Innehåll. Studsvik AB. Studsvik. Nuclear AB. Studsvik. Medical AB. Studsvik. SINA Industriservice GmbH Co KG. Scandpower Group.

Transkript

1 Årsredovisning 2001

2 Innehåll Året i korthet 1 VD-ord 2 Aktien 4 Koncernöversikt 6 Marknad 8 Nuclear Technology 14 Waste & Decommissioning 18 Industrial Services 22 Nuclear Medicine 26 Miljö, säkerhet och kvalitet 30 Medarbetare 32 Femårsöversikt 34 Påverkansfaktorer 36 Förvaltningsberättelse 38 Resultaträkningar 41 Balansräkningar 42 Kassaflödesanalyser 44 Redovisningsprinciper 45 Noter 47 Vinstdisposition 59 Revisionsberättelse 60 Ledande befattningshavare 61 Styrelse 62 Styrelsens arbete 63 Nyckeltalsdefinitioner 64 Ordlista Studsvik AB Studsvik Nuclear AB Studsvik Medical AB Studsvik Japan Ltd Studsvik Scandpower Group Studsvik Eco & Safety AB Studsvik RadWaste AB Studsvik, Inc. Stensand Specialserviceföretaget AB SINA Industriservice GmbH Co KG Marieholm Stensand Industrirengöring AB Wissenschaftlich-Technische Ingenieur beratung GmbH Studsvik Rosyth Nuclear Services Ltd

3 ÅRET I KORTHET Året i korthet Koncernens omsättning ökade med 7,8 procent till MSEK 882,7 (818,8). Resultatet före skatt uppgick till MSEK -132,4 (43,3). Resultatet belastas med poster av engångskaraktär uppgående till MSEK -76,8 (96,9). Resultat per aktie efter skatt uppgick till SEK -17,86 (-0,05). Eget kapital per aktie uppgick den 31 december 2001 till SEK 67,98 (61,73). Studsvik tillfördes MSEK 320,5 i mars 2001 genom en riktad nyemission i kombination med ett ovillkorat aktieägartillskott. Studsviksaktien noterades på Stock holmsbörsens O-lista den 4 maj Vid ett större planerat produktionsstopp under april maj genomfördes förbättringar och förändringar i anläggningen i Erwin, USA. Efter åtgärderna uppnådde anläggningen en kapacitet motsvarande kubikfot per år vid kontinuerlig drift. Hans-Bertil Håkansson tillträdde som verkställande direktör och koncernchef den 1 december Nyckeltal Koncernens omsättning, MSEK 882,7 818,8 773,3 Rörelseresultat, MSEK -125,7 56,5 58,7 Resultat efter finansnetto, MSEK -132,4 43,3 59,1 Resultat per aktie, SEK 1) -17,86-0,05 6,91 Rörelsemarginal, % 2) neg neg 7,6 Soliditet, % 41,9 31,5 36,2 Eget kapital per aktie, SEK 1) 67,98 61,73 54,92 Antal anställda, medelantal ) Värdena för 1999 och 2000 justerade för fondemission ) Vid beräkning av rörelsemarginal för 2000 har återbäringsmedel SPP m m exkluderats. KALENDARIUM 2002 Delårsrapport januari mars, 22 april Delårsrapport januari juni, 19 augusti Delårsrapport januari september, 30 oktober Bolagsstämma kommer att hållas den 22 april 2002 kl 16:00 på Salén Konferens & Matsalar, Norrlandsgatan 15, Stockholm STUDSVIK ÅRSREDOVISNING

4 VD-ORD Vi har vändning i sikte Trots förlusten har inte 2001 varit ett förlorat år. Vi har en basverksamhet som tuffar och går och många framåtriktade satsningar. Vi är på rätt väg och har vändning i sikte! Det gångna året är ett märkesår i Studsviks historia. Det drygt 50-åriga bolaget som under många år var en statlig forskningsorganisation introducerades på Stockholmsbörsen. Planerna på en börsintroduktion hade funnits under några år, men realiserades snabbare än vi egentligen önskade när Atle förvärvades av 3i och Ratos. Vi lämnar ett resultatmässigt tungt år bakom oss där vi tagit kostnader av engångskaraktär på cirka MSEK 77. Rörelseresultatet blev MSEK -125,7 i jämförelse med MSEK 56,5 föregående år. Justerat för poster av engångskaraktär blev resultatet MSEK -48,9 jämfört med MSEK - 40,4 föregående år. Omsättningen ökade med MSEK 64 till MSEK 883, främst beroende på att vi successivt stabiliserat driften i vår anläggning i Erwin, USA. Vi genomförde ett större planerat driftstopp för ombyggnader av anläggningen under sommaren 2001 och därefter började vår produktion nå de nivåer anläggningen ursprungligen specificerades för. Efter terrorattackerna den 11 september minskade leveranserna av radioaktivt material kraftigt och vi tvingades att stänga anläggningen för en tid. Vi kan glädjande konstatera att leveranserna kom igång under oktober och att vi i december processade drygt kubikfot. Två år i rad med förluster manar till eftertanke och analys. Vad är problemen och hur löser vi dem? Vi har haft två huvudproblem prispress och driftstörningar vid avfallshanteringsanläggningen i Erwin, USA och betydande kvalitetsproblem i två bränsletestuppdrag för japanska kunder. Projekten är utsträckta över ett antal år och har absorberat vitala resurser och därmed stört annan vinstgenererande verksamhet. Jag bedömer att vi även under 2002 kommer att känna av dessa problem, men i mindre omfattning än tidigare. 2 STUDSVIK ÅRSREDOVISNING 2001

