Dnr Programförslag för fler och växande sociala företag

Transkript

1 Dnr Programförslag för fler och växande sociala företag

2

3 Programförslag för fler och växande sociala företag Dnr

4 Har du frågor om denna publikation, kontakta: Eva Johansson Nutek, Box 4044, Stockholm e-post: NUTEK Produktion: Nutek Stockholm maj 2008 Grafisk formgivning: Ordförrådet AB Tryck: 500 ex, Litho, Motala

5 Förord Den 22 november 2007 fattade regeringen beslut om att ge Verket för Näringslivsutveckling, Nutek i uppdrag att i samråd med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Socialstyrelsen utarbeta ett tvärsektoriellt program med förslag på insatser som stimulerar till att fler sociala företag startar och växer. Det program som nu överlämnas till regeringen har utvecklats i samråd med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Socialstyrelsen. Samråd i olika former har även skett med Sveriges Kommuner och Landsting, Samhall och andra aktörer. En av dagens viktigaste samhälleliga utmaningar är att bryta det utanförskap som präglar många människors liv och som ofta leder till (ökad) ohälsa, ekonomiska svårigheter och en känsla av maktlöshet. Sociala företag har i Sverige och andra länder visat sig kunna bidra till att skapa integration på arbetsmarknaden och i samhället. Genom att skapa arbetstillfällen och arbetsträning där människor görs delaktiga stärks deras egenmakt, självkänsla och förmåga att ta ansvar. Regeringsuppdraget handlar om att skapa förutsättningar för fler och växande sociala företag vars övergripande mål är att integrera människor som har det svårast på arbetsmarknaden, som arbetstagare, men också som företagare. En viktig del i detta är att skapa långsiktiga förutsättningar som ger de sociala företagen och deras medarbetare en rimlig möjlighet att planera för ett hållbart företagande och långsiktig utveckling för individen. Förutsättningar för det och därmed många av de insatser som behövs och som lyfts fram i programmet är dock mer eller mindre generella. Antingen för att de berör småföretagandets villkor och möjligheter att skapa finansiering, konkurrera på en offentlig marknad eller förutsättningarna att i företaget ta emot och anställa personer med en bakgrund som innebär behov av extra stöd och lägre produktivitet. Det handlar också om att hitta vägar att bryta de inlåsningseffekter som finns i socialförsäkringssystemet så att fler kan våga ta steget bort från bidragsberoende. Men det finns också behov av riktade insatser kring socialt företagande som handlar om information, utbildning, kunskapsutveckling och möjligheter till medfinansiering av utvecklingsprojekt mm. Idag finns det cirka 150 sociala företag enligt Nuteks definition i Sverige med runt medar-

6 betare. Det finns utrymme för och behov av många fler, som tillsammans med andra företag och arbetsgivare med stöd av arbetsmarknadspolitiken bidrar till fler vägar för fler in på arbetsmarknaden. Förslagen i detta program kan bidra till den utvecklingen. För utformning och bearbetning svarar Nuteks medarbetare Eva Johansson, Malin Gawell och Bosse Olsson. Stockholm den 21 maj Sune Halvarsson tf generaldirektör Nutek 4

7 Innehåll Sammanfattning 7 1 Inledning Uppdrag att utarbeta förslag till program för sociala företag Hur programförslaget har tagits fram Utgångspunkter och tidigare erfarenheter Möjligheter att delta i arbetslivet genom socialt företagande Olika typer av sociala företag i Sverige och internationellt Arbetsintegrerande sociala företag: Definition Sociala företag: Fakta och exempel Lagar och regler På lika villkor för individer och företag Samhällsnytta Villkor och behov av insatser Bristande samordning mellan olika försörjningssystem Upphandling och ökade möjligheter att välja utförare /arbetsplats Sociala företagens behov av information, rådgivning och affärsutveckling Sociala företag och kapitalförsörjning Behov av kunskap Programförslag för fler och växande sociala företag Sektorsövergripande samverkan och utbildningsinsatser i offentlig förvaltning Programinsatser riktade till potentiella och etablerade sociala företag Lärande, statistikutveckling och initiering av behovsmotiverad forskning Förslag till beslut/förändringar Förslag till beslut under Rekommendationer till beslut och förändringar på längre sikt Upplägg och kostnader för det föreslagna programmet Kommunikation av programinsatserna Uppföljning och utvärdering Kostnader

8 7 Referenser 65 Bilaga 1 67 Regeringsuppdraget Bilaga 2 71 Förslag till utredning om behovet av en förordning för arbetsintegrerande sociala företag som medger vissa undantag från statsstödsreglerna om behov finns. Bilaga 3 75 Fördelning av beräknade kostnader 6

9 Sammanfattning Regeringen har gett Nutek i uppdrag att tillsammans med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Socialstyrelsen utarbeta ett program med förslag på insatser som stimulerar att fler sociala företag startar och växer och hur hinder för deltagande i arbetslivet genom socialt företagande kan undanröjas. Förslaget har tagits fram av Nutek i nära samarbete med representanter för ovan nämna myndigheter och Sveriges Kommuner och Landsting. Genom seminarier, möten och delremisser har synpunkter och kunskap från ytterligare myndigheter samt sociala företag och företagsfrämjande aktörer samlats in och påverkat programmets utformning. Programförslaget är strukturerat i tre delar där kapitel 2 beskriver förutsättningar och möjligheter för att starta, driva och arbeta i sociala företag i Sverige idag. Här finns definition, exempel, lagar och regler för företag och individer, en internationell utblick och en redovisning av samhällsnyttan. I kapitel 3 beskrivs villkoren för det sociala företagandet och de förändringar som behövs för en långsiktigt hållbar tillväxt av företag och arbetstillfällen. De avslutande kapitlen 4-6 innehåller dels förslag till förändringar av mer övergripande karaktär på kortare och längre sikt dels konkreta programinsatser för att stimulera utvecklingen. Förslagen har utformats med de sociala företagens förutsättningar i fokus men förslagen i kapitel 5 är i stor utsträckning generella i den meningen att de föreslås gälla även för andra arbetsgivare. Programmet och förslagen till beslut är utförligare beskrivna i kapitel 4 respektive 5. Nutek lämnar följande förslag till program för fler och växande sociala företag: Delprogram 1. Sektorsövergripande samverkan och utbildningsinsatser i offentlig förvaltning. Sektorsövergripande samverkan Utvecklad samverkan mellan myndigheter och andra aktörer är av stor vikt för att minska hindren och förbättra förutsättningarna för start och tillväxt av sociala företag. Fortsatt analys av hinder och möjligheter för sociala företag att starta och växa, utifrån de olika myndigheternas och andra aktörers möj- 7

10 ligheter och behov. Utveckla rutiner och information inom berörda myndigheter för att hantera frågor kring socialt företagande. Planering och genomförande av utbildningsinsatser (se nedan). Planering och genomförande av kontinuerligt samråd med myndigheter, samordningsförbund, kommuner och andra relevanta organisationer. Genomförande av pilotprojekt för att utveckla regionala/lokala strukturer för samverkan i minst 5 län och 10 kommuner. Informations och utbildningsinsatser i offentlig förvaltning Ökad kunskap om socialt företagande hos företrädare för myndigheterna tillsammans med ökad kunskap om hur de egna regelverken och insatserna kan behövs för att stimulera utvecklingen. Framtagande av ett målgruppsanpassat informations- och utbildningsmaterial anpassat till kommuners och myndigheters uppdrag, interna kanaler och strukturer för intern kommunikation. Spridning av exempel på hur befintliga och kommande stöd/åtgärder mm kan användas vid start av sociala företag och för individer som vill arbeta, arbetsträna eller genomgå rehabilitering i dem. Planering av och genomförande av aktiviteter inom respektive myndighets interna informations- och utbildningskanaler. Genomförande av information och utbildningsinsatser som är gränsöverskridande mellan myndigheter/andra aktörer. Genomförande av seminarier. Initialt i samband med de sociala företagens mässa hösten Delprogram 2. Programinsatser riktade till potentiella och etablerade sociala företag Information och rådgivning Kunskapen om socialt företagande är begränsad hos företagsfrämjande aktörer (undantaget Coompanion) och insatser behövs för att stärka och kvalitetssäkra rådgivning till sociala företag. Utbildningsinsatser för offentliga och privata företagsfrämjande aktörer. Insatser för att kvalitetssäkra rådgivningen. Möjlighet för sociala företag att utifrån sin egen situation anlita konsulter/rådgivare i utvecklingen av företaget genom möjlighet att ansöka om konsult-/rådgivningscheckar i programmet. 8

11 Mentorsprogram, ledar- och styrelseutbildningar. Medel till stöd för sektorns egenorganisering för att stimulera och utveckla förutsättningar för kompetensförsörjning, metodutveckling, omvärldsbevakning och samtals-/samarbetspart på regional och nationell nivå. Utbildning och annan kompetensutveckling Utbildning för blivande och etablerade sociala företagare arrangeras endast sporadiskt och endast undantagsvis inom det etablerade utbildningssystemet. För en långsiktigt hållbar utveckling behövs både utbildningar, metoder, utbildningsmaterial och finansiering av deltagarnas kostnader. Samtidigt behöver kunskapen stärkas i yrkesgrupper som kommer att arbeta i eller med sociala företag. Initiera och stödja tillkomst av utbildning/kompetensutveckling vid några utbildningsaktörer på olika nivåer (folkhögskola, yrkeshögskola, högskola) riktade till initiativtagare, handledare/ledare och medarbetare i sociala företag. Genomföra förstudier och pilotutbildningar med delvis nationell finansiering. Utreda och föreslå finansieringslösningar för individer/studerande och utbildningsanordnare vid implementering av utbildningar. Stödja förstudier och pilotprojekt som kan ta fram modeller för yrkesinriktad kompetensutveckling för medarbetare. Ta fram informations- och utbildningsmaterial riktat till adekvata yrkesutbildningar och erbjuda lärare fördjupad kunskap/ kompetensutveckling genom seminarier och skriftligt material. Kapitalförsörjning Tillgång till kapital för projektering, start och utveckling är ett problem för många små företag och för det sociala företagandet är projektfinansiering ofta en förutsättning. Projektmedel till lokala, regionala och nationella utvecklingsprojekt för: Förstudier och projekt som syftar till start av nya sociala företag. Projekt som syftar till metodutveckling, affärsutveckling, samverkan med övrigt näringsliv, metoder för överföring av affärsidéer mm. Projekt för transnationellt utbyte av erfarenhet och kunskap samt för utveckling av affärsidéer och metoder för spridning över gränser mm. 9

12 Delprogram 3. Lärande, statistikutveckling och initiering av behovsmotiverad forskning Det saknas systematiserad kunskap om socialt företagande och behovet av forskning och lärande är stort. Samtidigt saknas statistik som gör det möjligt att identifiera och analysera de sociala företagen. Samordna och bidra till ett forum för tvärsektoriellt kunskapsutbyte. Initiera och bidra till att följeforskning inom området. Utveckla myndigheternas statistik över beslut om uppdrag, placeringar, förmedlade arbeten, rehabilitering med mera i sociala företag. Statistiken ska vara könsuppdelad för att möjliggöra uppföljning av eventuella könsskillnader i deltagande/arbete i sociala företag. Utveckla den tvärsektoriella statistiken inom SCB i samverkan med Eurostat. Identifiering av kunskapsbehovet (i samverkan med aktiviteter planerade under 5.3.1). Beredning och uppföljning av behovsmotiverade forskningsprojekt. Övergripande mål för programmet Att socialt företagande ska växa som arbetsmarknad och aktör inom re-/habilitering genom att hinder, som okunskap och attityder i offentlig förvaltning, hos företagsfrämjande aktörer och hos potentiella och etablerade sociala företag, undanröjs. Att tillväxten ska ske genom att fler sociala företag etableras och fler växer. Att antalet sociala företag ökat med 30 % 2013 och att det går att förutse en fortsatt ökning. Att antalet personer som har nytta av sociala företag har ökat med 50 % vid samma tidpunkt och att det går att förutse en fortsatt ökning. Förväntad samhällsnytta En ökning på 50 % (2 250) av personer som är anställda eller i rehabilitering i sociala företag innebär en samhällsekonomisk vinst mellan ( pp/år) och ( pp/år) per år. Beräkningen bygger på de lägsta respektive högsta siffrorna från de två socioekonomiska bokslut som genomförts i sociala företag. Det vill säga pp/år och 1 miljon pp/år. Hur stor samhällsnyttan blir i 10

13 ekonomiska termer beror i hög grad på vilka grupper som engageras i de sociala företagen. Nutek föreslår att regeringen under 2008 beslutar om att ge Nutek i uppdrag att genomföra och följa upp det föreslagna programmet under finansiera programmet i enlighet med förslaget, total kostnad SEK. Tillkommer kostnad för genomförande och förvaltning. ge Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Socialstyrelsen i uppdrag att medverka i genomförandet ge Nutek i uppdrag att bjuda in Sveriges Kommuner och Landsting och företrädare för sociala företag att medverka i genomförandet. För att stärka förutsättningarna och underlätta utvecklingen av fler och växande sociala företag föreslås regeringen besluta om att utreda behovet av en förordning om stöd till arbetsintegrerande företag som medger vissa undantag från statsstödsreglerna, om behov finns utreda behovet av ett certifieringssystem och/eller en särskild lagstiftning för arbetsintegrerande sociala företag ge Nutek i uppdrag att utreda företagens administrativa bördor för anställningar med anställningsstöd Arbetsförmedlingens program Stöd till start av näringsverksamhet ska kunna gälla i 12 månader för i första hand personer med funktionsnedsättning som startar företag tillsammans utöka möjligheterna att använda Arbetsförmedlingens program Särskilt stöd till start av näringsverksamhet till att gälla även vid intag av ny medlem/medarbetare i ett befintligt företag ge ansvariga myndigheter i uppdrag att utforma upphandlingar av alternativa aktörer inom arbetsmarknads- och socialpolitiska området så att sociala företags tjänster och kompetens kan komma i fråga ge Konkurrensverket i uppdrag att undersöka om offentliga medel i form av bidrag till privat, ideellt och kooperativt drivna små och medelstora företag snedvrider konkurrensen ge Almi Företagspartner AB och Coompanion, Kooperativ Utveckling i Sverige i uppdrag att i samråd med Nutek utarbeta lämpliga finansieringsinstrument för sociala företag samt att säkerställa att kriterier för bedömning är anpassade till sektorn 11

14 ge Svenska ESF-Rådet och Nutek i uppdrag att följa upp i vilken utsträckning strukturfondsmedel används för att stödja tillkomst av och utveckling i sociala företag och vid behov föreslå förändringar i den nationella strategin ge Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan medel att använda för att medfinansiera projekt inom strukturfonderna, samt ge myndigheterna möjlighet att förskottera dessa medel. För att främja möjligheterna för sociala, men också i andra företag, att i ökad omfattning bidra till att fler får arbete och rehabilitering i företag lämnar Nutek följande rekommendationer till beslut och förändringar på längre sikt: minska antalet former för anställningsstöd i sociala företag. Utgå från lönebidrags-, trygghetsanställningar och stöd till start av näringsverksamhet start av socialt företag bör kunna erbjudas som en modul inom Jobb och utvecklingsgarantin i Fas 3 inom Jobb och utvecklingsgarantin bör utformas som Trygghetsanställning med möjlighet till kompletterande anordnarbidrag inrätta anställningsstöd liknande lönebidrag för grupper som behöver extra stöd men inte ingår i Arbetsförmedlingens grupper: funktionshindrade med arbetshinder överväg i samband med nästa revidering av Socialstyrelsens relevanta allmänna råd att förtydliga att arbete i sociala företag kan vara en arbetsrehabiliterande åtgärd tydliggör i IAF:s föreskrifter att styrelsemedlem i ett socialt företag har rätt till A-kassa vid eventuell arbetslöshet se över rutiner för att minska sociala och andra små företags likviditetsproblem vid lönebidrags- och trygghetsanställningar utöka användandet av brukarval/fritt val inom arbetsmarknadspolitiska program, inom rehabilitering och kommunal hantering av bistånd till sysselsättning utred om gränsen för direktupphandlingar bör utökas utred hur hanteringen av mjuka tjänster i LOU kan förenklas och tydliggöras ge Nutek i uppdrag att vidare utreda tillgängligheten av riskvilligt kapital och vid behov överväga hur staten lämpligast kan bistå sociala företag med villkorslån och/eller garantier. 12

