GRÖNPLAN FÖR CENTRALA ÄLVSTADEN

Transkript

1 GRÖNPLAN FÖR CENTRALA ÄLVSTADEN 1

2 Text och layout: Anna-Karin Sintorn Omslagsfoto: Fredrik Sandén 2012, Göteborgs Stad, Centrala Älvstaden 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INTRODUKTION... 5 Göteborgs karaktär... 5 PARKER IDAG... 6 Södra Hisingens parker... 6 Centrala stadens parker... 6 BIOLOGISKA VÄRDEN... 8 Göta älv, Säveån, Lärjeån och Kvillebäcken i och längs vattnet 8 OMVÄRLDSANALYS... 8 Grönska som klimatåtgärder i staden... 8 PARKDEFINTIONER Bostadsnära park vad innebär det? Bostadsnära park vad innebär det för barnen? Stadsdelspark vad definieras en sådan? Stadspark/Utflyktspark Större natur och rekreationsområde PARKKARAKTÄRER INOM CENTRALA ÄLVSTADEN Finpark Odling Naturlik park Öppen park med gräsmatta Vattennära park och kajpromenader Ruderatmark Landskapspark Kyrkogård ANALYSMETODER Analyser av typkartor Bostadsnära park Stadsdelsparker och stadsparker/utflyktsparker Framtidsplanering Kartor Grundkarta Parkkaraktärer Biologiska värden Stadsdelsparker Stadsparker/ Utflyktsparker Bristanalys Framtidsplanering REFERENSER

4 4

5 INTRODUKTION Göteborg har en rikedom av parker natur- och fritidsområden. Här finns ett stort antal värdefulla naturmiljöer, allt ifrån havsmiljöerna, skärgården och kusten i väster till bergplatåerna inåt land. Göteborgs naturområden och parker utgör viktiga resurser som bör tas tillvara och utvecklas. De är betydelsefulla inte bara för ekosystemen och för den biologiska mångfalden utan de har också stor betydelse för göteborgarnas trivsel och möjligheter till rekreation och skönhetsupplevelser. Här finns också stora kulturmiljövärden att värna och utveckla. Park- och naturförvaltningen inom Göteborgs Stad har fått som uppdrag att göra en Grönplan för hela Göteborgs kommun. Ett övergripande kartskikt, en grönplan, som slår fast vilka grönområden som bör bevaras och var nya grönområden behöver utvecklas. Planen ska inbegripa hela staden, tas fram i samverkan med andra förvaltningar och beslutas om på politisk nivå för att förvaltningen ska kunna göra långsiktigt hållbara prioriteringar i verksamheten. Parallellt med arbetet med Göteborgs grönplan tas även en förenklad grönplan för Centrala Älvstaden fram. Meningen med att göra en förenklad grönplan över Centrala Älvstaden är för att dels visa på grönstrukturen idag, dels att analysera den befintliga grönskan för att i framtiden kunna planera in ny där det idag fattas. Grönplanen kan också användas för att planera in tillfälliga parker eller aktiviteter/mötesplatser på ytor som troligtvis inte kommer att utvecklas på lång tid. Att göra ett område tillgängligt genom exempelvis en park innan andra stadsbyggnadselement är på plats gör att områdets värde och status ökar då fler människor vistas och vet om området tidigt. Att förtäta en stad med enbart byggnader och infrastruktur är inte hållbart, utan där det förtätas med byggnader ska det också förtätas med parker, mötesplatser och rekreationsytor. Endast då kan stadsstrukturen fungera. I Parkprogrammet för Göteborg vill man ge rum för landskapet enligt: Landskapet och människan, i kombination. Det är förutsättningen för Göteborgs tillkomst och framtid. I landskapet sätter människan olika avtryck. Alla dessa platser är göteborgarnas och besökarnas gemensamma arena, det offentliga rummet. Det offentliga rummet är aldrig färdigt och det förändras hela tiden Göteborgs karaktär Göteborgslandskapet är dramatiskt. Det kuperade landskapet är karaktäristiskt med fem dalgångar som bryter älven på tvären. Runt älvdalens lerfyllda sänka reser sig bergen. Centrala Älvstaden ligger i Göta Älvs slättlandskap men har till stöd ett flertal höjder. På södra sidan sluttar Otterhällan och Kungshöjd brant ner till älvstranden medan Stigbergets sluttning är mindre brant. En bit in mot land finns också Skansberget. Slättlandskapet ramas på norra sidan in av, Telegrafberget, Ramberget, Slottsberget och Färjenäs. Älvens slättlandskap skapar stora utblickar. Från älven bildar området stadens front. Centrala Älvstaden utgör stadens front mot älven varifrån stadens siluett är tydlig. Göteborgs siluett följer tydligt landskapets topografi med vissa få utstickande byggnader som landmärken. Flera bevarandevärda byggnader och för staden viktiga landmärken finns inom området. På Skeppsbron ligger Otterhall i Otterhällans sluttning och vid Järntorget ligger Folkets hus. Rosenlundsverket är karaktäristiskt med sin skorsten som syns på många håll i staden. Masthuggskyrkan högst upp på Stigberget är ett av Göteborgs viktigaste landmärken. I stora delar av Göteborg är landskapet kuperat och bebyggelsen har totalt dominerat på låglänta och flacka partier, och gör det än idag. Detta har resulterat i att de grönområden som finns i Göteborg till mesta del består av bergsknallar omgärdade av bebyggelse. 5

