KLIMAT- och ENERGISTRATEGI

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KLIMAT- och ENERGISTRATEGI"

Transkript

1 KLIMAT- och ENERGISTRATEGI Framtagen i samverkan av Arvika kommun Arvika Bostads AB Arvika Elnät AB Arvika Fjärrvärme AB

2 2

3 FÖRORD Arvika kommun vill skapa en långsiktigt hållbar och trygg kommun och därigenom bidra till en god livskvalitet för medborgarna. Mot bakgrund av de allvarliga globala konsekvenser som klimatförändringarna kan medföra och kopplingen till översvämningen i Glafsfjorden 2000 är det viktigt att vi alla bidrar till att motverka pågående klimatförändringar. Denna klimat och energistrategi ska vara ett hjälpmedel i vårt arbete med att reducera utsläppen av växthusgaser i Arvika kommun och att hushålla med energiresurserna. Vi är övertygade om att Arvika kommun kan ta sitt ansvar i denna globala uppgift och samtidigt stärka kommunens utvecklingsmöjligheter för framtiden. Claes Pettersson Kommunalråd 3

4 SYFTE MED KLIMAT- OCH ENERGISTRATEGIN Utsläppen av växthusgaser ger klimatpåverkan på hela vår planet. Globalt har internationella överenskommelser träffats i flera omgångar i syfte att hejda den så kallade växthuseffekten. Mest känt är kanske det så kallade Kyotoprotokollet. I Sverige har riksdagen fastställt mål och klimatstrategier i samma syfte. Växthuseffekten är i huvudsak orsakad av oss människor och framför allt vår moderna livsstil som medför en omfattande användning av fossila bränslen. Det krävs därför förändring av många aktörers agerande som, beslutsfattare, organisationer, näringsliv och enskilda människor för att minska utsläppen av växthusgaser. Denna klimat- och energistrategi utgår ifrån Arvika kommuns miljöpolicy och ska vara ett hjälpmedel i vårt arbete med att reducera utsläppen av växthusgaser i Arvika kommun och att hushålla med våra energiresurser. Strategin ska visa på målen och de viktiga vägvalen medan de enskilda projekten och åtgärderna får prövas i kommunens och respektive bolags budget och verksamhetsplanering. 4

5 Växthuseffekten - vad är det? En del av gaserna i jordens atmosfär har en förmåga att absorbera värmestrålningen. De hindrar inte det inkommande solljuset, men fångar effektivt upp en del av den värmestrålning som annars skulle stråla ut i rymden (se fig). Atmosfärens naturliga växthuseffekt är en förutsättning för livet på jorden. Naturlig växthusgas är bland annat vanlig vattenånga som alltid har funnits i atmosfären och utan den och övriga gaser skulle det vara cirka 35 grader kallare vid jordytan än idag. Men nu när människan med sitt beteende ökar utsläpp av dessa gaser (speciellt koldioxid) genom bland annat förbränning av fossila bränslen så ökar växthuseffekten och därmed jordens temperatur. Den viktigaste källan till den ökande växthuseffekten kommer från människans förbränning av fossila bränslen. Dessa fossila bränslen är oljeprodukter och kol. Torv anses också som ett fossilt bränsle av FN:s Klimatpanel då den tar år att återproduceras. Genom förbränning av dessa bränslen har människan ökat mängden av koldioxid i atmosfären med 30 procent sedan förra sekelskiftet enligt FN:s Klimatpanel IPCC. Globalt har medeltemperaturen ökat med 0,6ºC och havsytan stigit med cm det senaste seklet. Solstrålning Värmestrålning Jorden 5

6 De sex viktigaste växthusgaserna Kyotoprotokollet reglerar sex klimatpåverkande gaser: 1. Koldioxid (CO2) 2. Metan (CH4) 3. Dikväveoxid (lustgas) (N2O) 4. Fluorkolväten (HFC) 5. Fluorkarboner (FC) 6. Svavelhexafluorid (SF6) Förbränningen av fossila bränslen ger upphov till koldioxid som står för 80 procent av växthusgaserna. Övriga växthusgaser är mer potenta som växthusgaser men de utsläppta mängderna är betydligt mindre än koldioxidutsläppen. Källorna från de andra växthusgaserna kommer främst från jordbruket (metan och lustgas), avfallsdeponier (metan) och förbränning (lustgas) medan de fluorerade gaserna i huvudsak kommer från kyl- och frysutrustning, högspänningsbrytare och aluminiumproduktion. 6