15 1 Inledning Det finns idag ett stort antal människor i utkanten av eller utanför den ordinarie arbetsmarknaden. Dessa människor står också utanför företagandet. Sociala företag har visat sig kunna bidra till att skapa arbete och företagande samt att ge en ökad livskvalitet för medarbetarna. I den typ av arbetsintegrerande sociala företag som detta programförslag avser (läs mer om definition nedan) skapas nya arbetstillfällen som tar tillvara individernas förutsättningar men också nya vägar till rehabilitering och arbete på den övriga arbetsmarknaden. För samhället är investeringar i ett socialt företag inte bara en investering i livskvalitet och hälsa för individen utan också i högsta grad en samhällsekonomiskt lönsam investering. Till exempel visar ett socioekonomiskt bokslut på en samhällsvinst i storleksordningen 1 miljon kronor per medarbetare och år i två studerade sociala företag som arbetar med rehabilitering av före detta missbrukare. Denna samhällsvinst är beräknad både på samhällskostnader och på det produktionsvärde som uppstår i företaget. Syftet med den föreslagna satsningen är att genom sociala företag skapa nya arbetstillfällen och öka integrationen på arbetsmarknaden för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden och därmed bidra till ett minskat utanförskap och en hållbar samhällsekonomisk tillväxt. Målsättning: Förbättra förutsättningarna för ett långsiktigt hållbart arbetsintegrerande socialt företagande så att fler företag startas, fler företag växer samt att fler personer får möjlighet till arbete och försörjning genom anställning och företagande. 1.1 Uppdrag att utarbeta förslag till program för sociala företag I november 2007 gav Regeringen Verket för Näringslivsutveckling (Nutek) i uppdrag att, i samråd med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Socialstyrelsen, utarbeta ett tvärsektoriellt program med förslag på insatser som stimulerar till att fler sociala företag startar och växer. Samråd skulle även ske med Sveriges Kommuner och Landsting, Samhall AB, finansiella samordningsförbund inom rehabiliteringsområdet, med arbetsgruppen Dialogen om relationerna mellan staten och ideell sektor samt med andra berörda aktörer. Uppdraget (N2007/7471/ENT, N2007/6906/ENT, N2007/6408/ENT) i sin helhet finns i bilaga 1. 13

16 I uppdraget anges att målet med programmet ska vara att skapa förutsättningar för att fler sociala företag kan startas och växa samt ge möjlighet för att fler personer ska få arbete i sociala företag och därmed bli delaktiga i arbetslivet och få ökade möjligheter att försörja sig själva på den reguljära arbetsmarknaden. Programmet ska även bidra till att skapa nya arbetstillfällen, ökad integration på arbetsmarknaden, ökat arbetskraftsutbud och ökad ekonomisk tillväxt. Uppdraget följer på det av Nutek inlämnade underlaget för program för ett ökat socialt företagande (N2007/6906/ENT). Förslag till åtgärder för att stödja bildandet av sociala företag har även lämnats i betänkandet Från Socialbidrag till arbete (SOU 2007:2). Regeringen har vidare lagt ett förslag på överenskommelse mellan regeringen och idéburna organisationer inom det sociala området baserat på den dialog mellan staten och den ideella sektorn som pågått sen september 2007 (IJ2007/2439/D). 1.2 Hur programförslaget har tagits fram Detta programförslag har tagits fram i samråd med fler aktörer. En tvärsektoriell arbetsgrupp bestående av Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan samt Socialstyrelsen har träffats regelbundet och fört diskussioner såväl i sakfrågor som i programutformning och möjligt genomförande. Även Sveriges Kommuner och Landsting har medverkat i dessa diskussioner. Den 7 april arrangerades ett seminarium/hearing kring frågor om socialt företagande. 45 personer från 23 organisationer deltog i givande diskussioner kring såväl sociala företags villkor som olika aktörers möjligheter att främja utvecklingen av socialt företagande. Bland deltagarna fanns också representanter från finansiella samordningsförbund inom rehabiliteringsområdet. Utöver detta har Nutek medverkat i samtal med Dialogen om relationen mellan staten och ideella sektorn samt fört samtal med Samhall AB, ALMI Företagspartner AB, Coompanion och Skoopi. 1.3 Utgångspunkter och tidigare erfarenheter Nutek bidrar till att det skapas fler nya företag, fler växande företag och fler starka regioner och därmed främjas hållbar ekonomisk tillväxt och välstånd i hela landet. Nutek har viss erfarenhet av arbete med sociala företag även om kunskap om sociala företag är begränsat spridd inom myndigheten och likaså bland andra närings- och regionalpolitiska aktörer. Under det senaste året har dock flera frågor kring utanförskap aktualiserats inom näringspolitiken och näringspolitik har i allt högre utsträckning relaterats till sektorer så som till exempel hälso- och sjukvård. 14

17 Nutek har under åren varit huvudman för den nationella temagruppen NTG Socialt företagande vidgar arbetsmarknaden. Det var ett projekt inom Europeiska Socialfondens gemenskapsinitiativ Equal. Inom projektet har följande aktörer medverkat i såväl hinderanalyser samt utformande av förslag: Nutek, Länsstyrelsen i Stockholms län, Kommunal, Coompanion, Skoopi (De sociala arbetskooperativens intresseorganisation), nio regionala utvecklingspartnerskap inom Equal samt de sociala företagen Basta Arbetskooperativ, Vägen ut! Kooperativen och Kooperativet Kullen. Erfarenheter från detta arbete har tagits till vara i framtagandet av detta tvärsektoriella program. I Arbetsförmedlingens program finns flera beröringspunkter med den typ av sociala företag som uppdraget avser. Det gäller allt från Starta Eget-utbildningar och Stöd till start av näringsverksamhet, inför start av nya företag till olika former av lönestöd i samband med anställningar till personer med och utan funktionsnedsättningar. Arbetsförmedlingen har i uppdrag att arbeta med arbetslivsinriktad rehabilitering samverka med Försäkringskassan och vara en part i FINSAMförbunden. 1 Regeringen har också uppdragit åt Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan att inom ramen för en försöksverksamhet pröva alternativa insatser för långtidssjukskrivna under 2008 och Målgruppen är personer som varit sjukskrivna i mer än två år, personer med tidsbegränsad sjukersättning samt personer med aktivitetsersättning. Försöket ska genomföras i fyra områden, Stockholm, Göteborg, Dalarna och Västerbotten. Här ska kompletterande aktörer upphandlas för minst personer. Ersättningen till de upphandlade aktörerna ska baseras på en prestationsbaserad modell. På vissa platser finns kunskap om och goda erfarenhet av att arbeta med lösningar som involverar sociala företag. Kunskapen är dock långt ifrån spridd i organisationen. Försäkringskassan ansvarar för stora delar av de offentliga trygghetssystemen för bland annat sjuka med olika typer av nedsatt arbetsförmåga. Försäkringskassan beslutar om rätten till ersättning och samordnar resurserna för att stödja sjukskrivna att snabbt komma tillbaka till arbete. Syftet med Försäkringskassans samverkan med andra myndigheter, arbetsmarknadens parter samt hälso- och sjukvården är att utveckla och fördjupa samarbetet för att verksamheten ska fungera bättre och att öka förutsättningarna för enskilda individer att försörja sig själva, 1 Frivillig finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Kommun och Landsting. 15

18 d.v.s. generera färre och kortare sjukskrivningar samt sjuk- och aktivitetsersättningar. Sjukpenning, rehabiliteringsersättning samt sjuk- och aktivitetsersättning är de främsta formerna av ersättning som kan relateras till socialt företagande. Kunskapen om sociala företag är dock begränsad och det finns inte några dokumenterade erfarenheter eller utvärderingar av sociala företags betydelse i samband med olika insatser. Socialstyrelsen har en bred verksamhet och olika arbetsuppgifter inom områden som rör socialtjänst, hälso- och sjukvård, hälsoskydd, smittskydd och epidemiologi. Större delen av Socialstyrelsens verksamhet är riktad till personal och beslutsfattare inom de områden som nämndes ovan. Socialstyrelsen arbetar med att generera och förmedla kunskap, ta fram normer baserade på lagstiftning och kunskap, utöva tillsyn samt utföra övriga myndighetsuppgifter. Sen 1995 har Socialstyrelsen lämnat visst stöd till forskningsprojekt samt givit ut rapporter på temat civilsamhälle, social ekonomi och även en rapport om socialt företagande. I dagsläget finns inga direkta insatser för sociala företag och endast viss erfarenhet från området. 16

19 2 Möjligheter att delta i arbetslivet genom socialt företagande Uppdraget att ta fram ett program för fler sociala företag är en del av regeringens satsning på att bryta det utanförskap som präglar många människors liv och som ofta leder till (ökad) ohälsa, ekonomiska svårigheter och en känsla av maktlöshet. Sociala företag har i Sverige och i andra europeiska länder visat sig kunna bidra till att skapa arbete för människor som står långt från arbetsmarknaden. I Sverige är det framför allt de grupper som har det allra svårast på arbetsmarknaden som idag arbetar i sociala företag. Personer med funktionsnedsättningar, tidigare missbruk och/eller kriminalitet dominerar idag men det är troligt att socialt företagande kan vara ett fungerande alternativ för personer i andra livssituationer då man kan förvänta sig att behovet av extra stöd och anpassade arbetsförhållanden kvarstår under lång tid. Socialt företagande är ett relativt nytt och inte helt definierat begrepp i Sverige. I ett europeiskt perspektiv finns olika definitioner och det sociala företagandet har olika roller och uppgifter i samhället. Detta program har sitt fokus på insatser som kan stödja utvecklingen av fler och växande arbetsintegrerande sociala företag med mål att fler personer ska få arbete i dessa och därmed bli delaktiga i arbetslivet och få ökade möjligheter till egenförsörjning. En viktig del i detta är att skapa långsiktiga förutsättningar som ger de sociala företagen och deras medarbetare en rimlig möjlighet att planera för ett hållbart företagande och långsiktig utveckling för individen. Sådana förutsättningar och därmed många av de insatser som behövs och som lyfts fram i programmet är dock mer eller mindre generella. Antingen för att de berör småföretagandets villkor och möjligheter att skapa finansiering, konkurrera på en offentlig marknad eller förutsättningarna att i företaget ta emot och anställa personer med en bakgrund som innebär behov av extra stöd och lägre produktivitet. Det handlar också om att hitta vägar att bryta de inlåsningseffekter som finns i socialförsäkringssystemet så att fler kan våga ta steget bort från bidragsberoende. Men det finns också behov av riktade insatser för socialt företagande som handlar om information, rådgivning, utbildning, kunskapsutveckling och möjligheter till finansiering av utvecklingsprojekt mm. Detta inkluderas i det föreslagna programmet som presenteras i kapitel 4. 17

20 Grunden för det sociala företagandet finns hos människor som vill lösa gemensamma samhällsproblem genom att organisera en egen verksamhet. Genom att skapa arbetstillfällen och arbetsträning där människor görs delaktiga i arbetet, företagandet och den egna rehabiliteringen stärks deras egenmakt, självkänsla och förmåga till ett självständigt liv i det sociala företagandet. I det sociala företagandet kombineras affärsmässighet med sociala ändamål. I Sverige finns idag ett system där till exempel lönebidrag och liknande bidragsformer kan beviljas för att möjliggöra att dessa personer också kan vara delaktiga i arbetslivet. Detta system kan också användas för anställningar i sociala företag. Det finns idag sådana exempel, men det finns utrymme för och behov av många fler. Samhällsstödet till dessa individer är en kompensation för medarbetarnas nedsatta arbetsförmåga vilket gör att det inte snedvrider konkurrensen med andra företag. Det gäller till exempel lönebidrag, trygghetsanställning och liknande bidragsformer som kan användas för att möjliggöra att dessa personer också kan vara delaktiga i arbetslivet. Detta system kan också användas för anställningar i sociala företag. Socialt företagande är idag relativt okänt som begrepp och som fenomen. Däremot finns det olika typer av organisationer som sen länge har kunskap och erfarenhet av att driva rehabiliterande och/eller meningsfull sysselsättning för personer som befinner sig i utkanten eller till och med utanför den ordinarie arbetsmarknaden. 2.1 Olika typer av sociala företag i Sverige och internationellt Sociala företag är i många avseenden lika andra småföretag men unikt för de sociala företagen är att deras ursprung finns i ett behov som varken tillgodosetts av det offentliga eller av marknaden. Det handlar framför allt om behovet av arbete men också om att utveckla nya tjänster såsom nya metoder för rehabilitering, nya vägar till entreprenörskap och ny affärsverksamhet. Det finns olika sätt att definiera sociala företag och socialt entreprenörskap. 2 I vissa fall inkluderas ren kommersiell affärsverksamhet inom sociala branscher. I många fall, inklusive i detta förslag, ställs dock krav på ett deltagande även i själva företagandet på ett sätt som även leder till att utveckla kunskaper och erfarenheter från företagandet. På detta sätt bidrar de sociala företagen till att integrera människor i arbetslivet, företagandet och i samhället på ett hållbart sätt. Definitionen som används i detta 2 se bland annat Borzaga och Defourny 2001, Gawell 2006, Stryjan

21 programförslag överensstämmer med det europeiska forskningsnätverket för social ekonomi och socialt entreprenörskap EMES definition. 3 EMES har ställt upp följande nio kriterier för att definiera det sociala företagandet: 1. Målet är att tjäna samhället genom att integrera människor som har svårt att komma in i samhälle och arbetsliv 2. Grupp av medborgare, förening eller annan (dvs. sociala entreprenörer) tar initiativet 3. Delaktighet från medarbetarna 4. Beslutsmakten i företaget baseras inte på kapitalägande 5. Ingen eller begränsad vinstutdelning (vinsten återinvesteras eller går till en ägare som oftast är en ideell förening) 6. Självständighet från det offentliga 7. Permanent produktion av varor och tjänster 8. Medarbetarna betalas lön eller annan ersättning för sitt arbete 9. Ekonomiskt risktagande (både i projektstadiet och i den permanenta verksamheten men av olika art) Socialt företagande har i Sverige vuxit fram huvudsakligen som en kooperativ rörelse (sociala arbetskooperativ) i nära samklang med offentlig verksamhet. Initiativtagarna till de sociala företagen kommer huvudsakligen antingen från föreningar/organisationer som arbetar för en grupps rättigheter och möjligheter i samhället eller från en offentlig verksamhet. I båda fallen är utgångspunkten att de huvudsakligen individinriktade insatser som offentlig sektor tillhandahåller inte alltid är de rätta för att tillgodose de behov gruppen/medlemmarna har för att kunna få och behålla ett arbete. Alternativt att medlemmar ur gruppen inte får arbete på grund av sin bakgrund oavsett att arbetsförmågan är fullgod. Handikapp- och klientorganisationer har sedan lång tid tillbaks tagit entreprenöriella initiativ för att tillgodose sina medlemmars behov av arbete eller meningsfull sysselsättning. Länkarna och Synskadades riksförbund är goda exempel på detta. De sociala företagen som vi känner dem idag har en kortare historia med start i början på 90-talet och med stora influenser från utvecklingen i till exempel Italien

22 2.2 Arbetsintegrerande sociala företag: Definition Med arbetsintegrerande sociala företag, i fortsättningen benämnt sociala företag, menas i detta programförslag: Företag som driver näringsverksamhet (producerar och säljer varor och/ eller tjänster): med övergripande ändamål att integrera människor som har stora svårigheter att få och/eller behålla ett arbete, i arbetsliv och samhälle Svårigheterna att etablera sig på arbetsmarknaden kan vara av olika karaktär, så som funktionsnedsättningar som innebär arbetshinder, bristande erfarenhet och kunskap som kan förväntas innebära lägre produktivitet och ökat behov av stöd från omgivningen. Men också en tveksamhet på arbetsmarknaden att anställa personer med tidigare problem som långtidssjukskrivning, missbruk, kriminalitet etc. Många gånger är det en kombination av dessa orsaker som förstärker en inlåsning i bidragsberoende och utanförskap. som skapar delaktighet för medarbetarna genom ägande, avtal eller på annat väl dokumenterat sätt Delaktighetskravet i definitionen särskiljer de sociala företagen från offentlig verksamhet, privata rehabiliteringsföretag och Samhall. Det har sin grund i den fasta övertygelsen att delaktighet i arbetet, den personliga utvecklingen men också i företagets drift och beslut ger unika förutsättningar för personlig utveckling, empowerment/ egenmakt. 4 som i huvudsak återinvesterar sina vinster i den egna eller liknande verksamheter Återinvestering. Sociala företag är näringsdrivande verksamheter och strävar efter att producera ett överskott. De sociala företagen investerar överskott i enlighet med sitt ändamål. Investeringarna kan syfta till att utveckla verksamheten, integrera fler personer eller att utveckla medarbetarna genom kompetensutveckling eller andra insatser. Vissa sociala företag kan ha en nära koppling, t ex genom ägande till en ideell organisation som får del av överskottet företag som är organisatoriskt fristående från offentlig verksamhet Sociala företag är självständiga juridiska personer men har alltid en nära relation till offentlig sektor som leverantör, samarbetspart och kring medarbetarnas försörjning och utveckling. 4 "Empowerment är alla de processer som ökar kvinnors och mäns ägarskap över sina liv, på individ-, grupp- och samhällsnivå". En definition som Kvinnoforum tagit fram i en studie byggd på erfarenheterna i tio Europeiska empowermentverksamheter, "Kärnan av Empowerment" 20

