KLIMAT- och ENERGISTRATEGI

Transkript

1 KLIMAT- och ENERGISTRATEGI Framtagen i samverkan av Arvika kommun Arvika Bostads AB Arvika Elnät AB Arvika Fjärrvärme AB

2 2

3 FÖRORD Arvika kommun vill skapa en långsiktigt hållbar och trygg kommun och därigenom bidra till en god livskvalitet för medborgarna. Mot bakgrund av de allvarliga globala konsekvenser som klimatförändringarna kan medföra och kopplingen till översvämningen i Glafsfjorden 2000 är det viktigt att vi alla bidrar till att motverka pågående klimatförändringar. Denna klimat och energistrategi ska vara ett hjälpmedel i vårt arbete med att reducera utsläppen av växthusgaser i Arvika kommun och att hushålla med energiresurserna. Vi är övertygade om att Arvika kommun kan ta sitt ansvar i denna globala uppgift och samtidigt stärka kommunens utvecklingsmöjligheter för framtiden. Claes Pettersson Kommunalråd 3

4 SYFTE MED KLIMAT- OCH ENERGISTRATEGIN Utsläppen av växthusgaser ger klimatpåverkan på hela vår planet. Globalt har internationella överenskommelser träffats i flera omgångar i syfte att hejda den så kallade växthuseffekten. Mest känt är kanske det så kallade Kyotoprotokollet. I Sverige har riksdagen fastställt mål och klimatstrategier i samma syfte. Växthuseffekten är i huvudsak orsakad av oss människor och framför allt vår moderna livsstil som medför en omfattande användning av fossila bränslen. Det krävs därför förändring av många aktörers agerande som, beslutsfattare, organisationer, näringsliv och enskilda människor för att minska utsläppen av växthusgaser. Denna klimat- och energistrategi utgår ifrån Arvika kommuns miljöpolicy och ska vara ett hjälpmedel i vårt arbete med att reducera utsläppen av växthusgaser i Arvika kommun och att hushålla med våra energiresurser. Strategin ska visa på målen och de viktiga vägvalen medan de enskilda projekten och åtgärderna får prövas i kommunens och respektive bolags budget och verksamhetsplanering. 4

5 Växthuseffekten - vad är det? En del av gaserna i jordens atmosfär har en förmåga att absorbera värmestrålningen. De hindrar inte det inkommande solljuset, men fångar effektivt upp en del av den värmestrålning som annars skulle stråla ut i rymden (se fig). Atmosfärens naturliga växthuseffekt är en förutsättning för livet på jorden. Naturlig växthusgas är bland annat vanlig vattenånga som alltid har funnits i atmosfären och utan den och övriga gaser skulle det vara cirka 35 grader kallare vid jordytan än idag. Men nu när människan med sitt beteende ökar utsläpp av dessa gaser (speciellt koldioxid) genom bland annat förbränning av fossila bränslen så ökar växthuseffekten och därmed jordens temperatur. Den viktigaste källan till den ökande växthuseffekten kommer från människans förbränning av fossila bränslen. Dessa fossila bränslen är oljeprodukter och kol. Torv anses också som ett fossilt bränsle av FN:s Klimatpanel då den tar år att återproduceras. Genom förbränning av dessa bränslen har människan ökat mängden av koldioxid i atmosfären med 30 procent sedan förra sekelskiftet enligt FN:s Klimatpanel IPCC. Globalt har medeltemperaturen ökat med 0,6ºC och havsytan stigit med cm det senaste seklet. Solstrålning Värmestrålning Jorden 5

6 De sex viktigaste växthusgaserna Kyotoprotokollet reglerar sex klimatpåverkande gaser: 1. Koldioxid (CO2) 2. Metan (CH4) 3. Dikväveoxid (lustgas) (N2O) 4. Fluorkolväten (HFC) 5. Fluorkarboner (FC) 6. Svavelhexafluorid (SF6) Förbränningen av fossila bränslen ger upphov till koldioxid som står för 80 procent av växthusgaserna. Övriga växthusgaser är mer potenta som växthusgaser men de utsläppta mängderna är betydligt mindre än koldioxidutsläppen. Källorna från de andra växthusgaserna kommer främst från jordbruket (metan och lustgas), avfallsdeponier (metan) och förbränning (lustgas) medan de fluorerade gaserna i huvudsak kommer från kyl- och frysutrustning, högspänningsbrytare och aluminiumproduktion. 6

