STUDSVIK ÅRSREDOVISNING 2003

Transkript

1 Studsvik Årsredovisning 2003

2 2003 i korthet i siffror 3 VDs kommentar 4 Mål och strategier 6 Världsledande koncern inom utvalda nischer 7 Verksamheten 2003, uppdelad på respektive affärsområde 8 Marknadsutveckling 10 Aktien 14 Driftoptimering och säkerhet 16 Service och underhåll 20 Avfallshantering 24 Avveckling och rivning 28 Bestrålningstjänster 32 Nukleärmedicin 36 Miljö, säkerhet och kvalitet 40 Personal 42 Förvaltningsberättelse 44 Resultaträkningar 47 Balansräkningar 48 Kassaflödesanalyser 51 Redovisnings- och värderingsprinciper 52 Noter 55 Förslag till vinstdisposition 75 Revisionsberättelse 76 Ledande befattningshavare 77 Styrelse och revisorer 78 Koncernens styrning 79 Femårsöversikt 80 Nyckeltalsdefinitioner 82 Teknisk ordlista 83 Kalendarium 84

3 STUDSVIK ÅRSREDOVISNING 2003 Studsvik är en leverantör av tjänster och service med högt teknikinnehåll till en internationell kundkrets. Kunderna utgörs främst av kärnkraftverk och leverantörer till kärnkraftsindustrin, bland annat producenter av kärnbränsle, men omfattar även industriföretag och verksamheter inom vårdsektorn. Koncernens största marknader är Tyskland, USA, Japan och Sverige. Verksam heten bedrivs vid egna anläggningar i Sverige och USA samt i kunder nas främst kärnkraftverks och kärnbränsleproducenters anläggningar. Studsvik omsätter drygt MSEK och har anställda i sju länder. Studsvik ABs aktie är noterad på Stockholmsbörsens O-lista. 1

4 STUDSVIK ÅRSREDOVISNING i korthet Koncernens omsättning steg till MSEK 1 113,8 (1 002,3). Resultatet före skatt förbättrades och uppgick till MSEK 52,3 ( 1,1). Resultatet efter skatt uppgick till MSEK 31,9 ( 8,6 ). Resultatet per aktie efter skatt uppgick till SEK 3,93 ( 1,06 ). Eget kapital per aktie uppgick den 31 december 2003 till SEK 65,48 (57,45) och soliditeten uppgick till 45 (44) procent. Den tyska företagsgruppen IFM, Industrieanlagen Fritz & Marx förvärvades den 1 april IFM har en beräknad nettoomsättning på MSEK 140 per år. Den 1 maj 2003 förvärvade Studsvik samtliga fastigheter på Studsviksområdet från Vattenfall Fastigheter AB. Samtidigt övertog Studsvik Vattenfalls organi sation för drift och underhåll av fastigheterna samt förvärvade AB SVAFO. Likviditeten förstärktes kraftigt och uppgick den 31 december 2003 till MSEK 299,9 (120,5). SKI tillstyrkte under januari 2004 fortsatt drift för Studsviks reaktorer. 2

5 STUDSVIK ÅRSREDOVISNING i siffror Nyckeltal Koncernens omsättning, MSEK 1 113, ,3 882,7 Rörelseresultat, MSEK 61,4 2,8 125,7 Resultat efter finansnetto, MSEK 52,3 1,1 132,4 Resultat per aktie före utspädning, SEK 3,93 1,06 17,86 Resultat per aktie efter utspädning, SEK 3,88 1,06 17,86 Rörelsemarginal, % 5,5 0,3 neg Soliditet, % 44,9 43,9 41,9 Eget kapital per aktie, SEK 65,48 57,45 67,98 Antal anställda, medelantal Nettoomsättning per affärsområde Rörelseresultat per affärsområde Driftoptimering och säkerhet 21% Service och underhåll 33% 33% 26% 21% 14% 6% Avveckling och rivning 14% Bestrål ningstjänster 6% Driftoptimering och säkerhet 28% Service och underhåll 23% 23% 28% 41% 21% Avveckling och rivning 21% Bestrål ningstjänster 0% Avfallshantering 26% Nukleärmedicin 0% Avfallshantering 41% Nukleärmedicin neg 3

6 STUDSVIK ÅRSREDOVISNING 2003 En stark insats av våra anställda Under 2003 har affärsvolym, resultat och finansiell ställning starkt förbättrats. Rörelseresultatet uppgick till MSEK 61,4 (2,8) och omsättningen steg med 11 procent till MSEK 1113,8 (1 002,3). För två år sedan påbörjade vi ett program för att öka lönsamheten och att skapa finansiell stabilitet i koncernen. När jag summerar 2003 kan jag med glädje konstatera att vi har kommit ett gott stycke på vägen. Vår balansräkning och likviditet har förbättrats avsevärt och vi har stabil lönsamhet. De mål vi satte upp för året har vi uppnått, främst tack vare en god insats från alla våra anställda. För att bättre beskriva Studsviks verksamhet ur ett marknadsperspektiv har vi infört en ny affärsområdesstruktur med sex affärsområden. De nya affärsområdena reflekterar bättre vad som sker, och kommer att ske på marknaden, och ger oss därför bättre vägledning inför strategiska satsningar. Den nya strukturen hjälper också aktiemarknaden att förstå vår verksamhet bättre. Studsviks affärsidé är att leverera produkter och tjänster som bidrar till ökad säkerhet och förbättrad lönsamhet för våra kunder inom kärnkraftsindustrin. Under decennier har Studsvik levererat specialistkunskap av högsta kvalitet. Varumärket Studsvik har blivit liktydigt med kompetens och kvalitet av världsklass inom kärnteknikområdet. Nu när första generationen kärnkraftverk börjar nå mogen ålder kan vi skönja två utvecklingstrender som båda är gynnsamma för Studsvik: Modernisering och uppgradering av befintliga kärnkraftverk avseende livslängd, säkerhet och effektivitet. Ökat fokus på miljö, avfall och avveckling av kärntekniska anläggningar. Jag tror att den första trenden kommer att innebära en renässans för våra grundkompetenser. Dessutom talar mycket för att en ny generation kärnkraftverk kommer att utvecklas. Jag ser därför ljust på framtiden för vårt affärsområde Driftoptimering och säkerhet. Denna verksamhet bedrivs huvudsakligen vid våra anläggningar utanför Nyköping i Sverige. Vi väntar oss också att stora avfallsmängder, under decennier framöver, skall tillkomma från modernisering av befintliga kärnkraftverk och från rivning av uttjänta anläggningar. I Tyskland deltar Studsvik i ett antal avvecklingsprojekt genom dotterbolaget SINA, som under 2003 förvärvade IFM, Industrieanlagen Fritz & Marx. I och med förvärvet av IFM blev Studsvik en ledande aktör i Tyskland inom detta område. 4

7 STUDSVIK ÅRSREDOVISNING 2003 Studsviks två stora satsningar på THOR SM -tekniken i USA har utvecklats väl under Vår anläggning i Erwin, Tennessee, som behandlar jonbytarmassor från kärnkraftverk, har stärkt sin position på marknaden och redovisar ett positivt rörelseresultat och ett mycket starkt kassaflöde. Vårt joint venture med Washington Group, THOR Treatment Technologies, TTT, har också stärkt sin ställning hos Department of Energy, DOE. Uppdragen TTT inriktar sig på är mångåriga och stora i ekonomiska termer. Det påverkar beslutsprocessen som därför lätt blir utdragen. Framtidsutsikterna för TTT är fortsatt positiva, men jag bedömer inte att vi ser ett positivt resultat det närmaste året. Affärsområdet Nukleärmedicin tillvaratar Studsviks kärntekniska kompetens för medicinska tillämpningar. Vår stora utvecklingssatsning på tumörbehandling med hjälp av neutronbestrålning, BNCT, har under året gått vidare med oförminskad intensitet. Projektet drar höga utvecklingskostnader men den avsevärda potentialen och de lovande resultaten från den nyligen avslutade fas 2-studien har motiverat oss att gå vidare. Projektet är i utkanten av Studsviks kompetensområde och vi söker aktivt partners till verksamheten. Under 2004 kommer vi att fortsätta att utveckla vår position och vår organisation med oförminskad kraft. Nya marknader, kostnadsbesparingar, affärsmannaskap, chefsutveckling, strategiska rekryteringar, förbättrad kommunikation, allianser och förvärv kommer att stå i fokus. Studsvik har en stark position på en marknad i utveckling, en stark affärsidé och kompetenta medarbetare. Dessa faktorer gör att jag ser mycket ljust på Studsviks framtid. Nyköping i februari 2004 Hans-Bertil Håkansson Verkställande direktör och koncernchef 5

8 STUDSVIK ÅRSREDOVISNING 2003 Mål och strategier Studsviks mål är att skapa värdetillväxt för ägarna genom att vara en ledande leverantör av produkter och tjänster inom nukleär teknik. Finansiella mål Studsviks finansiella mål är att: Den organiska nettoomsättningstillväxten skall uppgå till lägst 5 procent per år. Rörelsemarginalen skall uppgå till lägst 7 procent, vilket motsvarar cirka 8 procents rörelse marginal före goodwillavskrivningar. Räntabiliteten på sysselsatt kapital i nya projekt, anläggningar och bolag skall uppgå till lägst 15 procent. Soliditeten skall uppgå till lägst 40 procent. Strategier Vi har utvecklat ett antal huvudstrategier som fokuserar på ökade affärsvolymer, bättre marginaler och på att göra Studsvik attraktivt för kunder och medarbetare. Expansion Vår position på världsmarknaden skall förstärkas genom en kombination av organisk tillväxt, joint ventures, strategiska allianser samt förvärv. Den organiska tillväxten skall utgöra basen för tillväxten och drivas av produkt- och tjänsteutveckling samt genom etablering av egna affärsenheter och anläggningar på nya marknader i egen regi eller genom strategiska allianser. På strategiska marknader kommer vi att genomföra förvärv när så är möjligt och lämpligt. Produkter och tjänster Koncernen skall fokusera på produkter och tjänster som ökar säkerheten och lönsamheten för kunderna. Vi skall leverera ett mervärde till kunderna genom helhetslösningar snarare än enskilda produkter och tjänster av standardkaraktär. Våra produkter och tjänster skall upplevas som mer prisvärda än konkurrenternas. Koncernen skall ständigt förbättra sin konkurrenskraft genom att ligga i frontlinjen när det gäller forskning och produktutveckling. Effektiv produktion Våra produktionsanläggningar skall karakteriseras av hög tillgänglighet och få oplanerade stopp för att möjliggöra hög och effektiv produktion. Kompetensutveckling Organisationens samlade kompetens måste ständigt utvecklas. Därför satsar vi på kompetenshöjning speciellt inom affärsmannaskap, teknik och marknadsföring. Detta sker genom utbildning, nyrekrytering samt kontinuerliga utbyten med privata och offentliga forskningsinstitutioner. Organisationsutveckling Studsviks organisation skall präglas av korta beslutsvägar, stark lönsamhetsinriktning, affärsmannaskap och fokus på kundtillfredsställelse. Målet är att våra verksamheter alltid skall drivas i en atmosfär av kreativitet och entreprenörskap där individen får stort utrymme under eget ansvar. 6

9 STUDSVIK ÅRSREDOVISNING 2003 Världsledande koncern inom utvalda nischer Studsvik levererar kvalificerade tjänster och service till en internationell kundkrets. Bland kunderna återfinns främst kärn kraftverk och leverantörer till kärnkraftsindustrin, bland annat producenter av kärnbränsle, men även industriföretag och verksamheter inom vårdsektorn. Studsviks största marknader är Tyskland, USA, Japan och Sverige. Verksam heten bedrivs vid våra egna anläggningar i Sverige och USA samt i kunder nas anläggningar. Koncernen är indelad i sex affärsområden Driftoptimering och säkerhet Service och underhåll Avfallshantering Avveckling och rivning Bestrålningstjänster Nukleärmedicin Kunder inom driftoptimering och säkerhet återfinns främst inom kärnkraftsindustrin. Studsvik testar och analyserar kärnbränsle och material, utvecklar programvaror för optimering av reaktordrift och utför konsulttjänster. Service och underhåll utför dekontaminering, strålskydd, dosimetriservice, sanering, avfallshantering, mekanisk service och processrengöring. Verksamheten bedrivs huvudsakligen i Sverige och Tyskland. Avfallshantering behandlar låg- och medelaktivt avfall i egna anläggningar i Studsvik och Erwin, USA, från i första hand kärnkraftverk, men framöver även från andra nukleära anläggningar. Avveckling och rivning utför uppdrag i samband med rivning av kärntekniska anläggningar. Bestrålningstjänster producerar radioisotoper till de stora diagnostika- och läkemedelsföretagen och övrig industri. Nukleärmedicin utvecklar i samarbete med sjukvården BNCT, Boron Neutron Capture Therapy, som är en behandlingsmetod för patienter med hjärntumör. Studsvik hade i slutet av året med arbetare, varav 598 i Sverige och 684 i Tyskland. Studsvik har dotterbolag i Sverige, Tyskland, USA, Japan, Norge, Storbritannien och Schweiz. Studsviksaktien är sedan den 4 maj 2001 noterad på Stockholmsbörsens O-lista. 7

10 STUDSVIK ÅRSREDOVISNING 2003 Verksamheten 2003, uppdelad på respektive affärsområde Driftoptimering och säkerhet Nettoomsättning Rörelseresultat Operativt kapital Kassaflöde* Medelantal anställda Sid MSEK 246,4 / 21% MSEK 27,0 / 28% MSEK 65,8 / 14% MSEK 64,6 / 33% 214 / 17% Service och underhåll Nettoomsättning Rörelseresultat Operativt kapital Kassaflöde* Medelantal anställda Sid MSEK 375,9 / 33% MSEK 22,1 / 23% MSEK 91,1 / 19% MSEK 39,9 / 20% 542 / 43% Avfallshantering Nettoomsättning Rörelseresultat Operativt kapital Kassaflöde* Medelantal anställda Sid MSEK 295,5 / 26% MSEK 40,0 / 41% MSEK 257,5 / 53% MSEK 73,2 / 38% 81 / 6% Avveckling och rivning Nettoomsättning Rörelseresultat Operativt kapital Kassaflöde* Medelantal anställda Sid MSEK 156,1 / 14% MSEK 20,8 / 21% MSEK 37,2 / 8% MSEK 27,1 / 14% 418 / 33% Bestrålningstjänster Nettoomsättning Rörelseresultat Operativt kapital Kassaflöde* Medelantal anställda Sid MSEK 74,9 / 6% MSEK 0,2 / 0% MSEK 21,8 / 5% MSEK 1,7 / 1% 16 / 1% Nukleärmedicin Nettoomsättning Rörelseresultat Operativt kapital Kassaflöde* Medelantal anställda Sid MSEK 1,2 / 0% MSEK 12,1 / neg MSEK 11,2 / 2% MSEK 12,0 / neg 5 /0% Totalt för hela koncernen MSEK 1 113,8 MSEK 61,4 MSEK 450,4 MSEK 156, Nettoomsättning, rörelseresultat och kassaflöde per affärsområde har beräknats som andel av affärsområdenas samlade nettoomsättning, rörelse re sultat respektive kassaflöde. * Rörelseresultat med återläggning av av- och nedskrivningar.

11 STUDSVIK ÅRSREDOVISNING 2003 Produkter och tjänster Tester, undersökningar och analyser Programvara Säkerhetsteknik Marknad Klar marknadsledare i världen inom området programvara, med en marknadsandel om cirka 50 procent. Ledande inom tester, undersökningar och analyser av bränsle och material. Framtida expansion sker inom befintliga produkt- och tjänsteområden över hela världen. Utveckling av programvara sker främst i USA. Testverksamheten sker främst i anslutning till R2-reaktorn i Studsvik. Produkter och tjänster Dekontaminering och sanering Mekanisk service Strålskydd och dosimetriservice Processrengöring Marknad Den ledande aktören i Tyskland och Sverige. Viss verksamhet i övriga Europa. Den framtida expansionen beräknas främst ske på den tyska marknaden, men även i Italien och England. Verksamheten bedrivs främst i kunders anläggningar. Produkter och tjänster Behandling av torrt lågaktivt avfall metalliskt lågaktivt avfall låg- och medelaktivt vått avfall Konsulttjänster Marknad Marknadsledande inom låg- och medelaktivt vått avfall i USA. Små marknadsandelar inom övriga områden. Framtida tillväxt förväntas ske inom den så kallade DOE-marknaden, det vill säga marknaden för federalt avfall i USA. Studsvik bedriver verksamheten i anläggningar i Sverige och USA. Produkter och tjänster Förberedande studier Projektplanering Projektledning Genomförande Avfallshantering Dekontaminering Marknad Stark position i Europa. Ingen verksamhet i övriga världen. Främst den tyska marknaden, men även den japanska, italienska och brittiska marknaden utgör tillväxtmarknader inom området. Detta på grund av att beslut fattats om att avveckla kärnkraften i Tyskland och Italien samt att ett antal kärnkraftverk i Japan och England skall monteras ned på ett sådant sätt att marken kan få så kallad green field -status. Verksamheten bedrivs genom det tyska dotterbolaget SINA. Produkter och tjänster Medicinska radioisotoper Industriella radioisotoper Dopning av kisel Marknad En av få stora leverantörer av neutrondopat kisel men en liten aktör inom radioisotoper. Verksamheten inom medicinska radioisotoper, som används för terapi och diagnostik, växer. Verksamheten bedrivs i anslutning till Studsviks R2-reaktor. Produkter och tjänster Behandling av svårartade hjärntumörer med BNCT Marknad I Västeuropa och USA får drygt personer årligen diagnosen primär hjärntumör. Överlevnadstiden är cirka 10 månader. I takt med att pågående kliniska studier visar fortsatt positiva resultat föväntas efterfrågan på behandling i Studsviks anläggning att öka. Verksamheten bedrivs i samarbete med den svenska sjukvården. Behandlingsanläggningen är belägen i anslutning till Studsviks R2-0-reaktor. Motsvarande anläggningar kan även byggas på andra platser. 9

12 STUDSVIK ÅRSREDOVISNING 2003 Marknadsutveckling Stark tillväxt Efterfrågan på elkraft stiger samtidigt som reella alternativa energikällor till kärnkraften saknas. Detta har medfört att utbyggnaden av kärnkraften fortsätter i stora delar av världen. I slutet av 2003 pågick nybyggnation av 32 reaktorer, varav 7 i Indien, 4 i Kina, 4 i Ukraina, 3 i Ryssland och 3 i Japan. Den framtida tillväxten i antal reaktorer förväntas ske främst i Asien. Kärnkraftsmarknadens 441 kommersiella reaktorer svarar för drygt 16 procent av världens elkraftsproduktion.146 ligger i Västeuropa, 128 i Nordamerika och övriga i Asien. USA är den största enskilda marknaden med 104 reaktorer i drift, följt av Frankrike med 59 och Japan med 54. Dessutom finns det cirka 250 forskningsreaktorer och drygt 150 ubåtar med kärnreaktorer. Medelåldern för världens kärnkraftsreaktorer uppgår idag till 20 år samtidigt som en modern kärnkraftsreaktor har en livslängd på minst 40 år. Under ett kärnkraftverks hela livstid från byggnation till avveckling krävs olika typer av tjänster inom driftoptimering, säkerhet, underhåll, avfallshantering och rivning; tjänster som Studsvik erbjuder. Även kärnbränslefabriker, sjukhus och institutioner för teknisk forskning har behov av vissa av dessa tjänster. Trenden går mot att ägarna av kärnkraftverk investerar för att förlänga livstiden för verken. Därmed ökar behovet av främst underhåll, materialprovning och avfallshantering. Samtidigt stiger efterfrågan på kompetens inom avveckling och rivning av de reaktorer som uppnått sin maximala livslängd. Studsvik är verksamt inom samtliga dessa områden. Utvecklingen inom Studsviks segment Driftoptimering och säkerhet Koncernens huvudsakliga kunder i segmentet är kärnkraftverk och bränsleleverantörer. Med fokus på att sänka sina produktionskostnader lägger kraftverken i ökande utsträckning ut driftrelaterade tjänster på entreprenad. Det är Studsviks bedömning att trenden kommer att fortsätta och vara en stark drivkraft inom segmentet. En del av de driftrelaterade tjänsterna kräver tillgång till en testreaktor. Studsviks bedömning är att det finns cirka tio testreaktorer i världen som är tillräckligt kraftfulla för att genomföra material- och bränsletester i. I gruppen ingår Studsviks R2-reaktor, Haldenreaktorn i Norge, HFR Petten i Nederländerna samt OSIRIS i Frankrike och JMTR i Japan. Studsvik bedömer att konkurrensen på marknaden för driftoptimering och säkerhet kommer att minska i takt med att de statliga bidragen som utgår till vissa reaktorer avtar. Service och underhåll I alla nukleära anläggningar förekommer radioaktivt kontaminerade ytor och detaljer som avger joniserande strålning. Ägarna till de nukleära anläggningarna har ett ansvar för att strålningsnivåerna registreras och kontrolleras samtidigt som åtgärder vidtas för att minimera den stråldos personalen utsätts för. Studsvik kontrollerar, registrerar och avlägsnar den radioaktiva kontaminationen. Därutöver utför Studsvik andra underhållstjänster inom så kallat klassat område. De ledande aktörerna i Europa är Studsvik, Cosmos och KEI i Tyskland, Serco och AEA i Storbritannien samt Cogema i Frankrike. 10

