Workshop om skogsmark, torsdag den 15 mars 2012, Naturvårdsverket Mötesanteckningar

Transkript

1 Workshop om skogsmark, torsdag den 15 mars 2012, Naturvårdsverket Mötesanteckningar Skogen som producerar biomassa, lagrar kol, ger bioenergi och biologisk mångfald är landskapsperspektivet nyckeln för att möta utmaningarna Deltagare: Reino Abrahamsson, Naturvårdsverket Cecilia Akselsson, Lunds Universitet Sara Berggren, Naturvårdsverket Kevin Bishop, SLU Björn Boström, Naturvårdsverket Ola Inghe, Naturvårdsverket Johnny de Jong, SLU Kerstin Jansbo, Naturvårdsverket Olof Johansson, Sveaskog Marianne Lilliesköld, Naturvårdsverket Mattias Lundblad, Naturvårdsverket Anna Lundborg, Energimyndigheten Anders Lundström, SLU Jon Moen, Umeå Universitet Bert-Åke Näslund, Skogsstyrelsen Mats Olsson, SLU Ulrika Palme, Chalmers Jörgen Pettersson, Skogsstyrelsen Kerstin Westin, Umeå Universitet Moderator: Ulrika Palme Summering Landskapsnivån är en viktig utgångspunkt Vi vet tillräckligt mycket om vad som bör göras men inte hur vi ska omsätta kunskapen i praktik (processer osv) Rätt sak på rätt plats Äganderättsfrågan behöver tas med Övergripande ansvar saknas Viktigt att aktörerna har förtroende för de beslut som fattas (genom information och/eller delaktighet). Den största nyttan gör skogen som konstruktionsmaterial, inte som bränsle. Också intressant som win-win. Sverige var bättre att styra tidigare, har nu valt ett mer marknadsmässigt sätt. Samhällsvetare, statsvetare, beteendevetare, kommunikatörer, konfliktforskare i diskussionerna måste sätta sig tillsammans med naturvetare för att komma vidare med frågorna.

2 Rekommendation från mötet: Se frågorna i ett gemensamt sammanhang, o o 1. Vad behöver ändras? 2. Se vad som bäst gynnar målet/n o 3. Vilka behöver vara involverade? Samordna processerna (vattendirektivet, älgskötselplaner, Landskapskonventionen, FSC-landskapsplanering) Välj mer adaptiv förvaltning använd de verktyg som finns (i en process genomföra, följa upp och bedöma). Markägarna behöver ha incitament engagera privata ägare det har fungerat när det gäller älgskötselplaner Avsikten med workshopen. För att komma ett steg vidare med miljömålen måste dessa analyseras både mot varandra och mot andra samhällsmål. Den här workshopen är ett led i Naturvårdsverkets arbete med en plattform där klimatarbetet sätts i relation till hinder och möjligheter för att nå även andra miljömål. Naturvårdsverkets har ett Regeringsuppdraget, Färdplan 2050 om möjliga vägar att nå 0-visionen för kol, som ska levereras till regeringen i slutet av året. Vidare har Naturvårdsverket fått i uppdrag att sammanställa information om Sveriges ekosystem och ekosystemtjänster, ett regeringsuppdrag som ska rapporteras i oktober i höst, och som syftar till att biologisk mångfald ska vara en naturlig komponent inom alla sektorer som nyttjar mark och vatten. Utgångspunkt för workshopen Ekosystemansatsen är en arbetsmetod (modell för SD nyttjande av landskapet) som ska genomsyra alla sektorer, dvs integrera naturliga och sociala ekosystem för hållbart brukande av biologisk mångfald. Detta sker bäst i landskapsperspektivet som därför diskuterades vid denna workshop). Landskapsperspektivet innebär att titta på intilliggande ekosystem. I förvaltningen ska arbetet hållas ihop och hanteras på lika villkor, dvs det ena kan inte gå före det andra. En EU-rapport presenterar den internationella arenan som vi måste förhålla oss till. Där pekas det på det nära sambandet mellan klimat och biologisk mångfald, och att de naturliga ekosystemen är grunden för att möta Klimatkonventionens ultimata mål genom sin roll i den globala kolcykeln och genom de många ekosystemtjänster som tillhandahåller människans välfärd. 2

