhålls redovisas andelar i intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden i koncernredovisningen. Kapitalandelsmetoden innebär att det i koncernen redovisade värdet på aktierna i intresseföretagen motsvaras av koncernens andel i intresseföretagens egna kapital samt koncernmässig goodwill och andra eventuella kvarvarande värden på koncernmässiga över- och undervärden. I koncernens resultaträkning redovisas som "Andelar i intresseföretags resultat" koncernens andel i intresseföretagens nettoresultat efter skatt och minoritet justerat för eventuella avskrivningar, nedskrivningar eller upplösningar av förvärvade över- respektive undervärden. Erhållna utdelningar från intresseföretaget minskar investeringens redovisade värde. Eventuell skillnad vid förvärvet mellan anskaffningsvärdet för innehavet och ägarföretagets andel av det verkliga värdet netto av intresseföretagets identifierbara tillgångar, skulder och eventualförpliktelser redovisas i enlighet med IFRS 3 Rörelseförvärv. När koncernens andel av redovisade förluster i intresseföretaget överstiger det redovisade värdet på andelarna i koncernen reduceras andelarnas värde till noll. Avräkning för förluster sker även mot långfristiga finansiella mellanhavanden utan säkerhet, vilka till sin ekonomiska innebörd utgör del av ägarföretagets nettoinvestering i intresseföretaget. Fortsatta förluster redovisas inte såvida inte koncernen har lämnat garantier för att täcka förluster uppkomna i intresseföretaget. Kapitalandelsmetoden tillämpas fram till den tidpunkt när det betydande inflytandet upphör. Transaktioner som elimineras vid konsolidering Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader och orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen. Utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde. Valutakursförändringen redovisas sedan på samma sätt som övrig värdeförändring avseende tillgången eller skulden. Funktionell valuta är valutan i de primära ekonomiska miljöer där de i koncernen ingående företagen bedriver sin verksamhet. De företag som ingår i koncernen är moderbolag, dotterföretag och intresseföretag. Moderbolagets funktionella valuta, tillika rapporteringsvaluta, är svenska kronor. Koncernens rapporteringsvaluta är svenska kronor. Utländska verksamheters finansiella rapporter Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive goodwill och andra koncernmässiga över- och undervärden, omräknas till svenska kronor till den valutakurs som råder på balansdagen. Intäkter och kostnader i en utlandsverksamhet omräknas Bilia Årsredovisning 2006 Koncernen 15

16 forts not 1 till svenska kronor till en genomsnittskurs som utgör en approximation av kurserna vid respektive transaktionstidpunkt. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning av utlandsverksamheter redovisas direkt mot eget kapital som en omräkningsreserv. Intäkter Försäljning av varor Intäkter från försäljning av varor redovisas i resultaträkningen när väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varornas ägande har överförts till köparen. Intäkterna redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits. Intäkter redovisas inte om det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna inte kommer att tillfalla koncernen. Om det råder betydande osäkerhet avseende betalning, vidhängande kostnader eller risk för returer sker ingen intäktsföring. I de fall försäljning av en vara är kombinerad med ett åtagande om framtida återköp till ett garanterat restvärde, redovisas transaktionen som leasing, under förutsättning att väsentliga risker kvarstår hos säljaren. Intäkten från transaktionen redovisas inte vid tidpunkten för försäljningen utan fördelas linjärt från försäljningstillfället till tidpunkten för återköp. Utförande av servicearbete Intäkter från servicearbete redovisas i resultaträkningen baserade på färdigställandegraden på balansdagen (successiv vinstavräkning). Färdigställandegraden fastställs genom en bedömning av utförda tjänster och insatt material per balansdagen. Uthyrning av bilar Intäkter från uthyrda bilar redovisas linjärt under avtalsperioden. Provisioner på finansiella tillgångar Provisioner på finansiella tillgångar redovisas linjärt under avtalstiden och beräknas på den utestående avbetalningsoch leasingstocken för vilken det finns regressansvar. Finansiella intäkter och kostnader Finansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter på bankmedel, fordringar och räntebärande värdepapper, räntekostnader på lån, utdelningsintäkter, orealiserade och realiserade vinster på finansiella placeringar samt derivatinstrument som används inom den finansiella verksamheten. Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla framtida inoch utbetalningar under räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar periodiserade belopp av transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga redovisade värdet av fordran respektive skuld och det belopp som erhålls vid förfall. Utdelningsintäkter redovisas när rätten att erhålla betalning fastställts. Resultat från försäljning av finansiella placeringar redovisas då de risker och fördelar förknippade med ägandet av instrumenten i allt väsentligt överförts till köparen och koncernen inte längre har kontroll över instrumenten. Räntekostnader belastar resultatet i den period till vilken de hänför sig oavsett hur de upplånade medlen har använts. Koncernen aktiverar inte ränta i tillgångarnas anskaffningsvärden. Resultat från kundfinansiering Koncernens kundfinansiering är omfattande och svarar för en betydande andel av koncernens resultat. Koncentrationen till kärnverksamheten har inneburit att kundfinansieringen ökat i betydelse både vad avser möjlighet att kunna analysera koncernens resultat och bedöma koncernens framtida intjäningsförmåga. Långtidsleasing, avbetalningskontrakt, löpande nettoavkastning på finansiella kontrakt som överlåtits på AB Volvofinans samt övriga provisioner i samband med finansiering som överlåtits till finansbolag redovisas i not 6 Resultat från kundfinansiering. Rörelsekostnader och finansiella intäkter och kostnader Operationella leasingavtal Leasetagare Kostnader avseende operationella leasingavtal redovisas i resultaträkningen linjärt över leasingperioden. Förmåner erhållna i samband med tecknandet av ett avtal redovisas i resultaträkningen som en minskning av leasingavgifterna linjärt över leasingavtalets löptid. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer. Finansiella leasingavtal Leasetagare Minimileaseavgifterna fördelas mellan räntekostnad och amortering på den utestående skulden. Räntekostnaden fördelas över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer. Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller som i praktiken är beslutade per balansdagen. Denna post inkluderar även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Följande temporära skillnader beaktas inte: temporär skillnad som uppkommit vid första redovisningen av goodwill, första redovisningen av tillgångar och skulder som inte är rörelseförvärv och vid tidpunkten för transaktionen inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktig resultat, temporära skillnader hänförliga till andelar i dotter- och intresseföretag som inte förväntas bli 16 Bilia Årsredovisning 2006 Koncernen

17 återförda inom överskådlig framtid. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller som i praktiken är beslutade per balansdagen. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas. Finansiella instrument Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, lånefordringar, kundfordringar, finansiella placeringar och derivat. På skuldsidan återfinns leverantörsskulder, låneskulder och derivat. Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när företaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller företaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då företaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer. Klassificering och värdering Finansiella instrument som inte är derivat redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument förutom avseende de som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. Derivatinstrument redovisas initialt till verkligt värde innebärande att transaktionskostnader belastar periodens resultat. Efter den initiala redovisningen redovisas derivatinstrument på sätt som beskrivs nedan. Används derivatinstrument för säkringsredovisning och till den del denna är effektiv, redovisas värdeförändringar på derivatinstrumentet på samma rad i resultaträkningen som den säkrade posten. Även om säkringsredovisning inte tillämpas, redovisas värdeökningar respektive värdeminskningar på derivatet som intäkter respektive kostnader inom rörelseresultatet eller inom finansnettot baserat på syftet med användningen av derivatinstrumentet och huruvida användningen relateras till en rörelsepost eller en finansiell post. Vid säkringsredovisning redovisas ineffektiv del på samma sätt som värdeförändringar på derivat som inte används för säkringsredovisning. Om säkringsredovisning inte tillämpas vid användning av ränteswap, redovisas räntekupongen som ränta och övrig värdeförändring av ränteswapen redovisas som övrig finansiell intäkt eller övrig finansiell kostnad. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av valutaswapar och ränteswapar. Samtliga derivat redovisas till verkligt värde i balansräkningen. Lånefordringar och kundfordringar Denna kategori består av avbetalningsfordringar och kundfordringar. