Verksamhetsberättelse 2011

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2011

2 FOLKHÄLSORÅDET Verksamheten 2011 Folkhälsorådet i Stenungsund, med tre politiker från Kommunstyrelsen, en politiker från Beredningen Barn och unga och två politiker från Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 (HSN4), ansvarar för folkhälsoplanen, folkhälsobudgeten och verksamhetsplanens genomförande enligt Folkhälsoavtalet ( ). Den 1 januari 2009 införlivades det Brottsförebyggande rådet till Folkhälsorådet. I folkhälsoavtalet benämns detta område som trygghetsfrågor. En drogföreförebyggartjänst på 100% finns sedan 2008 i Kommunen, placerad under verksamhetschefen på Fritid. Inom denna tjänst, på 25%, skall ett brottsförebyggande uppdrag finnas. Kommunen och HSN4 har bidragit med 480 tkr vardera för att finansiera utvecklingen av befolkningsinriktat folkhälsoarbete och en tjänst som utvecklingsledare Folkhälsa. Denna tjänst är placerad under Individ- och Familjeomsorgens verksamhetschef. Folkhälsobudgeten för tkr Efter ansökning, i samverkan med andra HSN4-kommuner, har medel beviljats från Folkhälsoinstitutet för insatser rörande Föräldrastöd utöver fastlagd budgetram. För 2010/2011 = 480 tkr Rådet har under året haft fyra beslutsmöten förlagda till Kommunhuset. Jämlika och jämställda livsvillkor Trygga och goda uppväxtvillkor Åldrande med livskvalitet Goda levnadsvanor Brottsförebyggande arbete Idéer till insatser och samverkansformer har diskuterats fram i olika samverkansgrupper som styrgruppen Folkhälsa - drogoch brottsförebygg, Hasselbacken i utveckling, Föräldrastödsprojektet A till Ö, Seniorer i fokus, Viktiga barn, DISAstyrgruppen mfl Samverkan har också skett mellan de fem HSN4-kommunerna Ale, Kungälv, Stenungsund, Tjörn och Öckerö. Under 2009 bildades en ny samverkansoch styrgrupp på verksamhetschefsnivå med fokus på Folkhälsa och det drog- och brottsförebyggande arbetet. Denna grupp verkar som en diskussions- och beslutsgrupp men också som en kommunicerande grupp till politikerna i Folkhälsorådet. I gruppen finns chefer från både kommunal och regionala verksamheter (primärvården). Denna grupp har mötts vid fyra tillfällen under året. Folkhälsorådet stödjer aktiviteter som söker ny kunskap och nya erfarenheter. Insatserna ska följas upp, återrapporteras och bör kunna inordnas inom ordinarie verksamhet efter projektets slut Källa: Folkhälsoplanen , revideras 2011/2012) Under året har Folkhälsorådet beviljat medel till aktiviteter/projekt vars inriktning följt de i verksamhetsplanen 2011 utvalda och prioriterade utmaningarna: 2

3 Jämlika och jämställda livsvillkor o Livslotsen, informationsbroschyren med viktiga telenummer och nätadresser när Livet gungar, revideras under december 2011 och januari Nya webb-adresser och nya aktörer har tillkommit. Broschyren används i det dagliga arbetet inom Primärvården men också inom IFO, Elevhälsan, Öppen vuxenpsykiatrin, Polisen, Vård- och äldreomsorgen m fl. Flera kommuner, bl a Härryda kommun, har tagit del av materialet som modell och framställt en egen lokal broschyr. (Beviljat bidrag: Revidering/tryck: kr) o Välfärdsbokslut 2011 Ett Välfärdsbokslut innehåller olika folkhälsoindikatorer och data från olika databaser och ger en samlad bild av folkhälsan och olika folkhälsoområden i kommunen. Välfärdsbokslutet 2007 revideras under december 2011 och januari o Våld i nära relationer IFO:s Kvinnofridssamordnare gick under våren 2011 i pension. Tillsvidare vilar det kommunövergripande arbetet kring Våld i nära relationer. Folkhälsorådet har vänt sig till partigrupperna för att få en diskussion och ett yttrande om framtida kommunövergripande insatser kring detta folkhälsoområde. o Hasselbacken i utveckling Folkhälsosamordnare finns med i styrgruppen för Hasselbacken i utveckling (Kommunen i partnerskap med ST-hem). Samverkan har under året skett med hyresgästföreningen, förskolan, skolan, Hälsopedagog/Hälsobyrån, Vuxenutbildningen och SFI för att samordna hälsofrämjande insatser. (Se insatser under Trygga och goda uppväxtvillkor respektive Goda levnadsvanor) (Beviljat bidrag: Revidering/tryck: kr) o Hemsidan Folkhälsa En hemsida för Folkhälsorådet och folkhälsoarbetet i kommunen finns tillgänglig. Dock uppdateras den alltför sällan. Inför 2012 kommer detta att förbättras genom resurs från IFO:s administration. 3

