Hur långt är ett snöre? Frågor och svar om kulturella och kreativa näringar

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur långt är ett snöre? Frågor och svar om kulturella och kreativa näringar"

Transkript

1 Hur långt är ett snöre? Frågor och svar om kulturella och kreativa näringar 1

2

3 Förord Kulturpolitikens uppgift är att ge invånarna tillgång till konst och kultur men det betyder inte att alla konstnärer nödvändigtvis ska bli företagare. Däremot är den konstnärliga kärnan, som den beskrivs i David Throsbys cirkelmodell, förutsättningen för att de kulturella och kreativa näringarna ska kunna utvecklas. Utan teater ingen filmindustri. Utan konst inga kulturnäringar. Därför är en stark kultur- och konstpolitik förutsättningen för utvecklingen av de kulturella och kreativa näringarna i regionen. De kulturella värden ett kulturföretag skapar är ur näringspolitiskt perspektiv inte målet med insatserna men en positiv bieffekt. Näringspolitiken har till uppgift att stödja kulturföretagare då det gynnar den hållbara utveckling som vi slagit fast som mål för Västra Götaland i strategin VG2020. De kulturella och kreativa näringarna bidrar till att skapa ett livskraftigt och hållbart näringsliv i Västra Götaland. Därför är en stark och branschanpassad näringslivspolitik en förutsättning för utvecklingen av de kulturella och kreativa näringarna i regionen. Västra Götalandsregionens Kulturnämnd och Regionutvecklingsnämnd har beslutat om ett gemensamt handlingsprogram för utveckling av de kulturella och kreativa näringar Det är en styrka och förutsättning att handlingsprogrammet är gemensamt för nämnderna. Utveckling inom de kulturella och kreativa näringarna kräver insatser både inom kultur- och näringspolitik och samordning och tydlighet mellan dessa två politikområden är en nyckel till framgång. Följande broschyr utgör ett diskussionsunderlag och en lathund för hur två olika politikområden kan stödja varandra i praktiken. Den är utformad med frågor och svar och vår förhoppning är att denna skrift kan utgöra ett stöd i diskussioner och insatser inom de kulturella och kreativa näringarna. Foto: Bert Leandersson Foto: Sergio Joselovsky Birgitta Losman Ordförande Regionutvecklingsnämnden Alex Bergström Ordförande Kulturnämnden

4 Foto: Patrick Sörquist

5 författarens Inledning Diskussioner om konst, kultur och företagande är komplexa, ibland kontroversiella och inte sällan förvirrade. Begreppen som används är ofta oklara och omstridda. Alltför ofta förs diskussionerna på olika nivåer samtidigt och blandas följaktligen samman. Dessa sidor är upplagda som en lathund med fokus på kulturföretag, en Kulturföretagande för dummies, i fråga-svar-form. De rör sig från övergripande och principiella frågeställningar ned till konkreta frågor som kulturföretagaren, tjänstemän med ansvar för kultur- och näringslivsutveckling eller kultur- och näringspolitiker möter varje dag. Ambitionen är att anknyta till relevant och aktuell forskning på området, där sådan finns, liksom till viktiga policydokument. Nätverkstan har i snart femton år praktiskt och teoretiskt arbetat med frågor om kultur och företagande och varit verksamma i en rad kulturpolitiska sammanhang. Under 2011 och 2012 hade Nätverkstan ett uppdrag av Göteborgs stad, inom ramen för projektet Utveckling Nordost, att arbeta med en så kallad kulturinkubator. Frågorna och svaren här kommer ur diskussioner i det arbetet samt ur en rad processer och projekt som Västra Götalandsregionens Kulturnämnd och Regionutvecklingsnämnd arbetat med och där Nätverkstan på olika sätt varit involverad. Under åren arbetade vi med det av Västra Götalandsregionen initierade projektet Knep (Kulturella näringars entreprenörsprogram). Lärdomar därifrån har varit viktiga för denna lathund. Den kan även betraktas som en fristående fortsättning på den kunskapsöversikt vi 2011 skrev på uppdrag av regionen: Örnarna och myrstacken: Vad vet vi om kulturnäringarna? Förhoppningen är att frågorna här ska vara relevanta i fler sammanhang än dessa. Diskussionen är angelägen. David Karlsson Ordförande för Nätverkstan Kultur

6

7 Vanliga och ovanliga frågor om kultur, konst och kultur och näringsliv Vad är kultur? Ordet kultur är ett av de mest centrala i det svenska språket, liksom dess motsvarigheter är i de flesta andra språk. Det gör att någon entydig definition inte finns. Kultur är ett omstritt begrepp. Ofta talar man dock, förenklat, om två olika kulturbegrepp: ett antropologiskt eller sociologiskt (kultur som en livsform) och ett estetiskt (konstarterna). Alla diskussioner om kulturföretagande måste ta hänsyn till denna dynamik i kultur begreppet. Vad är konst? Frågan har diskuterats genom historien, så länge konst skapats. Och den kommer att fortsätta att diskuteras. Så bör det också vara. Här räcker det att konstatera: konst är inte samma sak som kultur. Konstnärliga uttryck och verk är en delmängd av storheten kultur. Annorlunda uttryck: all konst är kultur men all kultur är inte konst. Hur är kulturlivet organiserat? Kulturell verksamhet bedrivs i såväl privat som offentlig som frivillig föreningsform. Dessutom sker en mängd ideellt kulturskapande i mer eller mindre organiserade former. Allt oftare talas om kulturlivet som ett ekosystem. Det är en metafor som tillgrips för att beskriva kulturlivets komplexitet, liksom det ömsesidiga inbördes beroendet mellan många olika aktörer. Kulturlivet liknar ett ekosystem även på så sätt att det är svårt att förutse vilka konsekvenser ingrepp i systemet kan få. Hur omfattande är det svenska kulturlivet? Det finns nog ingen som har en samlad överblick. Det hänger naturligtvis också samman med frågan hur man definierar kultur. Ser vi på den kulturella arbetsmarknaden kan vi konstatera att Arbetsförmedlingen Kultur har ca 9500 inskrivna (häri ingår även de med egna företag, vilket är en växande del). I de försök som gjorts att beräkna omfattningen på kultur- Foto: Patrick Sörquist 7

