EN FRAMTIDSBRANSCH. Peter Majanen, Lotta Mellberg & Dag Norén. i samarbete med Carin Daal & Håkan Erikssson

Transkript

1 EN FRAMTIDSBRANSCH Peter Majanen, Lotta Mellberg & Dag Norén i samarbete med Carin Daal & Håkan Erikssson

2 FÖRORD sverige står inför en dramatisk demografisk utveckling som innebär att gruppen äldre inom det närmsta decenniet kommer att bli allt större, både i relation till gruppens storlek i dag och till övriga åldersgrupper. Behovet av aktiviteter, vård och omsorg kopplade till denna målgrupp förutspås därför att öka kraftigt. Vid sidan av denna utveckling har en värderingsförskjutning skett i samhället. Morgondagens äldre förväntas ha ökade krav på ett mer varierat och bättre kundanpassat utbud av produkter och tjänster. Dessutom förväntas de ha en ökad köpkraft jämfört med dagens äldre. Detta ger utrymme både för privata företag och aktörer inom offentlig sektor att utveckla och få betalt för nya produkter och tjänster. KK-stiftelsen arbetar för att stärka Sveriges konkurrenskraft. Det gör vi bland annat genom att vi försöker stärka näringslivets kompetensutveckling. Ett tillvägagångssätt har varit att identifiera viktiga kunskapsområden som kan främja tillväxten hos en större grupp företag, ett annat har varit att identifiera potentiella tillväxtbranscher varefter gemensamma kompetensutvecklingsbehov identifierats. KK-stiftelsen arbetar med att utveckla ett nytt program för att främja utvecklingen inom äldrelivsområdet. Insatserna inom ramen för detta program är i dagsläget inte fastställda. Fokus är att skapa nya modeller och metoder för samverkan, att främja utvecklingen av nya arbetsformer samt att identifiera och utveckla kompetensutvecklingsinsatser inom området. Under arbetet med utvecklandet av programmet har behovet av att kommunicera nya begrepp och synsätt blivit allt tydligare. I Peter Majanens värderingsstudie, som presenteras i boken, blir slutsatsen att starka värderingsförskjutningar i samhället gör att de äldre inte längre kan behandlas som en homogen grupp utan att en mycket starkare individhänsyn måste tas vid utformning av stöd och tjänster inom äldrelivsområdet. I Dag Noréns förstudie presenteras behovet av ett helt nytt branschsynsätt kopplat till vård och omsorg men som även borde omfatta det vi kallar äldreaktivitet. Förhoppningen är att den här boken ska bidra till att utveckla bilden av en dynamisk tillväxtbransch äldrelivsbranschen inom vilken många nya spännande produkter och tjänster kan utvecklas. Madeleine Cæsar Vd, KK-stiftelsen Förord

3 INNEHÅLL 6 OM BOKEN 108 UTMANINGAR INOM VÅRD OCH OMSORG 110 Krav på förändring 9 INLEDNING 11 Drömmen om Röda stjärnan 14 Köttberget går i pension 26 Behov av förändrat system 114 Drivkrafter för utvecklingen inom vård och omsorg 120 Utmaningar och nya lösningar 126 Nytt synsätt skapar nya lösningar för vård och omsorg 136 Äldreliv inte bara vård och omsorg 32 Möjligheter för en ny bransch att växa fram 144 SAMMANFATTNING 38 VÄRDERINGAR OCH ARKETYPER 40 Varför förändras världen 146 Behovet av ett nytt branschsynsätt 152 Fyra möjliga scenarier 44 Värderingar ger oss möjlighet att spå i framtiden 56 Framtidens äldre 162 REFERENSER 60 Solidaristen Gudrun 66 Traditionalisten Tore 72 Kollektivisten Maude 78 Karriäristen Bruce 84 Konservativa Ria 90 Egoisten Mick 96 Några viktiga trender 104 Två framtidsscenarier Innehåll Innehåll

4 OM BOKEN Läsanvisningar Boken bygger i huvudsak på tre studier som KK-stiftelsen tagit fram i samarbete med Dag Norén och Peter Majanen i arbetet med att utforma ett nytt program inom äldrelivsområdet. Boken inleds med en generell överblick över de samhälleliga utmaningar som vi står inför i och med att den stora 40-talistgenerationen snart går i pension. Kapitlet är sammanställt av Lotta Mellberg och bygger på intervjuer med samhällsvetare och analytiker från bland annat Arbetsmarknadsverket, Statistiska centralbyrån och Institutet för framtidsstudier. Men också intervjuer med journalister och entreprenörer som intresserat sig för äldrelivet på olika sätt. Därefter följer ett kapitel om hur vi genom att studera människors värderingar kan se in i framtiden. Peter Majanen konstaterar att det kommer att krävas stora förändringar i samhället för att tillgodose de nya krav, förväntningar och önskemål som 40-talisterna har på sitt åldrande. Han spår en strålande marknad för entreprenörer med idéer och visioner. I bokens tredje kapitel beskriver Dag Norén de generella utmaningarna inom vård och omsorg, men också de mer specifika utmaningarna för äldreomsorg och äldrevården. Han menar att formerna för äldrevården och äldreomsorgen behöver tänkas om och för att bryta upp de mönster och etablerade förhållningssätt som dominerar, och forma någonting nytt, är det viktigt att ta utgångspunkt i det som kan kallas äldrelivet. Med detta menas en djupare förståelse för de villkor, synsätt och livsstilar som den nya gruppen av äldre har. Slutsatsen är att det krävs ett helt nytt branschsynsätt. I det sista och sammanfattande kapitlet presenterar KK-stiftelsen tankarna om äldrelivsbranschen som den nya framtidsbranschen. Vi kan konstatera att marknaden finns, men branschen verkar inte riktigt ha förstått hur stor den är och vilken potential den har. Författare Peter Majanen är expert på framtidsfrågor och värderingar och driver företaget Quattroporte. Han tror att framtiden finns i ungas värderingar, beteenden i marginalen och i den samtida konsten. Peter arbetar med många av Sveriges ledande organisationer. Exempel på uppdrag är Framtidens köpcenter för KF-fastigheter som i dag byggs i Bromma, framtidens låssystem med Assa Abloy och 90-talisterna för skolföretaget Pysslingen. Han har en bakgrund som idrottsman, professionell musiker, forskare och konsult. Han har arbetat som analyschef på Gallup, utvecklingschef på Rikta Kommunikation och Demoskop samt director på Kreab. Lotta Mellberg Holm är journalist med medicin som specialområde. Hon har bland annat arbetat på Lokalradion, SVT, Kvällsposten och Dagens Nyheter. Men den mesta tiden har hon arbetat som frilansjournalist i sin och maken Björn Holms bolag, Skånska Ord AB, som grundades Lotta är sedan 1998 medicinredaktör på tidningen Året Runt. Hon startade och drev under flera år Kroppsjournalen, Sveriges första och med tiden största hälsosajt. Företaget köptes upp och lades ner av Läkarförbundet. Förutom journalistjobbet driver hon också en krog på Asknäs gård, på Ekerö utanför Stockholm. På gården odlar hon sparris i stor omfattning. Dag Norén är partner och en av grundarna till analys- och rådgivningsföretaget HCM, Health Care Management som är specialiserat på utveckling av tjänster, verksamhetsmodeller och omstrukturering inom vård och omsorg utifrån patient- och produktionseffektiva grunder. Alltfler uppdrag med liknande angreppssätt utförs även i den övriga välfärdssektorn. Uppdragsgivarna finns inom offentlig och privat sektor. Dag har en bakgrund som omvärlds- och branschanalytiker samt managementkonsult under mer än femton års tid inom främst hälso- och sjukvård men även i flertalet andra tjänstebranscher. Han har liksom övriga kollegor inom HCM en gedigen bakgrund i angreppssättet Service Management. Dessförinnan forskade han vid University of Massachusetts at Amherst inom Political Science. Dag har en utbildning som civilekonom och master i statskunskap. I samarbete med Carin Daal är programansvarig på KK-stiftelsen och har framför allt arbetat med en satsning på upplevelseindustrin. Hon är ofta anlitad som föredragshållare inom upplevelseområdet samt ingår som rådgivare i ett flertal nätverk, bland annat på nordisk nivå. I grunden är Carin Daal utbildad medie- och kommunikationsvetare och har tidigare drivit eget företag inom upplevelseindustrisektorn. Hon har även arbetat som presschef på Svensk Kärnbränslehantering AB. Håkan Eriksson är läkare, forskare och professor i reproduktionsendokrinologi vid Karolinska institutet. Han har även under många år arbetat med forskningsstrategiska frågor på ett nationellt plan. Han är sedan 1997 programansvarig för området IT inom Hälsooch Sjukvården inom KK-stiftelsen och programmen Swedish Brain Power och Visualisering. Han är vidare, tillsammans med Carin Daal, ansvarig för Ä-lyftet, KK-stiftelsens satsning på äldrelivsbranschen. Hans huvudintressen gäller bl a hur kunskapsöverföringen mellan medicinsk forskning och tillämpad vård kan effektiviseras samt hur IT kan utnyttjas inom diagnostik, terapi och utbildning inom hälso- och sjukvården. Om boken Om boken

5 INLEDNING Kapitelnamn Kapitelnamn

6 Dröm men om Röda stjärnan det var en varm sommardag 1985 som idén om pensionärskollektivet Röda stjärnan föddes. Platsen var Parkudden på norra Blidö i Stockholms skärgård. Ett stort gäng ännu unga 40-talister rumlade runt på klipporna och i gräset solade, badade, spelade gitarr och drack små överblivna slattar av gårdagskvällens vin. Plötsligt berättade någon om sin gamla mormor som vid 85 års ålder blivit förälskad i en änkeman på samma ålderdomshem men där personalen aktivt och av moraliska skäl hindrade de tu från att träffas. Detta monumentala övergrepp väckte naturligtvis ilska och harm först. Sedan kom eftertanken: Ja, men vi då? Hur fasen blir det när vi blir gamla? Det ena ledde till det andra och entusiasmen var påtaglig: Här ska inga välstärkta, vitklädda sjuksyrror komma och tala om för mig vad jag ska göra när jag blir gammal. Vi startar pensionärskollektivet Röda stjärnan! Yes, boys and girls, vi köper en stor gård nånstans, i Skåne eller nåt, och anställer unga snygga tjejer och killar med fasta bakar så vi har nåt schysst att glo på med restaurang och bar, Creedence Clearwater Revival i högtalarna och såar av rödtjut under grillfesterna på stranden Tjugo år senare, 2005, blev problemet högaktuellt då våra bästa vänner förtvivlat försökte hitta bra äldreboende till sina föräldrar. Vi besökte det ena stället värre än det andra. Långa korridorer med fula räcken slutade i ett öde vardagsrum med fula, hårda, obekväma kommunalbeige soffor där TV-apparaten stod på till ingen nytta. På ett ställe hade man samlat alla dementa, och på ett annat fanns alla som hade svårt att röra sig. Fy farao vilken arbetsmiljö! Och så fruktansvärt att lämna sina föräldrar där. På en gemensam middag kom Röda stjärnan på tapeten igen. Vi fortsatte att fantisera. Bra service, bra mat, goda viner, vackra omgivningar, personal som är kunnig, intresserad och som har arbetstider och löner som gör att de orkar hålla humöret och ambitionerna uppe. Så borde alla få ha det! 10 Inledning 11

7 På en reportageresa till Köpenhamn träffade jag sjuksköterskan Tyra Frank, chef på plejehjemmet Lotte. Hemmet ligger i en gammal patriciervilla i utkanten av den danska huvudstaden. Jag möttes av Lützendimma redan i hallen alla verkade röka. Jag är en fanatisk icke-rökare, sa Tyra, men de här människorna började röka innan jag ens var född. Inte kan jag förbjuda dem att röka. Jag och resten av personalen är här för dem inte tvärtom. Vi får gilla läget eller byta jobb. På det kommunala plejehjemmet bor både de som inte minns och de som inte kan gå. En gång om året reser hela gänget på semester. Man har till exempel varit på Kanarieöarna, i Paris och på Bornholm. Resorna finansieras med pengar från blöjkontot och från sjuklönekontot. Vi anser att det är en mänsklig rättighet att gå på toaletten och vi har en sjukfrånvaro på 0,8 procent i stället för 10 procent som de flesta andra vårdinrättningar, sa Tyra. Från köket spred sig en väldoft som kunde konkurrera med vilken bra restaurang som helst. I köket stod en av tanterna som bor på hemmet och skalade potatis och hade det trevligt med kökspersonalen. Hon får inte vara där egentligen. Kommunens hälsovårdsinspektör har redan gett Tyra Frank anmärkning för att hon tillåter de boende att delta i köksarbetet. Man undrar hur de tänker, myndigheterna. Det är Elsas sätt att fortfarande få känna att hon är till nytta, att hon duger någonting till fast hon sitter på hemmet. Jag tänker fortsätta låta den som vill delta i arbetet här att göra det, sa Tyra. Inför lunchen ställdes vinflaskorna ut på borden och de som inte redan satt i det stora, ljusa rummet som fungerar både som matsal och vardagsrum kom för egen maskin eller hämtades från sina rum. Alla tog sig en aperitif i form av ett glas vin och när maten kom på bordet åt alla med god aptit. De som behövde fick förstås hjälp av personalen som alltid äter tillsammans med de inneboende. Jag vet att alla inte håller med mig, men jag tror att det är bättre med ett par glas vin eller en whisky än lugnande mediciner och sömnpiller, sa Tyra som inte på hela dagen jag var där gick förbi sina tanter och farbröder utan att ge dem en kram eller en vänlig klapp. Jag var så upplyft efter besöket på Lotte. Just så hade vi tänkt oss Röda stjärnan och Tyra visade att det fungerade. Det behövde inte stanna vid fantasier. Faktum är att det troligen är en utomordentlig affärsidé. Det finns redan nu många och det kommer i en nära framtid att finnas ännu fler människor som är beredda att betala för ett bra boende med god service. Och det gäller inte bara de riktigt sjuka eller de riktigt gamla. Att bygga flexibla hus som fungerar både för den som behöver ett ställe att vara mellan resorna runt världen och den som behöver både omsorg och vård kommer att bli en lönsam affär. Precis på samma sätt som det lönar sig att specialdesigna resor för vuxet folk eller göra en tidning för 40-talister finns det en marknad för ett nytt sorts boende och den är enorm. Det har suckats och stönats väldigt från politiskt håll när det gäller den rekordstora 40-talistgenerationens åldrande. Förre finansministern Pär Nuder kallade dem köttberg i negativ mening. Varför inte vända på steken, eller i vart fall tanken, och se på köttberget som något positivt. 40-talisterna är på flera sätt landets reservkapital. Om vi sköter våra kort kan jätteproppen Orvar utgöra en stadig grund för en helt ny tillväxtbransch. Det rör sig om 1,1 miljoner människor varav många har höga krav och förväntningar på sitt åldrande. 1,1 miljoner hyfsat välbeställda konsumenter, som skulle kunna ersätta järnmalm, skog, kullager och annat som hittills dragit in pengarna till Sverige. Men då måste vi förstås se möjligheterna och inte stirra oss blinda på problemen. Lotta Mellberg 12 Inledning Inledning 13

8 Köttberget går i pension Köttberg, benämning som tidigare finansminister Pär Nuder i olika sammanhang använt på personer födda på 1940-talet. Efter att han använt ordet på ett morgonmöte hos Skandinaviska Enskilda Banken den 1 december 2004 blev hans ordval kritiserat och omdiskuterat från flera håll. Statsminister Göran Persson, själv född 1949, förebrådde Nuder för detta uttalande. Nuder beklagade att människor tagit illa vid sig. Ordet köttberg kommer från jordbrukspolitiken och betyder helt enkelt överproduktion av kött som det inte finns någon marknad för. Nackdelen med köttberg är att priserna dumpas och böndernas inkomst minskar. Fördelarna är att det finns ett matlager för oförutsedda händelser som annars skulle innebära svält. (Källa: Jätteproppen Orvar, uttryck attribuerat till den då 21-åriga Expressenjournalisten Maria Hörnfeldt i TV-programmet Ärligt talat 1984 då hon menade att den stora fyrtiotalistgenerationen hindrade sextiotalisterna att ta sig in på arbetsmarknaden. I programmet debatterade hon mot bland andra Göran Skytte och Jan Guillou. Uttrycket har blivit en populär benämning på de svenska fyrtiotalisterna. I dagens samhälle med en allt senare ingång på arbetsmarknaden kan det dock tyckas konstigt att personer så unga som 34 till 44 år (fyrtiotalisterna 1984), pekades ut som en äldre del av arbetskraften, som stängde ut unga. Uttrycket Jätteproppen Orvar säger därför också mycket om tidsandan i Sverige under 1980-talet. (Källa: i sverige bor personer. 1,1 miljoner är födda på 40-talet, och från och med år 2005 började de uppnå pensionsåldern. Premiäråret gick i pension och under 2015 har de alla fyllt 65. Rekord blir det 2011 då personer kan välja att lämna arbetsmarknaden. Enligt beräkningarna ökar antalet personer 65 + med 20 procent fram till år 2014 och då är de fler än Enligt Statistiska centralbyråns beräkningar kommer det år 2030 att finnas svenskar som är 75 år eller äldre. För att kompensera att vi blir allt äldre måste vi enligt Statistiska centralbyråns beräkningar öka arbetstiden med en och en halv timme per vecka eller skjuta upp pensionen tills vi är 68 och ett halvt år gamla. I mars 2007 tillsatte regeringen en arbetsgrupp för att analysera hur efterfrågan på så kallade välfärdstjänster utvecklas fram till När vi lever allt längre kommer vi förstås också att behöva mera hälso- och sjukvård och äldreomsorg. Är man det minsta pessimistiskt lagd är det lätt att tänka sig rena domedagsscenariot där hela vårt välfärdssystem rasar ihop under bördan av det stora köttberget. Eller där allting tar tvärstopp på grund av jätteproppen Orvar. Det faktum att allt färre ska försörja allt fler innebär naturligtvis problem, men det betyder också stora möjligheter. Gunnar Wetterberg är samhällspolitisk chef på akademikerorganisationen SACO och menar att det ännu finns tid att förbereda 40-talisternas reträtt från arbetslivet. Och att allt inte är så svart som det vid första anblicken kan tyckas. Han tycker i stället att fler kommuner borde vara på hugget och försöka locka till sig de yngre äldre. De där som har några år kvar att arbeta och som sedan rent statistiskt håller sig friska och fortsätter att betala skatt i många år utan att egentligen kosta någonting, är en grupp människor som är otroligt attraktiv för en kommun. De innebär i princip bara inkomster, och är ett rent klipp för kommunen de väljer. Men det verkar inte som om landets kommunalpolitiker har förstått det, säger han. 14 Kapitelnamn Inledning 15

9 Gunnar Wetterberg håller inte med dem som suckar och stönar över alla bekymmer 40-talisterna kommer att orsaka och alla krav de kommer att ställa. Det är inte 40-talister som uppnår pensionsåldern som kommer att kosta de närmaste åren. Det är människor födda på 20- och 30-talen som nu har kommit upp i åldrar då de behöver anlita äldreomsorgen. Och det är en förhållandevis liten grupp. Han menar att vi har på oss fram till 2020 innan det verkligen brakar loss. Jag skulle vilja säga att de närmaste åren kan innebära ett rent lyft för samhället. Med lite tur kan de offentliga finanserna förbättras när de nyblivna pensionärerna tar ut och beskattas för sitt privata pensionssparande, säger han Barndom Befrielsetid Frihetstid Ansvarsår Ålderdom En köpstark grupp Vi har en nådatid, men den måste utnyttjas väl. Det är otvetydigt så att vi står inför så stora förändringar, att det är tveksamt om staten framåt år 2020 över huvud taget kommer att kunna leva upp till de välfärdslöften politikerna gett oss alla. Gunnar Wetterberg menar därför att den stora utmaningen är att få svenska folket att begripa att alla måste ta ett mycket större ansvar för sin egen ålderdom. Egentligen borde det vara helt naturligt. Den äldre generationen har aldrig levt ur hand, i mun, utan det har varit en självklarhet att man måste försöka lägga undan pengar till sin ålderdom. Ett tänkbart scenario är att vi får en ökad tillväxt i samhället när en köpstark grupp som enligt flera olika undersökningar tänker sätta sprätt på sina pengar och sedan dö verkligen sätter sprätt på sitt pensionssparande. Det är också vad SCB:s beräkningar tyder på. Enligt SCB minskar kommunens kostnader snarare än ökar fram till Kommunernas stora kostnader är i stora drag de unga som kräver barnomsorg och skolor och de äldre som kräver sjukvård och äldreomsorg. Men antalet ungdomar minskar enligt prognoserna så mycket fram till 2020 att det kompenserar kostnaderna för 40-talisternas utträde från yrkeslivet Den andra frihetstiden är här! Rekordgenerationen var med om att skapa den första frihetstiden mellan barnår och vuxenliv. De senaste åren har rekordgenerationen även börjat etablera en andra frihetstid mellan ansvarsår och ålderdom. Med barnen utflugna har de kunnat förbereda sig för Den Stora Friheten som inträder den dag de lämnar arbetslivet. Källa: Rekordgenerationen, Mats Lindgren, Thomas Fürth, Magnus Kempe, Göran Kraft Ökad produktivitet Men pensionsavgångarna kan också få en motsatt effekt. Det finns inga garantier för att de som står utanför arbetsmarknaden i dag får lättare att skaffa sig jobb bara för att det blir luckor efter de nyblivna pensionärerna. 16 Inledning Inledning 17

10 Fler personer i sysselsättning på grund av alla pensionärer är ingen självklarhet. Det vill ju till att de som söker jobb har rätt utbildning och kompetens för de arbetstillfällen som finns. Arbetsmarknaden har en tendens att anpassa sig efter utbudet, och om inte det finns rätt utbud av arbetssökanden på arbetsförmedlingen, så kan hela arbetsmarknaden stanna av och därmed också tillväxten. Risken är att det blir produktiviteten som måste öka, så att den som har ett jobb jobbar ännu mer och får det bättre. Men det påverkar inte de offentliga inkomsterna i någon högre grad. De är i första hand beroende av hur många som arbetar inte hur mycket vi arbetar, påpekar Gunnar Wetterberg. Oavsett vad som händer på den fria marknaden är det under alla omständigheter så att både landsting och kommuner måste nyrekrytera de närmaste åren. Många yrkeskategorier i offentlig tjänst har en hög medelålder, och för att fylla ut efter alla de som går i pension och klara av ett ökande tryck på skola, vård och omsorg krävs många nyanställningar. Ett skriande behov av arbetskraft Enligt en artikel i Dagens Nyheter som hade låtit SCB göra en specialkörning i sina register, går sjukvårdsbiträden och undersköterskor i pension mellan 2005 och Nästan var femte kvinna i båda dessa yrkesgrupper försvinner från arbetsmarknaden de närmaste åtta åren. Och detsamma gäller för sjuksköterskor där 20 procent är födda på 40-talet sjuksköterskor går i pension fram till 2015! De kvinnor som lämnade hemmet för att börja yrkesarbeta valde de traditionella kvinnoyrkena. 40-talistkvinnorna har jobbat inom vård, skola och omsorg och de måste naturligtvis ersättas och mer än så. Ingen kan säga exakt hur stort behovet av dessa yrkeskategorier kommer att vara framöver, men det kommer definitivt att öka. Och där har vi ett stort problem eller en verklig utmaning för oss alla! Samtidigt som det finns ett skriande behov av personal till vård, omsorg och skola har det sällan eller aldrig varit så få sökande till de olika utbildningarna. På flera håll i landet har man fått dra ner på undervisningen eftersom det helt enkelt har saknats elever. Det är riktigt allvarligt. Om vi ska ha någon chans att klara det framtida behovet borde dessa utbildningar i stället öka stadigt och absolut inte, som nu är fallet, minska. Den stora utmaningen är att göra jobben inom vård, skola och omsorg attraktiva för ungdomarna, säger Tord Strannefors som är prognoschef på Arbetsmarknadsverket. Han menar att läget är besvärligt. Och då menar han inte bara pensionsavgångarna, utan också förmågan att möta det ökade behovet av arbetskraft, samtidigt som befolkningen minskar. Det är orimligt att tro att ungdomarna ska lösa problemet åt oss. Det måste till vuxenutbildning i stor skala för att klara av uppgiften, säger han. Stora skillnader Problemet är inte detsamma över hela landet och det är stora skillnader mellan storstadsområdena och glesbygden. Redan i dag är 20 procent eller fler av befolkningen i Dalarna, Värmland, Jämtland och Västernorrland äldre än 65 och den andelen ökar framöver. Stockholm har landets yngsta befolkning och det anses vara en stadig trend. År 2000 var 14 procent av stockholmarna över 65 år och prognosen säger att den siffran har ökat till 19 procent år Men det finns län där utvecklingen är betydligt mera dramatisk. I Norrbotten ökar andelen ålderspensionärer under samma period, alltså från 2000 till 2030, från 18 procent till 30! Samtidigt minskar den totala befolkningen i länet. Där är problemet ännu värre. Där är risken stor att det helt enkelt inte kommer att finnas tillräckligt med folk för att klara av de åtaganden staten och kommunerna har tagit på sig, säger Tord Strannefors. Fördelaktig pension Spridningen av inkomster är som störst i 50-årsåldern, men de ekonomiska skillnaderna minskar när vi går i pension. De högsta bonuslönerna försvinner och socialbidragstagarna får pension. Men det betyder inte att det ändå finns enorma skillnader i hur mycket pengar dagens pensionärer har att röra sig med. Att från en dag till en annan helt lämna jobbet för en arbetslös tillvaro är en trend på nedgång. Och att gå i pension är en företeelse på väg ut. Alltfler väljer att kombinera pension och arbetsliv. Personer som är 64 år och plus är den grupp småföretagare som ökar mest. Orsaken till ökningen är att många pensionärer väljer att konsulta åt sin gamla arbetsgivare och då gör det genom ett eget nystartat företag. En del väljer att fortsätta jobba för att det är kul andra för att de måste. 18 Inledning Inledning 19