13 Dekontaminering I alla kärnkraftverk blir med tiden ytor och detaljer kontaminerade, dvs de blir nedsmutsade och avger joniserande strålning. Studsvik avlägsnar denna strålning genom olika rengöringsmetoder, så kallad dekontaminering. Materialtest Material i anslutning till reaktorn utsätts för stora påfrestningar. Studsvik genomför materialtester för att kontrollera materialets motståndskraft vid olika driftsituationer samt kondition mot slutet av livstiden. Bränsletest Test av bränslestavar i reaktorn för att säkerställa att bränslet och kapslingen bibehåller de egenskaper som krävs för en säker och stabil drift, men även för att kunna använda bränslet så länge som möjligt för en bättre bränsleekonomi. Torrt avfall I kärnkraftverk genereras radioaktivt brännbart avfall. Avfallet utgörs i huvudsak av emballage, trasor, plast och skyddskläder. Studsvik förbränner sådant lågaktivt avfall för att minska volymen innan det skickas till slutförvaring. Programvara Bränsle utgör den största insatsvaran för kärnkraftverk. Det finns ett stort ekonomiskt värde i att optimera bränsleutnyttjandet. Studsvik tillhandahåller avancerad programvara för optimering av reaktordrift. Metalliskt avfall Om särskilda åtgärder ej vidtas måste metalliskt skrot som uppkommer vid byte av reaktorkomponenter och rivning av reaktorer slutförvaras som radioaktivt avfall. Studsvik kan genom dekontaminering och smältning minska radioaktivitetsinnehållet så att metallerna kan återvinnas. Vått avfall Vissa typer av kärnkraftverk genererar vått avfall i form av jonbytarmassor från kärnkraftverkens filtersystem. Studsvik komprimerar och stabiliserar det våta avfallet innan det skickas till slutförvaring. Dosimetri Personalen vid ett kärnkraftverk riskerar att utsättas för joniserande strålning. Studsvik tillhandahåller persondosimetrar som registrerar erhållen dos. Bilden visar en del av Studsviks tjänste- och produktutbud till kärnkraftverken.

14 STUDSVIK ÅRSREDOVISNING 2003 Antal kommersiella reaktorer i drift År Antal reaktorer per land USA Frankrike Japan Storbritannien Ryssland Tyskland Nordkorea Indien Kanada Ukraina Övriga Avfallshantering Slutförvar av radioaktivt avfall är en stor kostnadspost för avfallsproducenter. Ett lönsamt sätt att minska denna kostnad är volymreduktion. Med hjälp av de tekniker Studsvik använder åstadkommer vi även en slutlig avfallsprodukt som tillgodoser myndigheternas krav på kemisk stabilitet. För vissa typer av radioaktivt kontaminerat material kan behandling även ske med syfte att friklassa och återanvända materialet. Studsvik är en av de ledande aktörerna i Europa inom hantering av torrt avfall, men en betydligt mindre aktör inom metalliskt avfall. Andra stora aktörer inom dessa områden är Cilva i Belgien, Forschungszentrum i Karlsruhe och Siempelkamp i Tyskland, GTS Duratek i USA samt franska Socodei. Vått avfall uppstår huvudsakligen vid rening av reaktorsystemens vatten med s k jonbytarmassa. Studsvik har utvecklat en världsunik process, THOR SM (Thermal Organic Reduction), som reducerar jonbytarmassans volym inför slutförvaring. Metoden, som även medför att avfallet får en stabil kemisk form, används i Studsviks anläggning i Erwin, USA. Andra metoder marknadsförs av ATG (Advanced Technology Group) och GTS Duratek. Studsviks THOR SM -process är ledande på marknaden för behandling av jonbytarmassa i USA. Studsvik bedömer också att THOR SM - processen har en mycket stor poten tial för så kallat federalt avfall. Med anledning av det har ett joint venture, THOR Treatment Technologies, bildats tillsammans med Washington Group International Inc. (WGI) för bearbetning av federalt nukleärt avfall för US Department of Energys räkning. Bolaget ägs till lika delar av Studsvik och WGI. Avveckling och rivning Nedmonteringen av nukleära anläggningar har påbörjats i ett antal länder. I Tyskland har staten och kraftindustrin slutit en överenskommelse om en successiv avveckling av kärnkraftverk och andra nukleära anläggningar. Ett antal anläggningar har börjat rivas, vilket öppnar en stor marknad för Studsvik. Samtidigt håller nästa tillväxtmarknad inom avveckling och rivning på att ta fart i och med att den italienska staten budgeterat för att montera ned kärntekniska anläggningar och kärnkraftverk under de kommande åren. Tillväxten på marknaden för nedmonteringen av nukleära anläggningar har sin bakgrund i kombinationen nationella politiska beslut och att gamla kärnkraftverk ofta är ineffektiva jämfört med moderna reaktorer. Studsvik är engagerat i projekt i Tyskland och Sverige. Projekten löper ofta över ett flertal år och innefattar många kompetensområden, från planering och kartläggning till den rena rivningen. Det är koncernens ambition att spela en framträdande roll på marknaden för avveckling och rivning. Bestrålningstjänster Radioisotoper är en snabbt växande marknad. Studsvik levererar radioisotoper till de stora diagnostika- och läkemedelsföretagen. Dessa företag utnyttjar radioisotoperna som väsentliga komponenter i sina diagnostikaprodukter, terapeutiska läkemedel och för behandling av cancer. Radioisotoper används också i industriprocesser för kontroll och övervakning. Exempel på den praktiska användningen är i mätinstrument för att detektera sprickor. 12

15 STUDSVIK ÅRSREDOVISNING 2003 Nukleärmedicin I Västeuropa och USA får drygt personer årligen diagnosen primär hjärntumör. Idag behandlas patienter med primär hjärntumör vanligen med kirurgi, där man försöker ta bort så mycket som möjligt av tumören. Därefter följer oftast konventionell strålbehandling. Den genomsnittliga överlevnadstiden för dessa patienter är cirka tio månader. Studsvik utför i samarbete med sjukvården den kompletterande behandlingsmetoden BNCT, Boron Neutron Capture Therapy. BNCT syftar till att ge förlängd överlevnadstid för patienter med hjärntumör och att samtidigt förbättra livskvaliteten. Verksamheten är belägen i direkt anslutning till en av koncernens två reaktorer i Studsvik där en komplett behandlingsklinik byggts upp. Fram till idag har cirka 250 patienter behandlats med BNCT utanför Sverige. Det finns för närvarande fyra BNCT-anläggningar i Europa, två i Japan och en i USA. Dessutom pågår färdigställande av flera anläggningar runt om i världen. I Sverige är Studsvik ensamt om att utföra behandling med BNCT. Hittills har 41 personer behandlats. Resultat från kliniska prövningar visar att BNCT-metoden är minst lika effektiv som konventionell strålbehandling. Det är rimligt att anta att man i framtiden kommer att kunna förbättra resultaten avsevärt genom att bland annat utveckla effektivare borbärarsubstanser. Antal reaktorer under uppförande Indien Kina Ukraina Japan Iran Ryssland Slovakien Argentina Nordkorea Rumänien Övriga Reaktorernas åldersfördelning > 40 Antal Studsviks nettoomsättning per geografisk marknad Sverige 31% 2. Europa exklusive Sverige 42% 3. Nordamerika 24% 4. Asien 3% 13

16 STUDSVIK ÅRSREDOVISNING 2003 Aktien Ägarstruktur Studsviksaktien noterades på Stockholmsbörsens O-lista den 4 maj En börspost uppgår till 200 aktier Svenska privatpersoner 33% 2. Svenska institutioner 33% 3. Utländska ägare 34% 1 Antal aktier och aktiekapital Antalet aktier i Studsvik AB (publ) uppgick den 31 december 2003 till 8,1 miljoner. Antal utestående teckningsoptioner var samma datum stycken, vilket innebär att antalet aktier efter fullt utnyttjande av optionsrätter skulle bli stycken, motsvarande en utspädning om 1,3 procent. Samtliga aktier har en röst och representerar lika andel i bolagets tillgångar och resultat. Det nominella beloppet är 1 krona per aktie och aktiekapitalet uppgår till MSEK 8,1. Kursutveckling och omsättning Börsåret 2003 präglades av starka börser världen runt. Stockholmsbörsens generalindex steg med 29,82 procent. Studsviksaktien utvecklades bättre än Stockholmsbörsens general index. Kursen på Studsviksaktien steg med 118 procent under året, från SEK 45,00 den 2 januari till SEK 98,00 den 31 december, innebärande ett börsvärde om MSEK 795 per den 31 december. Kursen har under året pendlat mellan SEK 44,00 den 3 mars och SEK 101,00 den 22 december. Kursen den 31 januari 2004 uppgick till SEK 93,50. Årets resultat per aktie före utspädning uppgick till SEK 3,93 ( 1,06) och efter utspädning till SEK 3,88 ( 1,06). För definitioner se sidan 82. Under 2003 omsattes 2,9 miljoner Studsviksaktier till ett värde av MSEK 183. Detta motsvarar en omsättningshastighet på de fria aktierna (definierat som alla aktier förutom de som ägs av Euroventures Nordica II B.V.) på 50 procent, jämfört med 124 procent för Stockholmsbörsen totalt. Utdelningspolitik och utdelning Styrelsens mål är att utdelningen genomsnittligt över tiden skall uppgå till minst 30 procent av koncernens resultat efter skatt. Vid beslut om förslag till utdelning kommer dock Studsviks expansionsmöjligheter, konsolideringsbehov, likviditet samt finansiella ställning i övrigt att beaktas. Styrelsen föreslår bolagsstämman att ingen utdelning lämnas för verksamhetsåret Aktiens utveckling, maj 2001 januari 2004 Studsvik Stockholmsbörsens generalindex Antal omsatta aktier i tal Källa: Ecovision Finansanalys m j j a s o n d j f m a m j j a s o n d j f m a m j j a s o n d j

17 STUDSVIK ÅRSREDOVISNING 2003 Ägarstruktur Ett erbjudande om courtagefri försäljning alternativt tillköp av aktier riktades under det andra kvartalet till aktieägare med innehav understigande en handelspost, dvs 200 aktier. Erbjudandet om försäljning accepterades av drygt aktieägare och drygt 670 aktieägare valde att, till reducerat courtage, köpa aktier för att innehavet efter transaktionen skulle uppgå till en handelspost. Tillgången på aktier garanterades av Euroventures Nordica II B.V., som därmed sålde drygt aktier. Samtliga transaktioner gjordes till kursen SEK 52,05. Vid årsskiftet var antalet aktieägare i Studsvik (6 663) stycken. Av dessa ägde 94 procent aktier eller färre. De tio största ägarna svarade för 68 (66) procent av aktierna. Andelen institutionellt svenskt ägande uppgick till cirka 33 (23) procent av aktiekapitalet. Andelen utländskt ägande var 34 (48) procent. Optioner Studsvik utfärdade den 22 april 2002 ett teckningsoptionsprogram som fortfarande löper. Syftet med optionsprogrammet är att Studsvik skall främja sina långsiktiga intressen genom att stimulera koncernens medarbetare till ett ägarintresse i bolaget. Totalt tecknades optionsrätter. Teckningspremien, som beräknats med Black & Scholes formel, uppgick till SEK 6,60. Varje optionsrätt ger rätt till att teckna en aktie i Studsvik AB om nominellt en (1) krona under perioden den 1 juni 2004 t o m den 31 maj 2005 till en kurs om SEK 61,50. Kontakt med aktiemarknaden D. Carnegie publicerar löpande analyser på Studsvik. Därutöver följs Studsvik av Kaupthing Bank och Remium Securities. Årsredovisning och delårsrapporter publiceras på svenska och engelska. Rapporter och pressmeddelanden publiceras på Studsviks hemsida. AKTIEÄGARSTRUKTUR Antal aktier Antal Antal % av antal aktieägare aktier aktier , , , , , ,6 Summa ,0 DATA PER AKTIE Belopp, SEK Antal aktier vid periodens slut Genomsnittligt antal aktier före utspädning Genomsnittligt antal aktier efter utspädning Kurs den 31 december 98,00 45,00 40,00 Resultat per aktie före utspädning 3,93 1,06 17,86 Resultat per aktie efter utspädning 3,88 1,06 17,86 Eget kapital per aktie 65,48 57,45 67,98 P/E-tal 25 neg neg STÖRSTA ÄGARNA Aktieägare Antal aktier Andel,% Euroventures Nordica II B.V ,1 Familjen Karinen ,3 Briban Invest ¹ ) ,7 Handelsbankens Småbolagsfond ,6 Jan Bengtsson ,9 Didner & Gerge Aktiefond ,3 SEB Sverige Småbolag ,0 Euroclear Bank SA/NV ,0 SIF ,5 Banque Luxembourg SA ,3 Summa de 10 största ägarna innehavsmässigt ,7 Övriga aktieägare ,3 Summa ,0 ¹ ) Efter balansdagen har Briban Invest enligt flaggningsmeddelande ett innehav om 10,7 %. AKTIEKAPITALETS FÖRÄNDRING Ökning av Aktiekapital Totalt År Transaktion antal aktier kronor antal aktier 1994 Bildande Fondemission Riktad nyemission

18 Studsviks testreaktor R2.

19 DRIFTOPTIMERING OCH SÄKERHET Svagt positiv utveckling Affärsområdets nettoomsättning uppgick till MSEK 246,4 (266,0). Rörelseresultatet uppgick till MSEK 27,0 (22,5). Amerikanska dollar är den dominerande utländska valutan för affärsområdet. Balans mellan kostnader och intäkter i dollar gjorde emellertid att den sjunkande dollarkursen endast hade marginell påverkan på resultatet. BOLAG INOM AFFÄRSOMRÅDET Studsvik Nuclear AB VD: Jean-Marc Holt Studsvik Scandpower VD: Malte Edenius Studsvik Japan Ltd VD: Toshio Yamazaki Det allmänna marknadsläget avseende reaktoroch laboratorietjänster förbättrades mot slutet av året. Det åtgärdsprogram som startade 2002 för att öka kvaliteten och effektiviteten i rörelsen går planenligt. Verksamheten inom området programvara för kärnkraftsreaktorer hade fortsatt god lönsamhet och nya programvaror introducerades med stor framgång under året. Amerikanska dollar är den dominerande utländska valutan för affärsområdet. Balans mellan kostnader och intäkter i dollar gjorde emellertid att den sjunkande dollarkursen endast hade marginell påverkan på resultatet. Investeringar Affärsområdets investeringar uppgick under 2003 till MSEK 45,1 (32,9), varav bränsleelement till reaktorerna uppgick till MSEK 22,3 (21,6). Marknad och produkter Kraftindustrin investerar idag för att förlänga reaktorers livslängd. Behovet av verifiering av materialdata och kategorisering av material för att ytterligare höja säkerheten och undvika dyra driftstörningar ökar därmed. Studsvik utför bland annat avancerad provning och undersökningar av material. Reaktorbränsle är en tung kostnadspost för kärnkraftsindustrin. Flertalet kraftverks ägare runt om i världen lägger därför ner stora resurser på att höja utbränningsgraden på bränslet. För att uppnå högre utbränning krävs omfattande tester av bränslets egenskaper samt avancerad programvara för optimering av reaktordriften. För att ytterligare effektivisera driften används dessutom ofta tillsatser i reaktorvattnet. De förändrade driftvillkoren leder till behov av att verifiera bränslets, kapslingens och strukturmaterialens egenskaper under de nya betingelserna. Studsvik är världsledande såväl när det gäller testning av reaktorbränsle i testreaktorn R2 som när det gäller undersökning av reaktorbränsle i koncernens Hot Cell Laboratorium. Studsvik har även en ledande position inom materialprovning i blyceller och autoklaver. Marknaden för tester av bränsle och material beräknas öka då flertalet kraftverksägare höjer utbränningsgraden av bränslet för en bättre bränsleekonomi samt börjar använda tillsatser i reaktorvattnet. Affärsområdets position på marknaden Affärsområdets kunder återfinns främst bland kärnkraftverk på den internationella marknaden. Affärsområde Driftoptimering och säkerhet erbjuder produkter och tjänster relaterade till driften av kärnkraftverk. Tjänsterna innefattar test och analys av kärnbränsle och material, programvaror för optimering av reaktordrift samt konsulttjänster inom säkerhetsanalys. Kärnkraftverken utgör den största kundgruppen, andra är bränsletillverkare och statliga myndigheter. R2-reaktorn används främst för bestrålning och test av kärnbränsle och reaktormaterial samt för neutronbestrålningstjänster. Studsviks bedömning är att det finns ca tio testreaktorer i världen som är tillräckligt kraftfulla för att genomföra material- och bränsletester. 17

20 DRIFTOPTIMERING OCH SÄKERHET I Aktiva Material Laboratoriet, som funnits sedan början av 1960, provas och analyseras reaktorkonstruktionsmaterial och bränslekapsling i blyceller, delvis med hjälp av flera nyutvecklade metoder. Fördelning av intäkter Test och analys av kärnbränsle och material 47% 2. Programvara för driftoptimering 31% 3. Konsulttjänster inom säkerhetsanalys 8% 4. Övrigt 14% 1 Test och analys av kärnbränsle och material Studsvik utför omfattande tester av egenskaper hos reaktorbränsle och material under olika driftsituationer. Bland annat undersöks deras motståndskraft mot skador och tillstånd under slutet av livstiden. Testerna görs med hög precision, under realistiska förhållanden och följs av undersökningar och analyser i speciella strålskyddade celler av bly eller betong. Syftet är genomgående att: Öka reaktorernas tillgänglighet genom att minska bränsle- och materialrelaterade begränsningar i driften Minska bränslekostnaden genom att höja utbränningsgraden på bränslet Säkerställa materials livslängd och därmed höja säkerheten och undvika onödiga materialbyten Samla data som optimerar driften och är värdefull ur säkerhetssynpunkt Skapa data som ligger till grund för beslut om materials användning. Bränsle- och materialtesterna är indelade i väl definierade steg där en basbestrålning utförs i ett kraftverk eller i Studsviks R2-reaktor för att i olika steg följas av efterbestrålningsundersökningar. Bränsletester i R2-reaktorn utförs vanligtvis på bränsle som har en längd om mm. Bränslet refabriceras av fullängdsstavar i Hot Cell Laboratoriet eller bestrålas som korta bitar i reaktorn. Typiska tester visar hur bränslet klarar effekttransienter, hur det korroderar och hur det uppför sig efter en eventuell skada. Materialtester börjar oftast med att materialet bestrålas i R2-reaktorn eller i kundens reaktor. Bestrålningen utförs i vatten, flytande metall eller gasmiljö under kontrollerade temperaturförhållanden och till givna neutrondoser. Testerna utförs i temperaturer från 50 till grader och i vissa fall tillsätts kemikalier. Vissa bestrålningar utförs med någon form av belastning på testmaterialet för att simulera ett realistiskt reaktorförhållande. Därefter karakteriseras bränsle och material i så kallade icke förstörande respektive förstörande undersökningar i våra laboratorier där avancerade tekniska undersökningar, provningar och mikroskopiska karakteriseringar genomförs. Programvara för driftoptimering Studsviks programvara innehåller tekniskt avancerade neutronik- och hydraulikmodeller och används av kärnkraftverk och bränsletillverkare för att beräkna hur bränsle och härd skall utformas för optimal och säker drift. De individuella bränslestavarnas placering inom en bränslepatron och patronernas placering i härden är avgörande för reaktorns driftegenskaper och ekonomi. Programvaran används också för härdövervakning och i simulatorer för träning av reaktoroperatörer. Vidareutveckling av programvaran sker kontinuerligt, dels för att omfatta nya tillämpningar, dels för att förbättra befintlig funktionalitet. Av världens 441 kärnkraftsreaktorer använder idag drygt 200 Studsviks programvara och tjänster. I USA har Studsvik en marknadsandel på över 80 procent och i Europa, Frankrike exkluderat, 50 procent. Konsulttjänster inom säkerhetsanalys Studsvik genomför termohydrauliska analyser av industriella processystem, såsom undersökningar av transienta värme- och strömningstekniska förlopp i reaktoranläggningar. Analyserna omfattar detaljerade utvärderingar av förloppen hos ofta mycket komplexa system. Återkopplingen från härdkinetiken och kontroll-, regler- och säkerhetssystem utgör en väsentlig del av analysen. Därutöver görs analyser av postulerade svåra haverier på uppdrag av kunder. Syftet är att 18