8 ekonomin varierar uppskattningarna från tre till tio procent av arbetsmarknaden. 1 Det är följaktligen en betydligt större del av arbetsmarknaden än den som AF Kultur organiserar. Det offentliga kulturstödet uppgår till närmare 24 miljarder kr/år. På statlig nivå utgör kulturpolitiken något mindre än en procent av de statliga utgifterna. Viktigt att komma ihåg är att kulturlivet är större än såväl kulturpolitiken som marknaden för kulturella varor och tjänster. Hur finansieras kultur och konst? Sättet att finansiera kultur har varierat genom historien. Ekonomen Pier Luigi Sacco har pedagogiskt tecknat kulturfinansieringens historia i tre epoker: från Kultur 1.0 (kulturen finansieras med medel utifrån, från antikens mecenater till dagens offentliga kulturpolitik) över Kultur 2.0 (kulturen är ekonomiskt lönsam, som t ex nittonhundratalets musik- och filmindustri) till dagens Kultur 3.0 (en digital ekonomi där gränsen mellan producent och konsument luckras upp och nya affärsmodeller tar form, där såväl piratverksamhet som digital gåvoekonomi frodas). Enligt Sacco existerar dessa tre epoker och rationaliteter samtidigt i dag och bör också göra det. 2 Diskussionerna om kulturföretagande rör sig alltså huvudsakligen inom det sammanhang som Sacco kallar Kultur 2.0. Foto: Patrick Sörquist Hur finansieras det svenska kulturlivet? Enligt siffror från Kulturrådet finansieras det svenska kulturlivet till 1/3 med offentliga medel (ca 24 miljarder kr/år; stat och kommuner lägger huvuddelen och ungefär lika mycket vardera, landstingen/regionerna en mindre men växande del) och till 2/3 av privata medel, dvs som privat konsumtion av kulturella varor och tjänster (hushållens kulturutgifter beräknas till ca 45 miljarder kr/år). Av regioner och landsting lägger Västra Götalandsregionen mest med 906 miljoner kr per år följt av Region Skåne med 663 miljoner kr och Stockholms läns landsting med 373 miljoner kr. 3 Den privata sponsringen av kulturell verksamhet är 1 Den viktigaste studien är fortfarande KEA:s The Economy of Culture in Europe (2006) där den kulturella arbetsmarknaden anges till 3,1 % och kulturens andel av EU:s samlade BNP sägs utgöra 2,6 %. Västra Götalandsregionen lät 2007 genomföra en kartläggning av kultur- och upplevelsesektorn i regionen som visade att denna sektor utgjorde 7 procent av regionens totala arbetsmarknad. Den svenske forskaren Johan Fornäs hävdar att uppskattningarna i olika studier av kulturens andel av samhällsekonomin i själva verket varierar mellan fem och sextio procent (!), allt beroende på vilken kulturdefinition som används, se Fornäs (2012). 2 Se P L Sacco Kultur 3.0: Konst, kultur, utveckling, Nätverkstan års siffror (kulturanslag exklusive de statliga medlen, konstinköp och folkhögskolor). Se Samhällets utgifter för kultur Kulturfakta 2012:1, Myndigheten för kulturanalys 2012, s 26. 8

9 i Sverige näst intill försumbar. I flera europeiska länder liksom i USA är stiftelser viktiga kulturfinansiärer. Så är inte fallet i Sverige. I grova drag kan den offentliga finansieringen liksom (den obefintliga) sponsringen sägas tillhöra Saccos Kultur 1.0-sammanhang, medan den privata kulturkonsumtionen till största delen kan hänföras till Kultur 2.0. Vad menas med samverkan mellan kultur och näringsliv? Även här är begreppsförvirringen omfattande. Det är viktigt att skilja mellan åtminstone tre olika tänkbara relationer mellan kulturlivet och näringslivet: 1) kulturlivet får stöd av näringslivet (sponsring, olika former av samverkan etc); 2) kultur till näringslivet (enkelt uttryck: företag tillförs konstnärlig kompetens för att t ex utveckla varor, tjänster och personal eller att man tillgängliggör kultur för flera); 3) kultur som näringsliv (ett ekonomiskt perspektiv på kulturlivet, med vars hjälp man kan konstatera att detta utgör en dynamiskt om än ofta småskalig del av näringslivet som helhet). Diskussionerna om kulturföretag handlar om den tredje relationen: kultur som näringsliv. 9

