Teknik Ekonomi Miljö Annika Balgård Stiftelsen TEM vid Lunds Universitet 1. Transporter i en global värld. Befolkningsutveckling

Transkript

1 Transporter i en global värld nuläge, framtid och åtgärder 12 juni 2007 Teknik Ekonomi Miljö Stiftelsen TEM vid Lunds Universitet utför tvärvetenskaplig miljöforskning och konsultverksamhet med sikte på att lösa dagens problem och hitta framtidens möjligheter. Annika Balgård Stiftelsen TEM vid Lunds Universitet annika.balgard@tem.lu.se annika.balgard@tem.lu.se Geologiskt kretslopp Långsamt Ej förnyelsebart Befolkningsutveckling Biologiskt kretslopp Snabb omsättning Förnyelsebart År miljoner ,6 miljarder ,5 miljarder ,4 miljarder ,1 miljarder Det ekologiska fotavtrycket Källa: Annika Balgård Stiftelsen TEM vid Lunds Universitet 1

2 Personer och gods reser allt mer! Miljöskadligt (klimatförändring, övergödning, försurning, marknära ozon) Resursförbrukande Transporternas problem Hälsoskadligt (buller, olyckor, hälsoskadliga utsläpp) Platskrävande Hur hittar vi rätt teknik? Vilka bränslen ska vi använda? Dyrt när oljan tar slut Mdr personkm Inrikes persontransportarbete Mdr personkm Sveriges transporter år (SIKA 2004:7) Gods inrikes Person inrikes Totalt + 29% + 31% sträcka + 12 % antal Mtonkm Mpersonkm Personbil Järnväg Järnväg Inrikes luftfart Inrikes luftfart Miljarder personkm. Källa: SIKA 2005:1 Järnväg + 12% + 36% Väg + 43% + 36% Flyg % Fartyg + 23% - Kollektivt % Gång och cykel - 0 Transporters påverkan på hälsa och miljö Koldioxid (CO 2 ) Partiklar Kolmonoxid (CO) Kolväten (HC) och flyktiga organiska föreningar (VOC) Kväveoxider (NO x ) Svaveldioxid (SO 2 ) Tungmetaller Växthuseffekten Smog och andra luftföroreningar Marknära ozon Övergödning Försurning Giftiga ämnen Hälsoeffekter Luftföroreningar över Europa Ska vi låta transporterna fortsätta att öka? Källa: Annika Balgård Stiftelsen TEM vid Lunds Universitet 2

3 Marknära ozon (troposfäriskt ozon) Marknära ozonbildning Bildas av kväveoxider och kolväten under starkt solljus 90 % orsakas av långväga luftföroreningar NOx + VOC + UV-ljus O3 kväveoxider + kolväten + solljus ozon Effekter Försurning Svaveldioxid SO2 Kväveoxider NOx Ammoniak NH3 Ozon är reaktivt Växter bleknar och dör Skördeförluster i Sverige: 1 miljard kronor Materialskador i polymera material Irriterande för ögon och slemhinnor, andningssvårigheter Andel försurade sjöar i Sverige, 1990 Övergödning (eutrofiering) Inga större förändringar har skett Halterna av näringsämnen är så höga att djur och växter inte kan utnyttja allt Källor Källa: Naturvårdsverket, 2006 Annika Balgård Stiftelsen TEM vid Lunds Universitet Kväve - Förbränning, Jordbruk, Avloppsvatten Fosfor - Jordbruk, Avloppsvatten 3

4 Koldioxidutsläpp Bensin Växthuseffekten Fossilt Naturgas El? Partikelfilter Diesel Absorption i moln, luft och jordytan Reflektion mot moln, partiklar och jordytan (främst snö och is). Koldioxid, CO 2 Metan, CH 4 Lustgas, N 2 O Freoner Vatten Etanol RME Biologiskt Biogas Relativt lite Relativt Miljö- och hälsomycket skadliga utsläpp Kyotoavtalet - en kompromiss I-länderna, exkl USA, minskar CO2-utsläppen med 5,2 % till år 2012, jämfört med 1990 EU - 8 %, Sverige + 4 %, (USA -7 %) U-länderna (G77-gruppen) inga krav Prognoser för Kyoto-åtaganet Endast Sverige och Storbritannien som beräknas klara sin del av EU:s gemensamma åtagande med hittills beslutade, inhemska åtgärder*. Sveriges utsläpp hamnar år 2010 drygt 1 % under 1990 års utsläppsnivå, men ökar sedan till Ökningen beror på ökade utsläpp från transportsektorn, el- och värmeproduktion, samt från vissa industribranscher. * = Enligt uppföljning gjord 2004 av Europeiska miljöbyrån (EEA) ** = Enligt Kontrollstation 2004 från NV och STEM Klimatarbetet efter Kyoto? Klimatarbetet efter Kyoto? Internationell konferens i Nairobi november 2006,189 länder deltog. Avgörande för klimatarbetet efter Kyoto (efter 2012). Ambitionsnivån varierar, Kina och USA fortsatta bromsklossar. De står tillsammans för 40 % av världens koldioxidutsläpp Annika Balgård Stiftelsen TEM vid Lunds Universitet 4