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Avbetalningsfordringar och kundfordringar redovisas till det belopp som beräknas inflyta, det vill säga efter avdrag för osäkra fordringar. Investeringar som hålles till förfall Investeringar som hålles till förfall är finansiella tillgångar vilka omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som företaget har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella tillgångar som kan säljas I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar som inte redovisas som dotterföretag eller intresseföretag redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade mot eget kapital, dock ej sådana som beror på nedskrivningar, ej heller ränta på skuldinstrument och utdelningsintäkter samt valutakursdifferenser på monetära poster vilka redovisas i resultaträkningen. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i eget kapital, i resultaträkningen. Bilia Årsredovisning 2006 Koncernen 17

18 forts not 1 Andra finansiella skulder Denna kategori består av skulder till kreditinstitut, förskott från kunder och leverantörsskulder. Finansiella skulder som inte innehas för handel värderas till upplupet anskaffningsvärde. Lån samt övriga finansiella skulder, till exempel leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. Till vilken kategori koncernens finansiella tillgångar och skulder hänförts framgår av noterna 17 (finansiella placeringar), 18 (övriga fordringar), 20 (kundfordringar), 22 (likvida medel), 25 och 28 (skulder). Redovisningen av finansiella intäkter och kostnader behandlas även ovan. Derivat Derivatinstrument utgörs av valutaswapar, som utnyttjas för att kontrollera koncernens utjämning av likvida medel i utländsk valuta och ränteswapar som utnyttjas för att kontrollera koncernens ränterisker. Värdeförändringar på valutaswapar redovisas i Finansiella intäkter eller Finansiella kostnader och ränteswapar redovisas i Finansiella kostnader. Fordringar och skulder i utländsk valuta Värdeförändringar avseende rörelserelaterade fordringar och skulder redovisas i rörelseresultatet, medan värdeförändringar avseende finansiella fordringar och skulder redovisas i finansnettot. Säkring av räntebindning kassaflödessäkringar För säkring av ränterisk används ränteswapar. Ränteswaparna värderas till verkligt värde i balansräkningen. I resultaträkningen redovisas räntekupongdelen löpande som ränteintäkt eller räntekostnad och övrig värdeförändring av ränteswapen redovisas som valutakursförändringar i finansnettot. Materiella anläggningstillgångar Ägda tillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas i koncernen till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Lånekostnader ingår inte i anskaffningsvärdet för egenproducerade anläggningstillgångar. Leasade tillgångar Leasetagare Leasing klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren, om så ej är fallet är det fråga om operationell leasing. Tillgångar som förhyrs enligt finansiella leasingavtal har redovisats som tillgång i koncernens balansräkning. Förpliktelsen att betala framtida leasingavgifter har redovisats som långoch kortfristiga skulder. De leasade tillgångarna avskrivs enligt plan medan leasingbetalningarna redovisas som ränta och amortering av skulderna. Operationell leasing innebär att leasingavgiften kostnadsförs över löptiden med utgångspunkt från nyttjandet, vilket kan skilja sig åt från vad som de facto erlagts som leasingavgift under året. Leasegivare Tillgångar som hyrs ut enligt operationella leasingavtal redovisas som materiella anläggningstillgångar. Dessa tillgångar består av dels ägda bilar som hyrs ut under operationella leasingavtal, dels sålda bilar kombinerade med åtagande om framtida återköp till ett garanterat restvärde. Tillkommande utgifter Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer. Avgörande för bedömningen när en tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet är om utgiften avser utbyten av identifierade komponenter, eller delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras. Även i de fall en ny komponent tillskapats läggs utgiften till anskaffningsvärdet. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsförs i samband med utbytet. Reparationer kostnadsförs löpande. Avskrivningsprinciper Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Beräknade nyttjandeperioder: Datorutrustning 3 5 år Övriga anläggningstillgångar, exklusive tillgångar för uthyrning 5 10 år Avskrivning av leasingfordon anpassas för varje objekt med utgångspunkt från fordonets ålder och körsträcka. Bedömning av en tillgångs restvärde och nyttjandeperiod görs årligen. Immateriella tillgångar Programvara Rörelseförvärv Programvara som förvärvats via rörelseförvärv redovisas till verkligt värde, vilket motsvarar bedömt återanskaffningsvärde vid förvärvstillfället med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Utveckling av programvara för verksamhetssystem Utgifter för forskning avseende programvara redovisas som kostnad då de uppkommer. Utgifter för utveckling av programvara och förbättrade verksamhetssystem redovisas som en tillgång i balansräkningen om processen är tekniskt användbar, om Bilia har tillräckliga resurser att fullfölja utvecklingen och därefter kan använda den immateriella tillgången. Det redovisade värdet inkluderar 18 Bilia Årsredovisning 2006 Koncernen