5 VD-ORD MARKNADSPOTENTIALER OCH STORA MÖJLIGHETER Jag tog vid som VD och koncernchef i Studsvik så sent som den 1 december Redan efter denna korta tid kan jag se att Studsvik är en koncern med stor potential. Detta tack vare vår närvaro på flera viktiga marknader samt vår internationellt erkända kompetens inom de viktiga områdena kärnkraftteknik med avfallshantering samt nukleär medicin. Våra produkter och tjänster bidrar till ökad lönsamhet hos våra kunder samt till förbättrad säkerhet och miljö. Vi har en stabil marknad inom affärsområdet Nuclear Technology, där vi besitter lång och gedigen kunskap som ger oss en stark position. Våra anläggningar med R2-reaktorn och Hot Cell-laboratoriet gör oss mycket konkurrenskraftiga. Inträdesbarriärerna för konkurrenter är oerhört höga. Inom området avfallshantering ser jag mycket stora potentialer då nedmontering och rivning av uttjänta nukleära anläggningar kommer att påbörjas och faktiskt har påbörjats i några länder. Marknaden för så kallat federalt avfall i USA kommer successivt att växa. Vi har genom vår THOR-teknik skaffat oss en position som vi har möjlighet att utveckla. Vårt affärsområde Industrial Services deltar i flera av dessa projekt. Faktum är att en majoritet av koncernens anställda dagligen är verksamma i kundernas anläggningar. Där har vi möjlighet att läsa av marknadens behov och önskemål så att vi kan leverera vad kunden vill ha idag och i framtiden. Sist men inte minst är vårt medicinska affärsområde en stark tillväxtkandidat långtifrån riskfri men ytterst intressant med satsningarna på cancerterapi och medicinska radioisotoper. FOKUSERAT FÖRÄNDRINGSARBETE OCH PLATTARE ORGANISATION Det saknas verkligen inte möjligheter men framgången är inte lättköpt. Vi måste höja vår effektivitet, sänka våra kostnader och komma ännu närmare kunderna. Därför har vi under 2001 påbörjat ett förändringsarbete som tar sikte på detta, ett arbete som kommer att fortsätta under 2002 och därefter fortgå projektorienterat som ett naturligt led i vårt arbete med ständiga förbättringar. Vi har definitivt insikten att låga kostnader i kombination med hög kundnytta är de faktorer som avgör vem som i slutänden får uppdraget hos kunden. Det här är givetvis inget nytt i vår bransch, men våra kunder har, mot bakgrund av de avregleringar som gjorts i elproduktionsledet under senare år, satts under hård kostnadspress. För oss som leverantörer är det en inspirerande utmaning att leva upp till den förändrade efterfrågebilden. Som en av mina första åtgärder som ny VD och koncernchef, har jag plattat till vår organisation. Vi behåller vår affärsområdesstruktur för att beskriva de marknader vi är aktiva på. Affärsområdena är dock inte längre ändamålsenliga som operativa organisatoriska enheter, utan de operativa bolagens chefer rapporterar direkt till mig och ingår också i koncernens ledningsgrupp. På så sätt räknar jag med att vi får snabbare beslutsvägar och en ledningsstruktur med större delaktighet och tydligare ansvarsområden. Studsvik har en decentraliserad organisation och kunder och medarbetare finns i flera länder och tillhör olika kulturer. Det ställer krav på medarbetare och ledare vad gäller kommu nikation och samverkan. Min ambition är att vi skall utvecklas ytterligare inom detta område och Vi har framåtriktade satsningar såväl marknadsmässigt som organisationsmässigt. Det finns tillväxt på flera av våra mark nadssegment, en tillväxt som inom ett fåtal år kan bli mycket hög. skapa en presta tions- och resultatorienterad företagskultur med skarpare konturer än idag. FRAMTIDSUTSIKTER Jag ser positivt på framtiden. Vi har en basverksamhet som tuffar och går. Vi har framåtriktade satsningar såväl marknadsmässigt som organisationsmässigt. Det finns tillväxt på flera av våra marknadssegment, en tillväxt som inom ett fåtal år kan bli hög. På dessa marknader, primärt marknaderna för nukleärt avfall samt nukleär medicin bedömer jag att vi har möjlighet att kraftigt förstärka vår position. Jag räknar med att vi under 2002 ser en tydlig resultatförbättring och att vi har goda förutsättningar att uppnå våra finansiella mål under Vi är på rätt väg och har vändning i sikte! Nyköping i februari 2002 Hans-Bertil Håkansson Verkställande direktör och koncernchef STUDSVIK ÅRSREDOVISNING

6 AKTIEN Aktien Studsvik ABs huvudägare var i april 2001 Atle AB (67,2 procent) och Euroventures Nordica II BV (28,7 procent). I samband med att 3i Group Plc och Ratos AB förvärvade Atle AB delades Atles innehav i Studsvik AB ut till Atles aktieägare. Aktien är sedan i maj 2001 noterad på Stockholms börsens O-lista. KURSUTVECKLING Första handelsdag för Studsviksaktien var den 4 maj Under de 10 första handelsdagarna noterades aktien som högst till 50 kronor och som lägst till 37 kronor. Efter cirka 14 dagars handel noterades aktien till mellan kronor. Den 28 december 2001 handlades aktien på nivån 40 kronor. Under perioden 4 maj till och med 28 december har Stockholmsbörsens generalindex sjunkit med 8,5 procent. Studsvik har under 2001 som högst betalats med 50 kronor och som lägst med 28,20 kronor. AKTIEKAPITAL Aktiekapitalet i Studsvik uppgick per den 31 december 2001 till MSEK 8,11 fördelat på 8,1 miljoner aktier. Samtliga aktier äger lika andel i bolagets tillgångar och vinst. Varje aktie har ett nominellt värde på 1 krona. ÄGARSTRUKTUR Svenska privatpersoner 18% HANDELSVOLYM Under året omsattes aktier på Stockholmsbörsen till ett värde av MSEK 149,4, vilket motsvarar 47 procent av antalet aktier i Studsvik. En börspost uppgår till 200 aktier. Utländska ägare 49% Svenska institutioner 33% AKTIEN 50 Aktien Stockholmsbörsen All-Share Omsatt antal aktier tal (inkl efteranm) MAJ 01 JUN JUL AUG SEP OKT NOV DEC (c) SIX 4 STUDSVIK ÅRSREDOVISNING 2001

7 AKTIEN AKTIEÄGARE Antalet aktieägare i Studsvik uppgick vid årsskiftet till Det institutionella ägandet i Studsvik beräknas uppgå till cirka 80 procent och andelen utländska ägare uppgår till cirka 49 procent. Cirka 95 procent av antalet aktieägare ägde mindre än 501 aktier vardera. UTDELNINGSPOLITIK Styrelsens mål är att utdelningen genomsnittligt över tiden skall uppgå till minst 30 procent av koncernens resultat efter skatt. Vid beslut om förslag till utdelning kommer dock Studsviks expansionsmöjligheter, konsolideringsbehov, likviditet samt finansiella ställning i övrigt att beaktas. STÖRSTA ÄGARNA Aktieägare Antal aktier Andel, % Euroventures Nordica II BV ,7 Bear, Stearns & Co ,4 Investors Trading AB ,0 SE-bankens Allemansfond Småbolag ,1 Morgan Grenfell & Co ,5 Handelsbanken ,1 Handelsbankens Småbolagsfond ,0 Svenska Handelsbanken SA ,0 Goldman Sachs International Ltd ,3 Alecta Pensionsförsäkring ,9 Övriga ,0 Summa ,0 AKTIEÄGARSTRUKTUR Antal aktier Antal aktieägare Antal aktier % av antal aktier , , , , ,3 > ,2 Summa ,0 AKTIEKAPITALETS FÖRÄNDRING År Transaktion Ökning av Aktiekapital, Totalt antal aktier kronor antal aktier 1994 Bildande Fondemission Riktad nyemission DATA PER AKTIE Belopp, SEK ) ) Antal aktier vid periodens slut Genomsnittligt antal aktier Kurs den 31 december 40,00 Resultat per aktie -17,86-0,05 6,91 Eget kapital per aktie 67,98 61,73 54,92 P/E-tal neg 1) Beräkning av resultat per aktie och eget kapital per aktie för 2000 och 1999 har justerats för fondemission genomförd STUDSVIK ÅRSREDOVISNING

