Små företags behov av krediter och systemen för att tillgodose dem

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Små företags behov av krediter och systemen för att tillgodose dem"

Transkript

1 Små företags behov av krediter och systemen för att tillgodose dem Om kunskapsläget, främjandesystemet och Tillväxtverkets roll Stockholm & Östersund, februari 2011 Peter Bjerkesjö, Göran Hallin, Lars Silver och Klara Spangenberg

2 Innehåll Innehåll Inledning Om uppdraget Studiens genomförande Små och medelstora företags kreditfinansiering Därför behöver små och medelstora företag krediter Små företag har blivit allt viktigare för ekonomi, sysselsättning och förnyelse Små företag är ofta nya och nya företag leder förnyelsen av ekonomin Så finansierar små och medelstora företag sin verksamhet Eget kapital är den vanligaste finansieringsformen Externt ägarkapital är främst s.k. venture capital Offentligt kapital är en marginell företeelse Krediter kompletterar andra kapitalförsörjningsformer Företagen väljer bland de olika typerna av kapital Bankernas betydelse för små och medelstora företags finansiering Finns det ett problem existerar det ett finansieringsgap och är detta i så fall ett samhällsekonomiskt problem? Finansieringsgap, tunna marknader och samhällsekonomiska problem Små företags finansieringsgap Nya företags finansieringsgap Ett branschmässigt finansieringsgap Finansieringsgapet för vissa grupper av företagare Finansieringsgapet i vissa regioner Förklaringar till brister i kreditförsörjningen Den svenska bankmarknaden för mindre företag Kreditprövningens regelverk och praktik Faktorer som styr kreditprövningen, till framför allt mindre företag Förklaringar till varför vissa små företag har svårt att få lån Några slutsatser Offentliga aktörer inom kreditfinansieringsverksamheten Aktörer med anknytning till statliga insatser för kreditfinansiering till småoch medelstora företag Utvärderingar av insatser Några slutsatser...34 Kontigo: Kreditfinansiering till små företag 2 (51) Kontigo AB

3 4 Tillväxtverkets nuvarande roll och erfarenheter Uppdraget från regeringen Arbetet i praktiken Analys av nuvarande roller och myndighetens erfarenheter Tillväxtverket har begränsade interna resurser Tillväxtverket saknar samlad kunskap kring behov och olika insatsers verkan och effektivitet Tillväxtverket har otydliga interna strukturer för överföring av kunskap och erfarenheter mellan program och insatser Tillväxtverket saknar en samlad strategi för att arbeta med centrala frågeställningar som går på tvärs genom organisationen Slutsatser för Tillväxtverkets nuvarande roll och erfarenheter Slutsatser och rekommendationer Statens roll avseende främjandeaktiviteter för kreditfinansiering? Vilken roll skall Tillväxtverket ha i detta sammanhang? Mot en samlande strategi för Tillväxtverkets arbete med kapitalförsörjning Målet för Tillväxtverkets arbete med kapitalförsörjning Tillväxtverkets roller och uppgifter inom kapitalförsörjning Ett tydligt Tillväxtverk för extern samverkan En ökad intern tydlighet Kapitalförsörjningens samband med andra frågor Referenser Litteratur...49 Intervjuer Kontigo: Kreditfinansiering till små företag 3 (51) Kontigo AB

4 1 Inledning Företagens finansiering är en viktig samhällsfråga. Det vetenskapliga stödet för väl fungerande kreditmarknaders betydelse för tillväxt och välstånd är omfattande och spänner över flera discipliner. Det handlar framför allt om samhällets förmåga att allokera kapital till produktiva investeringar i näringslivet. I Sverige, liksom i de flesta moderna välfärdsstater, sker denna kapitalförsörjning i huvudsak på privat väg, dvs. att privata företag hittar privat kapital genom privata aktörer. Detta betyder inte att samhällets och politikens roll är oviktig. Tvärtom har forskningen bekräftat att den ofta är avgörande. De viktigaste uppgifterna för samhället är att skapa ett institutionellt regelverk på vilket bland annat kreditfinansieringen kan vila, ett regelverk som skall bidra till stabilitet för systemet som sådant samt till att skapa trygghet och tillit mellan aktörerna. Regelverkets stora betydelse har aktualiserats inte minst in samband med finanskrisen 2008 och med den ännu pågående Eurokrisen. I de flesta moderna välfärdsstater tar samhället också ett mer aktivt ansvar för kreditförsörjningens funktionalitet, framför allt när det gäller vissa typer av företag (t.ex. nystartade och forskningsintensiva innovationsföretag). Det överordnade skälet till detta är att marknaden bland annat på grund av bristande information och risker som är svåra att hantera inte alltid anses fungera på ett sätt som bäst främjar samhällets långsiktiga tillväxt och utveckling. Mer konkret: Det förefaller finnas en bred samsyn om att kreditmarknadens olika enskilda aktörer inte alltid fattar beslut som är de samhälleligt optimala. Många stater tar därför på sig rollen att komplettera marknadens kreditfinansiering, för att säkerställa kapitalförsörjningen till vad man menar är produktiva investeringar. 1.1 Om uppdraget I denna rapport redovisar Kontigo resultaten från ett uppdrag från Tillväxtverket. Uppdraget är att genomföra en översiktlig analys av kreditmarknadernas funktion när det gäller små och medelstora företag. Finns det ett behov för staten att ingripa? I vilka fall finns ett sådant behov? Uppdraget har också inneburit att analysera hur vi i Sverige genom olika aktörer har sökt komplettera det privata kreditsystem. Som den viktigaste delen i detta ingår att särskilt analysera den roll Tillväxtverket har i detta avseende. Vad gör Tillväxtverket i förhållande till främjandet av kreditfinansieringen? Hur förhåller sig detta till andra aktörer? I uppdraget har också ingått att lämna förslag till hur Tillväxtverket skall kunna utveckla sin roll i arbetet med att främja kreditfinansieringen för små och medelstora företag. Kontigo: Kreditfinansiering till små företag 4 (51) Kontigo AB

5 Uppdraget har, såsom vi förstår det, i första hand ett strategiskt syfte, dvs. att bidra till att utveckla Tillväxtverkets roll i ett större uppdrag att främja möjligheterna för små och medelstora företags kreditförsörjning. I förfrågningsunderlaget beskrevs att nya insatser kunde komma att behövas, t.ex. i form av mikrolån och liknande finansieringslösningar, eller olika nya andra slag av främjandeinsatser. Som vi uppfattar det har syftet med uppdraget varit att peka ut den strategiska riktningen och sammanhangen för eventuella sådana nya insatser, snarare än att i detalj analysera vilka dessa insatser eventuellt skulle vara: Vilka är behoven? Vilka är erfarenheterna från hittills genomförda insatser? Och, hur arbetar man med liknande frågor i jämförbara länder? Uppdraget har i samråd med uppdragsgivaren genomförts i tre övergripande delar: Omvärldsanalys Här är syftet att ge en bakgrundsbeskrivning och omvärldsanalys över finansieringssituationen för små och medelstora företag och den finansiella strukturen i Sverige och i ett antal utvalda länder. Tillväxtverkets erfarenheter och nuvarande roll Här är målsättningen att sammanställa erfarenheterna från Tillväxtverkets hittillsvarande erfarenheter inom området och att analysera och diskutera den roll som Tillväxtverket har i dessa insatser, sett i relation till andra aktörer och intressenter. Strategisk process I förfrågningsunderlaget anges att uppdraget syftar till att lämna rekommendationer beträffande Tillväxtverkets roll i en utveckling av framtida främjandeaktiviteter för kreditfinansiering. I detta ingår, som vi förstår det, frågor som: Vilka problem är det Tillväxtverkets arbete skall bidra till att lösa? Vilka av dessa frågor är prioriterade? Vilka typer av insatser kan bäst lösa dessa problem? Hur kan Tillväxtverket organisera sina insatser? Vi har uppfattat att denna tredje delen i uppdraget bör förstås som en strategisk process lika mycket som en analys som genomförs och därefter avrapporteras. 1.2 Studiens genomförande Denna studie har sin grund i tre övergripande metoder. För det första har vi genomfört en övergripande forskningsöversikt där vi i första hand med hjälp av vår underleverantör och expert på finansiella system och kreditfinansiering (Doc. Lars Silver) har analyserat såväl teoretiskt som empiriskt inriktad forskning om Kontigo: Kreditfinansiering till små företag 5 (51) Kontigo AB