23 Definitionen på sociala företag har utarbetats i arbetet med Equal-projektet NTG Socialt företagande vidgar arbetsmarknaden, I arbetet med definitionen har sociala företag och deras intresseorganisationer, företagsrådgivare inom social ekonomi och Nutek mfl myndigheter deltagit. Den utgår från den tradition av sociala arbetskooperativ som utvecklats i Sverige och internationellt sedan 80-talet med framför allt personer med psykiska funktionsnedsättningar och före detta missbrukare som medverkande grupper. I denna definition finns ingen koppling till företagsform eller ägarförhållanden. Det sociala företagandet som avses i definitionen skiljer sig från företag med sociala mål i allmänhet företag med verksamhet inom den sociala sektorn i allmänhet privata företag som säljer rehabilitering/arbetsträning/arbetsförmedling offentligt ägda rehabiliterings-/ arbetsträningsverksamheter Denna definition är väl etablerad och accepterad av både sociala företag och omvärlden. Definitionen bygger på en värdegrund som ger identitet inom/mellan de sociala företagen och dess medarbetare och legitimitet i omvärlden. Vi har inte funnit skäl att föreslå förändringar i definitionen i detta program. Ett möjligt skäl att utvidga definitionen skulle vara att fler företag och verksamheter ska kunna ta aktiv del i att skapa nya arbetstillfällen för personer långt från arbetsmarknaden. Vi bedömer dock inte att det åstadkoms genom att ändra definitionen utan vi har istället valt att föra fram förslag till förändringar som möjliggör att små och medelstora företag och organisationer ska kunna använda sig av de olika lösningarna. Vi menar att det finns skäl att stödja utvecklingen av fler och växande sociala företag som ett alternativ till offentlig verksamhet och privata aktörer samt att det kräver vissa riktade insatser för att ge det sociala företagandet likvärdiga förutsättningar som andra aktörer. Vi väljer därför i detta program att föreslå både riktade och generella åtgärder som kan bidra till en vidgad arbetsmarknad. 2.3 Sociala företag: Fakta och exempel Det finns ingen offentlig samlad statistik eller möjlighet att via register söka kunskap om det sociala företagandet i Sverige. Genom upp sökande aktiviteter och enkäter har Nutek i dagsläget vetskap om cirka 150 sociala företag som på alla punkter överensstämmer med den valda definitionen. 21

24 Dessa 150 företag sysselsätter totalt cirka personer. De är mycket olika i storlek och verksamhet. De minsta sysselsätter endast 3 4 personer och omsätter cirka kr per år i affärsverksamheten medan det största sysselsätter 100-talet personer med en omsättning på närmare 30 miljoner kronor per år. Medarbetarna är personer som på grund av funktionsnedsättningar, arbetshinder, tidigare missbruk, kriminalitet, långtidssjukskrivning, långtidsarbetslöshet, hemlöshet eller annan form av social utsatthet inte fått möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden. Exempel på affärsverksamheter som bedrivs i sociala företag är: transport, städning, friskvård, trädgårdsarbete, personalutveckling, servering, utbildning, hantverk i alla former, fastighetsskötsel, skogsarbete, hunddagis, fordonsverkstad, mattransporter, äventyrspedagogik, bageri, kontors service, konferensverksamhet, handelsträdgård, jordbruk, vaktmästartjänster, camping och fiskecentrum, data/kommunikation, tidningsförsäljning, B&B, återvinning, klottersanering mm. Mer information om befintliga sociala företag finns i rapporten Sociala företag i Sverige Rehabilitering i arbete och företagande inlåsning eller utveckling? Det går att urskilja några typer av sociala företag, se nedan. Men även om ett företag till övervägande del kan bedömas tillhöra en av dessa typer är flertalet en blandning. Inte minst gäller detta ur de individuella medarbetarnas perspektiv. Sociala företag med betoning på arbete, med en marknadsmässig affärsverksamhet och inriktning på anställning med lön till medarbetarna. I de här företagen blir en del av medarbetarna ofta kvar under lång tid och tar aktiv del i utvecklingen av företaget som delägare/medlemmar och arbetskraft. Man säljer rehabilitering, arbetsträning mm och har en utvecklad produktion av varor eller tjänster på marknaden. Utvecklingen kan gå i två riktningar: 1) Företaget fortsätter att ta in nya medarbetare och utvidgar verksamheten. De första medarbetarna stannar kvar och driver företaget och använder sig av sin egen erfarenhet i arbetet för att skapa förutsättningar för fler att få arbete (i företaget eller på annat håll). 2) Företaget/medarbetarna satsar på att utveckla affärsverksamheten och övergår till att bli ett gemensamt företag men utan direkta mål att hjälpa 5 "Sociala företag i Sverige 2007". Infonr: Nutek

25 fler till arbetsmarknaden. Det sistnämnda har vi dock inte sett hända i någon större utsträckning ännu. I båda fallen innebär utvecklingen för individen att man genom det sociala företagandet får möjlighet till en utveckling som i slutänden ger personen möjlighet att välja mellan att fortsätta i företaget eller att söka arbete på annat håll. Samtidigt som andra kommer in i företaget och efter kortare eller längre tid lämnar för att gå till annat arbete, studier eller åter till arbetslöshet. Se beskrivning av exemplet Vägen ut! Kooperativen nedan. Sociala företag med större betoning på rehabilitering, till arbete på annan arbetsplats. Även dessa företag driver en affärsverksamhet i vilken målgruppen arbetar men fokus ligger mer på rehabilitering och vidareslussning till annat arbete eller studier. En större andel av inkomsterna kommer från offentlig sektor än från den övriga produktionen. Tiden i företaget kan vara lång beroende på medarbetarnas bakgrund men också på att det inte finns lämpliga vägar till annat arbete. Se beskrivningen av exemplet Kooperativet KOS nedan. Sociala företag med betoning på social gemenskap och sysselsättning. Dessa företag driver en affärsverksamhet med hög grad av anpassning till medarbetarnas förmåga och behov av stöd. Här har medarbetarna sällan lön utan har sin försörjning via socialförsäkringssystemet Två exempel: Vägen ut! Kooperativen startade i augusti 2002 som ett partnerskap inom EU-programmet Equal. På tre år bildades de första kooperativen: Villa Solberg halvvägshus för män, Karins Döttrar arbetsträning för kvinnor, Café Solberg café och catering med arbetsträning har Vägen ut! kooperativen över 30 anställda och ytterligare ett 30-tal personer i arbetsträning och boende. Medarbetarna har en bakgrund i kriminalitet och/eller missbruk, 90 % är anställda med lönebidrag eller i trygghetsanställning. Tre nya kooperativ har startat och ett konsortium som sköter personaladministration, ekonomi, marknadsföring och kompetensutveckling. Vägen Ut! medverkar aktivt till att sprida affärsidéer i Sverige och Europa genom social franchising, kedjor för hotell och halvvägshus håller på att byggas upp. Vägen Ut! kooperativen hade 2007 en omsättning på 9,4 miljoner kronor och 30 anställda. Ett socioekonomiskt bokslut genomfört 2005 visade på en samhällsvinst på nästan 1 miljon kronor per medarbetare och år. 23

26 Kooperativet KOS finns på Norrmalm i Stockholm och erbjuder arbete och arbetsträning för personer med långvarig psykisk sjukdom. Kooperativet KOS startade 2002 ur en kommunal verksamhet och har idag 15 medarbetare varav en har en trygghetsanställning och övriga arbetar med försörjning från socialförsäkringssystemet. Företaget erbjuder konferenslokaler, konferensservice, tryckning och konsthantverk. Omsättningen har på några år ökat från kronor till kr. Genom KOS verksamhet har 4 personer kunnat gå vidare till arbete och en till studier. Ett socioekonomiskt bokslut genomfört för 2006 visar på en samhällelig vinst på cirka kronor per medarbetare och år Sociala företag: En internationell utblick Det sociala företagandet i vid mening och det arbetsintegrerande sociala företagandet finns i många länder. Däremot skiljer det sig relativt mycket åt hur sociala frågor hanteras och vilken roll det sociala företagandet har i de olika samhällena. Det sociala företagandets förutsättningar beror i hög utsträckning på hur välfärdstjänster och annan samhällsservice organiserats. En stark offentlig sektor, den ideella sektorns roll och förekomsten av näringsdriven verksamhet i den sociala sektorn påverkar utvecklingen. Det kan därför vara svårt att göra direkta jämförelser av de sociala företagen och deras villkor mellan länder. Under 1990-talet kom begreppet social ekonomi upp på EU-agendan vilket ändå medförde en ökad förståelse av detta område i de olika medlemsländerna. 6 Den svenska utvecklingen har bland annat inspirerats av de sociala kooperativen i Italien. Den kooperativa rörelsen i Italien är stark och regleras av en särskild lagstiftning. De sociala kooperativen växte fram under slutet av 1970-talet som ett svar på hög arbetslöshet och ökade sociala kostnader i välfärdssystemet. I Italien är dessa företag befriade från skatt på vinsten under förutsättning att de har som målsättning att uppfylla allmänna samhälleliga intressen inom hälsovård, utbildning och genom skapande av sysselsättning för personer som på olika sätt "missgynnas" på arbetsmarknaden. 7 I Storbritannien har utvecklingen av det sociala företagandet både haft influenser av den kooperativa rörelsen och mer välgörenhetsbaserade lösningar för att hantera sociala frågor i samhället. 8 Under 1990-talet 6 Se Social ekonomi. En tredje sektor för välfärd, demokrati och tillväxt? 1999, Kulturdepartementet och Social ekonomi i EU-landet Sverige. En tradition och förnyelse i samma begrepp, Ds 1998:48 7 Laureli, E Sociala arbetskooperativ. En rapport från Arbetslivsinstitutet 8 Laureli, E Sociala arbetskooperativ. En rapport från Arbetslivsinstitutet 24

27 utvecklades olika community businesses baserade på idéer om gräsrotsdemokrati och självorganisering. Under senare delen av 90-talet och tidiga 2000-talet utvecklades även en form av sociala företag som i större utsträckning påminde om företagsbaserade välgörenhetsorganisationer. Båda dessa former har väckt ett stort politiskt intresse under de två senaste decennierna i hopp om att dessa företag på olika sätt ska lösa olika välfärdsproblem. 9 Finland antog en lag om sociala företag 2003 (1351/2003). Den trädde i kraft i januari 2004 och reviderades I samband med att lagen trädde i kraft tillsatte Arbetsministeriet en styrgrupp med uppdrag att verka till stöd för införande av lagen samt en landsomfattande stöd- och rådgivningstjänst med syfte att hjälpa de som vill starta sociala företag. Den finländska lagstiftningen utgår från följande kriterier: Av företagets anställda ska minst 30 procent vara handikappade eller sammanlagt minst 30 procent handikappade och långtidsarbetslösa. Företaget betalar lön enligt branschens kollektivavtal åt statliga arbetstagare och lönen motsvarar den för fullt arbetsföra personer. Företaget får inte i sin affärsverksamhet ha brutit mot lagen eller verkat i strid med god affärssed. Företaget får inte heller ha obetalda skatter, socialskydds- eller socialförsäkringsavgifter. De sociala företagen har i Finland samma ställning som andra företag när det gäller privat och offentlig finansiering. De kan dock få sysselsättningsstöd, sammansatt stöd och sysselsättningspolitiskt projektstöd enligt villkor som skiljer sig från andra företag. Dessa stöd kan beviljas sociala företag enligt flexiblare villkor och för längre tid än för andra företag. Under perioden har antalet sociala företag ökat från 12 till Det finns i dagsläget ingen samlad statistik om sociala företag. I de länder där det finns särskilda lagstiftningar kan uppföljningar göras utifrån de olika definitionerna. Det är däremot mycket vanskligt att göra jämförelser eller uppskattningar av till exempel omfattning utifrån de olika förekommande definitionerna. I Frankrike, Italien, Polen, Portugal och Spanien finns särskilda lagstiftningar för sociala kooperativ. 11 I Belgien, Finland, Italien och England finns det lagstiftningar för sociala företag Palmås, K 2003 Den barmhärtiga entreprenören. Agora 10 "Finlands första sociala företag" samt "Om utvecklingen av sociala företag och deras verksamhetsförutsättningar " Arbetsministeriet i Finland 11 European Conferderation of Worker Cooperataves, Social cooperatives and social and participative enterprises CECOP European Conferderation of Worker Cooperataves, Social cooperatives and social and participative enterprises CECOP

28 2.4 Lagar och regler Det finns ingen särskild lagstiftning som reglerar de sociala företagens organisation eller verksamhet i Sverige. Det innebär att det sociala företagandet regleras av samma lagstiftning som alla andra företag. Den översyn av företagens administrativa bördor som pågår kommer även de sociala företagen till del. De sociala företagens verksamhet är också beroende av de lagar och regelverk som reglerar stödet till arbetsgivare som anställer personer med anställningsstöd. Mycket av detta har de gemensamt med andra småföretag, andra företag inom rehabilitering och föreningar/företag som tar ett arbetsmarknadspolitiskt ansvar genom att erbjuda praktik, arbetsträning eller arbete. Statsstödsreglerna ger stor frihet för staten att stödja framväxt och utvecklingen av sociala företag och deras medarbetare. Nedan följer en översikt över de lagar och regelverk som berör de sociala företagen och deras medarbetare. Företagets bildande, organisation och administration När det gäller bildande, redovisning, skatter och anställningar mm styrs de sociala företagen av samma lagar och regler som andra företag. Associationsrätt. Beroende på vilken företagsform man valt för företaget är det olika lagar som reglerar. Vanligaste företagsformen är Ekonomisk förening, men Ideella föreningar, Aktiebolag och Stiftelser förekommer Skattelagstiftning. Sociala företag betalar vinstskatt, moms, arbetsgivaravgifter och källskatt. Bokföringslagen. För flertalet sociala företag krävs en normal företagsredovisning med årsbokslut etc. Arbetsrättslagstiftning. Alla företag som har anställda omfattas av den lagstiftning som reglerar förhållanden på den svenska arbetsmarknaden. Stöd och rehabilitering till arbete Medarbetarna har i flertalet fall sin försörjning från trygghetssystemen innan de påbörjar sitt arbete/rehabilitering i det sociala företaget. De olika delarna av trygghetssystemet innebär olika förutsättningar för övergång i arbete och vilket stöd som samhället kan ge. Nedan följer en översyn av de delar av trygghetssystemet som har betydelse för de sociala företagen och deras medarbetare. 26