5 Nicholas Stern skrev på uppdrag av brittiska regeringen hösten 2006 Stern Review on the Economics of Climate Change. Den visar på kostnaden att inte agera mot växthuseffekten. Slutsatsen är att 1% av den globala BNP per år behöver investeras för att undvika de värst effekterna av växthuseffekten. Görs inte detta riskeras en Klimatprognos SWECLIM Stern jämför effekterna av en eskalerande växthuseffekt med världskrigen och depressionen under 1900-talents första hälft. + 4 C % nederbörd Vi behöver modiga politiker, långsiktiga företag och medvetna konsumenter och upphandlare. Årsmedeltemperatur Årsmedeltemperatur år 2100 Ungefärlig användning av kommersiell energi i världen och dess fördelning på användningsområden Källa: Energin, transporterna och miljön, Volvo Personvagnar AB, 1995 Annika Balgård Stiftelsen TEM vid Lunds Universitet 5

6 Antagna klimatpåverkande utsläpp per region Är biobränsle lösningen? Hur mycket biomassa kan vi skörda hållbart? Bränsleförbrukningen i Sverige 2006 Hur mycket ska gå till mat kontra energi? Hur mycket av energin ska gå till transporter? Källa: % Miljöpåverkan av äldre lastbilar (> 3,5 ton) relativt dagens och framtidens fordon Godstransporter på väg DHL säljer Gröna ton, 40 öre/tonkm för biogas Green Cargo säljer Bra miljöval, tåg Fordonsutvecklingen går vidare med ny teknik men genombrottet för alternativa bränslen dröjer. (Bussar, sopbilar och distributionsbilar finns främst gas) 20 0 NOx HC PM CO Ny euroklass från 2006 ger minskade utsläpp per tonkm men volymökningen svår att minska. EURO 0 ( Infört 1990) EURO 1 (Infört 1993) EURO 2 (Infört 1996) EURO 3 (Infört 2001) EURO 4 (MK 2005) EURO 5 (MK 2008) Annika Balgård Stiftelsen TEM vid Lunds Universitet 6

7 Koldioxidutsläpp för personresa En enkelresa Malmö-Stockholm Antaget 50 % beläggning på buss och X2000, 2 personer i bensinbil samt 65 % beläggning på flyg. Källa: Summerad miljöbelastning visar samma proportioner. Inköpta personbilar 2006 Skåne Sverige Antal st varav diesel 16,0 % 19,5 % varav etanol 6,2 % 9,3 % varav gas 0,9 % 1,3 % under 140 g CO2/km 5,0 % 6,3 % Bränsleförbrukning 0,78 0,776 l/mil Koldioxidutsläpp 189,1 188,7 g CO2/km Inköpta personbilar 2006 Skåne (Sverige) Juridisk Fysisk person Andel törstiga bilar 6,0 %(6,0 %) 3,3 % (3,3 %) Andel snåla bilar 4 % (5,1%) 6 % (7,8%) Andel gas- och etanolbilar 11 % (15,1%) 2,0 % (4,2%) Oljekommissionens rapport juni 2006 Tydlig är även skillnaden mellan kvinnor och män.. Utfördes på uppdrag från regeringen Bakomliggande utmaningar: Minskande tillgång på olja (De kända reserverna uppgår till miljarder fat; möjligen återstår det att upptäcka totalt 1300 miljarder fat) Växthuseffekten Skäl för avveckling av Sveriges oljeberoende, energieffektivisering och ersättning med förnyelsebar energi: Minskad klimatpåverkan Säkrad energiförsörjning Utveckling av ny teknik Stärkd konkurrenskraft Utveckling av energiresurserna från skog och åker Annika Balgård Stiftelsen TEM vid Lunds Universitet 7

8 Sveriges oljeanvändning 2004, per sektor Mål för Sverige till 2020 Transporter 67 % Industri Bostäder Jordbruk, skogsbruk och fiske Fjärrvärme Elproduktion Byggsektor Service att bryta oljeberoendet och minska användningen av oljeprodukter Tre viktiga sektorer - transporter, industri och uppvärmning Nationella mål Fem strategier för att nå målen Vägtransporterna skall genom effektivisering och nya bränslen minska oljeanvändningen med % Uppvärmningen av bostäder och lokaler skall i princip ske helt utan olja Industrin skall minska sin oljeanvändning med % Det svenska samhället bör kunna effektivisera sin energianvändning med ca 20 % och därigenom samtidigt skapa en fördjupad, kostnadseffektiv och mera långsiktigt hållbar välfärd 1. Genomgripande energieffektivisering av hela samhället Ett "råd" eller centrum för energieffektivisering skapas Annika Balgård Stiftelsen TEM vid Lunds Universitet 8