6 PARKER IDAG Södra Hisingens parker Hisingsparken I norr ligger Hisingsparken som en skyddande rygg. Parken som angränsar mot flera stadsdelar och även har entréer i alla stadsdelarna gör den till ett lättillgängligt utflykts- och rekreationsmål. Parken är stor och rymmer ett varierat utbud av aktiviteter. Förutom motionsspår, utsiktsberg och betesmarker finns också en 4H-gård som är ett populärt utflyktsmål dels av skolor i närheten av Hisingsparken, men även barnfamiljer. Hisingsparken har besökare från hela staden, även om många är Hisingsbor, och skulle därför kunna benämnas stadspark eller utflyktspark. Till vardags besöks parken främst av boende norr om Björlandavägen som använder området som sin stadsdelspark. Området runt Slätta damm betecknas som ett extra välanvänt kärnområde. Flunsåsparken Vid Flunsåsberget ligger Flunsåsparken, som är en av få fortfarande fungerande folkparker i Sverige med musik och artister varje vecka under säsong. Från Flunsåsberget sträcker sig en grönyta österut mellan bostäderna, Flunsåsstråket. Här ryms bland annat fotbollsplaner och lekplats. Detta område är en av de få platta ytorna som är gröna i stadsdelen, vilket gör det mycket speciellt och bevarandevärt. Flunsåsparken är en livaktig folkpark som lockar publik från hela staden då arrangemang anordnas men också vardagsanvändare från stadsdelen, främst boende mellan Björlandavägen och Hjalmar Brantingsgatan. Flunsåsstråket sträcker sig från den kuperade Flunsåsparken österut fram mot Gustaf Dalénsgatan och är den enda stadsdelsparken som rymmer aktiviteter som kräver någorlunda plana ytor. Keillers park och Krokängsparken Keillers park och Ramberget lockar både göteborgare och turister som söker utblickar över staden men fungerar också som stadsdelspark för boende i närområdet. Parken är från början av 1900-talet och består av två delar. Den lägre platån består av klippt gräsmatta med solitärträd. Här finns även en konstgjort damm. Den andra delen av parken är mer skogslik med gamla träd. Krokängsparken är stadsdelspark för de västra delarna av Lundby. I de nybyggda stadsdelarna vid den norra älvstranden fungerar kajstråket i kombination med parken vid Sörhallsberget som en stadsdelspark, där promenad, lek, vila och mötesplats är några av sociotoperna som ryms. Lindholmens och Sannegårdens parker På södra sidan av Lundbyleden finns den karaktäristiska Lindholmsallén där ca 900 lindar är planterade i sex rader. Därefter kommer hela älvpromenaden då man kan gå från Lindholmen västerut till Älvsborgsbron. Här är en stor variation i såväl bebyggelse som andra upplevelser. Öster om Sörhallsberget finns ett lite mer okänt berg, Bratteråsberget. Detta är mer av skoglik karaktär med täta busksnår såväl som öppna bergshällar med utsikt, en så kallad naturlik park. Färjenäsparken Vid en promenad i Färjenäsparken är Älvsborgsbron, Eriksbergskranen, Bratteråsberget och Ramberget är ständigt närvarande med sina siluetter. Färjenäsparken rymmer en stor lekplats med angränsande skateyta, basketplan, konstgräsplan, utegym, naturmarksområden med bergshällar, öppna gräsytor för spontanlek och rekreation, picknickplatser med grillplatser, utsiktsmöjligheter och promenadslingor. Små, gömda, platser med bänkar som inbjuder till en stunds vila dyker upp lite varstans i parken. Olika växter bidrar till en varierad upplevelse av promenaden i parken. Här ges möjligheterna att utifrån historien kunna utveckla en park där spåren från en annan tid är så tydliga. Det handlar om att bevara gamla murar, ta fram och utnyttja synliga husgrunder och rusta upp några av de gamla trädgårdarna som en gång i tiden var fulla med fruktträd och blommande buskar. Centrala stadens parker Trägårdsföreningen och Kungsparken Trädgårdsföreningen är den mest centrala parken i staden. Den är en av Europas mest välbevarade 1800-talsparker där böljande gräsmattor, tapetgrupper med exotiska och inhemska växter frodas. I nära angränsning till Trädgårdsföreningen ligger Kungsparken som är stadsdelspark i Vasastan och till viss del Innerstan. Den är 6

