Var finns framtidens jobb?

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Var finns framtidens jobb?"

Transkript

1 Var finns framtidens jobb?

2 Foto framsida Oststapel Dataspelare under Dreamhack Kattilakoski i Niskanpää i Övertorneå Foto: Johan Carlsson Foto: Toffelginkgo CC-BY-SA-1.0 Foto: Karl T

3 Moderaterna i riksdagens kulturutskott Cecilia Magnusson Anne Marie Brodén Göran Montan Gustaf Hoffstedt Amir Adan Ellen Juntti Michael Svensson Peter Jutterström Sedat Dogru Markus Lagerquist Redaktör

4 Innehållsförteckning: 1. INLEDNING KULTURELLA - OCH KREATIVA NÄRINGAR (KKN) KULTURENS BETYDELSE FÖR TILLVÄXT DATASPEL MUSIK MEDIA IDROTT SPEL FRILUFTSLIV FILM MATTURISM SAMMANFATTANDE ANALYS...36 BILAGA BESÖKTA VERKSAMHETER...38 REFERENSER...40 Kulturcafét Smakbiten i Karlskoga

5 5 "Vi ska ha en hög profil inom de kreativa näringarna, och fortsätta de särskilda satsningar som kopplar samman kultur och näringsliv" Carl Bildt vid regeringens utrikespolitiska deklaration den 13 februari Inledning En resa för att hitta framtidens jobb Den 25 april 2012 presenterade Riksdagens moderata kulturkommitté rapporten Kulturen Där i konstaterar vi bland annat att många av framtidens jobb kommer att skapas inom de kulturella och kreativa näringarna (KKN). Denna insikt fick oss att påbörja arbetet med en ny rapport. Syftet denna gång var att studera framväxten av framtidens jobb inom området. Vi hoppas du som läsare skall få glädje och behållning av vår rapport. Stockholm den 15 mars 2013 Riksdagens moderata kulturkommitté Vi har sedan augusti 2012 besökt samtliga län. Vi har upplevt, lyssnat, smakat och känt på det kulturella och kreativa Sverige. Det kulturella och kreativa Sverige är en stor och brokig samling företag med en omsättning på många hundra miljarder. De exempel som lyfts fram i rapporten är bara några axplock. Syftet med att lyfta just dessa företag är att visa på sektorns bredd. Foto: Michaela Rydén Vi har ställt frågor om verksamheterna, om framtiden och behov av att rekrytera kompentent personal. Dessa synpunkter och berättelser är grunden för rapporten.

6 6 2. Kulturella - och kreativa näringar (KKN) 2.1 Bakgrund Det fanns en tid när man gjorde skillnad mellan miljöpolitik och ekonomisk politik. Idag vet man att dessa två hänger samman. Det samma kan sägas om kulturpolitik; en väl fungerande kulturell infrastruktur skapar grundläggande förutsättningar för jobb och tillväxt. Orden är David Throsby, professor vid Macquarie University i Sydney tillika rådgivare för UNESCO och Världsbanken. En väl fungerande kulturell infrastruktur skapar grundläggande förutsättningar för jobb och tillväxt Professor Throsby ringar in syftet med rapporten. Kulturfrågan skall på ett mer systematiskt sätt lyftas in i ett ekonomiskt sammanhang kopplat till tillväxt och sysselsättning. Kulturen kommer med all säkerhet att inom tio år utvecklas till en variabel inom nationalekonomin, lika självklar som att dagens diskussion om framtidens företagande till stor del handlar om vikten av att nya industriella produkter är miljövänliga. 2.2 Definition av KKN År 2009 gav Regeringen organisationen Tillväxtanalys 1 i uppdrag att definiera begreppet kulturella och kreativa näringar (KKN). Syftet var att skapa förutsättningar för befintligt statistiskt material som i förlängningen skulle kunna användas för mätningar. I praktisk tillämpning innebär Tillväxtanalys definition att till området kulturella - och kreativa näringar räknas verksamhet som har ett kulturellt och kreativt värde inom arkitektur, design, film och foto, konst, litteratur, media, idrott, mode, musik, måltid, scenkonst samt upplevelsebaserat lärande. 2.3 Framtidens jobb Jobben är den stora och dominerande politiska frågan. Det politiska alternativ som bäst lyckas formulera en politik som skapar förutsättningar för företag och jobb kommer att vinna valet De kulturella och kreativa näringarna utgör ungefär 5 procent av BNP enligt en från Framtidskommissionen presenterad rapport 2. Bedömningen är att denna sektor kommer att öka i betydelse. Regeringen har sedan propositionen Tid för Kultur (2009) på ett systematiskt och tydligt sätt talat om kulturens betydelse för tillväxt, jobb och sysselsättning. Jobbskatteavdrag, arbetslinjen och låga räntor har gjort att alla som jobbar fått mer pengar i plånboken. Den stora generationen födda efter 1942 håller på att gå i pension. Många av hushållen har två inkomster. De har det gemensamt att de gynnats av en uppväxt under rekordåren, ränteavdrag under sina småbarnsår (70- talet), avreglerad finansmarknad och skattereform (80- tal), den nya ekonomiska politiken efter 90- talets krisår (fristående Riksbank, låga räntor och inflationsbekämpning) samt möjlighet att teckna olika former av privata pensionsförsäkringar. Denna stora grupp människor är generellt sett ekonomisk välbeställd, har god hälsa och en stor vilja att resa, se, uppleva, äta och

7 7 dricka gott och bo bra. Detta skapar förutsättningar för nya jobb. 2.4 Turismen expanderar Under 2011 omsatte turismen i form av konsumtion i Sverige cirka 264 miljarder kronor 3. Turismnäringens förädlingsvärde var ca 87 miljarder kronor och näringens andel av bruttonationalprodukten, BNP, 2,9 procent. Under 2011 var antalet i medeltal sysselsatta med turism drygt Den totala turismkonsumtionen i Sverige ökade med 6,4 procent under år 2011 jämfört med Sedan år 2000 (tidigast jämförbara statistik 5 ) har den totala turismkonsumtionen i Sverige ökat med drygt 75 procent. Exporten, det vill säga värdet av utländska besökares konsumtion i Sverige, har under motsvarande period ökat med nästan 145 procent Svensk scenkonst växer Kulturrådets sammanställningar gällande antalet besökare finns bara fram till år I tabell 1 redovisas Kulturrådets besökssiffror mellan Vi ser där en kraftig ökning över tid. Kulturrådet skriver att uppgifterna är behäftade med osäkerhet och snarare bör ses som grova skattningar. Det förklaras bland annat med att uppgiftslämnarna ofta har svårt att rapportera antalet besök. Det kan bero på att grupperna säljer hela föreställningar när de är på turné, och således inte får intäkter per såld biljett. 2.6 Alliansen satsar på KKN Alliansregeringen arbetar aktivt med att utveckla politiken avseende KKN. I september 2009 beslutade regeringen att avsätta 73 miljoner för att utveckla näringen. Från och med 2013 är KKN en del av främjandeverksamheten. Detta innebär att ambassader, Svenska Institutet, Business Sweden har ett nytt uppdrag att lyfta fram kulturella och kreativa näringar i sitt arbete. Det nordiska samarbetet, KreaNord, pågår till 2015 och EU arbetar med programmet Kreativa Europa som syftar till att stärka och stödja de kulturella och kreativa näringarna. Inte minst kommer EUprogrammet att erbjuda nya möjligheter och finansieringsformer för kulturella och kreativa företag. År 2013 satsar regeringen 60 miljoner kronor till hållbara turistdestinationer där KKN har en central roll för attraktionskraften. Rådgivning, entreprenörskap i konstnärliga utbildningar, kompetensutveckling Tabell 1 Antal besök Källa: Kulturrådet

8 8 och en rad stödfunktioner på de statliga myndigheterna har inrättats. Därutöver lanserade regeringen 2012 en innovationsstrategi för hållbar utveckling och konkurrenskraft. I den påtalas bland annat vikten av att utveckla fungerande arbetsmodeller för kreativa verksamheter. 2.7 Analys Kultursektorn bär inom sig en enorm potential för jobb, tillväxt och sysselsättning. Det är sannolikt här många av framtidens jobb kommer att skapas. I samband med våra många resor har företagare uttryckt frustration över att vardagen försvåras av byråkratiska problem kopplade bland annat till olika arbetsgivare och differentierade momsregler. Här är en genomgripande översyn, förenkling och harmonisering av dessa regler nödvändig. Regeringens satsning på ökad kunskap om entreprenörskap inom ramen för kulturutbildningarna bör fortsätta och intensifieras. Rådet för kulturella och kreativa näringar föreslog nyligen i en rapport en utvidgad service till konst och kulturföretagande. Detta bekräftar den bild vi fått i samtal med företagare inom KKN runt omkring i Sverige. Konkreta mät- och uppföljningsbara politiska mål ger ofta konkreta politiska resultat. En sådan målsättning är nya småföretagare inom kultur och turismbranschen innan Union Panorama. Bänk designad av Jangir Maddadi Foto Jonas Lindström

9 9 3. Kulturens betydelse för tillväxt 3.1 Regional tillväxt Enligt Eurostats 8 senaste mätning är Umeå den tredje snabbast växande staden i Sverige. De ansvariga anger som främsta skäl stadens satsning på kultur. Kommunen har byggt upp ett konstnärligt Campus nere vid Umeälven där konsthögskolan, Arkitekt- och designutbildningarna, Bildmuseet, verkstäder för digitalthantverk samt inkubatorverksamhet samsas om utrymmet. Designutbildningens studenter har 27 nationaliteter och utbildningen rankas som en av världens 10 bästa. Norrlandsoperan och de 500 KKNföretag som finns i Västerbotten visar på kopplingen mellan kultur och tillväxt. Tavla i Varbergs kulturhus Foto Michaela Rydén Halland har haft en mycket gynnsam utveckling de senaste decennierna gällande nettoinflyttning, företagande och utveckling av den generella välfärden. En orsak till detta är regionens tydliga satsningar på KKN. Tydliga politiska satsningar på ungdomar och kultur så som Nolltrefemhuset i Halmstad 11 är här exempel på detta. Enligt Eurostats senaste mätning är Umeå den tredje snabbast växande staden i Sverige Värmländska Sunne har med Berättarladan, Selma Spa och Selma Lagerlöfs hem Mårbacka tre kända kulturbegivenheter. År 2011 gjorde Uppsala Research & Consulting, på uppdrag av Sunne kommun, en undersökning i syfte att mäta besöksnäringens betydelse för Sunne 9. Detta visade att personer årligen besöker Sunne och ger intäkter motsvarande 200 miljoner kronor 10. Centralisering och urbanisering har inneburit att många kommuner tvingats att riva delar av sitt kommunalt ägda bestånd av lägenhetsfastigheter. I bland annat Karlskoga har dock ett företag tillåtits ta över ett av dessa övertaliga miljonprogramsområden. Resultatet har blivit Bodaborg som sedan många år tillbaka är ett lekland för alla åldrar inspirerade av TV4 produktionen Fångarna på Fortet.

