Delegeringsutbildning inom Rehabilitering

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Delegeringsutbildning inom Rehabilitering"

Transkript

1 Kungsbacka Kommun Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Ortopedi Sofia Johansson, Ingrid Säfblad-Drake, Maria Hellström, Helena Fahlen, Jenny Andersson, Sandra Arvidsson, Christina Heden, Camilla Nordh

2 1. FRAKTURER HÖFTFRAKTURER Cervikala frakturer/collumfrakturer Pertrokantära frakturer Subtrokantära frakturer Rehabilitering efter höftfraktur Fysioterapi Arbetsterapi ARM- OCH HANDLEDSFRAKTUR Överarmsfraktur Rehabilitering Underarmsfrakturer Rehabilitering Handledsfraktur Rehabilitering LEDPROTESER ORSAK PROGNOS HÖFTLEDSPROTES Rehabilitering KNÄLEDSPROTES Rehabilitering AMPUTATIONER ORSAK PROGNOS REHABILITERING KUNSKAPSTEST/ INSTUDERINGSFRÅGOR KÄLLOR:

3 1. FRAKTURER En fraktur är ett brott på en skelettdel. Benvävnad har små blodkärl som brister vid en fraktur. Detta medför att det blir blödningar och ordentliga blåmärken i frakturområdet. Det kan uppstå en svullnad och missfärgning (hematom) i anslutning till frakturen. Blåmärket kan rinna iväg från frakturstället och kallas då sänkningshematom. Läkningen startar med en nybildning av omogna benceller som i ett senare skede omvandlas till benceller. Mellan benytorna kan det bildas ett område med broskceller som så småningom också omvandlas till benceller. Generellt sett läker en fraktur på cirka åtta veckor men detta varierar från fall till fall. Det tar betydligt längre tid än åtta veckor innan benet är helt stabilt och tål tung belastning. Frakturer som sitter mitt på ett ben, på diafysen, brukar ta längre tid på sig att läka än frakturer som sitter längre ut åt benändarna. Frakturer som sitter nära leden och som gör att blodcirkulationen är försämrad brukar ha svårare att läka. Oftast medför en fraktur smärta vid rörelse och belastning. En fraktur som kommit ur läge måste dras i läge igen, reponeras. En reponering kan ske med eller utan operation. Ibland användas platta, stift, skruvar eller cerklagetråd för att stabilisera inifrån. Ibland behövs ingen operation utan de räcker med att gipsa benbrottet eller använda gipsskena. 1.1 Höftfrakturer Risken att råka ut för en höftfraktur ökar med stigande ålder. Detta beror på att många äldre människor får benskörhet (osteoporos). Äldre människor får också en ökad fallrisk på grund av försämrad syn, försämrad balans och koordinationsförmåga samt långsammare reflexer. Typiska symtom på en höftfraktur är belastningssmärta samt förkortat och utåtroterat ben. Ibland kan bendelarna kila in sig i varandra. Då blir inte smärtan så uttalad och dessa patienter kan ibland klara att gå trots att de har en fraktur. Smärtan vid en höftfraktur kan ibland förlägga sig nere vid knäleden och inte i höften. Vid misstanke om fraktur ska patienten röntgas. 2

4 Det finns tre huvudtyper av höftfrakturer: Cervikala (collum), pertrokantära och subtrokantära Cervikala frakturer/collumfrakturer Vid en cervikal fraktur (collumfraktur) är det av stor betydelse att inte blodcirkulationen till ledkulan är störd. Operativt försöker man återställa läget så snart som möjligt. Risken för försämrad blodcirkulation är större ju mer felställd frakturen är. Man fixerar med skruvar. Vid en del collumfrakturer är cirkulation på ledkulan påverkad. Frakturen har då mycket svårt att läka. I sådana fall sätter man i en höftledsprotes, en konstgjord ledkula. Redan dagen efter operationen får patienten komma upp och stå. Andra dagen efter operationen brukar man få gå med gånghjälpmedel tex. gåbord, rollator eller kryckkäppar Pertrokantära frakturer Dessa frakturer brukar läka bra. Efter operationen brukar patienterna få belasta med gånghjälpmedel. Viktigt att snabbt komma igång och undvika sängläge. Oftast är det fri mobilisering. Pertrokantära frakturer opereras med skruv och platta. Läkningstiden brukar vara 2-3 månader Subtrokantära frakturer Dessa frakturer brukar man operera med platta och skruvar. Det finns risk för fördröjd läkning och i en del fall får patienterna inte belasta förrän efter 2-3 månader. Man gör regelbundet röntgenundersökningar för att se hur läkningen fortskrider. Ibland måste man transplantera ben för att påskynda läkningen. Om inte frakturen läker finns det risk att plattan går av på grund av slitage. Gång och belastning efter ork, smärta och eventuella restriktioner. 3

5 Rehabilitering efter höftfraktur Målet med rehabilitering efter en höftfraktur är att återgå till sin tidigare aktivitetsförmåga i det dagliga livet. Det är viktigt att snabbt komma ifrån sängläge eftersom äldre människor lätt får komplikationer av detta. Det är av stor betydelse att komma igång med aktiva rörelser i lederna runt omkring det brutna benet. Det är viktigt med smärtlindring för att öka förutsättningar att komma igång med aktivitet och träning. Vid rehabilitering efter frakturer är det inte farligt att känna lite smärta under träningen. Det är dock viktigt att smärtan avtar efter att träningspasset avslutats. Smärta som blir kvar eller ökar efter träning kan tyda på att frakturen inte läker som den ska. Det är vanligt att patienter som opererat en höft har restriktioner. Det är alltid läkaren som bestämmer vilka eventuella restriktioner som gäller Fysioterapi Den fysioterapeutiska träningen syftar till att öka cirkulationen, bibehålla rörligheten och återfå/öka muskelstyrka för att kunna återgå till tidigare aktivitetsförmåga. Vid gångträning är det viktigt att uppmana patienten att gå med så jämn steglängd som möjligt samt att inte halta. Detta för att inte överbelasta andra delar av kroppen vilket i sin tur kan ge värk och skapa felaktiga rörelsemönster. Gånghjälpmedel som t.ex. rollator och gåbord provas ut av fysioterapeut och bör användas så länge det gör ont när man går. Trappgång kan underlättas om man går med det starka benet upp först trappan och med det skadade benet först nedför trappan. Patientens smärta styr träningen. Det är okej om det gör lite ont när man tränar så länge smärtan avtar snart efter man slutat Arbetsterapi Det är viktigt med träning i de dagliga aktiviteterna i den akuta fasen efter en höftfraktur eftersom det visat sig ge en ökad tillbakagång till den aktivitetsförmåga som patienten haft tidigare. Karakteristiska aktivitetsproblem hos patienter med höftfrakturer kan vara nedsatt förmåga att klara förflyttningar, toalettbesök, dusch, böja sig vid av/påklädning och transportera och nå föremål. Vid restriktioner för belastning kan patienten behöva arbetsterapeutisk träning för att utföra aktiviteter på ett annat sätt under en period. Vid behov förskriver arbetsterapeuten hjälpmedel till patienten för att underlätta det förändrade aktivitetsutförandet. Det kan exempelvis vara en toalettförhöjning med armstöd eller duschstol. 4