11 Även om man bortser från den grupp som har haft en hög lön och ett stort pensionssparande hela livet finns det ändå stora skillnader bland vanligt folk. De som tidigt i livet köpte sitt eget boende och som har fortsatt bo i egnahem har oavsett tidigare inkomstförhållanden skaffat sig ett eget pensionskapital. 40-talisterna kommer att ha relativt fördelaktiga pensioner. De ligger kvar i det gamla ATP- systemet och får dessutom en del kompensationer. I övergångsreglerna finns garantier som säkrar deras pensioner och de får alltså ingen retroaktiv försämring, säger Thomas Lindh som är forskningsledare på Institutet för framtidsstudier. I Finansdepartementets generationsanalys ser man att 40-talisterna i genomsnitt betalat lite mera i skatt än andra generationer, men de har också haft förmånliga bostadssubventioner. Alla har ju inte köpt sin bostad, men en majoritet av 40-talisterna äger sitt hem och det gör att de kan skaffa sig en extra pension, säger Thomas Lindh. Seniorlån, som de flesta banker numera erbjuder, är ett sätt för den som äger sitt hem att få råd att sätta guldkant på tillvaron. Seniorlånen skiljer sig från vanliga bolån genom att de är öronmärkta för äldre och för att det inte är meningen att lånen ska betalas tillbaka. Lånen är rena konsumtionslån och pengarna ska användas. Förlorare på affären blir förstås arvingarna. Men seniorlånen följer helt de undersökningar där många 40-talister säger sig ha för avsikt att själva sätta sprätt på sina pengar innan de dör. Valfri pensionsålder Det finns ingen generation som jobbat så mycket som 40-talisterna. De har varit och är förhållandevis friska. Många både kan och vill jobba många år efter 65-årsdagen. Och det råder valfri pensionsålder mellan 65 och 71 år. Jan Hagberg på AFA Sjukförsäkring, som ägs av Svenskt Näringsliv och LO, menar att det är en chimär. Det är skenheligt att påstå att det är valfritt eftersom man ramlar ur sjukförsäkringssystemet när man fyller 65. Den som fortsätter arbeta efter den officiella pensionsdagen har nämligen ingen sjukpenning, säger han. Jan Hagberg valde själv att stanna kvar på jobbet efter 65. Men han kände sig tvingad att ta ut sin pension efter ett allvarligt besked från doktorn redan ett halvår efter 65- årsdagen. Får man inte sjukpeng under tiden man inte kan arbeta på grund av operation och behandling, måste man ju ta ut sin pension. Man måste ha något att leva av, säger han. Jan Hagberg är i den lyckliga omständigheten att han har ett bristyrke, så han kan komma tillbaka som konsult på det gamla jobbet efter sjuktiden. Det känns bra eftersom jag har svårt att tänka mig att sluta jobba helt. Men alla har det inte lika väl förspänt, säger han. Jan Hagberg är inte ensam om att vilja fortsätta jobba efter 65. År 2005 arbetade tjugo procent av alla män mellan 64 och 69 år och närmare tio procent av kvinnorna. Mellan år var det bara åtta procent av männen och några få procent av kvinnorna som var kvar i arbetslivet. 40-talisterna är koncentrerade i den offentliga sektorn. Det gör, som tidigare beskrivits, att det kommer att bli stora problem på olika håll i landet när de väljer att sluta jobba. I en del kommuner kommer bristen på arbetskraft att vara akut redan inom fem år. Problemet är att vi har en ålderstigen arbetsstyrka. Och vi måste få en stor del av den att vilja jobba längre än till 65. Det innebär också att arbetsvillkoren måste förbättras. Jobben i den offentliga sektorn måste helt enkelt göras mera attraktiva. Annars är risken stor att människor väljer att gå i pension framför att stanna kvar och ge några år till arbetslivet. Den avdelning där Thomas Lindh är forskningsledare studerar ekonomisk utveckling och fördelning i det åldrande samhället. Thomas Lindh menar att politikerna har en grannlaga uppgift när det gäller att hantera de stora avgångarna från yrkeslivet. Antingen måste mera service betalas privat eller måste man höja skatterna. Det är en avvägningsfråga. Men oavsett vad man bestämmer sig för måste man öka omfördelningen. Annars kommer 40-talisternas standard att minska drastiskt, säger han. Importera arbetskraft! De närmaste tolv åren försvinner i snitt personer per år från vården därför att de fyller var det som gick i pension. Hur man än räknar kommer vi att lida stor brist på arbetskraft inom fem, tio år och det gäller inte bara för hälso- och sjukvård. Thomas Lindh tycker att det är konstigt att vi inte har någon arbetskraftsinvandring alls eller att svenskundervisningen och integrationen för de flyktingar vi tar emot är så ineffektiv. 20 Inledning Inledning 21

12 Det finns kommuner som redan nu borde satsa på att importera arbetskraft om de inte helt ska stanna av framöver, säger han, väl medveten om att fackföreningarna har en tämligen negativ syn på arbetskraftsinvandring. Det går inte bara att öppna portarna, men vi kommer inte att klara oss själva i framtiden. Vi behöver bli fler! Thomas Lindh och många av hans forskarkolleger efterlyser en diskussion om framtiden. Risken är annars att politikerna tvingas fatta snabba beslut och att släcka bränder. Men Thomas Lindh påpekar också att även om det ser dystert ut och bördan ökar, så är det inte tal om att vi hamnar i fattigdom i ordets rätta bemärkelse. Vi kanske får nöja oss med 50 procents lägre levnadsstandard än i dag. Men det är ändå ingen katastrof vi talar om. Vi måste bara lära oss att ha lite perspektiv, säger han. Dålig service nej tack! En enkät som Stockholms stad har gjort bland stockholmare visar att var åttonde som får hemtjänst är missnöjd med kvaliteten. Enkäten omfattar nästan alla som har någon kommunal service, och både de som bor kvar hemma och de som bor på servicehus har svarat på frågorna. Fyra av fem är ganska eller mycket nöjda. Sju procent är ganska eller mycket missnöjda. Resten svarar varken eller. Resultatet av enkäten har jämförts med tidigare, mindre studier och utvecklingen är inte bra. Fler är missnöjda nu än tidigare och många tycker inte att de får den hjälp de fått beslut på att de ska ha. Mer än hälften av de tillfrågade hade ingen aning om att de när som helst kan byta leverantör av tjänster. Det är en annan generation som nu åtnjuter den offentliga servicen. 40-talisterna kommer med all säkerhet inte att låta sig nöjas med dålig service eller acceptera att de inte får den service de har rätt till, tror Thomas Lindh. Det finns stora ekonomiska skillnader mellan människor livet igenom. De upphör inte bara för att vi blir gamla. Redan i dag finns det privata alternativ (om än få) där den som har mycket pengar kan köpa sig en behaglig tillvaro på gamla dagar. Allt tyder på att vi i framtiden kommer att få betala efter förmåga för vård och omsorg. Det är knappast troligt att någon som kan välja, väljer att betala kronor per år eller drygt kronor per dag för att bo på ett kommunalt äldreboende. Åtminstone inte för den service och mat som erbjuds på de flesta äldreboenden i dag kronor per år är nämligen vad en plats kostar i genomsnitt. Det finns alltså en enorm marknad för nya aktörer som kan och vill producera bra omsorg till lägre priser än det offentliga har lyckats med. Sjukvården och äldrevården i Sverige utsätts dagligen och stundligen för kritik i massmedier, politiska debatter och i samtal bland folk. Är kritiken berättigad eller är det bara ett resultat av mycket vill ha mer? För även om det finns brister, ganska stora sådana, är det ju också så att aldrig förr har så många, så sjuka och så gamla människor fått så bra vård och behandling som nu. Som vi redan nämnt finns det dock de som redan nu varnar för att hela systemet krackelerar i takt med att det så kallade köttberget åldras. Och naturligtvis finns det också redan olika förslag på hur vi ska klara av att ta hand om 40-talisterna när de nu börjat gå i pension, och även om många av dem vägrar att gå med på det, faktiskt blir äldre. Så här ser de på livet efter 65, enligt två nya undersökningar från Aftonbladet och Kairos Future: Livet mellan 65 och 80 år är som livet före, bara friare. Pensionär blir man när man är 80 och går med rullator. 85 procent ser livet efter 65 som något positivt. Det är en andra frihetstid en tid som liknar tonåren, fri från barn och fri från jobb en tid att förverkliga sina drömmar. Hälften tänker spendera alla sina pengar på sig själv. De ska leva loppan och sedan dö. Nästan tre av fyra 40-talister tänker resa mer utomlands. Nästan en fjärdedel tänker flytta till ett varmare land. En fjärdedel vill jobba så länge som möjligt. En fjärdedel ser sig som en evig tonåring. Nästan hälften, 44 procent, lyssnar mest på rockmusik. 22 Inledning Inledning 23

13 När man läser Peter Majanens kapitel (se sidan 38) om värderingar förstår man att det är tveksamt eller rent av alldeles osannolikt att 40-talisterna kommer att låta sig nöjas med det utbud av produkter och tjänster som produceras i dag. Ett exempel är alla de specialdesignade resor som finns i dag för äldre. Pensionärerna vi talar om är årsbarn med Ulf Lundell, Mikael Wiehe, Lill Lindfors och Peps Persson. Majoriteten av den dryga miljon svenskar som föddes under 40-talet är vana att bestämma själva. De är vana vid att ställa krav och de är kritiska konsumenter, som vet vad de vill ha. De kommer att ha den högsta pensionen i historien, högre än sina föräldrar och mycket högre än vad deras barn kommer att få. Eftersom i princip hela det existerande utbudet av service, omsorg och vård i dag är producentstyrt utan större hänsyn till vad konsumenterna vill ha, kan jätteproppen Orvars inträde i pensionsåldern enligt Majanens forskning komma att innebära en kulturkrock som heter duga. Vi har i Sverige tillsammans med Japan störst andel äldre i hela världen. Man kan välja att se det som ett enormt problem eller som en fantastisk möjlighet att utveckla en ny bransch. Och inte vilken bransch som helst, utan en verklig tillväxtbransch som på lite sikt kan producera exportvaror lika viktiga för Sveriges ekonomi som en gång skogen och järnmalmen. Det finns en del fallgropar på vägen. En fallgrop som det är lätt att falla i hänger samman med att vi hela tiden använder ordet äldre. Äldre associeras gärna med vård och omsorg och visst behöver och kommer en del av 40-talisterna att behöva både vård och omsorg redan nu, men majoriteten kommer att vara friska och aktiva långt upp i åldern. Men precis som Majanens värderingsforskning och diverse enkätundersökningar visar så är det stora och viktiga behovet av en helt annan natur än vård och omsorg. Just nu är det bra boende med service på nära håll, snygga kläder, bra skor, upplevelser, god mat, goda viner och resor som efterfrågas av den stora yngreäldregenerationen. Och även där finns det en enorm potential för nya jobb och ekonomisk tillväxt. Men låt oss först se på en del förslag som gäller just vård och omsorg i framtiden. 40-talist pensionär? Nej tack! 24 Kapitelnamn Inledning 25

14 Behov av förändrat system i dag är vården uppdelad på tre aktörer. Det är landstingen som står för sjukvården och äldrevården, kommunerna som står för omsorgen och hemsjukvården och staten betalar notan för läkemedel, sjukskrivningar och rehabilitering. Det finns en stor risk att människor hamnar mellan stolarna. Samverkan är förstås lösningen. Men hur ska denna samverkan se ut? Och vem ska driva på den? Själva ordet driva i sammanhanget pekar mot entreprenörer, som själva har något att vinna på att aktivt driva samverkansarbetet. På landstingskommunal och kommunal nivå måste det troligen till mycket tydliga instruktioner för hur samverkan ska fungera och vem som gör vad för att samverkan ska uppstå. I dag finns det ingen egentlig koppling mellan tillgång och efterfrågan när det gäller den vård och omsorg som landsting och kommuner erbjuder. På många håll finns det olika entreprenadförhållanden ett system som tillkommit för att ge privata producenter möjlighet att träda in på arenan. En portmonnä för all vård Tanken med anbudsförfarande är att få ner kostnaden för den aktuella vården, (operationen, åtgärden) eller omsorgen (hemtjänst, ledsagare), men det som erbjuds av de privata firmorna är i princip samma sak som kommun och landsting erbjuder. Den politiskt obundna tankesmedjan Den nya välfärden anser att det viktigaste för att få mest valuta för pengarna och en rättvis vård är att konkurrensutsätta dagens vårdgivare och skapa en gemensam portmonnä och på så vis få en naturlig samverkan. Tanken är att kundernas efterfrågan kommer att driva fram en samverkan genomfördes friskolereformen och därmed skolpengen i Sverige. En summa pengar avsätts av kommunen för varje barn och följer eleven till den skola han eller hon väljer. Skolpengen innebar ett systemskifte, eftersom föräldrar och barn fick rätt att välja skola och/eller inriktning på skola. Samhällets monopol var därmed brutet. Nu finns det uppemot friskolor med cirka elever. Vårdpeng minskar orättvisor Patrik Engellau från Den nya välfärden var en av initiativtagarna till skolpengen. Han anser att ett liknande systemskifte måste till när det gäller vård och omsorg. Under flera år har han tillsammans med många olika personer försökt väcka intresse för en vårdpeng eller en vårdcheck. Han kallar systemet Ny solidarisk sjukvård, och förslaget har kommit till av rädsla för att politikerna snart kommer att tvingas överge principen om lika vård åt alla, den solidariska sjukvården. Det finns många hot. Ett stort hot är att personalen till stora delar mår dåligt på jobbet, de tvingas stå som spärrvakter och ta ansvar när politikernas löften inte kan infrias. Många är utbrända och långtidssjukskrivna. De problem som finns och som beskrivs i media och människor emellan gör att ansökningarna till vårdutbildningarna minskat drastiskt. Och det är förstås allvarligt, eftersom vi kommer att behöva så mycket mer vård- och omsorgspersonal i framtiden, säger Patrik Engellau. Den nya välfärden föreslår en nationell vårdpeng för att komma ifrån de orättvisor man menar finns i dag. Det finns ingen jämlikhet inom vården längre. Hur snabbt du ska få vård och vilken vård du får beror på ditt landstings ekonomi. På vissa håll kan man få vänta i åratal på en höftledsoperation, medan det kan gå på någon vecka någon annanstans. Med en vårdpeng skulle systemet bli mera rättvist, anser Patrik Engellau. Engellau och hans kolleger tycker att politikerna oavsett partitillhörighet hittills jobbat med skenlösningar. De entreprenad- och privatiseringsinitiativ som redan finns avfärdar han som meningslösa. De påverkar inte systemfelen i grunden. Entreprenaderna minskar inte de stora skillnader som finns mellan olika landsting. De ger heller inte någon ökad samverkan, tvärtom kan det vara svårare att få olika privata aktörer att samverka med de offentliga. De erbjuder inte större patientinflytande än de offentliga vårdgivarna. Visst kan man välja vårdcentral, men eftersom alla vårdgivare är detaljstyrda av landstinget levererar de alla i princip samma sak. Valfriheten i dagens vård är lika mycket värd som rätten att välja fritt bland landets alla McDonald s-restauranger, säger han. 26 Inledning Inledning 27

15 Samordning saknas Den nya välfärden menar att det grundläggande problemet med dagens hälso- och sjukvård är att det saknas samordning. Tanken är att alla de 360 miljarder som vård och omsorg kostar läggs i en gemensam pott för att sedan fördelas solidariskt på varje medborgare. Även en viss procent av sjukpengen ska ingå i potten för att öka intresset av att få människor friska snabbt. Ett problem med dagens system, menar Engellau, är att så länge en person är sjukskriven står staten för kostnaderna. Så snart man börjar åtgärda problemen med olika vårdinsatser, behandlingar eller operationer är det landstinget som står för fiolerna. Risken med olika portmonnäer för hälsoinsatser är uppenbar. Människor kan bli övergivna och långtidssjukskrivna därför att det för den egna arbetsgivaren är den billigaste lösningen. I Patrik Engellaus förslag kan medborgaren ta med sin check till det hälso- och sjukvårdsföretag hon själv väljer. Väljer man inte är man automatiskt kvar hos landstinget, som får motsvarande summa pengar. Ungefär så fungerar dagens tandvård för barn. Den som inte aktivt väljer stannar hos folktandvården, medan den som väljer får en check med sig till sin privata tandläkare. Jag tror att en del landsting skulle kunna stå sig mycket väl i konkurrensen, medan andra skulle försvinna, allt till medborgarnas fromma, säger han. Stort behov av kompetensutveckling Kommunal organiserar vårdbiträden, undersköterskor och andra stora grupper som arbetar i vården. Förbundet arbetar aktivt med att förbereda sig och sina medlemmar för framtiden. Kompetensutveckling är ett ledord. Men vad betyder det? Vi är medvetna om att det finns stora svårigheter i framtiden, men det finns också stora möjligheter, säger Annelie Hellander som är chef på Kommunals enhet för arbetslivsutveckling. Hon tycker att Den nya välfärdens förslag om en vårdpeng är bra som fantasi! Jag ser inte hur det skulle fungera i praktiken. Det innehåller flera moment som är bra, men förslaget behöver kompletteras, menar hon. Annelie Hellander tror i stället att det går att utveckla samverkan mellan olika aktörer. Med klara besked och tydliga direktiv från till exempel Socialstyrelsen går det att få en fungerande samverkan mellan olika aktörer, anser hon. Kompetensutveckling är ett ord som används när man talar om framtiden. Att behoven av kompetensutveckling är enorma verkar alla vara överens om. 40 procent av alla som arbetar i äldreomsorgen saknar utbildning för jobbet. Och det påverkar naturligtvis både kvalitet och effektivitet. Annelie Hellander tycker att ordet kompetens alltför ofta förknippas med vetenskap, teknik, naturkunskap och administration. Hon påpekar att det finns många olika kompetenser. De mjuka värdena glöms ofta bort i sammanhanget, trots att det är otroligt viktigt när det gäller vård och det enda som egentligen betyder något när det gäller omsorg. För våra medlemmar handlar det om möjligheter att utbilda sig och vidareutbilda sig i omvårdnad. Att jobba med och ta hand om sjuka människor kräver speciella kompetenser. När man inte har rätt kompetens blir jobbet om inte omöjligt, så onödigt svårt, säger hon. Utvecklat ledarskap En annan kompetens som genomgående saknas i vården är ledarskap. Och det är kanske inte så konstigt. På många sätt har sjukvården styrts på samma sätt som militären. En despotisk överläkare eller en sträng översköterska som med järnhand styrde sina underlydande var vanligt långt in på det förra seklet. De som var längst ner på rangskalan var det ingen som brydde sig om. Då som nu hade de inget eller litet inflytande över vilka insatser som skulle ges. Trots att de i kraft av sin nära kontakt med patienterna är den samhällsfunktion som kanske har allra bäst kunskap om vilka behov som finns. Det finns tydliga samband mellan gott ledarskap och friska medarbetare. Att vara chef behöver inte betyda att man är en bra ledare, men skickliga ledare behövs för att medarbetarna ska må bra. Därför har vi inom Kommunal tagit fram ett handlingsprogram för ledarskap i vården. Dåliga arbetsförhållanden med stress, tidsbrist, ansvar utan befogenheter och dåligt ledarskap är några av de problem som Annelie Hellander menar måste lösas om det överhuvudtaget ska gå att rekrytera personal till vård och omsorg. Tvärtemot vad många tror ser Kommunal gärna flera och mindre arbetsgivare. Kollektiv som driver företag är ofta framgångsrika, och mindre enheter och företag borgar för närhet mellan ledarskapet och de som arbetar på golvet. Tyvärr köps ofta 28 Inledning Inledning 29

16 framgångsrika småföretag upp av de få stora privata jättarna inom vården. Och där är problemen precis desamma som i kommuner och landsting, säger Annelie Hellander. Kommunal talar ofta om kvinnokollektivet som en enhetlig grupp människor. Vårdförbundet, som bland annat organiserar landets sjuksköterskor, har valt en annan inriktning. De har kämpat för att lönen ska sättas individuellt, utifrån den enskildes bidrag till verksamheten och att kompetensutveckling och utbildning ska synas i lönekuvertet. Men det är ingen lätt kamp. På många håll får medlemmarna fortfarande en redan fastställd löneökning, som inte är diskuterad på arbetsplatsen. I många kommuner och landsting lever det kvar gamla kulturer och traditioner som hindrar utvecklingen av löneprocessen. Anna-Karin Eklund som är ordförande i Vårdförbundet tror att verksamheten skulle förbättras och medborgarna få bättre vård om kommuner och landsting blev bättre på dialogen kring lönesättningen och såg till att alla verkligen fick lönesättande samtal. Arbetsgivarna måste lära sig att värdesätta de kunskaper och det ansvar som medarbetare i kvinnodominerade yrken bidrar med. Annars blir vi aldrig av med de stora löneskillnaderna mellan kvinnor och män, säger hon. Äldre- och folkhälsominister Maria Larsson har tillsatt en utredning för att stärka möjligheterna för äldre och funktionshindrade att själva välja utförare av hälsovård och omsorg. I en debattartikel i Dagens Nyheter skriver hon att fler privata företag för vård och omsorg skall ge våra äldre medborgare större valfrihet och mer individanpassad service. Med en större mångfald av aktörer uppstår en kreativ och positiv konkurrens, inte bara om omsorgstagarna, utan även om medarbetarna. För detta behövs ett tydligt lagstöd som ger privata företag, ideella organisationer, stiftelser, församlingar och kooperativ möjlighet att erbjuda en mer individualiserad omsorg. Maria Larsson vill införa nationella kvalitetskriterier för alla som producerar vård och omsorg. Men hon vill inte lagstifta för att tvinga kommunerna att använda sig av dem. Enligt förslaget ska det räcka med att kommunerna rapporterar vad de gör och vilket utbud de erbjuder. För denna regering liksom tidigare är den kommunala självbestämmanderätten helig. Och då är frågan vad nationella mål egentligen har för betydelse. Kreativ konkurrens 90 procent av vården och omsorgen om äldre bedrivs i kommunal regi. Alla som har behov av vård och omsorg får nöja sig med det utbud den egna kommunen erbjuder. Det är egentligen märkligt att det för vuxet folk inte finns några alternativ, medan det inom barnomsorg och skola numera finns stora valmöjligheter. Eller kanske inte? Barnomsorgen ser troligen ut som den gör därför att 40-talisterna helt enkelt krävde en utveckling i den riktningen. Det är en utveckling som drivits på av deras barn 60-talisterna. I mångt och mycket har den stora generationen från 40-talet varit banbrytande. På många håll finns det en mångfald inom skola och barnomsorg som helt saknas för vuxet folk (läs pensionärer). Det finns finskspråkiga dagis, frikyrkliga skolor och gymnasier med fotboll som huvudämne. Med största sannolikhet kommer 40-talisterna också att bryta väg för en ny sjukvård och äldreomsorg där patienten, konsumenten, individen, står i fokus. 30 Inledning Inledning 31