7 Vilka konsekvenser medför klimatförändringarna? Alla länder bidrar till klimatförändringarna och alla länder kommer också att påverkas på olika sätt enligt FN:s Klimatpanel IPCC. Temperaturökningen kan få drastiska följder som förändrade mönster för nederbörd, vindar och havsströmmar som medför stora konsekvenser för samhällsbyggande, jordbruk, ekonomi, kultur och ekosystem. Klimatförändringarna är det största globala miljöproblem människan har orsakat och förmodligen också det som kommer att bli svårast att lösa. För oss i Västsverige kommer det bland annat att medföra kraftigt ökade nederbördsmängder och mildare vintrar med ökade översvämningsrisker som följd. I klimat och sårbarhetsutredningens delbetänkande Översvämningshot-Risker och åtgärder för Mälaren, Hjälmaren och Vänern (SOU 2006:94) redovisas de ökade översvämningsrisker för kommunerna runt Vänern som klimatförändringarna medför. I utredningen redovisas också översvämningen i Glafsfjorden och Arvikas utsatta läge för översvämningar. Klimatförändringarna kommer att öka riskerna för tätare återkomst och högre nivåer vid översvämningar i Glafsfjorden. Förändrade temperaturförhållanden bedöms också ge upphov till ostadigare väder med större inslag av exempelvis stormar, vilka kan orsaka stora påfrestningar på samhällsekonomin. På många andra håll i världen kommer förutsättningarna för odling att försämras och forskarnas klimatscenarier pekar på risken för hetta, torka, skördekatastrofer, svält och massflykt. Havsytan kommer också att fortsätta stiga vilket innebär att låglänta kusttrakter kan hamna under vatten. Mänskligheten står således inför ett allvarligt globalt hot som kräver omfattande åtgärder och förändringar av vårt beteende. 7

8 Globala, nationella och regionala mål FN:s ramkonvention om klimatförändringar (United Nations Framework Convention on Climate Change UNFCCC) är den centrala arenan för åtgärder mot klimatförändringar. Konventionen antogs 1992 och innehåller allmänna mål för insatser som ska bidra till att minska växthusgaser och utgör det ramverk inom vilket förhandlingarna förs. Klimatkonventionen trädde i kraft 1994 och har 189 parter. Varje part har ett ansvar att bidra till att begränsa utsläppen av växthusgaser efter sin förmåga. Industriländerna har svarat för huvuddelen av de historiska utsläppen och har därför ett särskilt ansvar för att minska utsläppen. Enligt konventionen ska industriländerna ta ledningen i arbetet för att hejda klimatförändringarna genom att visa att det är möjligt att förena ekonomisk tillväxt och minskade utsläpp. Klimatkonventionens tredje partsmöte hölls i Kyoto i Japan år Mötet resulterade i Kyotoprotokollet som undertecknades av 84 länder, däribland Sverige. Enligt protokollet åtar sig industriländerna att minska sina utsläpp med drygt 5 procent som ett genomsnitt under åren , jämfört med 1990 års nivå. Kyotoprotokollet trädde i kraft 2005 och har ratificerats av 156 parter. För 39 länder anges i Kyotoprotokollet bindande åtaganden om utsläppsbegränsningar i förhållande till år Dessa ska uppnås till den första åtagandeperioden, åren Tillsammans åtar sig industriländerna att minska sina nettoutsläpp av de sex viktigaste växthusgaserna med drygt fem procent som ett genomsnitt under åren jämfört med

9 EU:s mål Under Mars 2007 enades EU:s ledare om nya klimatmål. I korthet så innebär de att utsläppen av växthusgaser ska minskas med 20 procent jämfört med 1990 och minst 20 procent av bränslen ska komma från förnyelsebara källor. Minst 10 procent av allt bränsle ska vara biobränsle. Energianvändningen ska bli 20 procent mer effektiv. Alla målen ska vara uppfyllda år Nationella mål Riksdagen antog i april 1999 mål för miljökvaliteten inom 15 områden. Under hösten 2005 beslutade riksdagen att komplettera med ett 16:de miljökvalitetsmål, "Ett rikt växt- och djurliv". Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som är ekologiskt hållbara på lång sikt. De svenska utsläppen av växthusgaser ska vara minst 4 procent lägre år 2010 än de var Målet ska uppnås utan kompensation för upptag i kolsänkor eller med flexibla mekanismer. Sverige skall också verka för att halten växthusgaser inte överstiger 550 ppm koldioxidekvivalenter i atmosfären. Sveriges mål är också att år 2050 bör inte utsläppen vara högre än 4,5 ton koldioxidekvivalenter per invånare och år. De styrmedel som avses användas är ekonomiska, lagstiftning samt frivilliga överenskommelser och dialog. Regionala mål Länsstyrelsen har i miljömålsarbetet en övergripande och samordnande roll som regional miljömyndighet. Tillsammans med andra regionala myndigheter och organ och i dialog med kommuner, näringsliv, frivilliga organisationer och andra aktörer ska Länsstyrelsen arbeta för att säkra att miljökvalitetsmålen och delmålen får genomslag i länen. De regionala målen är bland annat att utsläppen av koldioxid, metan och lustgas ska år 2010 vara 8 procent lägre än 1990 (specificerat regionalt mål), samt att utsläppen av koldioxid, metan och lustgas/invånare ska vara 2 procent lägre år 2010 än 1990 (specificerat regionalt mål). Övriga regionala mål kan hämtas ur Rapport 2005:13 Miljömål för Värmlands län. 9