10 Kommunala varumärken Varumärken och värderingen av dessa har fått en allt större betydelse. Idrottsmän, företag, artister och konstnärer är idag både sin gärning och sitt varumärke. Svenska kommuner försöker i linje med detta hitta en profilerad slogan eller symbol för att nå ut och locka människor till besök och inflyttning. Erfarenheten visar dock att ett varumärke, för att lyckas, bör vara historiskt förknippat med bygden. Här spelar KKN ofta en stor roll. De flesta förknippar idag Hudiksvall med Glada Hudik, Örebro med Wadköping, Skara med Arn, Jukkasjärvi med Ishotellet, Falköping med Falbygdens Ost, Karlshamn med dess mejeri, Sunne med dess litterära arv inte minst i kraft av Selma Lagerlöf. Visby har sin ringmur, Karlskoga sin mästeruppfinnare Nobel, Vimmerby har Astrid Lindgren, Falun sin koppargruva etc. Malung är i likhet med Hultsfred idag mest känd för sina dansbands- respektive rockfestivaler en vecka varje sommar. Malung kommun räknar med att femton affärsföretag överlever på årsbasis, trots sviktande kundunderlag, genom försäljning i samband med att kommunen en vecka per år invaderas av tio tusentals danssugna turister. Vallarnas friluftsteater i Falkenberg skapades 1996 för komikerparet Stefan & Krister. Tidigare hade de turnerat varje sommar. Falkenbergs kommun och flera andra intressenter stöttade projektet. Under tio år har tio farser spelats varje sommar. En miljon människor har fram tills år 2012 besökt Vallarna. Deras farser har spelats in och sänts upprepade gånger på TV. Karlstads kommun valde 2011 att köpa in det gamla danspalatset Sandgrund. Syftet var bygga om detta till en ateljé för den kände akvarellmålaren Lars Lerin. Kommunen beräknar att de skattepengar som årligen satsas i detta projekt betalar sig i form av ökad turism och en förstärkning av varunamnet Karlstad. Jönköping har gjort motsvarande satsning på ett museum runt konstnären John Bauers liv och konstnärsskap. Större städer bärs av ett antal olika kända personer och företag. Lärdomsstaden Uppsalas varumärke utgörs av ett månghundraårigt universitet, de många författarna inklusive barnböcker om en svanslös katt och Uppsala Auktionskammare. Den sistnämnde köptes av tv- personligheten Knut Knutsson i mitten av nittiotalet. Kulturens betydelse för tillväxt blir tydlig också om vi ser till storstäderna Göteborg och Stockholm. År 2011 genererade turismen intäkter för Stockholms stad motsvarande totalt 22,9 miljarder kronor. Antalet sysselsatta beräknas ökat med 23 procent som ett resultat av turismen sedan 2001.

11 11 En ökande trend inom KKN är tillvaratagandet av regionens industriellt präglade kulturarv. Ett exempel är de många svenska städer som präglats av gamla tiders textil- och konfektionsindustri. Idag används nedlagda industrilokaler som kulturella och kreativa hjärtan i kommuner och regioner. Fabrikerna i Norrköping är ett exempel. Det nya textilcentrum i Simonsland i centrala Borås är ett annat 12. Det sistnämnda industriområdet har i mer än 150 år utgjort en del av stadskärnan. Över arbetare har genom åren jobbat där. Området präglas av historiens vingslag med världsledande innovationer som till exempel konstsilke. Det är nu dags för en textil renässans i området. I de renoverade lokalerna som fortfarande andas fabrik ska Textilhögskolan, Textilmuseet, Marketplace Borås, Inkubatorn, Drivhuset, Proteco med flera bedriva verksamhet. Flera regioner har insett värdet av KKN och vikten av att arbeta strukturellt och medvetet med dessa frågor. Såväl Stockholm, Värmland, Halland som Uppsala län har haft mångåriga utvecklingsprojekt kring dessa näringar finansierade genom landsting, region och EU. Utvärderingarna av dessa visar generellt på näringens betydelse och stora utvecklingspotential. 3.3 Tillväxt på landsbygden Platser som Orbaden i Hälsingland, och Kolåsen i Jämtland är två exempel på företag som ligger där få människor bor. Rekreationscentret Kattilakoski i Niskanpää och Polcirkelhuset i Juoksengi, belägna mitt i Övertorneås gamla historiska bygd, skapar nytt liv åt norra Sverige. Här erbjuds besökarna en god bit mat, bastu vid Torneälvens strand, samt natur och kulturupplevelser utöver det vanliga. Ett gott exempel på möjligheten för en region att inom ramen för KKN kommersialisera sin naturoch kulturhistoriska rikedom. Ästad gård Foto Michaela Rydén I kommuner och län i norra Sverige har intresset från turister, företrädesvis från Ryssland, Estland, Lettland och Finland, ökat de senaste åren. I samtal med företagare vittnar dessa om problem med olika momssatser och visum och annan byråkrati. Unga människor lämnar landsbygden för jobb i storstäderna. Skolor, vårdcentraler och affärer läggs ner. Satsningar på utlokalisering av bland annat statliga verk har visat sig vara tämligen uddlösa i kampen mot urbaniseringens långsiktiga effekter. Människor som lever yrkesverksamma liv i och kring storstäderna år 2013 har ofta en stressig tillvaro. Många bär på

12 12 en längtan efter ett lugnare och mer naturnära liv. Människors längtan efter ett lugnare tempo tar sig uttryck i allt från surdegsbak till framgångsrika bloggar som Underbara Klara och tvproduktionen Bonde söker fru. Etnologiprofessorn Per Jenssen kom under hösten 2012 ut med boken Hur mår maten?. Här beskrivs skillnaden mellan exempelvis de ekologiska utegrisarna i Domta 13 och grisar som tillbringar hela livet i stallar. Ägaren av Domta, Stellan Selin, har stjärnkockar som Mattias Dahlgren och Mattias Norström som kunder. Analysen i Per Jenssens bok är att människors vilja att betala mer för ekologisk och närproducerad mat kommer att öka i takt med att kunskapen kring dessa frågor ökar. Detta innebär stora expansionsmöjligheter för KKN kopplade till mat, kultur och naturupplevelser. I nutidsmänniskans längtan bort från stress finns det möjlighet för den svenska landsbygden att bygga företag som är starka och långsiktiga. Vår önskan att äta husmanskost lagad från grunden, vandra längs Höga Kusten eller uppleva Treriksrösets karga skönhet lär inte minska i takt med att allt fler svenskar bosätter sig i storstädernas radhus och förortsbetong. Om vi menar allvar med den gamla devisen att hela Sverige skall leva är en medveten satsning på KKN den mest rimliga vägen att gå. 3.4 Barnkultur ger jobb Svensk barnkultur är världskänd. Författare som Astrid Lindgren och Gunilla Bergström läses idag av barn över hela världen. Många olika figurer inom barnkulturen har under de senaste decennierna blivit kommersialiserade i form av familjeparker, museer och lekland. Astrid Lindgrens Värld. Foto: Klugschnacker (CC BY-SA 3.0) Det finns en stor marknad för anläggningar där barnen leker och upplever samtidigt som de vuxna minns och fikar. Astrid Lindgrens Värld, Junibacken, Åbergmuseet och Pelle Svanslösmuseet är alla framgångsrika exempel på detta. 3.5 Analys Små företag vittnar om en orimligt stor administrativ börda. Det handlar bland annat är olika momssatser, svårighet att få krediter hos banker och krav på ett mycket omfattande pappersarbete. Vi måste fortsätta det av regeringen påbörjade arbetet med att harmonisera momsregler, göra regelförenklingar och skapa förutsättningar för krediter vid nystartsföretag. Vid sidan av detta kan den modell som används av privata tandläkare inom ramen för Praktikertjänst vara värd att lyfta fram som ett exempel för fler grupper företagare. Företagaren går in som aktieägare och får då ett administrativt grundpaket där kostnaden står i proportion till omsättning och antal medarbetare (i genomsnitt mellan tre och sex

13 13 procent av omsättningen). Rådet för kulturella och kreativa näringar föreslår i en rapport från januari 2013 motsvarande lösning. KKN:s betydelse för kommuner och regioners tillväxt och bildsättning i form av varumärken är stort. En ständig utveckling sker inom alla sektorns områden - i antalet nya krogar, upplevelseföretag och museer. Människor äter, sover, handlar, upplever och investerar inom ramen för KKN. Detta ger ett ökat antal jobb samtidigt som det bidrar till trivsel och upplevelser för den boende i kommunen och regionen. Företag på landsbygden ger i samtal uttryck för oro kring frågor kopplade till infrastruktur såsom post, vägar och tillgång till fungerande och modern bredbandsuppkoppling. Staten bör initiera en översyn syftande till att långsiktigt skapa övergripande och harmoniserande regler för professionella kulturarbetare kopplade till sponsring, moms, gåvor och donationer. Staten bör, via Business Sweden, i ännu högre utsträckning se på kultur såsom varandes en viktig exportprodukt som genererar jobb, skatteinkomster och skapar en positiv bild av landet Sverige. Malung i vintervila Foto: Loridanna Mortensen Mates