8 KONCERNÖVERSIKT Högteknologisk koncern med fokuserad strategi Studsvik är en högteknologisk koncern med en ledande ställning inom nukleär teknik. Studsvik erbjuder produkter och tjänster som skapar långsiktiga värden för kunderna. Verksamheten bedrivs vid bolagets kärnreaktorer och anläggningar för avfallshantering i Sverige, vid anläggningen för volymreduktion av jonbytarmassor i Erwin, USA, samt i kundernas produktions anläggningar. Koncernen består av sjutton rörelsedrivande bolag i sju länder och har cirka anställda. Studsviks verksamhet är internationell och kunderna utgörs främst av kärnkraftverk och kärnbränsleproducenter, men innefattar även läkemedelsföretag och aktörer inom vårdsektorn. AFFÄRSIDÉ Studsvik är ett högteknologiskt företag med fokus på kärnkraftsindustrin och nukleärmedicin. Genom att leverera produkter och tjänster med ett stort teknikinnehåll skall Studsvik bidra till att effektivisera driften och höja säkerheten vid kundernas kärn krafts anläggningar samt tillhandahålla säker och kost nadseffektiv avfallshantering. Studsvik skall även utnyttja sin kompetens inom kärnteknik för att mark nadsföra produkter och tjänster inom medicinsk teknik. MÅL Studsviks övergripande operativa mål är att bli en ledande leverantör av produkter och tjänster, för vilka bolagets erfarenhet och kompetens inom nukleär teknik utgör en avgörande konkurrensfördel. Studsvik har ställt upp ett antal mål för verksamheten. De finansiella målen är: Den organiska nettoomsättningstillväxten skall uppgå till lägst 5 procent per år. Rörelsemarginalen före goodwillavskrivningar skall uppgå till lägst 8 procent. Räntabiliteten på sysselsatt kapital i nya projekt, anläggningar och bolag skall uppgå till lägst 15 procent. Soliditeten skall uppgå till lägst 30 procent. FYRA AFFÄRSOMRÅDEN Studsviks verksamhet bedrivs i fyra affärsområden: Nuclear Technology Waste & Decommissioning Industrial Services Nuclear Medicine Nuclear Technology erbjuder produkter och tjänster till kärnkraftsindustrin. Utbudet innefattar test och analys av kärnbränsle och material, programvaror för optimering av reaktordrift samt konsulttjänster. Waste & Decommissioning behandlar låg- och medelaktivt avfall i egna anläggningar i Nyköping och Erwin, USA från i första hand kärnkraftverk. Affärsområdet utför även konsultuppdrag i samband med rivning av kärntekniska anläggningar. Industrial Services erbjuder miljöanpassad industriservice innefattande bland annat dekonta minering, strålskydd, dosimetriservice, sanering, rivning, avfallshantering, mekanisk service och processrengöring till kärnkrafts-, process- och tillverkningsindustrin. Verksamheten bedrivs huvudsakligen i Sverige och Tyskland. Nuclear Medicine utvecklar och erbjuder avancerade produkter och metoder för medicinskt bruk med anknytning till nukleär teknik. Affärsområdets verksamhet startade 1998 och är fortfarande under uppbyggnad. STRATEGIER Studsvik har utvecklat ett antal huvudstrategier för sin verksamhet. Dessa går i korthet ut på: 6 STUDSVIK ÅRSREDOVISNING 2001

9 KONCERNÖVERSIKT Expansion Studsviks position på världsmarknaden skall förstärkas genom en kombination av organisk tillväxt, joint ventures, strategiska allianser samt förvärv. Den organiska tillväxten skall utgöra basen för tillväxten och drivas av produkt- och tjänsteutveckling med syfte att tillfredsställa marknadens behov och täcka segment med god lönsamhetspotential inom ramen för bolagets affärsidé. Den organiska tillväxten skall även drivas genom etablering av egna affärsenheter och anläggningar på nya marknader i egen regi eller genom strategiska allianser. På strategiska marknader där Studsvik har behov av att förstärka sin marknadsposition kommer Studsvik att, liksom under de senaste åren, genomföra förvärv när så är möjligt. Produkter och tjänster Studsvik skall fokusera sin verksamhet på produkter och tjänster som skapar långsiktiga värden för kunderna. Studsvik skall leverera ett mervärde till kunderna genom att erbjuda helhetslösningar snarare än enstaka produkter och tjänster. Utbudet skall koncentreras på de led i produktionsprocesserna som ger högst mervärde för kunden och därmed bäst möjlighet till högt förädlingsvärde för Studsvik. Vidare skall koncernen erbjuda produkter och tjänster som ger lägre kostnader i relation till prestanda jämfört med konkurrenternas utbud och kundernas egna lösningar. Detta gör det attraktivt för kunderna att välja Studsvik som leverantör. För att behålla konkurrenskraften måste Studsviks forskning och utveckling ligga i frontlinjen. Studsvik skall sträva efter att utveckla nya idéer och kommersialisera dem till nya produkter eller tjänster. en aktiv strävan efter att få tillgång till vetenskapliga forskningsrön och kompetenta medarbetare. Organisationsutveckling Studsvik strävar efter att utveckla en decentraliserad, flexibel och dynamisk organisation som präglas av korta beslutsvägar, stark lönsamhetsinriktning och fokus på kundtillfredsställelse. Målet är att skapa en atmosfär av kreativitet och entreprenörskap där individen får stort utrymme under eget ansvar. Kostnadseffektivitet För att på sikt bibehålla konkurrenskraften skall Studsvik ha en hög kostnadseffektivitet i jämförelse med övriga konkurrenter inom branschen. Riskhantering För att minska riskerna i verksamheten skall Studsvik kontinuerligt ompröva och förnya sin produktportfölj och sitt tjänsteutbud samt även bredda kundsegmenten. Detta skall ske genom förvärv av nya bolag, via partnerskap eller som en spin-off-effekt från den egna verksamheten. Kvalitet Studsvik skall förse sina kunder med produkter, tjänster och kunskap som har den kvalitet som krävs för att uppfylla kundens samtliga krav. Effektiv produktion Studsvik binder betydande kapital i anläggningarna utanför Nyköping och i Erwin, USA. Anläggningarna skall karaktäriseras av hög tillgänglighet och få oplanerade stopp för att möjliggöra hög och effektiv produktion. Kompetensutveckling Personalens kunnande måste ständigt utvecklas. Därför satsar Studsvik på kompetenshöjning vad gäller teknik, marknadsföring och affärsmannaskap samt kunskap om de lagar, regler och normer som omgärdar verksamheten. Detta sker genom kontinuerliga utbyten med privata och offentliga forskningsinstitutioner och STUDSVIK ÅRSREDOVISNING