10 UTSLÄPP AV VÄXTHUSGASER I ARVIKA KOMMUN Utsläppen av växthusgaser i Arvika kommun består (2006) till 80 procent av koldioxid och övriga växthusgaser utgör resterande 20 procent. Transporter och uppvärmning orsakar huvuddelen av utsläppen. Utsläppen från jordbruk har varit oförändrade under flera år. Antalet nötkreatur ligger stadigt runt djur vilket ger ett begränsat och jämnt utsläpp av metangas. Metangasutsläppen från Arvika kommuns avfallsanläggning, Mosseberg, har reducerats kraftigt efter genomförd investering i en deponigasanläggning. Metangasen från avfallsanläggningen tas numera tillvara och förs i rörledning till en gaspanna vid sjukhuset som tillför cirka 500 kw per timme till fjärrvärmenätet. Som tidigare nämnts är det således transporter och uppvärmning som orsakar huvuddelen av utsläppen och det är inom dessa områden som åtgärder i första hand bör sättas in. Tillgänglig energistatistik redovisas i nedanstående diagram och utgör bas för mätning av måluppfyllelse. Koldioxidutsläpp per invånare i olika sektorer Koldioxid kg/inv sverige e En i rg H h us l ål I u nd st ri S v er e ic a Tr r po ns te r To ta l Kate gori Diagram visar en jämförelse mellan de olika sektorernas utsläpp av koldioxid/inv. i Arvika år 1990 och Sverige totalt är med som referens. Man kan klart se att det är Transporter som utgör den största belastningen på miljön. Kategori Energi avser koldioxidutsläpp från anläggningar för energiproduktion. Arvika kommun hade inga sådana anläggningar

11 Biltrafik För många kommuninvånare är bilen ett nödvändigt transportmedel för att nå arbetsplatser, service och fritidsaktiviteter. Många invånare i Arvika stad brukar dock bilen för många korta resor i och runt stadskärnan. På Kyrkogatan passerar cirka fodon/dygn. Även dessa korta resor påverkar vårt klimat negativt och medför samtidigt bullerstörningar och försämrad luftkvalitet i innerstaden. I slutet av 2004 fanns i Arvika personbilar ( bensindrivna och 990 dieseldrivna) och för transporter lastbilar (406 bensindrivna och 904 dieseldrivna). Alternativa miljövänligare bränslen finns i dag att tillgå i Arvika men med nuvarande prisbild kommer traditionella fordon också fortsättningsvis att dominera på våra vägar och förorena luften. Bränsleleverans och förbrukning totalt i Arvika kommun k Wh Bensin Diesel Eldningsolja Eldningsolja 1 >1 f järr v är me El-ener gi E n e r g i b är a r e / b r än sl e Diagram ovan visar levererad mängd i kwh av fossila energislag till Arvika kommun. Fjärrvärme och el är med för att visa proportionerna mellan energislagen. Bränslemängder är omvandlade till enheten kwh. Uppgifterna är hämtade från SCB, Arvika Elnät AB, Fortum Distribution AB och Arvika Fjärrvärme AB. 11

12 Uppvärmning Uppvärmning av bostäder och lokaler i Arvika sker i dag med olja, el, fjärrvärme samt biobränslen. Arvika tätort har ett väl utbyggt fjärrvärmenät och levererar under 2007 värme med 94 % koldioxidneutralt bränsle. Värmepumpar har oftast fasat ut fossilt bränsle vilket leder till ökad elförbrukning i de konverterade fastigheterna. I fastigheter med direkt-el har värmepumparna minskat elförbrukningen markant. Konverteringsstöd från staten har hjälp till att öka utbytet till värmepumpar under åren Thermia AB:s senaste värmepump Värmeväxlare för uppvärmning i hushåll Arvika Fjärrvärme AB:s värmeleveranser till fastigheter i Arvika har på ett radikalt sätt förbättrat miljön. I Glava och Gunnarskog har närvärmecentralerna bidragit till minskade koldioxidutsläpp. Solenergi kommer att få allt större betydelse för produktion av tappvarmvatten samt uppvärmning och på sikt också för elproduktion. Solpaneler nyligen monterade på Taserudsgymnasiet 12

13 Energiförbrukning i Arvika kommuns verksamhet inklusive bolag under Fjärrvärme Olja EL 50 Energi i kwh / m² Diagrammet ovan visar den totala energin som förbrukas i de lokaler och byggnader som förvaltas av Arvika kommun och dess bolag. Den totala energiförbrukningen av 2004 års drift blev 175 kwh/ kvm. Detta är ett relativt högt värde men man skall ta hänsyn till lokal användning med stor varmvattenförbrukning som skolor med kök och idrottshallar. Vid uppföljning av den årliga energiåtgången kommer denna tabell att vara referensvärde och utgångspunkt för vår strategi att sänka energiåtgången för uppvärmning och förbrukad el. Uppgifter hämtas från kommunens siffror som lagras i ett dataprogram för energiuppföljning samt från Arvika Elnät AB, Arvika Fjärrvärme AB och Arvika Bostadsbolag AB. Elförbrukning i småhus och flerbostadshus i Arvika kommun Elförbrukning Småhus, Arvika Elnät El f ör b r u k n i n g k Wh / h u sh ål l Småhus, Fort um Dist ribut ion AB 8000 Flerbost adshus, Arvika Elnät Flerbost adshus, Fort um Dist ribut ion AB Kategori Diagram visar elförbrukning per hushåll i kategorin småhus och flerbostadshus. Genom detta diagram så kan vi följa hur elförbrukningen/hus förändras i de två företagen. Uppföljning av denna tabell kommer att visa på hushållens minskning av el i Arvika kommun. Nämnas skall att Arvika Elnät AB har sitt område i tätorten och Fortum Distribution AB har sitt område på landsbygden. 13