9 Fem strategier för att nå målen, fortsättning 2. Historisk satsning på skogs- och åkerbränslen Skogens tillväxt ökas långsiktigt med % Åker och nedlagd, ej beskogad åkermark odlas med energigrödor och energilövträd i en omfattning av hektar Staten stimulerar utbildning, anläggningsstöd, teknikupphandling samt produktionsanläggningar för drivmedelstillverkning Fem strategier för att nå målen, fortsättning 3. El för en hållbar energiförsörjning Effektivisering av elanvändningen i industrin - 40 % för icke-energiintensiva industrin och - 20 % för bostäder/lokaler Ökad produktionen av inhemsk förnybar el. Vindkraften - att byggas ut med ca 10 TWh till 2015 Potentialen för kraftvärmebaserad el uppgår till ca 25 TWh Stöd till forskning och anläggningar för solceller, vågkraft och vätgas för bränsleceller Minskad el-användning vid uppvärmning av fastigheter genom energieffektivisering och konvertering till biobränsle. Fem strategier för att nå målen, fortsättning Fem strategier för att nå målen, fortsättning 4. Energigasernas roll Att staten inte engagerar sig aktivt för en framtida utökad användning av naturgas i Sverige. Att staten stödja lokala och regionala infrastrukturer för biogas från rötning respektive förgasning av biomassa 5. Styrmedel på EU-nivå Skärpta EU:s handelssystem Minskad tilldelningen av utsläppsrätter under de närmaste tio, femton åren, så att de totala utsläppen i den handlande sektorn blir 25 % lägre 2020 jämfört med Transporter Stimulera en mera energieffektiv personbilspark Effektivisera och minska andelen godstrafik på väg Öka andelen drivmedel från jord- och skogsbruket Billigare och mera attraktiv kollektivtrafik Stärk tågets roll Inkludera flyget i EU:s utsläppshandel Distansarbete Forskning och utveckling Investeringar i tillämpad forskning och demonstrationsprojekt i de diskuterande områdena Bostäder och lokaler - systemfrågor Industri energieffektivisering och systemforskning, Transporter gröna bil, grönare flygplan, biodrivmedel, bränsle från jord- och skogsbruk, Kollektivtrafikssystem, Energiteknik solceller, vågkraft, vätgas, Annika Balgård Stiftelsen TEM vid Lunds Universitet 9

10 Kritik mot rapporten Frågan om hur man kan arrangera tekniska och sociala system för att få Sverige att fungera långsiktigt utan olja är obesvarad. Adresserar inte riskerna för stigande energipriser de kommande tio åren. Ignorerar djupet och allvaret i situationen. Fokuserar istället på vilka tekniska lösningar som kan tänkas för energitillförsel. Vad ska vi göra nu för att i framtiden se tillbaks och känna att vi gjorde rätt? En bra sak - fastställer att det oljeberoende transportsystemet och jordbruket kräver mest uppmärksamhet Samhällets styrmedel, piskor Samhällets styrmedel, morötter Handel med utsläppsrätter kommer för transporter Tankställen för alternativen Miljökvalitetsnormer Skattesatser Miljözoner Medveten samhällsplanering Miljöbilsförmåner, parkering mm Kompetent upphandlare Samåkningsparkeringar Attraktiv kollektivtrafik Cykelvänliga tätorter Motverkande trender Regionförstoring Hur skapar vi hållbara resvanor? Resandet ökar och tros fortsätta öka Regionförstoring Nya bilar i Sverige 20 % törstigare än EU Annika Balgård Stiftelsen TEM vid Lunds Universitet 10

11 EUs biodrivmedelsdirektiv 2 % förnyelsebart bränsle till år 2006 Klaras genom 5 % inblandning av etanol Tekniskt fungerar 10 % etanol men EUs juridik begränsar till 5 %. 5,75 % förnyelsebart bränsle till år % biodiesel krävs för att klara målet och från 1 aug 2006 har vi fått det (men tillgången begränsad) Offentlig upphandling Förordningen om myndigheters inköp och leasing av miljöbilar (SFS 2004:1364, 8 ) säger att: Minst 85 % av det totala antalet personbilar som en myndighet köper in eller ingår leasingavtal om under ett kalenderår skall vara miljöbilar Undantaget är utryckningsfordon, personbilar med fler än fyra sittplatser utöver förarplatsen och personbilar som är särskilt anpassade för personskydd. Utsläppshandeln är ett av de verktyg som EU använder för att uppnå Kyoto-protokollets åtaganden. Utsläppshandel Skatter ger klar prisbild men osäkert resultat Utsläppshandel ger oklar prisbild men säkert resultat Grundtanken är enkel och rimlig, samhället tar ställning till hur stora totala utsläpp som får ske. Hur och vem som minskar ska styr marknadskrafterna. Enbart EU omfattas idag av utsläppshandel Enbart viss industri omfattas idag Annika Balgård Stiftelsen TEM vid Lunds Universitet 11