10 MARKNAD 8 STUDSVIK ÅRSREDOVISNING 2001

11 MARKNAD Kärnteknik en tillväxtmarknad Studsvik är i huvudsak verksamt på marknaden för nukleära produkter och tjänster, vilken i hög grad är beroende av den internationella kärnkraftsindustrin. Den internationella kärnkraftsindustrin, som idag svarar för cirka 30 procent av världens elkraftproduktion, styrs och påverkas av ett flertal faktorer, såsom nationella beslut och lagar, internationella konventioner samt förändringar av strukturell och teknisk karaktär inom det nukleära området. Utvecklingen av kärnkraftsindustrin har även ett självklart samband med utvecklingen på elmarknaden. Under 1980-talet påbörjades en successiv avreglering av elmarknaderna i delar av Europa och Nordamerika. Avregleringen har lett till en stark konsolideringstrend inom elkraftsindustrin där uppköp och samman slagningar har lett till allt färre och allt större aktörer. En annan följd av avregleringen har blivit ökad internationalisering där flera aktörer redan idag är globala. Ökad priskonkurrens med ökat kostnadsmedvetande hos elkraftproducenterna samt allt högre krav på kärn - kraftverken avseende miljöskydd, säkerhet och kvalitet gör att kraftverksägarna i större utsträckning lägger ut vissa underhålls- och kringtjänster på entreprenad. ALLT STÖRRE REAKTORER Vid slutet av 2001 fanns 438 kommersiella kärnkraftsreaktorer i drift i världen, knappt 50 procent av dessa reaktorer fanns i Europa, 30 procent i Nordamerika och 20 procent i Asien. USA var den största enskilda marknaden med 104 reaktorer i drift, följt av Frankrike med 59 och Japan med 53. Dessutom fanns även cirka 250 forskningsreaktorer och drygt 150 ubåtar med atomreaktorer. Totalt har 531 kommersiella reaktorer av olika typer byggts sedan 1950-talet. Den äldsta reaktorn som fortfarande är i drift är belägen i Storbritannien och byggdes för 45 år sedan. Andra länder som tidigt färdigställde kom mersiella kärnkraftverk var det forna Sovjetunionen, Frankrike samt USA. Efter en expansiv period på och 80-talen avstannade nybyggnationerna av kärnreaktorer i Nordamerika och Europa till följd av det ökande politiska motståndet samt en begynnande överkapacitet, som av regleringen på elmarknaden gav upphov till. Dagens reaktorer är betydligt effektivare än de reaktorer som byggdes under och 60-talen. Den genomsnittliga effekten är idag cirka 800 megawatt per reaktor jämfört med en effekt på cirka 100 megawatt på de allra första reaktorerna. Under och 80-talen blev kraftverken större och Ökad priskonkurrens med ökat kostnadsmedvetande hos elkraftproducenterna gör att kraftverksägarna i större utsträckning lägger ut vissa underhållsoch kringtjänster på entreprenad. flera reaktorer över megawatt byggdes. Idag byggs istället ett antal mindre reaktorer intill varandra för att kunna uppnå en fördelaktigare och jämnare drift. ANTAL KOMMERSIELLA REAKTORER I DRIFT ANTAL REAKTORER PER LAND Källa: IAEA Källa: IAEA USA Frankrike Japan Storbritannien Ryssland Tyskland Korea Indien Canada Ukraina Övriga STUDSVIK ÅRSREDOVISNING

12 MARKNAD ETT ÅLDRANDE KÄRNKRAFTSBESTÅND Genomsnittsåldern för världens kärnkraftsreaktorer ökar samtidigt som den beräknade livslängden successivt höjs genom olika typer av moderniseringar. Eftersom en ny kärnkraftsreaktor kräver stora initiala investeringar och äldre reak torer ofta har låga rörliga kostnader, är det ofta lönsamt att modernisera gamla kärnkraftverk istället för att bygga nya. Olika typer av moder niseringar i reaktorerna har medfört ökad tillgänglighet och bättre funktionalitet i äldre anläggningar, vilket resulterat i att elproduktionen successivt ökat från världens kärnkraftverk. Idag beräknas en modern kärnkraftsreaktor ha en livslängd på minst 40 år. Medelåldern för världens kärnkraftsreaktorer uppgår idag till knappt 20 år. I takt med att kärnkraftsbeståndet åldras växer behovet av externa nukleära tjänster, såsom underhåll, materialprover och avfallshantering. Vid kärnkraftverk, kärnbränslefabriker, sjukhus och institutioner för teknisk forskning genereras avfall som kräver särskild behandling och slutförvaring. FLER NYA KÄRNKRAFTVERK Idag projekteras och byggs det flera nya kärnkraftsreaktorer runt om i världen, bland annat i Japan, Sydkorea, Indien, Ryssland och Kina. Men även i USA och Finland finns långt framskridna planer på att bygga nya kärnkraftsreaktorer. Större delen av tillväxten i det globala reaktorbeståndet under den närmaste tioårsperioden förväntas ske i Asien. Vid slutet av 2001 fanns det 33 reaktorer under projektering. AKTÖRER INOM KÄRNKRAFTSINDUSTRIN Projektering av kärnkraftverk i Västeuropa och USA har historiskt erbjudits av ett flertal internationella företag. Efter ett antal sammanslagningar och uppköp kvarstår idag tre ledande aktörer i västvärlden: BNFL Westinghouse Atom, General Electric och Framatome ANP. I Japan finns ytterligare tre aktörer: Mitsubishi Heavy Industries, Hitachi och Toshiba. Dessutom finns ett antal nationella aktörer i länder såsom Ryssland, Sydkorea, Taiwan och Kanada. Konsolideringen på kärnbränslemarknaden har om möjligt nått ännu längre. Idag återstår endast tre internationella konsortier: BNFL Westinghouse Atom, Framatome ANP samt GNF Global Nuclear Fuel som är en sammanslagning av bränsletillverkningen inom General Electric, Toshiba och Hitachi. AVVECKLING AV KÄRNKRAFTEN I internationella kretsar är inte avveckling av kärnkraften en stor fråga, däremot diskuteras hantering och slutförvaring av radioaktivt avfall flitigt. Under 1980 hölls en folkomröstning om kärnkraften i Sverige och som första land i världen fattade Sveriges riksdag ett beslut om avveckling av kommersiella kärnkraftsreaktorer. Beslutet innebar att kärnkraften skulle läggas ner fram till år I februari 1998 beslutade regeringen sedan med stöd av lagen om kärnkraftens avveckling att den första reaktorn i Barsebäck skulle stängas, vilket skedde i november Samtidigt beslöt riksdagen att ta bort år 2010 som slutdatum för kärnkraften, inget nytt slutdatum fastställdes. I december 2001 fattade riksdagen beslut om att den andra reaktorn i Barsebäck skulle stängas senast vid utgången av REAKTORERNAS ÅLDERSFÖRDELNING ANTAL REAKTORER UNDER UPPFÖRANDE Källa: IAEA över 40 0 Kina Källa: IAEA Ukraina Korea Ryssland Japan Slovakien Iran Indien Taiwan Övriga 10 STUDSVIK ÅRSREDOVISNING 2001