6 1.2 Arm- och handledsfraktur Överarmsfraktur Frakturer i övre delen av överarmen är vanliga hos äldre. Frakturerna går ofta upp i leden. Ibland kan ledkulan dessutom gå ur led. Frakturerna i överarmen benämns efter var de sitter någonstans. De flesta höga överarmsfrakturer behandlas konservativt, det vill säga med axelbandage utan operation. I en del fall måste man operativt fixera och ibland måste man sätta in en axelledsprotes. Vid frakturer längre ned på överarmsbenet finns risk att nerver skadas. Dessa frakturer brukar behandlas med gips eller ortos. I en del fall opererar man med platta och skruvar Rehabilitering Det är oftast fysioterapeuten som ansvarar för träning vid överarmsfraktur. Patienten får ett lättare träningsprogram för överarmen som efterhand övergår i allt mer belastande övningar. Det kan ta lång tid innan patienten återfår rörligheten i axeln. Det är viktigt att patienten redan från början startar med avlastande och pendelrörelser för armen samt rör hand och fingrar som också kan bli svullna vid överarmsfraktur. Om patienten är allt för stilla med armen kan detta ge mycket allvarliga följder med smärta och felställningar. Vid behov provar arbetsterapeuten ut kompressionshandske för att minska eventuell svullnad om handen Underarmsfrakturer En underarmsfraktur är en fraktur någonstans mitt på det ena eller båda underarmsbenen, radius och ulna. Fall på utsträckt arm är den vanligaste orsaken till underarmsfrakturer. Hos äldre personer som är bensköra (osteoporotiska) orsakas frakturerna oftast av ett enkelt fall inomhus. Underarmsfrakturer med mycket liten eller ingen felställning kan behandlas konservativt med ortos eller gips och läker vanligtvis på 6-8 veckor. På frakturer med felställning opererar man oftast och fixerar med plattor och skruvar. Det är viktigt att underarmsfrakturer läker rätt då även små felställningar kan leda till nedsatt rörlighet. Hos äldre patienter med grav benskörhet och låg funktionsnivå kan man välja att acceptera dålig framtida rörlighet för att undvika ett kirurgiskt ingrepp med osäkert resultat. 5

7 Rehabilitering Efter avgipsning påbörjar patienten rörelseträning för armbågsleden. Träningsprogram för underarmen innefattar också ofta rörelseövningar för axel och handled. För att undvika svullnad är det mycket viktigt med högläge och omedelbar rörelseträning av armen. Om svullnaden blir stor kan detta leda till ökad smärta och kvarstående skador av muskel, blodkärl och nerver. Vid behov kan en kompressionshandske provas ut. Patienten uppmanas att göra pumpövningar samt att använda handen i dagliga lättare aktiviteter som t.ex. påklädning och vid måltider Handledsfraktur Frakturer i handled är mycket vanligt förekommande och drabbar ofta äldre personer med benskörhet, framförallt kvinnor. Fall på utsträckt hand är den vanligaste orsaken till dessa frakturer. Frakturer ger ofta rörelsesmärta, ömhet vid tryck och ibland värk i viloläge. Cirkulation och nervfunktion kan påverkas, vanligtvis som en följd av felställning. Frakturer utan felställning behandlas med gipsskena i 3-4 veckor. Felställda frakturer behandlas oftast genom att frakturen dras i rätt läge och stabiliseras med gips i 4-6 veckor. Vanliga komplikationer efter en handledsfraktur är smärta, felställning och nedsatt rörlighet. Hos äldre är komplikationer i axel och fingrar vanliga. Viktigt är därför att man bibehåller funktionen i hela axeln och armen Rehabilitering Målet med rehabiliteringen är att kunna använda handen i dagliga aktiviteter som tidigare. Det är då viktigt att minska smärta och svullnad, förbättra rörlighet och styrka i hand, handled och underarm. Vanligast är att arbetsterapeuten ansvarar för rehabilitering av handledsfrakturer. För att undvika svullnad är det mycket viktigt med högläge. Om svullnaden blir stor kan det leda till ökad smärta och kvarstående skador av muskel, blodkärl och nerver. Det är viktigt att röra både fingrar, armbåge och axelled. Patienten uppmanas att göra pumpövningar. Efter avgipsning får patienten instruktioner för aktiv rörelseträning i handled, enligt träningsprogram. Det är mycket viktigt att patienten använder sin hand naturligt i sina dagliga aktiviteter. Allt för tung belastning på handen kan ge ökad smärta och svullnad. Därför är det viktigt att belastningen ökas succesivt. Vid svullnad i hand och fingrar kan en kompressionshandske provas ut för att underlätta rörelse. Om patienten besväras av mycket smärta kan hen behöva ett handledstöd för att positionera och/eller stabilisera i handleden. 6

8 2. LEDPROTESER 2.1 Orsak För att en led ska kunna röra sig mjukt och friktionsfritt är ledytorna beklädda med brosk. Om ledbrosket skadas uppstår artros. Artros kan ge försämrad rörlighet, smärta vid belastning, värk i vila och försämrad gångförmåga. Diagnosen säkerställs genom en vanlig röntgenundersökning. Om smärtan och värken blir för uttalad, är det aktuellt att överväga operation med ledprotes. Operationen innebär att den sjuka leden byts ut mot en konstgjord led. 2.2 Prognos Operationen innebär att smärta och värk försvinner samt att rörlighets- och gångförmåga förbättras för nästan alla patienter. För de allra flesta patienter fungerar den konstgjorda leden fortfarande väl efter tio år. Hos yngre patienter är dock risken större att protesen med åren lossnar vilket kan medföra behov av en omoperation. Vid en sådan omoperation byts hela eller delar av protesen ut. Vid all kirurgi kan komplikationer uppstå. Det opererade benet svullnar oftast efter operationen. Vanligtvis beror det på blödningar i samband med ingreppet. För att förebygga/motverka svullnad är det lämpligt att ligga med fötterna högt och inte sitta mer än nödvändigt. Även rörelseträning av det opererade benet, som kraftiga fottramp och släpcykling är viktigt. Svullnaden kan också minskas genom att man lindar benet eller använder stödstrumpa. Om svullnaden blir värre och patienten blir öm i vaden (ibland kan även feber förekomma) ska patienten ta kontakt med läkare för att utesluta blodpropp. En höftprotes kan hoppa ur led, luxera, om man utför en kraftig ogynnsam rörelse. Risken minskar med tiden. Vad gäller knäledsprotes är det inte ovanligt att knät är svullet upp till sex månader efter operation. I enstaka fall kan en infektion uppstå på grund av att bakterier kommer in i operationsområdet. det är sällsynt men man ska alltid vara uppmärksam på symtom. Symtom på infektion eller andra sårproblem Ökad rodnad Ökad svullnad Ökad smärta Såret vätskar Feber 7