14 14 4. Dataspel 4.1 Konstarterna möts Den svenska spelbranschen står sig väl internationellt sett och har en imponerande utveckling den har vuxit med procent på tio år och 90 procent av omsättningen idag är export. Det är musik i en handelsministers öron. Orden är Ewa Björlings i samband med utdelandet av ett av regeringens nyinrättat exportpris på Dataspelsgalan våren Dataspelsbranschen inkluderar flera av varandra helt olika yrkeskategorier. En säljande produkt förutsätter ofta en god historia som berättas på ett bildrikt sätt. Konsumenten kräver bilder av tekniskt hög kvalité och att spelets olika delar skall förstärkas med musik. Detta innebär att många av de stora dataspelsproduktionerna inkluderar konstnärer, musiker, författare och tekniker. En pågående utveckling av branschen sker just i skärningspunkten mellan historik, konst, språk och teknik. Dataspelsbranschen illustrerar på ett tydligt sätt vad KKN ofta handlar om. Människor som arbetar med företagande och tekniska innovationer samarbetar med konstnärer vars drivkraft är att berätta en historia i bild, ord och ton. 4.2 Dataspelsbranschen i siffror År 2011 omsatte dataspelsbranschen 2,3 miljarder kronor. Antalet anställda har gått från 715 till mellan åren 2005 och Antalet bolag har under samma tid gått från 71 till 117. Företagen har blivit fler och större räknat till både omsättning och antal anställda. Omsättningen har under åren ökat med ca 430 procent. Tabell 2: De fyra största svenska aktörerna vad gäller omsättning 2011 inom dataspelsutveckling Företag Omsättning (mnkr) Mojang 551 DICE 379 Stardoll 201 Paradox Interactive 143 Källa Riksdagens Utredningstjänst RUT 4.3 Miljardkluster på Söder Svensk spelutveckling har aldrig varit mer framgångsrik. Södermalm i Stockholm utgör en motor för branschen i stort. Här finns bland annat företaget Mojang 14. Över 20 miljoner människor spelar företagets spel. Ett annat exempel är företaget Dice vars Battlefield 3 har sålt över elva miljoner exemplar. Tillsammans omsätter bolagen på Söder över en miljard kronor. I samtal med företagen ger de uttryck för en oro kring bristen på personal att rekrytera när branschen växer. En kartläggning visar att enbart bolagen på Södermalm kan behöva anställa 500 personer de närmaste åren Fler spelkluster växer fram I Skåne sjuder datorspelsbranschen av optimism. På några få år har jobben närmast fördubblats. De tre största spelföretagen står ensamma för 200 nya jobb. Företagen fortsätter att leta efter ny personal. Snabbväxande Tarsier är ett exempel på detta. Företagets ledare Mattias Nygren, Tarsier Studios AB, blev 2012

15 15 utsedd till årets företagare av organisationen Företagarna. Tarsier Studios grundades 2006 i Karlshamn av studenter från numera nedlagda spelutbildningen Sofe. Det finns ytterligare exempel på hur dataspelsmarknaden utvecklas runt omkring i Sverige. Det är ingen slump att en ständigt växande kommun som Uppsala talar om sig själv som ett framtida företagarkluster för dataspelsföretag. 4.5 Dataspel en kulturnyhet När dataspelet Brothers: A tale of two sons släpptes på marknaden uppmärksammades detta på landets kulturredaktioner. Spelet rör två bröder som ger sig ut på en jakt efter Livets vatten som de hoppas ska kunna rädda deras döende far. Det som gör detta spel lite speciellt är att det tagits fram av regissören Josef Fares 16. Denne ser datorspel självklart som konst. Han berättade i SVT Kulturnyheter att han ville kombinera det starka berättande som finns i spelfilm med den närvaro och upplevelse som många finner i spel. Att en av Sveriges mest kända regissörer också ägnar sig åt datorspelsproduktioner visar på den utveckling konstformen har genomgått. Sannolikt kommer fler kända skådespelare, regissörer, konstnärer, författare och filmskapare att samarbeta med sektorn framöver. 4.6 Nya utbildningar Dataspelsföretagens behov av att nyrekrytera personal har gjort att nya utbildningar riktade mot datorspelsbranschen håller på att växa fram. Ett exempel är högskolan i Skövde som erbjuder en 180 poängs utbildning i ämnet. Studenterna kan välja mellan fem olika inriktningar design, game writing, grafik, ljud, ljus, programmering. Genom en inkubator på plats skapas möjligheterna att omsätta sin utbildning i exempelvis eget företagande. Dataspelsbranschen är mansdominerad. Det finns dock projekt som syftar till att stärka tjejer som vill arbeta med dataspel. Två exempel är Donna Skövde och konferensen Datatjej 2013 i Umeå. 4.7 Dreamhack i Jönköping I den småländska staden Jönköping arrangeras varje år världens största digitala festival. Vid Dreamhack Winter, 2010, sattes det nya världsrekordet i antal uppkopplade datorer i ett nätverk: datorer 17. Festivalen arrangeras av Dreamhack AB. Detta arrangemang sker med hjälp av 350 frivilliga funktionärer. Dreamhack består idag av lanet där alla tusentals besökare har en fast punkt framför sin dator. Åskådarna kan se spel- och demotävlingarna på storbildsskärmar. Denna festival erbjuder också mässan DreamExpo där deltagarna kan titta på och testköra den senaste tekniken, delta i seminarier och föreläsningar och ställa upp i tävlingar. Utöver detta kan man bege sig ut på Elmiafältet utanför mässhallarna där det bjuds på grillat, eldshow, bungyjump, konserter, lasertag och kart- racing.

16 Analys Utvecklingen är imponerande och det finns i dagsläget inga tecken på avmattning. Branschen vittnar dock om att utbildnings- och kultursverige inte hänger med. Fler och bättre utbildningar behövs. Idéer föds ofta i mindre kommuner men företagen söker sig sedan till olika storstadskluster. De kommuner som önskar behålla dessa företag inom kommunen måste bättre motsvara deras behov. 5. Musik 5.1 Bilden av Sverige De som skapar bilden av Sverige utomlands är, vid sidan av idrottsmän, uppfinnare, politiker och stora företag, våra musiker. ABBA, Roxette, The Cardigans, Max Martin, Anders Bagge, Andreas Carlsson, SHM, First Aid Kit, Jussi Björling, Otto Olsson, Birgit Nilsson och Robyn är exempel på starka varumärken förknippade med landet Sverige. 5.2 Den nya teknikens möjligheter Den nya tekniken har inneburit möjligheter att nå ut med kultur till nya grupper. Detta kan vara allt från att ge människor i Luleå möjlighet att live se en teateruppsättning från Dramatens stora scen till att genom ljudböcker nå grupper som annars sällan läser litteratur. Samtidigt har den illegala nedladdningen försämrat skapande konstnärers möjlighet att kunna leva på sina verk. Det kan vara bra att påminnas om att det har talats om artistdöd allt sedan den första stenkakan spelades in. Då påstods det att människor helt skulle sluta med att gå på dans och lyssna till levande musik. Det samma gällde när kassettbandet, VHS-bandet, CD-skivan och slutligen nedladdningen slog igenom. Idag lever svensk musik och mår tämligen väl. Ett ökat antal musikfestivaler runt omkring landet, stora artistuppträdanden som Diggiloo och Ladies Night kombineras med turnéer för försäljningsmässigt stora och små artister. TV- program som Så mycket bättre, Allsång på Skansen och Melodifestivalen kan idag locka en bredd av artister som var helt otänkbart för 20 år sedan. 5.3 Skivindustrin Skivbolagsutvecklingen i Sverige har haft en tendens att gå från ytterlighet till ytterlighet som saknar motsvarighet i andra branscher. Under sjuttiotalet fanns det en rad kommersiella och icke kommersiella 18 skivbolag. När Bert Karlsson sålde sitt Skaraplacerade bolag Marianne Records 2006 påstods han vara den siste svenska skivbolagsdirektören. Övriga artister ägdes av stora multinationella bolag. En enkel Googlesökning i december 2012 visar dock att det finns 625 olika skivbolag och skivmärken i Sverige. Vad har hänt? ABBA, Roxette, The Cardigans, Max Martin, Anders Bagge, Andreas Carlsson, SHM, First Aid Kit och Robyn är exempel på starka varumärken förknippade med landet Sverige

17 17 Svaret är enkelt och stavas ny teknik. Svenska artister kan idag spela in sina plattor i hemmastudios och sedan hyra in sig några timmar i större studios för slutgiltig produktion. Fler och fler artister ifrågasätter varför de skall betala många tusen kronor i timmen för att spela in i stora och dyra studios. En ledande svensk artist som exempelvis Laleh 19 spelar in alla sina plattor i den egna hemstudion. Hon spelar de flesta instrumenten själv och gör egna produktioner. Under år 2012 gick den totala musikförsäljningen i Sverige upp med 14 procent, från drygt 829 miljoner kr i försäljning 2011 till knappt 943 miljoner kr Den digitala försäljningen fortsätter att öka och står idag för 63 procent av den totala musikförsäljningen, en uppgång med hela 12 procentenheter jämfört med förra året. Albumförsäljningen står för 35 procent av den totala försäljningen. Den fysiska albumförsäljningen minskade med 15 procentenheter under En ny musikmix Svenskt musikliv lever och frodas. Murar rivs mellan genres. Trendiga popband med internationell karriär som Mando Diao spelar in tonsatta tolkningar av Gustaf Fröding. Kritikernas favoritartist Håkan Hellström deltar näst intill varje år i SVT programmet Allsång på Skansen. Rapparen Petter tolkar Lill-Babs, The Ark vinner Melodifestivalen och Wille Crafoord deltar på Dansbandsveckan i Malung. Tendensen är att skillnader mellan konstarter i stort suddas ut. När Cirkus Cirkör uppträdde på Nobelmiddagen 2012 representerade gruppen flera konstformer såsom musik, akrobatik, teater, sång och litteratur på samma gång. Detta gör att kulturen når bredare grupper människor. Att Abbas poplåtar vävs samman i en historia och blir en musikal spridd över hela världen och sedermera film med världens genom tiderna mest prisbelönta skådespelare, Meryl Streep, i huvudrollen är ett tecken i tiden. Gamla stuprör och generationstänk håller på att försvinna. Detta är mycket positivt både för konsten och för kulturen i stort såväl som för alla näringar kopplade till KKN. Ju mer tillgänglig och mindre exklusiv kulturen blir ju bättre är det ur såväl ett tillväxt- och demokratiperspektiv. 5.5 Dans Fysisk inaktivitet beräknas kosta samhället 6 miljarder årligen i sjukvårdskostnader. Forskning visar att ofrivillig ensamhet är en av de faktorer som påverkar en människas hälsa mest negativt. Det faktum att svenskar går på dans minst en gång per månad har sannolikt stor mänsklig och samhällsekonomisk betydelse. Ett exempel på en regional satsning inom detta är Dans i Värmland. Region Värmland har handlat medvetet och strategiskt för att utveckla, stärka och samordna dansen och inkludera dansandet inom flera olika områden. Erfarenheten visar på positiva effekter avseende folkhälsa och brytande av social isolering för daglediga.