21 DRIFTOPTIMERING OCH SÄKERHET Nyckeltal Belopp, MSEK Nettoomsättning 246,4 266,0 265,9 Andel av koncernens omsättning,% Rörelseresultat före goodwillavskrivning 27,0 22,5 29,7 Rörelseresultat 27,0 22,5 29,7 Investeringar 45,1 32,9 20,0 varav R2-bränsle 22,3 21,6 18,1 Medelantal anställda Bränsle till R2-reaktorn i sitt strålskydd. Den samlade erfarenhet som byggts upp inom säkerhetsteknik är dokumenterad och förädlad i ett antal verktyg som bland annat används för simulering och analys. Hot Cell Laboratoriet utnyttjas främst för analyser av bestrålat kärnbränsle. Det kan också användas för analyser av annat bestrålat material. undersöka eventuella konsekvenser av skador på reaktorsystemen. Av särskild vikt är att utreda den integrerade effekten av olika system och konstruktioner, inkluderande ut släppsbegrän sande system för att minimera utsläpp av radioaktiva ämnen till omgivningen. För dessa analyser används avancerade datorprogram som beräknar termohydrauliska förhållanden i reaktorsystem och inneslutning, reaktorhärdens eventuella degenerering och nedsmältning, den smälta härdens påverkan på reaktortank och betongkonstruktioner samt fri görelsen av radioaktiva gaser och partiklar från reaktorhärden och anslutna system. Kunderna återfinns främst på de svenska och tyska marknaderna. Framtidsutsikter Flera av Studsviks konkurrenter, som i samtliga fall har statliga ägare, genomgår en utveckling där lönsamhetskraven ökar. Antalet anläggningar väntas minska i framtiden som en följd av att anläggningarna inte drivs effektivt nog. Utvecklingen förväntas gynna prisbilden för Studsviks produkter. Anläggningar Affärsområdets verksamhet bedrivs i huvudsak vid bolagets anläggningar utanför Nyköping. Dessa utgörs av R2-anläggningen med reaktorerna R2 och R2-0, Hot Cell Laboratoriet för kärnbränsleundersökningar, Aktiva Material Laboratoriet för testning och undersökning av bestrålat material (kapsling och konstruktionsmaterial) samt Autoklavhallen där studier görs av korrosion och vattenkemifrågor på obestrålat och bestrålat material. 19

22 Sanering i strålningsklassad miljö.

23 SERVICE OCH UNDERHÅLL Dominerande på den tyska marknaden Affärsområdets nettoomsättning uppgick till MSEK 375,9 (335,4). Rörelseresultatet uppgick till MSEK 22,1 (8,9). Affärsområdet är huvudsakligen valutaexponerat mot euro. Eurokursen har varit stabil och valutakurseffekterna i netto omsättning och rörelseresultat är marginella. BOLAG INOM AFFÄRSOMRÅDET Stensand Specialserviceföretaget AB VD: Jan Bjerler SINA Industrieservice GmbH & Co. KG VD: Kjell Westerberg Under 2003 var antalet revisionsdygn högt i såväl Sverige som Tyskland, vilket gav affärsområdet Service och underhåll hög beläggning. Samtliga delar inom affärsområdet redovisade tillväxt och förbättrad lönsamhet. Aktieinnehavet i intresse företaget MSI, Marieholm Stensand Industrirengöring AB, med verksamhet mot bilindustrin i Sverige och Belgien, såldes till Skanska MIAB. Realisationsvinsten, MSEK 4,5, ingår i rörelse resultatet. Affärsområdet är huvudsakligen valutaexponerat mot euro. Eurokursen har varit stabil och valutakurseffekterna i nettoomsättning och rörelseresultat är marginella. Investeringar Affärsområdets investeringar uppgick under 2003 till MSEK 14,1 (8,1). Marknad och produkter All verksamhet i strålningsklassade miljöer förutsätter mätning och analys av strålningen samt fastläggande av åtgärder för begränsning av stråldos till personalen. Kärnkraftverken och andra aktörer inom den nukleära industrin lägger i allt större utsträckning ut dessa uppgifter på konsulter, som med licensierad strålskyddspersonal genomför strålnings- och dosmätningar, fastlägger åtgärder för dosreduktion samt upprättar och följer upp så kallade dosbudgetar för personal som vistas i strålningsklassad miljö. Affärsområdets position på marknaden Affärsområdets huvudmarknad är kärnkraftsindustrin i Europa med tyngdpunkt på Tyskland och Sverige. Studsvik är genom SINA Industrieservice och SINAs dotterbolag IFM idag Tysklands ledande företag på sina delmarknader. Företagen etablerades för över 20 år sedan, har huvudkontor i Pforzheim, verkar i hela Europa och har cirka 700 medarbetare. Det andra stora bolaget inom affärsområdet, Stensand Specialserviceföretaget, verkar uteslutande på den svenska marknaden. Stensand har huvudsakligen de svenska kärnkraftverken som kunder. Företaget tillhör de medelstora företagen på sina marknader. Dekontaminering och sanering Strålningsnivåerna i anläggningar registreras och kontrolleras och radioaktiv beläggning av - lägsnas. På så sätt upprätthålls en låg strålningsnivå för personalen och därmed en säkrare miljö. Kontaminerad metall dekontamineras i första hand i kundernas anläggningar och/eller volymreduceras genom högtryckskompaktering en kostnadseffektiv metod vid tillfälligt eller permanent förvar av radioaktivt fast avfall. Visst material som inte går att dekontaminera transporteras till Studsviks smält- och förbränningsanläggningar utanför Nyköping. Dotterbolaget Studsvik RadWaste behandlar där avfallet med syfte att reducera avfallets volym och att skapa en kemiskt stabil slutprodukt. Studsvik Rosyth Nuclear Services Ltd VD: Jan Bjerler Affärsområde Service och underhåll utför bland annat dekon taminering, strålskyddstjänster, dosimetriservice, sanering, mekanisk service och processrengöring. Kunderna återfinns inom kärnkrafts-, process- och tillverkningsindustrin, där kärnkraftverken är den största kundgruppen. Fördelning av intäkter Dekontaminering och sanering 49% 2. Mekanisk service 3% 3. Strålskydd och dosimetriservice 34% 4. Processrengöring 14%

24 SERVICE OCH UNDERHÅLL Sanering i tyskt kärnkraftverk. Studsvik har lång erfarenhet från omfattande dekontamineringsprojekt. I Studsviks organisation finns personal med utbildning och kompetens att utföra tunga lyft, bränslehantering och transporter. Affärsområdet gör även friklassnings mätningar av till exempel byggnader, verktyg och annat material samt sorterar och klassificerar kärntekniskt avfall. Studsvik sköter i vissa fall driften av kunders anläggningar, bland annat ingjutnings - an läggningar och kompakteringsanläggningar för radioaktivt avfall och dekontamineringsverkstäder. Mekanisk service Mekaniska delar i strålningsklassade miljöer behöver återkommande underhåll och rengöring. En av förutsättningarna är att underhållsarbetet utförs av personal med kompetens och vana från strålningsklassade miljöer. Affärsområdet tillhandahåller kvalificerad personal för dessa tjänster. Strålskydd och dosimetriservice Verksamhet i strålningsklassade miljöer förutsätter kontroller och mätningar, som utförs av licensierad strålskyddspersonal. Strålskyddspersonalen säkerställer att gällande säkerhetsföreskrifter följs och övervakar underhållspersonalens insatser för att minimera deras strålningsexponering. Exempelvis genomför man strålnings- och dosmätningar, fastlägger åtgärder för dosreduktion och upprättar och följer upp så kallade dosbudgetar för personal som vistas i strålningsklassad miljö. Studsvik uför även storskalig och kostnadseffektiv dosimetriservice, inklusive tillverkning av dosimetrar. Målgruppen är främst sjukhus, tandläkare, veterinärer och industriföretag där personalen riskerar att utsättas för joniserande strålning. Verksamheten är för närvarande inriktad enbart mot den svenska marknaden. Processrengöring Studsvik utför även processrengöringstjänster till icke nukleär industri där kraven på kvalitet, tidsstyrning och säkerhet är höga. Samma personal som arbetar på kärnkraftverken kan med fördel engageras för processrengöring inom sådan industri. Framtidsutsikter Kärnkraftverken fokuserar alltmer på sin basverksamhet. Det får till följd att arbetsuppgifter av den typ affärsområdet erbjuder i allt högre utsträckning läggs ut på entreprenad. Studsviks tillväxt i Europa förväntas ske genom en kombination av organisk tillväxt och förvärv av bolag som erbjuder kunskapsintensiva tjänster. Marginalerna för sådana tjänster ligger avsevärt högre än för tjänster med litet kunskapsinnehåll. 22

25 SERVICE OCH UNDERHÅLL Nyckeltal Belopp, MSEK Nettoomsättning 375,9 335,4 332,4 Andel av koncernens omsättning, % Rörelseresultat före goodwillavskrivning 34,1 15,0 16,8 Rörelseresultat 22,1 8,9 10,7 Investeringar 14,1 8,1 18,6 Medelantal anställda Studsvik utför dosimetriservice. Personalens doser mäts och registreras i en central databas i enlighet med myndigheternas krav. Studsviks personal har även kompetens inom klassificering av radioaktivt material. Anläggningar Service och underhåll bedriver tjänsteverksamhet och är därför inte beroende av egna anläggningar. 23

26 Volymreduktion av jonbytarmassor styrs från kontrollrummet i Erwin.

27 AVFALLSHANTERING Stark tillväxt och vinstutveckling Affärsområdets nettoomsättning uppgick till MSEK 295,5 (294,5). Rörelseresultatet uppgick till MSEK 40,0 (5,4). Valutakurseffekter, exklusive effekter av vidtagna säkringsåtgärder, påverkade nettoomsättningen och rörelseresultatet med MSEK 38,6 respektive MSEK 2,7 jämfört med föregående år. BOLAG INOM AFFÄRSOMRÅDET Studsvik RadWaste AB VD: Leif Andersson Studsvik, Inc. VD: Thomas W Oliver III THOR Treatment Technologies, LLC VD: Michael Cowen Koncernens avfallshanteringsanläggningar hade god beläggning och prisnivån var stabil. Tillgängligheten i anläggningarna var hög. Produktionen i Erwin-anläggningen ökade med 12 procent under året i jämförelse med föregående år. Såväl den svenska som den amerikanska rörelsen bidrog till affärsområdets resultatförbättring. Valutakurseffekter, exklusive effekter av vidtagna säkringsåtgärder, påverkade nettoomsättningen och rörelseresultatet med MSEK 38,6 respektive MSEK 2,7 jämfört med föregående år. Metric Duke fullgjorde under juli sitt betalningsansvar enligt skiljedomen från slutet av januari, där Studsvik tilldömdes ersättning för fördyrade byggkostnader för Erwin-anläggningen. Anläggningens anskaffningsvärde korrigerades av detta skäl med MSEK 31,9. Erhållen ersättning motsvarar justeringen av anläggningsvärdet varför rörelseresultatet inte påverkats. Investeringar Affärsområdets investeringar uppgick under 2003 till MSEK 3,2 (4,7). Marknad och produkter Avfall från exempelvis kärnkraftsreaktorer och kärnbränslefabriker kan indelas i högaktivt avfall respektive låg- och medelaktivt avfall. Studsvik behandlar låg- och medelaktivt avfall. Låg- och medelaktivt avfall innefattar torrt avfall (t ex emballage, kläder och annan skyddsutrustning), metalliskt skrot samt vått avfall (exempelvis jonbytarmassa från kärnkraftverkens reningsfilter). Kostnaden för slutförvar av radioaktivt avfall är hög och det är lönsamt att behandla avfallet för att minimera avfallsvolymer och friklassa och återanvända visst material. Slut produkten måste även tillgodose myndigheternas krav på kemisk stabilitet. Den internationella marknaden för hantering och behandling av låg- och medelaktivt avfall växer. Orsaken är främst att kärnkraftverkens ägare investerar för att förlänga livstiden för verken och att detta medför ökade mängder avfall. Stora mängder metallskrot uppstår dessutom i samband med nedläggning och rivning av de kärnkraftverk som idag uppnått en ålder då de inte längre är lönsamma att driva. Därutöver finns stora mängder tidigare producerat avfall lagrat i depåer i väntan på behandling. Tyskland utgör affärsområdets enskilt största marknad i Europa inom behandling av metallskrot och brännbart avfall. USA är affärsområdets andra stora marknad, men här inom området vått avfall. Vått avfall uppstår bland annat vid drift av kärnkraftsreaktorer, exempelvis då radioaktivt reaktorvatten filtreras genom ett filter som innehåller s k jonbytarmassa. Jon bytarmassan utgörs av pulver eller små kulor av organiskt material. När reaktorvattnet filtreras blir jonbytarmassan radioaktiv. Jonbytarmassan byts regelbundet och måste då slutförvaras som radioaktivt avfall. Studsvik Processing Facility, LLC VD: George M Hill Affärsområde Avfallshantering behandlar låg- och medelaktivt avfall i egna anläggningar i Studsvik och Erwin, USA. Kärnkraftverken är den största kundgruppen, andra uppdragsgivare är bränsletillverkare, sjukvården samt forskningsstationer. Fördelning av intäkter Behandling av torrt lågaktivt avfall 12% 2. Behandling av metalliskt lågaktivt avfall 9% 3. Behandling av låg- och medelaktivt vått avfall 65% 4. Konsulttjänster 14% 2 25

28 AVFALLSHANTERING Visst radioaktivt avfall i USA förvaras på slutförvaringsanläggningar där kärnkraftverken betalar för den volym avfallet tar i anspråk. Studsviks djuphamn klarar att ta emot större transporter. I USA finns dessutom stora mängder avfall från kärnvapenproduktion och annan kärnteknisk utveckling som kommer att bearbetas och slutförvaras. Bland annat ansvarar DOE (US Department of Energy) och DOD (US Department of Defense) i USA för stora mängder sådant så kallat federalt avfall. Den totala kostnaden för att behandla och slutförvara detta avfall anges i storleksordningen miljarder dollar. Liknande avfall finns bland annat i Storbritannien, Frankrike, Ryssland, Kina och Indien. Affärsområdets position på marknaden Behandling av torrt lågaktivt avfall Lågaktivt brännbart avfall behandlas i Studsviks förbränningsanläggning utanför Nyköping. Syftet med förbränningen är att reducera avfallets volym samt att skapa en kemiskt stabil slutprodukt i form av aska. Inför slutförvar kan volymen reduceras ytterligare med hjälp av högtryckskompaktering. Genom hög förbränningseffektivitet uppnås en volymreduktion på över 95 procent. Kunderna är europeiska kraftverk, statliga myndigheter och organisationer som bildats för att ta hand om avfallet. Behandling av metalliskt lågaktivt avfall I Studsviks smältanläggning behandlas radioaktivt, kontaminerat metallskrot från kärntekniska anläggningar i Sverige och Europa. En stor del av radioaktiviteten avlägsnas i förbehandlingsprocesser och ytterligare en del koncentreras till slaggen i samband med att metallen smälts. Behandlingen syftar till att friklassa och återanvända metallen. Den del som inte kan friklassas direkt efter behandling kan lagras för avklingning under högst 20 år innan det friklassas och återanvänds. Skrotposter som inte kan friklassas inom en 20-årsperiod återsänds till kunden. Behandling av låg- och medelaktivt vått avfall Radioaktivt avfall, i form av jonbytarmassor, behandlas i Studsviks anläggning i Erwin, Tennessee, USA. Metoden som används, THOR SM (Thermal Organic Reduction), är ut vecklad och patenterad av Studsvik. Genom den termiska processen omvandlas det organiska materialet i jonbytarmassorna till koldioxid och vatten, vilket gör att avfallsvolymen reduceras avsevärt. Speciella oorganiska tillsatser gör att radioaktiviteten binds till en synnerligen stabil restprodukt. THOR SM -processen lämpar sig även mycket väl för andra typer av radioaktivt avfall. Av det skälet har Studsvik tillsammans med Washington Group International Inc. (WGI) startat ett bolag för att behandla federalt avfall från kärnteknisk forskning, utveckling och annan verksamhet i USA. Syftet med behandlingen är detsamma som för jonbytarmassor, det vill säga volymreduktion och att åstadkomma en kemiskt stabil slutprodukt inför slutförvar. Slutförvar av lågaktivt avfall i USA sker huvudsakligen i Barnwell, South Carolina samt vid Envirocare i Utah. Deponikapaciteten i South Carolina minskar emellertid successivt genom delstatlig lagstiftning. Detta ökar Studsviks möjligheter att utgöra ett attraktivt behandlingsalternativ eftersom kostnaden för slutförvar bland annat är volymbaserad. 26

29 AVFALLSHANTERING Nyckeltal Belopp, MSEK Nettoomsättning 295,5 294,5 206,5 Andel av koncernens omsättning, % Rörelseresultat före goodwillavskrivning 40,0 5,4 59,6 Rörelseresultat 40,0 5,4 59,6 Investeringar 3,2 4,7 12,8 Medelantal anställda Konsulttjänster Affärsområdet har en konsultgrupp som bland annat gör utredningar inför behandling och omhändertagande av radioaktivt avfall. Konsultgruppen gör också miljöutredningar och miljökonsekvensanalyser och beskrivningar för såväl kärntekniska installationer som konventionell industri. I produktgruppen konsulttjänster ingår också ett större outsourcinguppdrag åt AB SVAFO som innebär driftansvar för avfallshanteringsanläggningar på Studsviksområdet. Göt i lager för avklingning i upp till 20 år. Framtidsutsikter Studsvik befinner sig på en marknad som växer starkt. Reinvesteringar i kärnkraftverk för att förlänga livstiden medför att mängden metalliskt avfall ökar. Ett stort antal kärntekniska anläggningar kommer därutöver att avvecklas under kommande år, vilket medför stora mängder avfall. Studsvik är väl positionerat på marknaden för federalt avfall i USA genom samarbetet med Washington Group International. Studsvik bedömer att det också finns goda förutsättningar att på sikt etablera THOR SM -processen på andra geografiska marknader. I ett bergrum i Studsvik förvaras radioaktivt avfall i avvaktan på transport till slutförvar. Slutprodukten vid smältning består av det radioaktiva avfallet i form av slagg och stoft som återsänds till kunden för slutförvar samt av metall som i de flesta fall kan åter användas. 27