10 Vanliga och ovanliga frågor om företag och entreprenörskap Vad är ett företag? På svenska kommer ordet företag ur verbet att företa sig något. Det är alltså en slags handling eller aktivitet. Det har även en bibetydelse som handlar om att ta risker, att våga något, i uttryck som det var ett vådligt företag. 4 Ett företag kan ha olika juridisk form som till exempel AB, HB, KB, enskild firma eller ekonomisk förening eller (i linje med ovanstående definition) ingen juridisk form alls. Ett företag har ägare (privata eller offentliga, fysiska eller juridiska personer eller en blandning av allt detta). Alternativ till ett privat företag är offentlig eller ideell verksamhet. Drivs ett företag alltid av vinstintresse? Ja, om inget annat uttryckligen beslutats av ägarna. Ett aktiebolags verksamhet regleras i Sverige av aktiebolagslagen. Denna slår fast: Om bolagets verksamhet helt eller delvis skall ha ett annat syfte än att ge vinst till fördelning mellan aktieägarna, skall detta anges i bolagsordningen. Den minsta gemensamma nämnaren för att mäta resultatet av ett företags verksamhet är pengar. Går det bra eller dåligt? Det visar sig i bokslutet. Ett företag kan inte år efter år gå med förlust då går det under. Ett företag måste följaktligen uppvisa vinst. Men måste det maximera sin vinst? Måste ett företag maximera sin vinst? Nej. Det finns en rad mekanismer för att begränsa ett företags inneboende strävan efter vinstmaximering. Företaget kan själv formulera och låta sig styras av olika policys (mot barnpornografi, vapenhandel, droger etc). Företaget kan ha ägardirektiv eller formuleringar i bolagsordningen som begränsar kravet på vinstmaximering till förmån för andra målsättningar. Att detta inte är en alldeles enkel balansgång visar sig i styrningen av offentligt ägda företag. Ofta uppstår målkonflikter. 4 Det finns en svensk kulturekonomisk forskningstradition som utgår från denna företagsdefinition. Den har sitt ursprung i Pierre Guillet de Monthouxs arbeten och till dess krets kan räknas bl a Emma Stenström och Ann-Sofie Köping. 10

11 Foto: Patrick Sörquist Sedan några år tillbaka finns i Sverige den juridiska formen aktiebolag med begränsad vinstutdelning, vars syfte är att begränsa ägarnas uttag av pengar från företaget (vilket gör att strävan efter att maximera vinsten försvinner). Vad är en entreprenör? I vissa sammanhang skiljer man mellan företagare och entreprenörer. Så skiljer t ex kulturföretagaren Max Valentin mellan innovatör, entreprenör och företagare. Det är tre olika funktioner som kan men inte måste förenas i en och samma person. Entreprenören är enligt denna uppdelning den som tar en uppfinning till marknaden, vilket förutsätter ett stort mått av fantasi och handlingskraft. Företagaren förvaltar. En klassik definition av en entreprenör är en som flyttar resurser från ett område där de gör liten nytta till ett där de gör större nytta. För den österrikiske ekonomen Joseph Schumpeter spelar entreprenören en central roll i den kapitalistiska ekonomins utveckling; entreprenören är huvudperson i de processer av kreativ förstörelse som driver kapitalismen framåt. I nyliberal ekonomisk teori vars hjärtpunkt är en fast tro på marknadens rationalitet spelar entreprenören inte lika stor roll. Den holländske Giep Hagoort hävdar att entreprenörskap handlar om mer än bara ekonomi (en tanke som också återfinns i de många diskussionerna om socialt entreprenörskap ). Är en konstnär en entreprenör? Ja absolut, kanske framförallt enligt det franska ordens ursprungliga betydelse från medeltiden den som uträttar något. Det är först under senare tid som ordet blivit så starkt förknippat med företag, företagande och affärer. 11

12 Vanliga och ovanliga frågor om kulturföretag Vad är ett kulturföretag? Enkelt uttryckt är det all kulturell verksamhet som bedrivs i företagsform. Såväl den halvtidsarbetande keramikern som Disney-koncernen är alltså kulturföretag. Dessutom bedrivs ofta offentlig kulturell verksamhet i företagsform (som t ex Göteborgs Stadsteater AB) utan att för den skulle vara beroende av att överleva på en marknad. I dessa fall är gränsdragningen mellan företag och offentlig förvaltning oklar och omstridd. Drivs ett kulturföretag alltid av vinstintresse? Ja och nej. Ett företag måste uppvisa ett positivt resultat, annars går det med förlust och kan inte överleva. Det finns inget som hindrar ett företag vars primära drivkraft är ekonomiskt överskott från att samtidigt producera kulturella värden. Men enligt Giep Hagoort (se nedan) kan ett sådant företag inte beskrivas som ett kulturföretag. För att ett företag ska kunna kvalificera sig som kulturföretag måste de konstnärliga målsättningarna vara överordnade de ekonomiska. Det innebär emellertid inte att ett sådant företag kan gå med förlust. Vilka ord ska jag använda när jag pratar om kultur och företag? Begreppsförvirring är stor. Det talas om allt från upplevelseindustri och copyright industries till kulturella och kreativa näringar (i byråkratsammanhang allt oftare sammanfattade i akronymen KKN). Mycket av detta är oklart. Dessutom väcker talet om särskilda kreativa näringar ofta ont blod (vilka företag är inte kreativa?). Den statliga myndigheten Tillväxtanalys har rekommenderat användning av ordet kulturföretag. Det är ett gott råd. Hur kan man avgöra om ett företag är ett kulturföretag? Den holländske forskaren Giep Hagoort har beskrivit det som att ett kulturföretag har två tyngdpunkter, en kommersiell och en konstnärlig. Ett nyckelord i sammanhanget är följaktligen balans. Det som kännetecknar ett kulturföretag är emellertid att de konstnärliga målsättningarna är överordnade de ekonomiska. 12