14 POLICY FÖR KOMMUNENS KLIMAT- OCH ENERGIARBETE Arvika kommun ska tillsammans med invånare, organisationer och näringsliv ta sitt ansvar och medverka till att de regionala målen för reduktion av utsläpp av växthusgaser uppnås. Energianvändningen inom Arvika kommun och dess bolag ska kännetecknas av god effektivitet och ansvar för långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Utvecklingen inom klimat- och energiområdet ska regelbundet följas upp och redovisas för kommunens invånare, förtroendevalda, organisationer och näringsliv. 14

15 MÅL FÖR KLIMAT- OCH ENERGIARBETET I ARVIKA KOMMUN Utsläppen av växthusgaser inom Arvika kommun ska år 2010 vara minst 8 procent lägre än utsläppen Vid samma tidpunkt skall utsläppen av koldioxid per invånare uppgå till högst 4 ton koldioxid/invånare. År 2010 ska ingen av kommunens eller de kommunala bolagens fastigheter ha en uppvärmning (inkl. tappvarmvatten) som baseras på fossila bränslen förutom som spets vid effekttoppar. År 2010 ska huvuddelen av kommunens och de kommunala bolagens tjänste/ leasingbilar för persontransporter använda förnyelsebara bränslen eller uppfylla kraven på miljöbil* eller vara av typ elhybrid. Den totala elförbrukningen i den kommunala verksamheten inkl. kommunens bolag skall i förhållande till förbrukningen år 2004 minskas med 10 procent år * enligt Vägverkets definition 15

16 STRATEGIER FÖR ATT NÅ MÅLEN FÖR KLIMAT- OCH ENERGIARBETET 1 Kvalificerad klimat- och energirådgivning Kommunens energirådgivare, miljösamordnare samt myndighetsutövare för bygglov ska i samverkan genom god information och rådgivning medverka till att målen uppfylls. 2 Inköp som tar hänsyn till klimat- och energiperspektivet Kommunen och dess bolag ska vid all upphandling av varor och tjänster väga in klimat- och energiperspektivet. 3 Miljökrav vid förnyelse av tjänste/leasingbilar Vid upphandling av tjänste/leasingbilar för persontransporter av kommunen och dess bolag ska miljökrav ställas som gör att målen uppfylls. 4 Trafikreglering och utveckling av gång- och cykelvägnätet Trafikreglering med 30-zoner och fortsatt utbyggnad av trygga gång- och cykelvägar som ansluter till knutpunkter för kollektivtrafiken ska medverka till mindre bilanvändning i innerstaden. 5 Utveckling av kollektivtrafiken och samåkning Fortsatt utveckling av kollektivtrafiken, pendelparkering, goda omstigningslösningar och god information om kollektivtrafikutbudet ska medverka till mindre bilanvändning. 6 Överföring av landsvägstransporter av gods till järnväg Kommunen ska i samverkan med näringslivet tillskapa en ny modern lastageplats för järnvägsgods på Lycke industriområde. Genom den nya lastageplatsen och informationsinsatser till näringslivet kan en överföring av gods från landsväg till järnväg genomföras. 7 Främja energieffektiva transporter Kommunen och bolagen ska främja ett ökat brukande av energieffektiva och koldioxidneutrala transporter. forts. 16

17 forts. 8 Utfasning av fossila bränslen för uppvärmning av bostäder och lokaler Arvika kommun och de kommunala bolagen konverterar befintliga värmeanläggningar med fossila bränslen till miljövänligare energislag såsom fjärrvärme, värmepumpar, biobränslen och solenergi så att målen uppnås. Genom energirådgivning påverkas övriga fastighetsägare i kommunen att göra motsvarande insatser. 9 Fortsatt utbyggnad av fjärrvärme och närvärmecentraler Genom ytterligare utbyggnad av fjärrvärmenätet i Arvika kan ökade miljövinster uppnås. I Glava och Gunnarskog bör befintliga närvärmecentraler stimuleras att bygga ut för värmeleveranser till ytterligare fastigheter. I övriga tätorter ska initiativ till investeringar i nya närvärmecentraler stödjas. 10 Energibesiktningar och driftsoptimering av bostäder och lokaler i kommunens och de kommunala bolagens innehav Genom energibesiktningar av Arvika kommuns och de kommunala bolagens fastighetsbestånd och insatser för driftsoptimering ska energiförbrukningen sänkas. 11 Underlätta etablering av lokal energiproduktion Arvika kommun ska underlätta etablering av produktionsanläggningar för förnyelsebar och koldioxidneutral energi. 12 Samhällsplanering som stödjer kommunens klimat och energimål I kommunens fysiska planering och samhällsbyggande i övrigt ska klimat och energiaspekten alltid vägas in. 17