7 samtidigt en stadspark med besökare från hela Göteborg. Vallgraven tillsammans med allén skapar en grön oas som kontrasterar mot höghusen i Vasastan. Här finns sociotopvärdena mötesplats, picknick, promenad, vattenupplevelse och vila. Vissa delar av parken är bullerstörd men trots det är parken välbesökt. Trädgårdsföreningen, Bältesspännarparken, Kungsparken är alla en del av det grönstråk som sträcker sig från Järntorget i öster till Mölndalsån i nordöst. Stråket anlades på 1800-talet tack vare att ett beslut i staden togs om att inte bebygga bastionerna. Vasaparken Vasaparken, som är beläget mitt i stenstaden, är en park där många människor rör sig genom, för att rasta hunden, ta en promenad, picknick eller passera till någon annan plats i staden. I parken känns historiens vingslag, med den tunga universitetsbyggnaden och den inramande stenstaden och en utformning som för tankarna till 1800-talets engelska landskapspark. Men också mer samtida kultur Håkan Hellströms Vasaparken och en arena för ungdomskultur. Kronhusparken Innanför vallgravarna, alldeles intill Göteborgs äldsta hus Kronhuset, ligger den lilla Kronhusparken som anlades år Det är en liten park med anor från 1700-talet, vilket syns då växter som mullbärsträd, idegran och buxbom växer här. Parker runt Evenemangsstråket Evenemangsstråket är ett stråk, från Korsvägen och Liseberg i söder till Nya Ullevi i norr, med ett flertal arenor och andra evenemangsbyggnader utmed Skånegatan. Mycket stora folkströmmar rör sig i området i samband med evenemang men större delen av tiden är området relativt folktomt. Heden är en öppen central plats, ungefär m² stor, som används för olika evenemang. Till vardags används området framförallt för korp- och föreningsidrott. Alldeles bakom evenemangsstråket ligger Burgårdsparken. I den norra delen ligger Actionparken, skatearenan, som lockar många människor från hela staden. Det är den enda stora utomhusskate och hit åker människor från hela staden för att umgås och åka bräda, inlines eller bmx. Den södra delen är mer skoglik med höga träd och en grusgångväg som slingrar sig igenom. Parker i Stampenområdet Stadsdelen Stampen har tät kvartersbebyggelse med kontor och bostäder kring de tungt trafikerade Odinsgatan-Friggagatan. Stadsdelen saknar parker men Stampens kyrkogård (Äldre begravningsplatsen) används delvis som en sådan. Bakom kyrkogården rinner Mölndalsån. För tillfället pågår en står upprustning av Odinsgatan-Friggagatan vilket kommer att innebära att den stora trafikrondellen mitt på sträckan görs om till park. Gullbergsvass består främst av bangård, godsterminaler, postterminal och andra verksamheter kopplade till transportnäringen. Området har fått sitt namn av Gullberget som Skansen Lejonet står på. Mellan Göta Älv och Mårten Krakow-leden finns kontor på Hultmans holme, Holmen. Här står också Gasklockan ett tydligt landmärke. Kajen kallas också Drömmarnas kaj, med en mängd äldre fartyg under renovering. En del av fartygen fungerar som bostäder, kaféer, restauranger, vandrarhem och hotell. 7