6 kreditfinansiering till företag i allmänhet, om bankerna och banksystemens funktion samt i synnerhet om brister när det gäller de finansiella systemens funktion i att tillhandahålla nödvändiga krediter för produktiva investeringar i små och medelstora företag. För det andra har vi genomfört ett antal intervjuer med olika aktörer inom det finansiella systemet. I huvudsak har vi intervjuat representanter för bankerna och andra aktörer i det finansiella systemet, företrädare för näringslivet samt företrädare för myndigheter med ansvar att främja finansieringen av små och medelstora företags produktiva investeringar. Intervjuerna har haft flera syften, dels att komplettera den vetenskapliga litteraturen när det gäller de finansiella systemens funktion och eventuella brister i detta, dels att bidra till en överblick över de olika främjandeinsatserna och deras uppbyggnad 1. Slutligen har vi inom ramen för uppdraget bedrivit vad vi väljer att kalla en strategisk process. Denna del syftar i första hand till att skapa ett underlag för att tillgodose syftet att bidra till en strategisk utveckling av Tillväxtverkets insatser för att främja de små och medelstora företagens kreditfinansiering. I huvudsak har denna gjort genom att presentera delresultat för representanter vid myndigheten och den vägen etablera en strategisk utvecklingsdialog. Konkret har den mest omfattande insatsen i detta sammanhang genomförts som en större workshop vid vilken drygt ett tiotal representanter för myndigheten deltog. 1 En förteckning över genomförda intervjuer återfinns i bilaga. Kontigo: Kreditfinansiering till små företag 6 (51) Kontigo AB

7 2 Små och medelstora företags kreditfinansiering I detta kapitel analyserar vi kreditfinansieringssituationen för små och medelstora företag. Analysen utgår från dessa företags behov och deras betydelse för samhällsekonomin. Därefter visar vi hur företagen löser sin finansiering. I denna beskrivning finns också en information om vilka problem företagen stöter på, då det faktiska utfallet återspeglar de svårigheter som olika företag och företagare möter. För det tredje belyser vi banksystemets betydelse för företagens finansiering. Därefter diskuterar vi en av huvudfrågorna för denna rapport finns det ett samhälleligt finansieringsproblem? Avslutningsvis analyserar vi även orsakerna till denna eventuella brist. 2.1 Därför behöver små och medelstora företag krediter Sverige har traditionellt i högre grad än många andra länder domierats av stora företag. Storföretagen svarade länge för en övervägande del av BNP, sysselsättning och tillväxt. Detta kan ha bidragit till att intresset för de små företagen i många avseenden (politiskt, vetenskapligt och även kanske från aktörerna inom det finansiella systemet) länge varit begränsat Små företag har blivit allt viktigare för ekonomi, sysselsättning och förnyelse Först i spåren av 1970-talets s.k. strukturkriser började de små och medelstora företagens roll i samhällsekonomin att omvärderas. Först visade det sig att det var de mindre företagen som stod för sysselsättningsökningen i ekonomin (ITPS 2007, Baas and Schrooten 2006). Under senare år har även de mindre företagens allt mer centrala roll för ekonomiernas förnyelse och i synnerhet för innovationsprocesserna kommit att prägla forskningen. Detta senare har också inneburit att det inte är små företag i sig som kommit att stå i fokus i analysen, utan kanske ännu mer nya företag (entreprenörskapet). Nya företag anses idag allmänt vara avgörande för att förnya näringslivsstrukturen, bidra till såväl teknik- som marknadsutveckling samt driva på utvecklingen av produktiviteten på lång sikt. Noteras kan dock att de flesta nya företag också är små! Idag finns i allt väsentligt en samsyn omkring de mindre företagens stora betydelse för ekonomin. Sammanfattningsvis menar de flesta bedömare att små och medelstora företag är väsentliga av åtminstone följande skäl: De svarar för en betydande del av sysselsättningen i de flesta industriländer: omkring 2/3. De svarar för en ökande del av både sysselsättning och BNP De svarar för en betydande och växande del av förnyelsen och innovationerna Kontigo: Kreditfinansiering till små företag 7 (51) Kontigo AB

8 2.1.2 Små företag är ofta nya och nya företag leder förnyelsen av ekonomin Ännu mera nyligt har de nya företagens betydelse också kommit att omvärderas utifrån deras djupare sysselsättningsskapande potential. Under senare tid har fler och fler forskare också uppmärksammat nyföretagandets betydelse för att öka den totala sysselsättningen. Nya företag startas inte sällan av dem som har svårt att annars etablera sig på arbetsmarknaden, t.ex. som ett resultat av olika former av diskriminering. Detta innebär att såväl de nya som de små företagen kan anses bidra till ett bättre hushållande med humankapitalet i stort (t.ex. Matlay and Westhead 2005). Med andra ord: vad som bara för några år sen litet föraktfullt kallades levebrödsföretag, har idag kommit att uppmärksammas som en allt viktigare pusselbit i den moderna samhällsekonomin. I tabell 1 nedan illustreras detta genom den relativt höga andelen av nya företag som startas av personer med utländsk bakgrund. Ser vi till det samlade nyföretagandet i Sverige startades hela 17 procent av alla företag i Sverige år 2009, av personer med utländsk bakgrund 2. Nyföretagandet ökar dessutom snabbare bland personer med utländsk bakgrund, än bland personer med svensk bakgrund. Under perioden , ökade andelen nyföretagare med utländsk bakgrund med sex procentenheter. Tabell 1. Andel (%) nystartade företag som startas av person med utländsk bakgrund år 2009 Bransch Andel (%) företagare med utländsk bakgrund Jordbruk, skogsbruk, fiske - Tillverkning, bygg och anläggning 16 Handel, transport, hotell och restaurang 26 Företagstjänster 14 Personliga tjänster 16 Samtliga 17 Källa: Tillväxtanalys, Nyföretagandet i Sverige 2009 Nya företag är således en komponent i förändringarna inom näringslivet. Näringslivsstrukturen förändras dock genom fyra mekanismer nya företag etableras, befintliga företag växer, befintliga företag krymper och företag försvinner. Bägge sidorna av myntet är viktiga för förnyelsen, men ur ett finansieringsperspektiv är det naturligtvis extra viktigt att finansiering finns tillgänglig för såväl etablering av nya företag som för tillväxten av befintliga. 2 Med utländsk bakgrund avses personer födda utanför Sverige eller som har föräldrar som båda är födda utanför Sverige Kontigo: Kreditfinansiering till små företag 8 (51) Kontigo AB