9 2.3 Höftledsprotes En höftprotes består av två delar, en ledkula och en ledskål. Vid operationen gör operatören ett snitt på höftens utsida eller baksida. Muskler och bindväv delas så att leden kan öppnas och det slitna ledhuvudet och ledpannan kan bytas ut. Den nya ledpannan är gjord av en speciell hård plast medan protesen som ersätter ledhuvudet är gjord av metall och båda delarna fästes vanligtvis i benet med bencement Rehabilitering Det är operatören som avgör eventuella restriktioner gällande hur mycket man får böja i höftleden. Det är viktigt att följa de individuella restriktioner som ges. Vid operationen är man inne och skär i ledkapsel och muskulatur som är viktiga för att stödja höften. Vävnaderna måste hinna hämta sig och stärkas för att den nya höftleden ska börja fungera optimalt. Följs inte restriktionerna finns risk att ledkulan hoppar ur led, luxerar. För att undvika att böja för mycket i höftleden har man ha stor nytta av till exempel griptång och strumppådragare. Det är viktigt att inte sitta för lågt för att undvika för stor böjning av höftleden och då kan förhöjningshjälpmedel provas ut. Gånghjälpmedel ska också användas. Det är viktigt att rehabiliteringen kommer igång snabbt efter operation för att så fort som möjligt kunna återgå till sin tidigare aktivitetsförmåga. Den fysioterapeutiska träningen består av cirkulations-, rörlighets-, styrke- och gångträning. Det är också viktigt att patienten kommer igång att träna i de dagliga aktiviteterna tillsammans med arbetsterapeut. 8

10 2.4 Knäledsprotes Vid insättning av knäledsprotes ersätter man de sjuka ledytorna med konstgjorda ledytor. Den nya ytan på lårbenet består av metall och på underbenet består den av metall med en plastyta. Dessa protesdelar fixeras i benet med hjälp av bencement. Ibland är det också nödvändigt att sätta in en ledyta av plast på knäskålen och även denna fixeras med cement. Resultatet av operationen innebär för nästan alla patienter att smärta och värk upphör, samt att rörlighet och gångförmåga förbättras. För 95 procent av patienterna fungerar den konstgjorda leden fortfarande väl efter 10 år och för de flesta patienter resten av livet Rehabilitering Det är viktigt att rehabiliteringen kommer igång snabbt efter operation för att så fort som möjligt kunna återgå till sin tidigare aktivitetsförmåga. För att undvika rörelseinskränkning i knäled är det viktigt att sträcka ut benet vid vila i säng. Den fysioterapeutiska träningen består av cirkulations-, rörlighets-, styrke- och gångträning. Det är också viktigt att patienten kommer igång att träna i de dagliga aktiviteterna tillsammans med arbetsterapeut. 9

11 3. AMPUTATIONER 3.1 Orsak I Sverige utförs årligen ca benamputationer. Amputation är i regel en livräddande åtgärd. Den största underliggande orsaken, över 90 procent, till att amputationer sker är nedsatt blodcirkulation som bland annat ger svårläkta sår och svår smärta. Hälften av dessa personer har diabetes. Andra orsaker är olycksfall, tumörsjukdomar och medfödda missbildningar. Amputationen utförs på lägsta möjliga nivå med hänsyn tagen till hudens tillstånd och cirkulationen i vävnaden så att möjlighet till läkning finns. 3.2 Prognos Upplevelse från den amputerade delen av benet är något som är mycket vanligt och brukar benämnas fantomsensationer. De kan utgöras av fantomkänsla eller fantomsmärta, och det är lämpligt att hålla isär begreppen för denna upplevelse. Fantomkänsla är en upplevelse som inte är förknippad med smärta. Patienten upplever att den förlorade kroppsdelen sitter kvar även om det inte känns som en exakt kopia av den. Foten känns till exempel ibland som om den satt i direkt anslutning till stumpen, det vill säga det 10

12 ställe där benet har amputerats. Patienten kan känna sensationer som klåda, värme och kyla. Fantomkänsla är något som nästan alla patienter med amputerade ben får uppleva. Fantomsmärta innebär att patienten känner smärta i den saknade kroppsdelen. Fantomsmärtan är oftast kontinuerlig men det förekommer anfall av krampartad och brännande smärta. Smärtan minskar oftast efter hand men kan i svåra fall vara mycket invalidiserande. 3.3 Rehabilitering Förutsatt att patientens aktivitetsnivå blir meningsfull samt att stumpens längd och form medger det utförs protesutprovning. God rörlighet är en viktig förutsättning för att protesutprovningen ska ge positivt resultat. Det är därför mycket viktigt att rörelseinskränkning och kontrakturer motverkas efter en amputation. Kontrakturen försvårar inställningen av protesen och muskulaturen får sämre förutsättningar att fungera Det är viktigt att förklara för patienten varför man måste förebygga nedsatt rörlighet genom att ta ut rörligheten både före protesutprovningen och även sedan protesen kommit i användning. Rörelseuttaget är särskilt viktigt att ta ut om personen sitter mycket på dagarna. Det är mycket viktigt att de patienter som har amputerat ett ben så snabbt som möjligt efter amputationen börjar träna på att förflytta sig själva. Det gäller till exempel förflyttning från säng till rullstol och från rullstol till toalett. Patienter med protes måste kunna förflytta sig utan protes de dagar eller stunder protesen inte används. 11

13 4. KUNSKAPSTEST/ INSTUDERINGSFRÅGOR 1. Vad är syftet med rehabilitering efter en fraktur? 2. Vad ska du tänka på kring träning och smärta efter en fraktur? 3. a. Vad är viktigt att tänka på vid gångträning? b. Varför är det viktigt? 4. a. Vad kan svullnad efter en fraktur ge för konsekvenser? b. Vad kan man göra för att minska svullnad i arm/hand? 5. Vad är viktigt att tänka på gällande belastning vid en arm/handfraktur? 6. Varför är det viktigt att följa restriktioner efter höftledprotesoperation? 7. Efter knäplastikoperation, varför är det viktigt att sträcka ut benet vid vila? 8. Varför är det så viktigt med rörelseträning efter en amputation? 9. Vad är det för skillnad på fantomkänsla och fantomsmärta? 12