30 Studsvik medverkade vid avvecklingen av R1-reaktorn i Stockholm.

31 AVVECKLING OCH RIVNING Väl positionerat på växande marknad Affärsområdets nettoomsättning uppgick till MSEK 156,1 (76,8). Rörelseresultatet uppgick till MSEK 20,8 (5,4). Affärsområdet verkar huvudsakligen i Tyskland och är därmed valutaexponerat mot euro. Eurokursen har varit stabil och valutakurseffekterna i nettoomsättning och rörelse resultat är marginella. Verksamheten inom affärsområdet fortsatte att växa både organiskt och genom förvärv. Den 1 april förvärvades den tyska företagsgruppen IFM, Industrieanlagen Fritz & Marx. Förvärvet tillför ytterligare värdefull kompetens till affärsområdet. IFM som har lång erfarenhet från decommissioning, främst från forskningsanläggningen i Karlsruhe, bildar basen i affärsområdet. Efter förvärvet har verksamheterna i SINA och IFM samordnats under SINAs ledning. Affärsområdet verkar huvudsakligen i Tyskland och är därmed valutaexponerat mot euro. Eurokursen har varit stabil och valutakurs effekterna i nettoomsättning och rörelseresultat är marginella. Investeringar Affärsområdets investeringar uppgick under 2003 till MSEK 56,0 (2,4). Marknad och produkter För kärnkraftsägare finns två vägar att gå när beslut fattats om att stänga en reaktor omedelbar rivning eller en lång avställningstid på upp till 50 år eller mer för avklingning innan rivning påbörjas. Faktorer som påverkar valet är tillgång till slutförvaringsanläggningar, politiska hänsyn, behov av marken där anläggningen står, bedömningen av risker med att arbeta i anläggningen innan strålningen hunnit klinga av etc. På senare tid har trenden pekat mot att beslut tas om omedelbar avveckling och rivning. Bland annat har det franska Electricité de France skiftat från sin tidigare policy att skjuta upp den slutliga rivningen till att avveckla anläggningarna tidigare. Tyskland har beslutat att montera ner och riva kärnkraftverket i Greifswald omedelbart och kommer att tillämpa samma strategi för andra tyska kärnkraftverk. Italien går i samma riktning och Japan har av utrymmesskäl beslutat att riva kärnkraftverk 5 10 år efter det att driften upphört. Också i USA har ett antal kärnkraftverk rivits eller kommer att rivas kort efter att de stängts. Det internationella atomenergiorganet IAEA uppskattar att denna trend är så stark att antalet reaktorer som skall rivas kommer att uppgå till cirka 160 under åren Marknaden för avveckling av kärntekniska anläggningar är därmed ett av kärnkraftsmarknadens snabbast växande områden. Framförallt är det Tyskland och inom kort Italien som utgör de mest intressanta områdena i Europa, men även länder som England, Japan och Litauen är av intresse för Studsvik. Europa I Tyskland förväntas arbetet med att dekontaminera och riva anläggningar komma igång på allvar inom kort. Exempel på anläggningar som skall rivas är kärnkraftverken Mülheim-Kärlich, Stade som är inne på sin sista driftsäsong och Obrigheim, där avvecklingen sannolikt kommer att starta inom några år. Som det ser ut idag kommer de flesta kärnkraftverk i Tyskland att avvecklas på ett sådant sätt att marken där de står får så kallad green field -status, dvs inga spår från tidigare verksamhet får lämnas. BOLAG INOM AFFÄRSOMRÅDET SINA Industrieservice GmbH & Co. KG VD: Kjell Westerberg Affärsområde Avveckling och rivning har 20 års erfarenhet inom området rivning och nedläggning av nukleära anläggningar, så kallad decommissioning. I varje projekt erbjuder affärsområdet skräddarsydda lösningar som inkluderar förberedande studier, projektplanering, projektledning, genomförande, avfallshantering, dekontaminering och strålskydd. Robotverktyget Bolero används för dekontaminering av betongytor. Små tryckluftsdrivna hammare avlägsnar betongskikt med en tiodubblad hastighet jämfört med manuella verktyg. Studsvik har lång erfarenhet från decommissioning, främst från forskningsanläggningen Karlsruhe i Tyskland. 29

32 AVVECKLING OCH RIVNING Studsvik kan volymreducera metalliskt avfall genom högtryckskompaktering hos kunden. Utöver dekontaminering och kompaktering på plats hos kunden, transporterar Studsvik avfall till företagets egna anläggningar. Där separeras avfallet i en konventionell del och en radioaktiv del. I Italien har flera kärnkraftverk och andra kärntekniska anläggningar varit stängda ända sedan 1980-talet utan att några beslut om rivning fattats. Nyligen budgeterade dock det italienska parlamentet för att montera ned anläggningarna och en organisation, SOGIN, har byggts upp med uppdrag att leda avvecklingen. Studsvik har som mål att etablera en verksamhet i Italien för att tillsammans med en italiensk partner utföra rivningsuppdrag på den italienska marknaden. I England förväntas de första rivningsprojekten påbörjas inom några år. I Sverige avvaktar man än så länge med att riva avstängda anläggningar för att istället låta aktiviteten klinga av. Asien Japans officiella policy är att man av utrymmesskäl skall riva kärnkraftverk 5 10 år efter det att driften upphört. Den första kärntekniska anläggningen som godkändes för rivning var en demonstrationsreaktor som revs I dagsläget finns beslut om att avveckla en nyligen stängd gaskyld reaktor i Tokai och fler decommissioningbeslut förväntas under den närmaste femårsperioden. Affärsområdets position på marknaden Studsviks dotterbolag SINA är klart marknadsledande inom området rivning och avveck ling av kärntekniska anläggningar. Sedan 90- talets början har företaget bl a genomfört avvecklingsprojekt i forskningsanläggningar som Forschungszentrum Karlsruhe och i Forschungs zentrum Rossendorf i forna DDR. För närvarande driver SINA därutöver ett projekt i Hanau där Siemens avvecklar en bränslefabrik som producerat uranbränsle och MOX-bränsle. Ytterligare ett aktuellt projekt är kärnkraftverket Würgassen. Studsvik har också en mycket lång erfarenhet från rivnings- och nedläggningsuppdrag på den svenska marknaden, bland annat kraftvärmeverket Ågesta, uranutvinningsanläggningen i Ranstad och flera större laboratorier på Studsviksområdet. Till skillnad från sedvanligt rivningsarbete innebär de tjänster som erbjuds av Studsvik arbete i strålningsklassad miljö, vilket ställer särskilda krav på personal och teknik. Konventionella rivningsmetoder kombineras med radiologisk säkerhet, avfallshantering och transporter. Arbetet inkluderar förberedande studier, projektplanering, projektledning, genomförande, avfallshantering, dekontaminering och strålskydd. Rivningsprocessen kan schematiskt beskrivas i följande steg: 1. Myndighetsgodkännande för olika projektsteg. En ingenjörsfirma tar tillsammans med kunden fram ett koncept för hur rivningen skall gå till. 2. Förfrågan görs till ett antal underleverantörer däribland Studsvik som utför olika delar i rivningsarbetet. 3. Allt material friklassas, alternativt registreras och transporteras för ytterligare behandling i t ex Studsviks anläggningar i Sverige, eller skickas för slutförvar. 4. Byggnadsstrukturer dekontamineras och mäts för friklassning. 5. Myndigheterna godkänner att konventionell rivning kan påbörjas. Uppdragen vid rivning skiljer sig åt. Vissa kraftverk håller själva i avvecklingen och lägger ut deluppdrag till entreprenörer som Studsvik, andra väljer att anlita en huvudleverantör som i sin tur anlitar underleverantörer. Målet är hela tiden att dekontaminera material t ex avlägsna oxidskikt som avger strålning för att i så hög grad som möjligt friklassa materialet. Eftersom kostnaden för slutförvar av radioaktivt material ofta är hög är även volymreduktion viktig. Beroende på vilket 30

33 AVVECKLING OCH RIVNING Nyckeltal Belopp, MSEK Nettoomsättning 156,1 76,8 63,6 Andel av koncernens omsättning, % Rörelseresultat före goodwillavskrivning 23,0 8,3 5,6 Rörelseresultat 20,8 5,4 2,7 Investeringar 56,0 2,4 2,8 Medelantal anställda material som behandlas kan Studsvik erbjuda ett flertal olika metoder för volymreduktion, såsom dekontaminering med efterföljande friklassningsmätning, högtryckskompaktering, smältning eller förbränning. En stor del av ett rivningsprojekt består därut över av dokumentation. Varje del som lämnar anläggningen skall vara registrerad och dokumenterad och varje steg i rivningsprocessen kräver myndighetstillstånd. typen värmeväxlare och ånggeneratorer. Komponenterna transporteras med båt till Studsvik där de monteras ner i mindre enheter och behandlas samt, i vissa fall, smälts ner. Den lilla del som är radioaktiv efter behandling sänds åter till kunden. Studsvik ligger långt framme inom området decommissioning. Detta i kombination med marknadsutvecklingen gör att framtidsutsikterna bedöms som mycket goda. Transportsystem för att flytta komponenter inför dekontaminering. Framtidsutsikter Det är Studsviks bedömning att ett stort antal avvecklingsbeslut kommer att fattas och verkställas i världen under de kommande åren. I Tyskland har man valt att påbörja rivning av forskningsreaktorer och kommersiella kärnkraftsreaktorer tidigare än i andra länder. Detta är orsaken till att Studsvik bygger upp en spetskompetens i landet. Genom att bygga upp kunskap och erfarenhet i Tyskland skapas grunden för en fortsatt expansion även på andra marknader. Studsviks konkurrensfördel internationellt ligger främst inom de områden där kraven på teknisk kompetens är hög. Etableringen på respektive marknad bedöms ske genom en kombination av egen etablering och förvärv av lokala konsultföretag. Tiden från att ett decommissioningprojekt inleds till att det avslutas uppgår till omkring 15 år. Under denna tid uppkommer stora mängder avfall som inte kan behandlas på plats i den kärntekniska anläggningen. Kostnaden för att transportera detta avfall utgör endast en marginell del av totalkostnaden, varför Studsvik har goda förutsättningar att erbjuda behandling av avfallet i Studsviks anläggningar även vid decommissioningprojekt i andra världsdelar än Europa. Exempel på sådant avfall kan vara tunga komponenter av 31

34 Användningen av isotoper i medicinskt syfte ökar snabbt. Metoder där iso toper an vänds är ofta effektiva, ger få biverkningar och är ekonomiskt lönsamma jämfört med konventionell teknik.

35 BESTRÅLNINGSTJÄNSTER Stora utvecklingsmöjligheter Affärsområdets nettoomsättning uppgick till MSEK 74,9 (75,0). Rörelseresultatet uppgick till MSEK 0,2 (0,2). Affärsområdet är valutaexponerat mot dollar, varför valutaeffekter påverkat omsättning och resultat med MSEK 4,0. Den underliggande marknadsutvecklingen för radioisotoper fortsatte att vara positiv, men volymtillväxten i affärsområdet var svagare än marknadstillväxten. Betydande satsningar har gjorts på teknik och metoder för att höja produktionskapaciteten för neutrondopat kisel. Den nya tekniken möjliggör bestrålning av kisel i större dimensioner och med hög precision. Affärsområdet är huvudsakligen valutaexponerat mot dollar varför valutaeffekter kraftigt påverkat netto omsättning och resultat. Valutakurseffekter, exklusive effekt av vidtagna säkringsåtgärder, påverkade nettoomsättningen och rörelse resultatet med MSEK 4,0 jämfört med föregående år. Investeringar Affärsområdets investeringar uppgick under 2003 till MSEK 0,9 (0,8). Marknad och produkter Användningen av radioisotoper i medicinskt syfte ökar snabbt. Användningsområden är bland annat diagnostik och terapi av olika cancerformer. Radioisotoperna utformas så att de på egen hand, eller bundna till bärarsubstanser, tas upp av vävnader i kroppen, antingen för att lokalisera en tumör eller för att med sin joniserande strålning bekämpa tumören. Radioisotoper kan också inplanteras i eller vid tumören. Medicinska radioisotoper används därför att de är effektiva, ger få biverkningar och är billigare än konventionell teknik. Inom det industriella området producerar Studsvik radioisotoper som används vid radiograferingar. Radiografering är industrins motsvarighet till medicinens röntgenundersökningar. Även dopning av kisel utgör en snabbt växande marknad. Affärsområdets position på marknaden Medicinska radioisotoper Studsvik producerar medicinska radioisotoper vid företagets R2-reaktor och levererar dessa till diagnostika- och läkemedelsföretag. Den korta halveringstiden för många radioisotoper ställer höga krav på snabba och säkra leveranser till kunder. Studsvik söker därför samarbete med reaktorer på lokala marknader för att garantera avbrottsfria leveranser. Studsvik är tillsammans med en samarbetspartner världens näst största producent av radioisotopen jod-125 som främst används för behandling av prostatacancer. Vid behandlingen placeras isotopen i prostatan. Isotopen strålar lokalt med syfte att oskadliggöra tumören med begränsad påverkan på omkringliggande vävnad, vilket jämfört med konventionell kirurgibehandling ger betydligt mindre biverkningar. Metoden där radioisotoper används vid behandling av prostatacancer har ett antal fördelar jämfört med annan behandling av prostatacancer, varför behandlingsmetoden förväntas användas i allt högre utsträckning. Vid konventionell behandling av prostatacancer ges cellgifter systematiskt. Alla vävnader, såväl sjuka som friska kommer i kontakt med cellgifterna, vilket kan orsaka biverkningar som illamående, håravfall, trötthet etc. Vid behandling med radioisotoper bestrålas ett mycket begränsat område kring prostatan. Cancerceller delar sig mycket snabbare än BOLAG INOM AFFÄRSOMRÅDET Studsvik Nuclear AB VD: Jean-Marc Holt Affärsområde Bestrålningstjänster producerar medicinska radioisotoper till de stora diagnostika- och läkemedelsföretagen samt industriella radioisotoper för användning i övrig industri. Läkemedelsföretagen utnyttjar bl a radioisotoperna som väsentliga komponenter i sina diagnostikaprodukter, terapeutiska läkemedel och för behandling av cancer. Inom det industriella området producerar Studsvik radioisotoper som används vid radiograferingar; en form av röntgenundersökningar med hög känslighet och som ofta används inom oljeutvinnings- och flygplansindustrin. Därutöver utför affärsområdet bestrålning av kisel för att producera halvledare. Fördelning av intäkter Medicinska radioisotoper 27% 2. Industriella radioisotoper 19% 3. Dopning av kisel 15% 4. Neutronforskning 39%

36 BESTRÅLNINGSTJÄNSTER Studsvik bestrålar bl a kisel för framställning av halvledarmaterial. normal vävnad, vilket gör att de skadas av strålningen så pass mycket att de slutar att dela sig och försvinner efter en tid. De normala cellerna, som delar sig långsammare, klarar av att laga skadorna från strålningen och fortsätter att fungera som förut. Ett annat område där medicinsk precisionsbestrålning tillämpas är för att ge cancerpatienter smärtlindring. Bland de isotoper som används ingår den av Studsvik tillverkade samarium-153. Industriella radioisotoper Inom det industriella området producerar Studsvik radioisotoper som används vid radiograferingar. Iridium-192, som Studsvik producerar, är den vanligast förekommande radioisotopen vid radiografering av bärande konstruktioner, kritiska förbindelser och andra mekaniskt belastade utrustningar. En annan industriell applikation för iridium-192 är tjockleksbestämning av olika material och konstruktioner. Radioisotoper används även för att säkerställa produkters och materials integritet. Detta ger kostnadsbesparingar vid produktion och möjlig gör dessutom löpande kontroller av material och system i driftmiljö. Dopning av kisel Studsvik bestrålar kisel till samtliga ledande halvledarproducenter i världen. Genom neutronbestrålning får materialet halvledande egenskaper för tillämpning i bl a kraftelektronik. Specifika krav, såsom en mycket snäv resistivitetsvariation inom kiselkristal len, gör att neutrondopning ofta är det enda alternativet för dessa applikationer. Neutronforskning Studsvik är den enda leverantören av neutroner för forskningssyfte till universitet och högskolor i Sverige. Svenska staten ersätter årligen Studsvik för denna neutron användning. Kostnadsersättningen fastställs årligen av Sveriges Riksdag. För 2003 uppgick ersättningen till MSEK 29,7 (29,7). Framtidsutsikter Marknaden för medicinska radioisotoper är snabbt växande och utgör ett intressant område för koncernen. Potentialen för fortsatt tillväxt inom radioisotoper för medicinskt bruk är god. I tillägg till detta finns potential att höja förädlingsvärdet inom området genom att leverera radioisotoper till slutförbrukarledet. 34

37 BESTRÅLNINGSTJÄNSTER Nyckeltal Belopp, MSEK Nettoomsättning 74,9 75,0 66,0 Andel av koncernens omsättning, % Rörelseresultat före goodwillavskrivning 0,2 0,2 0,2 Rörelseresultat 0,2 0,2 0,2 Investeringar 0,9 0,8 0,9 Medelantal anställda Isotoper används även för att säkerställa produkters och materials egenskaper. Studsviks R2-reaktor används sedan 1960-talet för att bestråla vissa grundämnen för framställning av radioisotoper. 35

38 En BNCT-behandling är kort i jämförelse med konventionell terapi. Behandlingen tar totalt cirka 3 dagar med en enda strålbehandling om cirka 30 minuter under dag 2.

39 NUKLEÄRMEDICIN Fas 2-studie avslutad Affärsområdets nettoomsättning uppgick till MSEK 1,2 (2,1). Rörelseresultatet uppgick till MSEK 12,1 ( 11,5). Fas 2-studien avslutades med positiva slutsatser för BNCT. Under året avslutades en s k fas 2-studie för behandling av malignt gliom med BNCT. Studien bekräftar tidigare preliminära iakttagelser att BNCT-metoden är minst lika effektiv som traditionell behandling. Ett betydande utvecklingsarbete har lagts ned på att vidareutveckla den borsubstans som används i behandlingen. Mot bakgrund av de positiva resultaten från fas 2-studien överväger Studsvik att ansöka om Läkemedelsverkets tillstånd att få utföra rutinklinisk behandling med BNCT. Studsvik söker aktivt partners till verksamheten i syfte att vidareutveckla den för nya applikationer men också för att föra ut den på marknader utanför Sverige. Investeringar Affärsområdets investeringar uppgick under 2003 till MSEK 0 (0,1). Marknad och produkter I Västeuropa och USA får drygt personer årligen diagnosen hjärntumör av typ glioblastoma multiforme. Idag behandlas patienter som drabbas med operation, där man försöker ta bort så mycket av tumören som möjligt. Efter operation ger man konventionell strålbehandling med en stråldos som ligger nära den maximalt tillåtna. Effekten bygger på att glioblastomcellerna är något mer känsliga för strålning än friska hjärnceller. Behandlingen kan också kompletteras med cellgiftsbehandling. Efter cirka sex månader brukar tumören åter växa ut. Man kan då inte ge någon ytterligare bestrålning eftersom man redan vid första bestrålningen gav hela den dos hjärnan tål och man tvingas acceptera att sjukdomen fortskrider och att patienten avlider. Studsvik erbjuder en alternativ behandlingsmetod, Boron Neutron Capture Therapy (BNCT), som syftar till att förbättra livskvaliteten och att ge förlängd överlevnadstid för patienter med hjärntumör. BNCT bygger på en teknik som innebär att cellens känslighet för neutronbestrålning väsentligt ökar genom tillförsel av isotopen bor-10. Vid Studsviksanläggningen används en modifierad aminosyra, en så kallad borfenylanalin eller BPA tillsammans med bor-10. Boret kopplas till aminosyran och transporteras från blodet genom kärlväggarna in till hjärnvävnaden och in i cellerna. Tumörvävnaden tar upp 3 4 gånger så mycket BPA som normal hjärnvävnad. Det förhöjda upptaget av aminosyran beror på att cancercellerna delar sig medan normala celler i en färdigvuxen hjärna inte gör det. När man sedan bestrålar med neutroner blir effekten att tumören får 3 4 gånger så hög stråldos som den omkringliggande hjärnvävnaden. Strål doser på denna nivå är dödande för de enskilda cellerna. Fram till idag har cirka 250 patienter behandlats med BNCT utanför Sverige. Det finns för närvarande fyra BNCT-anläggningar i Europa, två i Japan och en i USA. Dessutom pågår färdigställande av flera anläggningar runt om i världen. I Sverige är Studsvik ensamt om att tillhandahålla behandling med BNCT. BOLAG INOM AFFÄRSOMRÅDET Studsvik Medical AB VD: Kurt Sköld Studsvik utvecklar i samarbete med sjukvården den kompletterande behandlingsmetoden BNCT, Boron Neutron Capture Therapy. BNCT syftar till att ge förlängd överlevnadstid för patienter med hjärntumör och till att förbättra livskvaliteten. Verksamheten bedrivs i direkt anslutning till en av koncernens två reaktorer i Studsvik där en komplett klinik byggts upp. Fas 2-studien genomfördes på 30 patienter med primär hjärntumör. 37