7 Vilka konsekvenser medför klimatförändringarna? Alla länder bidrar till klimatförändringarna och alla länder kommer också att påverkas på olika sätt enligt FN:s Klimatpanel IPCC. Temperaturökningen kan få drastiska följder som förändrade mönster för nederbörd, vindar och havsströmmar som medför stora konsekvenser för samhällsbyggande, jordbruk, ekonomi, kultur och ekosystem. Klimatförändringarna är det största globala miljöproblem människan har orsakat och förmodligen också det som kommer att bli svårast att lösa. För oss i Västsverige kommer det bland annat att medföra kraftigt ökade nederbördsmängder och mildare vintrar med ökade översvämningsrisker som följd. I klimat och sårbarhetsutredningens delbetänkande Översvämningshot-Risker och åtgärder för Mälaren, Hjälmaren och Vänern (SOU 2006:94) redovisas de ökade översvämningsrisker för kommunerna runt Vänern som klimatförändringarna medför. I utredningen redovisas också översvämningen i Glafsfjorden och Arvikas utsatta läge för översvämningar. Klimatförändringarna kommer att öka riskerna för tätare återkomst och högre nivåer vid översvämningar i Glafsfjorden. Förändrade temperaturförhållanden bedöms också ge upphov till ostadigare väder med större inslag av exempelvis stormar, vilka kan orsaka stora påfrestningar på samhällsekonomin. På många andra håll i världen kommer förutsättningarna för odling att försämras och forskarnas klimatscenarier pekar på risken för hetta, torka, skördekatastrofer, svält och massflykt. Havsytan kommer också att fortsätta stiga vilket innebär att låglänta kusttrakter kan hamna under vatten. Mänskligheten står således inför ett allvarligt globalt hot som kräver omfattande åtgärder och förändringar av vårt beteende. 7

8 Globala, nationella och regionala mål FN:s ramkonvention om klimatförändringar (United Nations Framework Convention on Climate Change UNFCCC) är den centrala arenan för åtgärder mot klimatförändringar. Konventionen antogs 1992 och innehåller allmänna mål för insatser som ska bidra till att minska växthusgaser och utgör det ramverk inom vilket förhandlingarna förs. Klimatkonventionen trädde i kraft 1994 och har 189 parter. Varje part har ett ansvar att bidra till att begränsa utsläppen av växthusgaser efter sin förmåga. Industriländerna har svarat för huvuddelen av de historiska utsläppen och har därför ett särskilt ansvar för att minska utsläppen. Enligt konventionen ska industriländerna ta ledningen i arbetet för att hejda klimatförändringarna genom att visa att det är möjligt att förena ekonomisk tillväxt och minskade utsläpp. Klimatkonventionens tredje partsmöte hölls i Kyoto i Japan år Mötet resulterade i Kyotoprotokollet som undertecknades av 84 länder, däribland Sverige. Enligt protokollet åtar sig industriländerna att minska sina utsläpp med drygt 5 procent som ett genomsnitt under åren , jämfört med 1990 års nivå. Kyotoprotokollet trädde i kraft 2005 och har ratificerats av 156 parter. För 39 länder anges i Kyotoprotokollet bindande åtaganden om utsläppsbegränsningar i förhållande till år Dessa ska uppnås till den första åtagandeperioden, åren Tillsammans åtar sig industriländerna att minska sina nettoutsläpp av de sex viktigaste växthusgaserna med drygt fem procent som ett genomsnitt under åren jämfört med