14 5. KÄLLOR: Runnquist, K., Cederlund, R., Sollerman, C. (1992a). Handens rehabilitering, Vol 1. Lund: Studentlitteratur. Runnquist, K., Cederlund, R., Sollerman, C. (1992b). Handens rehabilitering, Vol 2. Lund: Studentlitteratur. Palmada, M., Shah, S., O'Hare, K. (1999). Hand oedema: pathophysiology and treatment. British Journal of Hand Therapy, Vol 4 No 1, Petrén, T. Anatomi-rörelseapparaten Pedretti, L-W. (1996). Occupational Therapy Practice Skills for Physical Dysfunctions. Mosby-Yearbook, Inc. Lindgren, U., & Svensson, O. (2007). Ortopedi. Liber, AB Stockholm. Hagsten, B., Svensson, O., Gardulf, A.(2006). Health-related quality of life and self-reported ability concerning ADL and IADL after hip fracture. Acta Orthopeadica Feb;77(1): Chudyk, A.M., Jutai, J.W., Petrella, R.J., Speechley, M. (2009). Systematic Review of Hip Fracture Rehabilitation Practices in the Elderly. Archives of Physical Medicin and Rehabilitation. 2009;90(2): Michlovitz, S. L., La Stoyo, PC., Alzner, S., Watson, E. (2001). Distal Radius Fractures: Therapy Practice Patterns. Journal of Hand Therapy. 2001;14: Fakta är tagen från vardhandboken.se Information till dig som skall få en ny Knäled; Västra Götalandsregionen Sahlgrenska Universitetssjukhus. Reviderad november 2012 Information till dig som skall få en ny höftled; Västra Götalandsregionen Sahlgrenska Universitetssjukhus. Reviderad november 2012 Bilder ur Höftprotesoperation; Västra Götalandsregionen Alingsås lasarett , version 1:3 13

Träning efter fraktur

Träning efter fraktur Träning efter fraktur Rutin för äldreomsorgen, funktionshinderverksamheten och socialpsykiatrin i Borås Stad Fastställt av: Kommungemensamt LSG Dokumentet framtaget av: Lena Eriksson, Elisabeth Ekenvi

Läs mer

Höftprotes. Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping

Höftprotes. Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftprotes Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Vad är en höftfraktur? Med höftfraktur menas ett brott i övre delen av lårbenet.

Läs mer

Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping

Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur Med höftfraktur menas ett brott i övre delen av lårbenet. En höftfraktur orsakas oftast av att man faller mot denna del av

Läs mer

Information till dig som opererats med höftprotes efter en höftfraktur

Information till dig som opererats med höftprotes efter en höftfraktur Information till dig som opererats med höftprotes efter en höftfraktur Höftfraktur Den här informationen vänder sig till dig som har fått en höftprotes. Namn:... Operationsmetod:... Operationsdag:...

Läs mer

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL Efter operationen Efter operationen svullnar knät och musklerna däromkring. Hur länge svullnaden varar varierar från person till person. För att motverka svullnaden är det väldigt viktigt att du rör på

Läs mer

O RTO P E D I S K A K LI N I K E N HÄS S LE H O LM - K R I STIAN STAD. Till dig som brutit handleden och behandlas med gips

O RTO P E D I S K A K LI N I K E N HÄS S LE H O LM - K R I STIAN STAD. Till dig som brutit handleden och behandlas med gips O RTO P E D I S K A K LI N I K E N HÄS S LE H O LM - K R I STIAN STAD Till dig som brutit handleden och behandlas med gips Handledsfraktur Fraktur (benbrott) vid handleden är en mycket vanlig skada. Ibland

Läs mer

Patientinformation om Din operation efter höftfraktur

Patientinformation om Din operation efter höftfraktur Länskliniken Ortopedi Gällivare sjukhus 0970-148 80 Piteå älvdals sjukhus 0911-755 42 Sunderby sjukhus 0920-28 39 91 Patientinformation om Din operation efter höftfraktur Du har opererats för: Datum.Operatör.

Läs mer

Länskliniken Ortopedi Ansvarig: Jan Viklund överläkare Godkänd:Anders Sundelin Datum: Information till dig som ska få en knäledsprotes.

Länskliniken Ortopedi Ansvarig: Jan Viklund överläkare Godkänd:Anders Sundelin Datum: Information till dig som ska få en knäledsprotes. Länskliniken Ortopedi Ansvarig: Jan Viklund överläkare Godkänd:Anders Sundelin Datum: 2016-08-22 Information till dig som ska få en knäledsprotes. Den nya knäleden 2 Operation: Vid en knäledsplastik ersätts

Läs mer

Hässleholms sjukhusorganisation

Hässleholms sjukhusorganisation Hässleholms sjukhusorganisation närmare varandra www.hassleholmssjukhus.org Axelledsluxation Patientinformation Till dig som ska opereras för axelledsluxation Innehåll Axelleden 3 Operation 4-5 Smärtlindring

Läs mer

Information till Dig som ska få en knäledsprotes. Den friska knäleden

Information till Dig som ska få en knäledsprotes. Den friska knäleden Länskliniken Ortopedi Ansvarig: Tomas Isaksson öl Godkänd:Anders Sundelin Datum:20090601 Information till Dig som ska få en knäledsprotes Den friska knäleden I knäleden möts tre ben; lårbenet, underbenet

Läs mer

Information till dig som opererats med höftprotes efter en höftfraktur

Information till dig som opererats med höftprotes efter en höftfraktur Information till dig som opererats med höftprotes efter en höftfraktur Höftfraktur Den här informationen vänder sig till dig som har fått en höftprotes. Namn:... Operationsmetod:... Operationsdag:...

Läs mer

Information till dig som har opererats för höftfraktur

Information till dig som har opererats för höftfraktur Information till dig som har opererats för höftfraktur Höftfraktur Den här informationen vänder sig till dig som har ramlat och brutit höften. Namn:... Operationsmetod:... Operationsdag:... Operationsläkare:...

Läs mer

Information av arbetsterapeut och sjukgymnast till dig som ska få en ny höftled

Information av arbetsterapeut och sjukgymnast till dig som ska få en ny höftled Sjukgymnast & arbetsterapeut tjänstgörande vid Ortopedklinken NLL Ansvarig för uppdatering; Kristina Larsson, Birgitta Frohm Godkänd av Anders Sundelin/Verksamhetschef Ortopedi Uppdaterad 2007-06-20 Information

Läs mer

ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS

ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin Jonsson, 1 av 9 ARBETSTERAPIPROGRAM HÖFTFRAKTUR ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Handledsbrott. - Patientinformation

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Handledsbrott. - Patientinformation ÖREBRO LÄNS LANDSTING Karlskoga lasarett Handledsbrott - Patientinformation Information till dig som fått ett handledsbrott Allmän information Handledsbrott uppkommer när man ramlar och tar emot sig med

Läs mer

Höftledsplastik Höftleden

Höftledsplastik Höftleden Höftledsplastik Höftleden Höftleden är en så kallad kulled och består av en ledkula (ledhuvudet på lårbenet) och en ledskål (ledpannan i bäckenbenet). Leden omges av flera starka ledband och muskler som

Läs mer

PATIENTINFORMATION VID HÖFTPROTESOPERATION

PATIENTINFORMATION VID HÖFTPROTESOPERATION PATIENTINFORMATION VID HÖFTPROTESOPERATION (Bakre snitt) 2013-07-16 1 Information vid planerad höftprotesoperation Vid operationen ersätts den sjuka leden med en protes som består av en metallkula med

Läs mer

Information till Dig som ska få en knäledsprotes. Den friska knäleden

Information till Dig som ska få en knäledsprotes. Den friska knäleden Länskliniken Ortopedi Ansvarig: Jan Viklund bitr öl Godkänd:Anders Sundelin Datum:20120426 Information till Dig som ska få en knäledsprotes Den friska knäleden I knäleden möts tre ben; lårbenet, underbenet

Läs mer

På Universitetssjukhuset i Örebro utförs närmare 200 höftprotesoperationer per år.