18 18 Ambitionen för Region Värmland är att inspirera kommunerna att införa dans på skolschemat efter en modell som praktiseras i Täby. Denna förortskommuns erfarenhet av satsningen är mycket goda. Tonåren är en tid av motstridiga känslor. Dans hjälper ungdomar att bland annat övervinna blygsel. Sveriges mest kända dansbandsjournalist, Thomas Deutgen, formulerar sig på följande sätt om du dansar med en flicka på lektionstid går du knappast ut och slår ner henne eller kallar henne för något nedsättande några minuter senare på rasten. 5.5 Analys Den digitala tidsålder vi bara befinner oss i början av innebär möjligheter men också utmaningar kopplade till upphovsrätt och allas rätt till ekonomisk ersättning för sitt konstnärliga arbete. Att skapa förutsättningar för musiker och författare att kunna försörja sig även i den nya digitala tidsåldern är en av politikens viktigaste uppgifter de närmaste åren. Ellen Junti och Thomas Deutgen Foto: Loridanna Mortensen Mates Upphovsmäns rätt till ersättning oavsett det sätt deras verk förmedlas på (böcker, läsplattor, ljudböcker eller fildelning) måste långsiktigt stärkas. Dansbandsmomsen måste sänkas. Staten bör, via Business Sweden, i ännu högre utsträckning se på kultur såsom varandes en viktig exportprodukt som genererar jobb, skatteinkomster och skapar en positiv bild av landet Sverige.

19 19 6. Media 6.1 Den svenska mediebranschen idag Den svenska mediebranschen har på trettio år gått från att vara en marknad som reglerats av statliga monopol och olika detaljregleringar till att idag erbjuda hundratals olika sätt att tillgodogöra sig information. En avreglerad marknad i kombination med den pågående tekniska revolutionen har totalt förändrat förutsättningarna i grunden. Mediebranschen sysselsatte omkring personer år Om man tittar på branschens utveckling det senaste decenniet har antalet anställda bara ökar marginellt men omsättningen har ökat med nästan 40 procent. Film-, video och tv-programföretag har närmast fördubblat sin omsättning (+92 procent) mellan 2000 och Informationstjänsteföretag har under samma period ökat sin omsättning med 62 procent. Detta kan jämföras med reklam- och marknadsföringsbyråer och marknadsundersökningsbyråer som bara ökade sin omsättning med cirka 13 procent. 6.2 Digitaliserad media Digitaliseringen av tv innebar ett stort antal nya kanaler. Idag kan i princip alla, oavsett om man gillar att titta på lejon i Afrika 21, gamla tv- serier 22 eller lyssna till gamla väckelsesånger 23, för en femtiolapp i månaden får sitt lystmäte tillfredställt dygnet runt. Till detta skall läggas Youtube och alla kanalernas play-funktioner. Motsvarande utveckling har inte skett inom den ännu så länge icke digitaliserade radion. Detta innebär brist på platser att kunna starta nya radiokanaler. 6.3 Papperstidningar De gamla papperstidningarna slåss idag för sin överlevnad. Parallellt startas det ständigt nya livsstilsmagasin kopplat till heminredning 24, hälsa 25 och föräldraskap 26. En av regeringen tillsatt pressstödsutredning skall i slutet av 2014 presentera förslag hur detta stöd skall Tabell 3 Antal anställda efter näringsgren SNI 2007, Reklam- och marknadsföringsbyråer; marknadsundersökningsbyråer o.d. Informationstjänstföretag Programvaruproducenter, datakonsulter o.d. Telekommunikationsbolag Radio- och tv-bolag Film-, video och tv-programföretag, ljudinspelningsstudior och fonografutgivare Förlag

20 20 utformas i detta nya mediala landskap. För att kunna möta nutidens mediala krav har olika mediekoncerner medvetet och systematiskt breddat sitt ägande och utbud. Ett exempel är Bonnierkoncernen som idag har verksamhet i 16 länder. 6.4 Analys Kris, expansion och nya möjligheter sammanfattar mediebranschen på en och samma gång. Dagstidningsbranschen genomgår en stor omställning. Parallellt blir antalet magasin, kanaler och bloggar allt fler. Som helhet är branschen viktig. Fri och obunden media är en hörnsten i ett demokratiskt samhällsbygge. Att det är statens uppgift att arbeta för att medborgarna skall ha tillgång till en allsidig och oberoende nyhetsförmedling inte att hålla mediekoncerner under armarna Vi ser ett medielandskap i förändring. Siffrorna talar sitt tydliga spår. Andelen av befolkningen som har en dagstidning har på sju år sjunkit från 74 till 62 procent. Antalet nyhetskällor ökar ständigt. De nya utmaningarna ställer nya krav på utformningen av eventuellt framtida presstöd. Ett stöd som funnits i 40 år och idag uppgår till nästan 567 miljoner. Regeringen tillsatte i slutet av år 2012 en public serviceutredning. Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth kommenterade på ett förtjänstfullt sätt presstödsfrågan med orden att det är statens uppgift att arbeta för att medborgarna skall ha tillgång till en allsidig och oberoende nyhetsförmedling inte att hålla mediekoncerner under armarna. Radion bör digitaliseras för att ge fler möjlighet att driva radiokanaler och skapa en större mångfald även inom denna del av mediemarknaden. Det som är verkligt viktigt är att det även i framtiden kommer att finnas en bred journalistkår som har goda möjligheter att granska och förmedla nyheter. Förändring är nödvändig och en naturlig del av medieutvecklingen. De tekniska innovationerna skapar nya förutsättningar för journalistiken att nå ut till människor. Detta, att den snabbt pågående utvecklingen i grunden är något positivt för samhället, måste vara utgångspunkten för debatten kring framtidens media. Lena Adelsohn Liljeroth Ny teknik nya läsvanor Foto Patrik Engberg

21 21 7. Idrott 7.1 Bakgrund Svensk idrott är till stor del tiotusentals ideellt arbetande ledare. Utan deras engagemang skulle svensk idrott förlora sin särart. En nyligen publicerad studie från Uppsala Universitet visar att räknat på 100 kronor i ersättning per timme genererar ideellt arbetande idrottsledare ett värde motsvarande 20 miljarder kronor årligen till samhället. Elitidrotten skapar förutsättningar för tillväxt. Den mediala exponeringen av våra stora idrottsstjärnor gör att fler barn och ungdomar väljer att börja idrotta. Forskning visar att idrottande ungdomar i högre utsträckning utvecklas positivt fysiskt, psykiskt och socialt. Idrottande barn och ungdomar har lägre benägenhet att hamna i missbruk och kriminalitet. 7.2 Internationellt perspektiv En nyligen publicerad större studie i EU konstaterar att idrotten skapar allt fler jobb. De sportrelaterade ekonomierna växer proportionellt mer än övriga ekonomier i Europa. Detta handlar om besöksnäringarna i stort och näringar kopplat till idrott 27. I samma undersökning konstateras att ungefär personer arbetar direkt och indirekt inom idrottsrelaterade sektorer i Sverige. Detta innebär att 1,49 procent av alla jobb är direkt eller indirekt kopplade till svensk idrott. Sverige ligger en bit under genomsnittet 2,12 procent för EU i stort. Förklaringen till detta är att svensk idrott i högre utsträckning bygger på ideellt arbete på kommunalt finansierade idrottsanläggningar. Privata idrottsanläggningar är mindre vanliga i Sverige. En ytterligare förklaring är att andra länder bättre förmått att koppla affärsverksamheter till idrotten i stort. Här finns mycket att lära av andra länder. Den svenska idrottsmodellen med idealism och att alla skall kunna vara med bör värnas i en tid när elitidrott allt mer handlar om varumärken och företagande. 7.3 Direkta effekter Turismens utredningstjänst har i tre separata rapporter analyserat de turistekonomiska effekterna av tre stora och av varandra oberoende idrottsevenemang. I samtliga mäts den ekonomiska omsättningen till följd av turisternas Ideellt arbetande idrottsledare inom RF organisationer genererar ett värde motsvarande 20 miljarder kronor årligen till samhället konsumtion. Den turistekonomiska omsättningen påverkas av antalet besökare, andelen tillresta besökare, konsumtion per dygn och person samt vistelsens längd. Analyserna berör därmed bara effekterna vid respektive tillfälle och speglar därmed inga eventuella förändringar över tid Handbolls-VM 2011 Handbolls-VM för herrar ägde rum i Sverige under perioden januari 2011 i åtta städer: Göteborg, Jönköping, Kristianstad, Linköping, Lund, Malmö, Norrköping och Skövde. För att mäta den turistekonomiska effekten genomfördes över intervjuer med besökare som fick besvara frågor om bland annat konsumtion under vistelsetiden.