17 Möjligheter för en ny bransch att växa fram tillväxt skapas bland annat genom att tillfredsställa olika behov. Vi har varit bra på bilar, kullager, telefoner, järnmalm och skog alla numera krympande branscher. Nu finns det i stället ett nytt, stort och växande behov att tillfredsställa: de äldre och deras behov av upplevelser, hjälpmedel, omsorg och vård. Kunskap och kompetens kring äldre blir allt viktigare för att kunna utveckla och bygga vår nästa stora tillväxtbransch som ska producera nya och viktiga varor och tjänster. Sverige och Japan har just nu störst andel äldre i världen. Det kan ses som ett problem eller som en möjlighet att skaffa sig ett försprång framför Tyskland, Italien och resten av Europa som snart kommer att ha en större andel äldre i befolkningen än Sverige. Redan nu har vi täta studiebesök från Japan. De kommer för att studera våra senaste lösningar inom vård och omsorg, säger Håkan Eriksson på KK-stiftelsen. Naturligtvis kommer behoven av vård och omsorg att växa framöver, men innan det är dags för hemtjänst eller äldreboende finns det många andra behov att tillfredsställa. Våra nya pensionärer vill ha upplevelser. De vill resa, upptäcka nya platser, träffa nya människor, avnjuta annorlunda mat och gott vin. De vill sköta sig själva. De vill klara sig själva. Nya produkter för att göra detta möjligt kan skapa massor av nya jobb. Resebranschen är redan i full gång. Det finns ett stort utbud specialdesignade resor för resenärer 55+. De vill bo bra och kanske någon annanstans än i Sverige. Blir de sjuka vill de ha snabb och bra vård. Tar det för lång tid att vänta på en ny höftled är många beredda att resa utomlands för att få den inopererad. Blir de nya tänderna för dyra i Sverige anlitar man någon av de många resebyråer som anordnar resor i hälsans tecken. För människor med kroniska sjukdomar anordnar HSB Omsorg redan korttidsvård på Mallorca. Men nya jobb kan också skapas när vi hittar nya lösningar på praktiska problem. Rollatorn är ett utmärkt exempel på det. Se här en artikel från nättidningen realtid.se: 32 Inledning

18 Det kommer att bli flera jobb när bilar ska anpassas för äldre förare, när någon äntligen börjar producera skor som tar hänsyn till att foten förändras med åren, när kläder som passar en åldrande kropp (tjockare på mitten) blir konfektion eller hos det företag som tillverkar ett IT-system som gör det möjligt för farmor och farfar på vintervistelse i Thailand att hålla tät kontakt med barnbarnen därhemma. Oavsett vilket behov som tillfredsställs kommer marknaden att vara enorm i både Europa och resten av världen framöver. Och vi har alltså en firstmoverfördel eftersom vi är först med att ha så stor andel äldre i befolkningen. Vi ska snabbt identifiera problemen och hitta lösningarna och göra affärer av dem. 40-talisterna banar väg Globaliseringen ändrar också på tillvaron här hemma i Sverige. Antalet äldre med utländsk bakgrund ökar och det ställer nya krav på äldreomsorgen. På de flesta håll i landet kan kommunerna i princip garantera att en person med spanska som modersmål får omsorg på spanska. Det är däremot inte lika självklart att en person med svenska som modersmål får besök av svensktalande personal. Företag som till exempel Järva Vård och Omsorg AB, som sedan en smygande start 2002 vuxit och nu med 50 anställda erbjuder hemtjänst till 130 äldre, majoriteten med utländsk härkomst, kommer att bana väg för de högre krav som kommer att ställas på äldreomsorgen. Vd Eyyup Surek hoppade av jobbet som enhetschef på ett kommunalt servicehus i Rinkeby. Han ville skapa en äldreomsorg med respekt för den enskildes önskemål och värderingar. Enkelt, tydligt, billigt och på kundens villkor är företagets devis. Amelia Adamo är en person som tidigt insåg att den stora generationen från 40-talet är en intressant målgrupp. Hon startade Amelia när kvinnorna där var runt fyrtio, Tara kom strax efter och sedan våren 2006 är hon chefredaktör för Magasin M tidningen för mappies mature, attractive and pioneering adult consumers. Mina tidningar har alltid varit målgruppsanpassade. De jag skriver för är den generation som har lyssnat på rock n roll och stått på barrikaderna. De har varit delaktiga i samhället, de har gift sig och skilt sig, ibland flera gånger om. Deras liv ser annorlunda ut jämfört med dem som föddes tio år tidigare. 40-talisterna kommer att åldras på ett helt annat sätt än tidigare generationer. Och det gäller att det finns beredskap för det, säger Amelia Adamo. Men i samma andetag slår hon bort det sista. Det kommer att fortsätta som det har gjort hittills. 40-talisterna banar väg. När de inser att de riskerar att hamna på ett av dagens äldreboenden kommer de snabbt som attan att bygga egna, som de vill ha det. Med god mat, goda viner och bra service. Nöjer sig bara med det bästa Och visst kommer de att göra det. I ett reportage i Magasin M berättar Amelia Adamo om fyra väninnor i 50-årsåldern som har köpt en hel radhuslänga för att kunna åldras tillsammans. Politikerna ligger alltid efter. Vem bryr sig om eget rum på långvården!? Alla vet att vi har en jättegeneration som nu börjar bli äldre, men inte finns det någon samhällsplanering för det. När mappiesarna märker att de är undanskuffade gör de något åt det. De bättre bemedlade går före, så är det alltid. Men det gynnar även dem som har det sämre ställt. Amelia är övertygad om att jätteproppen Orvar kommer att bestämma själv. Ingen ur den generationen kommer att tiga och lida som de som är gamla i dag tvingas göra. Det står och faller med att människor ställer krav och trycker på. Landstinget bryr sig bara om multisjuka 85-åringar, men rent statistiskt har de flesta av oss många friska år fram till dess. Och vi nöjer oss bara med det bästa! Skräcken för Amelia Adamo liksom för de flesta i hennes generation är att bo på ett ställe där det luktar illa och serveras rälig mat av någon dåligt avlönad person som helst skulle vilja göra något annat. Redan nu byggs det på ett annat sätt. Runt om i landet bygger privatpersoner som inser att de själva måste lösa sina framtida behov upp helt nya boendeformer, säger Amelia Adamo. Prioriterar njutning 40-talisterna är också mera benägna att flytta på sig än tidigare generationer. Många kan tänka sig att flytta för att kunna hjälpa sina barn. Det spelar inte längre så stor roll var vi bor. Det är lätt att flytta på sig, folk är mer mobila än tidigare. Min generation hjälper sina barn medan man själv lever. Det är roligare att kunna ge presenter och bjuda på guldkant i ungarnas tillvaro när man själv får se på än att spara tills man dör för att de ska få ärva. 34 Inledning Inledning 35

19 Dagens 60-åringar har också en annan medvetenhet när det gäller kropp och hälsa, menar Amelia Adamo. Förr gick man inte och skrev in sig på yoga eller Friskis och Svettis när man fyllt 60. Då var det hurtbullarna som alltid tränat som fortsatte även i den åldern. Men nu tar folk ett helt annat ansvar för att få att kunna må bra och njuta av sina sista år. Och njutningar är något som 40-talisterna prioriterar. Att ta in på en spa-anläggning, resa till exotiska platser, äta god mat, och dricka gott står högt i kurs. Vi är en bortskämd generation, som har arbetat hårt och vi kommer att kräva vår rätt när det är dags, säger Amelia Adamo. Jo, visst består den stora generationen från 40-talet till stor del av individer som vet att kräva sin rätt. De är också betydligt mera medvetna när det gäller kropp och hälsa än tidigare generationer. Men alla 40-talister kommer inte att ställa krav. Och alla kommer inte att börja yoga eller träna för att hålla sig friska. Precis som alltid när man talar om människor handlar det förstås om individer och unika personer, men det finns ändå vissa gemensamma nämnare som gör att vi kan delas in i olika grupper. Dessa grupper eller arketyper är utomordentligt viktiga att känna till för politiker, samhällsplanerare och entreprenörer av olika slag. Genom att undersöka människors värderingar går det att titta in i framtiden. Även om Peter Majanen och andra forskare som ägnar sig åt studier av värderingar inte har någon kristallkula på rummet, så kan de faktiskt ganska väl förutspå hur samhället ska utvecklas. 36 Inledning Kapitelnamn 37

20 VÄRDERINGAR OCH ARKETYPER 38 Kapitelnamn Kapitelnamn 39

21 Varför förändras världen? Varför såg byggandet ut som det gjorde på 60-talet?...och hur kan vi förklara dagens byggande? kanske har du undrat varför många bostadsområden som byggdes från mitten av 60-talet och under det följande decenniet ser ut som de gör. Om du blundar och föreställer dig en sådan plats, så ser du måhända för din inre syn flerfamiljshus i betong åtskilda av stora gräsytor, tomma gångvägar, skumma gångtunnlar och rostande, övergivna lekplatser. I dag kopplas ofta de här områdena ihop med otrivsel, brottslighet och segregation. Varför byggdes de här stadsdelarna i Sverige under denna period? Många har angett en skriande bostadsbrist och ett behov av bostäder med god bostadsstandard som förklaring. Men denna förklaring haltar. Andra länder hade liknande utmaningar under denna tid, men det är bara ett fåtal nationer som exempelvis Östtyskland och Sovjetunionen som löste problemet med ett miljonprogram. I dag ser stadsplanering och bostadsbyggande mycket annorlunda ut. I Västra hamnen i Malmö och Hammarby sjöstad precis utanför tullarna i Stockholm byggs nya stadsdelar, där förtätning, stadskänsla och småskalighet har skapat ett helt annat uttryck. Gator, små torg och butiker ligger sida vid sida med små flerfamiljshus som i sin arkitektur ofta refererar till tidigare epokers byggande. Drömmen om småstadens intimitet och den romantiska Medelhavsstaden verkar vara vägledande i många moderna byggprojekt. Allt detta ger utrymme för ett mycket mer individualiserat boende. Många av dessa områden, åtminstone än så länge, är dock förbehållna en liten elit. Från guldklocka till Me Inc. Det finns en stark entreprenörstrend i Sverige i dag. Tillsammans med design och nanoteknologi är entreprenörsskapandet ett av de hetaste områdena hos universitet, politiker och intresseorganisationer. En vanlig föreställning är att det är nystartade svenska småföretag som ska stå för mycket av tillväxten framöver. Entreprenörstrenden kan också spåras hos de svenska medborgarna där intresset för att driva eget ökar i olika oberoende mätningar. Drygt en tredjedel av svenskarna i yrkesverksam ålder svarar att de skulle starta ett eget företag om de hade möjligheten. 40 Kapitelnamn Värderingar och arketyper 41

22 Bland ungdomar är intresset ännu större, och en majoritet av 80- och 90-talisterna anger att de vill bli entreprenörer. För bara ett decennium sedan var målet för många att få anställning i ett stort företag med starkt varumärke. Ytterligare några decennier tillbaka kröntes kanske en lång karriär med en guldklocka. I dag har många unga talanger helt andra drömmar och visioner med sitt yrkesliv. De drömmarna handlar ofta om Acne, YouTube eller Me Inc. och lite mer sällan om Ericsson, Electrolux och Volvo. Varför har det blivit så här? Andel som vill starta egen verksamhet Om du kunde välja mellan olika arbeten, vad skulle du välja vara anställd eller starta en egen verksamhet? Mätningar av den entreprenöriella drivkraften i Sverige 1998 till Källa: Quattroporte Under seminariet är 80-talisterna problemfokuserade och vill gärna kritisera den rådande ordningen. De använder begrepp som utanförskap och generationskamp och attackerar gärna andras åsikter med rationella argument. Många av 80-talisterna ser de äldre generationerna som ett hinder för utveckling i samhället. Men de har också svårt att förstå 90-talisterna som uppfattas som naivt positiva och 70-talisterna som de tycker är otydliga och utan integritet. 90-talisterna väljer gärna att omdefiniera frågeställningarna och är lösningsfokuserade. De tror stenhårt på sin egen förmåga och talang. De är extremt detaljkunniga och vet var världens bästa utbildning inom raketforskning går att finna (i Japan enligt en av 90-talisterna). De upplevs av många som avslappnade och smidiga, men deras lojalitet till det svenska samhället är mycket liten. I 70-talistgruppen är några försenade och de kommer insläntrande först 15 minuter efter start. De är bra på att kompromissa och är villiga att diskutera flera olika förslag samtidigt. Gruppen är ofta ironisk och avslappnad, men det finns en antydan till resignation i vissa uttalanden. Det ovan beskrivna exemplet är hämtat ur verkligheten och visar hur stora skillnader det kan finnas mellan tre olika ungdomsgenerationer, trots att de kommer ur liknande bakgrund. Självfallet rör det sig om generaliseringar. På individnivå finns alltid stora avvikelser, men forskning visar att det verkligen finns skillnader mellan olika generationers samhällssyn. Varför förändras världen på de sätt som jag beskrivit? Hur kommer det sig att det på olika nivåer i samhället, vare sig det gäller arkitektur, arbetsliv eller ungdomsgenerationer, sker en ständig utveckling? Är den här utvecklingen helt slumpmässig eller finns det möjlighet att förutse den? Svaret på dessa frågor är att det handlar om värderingar. Läs vidare så förklarar jag hur det hänger ihop. Tre ungdomsgenerationer 70-talister, 80-talister och 90-talister Tänk dig att du håller ett seminarium om framtidens arbetsliv. Du har bjudit in befattningshavare från olika delar av samhället för att diskutera frågorna. Till seminariet har du också bett tio 70-, 80- och 90-talister att komma för att bidra till diskussionen som dagens och morgondagens arbetstagare. 42 Värderingar och arketyper Värderingar och arketyper 43

23 Värderingar ger oss möjlighet att spå in i framtiden hälle blir mer attraktiva. Om vi lever i en tid av krig och oroligheter blir säkerhet mer eftertraktat om vi däremot växer upp i ett stabilt välfärdssamhälle så kommer ett varierat liv och djärvhet bli viktiga delar i vårt sociala DNA. Det vi ser är en evolution där våra värderingar hjälper oss att bli socialt fungerande individer i en ständigt föränderlig omvärld. värderingarna är det DNA som gör dig till en socialt fungerande människa och som du inte har ärvt utan som du har tillägnat dig. På individnivå motiverar värderingarna våra val i livet vad vi gör och vad vi kommer att göra. Det kan till exempel handla om det parti som vi röstar på, vilken utbildning och karriär vi väljer. Men de påverkar också vilka varumärken vi väljer när vi exempelvis köper en bil eller väljer bank. Med andra ord påverkar detta sociala DNA många av de viktigare besluten som vi gör i livet. De används för att rättfärdiga de val vi gjort, men de styr också mycket av våra framtida beteenden. Värderingarna är också kulturens DNA som lever i föremål, tankesätt och sedvänjor och som kan finnas kvar i hundratals, ja kanske tusentals år. Forskning har exempelvis visat att det i olika regioner i Italien finns värderingar som kan spåras ända till 1100-talet och som ännu i dag påverkar dessa regioners syn på demokrati. Även om värderingarna är mycket stabila så förändras värderingarna på samhällsnivå gradvis, men inte slumpmässigt, utan enligt ett bestämt mönster. Varför har vi de värderingar som vi har? Våra värderingar formas under den tid som vi är unga och formbara från det att vi är vuxna förändras de bara marginellt. Detta underliga faktum har visats av forskare som har följt en och samma grupp av individer under år. Det som får vårt sociala DNA att utvecklas under uppväxten är våra föräldrar, vänner, skolan och i viss mån medierna. Inom sociologin kallas dessa grupper för våra signifikanta andra. De är våra inspirationskällor som till stor del utformar det du och jag tror på och som kommer att påverka våra viktiga beslut till den dag vi lämnat de levandes skara. Men det finns också en tendens att de värderingar som det finns för litet av i ett sam- Varför förändras värderingarna i ett samhälle? Om vi tittar tillbaka hundra år kan vi se många bevis och uttryck på att värderingarna förändrats i Sverige. Exempelvis var det då brottsligt att utföra homosexuella handlingar och den som upptäcktes vara homosexuell kunde straffas med två års straffarbete. För ett sekel sedan var också dödsstraff en del av straffskalan och frenologi läran om hur psykiska egenskaper återspeglas i skallens form en respekterad vetenskap. Vårt sociala DNA verkar ha genomgått flera mutationer sedan dess och i dag har vi ett tolerantare samhälle. Samtidigt finns större förväntningar på individens egen förmåga att själv skapa sin framtid. Finns det då inte en paradox i resonemanget? Hur kan värderingar vara så stabila hos individen samtidigt som de förändras på samhällsnivå? Tänk på dina mor- och farföräldrar och hur de såg på de stora frågorna i livet. Kanske kommer du ihåg att de har eller hade en lite annorlunda syn på arbetet, fritiden och äldrelivet än vad du har. Om du har barn ser du kanske att det finns olikheter i deras synsätt jämfört med dig eget. Nya generationer för in delvis nya värderingar och synsätt i ett samhälle. Samtidigt dör den äldre generationen bort. Denna gradvisa förändring kallas för den tysta revolutionen. Det är denna stumma utveckling som förklarar paradoxen mellan värderingsutvecklingen på individ- och samhällsnivå. Men den tysta revolutionen svarar inte på frågan varför den yngre generationens värderingar är annorlunda och vad som står bakom denna förändring. Detta är ett av de mest debatterade problemen inom samhällsforskningen och ideologier har baserats på ställningstaganden i denna fråga. Forskare och samhällsteoretiker som Karl Marx fram till Daniel Bell har menat att det är främst ekonomisk utveckling som får värderingar att utvecklas och som sin tur leder till samhällsutveckling. Max Weber till Samuel Huntington menar att det är ett samhälles kulturella arv som skapar värderingar och som i sin tur leder fram till sam- 44 Värderingar och arketyper Värderingar och arketyper 45

24 hällsutvecklingen. Så är det det ekonomiskt eller kulturellt deterministiska synsättet som är rätt? Senare forskning antyder att det är både den ekonomiska utvecklingen och den kulturella kärnan i ett samhälle som påverkar de värderingar vi har och den typ av samhällsutveckling som vi kan förvänta oss. Exempelvis har historiskt protestantiska länder som Sverige haft ett kulturellt arv som gjort oss bättre anpassade för industrialiseringen som i sin tur lett till ekonomisk tillväxt. Den ekonomiska tillväxten och vårt kulturella arv har sedan lett oss in i en postmodern värld där frigörelse och självuttryck blivit allt viktigare. Värderingen är överordnad attityden och beteendet Vi har ett mindre antal värderingar som styr en mångfald av beteenden och attityder. En värdering kan ha betydelse för hundratals, ja tusentals attityder och värderingar. Exemplet i bilden visar värderingen ett varierat liv och är baserat på verkliga statistiska samband. Ett varierat liv Några viktiga sanningar om värderingar Vad har då forskningen lett fram till som ökar vår förståelse av samhället och gör det möjligt att agera i framtiden? Nedan följer ett antal punkter. + + Värderingar går att mäta och jämföra Genom att använda väl utprövade instrument går det att objektivt mäta människors värderingar oavsett kultur. Dessa instrument har använts i hundratals länder och gör det möjligt att jämföra nivåer mellan länder, regioner och individer. I topplistan rankas de tio mest förändringsbenägna länderna i Europa: Resa utomlands + Ett liv utomlands Pröva nya produkter + Köper ny teknik Dagens äldreomsorg/vård + Egna lösningar 1 Island 2 Danmark 3 Schweiz 4 Sverige 5 Österrike Källa: European Value Study Nederländerna 7 Belgien 8 Tyskland 9 Frankrike 10 Finland Värderingen ett varierat liv kopplat till attityder och beteenden. Värderingarna påverkar vår livsstil Den livsstil vi väljer bestäms av våra värderingar. Det finns exempelvis mycket få personer med konservativa värderingar som lever som avantgardistiska konstnärer. Värderingarna är också mycket viktiga för valet av varumärken. Materialister ser mer positivt på Porsche och Mercedes än idealisten. 46 Värderingar och arketyper Värderingar och arketyper 47

25 Värderingarna formas under uppväxten och är stabila därefter Det är våra signifikanta andra familjen, vännerna, skolan och medierna som påverkar mycket av våra värderingar. Från vuxen ålder förändras värderingarna marginellt. Den kulturella bakgrunden har stor betydelse för värderingarna Kulturer med liknande bakgrund (historia, religion etc) har snarlika värderingar. Födelseår Högre förändringsbenägenhet Lägre förändringsbenägenhet Bilden visar hur värderingarna (graden av förändringsbenägenhet) ligger konstant från vuxen ålder. Samt att förändringsbenägenheten ökar med varje generation. Källa: Quattroporte 2007 Inglehart-Welzel Cultural Map. Källa: WVS Värderingar och arketyper Värderingar och arketyper 49

26 Ungas värderingar påverkas av kulturen och den ekonomiska utvecklingen Varje ungdomsgeneration har något annorlunda värderingar än föregående generationers. Denna utveckling beror på förändringar i kulturen och den ekonomiska tillväxten. Värderingar har starka kopplingar till demokrati och samhällsutvecklingen Sambandet mellan värderingar som fokuserar på självförverkligande och ett öppet tolerant, samhälle,är mycket starka. Det finns i dag inget samhälle som kombinerar denna typ av värderingar med ett auktoritärt styre. Den tysta revolutionen ligger bakom värderingsförändringarna Då den äldre generationen dör bort och nya generationer kommer in förändras värderingarna på samhällsnivå. Norge Sverige Österrike USA Canada Nya Zeeland Högre förändringsbenägenhet Födelseår Samhället totalt Lägre förändringsbenägenhet Nya generationer med andra värderingar (i exemplet större förändringsbenägenhet) avlöser de äldre generationerna. Det ger med tiden allt större förändringsbenägenhet totalt i samhället. Källa: Quattroporte Relationen mellan självuttryck och demokrati är mycket stark. Källa: World Value Survey, Inglehart och Welzel 50 Värderingar och arketyper Värderingar och arketyper 51

27 Sekularisering föregås av industrialisering Det finns en mycket stark koppling mellan industrialisering och sekulariseringen av ett samhälle. I dag finns dock ett tydligt undantag USA som både har stark ekonomi och religiösa värderingar. Den kulturella kärnan i ett land avgör mycket av samhällets utveckling Länder med vissa typer av kulturell bakgrund har lättare att utvecklas än andra. Exempelvis hade nationer i det protestantiska området (som de nordiska länderna) lättare att anamma industrialiseringen än katolska och muslimska stater. Det är denna benägenhet till förändring som gett vissa områden ett ekonomiskt och värderingsmässigt försprång. Framtiden finns i ungdomars värderingar Mycket av de värderingar som finns hos unga människor i dag kommer att påverka samhället under de närmaste 50 åren. Om vi förstår hur dessa kommer att påverka samhället kan vi lättare se framtiden. Genom att studera hur 35-åringarnas värderingar ser ut vet vi också hur pensionärernas föreställningar och behov kommer att se ut om 30 år. Ekonomisk och teknisk utveckling tillsammans med andra större händelser påverkar också vår framtid. Därför är det viktigt att skapa olika scenarion som också tar hänsyn till dessa mer osäkra faktorer. Vi kan uttrycka detta i en mycket enkel framtidsekvation i form av en multipel regression.* Vi går mot en allt religiösare värld Trots att stora delar av den industrialiserade världen blir allt mer sekulariserad så blir världen alltmer kristen. Fundamentalistiska religiösa rörelser i många fattiga länder med hög fertilitet ökar andelen kristna i världen. y= α+β 1 uv+β 2 äv+β 3 eu+ β 4 pl+ε y = framtidens samhälle α = kulturella förutsättningar uv = ungdomars värderingar äv = äldres värderingar eu = ekonomisk utveckling pl = politiskt ledarskap ε = oväntade händelser (kriser, katastrofer etc) * Framtidsekvationen bör i det optimala fallet vara en strukturell ekvation av pedagogiska skäl undviker vi denna lösning. Dessutom är framtidsekvationen mer ett synsätt än en formell modell. Framtidsekvationen. Källa: Quattroporte 52 Värderingar och arketyper Kapitelnamn 53