13 MARKNAD I Tyskland har en överenskommelse träffats mellan regeringen och kärnkraftsindustrin om en långsiktig avveckling av kärnkraftverken i landet. Ett antal reaktorer avvecklas årligen över hela världen. Totalt har cirka 90 reaktorer av 531 hittills tagits ur bruk på grund av olönsamhet eller hög ålder. Under 2000 avvecklades bland annat den tredje och sista reaktorn som fortfarande var i drift i Tjernobyl. MARKNADEN FÖR RADIOAKTIVT AVFALL Vid kärnkraftverk, kärnbränslefabriker, sjukhus och institutioner för teknisk forskning genereras avfall som kräver särskild behandling och slutförvaring. Avfallet indelas generellt i högaktivt avfall respektive låg- och medelaktivt avfall. Högaktivt avfall Högaktivt avfall utgörs huvudsakligen av utbränt kärnbränsle, men även vissa härdkomponenter som har utsatts för lång bestrålning. Låg- och medelaktivt avfall Låg- och medelaktivt avfall innefattar torrt avfall, såsom emballage, kläder och annan skyddsutrustning, metalliskt skrot, samt vått avfall, exempelvis jonbytarmassa från kärnkraftverkens reningsfilter. Låg- och medelaktivt avfall liksom högaktivt avfall kräver slutförvaring. Då tillgången på slutförvaringsplats är begränsad, finns ett ekonomiskt intresse att minska avfallets volym. Dessutom är det viktigt att det avfall som slutförvaras är kemiskt stabilt. Behandlingen av låg- och medelaktivt avfall är därför inriktad mot att öka avfallets stabilitet och minska dess volym och vikt inför slutförvaring. Torrt avfall och metalliskt skrot För torrt brännbart avfall minskas volymen genom förbränning i särskilda förbränningsanläggningar. Metalliskt skrot smälts, vilket förutom volymminskning förenklar bestämningen av radioaktiviteten i metallen. Metall kan, i vissa länder, däribland Sverige, friklassas och säljas som vanligt skrot på marknaden under förutsättning av att radioaktiviteten understiger vissa gränsvärden. Vått avfall jonbytarmassor Vått avfall uppstår huvudsakligen vid drift av kärnreaktorer, exempelvis då radioaktivt reaktorvatten filtreras genom ett filter som innehåller s k jon bytarmassa. Jonbytarmassan utgörs av pulver eller små kulor och består av organiska ämnen. I och med att reaktorvattnet filtreras blir jonbytarmassan radioaktiv, vilket gör att den måste skickas för slutförvaring och ersättas av ny massa. En stor del av det låg- och medelaktiva avfall som hit tills har producerats vid världens kärnkraftverk har inte bearbetats för slutför varing. Stora mängder finns lagrat i s k mellan lager, ofta i väntan på politiska beslut om hur och var slutförvaring skall ske. Utöver det radioaktiva avfall som produceras vid världens kärnkraftverk finns även stora mängder avfall från kärnvapenproduktion och annan kärnteknisk utveckling som också måste bearbetas och slutförvaras. Bland annat innehar DOE (US Department of Energy) och DOD (US Department of Defense) i USA stora mängder sådant så kallat federalt avfall. Den totala kostnaden för att behandla och slutförvara avfall anges i storleksordningen miljarder dollar. Liknande avfall finns i ett flertal länder, såsom Storbritannien, Frankrike, Ryssland, Kina och Indien. HUR MYCKET AVFALL BLIR DET? En modern kärnkraftsreaktor producerar i genomsnitt cirka 25 ton medel- och lågaktivt metallskrot och cirka 15 ton brännbart avfall varje år. Vid större regelbundna underhåll och byten av komponenter tillkommer mellan ton metallskrot vart femte år. Vid en avveckling tillkommer mellan ton metallskrot per år under en tioårsperiod. En reaktor med en livslängd på 40 år skapar därmed under sin livscykel cirka ton metallskrot och mer än ton brännbart avfall. NYA TILLÄMPNINGSOMRÅDEN FÖR NUKLEÄR TEKNIK Parallellt med utvecklingen inom kärnkraftsindustrin finns det också en strävan att utnyttja kunnandet inom nukleär teknik till forskning och utveckling inom andra tillämpningsområden. Ett exempel är bestrålning av kisel för att producera halvledare med förbättrade egenskaper. Ett annat är det växande området för nukleärmedicin, där nukleär teknik idag används inom ett antal medicinska tillämpningsområden. En reaktor med en livslängd på 40 år skapar under sin livscykel cirka ton metallskrot och mer än ton brännbart avfall. STUDSVIK ÅRSREDOVISNING

14 MARKNAD Med fokus på att sänka sina produktionskostnader lägger nu kraftverken i ökande utsträckning ut driftrelaterade tjänster på entreprenad STUDSVIK EN AKTÖR PÅ MARKNADEN FÖR NUKLEÄRA TJÄNSTER Marknaden för nukleära tjänster kan delas in i ett antal segment. De områden där Studsvik är verksamt är driftsrelaterade tjänster, behandling av medel- och lågaktivt avfall samt nukleärmedicin och andra tillämpningsområden såsom bestrålnings- och reaktortjänster. Driftrelaterade tjänster Driftrelaterade tjänster består av tjänster som är relaterade till driften av kärnkraftverk, såsom test, analys och optimering av kärnbränsle och konstruktionsmaterial, programvara för härddesign och optimering av reaktordrift, sanering, strålskydd och reparation. Kunderna utgörs i huvudsak av kärnkraftverk och bränsleleverantörer. Flera av dessa tjänster har traditionellt hanterats av kärnkraftverken själva. Med fokus på att sänka sina produktionskostnader lägger nu kraftverken i ökande utsträckning ut driftrelaterade tjänster på entreprenad. Detta har öppnat en marknad för oberoende tjänsteleverantörer som Studsvik. Studsviks bedömning är att denna trend kommer att fortsätta och utgöra en stark drivkraft inom detta marknadssegment. En del av de driftrelaterade tjänsterna, exempelvis test och analys av bränsle, kräver tillgång till en reaktor. Studsviks bedömning är att det finns cirka tio testreaktorer i världen som är tillräckligt kraftfulla att genomföra material- och bränsletester. Dessa innefattar Studsviks R2-reaktor, Haldenreaktorn i Norge, HFR Petten i Nederländerna samt OSIRIS i Frankrike och JMTR i Japan. Inom områden som strålskydd, sanering och reparation är Studsviks konkurrenter ofta renodlade tjänsteleverantörer. De ledande aktörerna i Europa är Studsvik, Cosmos och KEI i Tyskland, Serco och AEA i Storbritannien samt Cogema i Frankrike. Behandling av radioaktivt avfall Vid kärnkraftverk, kärnbränslefabriker, sjukhus och institutioner för teknisk forskning och utveckling genereras avfall som kräver särskild behandling och slutförvaring. Behandlingen syftar till att volymreducera avfallet och att skapa en kemiskt stabil produkt för slutförvaring. Detta avfall består av torrt avfall, såsom emballage, kläder och annan skyddsutrustning, metalliskt skrot, vått avfall, exempelvis jonbytarmassa från kärnkraftverkens reningsfilter. Studsvik är, enligt företagsledningens bedömning, en av de ledande aktörerna i norra Europa inom hantering av torrt avfall, men en betydligt mindre aktör inom metalliskt avfall. Andra stora aktörer inom dessa områden är Cilva i Belgien, Forschungszentrum i Karlsruhe och Siempelkamp i Tyskland, GTS Duratek i USA samt franska Socodei. Vått avfall uppstår huvudsakligen vid drift av kärn reaktorer, exempelvis vid rening av reaktorsystemens vatten med s k jonbytarmassa. Studsvik har utvecklat en världsunik process, THOR (Thermal Organic Reduction), som reducerar jonbytarmassans volym NETTOOMSÄTTNING PER GEOGRAFISK MARKNAD NETTOOMSÄTTNING PER AFFÄRSOMRÅDE Asien 7% Övriga marknader 1% Nuclear Medicine 2% Nordamerika 22% Europa, exklusive Sverige 35% Waste & Decommissioning 22% Industrial Services 43% Sverige 35% Nuclear Technology 33% Beräknas som andel av affärsområdenas samlade nettoomsättning 12 STUDSVIK ÅRSREDOVISNING 2001