9 Figur 1. Principiell skiss över strukturomvandlingens dynamik nya och växande företag svarar för tillväxtsidan Viktigt är också att komma ihåg att det finns en jämförelsevis betydande variation länder emellan i dessa avseenden. Man kan säga att såväl näringslivets struktur som betydelsen av denna varierar med nationell kontext. I många utvecklingsländer exempelvis är egenföretagandet högt och därmed också de små företagen många. Detta har en specifik koppling till denna studie, då forskningen främst förklarar detta med att brister i de olika institutionella systemen (däribland de finansiella) gör det svårt för företag att växa sig stora i dessa länder. Men det finns kontextuella variationer även inom gruppen utvecklade industriländer. Sveriges relativt över tiden stabila storföretagsdominans är ett exempel på detta och kan i relation till många andra länder - ha flera förklaringar; häribland t.ex. industrins historiska framväxt inom kapitalintensiva näringar som trä, järn och stål. Nyföretagandet bidrar således till en förnyelse av näringslivet. Detta betyder också att de nya och därmed också mindre företagen ofta kommer till i branscher som tidigare inte dominerat näringslivet. Redan vid en mycket grov indelning av näringslivet ser vi att nyföretagandet är högt inom exempelvis tjänstenäringarna. Det är i olika tjänstenäringar som den stora tillväxten av nya företag sker, och det är följaktligen där som det största behovet av krediter rimligen uppstår. Flest företag startas inom området finansiell verksamhet och företagstjänster, men även inom området utbildning, hälso- och sjukvård och andra samhälleliga och personliga tjänster är nyföretagandet högt. Kontigo: Kreditfinansiering till små företag 9 (51) Kontigo AB

10 Figur 2. Antal nystartade företag efter bransch år Källa: Tillväxtanalys, Nyföretagandet i Sverige 2009 Skulle vi göra en mer detaljerad analys skulle vi se att en inte obetydlig del av nyföretagandet också innebär att nya branscher skapas! De nya företagen är ibland innovativa i ordets sanna mening. I en serie intervjuer Kontigo nyligen genomförde med nystartade företag i en av landets större s.k. inkubatorer noterades att mer än hälften av företagen/entreprenörerna där kunde bedömas som svåra att placera in i en existerande bransch, åtminstone sett till en finare branschindelning. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att små, medelstora och nya företag är av central betydelse för dynamiken i ekonomin, för sysselsättning, för effektiviteten, för tillväxten och för innovationerna. Att finansiera dessa företags etablering och tillväxt är därför en helt central fråga för tillväxt och välfärd. 2.2 Så finansierar små och medelstora företag sin verksamhet Först och främst skall sägas att kapitalbehoven för dessa kategorier av företag generellt sett ofta är relativt begränsade. Ser man till nyföretagarstatistiken så är omsättningen i en tredjedel av företagen mindre än 30 tkr under det första verksamhetsåret. Bara en knapp tredjedel av företagen omsätter mer än 300 tkr. Till detta finns flera orsaker. En av de främsta är att många nya företag aldrig har som mål att nå en större omfattning. En antalsmässigt betydande del av företagandet är och förblir hobbybetonat. Andra skäl är att kapitalbehovet i tidiga skeden ofta är begränsat, även om det här också finns en betydande variation både från fall till fall Kontigo: Kreditfinansiering till små företag 10 (51) Kontigo AB

11 och mellan branscher. Störst omsättning i de nya företagen förefaller det att finnas i tillverkande branscher och i tjänstenäringar som kräver mera av kapital (t.ex. i form av lokaler och utrustning). De möjliga finansieringsformerna för företag i allmänhet och mindre företag i synnerhet är i grunden: Eget kapital, eller kapital (ägar-, låne- eller bidrag) från familj, släkt och nära vänner Externt ägarkapital Offentliga bidrag Lån eller andra krediter Eget kapital är den vanligaste finansieringsformen Eget kapital dominerar ofta i denna kategori företag. Eget kapital kan vara av lite olika karaktär, bland annat beroende på vilken typ av företag vi talar om. Den främsta finansieringskällan för nya företag är egna medel. Enligt en undersökning bland nyföretagare i Sverige, genomförd 2008 av Almi Företagspartner AB, finansierade hela 80 procent av företagarna sitt nya företag med egna resurser. Dåvarande Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) kom i en liknande undersökning 2007 fram till den näraliggande siffran 76 procent. Ytterligare 7 procent av de nya företagen finansierades med medel från släkt och vänner. I samma undersökning svarade banklån för 14 procent. Eget kapital är precis som externt ägarkapital en form av riskkapital, då detta kapital är det med lägst prioritet i händelse av att företaget kommer på obestånd Externt ägarkapital är främst s.k. venture capital Externt ägarkapital förekommer även det i flera olika former. För större företag består det externa ägarkapitalet vanligen av investeringar i aktier eller värdepapper noterade på en handelsplats (såsom First North eller OMX Stockholm). För många mindre företag tillförs det externa kapitalet oftast i form av aktieköp av onoterade papper, ofta s.k. venture capital Offentligt kapital är en marginell företeelse Offentligt kapital spelar i sammanhanget en marginell roll, även om den kan vara större i vissa delar av landet. Offentlig finansiering kan förekomma både som ägarkapital, bidrag eller lån, men både enskilt och sammantaget utgör detta en marginell företeelse. När offentligt kapital används som ägarkapital sker detta vanligen på samma villkor som för annat ägarkapital, dvs. det är ur den enskilda investeringens perspektiv inte att betrakta som ett stöd utan just som en investering 3. 3 Ur samhällets perspektiv kan man dock betrakta det som en form av stöd, då det ju binder upp offentligt kapital som annars skulle ha en alternativ användning. Ur Kontigo: Kreditfinansiering till små företag 11 (51) Kontigo AB