4 Trygga och goda uppväxtvillkor vad föräldrarna känner till av föräldrastöd i kommunen, egna behov och önskemål. Exempel på aktiviteter och insatser som utvecklats och startats upp under året: - Hemsida o Föräldrastöd A till Ö 2010 beviljades de fem HSN4- kommunerna (Ale, Kungälv, Stenungsund, Tjörn och Öckerö) i samarbete med Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet ett bidrag på totalt 4,2 miljoner för implementering av Nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd under 2010/2011. Tjörn har stått som huvudkommun och ansvaret för projektbudgeten. Stenungsund har disponerat ca 480 tkr för lokala insatser för åren 2010 och Under dessa två år har organisering skett både internt inom kommunen och externt mellan de medverkande kommunerna kring samverkan och samordning. En lokal processsamordnare på 40% har finansierats av de lokala medlen. Denna person har ansvarat för möten, dokumentation, igångsättning av aktiviteter mm i nära samverkan med folkhälsosamordnaren. Den centralt övergripande processsamordnaren för de medverkande kommunerna har finansierats av gemensamma medel. Datainsamling har genomförts via telefonintervjuer med slumpvist utvalda föräldrar utifrån fastlagd frågemall. Frågorna har handlat om - Utbildning för personal som jobbar med barn i tidiga åldrar (MVC, BVC, förskolan och skolan) runt området Aktiva dialogmöten med föräldrar - Allmänna föräldraföreläsningar på Kulturhuset i samarbete med Vuxenskolan (Malin Alvén och Katarina Janouch) - Föräldrarådgivningen på Ungdomshälsan - Föräldraprogrammet Familjeverkstan har försökt komma igång mer systematiskt i samarbete med Vuxenskolan. Stort intresse har funnits vid föräldramöten men deltagandet har ändå varit lågt - Föräldraprogrammet ÖPP (numera EFFEKT) vänder sig till föräldrar som besöker föräldramöten. Information ges om tobak, alkohol och andra droger kopplat till föräldraskapets ansvar. Implementering av metoden pågår i årskurserna 6 och 7 - En strategisk plan för långsiktig utveckling av Föräldrastödet i kommunen presenteras under februari 2012 för politikerna (Beviljade medel FHR: kr) 4

5 o DISA-metoden = Dina Inre Styrkor Aktiveras Metoden syftar till att förebygga oro, nedstämdhet och stress hos tonårstjejer på högstadiet. Metoden är väl beprövad på flera av Stockholms högstadieskolor. Stenungsunds kommun kommer att kunna erbjuda samtliga årskurs 8- tjejer denna metod under läsåret 2012/2013. Ytterligare sex stycken personal (2010 utbildades fem stycken) från Elevhälsan, Ungdomsmottagningen och Fritidsgården har deltagit i en tre dagar lång utbildning under Utbildningen har genomförts tillsammans med Tjörn, Ale och Kungälvs kommuner. Samtliga högstadieskolor är nu igång med metoden till några av årskurs 8 klasserna på respektive skola. (Beviljat bidrag: kr) DISA = Stenungsund utbildar egna utbildare För att tillgodose behovet av utbildade handledare framåt i tiden samt hålla nere utbildningskostnaden, kommer personal inom Elevhälsan att utbildas till utbildare i metoden. o Sexuell hälsa Kristinedalsskolan i Hasselbacken har valts ut, utifrån intresseanmälan från skolledningen, om att bli en s.k modellskola för Regionen kring en utvecklad sex- och samlevnadsundervisning. Projektet leds av regionens HIV-enhet och GR:s pedagogiska centra. Under 2011 gjordes en kartläggning och planering av innehåll med uppstart i vissa klasser. Arbetet fortsätter under Livskunskap, där sexoch samlevnadsfrågor haft sin plats, finns inte längre på skolorna, inte heller metoden SET (Social, Emotionell, Training). I linje med samverkansgruppen Sexuell Hälsas (uppdrag från FHR 2010) handlingsplan, genomförde ungdomsmottagningen i samverkan med de andra mottagningarna på Tjörn och Orust en gemensam temadag för alla Åk 1-elever på Nösnäsgymnasiet. Temat var: Kärlek,Lust, Glädje och Nyfikenhet. Ur innehållet: föreläsning med Olle Waller, informationsbord, musik och stå-upp-komikern Kadir Meral (Fokus: Kärlek i annan kultur). (Beviljat samverkansbidrag: kr) (Beviljat bidrag: kr o Tobaksuppdragets fortsättning Tjörn och Stenungsunds kommun kunde under , med hjälp av beviljade medel från Folkhälsoinstitutet (FHI) utveckla det tobakspreventiva arbetet riktat mot barn och unga. Bl a gick Stenungskolan i fronten för en Tobaksfri skoltid. Återrapport har skett till FHI under januari Under 2011 genomfördes en nationell tobakspreventiv konferens, LUFT i Visby. Kommunens drogförebyggare och skolsköter- 5