15 MARKNAD Torrt avfall I kärnkraftverk genereras radioaktivt brännbart avfall. Avfallet utgörs i huvudsak av emballage, trasor, plast och skyddskläder. Studsvik erbjuder förbränning av sådant lågaktivt avfall för att minska volymen innan det skickas till slutförvaring. Dekontaminering I alla kärnkraftverk blir med tiden ytor och detaljer kontaminerade, dvs de blir nedsmutsade och avger joniserande strålning. Studsvik avlägsnar denna strålning genom olika rengöringsmetoder, så kallad dekontaminering. Materialtest Material i anslutning till reaktorn utsätts för stora påfrestningar. Studsvik genomför materialtester för att kontrollera materialets motståndskraft vid olika driftsituationer samt kondition mot slutet av livstiden. Bränsletest Test av bränslestavar i reaktorn för att säkerställa att bränslet och kapslingen bibehåller de egenskaper som krävs för en säker och stabil drift, men även för att kunna använda bränslet så länge som möjligt för en bättre bränsleekonomi. Programvara Bränsle utgör den största insatsvaran för kärnkraftverk. Det finns ett stort ekonomiskt värde att optimera bränsleutnyttjandet. Studsvik tillhandahåller avancerad programvara för optimering av reaktordrift. Metalliskt avfall och material Om särskilda åtgärder ej vidtas måste metalliskt skrot som uppkommer vid byte av reaktorkomponenter och rivning av reaktorer slutförvaras som radioaktivt avfall. Studsvik kan genom dekontaminering och smältning minska radioaktivitetsinnehållet så att metallerna kan återvinnas. Vått avfall Vissa typer av kärnkraftverk genererar vått avfall i form av jonbytarmassor från kärnkraftverkens filtersystem. Studsvik bearbetar det våta avfallet innan det skickas till slutförvaring. Dosimetri Personalen vid ett kärnkraftverk riskerar att utsättas för joniserande strålning. Studsvik erbjuder serviceverksamhet för persondosimetrar som registrerar strålningen. Principskiss av ett kärnkraftverk. Bilden visar en del av Studsviks tjänste- och produktutbud till kärnkraftverken. inför slutförvaring. Metoden, som även medför att avfallet får en stabil kemisk form, används i Studsviks anläggning i Erwin, USA. Andra metoder marknadsförs av ATG (Advanced Technology Group) och GTS Duratek. Företagsledningen bedömer att Studsviks THOR-process har ledande position på marknaden för behandling av jonbytarmassa i USA. Företagsledningen bedömer också att THOR-processen har en mycket stor potential för så kallat federalt avfall. Nedmontering/rivning av nukleära anläggningar Nedmonteringen av nukleära anläggningar har på börjats i ett antal länder. Studsvik är engagerat i projekt i Tyskland och Sverige. Studsviks fältorganisation inom Industrial Services i kombination med koncernens avfallshanteringsanläggningar bildar här en slag kraftig enhet. Projekten löper ofta över ett flertal år och innefattar många kompetensområden, från planering och kartläggning till den rena rivningen. Allteftersom projekten framskrider och nya tillkommer avser Studsvik att söka allianser med företag med kompletterande verksamheter för att fortsatt spela en framträdande roll på marknaden. Nukleärmedicin Genom att utnyttja kunnandet inom nukleär teknik har Studsvik utvecklat avancerade produkter och metoder för medicinskt bruk, innefattande behandling av cancertumörer samt produktion av radioisotoper. Övriga tjänster Utöver produkter och tjänster inom bränsle- och materialprovning samt nukleärmedicin, används de två reaktorerna för diverse andra bestrålningstjänster. Exempel på sådana tjänster är neutronbestrålning av olika grundämnen. Neutroner används också av forskare på universitet och högskolor. Bestrålning av kisel görs för att uppnå specifika halvledaregenskaper som används främst av halvledarproducenter i Japan och Europa. STUDSVIK ÅRSREDOVISNING

16 NUCLEAR TECHNOLOGY 14 STUDSVIK ÅRSREDOVISNING 2001

17 NUCLEAR TECHNOLOGY Fokusering på ökad lönsamhet Affärsområdet Nuclear Technology erbjuder produkter och tjänster relaterade till drift av kärnkraftverk. Tjänsterna innefattar test och analys av kärnbränsle och material, programvaror för optimering av reaktordrift samt konsulttjänster inom miljö- och säkerhetsanalys. Kärnkraftverken är den största kundgruppen, andra är bränsletillverkare och statliga myndigheter. Under året minskade affärsområdets omsättning med cirka 3 procent till MSEK 310,2 (319,3). Rörelseresultatet uppgick till MSEK -30,2 (9,9). Rörelseresultatet har belastats med kostnader av engångskaraktär uppgående till MSEK 24,6 bland annat för ett omfattande omstrukturerings arbete inom affärsområdet. Åtgärderna syftar till att uppnå varaktiga lönsamhetsförbättringar på minst MSEK 15 per år genom fokusering av verksamheten samt samordning av administration, inköp och försäljning. I två bränsletestprojekt för japanska kunder har extraordinära insatser satts in för att säkerställa kvaliteten och för att leverera testresultat inom utlovad tid. De resurser som tagits i anspråk har inneburit extra kostnader och minskat affärsområdets möjligheter att starta nya projekt. En betydande del av affärsområdets resultatförsämring under 2001 kan ses som en direkt följd av detta. Projekten tar reaktorpositioner i anspråk även 2002, varför möjligheterna att starta nya projekt är fortsatt något begränsade. ANLÄGGNINGAR Affärsområdets verksamhet bedrivs i huvudsak vid bolagets anläggningar utanför Nyköping. Dessa utgörs av R2-anläggningen med reaktorerna R2 och R2-0, Hot Cell-laboratoriet för kärnbränsleundersökningar och materialundersökningar. BOLAG INOM AFFÄRSOMRÅDET Studsvik Nuclear AB VD: Sten-Olof Andersson Studsvik Scandpower VD: Malte Edenius Studsvik Eco & Safety AB VD: Jan Dahlberg Studsvik Japan Ltd VD: Toshio Yamazaki R2-reaktorn togs i drift 1960 och används idag främst för bestrålning och test av kärnbränsle och reaktormaterial. Reaktorn används även för grundforskning inom materiallära och för neutronbestrålningstjänster. R2-reaktorns effekt uppgår till maximalt 50 MWt, att jämföra med en genomsnittlig effekt på cirka MWt för de svenska kraftproducerande reaktorerna. Det genererade neutronflödet är dock högre för R2 än för elproducerande kommersiella reaktorer, vilket NYCKELTAL 1) FÖRDELNING AV INTÄKTER PER SEGMENT Belopp, MSEK Nettoomsättning 310,2 319,3 311,7 Andel av koncernens omsättning,% 33,4 36,7 39,8 Rörelseresultat före goodwillavskrivn -30,2 9,9 32,5 Rörelseresultat -30,2 9,9 31,3 Investeringar 26,7 31,4 38,5 varav R2-bränsle 18,1 18,9 18,7 Medelantal anställda ) Rörelseresultat för 2000 anges exklusive återbäringsmedel SPP m m. Konsulttjänster inom säkerhet och miljö 8% Neutronbestrålning och neutronforskning 14% Programvara för driftoptimering 25% Övriga tjänster 6% Test och analys av kärnbränsle och material 47% STUDSVIK ÅRSREDOVISNING