28 Den globala byn är en myt Det finns ibland en föreställning att vi går mot en kulturell konvergens där vi blir alltmer lika. Forskning har visat att de kulturella klyftorna ökar i världen, exempelvis mellan Europa och Asien. Men det finns också allt större kulturell distans mellan USA och resten av världen. Värderingar kan användas för att skapa arketyper Det är möjligt att med hjälp av värderingar skapa stabila arketyper i ett samhälle som kan relateras till samhällssyn, attityder och konsumtionsbeteenden. Värderings- och samhällsutveckling går enligt ett bestämt mönster Alla nationer utgår från ett tillstånd av förmoderna värderingar där religiösa föreställningar och trygghet är viktiga. Ett ökat välstånd och vissa grundläggande kulturella förutsättningar leder till en ökad sekularisering samt byråkratisering av maktutövningen. Slutligen medför det ökade välståndet ett postmodernt förhållande där individen frigör sig från samhällets strukturer, alltså går från det förmoderna till det moderna/industrialiserade samhället och når slutligen de postmoderna tillstånden. Värderingar och samhällsplanering Det finns mycket forskning som visar hur förändrade värderingar påverkar samhällsutvecklingen när det gäller demokratisering, jämställdhet, förtroende för institutioner och samhällsengagemang. Mer allmänt demonstrerar dessa studier att värderingsförändringar ofta leder till ett öppnare, friare och mer förtroendefullt samhälle. Det är en värld där miljöfrågor, självuttryck och livskvalitet blir viktigare men också där individen ställer andra krav på samhället än förr. Det är en starkt frigjord människa som gör sin entré på arenan och som inte nöjer sig med kollektiva, generella och standardiserade lösningar. Den postmoderna människan förväntar sig snarare flexibilitet och medskapande som leder till skräddarsydda koncept anpassade för den livsstil som man valt. Det kan till exempel handla om nya former av vård och omsorg, men också nya kommersiella produkter som på ett annat sätt möter de behov som individen har. I dag tar många kommersiella aktörer denna utveckling på allvar och när man köper en ny bil så är modellprogrammet större än någonsin och tillvalen oändliga. Än så länge har leverantörer av samhällsservice inte haft samma lyhördhet, varför produktutvecklingen ibland har kommit på efterkälken. Detta gäller inte minst äldrelivet där det kommit att mer handla om förvaring och skötsel än om lust och upplevelser. Ett samhälle som inte tar hänsyn till medborgarnas värderingar riskerar bakslag, vilket exemplet med miljonprogrammet visar. I dag rivs många av dessa hus eftersom ingen vill bo i dem. Men om vi använder den kunskap som finns om värderingsutvecklingen skulle alla aktörer kunna skapa lösningar som är bättre anpassade till behoven, vilket alla skulle vinna på. 54 Värderingar och arketyper Värderingar och arketyper 55

29 Framtidens äldre IDEALISM hösten 2006 gjordes en analys av framtidens äldregrupper. Analysen bygger på en kvantitativ studie av ett representativt urval på nära svenskar. Av de var drygt personer över 60 år och nära personer var 70 år eller äldre. Studien omfattade frågor kring värderingar, livsstil, synen på samhället, konsumtion, ekonomi och demografi. Alla resultat är vägda i relation till ålder och kön för att överensstämma med Sverige i stort. Att det finns fler kvinnor i många av äldrearketyperna beror helt enkelt på att det finns fler kvinnor i de äldre åldersgrupperna. Syftet med studien var att identifiera ett antal arketyper, grupper med en eller flera gemensamma nämnare. Totalt identifierades sex arketyper. FÖRÄNDRINGS- BENÄGENHET Solidarister (14%) Kollektivister (24%) TRYGGHETS- SÖKANDE Egoister (2%) Konservativa (9%) Sex olika grupper De olika grupperna har alla distinkta värderingar, syn på samhället och livsstilar. I nordväst i modellen hittar vi de äldre som har förändringsbenägna och idealistiska värderingar. Vi kallar den arketypen för Solidarister eftersom rättvisa, jämställdhet och jämlikhet är centrala för denna grupp. Miljön är också mycket viktig. De har ett internationellt engagemang och tror på rättvisa och jämlikhet. Solidaristernas vill leva ett aktivt liv där de kan påverka samhällsutvecklingen. Totalt är det 14 procent av de äldre som tillhör denna grupp. I sydväst med trygghetssökande och materialistiska värderingar ligger Traditionalisterna. De är Solidaristernas motsatser och gillar det svenska och ogillar det främmande. En stark stat är att föredra. Traditionalisterna är en grupp med dåliga matvanor och liten fysisk aktivitet som ger dem sämre hälsa och större behov av vård. Gruppen minskar långsiktigt. I nordöst finner vi en grupp äldre med starka sociala värderingar där lokalsamhället och familjen är viktiga. Kollektivet är det centrala och gruppen är stommen i Föreningssverige och därför har den här gruppen fått namnet Kollektivisterna. Småskaliga lösningar tillfredsställer bäst deras behov och idag tillhör 24 procent av de äldre denna grupp. De sex arketyperna. Karriärister (15%) Traditionalister (30%) MATERIALISM Den arketyp som har förändringsbenägna och materialistiska värderingar ligger i sydväst i modellen och har fått namnet Karriärister. Den här gruppen blir aldrig nöjd och drivs av behoven anseende och materiell framgång. Karriäristerna vill bevara sina nätverk och känna sig behövda av näringslivet. De har höga krav på boendet och vård/omsorg och ser gärna ett äldreliv utomlands. Gruppen växer starkt. I dag utgör gruppen 15 procent av de äldre. Den allra mest förändringsbenägna gruppen äldre hittar vi längst till väster i modellen och de har fått namnet Egoister. Det är en grupp som vill fortsätta utvecklas och som inte kommer att acceptera den ibland gängse bilden av äldre som förbrukad resurs. Många vill lämna Sverige så fort det ges möjlighet. Krav finns på specialistvård och designat boende utomlands. I dag är Egoisterna den minsta gruppen och utgör endast två procent av de äldre, men gruppen växer starkt. 56 Värderingar och arketyper Värderingar och arketyper 57

30 De Konservativa utgör en stark kontrast till Egoisterna. Av alla äldre är de i dag den grupp som har de allra mest traditionella värderingarna. Konservativa följer lagar och regler till punkt och pricka och de är positiva till samhället och etablissemanget. Det är framför allt andliga värden och kulturarvet som skapar mening. Konservativa har ganska små krav på framtiden, men omsorg/vård i hemmet är viktig för livskvaliteten. I dag utgör gruppen fem procent av de äldre, men arketypen minskar starkt. Kort metodbeskrivning I studien användes Shalom Schwartz värderingsmodell. Schwartz är professor i psykologi vid Hebrew University. Modellen består av 56 värderingar som sedan kan delas in i två dimensioner Idealism vs Materialism och Trygghetssökande vs Förändringsbenägenhet. Den här typen av gruppindelningar är inte ovanlig och ger stabila resultat, då värderingarna inte förändras från vuxen ålder. Det finns också en mindre grupp äldre som inte ryms inom någon av av arketyperna. Sex arketyper sex livsöden Ett mål med arketyperna var att visa hur olika äldre kan vara trots att de har liknande demografisk bakgrund. Det finns alltid en risk att stora studier som den ovan beskrivna endast resulterar i ett stort antal opersonliga tabeller och osammanhängande fakta. För att göra de sex arketyperna mer levande vill vi ge dig möjligheten att träffa dem i deras vardag. Därför har vi skapat ett antal fingerade intervjuer där svaren är direkt kopplade till det stora undersökningsmaterialet. Intervjuerna är alltså påhittade liksom både Gudrun, Tore och de andra fiktiva personerna vi beskriver. Det gäller allt från deras värderingar, livsstil, hur de bor och synen på äldrelivet. De 56 värderingarna och de två dimensionerna i Schwartz modell. Källa: Quattroporte 2006 av svenskars värderingar 58 Värderingar och arketyper Värderingar och arketyper 59

31 Jag vill kunna gå och lägga mig med gott samvete. Solidaristen Gudrun gudrun bor sedan tre år i en hyreslägenhet i ett ganska lugnt, men ändå centralt område av staden. Det är glest mellan husen och parker och små torg gör att området känns inbjudande om även lite ödsligt. Husen är byggda på 50-talet i funkisstil med stora rektangulära fönster och rena fasader. Då jag går in genom porten slås jag av att trapphuset fungerar som en ekokammare och minsta ljud förstärks och blandas till en symfoni i äkta industrimusikstil. Det var svårt att hitta en tid med Gudrun. Trots att hon inte längre yrkesarbetar har hon en fullbokad kalender. Hon är aktivare än någonsin och vill inte slösa bort sin tid för att berätta om sig själv och sin egen livshistoria. Hon vill koncentrera sig på samtiden och framtiden, det som är gjort är gjort. Gudrun är lång och ganska smal och har en lätt make-up dagen till ära. Hon visar in mig i sitt lilla bibliotek och ateljé. I bokhyllorna finns det så vanliga Bra Böckersortimentet från sjuttio- och åttitalet, men också klassiker, både svenska och utländska. I en pilaster till vänster om mig ligger mer samtida litteratur. På det lilla läsbordet vilar Bröderna Karamazov och en ny bok av Linn Ullman. Gudrun går ut i köket och kommer tillbaka med en bricka med ekologiskt te och skorpor. På staffliet hänger, vad jag kan bedöma, en färdig akvarellmålning som föreställer ett obestämbart svenskt landskap under senhösten. Att måla och läsa är några av Gudruns största intressen och nöjen. Jag slår på min lilla bandspelare och påbörjar intervjun. Kortfakta om Solidaristerna (genomsnitt) Ålder: 67 år Kön: 56 % kvinnor Högskola/universitet: 18 % Hushållsinkomst: kr Förvärvsarbetande: 20 % Ensamhushåll: 37 % Bor i storstad: 15 % 60 Kapitelnamn Värderingar och arketyper 61

32 Gudrun, kan du berätta lite om din barndom och uppväxt? Visst, även om den säkert liknar många hos min generation. Jag föddes i Västerbotten i en mindre by vid kusten. Min pappa var diversearbetare och arbetade som flottläggare om somrarna och i skogen om vintrarna. Han var i själva verket en nyfiken och intellektuell man, men på den tiden gavs det få möjligheter för en arbetare, hur begåvad man än var, att studera vidare. Under 20-talet utvandrade han till USA, men depressionen under 30-talet gjorde att han återvände till Sverige. Efter några år gifte han sig med min mor och de fick fyra barn tillsammans. Min mamma var mer jordnära och var hemmafru hela livet hon var stark både fysiskt och psykiskt och tog dan som den kom. Hon präglade oss mycket och styrde och ställde i familjen på ett sätt som få vågade opponera sig emot. Först då hon gick bort för några år sedan insåg jag vilken sammanhållande magnet hon varit för vår familj. Det var hos henne som vi syskon träffades medan hon lagade mat och fick oss att känna oss hemma. Det gick ganska bra i skolan för mig, men mitt självförtroende var aldrig på topp. Jag var för lång och smal och jag kände nog aldrig att jag riktigt dög. Efter grundskolan fick jag ganska fina betyg, men att läsa vidare och ta gymnasieexamen vågade jag inte. För det var jag inte tillräckligt intelligent tyckte jag då, var inte fin heller i mina ärvda kläder. Hemma var det ingen som protesterade. Att inte läsa vidare var nog mitt livs största misstag. I stället valde jag att gå en kontorsutbildning på två år som knappast stimulerade mig till större tankar och idéer. Då jag var 15 år började jag på mitt första jobb som kontorist på ett mindre företag i centralorten i kommunen. Vad tycker du var bra och dåligt med din uppväxt Missförstå mig inte, det mesta var bra, men jag hade behövt lite mer stöttning och inspiration för att våga spänna min båge. Jag tror att det var vanligt i arbetarklassen att förminska sig själv på 40- och 50-talen, speciellt för flickor. Jag ville skriva och spela ett musikinstrument, men det fanns ingen som riktigt respekterade mina val och behov. Hur hade du velat ha det? Jag hade velat ha ett mer jämställt, öppnare och förutsättningslöst samhälle. Det var ett orättvist Sverige som jag växte upp i där föräldrarnas ställning var viktigare än begåvning. Det var först i sena tonåren som jag insåg att det fanns en omvärld där saker och ting kunde fungera annorlunda än vad de gjorde hemma. Från den dagen ville jag flytta till storstan. Faktiskt vet jag det exakta datumet då mitt medvetande öppnades det var den 26 juni Det var då Ingemar Johansson vann VM i boxning? Just det det känns som i går. Du började arbeta då du var 15 år hur var det? Det var bra alla behandlade mig väl även om det var ett mycket mer hierarkiskt samhälle på den tiden. Jag var fröken medan min chef var föreståndare eller herr det är skönt att vi slipper det nuförtiden. Efter något år flyttade jag ner till Stockholm för en anställning på Electrolux. Stockholmstiden, hur var den? Fantastisk, jag stannade där i fem år och för första gången hade jag möjlighet att tillfredsställa mitt stora kulturintresse. Jag gick på museum och konserter och hade knappt över till mat och hyra. Såg både på Beatles och på Mozart. För första gången träffade jag vänner som hade samma intressen som jag och som också trodde att man kunde förändra världen. Men så hände katastrofen jag blev gravid och var tvungen att flytta hem. Jag träffade en charmig fotograf som fick mig på fall. Inte så populärt då man ringde hem jag ryser fortfarande då jag tänker på min mammas ord. Hur kändes att återvända till Västerbotten? Inte roligt, men samtidigt tryggt och lugnt. Jag behövde hjälp att ta hand om min son och min mamma ställde upp så att jag kunde fortsätta att arbeta. Efter något år träffade jag en ny man och fick ett barn till. Sedan gick livet sin stilla gång och jag jobbade på samma ställe i 35 år och avancerade gradvis och blev till slut avdelningschef. Hur lever du i dag? För tio år sedan skilde jag mig från min man. Han hade problem med spriten, dessutom ville han inte ha någon förändring och då kände jag att det var dags att förändra mitt liv. Jag har alltid längtat tillbaka till storstan och södra Sverige och för några år sedan flyttade jag till den här lägenheten. Jag trivs till hundra procent och det känns som att mitt liv har fått en slags intellektuell nytändning. 62 Värderingar och arketyper Värderingar och arketyper 63

33 Drömmer om: Att barn och kvinnor världen över skulle slippa att få utstå alla former av övergrepp. Vad menar du med intellektuell nytändning? Jag läser och målar och studerar på kvällstid. Är väldigt engagerad i Greenpeace och klimatfrågan. Dessutom ser jag med oro på globaliseringens effekter. Vi kan inte leva som vi gör i dag och vi måste hitta mer långsiktigt hållbara sätt att leva. Vi måste leva nära naturen och värna om naturen för framtida generationer på helt annat sätt. Jag brinner verkligen för att få folk att förstå hur viktiga de här frågorna är. Tyvärr så deltar jag inte så aktivt som jag borde i möten det blir inte riktigt tid för det. Dessutom är jag ofta äldst på mötena och känner mig lite utanför. Är du politiskt engagerad? Jag är engagerad i politiska frågor, men om du menar om jag är med i något politiskt parti så är svaret nej. Förr trodde jag på de traditionella partiernas möjlighet att förändra ett samhälle. I dag känner jag mig lite besviken på hur många politiska partier och deras företrädare har agerat. Så jag har valt att engagera mig utomparlamentariskt, men självfallet så röstar jag. Under många år röstade jag till vänster, men i de senaste valen tycker jag att höger och vänster har förlorat i betydelse. Så nu är miljöpartiet mitt parti. Hur ser du på samhället? Jag tror på att vi ska ha ett samhälle som ger alla, oavsett hudfärg och ekonomi, lika möjligheter. En stark offentlig sektor och välfärdsstat är central och jag ser med oro på då vinstintressen får inflytande över skolan och vården. Jag tycker också att vi måste bli bättre på att hantera de stora samhällsfrågorna, vi kan inte bara bry oss om vad som är bra för Sverige och Europa. Det finns faktiskt en hel värld därute. För mig är det viktigt att engagera mig för dem som är svagare jag vill kunna gå och lägga mig med gott samvete. Hur ser du på din framtid? Jo, det finns så mycket som jag skulle vilja kunna göra. Min hälsa är bra, men jag känner mig orolig inför den framtid då jag blir så gammal att jag inte längre orkar bo själv. Men det dröjer förhoppningsvis. Kan du ge mig fem saker som du tycker är viktiga i ditt äldreliv? Ett kvalitativt boende där jag själv kan välja hur mycket omvårdnad jag behöver. Det måste vara miljövänligt, men också praktiskt. Jag vill kunna resa gärna till utomeuropeiska kulturer för att med egna ögon se hur globaliseringen påverkar dessa länder. Alternativ vård, exempelvis österländsk eller antroposofisk, i samhällets regi. Det är på tiden att även andra former än den traditionella skolmedicinen ges plats i landstingets vård. Ett kulturutbud med hög kvalitet, som bokklubbar, utställningar och konstkurser. Sist men inte minst är det viktigt för mig att bli behandlad som en individ med egna tankar och idéer, hur gammal jag än kommer att bli. Tack för den fina pratstunden Gudrun, säger jag uppriktigt. Jag vet inte om det jag har sagt kan vara till någon nytta, konstaterar Gudrun med låg röst. Under några minuter försäkrar jag henne att det var mycket som var tänkvärt och intressant i hennes berättelse. Jag lämnar mötet med Gudrun och på vägen hem känner jag mig liten sorgsen. 64 Värderingar och arketyper Värderingar och arketyper 65

34 Traditionalisten Tore Vi måste värna om våra värderingar tore och hans fru bor i en mindre stad i Skåne i den typ av villaområde som byggdes under senare delen av 60-talet med brunt tegel och mörkt tak. Området är ganska blandat med både barnfamiljer och äldre. Under de senaste åren har också den här delen av staden blivit intressant för invandrare. En gräsklippare går i gång i närheten, några barn cyklar förbi och en kvinna med huvudduk lastar ur några ICA-kassar ur baksätet. Jag ringer på och Tore öppnar för dagen har han kavaj och slips. Förra gången vi träffades hade han träningsoverall och en urblekt pikétröja. Han hälsar mig välkommen samtidigt som han trycker min hand så hårt han kan och det krävs i stort mått självbehärskning för att jag inte ska skrika av smärta. Tjänare, kul att du kunde komma, vill du ha kaffe?, nästan skriker Tore med det omisskännliga skånska idiomet. Vi sätter oss i en brun skinngrupp i vardagsrummet och jag hör skramlet från koppar och en kaffepanna från köket där Tores hustru för ögonblicket befinner sig. Under de senaste åren har han lagt på sig en ganska försvarlig rondör och det är med viss möda som han sätter sig till rätta i en av de förvånansvärt välbehållna fåtöljerna. På väggarna hänger oljetavlor i kraftiga guldramar och en liten tillhörande tavellampa lyser upp Mannen med guldhjälmen av Rembrandt, Grindslanten och en del andra reproduktioner av konsthistoriens legender. Jag har mycket att berätta om, det finns så mycket skit just nu, utbrister Tore innan jag har hunnit slå på bandspelaren. Hur menar du då? Du vet vad jag menar, det håller ju på gå åt skogen med detta landet. Oordning, laglöshet och slapphet snart är halva befolkningen sjukpensionerad, medan vi andra får slava. Förr kunde man ju gå ut mitt i natten, i dag vågar man ju knappt vara ute mitt på dagen. Bara för en vecka sen, då jag och frun åkte till Malmö för att besöka barnbarnen, råkade vi passera Möllevångstorget. Då undrade vi nästan om vi hade kommit till ett annat land. Kortfakta om Traditionalisten (genomsnitt) Ålder: 68 år Kön: 56 % kvinnor Högskola/universitet: 15 % Hushållsinkomst: kr Förvärvsarbetande: 20 % Ensamhushåll: 39 % Bor i storstad: 17 % 66 Värderingar och arketyper Kapitelnamn 67

35 Kan du berätta lite om din uppväxt, så kan vi komma tillbaka till de här frågorna senare? Jag föddes i Malmö på Sankt Knutsväg och min far arbetade på Kockums. Mor jobbade under många år på Mazettifabriken på Bergsgatan och jag kommer fortfarande ihåg hur hon luktade av kakao då hon kom hem. Vi hade det bra hemma även om det var ett hårt och sparsamt liv. Under många år tog min mormor hand om mig och mina syskon medan mina föräldrar arbetade. Farsan var väldigt intresserad av fotboll och jag tror inte att han missade många hemmamatcher med MFF. Jag spelade i juniorlaget och kunde nog ha blivit något, men jag började jobba redan då jag var 16 då la jag den karriären på hyllan. Både min mor och far var arbetare av den gamla stammen som aldrig klagade och min far hade inte en sjukdag under sina 40 år på Kockums. Morsan lever fortfarande och sitter på ett pensionärshem i Rosengård hon får aldrig gå ut, blir duschad en gång i veckan och får mat som man inte ens skulle ge till en hund. Dessutom har de anställt en massa invandrare som inte kan prata ordentlig svenska. Är det belöningen efter det att man betalat skatt i 50 år? Vad tycker du var bra och dåligt med din uppväxt? Det gick ingen nöd på mig trots att jag varken hade mobiltelefon eller dator. Jag skulle inte vilja vara ung i dag. På min tid var det ärliga tag och inte en massa droger och vapen. Jag tycker också att det daltas för mycket med ungdomarna i dag ge dem ett ordentligt arbete så blir det nog människor av dem också. Du började arbeta tidigt? Efter grundskolan började jag på Kockums som svetsare, precis som farsan. Det var riktigt fint kamratskap där och det var en speciell känsla att cykla på mornarna genom Rörsjöstaden tillsammans med hundratals andra arbetare på väg till hamnen. Men efter varvskrisen på 70-talet bytte jag bransch och blev tobakshandlare. Jag hade min butik ute i Videdal och jag trivdes som handlare, många kunder blev goda vänner, men det blev svårare och svårare att få det att gå runt. Det blev omodernt att röka och konkurrensen från Pressbyrån och större butiker blev för svår, så jag beslöt mig för att stänga ner för fem år sedan. Men hade det inte varit för alla inbrott och cigarettsmugglingen så hade jag nog fortsatt. Jag påtalade problemen för polisen och skrev brev till kommunen, men det var ingen som gjorde något. Till slut ville försäkringsbolaget inte försäkra mig längre och då var det bara att ge upp. Det har utvecklats till ren laglöshet i det här landet. Hur träffades du och din fru? Det var på Amiralen på 60-talet. Jag var ute och dansade med syrran och några vänner till henne. En av dem var Gulli och vi fattade tycke för varandra. Vi gifte oss efter knappt ett år och flyttade ihop i en lägenhet på Norra Skolgatan. Sedan fick vi två barn ganska tätt, en pojke och en flicka. Hur kom det sig att ni flyttade hit? Det var på 70-talet som vi köpte det här huset. På den tiden var det här ett riktigt fint område, i dag så bor både kreti och pleti här. Det har gått så långt att vi funderar på att sälja huset och skaffa en lägenhet. Hur lever du i dag? Frun och jag har många intressen. Vi gillar att spela bingolotto och tippa det är något som vi unnar oss. Sport är viktigt för mig och jag tittar säkert någon timme per dag på fotboll, ishockey eller någon annan idrott på TV. Champions League är mitt favoritprogram förutom då Sverige spelar i VM förstås, men då stannar nästan hjärtat. Ibland brukar vi gå på olika studiecirklar och förra året gick jag på en kurs i aktiehandel. Trädgården är också vårt skötebarn och vi tillbringar många dagar under sommarhalvåret i den. Vi försöker också att åka utomlands till värmen en gång per år. Förra året var vi till Turkiet och det var riktigt skönt, även om det har blivit mycket dyrare där de senaste åren. Vi trivs bra här hemma och med en liten guldkant på tillvaron, som Turkietresan förra året, är det inte mycket mer man kan önska. Vi umgås mycket i hemmet och har ofta barnen på besök. Efter det att vi fått barnbarn så har det blivit vanligare att de kommer hit och äter middag på helgerna. Gulli gillar verkligen att laga mat och jag gillar att äta den som du kanske kan se. Under de senaste åren har jag haft lite problem med hjärtat och doktorn tycker att jag ska gå ned i vikt och motionera mera. Blodtrycket är 190/110 vilket är alldeles för högt, men grönsaker har aldrig varit min grej och det känns lite för sent att ta upp fotbollskarriären igen. Fast det är klart, skulle Svennis ringa så skulle man väl ta sig en funderare. Tore skrockar, tar en drömkaka till och slukar den i en tugga. 68 Värderingar och arketyper Värderingar och arketyper 69