19 utgifter för material, direkta utgifter för löner och indirekta utgifter som kan hänföras till tillgången på ett rimligt och konsekvent sätt. Övriga utgifter för utveckling redovisas i resultaträkningen som kostnad när de uppkommer. I balansräkningen redovisade utgifter för utveckling av programvara är upptagna till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Övriga investeringar i programvara Övriga investeringar i programvaror redovisas i koncernen till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Kundrelationer Kundrelationer som förvärvats via rörelseförvärv redovisas till verkligt värde, vilket motsvarar kassaflödesvärdering vid förvärvstillfället med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Fastighetsoptioner Fastighetsoptioner som förvärvats via rörelseförvärv redovisas till verkligt värde, vilket motsvarar kassaflödesvärdering vid förvärvstillfället med avdrag för eventuella nedskrivningar. Distributionsrätt Distributionsrätt som förvärvats via rörelseförvärv redovisas till verkligt värde, vilket motsvarar kassaflödesvärdering vid förvärvstillfället med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Varumärke Varumärke som förvärvats via rörelseförvärv redovisas till verkligt värde, vilket motsvarar kassaflödesvärdering vid förvärvstillfället med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Konkurrensbegränsning Konkurrensbegränsningsklausul som förvärvats via rörelseförvärv redovisas till verkligt värde, vilket motsvarar kassaflödesvärdering vid förvärvstillfället med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Goodwill Goodwill representerar skillnaden mellan anskaffningsvärdet för rörelseförvärvet och det verkliga värdet av förvärvade tillgångar, övertagna skulder samt eventualförpliktelser. Koncernen har inte tillämpat IFRS 3 retroaktivt avseende förvärv som ägt rum före den 1 januari Goodwill hänförlig till dessa förvärv är i sin helhet avskriven per den 1 januari 2004 i enlighet med fastställd plan. Goodwill värderas till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill fördelas till kassagenererande enheter och testas årligen för nedskrivningsbehov. Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden understiger nettovärdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser redovisas skillnaden direkt i resultaträkningen. Övriga immateriella tillgångar Övriga immateriella tillgångar som förvärvas av koncernen redovisas till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Nedlagda kostnader för internt genererad goodwill och internt genererade varumärken redovisas i resultaträkningen när kostnaden uppkommer. Tillkommande utgifter Tillkommande utgifter för aktiverade immateriella tillgångar redovisas som en tillgång i balansräkningen endast då de ökar de framtida ekonomiska fördelarna för den specifika tillgången till vilka de hänför sig. Alla andra utgifter kostnadsförs när de uppkommer. Avskrivning Avskrivningar redovisas i resultaträkningen linjärt över immateriella tillgångars beräknade nyttjandeperioder, såvida inte sådana nyttjandeperioder är obestämda. Goodwill och Fastighetsoptioner med en obestämd nyttjandeperiod prövas för nedskrivningsbehov årligen eller så snart indikationer uppkommer som tyder på att tillgången ifråga har minskat i värde. Avskrivningsbara immateriella tillgångar skrivs av från det datum då de är tillgängliga för användning. De beräknade nyttjandeperioderna är: Programvaror 3 10 år Kundrelationer 5 10 år Distributionsrätt 10 år Varumärke 10 år Konkurrensbegränsning 6 år Varulager Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet för annat varulager beräknas genom tilllämpning av först in, först ut-metoden (FIFU) och inkluderar utgifter som uppkommit vid förvärvet av lagertillgångarna och transport av dem till deras nuvarande plats och skick. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och för att åstadkomma en försäljning. Därvid har inkuransrisk beaktats. Nedskrivningar De redovisade värdena för koncernens tillgångar med undantag för tillgångar för försäljning och avyttringsgrupper, varulager, förvaltningstillgångar som används för finansiering av ersättningar till anställda och uppskjutna skattefordringar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. Om någon sådan indikation finns beräknas tillgångens återvinningsvärde. För undantagna tillgångar enligt ovan prövas värderingen enligt respektive standard. Bilia Årsredovisning 2006 Koncernen 19