På Universitetssjukhuset i Örebro utförs närmare 200 höftprotesoperationer per år. Allmän information På Universitetssjukhuset i Örebro utförs närmare 200 höftprotesoperationer per år. Det är naturligt att känna sig orolig inför en operation. Oron kan minskas och tillfrisknandet påskyndas

Läs mer

HÖFTLEDSPROTES PATIENTINFORMATION

HÖFTLEDSPROTES PATIENTINFORMATION HÖFTLEDSPROTES PATIENTINFORMATION Inläggningsdatum: kl. Måldatum hemgång: INFÖR OPERATIONEN Inför din planerade operation kommer du på ett eller två besök hos planeringssköterska eller läkare för samtal,

Läs mer

Handledsfraktur. Information och träningsprogram för dig som har brutit handleden

Handledsfraktur. Information och träningsprogram för dig som har brutit handleden Handledsfraktur Information och träningsprogram för dig som har brutit handleden Tid för rehabilitering inom en vecka Inom en vecka efter att handleden har behandlats ska du få träffa sjukgymnast (fysioterapeut)

Läs mer

Allmän information om sarkom

Allmän information om sarkom Allmän information om sarkom Vad är sarkom och hur vanlig är sjukdomen? Ordet sarkom kommer från grekiskans sarx = köttliknande. Sarkom är en cancertumör som kan uppstå någonstans i kroppens stödjevävnad,

Läs mer

Till dig som är nyskadad/nyopererad i arm/hand

Till dig som är nyskadad/nyopererad i arm/hand o rto p e d i s k a k l i n i k e n h ä s s l e h o l m - k r i st i a n sta d - ysta d Till dig som är nyskadad/nyopererad i arm/hand Det är viktigt att du följer dessa råd om vad du ska göra och hur

Läs mer

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Välkommen till den dagkirurgiska operationsavdelningen vid Akademiska sjukhuset På dagkirurgiska operationsavdelningen görs operationer som inte

Läs mer

Information inför din. höftoperation. Välkommen till Nyköpings lasarett

Information inför din. höftoperation. Välkommen till Nyköpings lasarett Information inför din höftoperation Välkommen till Nyköpings lasarett Innehållsförteckning Sida Allmän information Allmän information 3 Om höftleden 5 Att förbereda inför din höftoperation 6 När du ligger

Läs mer

Triggerfinger/-tumme

Triggerfinger/-tumme till dig som ska opereras för Triggerfinger/-tumme Senknuta Senskida Sena Senknuta Till dig som ska opereras för Triggerfinger/-tumme Triggerfinger/-tumme är en vanlig åkomma. Orsaken är oklar men kan

Läs mer

O RTO P E D I S K A K LI N I K E N HÄS S LE H O LM - K R I STIAN STAD. Till dig som ska opereras för Karpaltunnelsyndrom

O RTO P E D I S K A K LI N I K E N HÄS S LE H O LM - K R I STIAN STAD. Till dig som ska opereras för Karpaltunnelsyndrom O RTO P E D I S K A K LI N I K E N HÄS S LE H O LM - K R I STIAN STAD Till dig som ska opereras för Karpaltunnelsyndrom Karpaltunnelsyndrom En av handens stora nerver, Nervus Medianus, går tillsammans

Läs mer

Operation vid instabil knäskål (MPFL-plastik)

Operation vid instabil knäskål (MPFL-plastik) Operation vid instabil knäskål (MPFL-plastik) Knäskålen Då man böjer och sträcker på knäet löper knäskålen (patella) i en fåra i lårbenet. Knäskålens funktion är att förbättra kraften vid sträckning i

Läs mer

Knäledsplastik. Knäleden

Knäledsplastik. Knäleden Knäledsplastik Knäleden Knäleden är leden mellan lårben, underben och knäskål och är en så kallad gångjärnsled. Ledytorna är klädda med ledbrosk och glider lätt mot varandra. Mellan lår- och underben finns

Läs mer

Till dig som har knäledsartros

Till dig som har knäledsartros Till dig som har knäledsartros Undrar vad hon tänker skylla på nu när knäet blivit bra? DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på

Läs mer

Artroskopisk rotatorkuffsutur

Artroskopisk rotatorkuffsutur Artroskopisk rotatorkuffsutur Axelleden Axelleden är en så kallad kulled där skulderbladets ledskål ledar mot överarmsbenets huvud. Leden är den mest flexibla av kroppens leder och stabiliseras främst

Läs mer

Behåll detta häfte så att du kan titta i det vid behov. Märk det gärna med ditt namn.

Behåll detta häfte så att du kan titta i det vid behov. Märk det gärna med ditt namn. 1 Behåll detta häfte så att du kan titta i det vid behov. Märk det gärna med ditt namn. Detta häfte tillhör: TELEFONNUMMERLISTA Sjukhusets namn: Växel: Ortopedmottagningen: Vårdavdelningen: Sjukgymnastiken:

Läs mer

Häloperation på grund av besvär från hälsenefästet

Häloperation på grund av besvär från hälsenefästet 1 av 5 Häloperation på grund av Bakgrund Hälsenan, även kallad för akillessenan, är människokroppens tjockaste och starkaste sena och kallas i vardagligt tal för hälsenan. Hälsenan utgörs av senan från

Läs mer

Rehabilitering efter ASD och ev. klavikelresektion

Rehabilitering efter ASD och ev. klavikelresektion Rehabilitering efter ASD och ev. klavikelresektion Vid varje rörelse i axelleden sker ett intimt samarbete mellan skulderbladet och axelleden. Av den rörlighet som uppnås då man sträcker armen rakt uppåt

Läs mer

Att få och använda benprotes

Att få och använda benprotes Protesteamet Att få och använda benprotes Till dig som ska få en protes Vad är en protes? En protes är en ersättning för det amputerade benet och görs individuellt till dig efter dina behov. Att träna

Läs mer

Nyckelben Skulderblad. Överarmsben

Nyckelben Skulderblad. Överarmsben Axelledsplastik Axelleden Axelleden är en så kallad kulled där skulderbladets ledskål ledar mot överarmsbenets huvud. Leden är den mest flexibla av kroppens leder och stabiliseras främst av fyra korta

Läs mer

Efter artroskopin. www.medcentrum.se

Efter artroskopin. www.medcentrum.se Efter artroskopin www.medcentrum.se Du har i dag genomgått en knäledsartroskopi på grund av dina besvär. De fynd som gjordes vid ingreppet kan du se och läsa om på andra sidan. Du får också där beskrivet

Läs mer

I N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT. Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge

I N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT. Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge I N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge Lateral epikondylit - tennisarmbåge Epikondylit är en inflammation i muskelfästen på utsidan

Läs mer

Information inför din. knäoperation. Välkommen till Nyköpings Lasarett

Information inför din. knäoperation. Välkommen till Nyköpings Lasarett Information inför din knäoperation Välkommen till Nyköpings Lasarett Innehållsförteckning Sida Allmän information Allmän information 3 Om knäleden 5 Att förbereda inför din operation 6 När du ligger på