13 Ekonomin är ett medel för att uppnå konstnärliga mål. Inte tvärtom. Då är det inget kulturföretag. 5 På CIDS i Manchester, stadens rådgivningsbyrå för kulturföretag, gav man i slutet av 90-talet ett pragmatiskt svar på frågan är: If they think they are, they are. Det är en inkluderande, demokratisk definition. Företagaren får själv avgöra om det hen ägnar sig åt är kultur. Hur skapas värde i ett kulturföretag? Ett sätt att beskriva hur värden skapas i företag är genom att beskriva värdekedjor. En i kulturekonomiska sammanhang inflytelserik modell har presenterats av den australiske ekonomen David Throsby (se bilaga, fig 1). Han beskriver konstens relation till kulturföretagen som ringar på vattnet, i analogi med hur värde skapas i andra branscher (teknik, medicin). En innovation (eller ett konstnärligt verk) kan kommersialiseras, och lämnar då cirkelns mitt och beger sig ut i kulturekonomin där oftast andra aktörer tar över. Denna värdekedja kan, även om det är ovanligt, rymmas inom en och samma organisation. Vanligare är att de olika funktionerna i modellen utförs av olika aktörer. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är det därför viktigt att alla länkar i denna värdekedja är starka att ingen brister. Därför måste kulturpolitikens ansvar för den konstnärliga kärnan kombineras med att aktivt stärka dessa länkar i samverkan med näringspolitiken. Det är i denna zon de skilda politikområdena måste mötas för att lösa konkreta problem. Kännetecknande för kulturekonomin är vidare att värdeskapande kan ta lång tid. Det kan ta decennier efter det att investeringar gjorts innan ett ekonomiskt värde realiseras. Den brittiska ekonomen Sarah Thelwall använder begreppet uppskjutet värde för att beskriva denna process. 6 Är kulturföretag bra för kulturlivet? De kan vara det. Men de kan också vara dåliga. Traditionell svensk kulturpolitik hade länge som målsättning att motverka kommersialismens negativa verkningar (vår kursivering). Samtidigt använde man sig av kulturföretag för att förverkliga andra målsättningar (t ex via litteratur- och filmpolitiken). Kulturpolitiken har alltså verkat både mot och genom marknaden. Framför allt har den emellertid kompletterat marknaden, dvs genom 5 Se Giep Hagoort Konst och entreprenörskap, Nätverkstan Se Sarah Thelwall, Storleken spelar roll: Värdet, funktionen och potentialen hos små konstorganisationer, Nätverkstan

14 att täcka upp för vad ekonomerna kallar marknadsmisslyckanden (dvs marknadens oförmåga att tillhandahålla t ex opera). På ett mer övergripande plan finns kritik mot vad som på 70-talet kallades kulturimperialism (och idag benämnes mjuk makt ), dvs mot ett fåtal stora kultur- och medieföretags dominans på de globala kulturmarknaderna. Ett annat sätt att ställa frågan huruvida kulturföretag är bra eller inte för kulturlivet är: vilken organisationsform lämpar sig bäst för ett specifikt kulturuttryck eller konstnärlig verksamhet? Svaret på den frågan varierar sannolikt från situation till situation. I vissa fall kan emellertid företagsformen vara den bästa. Då bidrar företag till att konst skapas. Kan alla kulturella aktiviteter organiseras som företag? Förmodligen. Men alla kulturella aktiviteter kan inte överleva på en marknad. Vissa konstuttryck lämpar sig därför mindre väl att drivas i företagsform, som opera och teater (vilket inte hindrar att många offentliga kulturverksamheter ändå är organiserade i företagsform; de är dock inte beroende av marknaden utan erhåller offentligt stöd för sin verksamhet). Skiljer sig ett kulturföretag från andra företag? Ja. Men inte helt och hållet. Ett kulturföretag är som alla andra företag underkastat regelverk och lagstiftning och måste betala skatt och arbetsgivaravgifter. Ändå uppfattar sig många kulturföretagare som annorlunda än vanliga företagare. Utan tvekan finns ofta en subjektiv upplevelse av att vara annorlunda sann eller inte. Men även om man bortser från denna subjektiva upplevelse finns en rad argument för kulturföretagens annanhet. Dit hör t ex argument kring kulturföretagens produktorientering, konstkonsumtionens ackumulerande logik och föreställningen om kulturella varor och tjänster som unika. 7 Vad betyder det att ett kulturföretag är produktorienterat? Det innebär att man i sitt arbete utgår från det egna verket, den egna produkten, inte marknadens efterfrågan. En konstnär gör inte marknadsundersökningar. Motsatsen till produktorientering är marknadsorientering. 7 För en sammanställning av sex argument för kulturföretagens annorlundahet se David Karlsson (2010), s 117ff. 14

15 Vad betyder konstkonsumtionens ackumulerande logik? Det betyder att konsumtion av kulturella uttryck inte leder till mättnad, utan till större efterfrågan. Ju mer musik eller film man konsumerar desto mer vill man konsumera. Har man lärt sig älska opera, vill man se fler föreställningar. Litteraturälskaren säger inte: Nu har jag läst fem romaner i år, nu får det räcka!. Samma fenomen omtalas från producenthåll som publikutveckling. Vad betyder det att kulturella varor och tjänster har en unik karaktär? Det är ett påstående som görs i politiska sammanhang, t ex i samband med att internationella handelsavtal förhandlas fram. Inte minst Frankrike har varit viktigt för att hävda detta kulturella undantag på frihandelsområdet. Unesco hävdar i en konvention från 2005 att kulturella varor och tjänster är bärare av identitet, värden och mening och inte får behandlas som vilka handels-eller konsumentvaror som helst. 8 Sverige har ratificerat Unescos konvention. Att kulturella varor och tjänster har en speciell karaktär är måhända inte ett filosofiskt eller ekonomiskt faktum. Men det är ett politiskt faktum. Denna vilja att hävda kulturella varors särställning hänger samman med kulturens identitetsskapande roll. Nationell identitet (liksom regional, lokal och t o m individuell identitet) uttrycks i hög grad i kulturella termer. Att då reducera dessa kulturella uttryck enbart till varor på en marknad, kan uppfattas som att köpslå om något som är så värdefullt att dess värde inte kan mätas i pengar. Vilka krav ställer kulturföretagens annorlundahet på företagsrådgivaren? För det första krävs en förståelse för att det faktiskt är så: att kulturföretag på väsentliga punkter skiljer sig från andra företag. Det kan dessutom krävas specifik branschkunskap, för att kunna ge konkreta råd i det unika fallet. 8 Se Karlsson (2010) s 123f. 15