20 forts not 1 Nedskrivningsprövning för materiella och immateriella tillgångar För goodwill och andra immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod och immateriella tillgångar som ännu ej är färdiga för användning beräknas återvinningsvärdet årligen. En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning belastar resultaträkningen. Nedskrivning av tillgångar hänförliga till en kassagenererande enhet (grupp av enheter) fördelas i första hand till goodwill. Därefter görs en proportionell nedskrivning av övriga tillgångar som ingår i enheten (grupper av enheter). Återvinningsvärdet på övriga tillgångar är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärdet. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika tillgången. Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar Återvinningsvärdet på tillgångar tillhörande kategorin Lånefordringar och kundfordringar, vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde, beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. Återföring av nedskrivningar En nedskrivning reverseras om det både finns indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. Nedskrivning av goodwill återförs dock aldrig. En reversering görs endast i den utsträckning som tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som skulle ha redovisats, med avdrag för avskrivning där så är aktuellt, om ingen nedskrivning gjorts. Nedskrivningar av investeringar som hålles till förfall eller lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes. Nedskrivningar av eget kapitalinstrument som är klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, vilka tidigare redovisats i resultaträkningen får inte senare återföras via resultaträkningen. Det nedskrivna värdet är det värde från vilket efterföljande omvärderingar görs, vilka redovisas direkt mot eget kapital. Nedskrivningar av räntebärande instrument, klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, återförs över resultaträkningen om det verkliga värdet ökar och ökningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter det att nedskrivningen gjordes. Eget kapital Återköp av egna aktier Vid återköp av egna aktier minskas bolagets eget kapital med erlagt belopp vid återköpstillfället. Utdelningar Utdelningar redovisas som skuld efter det att årsstämman godkänt utdelningen. Resultat per aktie Beräkningen av resultat per aktie baseras på årets resultat i koncernen hänförligt till moderbolagets aktieägare och på det vägda genomsnittliga antalet aktier utestående under året. Vid beräkningen av resultat per aktie efter utspädning justeras resultatet och det genomsnittliga antalet aktier för att ta hänsyn till effekter av utspädande potentiella stamaktier. Om verksamheter avvecklats upplyses om att resultatet per aktie anges totalt, för kvarvarande verksamheter respektive för avvecklade verksamheter. Ersättningar till anställda Avgiftsbestämda planer Förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen när de uppstår. Förmånsbestämda planer Sverige Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän tryggas dels genom PRI-systemet och dels genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Redovisningsrådets Akutgrupp URA 42, är även försäkring genom Alecta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Bilia har inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta, redovisas därför som en avgiftsbestämd plan men med kompletterande tilläggsinformation. Norge I Norge omfattas samtliga anställda av förmånsbestämda pensionsplaner. Danmark I Danmark omfattas samtliga anställda av avgiftsbestämda pensionsplaner. Allmänt Koncernens nettoförpliktelse avseende förmånsbestämda planer beräknas separat för varje plan genom en uppskattning av den framtida ersättning som de anställda intjänat genom sin anställning i både innevarande och tidigare perioder. Denna ersättning diskonteras till ett nuvärde och eventuella oredovisade kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder och det verkliga värdet på eventuella förvaltningstillgångar dras av. Diskonteringsräntan är räntan på balansdagen på en förstklassig företagsobligation med en löptid som motsvarar koncernens pensionsförpliktelser. När det inte finns en aktiv marknad för sådana företagsobligationer används istället marknadsräntan på statsobligationer med en motsvarande 20 Bilia Årsredovisning 2006 Koncernen