22 22 Analysen kom fram till följande: närmare personer besökte Handbolls-VM Cirka 67 procent av besökarna var turister, det vill säga boende någon annanstans än i evenemangsstaden. Andelen utländska besökare var 29 procent. Med besökare avses en person som besökt en eller flera matcher. En turist konsumerade i genomsnitt 805 kronor per dygn (exklusive matchbiljetterna). Totalt uppskattades värdet på turisternas konsumtion inklusive biljettomsättningen till 258 miljoner kronor. Evenemanget bedöms ha genererat 121 årsarbeten. Det var framförallt inom restaurang, handel och logi som turisterna spenderade mest pengar (se tabell 4) U21-EM 2009 U21-EM för herrar arrangerades i Sverige i juni 2009 i fyra städer: Göteborg, Halmstad, Helsingborg och Malmö. Analysen kom fram till följande: omkring personer besökte arrangemanget. Drygt hälften (53 procent) av matchbesökarna var turister, det vill säga boende någon annanstans än i evenemangskommunen. Andelen utländska besökare var 16 procent. En Tabell 4 Omsättning exklusive biljettomsättning fördelat på branscher, miljoner kronor 45% 42% 40% 35% 30% 27% 25% 20% 20% 15% 10% 9% 5% 1% 1% 0% Logi Restaurang Handel Aktiviteter Transport Övrigt Källa: Turistekonomisk analys Handbolls-VM 2011

23 23 turist konsumerade i genomsnitt 777 kronor per dygn (exklusive matchbiljetterna) och de spenderade i genomsnitt 1,1 nätter i kommunerna. Totalt uppskattades värdet på turisternas konsumtion inklusive biljettomsättningen till 130 miljoner kronor vilket bedöms motsvara 81 årsarbeten. Det var framförallt inom restaurang, handel och logi som turisterna spenderade mest pengar (Se tabell 5) EM i friidrott 2006 EM i friidrott arrangerades i Göteborg augusti Totalt uppskattades antalet besökare till procent av besökarna var turister, det vill säga boende någon annanstans än i evenemangsstaden. Andelen utländska besökare var 7 procent. En turist konsumerade i genomsnitt 502 kronor per dygn (exklusive matchbiljetterna) och de spenderade i genomsnitt 3,2 nätter i staden. Totalt uppskattades värdet på turisternas konsumtion inklusive biljettomsättningen till cirka 259 miljoner kronor. Tabell 5 Omsättning inklusive biljettomsättning fördelat på branscher, procent 45% 40% 40% 35% 30% 25% 20% 20% 22% 15% 10% 8% 8% 5% 2% 0% Logi Restaurang Handel Aktiviteter Transport Övrigt Källa: Turistekonomisk analys U21-EM 2009

24 Indirekta effekter Det finns indirekta nationalekonomiska effekter som inte fångas upp i tabellerna och siffrorna. Ökade skatteintäkter till följd av ökad sysselsättning och de sysselsattas ökade konsumtionskraft till följd av arbetsinkomst är två sådana exempel. Ytterligare exempel är indirekta effekter som uppstår när de företag som verkar i turismrelaterade branscher ökar sin efterfrågan på insatsvaror eller gör investeringar som en följd av evenemanget och som därmed påverkar andra branscher (byggbranschen, marknadsföringsföretag etc.). Större idrottsevenemang har effekter både före och efter själva evenemanget. Exempel på detta är flera års förberedelser av journalister inför ett stort idrottsevenemang. Dessa effekter kommer generellt inte med i den typen av beräkningar som görs ovan. Andra begränsningar i beräkningarna kan bero på att man inte lyckas fånga det bortfall som uppstår av att vissa turister väljer bort besöket på grund av konserten/evenemanget. Viss andel av de boende blir kvar i staden på grund av evenemanget (positivt) medan andra lämnar staden av samma anledning (negativt). Momsintäkter och punktskatteintäkter som en följd av ökad konsumtion tillfaller staten och blir större ju fler utländska turister som ett evenemang drar till sig. Svenska turisters konsumtion ökar visserligen evenemangsortens omsättning men påverkar troligen inte den totala konsumtionen. För att den totala konsumtionen ska öka och därmed statens skatteintäkter måste de inhemska turisterna konsumera mer än vad de annars skulle ha gjort (till exempel genom att minska sin konsumtion i andra länder). Tabell 6 Turistekonomisk effekt av Handbolls-VM 2011, U21-EM samt EM i friidrott 2006 (löpande priser) 7.5 Den svenska Arena-boomen De senaste tjugo åren har de gamla kommunalt ägda ishallarna och fot- Handbolls- VM 2011 U21-EM 2009 EM i friidrott i Göteborg 2006 Totalt antal besökare Turistandel* 67 % 53 % 55 % Exportandel** 29 % 16 % 7 % Antal vistelsenätter 2,9 1,1 3,2 Genomsnittlig konsumtion/dag Genomsnittlig konsumtion under hela vistelsen Generell turistekonomisk omsättning inkl. biljettomsättning, mnkr Årsverken*** *Andelen besökare som var bosatta utanför den aktuella evenemangskommunen **Andel utländska turister ***Baserat på en omsättning på cirka 1,57 miljoner kronor år 2011 och 1,5 miljoner kronor år 2009

25 25 bollsarenorna systematiskt fasats ut till förmån för stora, moderna multiarenor. Den gamla kommunägda Karlstads ishall ersattes i början av 2000-talet av Löfbergs Lila Arena. Denna har sedan dess vid sidan av ishockeyn lockat såväl Melodifestivalen som internationella superartister som Bob Dylan och Elton John till staden. Motsvarande utveckling har skett bland annat i kommunerna Jönköping, Linköping, Örnsköldsvik, Skellefteå, Malmö, Gävle och Södertälje. Sveriges nya nationalarena, Friends Arena, med kapacitet vid konserter och vid fotbollsmatcher, satsar stort och brett på att locka idrottsevenemang och stora internationella artister. I samband med ett fullsatt evenemang erbjuder arenan jobb för cirka 2000 personer. Många av dessa är ungdomar som genom arenan får sitt första jobb. En viktig slutsats är att evenemangsarenor i ökad omfattning satsar på bredd. Dagens och morgondagens arenabyggen har som utgångspunkt att människor skall kunna besöka anläggningen när som helst. Barnfamiljer och pensionärer är två grupper arenorna hoppas locka under tider då det inte är idrottsevenemang för att tillbringa fritid under nöjsamma former. Dessa evenemangsarenor påminner i bredd om sextiotalens kommunala idrottshallar med den stora skillnaden att dessa drivs i bolagsform, är större, bredare och mer kundanpassade. Multikonstnären Lasse Åberg fick i december 2012 frågan vad en ny film om Stig Helmer skulle handla om. Vilket ämne är 2012 lika aktuellt som solsemestrar, golf och nyandlighet var när de tidigare filmerna spelades in. Hans svar var kort och koncist Mässor, kurser och evenemang. Evenemangsindustrin växer år från år. Branscher går ihop och arrangerar olika event med tillhörande mässhallar. Detta har inneburit att flera mellanstora svenska städer satsar på att bygga arenor tänkta för att många tusen människor skall kunna, äta, dricka och uppleva. Conventum i Örebro, CCC i Karlstad och De senaste tjugo åren har de gamla kommunalt ägda ishallarna och fotbollsarenorna systematiskt fasats ut till förmån för stora, modern multiarenor Elmia i Jönköping är tre exempel på detta. Dessa skapar naturligt jobb och tillväxt i kommunerna. 7.6 Analys Idrott ger många människor förnöjelse och glädje. Den påverkar folkhälsan och betyder mycket på många plan, idrottsligt, mänskligt och socialt för barn och ungdomar. Idrottsevenemang skapar jobb och sysselsättning. Detta är dock under förutsättning att arrangemangen har nödvändig infrastruktur på plats. Det finns exempel på idrottsevenemang som i efterhand kostat skattebetalarna stora pengar. Regeringens avvaktande hållning till att ge ekonomiska garantier för olympiska spel i Sverige, tävlingar som expanderat ekonomiskt de senaste tjugo åren, är i detta sammanhang rimlig.

26 26 De stora nya multiarenorna ger människor möjlighet till egen motion och förnöjelse från åskådarplats. För kommunerna har dessa arenor betytt mycket. Idrott ger många människor förnöjelse och glädje. Den påverkar folkhälsan och betyder mycket på många plan, idrottsligt, mänskligt och socialt för barn och ungdomar Branschen föreslår att man från politiskt håll bör göra det enklare och mer flexibelt att anställa via korttidsjobb eller tillfälliga jobb oavsett arbetstimmar. Detta skulle öppna upp för unga att smidigare komma in på arbetsmarknaden. Branschen efterfrågar en nationell standard beträffande säkerhetsbedömning av tillståndsmyndigheten. Kraven skiljer sig åt i olika delar i landet, vilket man upplever som orättvist och kostnadskrävande då säkerhet kring arrangemang står för en stor del av kostnaden. Idrottens stora utmaningar framöver handlar om att arbeta med frågor kopplade till huliganismen vid olika idrottsevenemang. Idrottsförbunden och arena - ägarna berättar i samband med besök om föräldrar som undviker att gå på vissa idrottsevenemang med sina barn av rädsla att drabbas av våld. Detta är en helt orimlig utveckling som måste få en snar lösning. Lagstiftningen kopplad till huliganism måste spetsas ytterligare. 8. Spel 8.1 Inledning Spelandet i bred bemärkelse har förändrats mycket. Idag sker mycket av spelandet via nätet. Stora internationella spelbolag gör reklam i media för sina produkter och konkurrerar med det statligt ägda Svenska Spel. Medvetenheten om riskerna med spelandet har inte vuxit i motsvarande grad. 8.2 Den inhemska spelmarknaden Spel är idag för många människor detsamma som det av Folkspel ägda Bingolotto och Postkodlotteriet. Hundratusentals svenskar har spel som ett trivsamt nöje som man ägnar sig åt med viss regelbundenhet. Svenska Spels marknadsandel av internetbaserade spel är dock mindre än 50 procent. Sverige saknar, trots detta, fungerande lagar för spelmarknaden. Folkspel är föreningslivets eget spelbolag. Folkspel har under de senaste 20 åren genererat 15,3 miljarder kronor till ägarna. Deras mest kända produkter är Bingolotto, Sverigelotten, Bingolottos julkalender och bingo på nätet. Folkspel arrangerar Eldsjälsgalan en gång om året. Där hyllas de eldsjälar som gör det möjligt för föreningar att verka och utvecklas. Folkspel ägs av 69 riksorganisationer, inklusive förbund och föreningar, med cirka 5 miljoner medlemmar. Andra ägare är Röda korset, Hjärtebarnsföreningen, Friluftsfrämjandet, Amatörteaterns riksförbund och De synskadades riksförbund. Allt överskott går direkt tillbaka till föreningarna. Folkspel har inte några privata vinstintressen och