16 Vanliga och ovanliga frågor om kulturens förhållande till ekonomi Kan all kultur köpas och säljas? Det är närmast en filosofisk fråga. Vi kan konstatera att i takt med att marknadsekonomin historiskt sett vuxit, och omfattar allt mer av mänskligt handlande, har även kulturella uttryck och konstnärliga verk blivit till varor på en marknad. Detta får emellertid inte leda till sammanblandning av ett kulturuttrycks värde med dess pris på marknaden. Var går gränsen mellan kommersiell och konstnärlig verksamhet? Det är inte säkert att det finns en sådan gräns. En roman på hyllan i en bokhandel är både ett konstnärligt verk och en vara på en marknad. Det är inte så att hälften av sidorna i boken är konstnärliga och hälften kommersiella boken är som helhet samtidigt kommersiell och konstnärlig. Det är alltså inte frågan om antingen-eller, utan (i vissa fall) både-och. Varför har konstnärer ett så komplicerat förhållande till pengar? Åtminstone delvis kan det förklaras av vad som brukar kallas konstens omvända ekonomi, d.v.s. det förhållande att om ett konstuttryck är kommersiellt framgångsrikt anses det konstnärligt svagt. Så enkelt är det naturligtvis inte. Men det är inte heller helt osant. Vad innebär konstens omvända ekonomi? Ofta råder ett direkt motsatsförhållande mellan kulturellt kapital och annat kapital, d v s vanliga pengar. Forskare knyter detta förhållande till uppkomsten av autonoma konstnärliga fält (där andra och egna regler gäller). Den franske sociologen Pierre Bourdieu daterar uppkomsten av dessa autonoma fält till modernismens genombrott under tidigt 1900-tal, andra forskare menar att de uppstått tidigare. 9 9 För en introduktion se t ex Donald Broady Förord i Martin Gustavssom m fl Konstens omvända ekonomi (2012). 16

17 Foto: Patrick Sörquist I konstnärsvärlden, säger Bourdieu, som är en omvänd ekonomisk värld, är de mest anti-ekonomiska galenskaper i viss mening förnuftiga, därför att man där erkänner och belönar oegennyttan Pierre Bourdieu, Praktiskt förnuft (1999), s 166, [franskt original 1994]. 17

18 Vanliga och ovanliga frågor om kulturföretag, kulturpolitik och näringspolitik Varför ska kulturpolitiken alls befatta sig med kulturföretagen? Ett svar på frågan har att göra med kulturpolitikens förändrade roll. Den moderna svenska kulturpolitiken, formulerad 1974, urskilde kulturlivet som en egen sektor i samhället och gjorde denna till föremål för en samlad politik. I dag talas det inte längre om samhället som indelat i separata sektorer. Tvärtom inskärps ofta behovet av att arbeta tvärsektoriellt, att ha ett helhetsperspektiv, och att samverka över förvaltnings- och politikområdesgränser. Ur ett sådant perspektiv kan man se att det finns många områden där kulturpolitiska målsättningar sammanfaller med målsättningar från andra politikområden: utbildning, arbetsmarknad, integration, regional utveckling, folkhälsofrågor osv års Kulturutredning kallade detta aspektpolitik. Kanske kan man tala om kulturpolitikens utvidgade fält. Det område där kulturpolitiken kan samverka med näringspolitiken är kulturnärings politiken. Förutsättningen för en sådan samverkan är dock att såväl näringspolitiken som kulturpolitiken är tydliga i sig själva. Bör kulturpolitiken stödja kulturföretagandet? Nej. Att stimulera kulturföretagande är en näringspolitisk uppgift. Kulturpolitikens uppgift är att ge varje medborgare tillgång till konst och kultur. Visserligen kan kulturpolitiken ta hjälp av kulturföretag för att uppnå de kultur politiska målen (så sker exempelvis inom litteraturstödet och filmpolitiken), men att kulturföretag ska blomstra kan inte i sig vara ett kulturpolitiskt mål. Kulturföretag kan således vara ett medel för kulturpolitiken, men aldrig ett mål. 11 Bör näringspolitiken stödja kulturföretagandet? Ja. Motiveringen till detta handlar om tillväxt och arbetstillfällen. Kulturföretag bidrar till att skapa framtidens jobb. 11 Se Karlsson (2010), sid 133, om hur den traditionella svenska kulturpolitiken i vissa avseenden konstruerats som ett sätt att verka genom marknaden och inte, vilket är en vanlig föreställning, för att motverka den. 18