29 Kommunens insatser Socialtjänstlagen innehåller bestämmelser som speglar den demokratiska grundsynen att människor har inneboende möjligheter till personlig utveckling och växt. Nedan beskrivs de insatser som rör ekonomiskt bistånd till arbetslösa personer som saknar ersättning från arbetslöshetsförsäkringen, rehabilitering av personer med missbruksproblem och sysselsättning för personer med funktionsnedsättning. Ekonomiskt bistånd försörjningsstöd. När det gäller personer med försörjningsproblem är socialtjänstens huvudsakliga uppgift att bidra till att hitta långsiktiga lösningar. Rätt till bistånd finns bara om den enskilde inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt. För att ha rätt till bistånd ska den enskilde göra vad han eller hon kan för att bidra till sin egen försörjning, bland annat genom arbete. Om den enskilde är arbetslös krävs i princip att han eller hon står till arbetsmarknadens förfogande på heltid. Men socialtjänsten måste alltid göra en individuell bedömning av den biståndssökandes behov och förmåga. Biståndet ska utformas så att det stärker den enskildes resurser att leva ett självständigt liv. Insatserna ska syfta till att avhjälpa det aktuella behovet och även underlätta för den enskilde att i framtiden själv klara sin försörjning och sin livsföring i övrigt. Rehabilitering av personer med missbruksproblem. Kommunerna har ett långtgående ansvar för att stödja individer med missbruksproblem och olika insatser kan beviljas med stöd av socialtjänstlagen. I det rehabiliteringsprogram, som bör utformas tillsammans med individen, kan arbetsrelaterade insatser vara viktiga delar för många. En placering på ett socialt arbetsintegrerande företag är alltid frivillig för individen men betalas av kommunen (eller kriminalvården) under en viss tid. Individen har under den perioden sin försörjning från socialförsäkringssystemet/kriminalvården. Sysselsättning för personer med funktionsnedsättning. I kommunernas skyldigheter enligt socialtjänstlagen ingår att ordna sysselsättning för personer med funktionsnedsättning. Sysselsättningen kan för en del personer vara ett led i en rehabilitering som syftar till att individen kan återgå till en anställning efter återhämtning. För andra handlar det om att tillgodose behov av vardagliga rutiner och gemenskap så att det finns förutsättningar för balans i tillvaron. I många kommuner bedrivs också öppna verksamheter som tar emot personer utan ett individuellt beslut om insats enligt socialtjänstlagen. Vissa kan vara beviljade ekonomiskt bistånd för att klara sin försörjning under den tid de deltar i verksamheterna. 27

30 Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade, LSS innehåller bestämmelser om daglig verksamhet. För personer med utvecklingsstörning med flera finns en rätt till daglig verksamhet enligt denna lag. Insatsen syftar till att tillgodose de behov av vardagsrutiner och arbetsgemenskap, som flertalet människor behöver få tillgodosedda för att må väl. Insatserna ska anpassas till varje individs behov och de kan därför utformas på en mängd olika sätt. För vissa är målet att insatserna ska leda till någon form av anställning. Genom åren har insatserna blivit allt individualiserade och integrerade i annan samhällsverksamhet. Flertalet som har fått rätt till daglig verksamhet enligt LSS har sin försörjning genom aktivitetsersättning eller sjukersättning. År 2007 hade nästan personer daglig verksamhet enligt LSS, enligt Socialstyrelsens statistik. Antalet unga personer som beviljats daglig verksamhet har ökat påtagligt under 2000-talet (Socialstyrelsens lägesrapport 2007 insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning). Försäkringskassans insatser Försäkringskassans möjligheter att ge stöd till individer regleras av Socialförsäkringslagen. Den innehåller bestämmelser om vem som omfattas av social trygghet genom social försäkring och vissa bidragssystem. Sjuk- och aktivitetsersättning. Det förekommer idag att personer som arbetar i sociala företag kan behålla sin sjuk- eller aktivitetsersättning. En förutsättning är att de inte arbetar mer än 1/8 av hel arbetsförmåga, vilket motsvarar 5 timmar per vecka. Det förbereds nu förslag till ändrade regler för att ytterligare underlätta övergången från sjukersättning till arbete. Det handlar dels om ändrade regler för vilande ersättning från socialförsäkringen. Dels om en form av steglös avräkning där sjukersättningen minskas i förhållande till annan inkomst som överstiger ett visst belopp. Detta så kallade fribelopp föreslås motsvara ett prisbasbelopp, vilket 2008 är kr. Reglerna föreslås träda i kraft Sjukpenning och rehabiliteringsersättning. Under sjukskrivningstid kan arbetsprövning eller arbetsträning bli aktuell. Arbetsprövning är tänkt som en utredningsåtgärd som varar från ett par dagar till ett par veckor. Den kan ske på den egna arbetsplatsen eller på en annan arbetsplats eller hos en producent som Försäkringskassan upphandlat. Arbetsprövningen ska alltid följas av någon som ska redovisa resultatet skriftligt. Försäkringskassan betalar sjukpenning under arbetsprövningen om villkoren i övrigt är uppfyllda. Arbetsträning är tänkt att vara ett steg i en successiv återgång till arbete. Det innebär att arbetsträningen bör genomföras på en arbetsplats 28

31 där den försäkrade har sin anställning eller på en arbetsplats där den försäkrade har möjlighet att få en anställning. Under arbetsträning ska den försäkrade ha rehabiliteringsersättning om han eller hon uppfyller förutsättningarna. Arbetsträning för att komma tillbaka till ordinarie arbete hos den egna arbetsgivaren begränsas till tre månader. Vid arbetsträning på ett nytt arbete hos den egna arbetsgivaren eller en annan arbetsgivare för att återfå arbetsförmåga finns inte tidsgränsen tre månader. Den tidsbegränsning som då gäller är att hela rehabiliteringen bör vara avslutad inom ca ett år. Arbetsförmedlingens insatser Arbetsförmedlingen har flera stöd som på olika sätt kan användas för personer som vill vara med och starta alternativt arbeta i arbetsintegrerade sociala företag. Det gäller allt från Starta Eget-utbildningar och Stöd till start av näringsverksamhet inför start av nya företag till olika former av lönestöd till personer med funktionsnedsättningar vid anställning. Även aktivitetsstöd är tillämpligt under tidsbegränsade utbildnings- och praktikperioder. Stöd som på olika sätt är lämpade i samband med start av och/eller drift sociala företag är Stöd till start av näringsverksamhet Särskilt stöd vid start av näringsverksamhet Aktivitetsstöd under utbildning, praktik, Jobb-och Utvecklingsgaranti och Jobbgaranti för ungdomar Särskilt anställningsstöd Lönebidrag Nystartsjobb Stöd till hjälpmedel på arbetsplatsen Stöd till personligt biträde Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd SIUS Utvecklingsanställning Trygghetsanställning. Mer information om de olika stöden finns att läsa på under Service och Program. Individens rätt och möjligheter till stöd vid arbetslöshet efter medlemskap/delägarskap i ett socialt företag Individens rättigheter och skyldigheter i sociala företag är desamma som för andra anställda och andra företagare. Det gäller till exempel vid ar- 29

32 betslöshet. Rätten till A-kassa styrs av Lagen om arbetslöshetsförsäkring och Lagen om arbetslöshetskassor och de föreskrifter som utfärdas av Inspektionen för arbetslöshetsförsäkring. Enligt denna ska en medlem/ delägare som också är ledamot i styrelsen betraktas som företagare med väsentligt inflytande över verksamheten och därmed inte ha rätt att uppbära A-kassa vid arbetslöshet. Företaget på marknaden Sociala företags försäljning av produkter och tjänster regleras av samma lagstiftning som andra företags. Förutom det som gäller själva marknaden så finns branschspecifika regler och krav, t ex för hantering av mat vid beredning och försäljning. Lagen om offentlig upphandling, LOU. Offentlig sektor upphandlar såväl rehabilitering, arbetsträning, praktik som en mångfald av andra tjänster och produkter som de sociala företagen tillhandahåller. Konkurrenslagstiftning. Sociala företag är huvudsakligen små företag och med ringa förutsättningar att agera på marknaden så att den fria konkurrensen sätts ur spel. Trots detta är det viktigt att offentligt stöd för individer utformas på så sätt att detta stöd inte snedvrider konkurrensen. Statsstödsreglerna och socialt företagande Romfördragets artikel 87 innebär i princip förbud mot statligt stöd såsom skattereduktioner, försäljning till underpris, kapitaltillskott, lån eller garantier till förmånliga villkor, köp till överpris eller subventionerade tjänster till företag om samtliga följande kriterier är uppfyllda: det handlar om offentliga statliga medel stödet ger företaget ekonomiska fördelar stödet förmedlas selektivt, det vill säga gynnar vissa företag, produkter, regioner, sektorer, vissa målgrupper eller vissa företag stödet påverkar konkurrensen stödet påverkar handeln mellan medlemsstater. Tillämpningen av reglerna för statsstöd påverkas inte av om företaget är vinstutdelande eller ej. Stöd för att underlätta utveckling av viss näringsverksamhet eller regioner dock är tillåtet och därför finns följande undantag: forskning och utveckling relaterat till små- och medelstora företag forskning och utveckling relaterat till stora företag 30

33 utbildning av anställda miljöinvestering riskkapital sysselsättningsstöd på vissa villkor 13 stöd av mindre betydelse. I relation till innehållet i detta programförslag innebär det att det är möjligt att använda statliga medel till stöd för utvecklingen av socialt företagande genom: Generella sysselsättningsstöd som syftar till att öka sysselsättningen i utsatta grupper kan användas i avsikt att kompensera för bristande produktivitet och för ökade kostnader hos arbetsgivaren. Exempel på detta är Arbetsförmedlingens åtgärder som lönebidrag, trygghetsanställningar, anordnarbidrag och stöd till start av näringsverksamhet mfl. Dessa stöd kan användas hos alla arbetsgivare idag, vilken åtgärd och stödets storlek utgår från personens bakgrund, arbetsförmåga och behov. Stöd av mindre betydelse/försumbara stöd det vill säga under Euro under en treårsperiod kan lämnas till företag som bidrag, lån, konsultcheckar, produktutvecklingsstöd, anställningsstöd mm. Stöd till utbildning av anställda och stöd till utbildning, vägledning mm för arbetslösa. Medel till garantier i en kreditgarantiförening riktad till sociala företag i enlighet med undantaget för stöd av mindre betydelse. Detta kan utformas som en förordning om stöd till Kreditgarantiförening med ovanstående begränsningar. Stöd till organisationer, myndigheter eller partnerskap som avser att driva projekt som syftar till att sociala företag startar och utvecklas. Det är också möjligt att utforma en förordning om stöd till sociala företag i syfte att utveckla sektorn och främja sysselsättningen bland mindre gynnade grupper. Utöver ovanstående regleras undantag på en mängd områden i allmän gruppundantagsförordning som möjliggör att ge statsstöd till små och medelstora företag som: investeringsstöd, för konsultstöd, deltagande i mässor, riskkapital genom investeringsfonder mm. I praktiken behöver dessa undantag vanligen förhandlas med Kommissionen. 13 För precisering se Kommissionens förordning EG 2204/2002 om tillämpning av artiklarna 87 och 88 i EG fördraget på statlig sysselsättningsstöd. 31

34 Form och storlek på samhällsstödet till sociala företag, inklusive EU-bidrag Eftersom det saknas möjligheter att statistiskt hitta och bearbeta uppgifter om sociala företag är det idag omöjligt att göra en sammanställning av storleken på det samhällsstöd som utbetalas. Försök att via enkäter till kända sociala företag samla in uppgifter har inte nått användbara resultat då antalet svar varit lågt och kvaliteten på inkomna svar svårbedömd. Samhällsstödet kan något förenklat delas in i fyra kategorier: Projektbidrag inför start av socialt företag, lämnas i praktiken till organisation eller offentlig verksamhet som driver projektet. Vanligast från Kommunen och/eller Europeiska Socialfonden med bidrag från andra berörda myndigheter förekommer. Projektbidrag för utvecklingsprojekt i sociala företag, t ex för kompetensutveckling eller affärsutveckling. Inte särskilt vanligt men förekommer. Europeiska Socialfonden kan finansiera kompetensutvecklingsinsatser för anställda. Allmänna arvsfonden kan finansiera projekt som vänder sig till personer med funktionsnedsättningar. Verksamhetsbidrag. Vanligen från kommunen och är ett sätt att betala för utförda tjänster som arbete/sysselsättning, vanligen där medarbetarna har en funktionsnedsättning. Lönebidrag eller annat stöd riktat till individen antingen som kompensation för nedsatt arbetsförmåga eller under rehabilitering, arbetsträning etc. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan eller kommunen beslutar och betalar till företaget (arbetsmarknadspolitiska programmen) eller direkt till individen. Andra stöd som förekommer är subventionerade lokaler eller offentligt anställd personal. 2.5 På lika villkor för individer och företag Individen Många i den stora grupp personer i arbetsför ålder som just nu inte kan eller inte fått möjlighet att ta del av arbetslivet kan och vill arbeta om bara förutsättningarna är de rätta. Möjligheten att få arbeta 100 % av sin förmåga och därmed bidra till sin egen försörjning, tillväxten i samhället och att få känna att man är behövd är ofta drivkraften hos medarbetarna i de sociala företagen. Möjligheten kan handla om anpassade tider, arbetsuppgifter eller arbetsmiljön. Det kan handla om att få rätt stöd i rätt tidpunkt av någon som har tid och kunskap att agera precis när det behövs. Det kan handla om att få möjlighet att successivt 32

35 återta sin självkänsla och makten över sina egna beslut. Eller att helt enkelt bara få chansen att visa att man duger och kan, trots allt som gör att andra räknat bort en. På sätt och vis är det ju väldigt enkelt, men i dagens arbetsliv finns sällan utrymmet. Vi pratar gärna om allas rätt till arbete och allas skyldighet att bidra. Men blundar för att arbetslivet inte är öppet för alla. De sociala företagen vidgar arbetsmarknaden så att det blir möjligt för fler att arbeta, 100 % av sin förmåga. Samtidigt visar det sig att myndigheterna brister i samverkan och att det finns utrymme för dem att i viss mån själva definiera sitt uppdrag. Något som innebär risker för att enskilda kan falla mellan stolarna. Utredningen om den nationella psykiatrisamordningen konstaterade 2006 när det gällde rehabilitering för personer med psykisk funktionsnedsättning att myndigheterna har skyldigheter men den enskilde har inga rättigheter. 14 Det finns alltså ingen möjlighet att överklaga om myndigheten inte erbjuder något Möjligheter att sälja tjänster och produkter till offentlig sektor upphandling/bidrag Sociala företag producerar alltid tjänster åt offentlig sektor inom sitt grundläggande syfte att skapa arbetstillfällen och rehabilitering. Offentlig sektor har möjlighet att utforma ersättningen för dessa på olika sätt. Upphandling och ersättning enligt avtal är vanligt förekommande, men bidragsgivning förekommer också. Bidragsgivning är möjligt då det vid en samlad bedömning framgår att det inte handlar om ett uppdrag. Mer värde för pengarna SOU 2001:31. Båda sätten har för- och nackdelar för det sociala företaget. Många av företagen producerar också varor och tjänster på marknaden som kan vara aktuella att sälja till offentlig sektor genom upphandling. Det kan då handla om allt från städning, catering till bilvård eller konferensservice Konkurrensfrågeställningar I en tid då allt mer av offentliga medel finansierar hela eller delar av verksamheter som drivs av olika typer av privata aktörer, finns det ett behov av att bringa klarhet i om detta på något sätt kan snedvrida konkurrensen mellan de privata aktörerna. Det är dock ingen enkel uppgift då alla system och insatser på olika sätt påverkar olika gruppers villkor. Såväl privata som ideella och kooperativa företag har ofta både privat och offentlig finansiering. Den offentliga finansieringen sker ibland genom upphandling, ibland genom olika former av bidrag och/eller andra former av samhällsstöd. 14 Nationell psykiatrisamordning 2006:1 33

36 De skattemedel som kommer företag till del genom upphandlingar anses inte snedvrida konkurrensen så länge de sker enligt gällande lagstiftning. Däremot påverkar alltid olika former av bidrag relationen mellan företag, vilket därför regleras i statstödsreglerna. Däri finns bland annat regler som undantar åtgärder för att stimulera sysselsättningen i mindre gynnade grupper eller kompensera mindre gynnade regioner. När de riktigt stora företagen, dess underleverantörer och de företag som existerar på grund av att det stora företagets verksamhet och lokalisering (direkt eller indirekt) får olika former av skattemedel benämns det ofta strategiskt investeringsstöd. Det brukar betyda allt ifrån en arbetsmarknadspolitisk åtgärd att rädda arbeten på en ort, till en regionalpolitisk åtgärd att hindra att ett helt samhälle läggs ner. Små och medelstora företag kan också, direkt och indirekt, få del av skattemedel (nationella och från EU). Ofta är också det fråga om generella stöd som riktar sig till alla som uppfyller vissa kriterier. Exempel på detta är kostnadsfri rådgivning, ett bidrag riktat till alla som uppfyller vissa krav (t ex transportbidraget) eller ett utbildningsbidrag till alla som finns verksamma inom en viss sektor eller bransch. Det kan också handla om ett förmånligt lån eller ett investeringsbidrag till en viss bransch eller sektor. Ett företag kan också få sysselsättningsstöd för att anställa personer ur mindre gynnade grupper, t ex personer med nedsatt arbetsförmåga. Exempel på detta är lönebidrag och trygghetsanställning. Sådana bidrag är dock alltid riktade direkt till personerna med nedsatt arbetsförmåga och inte till det enskilda företaget. Förutom detta förekommer det att små och medelstora företag, av till exempel kommunen erbjuds lokaler eller någon annan förmån Skillnader i förutsättningar för kvinnor och män att arbeta i sociala företag. Det finns inga formella skillnader i förutsättningarna för kvinnor och män att arbeta i sociala företag. Myndigheternas egna uppföljningar visar dock att det finns skillnader i hur man fördelar resurser mellan män och kvinnor. Andra förutsättningar som kan påverka och ge skillnader är den miljö i vilken de sociala företagen växer fram och vilka affärsidéer de utvecklar och därmed de arbetsuppgifter som erbjuds. 34