8 BIOLOGISKA VÄRDEN Göta älv, Säveån, Lärjeån och Kvillebäcken i och längs vattnet Göta Älv är Sveriges fiskrikaste älv och därmed en viktig miljö för olika arter av fisk. I älven hittar man bland annat 37 av Sveriges 59 sötvattenfiskar. Miljön är inte viktig enbart för stationär fisk utan även för exempelvis vandrande lax. I älven vandrar den sk Säveålaxen mellan Säveån och havet. Säveålaxen är den lax som har störst medelvikt av alla våra laxar. Den är föreslagen som ansvarsart för Göteborg vilket om det beslutas skulle innebära att det är stadens ansvar att se till att den kan vandra upp i älven. Att bevara variationer inom arter är viktigt för den biologiska mångfalden. När det gäller fågellivet finns en rad arter som funnit sig till rätta längs dalgångarna och i de ruffiga industri- och hamnmiljöerna. Kungsfiskaren är en rödlistad fågel som trivs vid leriga stränder och i skredärr och som har påträffats inom området. Svart rödkrake är ett exempel på en fågel som trivs bra i förfallna byggnader och ogräsområden. Ny bebyggelse och uppstädade utemiljöer innebär troligen att dessa arter försvinner från området. Även tornfalken trivs i industrimiljöerna. Mängder av sjöfåglar har sitt vinteruppehälle i älven. Där Säveån möter Göta Älv fryser vattnet inte och längs Gullbergs kaj samlas fåglar såsom Vigg, Knipa och Storskrake. I en del av Kvillebäcken trivs knölnaten. Den är en liten, nedsänkt vattenväxt med hårfina, mörkgröna blad och små, oansenliga blommor som knappt sticker upp över vattenytan. De knölryggade frukterna är lättare att observera. Knölnaten är klassad som starkt hotad enligt den nationella rödlistan Arten är dessutom en fridlyst art enligt Artskyddsförordningen, Miljöbalken 8 kap, 8. Skyddet gäller för hela landet men då arten endast förekommer på ett fåtal växtplatser i Göteborg har staden ett nationellt ansvar för bevarandet. I Frihamnen och Ringön kan finnas en biologisk kulturhistoria. Växter som har kommit med lastfartygen från olika delar av världen och slagit rot i kajmiljön. Området är också rast och övervintringsområde för fågel, bl. a för pilgrimsfalk. OMVÄRLDSANALYS Grönska som klimatåtgärder i staden Grönska i staden är inte bara viktigt ur ett rekreativt och estetiskt värde. Genom att plantera träd kan exempelvis stadens temperatur bli mer stabil. Genom att använda sig av mer gröna tak, väggar samt mer grönska på marken kan dagvattnet lättare tas om hand och kan på så sätt fördröjas innan det åker ner i älven som är den största mottagaren av dagvatten. På ett relativt enkelt och billigt sätt går det att åtgärda många av de problem som uppstår när en stad ska förtätas. Ett annat positivt resultat av detta är att området blir mer attraktivt för de boende. Det finns flera exempel på parker i städer som används som buffertzoner samtidigt som de är attraherande till invånarna i staden. En av dessa parker är Diemerpark i Amsterdam. Parken ligger mellan det nybyggda IJburg och Diemen noord, som är en äldre del av staden. Diemerpark är en hel ö med cykelförbindelser mellan staden och de nya områden norr om. Parken, som förut var en soptipp, är efter sanering en naturpark med rikt växt- och djurliv såväl som populära badstränder. Diemerpark Flybild från 8