3 Presentationer vid workshopen Björn Boström orienterade om klimatmålet och Sveriges klimatåtaganden. Durban plattform Beslut om nya bokföringsrgler för LULUCF. Det är en viktig fråga för Sverige (stor variation som kan visa på upptag på 40 eller 60 MtC beroende på hur det räknas). Skillnaden mot första åtagandeperioden är att nu ska upptag och utsläpp bokföras. LULUCF är viktigaste sektorn för Sverige. Jordbruk, betesdrift och igenväxning rapporteras frivilligt, liksom dikad mark och våtmarksrestaurering som är ny frivillig aktivitet. Större utsläpp måste bokföras. Sänkan kan bokföras, men om vi ökar kolsänkan finns ett tak, Maxtaket, som är en procentsats av basåret. Många länder förlitar sig på JRC modeller, Sverige och Finland har egna. Det finns en diskussion om det är en risk att det blir kontraproduktivt att jobba för en skog som lagrar in kol. För länder som Sverige där det kan slå mycket, finns incitament för att vårda sänkan. Kerstin Westin berättade om ett projekt inom forskningsprogrammet Mistra Future Forests: Värderingar och attityder eller Vems åsikter betyder något? Några axplock på resultat från frågor och intervjuer med skogsägare och allmänhet: Attityder Det är snarast en norm att tycka bra om biologisk mångfald. Skogsägarna är överens om att skogen ska ge produktion, biobränslen och vara bevarande, rekreation hamnar längre ner på önskelistan. Det kan vara konflikt när samma person både vill ha produktion och bevarande. Allmänheten tycker att bevarande är viktigare och är inte lika positiv till produktion som skogsägarna. Allmänheten tycker att det ska vara snyggt och tyst, ingen påverkan av människor men bra grillplatser! Pinnar upplevs som skräp!! Jämför normen för biologisk mångfald. -Forskning i Finland om informationsskyltar som beskriver betydelsen av biologisk mångfald pekar på en positiv upplevelse av det som annars upplevs som skräp i skogen. I Sverige har allmänhetens värdering av variabiliteten av olika åldrar i ett bestånd testats i s.k. Scenpreferens en metod där man visar bilde. på olikåldrig skog. Denna metod gav också mer positiv inställning, men ett problem är att allmänheten inte upplever att staten företräder deras intressen. Denna fråga om vem som företräder vems intressen har inte studerats tidigare. Den som äger skogen bestämmer, tycker skogsägarna. Allmänheten tycker att de ska ha större inflytande, även på privatägd skog. Tyskarna tycker att det är en EU-fråga. Anders Lundström berättade om resultat av scenarioarbete inom Färdplan 2050 för att nå 0-utsläpp Fyra huvudscenarier behandlas: Referens: business as usual: skogsskötsel beslutad till år 2010 och förändring av klimatet (risker för skador finns inte med) Miljöscenario: Skogsskötsel samma som referens, men ökade ambitioner som bedömts leda till att de övergripande miljökvalitetsmålet för levande skogar uppnås (Miljö=avsättningar av 2Mha skyddad mark, dvs syftar till kvantitet, ej kvalitet t.ex. övergödning finns inte med) 3

4 Produktion: ökad virkesproduktion + rimliga avsättningar/investeringsnivåer Både Miljö och produktion Hela landet är indelat i 27 områden där analyser har gjorts för ökad virkesproduktion genom: Mer och kraftigare röjning Ökad markberedning Traditionell gödsling på ha/år Behovsanpassad gödsling - 1 Mha etableras på 50 år Beskogning av nedlagd jordbruksmark ha etableras på 40 år 23 Mha här, tot finns 28 Mha Vid workshopen konstaterades att miljöhänsyn till andra miljömål än levande skogar saknas, vilket gör att de verkliga förutsättningarna inte går att utläsa av scenarierna. Det finns således ett antal problem som behöver adresseras t.ex. i) produktionsscenariet, som innebär att gödsling måste tillåtas över hela Sverige. Idag är det förbjudet i södra Sverige ii) det finns få data om markkolets ackumulation. I nuläget bygger analyserna endast på enskilda studier. Diskussioner Grundfrågor: Hur ska man argumentera för ökad produktion i skogen i relation till biologisk mångfald och andra värden i skogen? Hur kan vi bevara de grundläggande ekosystemtjänsterna i skogen? Problem: Splittrad ägarstruktur. Stor förändring i ägandestruktur, nya skogsägare (23 000). Många har inte ärvt fastigheten och är inte heller fastboende på fastigheten, vilket gör det svårt att hitta lösningar på lokal nivå, beståndsoch fastighetsnivå). Det är lättare på landskapsnivå, men det är få ägare på landskapsnivå förutom Sveaskog, även om inte det heller där är komplikationsfritt. Det behövs styrsystem om medbestämmande, men det finns inga styrmedel på landskapsnivå idag. I miljömålet Levande skogar kommer bara ett delmål att uppnås i referensscenariet. Biobränsle kan vara en jättechans att klara av många mål, ytterligare ett incitament att sköta marker, men fallgropar finns t.ex. intensivskogsbruk som kan få negativa konsekvenser, möjligen komplement, men noga placerat i landskapet, (jfr plattformens Syntesrapport, där det framgår att de flesta skötselmetoderna som leder till ökad inlagring av kol i mark och biomassa fungerade mot biologisk mångfald, men att det ofta blir konflikter mellan olika miljömål vid ökad intensitet för att öka substitutionspotentialen). Möjligheter 4