36 Det krävs god ekonomi för att ha råd med det liv du beskriver? Ja, men vi har det ganska bra. Vi är sparsamma och jag har en bra pension tog en liten pensionsförsäkring som växt till sig över åren. Den enda kostnaden som är lite stor är boendet. Jag har alltid varit intresserad av min ekonomi och har fört kassabok hela livet. Det gäller att ha kontroll över sina kostnader. Under senare år har jag köpt en del aktier och fonder och de har också växt till en hel del. Hur ser du på samhället? Vi måste ha ett land där det är tydligt vad som är rätt och vad som är fel. Om man bryter mot lagen då ska man få ett straff som känns och inte komma ut direkt som det är i dag. Brottsligheten ökar och det är polisbrist. De flesta grova brotten i dag begås av människor med utländsk bakgrund, det är en dålig ordning i samhället det börjar närma sig gränsen för anarki. I dag är det alltför många som inte gör rätt för sig och som smiter från skatten och får en massa bidrag. Polisen och myndigheterna måste få mer pengar så att man kan ta fast dem som fuskar och bryter mot lagen. Vi måste värna om våra värderingar. Är du politiskt engagerad? Jag har röstat i varenda val sedan jag var 18 år, det är vår plikt som svenskar att göra det. Under alla år har jag röstat på samma parti förutom en gång på 90-talet då Bert och Ian fick min röst. Mycket av det de sa var bra på den tiden, trots att de kallades rasister. Vad tycker du om invandrare? Jag har inget emot dem. Kommer ihåg på 60-talet då det kom en massa italienare till Malmö och det var bra folk, jobbade hårt och gjorde rätt för sig. I dag tycker jag att det kommer för många på en enda gång som bara vill leva på bidrag, och det gillar jag inte. Sen tycker jag att det är fel att de klumpar ihop sig och inte vill anpassa sig till svenska seder och bruk. Hur ser du på din framtid? Vi har som sagt funderat på att flytta till en lägenhet, då skulle vi kunna komma närmare barnbarnen och kunna passa dem oftare. Men vi vill gärna ha möjlighet att ha en liten täppa där vi kan sätta lite blommor. Men det är klart att man funderar på vad som kommer att hända om man blir riktigt gammal. Vem ska ta hand om en? Hur ska vi bo? I dag läser man i tidningen hur äldre har det på hem och jag kan ju se hur min mamma har det. Då blir man skraj. Kan du ge mig fem saker som du tycker är viktiga i ditt äldreliv? God mat är verkligen viktigt. Varför är det omöjligt att köpa god husmanskost i dag utan att det ska kosta skjortan? Hemlevererade kåldolmar, det hade varit drömmen. Den lokala restaurangen borde kunna erbjuda detta. Jag vill gärna ha möjlighet att delta i olika kurser som snickeri, matlagning eller aktiesparande. Jag vill bli vårdad i hemmet och kan tänka mig att kyrkan skulle kunna ta ett större initiativ. Trädgården och huset är viktiga kanske borde det finnas små täppor för oss gamla då vi inte längre orkar. Jag vill bo kvar i huset hela livet och Hemfrid kan hjälpa till med städningen och ett fixarbolag med snickerier och reparationer. Det skulle också vara trevligt med äldrekanaler på radio och TV som speciellt uppmärksammande våra intressen och problem. Vi vill resa till värmen även då vi blir gamla och skruttiga. Olika typer av charterresor för äldre borde ordnas kanske av Ving eller någon annan researrangör. Bussresor är också ett alternativ då man inte har råd eller ork med de där längre resorna. Det var sex saker. Man får väl passa på då man får chansen! Tack då, Tore vi hörs. Hej svejs. 70 Kapitelnamn

37 Jag vill umgås med de nära och kära som jag älskar. Kollektivisten Maude jag kör genom östra Halland i ett landskap med barrskog, små lantbruk och sömniga småstäder. Maude bor på en gammal lantgård som hon ärvt av sina föräldrar, den har funnits i familjen sedan mitten på 1800-talet. Huset är rött med vita knutar och en ny tillbyggnad ger gården en ganska oregelbunden form. Till vänster ligger en stor ladugård som i dag används som lagerlokal och garage. Mitt på gårdsplanen dominerar en stor ek ett vårdträd som planterats av Maudes förfader för nästan 200 år sedan. På andra sidan vägen går en flock får som bräker entonigt då jag passerar. En stövare möter mig då jag kliver ur bilen, och innan jag har hunnit fram till dörren kommer Maude ut. Jag var lite oroligt att du inte skulle hitta, det är många som kör fel på småvägarna, säger Maude på sitt vanliga intensiva sätt. Maude är blond, har ett runt rosigt ansikte med ett par pigga och nyfikna blå ögon. Hon ser betydligt yngre ut än sina nästan 70 år och hon går med förvånansvärt spänstiga steg då hon möter mig nedanför trappan. Hon visar mig in i huset rakt fram ligger ett stort nyrenoverat kök i traditionell lantstil med ljusbruna, snidade köksluckor och vit köksutrustning. Jag slår mig ned vid det stora furubordet som ser ut att vara minst 100 år, ärrat som det är av tidens tand. Det luktar av bullbak och på bordet står redan uppställt ett fat med olika bakverk och två små kaffekoppar. Kortfakta för Kollektivisten (genomsnitt) Ålder: 67 år Kön: 66 % kvinnor Högskola/universitet: 24 % Hushållsinkomst: kr Förvärvsarbetande: 27 % Ensamhushåll: 35 % Bor i storstad: 24 % Värderingar och arketyper 73

38 Utifrån hörs hunden som skäller och en ensam kråka skränar från eken. En svart transistorradio står med svag volym på P4 Halland. Maud slår av radion och sätter sig mitt emot mig och häller upp kaffe i min kaffekopp. Kan du berätta lite om din uppväxt? Jag är född i det här huset, men på den tiden var vi nio personer som bodde här, mina föräldrar, syskon och mina morföräldrar. Det var en bra uppväxt och jag var aldrig ensam. Ganska tidigt, jag kanske var sex eller sju, började jag hjälpa till med olika sysslor på gården. Jag fick lära mig att mjölka för hand, sköta får och kor och städa i ladugården. Långt senare har jag förstått att den tiden har påverkat mig mycket hur jag ser på livet och på andra människor. Hur menar du då? Ett liv är kort och det gäller att göra det mesta man kan av den tiden. Att leva i nuet och att vara tillsammans med de människor som jag älskar är det viktigaste för mig. Inte vad jag tjänar eller vilka kläder jag har. Har du en stor sällskapskrets i dag? Det tycker jag. Det är mina tre barn och deras barn, hembygdsföreningen, min släkt, min mans släkt, de flesta som bor här i närheten och förstås min man. Det är alltid fullt hus här eller också hälsar jag på någon annan. Att sitta själv och titta på TV trivs jag inte med. Vad hände då du blev lite äldre? Jag gick i grundskolan i byn som fanns på den tiden, sen gick jag hushållsskola några mil härifrån. Därefter började jag jobba som hemsamarit samtidigt som vi drev jordbruket. Men i mitten på 70-talet slutade vi att hålla mjölkkor och gradvis drog vi ner på jordbruket. Utvecklingen krävde nya maskiner och det var svårt att ta den typen av investeringar på en liten gård som vår. Men vi har aldrig lagt ner det helt och i dag har vi 150 får, tidigare hade vi också jordgubbsodling, men det blev för slitsamt. Då jag var 25 år träffade jag min man och vi har hållit ihop sedan dess i vått och torrt. Jag jobbade som hemsamarit tills pensioneringen och sedan dess har jag blivit allt mer aktiv i föreningslivet. Ja, kan du berätta om ditt liv i dag? Sedan några år tillbaka är jag ordförande i vår hembygdsförening och vi håller på att skriva en ny bok om trakten. Vi har också ett mindre hembygdsmuseum, bedriver släktforskning och har auktioner, fester och annat. Det här har nästan blivit till ett heltidsjobb. Sen är jag väldigt intresserad av antikviteter och åker runt till olika auktioner i trakten. Ibland går jag och min man i kyrkan på söndagarna och vi har ofta stora middagar med släkten på helgerna. Minst en gång per år bjuder jag in alla grannar i byn, då grillar vi några får och har det trevligt. Ett annat stort intresse för mig är att vara ute i naturen, plocka svamp och bär eller bara ta en promenad. Det gör jag säkert tre gånger per vecka. Varje år har jag så mycket svamp och bär från mina utflykter så att jag kan ge bort till hela släkten. 74 Värderingar och arketyper Värderingar och arketyper 75

39 Hur ser du på Sverige i dag? Jag tycker att många tänker för mycket på sig själva nu för tiden. Det är karriären, bilen och båten som är viktigare än familjen. Att kärnfamiljerna försvinner är inte bra. Ibland frågar jag mig själv om de verkligen hinner njuta av alla pengar som de samlar på sig. Det är inte underligt att vi har så mycket drog- och spritproblem i dag, då inte föräldrarna tar sitt ansvar för barnen. Vi borde ha en politik i Sverige som gör det möjligt att leva ett familjeliv med många barn och trygghet. Sen förstår jag inte alla som alltid ska resa utomlands hela tiden. Varför skulle Italien eller Thailand vara bättre än Sverige? Jag tror att många skulle må bra av att stanna upp och lära sig mer om kulturen och hembygden. Släktforska lite och få ett lite större perspektiv, det finns en väldig tillfredsställelse i det. Jag tror att utan historia och kultur så blir livet meningslöst. Det hade också varit bra om man hade satsat mer på landsbygden, allt behöver ju inte ligga i Stockholm. Hur ser din ekonomi ut? Varken jag eller min man har några stora pensioner, men vi har ganska små behov. Vi bor billigt här och åker ibland och storhandlar på Gekås. Dessutom så har vi gratis mat stora delar av året med en frys full av älgkött, fisk och fårkött. Är du politiskt engagerad? Jag röstar på centerpartiet och det har jag gjort i snart 50 år nu. Det är det enda parti som värnar om oss som bor på landsbygden. Jag vill bo kvar här tills det att jag trillar av pinn. Jag kan aldrig tänka mig att flytta härifrån och bli uppdragen med rötterna från allt som gör livet värt att leva. Vård i hemmet, svensk vård är viktig och jag vill gärna ha kontakt med en och samma läkare. Att resa i Sverige är trevligt och jag skulle gärna vilja se de delar av landet som jag aldrig besökt. Kungsleden och midnattssolen passar de behov som jag har. Att få bredband härute så att jag kan släktforska bättre på nätet. Det var fem, får jag ta en till? Absolut. Mitt föreningsliv är mycket viktigt och så länge som jag orkar vill jag vara med i hembygdsföreningen, vävkollektivet och Röda korset. Precis då hör jag steg i hallen och en kvinna i Maudes ålder kommer in. Kvinnan är elegant, vithårig och bär på en korg med kantareller. Hej Maude, har du besök? Jo de gör en intervju om äldrelivet, svarar Maude. Jag hälsar på kvinnan och Maude förklarar att besökaren är en gammal sommargäst som i dag bor här året runt. Hej då, Maude! Hej då och kom snart tillbaka igen. Jag lämnar huset och hör hur kvinnorna talar om hur mycket svamp det är ute i markerna i år. Hur ser du på din framtid? Jag ser positivt på framtiden. Varför skulle jag inte göra det? Det är få förunnat att ha det så bra som jag. Möjlighet att bo mitt i naturen, massor med vänner och meningsfulla fritidsaktiviteter. Nej, jag njuter av livet och tar dagen som den kommer. Kan du ge mig fem saker som du tycker är viktiga i ditt äldreliv? Att få vara frisk och att få leva ett lugnt och harmoniskt liv med dem jag älskar är det viktigaste. 76 Värderingar och arketyper Värderingar och arketyper 77

40 Karriäristen Bruce Jag blir aldrig nöjd. bruce bor i en av de mest exklusiva delarna av staden i en stor bostadsrätt. Huset är byggt 1902 enligt en inskription över porten, och den ljusa marmorfasaden i bästa jugendstil ger en känsla av myndighetsbyggnad eller bank. Jag trycker på porttelefonen och blir insläppt. I trappuppgången ligger en tjock röd matta av det slag som är obligatorisk i den här delen av staden. Bruce bor på den fjärde av sex våningar och på dörren finns både hans namn, den nya fruns efternamn samt ett företagsnamn tydligt angivna på små metallskyltar. Han är ganska lång och smal, har rak hållning och bakåtkammat gråsprängt hår som kontrasterar mot den kraftiga solbrännan. Han bär ett par beiga chinos och har blå skjorta utan slips, båda av märket Gant. På fötterna har han ett par bruna inneskor med tofts på. Bruce ger mig ett ganska formellt handslag och synar mig från topp till tå, och det är tydligt att han inte är riktigt nöjd med vad han ser. Han är ganska avvaktande då han visar mig in till sitt arbetsrum. Våningen är stor och det är nästan fyra meter till tak, väggarna är vita ovanför den mörkt bruna bröstpanelen, som ger en känsla av pondus och välstånd. Från vardagsrummet kan jag skymta en blandning av antikviteter och nyare möbler. Allt är prydligt, seriöst och klassiskt i bästa Svenskt Tenn-snitt. I arbetsrummet, som är överraskande kontorslikt, står ett imposant skrivbord, en liten soffgrupp av Chesterfieldmodell och tillhörande soffbord. Till vänster står en skrivare och fax, och den lilla bärbara datorn står uppfälld på skrivbordet. Vi slår oss ned i fåtöljerna. I bokhyllorna finns en del facklitteratur uppblandat med utgången managementlitteratur. In Search of Excellence av Tom Peters ligger uppslagen på det lilla soffbordet det ser arrangerat ut den ser aldrig ut att ha varit läst. Kortfakta om Karriäristen (genomsnitt) Ålder: 64 år Kön: 60 % män Högskola/universitet: 35 % Hushållsinkomst: kr Förvärvsarbetande: 36 % Ensamhushåll: 26 % Bor i storstad: 23 % 78 Kapitelnamn Värderingar och arketyper 79

41 Bruce ändrar mobiltelefonens inställningar till vibratorsignal. Är det okej om jag har på mobilen, jag väntar på ett viktigt samtal från USA. Jag försäkrar att det inte är några problem. Tack, Bruce, för att du kunde ta emot mig med så kort varsel, säger jag för att lätta upp stämningen. Det är inga problem, sedan min resa till Bryssel blev inställd, så har jag ganska gott om tid den här veckan. Vi småpratar en stund innan jag sätter i gång bandspelaren och intervjun. Det går trögt i början, men efter en stund slappnar vi båda av och meningarna blir längre. Bruce kan du berätta om ditt liv? Jag föddes i mellersta Sverige i mitten på 30-talet och min pappa var ingenjör och mamma skötte hemmet. Hemma fick jag tidigt lära mig vikten av hårt arbete och jag fick fina betyg, något annat hade varit otänkbart. Hur menar du då? Det var bestämt från början att jag skulle läsa vidare och ta realen och senare gå på universitet. På den tiden krävde man något av eleverna och det var inget daltande som det är i dag. Om jag inte hade klarat studenten då tror jag uppriktigt sagt att min pappa hade sagt upp bekantskapen. Som sagt, det hade varit otänkbart. Hade ni det gott ställt? Pappa var entreprenör, hade ett eget byggföretag, så jag antar att vi hade det bättre än många andra även om det inte var något överflöd. Jag tror att den största skillnaden jämfört med många kamrater var att det fanns gott om böcker i vårt hem. Sedan hade vi en del tjänstefolk. Kanske kan man säga att vi tillhörde övre medelklassen någon överklass var det inte fråga om och de som var riktigt fina tyckte att vår familj var uppkomlingar. Du studerade vidare? Efter studenten läste jag i Uppsala och blev maskiningenjör. Där träffade jag också min förra fru. Vi var knappt 30 år då vi gifte oss och sedan fick vi två barn. För snart tio år sedan bestämde jag och min fru att gå skilda vägar, hon tyckte att vi hade vuxit ifrån varandra. Dessutom menade hon att jag inte hade låtit henne göra karriär och att jag aldrig hade tid för henne. För tre år sedan träffade jag min nya fru och vi har det bra ihop. Kan du kanske berätta om din yrkeskarriär? På slutet av 50-talet började jag på ett stort svenskt företag inom verkstadsindustrin som konstruktör. Efter några år fick jag resa utomlands, först fem år i Australien, därefter var det Italien som gällde. Gradvis avancerade jag och på 80-talet satt jag i ledningsgruppen för hela koncernen. Mitt yrkesliv har varit stimulerande och jag måste erkänna att det inte känns optimalt att gå i pension. I själva verket har jag så mycket kvar att uträtta. Uppgifter som knappast en yngre generation kommer att mäkta med. Därför har jag beslutat, tillsammans med ledningen för mitt företag, att arbeta på halvtid och fungera som mentor åt nya talanger. Du vet, jag blir aldrig riktigt nöjd. 80 Värderingar och arketyper Värderingar och arketyper 81

42 Vad tycker du att livet har lärt dig? Att det gäller att arbeta hårt och att man inte ska förlita sig på andra. En del människor vill mer än andra helt enkelt. Det är inget fel i det, men man måste ge dem som vill chansen att utvecklas. Kan du berätta om ditt liv i dag? Mitt mentorsuppdrag tar förstås mycket tid kanske kommer jag att skära ned på det så jag får mer tid för andra intressen. Det är några företag inom ny teknik som vill ha med mig i styrelsen och som det är nu har jag inte riktigt tid. Jag fascineras av den nya digitaltekniken och vill verkligen ha koll på det senaste. Tror nästan att jag var den första som skaffade trådlöst bredband i huset. På vinterhalvåret bor jag och min fru nere i Spanien, köpte det huset för 15 år sedan och jag har aldrig ångrat den investeringen. Vad tycker du om Sverige? Jag måste säga att efter varje gång jag varit utomlands så blir jag beklämd av att se hur Sverige förfaller. Det är ett misskött land med begränsade möjligheter, och om det fortsätter så här så kommer vi aldrig att klara den globala konkurrensen. Mycket är ju politikernas fel som har skapat ett samhälle där det inte lönar sig att arbeta och ha ambitioner. Hela det här välfärdssamhället håller ju på att braka ihop och jag skulle inte vilja vara ung i dag. Om 30 år kommer det inte finnas några ordentliga pensioner att betala ut. Hur ska Sverige utvecklas? Det är dags att inse att vi lever i en globaliserad värld där kunskap är makt. Skolan måste bli bättre och sedan måste vi göra det värt att arbeta igen. Det ska inte vara fult att vara rik. I dag är det okej att gå hemma och lyfta bidrag då man är frisk. Men gud nåde dig om du arbetar hårt och tjänar ett slant, då ska du skämmas och beskattas in i absurdum. Hur ser du på framtiden? För Sveriges del ser det ganska mörkt ut, men för min egen del tror jag att det kommer att gå bra. Det enda som oroar mig är om jag skulle bli sjuk. Vården och omsorgen är en skandal i Sverige. Därför har jag slutit privata avtal om något skulle hända. Men ont krut förgås inte så lätt. Det sista lät nästan som en fråga och för första gången kan jag urskilja en osäkerhet i den annars så professionella fasaden. Kan du nämna fem saker som du förväntar dig av ditt äldreliv? Bruce tar fram ett papper och han läser innantill: Jag vill bevara och utveckla mina nätverk. För mig är det helt otänkbart att stänga av och leva något slags Floridaliv med golf och shuffleboard. Boende utomlands, inte minst tack vare de förmånliga skattevillkoren, är intressant. Helst vill jag faktiskt bo i en storstad nära en flygplats så att jag snabbt kan förflytta mig. Bra shopping av kvalitetsprodukter, personligt anpassade, är intressant för mig. Varför struntar till exempel de stora varumärkena i mina behov av snygga designade kläder? Resor är något som ger mig mycket energi men att ligga på stranden är inget alternativ: segling, dykning, extrem skidåkning och klättring skulle vara intressant. Bara för att man blir äldre behöver väl saker inte bli så erbarmligt trista! Det unika tänder mig. Hörde talas om Bays of fire-vandringen på Tasmanien, det skulle vara något för mig bara det inte vore så enormt långa dagsetapper. Ständig förkovran är essentiellt för mig. Kunskap är makt och jag vill ha tillgång till bra föreläsningar över internet och TV. Vården är inte anpassad för moderna äldre människor och jag förstår inte varför det måste vara så långa väntetider. Jag kan tänka mig att betala bra för effektiv, kompetent och snabb vård, gärna utomlands. Det där var fler än fem, säger jag Jo, men det bjuder jag på. Lite gratis konsultation tackar du väl inte nej till, säger Bruce allvarligt men med en antydan till humor eller sarkasm (jag har svårt att avgöra vilket). På bordet ligger telefonen ingen har ringt under mötet. Men natten är fortfarande ung i USA. Bruce följer mig till dörren och tar adjö hastigt. Inga, har du sett dagens DI, är det sista jag hör innan dörren slår igen med en dov klang. 82 Värderingar och arketyper Värderingar och arketyper 83

43 Konservativa Ria Det är bra i dag, men det var lite bättre förr. ria bor i en hyreslägenhet i en liten stad i Mellansverige. Där har hon bott de senaste 15 åren efter det att hennes make gick bort. Huset där Ria bor är ett flerfamiljshus, byggt någon gång på slutet av 50-talet i modernistisk stil. Överraskande nog saknar huset hiss, så jag tar trapporna de tre våningarna upp till Ria. Då jag ringer på dörren dröjer det en stund innan jag hör Rias röst inifrån lägenheten. Vem är det? Det är jag, svarar jag. Jag skulle göra en intervju där du berättar om ditt äldreliv. En säkerhetskedja skramlar till och Ria öppnar dörren. Ria är ganska kort, med grått permanentat hår och pigga ögon. Hon har på sig en klänning i den 50-talsstil som man ibland ser på kvinnor i 75-årsåldern. Man vill ju vara säker på vem det är. Man hör ju så mycket om överfall av gamla människor i dag på nyheterna. Jag kommer in i en liten hall med en ganska stor spegel och en låg byrå. På en virkad grön duk står en röd telefon. Den lilla lägenheten har mönstrade, men rätt diskreta tapeter och på golvet ligger en beige korkmatta. I vardagsrummet står en ganska stor 60-talsbokhylla nästan helt täckt av fotografier. Det är bilder på spädbarn, barn i olika åldrar, bröllopsbilder och vykort, allt prydligt inramat. Jag antar att det är släktbilder och ser att man kan följa flera personer från barn till ungdomstiden in i vuxenålder och begynnande medelålder. På hyllan står inte ett kort av Ria själv och heller ingen bok. Små prydnadssaker i glas trängs med fotografierna och en påse med Mariannegodis står oöppnad på en av hyllorna. Kortfakta om de Konservativa (genomsnitt) Ålder: 69 år Kön: 60 % kvinnor Högskola/universitet: 4 % Hushållsinkomst: kr Förvärvsarbetande: 20 % Ensamhushåll: 36 % Bor i storstad: 11 % 84 Värderingar och arketyper Kapitelnamn 85