9 EU:s mål Under Mars 2007 enades EU:s ledare om nya klimatmål. I korthet så innebär de att utsläppen av växthusgaser ska minskas med 20 procent jämfört med 1990 och minst 20 procent av bränslen ska komma från förnyelsebara källor. Minst 10 procent av allt bränsle ska vara biobränsle. Energianvändningen ska bli 20 procent mer effektiv. Alla målen ska vara uppfyllda år Nationella mål Riksdagen antog i april 1999 mål för miljökvaliteten inom 15 områden. Under hösten 2005 beslutade riksdagen att komplettera med ett 16:de miljökvalitetsmål, "Ett rikt växt- och djurliv". Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som är ekologiskt hållbara på lång sikt. De svenska utsläppen av växthusgaser ska vara minst 4 procent lägre år 2010 än de var Målet ska uppnås utan kompensation för upptag i kolsänkor eller med flexibla mekanismer. Sverige skall också verka för att halten växthusgaser inte överstiger 550 ppm koldioxidekvivalenter i atmosfären. Sveriges mål är också att år 2050 bör inte utsläppen vara högre än 4,5 ton koldioxidekvivalenter per invånare och år. De styrmedel som avses användas är ekonomiska, lagstiftning samt frivilliga överenskommelser och dialog. Regionala mål Länsstyrelsen har i miljömålsarbetet en övergripande och samordnande roll som regional miljömyndighet. Tillsammans med andra regionala myndigheter och organ och i dialog med kommuner, näringsliv, frivilliga organisationer och andra aktörer ska Länsstyrelsen arbeta för att säkra att miljökvalitetsmålen och delmålen får genomslag i länen. De regionala målen är bland annat att utsläppen av koldioxid, metan och lustgas ska år 2010 vara 8 procent lägre än 1990 (specificerat regionalt mål), samt att utsläppen av koldioxid, metan och lustgas/invånare ska vara 2 procent lägre år 2010 än 1990 (specificerat regionalt mål). Övriga regionala mål kan hämtas ur Rapport 2005:13 Miljömål för Värmlands län. 9

10 UTSLÄPP AV VÄXTHUSGASER I ARVIKA KOMMUN Utsläppen av växthusgaser i Arvika kommun består (2006) till 80 procent av koldioxid och övriga växthusgaser utgör resterande 20 procent. Transporter och uppvärmning orsakar huvuddelen av utsläppen. Utsläppen från jordbruk har varit oförändrade under flera år. Antalet nötkreatur ligger stadigt runt djur vilket ger ett begränsat och jämnt utsläpp av metangas. Metangasutsläppen från Arvika kommuns avfallsanläggning, Mosseberg, har reducerats kraftigt efter genomförd investering i en deponigasanläggning. Metangasen från avfallsanläggningen tas numera tillvara och förs i rörledning till en gaspanna vid sjukhuset som tillför cirka 500 kw per timme till fjärrvärmenätet. Som tidigare nämnts är det således transporter och uppvärmning som orsakar huvuddelen av utsläppen och det är inom dessa områden som åtgärder i första hand bör sättas in. Tillgänglig energistatistik redovisas i nedanstående diagram och utgör bas för mätning av måluppfyllelse. Koldioxidutsläpp per invånare i olika sektorer Koldioxid kg/inv sverige e En i rg H h us l ål I u nd st ri S v er e ic a Tr r po ns te r To ta l Kate gori Diagram visar en jämförelse mellan de olika sektorernas utsläpp av koldioxid/inv. i Arvika år 1990 och Sverige totalt är med som referens. Man kan klart se att det är Transporter som utgör den största belastningen på miljön. Kategori Energi avser koldioxidutsläpp från anläggningar för energiproduktion. Arvika kommun hade inga sådana anläggningar

11 Biltrafik För många kommuninvånare är bilen ett nödvändigt transportmedel för att nå arbetsplatser, service och fritidsaktiviteter. Många invånare i Arvika stad brukar dock bilen för många korta resor i och runt stadskärnan. På Kyrkogatan passerar cirka fodon/dygn. Även dessa korta resor påverkar vårt klimat negativt och medför samtidigt bullerstörningar och försämrad luftkvalitet i innerstaden. I slutet av 2004 fanns i Arvika personbilar ( bensindrivna och 990 dieseldrivna) och för transporter lastbilar (406 bensindrivna och 904 dieseldrivna). Alternativa miljövänligare bränslen finns i dag att tillgå i Arvika men med nuvarande prisbild kommer traditionella fordon också fortsättningsvis att dominera på våra vägar och förorena luften. Bränsleleverans och förbrukning totalt i Arvika kommun k Wh Bensin Diesel Eldningsolja Eldningsolja 1 >1 f järr v är me El-ener gi E n e r g i b är a r e / b r än sl e Diagram ovan visar levererad mängd i kwh av fossila energislag till Arvika kommun. Fjärrvärme och el är med för att visa proportionerna mellan energislagen. Bränslemängder är omvandlade till enheten kwh. Uppgifterna är hämtade från SCB, Arvika Elnät AB, Fortum Distribution AB och Arvika Fjärrvärme AB. 11