18 NUCLEAR TECHNOLOGY gör att material kan ges en viss stråldos på väsentligt kortare tid i R2 än i de flesta kommersiella kraftreaktorer. R2-0-reaktorn, som är licensierad för en maximal effekt på 1 MWt, byggdes och togs i drift Reaktorn genomgick en stor modernisering under åren R2-0 är placerad i R2-bassängen. I samband med att bolaget investerar i BNCT, en teknik för behandling av hjärntumörer som beskrivs i avsnittet Nuclear Medicine, används R2-0-reaktorn som neutronkälla dels för strålningsterapi, dels för forskning inom medicinsk neutronbestrålning. Hot Cell-laboratoriet, som uppfördes i slutet av talet, utnyttjas främst för analyser av bestrålat kärnbränsle. Det kan också användas för analyser av annat bestrålat material. Laboratoriet har sju betong celler med blyglasfönster. Genom denna konstruktion kan operatören genomföra analys av kärnbränsle och annat radioaktivt material skyddad från strålningen. Studsvik har en världsledande position på bränsletester. Marknaden för bränsletester är starkt cyklisk med få aktörer och därmed ofta få men stora order. INVESTERINGAR Sammanlagt har investeringarna inom Nuclear Technology under 2001 uppgått till MSEK 26,7 (31,4) varav bränsleelement till reaktorerna MSEK 18,1 (18,9). MARKNAD OCH PRODUKTER De successiva avregleringar som inleddes på ett flertal elmarknader i delar av Europa och Nordamerika under 1980-talet har lett till ökad konkurrens inom elkraftsindustrin med ökat kostnadsmedvetande hos elkraftproducenterna som följd. Kostnadssänkningar har hög prioritet och de underleverantörer till kraftindustrin som är kostnadseffektiva blir vinnare. Reaktorbränsle är en tung kostnadspost där kraftindustrin kan göra besparingar. Det kan åstadkommas bland annat genom en högre utbränning av bränslet innan det byts ut. För att kunna uppnå högre utbränning krävs omfattande tester av bränslets egenskaper samt avancerad programvara för optimering av reaktordriften. Radioisotoper utgör en snabbt växande marknad. Radioisotoper har starkt skiftande användningsområden, allt från medicinsk användning till olika typer av industriell verksamhet såsom nivåreglering inom processindustrin, i brandvarnare och rökdetektorer. Producenterna av medicinska radioisotoper levererar sina produkter till de stora diagnostika- och läkemedelsföretagen, som i sin tur utnyttjar radioisotoperna som väsentliga komponenter i sina diagnostikaprodukter och terapeutiska läkemedel. AFFÄRSOMRÅDETS POSITION PÅ MARKNADEN Nuclear Technologys marknad utgörs framför allt av den internationella kärnkraftsindustrin. Marknaden för affärsområdet kan indelas i fem delmarknader. Test och analys av kärnbränsle och material Programvara för driftoptimering Konsulttjänster inom säkerhets- och miljöanalys Neutronbestrålning och neutronstrålar för forskning Övriga tjänster Test och analys av kärnbränsle och material Studsvik har en världsledande position på bränsletester. Marknaden för bränsletester är starkt cyklisk med få aktörer och därmed ofta få men stora order. Denna marknad har varit vikande under de senaste tre åren, men beräknas på nytt att öka då flertalet kraftverksägare ökar utbränningsgraden av sina bränslen för en bättre bränsleekonomi. Vid högre utbränning av bränslet blir det viktigt att bränslet och kapslingen kan bibehålla de egenskaper som krävs för en säker och stabil drift. Test av kärnbränsle innebär att bränslestavar som använts, eller kommer att användas, i kommersiella kärnkraftverk, testas i R2-reaktorn för att se materialets motståndskraft mot skador under olika driftsituationer samt kondition under slutet av livstiden. Analys av kärnbränsle görs i Hot Cell-laboratoriet och avser mätning av fysiska och kemiska egenskaper hos bestrålat bränsle. Studsvik har märkt en starkt ökande efterfrågan på dessa s k efterbestrålningsundersökningar. Studsvik har det enda laboratoriet i världen som kan ta in och genomföra tester på fullängdsstavar. Inom Studsvik bedrivs även analys av material, såsom kapsling till kärnbränsle och reaktormaterial som utsätts för neutronbestrålning. På grund av den hårda belastning som ett material utsätts för i ett kärnkraftverk utförs tester på alla olika typer av material som ingår i konstruktioner och system. Även nya material som skall användas i ett kärnkraftverk måste först genomgå tester, analyseras och godkännas innan det får användas. Material som testas bestrålas i 16 STUDSVIK ÅRSREDOVISNING 2001