12 Offentliga bidrag till företags investeringar är en marginell företeelse men kan i enskilda regioner spela en viss roll. Detsamma gäller även för offentliga lån. Skillnaden mellan offentliga lån och lån på den vanliga kreditmarknaden är att de offentliga lånen oftast är s.k. villkorslån, dvs. de skrivs vanligen av i händelse av att företaget skulle hamna i en obeståndssituation. Man brukar därför kalla offentliga lånemedel för riskvilliga lån eller krediter Krediter kompletterar andra kapitalförsörjningsformer Slutligen har vi då lån eller krediter på kreditmarknaden. Dessa lån grundar sig vanligen på en eller annan form av säkerhet, vilken också (till en del) är en prioriterad fordran vid händelse av konkurs vilket skiljer lånen från andra typer av kapital Företagen väljer bland de olika typerna av kapital Flera har försökt förklara den variation i finansieringsformer mellan t.ex. företag i olika branscher eller skeden. Några av de vanligaste är teorierna är: static trade-off theory - som innebär att företag med lättanalyserade säkerheter lånar mer än dem utan sådana säkerheter (Michaelas et al 1999), pecking order theory - som innebär att företag väljer en finansieringsform som i minsta möjliga grad riskerar att ägaren förlorar kontrollen över företaget (Myers 1984) samt bootstrapping theory - som innebär att företaget försöker finansiera verksamheten genom att snåla på existerande resurser Sammantaget kan man säga att följande faktorer påverkar företagens finansieringsstrategier: Kontroll företag söker ofta undvika att avhända sig kontrollen över det egna företaget, där en finansiering med eget kapital antas innebära att man i minst utsträckning avhänder sig kontroll, medan externt ägarkapital är det som i högst utsträckning innebär ett avhändande av kontroll. Även krediter innebär en risk för förlorad kontroll. Kapitalbehov ju större kapitalbehov man har desto större är sannolikheten att man tvingas till en finansieringsform som också innebär ett avhändande av kontroll Säkerheter ju bättre och mer lättanalyserade säkerheterna är desto större är sannolikheten för att man väljer kreditfinansiering framför andra finansieringsformer samhällets perspektiv görs inte investeringen med syfte att säkerställa den högsta möjliga direkta avkastningen på kapitalet, utan det är istället den indirekta (samhällsnyttan) avkastningen som motiverar insatsen. Kontigo: Kreditfinansiering till små företag 12 (51) Kontigo AB

13 2.3 Bankernas betydelse för små och medelstora företags finansiering En i stort sett enig forskning visar att banklån är den största enskilda externa kapitalkällan för små- och medelstora företag i de allra flesta industrialiserade länder (Berry 2006). Detta gör naturligtvis att kreditmarknadernas funktion är central för den ekonomiska tillväxten och välståndet. Lån i bank, eller krediter, kan dock se ut på flera olika sätt, vilket illustreras av sammanställningen i tabell 2 nedan. Tabell 2. Sammanställning över de vanligaste finansieringsformerna via bank för småföretag Finansieringsform/kredit Beskrivning Reverslån Bankers utlåning består till stor del av reverslån. Vid reverslån upprättas ett skuldebrev (en revers) på kreditsumman. Reverslån kan exempelvis lämnas från banker för att täcka ett investeringsbehov eller för att öka företagens rörelsekapital. Checkräkningskredit Checkräkningskredit är ett checkräkningskonto med kredit som kan användas för att täcka företags kapitalbehov. Det används även till att hantera företags in- och utbetalningar och det är vanligt att ett bank- eller plusgiro är kopplat till kontot. Leasing Leasing kan liknas vid ett hyresavtal där den leasade egendomen ställs som säkerhet. I princip all slags egendom kan leasas, exempelvis fastigheter, fordon och maskinutrustning. Avbetalning Avbetalning liknar leasing i utformningen, med den skillnaden att företag blir juridiska ägare till egendom som köps på avbetalning. Denna ska därför bokföras och skrivas av. Factoring Factoring sker antingen genom fakturabelåning eller fakturaköp. Fakturabelåning innebär att kreditgivare beviljar utställarna av fakturor (säljande företag) kredit mot säkerhet i fakturautställarnas fordran mot köpare. Fakturaköp innebär att kreditgivare köper enstaka eller flera fakturor av säljare. Vid fakturaköp övergår risken till kreditgivarna, men vid fakturabelåning stannar risken hos de säljande företagen som belånar fakturorna. I vissa fall kan factoring också innefatta vissa administrativa tjänster. Kontigo: Kreditfinansiering till små företag 13 (51) Kontigo AB

14 De svenska bankerna har förhållandevis lika kunderbjudanden och räntesatser etc. då marknadsinformation är lätt tillgänglig och nya produkter enkelt kan kopieras av konkurrenterna. Istället framhåller man att man konkurrerar med sina relationer till kunden. En utveckling under de senaste är att bankerna erbjuder mer heltäckande produkter som utöver krediter till företaget innehåller exempelvis olika försäkringar kopplat till verksamheten och företagaren. Detta är viktigt inte minst för levebrödsföretag, samtidigt som det är ett bra sätt för banken att skapa mervärde för och knyta starkare band till sina kunder. En av de viktigaste skillnaderna mellan kreditfinansiering och externt ägarkapital är det betydligt större behovet för kreditgivaren att minska sin risk. Den som bidrar med ägarkapital kan balansera hela risken mot hela den potentiella vinsten, medan den som bidrar med lånekapital bara kan balansera risken mot en begränsad del i vinsten (räntan). Detta är huvudorsaken till att kreditfinansiärer är så mycket mindre riskbenägna än ägarkapitalfinansiärer. Det är också denna begränsade riskbenägenhet som så starkt påverkar möjligheten till kreditfinansiering på flera sätt, ett av de kanske viktigaste är att det försvårar för finansiering i nya och innovativa branscher där det är särskilt svårt för långivarna att värdera risken (både när det gäller att bedöma återbetalningsförmåga och att värdera säkerheter). 2.4 Finns det ett problem existerar det ett finansieringsgap och är detta i så fall ett samhällsekonomiskt problem? Rubriken indikerar bara en del av komplexiteten i denna fråga. Samtidigt är det en ödesfråga för samhällets aktörer, felaktiga slutsatser leder till en sämre hushållning med offentliga resurser och kan i värsta fall skada ett väl fungerande kreditförsörjningssystem Finansieringsgap, tunna marknader och samhällsekonomiska problem Vad som förvisso är ett problem för de företag som inte får finansiering via kreditmarknaden är inte alltid ett problem för samhället tvärtom kan det faktum att just det här företaget inte får den efterfrågade finansieringen vara högst effektivt och rationellt både ur kreditgivarens perspektiv och ur samhällsekonomisk synvinkel. Företag som inte har förutsättningar att växa eller ge avkastning bör inte få finansiering bara för att de efterfrågar det. Bara om det finns skäl att anta att företag som har sådana förutsättningar inte kan få finansiering är detta ett samhällsproblem. Skall man spetsa resonemanget ytterligare kan man säga att en av kapitalmarknadens funktioner är att allokera kapitalet inte bara till de företag som har förutsättningar för tillväxt utan faktiskt till de som har förutsättningar för den högsta tillväxten. Kapitalförsörjningen hänger här samman med hur vi hushållar med andra knappa resurser i samhället, t.ex. arbetskraften. När vi stimulerar utbudet av en resurs t.ex. kapital så innebär det också att vi påverkar efterfrågan på andra resurser. När vi ökar det möjliga utbudet av krediter för en viss typ av företag så betyder det också att vi förstärker just denna typ av företags möjligheter att efterfråga exempelvis arbetskraft arbetskraft som annars kanske skulle ha sökt sig till andra typer av Kontigo: Kreditfinansiering till små företag 14 (51) Kontigo AB