37 Då det inte finns någon statistik över hur könsfördelningen ser ut i befintliga sociala företag idag är det omöjligt att bedöma vad dessa faktorer innebär i praktiken. 2.6 Samhällsnytta Det har visat sig att sociala företag bidrar till positiva samhällsekonomiska resultat. Inom Equal-projektet NTG Socialt företagande utvecklades en metod att väga ihop samhällsekonomiska resultat med ett traditionellt företagsbokslut. Metoden kallas socioekonomiska bokslut, sådana bokslut har idag genomförts i sin helhet på minst fyra sociala företag. Dessa bokslut visar tydligt på den samhällsekonomiska nyttan. Storleken på de samhällsekonomiska resultaten relaterar tydligt till hur kostsamma medarbetarna i företaget var för samhället i sitt tidigare liv. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är naturligtvis vinsterna mycket stora när en före detta missbrukare börjar arbeta och betala skatt. Exemplen visar på vinster upp emot en miljon kronor per person och år. Samtidigt visar det sig att vinsterna är betydande även när en person med till exempel psykiska funktionsnedsättningar arbetar, med sin sjuk- och aktivitetsersättning i behåll. Siffrorna i studien visar på vinster mellan och kr per person och år. Två av de fyra företag som hittills genomfört socioekonomiska bokslut är Basta arbetskooperativ och Vägen Ut! kooperativen. Den totala samhällsvinsten av dessa två företags existens uppgår enligt detta bokslut år 2005 till cirka 120 miljoner kronor per år. Beräkningarna och resultaten redovisas i rapporten Det sociala företaget och samhället Socioekonomiska bokslut för Vägen ut! och Basta. 15 Försäkringskassan i Västra Götaland gjorde 2007 en uppföljning av Vägen Ut! Kooperativens verksamhet. Undersökningen byggde på de 23 personer som var anställda våren 2007 och som Försäkringskassan bedömde skulle ha sjuk- eller aktivitetsersättning om man inte varit anställd i Vägen ut! För dessa personer hade då Försäkringskassan en minskad kostnad på 2,5 miljoner kronor per år. Trots att Arbetsförmedlingen nu betalar ungefär samma summa i lönebidrag så visar uträkningen nedan att samhället vinner, utan att några externa kostnader tagits in i beräkningen. Under hösten 2006 och våren 2007 genomfördes socioekonomiska bokslut på två sociala företag som arbetar med rehabilitering/arbete för personer 15 Nutek R 2006:26 35

38 Samhällskalkyl Vägen Ut! kooperativen 2006 Inkomstskatter från de anställdas löner Sociala avgifter Moms Företagets inkomstskatt Totalt till samhället Erhållna lönebidrag Totalt erhållna bidrag Nettovinst för samhället med funktionsnedsättningar på grund av psykisk ohälsa, Kooperativet KOS och Briggen. 16 Kooperatörerna i studien beräknades, om de inte arbetat i de sociala företagen, utnyttja välfärldstjänster motsvarande mellan och kronor per år. Fördelat på de två företagen blev det 9 miljoner kronor för Briggens medarbetare och 6 miljoner för personerna på KOS. Samhällsvinsten för medarbetarna i de sociala företagen är mellan och kronor per år. Störst är vinsten för långvarigt sjuka män och minst för kortvarigt sjuka kvinnor. Landstinget är den tydligaste vinnaren särskilt för personer med lång sjuktid, mellan och kronor per person och år. Även kommunen har stora vinster med mellan och kronor per person och år. Den socioekonomiska studien av Briggen och KOS kompletterades med de effekter på medarbetarnas livssituation som framkommit i olika mätningar och studier. Dessa visar på en ökad livskvalitet för deltagarna, minskat vård- och omsorgsbehov och en ökad produktivitet bland dem som arbetar inom de sociala företagen. Till exempel så stiger arbetsförmågan med 50 % under en fyraårsperiod, behovet av olika insatser sjunker med 30 % och förmågan att fungera ökar med 18 %. Det psykiska välbefinnandet, den sociala funktionsförmågan, livskvaliteten och arbetstillfredsställelsen ökar signifikant. 16 Bättre och billigare. Socioekonomiskt bokslut för Briggen och KOS. Länsstyrelsen Stockholm

39 3 Villkor och behov av insatser De sociala företag som idag finns brottas med olika regelsystem och regelsystem som inte är anpassade till socialt företagande. Det kan vara svårt att få besked om villkor för användande av de olika bidragen som finns för att kompensera en nedsatt arbetsförmåga. I vissa fall lämnas olika besked om villkoren från olika handläggare inom samma instans. De sociala företagen är många gånger små och medarbetarna saknar erfarenheter av att driva företag. Det finns ett stort behov av information och rådgivning bland potentiella, nya och etablerade sociala företag. I de följande avsnitten visar vi på några av de villkor och förutsättningar som vi bedömer utgör hinder för utvecklingen av fler och växande sociala företag. På flera av dessa områden kan samordning, information och utbildning vara tillräckliga insatser men på andra, som utbildning för sociala företagare och kapitalförsörjning, behövs metodutveckling och förändringar av system. Trygghetssystemen och myndigheternas relation till sociala företag 3.1 Bristande samordning mellan olika försörjningssystem Det svenska samhället har väl utvecklade system för att enskilda personer ska ha en skälig levnadsnivå under tider som han eller hon inte kan försörja sig själv. Arbetslöshetsförsäkringen är en s.k. omställningsförsäkring och ska ge ersättning till arbetslösa, om vissa villkor uppfylls. Försäkringskassan ska ge ersättning till personer som p.g.a. sjukdom och/ eller funktionsnedsättning inte kan arbeta. Kommunen har det yttersta ansvaret för att alla som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp de behöver. Den som har tillfälliga försörjningsproblem och inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt, har rätt till ekonomiskt bistånd för sin försörjning. Det innebär att det finns tre huvudmän, två statliga och en kommunal, som träder in i de fall en individ måste ha stöd till sin försörjning. Var och en av dessa agerar utifrån olika uppdrag, men har ofta ett samband med varandra. Flera sektorer hanterar frågor rörande arbete och rehabilitering. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Hälso- och sjukvården och kommunerna ska alla utifrån sina lagreglerade uppdrag ge den enskilde en bättre förankring på arbetsmarknaden. 37

40 Genom denna uppdelning finns det med andra ord flera skilda sektorer som hanterar frågor som rör arbete, rehabilitering och självförsörjning. Uppdelningen är utifrån flera aspekter många gånger adekvat, eftersom de flesta enskilda endast har behov som kan tillfredställas hos en myndighet. Problem uppstår när frågor kräver sektorsövergripande lösningar. Detta gäller framförallt personer som behöver hjälp från flera olika aktörer samtidigt och vars försörjningshinder är sammansatta, diffusa och inte går att inordna under en myndighets ansvarsområde. I sämsta fall riskerar individer att inte få sina behov tillgodosedda överhuvudtaget. En annan negativ effekt kan vara att den enskilde möts av motsägelsefulla besked från olika sektorer. Risken finns även att det kan leda till en överkonsumtion av olika insatser. Inom samtliga myndigheter har sedan lång tid skett en specialisering av verksamheterna. Utveckling har i många fall varit positiv då personalen på så sätt har kunnat utveckla en speciell kompetens som har varit nödvändig för att ge den enskilde bästa möjliga stöd. Många gånger har dock specialiseringen utvecklats utan att hänsyn tagits till medborgarens eller arbetslivets samlade behov. I sämsta fall kan dessa specialiserade verksamheter se den enskilde som ett ansvar för en annan del av organisationen eller för en annan myndighet. Följden kan bli att nödvändiga rehabiliteringsinsatser inte sätts in eller försenas och risk finns för att enskilda skickas runt mellan olika myndigheter utan att få adekvat stöd. De sociala företagen och dess blivande och aktiva medarbetare är beroende av beslut i och samarbete med flera av dessa myndigheter. Det kräver kunskap och tar tid. Mycket skulle underlättas och de sociala företagens resurser kunna användas i större omfattning med ett regelbundet och formaliserat samarbete. Det finns idag ett antal olika arenor för samarbete mellan de ansvariga myndigheterna. Det ser dock olika ut över landet och det finns därför idag ingen naturlig struktur att ge ansvaret för samarbetet med de sociala företagen. I stället kan det finnas anledning att pröva olika modeller utifrån regionala/lokala förutsättningar. Ansvaret för samverkan kan till exempel axlas av FINSAM, FAROS (Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen) eller kommande samverkan kring nystartskontor. Otydlighet och brist på kunskap i det offentliga systemet För den som vill lämna bidragsberoende och arbetslöshet genom socialt företagande är det ofta svårt att hitta rätt väg i trygghetssystemen. Bristande kunskap och samordning mellan myndigheters regler och kortsiktiga beslut innebär otrygghet och svårighet att planera för både individ och företag. 38

41 Inlåsningseffekter i utanförskapet ökar många gånger på grund av rädsla att förlora hela sin försörjning om man återgår i arbete, visar arbetsförmåga eller blir företagare och det inte fungerar för att hälsan försämras eller av andra orsaker. För grupper med stora svårigheter på arbetsmarknaden men utan funktionsnedsättningar finns inga tydliga lösningar. Fas 3 17 i Jobb- och utvecklingsgarantin kan dock, om rätt utformad, komma att bli en lösning. Lönebidrag är den vanligaste stödformen. Här har det framkommit att synen på kooperatörer och lönebidrag skiljer sig åt inom Arbetsförmedlingen på olika håll i landet. Lönebidragsutredningens betänkande Arbetskraft, SOU 2003:95 har behandlat denna fråga och kommit fram till att anställda i ett arbetskooperativ kan få lönebidrag om övriga förutsättningar är uppfyllda. Vad skillnaderna beror på är inte helt klarlagt. En orsak kan vara medelsbrist på den aktuella Arbetsförmedlingen eller prioriteringar till förmån för andra grupper men kan förstås även bero på okunskap. I Arbetsförmedlingens interna informationssystem VIS finns följande text, vilket beskriver lönebidragsutredningens ståndpunkt. Lönebidrag i arbetskooperativ. Lönebidrag kan lämnas till ett kooperativ som anställer en person som också är kooperatör och därmed delägare i företaget. För att lönebidrag ska lämnas måste det finnas ett anställningsförhållande där den anställde har lön och anställningsförmåner enligt kollektivavtal eller som är likvärdiga med kollektivavtal i branschen. 18 Enda undantaget är om någon i kooperativet har ett väsentligt inflytande över verksamheten, dvs. har ett inflytande som är så stort att det ekonomiska utfallet till stor del beror på dennes kompetens samt de åtgärder och ställningstaganden som hon eller han gjort i verksamheten. Samma regler gäller i lagen om arbetslöshetsförsäkringen. Risken för missbruk av väsentligt inflytande är dock, enligt Arbetsförmedlingen, undanröjt om föreningen i stadgarna, bolagsordningen eller urkunden slår fast att man inte har vinstutdelning som syfte och att eventuellt överskott ska återinvesteras i den egna verksamheten. 17 Jobb och utvecklingsgarantin: Under fas ett kartläggs behovet av aktiviteter som stärker möjligheten att hitta ett arbete. Huvudaktiviteten är jobbsökaraktiviteter med coachning. Förberedande insatser kan anordnas vid behov för att underlätta att få ett arbete. Fas ett omfattar längst 150 dagar med aktivitetsstöd. Under fas två är aktiviteterna inriktade på den som behöver ytterligare stöd. Det kan till exempel vara arbetspraktik, arbetsträning eller förstärkt arbetsträning. Aktiviteterna under fas två är förlagda på en arbetsplats. Om man inte hittat ett lämpligt arbete efter 450 dagar i jobb- och utvecklingsgarantin, anvisas man till en varaktig, samhällsnyttig sysselsättning. 18 Arbetsförmedlingens îhandläggarstöd för lönebidragsärenden (senast uppdaterad ) 39

42 Även i hanteringen av "Stöd till start av näringsverksamhet" finns en brist på kunskap och tydlighet i anvisningarna kring hur bidragsformen kan användas vid start av sociala företag. Detta gäller även användandet av lönebidrag, utvecklings- och trygghetsanställning. Det finns exempel där dessa anställningsformer använts mycket framgångsrikt och där de två sistnämnda i hög grad visat sig lämpliga för sociala företag. Dessa erfarenheter behöver dock synliggöras för att få en ökad tydlighet och bred användning. Om syftet är att öka antalet sociala företag i landet och samtidigt inte minska på andra åtgärder för personer med funktionshinder måste bland annat anslaget för lönebidrag, utvecklings- och trygghetsanställning ökas. Den totala samhällskostnader minskar dock (se avsnitt 2.5). A-kassereglerna motverkar delaktighet Regeln i A-kassan om att en medlem/delägare som är styrelseledamot i företagen inte ska ha rätt till A-kassa innebär att många tvekar inför att ta detta steg till ökad delaktighet och inflytande i företaget. Reglerna motverkar därmed en av de bärande värderingarna i de sociala företagen att delaktighet/empowerment är en avgörande del i rehabiliteringsprocessen. IAF bör göra samma bedömning som Arbetsförmedlingen och bevilja rätten till A-kassa till styrelseledamöter i företag utan vinstutdelning. En ändring av detta borde kunna övervägas inom den pågående utredningen om obligatorisk A-kassa, Dir. 2007:100. Risk för inlåsningseffekter En farhåga som ofta framförs är att en risk med sociala företag är risken för inlåsningseffekter, det vill säga att de som anställts med stöd i sociala företag inte går vidare till annat arbete. Det kan vara en relevant oro som dock ska ställas i relation till att alternativet kanske varit inget arbete alls. Resonemanget bygger dock på värderingen att sociala företag är någon sämre sorts arbetsmarknad som inte kan erbjuda möjligheter till personlig och ekonomisk utveckling. I själva verket ger många sociala företag stora möjligheter till utveckling, personlig, som anställd och som företagare. Trots att det innebär att de sociala företagen förväntas släppa ifrån sig sina bästa medarbetare är ett av målen att medarbetarna ska ha möjlighet att välja att söka och få annat arbete. I många fall skulle en övergång till annat arbete kunna underlättas av att t ex Arbetsförmedlingen hjälper till med utslussning från de sociala företagen, något som nu prövas i Göteborg. 40