9 En annan park är Queen Elizabeth Olympic Park i London som just för tillfället håller på att färdigställas. En park på 500 ha med återskapade kanaler och bostäder runt omkring. Variationen i parken är stor med både öppna gräsytor, gångsystem, lummiga skogspartier såväl som översilningsbara delar. Queen Elizabeth Olympic Park. Bild från Crown copyright Stadsklimatgruppen vid Göteborgs universitet belyser vikten av att ta hänsyn till klimatet i den fysiska planeringen för att minska temperaturen i bebyggda områden. Är andelen grönyta i förhållande till reflekterande och värmeabsorberande material för liten finns det sommartid risk att temperaturen höjs och luften blir torr. Fenomenet kallas för urban heat island effect och orsakar ohälsa och dödsfall i flera städer varje år. Genom att ha god tillgång på parker, träd och vattenytor i stadsmiljö undviks eller minskar detta fenomen. Genom vegetation på tak kan temperaturen hållas nere avsevärt. Gröna tak skapar bättre miljö inomhus på sommaren samtidigt som temperatursänkande åtgärder såsom luftkonditionering behövs i mindre utsträckning. Vad gäller buller kan en välplanerad vegetation sänka bullernivåerna. Gröna tak reducerar buller mer än hårdgjorda tak då de absorberar ljudvågor så att de inte når inomhusmiljön. Gröna tak utgör även habitat för många arter såsom livsviktiga pollinerare. Dessa har som följd av minskad biologisk mångfald, samt att insekters habitat försvunnit drastiskt, minskat vilket kan leda till stora ekologiska och ekonomiska förluster. Under rubriken Ge rum för stadens vatten i Boverkets skrift Låt staden grönska står det beskrivet hur vatten kan hanteras som en grönfråga. Genom att förstå hur grönskans kapacitet kan fördröja vatten bidrar den till en viktig faktor för att kunna utveckla staden på ett hållbart sätt. Grönskan blir ett element i staden som både fungerar som barriär, men även som mötesplats och ökade upplevelser genom en slags föränderlighet som inte finns i andra delar av staden. Enligt skriften Hela staden argument för en grönblå stadsbyggnad utgiven av Movium står det om ekosystemtjänster och nyttan av ekosystemen som staden tjänar på. Exempel på detta är filtrering av luften, minskade bullernivåer, dränering samt omhändertagande och fördröjning av dagvatten. Våtmarker pekas ut som särkilt värdefulla då de ger fler ekosystemtjänster än vanliga parker och vattendrag. Stora träd värderas också högt då de stabiliserar temperatur, humiditet och vindklimat men även tar hand om luftburna partiklar från transport och industri. 9

10 PARKDEFINTIONER Bostadsnära park vad innebär det? Enligt Boverkets skrift Bostadsnära natur inspiration och vägledning, finns det ett kapitel som behandlar just vad en bostadsnära natur är och hur långt från bostaden den ska ligga för att utnyttjas frekvent. Enligt detta är avståndet 300 meter till närmsta grönområde. Längre än så innebär en mer planerad utflykt. Göteborgs Stad har valt att kalla det för bostadsnära park. Med bostadsnära park menas de ytor som ligger på allmän platsmark vilket innebär att en stor bostadsgård inte kan ersätta riktlinjerna på 300 meter till en offentlig park. 300 meter står även inskrivet i målen för God bebyggd miljö antagna av kommunfullmäktige 6/ I bristanalysen, som står beskrivet på sidan 11, sammanfattas en bostadsnära park om den ligger max 300 meter från bostaden, utan direkta hinder på vägen samt att den är minst 0,2 ha. När det pratas om hinder kan det vara större vägar, järnvägar, vattendrag eller stora nivåskillnader. Parken måste kunna nås till fots. Den bostadsnära parken är främst till för människan och därför har Göteborg valt tre sociotoper (mänsklig aktivitet som utövas på en plats) som bör finnas för att det ska bli en bostadsnära park. Dessa är: Vila Mötesplats Grön oas Grön oas är den sociotop som krävs, sedan kan de andra två eller flera byggas på. Det 15:e miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö, innebär att städer och tätorter ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö. Det betyder att planerande av exempelvis bostäder ska ske på ett sätt som främjar långsiktig hushållning av mark och naturresurser. Därför är det viktigt att i tidigt skede ha ett dokument med strategier och rekommendationer för hur den gröna marken kan utnyttjas och bevaras för att få så lite hårdgjord yta som möjligt. De gröna områdena skyddar mot översvämningar tack vare att dagvattenhanteringen till stor del kan lösas på park- och bostadsgårdar. Grönskan och den bostadsnära parken kan även sänka den lokala temperaturen, utgöra vindskydd samt vara buffertzoner längs sjöar och vattendrag. Bostadsnära park vad innebär det för barnen? Barns lekmiljö är alla barns livsmiljö sa Arvid Bengtsson, Stadsträdgårdsmästare i Göteborg på talet som aktivt ville få med barnperspektivet i stadsplaneringen. Det är i den miljön barnen vistas mest, varför den måste vara trygg, varierad och stimulerande. 300 meter är inte speciellt långt för en vuxen, ungefär från Hedens ena sida till den andra, men för ett barn kan ett längre avstånd än så göra att man inte får eller klarar att gå dit själv. Kanske måste en stor gata passeras eller liknande vilket gör att närmiljön inte känns speciellt trygg och inbjudande. Som står i Boverkets riktlinjer för bostadsnära natur: Lekområden bör planeras, trafiken regleras och barriärer överbryggas. Stadsdelspark vad definieras en sådan? En stadsdelspark är en park där människor från hela stadsdelen kommer för att mötas. Det är främst läget som avgör om det passar som en stadsdelspark eller inte, men även innehållet av sociotopvärden. Skillnaden i innehåll är däremot annorlunda. En stadsdelspark ska innehålla fler sociotopvärden än en bostadsnära park. De som bör finnas är: Sällskapslek Mötesplats Lek Promenad Vila picknick Grön oas En stadsdelspark bör finnas inom 1 km från bostaden. Här gäller det samma som för bostadsnära park vad gäller barriärer. Därför kan antalet stadsdelsparker variera i olika stadsdelar, dvs. det finns inte bara en. Lundby stadsdel till exempel, har 3 för närvarande medan centrum har hela 8 stadsdelsparker. 10