19 NUCLEAR TECHNOLOGY regel först i R2-reaktorn för att sedan undersökas i Hot Cell-laboratoriet. Programvara för driftoptimering Studsvik är världsledande inom programvara för optimering av reaktordrift. Av världens drygt 400 kärnkraftsreaktorer använder idag cirka 200 Studsviks programvara och tjänster. I USA har Studsvik en marknadsandel på över 80 procent och i Europa exkluderat Frankrike 50 procent. Studsviks programvara innehåller tekniskt avancerade neutronik- och hydraulikmodeller och används av kärnkraftverk och bränsletillverkare för att beräkna hur bränsle och härd skall utformas för optimal och säker drift. De individuella bränslestavarnas placering inom en bränslepatron och patronernas placering i härden är avgörande för reaktorns drifts egenskaper och ekonomi. Programvaran används också för härdövervakning och i simulatorer för träning av reaktoroperatörer. Vidareutveckling av programvaran sker kontinuerligt, dels för att omfatta nya tillämp ningar, dels för att förbättra befintlig funktionalitet. Konsulttjänster inom säkerhets- och miljöanalys Konsulttjänster inom reaktorteknik, miljöteknik och annan kärnteknik har främst kunder på de svenska och tyska marknaderna. Reaktorteknik omfattar säkerhets- och riskanalys för befintliga och projekterade kärnkraftverk. Med hjälp av delvis egenutvecklade produkter utförs konsekvensanalyser av onormala driftfall som simuleras i datormiljö. Miljöteknik omfattar säkerhets- och riskanalys avseende nukleära anläggningars påverkan på omgivande miljö. Utbudet innefattar såväl kompletta miljökonsekvensbeskrivningar som fallstudier där radionukliders påverkan på människan analyseras. Konsulttjänsterna innefattar även konventionell miljöteknik som behandlar störningar från exempelvis förorenade markområden och effekter på miljön. Studsvik är den enda leverantören av neutroner för forskningssyfte till universitet och högskolor i Sverige. Svenska staten ersätter årligen Studsvik för neutroner som används av forskare. Kostnadsersättningen fastställs årligen av Sveriges Riksdag. För 2001 uppgick ersättningen till MSEK 27 (27). Övriga tjänster Studsvik har en ledande ställning som tjänsteleverantör av kringtjänster i anslutning till reaktorn. R2-reaktorn används bland annat för framställning av radioisotoper. Användningsområden för dessa radioisotoper är bland annat diagnostik och terapi av olika cancerformer samt som signalsubstanser i olika industriella processer. FRAMTIDSUTSIKTER Avregleringen av den internationella elmarknaden sätter fortsatt press på kärnkraftverkens Avregleringen av den internationella elmarknaden gör att marknaden för bränsletester, programvara och konsulttjänster är inne i en snabb förändringsprocess. kostnadseffektivitet och gör att marknaden för bränsletester, programvara och konsulttjänster är inne i en snabb förändrings process. Leverantörer till kraftindustrin måste vara kostnadseffektiva för att hävda sig. Kunderna efter frågar också i ökad utsträckning helhetslösningar snarare än enskilda produkter eller tjänster. Det effektiviseringsprogram som inletts ligger helt i linje med den nya marknadssituationen. Studsvik är väl positionerat, såväl avseende kompetens som resurser, för att fortsatt vara en betydande aktör på marknaden. Neutronbestrålning och neutronstrålar för forskning Studsviks R2-reaktor används också för olika slags neutronbestrålningstjänster. Studsvik bestrålar bland annat kisel till samtliga ledande halvledarproducenter i världen. Genom en neutronbestrålning får materialet halvledande egenskaper för tillämpning i kraftelektronik. STUDSVIK ÅRSREDOVISNING

20 WASTE & DECOMMISSIONING 18 STUDSVIK ÅRSREDOVISNING 2001

21 WASTE & DECOMMISSIONING Erwin-anläggningen klar för full drift Waste & Decommissioning hanterar låg- och medelaktivt avfall i egna anläggningar i Studsvik och Erwin, USA, samt utför uppdrag i samband med rivning av kärntekniska anläggningar. Kärnkraftverken är den största kundgruppen, andra uppdragsgivare är bränsletillverkare, sjukvården samt forskningsstationer. Under året ökade Waste & Decommissioning sin omsättning med cirka 30 procent till MSEK 206,5 (159,5). Rörelseresultatet uppgick till MSEK -57,0 (-50,3). Dollarkursens utveckling under 2001 har påverkat rörelseresultatet negativt med MSEK 8,6. Rörelseresultatet är belastat med poster av engångskaraktär för en skilje domsprocess med leverantören av Erwin-anläggningen, uppgående till MSEK -30,0 (-19,5). Av rörelseresultatet är MSEK -75,2 (-57,3) hänförligt till verksamheten i Erwin, USA. Vid ett större planerat produktionsstopp under april maj 2001 genomfördes förändringar och förbättringar i Studsviks anläggning i Erwin, USA. Efter stoppet uppnådde anläggningen för första gången en kapacitet vid kontinuerlig drift motsvarande kubikfot per år, vilket är den kapacitet anläggningen ursprungligen var designad för. Under sommaren 2001 trappades driften i Erwin successivt upp och under juli och augusti var beläggningen drygt 80 procent och möjligheterna att nå full beläggning mot slutet av året bedömdes som mycket goda. Terrorattackerna den 11 september förändrade bilden och beläggningen sjönk till 30 procent, främst beroende på skärpta transportrestriktioner för nukleärt avfall i USA. Under november ökade beläggningen och produktionen i december uppgick till kubikfot. I november tecknade Studsvik ett avtal för behandling av federalt radioaktivt avfall. Avtalet innebär att Studsvik skall demonstrera THORprocessens kapacitet att behandla det federala avfallet. Demonstrationsprojektet beräknas vara slutfört under andra kvartalet BOLAG INOM AFFÄRSOMRÅDET ANLÄGGNINGARNA Affärsområdet har tre anläggningar av olika karaktär. I smältanläggningen i Studsvik behandlas radioaktivt metallskrot från kärnkraftverk och andra kärntekniska anläggningar i Sverige och övriga Europa. Materialet segmenteras och sorteras för att anpassas till smältprocessen. Smältningen syftar till att underlätta fastställandet av skrotets aktivitetsinnehåll, att volymreducera och att möjliggöra återanvändning av metallen i gjuteriindustrin. Kapaciteten i smältanlägg ningen uppgår till ton per år men är idag tillståndsmässigt begränsad till ton per år. Under året har drygt ton metallskrot behandlats. I förbränningsanläggningen i Studsvik behandlas lågaktivt brännbart avfall från kärnkraftverk, kärn- Studsvik RadWaste AB VD: Leif Andersson Studsvik, Inc. VD: Thomas W. Oliver Wissenschaftlich- Technische Ingenieurberatung GmbH (30 %) VD: Heinz Geiser NYCKELTAL 1) FÖRDELNING AV INTÄKTER PER SEGMENT Belopp, MSEK Nettoomsättning 206,5 159,5 92,2 Andel av koncernens omsättning, % 22,2 18,3 11,8 Rörelseresultat före goodwillavskrivn -57,0-50,3 16,0 Rörelseresultat -57,0-50,3 16,0 Investeringar 12,8 145,4 93,8 Medelantal anställda ) Rörelseresultat för 2000 anges exklusive återbäringsmedel SPP m m. Volymreduktion av jonbytarmassa 61% Konsulttjänster 18% Behandling av torrt låg- och medelaktivt avfall 12% Behandling av metalliskt lågoch medelaktivt avfall 9% STUDSVIK ÅRSREDOVISNING