Läs mer

PATIENTINFORMATION HÖFTPROTES

PATIENTINFORMATION HÖFTPROTES PATIENTINFORMATION HÖFTPROTES Länssjukhuset, Halmstad Anders Wykman 2009-08-17 035-13 12 55 KONSTGJORD HÖFTLED - HÖFTLEDSPROTES Normalt är ledytorna i höftleden, det vill säga lårbenshuvudet och ledskålen,

Läs mer

till dig som har en Armbågsfraktur

till dig som har en Armbågsfraktur till dig som har en Armbågsfraktur Armbågsfraktur Fraktur (benbrott) vid armbågen. Behandlingsmetod bestäms utifrån frakturens läge och utseende. Gipsförbandet Gips är ett hårt men sprött material som

Läs mer

Frakturer, vad man gör akut

Frakturer, vad man gör akut Frakturer, vad man gör akut Nordic RETTS Meeting Göteborg 2017-10-19 Michael Möller Registerhållare Svenska Frakturregistret Överläkare, Med Dr, Ortopedkliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset RETTS

Läs mer

På universitetssjukhuset i Örebro utförs omkring 150 knäprotesoperationer per år.

På universitetssjukhuset i Örebro utförs omkring 150 knäprotesoperationer per år. Allmän information På universitetssjukhuset i Örebro utförs omkring 150 knäprotesoperationer per år. Det är naturligt att känna sig orolig inför en operation. Oron kan minskas och tillfrisknandet påskyndas

Läs mer

Tibiaosteotomi/omvinklingsoperation (Open Wedge)

Tibiaosteotomi/omvinklingsoperation (Open Wedge) Sid 1 (5) Tibiaosteotomi/omvinklingsoperation (Open Wedge) Information till Dig som skall opereras Inledning Knäleden bildas av tre ben, lårbenets nedre del, underbenets övre del samt knäskålen. Normalt

Läs mer

Information inför operation höftprotes

Information inför operation höftprotes Information inför operation höftprotes Allmän information Du skall genomgå en operation på grund av artros (ledsvikt/ledbroskssjukdom) i din höftled. Du kommer att få en protes där ledskålen i bäckenet

Läs mer

Rehabilitering efter Bankarts operation

Rehabilitering efter Bankarts operation Rehabilitering efter Bankarts operation Vid varje rörelse i axelleden sker ett intimt samarbete mellan skulderbladet och axelleden. Av den rörlighet som uppnås då man sträcker armen rakt uppåt över huvudet

Läs mer

ortopediska kliniken hässleholm-kristianstad-ystad Knäosteotomi Information till dig som ska opereras med osteotomi

ortopediska kliniken hässleholm-kristianstad-ystad Knäosteotomi Information till dig som ska opereras med osteotomi ortopediska kliniken hässleholm-kristianstad-ystad Knäosteotomi Information till dig som ska opereras med osteotomi Broschyren är utformad av medarbetarna på Ortopediska kliniken Hässleholm-Kristianstad-Ystad.

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Fot - Calcaneusfraktur - FYS

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Fot - Calcaneusfraktur - FYS Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 17634 su/med 2014-09-25 3 Innehållsansvarig: Lena Jensen, Fysioterapeut, Fysioterapi Mölndal (lenje2) Godkänd av: Åsa Sand, Verksamhetschef, Verksamhet

Läs mer

Information till patient med bakre höftprotesluxation. - höften har hoppat ur läge

Information till patient med bakre höftprotesluxation. - höften har hoppat ur läge Länskliniken Ortopedi Ansvarig: Fredrik Röding Öl Godkänd: Anders Sundelin, Länschef Ortopedi Datum 20090601 Information till patient med bakre höftprotesluxation - höften har hoppat ur läge När Din höftled

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

Information från Ortopedkliniken

Information från Ortopedkliniken Knäprotes Information från Ortopedkliniken Mars 2010 Information inför planerad knäprotesoperation. Informationen vänder sig främst till dig som står på väntelista för att en läkare skall bedöma om du

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Proximala humerusfrakturer Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Träna. Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka. Bristguiden.se

Träna. Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka. Bristguiden.se Träna Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka Bristguiden.se Träning stärker skelettet OBSERVERA att träningsprogrammet i den här broschyren INTE är avsedd för dig som har eller har haft en eller flera

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Träna. Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka. Bristguiden.se

Träna. Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka. Bristguiden.se Träna Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka Bristguiden.se Träning stärker skelettet OBSERVERA att träningsprogrammet i den här broschyren INTE är avsedd för dig som har eller har haft en eller flera

Läs mer

ortopediska kliniken hässleholm-kristianstad Axelledsluxation Patientinformation om operation för urledglidning av axelleden (axelledsluxation)

ortopediska kliniken hässleholm-kristianstad Axelledsluxation Patientinformation om operation för urledglidning av axelleden (axelledsluxation) ortopediska kliniken hässleholm-kristianstad Axelledsluxation Patientinformation om operation för urledglidning av axelleden (axelledsluxation) Broschyren är utformad och faktagranskad av överläkare Sten

Läs mer

Information till dig som skall genomgå höftprotesoperation. Höftprotes. Patientinformation

Information till dig som skall genomgå höftprotesoperation. Höftprotes. Patientinformation Höftprotes Patientinformation sid 4 8 11 12 17 22 25 27 28 Innehåll Allmän information Före operationen Ta med till sjukhuset På sjukhuset Efter hemgång Hemträningsprogram före och efter operationen Gång

Läs mer

Information till Dig som ska få en höftledsprotes. Den friska höftleden

Information till Dig som ska få en höftledsprotes. Den friska höftleden Länskliniken Ortopedi Ansvarig: Lars Lundmark. öl Godkänd: Anders Sundelin, Länschef ortopedi Datum : 120426 Information till Dig som ska få en höftledsprotes Den friska höftleden Höftleden består av en

Läs mer

Ortopediska kliniken Hässleholm Kristianstad

Ortopediska kliniken Hässleholm Kristianstad Ortopediska kliniken Hässleholm Kristianstad närmare varandra www.hassleholmssjukhus.org Artroskopiundersökning av knäleden Patientinformation Artroskopiundersökning av knäleden Knäleden är leden mellan

Läs mer

5. ORTOPEDI max 14 poäng Omskrivning

5. ORTOPEDI max 14 poäng Omskrivning 5. ORTOPEDI max 14 poäng Omskrivning 2016-08-17 5:1 Ester är 25 år och spelar fotboll på elitnivå. I dagens cupfinal fastnade hon med dobbarna i gräset och vred till hö knä. Hon inkommer 30 min senare

Läs mer

Instruktioner för dig som genomgår rehabilitering efter ledprotesoperation av tummens basled (CMC-leden)

Instruktioner för dig som genomgår rehabilitering efter ledprotesoperation av tummens basled (CMC-leden) Instruktioner för dig som genomgår rehabilitering efter ledprotesoperation av tummens basled (CMC-leden) Syftet med den här instruktionen är att klarlägga rehabiliteringen i samband med en ledprotesoperation