27 27 Svenska Spels marknadsandel av internetbaserade spel är mindre än 50 procent. Sverige saknar, trots detta, fungerande lagar för spelmarknaden hjälper på så sätt riksorganisationer och föreningar med en stabil ekonomi. 8.3 Exemplet Danmark Danmark har sedan några år tillbaka infört ett system som i dagsläget resulterat i närmare fyrtio beviljade licenser. Ett licenssystem tillsammans med skärpta krav på operatörerna avseende spelansvar, exempelvis så kallad central operatörsoberoende självavstängning, bör utgöra viktiga delar i en framtida ny modern svensk lagstiftning. Skärpta krav på operatörerna räcker dock inte. Lagstiftaren bör också ge spelmissbrukare samma rättigheter som övriga missbrukare med medicinskt fastslagna diagnoser. 8.4 Besök - Idrottens Spel i Mölndal Idrottens Spel har under mer än 30 års tid sysslat med lotterier och bingo. Omsättningen idag ligger på runt 500 miljoner kronor om året och har 250 personer anställda. Idrottens Spel ägnar även tid åt utveckling av nya spelkoncept eller vidareutveckling av redan existerande. Idrottens Spels dotterbolag Idrottens Bingo är den största bingoarrangören i landet med 22 stycken bingohallar på olika orter i Sverige. Bolaget är en av Europas mest anlitade leverantörer av skrap- och variabelprint. Det finns svenska spelbolag på såväl Malta som England. Vid besök hos dessa ger de samfällt uttryck för en önskan att kunna flytta sin bas till Sverige. En gammal och omodern lagstiftning innebär att detta under nuvarande förhållanden inte är aktuellt. 8.5 Analys Spelandet i Sverige slår nya rekord. Möjligheten att spela är oändliga. Den nya tekniken har gett nya vägar till spel. Detta skapar jobb och tillväxt. En omodern och otidsenlig lagstiftning hindrar dock branschen att utvecklas i nivå med sin potential. Spelmonopolet bör brytas. Att svenskägda spelbolag har sina huvudkontor på exempelvis Malta och Svenska Spel fortsatt har monopol är frukten av gamla strukturer som måste reformeras. Sverige behöver en modern lagstiftning, rättvisa och rimliga villkor samt att staten på ett bättre sätt tar ett övergripande socialt ansvar för spelandet i Sverige. Spelmarkanden är i ständig förändring. Det är rimligt att tro att svensk lagstiftning, efter en omfattande reformering, återkommande kommer att behöva uppdateras. Människor med benägenhet att utveckla missbruk blir sårbara av alla de möjligheter som idag erbjuds. En reformerad spellagstiftning bör kombineras med att erkänna spelmissbrukare samma rättigheter som övriga missbrukare med medicinskt fastslagna diagnoser. Skolornas drogförebyggande arbete ANT (alkohol- droger och tobak) bör i fram-

28 28 9. Friluftsliv Texas Hold em Foto: Nyks (CC BY-SA 3.0) tidens ersättas med SANT (spel, alkohol- droger och tobak). Det är mot denna bakgrund viktigt att alltid koppla den politiska diskussionen kring spel till omsorgen om enskilda människor som har svårt att hantera sitt spelande. Det är viktigt att stödja forskning kring spelmissbrukets mekanismer och modern vård. Tillstånds- och tillsynsenheten bör stärkas genom att exempelvis centralisera alla spelfrågor till en myndighet. Ett öppet licenssystem för nätspel för att reglera de internationella och nationella spelbolagen bör införas. Folkrörelsernas förutsättningar gentemot staten bör långsiktigt stärkas. Att folkrörelsesverige ges möjlighet att tjäna sina egna pengar är att föredra framför statliga bidrag. Lotterilagen bör reformeras till en ramlag med tillräckligt bemyndigande för ansvarig myndighet att kunna reglera efter marknadens utveckling. Slutligen bör straffskalan kopplad till illegala spelautomater skärpas. Innehav av en illegal spelautomat ger möjlighet till stora inkomster. Detta skall ställas i relation till att i dag endast riskera ett straff motsvarande 30 dagsböter. 9.1 Bakgrund Begreppet friluftsliv för gärna tankarna till småskalig kanotuthyrning, försäljning av utrustning och enkel förtäring vid olika fjällstationer. Fakta visar dock på något helt annat. Organisationen Svensk Friluftsliv är en mycket stor och viktig arbetsgivare som påverkar både tillväxt, sysselsättning och den för nationalekonomin så viktiga folkhälsan. Vid sidan av organisationen finns en rad andra organisationer och föreningar. Dessa bidrar på samma sätt med tillväxt och sysselsättning. Friluftssektorn omsätter årligen 100 miljarder kronor och sysselsätter årsarbetare. Frågor kopplade till Svenskt Friluftsliv är direkt och indirekt kopplade till stora och övergripande politiska ämnen som jobb, tillväxt, skatt och infrastruktur. 9.2 Allemansrättens betydelse Den svenska allemansrättens betydelse för både barn och vuxnas hälsa och välmående är stor och viktig. Allemansrätten ger alla rättighet att vistas i skog och mark men också skyldigheter att respektera såväl markägares rättigheter som djur och natur i stort. Bristen på respekt för dessa skyldigheter är ett växande problem. Detta har handlat om allt från att nya typer av motorfordon stör och förstör marker till att den växande kommersiella naturturismen ger synbara spår i känsliga naturområden. Det behövs en fördjupad kunskap generellt i Sverige om allemansrättens rättigheter och skyldigheter.

29 29 Ästad gård Svenskt Friluftsliv håller i ökad omfattning på att kommersialisera människors längtan efter rekreation och naturupplevelser. De gamla fjällstationerna och stugbyarna har idag kompletterats med stora centra när man kan bo bra, äta gott och samtidigt uppleva djur och natur. Ett sådant exempel är Eriksberg Vilt & Natur. Denna park har utvecklats från en naturdjurpark till en modern konferensanläggning med ett förstklassigt hotell och flera restauranger. Här erbjuds mat, dryck, events, turism, skog, naturvård, jakt och närhet till vilda svenska djur. Företaget erbjuder en plats där många av nutidsmänniskans behov och önskemål tas till vara. Trettiotalet personer har sin dagliga sysselsättning i anläggningen och ytterligare ett tjugotal ungdomar säsongsarbetar. 9.3 Analys Många människor efterfrågar rekreation i form av naturupplevelser på ledig tid. Det finns en växande marknad som erbjuder möjligheter att komma ut i Foto: Michaela Rydén naturen och få se och uppleva men samtidigt kunna bo bra, äta gott och leva bekvämt. Denna utveckling förutsätter långsiktigt att samhället följer upp att skyldigheterna kring allemansrätten efterföljs årsarbetare inom denna sektor talar sitt tydliga språk. Här finns många små företag. Dessa har stora förhoppningar inför framtiden men pekar på administration kopplat till regler och förordningar som betungande. I samband med besök förmedlar företagarna i branschen en känsla av att det finns potential att växa ytterligare de närmaste tio åren. Det är mycket viktigt att säkerställa den långsiktiga finansieringen av forskning kring friluftsliv - kultur - och folkbildningens betydelse för folkhälsa, tillväxt och sysselsättning. Ett stärkt samarbete mellan friluftslivet och skolan är viktigt. Barns rätt till motion i en attraktiv utomhusmiljö, utomhusaktiviteters påverkan på barns hälsa

30 30 och utomhuspedagogikens möjligheter är tre områden med stor utvecklingspotential. Slutligen bör förutsättningen att ge Svenskt Friluftslivs medlemsorganisationer samma rättighet till undantag i socialavgiftslagen som gäller för riksidrottsförbunden utredas. 10. Film 10.1 Bakgrund Svensk film har ett världsrykte. Ingmar Bergman betraktas internationellt som en av världens genom tiderna bästa regissörer i klass med Chaplin, Ford Coppola, Scorsese och Allen. Gamla svenska världsstjärnor som Ingrid Bergman, Greta Garbo och något senare Max Von Sydow har fått nutida efterträdare i form av Stellan Skarsgård, Peter Stormare och Noomi Rapace. Det finns en återkommande koppling mellan svensk litteratur och film. Stieg Larssons Millennium trilogi, som idag är en talets mest lästa böcker i världen, blev initialt svensk film vilket gav Noomi Rapace och Michael Nyqvist var sin Hollywoodkarriär Fakta och siffror svenskar jobbar inom film, TV och närliggande verksamheter. Att ta en film från idé till premiär är en spännande och komplicerad process som kräver att människor med mängder av olika yrkeskompetenser bidrar; från manusförfattare och regissörer till ljussättare, kostymörer, scriptor och biografpersonal. Det gjordes 41 svenska biofilmer år Det finns omkring 2000 film- och videoproduktionsbolag i Sverige. Bara fem filmer per år uppnår de besökare som brukar krävas för att gå med vinst. Filmerna sänds vidare till olika TV- kanaler och DVD filmer. Varje vecka tittar ungefär svenskar på långfilm i någon av film/ TV- kanalerna. Genomsnittsbudgeten för en svensk film är drygt 18 miljoner kronor. Det kan jämföras med en storfilm som Pirates of the Caribbean 29 som hade en budget på en knapp miljard kronor 30. I en tid av storbilds- tv, hemmabioanläggningar och pay-tvkanaler ökar antalet biobesökare 10.3 Svenska biobesök Totalt gjordes drygt 16,4 miljoner biobesök i Sveriges 1174 biosalonger under 2011, vilket är 3,7 procent fler än föregående år. Det är intressant att i en tid av storbilds- TV, hemmabioanläggningar och pay-tvkanaler ökar antalet biobesökare. Den svenska marknadsandelen av antalet biobesökare uppgick till nästan 20 procent Svensk filmproduktion I den lilla värmländska kommunen Torsby ligger Sebrafilm. Företaget har gjort internationellt säljande filmer om vår värld och hur människans livsstil påverkar jordens klimat och ändliga resurser. Sebrafilm har därtill ett unikt filmarkiv med bland annat en komplett dokumentation i bild och film av världens sannolikt mest kände norrman, Thor Heyerdahl. I dokumentärfilmkretsar är Sebrafilm både kända och respekterade. Företaget är ett exempel på