18 18

19 19

20 Miljöpolicy Miljöpolicyför förarvika Arvikakommun kommun Övergripande mål för den kommunala verksamheten att bibehålla och förstärka Arvika kommun som en attraktiv kommun att bo och arbeta i att utveckla Arvika kommun till en bärkraftig kommun Ekonomiska Sociala Ekologiska Bärkraft uppstår då de ekologiska, sociala och ekonomiska aspekternas resurser och hänsyn kan förenas. Mot bakgrund av denna sammanvägning ska följande åtta principer och målsättningar ligga till grund för den kommunala förvaltningens långsiktiga miljöarbete: 1. Vi ska minimera energianvändningen 2. Vi ska minimera användningen av fossila bränslen 3. Vi ska minimera användningen av ozonnedbrytande ämnen 4. Vi ska hushålla med begränsade naturresurser 5. Vi ska eftersträva ökad kretsloppshushållning 6. Vi ska bevara den biologiska mångfalden 7. Vi ska låta försiktighetsprincipen styra beslut och handlingar 8. Vi ska använda miljökonsekvensbeskrivningar som en del i beslutsunderlaget inför större beslut Bakgrunden till och innebörden av de olika målsättningarna och principerna förklaras i bilaga till miljöpolicyn 20

21 Layout och textbearbetning: Caisa Andersson, Robin Wikman och Rolf Gustafsson 21

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.

Läs mer

Gröna, smarta Haninge. Klimatstrategi

Gröna, smarta Haninge. Klimatstrategi Gröna, smarta Haninge Klimatstrategi Haninge kommun arbetar för ett hållbart samhälle. För att ta de rätta stegen, göra kloka vägval måste vi veta var vi befinner oss och i vilken riktning vi bör gå. Syftet

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Indikatornamn/-rubrik

Indikatornamn/-rubrik Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Energi- och klimatplan

Energi- och klimatplan 0 (15) ÄNGELHOLMS KOMMUN Energi- och klimatplan Telefon 0431-870 00 Internet www.engelholm.se 1 Förord Klimatförändringar är troligen vår tids största globala problem och förmodligen också det som kommer

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

1. Begränsad klimatpåverkan

1. Begränsad klimatpåverkan 1. Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av: Swedish Wood Effect NYCKELN TILL FRAMGÅNG I KÖPENHAMN ETT INITIATIV AV: 1 2 Lösningen finns närmare än du tror Klimatfrågan är en av mänsklighetens ödesfrågor. De klimatförändringar som beror på människans

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Energistrategi för Svalövs kommun

Energistrategi för Svalövs kommun Datum 2010-01-12 Diarienummer 294-2006 Energistrategi för Antagen av kommunfullmäktige 2009-12-21, 150 2010-01-12 2 (8) Innehållsförteckning sid Inledning 2 Bakgrund 3 Sammanfattning 4 Klimat- och Energi

Läs mer

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder Innehåll 1. SAMMANFATTNING AV PLANENS MÅL OCH ÅTGÄRDER...3 2. LÅNGSIKTIGA OCH ÖVERGRIPANDE MÅL...3 3. DELMÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR ENERGI TILL

Läs mer

Information från härryda kommun. Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll

Information från härryda kommun. Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll Information från härryda kommun Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll Allt är på en armlängds Det är lätt att spela roll. Det gäller bara att dina händer tar en annan produkt

Läs mer

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Information från Ulricehamns kommun Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Allt är på en armlängds Det är lätt att spela roll. Det gäller bara att dina händer tar en annan produkt i butikens

Läs mer

Södertälje och växthuseffekten

Södertälje och växthuseffekten Södertälje och växthuseffekten - vad kan jag göra? Detta är växthuseffekten Jorden omges av atmosfären, ett gastäcke som sträcker sig cirka 10 mil upp i luften. Gastäcket består av kväve, syre, vattenånga

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund Fokus föreslås på följande målområden Begränsad klimatpåverkan Bakgrund Genom framför allt förbränning av fossila bränslen som kol, olja och naturgas tillför människan atmosfären stora mängder av lagrad

Läs mer

Begränsad klimatpåverkan

Begränsad klimatpåverkan BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN Begränsad klimatpåverkan Gotländska delmål 18 Avgränsningar mot andra miljömål 18 Regionalt miljötillstånd 18 Hur når vi målen? 21 Konsekvenser om inga åtgärder vidtas 23 17 Begränsad

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Energiplan för Munkedals kommun