Läs mer

Aktivitetsnamn. Giltig från 2015-05-05

Aktivitetsnamn. Giltig från 2015-05-05 1 av 5 Hälsenan Achillessenan är människokroppens tjockaste och starkaste sena och kallas i vardagligt tal för hälsenan. Hälsenan utgörs av senan från vadmuskeln och den fäster i hälbenet. Senan överför

Läs mer

Kapselshift vid axelinstabilitet

Kapselshift vid axelinstabilitet Kapselshift vid axelinstabilitet Axelleden Axelleden är en så kallad kulled där skulderbladets ledskål ledar mot överarmsbenets huvud. Leden är den mest flexibla av kroppens leder och stabiliseras främst

Läs mer

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Kungsbacka Kommun Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Multipel Skleros 2014-12-18 Sammanställt av: Sofia Johansson, Ingrid Säfblad-Drake, Helena Fahlen, Maria Hellström, Sandra Arvidsson, Jenny Andersson,

Läs mer

Instruktioner för dig som genomgår rehabilitering efter knogledernas ledprotesoperation

Instruktioner för dig som genomgår rehabilitering efter knogledernas ledprotesoperation Instruktioner för dig som genomgår rehabilitering efter knogledernas ledprotesoperation Patientinformation / i / Reumaortopedi / Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt Syftet med den här instruktionen är

Läs mer

ortopediska kliniken hässleholm-kristianstad-ystad Knäledsartros Information och träningsprogram till dig som har knäledsartros

ortopediska kliniken hässleholm-kristianstad-ystad Knäledsartros Information och träningsprogram till dig som har knäledsartros ortopediska kliniken hässleholm-kristianstad-ystad Knäledsartros Information och träningsprogram till dig som har knäledsartros Broschyren är utformad av Nina Almgren, legitimerad sjukgymnast Orto pediska

Läs mer

till dig som har en Överarmsfraktur

till dig som har en Överarmsfraktur till dig som har en Överarmsfraktur Överarmsfraktur Fraktur (benbrott) på överarmen. Behandlingsmetod bestäms utifrån frakturens läge och utseende. Behandlingsmetod Armen i mitella eller slynga. Axellås

Läs mer

Vad händer i min arm? Kan jag leva som förut? Information från fysioterapeuten till Dig som opererat bort lymfkörtlar i armhålan.

Vad händer i min arm? Kan jag leva som förut? Information från fysioterapeuten till Dig som opererat bort lymfkörtlar i armhålan. Vad händer i min arm? Kan jag leva som förut? Information från fysioterapeuten till Dig som opererat bort lymfkörtlar i armhålan. Målet är att du ska kunna använda armen som innan operationen. Daglig rörelseträning

Läs mer

Brosket. Synovialmembranet. inflammeras

Brosket. Synovialmembranet. inflammeras Artrox är Sveriges mest sålda läkemedel med glukosamin för symtomlindring vid lätt till måttlig artros. Artrox kan lindra smärta och öka rörligheten i dina leder. Studier tyder på att glukosamin även kan

Läs mer

Att behandlas för Radiusfraktur

Att behandlas för Radiusfraktur Att behandlas för Radiusfraktur Patientinformation Sydöstra sjukvårdsregionen Radiusfraktur Handledsbrott kallas även radiusfraktur eller brott på strålbenet. Detta är det vanligaste benbrottet, som uppkommer

Läs mer

Att förebygga motionsskador

Att förebygga motionsskador Idrottsskador Att förebygga motionsskador Värm upp ordentligt. Töj korta och strama muskler före och efter motionspasset. Använd bra skor och rätt motionsutrustning. Börja träningen lugnt och öka intensiteten

Läs mer

Gratis tejptips & VIP-rabatt

Gratis tejptips & VIP-rabatt OM SPORTTEJPNING Idrott är en del av det moderna samhället. De senaste 15 åren har inneburit mycket stora förändringar av hur elitidrott bedrivs. Antalet träningar och tävlingar har ökat, samtidigt som

Läs mer

Information till Dig som ska få en höftledsprotes. Den friska höftleden

Information till Dig som ska få en höftledsprotes. Den friska höftleden Länskliniken Ortopedi Ansvarig: Lars Lundmark. öl Godkänd: Anders Sundelin, Länschef ortopedi Datum : 090601 Information till Dig som ska få en höftledsprotes Den friska höftleden Höftleden består av en

Läs mer

Rotatorcuffsutur. Anatomi 2015-08-20/JF

Rotatorcuffsutur. Anatomi 2015-08-20/JF Rotatorcuffsutur Anatomi Rotatorcuffen består av ff a fyra st muskler som omger axelleden. Dessa fäster in som senor runt överarmens ledhuvud. Dessa muskler/senor har som funktion att dels att hålla överarmens

Läs mer

ASD artroskopisk subacromiell dekompression + ev klavikelresektion

ASD artroskopisk subacromiell dekompression + ev klavikelresektion ASD artroskopisk subacromiell dekompression + ev klavikelresektion Axelleden Axelleden är en kulled där skulderbladets ledskål ledar mot överarmsbenets huvud. Leden stabiliseras av fyra korta muskler (den

Läs mer

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2 Manus Neuropatisk smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om neuropatisk smärta. Även om du inte just nu har någon smärta från rörelseapparaten eller från de inre organen rekommenderar jag att du tar del

Läs mer

Patellainstabilitet. Information till Dig som ska opereras för patellainstabilitet. Patientinformation från CKOC/ortopedklin/Linköping

Patellainstabilitet. Information till Dig som ska opereras för patellainstabilitet. Patientinformation från CKOC/ortopedklin/Linköping Patellainstabilitet Patientinformation från CKOC/ortopedklin/Linköping Information till Dig som ska opereras för patellainstabilitet Du har en knäskada, där din knäskål lätt kan gå ur led (patellainstabilitet).

Läs mer

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Träningslära 1 Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Uppvärmning Förbereder oss fysiskt och mentalt Fysiskt O Huvudsyfte med uppvärmning är att förebygga skador, lederna smörjs och blodcirkulationen

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Hallux valgus och Hammartå. - Patientinformation

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Hallux valgus och Hammartå. - Patientinformation ÖREBRO LÄNS LANDSTING Karlskoga lasarett Hallux valgus och Hammartå - Patientinformation Innehåll Hallux valgus Sidan 3 Hammartå Sidan 6 2 Information till dig som ska opereras för Hallux valgus eller

Läs mer

Artroskopi knäled. Anatomi. Varför artroskoperar man knäleden? Meniskskada. Symptom 2015-08-10/JF

Artroskopi knäled. Anatomi. Varför artroskoperar man knäleden? Meniskskada. Symptom 2015-08-10/JF Artroskopi knäled Anatomi Knät består av lårben, underben samt knäskål. Lår- och underben samt knäskålen är beklätt av brosk som fungerar som glidyta samt stötabsorbent. Mellan lårben och underben ligger