40 NUKLEÄRMEDICIN Behandlingen med BNCT sker i nära samarbete med sjukvården. Affärsområdets position på marknaden Studsvik har vidareutvecklat BNCT-metoden främst genom ett patenterat litiumfilter. Filtret gör att neutronstrålens energiinnehåll kan anpassas så att den skadliga effekten bara åstadkoms på ett förutbestämt djup i vävnaden där tumören finns och inte på ytligare eller djupare belägen frisk vävnad. Studsvik tillämpar även en längre infusionstid, vilket ger en högre mängd bor i cancercellerna. Därmed kan en bättre effekt förväntas. Idag kan man uppnå minst lika goda resultat med BNCT som med konventionell strålbehandling samtidigt som den friska hjärnvävnaden belastas med en lägre stråldos. I princip innebär det att man bör kunna upprepa behandlingen, vilket vanligen inte kan ske vid konventionell strålbehandling. En BNCT-behandling är dessutom kort i jämförelse med konventionell terapi. BNCTbehandlingen tar totalt cirka 3 dagar med en (1) strålbehandling om cirka 30 minuter. Konventionell behandling tar cirka 6 veckor med ett 30-tal strålbehandlingar. Pågående kliniska prövningar Kliniska prövningar av läkemedel och medicinska metoder genomförs vanligtvis i tre efter varandra följande faser med var för sig bestämda syften. Fas 1. Bestämning av risker och biverkningar med den aktuella behandlingen. Fas 2. Bestämning av behandlingens kliniska effekt. Fas 3. Bestämning av de relativa fördelarna med behandlingen, genom slumpvis remittering av patienter till den aktuella behandlingen alternativt till standardbehandling. För BNCT-behandling av glioblastom med användande av BPA som borbärare var fas 1- studier redan tidigare genomförda vid Brookhaven-laboratoriet i USA. Studsvik kunde därför gå direkt till de fas 2-studier som nu har genomförts vid anläggningen i Studsvik mellan mars 2001 och februari Protokollet omfattade 30 patienter. Resultaten visar att BNCT-metoden är minst lika effektiv som konventionell strålbehandling. Därutöver pågår en fas 2-studie för att utvärdera BNCT som palliativ behandling för patienter med tumöråterväxt efter primär behandling med standardterapi. Framtidsutsikter BNCT-metoden förbättras fortlöpande. I den år 2003 avslutade kliniska studien tillämpades en procedur för tillförsel av bor genom intravenös infusion i sex timmar i stället för den gängse proceduren med infusion i två timmar. Det är sannolikt att detta leder till ett förhöjt borupptag i de sjuka cellerna och därmed är den huvudsakliga anledningen till att man genom Studsviks behandling uppnår längre överlevnadstider än de som uppnåtts i tidigare studier med BNCT. 38

41 NUKLEÄRMEDICIN Nyckeltal Belopp, MSEK Nettoomsättning 1,2 2,1 3,7 Andel av koncernens omsättning, % Rörelseresultat före goodwillavskrivning 12,1 11,5 0,5 Rörelseresultat 12,1 11,5 0,5 Investeringar 0 0,1 0 Medelantal anställda En isotop av grundämnet bor, B-10, absorberar en neutron och splittras upp i två fragment. Om ett av fragmenten träffar kärnan i en cancercell slås DNA-strängen sönder och cellen kan inte längre dela sig. Om tillräckligt många cancerceller inaktiveras på detta sätt är tumörens tillväxt stoppad. Eftersom fragmenten har en räckvidd i vävnaden på ungefär en celldiameter så påverkas inte omkringliggande frisk vävnad av neutronborreaktionen i den sjuka cellen. En viktig komponent i Studsviks BNCT-metod är ett patenterat litiumfilter. Filtret gör att neutronstrålens energiinnehåll kan anpassas så att den skadliga effekten bara åstadkoms på ett förutbestämt djup i vävnaden där tumören finns och inte på ytligare eller djupare belägen frisk vävnad. 39

42 STUDSVIK ÅRSREDOVISNING 2003 Miljö, säkerhet och kvalitet Studsvik har arbetat aktivt med att minska verksamhetens miljöpåverkan under flera decennier. Arbetet fortsätter med målet att minimera den redan idag ytterst begränsade miljöpåverkan som företaget ger upphov till. Studsvik har en egen vattenreningsanläggning för att minimera såväl radioaktiva som konventionella utsläpp. Flertalet bolag inom Studsvikkoncernen är både miljö- och kvalitetscertifierade. Studsvik ser framsynt miljöarbete som mycket viktigt för att upprätthålla kundernas och samhällets långsiktiga förtroende. Verksamhetens art innebär att säkerhets frågor står i fokus för verksamhetens alla delar. Studsviks största kundkategori, kärnkraftsindustrin, har dessutom högt ställda förväntningar såväl på leverantörers säkerhetsarbete som miljö- och kvalitetsarbete. För att leva upp till kundernas önskemål arbetar Studsvik sedan ett antal år tillbaka enligt integrerade ledningssystem där frågor som berör miljö, säkerhet, kvalitet och arbetsmiljö samordnas. Idag omfattas större delen av verksamheten inom koncernen av ledningssystem som är certifierade enligt ISO (miljöledning), ISO 9001 (kvalitetsledning) eller liknande. I Sverige är Stensand Specialserviceföretaget AB, Studsvik Nuclear AB, Studsvik RadWaste AB och Studsvik AB certifierade enligt ISO och ISO 9001, i Tyskland är SINA Industrie service GmbH & Co. KG certifierat enligt ISO 9001 och i USA är Studsvik, Inc. godkänt enligt den amerikanska standarden ASME NQA-1 (Quality Assurance Requirements for Nuclear Facility Applications). Miljöarbete Arbetet med att löpande genomföra förbättringar görs inom ramen för koncernens integrerade ledningssystem. Med målet att ytterligare minska miljöpåverkan fastställs övergripande och detaljerade miljömål. Utsläppen till luft och vatten från Studsviks anläggningar i Sverige och utlandet kon trolleras och omgivningskontroller genomförs. Integria Certifiering AB genomför som certifieringsorgan för de certifierade svenska bolagen regelbundna uppföljande miljörevisioner för att kontrollera att kraven i ISO uppfylls. Tillståndspliktig verksamhet Verksamheten i Studsvik är tillståndspliktig enligt kärntekniklagen, strålskyddslagen och miljöbalken. Miljöbalken kräver att vissa verksamheter som tidigare inte var tillståndspliktiga enligt miljölagstiftningen prövas. Ansökan för dessa verksamheter inlämnades till Miljödomstolen i slutet av Därutöver har ansökan om förnyat tillstånd för drift av reaktorerna R2 och R2-0 inlämnats till Statens kärnkraftinspektion, SKI. SKI har i januari 2004 i ett yttrande till Miljödepartementet tillstyrkt fortsatt drifttillstånd för reaktorerna. Beslut om fortsatt tillstånd fattas av regeringen. Vissa tillstånd (såsom tillstånden för R2 och R2-0) omprövas regelbundet. Datum då viktiga tillstånd löper ut redovisas på nästa sida. Miljöskulder Studsvik har inga kända tvister eller händelser inom miljöområdet som kan leda till kostnader för koncernen. 40

43 STUDSVIK ÅRSREDOVISNING 2003 Ytterligare fakta kring Studsviks miljö- och säkerhetsarbete Studsvik publicerar årligen miljöoch säkerhetsfakta avseende verksamheten på Studsviks industriområde. Vy över Studsviks anläggningar utanför Nyköping. Säkerhetsarbete All kärnteknisk verksamhet regleras av lagstiftning och detaljerade myndighetsföreskrifter. Efterlevnaden följs upp genom ett system för intern kontroll i kombination med att inspektion utförs av nationella myndigheter och internationella organ, däribland det internationella atomenergiorganet IAEA. Säkerhetsanalyser genomförs inför varje större förändring i organisation eller arbetssätt. För verksamheten i Studsvik lämnas årliga säkerhetsredovisningar till tillsynsmyndigheterna Statens strålskyddsinstitut och Statens kärnkraftinspektion. Kvalitetsarbete För att Studsvik skall vara internationellt konkurrenskraftigt, är det av yttersta vikt att koncernens produkter och tjänster uppfyller kundernas krav. Kvalitetsarbetet bedrivs inom ramen för de integrerade ledningssystemen och är därmed underkastat såväl intern som extern kontroll och revision. Insatser under året Under året har arbetet med pågående tillståndsärenden haft hög prioritet för koncernens verksamhet i Studsvik. För det nybildade dotterbolaget Studsvik Partner AB har ett arbete med att bygga upp ett integrerat ledningssystem påbörjats. Målet är att Studsvik Partner AB skall bli certifierat enligt ISO 9001 och ISO Stensand Specialserviceföretaget AB certifierades enligt ISO och ISO Viktiga tillstånd (t o m) Drift av Hot Cell Laboratoriet Ej tidsbegränsat Verksamhet med joniserande strålning vid Isotopenheten Tillstånd för R2-reaktorn ) Tillstånd för R2-0-reaktorn ) Drift av smältanläggningen Ej tidsbegränsat Drift av förbränningsanläggningen Ej tidsbegränsat Radioactive materials license, Erwin ) Tillstånden ges normalt för tioårsperioder. Statens kärnkraftinspektion, SKI, har tillstyrkt förlängt drifttillstånd. Beslut fattas av regeringen under våren

44

45 STUDSVIK ÅRSREDOVISNING 2003 Personal Studsvik har framgångsrikt genomgått en generationsväxling under senare år. När nu den europeiska kärnkraftsindustrin står inför samma utmaning är Studsvik väl positionerat och berett att erbjuda funktionsleveranser som alternativ till att kraftindustrin rekryterar egen personal. I en tekniktung verksamhet som Studsviks, är givetvis personalens tekniska kompetens avgörande. Men lika viktigt är det idag att en Studsviksmedarbetare har ett bra affärssinne och intresse för och förmåga att verka i olika kulturer. Att finna nya medarbetare och att utveckla och inspirera den befintliga organisationen har högsta prioritet. Ansvaret för detta har vi lagt på våra dotterbolagschefer, för att markera betydelsen men också för att personalens engagemang och kompetens är den viktigaste nyckeln till bolagets framgång. Attrahera rätt medarbetare Flera bolag i koncernen har genomgått en generationsväxling under de senaste åren vilket lett till ett stort nyrekryteringsbehov. Vi har lyckats bra med det och har rekryterat både nyexaminerade och seniora medarbetare. En nära relation till högskolorna och ett internationellt nätverk är viktiga verktyg i rekryteringsprocessen. Men en positiv bild i pressen av koncernen får idag fler att spontant söka kontakt med Studsvik. Kärnkraftsbranschen i Europa står inför en generationsväxling. Vi ser affärsmöjligheter i det och genomför strategiska rekryteringar. Vår bedömning är att intresset för outsourcing kommer att öka som en följd av generationsväxlingen. Den i Asien pågående satsningen på kärnkraft bedöms fortsätta, eller till och med att öka. Studsvik avser därför att stärka närvaron i Asien, vilket ytterligare understryker vikten av ett internationellt perspektiv i samband med rekrytering och kompetensförsörjning. Kompetens- och karriärutveckling Vi strävar efter att stimulera rörlighet på den interna arbetsmarknaden i koncernen. Ambitionen är att på olika sätt underlätta för medarbetare att byta tjänst och geografisk placering. Ökad förståelse för koncernens hela verksamhet och de olika kulturer vi arbetar i är inte bara önskvärt, det är prioriterat. I koncernen arbetar chefer och medarbetare med handlingsplaner för egen utveckling som bestäms vid de årliga planerings- och utvecklingssamtalen. En stor del av kompetens- och karriärutvecklingen inom Studsvik sker genom arbete i intressanta och utmanande kundprojekt. För att säkerställa kompetensen inom strategiskt viktiga områden, men också för att ge möjlighet till en teknikorienterad karriär, har särskilda specialisttjänster inrättats. Ledar- och chefsutveckling Ledar- och chefsutveckling genomförs i gemensamma och individuella program. Studsvik har ambitionen att utveckla och förbereda medarbetare till chefsposition, men också att säkra att koncernens chefer behåller sin entusiasm och spänst även efter flera år i ledarposition. Lönesättning och belöningssystem Studsvik tillämpar individuell lönesättning och i flera dotterbolag finns incitamentsprogram som baseras på en kombination av ekonomiska mål och andra verksamhetsmål. Ett teckningsoptionsprogram startade våren 2002 med syfte att stärka delaktigheten hos anställda vad gäller Studsvikkoncernens utveckling. Profilering mot tekniska högskolor Studsvik håller en nära kontakt med de tekniska högskolorna och universiteten för att uppmuntra studenter att välja utbildningar med inriktning mot den kärntekniska branschen. Arbetet syftar till att långsiktigt attrahera unga medarbetare. Vid utgången av 2003 hade Studsvik anställda, varav 598 i Sverige och resterande i övriga länder. Detta mot svarar en ökning med 27 procent jämfört med utgången av Personalomsättningen var cirka 8 procent. Antal medarbetare Medarbetare per affärsområde Moderbolaget + övriga 3% Driftoptimering och säkerhet 16% Service och underhåll 42% Avfallshantering 6% Avveckling och rivning 32% Bestrålningstjänster 1% Nukleärmedicin 0% Åldersfördelning < Utbildningsnivå Doktor eller motsvarande 4% 2. Universitetsexamen eller motsvarande 10% 3. Högst gymnasie utbildning eller motsvarande 86% 2 43

46 Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören i Studsvik AB (publ), org nr , avger härmed årsredovisning för Verksamhetens art och inriktning Studsvik är en leverantör av kvalificerade tjänster och service till en internationell kundkrets. Kunderna utgörs främst av kärnkraftverk och leverantörer till kärnkraftsindustrin, bland annat producenter av kärnbränsle, men omfattar även industriföretag och verksamheter inom vårdsektorn. Koncernens största marknader är Tyskland, USA, Japan och Sverige. Verksamheten bedrivs vid egna anläggningar i Sverige och USA samt i kundernas, främst kärnkraftverks och kärnbränsleproducenters, anläggningar. Från och med 2004 har koncernens strategiska affärsområden, som också är de primära segmenten, omdefinierats och utökats till sex från att tidigare ha varit fyra. Förändringen syftar till att bättre beskriva verksamheten ur ett marknadsmässigt perspektiv men också att bättre beskriva hur verksamheten styrs och hur strategiska överväganden och prioriteringar görs. Bolagets aktie är noterad på Stockholmsbörsens O-lista. Koncernen Koncernens resultat fortsatte att förbättras under Resultatförbättringen är en effekt av ökade försäljningsvolymer genom organisk tillväxt, förvärv samt interna effektiviseringar. Efterfrågan på reaktor- och laboratorietjänster har varit svag under ett antal år men ökade under Försäljningen av Studsviks programvarupaket, Studsvik CMS, ökade och under året introducerades nya programvaror och applikationer med stor framgång. Koncernens avfallshanteringsanläggningar hade hög beläggning och prisnivån, som varierar med det hanterade avfallets komplexitet, var stabil. Tillgängligheten i anläggningarna var hög och antalet oplanerade stopp har varit få. Under 2003 var antalet revisionsdygn högt i såväl Sverige som Tyskland, vilket gav affärsområdet Service och underhåll hög beläggning. Koncernens verksamhet inom affärs området Avveckling och rivning ökade genom organisk tillväxt, men också genom förvärvet av den tyska företagsgruppen IFM, Industrieanlagen Fritz & Marx. Förvärvet genomfördes den 1 april. Affärsområdet Bestrålningstjänster fortsatte att växa, men omsättning och resultat påverkades negativt av den sjunkande dollarkursen. Affärsområdet har huvuddelen av sin försäljning i dollar och huvuddelen av sina kostnader i svenska kronor. Den s k fas 2-studien för behandling av malignt gliom med BNCT avslutades under året. Studien bekräftar de tidigare preliminära iakttagelserna att BNCT-metoden är minst lika effektiv som traditionell behandling. Det effektiviseringsprogram som initierades under 2002 pågick även under Fokusområden har varit intern effektivitet, organisationsstruktur och minskad kapitalbindning. Tydliga resultat har uppnåtts inom samtliga områden. Inom ramen för programmet bildades det koncerninterna servicebolaget Studsvik Partner AB i samband med att samtliga fastigheter på industriområdet i Studsvik förvärvades från Vattenfall den 1 juni. I bolaget kommer tekniska och administrativa stödfunktioner för koncernens bolag verksamma på Studsviksområdet att organiseras. I anslutning till fastighetsförvärvet förvärvade Studsvik också samtliga aktier i AB SVAFO, som administrerar hanteringen av gammalt forskningsavfall och den framtida nedläggningen av flertalet kärntekniska anläggningar på Studsviksområdet och det avställda kraftvärmeverket Ågesta. Verksamheten finansieras genom en avgift på kärnkraftsproducerad el. Verksamheten i Studsvik Eco & Safety AB upphörde den 1 juli i samband med att rörelsen överfördes till andra koncernbolag. Intresseföretaget MSI, Marieholm Stensand Industrirengöring AB, med verksamhet mot bilindustrin i Sverige och Belgien, såldes till Skanska MIAB. Ett erbjudande om courtagefri försäljning alternativt tillköp av aktier riktades till aktieägare med innehav i Studsvik understigande en handelspost, dvs 200 aktier. Erbjudandet om försäljning accepterades av drygt aktieägare och drygt 670 aktieägare valde att till reducerat courtage köpa aktier. Aktietillgången garanterades av Euroventures Nordica II B.V. som därmed sålde aktier. Den mångåriga tvisten med Metric Duke om uppförandet av Erwin-anläggningen avslutades definitivt under årets början då Metric Duke erlade den ersättning de i skiljedom ålagts betala till Studsvik. Anläggningens anskaffningsvärde reducerades med MSEK 31,9 motsvarande erhållen ersättning och den ansvarsförbindelse på drygt MSEK 40,0 som belastat koncernen under skiljedomsprocessen upphörde. Koncernen är engagerad i två skatteprocesser. I det ena fallet gäller tvisten principen för redovisning av bränsle till R2-reaktorn. I det andra fallet gäller tvisten 44