44 På soffbordet står det uppdukat kaffe, en stor smörgåstårta, kanelbullar och flera sorters kakor. Det slår mig att fikat på bordet skulle räcka till tio personer. På väggen hänger bonader och mitt emot mig stoltserar ett kors. Ute blåser det och tallarna som syns utanför fönstret ger ömsom skugga och ömsom sol i det lilla vardagsrummet. Ria, inte skulle du behövt att köpa så mycket fika. Det är väl inte så mycket, gillar du inte smörgåstårta? Jo, det är gott, försäkrar jag. Då är det väl bra att jag köpte en, tog den med extra lax, konstaterar Ria nöjt. Kan du berätta om din barndom, Ria? Jag föddes i en liten by i inlandet, ungefär tio mil österut. Min mamma och pappa drev ett litet jordbruk med tio kor, höns och några grisar. Mitt barndomshem låg vid en insjö och pappa jobbade ofta i skogen. Mamma var ofta sjuklig och jag tog hand om henne under flera år medan mina äldre syskon arbetade. Det fanns bara en ambulerande lärare som kom dit tre månader per år, så det var väl lite si och så med utbildningen. Men jag lärde mig läsa och skriva, inte minst med hjälp av Nya testamentet som jag läste från pärm till pärm redan som nioåring. Mamma dog ganska tidigt och sedan tog jag hand om min pappa och min yngre bror som också var lite sjuklig. Jag hade nog tänkt att mitt liv skulle fortsätta så, men så byggde man en ny väg till byn och jag träffade min man. Efter bara ett halvår blev jag med barn och vi gifte oss och flyttade till hans hemby. Sedan dess har jag alltid längtat tillbaka till mitt föräldrahem. Trivdes du inte i ditt nya hem? Nej, jag har aldrig trivts här. Medan barnen var små åkte vi varje sommar till mitt föräldrahem. Men nu har jag inte varit där på femton år och sist var huset så förfallet att jag blev riktigt ledsen. I dag bor ingen kvar i byn förutom en del sommargäster. Var du hemmafru? Ja, de första åren var jag det, men när barnen blev lite större började jag arbeta i ett tvätteri. Det var ett tungt arbete och jag fick armar som en gorilla. Jag längtade efter pensionen i flera år och kände nog att jag inte längre hängde med i arbetet. Det handlade mer om att jag förlorat engagemanget än bristande förmåga. Nu tar jag det lugnt, njuter av dagen och vill att det mesta ska fortsätta som det är. Varför måste nyhetens behag alltid vara finare än det beprövade? Hur ser du på dagens Sverige? Jag tycker att det finns för litet intresse för var vi kommer ifrån, vår historia, och jag tycker också att de kristna värderingarna har kommit i skymundan. Varför skäms vi över att vi är kristna i det här landet? Inte ens präster vågar säga att det finns en Gud i dag. Det finns också alldeles för många som inte följer lagar och regler. Dessutom tror jag att det är farligt att nedrusta försvaret som vi gör i dag. Jag kommer ihåg världskriget och då var det på samma sätt, vi blev alla tagna på sängen och kunde aldrig ha försvarat oss om vi hade blivit angripna. Det kan hända igen. Ett annat stort problem är, som jag ser, den stora invandringen av kriminella och muslimska grupper. I grunden så är Sverige att bra samhälle med ett kungahus, universitet och ärliga politiker och domstolar. Det gäller att vi vårdar vårt land. 86 Värderingar och arketyper Värderingar och arketyper 87

45 Är du politiskt engagerad? Jag går inte i demonstrationer om det är det du menar. Men jag har alltid röstat och de senaste valen har jag röstat på Alf, på kristdemokraterna alltså. Hur lever du i dag? Ett mycket enkelt och lugnt liv där alla dagar är varandra lika. Jag stiger upp vid femtiden, sätter på kaffepannan, läser tidningen och lyssnar på radion. Jag gillar verkligen P2, det ger en bra start på dagen. Efter en stund lyssnar jag på morgonandakten och ber. Ibland läser jag ur något av mina favoritavsnitt i Bibeln. Vid tiotiden brukar jag ta en promenad och handla lite grand. På eftermiddagen besöker jag kanske någon gammal väninna eller så kommer mina barn och hälsar på. Någon gång per vecka kommer min äldsta dotter och då bjuder jag henne på lunch. På kvällen tittar jag lite på TV och ofta avslutar jag dagen med att läsa ett stycke ur Bibeln. På helger och större högtider går jag i kyrkan. Jag har fortfarande kvar den bil som min man köpte för snart 20 år sedan. Det blir bara några hundra mil per år, men varje sommar brukar jag göra en liten utflykt. Kan du ge mig fem saker som du tycker är viktigt för ditt äldreliv Ett tryggt boende som bevakas av larmföretag, exempelvis Securitas som märker om något händer mig. Gruppresor med kunniga guider som hjälper mig att uppleva saker som jag annars hade missat eller inte orkat med. Svensk kultur, kanske från min barndoms Sverige. Vård i hemmet med omsorg av människor som jag kan identifiera mig med. Andlighet och gudstro är viktigt för mig. Hur många var det? undrar Ria. Det var fem, men du kan ta fler om du vill. Tack, säger hon glatt överraskad. Jag tycker också att det viktigt att vara nära familjen, även då jag inte längre kan bo hemma. Bilen är viktig för den ger mig frihet. Drömmer du om något, Ria? Jo, att min far och mor var i livet och att jag skulle kunna åka hem till föräldrahemmet, sitta på verandan och titta ner mot sjön. Det är bra i dag, men det var lite bättre förr. Vinden har mojnat ute och till min förskräckelse ser jag att halva smörgåstårtan är uppäten och helst skulle jag vilja sträcka ut på soffan för en tupplur. Det har varit väldigt trevligt och intressant, men nu måste jag vidare. Är det riktigt säkert, undrar Ria. Du kom ju just. Ta en kopp kaffe till först. Jag dricker mitt kaffe och fylls av en rofull känsla som jag inte känt på många år. Då jag till slut går får jag en kram av Ria och när jag tittar upp från bilen så ser jag att hon vinkar adjö från balkongen. 88 Värderingar och arketyper Värderingar och arketyper 89

46 Egoisten Mick Jag vill fortsätta att utvecklas. mick bor utanför storstaden i ett exklusivt område med avancerad samtida design. Husen, som är byggda i betong och plåt, har stora öppna glasytor och har varit svårsålda trots att de ligger i direkt anslutning till öppet vatten. Det blåser kallt från havet då jag stiger ur bilen för att gå de sista 200 metrarna till Mick och hans partners hus. Den råa betongen ser extra brutal ut i det bleka vinterljuset. Jag ringer på och blir insläppt av Mick på mindre än tio sekunder. Det första jag slås av då jag kommer in i huset är takhöjden som på vissa ställen når upp till nock. På en av väggarna har betongen bevarats och i köket ser jag köksskivor av carraramarmor som ger ett tidlöst och elegant, men kyligt utseende. Vi går uppför två trappor för att komma till Micks arbetsrum. På väggarna hänger samtida konst, men också fotografier av Christer Strömholm. En hel vägg med bokhyllor innehåller folianter och fotoböcker av Phaidon och Taschen. Helmut Newtons gigantiska fotobok vilar på en specialbeställd pulpet vid en av kortväggarna och mitt på golvet står ett stort vitt ellipsbord. På bordet tronar en bärbar Mac och en fristående extern skärm på minst 30 tum. Mick sätter sig i en vit Barcelonafåtölj och tecknar åt mig att göra det samma. Trots att väggarna är fulla med konst och fotografier ser jag inte en enda som föreställer Mick eller hans partner. Mick är iklädd svarta jeans och en svart t-shirt och han ser oförskämt fräsch ut trots att han passerat de 70. Hans gråa hår är kortklippt och en Kortfakta om Egoisten (genomnsnitt) Ålder: 65 år Kön: 57 % kvinnor Högskola/universitet: 39 % Hushållsinkomst: kr Förvärvsarbetande: 27 % Ensamhushåll: 38 % Bor i storstad: 27 % 90 Värderingar och arketyper Kapitelnamn 91

47 lätt solbränna signalerar att det är en person som bryr sig om sitt utseende. Ur det integrerade ljudsystemet strömmar Rolling Stones och Brown Sugar. Mick stänger av musiken med fjärrkontrollen. Mick kan du berätta litet om ditt liv? Jag är född i Stockholm, min pappa var lärare och min mamma var amatörkonstnär. När jag var liten älskade jag att teckna, men jag var också bra på teoretiska ämnen och gick ut skolan med toppbetyg. Farsan ville att jag skulle bli läkare eller jurist och han var väl inte lika glad som mamma då jag sökte till Arkitekturhögskolan. Jag njöt av varje dag där och efter avslutad utbildning så fick jag arbete på ett stadsbyggnadskontor. På den tiden fanns det en ganska radikal och naiv syn på arkitektur. Många fina byggnader revs i ett slags ursinnig framstegsvänlighet och när jag efter några år fick möjlighet att studera vidare i USA så tog jag den möjligheten. Sedan jobbade jag ett decennium i USA innan jag återvände till Sverige. Då var det början på 80-talet och samhällsklimatet hade förändrats. Tillsammans med en god vän startade jag en arkitektbyrå och sedan har det bara fortsatt. I dag har jag mer att göra än någonsin. Du har varit gift? Jo, när jag bodde i USA träffade jag en kvinna och jag har en son där borta, men det fungerade inte så bra. Efter några år var jag tvungen att erkänna för mig själv att jag var homosexuell. Det var svårt på den tiden, på mitten på 70-talet, för en medelålders man att komma ut ur garderoben. Hur ser du på samhället? Jag är rätt kritisk till hur det ser ut i Sverige i dag. Jag tycker att vi måste inse att tillväxt är nödvändigt för att det här landet ska överleva och att den bäst skapas i gränslandet mellan kultur och näringsliv. Det saknas insikt om hur viktig den samtida konsten och arkitekturen är för Sverige i dag, som identitetsskapare och som magnet för riskvilligt kapital. Något som jag retar mig på i Sverige är att det finns en feghet att våga pröva på nya saker. Samtidigt finns det en otroligt stark tradition av teknikutveckling i landet som vi ska vara stolta över. Men det räcker inte att vara en ingenjörsnation i dag. Är du politiskt engagerad? Nej, inte alls, jag slutade rösta i början av 70-talet och anser att ingen -ism tar kulturen och konsten på allvar. Kan du berätta hur du lever i dag? Jag är väldigt intresserad av samtida kultur och åker så ofta som möjligt till olika utställningar och vernissager. Dessutom läser jag mycket, mitt måtto är så länge man utvecklas lever man. Tror att tillsammans blir det nog 100 resdagar per år och jag försöker kombinera nytta med nöje på mina resor. Jag ägnar också nästan två timmar om dagen åt yoga och fysisk träning. Fortfarande tar mitt arbete på byrån säkert timmar per vecka. 92 Värderingar och arketyper Värderingar och arketyper 93

48 Känner du inte att det dags att ta det lugnare ibland? Uppriktigt sagt så blir jag arg då man utesluter äldre personer från meningsfulla aktiviteter. Picasso var ett geni även då han var 90 år och Verdi skapade flera av sina bästa operor i hög ålder. Min absoluta övertygelse är att jag är mer kompetent än någonsin, och om jag bara fortsätter att utvecklas är jag en stor tillgång även då jag är 85 år. Jag brukar säga till mina yngre kolleger: utmana mig gärna, det är inspirerande men förvänta er inte att vinna. Jag kan varje trick i skolboken och några till som inte finns där. Det är ett känt fenomen att det är omväxlingen mellan aktivitet och vila som ger mest tillfredsställelse. Skulle jag sluta arbeta så hade jag berövat mig själv den njutningen. Hur ser du på framtiden? Jag vill fortsätta som i dag så länge jag orkar. En av mina förebilder är Ralph Erskine som jobbade långt upp i 90-årsåldern. Kan du nämna fem saker som du tycker kännetecknar ett bra äldreliv? Jag vill gärna resa även om jag skulle bli gammal och skröplig. Att ha möjlighet att göra den där resan som aldrig blev av är viktigt för livskvaliteten. Även då jag är äldre vill jag ha möjlighet att kunna bo utomlands. Att pröva nya kulturer är spännande. Möjlighet till personlig utveckling är viktigt både intellektuellt och andligt. Jag blir inspirerad av samtida kultur och vill gärna bli provocerad av nya uttryck. Det finns planer på att starta en verksamhet till och möjligheten att bli entreprenör då man är senior borde finnas. Möjlighet att stärka ekonomin med investeringar är centralt. Jag vill fortsätta träna så länge som jag kan och en personlig tränare speciellt utbildad på äldres förutsättningar är något som jag efterfrågar. När det gäller vården så måste den bli individanpassad på ett helt annat sätt än i dag. Ju äldre jag blir desto mer blir jag mig själv och desto mer olik andra. Vill jag bli vårdad i Thailand eller Australien då ska det vara möjligt, så länge jag kan betala för mig. Vill jag inte leva längre så ska jag ha rätt till dödshjälp. Generella lösningar är otänkbara. Det är viktigt att vården är kvalitetssäkrad och så länge det är möjligt vill jag ta hand om mig själv. Det där var mycket mer än fem saker. Självklart vet jag det, men som du kanske vet vid det här laget så sätter jag mina egna gränser. Vill du ha ett glas vin? Nej tack, jag kör bil. Kaffe macchiato? Ja, gärna. Mick gör en mindre rundvandring i huset och berättar om konsten och de senaste projekten som han arbetar med. Det är nästan skymning då jag lämnar honom och hans partner. 94 Värderingar och arketyper Värderingar och arketyper 95

49 Några viktiga trender Du har just mött våra sex arketyper. Genom att studera deras värderingar har vi hittat ett antal trender som vi tror är viktiga för att förstå hur framtidens äldreliv kommer att se ut. I dag finns det hos många företag en fixering vid ungdomar, men mycket snart kommer de medelålders och äldre att vara de ekonomiskt starkaste i samhället. Det finns en stor potential för de aktörer som utnyttjar denna möjlighet. Framtidens äldre kommer att kräva ett större inslag av inspiration. Således kan vi också anta att framtidens äldreboende och vård/omsorg bör erbjuda en större upplevelse än vad de gör i dag. Senior consumer power trend Äldres behov kommer att styra mycket av erbjudanden och marknadsföring. Från en grå målgrupp som accepterade att bli behandlade som persona non grata till en grupp som förväntar sig specialbehandling och inspiration. % % % Kronor Oviktigt 16% Viktigt 43% Vad är viktigt när du besöker en butik inspiration? Källa: Quattroporte. Undersökning av nära svenskar år år Ungefär hur mycket uppgår ditt privata sparande till? Med sparande avses t ex innehav av aktier, aktiefonder/räntefonder, privatobligationer, allemansfonder, bankkonton etc. (Ej fasta tillgångar som hus, sommarstuga etc.). Undersökning av nära svenskar år Källa: Quattroporte år år år 63 år eller äldre Individualiserings- och mångfaldstrenden De grupper där individen ställs i centrum ökar det unika erbjudandet och bemötandet blir därför en förutsättning, vilket kommer att leda till ett krav på ökad mångfald av produkter, tjänster, vård och omsorg. Jag är speciell bemöt mig därefter! Det ställer helt nya krav på de aktörer som vill vara verksamma i framtidens äldrebransch. 96 Värderingar och arketyper Värderingar och arketyper 97

50 Personlig utveckling Ökade krav på möjlighet till förkovran och utveckling långt upp i åldrarna med ålder kommer ett perspektiv som bara erfarenheten kan ge. Alan Greenspan startar ny verksamhet och skriver böcker, långt efter Totalt Konservativa Individuationstrenden Egoister Att individuera är att mogna och att acceptera sig själv som man är med fel, brister och förmågor. Att låta alla komplex falla och inte försöka passa in. Individuation kommer med stigande ålder och med en åldrande befolkning kommer hela samhället att mogna. Det innebär en mer nyanserad syn på samhället, marknaden och livet Traditionalister Karriärister Minskat förtroende för välfärdssystemen Den nyligen bortgångne konstnären Elis Erikssons verk Is this it behandlar de äldres utsatthet i en vård- och omsorgsapparat som inte tar någon hänsyn till individens krav. Eriksson som var 99 år då han målade konstverket hade själv haft relation till äldreomsorgen och var mycket kritisk till vad han såg. Det finns i dag en allvarlig förtroendekris bland de äldre inför vården och omsorgen som också går att mäta. Oavsett om denna syn är perceptuell eller vittnar om ett objektivt förhållande så måste en diskussion inledas kring äldrevården och omsorgen Hur bra anser du att följande sköts i Sverige? Svaren återges i ett s k balansmått andelen positiva minus andelen negativa. Baserat på en undersökning av nästa intervjuer som genomfördes Kollektivister 0 Solidarister Äldreomsorgen Vården Vi tror att dessa trender tillsammans med de värderingsförändringar som vi ser i samhället kommer att vara mycket viktiga för att kunna skapa ett bra äldreliv. Vi tror också att de aktörer som möter denna utveckling kan bli rikligt belönade. 98 Värderingar och arketyper Värderingar och arketyper 99

51 Stora förändringar Eftersom vi baserar indelningen av arketyperna på värderingar och dessa utvecklas marginellt efter vuxen ålder finns faktiskt morgondagens äldre redan här i dag. Genom att studera värderingarna hos dagens 35- till 40-åringar kan vi förstå hur morgondagens 65- till 70-åringar kommer att se ut om 25 år. Om 25 år kommer vi att ha en ny generation av äldre, vilket påverkar den relativa storleken på arketyperna. Vissa grupper kommer att växa medan andra kommer att minska. I diagrammet till höger visas arketypernas storlek bland dagens och morgondagens 65- till 70-åringar. Som vi kan se i diagrammet kommer förändringarna att bli stora och det är ingen äldregrupp som inte kommer att antingen öka eller minska. Det är två äldregrupper, Egoister och Karriärister, som kommer att vara vinnare och de kommer att mångfaldigas jämfört med i dag. Samtidigt kommer gruppen Konservativa nästan att försvinna helt och Traditionalister, Kollektivister och Solidarister att minska dramatiskt. Generellt sett är det de mer förändringsbenägna och materialistiska grupperna som kommer att öka, medan de idealistiska och trygghetssökande arketyperna kommer att minska. Vi tror att denna utveckling på ett genomgripande sätt kommer att förändra förväntningarna på morgondagens äldreliv, vilket både kommer att skapa helt nya möjligheter och utmaningar för samhällets och näringslivets aktörer. Vi kommer att i det avslutande kapitlet behandla dessa konsekvenser mer ingående. % % 11% Solidarister 22% 19% Kollektivister 10% 25% 32% 19% Karriärister Traditionalister Åldregrupper Äldregrupperna bland åringar år 2005 och och % 12% Egoister 8% 1% Konservativa % 8% Ingen grupp 100 Värderingar och arketyper Värderingar och arketyper 101

52 Två fra mtidsscenarier för att tydliggöra behoven hos framtidens äldre genomförde KK-stiftelsen tillsammans med ett antal företag och organisationer en workshop för att bättre förstå vilka aktörer och aktiviteter som kommer att vara viktiga i äldrelivet. Vi använde oss av äldrearketyperna i detta arbete. Egoisten Mick år 2030 Här har vi dramatiserat resultaten i en scenarioberättelse. Mick fyllde 78 år förra året och bor sedan en tid tillbaka halva året i Turkiet. Efter sitt arbete som planner på den stora reklambyrån startade han ett galleri där han specialiserade sig på samtida konst. Förra året höll han en uppmärksammad utställning i Stockholm och i Istanbul där han visade upp ett antal unga konstnärers arbeten. Utställningen A Real Man? utforskade gränsen mellan vad som är maskin och människa. Konstnärerna hade använt den senaste gentekniken och odlat fram nya organ och lemmar. Sedan kopplades dessa ihop med den senaste robottekniken. Men Mick är inte bara en framgångsrik senior gallerist. Han älskar också att ha en omväxlande fritid. Bland mycket annat gör han flera längre resor varje år, resorna som aldrig blev av tidigare i hans liv. Det blev möjligt för några år sedan då flygresor för nöjes skull blev tillåtna igen, efter ett tioårigt förbud. Mick bor bra och har en mindre, men ganska nybyggd lägenhet som ligger på en ponton i Stockholms hamn. Huset är övertäckt av en genomskinlig platsbubbla i vilken det ständigt råder subtropiskt klimat. Han har också en lägenhet i Istanbul och ett hus i Norrbotten. Samtliga bostäder delar Mick med andra äldre personer som har liknande intressen och smak som han. Nyligen hade han problem med sin konstgjorda hjärtklaff som han fick för något år sedan. Men efter en enklare titthålsoperation kunde läckaget i klaffen tätas. Operationen genomfördes på Nordiska sjukhuset i Thailand där Mick har en försäkring. Efter den incidenten är Micks hjärta ständigt övervakat genom en organisk sökrobot som Kultur Samtida kultur Nätverk En andra karriär Boende Boende utomlands Steg 3 Timesharing i storstäder (Fractionals) Resande Göra resan som aldrig blev av Temaresor Vård Skräddarsydd vård utomlands Den bästa vården Kvalitetssäkring Vårdmäkleri (Global Hospital) Träning hemma Egenvård Dödshjälp Hobbies Utveckla intressen Personlig utveckling 102 Värderingar och arketyper Kapitelnamn 103

53 kretsar i blodomloppet och som kontinuerligt skickar information över nätet till ett telemedicinskt expertsystem. För att hålla sig i form tränar Mick en timme varje dag och trots sin sjukdomsperiod är han i utmärkt fysisk form. Mick har för dagen på sig Hermès och Mick som är ett nytt trendigt modevarumärke för äldre. Märket är ett samarbete mellan lyxvarumärket Hermès och Zara och ger varje individ möjligheten att designa sina egna kläder över nätet. Mick har alltid gillat att shoppa och möjligheten att designa sina egna kläder har gjort nöjet ännu större. Trots goda pensionsavsättningar insåg Mick tidigt att pensionen inte skulle räcka för det liv som han ville leva. För att också dryga ut sin inkomst startade därför Mick sin galleriverksamhet. Många tyckte att han var galen då han startade en ny karriär, speciellt inom konstområdet, med de har nu fått ångra sina uttalanden. Minst en dag per vecka vidareutbildar sig Mick på nätet och han går just nu en kurs i framtidsanalys på Harvarduniversitetet som ges i digital 3D. Det enda som oroar Mick i dag är att han skulle bli svårt sjuk och sängliggande. Därför har han anslutit sig till dödshjälpsgruppen som är ett antal äldre som hjälper varandra att avsluta livet vid svår sjukdom. Kollektivisten Maude år 2030 Det är den 25 mars och det är den första högsommardagen i Sydsverige då jag stannar framför Maudes hus gruset dammar i den varma brisen och bredvid farstutrappan strider ett litet spirande olivträd om utrymmet med en gammal syren. Då jag stiger in är det fullt med folk i köket och man håller just på avsluta hembygdsföreningens styrelsemöte. Nästa år fyller byn 500 år och de är mitt inne i planeringen av festligheterna diskussionerna är intensiva och handlar om de ska etablera ett virtuellt hembygdsmuseum på other space (en tredimensionell digital värld som efterträdde internet 10.0 för ett antal år sedan) som en del av marknadsföringen. I diskussionen deltar också vänföreningar från fyra länder över other space, allt översatt till svenska av en digital simultantolk. Nu för tiden bor Maude i en tillbyggnad av släktgården, medan hennes äldste son och hans familj har tagit över huvudbyggnaden. Det här en lösning som passar Maude perfekt och hon tar gärna hand om barnbarnen så ofta som det ges möjlighet. Just nu så håller hon på att lära dem att baka och att laga husmanskost, berättar hon. De är också ofta ute i skog och mark tillsammans. Hon har fått dem att uppskatta årstidsväxlingarna, skiftningarna i naturen, skilja på matsvamp och giftsvamp och att respektera allt det vackra. Jag gör det som mina morföräldrar gjorde med mig. Det har gett mig en grund, en trygghet och visshet att jag alltid vet var jag hör hemma och det är här. Nu vill jag att mina barnbarn ska få uppleva samma sak. Att bo så nära ens familj ger mer trygghet än vad ett larm någonsin kan ge, hävdar Maude. Något som också visade sig då Maude drabbades av en hjärtattack på gårdsplanen för fyra år sedan. Redan efter någon minut såg Anna, Maudes 10-åriga sondotter, att något var fel med farmor och efter en halvtimme fanns läkare på plats. Efter incidenten så helrenoverades Maudes hjärta och i dag är risken för en ny hjärttack minimal. Maude har ett tillägg till sin sjukförsäkring som garanterar henne avancerad sjukvård i hemmet det är endast större operationer, som för övrigt blivit mycket mer ovanliga, som måste utföras på sjukhus. Försäkringen ger henne också rätten till omvårdnad i hemmet och hon får fritt välja omvårdnadspersonal, som det ser ut nu blir det hennes femton år yngre syster som får uppdraget. Men än så länge klarar sig Maude bra själv. Sedan några år tillbaka är Maude också uppkopplad mot ett telemedicinskt system som övervakar hennes hälsa och välbefinnande. Systemet ger också Maude exempel på hälsofrämjande aktiviteter som motion och val av kost. Då Maude motionerar och äter nyttigt sjunker premien på den privata livförsäkringen. Hon känner inte övervakningen som ett tvång utan snarare som smarta tips eftersom den är anpassad till vad Maude verkligen gillar, alltifrån svampplockning och promenader till bullbak och roddturer. Under senare år har Maude gjort några längre resor i Sverige, Norden och Europa. Hon har besökt hembygdsföreningens vänner i Danmark, Island och Tyskland. Speciellt imponerad blev Maude av Island där många vanliga människor kunde följa sitt släktträd år tillbaka i tiden. Resorna anordnas av den familjetidning som Maude har läst under 30 år och ingår som en del av hennes prenumeration. Ett annat stort intresse för Maude är att dokumentera hembygden på film. Det har blivit tusentals timmar av intervjuer, små minireportage och observationer allt filmat med digitalkamera. Maude sparar sina filmer i ett virtuellt arkiv på other space, hos ett företag som garanterar säkerheten och kompatibiliteten på allt digitalt material. 104 Värderingar och arketyper Värderingar och arketyper 105