Energiplan för Munkedals kommun 2013-02-28 Energiplan för Munkedals kommun Energiplan för Munkedals kommun Dnr KS 2012-338 Typ av dokument: Policy Handläggare: Sektorchefen Samhällsbyggnad Antagen av: Antagningsdatum: Kommunfullmäktige

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03 Så fungerar klimatet Vi som går den här utbildningen har olika förkunskaper om klimatfrågan och växthuseffekten. Utbildningen är uppbyggd för att den ska motsvara förväntningarna från många olika verksamheter

Läs mer

Tidningstjänst AB och miljön

Tidningstjänst AB och miljön Tidningstjänst AB och miljön Vårt långsiktiga mål Minska fossila bränslen mot transportsträcka med 15 % från 2009 till 2014. Miljöpolicy Tidningstjänst AB strävar efter att leverera Rätt tidning i rätt

Läs mer

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN KLIMAT Vädret är nu och inom dom närmsta dagarna. Klimat är det genomsnittliga vädret under många

Läs mer

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ingenjörsmässig Analys Klimatförändringarna Föreläsning 2 Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Läs mer

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se Årsrapport 215 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Rapport 216-11-14 Linköpings kommun linkoping.se Inledning Linköpings kommun har som mål att kommunen ska vara koldioxidneutral 225. Koldioxidneutralitet

Läs mer

Förslag till Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050.

Förslag till Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050. MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN OCH MILJÖ TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2012-12-19 Handläggare: Örjan Lönngren Telefon: 08-508 28 173 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-02-05 p. 17 Förslag till Färdplan för

Läs mer

Isolering och klimatfrågan

Isolering och klimatfrågan Isolering och klimatfrågan T1-03 2008-03 B1-02 2008-03 Med isolering bidrar vi till ett bättre globalt klimat Klimatförändringarna är vår tids stora miljöfråga. Utsläppen av växthusgaser, framförallt koldioxid,

Läs mer

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen

Läs mer

Miljöstrategi för Arvika kommun

Miljöstrategi för Arvika kommun 2015-05-06 Miljöstrategi för Arvika kommun Vi arbetar för ett hållbart samhälle med klimatfrågorna i fokus Inledning Miljöfrågan är både en global och en lokal fråga. För att uppnå en hållbar samhällsutveckling

Läs mer

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad POLICY Miljöpolicy för Solna stad POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel

Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel WSP Environmental 30 september 2008 1 1 Bakgrund Enligt lagen om kommunal energiplanering (1977:439) ska det finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och

Läs mer

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala

Läs mer

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Vision 2050 I Norrbotten är all produktion och konsumtion resurseffektiv och hållbar ur så väl ett regionalt som globalt perspektiv. Utsläppen av växthusgaser

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden

Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden Älgafallet, januari 2009 Energifrågan i fokus Tanums kommun har beslutat att bidra till ett långsiktigt uthålligt samhälle. I sin miljöpolicy

Läs mer

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 1 - klimatförändringen TEMA 1 KLIMATFÖRÄNDRINGEN

PowerPoint-presentation med manus för Tema 1 - klimatförändringen TEMA 1 KLIMATFÖRÄNDRINGEN PowerPoint-presentation med manus för Tema 1 - klimatförändringen TEMA 1 KLIMATFÖRÄNDRINGEN Så fungerar växthuseffekten Källa: Klimatresan, Svenska Naturskyddsföreningen Den naturliga växthuseffekten fungerar

Läs mer

Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun

Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun 2010-2020 2010-06-09 Reviderad 2016-XX-XX 1 Förord Klimatfrågorna har under de senare åren hamnat i fokus i takt med att nya forskningsrapporter visar på ökande

Läs mer

Att navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste

Läs mer

Klimatoch energistrategier

Klimatoch energistrategier www.gislaved.se Klimat- och energi åtgärdsplanen 2011 Antagen av Kommunfullmäktige 2011-09-29 118 Gemensam åtgärdsplan 2011-2014 för Gislaveds kommuns Klimatoch energistrategier Reviderad. juni 2011 Inledning

Läs mer

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin Bella Centre, Köpenhamn 2009 Hur kommer det att se ut i Paris 2015 när avtalet om utsläpp 2030 ska tas? Intergovernmental Panel

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking. Klimatförändringar Amanda, Wilma, Adam och Viking. Växthuseffekten Växthuseffekten var från början en naturlig process där växthusgaser i atmosfären förhindrar delar av solens värmestrålning från att lämna

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern

Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 1 Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117 Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Klimatet, en drivkraft att minska koldioxidutsläppen...

Läs mer

Energi- och klimatpolicy

Energi- och klimatpolicy Energi- och klimatpolicy 2012-2020 Antagen av kommunfullmäktige 2012-03-26 Innehåll Sid 1 Bakgrund... 3 2 Klimatförändring... 4 3 Kävlinge kommun... 6 4 Nulägesbeskrivning... 7 5 Målsättningar... 10 Projektledare:

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun?