11 Stadspark/Utflyktspark En stadspark/utslyktspark är ett område eller plats som lockar folk från hela staden. Den kan vara helt iordningsställd som Trädgårdsföreningen. Den kan också vara till mestadels naturmark, såsom Hisingsparken. En stadspark/utflyktspark har inga fasta avstånd från en bostad att ta hänsyn till. Den ska istället vara så attraktiv att folk lockas från hela staden. Större natur och rekreationsområde I parkprogrammet för Göteborg utgör de ytor som benämns park både traditionella parker och naturområden. Ska de delas upp finns inom Centrala Älvstaden främst Telegrafberget med naturkaraktär. Det ligger mellan Brunnsbo, Aröd och Lillhagen och består av ett berg med blandvegetation. Här erbjuds storslagna vyer över Göteborg. Andra mer naturlika parker är Flunsåsberget och Lerlyckeberget som ligger strax norr om Centrala Älvstadsområdet. Naturområden har heller inga fasta avstånd från en bostad mer än att det bör inte ta mer än 30 minuter att komma till ett naturområde med kollektivtrafik. Namn Storlek Karaktär Avstånd (m) Bostadsnära park 0,2ha Innehåller sociotoperna: grön oas, (vila och/eller mötesplats) Används främst av boende i omgivande kvarter. Stadsdelspark 3ha Innehåller sociotoperna: sällskapslek, mötesplats, lek, promenad, vila, picknick, och grön oas Inom 300 m från bostad Avstånd (tid) 15 min promenad från bostad Barriär Inte korsa trafikleder, vattendrag eller större nivåskillnader Inte korsa trafikleder, vattendrag eller större nivåskillnader Tabellen visar på minsta storlek för de olika parkdefinitionerna, karaktär på dessa samt avstånd i tid eller meter från bostad. Tabellen är ett första utkast och är under bearbetning inom Grönplan för Göteborg. Ändringar kan komma att ske. Stadspark/ Utflyktspark Större natur- och rekreationsområde Ska vara så attraktiv att den lockar människor från hela staden. Stort, naturområde med ett flertal biologiska och/eller rekreativa värden. Max 30 min resa från bostad Max 30 min resa med kollektivtrafik från bostad 11