19 Visserligen skapar kulturföretag kulturellt värde, men det är ur näringspolitiskt perspektiv en positiv bieffekt, inte målet med insatserna. I den bästa av världar samordnas och samverkar kulturpolitiska och näringspolitiska insatser. Riskerar inte stöd till kulturföretag att snedvrida konkurrensen? Jo. Den risken finns. Därför är det viktigt att skilja mellan kulturpolitiska och näringspolitiska målsättningar. Oron för snedvriden konkurrens finns såväl till höger som vänster på det politiska fältet. Vänstervarianten: Staten ska inte ge pengar till Bonniers. Högervarianten: Public Service är illojal konkurrens på mediemarknaden. Kulturpolitiken kan och bör utformas på ett sådant sätt att den premierar kulturella värden, inte enskilda företag. Gör den det (som t ex litteraturpolitikens titelstöd) befrämjar den i själva verket konkurrens. Den gör det möjligt för många aktörer att konkurrera på åtminstone liknande villkor. Näringspolitiken ska i stöd till kulturföretag ta samma hänsyn till konkurrensförhållanden som i stöd till andra företag. Nyckelord här, som i så många andra sammanhang, är transparens och tydliga spelregler. Hur bedriver man en samlad politik till stöd för kulturnäringarna? En förutsättning för en samlad politik är att man överblickar det område man vill göra insatser på. Så är inte alltid fallet när det gäller kulturekonomin men i till exempel Västra Götalandsregionen och även i Region Skåne har man löst det med gemensamma handlingsprogram för kultur- och näringspolitik. Ett sätt att närma sig detta komplexa fält är att skilja mellan olika nivåer och perspektiv. På Nätverkstan har vi gjort en distinktion mellan tre perspektiv: örnpersperspektivet (makroekonomiska frågor, statistik för området etc), myrperspektivet (som handlar om det enskilda kulturföretagets villkor och utvecklingsmöjligheter) samt myrstacksperspektiv (som handlar om klusterbildning, samverkan mellan olika kulturaktörer och -företag, industriell atmosfär och lokal utveckling). Vi har i en rapport skriven på uppdrag av Västra Götalandsregionen utvecklat detta tredelade perspektiv och hävdat att det krävs olika insatser på dessa olika nivåer men att dessa insatser bör hänga ihop Karlsson & Lekvall (2011). 19

20 Hur kan man med offentliga insatser stödja kulturföretagande? Man kan göra det med generella åtgärder (låg bok moms) eller genom riktade insatser (rådgivning, fortbildning, projektmedel, konsultcheckar, inkubatorer etc.). Den på området inflytelserike brittiske konsulten Paul Owens besvarar frågan hur man bäst kan stödja ett ungt kulturföretag på följande sätt: Ge dem deras första kund! 13 Svårigheten är att föra en samlad politik till stöd för kulturnäringarna. Många insatser som görs har karaktär av punktinsatser överblick liksom långsiktighet är ovanligt. Är offentliga insatser för kulturföretagande ett sätt att undergräva kulturpolitiken? Inte nödvändigtvis. De kan naturligtvis vara det, om en politik för kulturföretagande får ersätta kulturpolitiken (med det nyliberala argumentet att kulturen bör överleva på marknadens villkor). Men inget säger att det måste vara så. I den bästa av världar samverkar istället näringspolitiska insatser till stöd för kultur företagandet med en stark kulturpolitik. I samma värld inser politiska beslutsfattare att en stark kultur- och konstpolitik är en förutsättning för en livskraftig kulturekonomi. Utan teater ingen filmindustri. Utan konst inga kulturnäringar. Vad är en inkubator? Fenomenet inkubator uppstår på amerikanska universitet under sent 50-tal. I nkubatorns uppgift är att kommersialisera forskningsresultat, d v s se till att framför allt tekniska och medicinska upptäckter omvandlas till produkter och varor på en marknad. Eftersom forskare sällan är företagare behöver denna process stödjas. Grundtanken är att ett ungt och bräckligt företag behöver stöd under uppbyggnadsfasen, innan det vuxit sig tillräckligt starkt för att kunna hävda sig på marknaden. Syftet är alltså att stimulera framväxten av bärkraftiga och kommersiellt framgångsrika företag, men inkubatorerna själva drivs sällan som företag (de är oftast finansierade med offentliga medel eller organiserade som stiftelser). Vad är en kulturinkubator? En kulturinkubator är inkubator för kulturföretag. Det har under senare tid vuxit fram några sådana i Sverige. Arciv/Krenova i Umeå, Stenebyinkubatorn i Västra Götaland (ej längre aktiv) och Transit på Konstfack i Stockholm var först. Västra Götalandsregionen driver eller medfinansierar flera kulturinkubatorer: Brewhouse 13 Intervju med Paul Owens, London, hösten Se vidare i Karlsson & Lekvall (2011). 20

Den ofrivillige företagaren. En studie av kultur, ekonomi och företagande

Den ofrivillige företagaren. En studie av kultur, ekonomi och företagande Den ofrivillige företagaren En studie av kultur, ekonomi och företagande Nätverkstan Kultur i Väst Mars 2002 Jag är inte lycklig anonymt enkätsvar på frågan anser du att din verksamhet är framgångsrik?

Läs mer

Om Stödstrukturer. för socialt företagande

Om Stödstrukturer. för socialt företagande Om Stödstrukturer för socialt företagande Inom ramen för Östgötamodellen för start, stimulans och tillväxt av sociala företag/ arbetskooperativ finns ytterligare tre skrifter: Om socialt företagande Om

Läs mer

Handbok i i cultural planning. Att fånga platsens själ

Handbok i i cultural planning. Att fånga platsens själ Handbok i i cultural planning Att fånga platsens själ H a n d b o k i c u l t u r a l p l a n n i n g Att fånga platsens själ Sveriges Kommuner och Landsting Hornsgatan 20, 118 82 Stockholm Tfn 08-452

Läs mer

HÅLLBAR KONSUMTION AV JORDBRUKSVAROR Hållbar samhällsutveckling vad innebär det?