47 FÖRVALTNINGS BERÄTTELSE skatteplikt för traktamenten. Bolaget delar inte skattemyndighetens bedömning och har överklagat skattemyndighetens beslut. I båda fallen har avsättningar gjorts avseende de tvistiga beloppen. En redogörelse för den affärsmässiga utvecklingen i övrigt lämnas i anslutning till beskrivningen av respektive affärsområde. Nettoomsättning och resultat Nettoomsättningen uppgick till MSEK 1 113,8 (1 002,3), en ökning med ca 11 procent. Nettoomsättningen är främst känslig för variationer i kursen för amerikanska dollar och euro och då primärt vid omräkning av de utländska dotterbolagens resultaträkningar. Valutakursförändringar påverkade koncernens nettoomsättning negativt med ca MSEK 48,8. Utlandsandelen av nettoomsättningen minskade och uppgick till 69 (70) procent. Minskningen är huvudsakligen hänförbar till den sjunkande dollarkursen. Rörelseresultatet uppgick till MSEK 61,4 (2,8), en resultatförbättring i linje med de prognoser som avgetts under året. Resultatförbättringen är främst hänförbar till Erwin-verksamheten och verksamhet inom affärsområdena Service och underhåll och Avveckling och rivning. Valutakursförändringar påverkade rörelseresultatet negativt med ca MSEK 3,1. Lönsamhet Koncernens rörelsemarginal uppgick till 5,5 (0,3) procent och vinstmarginalen till 4,7 (neg). Det sysselsatta kapitalet ökade med MSEK 84,1 till MSEK 750,4. Omsättningshastigheten på det sysselsatta kapitalet uppgick till 1,6 (1,3) och räntabiliteten på sysselsatt kapital blev 9,6 (1,2) procent. Finansiell ställning Likvida medel uppgick till MSEK 299,9 (120,5), vilket svarar mot 27 procent av omsättningen. Under september genomfördes en omläggning av terminskontrakt i dollar, vilket tillförde koncernen en likviditet på MSEK 64,7. Lösen och omläggning av terminskontrakt i dollar har därutöver gjorts löpande under året, vilket tillfört ytterligare likviditet. Sammantaget har dessa åtgärder gett en kassaförstärkning på MSEK 90,3. Eget kapital uppgick till MSEK 531,3 (466,2). Soliditeten uppgick till 45 (44) procent. Räntebärande skulder uppgick till MSEK 218,8 (199,9). Upplåningen är i sin helhet i utländsk valuta och avser investeringen i Erwin-anläggningen samt förvärvet av SINA Industrieservice och IFM, Industrieanlagen Fritz & Marx. Under året upptogs lån för förvärvet av IFM. I årets förändring ingår en valutaeffekt vid omräkning av skulden till SEK som sänker skulden med MSEK 17,3. Förändringen har ingen resultateffekt. Avsättning för framtida omhändertagande av använt bränsle till R2-reaktorn redovisas som icke räntebärande. Avsättningen uppgick till MSEK 69,5 (66,1) och beräknas som nuvärdet av framtida betalningar för omhändertagandet. Kostnaderna som huvudsakligen är i dollar är valutasäkrade. Investeringar Koncernens investeringar uppgick till MSEK 119,6 (53,2). I årets investeringar ingår anskaffning av bränsle till R2-reaktorn med MSEK 22,3 (21,6). Kassaflöde Kassaflödet från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital förbättrades med MSEK 77,1 till MSEK 129,6. Rörelsekapitalet förändrades med MSEK 28,5. Kassaflödet från den löpande verksamheten efter investeringar uppgick till MSEK 38,5 (-47,3). Forskning och utveckling Utvecklingsprojekt initieras och genomförs dels i sam arbete med kunder som rena kunduppdrag, dels inom ramen för den egna produktutvecklingen. Utgifter för forskning kostnadsförs löpande när de uppkommer. Identifierbara utgifter för utveckling av nya processer och produkter aktiveras i den mån dessa bedöms komma ge ekonomiska fördelar. Under 2003 uppgick de totala utgifterna för egenfinansierad forskning och utveckling till MSEK 42,1 (46,3). De största resurserna allokerades till Studsviks programvaror för härdoptimering och reaktordrift. Samtliga utgifter kostnadsfördes. Tillståndspliktig verksamhet Verksamheten på koncernens industriområde i Studsvik är tillståndspliktig enligt miljöbalken, kärntekniklagen och strålskyddslagen. Verksamheten är föremål för prövning enligt miljöbalken. Ansökan inlämnades till Miljö- 45

48 FÖRVALTNINGS BERÄTTELSE domstolen i slutet av De kärntekniska anläggningarna som är tillståndspliktiga enligt kärntekniklagen innefattar kärnreaktorer, aktiva laboratorier, en anläggning för smältning av metallskrot samt en anläggning för förbränning av lågaktivt avfall. Tillståndet för driften av Studsviks två kärnreaktorer skall omprövas inför tillståndens utgång i juni Ansökan om förlängt drifttillstånd, som vanligen beviljas i perioder om 10 år, har inlämnats under året. Statens kärnkraftinspektion som är handläggande myndighet tillstyrkte under januari 2004 fortsatt drift under 10 år. Regeringen beviljar slutligen fortsatt drifttillstånd. Huvudsaklig miljöpåverkan från koncernens anläggningar sker genom utsläpp till luft och vatten. Under året ligger utsläppen inom av myndigheter satta gränsvärden. Försäkringar För koncernen gäller globala ansvars- och produktansvarsvillkor. Ansvarsförsäkring och sakförsäkring för den svenska nukleära rörelsen har tecknats i Svenska Atomförsäkringspoolen och i det ömsesidiga försäkringsbolaget EMANI i vilket Studsvik AB är medlem. På den amerikanska marknaden har motsvarande risker försäkrats i lokal atomförsäkringspool. Styrelsens arbete Studsvik ABs styrelse består av 8 bolagsstämmovalda ordinarie ledamöter samt 2 ordinarie ledamöter och 2 suppleanter utsedda av de lokala personalorganisationerna SIF och CF. Styrelsens ledamöter representerar gemensamt en bred kommersiell, teknisk och publik erfarenhet. Vid den ordinarie bolagsstämman den 23 april 2003 invaldes Anna Karinen efter avgående Göran Lundberg. Under 2003 hade styrelsen 9 protokollförda sammanträden inklusive konstituerande styrelsemöte i anslutning till bolagsstämman. Styrelsen har under 2003 prövat frågan om inrättande av en särskild revisionskommitté, men funnit att de kontrollfrågor som ankommer på styrelsen att handha skall handhas av styrelsen som helhet. Övergång till IFRS Från år 2005 kommer Studsvik att rapportera enligt International Financial Reporting Standards (IFRS, tidigare IAS). Årsredovisningen för 2004 blir därför den sista årsredovisning som upprättas enligt Redovisningsrådets rekommendationer. I delårsrapporten för första kvartalet 2005 och i årsredovisningen för 2005 kommer en avstämning att finnas mellan våra balans- och resultaträkningar (våra finansiella rapporter) 2004 enligt IFRS och enligt bolagets nuvarande redovisningsprinciper. Baserat på vad som är känt idag kommer de större skillnaderna mellan våra nuvarande redovisningsprinciper och de kommande IFRS att vara följande: Redovisning av pensioner (denna skillnad försvinner dock genom införandet av RR 29 under 2004). Redovisning av finansiella instrument, vilken innebär att fler instrument kommer att redovisas till verkligt värde och som också skärper kraven för att säkringsredovisning skall tillåtas. Goodwill kommer inte längre att skrivas av linjärt. I stället blir det obligatoriskt att varje år undersöka huruvida nedskrivningsbehov föreligger. Bolagets finansiella rapporter kommer också att påverkas av ändrade krav på klassificering och upplysningar enligt IFRS. Dessa ändringar bedöms ha liten påverkan på våra nyckeltal. Bolaget har dock ännu inte kommit så långt med införandet av IFRS att dessa skillnader kan kvanti fieras, men bedömer att detta kommer att vara genomfört under våren Bolaget har sedan oktober 2003 en styrgrupp, under ledning av koncernens ekonomidirektör, och ett antal arbetsgrupper som arbetar med dessa frågor. Inledande utbildning av relevant personal har genomförts och kommer att kompletteras löpande under Moderbolaget Verksamheten i moderbolaget består av koncernsamordnande uppgifter och tillgångarna består huvudsakligen av aktier i dotterbolag. Moderbolagets nettoomsättning uppgick till MSEK 3,0 (11,6). Rörelseresultatet uppgick till MSEK 31,4 ( 29,6). Omsättningsminskningen är hänförlig till den koncerninterna serviceverksamhet som överfördes till Studsvik Partner AB per den 1 april. Utdelning Styrelsen föreslår att ingen utdelning lämnas för räkenskapsåret Framtidsutsikter De allmänna marknadsförutsättningarna är oförändrat positiva för Revisionsavställningarna i den tyska och svenska kärnkraftsindustrin blir emellertid färre och kortare. Sammantaget bedöms ändock koncernen redovisa ett resultat 2004 i nivå med 2003 års resultat. 46

49 Resultaträkningar BELOPP I TAL KRONOR KONCERNEN MODERBOLAGET NOT Nettoomsättning Kostnad för sålda tjänster Bruttoresultat Försäljningskostnader Administrationskostnader Forsknings- och utvecklingskostnader Övriga rörelseintäkter Övriga rörelsekostnader Resultat från andelar i intresseföretag Rörelseresultat 1, 2, 4, Resultat från andelar i koncernföretag Ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner Skatt på årets resultat 11, Minoritetens andel i årets resultat ÅRETS RESULTAT Resultat per aktie före utspädning 3,93 1,06 Resultat per aktie efter utspädning 3,88 1,06 47

50 Balansräkningar BELOPP I TAL KRONOR KONCERNEN MODERBOLAGET TILLGÅNGAR NOT Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 13 Programvarurättigheter Hyresrätter och liknande rättigheter Goodwill Materiella anläggningstillgångar 14 Byggnader och mark Maskiner och andra tekniska anläggningar Bränsleelement till R2-reaktorn Inventarier och verktyg Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar 15 Aktier i dotterbolag Fordringar hos koncernföretag Andelar i intresseföretag 17, Uppskjutna skattefordringar Andra långfristiga fordringar SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Omsättningstillgångar Varulager m m Förnödenheter Färdiga varor och handelsvaror Förskott till leverantörer Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar hos koncernföretag Fordringar avseende pågående tjänsteuppdrag Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR SUMMA TILLGÅNGAR

51 BALANSRÄKNINGAR KONCERNEN MODERBOLAGET EGET KAPITAL OCH SKULDER NOT Eget kapital 21 Bundet eget kapital Aktiekapital ( aktier à 1 krona) Bundna reserver Fritt eget kapital Fria reserver Årets resultat SUMMA EGET KAPITAL Obeskattade reserver Minoritetsintressen Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Uppskjutna skatter Övriga avsättningar SUMMA AVSÄTTNINGAR Långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut Övriga skulder Skulder till koncernföretag SUMMA LÅNGFRISTIGA SKULDER Kortfristiga skulder Skulder till kreditinstitut Skulder till koncernföretag Förskott från kunder Leverantörsskulder Skulder avseende pågående tjänsteuppdrag Skatteskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Ställda säkerheter Ansvarsförbindelser

52 Koncernens förändringar i eget kapital BELOPP I TAL KRONOR Aktie- Bundna Fritt eget Summa NOT kapital reserver kapital eget kapital Eget kapital Kapitalandelsfond Förändring av omräkningsdifferens Förskjutning mellan bundet och fritt kapital Årets resultat Eget kapital Moderbolagets förändringar i eget kapital BELOPP I TAL KRONOR Aktie- Reserv- Fritt eget Summa kapital fond kapital eget kapital Eget kapital Erhållet koncernbidrag Lämnat koncernbidrag Skatteeffekt av koncernbidrag Lämnade aktieägartillskott Summa förändringar i eget kapital som inte redovisas i resultaträkningen Årets resultat Eget kapital

53 Kassaflödesanalyser BELOPP I TAL KRONOR KONCERNEN MODERBOLAGET NOT Den löpande verksamheten Rörelseresultat Avskrivningar/nedskrivningar Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet m m Erhållen ränta Erhållen utdelning Erlagd ränta Betald inkomstskatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Förändringar i rörelsekapital Omsättningstillgångar Övriga kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv av immateriella anläggningstillgångar 739 Förvärv av materiella anläggningstillgångar Sålda materiella anläggningstillgångar 701 Investering i dotterbolag Uttag av intresseföretag Sålda intresseföretag Förändring av finansiella anläggningstillgångar Minskning/ökning fordran på koncernföretag Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Teckningsoptioner Upptagna lån Amortering av räntebärande skuld Koncernbidrag Realiserade kursvinster terminskontrakt Kassaflöde från finansieringsverksamheten Förändring av likvida medel Likvida medel vid årets början Kursdifferens i likvida medel Likvida medel vid årets slut

54 Redovisnings- och värderingsprinciper Studsvik ABs (publ) årsredovisning är upprättad enligt årsredovisningslagen och Redovisningsrådets rekommendationer. Fr o m detta räkenskapsår tillämpas Redovisningsrådets nya rekommendationer RR 2:02 Varulager RR 22 Utformning av finansiella rapporter RR 24 Förvaltningsfastigheter RR 25 Rapportering för segment RR 26 Händelser efter balansdagen RR 27 Finansiella instrument: Upplysningar och klassificering RR 28 Statliga stöd Koncernredovisningen Koncernredovisningen omfattar Studsvik AB och de företag där Studsvik AB direkt eller indirekt vid räkenskapsårets slut innehar mer än 50 procent av röstetalet för samtliga aktier. Koncernredovisningen är upprättad enligt förvärvsmetoden, vilket innebär att koncernens anskaffningsvärde för aktier och andelar i dotterbolag elimineras mot det förvärvade egna kapitalet inklusive kapital andel i obeskattade reserver vid förvärvstidpunkten. Således ingår endast resultat uppkomna efter förvärvstidpunkten i koncernens egna kapital. Det egna kapitalet i de förvärvade dotterbolagen fastställs utifrån en värdering till verkligt värde av tillgångar och skulder vid förvärvstidpunkten i en s k förvärvsanalys. Skillnaden mellan anskaffningsvärdet på aktier i dotterbolag och det i förvärvsanalysen beräknade värdet av eget kapital redovisas som goodwill. Goodwill skrivs av linjärt över den beräknade nyttjandetiden. Studsvik ABs samtliga utländska dotterbolag klassificeras som självständiga dotterbolag, varför dagskursmetoden tillämpas för omräkning av deras bokslut. Detta innebär att de utländska dotterbolagens tillgångar och skulder omräknas till balansdagens kurs. Samtliga poster i resultaträkningarna omräknas till årets genomsnittskurs. Omräkningsdifferenser förs direkt till koncernens egna kapital. Redovisning av intresseföretag Som intresseföretag betraktas de företag som inte är dotterbolag men där moderbolaget direkt eller indirekt innehar minst 20 procent av rösterna för samtliga andelar. I koncernens bokslut redovisas andelar i intresseföretag enligt den s k kapitalandelsmetoden. Kapitalandelsmetoden innebär att andelar i ett företag redovisas till anskaffningsvärde vid anskaffningstillfället och därefter justeras med koncernens andel av förändringen i intresseföretagets nettotillgångar. Redovisning av joint ventures Som joint ventures klassificeras verksamheter där Studsvik tillsammans med en eller flera samägare har ett gemensamt bestämmande inflytande. Koncernen är enbart engagerad i joint ventures som utgör en egen juridisk enhet och dessa redovisas i koncernens bokslut enligt kapitalandelsmetoden. Fordringar och skulder i utländsk valuta Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs. I de fall kurssäkring gjorts genom terminskontrakt används i stället terminskursen vid värdering och terminspremien periodiseras över kontraktstiden. Orealiserade kursvinster och kursförluster ingår i årets resultat. Beträffande terminskontrakt avseende flödesexponering redovisas resultateffekten på termins - kontraktets förfallodag. Redovisning av intäkter Redovisning av intäkter vid försäljning av varor och tjänster sker då prestationen utförs. Försäljningen redovisas efter avdrag för mervärdesskatt och kurs differenser vid försäljning i utländsk valuta. För utförda tjänsteuppdrag som följer av särskilda avtal samt påbörjas och avslutas under olika redovisningsperioder redovisas inkomster och utgifter hänförliga till uppdraget som intäkt respektive kostnad i förhållande till uppdragets färdigställandegrad vid redovisningstillfället. Ett uppdrags färdigställandegrad bestäms genom att nedlagda utgifter vid redovisningstillfället jämförs med beräknade totala utgifter och projektets färdigställandegrad i förhållande härtill. En befarad förlust på ett uppdrag redovisas omgående som kostnad. Immateriella och materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar enligt plan samt nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår, vid eget uppförande av anläggningstillgångar, direkta material- och lönekostnader. Bränsleelement till Studsviks reaktorer redovisas som materiell anläggningstillgång. Där så krävs enligt koncessionsbeslut eller motsvarande sker avsättning för beräknade framtida kostnader för återställande av mark där byggnad uppförts. Immateriella anläggningstillgångar såsom programvarurättigheter, hyresrätter och inkråmsgoodwill värderas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar enligt plan. Programvarurättigheter avser förvärvade rättigheter till datorprogram för härdberäkningar m m, vilka används inom Studsvik Scandpowergruppen. Vid egenutveckling av datorprogram 52

55 REDOVISNINGS PRINCIPER kostnadsförs utgifterna löpande när de uppkommer. Se vidare under Forskning och utveckling nedan. Avskrivning enligt plan beräknas på tillgångarnas anskaffningsvärde. Avskrivning sker linjärt, baserat på tillgångarnas bedömda nyttjandeperiod. Avskrivningstid för goodwill, som uppkommer i samband med företagsförvärv, fastställs efter individuell bedömning. Goodwill skrivs av på 4 15 år. Den längre avskrivningstiden tillämpas vid förvärv av företag med stabila marknads- och teknikförhållanden där förvärvet är av långsiktig och strategisk karaktär. Den tioåriga avskrivningstiden för programvarurättigheter baseras på en bedömning av livslängden på de aktuella programvarorna. Följande avskrivningstider har tillämpats. År Programvarurättigheter 10 Goodwill 4 15 Byggnader och mark 0 50 Maskiner och andra tekniska anläggningar 0 20 Inventarier och verktyg 3 15 Bränsleelement till R2-reaktor 5 Avskrivningar på materiella och immateriella anläggningstillgångar ingår i posten kostnad för sålda tjänster till den del avskrivningarna avser anläggningstillgångar som används i tjänsteproduktionen. Avskrivning på tillgångar som används vid försäljningen ingår i försäljningskostnader, medan avskrivning på tillgångar hänförliga till administration och forskning och utveckling redovisas under administrationskostnader respektive forskningsoch utvecklingskostnader. Avskrivning på goodwill hänförs generellt till kostnad för sålda tjänster. Redovisning av ränta vid investering i materiella anläggningstillgångar Ränteutgifter inräknas i anskaffningsvärdet vid anskaffningar som sträcker sig över lång tid. Nedskrivningar När det finns en indikation på att en tillgång minskat i värde görs en bedömning av tillgångens redovisade värde, inklusive goodwill. I de fall en tillgångs redovisade värde överstiger dess beräknade återvinningsvärde skrivs tillgången omedelbart ner till sitt återvinningsvärde. Varulager Varulagret är värderat enligt lägsta värdets princip, dvs till det lägsta av anskaffnings- respektive tillverkningskostnad eller verkligt värde med tillämpning av modellen först in först ut. Avsättningar Avsättningar sker för kända åtaganden eller befarade risker efter individuell prövning. Kostnader för framtida omhändertagande av radioaktivt avfall och använt bränsle till R2-reaktorn redovisas som avsättning. Avsättning för R2-bränsle görs utifrån antalet använda bränsleelement samt den kostnad som avtalats för upparbetning samt för transport till upparbetningsanläggning. Avsättningen är beräknad enligt de prissättningsprinciper för upparbetning som avtalats med US Department of Energy. Avseende kostnaderna för transporter och övrig hantering görs en bästa bedömning baserad på tillgängliga data. Avsättningen fastställs som det diskonterade värdet av framtida utbetalningar för på balansdagen använda bränsleelement. Pensioner Koncernens anställda erhåller pensionsförmåner enligt lokala regler och avtal för de länder i vilka koncernföretagen verkar. Koncernens pensionsåtaganden avser väsentligen avgiftsbaserade planer och täcks, med smärre avvikelser, av försäkringslösningar. I koncernens balansräkning upptas därutöver som avsättning dels utfästelser till förmån för tidigare ledande befattningshavare i Sverige, dels utfästelser till en mindre grupp ledande befattningshavare i utlandet. Studsvik avser från och med 2004 att i sin finansiella rapportering tillämpa RR 29, Ersättningar till anställda. Genom tillämpning av RR 29 kommer förmånsbaserade planer avseende pensioner och sjukvårdsförmåner inom koncernens samtliga dotterbolag att redovisas enligt gemensamma principer. I Studsviks finansiella rapportering till och med 2003 redovisas sådana planer enligt lokala regler och föreskrifter i respektive land. I enlighet med rekommendationens övergångsregler fastställs en ingående skuld beräknad per den 1 januari 2004 i enlighet med RR 29. Denna ingående skuld bedöms vara av ett oväsentligt belopp. Forskning och utveckling Utgifter för forskning kostnadsförs då de inträffar. I de fall svårigheter föreligger att skilja forskningsfasen från utvecklingsfasen i ett projekt, betraktas hela projektet som forskning och kostnadsförs omgående. Identifierbara utgifter för utveckling av nya produkter och processer aktiveras i den mån dessa bedöms komma att ge framtida ekonomiska fördelar. I annat fall kostnadsförs utvecklingsutgiften då den infaller. Kostnader för utveckling redovisade i resultaträkningen för en period aktiveras aldrig under kommande perioder. 53