12 PARKKARAKTÄRER INOM CENTRALA ÄLVSTADEN Parkerna inom Centrala Älvstaden kategoriserar enligt som följer. Finpark Kategorin innebär en park med hög skötselintensitet där det oftast finns perennplanteringar, kortklippta paradgräsmattor, djurhållning, historiska värden eller att den används som evenemangspark. Exempel på dessa inom Centrala älvstaden är Trädgårdsföreningen, Kronhusparken och Bältesspännarparken. Odling Foto: Peter Svensson Med odling menas den stadsnära odlingen i mindre skala. Den odling som en invånare kan initiera för att öka aktiviteten på en kommunal yta. I Göteborg finns inte någon park som bara har odling, utan det finns med som en del i en annan park. Foto: Centrala älvstaden Odlingstrenden spås hålla i sig ett tag framöver och därför är det viktigt att vara lyhörd för invånarnas intressen och engagemang. Just inom Centrala Älvstadens område finns Lundbys koloniområde, som är riktiga kolonistugor med tillhörande trädgårdar. De ligger på kommunal mark, men de är inte alltid öppna för allmänheten vilket gör att man inte kan kalla det för park, utan de fungerar mer som komplement till kommunala parker. Naturlik park Den naturlika parken innehåller både skog, bergshällar och öppna gräsytor. Det kan vara den täta blandskogen med ett både uppvuxen träd- och busk- och fältskikt. Det kan också vara de kala bergshällarna med enar och ljung samt en och annan vindpinad tall och ek. alla dessa variationer tillsammans med små skogsstigar Foto: Anna-Karin Sintorn skapar den naturlika parken. I Göteborg är denna park den vanligaste då de också speglar de olika landskapskaraktärerna som finns i och omkring Göteborg. Inom Centrala Älvstaden är det främst delar av Ramberget och delar av Flunsåsberget som finns inom kategorin. Öppen park med gräsmatta Denna kategori är ett generellt begrepp då det i många öppna parker finns gräsmattor. Anledningen till att de får en egen kategori är att ofta innehåller de stora, öppna gräsytorna många olika sociotopvärden vilket gör det viktigt att visa vart de finns. Den enda yta som kan kallas park med gräsmatta är Heden. Här är det Foto: Peter Svensson främst konstgräs, men trots det hamnar den under denna kategori. Förutom Heden är det delar av Vasaparken samt delar av Ramberget som har större gräsmattor. 12

13 Vattennära park och kajpromenader Vattnet är viktigt i Göteborg. Dels är det havet, men när det gäller centrala staden är det främst Göta älv, åarna och bäckarna som tillsammans med de tydliga dalgångarna skapar det karaktäristiska landskapet. Inom Centrala Älvstaden finns förutom Göta älv, Kvillebäcken, Säveån och Mölndalsån. Sedan tillkommer de kanaler som finns runt och inom stadskärnan. Ruderatmark Foto: Anna-Karin Sintorn Den mark som inte planeras och utvecklas utan att vara planerad kan man i grov bemärkelse kalla för ruderatmark. Ruderat är den mark som inte är i anspråkstagen. Ruderata växter är de växter som slår rot först. Ett exempel kan vara tussilago. De områden som benämns ruderata i parkplanen är de som sly fått växa upp utan att Foto: Centrala älvstaden det tas bort. Det kan vara en grusyta som fått växa igen då ingen skött den eller en asfaltsyta där växter sprängt sönder asfalten. Kvillebäckens utlopp i Frihamnen kan benämnas som ruderatmark. Landskapspark Den klassiska landskapsparken är den park som ofta ligger i anslutning till tals gods. Stilen, som fick namnet landskapspark härstammar från England och visar på det böljande beteslandskapet och som protest mot det franska tuktade idealet. Viktiga ingredienser i landskapsparken var utblickar, vyer, vattendrag men även olika byggnader och tempel. Landskapsparker inom Centrala älvstaden är delar av Slottsskogen och Vasaparken. Strax utanför betecknas vissa delar av Färjenäsparken och Krokängsparken som landskapsparker. Kyrkogård Foto: Anna-Karin Sintorn I många städer har kyrkogårdarna, som förr låg utanför centrum, blivit en del av innerstaden. Det har resulterat i att många kyrkogårdar används som rekreationsområden eller promenadområde. Kyrkogårdarna redovisas på kartan som gröna områden, men när det kommer till att definiera dem finns de inte med som parkområde. De kan fungera som komplement till stadens parker, men aldrig ersätta en park då syftet med en kyrkogård till många delar är helt olikt en park. Alla kyrkogårdar är heller inte öppna för allmänheten. Exempel på en äldre kyrkogård är Stampens kyrkogård, med den talande skylten ovanför entrén, tänk på döden. 13