5 Landskapspespektivet kan vara en bra utgångspunkt. o Optimera landskapsmässigt i tid och rum. Skogsbruket finns i hela landet, liksom rekreation och friluftsliv. Biobränslen behöver korta transportavstånd. Försök med triadskogsbruk - ett sätt att arbeta på landskapsnivå som används i Kanada intensivodling på ett ställe, naturvård på ett annat och ett område mittemellan. Involvera intressenterna och ha fler styrmedel att välja på Viktiga verktyg för ekosystemansatsen är multikriterieanalys det finns många metoder därunder. Miljönyttan av produktion ska vara med som en ekosystemtjänst, timmer och massaved. Vi löser inte allt genom reservat. o Hur ska reservaten skötas vissa behöver brännas för att gynna, markkol, mycket försvinner men en del ligger kvar i marken. Mycket biologisk mångfald klarar inte mörk skog utan behöver blädning. Skogsjordbruk, tidigare öppet landskap, har nu biobränsleproduktion. Öppna upp naturbetesmarker med vindkraftsvek. Omloppsmarkanvändning, omväxlande med bete. o Se på alternativa markanvändningsformer t.ex. vindkraft med betesdjur. Identifiera i Produktionsscenarierna vilka är de största konflikterna med de åtgärder som finns - vilka är win-win och vilka ska man undvika? Många lösningar ligger på detaljnivå, det kan finnas enkla lösningar t.ex. föryngring och gallring. Summan av flera åtgärder kan ge oväntade synergier. Moderatorns kommentarer till diskussionen Det är uppenbart att det finns och kommer att finnas starka drivkrafter för intensifiering av skogsbruket för att tillgodose ett ökat behov av biobaserade bränslen och material och då kommer det att bli konflikter oavsett de potentiella win-win-lösningar som också finns. Det måste därför finnas en beredskap för hantering av målkonflikter mellan miljömål och mellan olika hållbarhetsdimensioner. Millennium Ecosystem Assessment rapporterna slår fast att just de kulturella ekosystemtjänsterna ser ut att bli en lyx få förunnad att uppleva i framtiden, liksom att de inte ser att det går att stoppa förlusten av biologisk mångfald i något av sina scenarier. Vi kan hoppas att de är överdrivet pessimistiska och att det inte gäller i Sverige, men beredskapen för att hantera konflikterna kommer att behövas. Därtill behövs en ordentlig funderare över vad vi vill ha. Att detta vi är avgörande framkom tydligt under diskussionerna, liksom vikten av vad detta vi vill: Virke, jobb, pengar, biologisk mångfald (och vilken i så fall), ekosystemtjänster Det var ju det där med skogen som ska tillfredsställa så många behov hos oss. Vilken sorts skogsbruk ska bedrivas i Sverige framöver? Diskussionen kom istället att handla mycket mer om processer. I efterhand kan det tyckas uppenbart att det måste vara så eftersom vi:et i hög utsträckning är lokalt och behöver 5

6 inkluderas på något sätt i de där processerna; processer som i sin tur leder fram till vilken skog och vilket skogsbruk man vill ha på landskapsnivå. Men vi:et är också nationellt i den bemärkelsen att ekonomiska styrmedel och regelverk som kommer att påverka vilken form av skogsbruk man väljer på lokal nivå, formuleras på en högre nivå. Och båda dessa vi:n var naturligtvis bara delvis representerade på vårt möte. Vilket för tillbaka till processerna igen Detta kopplar också till Johnnys kommentar om att det blir så komplicerat : att det är så många aktörer som påverkar på olika nivåer och att man måste handla lokalt men hålla utkik och möjligen även försöka påverka nationellt och kanske till och med globalt. Tips på referenser: EU projekt Integral: Ett landskapsprojekt om planering och styrformer med Ola Eriksson som projektledare. Beslutsfattare på olika nivåer deltar. Skogsstyrelsen deltar i ett INTERREG Baltic landscape som följer Modellskogskonceptet och regional utveckling. Finland, Polen, Vitryssland deltar också. Från Sverige deltar o Nordliga Wilhelmina staten, rennäring o Bergslagsområdet, gammal gruvbygd, produktionsskog o Helgeå, Kristanstad, rekreation, tätort, vatten började 6