15 företag. Om detta innebär att det samlade bidraget av dessa resurser till BNP blir högre är detta en samhällsekonomiskt motiverad åtgärd, blir det lägre har insatsen bidragit till att fördela resurserna oekonomiskt. Detta är naturligtvis ett teoretiskt resonemang, men det torde illustrera vikten av en noggrann analys av kapitalförsörjningsmarknaden innan man bestämmer sig för att på politisk väg påverka marknaderna. Här kan man göra en liten utvikning för att relatera till en typ av insatser som Tillväxtverket under en lång tid har arbetat med, nämligen främjandet av utvecklingen av kooperativa företag och socialt företagande. Insatser för att främja dessa företags möjligheter att få kapital bör således ses mot bakgrund av det samlade värdet av dessa företag för samhället. Om vi antar att lönsamheten skulle vara lägre och risken större i dessa typer av företag kan det vara både företagsekonomiskt och samhällsekonomiskt riktigt att dessa företag har svårare att få kapital på den ordinarie marknaden. Men om vi även antar att dessa företag bidrar till samhällsekonomin genom att i högre grad än andra företag sysselsätta personer som annars skulle ha svårt att få arbete så kan det ändå vara samhällsekonomiskt motiverat att främja dessa företags kapitalförsörjning. Men man måste även beakta vilken typ av finansiering som man avser när man talar om ett finansieringsgap. Som vi sett så föreligger det en viss substituerbarhet mellan olika typer av finansieringsformer, där eget kapital inte räcker till kan lånekapital bli aktuellt och där lånekapital inte är möjligt eller blir dyrt kan externt ägarkapital bli aktuellt. Frågan är då när det finansiella gapet kan sägas uppstå: Är det när efterfrågan på en viss typ av kapital inte kan mötas av utbudet av denna typ av kapital eller är det när hela utbudet inte kan möta efterfrågan? Om man kan hävda att finansieringen av ett visst företags investering skulle vara samhällsekonomiskt lönsam, kan man då också säga att det finns en samhällsekonomiskt optimal finansieringsform för alla typer av investeringar? Ett problem i sammanhanget är förstås att avgöra när en utebliven finansiering på marknadsmässiga grunder också är en samhällsekonomiskt korrekt bedömning eller inte. Därför brukar man i både den vetenskapliga litteraturen och i policysammanhang nöja sig med att tala om ett finansieringsgap. Definitionen på vad finansieringsgapet är varierar, beroende på vem som talar om det. Ibland liknar definitionen den som vi diskuterat ovan dvs. att den uteblivna finansieringen skall utgöra ett samhällsekonomiskt problem för att vi ska kunna beskriva det som ett finansieringsgap. Andra gånger nöjer man sig med att lite mer allmänt konstatera att ett finansieringsgap föreligger när finansieringsfärdiga företag och lönsamma affärsidéer inte kan få finansiering på kapitalmarknaden (Tillväxtanalys 2010). Inom den vetenskapliga litteraturen kring externt ägarkapital har en liknande och kanske mer omfattande diskussion förts. Isaksson (2010) drar i en översikt över ett stort antal utvärderingar och studier över marknaden för externt ägarkapital slutsatsen att de flesta forskare förhåller sig skeptiska till hypotesen om att det föreligger ett marknadsmisslyckande. Isaksson citerar t.ex. Nightingale m.fl. för att illustrera hur argumentationen vanligen förs: Kontigo: Kreditfinansiering till små företag 15 (51) Kontigo AB

16 companies that are recipients of funding/ /do not yet exhibit significantly better performance. This suggests that /there are no/untapped resource of high potential firms whose greater performance will be unleashed by simply making available more equity finance within the equity gap (s. 20). Frågan blir därför varför ett finansieringsgap ändå uppstår. Här har t.ex. Nightingale m fl. förklarat detta som en effekt av s.k. tunna marknader. D.v.s. att antalet aktörer på såväl utbuds- som efterfrågesidan är så litet att kostnaderna för att hitta varandra blir höga. Som Isaksson säger: På en tunn marknad klagar företagen på att det inte finns investerare och investerarna klagar på att det inte finns företag att investera i, och båda har rätt. (Isaksson, 2010, s. 42) Frågan är om resonemanget kring ägarkapital kan översättas till situationen med lånekapital? Vi kan konstatera att det förmodligen finns ett finansiellt gap även för lånekapital inom en betydande del av näringslivet. Frågan är bara om detta också är ett samhällsekonomiskt problem eller om det är ett rationellt beteende av marknadens aktörer. Möjligen kan resonemanget med tunna marknader omsättas även på lånemarknaden. Åtminstone för några av de finansiella gap vi ska diskutera nedan kan det vara så att det handlar om tunna marknader, framför allt på efterfrågesidan. Ett tecken på detta skulle vara att det i fallen med t.ex. kvinnor eller personer med utländsk bakgrund som företagare, med vissa typer av tjänsteföretag och på vissa regionala marknader faktiskt är ett relativt litet antal företag som efterfrågar krediter i en större omfattning och att detta därmed skulle vara en orsak till att transaktionskostnaderna därmed blir höga och svårigheterna att låna eller få låna därmed ökar. Med detta i åtanke återgår vi nedan till att diskutera förekomsten av ett finansieringsgap. Finansieringsgapsmodellen blir något lättare att undersöka empiriskt än vad en mer komplex samhällsekonomisk lönsamhetsmodell skulle vara. Med finansieringsgapsmodellen som grund kan vi konstatera att det finns ett gap i de flesta länder och i de flesta branscher och för de flesta typer av företag. Mer intressant är att se hur detta gap varierar, exempelvis just med land, bransch och typ av företag. Men också med företagets storlek och företagarens olika egenskaper. De flesta studier här indikerar på att det finns olika typer av sådana gap. De i litteraturen vanligaste beskrivningarna av situationer där finansiella gap förefaller att förekomma och vara större är i: Finansieringen av mindre företag Finansieringen av nystartade företag Finansieringen av företag som startas eller drivs i vissa branscher Finansieringen av företag som startas eller drivs av vissa grupper av företagare Kontigo: Kreditfinansiering till små företag 16 (51) Kontigo AB