14 ANALYSMETODER För att få fram kartor som visar på de olika parkkaraktärerna, samt brister på dessa har vi tagit fram en metod som utgår från ytor tillhörande Göteborgs Stad. Detta för att många av de privata grönytorna ej är definierade som gröna i plan som också medger att de ska vara öppna för allmänheten. Därför kan de inte säkerställas att vara ett substitut för en allmän park. Dock kan de vara mycket bra komplement till den gröna strukturen i staden. Analyser av typkartor Inom arbetet med grönplan för Centrala Älvstaden är det gjort fyra typkartor som visar de olika parkerna idag samt vilka biologiska värden som finns idag. Den biologiska kartan visar ett urval av växter och djur och är ej komplett. Mer information fås genom kommunens digitala kunskapsunderlag. Utöver dessa kartor har en bristkarta tagits fram som visar brist på bostadsnära park samt en karta som visar vart det skulle behöva kompletteras med parker för att klara målet på 300 meter från bostad till park. Bostadsnära park Genom att ta fram grönområden på minst 0,2 ha och ringa in dem visas en tydlig kartbild vart det är brist på bostadsnära park samt vart det är väl försörjt på just dessa. En bostadsnära park betyder, som står tidigare, att den ska vara lätt att ta sig till utan direkta barriärer. Därför spelar också större vägar, bergsbranter, till viss del vatten samt järnvägar in. Det resulterar i att många bostadsnära parker inte klarar en gräns på 300 meter utan att skäras av till exempel en större bilväg. Därför kan kartbilden på bristanalysen se kantig ut trots att mätningen är gjord genom cirklar med en radie på 300 meter. Stadsdelsparker och stadsparker/utflyktsparker De parker som är markerade som stadsdelsparker på kartan har tagits fram genom att inventera de parkplaner som gjort för de olika stadsdelarna som angränsar, samt är del av Centrala Älvstaden. Det har visat sig att centrum till exempel har mer än dubbelt så många stadsdelsparker som Lundby har. Orsaken till detta kan vara flera, men det kan också vara så att parkerna i centrum är till storlek mindre än Lundbys vilket gör att det blir högre tryck på parkerna. I centrum bor det fler människor samt att det är många som utnyttjar parkerna i centrum utan att bo i närheten. Många stadsdelsparker fungerar även som stadsparker eller utflyktsparker. Dessa används av hela staden. Som kartan för stadsparker/utflyktsparker visar finns många placerade i centrum. Ser man till norra eller nordvästra delen av området för Centrala Älvstaden finns ett stort glapp i stadsparker. Det samma gäller för stadsdelsparker. Det är i och för sig inte så förvånande med tanke på att i just dessa områden bor inte så många människor. Dock är det viktigt att ha med i sig i framtida planering för att få en bra struktur på en gång. Framtidsplanering Då staden har tagit ett beslut att följa de lokala miljökvalitetsmålen har en karta tagits fram som visar vart framtida parker skulle kunna finnas för att klara 300 meter från park till bostad. Även i denna har hänsyn till topografi, trafikbarriärer samt vatten tagits så som staden ser ut idag. Storlek på park är enbart illustrerad utifrån ett effektivt planerande vad gäller rekommendationen på 300 meter. En slutsats som kan dras utifrån kartbilden är att inom området Centrala Älvstaden kommer det att behöva planeras ett flertal parker tillsammans med ny bebyggelse, gärna innan bebyggelsen för att kunna erbjuda bra och etablerade mötesplatser tidigt. Detsamma gäller barriärerna som gör att vissa parker kommer närmre varandra än 300 meter, men ändå inte kan ersätta varandra i och med svårforcerade gator etc. Det kan också komma att ändras beroende på ändring av infrastruktur. Kartor Grundkarta Parkkaraktärer Stadspark/utflyktspark Stadsdelspark Biologiska värden Bristkarta Framtidsplanering 14

15 Grundkarta 15

16 Parkkaraktärer Centrala älvstaden 16

17 Biologiska värden 17

18 Stadsdelsparker Centrala älvstaden 18

19 Stadsparker/ Utflyktsparker Centrala älvstaden 19

20 Bristanalys Centrala älvstaden 20

21 Framtidsplanering med utgångspunkt från bristanalysen Centrala älvstaden 21

22 REFERENSER Boverket 2010, Låt staden grönska - klimatanpassning genom grönstruktur, ISBN-nummer: Boverket 2007, Bostadsnära natur - inspiration & vägledning, ISBNnummer: Göteborgsregionens kommunalförbund GR, Strukturbild för Göteborgsregionen Göteborgs Stad, Geodataavdelningen, Stadsbyggnadskontoret Göteborgs Stad, Park- och naturförvaltningen Jansson, Märit, Hela staden argument för en grönblå stadsbyggnad, Movium Stad och land nr 183 Miljökvalitetsmål Göteborg, God bebyggd miljö, Handling 2011 nr 129 Thorsson, Sofia, Göteborgs universitet institutionen för geovetenskaper Översiktplan för Göteborg, Antagandehandling , Stadsbyggnadskontoret, Göteborgs Stad Foto framsida: Fredrik Sandén 22

23 23

24 24