31 31 svensk films bredd utanför det som brukar uppmärksammas medialt. Svensk film är dess bredd, spets och djup. Delvis i kontrast till idealisterna i Torsby har ett filmkluster med ett 40-tal olika företag växt fram i Göteborg Gothenburg Film Studios. På några år har studion expanderat till att idag omfatta kvadratmeter. För Göteborgs stad är den viktig för arbete och tillväxt. miljöer de sett på film. Svensk film är dess bredd från de stora västsvenska filmklustren, Gothenburg Film Studios och Trollywood, till Sebrafilm i Värmländska Torby. Filmbranschen stöttas i dag ekonomiskt genom bland annat filmavtal, stöd till digitalisering av biografer och en modern upphovsrättslagstiftning. Det är viktigt att svensk film långsiktigt ges rimliga förutsättningar Analys Svensk film är ett varumärke för Sverige internationellt. Den erbjuder en stor arbetsmarknad för olika yrkeskategorier kulturarbetare och lockar turister till Gothenburg Film Studios Foto: Cecilia Magnusson

32 Matturism 11.1 Inledning Året är 2012 och inget är så hett som mat. Aldrig har den äkta råvaran, den genuina matlagningen och den hemlagade maten värderats högre. Inte sedan svältens dagar har svenskar pratat så mycket om mat som nu. Men att laga mat är det ingen som har tid med. Orden är komikern och programledaren Henrik Schyfferts som inledde varje program i SVT-produktionen Landet Brunsås. I sin enkelhet säger dessa rader mycket om Sverige idag. Kokböcker säljs som aldrig förr. Undersökningar visar dock att i den mån dessa läses görs detta i sovrummet. Fenomenet har till och med fått ett namn matporr. I ett land där längtan efter genuin matlagning för många ter sig helt oförenlig med bristen på tid växer en allt starkare marknad fram. Vi ser hur matbröden i affärer bakas på surdeg, hur kötthalt och frånvaro av artificiella smak- och färgämnen nämns på förpackningar. ICA och Konsum har egna delikatessdiskar och bagerier i sina affärer. Äkta vara är det som gäller på matens område 2013 i Sverige. Samtidigt köpte svensken färdigrätter för 10 miljarder kronor år Matindustrin och dess oligopol Den svenska matindustrin skiljer sig från det övriga Europa. Vår inhemska marknad domineras till stor del några få stora aktörer. 95 procent av den svenska matindustrin sker inom ramen för storskalig produktion. Motsvarande siffra i länder som Österrike och Frankrike är under 20 procent. All erfarenhet visar att det alltid är svårt för en liten aktör att etablera sig på en oligopolmarknad. Jürss mejeri Foto: Johan Carlsson Framtidens jobb handlar om att nya små företag startar och befintliga små företag kan växa. Detta försvåras om infrastrukturen kring en bransch, exempelvis matföretagandet i Sverige, bygger på storföretagande. Ett exempel är Jürss mejeri. Det lilla tvåmansmejeriet startade i juni 2004 med en affärsidé byggd på att skapa kvalitativa ostar från grunden. Detta var initialt förknippat med en rad praktiska problem. Det krävdes ett byte av bank och inköp av utrustning från Frankrike för att kunna starta. All svensk struktur och utrustning förutsatte företag av Arlas storlek. Detta lilla företag i Flen har dock varit mycket framgångsrikt. Företaget har ständigt en efterfrågan som är större än tillgången på ost. Hittills har dock ägarna vägrat att ex-

33 33 pandera med hänvisning till kvalité och företagets varumärke Mat- stad och land- hand i hand Matindustrin och restaurangnäringen betyder mycket för regional utveckling över hela landet. Ett exempel är företaget Falbygdens Ost i Falköping. Bussturister med Osterian som slutmål genererar ca turister årligen till Falköpings kommun. Detta gör Falbygdens Ost till det tredje mest besökta turistmålet i Skaraborg Mat en tillväxtbransch Matturism och restaurangnäringen är en tillväxtbransch. Sektorerna matindustri och restaurangnäring har på 15 år ökat med nästan anställda. Detta visar sektorns tillväxtpotential. Kockar har via tv- program blivit kändisar 31 och kändisar har blivit tv- kockar 32. Bland alla krögare, medialt kända såväl som okända, finns människor som förverkligar sina drömmar. Många krögare har utländsk härkomst. Restaurangbranschen erbjuder både kvalificerade och mindre kvalificerade jobb. Jobb inom städ, servering och kök erbjuds ofta människor som annars har svårt att hävda sig på en alltmer specialiserad arbetsmarknad. År 2009 uppgick matindustrins totala omsättning till 160 miljarder. Sett till antalet anställda innebär detta att nästan personer arbetade inom sektorn 33. Idag arbetar fler människor på restauranger och caféer än år År 2012 ökade antalet anställda på restauranger med ca 6000 personer. Detta förklaras av en sänkt restaurangmoms. Falbygdens Ost Foto Thomas Böhlmark Företaget samarbetar med IKEA. Morfars Brännvinsost säljs i varuhusen runtom i världen. Enbart upphandlingen med IKEA har lett till en omsättningsökning på 3 miljoner kronor och gett ytterligare 5 personer jobb. Falbygdens Ost hoppas att IKEA blir en definitiv inkörsport till nya marknader. Bussturister med Osterian som slutmål genererar ca turister årligen till Falköpings kommun. Detta gör Falbygdens Ost till det tredje mest besökta turistmålet i Skaraborg Olof Viktors café på Österlen säljer egentillverkat bröd, bakverk och glass. Företaget ligger ensligt beläget omgiven av miltals skånsk åkermark. Trots detta lockar företaget hundratusentals gäster varje år. Krögaren Carl-Jan Grankvists livsverk Grythyttan är ytterligare ett exempel på näringens betydelse för landsbygden. Gränna polkagriskokeri, med sin årliga omsättning på 20 miljoner kronor, är även det ett exempel på matnäringens betydelse för en liten ort.

34 34 Matturismen ger denna viktiga del av vårt fysiska kulturarv en chans att överleva på egen kraft över tid. En resa via Österlen genom Småland och upp mot bruken i norr visar med önskvärd tydlighet på matturismens betydelse för dessa bygders överlevnad. en äkta milkshake with a cherry on top - från baren som avnjuts medan välkända klassiker från bland annat Elvis Presleys och Chuck Berrys tidiga produktioner ljuder ut ur högtalarna. Niklas Karlssons förverkligade dröm omsätter 14 miljoner kronor och ger 12 London, Mexico City och Östra Tunhem i samarbete kring en efterfrågad produkt är i all enkelhet en bra bild på små företag belägna på perifera geografiska platser som kan verka globalt inom KKN Restaurangnäringen är en bransch där drömmar och passion blir till företagande. Om man exempelvis heter Niklas Karlsson, bor i lilla Bromölla och i likhet med tiotusentals andra svenskar älskar femtiotalets populärkultur kan denna passion resultera i Bella s Place. Här möts du av rock n roll, kromade lister och filmstjärnor. Både motellet och årsarbetare och 35 säsongsanställda arbete. Detta är en bransch där det lilla företaget på svensk landsbygd kan kopplas ihop med den stora världen. Bageriet Knäck & Bräck ligger i Östra Tunhem mitt på landsbygden i Västergötland. Företaget, med tre anställda, är specialiserat på att tillverka knäckebröd, utan vare sig oljor eller e-tillsatser. Huvudsakliga ingredienser är ålderdomliga grödor som dinkel, enbär, råg och emmer. Företaget är internationellt känt då de säljer till bland annat Mexiko, Brasilien och prestigevaruhuset. London, Mexico City och Östra Tunhem i samarbete kring en efterfrågad produkt är i all enkelhet en bra bild av små företag belägna på perifera geografiska platser som kan verka globalt inom KKN. Besök på Knäck & Bräck Foto: Thomas Böhlmark restaurangen är som hämtade ur en femtiotalsfilm. Här serveras bland annat grillade kamben, bbq-kryddade spareribs och amerikanska hamburgare. Du kan, i linje med dåtidens ideal, beställa 11.5 Analys Sverige bör satsa mer på forskning i ämnet matturism, exempelvis genom att inrätta en professur. Nuvarande regler kring gårdsförsäljning gör att krögaren kan köpa vin från utländska producenter och servera i samband med måltider. Samtidigt förbjuds krögaren att sälja egenproducerat vin i den intillig-

35 35 gande gårdsbutiken. Detta är en helt orimlig regel. Syftet med alkoholmonopolet är att värna folkhälsan och skydda bland annat barn och ungdomar. Gårdsförsäljning riktar sig företrädesvis mot grupper av turister och entusiaster. De nuvarande restriktiva reglerna kring gårdsförsäljning av mat och alkohol bör moderniseras. Staten bör aktivt verka för att det fysiska kulturarvet i form av slott och herresäten tillgängliggörs för allmänheten. Detta bör vara ett krav för att ta del av statligt stöd. I en nyligen publicerad rapport från Jordbruksverket konstateras att alltför mycket statligt stöd till den svenska landsbygden har gått till löner. Myndigheten menar att det är hög tid att sätta engagerade entreprenörer i centrum. Vi delar denna uppfattning. Knäck & Bräck Foto: Thomas Böhlmark

Regeringens proposition 2009/10:3

Regeringens proposition 2009/10:3 Regeringens proposition 2009/10:3 Tid för kultur Prop. 2009/10:3 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 10 september 2009 Maud Olofsson Lena Adelsohn Liljeroth (Kulturdepartementet)

Läs mer

Brev till Maria. Nio framtida reformer för civila samhället. Sektor3 tankesmedjan för det civila samhället

Brev till Maria. Nio framtida reformer för civila samhället. Sektor3 tankesmedjan för det civila samhället Brev till Maria Nio framtida reformer för civila samhället Sektor3 tankesmedjan för det civila samhället Den här rapporten ges ut av Sektor3 tankesmedjan för det civila samhället www.sektor3.se Idétidskriften

Läs mer

Stadsutveckling med samverkan. Processer och arbetsmetoder med kultur i Stockholm-Mälarregionen

Stadsutveckling med samverkan. Processer och arbetsmetoder med kultur i Stockholm-Mälarregionen Stadsutveckling med samverkan Processer och arbetsmetoder med kultur i Stockholm-Mälarregionen Om Volante Research Huvudförfattare har varit Joakim Sternö, etnograf och analytiker vid Volante. Projektledare

Läs mer

Fö retag inöm de grö na na ringarna - attityder, strukturer öch ömgivning. Förutsättningar för att skapa en attraktiv framtid

Fö retag inöm de grö na na ringarna - attityder, strukturer öch ömgivning. Förutsättningar för att skapa en attraktiv framtid Fö retag inöm de grö na na ringarna - attityder, strukturer öch ömgivning Förutsättningar för att skapa en attraktiv framtid Slutrapport 14 april 2014 Uppdrag: Tema 1: attityder, strukturer och omgivning

Läs mer

Handbok i i cultural planning. Att fånga platsens själ

Handbok i i cultural planning. Att fånga platsens själ Handbok i i cultural planning Att fånga platsens själ H a n d b o k i c u l t u r a l p l a n n i n g Att fånga platsens själ Sveriges Kommuner och Landsting Hornsgatan 20, 118 82 Stockholm Tfn 08-452

Läs mer

Nytänkande och innovationer inom vård och omsorg. Exempel på förnyelse och kreativitet i sektorn

Nytänkande och innovationer inom vård och omsorg. Exempel på förnyelse och kreativitet i sektorn Nytänkande och innovationer inom vård och omsorg Exempel på förnyelse och kreativitet i sektorn Tillväxtverkets publikationer finns att beställa eller ladda ner som pdf på tillvaxtverket.se/publikationer.