56 REDOVISNINGS PRINCIPER Inkomstskatter Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år, justeringar avseende tidigare års aktuella skatt, förändringar i uppskjuten skatt samt andel i intresseföretags skatt. Värdering av samtliga skatteskulder/fordringar sker till nominella belopp och görs enligt de skatteregler och skattesatser som gäller på balansdagen. För poster som redovisas i resultaträkningen redovisas därmed sammanhängande skatteeffekter i resultaträkningen. Skatteeffekter av poster som redovisas direkt mot eget kapital, redovisas mot eget kapital. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden på alla temporära skillnader som uppkommer mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. De temporära skillnaderna har huvudsakligen uppkommit genom avskrivning av fastigheter, avsättning till obeskattade reserver, aktivering av koncernintern ränta under konstruktionstid för anläggningen i USA, omräkningsdifferenser på koncerninterna fordringar och skulder till den del redovisning sker mot eget kapital samt skattemässiga underskott. Uppskjuten skattefordran avseende underskottsavdrag eller andra framtida skattemässiga avdrag redovisas i den utsträckning det är sannolikt att avdraget kan avräknas mot överskott vid framtida beskattning. Uppskjuten skatteskuld avseende temporära skillnader som hänför sig till investeringar i dotterbolag och intresseföretag, redovisas inte i Studsviks koncernredovisning då moderbolaget i samtliga fall kan styra tidpunkten för återföring av de temporära skillnaderna och det inte bedöms sannolikt att en återföring sker inom överskådlig framtid. I moderbolaget redovisas på grund av sambandet mellan redovisning och beskattning den uppskjutna skatteskulden på obeskattade reserver som en del av de obeskattade reserverna. Leasing Åtskillnad görs mellan finansiell och operationell leasing. I koncernen finns endast operationella leasing avtal. Finansiella instrument Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar likvida medel, fordringar, rörelseskulder och upplåning. Finansiella skulder redovisas till nominellt värde. Koncernen utnyttjar derivatinstrument för att täcka riskerna för valutakursförändringar. Valutaterminskontrakt skyddar koncernen mot förändringar i valutakurser genom att fastställa den kurs till vilken en tillgång eller skuld i utländsk valuta kommer att realiseras. En ökning eller minskning av det belopp som krävs för att reglera tillgången/skulden kompenseras av en motsvarande värdeförändring av terminskontraktet. Dessa vinster och förluster kvittas därför och redovisas inte i de finansiella rapporterna. För säkringsredovisning krävs att säkringsåtgärden har ett uttalat syfte att utgöra säkring, att den har en entydig koppling till den säkrade posten och att säkringen effektivt skyddar den säkrade positionen. Rapportering för segment Rörelsegrenar innehåller produkter eller tjänster som är föremål för risker och avkastning som skiljer sig från andra rörelsegrenars. Geografiska marknader tillhandahåller produkter eller tjänster inom en speciell ekonomisk miljö som är föremål för risker och avkastning som skiljer sig från de risker och den avkastning som gäller för enheter som är verksamma i andra ekonomiska miljöer. I koncernen klassificeras rörelsegrenar som primära segment och geografiska områden som sekundära. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar. Som likvida medel klassificeras, förutom kassa- och banktillgodohavanden, kortfristiga finansiella placeringar som dels är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer, dels handhas på en öppen marknad till kända belopp eller har en kortare återstående löptid än tre månader från anskaffningstidpunkten. Moderbolaget Moderbolagets räkenskaper har upprättats i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Investeringar i dotter bolag och intresseföretag redovisas till det lägsta värdet av anskaffningsvärde och verkligt värde. Moderbolagets intäkter inkluderar mottagna utdelningar från dotterbolag och andra interna mellanhavanden som elimineras i koncernens räkenskaper. I övrigt tillämpas samma redovisningsprinciper som inom koncernen. 54

57 NOTER Noter BELOPP I TAL KRONOR OM INTE ANNAT ANGES Not 1 Primära segment affärsområden Från och med 2004 har koncernens primära segmentsindelning ändrats. Nedan redovisas nettoomsättning och rörelseresultat enligt den indelning som tillämpats under löpande år Nettoomsättning KONCERNEN Nuclear Technology Waste & Decommissioning Industrial Services Nuclear Medicine Studsvik AB/Studsvik Partner AB/ AB SVAFO Koncernjusteringar Summa Rörelseresultat KONCERNEN Nuclear Technology Waste & Decommissioning Industrial Services Nuclear Medicine Studsvik AB/Studsvik Partner AB/ AB SVAFO Koncernjusteringar Summa

58 NOTER Not 1, forts Pro forma redovisning av affärsområden Nedan redovisas koncernens primära segment enligt den indelning som tillämpas från och med Räkenskapsåret 2003 Intäkter Service och underhåll Driftoptimering och säkerhet Avfallshantering Avveckling och rivning Bestrålningstjänster Övrigt Nukleärmedicin Eliminering Koncernen Exern försäljning Intern försäljning Summa intäkter Resultat Resultat per rörelsegren Ofördelade kostnader Rörelseresultat Ränteintäkter Räntekostnader Årets skattekostnad Årets nettoresultat Övriga upplysningar Tillgångar Kapitalandelar Ofördelade tillgångar Summa tillgångar Skulder Ofördelade skulder Summa skulder Investeringar Avskrivningar

59 NOTER Not 1, forts Räkenskapsåret 2002 Intäkter Driftoptimering och säkerhet Avfallshantering Service och underhåll Avveckling och rivning Nukleärmedicin Bestrålningstjänster Övrigt Eliminering Koncernen Exern försäljning Intern försäljning Summa intäkter Resultat Resultat per rörelsegren Ofördelade kostnader Rörelseresultat Ränteintäkter Räntekostnader Årets skattekostnad Årets nettoresultat Övriga upplysningar Tillgångar Kapitalandelar Ofördelade tillgångar Summa tillgångar Skulder Ofördelade skulder Summa skulder Investeringar Avskrivningar Koncernen är organiserad i sex huvudsakliga affärsområden. Övrig verksamhet omfattar huvudsakligen moderbolaget och ett koncerninternt servicebolag. Ofördelade kostnader representerar gemensamma kostnader. Affärsområdestillgångar består framförallt av materiella anläggningstillgångar, immateriella tillgångar, varu lager, fordringar och rörelsekassa. Affärsområdesskulder består av rörelseskulder men inte poster som skatt och viss företagsupplåning. Investeringar består av inköp av materiella anläggningstillgångar och immateriella tillgångar, inklusive ökningar som blivit följden av förvärv. 57

60 NOTER Not 1, forts Sekundära segment geografiska områden Koncernens verksamhet bedrivs huvudsakligen i fyra geografiska områden. Försäljningssiffrorna baseras på det land där kunden finns. Tillgångar och investeringar rapporteras där tillgången finns. FÖRSÄLJNING TILLGÅNGAR INVESTERINGAR Sverige Europa, exklusive Sverige Nordamerika Asien Övriga länder Summa Not 2 Löner, andra ersättningar och sociala kostnader Löner och (varav Löner och (varav andra Sociala pensions- andra Sociala pensionsersättn kostnader kostnader) ersättn kostnader kostnader) Moderbolaget (2 901) (2 173) Dotterbolag (23 477) (21 253) Koncernen (26 378) (23 426) Av moderbolagets pensionskostnader avser ksek (1 464) bolagets verkställande direktör. Motsvarande belopp för koncernen är ksek (2 943). l tabellen ovan ingår, utöver löner och andra ersättningar samt sociala kostnader, kostnad för vinstandelssystem med ksek (0) för moderbolaget och ksek (8 090) för koncernen i de totala personalkostnaderna. Löner och andra ersättningar fördelade per land och mellan styrelse och verkställande direktör samt övriga anställda Styrelse (varav tan- Övriga Styrelse (varav tan- Övriga och VD tiem o d) anställda och VD tiem o d) anställda Moderbolaget Sverige (1 150) ( ) Totalt moderbolaget (1 150) ( ) Dotterbolag i Sverige (406) (155) Dotterbolag utomlands Norge (367) (242) Tyskland (714) (82) Storbritannien ( ) ( ) USA (2 922) (3 094) Japan ( ) ( ) 161 Schweiz ( ) 697 ( ) 686 Totalt dotterbolag (4 409) (3 573) Koncernen totalt (5 559) (3 573) Förpliktelser avseende pensioner och liknande förmåner till styrelseledamöter och verkställande direktör l avsättningar till pensioner ingår förpliktelser till tidigare verkställande direktörer med ksek 120 (120). För information om förmåner till ledande befattningshavare, se Not

61 NOTER Not 2, forts Teckningsoptionsprogram Den 22 april 2002 utfärdades ett teckningsoptionsprogram inom vilket optionsrätter tecknades. Teckningspremien uppgick till 6,60 kronor. Varje optionsrätt ger rätt till att teckna en aktie i Studsvik AB om nominellt en (1) krona under perioden den 1 juni 2004 t o m den 31 maj 2005 till en kurs om 61,50 kronor. Not 3 Ersättning till revisorerna KONCERNEN MODERBOLAGET Öhrlings PricewaterhouseCoopers Revisionsuppdrag Andra uppdrag Övriga revisorer Revisionsuppdrag Andra uppdrag Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Häri ingår också övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning. Allt annat är andra uppdrag. Not 4 Valutakursdifferenser I rörelseresultatet ingår valutakursdifferenser avseende rörelsefordringar och rörelseskulder enligt följande. KONCERNEN Övriga rörelseintäkter Övriga rörelsekostnader Summa Not 5 Avskrivningar och nedskrivningar KONCERNEN MODERBOLAGET Programvarurättigheter Hyresrätter och liknande rättigheter 119 Goodwill Byggnader Maskiner och andra tekniska anläggningar Bränsleelement Inventarier och verktyg Summa Avskrivningar ingår i följande poster i resultaträkningen Kostnad för sålda tjänster Försäljningskostnader Administrationskostnader Forsknings- och utvecklingskostnader Summa

62 NOTER Not 6 Operationella leasingavtal 2003 KONCERNEN MODERBOLAGET Förfaller till betalning inom ett år Förfaller till betalning senare än ett men inom fem år Förfaller till betalning senare än fem år Summa Leasingkostnader avseende operationella leasingavtal uppgår under året till ksek för koncernen och ksek för moderbolaget. Leasingkostnader (exklusive hyra för lokaler) uppgår under året till ksek för koncernen och ksek 513 för moderbolaget. Leasingkostnader avseende lokaler är vanligen justerade med konsumentprisindex. Koncernens leasingavtal omfattar huvudsak ligen lokaler och fordon med traditionella villkor. Not 7 Resultat från andelar i intresseföretag KONCERNEN Andelar i intresseföretag, resultat före skatt Realisationsresultat vid försäljningar Summa Not 8 Ränteintäkter och liknande resultatposter KONCERNEN MODERBOLAGET Räntor Utdelningar Kursdifferenser Summa Varav avseende koncernföretag Räntor Utdelningar Kursdifferenser Summa Not 9 Räntekostnader och liknande resultatposter KONCERNEN MODERBOLAGET Räntor Kursdifferenser Övriga finansiella kostnader 613 Nedskrivning aktier i dotterbolag Summa Varav avseende koncernföretag Räntor Summa

63 NOTER Not 10 Bokslutsdispositioner MODERBOLAGET Avsättning till periodiseringsfond Summa Not 11 Skatt på årets resultat KONCERNEN MODERBOLAGET Aktuell skatt för året Aktuell skatt hänförlig till tidigare år Uppskjuten skatt Skatt på resultatandel från intresseföretag Skatteeffekt på koncernbidrag Summa Not 12 Uppskjuten skatt KONCERNEN MODERBOLAGET Uppskjuten skattekostnad avseende temporära skillnader Uppskjuten skatteintäkt avseende temporära skillnader Uppskjuten skatt i resultaträkningen Skillnad mellan koncernens skattekostnad och skattekostnad baserad på gällande skattesats Resultat före skatt Skatt enligt gällande skattesats Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter Icke redovisad skattefordran avseende underskottsavdrag Justering för utländsk skattesats Justering av tidigare års taxering Utnyttjade, tidigare inte redovisade skattefordringar avseende underskottsavdrag 629 Skatteeffekt av erhållen utdelning Summa redovisad skattekostnad Skattesats Den gällande skattesatsen är skattesatsen för inkomstskatt i koncernen. Skattesatsen är 28 (28) procent. Temporära skillnader Temporära skillnader föreligger i de fall tillgångars eller skulders redovisade respektive skattemässiga värden är olika. Temporära skillnader avseende följande poster har resulterat i uppskjutna skatteskulder och uppskjutna skattefordringar. Uppskjutna skatteskulder Anläggningstillgångar Skattemässiga överavskrivningar Periodiseringsfond Summa uppskjutna skatteskulder

64 NOTER Not 12, forts KONCERNEN MODERBOLAGET Uppskjutna skattefordringar Avsättning för garantiåtaganden Upplupna kostnader Summa uppskjutna skattefordringar Uppskjutna skatteskulder, netto Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder kvittas när det finns en legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder samt när uppskjutna skatter avser samma skattemyndighet. Efter sådan kvittning har följande belopp framkommit och redovisats i balansräkningen. Uppskjutna skattefordringar Uppskjutna skatteskulder Uppskjutna skatteskulder, netto Skillnaden i moderbolaget mellan å ena sidan den inkomstskatt som har redovisats i resultaträkningen under räkenskapsåret och tidigare räkenskapsår samt å andra sidan den inkomstskatt som belöper sig på verksamheten för dessa år, utgörs dels av uppskjuten skatt på obeskattade reserver ksek 704 ( 1 222), dels av uppskjuten skattefordran på kostnad återförd i beskattningen och avdragsgill kommande år ksek (0). Ej utnyttjade skattemässiga underskottsavdrag i USA, att utnyttjas inom en 20-årsperiod, uppgår till MUSD 38,4. Ej utnyttjade skattemässiga underskottsavdrag i Japan, att utnyttjas inom en femårsperiod, uppgår till MJPY 8,8. Not 13 Immateriella anläggningstillgångar KONCERNEN Programvarurättigheter Ingående anskaffningsvärde Årets investeringar 46 Försäljning och utrangering 36 Omräkningsdifferenser 1 Utgående ackumulerat anskaffningsvärde Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Omräkningsdifferenser 6 Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående planenligt restvärde Hyresrätter och liknande rättigheter Ingående anskaffningsvärde Årets investeringar 693 Omräkningsdifferenser 4 8 Utgående ackumulerat anskaffningsvärde Ingående avskrivningar Årets avskrivning 119 Försäljning och utrangering 192 Omräkningsdifferenser 2 9 Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående planenligt restvärde

65 NOTER Not 13, forts KONCERNEN Immateriella anläggningstillgångar Ingående anskaffningsvärde Årets investeringar Omräkningsdifferenser Utgående ackumulerat anskaffningsvärde Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Omräkningsdifferenser Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående planenligt restvärde Not 14 Materiella anläggningstillgångar KONCERNEN Byggnader och mark Ingående anskaffningsvärde Årets investeringar Under året genomförda omfördelningar Omräkningsdifferenser Utgående ackumulerat anskaffningsvärde Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Omklassificeringar Omräkningsdifferenser Utgående ackumulerade avskrivningar Ingående nedskrivningar Utgående ackumulerade nedskrivningar Utgående planenligt restvärde Bokfört värde fastigheter i Sverige Taxeringsvärde Maskiner och andra tekniska anläggningar Ingående anskaffningsvärde Årets investeringar Under året genomförda omfördelningar Erhållen ersättning skiljedom Försäljningar och utrangeringar Omräkningsdifferenser Utgående ackumulerat anskaffningsvärde

66 NOTER Not 14, forts KONCERNEN MODERBOLAGET Ingående avskrivningar Försäljningar och utrangeringar Årets avskrivningar Omräkningsdifferenser Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående planenligt restvärde Bränsleelement till R2-reaktorn Ingående anskaffningsvärde Årets investeringar Utgående ackumulerat anskaffningsvärde Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående planenligt restvärde Inventarier och verktyg Ingående anskaffningsvärde Årets investeringar Under året genomförda omfördelningar Försäljningar och utrangeringar Omräkningsdifferenser Utgående ackumulerat anskaffningsvärde Ingående avskrivningar Försäljningar och utrangeringar Årets avskrivningar Omräkningsdifferenser Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående planenligt restvärde Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar Ingående balans Under året nedlagda kostnader Under året genomförda omfördelningar Erhållen ersättning skiljedom Omräkningsdifferenser Utgående balans Ränta ingår i anskaffningsvärdet för byggnader, maskiner och andra tekniska anläggningar med ksek (13 744). 64

67 NOTER Not 15 Finansiella anläggningstillgångar KONCERNEN MODERBOLAGET Aktier i dotterbolag Ingående anskaffningsvärde Koncerninternt förvärv Likvidation 263 Utgående anskaffningsvärde Ingående nedskrivning Årets nedskrivning Utgående nedskrivning Utgående värde Fordringar hos övriga koncernföretag Lån till Studsvik Holding, Inc.-koncernen Ingående anskaffningsvärde Tillkommande/avgående poster under året Utgående värde Andelar i intresseföretag Ingående anskaffningsvärde Försäljningar och utrangeringar 60 Utgående ackumulerat anskaffningsvärde Ingående ackumulerade resultatandelar Årets förändring av resultatandel Utdelning Omräkningsdifferenser Utgående ackumulerade resultatandelar Utgående planenligt restvärde Andra långfristiga fordringar Ingående anskaffningsvärde Tillkommande under året Avgående under året Omräkningsdifferenser Utgående ackumulerat anskaffningsvärde/ Utgående planenligt restvärde

68 NOTER Not 16 Aktier och andelar i dotterbolag Kapital- Rösträtts- Antal andelar/ Nominellt Bokfört andel i % andel i % aktier värde värde Moderbolagets innehav Studsvik Holding, Inc kusd Studsvik Nuclear AB ksek Studsvik Scandpower, Inc kusd Studsvik Scandpower AB ksek Studsvik Japan Ltd kjpy Studsvik RadWaste AB ksek Stensand Specialserviceföretaget AB ksek Studsvik GmbH keur SINA Verwaltungs GmbH keur Studsvik Rosyth Nuclear Services Ltd kgbp Studsvik Medical AB ksek Studsvik Partner AB ksek AB SVAFO ksek Studsvik BNCT AB ksek Studsvik Eco & Safety AB ksek Studsvik Instrument Systems AB ksek Summa Övriga koncernföretags innehav Studsvik Scandpower AS Studsvik Scandpower GmbH Studsvik Scandpower Suisse GmbH Studsvik, Inc Studsvik Processing Facility, LLC SINA Industrieservice GmbH & Co. KG IFM Holding GmbH Co. KG IFM Verwaltungs GmbH IFM Industrieanlagen GmbH Co. KG Uppgifter om dotterbolagens organisationsnummer och säte. Organisationsnummer Säte Studsvik Nuclear AB Nyköping Studsvik Scandpower, Inc. Boston, USA Studsvik Scandpower AB Nyköping Studsvik Scandpower AS Kjeller, Norge Studsvik Scandpower GmbH HRB 4839 Norderstedt, Tyskland Studsvik Scandpower Suisse GmbH CH Fischbach-Göslikon, Schweiz Studsvik Japan Ltd Tokyo, Japan Studsvik RadWaste AB Nyköping Studsvik Holding, Inc. Erwin, USA Studsvik, Inc. Erwin, USA Studsvik Processing Facility, LLC Erwin, USA Stensand Specialserviceföretaget AB Varberg Studsvik GmbH Pforzheim, Tyskland Not 16, forts 66