43 Risken för inlåsningseffekter i sociala företag bör också ställas i relation till de risker för inlåsning som välfärdssystemens utformning skapar. Såväl Nationell psykiatrisamordnings slutrapport 19 som Från sjukersättning till arbete DS 2008:14 20 visar hur trygghetssystemen håller kvar personer i framför allt sjukersättning. Slutsatsen som måste dras av erfarenheterna från den svenska modellen på ohälsoområdet är att det har visat sig svårt att genom kontrollåtgärder, i form av försäkringsmedicinska bedömningar och uppföljning av arbetsförmågan, åstadkomma återgång i arbete. Inte heller har införandet av möjligheten att arbeta med sjukersättningen vilande lett till någon nämnvärd ökning av antalet personer som lämnar sjukersättningen. DS 2008:14. Sociala företag kan i många fall vara den brygga som ger fler möjlighet att våga pröva att arbeta under förutsättning att rimlig trygghet kan garanteras för individen. 3.2 Upphandling och ökade möjligheter att välja utförare /arbetsplats Sociala företag är leverantörer till offentlig sektor på många olika sätt idag, främst när det gäller rehabilitering, sysselsättning, arbetsträning, praktik. Väldigt få har dock fått sitt uppdrag genom offentlig upphandling. En uppföljning som gjordes visar att flertalet företag ersätts för sina tjänster genom verksamhetsbidrag, projektbidrag eller har direktupphandlats. Ibland har kommunen valt att ta ansvar för en del av kostnaderna i stället för att ersätta företaget för dem. Mångfalden av lösningar och framför allt hopblandningen av kommunens och före tagets ekonomi är en grund för oklara relationer och otrygghet i planering inför framtiden. Detta även om det är ett resultat av god vilja att hitta lösningar på problem. Många av företagen producerar varor och tjänster som offentlig sektor upphandlar men deltar sällan i anbudsgivning. Det finns inget i lagstiftningen som begränsar möjligheten att upphandla sociala företag eller för dem att delta i anbudsgivning. Lagen om offentlig upphandling medger möjlighet att upphandla med sociala hänsyn, något som inte fått genomslag i praktiken. En ytterligare möjlighet är att ställa 19 Analys av rehabiliterande komponenter i verksamhet som bedrivs i klubbhus, sociala kooperativ, ideella organisationer och i kommuner. Slutrapport från Nationell psykiatrisamordning. Författare prof em Jan Ekholm och prof em Alf Bergroth. 20 Framtagen av en arbetsgrupp bestående av tjänstemän från Social-, Arbetsmarknads- och Finansdepartementet. 21 Uppföljningen gjordes inom Equal-projektet NESE. 41

44 kontraktskrav om att exempelvis en viss procent av de anställda som utför ett uppdrag ska ha arbetshinder eller vara långtidsarbetslösa. Alla som då vill lägga anbud kan leva upp till kravet genom att rekrytera ur de grupperna. Några hinder som identifierats när det gäller sociala företags och andra små företags medverkan i anbudsgivning är: Upphandlingar genomförs på ett sådant sätt att dessa och andra småföretag inte har chans att lämna anbud. Uppdragen är för omfattande, anbudstiden för kort, anbudsunderlagen för komplicerade, kraven på likviditet mm för höga. Upphandlingar som riktar sig till sociala företag tar inte hänsyn till deras förutsättningar, idé och verksamhet. Till exempel är det inte möjligt att upphandla arbetsförmedlande tjänster i större volymer av sociala företag. Det är en tjänst man tillhandahåller i mycket liten (om ens någon) omfattning. Ledare och medarbetare i sociala företag har, precis som många andra småföretag, för lite kunskap och för begränsade resurser för att kunna delta i anbudsgivning. Företagsrådgivare, revisorer m.fl. har ofta för liten kunskap och insikt i de sociala företagens förutsättningar för att på ett adekvat sätt kunna stötta dem i anbudsgivning. Några förslag för att underlätta för sociala företags och andra små företags medverkan i anbudsgivning är: längre anbudstider och längre avtalstider uppdelade uppdrag enklare och tydligare underlag, som gör att det blir enklare och går snabbare att lämna anbud direktupphandling i större omfattning (eventuellt även höja beloppsgränserna) information och utbildning till offentliga inköpare utbildning av företagsrådgivare, revisorer m.fl. rådgivning och utbildning till företagen stimulera samverkan mellan sociala företag och andra företag offentliga myndigheter presenterar sina upphandlingar genom offentliga genomgångar av förfrågningsunderlag, bjuda in marknaden. 42

45 Fritt val brukarval Valssystem innebär att brukaren får möjlighet att välja utförare av till exempel barnomsorg eller äldreomsorg. Fritt val inom rehabilitering för personer med funktionsnedsättning, tidigare missbruk eller kriminalitet skulle kunna stimulera framväxt av fler sociala företag men sannolikt också fler små företag på området. Valsystem inom området sysselsättning för personer med funktionsnedsättningar skulle samtidigt innebära större möjligheter att välja en sysselsättning som passar och därmed sannolikt ökade möjligheter till rehabilitering som leder till arbete. 3.3 Sociala företagens behov av information, rådgivning och affärsutveckling Sociala företag initieras och startas ofta av eldsjälar som är anställda eller medlemmar i föreningar, anställda i offentlig verksamhet eller i enstaka fall i projektsamverkan mellan dessa olika grupper. I samtliga fall handlar det om personer eller grupper som har identifierat ett problem och samtidigt har en idé om att just det sociala företagandet är en lösning på problemet. Problemet kan vara att en viss grupp inte alls har tillgång till arbetsmarknaden, att steget mellan rehabilitering och anställning är för långt eller att den rehabilitering som finns (för gruppen eller på orten) inte fyller behoven. I flertalet starter är de drivande inte i första hand företagare och behovet av information, rådgivning och utbildning i hur man startar, driver och utvecklar företag är stort. Samtidigt är dessa företag i vissa avseenden annorlunda än de företag som företagsrådgivare, revisorer, bankfolk med flera vanligen kommer i kontakt med. Affärsidéer, ändamål, organisation och i viss mån finansieringen skiljer sig från det gängse företaget. Idag finns erfarenheter och kunskap om det sociala företagets villkor för start, drift och utveckling huvudsakligen hos rådgivare hos Coompanion, kooperativ utveckling. Men inte alla Coompanion har haft möjlighet att utveckla kompetens på området och en framtida utveckling innebär att även andra företagsfrämjande aktörer behöver kunskap i varierande grad beroende på vilka insatser man kan bidra med. För att främja en utveckling av hållbara sociala företag är det viktigt att kunna kvalitetssäkra och ständigt uppdatera kunskaperna hos de aktörer som ska stödja företagens start och utveckling. De sociala arbetskooperativens intresseorganisation, Skoopi, arbetar med information och utbildning främst till sina medlemmar men också för att stödja blivande och nya företag. Andra aktörer som kan bidra till utvecklingen är till exempel studieförbund, folkhögskolor, näringslivssekreterare, ALMI företagspartner AB och nyföretagarcentrum. 43

46 3.4 Sociala företag och kapitalförsörjning Regeringens uppdrag till Nutek är att forma konkreta förslag till åtgärder som staten kan vidta för att underlätta finansiering och kapitalförsörjning inför start och utveckling av sociala företag. I rapporterna Kapitalförsörjning till sociala företag 22 och Entreprenörer utan kapital 23 framgår tydligt att de sociala företagen utöver de svårigheter som flertalet småföretag har, också har speciella problem att få tillgång till kapital. Detta beror delvis på målgruppens/medarbetarnas långa avstånd från arbetsmarknaden. Det beror också delvis på att man många gånger väljer otraditionella former för sitt företagande (till exempel kooperativ) och annorlunda affärsidéer än vad som är gängse inom småföretagandet. Rapporterna bekräftar projektfinansieringens betydelse som startkapital för de sociala företagen samt påvisar ett tydligt behov av garantier och andra lösningar som kan öka möjligheterna att låna till investeringar och utveckling. Samtidigt visar uppföljningen av arbetet inom EU:s strukturfonder att reglerna för projektfinansiering innebär problem för de aktörer som vill utveckla sociala företag. Många av dessa företag utvecklas ur projekt som drivs av ideella föreningar. De saknar många gånger eget kapital. Ett av problemen gäller medfinansiering. Den består ofta av medel som är avhängigt förankring hos och avtal med kommun, försäkringskassa och/eller arbetsförmedling. Det kan vara svårt att få klartecken från de olika instanserna. Det finns flera fall där personer hänvisats fram och tillbaka mellan dessa aktörer på ett icke tillfredställande sätt. Ytterligare finansiella problem för de sociala företagen är att klara likviditeten under projekttiden samt att växla från projektorienterad verksamhet till drift. Projektstöd betalas oftast ut i efterskott och de kapitalsvaga sociala företagen får då likviditetssvårigheter. Projektfinansieringen täcker många gånger inte heller kostnader för investeringar som behövs för att bygga upp en verksamhet på sikt. Det går att identifiera fyra olika kapitalförsörjningsbehov hos sociala företag. Dessa är projektfinansiering bankkrediter lån riskvilligt kapital. 22 Nutek Infonr Länsstyrelsen i Stockholms län 44

47 Projektfinansiering De allra flesta sociala företag har ofta en betydligt längre startsträcka än vanliga företag. Medarbetare ska mobiliseras och gruppen formas. Vidare ska affärsidéer utvecklas och testas. För att kunna utföra allt detta använder de pre-sociala företagen olika former av projektfinansiering. I många fall kommer huvuddelen av finansieringen från strukturfonderna, såväl socialfonden som regionala fonden. Sådana projektbidrag utbetalas som regel i efterskott, ofta med flera månaders fördröjning. Projekten är med andra ord beroende av att den medfinansiering som erfordras, utbetalas i förskott för att hantera likviditetssituationen. Detta sker dock sällan, något som i högsta grad påverkar projektens möjligheter att lyckas med sitt uppdrag. Bankkredit De flesta sociala företag har två huvudsakliga intäkter. Den ena är försäljningsintäkter från den marknad företaget befinner sig på och den andra är någon form av uppdragsersättning från det offentliga. Betalningarna från kunderna på marknaden är sällan ett huvudbry, även om det förekommer. Däremot är det mer problematiskt med betalningar från de offentliga aktörerna. Dessa betalar nästan undantagslöst ut sina ersättningar för till exempel lönebidrag i efterskott och då ofta med betydligt längre fördröjning än vid vanlig fakturering. För ett litet företag betyder det bekymmer. En bankkredit är ofta en bra lösning, men de sociala företagen har nästan alltid få eller inga säkerheter och delägare upplevs ofta vara alltför osäkra bankkunder. De sociala företagen har alltså en mycket låg kreditvärdighet. Dessutom drivs många av företagen i formen ekonomisk förening, vilket i sig orsakar svårigheter eftersom kreditgivare har relativt dåliga kunskaper om företagsformen. Många av företagen väljer också att dana sina affärsidéer (de är ofta flera) på ett sätt som inte är vanligt för hur små företag formas. Inte sällan är de verksamma i branscher som är svårbedömda för den vanliga affärsbanken. Till detta kommer naturligtvis det faktum att begreppet socialt företag skickar osäkra och stundtals negativa signaler till en kreditgivare. Två av nycklarna till framgång för tillkomsten av fler sociala företag är med andra ord att de offentliga aktörerna väljer att betala ersättningar i förskott alternativt betalar med så kort fördröjning som möjligt och/ eller att företagen får tillgång till olika former av krediter. Lån Liksom andra företag behöver de sociala företaget låna pengar för att klara sina investeringar. De möter dock nästan alltid ett motstånd från såväl offentliga som privata långivare. Problemet är liksom för en bankkredit det sociala företagets mycket låga kreditvärdighet och osäkerheten om 45

48 företagsformen och delägarna. Även i detta fall är en nyckel att företagen får tillgång till lån med rimliga räntor. Riskvilligt kapital Delägarnas möjligheter att bistå med eget kapital är ytterst begränsat i de sociala företagen. I dagsläget finns det inte heller upparbetade kanaler mellan olika former av externt riskvilligt kapital och de sociala företagen. Detta kan bero på en okunskap om fenomenet sociala företag, men det är ännu inte belagt och behöver därför utredas vidare. 3.5 Behov av kunskap Även om vi idag vet en del om sociala företag så finns det ett stort behov av ytterligare kartläggningar och analyser från olika teoretiska och metodologiska perspektiv såsom företagande, arbetsliv, rehabilitering, social integration samt samhällsekonomisk utveckling. Det saknas i dagsläget statistik som gör det möjligt att identifiera och statistiskt analysera sociala företag. I den officiella statistiken på SCB saknas koder som identifierar dem som sociala företag. De kartläggningar som finns idag är baserade på uppsökande verksamhet. 46

49 4 Programförslag för fler och växande sociala företag I detta kapitel presenteras det program för fler och växande sociala företag som Nutek föreslår. Programmet syftar till en långsiktig ökning av nya och växande sociala företag. För att på så sätt skapa förutsättningar för att fler personer ska få arbete i sociala företag och därmed bli delaktiga i arbetslivet och få ökade möjligheter att försörja sig själva på den reguljära arbetsmarknaden. Utöver detta program lämnar Nutek ytterligare förslag till regeringsbeslut och rekommendation på längre sikt för att, i samverkan med programmet, bidra till fler och växande sociala företag. Dessa förslag och rekommendationer beskrivs i kapitel 5. Finansieringsförslag för programmet som finns beskrivet i detta kapitel finns i kapitel 6. Det föreslagna programmet omfattar perioden och består av tre delar: Sektorsövergripande samverkan och utbildningsinsatser i offentlig förvaltning. Programinsatser riktade till potentiella och etablerade sociala företag. Lärande, statistikutveckling och initiering av behovsmotiverad forskning. Programmet utgår från den tidigare presenterade definitionen av arbetsintegrerande sociala företag (i detta programförslag benämnt sociala företag). Målgrupper Offentlig förvaltning. I första hand beslutsfattare och handläggare på Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kommunerna, Kriminalvården och Landstingen. Potentiella och etablerade sociala företag. Företagsfrämjande aktörer, offentliga och privata. Utbildningsanordnare, yrkesutbildningar inom det sociala området mfl. Forskare, forskningsråd mfl. 47

50 Övergripande mål Att socialt företagande ska växa som arbetsmarknad och aktör inom re-/habilitering genom att hinder, som okunskap och attityder i offentlig förvaltning, hos företagsfrämjande aktörer och hos potentiella och etablerade sociala företag, undanröjs. Att tillväxten ska ske genom att fler sociala företag etableras och fler växer. Att antalet sociala företag ökat med 30 % 2013 och att det går att förutse en fortsatt ökning. Att antalet personer som har nytta av sociala företag har ökat med 50 % vid samma tidpunkt och att det går att förutse en fortsatt ökning. Förväntad samhällsnytta En ökning på 50 %(2 250) av personer som är anställda eller i rehabilitering i sociala företag innebär en samhällsekonomisk vinst mellan ( pp/år) och ( pp/år) per år. Beräkningen bygger på de lägsta respektive högsta siffrorna från de två socioekonomiska bokslut som genomförts i sociala företag. Det vill säga pp/år och 1 miljon pp/år. Hur stor den ekonomiska samhällsnyttan blir beror i hög grad på vilka grupper som engageras i de sociala företagen samt i vilken mån förändringar genomförs i till exempel Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans regelverk. Detaljerade resultat- och effektmål utarbetas av Nutek efter att myndigheten fått i uppdrag att genomföra ett program och resurser fastställts. Program för fler och växande sociala företag Sektorsövergripande samverkan och utbildningsinsatser i offentlig förvaltning Programinsatser riktade till potentiella och etablerade sociala företag Lärande, statistikutveckling och behovsmotiverad forskning Fortsatt sektorsövergripande samverkan Utbildningsinsatser i offentlig förvaltning på nationell, regional och lokal nivå Information, rådgivning och andra företagsutvecklande insatser Utbildning och annan kompetensutveckling för sociala företag Kapitalförsörjning Uppföljning och lärande Statistikutveckling Initiering av behovsmotiverad forskning 48

51 4.1 Sektorsövergripande samverkan och utbildningsinsatser i offentlig förvaltning Ett av de problem som sociala företag möter är olika regelsystem och tolkningar samt brist på kunskap inom det offentliga systemet vad gäller denna typ av verksamhet. Det är därför av stor vikt att vidareutveckla den sektorsövergripande samverkan samt att genomföra utbildningsinsatser i det offentliga systemet Fortsatt och utvecklad samverkan Fortsatt och utvecklad samverkan mellan myndigheter och andra aktörer i det offentliga systemet är av stor vikt för att minska hindren och öka förutsättningarna för start och tillväxt av sociala företag. Samverkan omfattar i första hand Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Socialstyrelsen samt Nutek. Men även Sveriges Kommuner och Landsting, Finsamförbunden och andra relevanta aktörer bör bjudas in att medverka. Detta arbete relaterar bland annat till pågående utveckling av samverkan genom till exempel samlokaliseringar och nystartskontor. Berörda myndigheter bör få i uppdrag av regeringen, eventuellt med specificering i regleringsbrev, att medverka och Nutek föreslås få en samordnande roll för detta arbete. För att stimulera gränsöverskridande initiativ med syfte att finna och utveckla nya lösningar för samverkan föreslås även att medel för pilotprojekt anslås (se nedan). Mål: Att potentiella och etablerade sociala företag inte upplever kontakten med myndigheterna som ett problem. Att Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kommuner m.fl. myndigheter vet hur de kan nyttja sociala företags tjänster för rehabilitering, arbetsträning, arbete etc. Att regionala/lokala samarbetslösningar finns i minst 10 län år Planerade aktiviteter: Fortsatt analys av hinder och möjligheter för sociala företag att starta och växa, utifrån de olika myndigheternas och andra aktörers möjligheter och behov. Utveckla rutiner och information inom berörda myndigheter för att hantera frågor kring socialt företagande. Planering och genomförande av utbildningsinsatser (se nedan) 49