12 Uppvärmning Uppvärmning av bostäder och lokaler i Arvika sker i dag med olja, el, fjärrvärme samt biobränslen. Arvika tätort har ett väl utbyggt fjärrvärmenät och levererar under 2007 värme med 94 % koldioxidneutralt bränsle. Värmepumpar har oftast fasat ut fossilt bränsle vilket leder till ökad elförbrukning i de konverterade fastigheterna. I fastigheter med direkt-el har värmepumparna minskat elförbrukningen markant. Konverteringsstöd från staten har hjälp till att öka utbytet till värmepumpar under åren Thermia AB:s senaste värmepump Värmeväxlare för uppvärmning i hushåll Arvika Fjärrvärme AB:s värmeleveranser till fastigheter i Arvika har på ett radikalt sätt förbättrat miljön. I Glava och Gunnarskog har närvärmecentralerna bidragit till minskade koldioxidutsläpp. Solenergi kommer att få allt större betydelse för produktion av tappvarmvatten samt uppvärmning och på sikt också för elproduktion. Solpaneler nyligen monterade på Taserudsgymnasiet 12

13 Energiförbrukning i Arvika kommuns verksamhet inklusive bolag under Fjärrvärme Olja EL 50 Energi i kwh / m² Diagrammet ovan visar den totala energin som förbrukas i de lokaler och byggnader som förvaltas av Arvika kommun och dess bolag. Den totala energiförbrukningen av 2004 års drift blev 175 kwh/ kvm. Detta är ett relativt högt värde men man skall ta hänsyn till lokal användning med stor varmvattenförbrukning som skolor med kök och idrottshallar. Vid uppföljning av den årliga energiåtgången kommer denna tabell att vara referensvärde och utgångspunkt för vår strategi att sänka energiåtgången för uppvärmning och förbrukad el. Uppgifter hämtas från kommunens siffror som lagras i ett dataprogram för energiuppföljning samt från Arvika Elnät AB, Arvika Fjärrvärme AB och Arvika Bostadsbolag AB. Elförbrukning i småhus och flerbostadshus i Arvika kommun Elförbrukning Småhus, Arvika Elnät El f ör b r u k n i n g k Wh / h u sh ål l Småhus, Fort um Dist ribut ion AB 8000 Flerbost adshus, Arvika Elnät Flerbost adshus, Fort um Dist ribut ion AB Kategori Diagram visar elförbrukning per hushåll i kategorin småhus och flerbostadshus. Genom detta diagram så kan vi följa hur elförbrukningen/hus förändras i de två företagen. Uppföljning av denna tabell kommer att visa på hushållens minskning av el i Arvika kommun. Nämnas skall att Arvika Elnät AB har sitt område i tätorten och Fortum Distribution AB har sitt område på landsbygden. 13

14 POLICY FÖR KOMMUNENS KLIMAT- OCH ENERGIARBETE Arvika kommun ska tillsammans med invånare, organisationer och näringsliv ta sitt ansvar och medverka till att de regionala målen för reduktion av utsläpp av växthusgaser uppnås. Energianvändningen inom Arvika kommun och dess bolag ska kännetecknas av god effektivitet och ansvar för långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Utvecklingen inom klimat- och energiområdet ska regelbundet följas upp och redovisas för kommunens invånare, förtroendevalda, organisationer och näringsliv. 14

15 MÅL FÖR KLIMAT- OCH ENERGIARBETET I ARVIKA KOMMUN Utsläppen av växthusgaser inom Arvika kommun ska år 2010 vara minst 8 procent lägre än utsläppen Vid samma tidpunkt skall utsläppen av koldioxid per invånare uppgå till högst 4 ton koldioxid/invånare. År 2010 ska ingen av kommunens eller de kommunala bolagens fastigheter ha en uppvärmning (inkl. tappvarmvatten) som baseras på fossila bränslen förutom som spets vid effekttoppar. År 2010 ska huvuddelen av kommunens och de kommunala bolagens tjänste/ leasingbilar för persontransporter använda förnyelsebara bränslen eller uppfylla kraven på miljöbil* eller vara av typ elhybrid. Den totala elförbrukningen i den kommunala verksamheten inkl. kommunens bolag skall i förhållande till förbrukningen år 2004 minskas med 10 procent år * enligt Vägverkets definition 15