HÅLLBAR KONSUMTION AV JORDBRUKSVAROR Hållbar samhällsutveckling vad innebär det? HÅLLBAR KONSUMTION AV JORDBRUKSVAROR Hållbar samhällsutveckling vad innebär det? Begreppet hållbar utveckling omfattar tre dimensioner; miljö, ekonomi och sociala förhållanden. Dessa tre dimensioner förstärker

Läs mer

Företagens roll i samhället

Företagens roll i samhället 1 Företagens roll i samhället Mars 2004, reviderad februari 2006 Frågor och svar om företagens roll i samhället 1 Förord Företag är den viktigaste välståndsbyggaren i samhället. Företagen skapar de resurser

Läs mer

Kreativa kraftfält i Halland

Kreativa kraftfält i Halland Christer Gustafsson Kreativa kraftfält i Halland s l u t r a p p o r t 2 0 1 3 r a p p o r t n u m m e r 2 0 1 3 : 3 1 Förord Kulturmiljövården måste ständigt utvecklas. För Kulturmiljö Halland är det

Läs mer

Alla kan inte göra allt men alla kan göra något. Om regionalt samarbete kring nyanländas invandrares etablering

Alla kan inte göra allt men alla kan göra något. Om regionalt samarbete kring nyanländas invandrares etablering Alla kan inte göra allt men alla kan göra något Om regionalt samarbete kring nyanländas invandrares etablering Sveriges Kommuner och Landsting 2008 Formgivning forsbergvonessen Tryckeri Cicero Rapporter

Läs mer

Göran Cars Thomas Kalbro Hans Lind NYA REGLER. för ökat BOSTADSBYGGANDE. och bättre INFRASTRUKTUR. Logotyp C. SNS Förlag

Göran Cars Thomas Kalbro Hans Lind NYA REGLER. för ökat BOSTADSBYGGANDE. och bättre INFRASTRUKTUR. Logotyp C. SNS Förlag Göran Cars Thomas Kalbro Hans Lind NYA REGLER för ökat BOSTADSBYGGANDE och bättre INFRASTRUKTUR drat 16 x 16 mm, samt röda. tgår texten Förlag Logotyp C C SNS Förlag NYA REGLER FÖR ÖKAT BOSTADSBYGGANDE

Läs mer

Valfrid, Borås 2010. Att studera kulturpolitik. Anders Frenander (red.)

Valfrid, Borås 2010. Att studera kulturpolitik. Anders Frenander (red.) Valfrid, Borås 2010 Arkitekter på armlängds avstånd? Att studera kulturpolitik Anders Frenander (red.) Innehåll Svensk kulturpolitik under 1900-talet: Kulturpolitik vad är det? (Anders Frenander)... 1

Läs mer

Malmö. de två kunskapsstäderna. Mikael Stigendal

Malmö. de två kunskapsstäderna. Mikael Stigendal Malmö de två kunskapsstäderna Mikael Stigendal Ett diskussionsunderlag framtaget för Kommission för ett socialt hållbart Malmö 2011-2012 15 december 2011 Författare Mikael Stigendal Professor i sociologi

Läs mer

Tillväxt genom Crowdfunding?

Tillväxt genom Crowdfunding? Tillväxt genom Crowdfunding? Rapport 0156 Tillväxt genom Crowdfunding? Rapport 0156 Tillväxtverkets publikationer finns att beställa eller ladda ner som pdf på tillväxtverket.se/publikationer. Där finns

Läs mer

Den nya regionala utvecklingspolitiken Hur följa upp och effektutvärdera?

Den nya regionala utvecklingspolitiken Hur följa upp och effektutvärdera? A2004:011 Den nya regionala utvecklingspolitiken Hur följa upp och effektutvärdera? Maria Melkersson, Anne Kolmodin Den nya regionala utvecklingspolitiken Hur följa upp och effektutvärdera? Anne Kolmodin

Läs mer

Nya steg mot hållbara städer. Antologi från Global Utmaning

Nya steg mot hållbara städer. Antologi från Global Utmaning Nya steg mot hållbara städer Antologi från Global Utmaning Drygt hälften av världens invånare lever nu i städer och urbaniseringstakten är snabb. Under 5000 år har vi byggt städer för 3 miljarder människor.

Läs mer

Bidrag till vad? En kunskapsöversikt över effekter och metoder rörande statliga bidrag till ideella organisationer

Bidrag till vad? En kunskapsöversikt över effekter och metoder rörande statliga bidrag till ideella organisationer Bidrag till vad? En kunskapsöversikt över effekter och metoder rörande statliga bidrag till ideella organisationer Anna Danielson Pär Zetterberg Erik Amnå Rapport till Ungdomsstyrelsen April 2009 1 Innehåll

Läs mer

FRÅN MÖTESPROFFS TILL UTVECKLINGSMOTOR

FRÅN MÖTESPROFFS TILL UTVECKLINGSMOTOR FRÅN MÖTESPROFFS TILL UTVECKLINGSMOTOR En skrift om framgångsrikt styrgruppsarbete Margareta Ivarsson, Gunilla Ivarsson, Andreas Sävenstrand, Anders Axelsson SPeL Strategisk påverkan & Lärande Från mötesproffs

Läs mer

Om möjligheter för unga arbetslösa genom företag inom den sociala ekonomin

Om möjligheter för unga arbetslösa genom företag inom den sociala ekonomin Om möjligheter för unga arbetslösa genom företag inom den sociala ekonomin En rapport som beskriver dagens möjligheter för unga arbetslösa att etablera sig i arbetslivet via arbetsintegrerande sociala

Läs mer

ENTREPRENÖRSKAPSFORUM FORES LEADING HEALTH CARE. Vilken ojämlikhet. Patientinflytande och egenavgifter i svensk vård. Anders Anell UPPDRAG VÄLFÄRD