54 Maude har gjort mycket material tillgängligt för forskare och medlemmar i hembygdsföreningen. Ett viktigt projekt för Maude just nu är att skapa en presentabel självbiografi för kommande generationer. I arbetet sammanställs digitalt och analogt material till en sammanhållande berättelse. Det är huvudortens begravningsbyrå som erbjudit henne denna tjänst och hittills är hon nöjd med resultatet. Nästa år fyller Maude 80 år och enligt statistiken har hon minst tio år kvar att leva. Tillsammans med bygdens 500-års jubileum kommer det kommande året att bli ett av de mest spännande och givande i hennes liv. Intressen Umgänge Plocka svamp Friskis och Svettis Hembygdsförening Kultur Den nära kulturen Folkets hus Gammeldans Boende Småskaligt Förort Glesbygdsboende Framtidens äldreliv en möjlighet Framtidsscenarierna kan tyckas vara extrema och mer påminna om en science fictionhistoria. Men det vi vill visa är att framtidens äldreliv kommer att handla om mycket mer än bara vård och omsorg. Det är reseföretag, mode- och designföretag, byggbolag och så vidare som också kommer att möta kraven från framtidens äldre. En ny bransch växer fram. Vi upplever just nu en tyst revolution där den traditionella pensionären försvinner och Mick och Bruce tar över ett nytt samhälle där ingen framgångsrik aktör kan bortse från äldrelivet. Vård Vård i hemmet Svensk vård Fast läkarkontakt Resande Naturresor Sommartorpet Fiskeförbundet Insjön 106 Värderingar och arketyper Kapitelnamn 107 Familjen och byn Nätverk

55 UTMANINGARNA FÖR VÅRDEN OCH OMSORGEN 108 Kapitelnamn Kapitelnamn 109

56 Framtidsvision: Egoisten Micks hjärta är ständigt övervakat genom en organisk sökrobot som kretsar i blodomloppet och som kontinuerligt skickar information över nätet till ett telemedicinskt expertsystem. Krav på förändring en stor del av Sveriges befolkning är 65 år och äldre. Redan år 2020 kommer denna grupp av alltmer vitala, upplevelseintresserade, relativt ekonomiskt starka och handlingskraftiga människor att utgöra 20 procent av befolkningen. Trots detta är intresset för gruppens behov begränsat. Det är uppenbart att många av de nya äldre inte kommer att acceptera den äldrevård och äldreomsorg som erbjuds i dag. I undersökningar och studier av värderingar och synsätt bland den nya gruppen framträder en bild av behov som stämmer dåligt med dagens standardiserade och kostnadsstyrda äldrevård och äldreomsorg. Äldrevården och äldreomsorgen som den ser ut nu utmärks av ett bristande individuellt servicetänkande, och trots stora förändringar bottnar fortfarande delar av verksamheten i institutionella rötter som för tankarna till det gamla ålderdomshemmet. Den bristande matchningen mellan ett stort behov och det som erbjuds kommer att få konsekvenser. En stor grupp människor med ett långt liv där man vant sig vid att välja, köpa och konsumera olika tjänster i såväl arbetslivet som fritidslivet, ska möta en äldreomsorg som utgår från ett ransonerande förhållningssätt och som inte stödjer individerna i deras möjligheter att forma sitt liv utöver de mest basala nödvändigheterna. Det är uppenbart att nya lösningar och stöd till de äldre måste utvecklas. Gränsen för kommunernas resurser och även ansvar för att utveckla detta är också uppenbar. Men det kan knappast vara riktigt att de äldre som vill och kan ska begränsas i sina möjligheter att med egna medel leva det liv man vill leva. Den rådande normen av lika för alla i äldreomsorgen kan ifrågasättas utifrån de varierande behov och önskemål som numera finns hos de äldre. Ingenting i livet dessförinnan har följt denna mall. Formerna för äldrevården och äldreomsorgen behöver tänkas om. För att bryta upp de mönster och etablerade förhållningssätt som dominerar, och forma någonting nytt, är det viktigt att ta utgångspunkt i det som kan kallas äldrelivet. Med detta menas en djupare förståelse för de villkor, synsätt och livsstilar som den nya gruppen av äldre har. Ökad kunskap om äldrelivet är också viktigt för att bryta ob- 110 Kapitelnamn Utmaningarna för vården och omsorgen 111

57 jektifieringen; synen på de äldre som ett kollektiv. Ett flertal studier har pekat på att skiftet från objekt och institution till individ och behov kan vara nyckeln till att en förändring också kommer till stånd. Att arbeta preventivt är viktigt i all vård, men vårdsystemets tyngdpunkt ligger på det reaktiva; att åtgärda och behandla när skada, bristande hälsa eller sjukdom inträffat. Vården kritiseras ofta för att alltför lite insatser görs inom prevention, då hälsoförebyggande i längden inte bara höjer kvaliteten för individer, utan också innebär kostnadsbesparingar för samhället. Om det är något område inom vården där detta är mest angeläget så är det äldrevården och äldreomsorgen. Preventiva, hälsofrämjande insatser har mycket stor betydelse i de senare skedena i livet. Äldrevården och äldreomsorgen är dock tydligt fokuserade på de reaktiva insatserna. Exempelvis biståndsbedömningen för äldreomsorgen bygger på att insatser först beviljas när kroppsfunktioner begränsats eller slagits ut. En viktig förutsättning för de preventiva inslagen är, förutom synsättet som beskrivs ovan, många andra tjänster än de som vanligen erbjuds inom äldrevården och äldreomsorgen. Det handlar också i stor utsträckning om att de äldre så långt det är möjligt kan leva ett liv man trivs med med olika inslag av andra tjänster och upplevelser än vad man får tillgång till med dagens äldreomsorg. För denna utveckling krävs det att äldrevården och äldreomsorgen öppnar upp för att involvera och samverka med fler kompetensaktörer och de tjänster som behövs. Med ett nytt perspektiv på en ny bransch som har sin utgångspunkt i äldrelivet, kan äldrevården och äldreomsorgen påverkas utifrån en ny utgångspunkt; individens behov. Detta är nödvändigt då äldrevården och äldreomsorgen är två verksamhetsområden som har en tradition att vara slutna. De har dessutom svårt att samarbeta på grund av helt olika kulturer; äldrevården med sin förankring i vetenskaplighet och med en högutbildad yrkeskår; och äldreomsorgen med en tradition av begränsat kunskapsinflytande och där den största delen av personalen har låg utbildning. Det finns goda exempel på samarbete mellan äldrevården och äldreomsorgen, men de är alltför få och har ofta varit mödosamma att utveckla. Den nuvarande situationen kan beskrivas som en institutionell låsning, och det krävs en annan kraft som kan bidra med nya definierande former för en verksamhet som måsta förändras. En viktig fråga blir då hur den nya, brytande kraften kan uppstå. Att se äldrevården och äldreomsorgen i ett nytt branschperspektiv som ingående i äldrelivet (med livet som äldre som utgångspunkt) kan vara ett intressant sätt att definiera de nya lösningarna utifrån-in och innebära ny kraft genom att med detta synsätt öppna upp för ett breddat deltagande av kompetensaktörer. Ett nytt branschperspektiv kan också vara det nödvändiga kittet som binder ihop äldrevården och äldreomsorgen genom att förflytta fokus till den gemensamma nämnaren; individen som vården och omsorgen är till för. Till denna möjlighet kommer att ovanstående problematik finns i hela Europa och många andra delar av världen. Den nya branschen äldreliv (med fokus på äldrevård och äldreomsorg) är i högsta grad internationell och med en given kundbas. Förutsättningarna för att svenska aktörer ska kunna utveckla nya tjänster för en stor marknad är uppenbara speciellt då Sverige, till skillnad från många andra europeiska länder (där det egna familjestödet fram tills nu har varit viktigast), har utvecklat en vård och omsorg riktad mot äldre individer. Det behövs nu en plattform för att utveckla ett lärande om möjlighetslandskapet, och detta handlar framför allt om att skapa ett ökat kunskapsutbyte mellan aktörer som har en naturlig samverkan genom uppenbara behov. Det gäller både det förebyggande arbetet, omsorgen och vården. 112 Utmaningarna för vården och omsorgen Utmaningarna för vården och omsorgen 113

58 Drivkrafter för utvecklingen inom vård och omsorg att vård och omsorg, i ett verksamhetsperspektiv, är komplext kan exempelvis beskrivas genom ett antal olika förutsättningar för verksamheten: Beslutsfattandet om strukturer och övergripande former för driften av verksamheten utgår ytterst från ett politiskt system baserat på en väljardemokrati. Beslutsfattande och styrning är därför oftast en komplicerad process som är väsentligt annorlunda än för verksamheter som är direkt marknadsstyrda. Vården och omsorgen består av ett mycket brett spann av många olika tjänster som kan vara såväl ytterst avancerade och kompetensintensiva (exempelvis hjärtkirurgi eller avancerad forskning) som relativt enkla (exempelvis omsorgstjänster och hemtjänst); samtidigt som kraven ökar på att de olika tjänsterna måste kunna samverka bättre för att bemöta en patients sammanhängande behov. Vården och omsorgen producerar stora volymer och flöden, samtidigt som kraven på individanpassning är höga (och ökar alltmer när patienterna ställer ökade krav). I ett system för gemensam finansiering (genom skatter), där relationen mellan insats och kostnad inte är tydlig för patienterna, är resursanvändningen problematisk. Den offentliga, gemensamma styrningen av ekonomin skapar ett ransonerande och återhållsamt system som många gånger inte stödjer patienterna på ett korrekt sätt. Parallellt ökar ständigt de medicinska möjligheterna att bota. Självfallet vill patienterna ha tillgång till den hjälp som kompetensen kan stå till tjänst med, men som dagens finansieringssystem har svårt att bemöta. Med dessa speciella förutsättningar i beaktande möter vård- och omsorgsverksamheter i dag ett antal olika, starkt påverkande drivkrafter som kommer att påverka verksamheternas strukturer och styrning. Nedan beskrivs ett antal centrala drivkrafter i utvecklingen: Nytt sjukdomspanorama kräver nya strukturer Även om mycket kan sägas bestå generation efter generation så utvecklas samhället kontinuerligt. Mest markant är kanske välståndsökningen och att formerna för arbete och fritid har förändrats. Detta har också lett till att sjukdomspanoramat har förändrats i en relativt snabb utveckling; från fokus på smittsjukdomar och kroppsskador till vad som i många kartläggningar har kallats för välfärdsåkommor. Ett förändrat sjukdomspanorama handlar också om synen på vad man i samhället allmänt anser är sjukdomar och hälsoproblem. Dagens sjukdomspanorama visar en betydande förskjutning mot stress-, arbets- och livsstilsrelaterade sjukdomar. Effektiva insatser mot dessa nya sjukdomar kräver ett ökat fokus på individen och att olika stödjande insatser hänger ihop i en för individen naturlig följd. Vårdens strukturer har dock till stor del fortfarande rötterna i de klassiska smittsjukdomarnas och kroppsskadornas fokus på enskilda behandlingar och ingrepp. Patienternas ökande behov av ett individorienterat, konsultativt stöd begränsas av detta. Alltfler patienter och medborgare uppvisar även ett bredare synsätt på vad som ingår i vården och omsorgen. En ökad medvetenhet om hälsa bland befolkningen har bidragit till att det börjar växa fram en alltmer betydande skillnad mellan vad patienter och övriga medborgare förväntar sig av vård- och omsorgstjänster och vad de offentliga huvudmännen, alltså de landsting/regioner och kommuner som ansvarar för vård och omsorg, anser sig ha möjlighet att erbjuda. Denna utveckling mot mer preventiva, hälsoinriktade insatser är önskvärd, men är samtidigt problematisk. En oförmåga att svara mot denna utveckling kommer att leda till att ett redan befintligt missnöje bland medborgarna säkerligen kommer att öka. Medvetna konsumenter ställer krav Med konsumerism menas en utveckling där konsumenten blir en alltmer medveten och kravställande individ gentemot de producenter som erbjuder varor och tjänster. Det är en utveckling som pågått under en längre tid i många andra branscher. Allt fler patienter med högre utbildning, kritiskt tänkande, individuella värderingar och mindre auktoritetstro har börjat ifrågasätta former för hur vård och omsorg ges. Det har också funnits ambitioner från politiskt håll att stärka patientens inflytande i vården och omsorgen. Utvecklingen kan sammanfattas som en förflyttning från ett synsätt där brukaren 114 Utmaningarna för vården och omsorgen Utmaningarna för vården och omsorgen 115

59 av vård- och omsorgstjänster är en maktlös patient och passiv mottagare till ett synsätt där brukaren blir alltmer av en beslutsfattare och engagerad konsument. Den i samhället minskande acceptansen för enhetliga och kollektiva lösningar utmanar vård- och omsorgsverksamhetens överordnade standardlösningar gentemot patienterna, stuprörsindelningen i medicinska discipliner (med betydelsen av brist på samverkan), organfokus i stället för fokus på människan, olika huvudmän (landsting/regioner och kommuner) som inte har förmåga att samverka kring en individ. Konsumerismen är en av flera viktiga drivkrafter som kan leda till en omställning mot mer inslag av kundorienterade processer där olika vård- och omsorgsinsatser hänger samman på ett för patienten rationellt sätt. Konkurrens driver utveckling och förbättring Konkurrens som en drivkraft till utveckling och förbättring av vård och omsorgssystemen vinner alltmer acceptans. Sedan tidigt 1990-tal har flera politiska initiativ syftat till att stärka patientens inflytande genom att införa former som ska skapa större mångfald i form av ett mer varierat och lättillgängligt utbud och med inslag av alltfler privatdrivna vård- och omsorgsproducenter. Parallellt har landsting/regioner och kommuner delat upp sina ansvars- och verksamhetsroller genom att skilja ut beställaruppgiften (upphandling av vårdtjänster) från utföraruppgiften (att producera vårdtjänster). Detta har möjliggjort för privatdrivna företag att konkurrera med offentliga producenter genom att lämna anbud på vårdupphandlingar. Resultatet har blivit en snabb framväxt av privatdrivna företag inom vård och omsorg sedan inledningen av 1990-talet. Den nationella arenan av konkurrens mellan olika vårdaktörer kan också komma att utvidgas till en internationell arena. EU-direktivets betoning på fria tjänster kan tolkas som att innefatta vård och omsorg och innebär i så fall att patienter, under vissa omständigheter, ska kunna vända sig till vård- och omsorgsaktörer utanför det egna landet. Utvecklingen mot en internationell arena drivs också på av privata storföretag inom vård och omsorg. Dessa aktörer har inlett en första fas med att arbeta på en internationell marknad med svenska Capio som en av pionjäraktörerna. Capio har visat sig kunna ha stor nytta av sin storlek och erfarenheter från flera länder och därmed erbjuda mycket konkurrenskraftiga lösningar i olika länder. Konkurrens, som tidigare inte ansågs som lämpligt för verksamheter som finansieras solidariskt och som ska främja jämlikhet i vårdutbudet, har visat sig vara en vik- tig drivkraft för en bättre vård och omsorg. Detta är dock inte alltid entydigt. En alltför stark betoning på pris som konkurrensfaktor kan leda till mycket dåliga lösningar för patienten som bland annat visats genom underbemanning och bristande kvalitet inom äldreomsorgen. Konkurrensfrämjande inslag bör därför noga tänkas igenom och utvecklas ytterligare för att kunna främja såväl effektivitet som kvalitet i tjänsterna. Transparens ger kunskap och ökade krav Kombinationen av en lättillgänglig informationsteknik och allt högre nivåer av användande av denna teknik (främst genom internet) har lett till att jämförande information om exempelvis pris, kvalitet och leveranstid har växt fram inom många branscher. Denna utveckling börjar nu också få genomslag inom vården och omsorgen; inte minst genom att brukarna av dessa tjänster (patienter och medborgare) ställer krav utifrån sina erfarenheter från annan tjänstekonsumtion. Undersökningar har också visat att hälso- och vårdinformation via internet är ett av de största sökområdena bland människor som använder nätet regelbundet. Lite motvilligt, men med kraft av många eldsjälar inom vården och omsorgen, börjar nu jämförande fakta om landsting, sjukhus och vårdcentraler komma fram. Visserligen kan jämförelser av medicinska behandlingar och resultat vara svåra att mäta, men det finns många andra viktiga områden som mycket väl kan mätas, jämföras och leda till önskvärda förbättringar. Det gäller framför allt kvalitetsskillnader i hur vårdinsatserna ges i ett patientperspektiv där tillgänglighet, bemötande, information och miljö är viktiga. Transparens som drivkraft tar fakta upp till ytan och främjar både konkurrens och utveckling. Medicinsk utveckling ger nya möjligheter Den medicinska forskningen och utvecklingen levererar löpande nya resultat som kan komma att förändra sjukvården i grunden. Även omsorgen berörs av denna forskning. Kombinationen av avancerad medicinsk forskning i kombination med bioteknologi och datorer (bioinformatik) ökar på takten i utvecklingen och skapar nya framsteg. Den fullbordade kartläggningen av den mänskliga genetiska koden i kombination med nya kunskaper inom bioteknologi kommer att leda till en ny form av individualiserad sjukvård. Det nya framväxande kunskapsparadigmet innebär att sjukvården 116 Utmaningarna för vården och omsorgen Utmaningarna för vården och omsorgen 117

60 kan ställas om från en generell kunskap om sjukdomar, och med generella angreppssätt för att bota, till en kunskap som kan anpassas till individens specifika förutsättningar. Diagnoser kommer att bli mycket mer precisa och innebära att nuvarande former för diagnos kommer att framstå som mycket osäkra. Dagens läkemedel, som kan liknas vid att skjuta med en hagelbössa mot ett otydligt mål, och med stor osäkerhet om biverkningar för individen, ersätts av individuellt skräddarsydda läkemedel. Alltmer läkemedel (exempelvis magsårsmediciner) och nya former av medicinsk teknik (framför allt minimalinvasiv teknik, som exempelvis titthålskirurgi) har börjat ersätta, och kommer alltmer, att ersätta tung kirurgi som innebär svåra ingrepp för patienterna. Den medicinska tekniken kommer också att möjliggöra att vården kan flyttas ut från sjukhus och andra kliniker till hemmen med stora kvalitetsvinster för patienterna. Denna utveckling av så kallad telemedicin och monitoreringsteknik kommer att leda till en vård och omsorg som är mer mobil och inte lika plats- och läkar- eller sjuksköterskebunden som dagens vårdsystem. Ett exempel på detta är den redan nu fungerande hemma-dialysen. Osäkerheten i den utveckling som beskrivs ovan, och hur vården kan komma att förändras, handlar snarast om hur vård- och omsorgssystemen har förmåga att finansiera, upphandla och integrera de nya innovationerna i de befintliga verksamheterna. Informations- och kommunikationsteknik (IKT) Förutom att IKT har en stor betydelse för att få fram nya forskningsresultat så är framgångsrik integrering och användning av IKT den kritiska nyckeln för att vård och omsorg ska kunna ställas om till mer patient- och produktionsrationella former. Vård och omsorg är en ytterst informationsintensiv verksamhet och har därför mycket av kvalitets- och effektivitetsvinster att hämta genom att använda IKT optimalt. Datahanteringen, med information kopplad till person, blir alltmer av en kärnprocess i vård- och omsorgsverksamheter. Tillförlitlig tillgång till patientjournaler och sammanlänkningen av för patienten viktiga, men varierande kompetenser, är beroende av att smarta informationsstödda koncept och infoinfrastrukturer utvecklas. Exempel från andra branscher (som bilindustrin, transportverksamhet och handel) visar vad som kan åstadkommas när det gäller produktivitet och kvalitet för kund. Utvecklingen har hittills släpat efter inom vård och omsorg, bland annat beroende på höga investeringskostnader och svårigheter för huvudmännen att skapa gemen- samma standards för informationssystemen. IKT-utvecklingen har också bidragit till att nya kompetensaktörer har fått viktiga huvudroller i vård- och omsorgsverksamheter vilket driver på utvecklingen mot nya lösningar. Expansion oundviklig, men också önskvärd Vård och omsorg diskuteras alltmer som en tillväxtbransch. Att verksamheterna inom detta redan mycket stora område på något sätt måste expandera är uppenbart av flera skäl. Förutom att befolkningen åldras, att behovsgrunderna för vård och omsorg vidgas med ett förändrat sjukdomspanorama och att kraven ökar från patienterna, så får såväl forskarkåren och professionen (som arbetar med vård och omsorg) som medborgarna alltmer kunskaper om vad som faktiskt kan göras. Möjligheterna att bota och underlätta för patienterna ökar hela tiden och därmed efterfrågan och kostnaderna. Hur utvecklingen ska finansieras och hur denna lösning kommer att se ut blir mycket viktigt för den fortsatta utvecklingen. Den problematiska frågan om ytterligare finansiering har också en annan sida som är viktig att hantera. Det är uppenbart att mycket mer kan utvinnas ur de redan befintliga resursbaserna. Betydligt mer produktions- och patientrationella strukturer kan utvecklas med stora resursbesparingar som resultat. Detta är den många gånger glömda tillväxtfrågan; att få ut mer värde av satsade resurser. Ett ökat utrymme för driftskompetenser inom produktion/logistik, management och informations- och kommunikationsteknik kommer att innebära nya lösningar som ökar effektivitet, produktivitet och kvalitet. Att uppnå de stora resursvinsterna förutsätter dock att nya lösningar utvecklas utifrån ett övergripande systemperspektiv som möjliggör nya samverkansformer. Tillväxt som drivkraft har också ytterligare en dimension som handlar om potentialerna av nytt företagande och nya inkomster för samhället. Vård och omsorg är en tillväxtmotor för många andra företag i branscher som arbetar som leverantörer till vård- och omsorgsorganisationer. Dessutom växer marknaden för patienter och individer som har behov av hälso- och vårdrelaterade produkter och tjänster (exempelvis hälsokost och träningsredskap). Vidare är det mycket troligt att vård och omsorg kommer att utvecklas till en exportnäring som för vissa regioner kan komma att innebära en betydande källa till inkomster och arbetstillfällen. 118 Utmaningarna för vården och omsorgen Utmaningarna för vården och omsorgen 119