69 NOTER Organisationsnummer Säte IFM Verwaltungs GmbH Pforzheim. Tyskland IFM Industrieanlagen GmbH Co. KG Pforzheim, Tyskland Studsvik Rosyth Nuclear Services Ltd Rosyth, Skottland Studsvik Medical AB Nyköping Studsvik Partner AB Nyköping AB SVAFO Nyköping Studsvik BNCT AB Nyköping Studsvik Eco & Safety AB Nyköping Studsvik Instrument Systems AB Nyköping Not 17 Andelar i intresseföretag KONCERNEN MODERBOLAGET Direkt ägda Organisations- Kapital- Bokfört värde Bokfört värde nummer Säte andel Wissenschaftlich-Technische Ingenieurberatung GmbH DE Jülich 30% Skillnaden mellan andelarnas bokförda värde i koncernen och Studsvik ABs andel i intresseföretagets egna kapital uppgår till ksek och utgörs i sin helhet av koncernmässig goodwill och utdelning. Intresseföretaget har inga skulder, ansvarsförbindelser eller åtaganden om framtida investeringar som koncernen kan bli betalningsansvarig för. Not 18 Joint ventures Indirekt ägda Organisations- Kapitalnummer Säte andel THOR Treatment Technologies, LLC Delaware 50% Ovanstående bolag är ett joint venture där Studsvik är samägare enligt samarbetsavtal om gemensamt bestämmande inflytande. THOR Treatment Technologies, LLC bedriver verksamhet med avfallsbehandling på den federala avfallsmarknaden i USA. Not 19 Pågående tjänsteuppdrag KONCERNEN Ackumulerade uppdragsutgifter och redovisad vinst med avdrag för redovisade förluster Erhållna förskott Fordringar hos beställare avseende pågående uppdrag Skulder till beställare avseende pågående uppdrag

70 NOTER Not 20 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter KONCERNEN MODERBOLAGET SPP-medel Förutbetalda kostnader Upplupna intäkter Summa Not 21 Eget kapital Specifikation över förändringar i eget kapital återfinns i rapporten Förändringar i eget kapital i anslutning till balansräkningarna. I koncernens bundna reserver ingår kapitalandelsfond med ksek (4 725). Den totala omräkningsdifferensen ingående i eget kapital vid årets utgång uppgår till ksek (18 654), vari ingår årets förändring med ksek Förändringen avser huvudsakligen de kursdifferenser som uppstår i koncernredovisningen vid omräkning av ett koncerninternt lån mellan Studsvik AB och dotterbolaget Studsvik, Inc. Not 22 Obeskattade reserver MODERBOLAGET Periodiseringsfond Summa Not 23 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser KONCERNEN Avsättning vid periodens ingång Periodens avsättning Avsättning vid periodens utgång Not 24 Övriga avsättningar Framtida Garanti- avfalls- Övriga åtaganden kostnader poster Summa Avsättning vid periodens ingång Periodens avsättning I anspråk taget under perioden Effekter av ändrade förutsättningar för diskontering Omräkningsdifferenser Avsättning vid periodens utgång

71 NOTER Not 25 Skulder till kreditinstitut Koncernens långfristiga skulder uppgick till MSEK 213,9 varav MSEK 213,9 var räntebärande med en löptid överstigande 5 år. Vägda genomsnittliga effektiva räntesatser för den långfristiga låneskulden till 3,4 procent. Koncernens skulder till kreditinstitut i olika valutor, omräknade till SEK, fördelar sig på koncernföretagen enligt följande. Kort- Lång- Valuta fristig del fristig del Totalt Studsvik AB USD SINA-gruppen EUR Studsvik Scandpower AS NOK Studsvik Rosyth Nuclear Services Ltd GBP Summa Not 26 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter KONCERNEN MODERBOLAGET Förutbetalda intäkter Upplupna personalkostnader Upplupna avfallskostnader Övriga upplupna kostnader Summa Not 27 Ställda säkerheter KONCERNEN MODERBOLAGET För egna skulder och avsättningar Aktier i dotterbolag Företagsinteckningar Summa ställda säkerheter Not 28 Ansvarsförbindelser KONCERNEN MODERBOLAGET Borgen till förmån för dotterbolag Övriga ansvarsförbindelser Summa ansvarsförbindelser För 2003 och 2002 ingår en återställningsgaranti till State of Tennessee, USA bland övriga ansvarsförbindelser. För 2002 ingår en ansvarsförbindelse till förmån för Metric Duke bland övriga ansvarsförbindelser. Not 29 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet Poster som inte ingår i kassaflödet består av resultatandelen i intresseföretag och realisationsvinst MSEK 7,2, förändring i avsättningar MSEK 5,2 och utrangeringar MSEK 2,1. 69

72 NOTER Not 30 Förvärv av dotterbolag Under året har följande dotterbolag förvärvats. Förvärvs- Kapital- Röst- Bolag tidpunkt andel, % andel, % AB SVAFO IFM-grupppen För de under året förvärvade dotterbolagen var det totala värdet av förvärvade tillgångar och skulder, köpeskillingar och påverkan på koncernens likvida medel enligt följande. Goodwill Övriga immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar 55 Varulager Övriga omsättningstillgångar Avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Total köpeskilling Ej utbetald del av köpeskillingen Likvida medel i de förvärvade företagen Påverkan på koncernens likvida medel från årets förvärv Betalning av köpeskilling avseende tidigare års förvärv Totalt kassaflöde hänförligt till investeringar i dotterföretag Not 31 Utestående valutakontrakt/-terminer Koncernen har nedanstående valutaterminssäkringar för flödesexponering. INFLÖDESVALUTOR UTFLÖDESVALUTOR USD JPY EUR CHF USD EUR Förfalloår Totalt 2004 Belopp Kurs 1) 7,70 7,1879 9,006 5,81 7,4965 9, Belopp 221 Kurs 1) 7,92 Omräknat till verkligt värde ksek Omräknat till ksek enligt balansdagskurs Differens mellan verkligt värde och balansdagskurs Balansdagskurs ,30 6,82 9,12 5,84 7,30 9,12 1) Genomsnittlig kontraktskurs. 70

73 NOTER Not 32 Finansiell riskhantering Studsvikkoncernens verksamhet är exponerad för finansiella risker och andra rörelserisker som kan ha betydelse för koncernens framtida utveckling. Med finansiella risker menas de fluktuationer i koncernens resultat och kassaflöde som uppstår på grund av förändringar i valutakurser, räntenivåer och kunders betalningsförmåga. Med rörelserisker menas myndighetstillstånd, patent eller politiska beslut. Studsvikkoncernens finanspolicy, som upprättats av styrelsen, utgör ett ramverk av regler, riktlinjer och rekommendationer för hantering av de finansiella riskerna. Moder bolagets finansfunktion har till uppgift att stödja den operativa verksamheten i hanteringen av finansiella risker. Koncernens upplåning och placering av överlikviditet handhas av koncernens finansfunktion. Nedan sammanfattas de principer som tillämpas i hanteringen av finansiella risker. Valutarisk Studsvikkoncernens resultat påverkas av fluktuationer i de valutor som försäljnings- och inköpskontrakt har slutits i (transaktionsexponering), samt av fluktuationer i dotterbolagens redovisningsvalutor (omräknings exponering). De för koncernen viktigaste handels- och redovisningsvalutorna var under 2003 USD, EUR och JPY. Transaktionsexponering Huvudregeln för koncernen är att dotterbolag skall sluta kontrakt, avseende såväl försäljning som inköp, i bolagets redovisningsvaluta. Där detta inte låter sig göras uppstår potentiellt en valuta risk. Denna kan säkras med olika åtgärder där de vanligast förekommande är valuta klausuler och försäljning/köp av valuta på termin (valutakontrakt). Åtgärderna kan förekomma i kombination. Huvuddelen av koncernens försäljning är projekt orienterad. Regeln är här att säkra alla kontrakter ade och kända exponeringar avseende försäljning och inköp. I de fall försäljningen är av karaktären löpande flöden, gäller att 75 procent av det beräknade flödet skall säkras med en löpande 12-månaders horisont. Det instrument som tillämpas är valutakontrakt. Omräkningsexponering Utländska dotterbolags bokslut räknas om till svenska kronor och tas in i koncernredovisningen. Koncernens resultat påverkas av fluktuationer i de lokala redovisningsvalutorna vid omräkning av dotterbolagens resultaträkningar. Omräkningsdifferenser som uppstår vid omräkning av dotterbolagens balansräkningar förs mot eget kapital i koncernen. Koncernen har i samband med etablering av verksamhet i Tyskland och USA tagit upp lån i lokal valuta på dessa marknader, för att begränsa risken avseende koncernens egna kapital. Ränterisk Ränterisk definieras som risken för resultat påverkan genom förändringar i ränteläget.koncernen är exponerad för ränterisk avseende den räntebärande nettoskulden, definierad som räntebär ande lån med avdrag för likvida medel. Ränterisken kan begränsas genom att räntebindningstiderna för aktuella lån förkortas eller förlängs. Beslut om detta tas, baserat på styrelseriktlinjer, av koncernens finansfunktion och baseras på koncernens egen bedömning av ränteutvecklingen. Motpartsrisk Med motpartsrisker menas risken för förlust i samband med en motparts insolvens. I det innefattas kundförluster och förluster i samband med placering av likvida medel. Studsvikkoncernen har historiskt haft mycket låga kundförluster. Kunderna består av stora etablerade företag och myndigheter. Inget talar idag för att kundstrukturen genomgår en radikal förändring eller att kundernas betalningsförmåga väsentligen försämras. Vid placering av likvida medel begränsas risken genom detaljerade regler om bland annat krav på motparters kreditvärdighet, begränsning av totala placeringar hos en och samma motpart, tillåtna placeringsinstrument m m. 71

74 NOTER Not 33 Medelantal anställda m m Medelantal anställda Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Moderbolaget Dotterbolag i Sverige Dotterbolag utomlands Norge Tyskland USA Japan Schweiz Storbritannien Totalt dotterbolag Koncernen totalt Styrelseledamöter och ledande befattningshavare Antal på Varav Antal på Varav balansdagen män, % balansdagen män, % Koncernen (inkl dotterbolag) Styrelseledamöter Verkställande direktörer och andra ledande befattningshavare Moderbolaget Styrelseledamöter Verkställande direktörer och andra ledande befattningshavare Not 34 Sjukfrånvaro MODERBOLAGET Total sjukfrånvaro 3,6% 6,5% Långtidssjukfrånvaro 2,3% 4,7% Sjukfrånvaro för män 3,1% 8,4% Sjukfrånvaro för kvinnor 4,3% 3,9% Anställda 29 år 8,5% 9,9% Anställda år 5,8% 12,1% Anställda 50 år 2,6% 1,3% 72

75 NOTER Not 35 Förmåner till ledande befattningshavare Löner och övriga förmåner Grundlön/ Styrelse- Rörlig Övriga Pensionsarvode ersättning förmåner kostnad Summa Styrelsens ordförande Styrelseledamöter (7) Arbetstagarrepresentanter (4) Verkställande direktören Andra ledande befattningshavare Finansiella instrument - teckningsoptioner PROGRAM FRÅN TIDIGARE ÅR Antal Värde Förvärvspris Förmån Verkställande direktören Andra ledande befattningshavare Summa Principer Till styrelsens ledamöter utgår arvode enligt bolagsstämmans beslut. Arbetstagarrepresentanter erhåller ej styrelsearvode. Ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare utgörs av grundlön, rörlig ersättning, övriga förmåner, pension m m. Koncernens ledande befattningshavare presenteras på sidan 77. Fördelningen mellan grundlön och rörlig ersättning skall stå i proportion till befattningshavarens ansvar och befogenhet. Den rörliga ersättningen baseras på utfallet i förhållande till individuellt uppsatta mål. Styrelsens ledamöter har ej erhållit någon ersättning utöver styrelsearvode under Ersättningar till verkställande direktören fastställs av styrelsen. Ersättningar till övriga ledande befattningshavare fastställs av koncernchefen. Bonus För verkställande direktören baserades bonus för 2003 på mål avseende koncernens omsättning, resultat och kapitaleffektivitet. Bonusbeloppet för 2003 motsvarade 47 procent av grundlönen. För andra ledande befattningshavare baserades bonus för 2003 på utfall i relation till individuellt satta mål bland vilka vanligen ingår den egna enhetens resultat, koncernens resultat samt övriga individuella icke-monetära mål. Finansiella instrument Ledande befattningshavare innehade den 31 december 2003 teckningsoptioner från program från tidigare år (2002). Pension Verkställande direktörens pensionsålder är 65 år, men verkställande direktören och bolaget har ömsesidig rätt att påkalla pensionsavgång vid fyllda 60 år. Pensionsförmånen är förmånsbaserad. Huvuddragen i pensionsplanen innebär att det för tiden mellan 60 och 65 år utgår pension med 65 procent av den grundlön som gäller vid uppnådda 60 år. För tiden från 65 år utgår pension i enlighet med kollektivavtal slutet på svensk arbetsmarknad. Därutöver utgår 30 procent av den del av lönen som överstiger 30 basbelopp. För det fall Studsvik förvärvas av ny huvudägare har VD för bundit sig att vara fullt verksam i bolaget under högst två år beroende på VDs ålder vid övertagandet. Studsvik har förbundit sig att, om VD därefter och före fyllda 60 år, avbryter sin anställning, inbetala pensionspremie fram till 60-årsdagen baserad på en pensionsgrundande lön om 1,3 x lönen. För övriga personer i koncernens ledningsgrupp utgår i regel pension från 65 års ålder enligt kollektivavtal slutet på svensk arbetsmarknad. Pensionsutfästelserna är oantastbara. Ersättningar till verkställande direktören fastställs av styrelsen. Ersättningar till övriga personer i koncernens ledningsgrupp fastställs av koncernchefen. 73

76 NOTER Not 35, forts Uppsägning och avgångsersättning Verkställande direktörens uppsägningstid är 6 månader vid egen uppsägning och 12 månader vid uppsägning från bolagets sida. Vid uppsägning från bolagets sida utgår lön under uppsägningstiden samt därutöver ett avgångsvederlag motsvarande 12 månadslöner. För övriga personer i koncernens ledningsgrupp gäller i huvudsak att uppsägningstiden från den anställdes sida är 6 månader och från bolagets sida 12 månader. Vid uppsägning från bolagets sida utgår, utöver lön under uppsägningstiden, vanligen ett avgångsvederlag motsvarande 12 månadslöner. I några fall reduceras avgångsvederlaget med annan inkomst. Optioner Verkställande direktören i Studsvik Scandpower, Inc. hade på balansdagen option att förvärva högst 12 procent av aktierna i Studsvik Scandpower AB för ett belopp motsvarande 12 procent av beskattat eget kapital. Not 36 Transaktioner med närstående Studsvik, Inc. äger 50 procent av THOR Treatment Technologies, LLC (TTT). Enligt ett s k Joint Venture Operating Agreement skall ägarparterna tillhandahålla företagslednings-, teknik- och marknadsföringstjänster till TTT. Under året fakturerade Studsvik, Inc. TTT kusd 412 för dessa tjänster. Enligt avtal mellan ägarna prissätts tjänsterna till havda kostnader. Därutöver har inga transaktioner med närstående juridiska eller fysiska personer förekommit. 74

77 Förslag till vinstdisposition Till bolagsstämmans förfogande stående vinstmedel utgörs av moderbolagets fria egna kapital, ,38 kronor. Styrelsen och verkställande direktören föreslår att vinstmedlen disponeras så att ,38 kronor överförs i ny räkning. Koncernens fria egna kapital enligt koncernbalansräkningen uppgår till MSEK 222,8. Någon avsättning till bunden reserv erfordras ej. Nyköping den 23 februari 2004 Per Wahlström Roland Bengtsson Ingemar Eliasson Ordförande Håkan Johansson Anna Karinen Leif Nilsson Mariella Nilsson Kjell Norring Henry Sténson Arbetstagarrepresentant Arbetstagarrepresentant Hans-Bertil Håkansson Verkställande direktör 75

78 Revisionsberättelse Till bolagsstämman i Studsvik AB (publ) org nr Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Studsvik AB (publ) för år Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att i rimlig grad försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga fel. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, års redovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Årsredovisningen och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger därmed en rättvisande bild av bolagets och koncernens resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Vi tillstyrker att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Nyköping den 23 februari 2004 Göran Tidström Auktoriserad revisor Magnus Brändström Auktoriserad revisor 76

79 Ledande befattningshavare Hans-Bertil Håkansson [1] Född Verkställande direktör och koncernchef i Studsvik AB. Anställd Innehav: aktier, teckningsoptioner. Jerry Ericsson [2] Född Ekonomidirektör i Studsvik AB. Anställd Innehav: aktier, teckningsoptioner. Sten-Olof Andersson [3] Född Direktör Affärsutveckling. Anställd Innehav: aktier. [2] [3] [4] [2] Leif Andersson [4] Född Verkställande direktör i Studsvik RadWaste AB. Anställd Innehav: aktier, teckningsoptioner. [1] Jan Bjerler [5] Född Verkställande direktör i Stensand Specialserviceföretaget AB. Anställd Innehav: 0 aktier, teckningsoptioner. Malte Edenius [6] Född President i Studsvik Scandpower, Inc. Anställd Innehav: aktier. [5] [6] [7] Robert Hedvall [7] Född Strålskyddsföreståndare och chef för gruppen Säkerhet i Studsvik AB. Anställd Innehav: 410 aktier, 200 teckningsoptioner. George M Hill [8] Född President i Studsvik Processing Facility, LLC. Anställd Innehav: aktier. Jean-Marc Holt [9] Född Verkställande direktör i Studsvik Nuclear AB. Anställd Innehav: 0 aktier, teckningsoptioner. [8] [9] [10] Thomas W Oliver III [10] Född President i Studsvik, Inc. Anställd Innehav: 0 aktier. Eva Halldén [11] Född Verkställande direktör i Studsvik Partner AB. Anställd Innehav: 400 aktier. Kurt Sköld [12] Född Verkställande direktör i Studsvik Medical AB. Anställd Innehav: 0 aktier, teckningsoptioner. [11] [12] [13] Kjell Westerberg [13] Född Verkställande direktör i SINA Industrieservice GmbH & Co. KG. Anställd Innehav: 0 aktier, teckningsoptioner. 77

80 Styrelse och revisorer [1] [3] [2] [4] Per Wahlström [1] Född Ordförande. Senior advisor till Euroventures Nordica II BV. Ledamot i styrelsen sedan Styrelseledamot i Biora AB. Styrelseledamot i Stiftelsen IK och Volvo Technology Transfer AB. Innehav: 0 aktier. Henry Sténson [9] Född Ansvarig för Corporate Communications och medlem i koncernledningen i Ericsson. Ordförande i ECPA (European Centre for Public Affairs). Ledamot i styrelsen sedan Innehav: 0 aktier. [5] [6] Håkan Johansson [2] Född Vice ordförande. Styrelseledamot i Göteborg Energi AB, Partille Energi AB och Alingsås Energi AB. Ledamot i styrelsen sedan Innehav: aktier. Roland Bengtsson [3] Född CFO Scandinavian LifeScience Ventures. Ledamot i styrelsen sedan Styrelsesuppleant Styrelseledamot i Envac Centralsug AB. Innehav: aktier. Ingemar Eliasson [4] Född Riksmarskalk. Ordförande i Cancerfonden och Svensk-norska Industrifonden. Ledamot i styrelsen sedan Innehav: 600 aktier. Hans-Bertil Håkansson [10] Född Verkställande direktör och koncernchef i Studsvik AB. Anställd Innehav: aktier, teckningsoptioner. Suppleanter Maria Lindberg Född Arbetstagarrepresentant CF. Suppleant i styrelsen sedan Innehav: 0 aktier, 200 teckningsoptioner. Roger Lundström Född Arbetstagarrepresentant SIF. Suppleant i styrelsen sedan Innehav: 0 aktier, 200 teckningsoptioner. [7] [8] [9] [10] Anna Karinen [5] Född Ledamot i styrelsen sedan Ledamot i styrelsen för Handelsbankens Flenskontor sedan Innehav: aktier. Leif Nilsson [6] Född Ansvarig för segmentet Industrial Turbines inom ALSTOM Power till slutet av Ledamot i styrelsen sedan Innehav: 0 aktier. Mariella Nilsson [7] Född Arbetstagarrepresentant SIF. Ledamot i styrelsen sedan Styrelsesuppleant Innehav: 400 aktier. Kjell Norring [8] Född Arbetstagarrepresentant CF. Ledamot i styrelsen sedan Innehav: 0 aktier, 200 teckningsoptioner. Revisorer Göran Tidström Född Auktoriserad revisor, Öhrlings PricewaterhouseCoopers, Stockholm. Revisor i Studsvik sedan Magnus Brändström Född Auktoriserad revisor, Öhrlings PricewaterhouseCoopers, Stockholm. Revisor i Studsvik sedan