52 Planering och genomförande av kontinuerligt samråd med myndigheter, samordningsförbund, kommuner och andra relevanta organisationer. Genomförande av pilotprojekt för att utveckla regionala/lokala strukturer för samverkan i minst 5 län och 10 kommuner. Projektmedlen syftar till samverkan mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommuner eller kommunförbund. Företrädare för sociala företag och/eller brukarorganisationer och stödorganisationer för företagande ska inbjudas att medverka i partnerskap eller liknande form. Pilotprojektet bör utgå från någon redan existerande eller planerad samverkan så som Finsam/Samordningsförbund, FAROS, nystartskontor eller liknande. Utvärdering planeras efter 2 3 år och kommer då användas som underlag till förslag för senare implementering Informations och utbildningsinsatser i offentlig förvaltning Intresset för det sociala företagandet som möjlighet att skapa fler arbetstillfällen och vägar till arbetsmarknaden för grupper som riskerar ett permanent utanförskap på arbetsmarknaden har ökat. Inte minst från kommuner och ansvariga myndigheter som Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Kriminalvården finns förhoppningar om att fler arbetsplatser och rehabiliteringstillfällen ska kunna tillskapas i sociala företag. Samtidigt är kunskapen om det sociala företagandets tjänster och förutsättningar begränsad hos många av de företrädare för myndigheterna som kan ha nytta av ett samarbete med dessa företag i genomförande av sitt uppdrag. Bristerna i kunskap innebär att de sociala företag som etablerats inte alltid används som den resurs de kan vara och att utvecklingen av fler hindras. Ökade kunskaper behövs om bland annat: hur och varför dessa företag startar, hur de organiseras och styrs, vilka tjänster och resultat de kan producera och hur de finansieras. Andra områden handlar om hur man kan utvärdera och följa upp verksamheterna med bland annat socioekonomiska bokslut och social redovisning. Samtidigt har det visat sig att man inte alltid har kunskap om hur den egna myndighetens regelverk och åtgärder/insatser kan användas i förhållande till de sociala företagen och dess medarbetare. Nutek föreslår ett fortsatt arbete för att sprida dessa kunskaper samt att bidra till erfarenhetsutbyte mellan olika offentliga, privata och ideella aktörer nationellt, regionalt och lokalt. 50

53 Främsta målgrupperna är handläggare och andra berörda på Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan samt personer på samordningsförbunden och i kommuner. Även berörda personer inom andra myndigheter/organisationer så som Kriminalvården, Regionförbund bjuds in att delta. Mål: Att socialt företagande ska bli ett väl känt och fungerande alternativ i det offentliga systemet. Att fler tjänster ska upphandlas från arbetsintegrerande sociala företag. Planerade aktiviteter: Framtagande av ett målgruppsanpassat informations- och utbildningsmaterial anpassat till kommuners och myndigheters uppdrag, interna kanaler och strukturer för intern kommunikation. Spridning av exempel på hur befintliga och kommande stöd/åtgärder mm kan användas vid start av sociala företag och för individer som vill arbeta, arbetsträna eller genomgå rehabilitering i dem. Till exempel genom att i interna handledningar och externa informationsmaterial: Visa på att Arbetsförmedlingens Särskilda stöd vid start av näringsverksamhet för personer med funktionshinder går bra att använda. Tydliggöra hur anordnarbidrag och stöd till personligt biträde kan användas till att kompensera företaget för de anställdas större behov av stöd och andra resurser. Tydliggöra hur lönebidrag och trygghetsanställning kan användas i sociala företag. Tydliggöra hur möjligheterna för att låta sjuk- och aktivitetsersättning vara vilande kan användas vid rehabilitering genom arbete i socialt företag. Tydliggöra hur offentliga upphandlingar kan genomföras för att underlätta upphandling av sociala företags tjänster. Planering av och genomförande av aktiviteter inom respektive myndighets interna informations- och utbildningskanaler. Genomförande av information och utbildningsinsatser som är gränsöverskridande mellan myndigheter/andra aktörer. Huvudsakligen regionalt/lokalt för att bidra till förankring och kontaktskapande för det långsiktiga utvecklingsarbetet. Genomförande av seminarier. Initialt i samband med de sociala företagens mässa hösten

54 Beräknad kostnad: SEK för 5 år. 4.2 Programinsatser riktade till potentiella och etablerade sociala företag Utöver samverkan och utbildning i offentlig förvaltning föreslås programinsatser riktade till potentiella och etablerade sociala företag. Programmet består av information och rådgivning, utveckling av stödstrukturen samt vissa insatser vad gäller kapitalförsörjning. Nutek planerar att genomföra programinsatserna i samverkan med andra näringspolitiska program och i nära samverkan med såväl andra offentliga som privata aktörer. Målgrupp: Företagsfrämjande aktörer (offentliga och privata), förtroendevalda, anställda och medlemmar i ideella, brukar- och intresseorganisationer, anställda i offentlig sektor med intresse att starta (eldsjälar) eller stödja start och utveckling av fler och växande sociala företag, medarbetare i sociala företag. Lärare och studerande vid högskolor (socialt arbete, rehabilitering, företagsekonomi med mera) Information och rådgivning Potentiella, nya och etablerade sociala företag föreslås få utökad tillgång till adekvat information och rådgivning inför start av nya och vid utveckling i befintliga sociala företag. Exempelvis inom områdena mobilisering och startförberedelser affärsutveckling samverkan offentlig sektor/sociala företag ekonomi och finansiering offentlig upphandling uppföljning och redovisning av sociala mål och samhällsnytta arbetssätt som främjar empowerment. Mål: Att det ska finnas tillgång till kvalitetssäkrad rådgivning för start och utveckling i sociala företag i alla län senast Att fler sociala företag deltar i offentlig upphandling. 52

55 Planerade aktiviteter: utbildningsinsatser för offentliga och privata företagsfrämjande aktörer insatser för att kvalitetssäkra rådgivningen möjlighet för sociala företag att utifrån sin egen situation anlita konsulter/rådgivare i utvecklingen av företaget genom möjlighet att ansöka om konsult-/rådgivningscheckar i programmet mentorsprogram, ledar- och styrelseutbildningar medel till stöd för sektorns egenorganisering för att stimulera och utveckla förutsättningar för kompetensförsörjning, metodutveckling, omvärldsbevakning och samtals-/samarbetspart på regional och nationell nivå. Beräknad kostnad: SEK för 5 år Utbildning och annan kompetensutveckling Flertalet sociala företag startas för att det finns behov av fler arbetstillfällen och/eller bättre anpassad rehabilitering. Initiativen tas av personer i föreningar eller offentlig sektor med goda kunskaper om målgruppen, om behoven och idéer om hur bristerna kan överbryggas genom ett före tagande. I många fall är kunskaperna om företagande, finansiering, ekonomi, ledarskap, arbetsgivarrollen mm mycket bristfälliga. Utbildning av blivande och nuvarande entreprenörer/eldsjälar är en viktig del i att skapa förutsättningar för ett långsiktigt hållbart företagande. Att vara medarbetare och medlem/ägare i en demokratiskt styrd, värdegrundad ekonomisk verksamhet är en speciell roll som kräver medvetenhet, ansvar och samspel. Utbildningar/kompetensutveckling för medarbetarna saknas i mycket hög utsträckning. Många gånger har medarbetarna en begränsad eller avbruten utbildning, få eller inga arbetslivserfarenheter sedan tidigare och behovet av yrkesinriktad/branschspecifik kompetensutveckling kan vara stort. De sociala företagen har ofta begränsade resurser ekonomiskt men också personellt att anordna eller delta i utbildning eller annan kompetensutveckling. Samtidigt som det saknas utbildningar som är anpassade till företagens behov i metod, innehåll och organisation. Brist på kunskap och utbildningsmaterial om socialt företagande i utbildningssystemet. Kunskaper behövs både bland dem som ska arbeta med företag (företagsekonomer, jurister m.fl.) och bland de som ska arbeta med rehabilitering, socialt arbete mm (socionomer, arbetsterapeuter mfl). 53

56 Mål: Tillgång till utbildning och kompetensutveckling för initiativtagare, handledare/ledare och medarbetare i sociala företag på minst 3 orter i landet Att fler sociala företag deltar i offentlig upphandling. Utbildning bör bland annat innehålla följande delar anpassade till företagens behov: mobilisering, motivation, startprocesser affärsutveckling, affärsplaner mm företaget och omvärlden samverkan offentlig sektor/sociala företag ekonomi och finansiering arbetsgivaransvar mm uppföljning och redovisning av sociala mål och samhällsnytta arbetssätt/metoder som främjar empowerment ledarskap, handledarskap, styrelsearbete mm offentlig upphandling Planerade aktiviteter: Initiera och stödja tillkomst av utbildning/kompetensutveckling vid några utbildningsaktörer på olika nivåer (folkhögskola, yrkeshögskola, högskola) riktade till initiativtagare, handledare/ledare och medarbetare i sociala företag. Genomföra förstudier och pilotutbildningar med nationell medfinansiering. Utreda och föreslå finansieringslösningar för individer/studerande och utbildningsanordnare vid implementering av utbildningar. Stödja förstudier och pilotprojekt som kan ta fram modeller för yrkesinriktad kompetensutveckling för medarbetare. Ta fram informations- och utbildningsmaterial riktat till adekvata yrkesutbildningar och erbjuda lärare fördjupad kunskap/ kompetensutveckling genom seminarier och skriftligt material. Beräknad kostnad: för 5 år Kapitalförsörjning Kapitalförsörjningen är många gånger ett problem för nystartade små företag. Utöver detta tillkommer ytterligare svårigheter för sociala företag. 54

57 Förutom de åtgärder som Nutek föreslår i kapitel 5, bör regeringen i ett program för sociala företag inkludera följande möjligheter för att uppnå den effekt, det resultat och de mål som politiskt eftersträvas. Planerade aktiviteter: Projektmedel till lokala, regionala och nationella utvecklingsprojekt för: Förstudier och projekt som syftar till start av nya sociala företag. Projekt som syftar till metodutveckling, affärsutveckling, samverkan med övrigt näringsliv, metoder för överföring av affärsidéer mm. Söks företrädesvis av sociala företag i samverkan med företagsfrämjande aktörer, näringsliv mfl. Projekt för transnationellt utbyte av erfarenhet och kunskap samt för utveckling av affärsidéer och metoder för spridning över gränser mm. Sociala företag ska också kunna delta i andra program och insatser inom Nuteks verksamhetsområde. Mål: Att minst 40 % av de projekt som beviljats medel ur programmet leder till start av nya sociala företag eller start av ny verksamhet som utvidgar befintligt socialt företag. Att minst 40 % av de projekt som vänder sig till för det sociala företagandet nya målgrupper leder till start av nya företag. 24 Beräknad kostnad: SEK för 5 år 4.3 Lärande, statistikutveckling och initiering av behovsmotiverad forskning Det finns i dag viss erfarenhetsbaserad kunskap om sociala företag och även viss forskning i Sverige och internationellt. Men behovet av lärande och utveckling av befintlig kunskap är stort. Det saknas dock systematiserad kunskap om den metodik som används i sociala företag, om empowerment och arbete, om ledarskap och organisation i sociala företag samt hur de sociala företagen relaterar till 24 Detta mål är i stor utsträckning avhängigt att beslut fattas som underlättar för fler grupper att ta del av sociala företags verksamhet för rehabilitering och arbete. 55

58 angränsande frågeställningar om utanförskap, medskapande samt tillväxt på en samhällsvetenskaplig nivå. Forskningen inom området är i Sverige och internationellt liten i sin omfattning och fragmenterad. Enskilda forskare, med stort eget intresse, har följt och dokumenterat utvecklingen. Det finns behov att ta till vara den "pionjärforskning" som redan gjorts, bidra till ökad mängd studier samt att bidra till vidareutveckling av området genom vissa initieringsinsatser. Det finns här vissa kopplingar till förslagen om utveckling av forskning inom ramen för "Folkrörelseutredningen" 25 samt "Förslag till överenskommelse mellan regeringen och idéburna organisationer inom det sociala området" 26 då även dessa berör nya sätt att se på näringslivet och ideella organisationers roll för välfärd och tillväxt i samhället. I detta programförslag finns även kopplingar till det följeforskningsprogram för uppföljning av strukturfondsprogrammen som planeras av Nutek och ESF-rådet (se nedan) vilket bidrar till ett mångfacetterat lärande inom såväl området socialt företagande, sysselsättning, regional utveckling och tillväxt. De berörda samverkansmyndigheterna har olika former av egna forskningsavdelningar, rådgivande grupperingar i forskningsfrågor e dyl. Dessa bör engageras för att både bredda forskningen inom området samt att identifiera och fördjupa centrala frågeställningar Följeforskning och lärande Följeforskning och lärande är väsentligt för såväl de sociala företagen som myndigheter och beslutsfattare. I detta fall berörs flera olika kunskapsområden och därmed finns ett behov av gemensamt erfarenhetsutbyte och lärande. Därför föreslås en utveckling av ett forum för tvärsektoriell kunskap om socialt företagande med inriktning på både metodik, empowerment, organisation, ledarskap, samhällsnytta på lokal, regional och nationell nivå. I detta forum bör såväl forskare som representanter från myndigheter och sociala företag finnas representerade. För att ytterligare bidra till kunskapsutveckling och lärande föreslås en satsning på följeforskning under programperioden. Detta ligger i linje med en bredare satsning på följeforskning kopplat till uppföljning och lärande inom arbetet med strukturfonderna Rörelser i tiden SOU 2007:66 26 Förslaget har tagits fram mot bakgrund av regeringens beslut IJ2007/2539/D 27 Både Nutek och ESF-rådet lanserar nu program för ongoing evaluation/följeforskning relaterat till regionala och sociala fonden för perioden fram till

59 Mål: Att befintlig kunskap inom området har identifierats samt att kunskapsbehovet har identifierats och preciserats. Att följeforskningen har rapporterat resultat om de sociala företagens villkor och utveckling, inte minst i förhållande till programinsatser, under programperioden. Planerade aktiviteter: Samordna och bidra till ett forum för tvärsektoriellt kunskapsutbyte. Initiera och bidra till följeforskning inom området Utveckling av statistik Det saknas i dagsläget statistik som gör det möjligt att identifiera och statistiskt analysera sociala företag. I den officiella statistiken på SCB saknas koder som identifierar sociala företag. De kartläggningar som finns baseras på "uppsökande" verksamhet och delvis på självidentifiering. Bättre statistisk behövs som underlag till uppföljning och eventuellt forskning. Genom en bredare förankring av begreppet och kriterierna för sociala företag kombinerat med ett uppföljningsarbete av myndigheternas handläggning finns goda möjligheter att utveckla underlaget för kunskap om den här typen av sociala företag. Mål: Att statistiken under programperioden har utvecklats så att det går att lämna en statistiskt baserad redogörelse för bland annat hur många sociala företag det finns, hur många som är verksamma inom dessa företag, vilka offentliga finansieringskällor/former som dessa sociala företag tar del av. Planerade aktiviteter: Utveckla myndigheternas statistik över beslut om uppdrag, placeringar, förmedlade arbeten, rehabilitering med mera i sociala företag. Statistiken ska vara könsuppdelad för att möjliggöra uppföljning av eventuella könsskillnader i deltagande/arbete i sociala företag. Utveckla den tvärsektoriella statistiken inom SCB i samverkan med Eurostat Initiering av behovsmotiverad forskning Forskningen inom detta område är fragmenterad och bedrivs idag av ett fåtal forskare i mån av tillgång på resurser. Dessa forskare har följt 57