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun? miljö energi natur Strategiskt och långsiktigt arbete & vardagens pågående arbete Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun? miljöfrågor energifrågor naturvård energirådgivning (diversearbetare )

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

Där klimatsmarta idéer blir verklighet

Där klimatsmarta idéer blir verklighet Där klimatsmarta idéer blir verklighet Klimp 2008 2012 Naturvårdsverket och Linköpingskommun arbetar tillsammans för att minska utsläppen av växthusgaser. Tillsammans för klimatet Vi är mycket stolta över

Läs mer

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på

Läs mer

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är

Läs mer

Strategi för energieffektivisering 2011-2020

Strategi för energieffektivisering 2011-2020 Samhällsbyggnadsförvaltningen Strategi för energieffektivisering 211-22 Förslag 211-3-31 Innehållsförteckning Inledning... 3 Nulägesanalys... 4 Byggnader... 4 Area... 4 Energianvändning... 5 Kostnad...

Läs mer

policy Idrottsrörelsens klimatpolicy

policy Idrottsrörelsens klimatpolicy policy Idrottsrörelsens klimatpolicy SAMMANFATTNING I denna idrottens första övergripande klimatpolicy ligger fokus på två områden som har stor betydelse ur klimatsynpunkt samtidigt som idrottsrörelsens

Läs mer

Energistrategier. Vision 2040

Energistrategier. Vision 2040 Vision 2040 Liv, lust och läge blir livskvalitet i Hjärtat av Bohuslän Energistrategier Strategier Strategisk plan 2010-2014 Strategi för energieffektivisering Uppdrag och planer Uppdrag i strategisk plan

Läs mer

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 1 (10) Klimatstrategi för Mörbylånga kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-22 Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 2 (10) Innehållsförteckning KLIMATSTRATEGI...3 Vision... 3 Strategi... 3 KLIMATMÅL...5

Läs mer

4. Planering för en framtida klimatförändring

4. Planering för en framtida klimatförändring 4. Människans utsläpp av växthusgaser till atmosfären ger upphov till negativ klimatpåverkan som påverkar hela vår planet. Energi- och klimatfrågan är därför med sin miljöpåverkan en stor utmaning som

Läs mer

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22 En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro

Läs mer

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11 Miljöpolicy och miljömål -2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna -03-11 Stadsbyggnadsförvaltningen är miljöcertifierad Stadsbyggnadsförvaltningen är

Läs mer

Klimat- och energistrategi för Stockholms län

Klimat- och energistrategi för Stockholms län MILJÖFÖRVALTNINGEN Plan och miljö Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2013-05-02 Handläggare Emma Hedberg Telefon: 08-508 28 749 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-05-21 p 19 Remiss från Kommunstyrelsen,

Läs mer

Miljömålet Begränsad klimatpåverkan: Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på

Miljömålet Begränsad klimatpåverkan: Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på Miljömålet Begränsad klimatpåverkan: Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet

Läs mer

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET värmdö kommun har sex övergripande mål samt delmål för olika verksamhetsområden. Ett av de övergripande målen är Ett hållbart Värmdö. Målet utgår från internationella

Läs mer

Mål för energi- och klimatfrågor i Kungsörs kommun

Mål för energi- och klimatfrågor i Kungsörs kommun Mål för energi- och klimatfrågor i Kungsörs kommun Inklusive de kommunala bolagen Version 3 2014-10-30 1 Innehållsförteckning BAKGRUND 3 Syfte 3 Växthuseffekten och klimatförändringarna 4 Utsläpp av växthusgaser

Läs mer

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010.

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. Fjärrvärmeåret 2010 Information och statistik från Mölndal Energi Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. ~ 1 ~ Mölndal Energi erbjuder el och fjärrvärme Mölndal

Läs mer

Regionala miljömål för Östergötland inom området Begränsad klimatpåverkan

Regionala miljömål för Östergötland inom området Begränsad klimatpåverkan Regionala miljömål för Östergötland inom området Begränsad klimatpåverkan Kortversion 1 Förord i din hand håller du nya mål för Östergötlands klimat- och energiarbete fram till 2020. Målen är väl förankrade

Läs mer

Annika Balgård, annika.balgard@tem.lu.se 2007-10-25. Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren?

Annika Balgård, annika.balgard@tem.lu.se 2007-10-25. Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren? Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren? 28 februari 2008 Annika Balgård Stiftelsen TEM vid Lunds Universitet annika.balgard@tem.lu.se Teknik Ekonomi Miljö Stiftelsen TEM vid

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

begränsad klimatpåverkan

begränsad klimatpåverkan begränsad klimatpåverkan Växthuseffekten innebär att växthusgaser som koldioxid, metan och vattenånga, men även ozon och lustgas, hindrar värmestrålning från att lämna jorden. Växthuseffekten håller jordens

Läs mer

Miljöprogram 2013-2016

Miljöprogram 2013-2016 Datum 2012-10-04 Version 12 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef Miljöprogram 2013-2016 Miljöpolitiskt måldokument Miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg Förord Denna skrift utgör ett

Läs mer

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp?