17 Finansieringen av företag som startas eller drivs i vissa regioner Ett problem i forskningssammanhang är att de flesta av dessa situationer uppvisar en stor samvariation, så att det i studier kan vara svårt att avgöra vilken eller vilka av dessa faktorer som är de som främst ger upphov till finansieringsgapet. Inom det sociala forskningsområdet talar man idag ofta om intersektionalitet för att beskriva det fenomen som betyder att t.ex. förekomsten av flera samtidiga diskrimineringsgrunder skulle kunna ge upphov till en förstärkande samlad effekt. En liknande effekt skulle kunna vara möjlig också här, dvs. att det faktum att ett företag är litet, finns i en för kreditgivarna svårbegriplig bransch och dessutom är lokaliserad i landsbygd inte bara drabbas av svårigheter för var och en av de här olika orsakerna utan att den samlade effekten blir större än summan av delarna Små företags finansieringsgap Det förefaller finnas ett vetenskapligt stöd för att små företag har svårare än större företag att få tillgång till krediter. Flera internationella studier stödjer ett sådant påstående (Berger and Udell 1998; Schiffer and Weder 2001; Galindo and Schiantarelli 2003; Beck and Maksimovic 2002; Beck et al 2003). Det ska dock sägas att vissa studier också visar på att det inte alltid finns en systematisk skillnad beroende på företagsstorlek. I spåren av finanskrisen gjordes nyligen en undersökning vid Lunds Universitet som inte fann någon systematisk skillnad i vad företagen fick betala för sina krediter mellan mindre, medelstora och större svenska företag när man kontrollerade för andra faktorer (Nyström & Burian 2010). En annan studie har studerat mikrofinansieringsinstrumenten och funnit att det ofta är svårt för dessa att finna en avsättning för sitt kapital (Lam 2010) Nya företags finansieringsgap En annan grupp av företag som ofta lyfts fram som att de har svårigheter med att få sin finansiering tillgodosedd på marknaden är nya eller unga företag. Även här finns en betydande litteratur som behandlar just denna grupps finansieringsproblematik. Även för denna grupp företag kan det vara viktigt att skilja mellan vad i företagens finansieringssvårigheter som främst orsakas av det faktum att det är nya företag och vad som mer beror andra faktorer, t.ex. kopplade till vilken bransch företaget finns inom. Mycket av litteraturen om nya företags finansieringsproblem borde kanske i själva verket beskrivas som en litteratur omkring finansieringen av forskningsintensiva innovativa företag präglade av långa utvecklingstider och stor osäkerhet. Det finns dock omfattande empirisk forskning som visar på svårigheterna för nya företag att få lån, jämfört med andra typer av företag. (ref). Även de intervjuer vi genomfört indikerar att ett gap skulle kunna föreligga för den här kategorin företag Ett branschmässigt finansieringsgap Flera studier visar på att möjligheterna att finansiera företagande, såväl nyföretagandet som expansion och investeringar i ett befintligt företag, varierar mellan olika branscher (ref). Svårast att få sina finansieringsbehov täckta förefaller Kontigo: Kreditfinansiering till små företag 17 (51) Kontigo AB

18 vissa tjänsteföretag ha. Även inom tjänsteföretagen finns en skillnad mellan olika branscher. En studie från Nutek (2008) ger dock en delvis annan bild än den man kan få från forskningen i stort. I undersökningen har företagen tillfrågats om de upplever att tillgången till externt ägarkapital eller lån utgör ett hinder för företagets tillväxt. I genomsnitt svarar omkring vart tionde företag att så är fallet. Generellt kan man säga att detta får betraktas som en liten andel. Vidare kan noteras att de företag som i högst grad upplever att detta är ett tillväxtproblem är tjänsteföretag, framför allt inom hotell- och restaurant samt handel och det är i första hand tillgången till kreditkapital som man uppfattar som ett problem. För andra tjänsteföretag, t.ex. inom utbildning, uthyrning och företagstjänster eller hälso- och sjukvård upplevs inte kapitalbehovet vara ett större hinder för tillväxt än det upplevs vara inom tillverkningssektorn. Figur 3. Andel av tillfrågade företag i olika branscher som upplever tillgången till lån respektive externt ägarkapital som ett hinder för tillväxt Källa: Nutek (2008) Företagens villkor och verklighet Finansieringsgapet för vissa grupper av företagare När det gäller små och nya företag är ofta gränsen mellan företaget och företagaren otydlig i finansieringssammanhang. För många investerare är det ofta lika mycket ägaren och entreprenören som företaget som man investerar i. Kontigo: Kreditfinansiering till små företag 18 (51) Kontigo AB

19 Här lyfts vanligen två grupper av företagare (företag ledda av dessa) fram som missgynnade med avseende på tillgången till finansiering i förhållande till andra grupper. Dessa är företag ledda av kvinnor och företag ledda av personer födda i utlandet eller med utländsk bakgrund. Det ska noteras att de flesta studier här också har noterat att en stor del av förklaringen till detta ligger i att det för dessa grupper också ofta finns ett systematiskt samband mellan just dessa variabler och vilken bransch företaget finns inom. Som indikerats ovan är det dock viktigt att relatera en sådan skillnad till exempelvis de olika kapitalbehoven som finns i branscher som domineras av män respektive av kvinnor. Sett till alla företag så ger den tidigare refererade undersökningen från Nutek (2008) inte stöd för tillgång till finansiellt kapital, vare sig externt ägarkapital eller lån skulle vara ett större hinder för tillväxt i företag ledda av kvinnor i jämförelse med företag leda av män. Samtidigt som detta kan synas motsägelsefullt behöver det alltså inte vara det. 4 Tabell 3. Andel (%) företag efter företagsledarens kön som upplever att begränsad tillgång till lån och externt ägarkapital är ett hinder för tillväxt Tillväxthinder Kvinnor Män Begränsad tillgång till lån 9 % 9 % Begränsad tillgång till externt ägarkapital 9 % 10 % Källa: Nutek (2008) Företagens villkor och verklighet 2008 Även när det gäller personer med utländsk bakgrund finns flera studier som på olika sätt visar på svårigheter för denna grupp att få finansiering. Även här finns en skillnad som kan förklaras av att företagare med utländsk bakgrund i högre grad återfinns i branscher med andra kapitalbehov än företagare i genomsnitt. Denna skillnad är dock inte lika stor som för jämförelsen mellan gruppen kvinnor och män. Flera av de branscher där många personer med utländsk bakgrund driver företag är också exempel på tjänstenäringar med större kapitalbehov, t.ex. hotell och restaurantverksamhet. Detta förhållande kan också sägas understrykas av Nuteks undersökning, där det framgår att det finns en klar skillnad mellan företagare födda utomlands och företagare födda i Sverige i huruvida man upplever bristen på tillgång till finansiellt kapital i form av lån eller externt ägarkapital som ett tillväxthinder eller inte. Andelen som upplever att en begränsad tillgång till krediter utgör ett tillväxthinder är i princip dubbelt så stor i denna grupp som i den grupp företagare som är födda i Sverige. 4 Noteras bör att hinder för tillväxt i detta sammanhang inte ska tolkas som att detta är det enda eller ens det viktigaste hindret för tillväxt som företagen upplever. Kontigo: Kreditfinansiering till små företag 19 (51) Kontigo AB

20 Tabell 4 Andel (%) företag efter företagsledarens etnicitet som upplever att begränsad tillgång till lån och externt ägarkapital är ett hinder för tillväxt år Tillväxthinder Född utomlands Född i Sverige Begränsad tillgång till lån 17 % 8 % Begränsad tillgång till externt ägarkapital 14 % 9 % Källa: Nutek (2008) Företagens villkor och verklighet Finansieringsgapet i vissa regioner Slutligen menar forskningen och våra intervjuer att det föreligger ett finansieringsgap när det gäller finansieringen i vissa regioner. Endast ett litet antal studier är gjorda inom detta område. Den oftast citerade studien gjordes av Glesbygdsverket, 2006, som menade att möjligheterna att låna till företagsinvesteringar utgjorde ett betydande problem för företag i lands- och glesbygdsregioner. Kontigo visar också i en parallell rapport till denna (Kontigo 2o11) att just Övre Norrlands Kreditgarantiförening (verksam framför allt i Norr- och Västerbotten) är det exempel där man lyckats bäst att attrahera ett regionalt kapital till verksamheten och en förklaring till det uppges vara den stora samsyn bland regionens företagare omkring de specifika kreditsvårigheter som råder där. 2.5 Förklaringar till brister i kreditförsörjningen Nästa fråga handlar om varför dessa brister i kreditförsörjningen uppstår. Som diskuterades i föregående avsnitt är det viktigt att skilja mellan vad som är ett finansieringsgap ur ett företagsperspektiv och vad som är ett samhällsekonomiskt problem. Med utgångspunkt i litteraturen kring externt ägarkapital föreslogs att förekomsten av tunna marknader och därmed förknippade höga transaktionskostnader för kreditgivare och kredittagare att mötas skulle kunna vara en orsak till att vissa finansieringsgap blir till samhällsekonomiska problem. Nedan skall vi kortfattat diskutera några av orsakerna till varför det kan uppstå brister i små företags kreditfinansiering. Dessa orsaker har kopplingar både till hur kreditsystemet ser ut och fungerar och till förhållandena i de företag som främst upplever ett finansieringsgap. Avsnittet inleds således med ett par stycken om banksystemet i Sverige och om kreditbedömningsprocessen för lån till små företag. 5 Kontigo noterar att andelen som upplever tillgången till externt ägarkapital som ett tillväxthinder här är nära nog lika stor som andelen som uppfattar kredittillgången som ett hinder. Sannolikt är det olika kategorier av företag som uppfattar dessa båda aspekter som problem. För tillväxtföretag är det naturligt att tillgången till externt ägarkapital är problemet medan det för exempelvis många serviceföretag är tillgången till lånekapital som är ett problem. Kontigo: Kreditfinansiering till små företag 20 (51) Kontigo AB