60 utvecklingen av sociala företag och de frågor som rör socialt företagande under en längre tid även om resurserna har varit så begränsade att inga större forskningsprogram har genomförts. En anledning är just att det är ett nytt område som relaterar till flera olika forskningsfält såsom företagande, näringsliv, arbetsmarknad samt organisering av välfärd. Det finns därmed behov av spridning av forskningsresultat, behovsmotiverad forskning samt initiering/utveckling av ett flervetenskapligt program inom området. Då frågeställningarna berör både företagande, arbetsliv, rehabilitering och empowerment samt andra sociala aspekter av samhället fordras flervetenskaplig belysning av området. Detta är något som i sin tur fordrar insatser som främjar dialog och utveckling av etablerade referensramar. Därför föreslås följande insatser: bidrag till forskarnätverk och forskares medverkan i forumet för kunskapsutbyte (se 4.3.1) bidrag till publicering för en bred publik finansiering av viss behovsmotiverad forskning samt bidrag till initiering/utveckling av ett flervetenskapligt program. Detta delprogram bör hanteras av Nutek i samråd med samverkansmyndigheternas forskningsenheter/råd eller liknande samt representanter från sociala företag och andra berörda aktörer. Mål: Utökad vetenskapligt baserad kunskap om sociala företag och dess roll för näringslivsutveckling och tillväxt, sysselsättning och arbetsmarknadspolitiken samt för individuella och samhälleliga sociala frågeställningar. Den vetenskapligt baserade kunskapen görs tillgänglig för olika grupper av berörda aktörer. Ökat antal forskningsansökningar till svenska och internationella forskningsråd samt ökat antal vetenskapliga publikationer om socialt företagande. Planerade aktiviteter: Identifiering av kunskapsbehovet (i samverkan med aktiviteter planerade under 4.3.1). Beredning och uppföljning av behovsmotiverade forskningsprojekt. Beräknad kostnad: SEK för tidsperioden

61 5 Förslag till beslut/förändringar I detta kapitel lämnas förslag på regeringsbeslut och rekommendationer, som i samverkan med programmet, syftar till att skapa förutsättningar för att fler sociala företag startas, fler växer samt att fler personer får arbete i dessa sociala företag och därmed blir delaktiga i arbetslivet. Merparten av förslagen är utformade med de sociala företagen i fokus utan att vara villkorade för just denna form av företagande. Andra former av företag och organisationer kan därmed också använda sig av dessa föreslagna lösningar. Förslagen till beslut under 2008 är riktade till regeringen. Därutöver lämnas rekommendationer till beslut och förändringar på längre sikt. Dessa är riktade till både regeringen och andra myndigheter. Programmet som föreslås under 5.1 nedan är det program som beskrivits i kapitel Förslag till beslut under 2008 Regeringen föreslås besluta om att ge Nutek i uppdrag att genomföra och följa upp det föreslagna programmet för fler och växande sociala företag (beskrivet i kapitel 4) att finansiera ovanstående program i enlighet med förslag (beskrivet i kapitel 6) att ge Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Socialstyrelsen i uppdrag att medverka i enlighet med det föreslagna programförslaget att ge Nutek i uppdrag att bjuda in Sveriges Kommuner och Landsting och företrädare för sociala företag att medverka i enlighet med det föreslagna programmet. Därutöver föreslås regeringen besluta om att utreda behovet av en förordning om stöd till arbetsintegrerande företag som medger vissa undantag från statsstödsreglerna. Se bilaga 2 att ge Nutek i uppdrag att utreda företagens administrativa bördor för anställningar med anställningsstöd. att Arbetsförmedlingens program Stöd till start av näringsverksamhet ska kunna gälla i 12 månader för i första hand personer med funktionsnedsättning som startar eget tillsammans. att utöka möjligheterna att använda Arbetsförmedlingens program Särskilt stöd till start av näringsverksamhet till att även gälla vid intag av ny medlem/medarbetare i ett befintligt företag. 59

62 Upphandlingar Nedanstående förslag avser i första hand Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kriminalvården, Nutek och kommunerna vid upphandling av arbetsmarknads- och rehabiliteringstjänster samt vid upphandling av övriga produkter och tjänster som kan levereras av sociala företag. Regeringen föreslås besluta om att ge myndigheterna i uppdrag att utforma upphandlingar av alternativa aktörer inom arbetsmarknadsoch socialpolitiska området så att sociala företags tjänster och kompetens kan komma i fråga. Därutöver föreslås regeringen besluta om att ge Konkurrensverket i uppdrag att undersöka om offentliga medel i form av bidrag till privat-ideellt och kooperativt drivna små och medelstora företag snedvrider konkurrensen mellan företagen. Kapitalförsörjning Regeringen föreslås besluta om att ge Almi Företagspartner AB och Coompanion, Kooperativ Utveckling i Sverige i uppdrag att i samråd med Nutek utarbeta lämpliga finansieringsinstrument för sociala företag samt att säkerställa att kriterier för bedömning är anpassade till sektorn. att ge Svenska ESF-Rådet och Nutek i uppdrag att följa upp i vilken omfattning strukturfondsmedel används för att stödja tillkomst av och utveckling i sociala företag. Vid behov föreslå förändringar i den nationella strategin för att stärka möjligheten att använda strukturfondsmedel för att underlätta utvecklingen av fler och växande sociala företag. att ge Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan medel att användas för att medfinansiera projekt inom strukturfonderna som syftar till utveckling av sociala företag. Regeringen bör vidare ge myndigheterna möjlighet att förskottera sådan medfinansiering till icke offentliga projektanordnare. 5.2 Rekommendationer till beslut och förändringar på längre sikt Allmänt: Utred behovet av ett certifieringssystem och/eller en särskild lagstiftning för arbetsintegrerande sociala företag. 60

63 Trygghetssystemen och myndigheter: Minska antalet former för anställningsstöd i sociala företag. Utgå från lönebidrags-, trygghetsanställningar och stöd till start av näringsverksamhet. Start av socialt företag bör kunna erbjudas som en modul inom Jobboch utvecklingsgarantin. När Fas 3 i Jobb & utvecklingsgarantin, Varaktigt samhällsnyttigt arbete, införs bör anställningarna utformas som Trygghetsanställning. Anordnarbidrag ska kunna medges då arbetsgivarens/anordnarens situation kräver det för att kunna tillhandahålla adekvat arbetsledning, stöd och anpassning av arbetet. Inrätta anställningsstöd liknande lönebidrag för grupper som inte ingår i grupperna med funktionsnedsättningar men som ändå bedöms behöva extra stöd, anpassade arbetsförhållanden under längre tid, eller som av andra skäl inte kommer in på arbetsmarknaden. Till exempel inom fas 3 i Jobb och utvecklingsgarantin inom arbetsmarknadspolitiken. Om inte förslaget ovan genomförs. Vid nästa revidering av föreskrifter och allmänna råd, som har beröring med socialt företagande, kan Socialstyrelsen överväga att förtydliga att arbete i ett socialt arbetsintegrerande företag kan vara en arbetsrehabiliterande åtgärd. Tydliggör i IAF:s 28 föreskrifter till lagen om arbetslöshetsförsäkring och lagen om arbetslöshetskassor att styrelsemedlem i ett socialt företag utan vinstutdelning inte har ett väsentligt inflytande över verksamheten och därmed har rätt till A-kassa vid eventuell arbetslöshet. Se över rutiner för att minska sociala och andra små företags likviditetsproblem vid lönebidrags- och trygghetsanställningar. Upphandlingar Utöka användandet av brukarval/fritt val inom arbetsmarknadspolitiska program, inom rehabilitering och kommunal hantering av bistånd till sysselsättning på liknande sätt som LOV att välja, Lag Om Valfrihetssystem föreslår inom vård och omsorg. Utred om gränsen för direktupphandlingar, med krav på dokumenterad konkurrenshänsyn, bör utökas. Utred hur hanteringen av mjuka tjänster i Lagen om offentlig upphandling kan förenklas och tydliggöras både för köpare och säljare. 28 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen 61

64 Kapitalförsörjning Ge Nutek i uppdrag att vidare utreda tillgängligheten av riskvilligt kapital för de sociala företagen, samt vid behov överväga hur staten lämpligast kan bistå sociala företag med villkorslån och/eller garantier för att vid behov klara tillförseln av externt riskvilligt kapital. 62

65 6 Upplägg och kostnader för det föreslagna programmet Det är av stor vikt att insatserna är långsiktiga och därför föreslås programmet löpa under åren Nutek föreslås få ett huvudansvar för samordning och genomförande. Relevanta myndigheter föreslås få i uppdrag av regeringen att medverka i enlighet med programmet (se förslag till regeringsbeslut i kapitel 5). Andra offentliga och privata aktörer bjuds på olika sätt in för samverkan och medverkan i genomförandet av programmet. 6.1 Kommunikation av programinsatserna Som huvudansvarig för programmet utformar Nutek en kommunikationsplan i enlighet för framtagna rutiner för kommunikation. Kommunikationsinsatser kommer genomföras på flera nivåer och anpassade till de olika målgrupperna. 6.2 Uppföljning och utvärdering För att systematisera och enhetliggöra arbetet med uppföljningar och utvärderingar har Nutek tagit fram ett uppföljnings- och utvärderingssystem. Tanken med systemet är att skapa bättre och tydligare förutsättningar för återkoppling, lärande och utveckling. En närmare beskrivning av systemet återfinns i rapporten Nytta Nuteks system för uppföljning och utvärdering (Info nr ). Uppföljnings- och utvärderingsaktiviteterna inom ramen för programmet socialt företagande kommer att följa strukturen i Nytta samt kopplas till följeforskningsprogrammet för strukturfonderna. 6.3 Kostnader Det av Nutek föreslagna programmet omfattar kronor under programmets löptid, det vill säga under perioden Tillkommer förvaltningskostnader för två tjänster på Nutek, dvs ca kronor. Nutek är gärna huvudansvarig för programmet, under förutsättning att Nutek tillförs medel för genomförande och förvaltning av programmet. Detaljerad kostnadsfördelning se bilaga 3. 63

66 Nutek föreslås, i samråd med övriga berörda myndigheter kunna fördela medlen mellan delprogrammen, där vi utifrån erfarenhet och som en följd av löpande uppföljning bedömer att optimal nytta och utväxling uppnås. Det innebär att prioriteringar kan växla över tiden. En mer detaljerad programplan tas fram inför varje budgetår. Inom ramen för uppdraget föreslås även att medel ska kunna användas som förvaltningsmedel för att täcka kostnader för personal, resultatspridning, utvärdering och andra programanknutna kostnader. Finansieringsförslag: Delprogram 1: Sektorsövergripande samverkan och utbildningsinsatser i offentlig förvaltning föreslås finansieras till lika stora delar av arbetsmarknads-, närings-, social- och socialförsäkringspolitiken. Delprogram 2: Utbildning och annan kompetensutveckling för sociala företag föreslås finansieras huvudsakligen genom näringslivsanslaget. Delprogram 2.2 föreslås dock finansieras till hälften genom utbildningspolitiken. Delprogram 3: Lärande, statistikutveckling och initiering av behovsmotiverad forskning föreslås att finansieras till lika stora delar av närings- och forskningspolitiken. 64

67 7 Referenser Arbetsförmedlingen (2007), Handläggarstöd för lönebidragsärenden. Arbetsministeriet i Finland (2004), Finlands första sociala företag. Arbetsministeriet i Finland (2007), Om utvecklingen av sociala företag och deras verksamhetsförutsättningar Borzaga, Carlo och Defourny, Jacques (2001), The Emergence of Social Enterprise, Routledge. Carlberg, Alec (2005), Ett bättre liv är möjligt, NUTEK. Ekholm, Jan och Bergroth, Alf (2006), Analys av rehabiliterande komponenter i verksamhet som bedrivs i klubbhus, sociala kooperativ, ideella organisationer och i kommuner. Slutrapport från Nationell psykiatrisamordning SOU 2006:1. EMES European Research Network on the Social Economy and Social Entrepreneurship. European Confederations of Worker Cooperatives (2006), Social cooperatives and social and participative enterprises. Gawell, Malin (2006), Activist Entrepreneurship. Attac ing Norms and Articulating Disclosive Stories, Stockholms Universitet. Inrikesdepartementet (1998), Social ekonomi i EU-landet Sverige. En tradition och förnyelse i samma begrepp, Ds 1998:48. Integrations- och jämställdhetsdepartementet (2008), Förslag till överenskommelse mellan regeringen och idéburna organisationer inom det sociala området. Baserat på uppdraget IJ2007/2539/D. Kulturdepartementet (1999), Social ekonomi. En tredje sektor för välfärd, demokrati och tillväxt? Kvinnoforum (2007), Kärnan av Empowerment. Laurelii, Eva (2002), Sociala arbetskooperativ. Arbetslivsinstitutet. Länsstyrelsen i Stockholm (2007), Bättre och billigare. Socioekonomiskt bokslut för Briggen och KOS. Nilsson, Ingvar och Wadeskog, Anders (2006), Ur samhällets perspektiv, NUTEK. Nutek (2006), Början på något nytt. 65

68 Nutek (2006), Det sociala företaget och samhället. Socioekonomiska bokslut för Vägen Ut! Och Basta. R 2006:26. Nutek (2006), Ett bättre liv är möjligt. Om empowerment och social mobilisering. Infonr Nutek (2006), Hur få fler sociala företag som utförare av offentliga tjänster? Infonr Nutek (2006), Ur samhällets perspektiv. Sammanfattning av rapporten Socioekonomiska bokslut för Vägen ut!, Kooperativen, och Basta Arbetskooperativ. Infonr Nutek (2007), Kapitalförsörjning till sociala företag. Infonr Nutek (2007), Sociala företag i Sverige. Infonr Palmås, Karl (2003), Den barmhärtiga entreprenören. Agora. SOU 2006:100, Ambition och ansvar. Nationell strategi för utveckling av samhällets insatser till personer med psykiska sjukdomar och funktionshinder. SOU 2007:66, Rörelser i tiden. SOU 2008:15, LOV att välja, Lag Om Valfrihetssystem. Svensson, Jan och Herlitz, Ulla (2007), Kapitalförsörjning till sociala företag, NUTEK Stryjan, Yohanan (2006), Sweden: Social Enterprises within a universal Welfare State Model, i Nyssen, M (red) Social Enterprise, Routledge. 66

69 Bilaga 1 Regeringsuppdraget N2007/7471/ENT, N2007/6906/ENT, N2007/6408/ENT. 67

70 Regeringsbeslut I 6 Näringsdepartementet N2007/7471/ENT N2007/6906/ENT N2007/6408/ENT Verket för Näringslivsutveckling STOCKHOLM Uppdrag att utarbeta förslag till program för sociala företag Beslut Regeringen uppdrar åt Verket för Näringslivsutveckling (Nutek) att i samråd med Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), Försäkringskassan och Socialstyrelsen utarbeta ett tvärsektoriellt program med förslag på insatser som stimulerar till att fler sociala företag startar och växer. Av programmet ska framgå vilka hinder som finns för kvinnor och män att delta i arbetslivet genom arbete i sociala företag, samt vad som bör göras för att undanröja dessa. Närmare föreskrifter om uppdraget redovisas under rubriken Uppdraget i detta beslut. Bakgrund En av regeringens viktigaste uppgifter är att bryta det utanförskap som präglar många människors liv. Sociala företag som företagsform har i Sverige och andra europeiska länder visat sig kunna bidra till att skapa arbete för människor som står långt från arbetsmarknaden. Sociala företag skulle kunna bidra till att bryta utanförskapet. En ofta förekommande definition på socialt företagande är ett företagande som har som övergripande mål att integrera människor som har svårighet att få jobb på arbetsmarknaden som arbetstagare och företagare. Socialt företagande skapar delaktighet för medarbetarna genom ägande, anställning, avtal eller andra former av kontrakt. Företagen återinvesterar i huvudsak vinsterna i den egna eller liknande verksamheter. De sociala företagen är organisatoriskt fristående från offentlig verksamhet. Medarbetarna i sociala företag är människor som på grund av långtidsarbetslöshet, långtidssjukskrivning, funktionshinder eller andra skäl, inte fått möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden. Affärsverksamhet som drivs inom sociala företag sker bland annat i branscher inom tjänstesektorn. Personer som arbetar i sociala företag kan vara anställda med lönebidrag eller i trygghetsanställningar. Sociala företag kan i sin verksamhet även anordna arbetslivsinriktad rehabilitering för personer som då har sin försörjning från de sociala trygghetssystemen. Sociala företag kan drivas i olika associationsformer. Många sådana företag bedrivs idag i kooperativ form vanligtvis som ekonomisk förening. Postadress Telefonväxel E-post: registrator@enterprise.ministry.se Stockholm Besöksadress Telefax Drottninggatan