Läs mer

HANDBOK för en ny KULTUR- MINISTER

HANDBOK för en ny KULTUR- MINISTER 15 HANDBOK för en ny KULTUR- MINISTER RAPPORTFÖRFATTARE: STINA OSCARSON OCH MATS SÖDERLUND Katalys Institut för facklig idéutveckling No: 15 HANDBOK FÖR EN NY KULTURMINISTER RAPPORTFÖRFATTARE: STINA OSCARSON

Läs mer

Mönster som bryts. Fler kvinnor tar chefsjobb i mansdominerade branscher

Mönster som bryts. Fler kvinnor tar chefsjobb i mansdominerade branscher Mönster som bryts Fler kvinnor tar chefsjobb i mansdominerade branscher Författare: Anna Rennéus Guthrie Statistik: Krister B Andersson Svenskt Näringslivs vision är: Företagsamma människor och konkurrenskraftiga

Läs mer

En skrift om integration och utrikes föddas inträde på arbetsmarknaden. Ny i Sverige vad kan jag bidra med?

En skrift om integration och utrikes föddas inträde på arbetsmarknaden. Ny i Sverige vad kan jag bidra med? En skrift om integration och utrikes föddas inträde på arbetsmarknaden Ny i Sverige vad kan jag bidra med? Innehåll 3 Inledning 9 Inflyttningen till Sverige 14 Fördelar med invandring 17 Sysselsättning

Läs mer

Nya verktyg för föräldrar

Nya verktyg för föräldrar Nya verktyg för föräldrar förslag till nya former av föräldrastöd Sven Bremberg (redaktör) statens folkhälsoinstitut www.fhi.se Nya verktyg för föräldrar förslag till nya former av föräldrastöd Sven Bremberg

Läs mer

På Dagordningen. Reportage om lokala insatser mot barnfattigdom

På Dagordningen. Reportage om lokala insatser mot barnfattigdom På Dagordningen Reportage om lokala insatser mot barnfattigdom Innehållsförteckning Förord......................................... 5 HANDLINGSPLAN Örebro tar ett helhetsgrepp på barnfattigdomen...6 KARTLÄGGNING

Läs mer

Vägval för framtiden

Vägval för framtiden RAPPORT NR 2 Vägval för framtiden UTMANINGAR FÖR DET KOMMUNALA UPPDRAGET MOT ÅR 2025 Vägval för framtiden 1 Vägval för framtiden 2 Förord Många av våra medlemmar - kommuner, landsting och regioner har

Läs mer

EN FRAMTIDSBRANSCH. Peter Majanen, Lotta Mellberg & Dag Norén. i samarbete med Carin Daal & Håkan Erikssson

EN FRAMTIDSBRANSCH. Peter Majanen, Lotta Mellberg & Dag Norén. i samarbete med Carin Daal & Håkan Erikssson EN FRAMTIDSBRANSCH Peter Majanen, Lotta Mellberg & Dag Norén i samarbete med Carin Daal & Håkan Erikssson FÖRORD sverige står inför en dramatisk demografisk utveckling som innebär att gruppen äldre inom

Läs mer

Hur ska välfärden formas i framtiden?

Hur ska välfärden formas i framtiden? [Skriv text] VÄLFÄRDSRAPPORT Hur ska välfärden formas i framtiden? [Skriv text] 1 Förord Frågan om välfärdens långsiktiga finansiering är ständigt lika aktuell och ofta omdebatterad. Våren 2010 presenterade

Läs mer

Det nya företagandet. Drivkrafterna och människorna bakom företag startade på 2 000-talet

Det nya företagandet. Drivkrafterna och människorna bakom företag startade på 2 000-talet Det nya företagandet Drivkrafterna och människorna bakom företag startade på 2 000-talet Why join the navy if you can be a pirate? Steve Jobs, entreprenör och grundare av Apple och Pixar Sverige är ett

Läs mer

Mer kultur till fler!

Mer kultur till fler! Mer kultur till fler! Bilaga till förslag till Haninge kulturskola Haninge 2013-02-14 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Styrdokument och program... 6 1.1 Internationell nivå... 6 1.2 Nationell nivå... 6 1.3 Kommunal

Läs mer

Trygga rum, nya möten och sociala entreprenörer

Trygga rum, nya möten och sociala entreprenörer UTVÄRDERINGSRAPPORT Trygga rum, nya möten och sociala entreprenörer Forskare från Malmö högskola har på uppdrag av Arvsfondsdelegationen följt upp och utvärderat ett antal aktuella projekt som genomförts

Läs mer

Lösningar på de demografiska utmaningarna - En jämförelse mellan Sveriges kommuner

Lösningar på de demografiska utmaningarna - En jämförelse mellan Sveriges kommuner C-uppsats Statsvetenskapliga institutionen Lösningar på de demografiska utmaningarna - En jämförelse mellan Sveriges kommuner Marlene Gustafsson Förord Denna C-uppsats är skriven under höstterminen 2013

Läs mer

Regeringens proposition 2009/10:238

Regeringens proposition 2009/10:238 Regeringens proposition 2009/10:238 Framtidens friluftsliv Prop. 2009/10:238 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Visby den 8 juli 2010 Fredrik Reinfeldt Andreas Carlgren (Miljödepartementet)

Läs mer

Hur långt är ett snöre? Frågor och svar om kulturella och kreativa näringar

Hur långt är ett snöre? Frågor och svar om kulturella och kreativa näringar Hur långt är ett snöre? Frågor och svar om kulturella och kreativa näringar 1 Förord Kulturpolitikens uppgift är att ge invånarna tillgång till konst och kultur men det betyder inte att alla konstnärer

Läs mer

Förändring för en ännu bättre arbetsmiljö. Psykisk ohälsa. mer än en arbetsmiljöfråga

Förändring för en ännu bättre arbetsmiljö. Psykisk ohälsa. mer än en arbetsmiljöfråga Förändring för en ännu bättre arbetsmiljö Psykisk ohälsa mer än en arbetsmiljöfråga Författare: Anna Bergsten, Carin Hedström, Robert Thorburn Detta är en del i serien Förändring för en ännu bättre arbetsmiljö.

Läs mer

Ställ om Sverige! Inspiration och handledning för omställningsgrupper

Ställ om Sverige! Inspiration och handledning för omställningsgrupper Ställ om Sverige! Inspiration och handledning för omställningsgrupper Innehåll Inledning 1. Ställ Om! - Lokala initiativ - Plattform Omställning Sverige 2. Omvärldsanalys - Vi behöver ställa om - Varför

Läs mer

Vägarna in. Arbetet med unga i kommuner med lokala utvecklingsavtal

Vägarna in. Arbetet med unga i kommuner med lokala utvecklingsavtal Vägarna in Arbetet med unga i kommuner med lokala utvecklingsavtal Vägarna in Arbetet med unga i kommuner med lokala utvecklingsavtal 1 Ungdomsstyrelsen är en myndighet som tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor.

Läs mer

Fler och bättre jobb i Västsverige

Fler och bättre jobb i Västsverige Fler och bättre jobb i Västsverige En rapport från regionstyrelserna för Unionen Göteborg, Unionen SjuHall och Unionen Skaraborg/Väst Förord Facklig verksamhet handlar om att försvara medlemmars villkor,

Läs mer

EN FUNGERANDE BOSTADSMARKNAD

EN FUNGERANDE BOSTADSMARKNAD Bokriskommitténs rapport EN FUNGERANDE BOSTADSMARKNAD EN REFORMAGENDA Juni 2014 En fungerande bostadsmarknad en reformagenda Klas Eklund Bokriskommittén 2014 Original: Eiserman Design Tryckeri: E-print

Läs mer

Över Gränserna. Steget ut i Europa är vägen in i arbetslivet

Över Gränserna. Steget ut i Europa är vägen in i arbetslivet Steget ut i Europa är vägen in i arbetslivet Över Gränserna Projekterfarenheter från KRUT Över Gränserna Utlandspraktik som ett medel för ökad delaktighet i samhället 1 Innehåll VARJE MÄNNISKA EN RESURS...

Läs mer

Det handlar också om tid och pengar

Det handlar också om tid och pengar Det handlar också om tid och pengar Anhörigomsorg, försörjning, lagar Ann-Britt Sand Kunskapsöversikt 2014:2 Förord Detta är den 18:e i en rad av kunskapsöversikter om anhörigfrågor som publiceras av Nationellt

Läs mer

Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring

Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring För att en process ska hållas vid liv, måste den ständigt fyllas med ny energi och få andrum för att ladda energi. Processen

Läs mer

Framtiden vi vill ha. Tolv svenska ungdomars budskap till Rio+20

Framtiden vi vill ha. Tolv svenska ungdomars budskap till Rio+20 Framtiden vi vill ha Tolv svenska ungdomars budskap till Rio+20 Produktion: Utrikesdepartementet, Stockholm Redaktör: Daniel Emilson, Politiskt sakkunnig, Ministerkansliet Medredaktör: Jenny Häggmark,

Läs mer