6 skan, som arbetat extra med projektet, deltog i denna konferens. Folkhälsorådet stödjer det fortsatta långsiktiga och utvecklande tobakspreventiva arbetet utifrån resultaten i Tobaksuppdraget 2009/2010 med fokus på barn och unga. (Beviljade medel från FHI för 2009 och 2010 i samverkan med Tjörns kommun Beviljat bidrag FHR 2011: kr) m fl. Barbro Lennéer Axelsson, universitetslektor i psykologi och psykoterapeut, samtalade om Förluster och vinster efter 65, om livsomställningar. Seniordagen 2011 på Kulturhuset blev åter en välbesökt och uppskattad mötesplats. Ca 400 besökare fanns som mest i utställningslokalerna och i biosalongen vid de olika uppträdena och föreläsningarna. (Kostnad: Ca kr) Åldrande med livskvalitet De tre Äldreorganisationerna, PRO, SPF och Aktiva Seniorer utformade i samverkan med Folkhälsorådet och Vård- och äldreomsorgen sin årliga Seniordag på Kulturhuset den 21 oktober. Det fanns även i år ett stort intresse från Vård- och Äldreomsorgens enheter att vara med och möta befolkningen i ett annat sammanhang. Deras medverkan gav känsla av ett Mini-Medborgarkontor där frågor kunde besvaras direkt. Även i år var deltagande av LOV - leverantörer (lagen om valfrihet inom hemtjänsten) av stort intresse. Följande verksamheter deltog i utställningshallen: Apoteken, Folktandvården, Läkarhuset, Anhörigekonsulenten, Studieförbunden, intresseföreningar, Civilförsvaret, Svenska kyrkan, Friskis&Svettis, släktforskning, Färdtjänst, AMEKA o Aktivitetsparken med måndagscafé 1000-stegsbanan, flytten av Hälsospårets och Hälsans Stigs starttavlor samt gemensamhetscafé på måndagar i Skonaren invigdes i april av ordförande i FHR. Denna s.k Aktivitetspark ligger i anslutning till ST-hems ute- och balansgym och ska ge möjlighet till lättillgänglig fysisk aktivitet. Folkhälsorådet har planerat aktiviteterna i samverkan med PRO, SPF, Aktiva Seniorer, Hyresgästföreningen och Hälsopedagogen från Hälsobyrån. Gemenskap och en återkommande mötesplats med fika finns varje måndag kl 14 i anslutning till fysisk aktivitet. Folkhälsorådet har också bidragit till nya skyltar utmed Hälsospåret. (Beviljat bidrag: kr) 6