Läs mer

2

2 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 Ordlista Fjälkinge 35:60 m.fl, fornlämning 18 och 19 Vikingatida gravfält Artrit Inflammation i en led. En form av artrit är reumatoid artrit, ledgångsreumatism. Sjukdomen

Läs mer

ÅUCS. Råd för patient som kommer till höftprotesoperation. Höften i skick. Kliniken för ortopedi och traumatologi

ÅUCS. Råd för patient som kommer till höftprotesoperation. Höften i skick. Kliniken för ortopedi och traumatologi ÅUCS ÅBO UNIVERSITETS- CENTRALSJUKHUS TYKS/TURUN YLIOPISTOLLINEN KESKUSSAIRAALA Kliniken för ortopedi och traumatologi Höften i skick Råd för patient som kommer till höftprotesoperation EGENTLIGA FINLANDS

Läs mer

Artroskopi av knäled

Artroskopi av knäled ÖREBRO LÄNS LANDSTING Karlskoga lasarett Artroskopi av knäled - Patientinformation Information till dig som ska genomgå en artroskopi av knäled Vid ditt mottagningsbesök beslutades att du skulle genomgå

Läs mer

AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION AKUT FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING

AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION AKUT FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION AKUT FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING Minimera omfattningen av skadan genom ett korrekt, akut omhändertagande. Reducera eller ta bort all

Läs mer

Att byta leder. Kjell G Nilsson, docent, ortoped. Olle Svensson, professor, ortoped Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap

Att byta leder. Kjell G Nilsson, docent, ortoped. Olle Svensson, professor, ortoped Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap Att byta leder Kjell G Nilsson, docent, ortoped Olle Svensson, professor, ortoped Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap Ledbrosket är bara några millimeter tunt och kan därför inte tjäna

Läs mer

Bankarts operation. Axelleden. Bankart-skada

Bankarts operation. Axelleden. Bankart-skada Bankarts operation Axelleden Axelleden är en så kallad kulled där skulderbladets ledskål ledar mot överarmsbenets huvud. Leden är den mest flexibla av kroppens leder och stabiliseras främst av fyra korta

Läs mer

Instruktioner för dig som genomgår rehabilitering efter handledens steloperation

Instruktioner för dig som genomgår rehabilitering efter handledens steloperation Instruktioner för dig som genomgår rehabilitering efter handledens steloperation Patientinformation / i / Reumaortopedi / Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt Syftet med den här instruktionen är att klarlägga

Läs mer

information till dig om Acromioplastik

information till dig om Acromioplastik information till dig om Acromioplastik Axelleden Anatomi Axelleden består av ett ledhuvud i överarmen och en ledpanna som är formad i skulderbladet. Skuldran är ett samlingsnamn på flera olika leder; axelleden,

Läs mer

Instruktioner för patient som genomgår rehabilitering efter en protesoperation på skulderleden

Instruktioner för patient som genomgår rehabilitering efter en protesoperation på skulderleden Instruktioner för patient som genomgår rehabilitering efter en protesoperation på skulderleden VARSINAIS-SUOMEN SAIRAANHOITOPIIRI EGENTLIGA FINLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKT Syftet med den här instruktionen är

Läs mer

Knäledsartros. Vad händer i kroppen?

Knäledsartros. Vad händer i kroppen? Vad händer i kroppen? Ledbrosk minskar och försvinner Kroppens leder är till för att öka rörligheten. I alla leder möts minst två ben. De delar av benen som möts i en led är klädda med brosk, som är ett

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL KNÄLEDSPROTESOPERATION

VÄLKOMMEN TILL KNÄLEDSPROTESOPERATION Kirurgiska polikliniken (06) 826 4293 Fysiatriska avdelningen, tel. (06) 826 4365 Vårdplanerare tel. (06) 826 4782 Avdelning 7, tel. (06) 826 4303 VÄLKOMMEN TILL KNÄLEDSPROTESOPERATION ALLMÄNT OM LEDFÖRSLITNING

Läs mer

Barnortopedi - för akutmottagningsbruk 2015-05-28 E Fridh DSBUS 1 Vad ska vi prata om? Ortopediskt trauma hos barn Ortopediska sjukdomar som kan dyka upp akut Viktigaste icke ortopediska diff-diagnoserna

Läs mer

Information inför operation höftprotes

Information inför operation höftprotes Information inför operation höftprotes Allmän information Du skall genomgå en operation på grund av artros (ledsvikt/ledbroskssjukdom) i din höftled. Du kommer att få en protes där ledskålen i bäckenet

Läs mer

Instruktioner för patient som genomgår rehabilitering efter en höftprotesoperation

Instruktioner för patient som genomgår rehabilitering efter en höftprotesoperation Instruktioner för patient som genomgår rehabilitering efter en höftprotesoperation VARSINAIS-SUOMEN SAIRAANHOITOPIIRI Syftet med den här instruktionen är att redogöra för rehabiliteringen efter en höftprotesoperation.

Läs mer

PATIENTINFORMATION KNÄPROTES

PATIENTINFORMATION KNÄPROTES PATIENTINFORMATION KNÄPROTES Länssjukhuset, Halmstad Anders Wykman 2009-08-17 035-13 12 55 VARFÖR FÅR MAN KNÄARTROS? Artros är vanligare hos äldre än hos yngre och vanligare hos kvinnor än hos män. Forskarna

Läs mer

Information till dig som skall genomgå knäprotesoperation. Knäprotes. Patientinformation

Information till dig som skall genomgå knäprotesoperation. Knäprotes. Patientinformation Knäprotes Patientinformation sid 4 6 9 12 13 17 21 24 27 28 Innehåll Allmän information Operationen Före operationen Ta med till sjukhuset På sjukhuset Efter hemgång Hemträningsprogram före och efter

Läs mer

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Rehabiliterande träning / Viktigt att veta innan du startar Din skada ska vara anmäld till försäkringskassan om du skadat dig på jobbet. Innan

Läs mer

kan en böjsena slitas av om man fastnar med fingret eller använder fingret för att dra hårt i något. Skadan kan också uppstå på grund av en

kan en böjsena slitas av om man fastnar med fingret eller använder fingret för att dra hårt i något. Skadan kan också uppstå på grund av en Böjsenskada Information till dig som har skadat en böjsena Den här informationen riktar sig till dig som har en böjsenskada, vilket innebär att innebär att en böjsena helt eller delvis har gått av och

Läs mer

Idrottsskador. Uppkomst, förebyggning, behandling

Idrottsskador. Uppkomst, förebyggning, behandling Idrottsskador Uppkomst, förebyggning, behandling Fotledsskador Ledbandsskada på fotens utsida är den vanligaste idrottsskadan (talo fibulara- ledbandet). Står för 25 % av alla idrottsskador. Vid akut skada

Läs mer

Idrottsskador. Uppkomst, förebyggning, behandling

Idrottsskador. Uppkomst, förebyggning, behandling Idrottsskador Uppkomst, förebyggning, behandling Inledning Del 1- föreläsning om olika idrottsrelaterade skador. Del 2- genomgång av olika behandlingar. Ledbandsskada på fotens utsida är den vanligaste

Läs mer