12 Industrier som omfattas av utsläppshandel Enbart koldioxid omfattas idag av utsläppshandel Förbränningsanläggningar med en installerad kapacitet över 20MW samt mindre förbränningsanläggningar anslutna till fjärrvärmenät med en total kapacitet över 20 MW Mineralindustri (cement, kalk, glas, keramik) Pappers- och massaindustri Mineraloljeraffinaderier Järn- och stålindustri Koksverk Metan, lustgas, fluorerade gaser mfl omfattas ej i dagsläget Utsläppshandel Koldioxid Berör anläggningar inom EU (46 % av CO2-utsläppen) Ca 750 anläggningar inom Sverige (30 % av CO2-utsläppen) Flexibla mekanismer Enligt Kyoto-protokollet finns följande flexibla mekanismer: - Utsläppshandel - Gemensamt genomförande (JI) - Mekanismen för ren utveckling (CDM) Första handelsperiod är en prövoperiod Prisutveckling på ett ton koldioxid juli 2006 maj 2007 Utsläppshandel Berör fler sektorer, flyg tillkommer Berör fler inom dagens sektorer Berör fler växthusgaser Minskad tillgång på utsläppsrätter Dagspriset på Nordpol 2-3 kr/ton i maj Företagens utsläpp var % lägre än tilldelat. Priset var ca 300 kr/ton CO2 vintern 2005/2006 Dagens pris på Nordpol för utsläppsrätter för är ca 230 kr/ton CO kr anses som långsiktigt rimlig nivå. Annika Balgård Stiftelsen TEM vid Lunds Universitet 12

13 Flyget i systemet! Hur ska olika sektorer samverka? Från 2011 ska alla flygningar inom EU omfattas av utsläppshandeln och från 2012 även alla flygningar med start eller mål inom EU. Tilldelningen baseras på utsläpp I dag kommer 3 % av EUs koldioxid från flyget. Utsläpp på hög höjd orsakar större klimatskada och bör enligt Naturskyddsföreningen belastas med minst en faktor 3 eller få egen bubbla. Transporter Gemensam bubbla? Separata bubblor? Omräkningsfaktor? Industri =Transporter betalar mer och konkurrerar ut industrin = Inte full effekt av systemet = Ett ton CO2 i transporter kan vara värt tre ton CO2 i industrin Utsläppshandel efter Kyoto Vilken framtid har bilen? Alla sektorer ska beaktas Alla klimatgaser ska beaktas Tillgången på utsläppsrätter måste minska kraftigt Alla länder måste delta!!!!!! Energi i världen Vilken framtid har bilen? Annika Balgård Stiftelsen TEM vid Lunds Universitet 13

14 Hälften av världens olja används till transporter. På sikt kan det bli % Sveriges import och export av t.ex. livsmedel har mer än fördubblats sedan EU-inträdet. Hur tror du priset kommer påverkas? EU-kommissionen bedömer att om inget görs kommer lastbilstrafiken inom EU att öka med ytterligare 50 % under de närmaste 10 åren. Framtiden? Vi måste frikoppla den ekonomiska tillväxten från miljöpåverkan - decoupling Våra produkters historiska utsläpp kan orsaka en fördubbling av varje svensks utsläpp av koldioxid. Det ingår idag inte i beräkningarna. Trenden är bruten, BNP ökar fortare för EU än koldioxidutsläppen i Sverige. Våra produkters historiska utsläpp kan medföra en fördubbling av varje svensks utsläpp av koldioxid. Det ingår idag inte i beräkningarna. BNP 127 Index 100 CO2 98 Hur ska transporterna minskas? Ska vi ha koldioxidtullar till EU? Från punktutsläpp via produktfokus till transportfokus? Var finns informationen? Allt om alternativa tankställen, fordon mm Rankar miljöbilar och kommuner Nätverk av transportörer, bra fakta för transportköpare Statistik om petroliumprodukter Leta utbildare kring sparsam körning Regelverk om miljöklasser konsumentverket.se Bra statistikkälla om personbilar Kriterier för upphandling av godstransporter på väg Från och med 1 september 2004 ansvarar Vägverket för frågor som rör avgasregler, bestämmelser om fordonsbränslen mm. Källa: SOU 1989:32 Annika Balgård Stiftelsen TEM vid Lunds Universitet 14

15 Teknik Ekonomi Miljö Frågor och funderingar? Annika Balgård Stiftelsen TEM vid Lunds Universitet 15