7 Goda levnadsvanor balansövningar. En mobil motorikbana prövades också på förskolan. Hopprepen och övningsmaterialet fick behållas av verksamheterna. (Beviljat bidrag: kr) o Sexuell och reproduktiv hälsa Regionens HIV-enhet i samarbete med GR gjorde under hösten en förfrågan till Folkhälsorådet om Stenungsund som en modellkommun med fokus på Sexuell, reproduktiv hälsa och rättigheter. Målgrupp skulle vara invandrare och flyktingar. Förankringsarbetet har resulterat i att personal inom verksamheterna SFI, Vuxenutbildningen, Nösnäs internationella klasser och ungdomsmottagningen deltager i en handledarutbildning under mars månad 2012 för att utveckla området kunskapsmässigt men också för att jobba med förhållningssätt och bemötande. o Ett friskare Sverige temavecka Folkhälsoinstitutets temavecka Ett friskare Sverige uppmärksammades i kommunen under vecka 19 på Hasselbackens förskola och Kristinedalsskolan samt vid Aktivitetsparken för Seniorer. Folkhälsorådet engagerade sig i veckan via samverkan med Hälsopedagogen från Hälsobyrån som tillsammans med tre studenter från Hälsovetarprogrammet på Högskolan Väst genomförde olika aktiviteter under temat: Hoppets dagar. Långhopprep med lekfulla övningar gav samarbets- och o Hälso-sjukvårdens folkhälsoarbete I och med Vårdvalet, med dess organisation och struktur, försvann de två Hälsopedagogtjänsterna. Flera påbörjade hälsofrämjande aktiviteter kunde inte fullföljas enligt planerna och nya insatser har fått läggas på is. Under året har ånyo initiativ tagits för att hitta tillbaka till insatser som rör livsstilsområdet. Ett exempel är Viktiga barn, en nystartad samverkansgrupp med fokus på livsstilsfrågor för barn och unga. Här deltager Sjukgymnastiken, Barnmedicin, dietisten, Elevhälsan och Folkhälsan. Gruppen deltog i Regionens seminariedag om IDEFICS och Regionens satsning Hälsoraketen. Partille kommun, som varit en sk modellkommun för IDEFICS bjöds in till FHR under hösten för information och inspiration. Diskussioner pågår också om FaR (Fysisk aktivitet på recept) för barn. o Finansiellt samordningsförbund Folkhälsosamordnaren finns med i den lokala ledningsgruppen för finansiell samordning i kommunen. Uppdraget är att samordna insatser riktade mot en väl fungerande rehabiliteringskedja. Folkhälsan bidrar med idéer kring livsstil och levnadsvanor mm. 7

8 Brottsförebyggande rådet Det brottsförebyggande rådet (BRÅ) införlivades den 1 januari 2009 med Folkhälsorådet. Ansvarig handläggare är drog- och brottsförebyggaren i kommunen, som på 25% av sin tjänst ska arbeta med dessa frågor. Insatserna ligger nära det drogförebyggande arbetet och andra pågående aktiviteter kring trygghetsfrågor i kommunen. Följande inriktningsområden fanns i Folkhälsorådets verksamhetsplan 2011: Livskunskap Trygghetsvandringar och trygghetsmätningar Fokus riskbruk samverkan med Vårdcentralerna Nätfältning, fältning och nattvandrare Drogvaneundersökning Åk 9 och Åk 2, gymnasiet Föräldrastödsprogram i skolan Våld i nära relationer Återrapportansvarig är kommunens drog- och brottsförebyggare. Drogvaneundersökningen, genomförd av forskare Per Blanck, redovisades för politikerna i september. Studenter har följt upp en del av resultaten som finns redovisade i en speciell rapport. Droginformation har getts till årskurs 8 och 9 samt årskurs 1, gymnasiet. Livskunskapsområden finns sedan skollagens introduktion integrerat i skolans övriga ämnen. Även metoden SET, som verktyg för Livskunskap, är inte längre aktuell på kommunens skolor. Två trygghetsvandringar har skett i Hasselbackens bostadsområde. Ett samverkansavtal kommer att finnas 2012 mellan Polisen och kommunen kring förebyggande insatser. Nätverk - Samverkansgrupper Folkhälsonätverket med folkhälsosamordnare från Ale, Kungälv, Stenungsund, Tjörn och Öckerö = HSN4 tillsammans med Härryda, Mölndal och Partille = HSN7 samt Göteborgs centrala folkhälsosamordnare har träffats vid fyra tillfällen under året för att dela erfarenheter men också för att få information, kunskap och kompetens i aktuella folkhälsofrågor samt samordna insatser. Samverkan mellan HSN4- kommunerna har intensifierats under året genom de av Folkhälsoinstitutets beviljade medlen till samverkansprojektet Föräldrastöd A till Ö. Samverkan med Göteborgs Universitet, Sahlgrenska Akademins Folkhälsovetenskapliga program och Högskolan Väst, Hälsovetarprogrammet har strukturerats genom regelbundna träffar mellan Akademin och Folkhälsan. Under 2011 har totalt 7 stycken studenter gjort praktik hos folkhälsosamordnaren utifrån modellen: vinnar-vinnar-koncept. Detta har inneburit tydliga uppdrag till studenterna t ex datainsamling genom telefonintervjuer med föräldrar i kommunen, intervjuer med Seniorer, uppföljning av 8