16 STRATEGIER FÖR ATT NÅ MÅLEN FÖR KLIMAT- OCH ENERGIARBETET 1 Kvalificerad klimat- och energirådgivning Kommunens energirådgivare, miljösamordnare samt myndighetsutövare för bygglov ska i samverkan genom god information och rådgivning medverka till att målen uppfylls. 2 Inköp som tar hänsyn till klimat- och energiperspektivet Kommunen och dess bolag ska vid all upphandling av varor och tjänster väga in klimat- och energiperspektivet. 3 Miljökrav vid förnyelse av tjänste/leasingbilar Vid upphandling av tjänste/leasingbilar för persontransporter av kommunen och dess bolag ska miljökrav ställas som gör att målen uppfylls. 4 Trafikreglering och utveckling av gång- och cykelvägnätet Trafikreglering med 30-zoner och fortsatt utbyggnad av trygga gång- och cykelvägar som ansluter till knutpunkter för kollektivtrafiken ska medverka till mindre bilanvändning i innerstaden. 5 Utveckling av kollektivtrafiken och samåkning Fortsatt utveckling av kollektivtrafiken, pendelparkering, goda omstigningslösningar och god information om kollektivtrafikutbudet ska medverka till mindre bilanvändning. 6 Överföring av landsvägstransporter av gods till järnväg Kommunen ska i samverkan med näringslivet tillskapa en ny modern lastageplats för järnvägsgods på Lycke industriområde. Genom den nya lastageplatsen och informationsinsatser till näringslivet kan en överföring av gods från landsväg till järnväg genomföras. 7 Främja energieffektiva transporter Kommunen och bolagen ska främja ett ökat brukande av energieffektiva och koldioxidneutrala transporter. forts. 16

17 forts. 8 Utfasning av fossila bränslen för uppvärmning av bostäder och lokaler Arvika kommun och de kommunala bolagen konverterar befintliga värmeanläggningar med fossila bränslen till miljövänligare energislag såsom fjärrvärme, värmepumpar, biobränslen och solenergi så att målen uppnås. Genom energirådgivning påverkas övriga fastighetsägare i kommunen att göra motsvarande insatser. 9 Fortsatt utbyggnad av fjärrvärme och närvärmecentraler Genom ytterligare utbyggnad av fjärrvärmenätet i Arvika kan ökade miljövinster uppnås. I Glava och Gunnarskog bör befintliga närvärmecentraler stimuleras att bygga ut för värmeleveranser till ytterligare fastigheter. I övriga tätorter ska initiativ till investeringar i nya närvärmecentraler stödjas. 10 Energibesiktningar och driftsoptimering av bostäder och lokaler i kommunens och de kommunala bolagens innehav Genom energibesiktningar av Arvika kommuns och de kommunala bolagens fastighetsbestånd och insatser för driftsoptimering ska energiförbrukningen sänkas. 11 Underlätta etablering av lokal energiproduktion Arvika kommun ska underlätta etablering av produktionsanläggningar för förnyelsebar och koldioxidneutral energi. 12 Samhällsplanering som stödjer kommunens klimat och energimål I kommunens fysiska planering och samhällsbyggande i övrigt ska klimat och energiaspekten alltid vägas in. 17

18 18

19 19

20 Miljöpolicy Miljöpolicyför förarvika Arvikakommun kommun Övergripande mål för den kommunala verksamheten att bibehålla och förstärka Arvika kommun som en attraktiv kommun att bo och arbeta i att utveckla Arvika kommun till en bärkraftig kommun Ekonomiska Sociala Ekologiska Bärkraft uppstår då de ekologiska, sociala och ekonomiska aspekternas resurser och hänsyn kan förenas. Mot bakgrund av denna sammanvägning ska följande åtta principer och målsättningar ligga till grund för den kommunala förvaltningens långsiktiga miljöarbete: 1. Vi ska minimera energianvändningen 2. Vi ska minimera användningen av fossila bränslen 3. Vi ska minimera användningen av ozonnedbrytande ämnen 4. Vi ska hushålla med begränsade naturresurser 5. Vi ska eftersträva ökad kretsloppshushållning 6. Vi ska bevara den biologiska mångfalden 7. Vi ska låta försiktighetsprincipen styra beslut och handlingar 8. Vi ska använda miljökonsekvensbeskrivningar som en del i beslutsunderlaget inför större beslut Bakgrunden till och innebörden av de olika målsättningarna och principerna förklaras i bilaga till miljöpolicyn 20

21 Layout och textbearbetning: Caisa Andersson, Robin Wikman och Rolf Gustafsson 21