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp? Är luftkvalitén i bättre än i? Namn: Katarina Czabafy 9c. Datum: 20.05.2010. Mentor: Olle Nylén Johansson. Innehållsförtäckning: INLEDNING.S 3. SYFTE/FRÅGESTÄLLNING.S 3. BAKGRUND.S 3. METOD... S 3-4. RESULTAT...S

Läs mer

Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050

Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050 HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING STRATEGISKA AVDELNIN GEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2013-05-08 Handläggare: Solveig Nilsson Telefon: 08-508 04 052 Till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd 2013-06-13

Läs mer

Sveriges läkarförbund

Sveriges läkarförbund 2015 Policy Klimat och hälsa Sveriges läkarförbund 1 Klimat och hälsa Sveriges läkarförbunds policy för att främja klimatåtgärder och hälsa. Under de senaste 100 åren har jordens befolkning fyrfaldigats

Läs mer

Miljökvalitetsmålen för temaåret 2005 är: God bebyggd miljö Begränsad klimatpåverkan. Den byggda miljöns och klimatets år 2005

Miljökvalitetsmålen för temaåret 2005 är: God bebyggd miljö Begränsad klimatpåverkan. Den byggda miljöns och klimatets år 2005 Miljökvalitetsmålen för temaåret 2005 är: God bebyggd miljö Begränsad klimatpåverkan Den byggda miljöns och klimatets år 2005 Begränsad klimatpåverkan Begränsad klimatpåverkan handlar om att växthuseffekten

Läs mer

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling När jag såg filmen tänkte jag på hur dåligt vi tar hand om vår jord och att vi måste göra något åt det. Energi är ström,bensin och vad vi släpper ut och det är viktigt att

Läs mer

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Innovate.on Koldioxid Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Koldioxidfotspår, E.ON Sverige 2007 Totalt 1 295 000 ton. Värmeproduktion 43 % 0,3 % Hantering och distribution

Läs mer

ETT SNABBARE, ÖPPNARE OCH SMARTARE JÖNKÖPINGS LÄN

ETT SNABBARE, ÖPPNARE OCH SMARTARE JÖNKÖPINGS LÄN ETT SNABBARE, ÖPPNARE OCH SMARTARE JÖNKÖPINGS LÄN 02 ETT SNABBARE, ÖPPNARE OCH SMARTARE JÖNKÖPINGS LÄN Jönköpings län ska vara ett plusenergilän 2050. För att nå dit måste du och jag, vi alla, minska våra

Läs mer

Klimatstrategi för Lerums kommun

Klimatstrategi för Lerums kommun 1 (9) Klimatstrategi för Lerums kommun Lerums kommun ska till år 2050 minska utsläpp av klimatgaser/växthusgaser så att kommunen bidrar till att den globala uppvärmningen kan begränsas till 2 grader Celsius.

Läs mer

Eftermiddagens program

Eftermiddagens program Eftermiddagens program 13.00-13.30 Inledning 13.30-14.30 Miljö och klimat 14.30-15.00 Fika 15.00-15.30 Energi 15.30-16.30 Energieffektivisering 16.30-16.50 Goda exempel 16.50-17.00 Avslutning och Utvärdering

Läs mer

Bakgrundsupplysningar for ppt1

Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bild 1 Klimatförändringarna Den vetenskapliga bevisningen är övertygande Syftet med denna presentation är att presentera ämnet klimatförändringar och sedan ge en (kort) översikt

Läs mer

Jorden blir varmare går det att stoppa? Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se

Jorden blir varmare går det att stoppa? Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se Jorden blir varmare går det att stoppa? Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se Mänskligheten sedan 1800 Befolkningsökning 1 7 miljarder Industrialisering Energianvändning: 40x

Läs mer

Beskrivning av ärendet

Beskrivning av ärendet Planen innehåller mål och åtgärder för områdena: 1. Energihushållning och energieffektivisering 2. Energitillförsel 3. Resor och transporter 4. Fysisk planering Planen innehåller totalt 25 åtgärder. Uppföljningen

Läs mer

Energi- och klimatstrategi för Nässjö kommun

Energi- och klimatstrategi för Nässjö kommun 1 (7) Datum 2016-08-05 Diarienummer KS 2016-203 Handläggare Dennis Lundquist Direkttelefon 0380-51 80 38 E-postadress dennis.lundquist@nassjo.se Kommunstyrelsen Energi- och klimatstrategi för Nässjö kommun

Läs mer

Angående förslag till färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050 Remissvar

Angående förslag till färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050 Remissvar Dnr Sida 1 (5) 2013-08-08 Handläggare Daniel Edenborgh 08-508 270 91 daniel.edenborgh@stockholm.se Till Fastighetsnämnden 2013-08-27 Förslag till beslut Fastighetsnämnden beslutar att till kommunstyrelsens

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 -

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 - Klimatstrategi för minskad klimatpåverkan Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 216-4-19-1 - INLEDNING Kristianstads kommun arbetar aktivt med att minska utsläppen av växthusgaser samt med

Läs mer