9 drogvaneundersökningens resultat med fokus på ÅK 9 flickor samt självständiga uppdrag under veckan Ett friskare Sverige. Samverkansgrupper under 2011 där Folkhälsorådet och folkhälsoperspektivet funnits med via folkhälsosamordnaren: Styrgruppen Folkhälsa, drogoch brottsförebyggande insatser (verksamhetschefer) Hasselbacken i utveckling (styrgrupp kommun o ST-hem) Finansiella Samordningsförbundet (lokal ledningsgrupp) Föräldrastöd A till Ö (HSN4-samverkan och lokal ledningsgrupp) DISA- styrgrupp Utmaningar 2012 Folkhälsorådets verksamhetsplan för 2012 fortsätter att sätta fokus på fyra av Västra Götalands folkhälsopolitiska utmaningar Alltfler tjejer och unga kvinnor signalerar psykisk ohälsa, stressrelaterade besvär och en ökad tobaks- och alkoholkonsumtion. Även unga killars psykiska (o)hälsa behöver uppmärksammas. DISAmetoden är ett gott exempel på en hälsofrämjande och tidigt förebyggande metod. Utmaningen för 2012 blir att möta killarnas behov och önskemål om en liknande insats. Äldres hälsa och Funktionshindrades möjlighet till inflytande och delaktighet borde finnas med som en självklar del i allt folkhälsoarbete men måste ständigt lyftas fram som ett angeläget område. Så även inför Samverkansgruppen Seniorer i fokus (Äldreorganisationerna) Viktiga barn (samverkansgrupp fokus livsstil barn/unga region och kommun) Högskolan Väst (Utvecklings- samverkansråd) Det skadeförebyggande arbetet med hälsoekonomiska perspektiv på fallolyckor fortsätter att beaktas bl a med en fungerade Aktivitetspark, Hälsospår och teman kring livsstilsfrågor under måndagscafét. Primärvården och Sjukgymnastiken kommer att engageras i dessa teman. En kartläggning av de Frivilliga krafterna och organisationerna som redan finns i Kommunen skulle kunna ge en rättvis bild av det osynliga och många gånger tysta folkhälsoarbetet. Under 2011 gjordes ingen sådan kartläggning men under 2012 bör en sådan göras, kanske med hjälp av studenter. Projekt Föräldrastöd A till Ö inom HSN4-området är 9

10 avslutat och en strategisk plan för utvecklat Föräldrastöd kommer att presenteras under vintern Implementeringen av Regeringens Nationella strategier för ett utvecklat föräldrastöd - mål och delmål fortsätter under Samordningen som arbetats fram under drygt ett och halvt år mellan kommunens verksamheter men också mellan kommunen och primärvården samt andra aktörer som möter föräldrar fortsätter via den lokala ledningsgruppen. Ur Socialstyrelsens rapport hösten 2010 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder : Hälso- och sjukvården bör förebygga sjukdomar genom att stödja människors förändring av levnadsvanorna tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. Hälso- och sjukvårdens folkhälsouppdrag, formulerad i den s.k Närområdesplanen, bör tydliggöras under Stenungsunds kommun tar emot flyktingar med eller utan medföljande barn. Hälsoläget, fysiskt, psykiskt och socialt är inte alltid det bästa hos denna grupp. Insatser för att förmedla kunskap och vägledning kring livsstil och levnadsvanor blir en utmaning Att värna de vuxna är att värna barnen. Ett exempel på kommuningripande insatser är regionens satsning på den sk Hälsoraketen där barn och ungas livsstil står i fokus. En samverkansgrupp med deltagare från både regionen och kommunen finns sedan våren 2011 med fokus på livsstilsfrågor Viktiga barn. Intressant att starta en Hälsoraket i Stenungsunds kommmun? Våld i nära relationer är inte enbart en angelägenhet för Individ- och familjeomsorgen (IFO) utan för alla verksamheter i kommunen. Det behövs samordning för det kommunövergripande arbetet. Vem äger detta uppdrag? Kultur för Hälsa är ett relativt nytt forskningsområde inom folkhälsoområdet. Flera rapporter påtalar värdet av kulturen som läkande kraft och en faktor för känsla av god livskvalitet. Kultur för äldre är ett område som finns med vid en ansökning från kommunen och Folkhälsan till regionens Kulturnämnd Folkhälsans arenor innefattar de flesta områden som berör människors liv och vardag i kommunen. Kunskap och medvetenhet om vad folkhälsoområdet innefattar bör uppmärksammas och spridas t ex genom seminarie och kompetensdagar. Folkhälsa handlar om välfärds- och samhällsfrågor där också ett hälsoekonomisk perspektiv finns med. Hur mäter vi resultatet av hälsofrämjande och förebyggande insatser i kommunen som bygger på samverkan, långsiktighet och som bäst beskrivs med hjälp av både kvantitativa och kvalitativa data? God folkhälsa är en förutsättning för hållbar utveckling och tillväxt vilket bör förtydligas under Stenungsund Kerstin Ahlén Utvecklingsledare Folkhälsa 10

11 11