Tillväxt genom Crowdfunding?

Tillväxt genom Crowdfunding? Tillväxt genom Crowdfunding? Rapport 0156 Tillväxt genom Crowdfunding? Rapport 0156 Tillväxtverkets publikationer finns att beställa eller ladda ner som pdf på tillväxtverket.se/publikationer. Där finns

Läs mer

8 maj 2014. Företagsamt ägande 8RAPPORT TILL PROJEKTET. Vem ska styra de svenska företagen? Ulf Jakobsson, Daniel Wiberg

8 maj 2014. Företagsamt ägande 8RAPPORT TILL PROJEKTET. Vem ska styra de svenska företagen? Ulf Jakobsson, Daniel Wiberg 8 maj 2014 Företagsamt ägande 8RAPPORT TILL PROJEKTET FÖRETAGSAMT ÄGANDE Vem ska styra de svenska företagen? Ulf Jakobsson, Daniel Wiberg Företagsamt ägande Denna skrift är en del i projektet Företagsamt

Läs mer

Alla vill göra rätt för sig. Överskuldsättningens orsaker och konsekvenser

Alla vill göra rätt för sig. Överskuldsättningens orsaker och konsekvenser Alla vill göra rätt för sig Överskuldsättningens orsaker och konsekvenser Förord Uppdraget till denna undersökning kom ursprungligen från Skatteverkets Generaldirektör Mats Sjöstrand. Syftet med uppdraget

Läs mer

Kvinnors företagande och den regionala intäktsbasen

Kvinnors företagande och den regionala intäktsbasen Kvinnors företagande och den regionala intäktsbasen Förstudie kring Främja Kvinnors Företagande för Region Blekinge Stockholm 2012-08-29 Innehåll 1. Om uppdraget... 4 1.1 Bakgrund och syfte... 4 1.2 Att

Läs mer

Vilka är förutsättningarna för fler växande företag inom detaljhandeln?

Vilka är förutsättningarna för fler växande företag inom detaljhandeln? Vilka är förutsättningarna för fler växande företag inom detaljhandeln? Sven-Olov Daunfeldt, Elina Fergin och Anders Bornhäll Politiker och forskare har under lång tid riktat fokus mot hur tillväxten för

Läs mer

Nio områden där politiker och tjänstemän kan göra skillnad för långtidsarbetslösa

Nio områden där politiker och tjänstemän kan göra skillnad för långtidsarbetslösa Nio områden där politiker och tjänstemän kan göra skillnad för långtidsarbetslösa Företagande som verktyg mot arbetslöshet, med fokus på arbetsintegrerande sociala företag Rapport 0130 En rapport från

Läs mer

HUR NÅR MAN EN ÖKAD PROFESSIONELL NYTTA FRÅN FORSKNINGEN OCH ANDRA KUNSKAPSBASERADE ORGANISATIONER?

HUR NÅR MAN EN ÖKAD PROFESSIONELL NYTTA FRÅN FORSKNINGEN OCH ANDRA KUNSKAPSBASERADE ORGANISATIONER? HUR NÅR MAN EN ÖKAD PROFESSIONELL NYTTA FRÅN FORSKNINGEN OCH ANDRA KUNSKAPSBASERADE ORGANISATIONER? Ett studie inom IVAs projekt Agenda för forskning KUNGL. INGENJÖRSVETENSKAPSAKADEMIEN (IVA) är en fristående

Läs mer

FAKTISKA KONSEKVENSER AV TURORDNINGSREGLERNA I LAS OCH AVTAL

FAKTISKA KONSEKVENSER AV TURORDNINGSREGLERNA I LAS OCH AVTAL FAKTISKA KONSEKVENSER AV TURORDNINGSREGLERNA I LAS OCH AVTAL EN RAPPORT AV SVENSKT NÄRINGSLIV OCH PTK Sverker Rudeberg Helena Hedlund Juni 2011 2 Förord Uppdrag Svenskt Näringsliv och PTK har den gemensamma

Läs mer

Förutsättningar för konkurrenskraftiga företag. Företagens villkor och verklighet 2014

Förutsättningar för konkurrenskraftiga företag. Företagens villkor och verklighet 2014 Förutsättningar för konkurrenskraftiga företag Företagens villkor och verklighet 2014 Förutsättningar för konkurrenskraftiga företag Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Upplaga: 500 ex,

Läs mer

18 Införande av ett in houseundantag

18 Införande av ett in houseundantag 18 Införande av ett in houseundantag i svensk rätt I bedömningen av om det finns ett behov av att ett in houseundantag enligt EU-domstolens praxis införs permanent i svensk rätt, generellt eller sektoriellt,

Läs mer

HÅLLBAR KONSUMTION AV JORDBRUKSVAROR Hållbar samhällsutveckling vad innebär det?

HÅLLBAR KONSUMTION AV JORDBRUKSVAROR Hållbar samhällsutveckling vad innebär det? HÅLLBAR KONSUMTION AV JORDBRUKSVAROR Hållbar samhällsutveckling vad innebär det? Begreppet hållbar utveckling omfattar tre dimensioner; miljö, ekonomi och sociala förhållanden. Dessa tre dimensioner förstärker

Läs mer

Bidrag till vad? En kunskapsöversikt över effekter och metoder rörande statliga bidrag till ideella organisationer

Bidrag till vad? En kunskapsöversikt över effekter och metoder rörande statliga bidrag till ideella organisationer Bidrag till vad? En kunskapsöversikt över effekter och metoder rörande statliga bidrag till ideella organisationer Anna Danielson Pär Zetterberg Erik Amnå Rapport till Ungdomsstyrelsen April 2009 1 Innehåll

Läs mer

Alla kan inte göra allt men alla kan göra något. Om regionalt samarbete kring nyanländas invandrares etablering

Alla kan inte göra allt men alla kan göra något. Om regionalt samarbete kring nyanländas invandrares etablering Alla kan inte göra allt men alla kan göra något Om regionalt samarbete kring nyanländas invandrares etablering Sveriges Kommuner och Landsting 2008 Formgivning forsbergvonessen Tryckeri Cicero Rapporter

Läs mer

Den nya regionala utvecklingspolitiken Hur följa upp och effektutvärdera?