ENTREPRENÖRSKAPSFORUM FORES LEADING HEALTH CARE. Vilken ojämlikhet. Patientinflytande och egenavgifter i svensk vård. Anders Anell UPPDRAG VÄLFÄRD UPPDRAG VÄLFÄRD ENTREPRENÖRSKAPSFORUM FORES LEADING HEALTH CARE Vilken ojämlikhet är mest rättvis? Patientinflytande och egenavgifter i svensk vård Anders Anell Vilken ojämlikhet är mest rättvis? Patientinflytande

Läs mer

Det handlar också om tid och pengar

Det handlar också om tid och pengar Det handlar också om tid och pengar Anhörigomsorg, försörjning, lagar Ann-Britt Sand Kunskapsöversikt 2014:2 Förord Detta är den 18:e i en rad av kunskapsöversikter om anhörigfrågor som publiceras av Nationellt

Läs mer

Ni har ju era fonder

Ni har ju era fonder Maria Hirvi-Ijäs 3 2014 Ni har ju era fonder Vi har ju våra fonder hållbar kulturpolitik på svenska i Finland? Magma-studie 3 2014 Ni har ju era fonder / Vi har ju våra fonder hållbar kulturpolitik på

Läs mer

Ett innovationspolitiskt

Ett innovationspolitiskt SWEDISH ECONOMIC FORUM REPORT 2011 Ett innovationspolitiskt ramverk ett steg vidare SWEDISH ECONOMIC FORUM REPORT 2011 ETT INNOVATIONSPOLITISKT RAMVERK ETT STEG VIDARE Pontus Braunerhjelm (red.) Bengt

Läs mer

Regeringens proposition 2009/10:3

Regeringens proposition 2009/10:3 Regeringens proposition 2009/10:3 Tid för kultur Prop. 2009/10:3 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 10 september 2009 Maud Olofsson Lena Adelsohn Liljeroth (Kulturdepartementet)

Läs mer

HUR NÅR MAN EN ÖKAD PROFESSIONELL NYTTA FRÅN FORSKNINGEN OCH ANDRA KUNSKAPSBASERADE ORGANISATIONER?

HUR NÅR MAN EN ÖKAD PROFESSIONELL NYTTA FRÅN FORSKNINGEN OCH ANDRA KUNSKAPSBASERADE ORGANISATIONER? HUR NÅR MAN EN ÖKAD PROFESSIONELL NYTTA FRÅN FORSKNINGEN OCH ANDRA KUNSKAPSBASERADE ORGANISATIONER? Ett studie inom IVAs projekt Agenda för forskning KUNGL. INGENJÖRSVETENSKAPSAKADEMIEN (IVA) är en fristående

Läs mer

Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring

Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring För att en process ska hållas vid liv, måste den ständigt fyllas med ny energi och få andrum för att ladda energi. Processen

Läs mer

hur ett affärsmässigt bostadsföretag agerar En kommentar från SABO sabo sveriges allmännyttiga bostadsföretag

hur ett affärsmässigt bostadsföretag agerar En kommentar från SABO sabo sveriges allmännyttiga bostadsföretag hur ett affärsmässigt bostadsföretag agerar En kommentar från SABO sabo sveriges allmännyttiga bostadsföretag innehåll sammanfattning 3 inledning 6 affärsmässighet i allmänhet 7 Bostadsbolagen arbetar

Läs mer

Dnr 012-2007-4248. Programförslag för fler och växande sociala företag

Dnr 012-2007-4248. Programförslag för fler och växande sociala företag Dnr 012-2007-4248 Programförslag för fler och växande sociala företag Programförslag för fler och växande sociala företag Dnr 012-2007-4248 Har du frågor om denna publikation, kontakta: Eva Johansson

Läs mer

Små företags behov av krediter och systemen för att tillgodose dem

Små företags behov av krediter och systemen för att tillgodose dem Små företags behov av krediter och systemen för att tillgodose dem Om kunskapsläget, främjandesystemet och Tillväxtverkets roll Stockholm & Östersund, februari 2011 Peter Bjerkesjö, Göran Hallin, Lars

Läs mer

Rapport 2009:33 R. Kartläggning av utbildning inom entreprenörskap och innovation

Rapport 2009:33 R. Kartläggning av utbildning inom entreprenörskap och innovation Rapport 2009:33 R Kartläggning av utbildning inom entreprenörskap och innovation Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fax 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se

Läs mer

Brev till Maria. Nio framtida reformer för civila samhället. Sektor3 tankesmedjan för det civila samhället

Brev till Maria. Nio framtida reformer för civila samhället. Sektor3 tankesmedjan för det civila samhället Brev till Maria Nio framtida reformer för civila samhället Sektor3 tankesmedjan för det civila samhället Den här rapporten ges ut av Sektor3 tankesmedjan för det civila samhället www.sektor3.se Idétidskriften

Läs mer

FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ETT INNOVATIONSPOLITISKT RAMVERK

FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ETT INNOVATIONSPOLITISKT RAMVERK FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ETT INNOVATIONSPOLITISKT RAMVERK En forskningsöversikt INNOVATION FÖR TILLVÄXT 1 KUNGL. INGENJÖRSVETENSKAPSAKADEMIEN (IVA) är en fristående akademi med uppgift att främja tekniska och

Läs mer

Vad har vi lärt i halvtid?

Vad har vi lärt i halvtid? Vad har vi lärt i halvtid? Vad har vi lärt i halvtid är en i vissa avseenden ovanlig rapport. Den utgör ett försök till en syntes av ett stort antal utvärderingar och följeforskningsinsatser. Dessa är

Läs mer