Den nya regionala utvecklingspolitiken Hur följa upp och effektutvärdera? A2004:011 Den nya regionala utvecklingspolitiken Hur följa upp och effektutvärdera? Maria Melkersson, Anne Kolmodin Den nya regionala utvecklingspolitiken Hur följa upp och effektutvärdera? Anne Kolmodin

Läs mer

Strukturomvandling i det svenska finansiella systemet

Strukturomvandling i det svenska finansiella systemet Strukturomvandling i det svenska finansiella systemet Riksbanksstudier, februari 2015 s v e r i g e s r i k s b a n k Strukturomvandling i det svenska finansiella systemet Produktion: Sveriges riksbank

Läs mer

Att belöna och motivera medarbetare i tillväxtföretag. Några råd på vägen

Att belöna och motivera medarbetare i tillväxtföretag. Några råd på vägen Att belöna och motivera medarbetare i tillväxtföretag Några råd på vägen 1 I CONNECT-serien ingår hittills: Så skriver Du en vinnande affärsplan En praktisk handledning. Sthlm 1999. 23 s. IVA-R 428. Att

Läs mer

Kapital på krita? En ESO-rapport om företagandets finansiering

Kapital på krita? En ESO-rapport om företagandets finansiering Kapital på krita? En ESO-rapport om företagandets finansiering Anders Bornefalk Rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi 2014:4 Finansdepartementet Rapportserien kan köpas från Fritzes

Läs mer

Upplevelser av diskriminering rapport

Upplevelser av diskriminering rapport Upplevelser av diskriminering rapport Tryckeriuppgifter Diskrimineringsombudsmannen, DO DO maj 2010 Artikel R1 2010 Tryck Danagårds Grafiska, Ödeshög, 2010 Upplevelser av diskriminering en sammanfattande

Läs mer

Växande företag fler i arbete. En rapport om småföretagarfrågor från en arbetsgrupp inom vänsterpartiets riksdagsgrupp

Växande företag fler i arbete. En rapport om småföretagarfrågor från en arbetsgrupp inom vänsterpartiets riksdagsgrupp Växande företag fler i arbete En rapport om småföretagarfrågor från en arbetsgrupp inom vänsterpartiets riksdagsgrupp Produktionsfakta Utgivare Produktion Produktionsår Vänsterpartiets riksdagsgrupp Vänsterpartiets

Läs mer

Bakgrund och Sammanfattning... 3. Förslag till åtgärder... 7. Börsens attraktionskraft... 7

Bakgrund och Sammanfattning... 3. Förslag till åtgärder... 7. Börsens attraktionskraft... 7 INNEHÅLL Bakgrund och Sammanfattning... 3 Förslag till åtgärder... 7 Börsens attraktionskraft... 7 Utökad forskning och fakta om börsens betydelse för bolagen och samhällsekonomin... 7 Förbättrad information

Läs mer

riksrevisionen granskar: etablering och integration Att tillvarata och utveckla nyanländas kompetens Rätt insats i rätt tid?

riksrevisionen granskar: etablering och integration Att tillvarata och utveckla nyanländas kompetens Rätt insats i rätt tid? riksrevisionen granskar: etablering och integration Att tillvarata och utveckla nyanländas kompetens Rätt insats i rätt tid? rir 2014:11 Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift att granska

Läs mer

Företagens roll i samhället

Företagens roll i samhället 1 Företagens roll i samhället Mars 2004, reviderad februari 2006 Frågor och svar om företagens roll i samhället 1 Förord Företag är den viktigaste välståndsbyggaren i samhället. Företagen skapar de resurser

Läs mer

Fler nybyggare efterlyses

Fler nybyggare efterlyses Sida 1 I n s a m l i n g s s t i f t e l s e n I F S R å d g i v n i n g sc e n t r u m Fler nybyggare efterlyses Rapport om svårigheter för invandrare att starta företag i Sverige Stockholm 2007-03-15

Läs mer

Ett konkurrenskraftigt ekosystem för Life Science

Ett konkurrenskraftigt ekosystem för Life Science Ett konkurrenskraftigt ekosystem för Life Science Innehåll 1. Sammanfattning 3 2. Uppdraget 5 3. Vad är Life Science-sektorn? 6 4. Om företagen 7 5. Demografisk utveckling 9 6. Hur har vi utfört uppdraget

Läs mer

Med oddsen emot sig. En rapport om uppfinnare och fria innovatörer och det offentliga stödsystemet som är riktat till dessa. Lars Bager-Sjögren

Med oddsen emot sig. En rapport om uppfinnare och fria innovatörer och det offentliga stödsystemet som är riktat till dessa. Lars Bager-Sjögren Med oddsen emot sig En rapport om uppfinnare och fria innovatörer och det offentliga stödsystemet som är riktat till dessa Lars Bager-Sjögren Regleringsbrevsuppdrag nr 5, 2005 Dnr 1-010-2005/0055 ITPS,

Läs mer

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån REMISSPROMEMORIA FI Dnr 14-16628 Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se

Läs mer

Ett innovationspolitiskt

Ett innovationspolitiskt SWEDISH ECONOMIC FORUM REPORT 2011 Ett innovationspolitiskt ramverk ett steg vidare SWEDISH ECONOMIC FORUM REPORT 2011 ETT INNOVATIONSPOLITISKT RAMVERK ETT STEG VIDARE Pontus Braunerhjelm (red.) Bengt

Läs mer

2012:20. Köpta relationer. Om korruption i det kommunala Sverige

2012:20. Köpta relationer. Om korruption i det kommunala Sverige 2012:20 Köpta relationer Om korruption i det kommunala Sverige MISSIV DATUM DIARIENR 2012-06-01 2011/174-5 ERT DATUM ER BETECKNING 2011-06-16 Fi2011/2882 (delvis) Regeringen Finansdepartementet 103 33

Läs mer

RAPPORT Upphandlingsmodell för kollektivtrafik ökad samhällsnytta, fler resenärer eller mer kommersiell trafik

RAPPORT Upphandlingsmodell för kollektivtrafik ökad samhällsnytta, fler resenärer eller mer kommersiell trafik RAPPORT Upphandlingsmodell för kollektivtrafik ökad samhällsnytta, fler resenärer eller mer kommersiell trafik Rapport 2010:2 Reviderad april 2010 Konsulter inom samhällsutveckling WSP är en konsultverksamhet

Läs mer

ENTREPRENÖRSKAPSFORUM FORES LEADING HEALTH CARE. en teoribakgrund. Mats Bergman UPPDRAG VÄLFÄRD

ENTREPRENÖRSKAPSFORUM FORES LEADING HEALTH CARE. en teoribakgrund. Mats Bergman UPPDRAG VÄLFÄRD UPPDRAG VÄLFÄRD ENTREPRENÖRSKAPSFORUM FORES LEADING HEALTH CARE UPPHANDLING OCH KUNDVAL AV VÄLFÄRDSTJÄNSTER en teoribakgrund Mats Bergman e Upphandling och kundval av välfärdstjänster en teoribakgrund

Läs mer