61 Utmaningar och nya lösningar drivkrafterna är många och komplexa, men när ett verksamhetsperspektiv tilllämpas framträder samtidigt många outnyttjade lösningar. Vägen dit kantas dock av ett antal grundläggande utmaningar för vården och omsorgen, särskilt med tanke på den tradition som verksamheten är stöpt i. Sammanfattningsvis, för att skapa överblick av utmaningarna och de nya lösningar som bör utvecklas, är det fem områden av (delvis sammanhängande) utmaningar som framstår som centrala: Mötet mellan utbud och efterfrågan Allt mer kan och kommer att kunna göras av vården och omsorgen. Den medicinska forskningen och utvecklingen av nya behandlingsmetoder, nya läkemedel sammankopplat med en snabb utveckling av medicinsk teknik, innebär att alltfler svåra och långvariga sjukdomar kan botas eller begränsas. Men bakom möjligheterna att i vissa fall bli helt återställd eller nästintill botad från kroniska sjukdomar, eller få möjlighet till ett mer kvalitetsinriktat liv trots en svår sjukdom, ligger en avancerad och dyr forskning, kostsam kompetens och medicinsk apparatur. Den medicinska utvecklingen för också in nya angreppssätt som är mer av preventivt slag än tidigare. Möjligheterna att på ett tidigt stadium upptäcka begynnande ohälsa eller sjukdomar innan de ens har brutit ut kommer att driva på efterfrågan av hälso- och sjukvård och bli en stor utmaning för dagens finansierings- och resurstilldelningssystem. De regleringar och prioriteringar som dagens ransoneringsinriktade resurssystem skapar, till vem och under vilka omständigheter vård ska ges, kan komma att prövas till det yttersta i denna utveckling i ett gemensamt finansierat system. De vinster som kan komma utifrån en effektivare användning av befintliga resurser kommer inte att räcka till för att bemöta finansieringsutmaningen. Intresse- och arbetsgivarorganisationen Sveriges kommuner och landsting (SKL, 2005) har be- dömt att ytterligare 75 miljarder kronor, vilket motsvarar nästan hälften av den totala kostnaden för hälso- och sjukvården, måste tillföras fram till år 2030 för att kunna ge den vård som den medicinsk-tekniska utvecklingen kommer att möjliggöra. Möjligheterna till ytterligare resurser genom offentlig skattefinansiering kommer definitivt att vara otillräckligt. En parallell finansiering i form av individuella spar- eller försäkringssystem framstår därför som alltmer aktuellt. Sverige är också det EUland som för närvarande har bland den högsta andelen offentlig finansiering av vård och omsorg (över 85%). Utvecklingen av former för kompletterande finansiering är särskilt trolig när det gäller äldrevården och äldreomsorgen som ju inträder i livets senare skede och som därmed möjliggör ett individuellt sparande under en längre tid. Resursfrågan handlar dock inte bara om finansiering, utan även om förmågan att kunna utvinna mer ur de resurser som är tillgängliga. Det finns också en resursutmaning för vården och omsorgen i att komplettera de traditionellt etablerade och dominerande medicinska och vårdande kompetenserna med ett nytt kompetensparadigm; kompetenser som kan utveckla nya effektiva former för hur vård- och omsorgsverksamheter organiseras, styrs och överförs till patienterna. Som tidigare har nämnts så har utvecklingen i andra tjänstebranscher demonstrerat att vården och omsorgen, trots sina speciella förutsättningar, har mycket att vinna på att bli mer öppen för dessa driftskompetenser och systematiskt anpassa och utnyttja dem för verksamheten. Denna utveckling är relativt ny, men är definitivt under framväxt och kommer att leda till att en ny och mer patientorienterad bransch för vård och omsorg utvecklas. Denna mega-utmaning när det gäller resursutnyttjandet beskrivs ytterligare och något mer fokuserat i de följande utmaningarna. Medicinsk kompetens räcker inte för att procucera bra vård Nära sammankopplat med resursutmaningen är managementutmaningen. Den handlar i grunden om att acceptera och ha förmåga att integrera kunskaper som fokuserar på utveckling och organisering av tjänsteproduktionen samt effektiva former för distribution av vård- och omsorgstjänster med andra ord managementkunskaper. Vård och omsorg är djupt förankrade i den medicinska kunskapen och omvårdnadskunskapen. Det naturliga urvalet av ledare i vården och omsorgen har nästan 120 Utmaningarna för vården och omsorgen Utmaningarna för vården och omsorgen 121

62 alltid sin bakgrund i denna kärnkompetens. Dominansen av denna kompetens över de andra förstärks av att den medicinska kunskapen utvecklas kontinuerligt genom ständiga innovationer och förbättringar löpande förändringar som också har bidragit väsentligt till högre effektivitets- och kvalitetsvinster. Denna kompetensdominans har inte främjat en utveckling av nya verksamhetsmodeller, distributionslösningar, patientanpassade tjänstekoncept och annan managementkunskap. Medan dessa kunskaper har etablerats och förändrat grunderna i många andra tjänsteintensiva branscher (exempelvis bank- och finanssektorn, resebranschen, handeln, transportsektorn) har utvecklingen varit begränsad inom vården och omsorgen. Att garantera en hög nivå av kvalitet och säkerhet genom att fokusera på de medicinska och vårdande kompetenserna är mycket viktigt. Samtidigt kan denna kunskap alltmer ses som en hygienfaktor ; en kompetens som kan anses given och självklar. Utmaningen ligger i att få denna kunskap i samspel med de bästa lösningarna inom managementkunskaperna för att på detta sätt optimera resursanvändningen och skapa högre värden i servicen till patienterna. Samverkan mellan kompetenserna ger ökad effektivitet Samverkansutmaningen är en del av managementutmaningen. Det handlar om att utveckla nya vårdmodeller genom att sammanbinda olika medicinska och vårdande kompetenser i former som är rationella för patienten samtidigt som detta förenas med effektivitet i produktionen. Att detta är en utmaning hänger ihop med vårdens och omsorgens djupa förankring och organisering av verksamheterna efter medicinska discipliner och behandlingar av organ. Ett traditionellt fokus på specialistkunskaper har blivit till ansvarsgränser i vården genom indelningar i självständiga specialistkliniker. Incitament och intresse att hitta samverkansmodeller som stödjer patientens resa i vårdsystemet har varit begränsade. Ofta talas det om att vården och omsorgen är organiserad i stuprör när det för patienterna är mer naturligt med hängrännor. Detta då patientens behov, och i ökande utsträckning med dagens sjukdomspanorama, ofta sträcker sig över flera medicinska discipliner och att hjälpen kan behövas parallellt. Många gånger lämnas patienten till att själv navigera fram i ett mycket komplicerat system i stället för att möta en planerad vårdkedja. I de situationer då patienten får hjälp med att ta sig vidare, via remisser, tar processen i de flesta fall orimligt lång tid med ett onödigt lidande för denne. Dessutom leder bristen på samverkan till en sammanlagd ekonomisk ineffektivitet för ett landsting (exempelvis när patienten bemöts av varje kompetens som om det är första besöket) samt för samhället med onödigt långa sjukskrivningsperioder. En effektivare samverkan är nyckeln till att vården ska kunna bli såväl patienteffektiv som resurseffektiv. Patientservice ett måste Vården och omsorgen är i patienternas perspektiv inte bara medicinsk behandling och omvårdnad. Det är också viktigt med upplysande information (såväl före som efter en behandling), tillgänglighet (snabb och enkel access), bemötande och miljö för att nämna några exempel. Serviceutmaningen handlar om att kunna erbjuda patienterna en vård och omsorg som är anpassad efter dagens förhållanden, där patienter och övriga medborgare ställer krav på vård- och omsorgstjänster på liknande grunder som i andra tjänsteverksamheter. Serviceutmaningen handlar om att underlätta för patienterna och att samarbeta med andra verksamheter som är naturliga för patienten i samband med vårdkontakterna; exempelvis apotekstjänster, hälsoinformation, kost och logi, övriga informations- och kommunikationstjänster. Rätt planerade och utförda underlättar dessa sidotjänster patienternas kontakter med vården och omsorgen och bidrar till en ökad effektivitet i vårdtjänsterna. Detta är dock en utmaning för vård- och omsorgsorganisationer som hittills har haft få incitament och en begränsad vilja samt förståelse för att utveckla ytterligare stödjande tjänster utifrån ett patientorienterat synsätt. Vård och omsorg en möjlig storsäljare Att vård och omsorg oftast ses som ett kostnadsproblem är olyckligt med hänsyn till de stora värden som verksamheten skapar. Att vård och omsorg kostar råder det inget tvivel om och inte heller att den bidrar med mycket viktiga värden för många av de människor som använder den. Däremot så påtalas det alltför sällan vad vården och omsorgen bidrar till genom att 122 Utmaningarna för vården och omsorgen Utmaningarna för vården och omsorgen 123

63 skapa tillväxtskapande samverkan med företag inom andra branscher och med forskningsinstitutioner. Vård- och omsorgsverksamhet skulle kunna ha stor betydelse för regional näringslivsutveckling och som motor för utvecklingen av nya produkter och tjänster i exempelvis gränssnitten mellan vård, hälsa och välbefinnande. Det finns mängder av nya applikationer som involverar medicinsk teknik, informations- och kommunikationsteknik, nya typer av läkemedel, utbildning och andra servicetjänster där vård och omsorg utgör grunden. Möjligheterna till näringslivsutveckling kan utan överskattning ses som mycket intressanta. Vård och omsorg kan tjäna som en kompetensmagnet med goda möjligheter att utveckla en lokal arbetsmarknad och inkomstkälla. I många svenska regioner finns det bara två verkligt stora och betydande kompetensorganisationer som kan ta en ledande roll i utvecklingen; landstingen och kommunerna. Sannolikt krävs det i dessa fall en fokusering och nischning mot olika områden; exempelvis nya distributionsformer genom så kallad e-hälsa (digitala verksamhetsmodeller i ett vård- och omsorgsperspektiv) eller fokusering mot vissa medicinska eller vårdande spetskompetenser; exempelvis geriatrik i kombination med äldreomsorg. En sådan utveckling förutsätter dock förmågan att vända perspektivet från kostnadsproblemet till tillväxtutmaningen. I ett internationellt perspektiv är det alltmer uppenbart att vård- och omsorgsverksamhet är på väg att ta klivet från en lokal/nationell inneslutning till en ny situation med lokal/internationell räckvidd. EU-samarbetet underlättar för att internationalisera vård- och omsorgsverksamheter och för patienter att i ökande utsträckning välja vård och omsorg i Europa med stöd av sedvanlig skattefinansiering (under vissa förutsättningar). Vård och omsorg har påbörjat en utveckling mot att få ökad betydelse som exportnäring och några större aktörer agerar pionjärer inom detta område (av vilka svenska Capio är en av de absolut främsta företrädarna). Världens behov av vård och omsorg kommer inte att stanna av, och svenskt näringsliv ligger sannolikt bra till när det gäller vårdrelaterade tjänster, och anses allmänt ha en mycket god kunskap inom såväl medicinsk vård som omsorg. Till detta kan läggas världsledande forskning inom några områden inom medicin, medicinsk teknik samt alltjämt läkemedel. En exportmarknad handlar inte bara om vård och omsorgstjänster, utan att även bistå med att utveckla den nya tidens vårdsystem med alla de kompetenser som då blir relevanta. För att inte missa denna tillväxtmöjlighet är det en utmaning att få till stånd en ny form av samverkan mellan offentliga organisationer och privata företag. Finansierings- och resursutmaningen Serviceutmaningen Tillväxtutmaningen Vård och omsorg Samverkansutmaningen Överblick av kritiska, sammanhängande utmaningar för vården och omsorgen. Managementutmaningen 124 Utmaningarna för vården och omsorgen Utmaningarna för vården och omsorgen 125

64 Nytt synsätt skapar nya lösningar för vård och omsorg svensk vård och omsorg omsätter totalt cirka 360 miljarder kronor (år 2005). Av detta omsätter den landstingsdrivna vården ungefär lika mycket som den kommunala vården och omsorgen. Detta innebär att vård och omsorg är en av Sveriges allra största branscher. Bilden av branschen är dock fortfarande långt ifrån tydlig, och kompetenssamverkan mellan de för branschen funktionella kompetenserna (alltså de kompetenser som behövs för att producera patient- och produktionseffektiva vård- och omsorgstjänster) är komplicerad. Detta beror främst på att ett offentligt finansierat och reglerat verksamhetssystem möter en privat sektor av företag genom olika, ofta rigida och tidsödande upphandlingsprocedurer. I en dynamisk bransch möts kompetenser och samarbetar i former som synes skapa bästa värden genom innovationer och förbättringar. Grunden för dessa värdeökningar är ofta att idéer uppstår genom möten, försöksprojekt och ibland av ren slump. Den budgetstyrda och planekonomiska vården och omsorgen har däremot uppenbara begränsningar, utifrån dagens förhållanden, att uppnå dessa möjligheter till innovationer och förbättringar genom mer spontant kompetensutbyte. Dessutom skapar det reglerade systemet osäkerhet om vilka kompetenser som egentligen ingår i branschen och framför allt att de bästa lösningarna ofta inte kommer till användning. Om branschen för vård och omsorg betraktas i ett perspektiv av naturliga funktionella kompetenser träder en annan bild fram än den gängse. Nedanstående bild visar schematiskt vilka kompetenser som är relevanta för utvecklingen av vård och omsorgsverksamhet. Bilden av de verkliga kompetenserna öppnar upp för ett annat synsätt på branschen och benämns här healthcare för att kontrastera mot de traditionella benämningarna vård och omsorg samt hälso- och sjukvård. IT/Telecom Forskning, forskningsutrustning Utrustning/ Förbrukningsmaterial Läkemedelsproduktion Distribution Medicinsk teknik Utbildnings, rådgivnings, ombudstjänster Healthcare-branschens kompetenser. Specialiserad vård & omsorg 1 Kärnkompetensen vård och omsorg Investment/ Riskkapital Hälsa Fastigheter I centrum finns kärnkompetensen vård och omsorg som behöver samverka med de övriga kompetenserna för att kunna utvecklas mot en mer patient- och produktionseffektiv tjänsteverksamhet. Bilden av branschen syftar till att visa att den medicinska vårdkompetensen och omsorgen behöver samverka i mer dynamiska former med andra kompetenser. Inte minst är denna samverkan med andra kompetenser viktig då dessa agerar som kunskapsöverförare av de bästa erfarenheterna från andra verksamheter. Kompetensutbytet är viktigt för att sammanbinda olika tjänster och överföra dem till patienterna i former som skapar högre värden, samtidigt som resurserna kan an- Drift Service 2 Försäkring/ Finansiering Bemanning 1 Med specialiserad vård och omsorg menas sådan verksamhet som inte finansieras offentligt (exempelvis massagebehandlingar, kurbad, samtalsterapi etc.) 2 I service ingår måltidstjänster, städ och tvätt, receptionstjänster, säkerhet/bevakning etc. 126 Utmaningarna för vården och omsorgen Utmaningarna för vården och omsorgen 127

65 vändas bättre. I grunden är det två kompetensparadigm som behöver mötas och samverka för att klara de utmaningar som vården och omsorgen står inför: de medicinska och vårdande kompetenserna med djup förankring i medicinska discipliner och fackkunskaper kompetenser som kan fokusera på utveckling och drift av komplicerade tjänsteverksamheter inom vård och omsorg Ett fungerande samarbete mellan kompetenserna inom healthcare-branschen kan leda till ett antal olika utvecklingar som svar på de utmaningar som vården och omsorgen står inför. Omställningen till patient- och produktionsinriktade organisationer Vården och omsorgen behöver hitta nya modeller för hur verksamheterna organiseras. Uteblir denna omställning kommer vård- och omsorgsorganisationer att ha mycket svårt att svara emot de krav på ökad kvalitet för patienterna som kommer samtidigt med ökade krav på resurseffektivitet. Många gånger är kliniker och mottagningar bra organiserade, men det handlar framför allt om att skapa nya vägar (produktionslinjer; i vården uttryckt som vårdkedjor) där olika insatser av vård och omsorg kopplas ihop på grunder som är rationella för patienten (exempelvis en hjärtpatients behov av diagnostisk bedömning, operation och rehabilitering) samtidigt som produktionen är rationell i ett helhetsperspektiv. Att dela upp vården i olika produktionslogiker är ett första steg. Det är ett arbete som har påbörjats i stora delar av landet. Med produktionslogiker (allmänt kallat vårdlogiker) delas verksamheten upp i olika vårdformer som kännetecknas av olika produktionsförutsättningar som exempelvis frekvens (hur ofta man behöver en viss vård), volym (hur många som behöver en viss vård), tid (hur bråttom det är att få en viss vård) och serviceinslag (andra tjänster som är viktiga att sammankoppla med en viss vård). Tidigare har det mesta av vården klumpats ihop i samma organisation (exempelvis sjukhuset som tar emot såväl influensapatienter som patienter med livshotande skador), trots mycket olika förutsättningar för produktionen och olika behov hos patienterna. Följden av detta har blivit oreda för såväl patienter som profession samt ineffektivitet i resursanvändningen. Vi ser nu en utveckling där man skiljer organisationerna åt när det gäller olika vårdlogiker som högspecialiserad akutsjukvård (inte så många behöver den ofta, men det är bråttom när det gäller), närsjukvård (bassjukvård som många behöver relativt ofta och med andra inslag av service involverad) och elektiv (planerbar) vård som främst innehåller planerade operationer (behövs för en individ någon gång i livet, men är sällan brådskande). Detta är ett första steg då olika patient- och produktionsförutsättningar får utgöra grunden för hur verksamheterna organiseras. Utifrån patienternas perspektiv skulle detta kunna innebära ett vårdsystem i tre övergripande vårdlogiker: 1) väl fungerande högspecialiserade akutsjukhus med betoning på livskritiska situationer där all verksamhet ska stödja en mycket snabb matchning mellan patientbehovet och rätt kompetens 2) en tillgänglig och serviceorienterad närsjukvård (bassjukvård) som drivs i butiksliknande former, med effektiv informationsgivning och med direkt tillgång till vanligt förekommande specialistkompetens 3) högeffektiva operationsfabriker som med fokuserade produktionslinjer och stora volymer utför mycket säkra operationer Omställningen till patient- och produktionsinriktade organisationer förutsätter ett nytt produktionstänkande där andra kunskaper än de traditionella är viktiga liksom att erfarenheter från andra tjänstebranscher är värdefulla. De andra utvecklingstendenser som beskrivs nedan är delar av denna mega-omställning som den nya healthcare-branschens kompetenser kan stödja. Utvecklingen av sammanhängande tjänstekoncept Tjänstekoncept bygger på att en organiserande idé utvecklas utifrån ett tydligt behov. Utgångspunkten är alltså behovet och därefter idén om hur lämpliga kompetenser kan bindas ihop i former som matchar patienten; en omvänd ordning i förhållande till den etablerade organisationen av tjänsterna i vården och omsorgen. Traditionellt har tjänsterna inom vård och omsorg organiserats utifrån olika befintliga kompetenser som samtidigt har utgjort tydliga ansvarsgränser gentemot varandra. Kompetenserna har varit utgångspunkten och inte de faktiska behov som patienter har. 128 Utmaningarna för vården och omsorgen Utmaningarna för vården och omsorgen 129

66 Ett enkelt sätt att illustrera detta är det stora sjukhuset med sina kliniker organiserade efter medicinska discipliner och organ; hjärta/kardiologi, öron-näsa-hals, ortopedi, geriatrik etc. Trots att mycket finns samlat till en plats är det komplicerat för patienten att ta sig från en klinik till en annan. Oftast är det remisser som krävs med långa väntetider och upprepade besök på sjukhuset som följd. Ett exempel på en utvecklingsmodell för ett tjänstekoncept är patientfokuserade vårdkedjor. Med utgångspunkt från en patients situation byggs vårdkedjor upp i en process som går över medicinska kompetens- och ansvarsgränser. Den organiserande idén är att patientens bästa ska utgöra utgångspunkten för vilka kompetenser som är nödvändiga och i vilken följd de ska sammankopplas. På detta sätt uppstår också en neutral logik då den inte utgår från någon organisations eller kompetens intressen, och som skapar legitimitet för nya lösningar. Patientfokuserade vårdkedjor har blivit en ny samarbetsmodell för tjänstekoncept som också förutsätter att andra kompetenser än kärnkompetensen vård och omsorg involveras för att vårdkedjorna ska fungera. Flera utvecklingsprojekt pågår i olika delar av landet; bland annat inom äldrevården och äldreomsorgen (exempelvis Esther i Jönköpings län och Nisse i Malmö), då det finns stora behov ur ett patientperspektiv av att integrera landstingens äldrevård med kommunernas äldreomsorg. Ett annat exempel på en utvecklingsmodell för tjänstekoncept är nya former av centrumbildningar inom vård och omsorg som ibland benämns patientcenter. Den organiserande idén är ansamlingen av patientrelevanta kompetenser, utifrån olika sjukdoms- eller livssituationer, till en samverkande plats. Patienterna ska inte behöva sköta den mödosamma logistiken för att komma till olika kompetenser i en lämplig ordning. I stället finns de naturliga kompetenserna samlade enligt idén om one stop drop in. Bröstmottagningen vid Universitetssjukhuset MAS i Malmö är ett exempel på ett patientcenter. I stället för att gå via primärvården och distriktsläkare får patienterna möjlighet att komma direkt till en specialist. Patienten som får en diagnos får också behandling i samma steg. Diagnos och behandling för bröstcancer, som är förenat med stor oro för den som berörs, har kortats från 42 dagar till två timmar! Värdet av detta är stort för individen, men också för vårdgivaren som kan arbeta mer effektivt och framgångsrikt, samtidigt som belastningen på andra aktörer i vårdsystemet minskar. Skiftet till mer proaktiva, hälsoinriktade insatser Vård- och omsorgssystemen är främst uppbyggda för att ta hand om sjukdomar och skador samt med omsorgsinsatser kompensera för de kroppsfunktioner som inte längre fungerar. Samtidigt föreskriver hälso- och sjukvårdslagen att åtgärder ska finnas för att medicinskt förebygga sjukdomar och skador. I det sjukdomspanorama av välfärds- och livsstilsjukdomar som alltmer dominerar i dag ökar trycket på att arbeta med proaktiva, hälsoinriktade insatser. Med ett utvidgat perspektiv på kompetenserna inom healthcare-branschen ökar möjligheterna att arbeta proaktivt. Vårdproducenter som utnyttjar möjligheterna till mer hälsoinriktade insatser skapar också möjligheter för att avlasta sina organisationer samt till resursbesparingar. Vårdtjänster som organiseras utifrån patientens situation öppnar upp för nya synsätt och lösningar som kan verka mer proaktivt. Den ökande andelen hemsjukvård möjliggörs bland annat av utvecklingen av medicinsk teknik för så kallad monitorering. Detta innebär att patienternas hälsosituation kan övervakas på distans genom mätinstrument som är sammankopplade med informationsteknik. Ett exempel är hjärtpatienter för vilka man kan bevaka EKG och blodtryck, samtidigt som mobila utryckningsteam finns beredda för att rycka ut innan en skada har blivit för stor. Liknande idéer har börjat utvecklas för äldreomsorgspatienter, exempelvis med betoning på stroke. Den ökande andelen egenvård, när patienten får mer information och resurser för att vårda sig själv, är ytterligare ett exempel på hur det proaktiva och hälsoinriktade arbetet ökar med vinster för såväl vårdtagaren som vårdgivaren. Detta skifte handlar dock om att vårdorganisationer har förmågan att ställa om från en produktionslogik som är mottagande på kompetensens villkor (reaktiv) till en som är uppsökande på individens villkor (proaktiv). Möjligheterna till detta ökar när kompetenser för tjänsteutveckling involveras. 130 Utmaningarna för vården och omsorgen Utmaningarna för vården och omsorgen 131

67 Omställning till patientoch produktionsinriktade organisationer Utveckling av sammanhängande tjänstekoncept Skifte till proaktiva, hälsoinriktade insatser Renodling och sammankoppling av olika vård- och omsorgsinsatser utifrån vad som är rationellt för patienterna och produktionen Ett tydligt patientbehov bildar grund för en organiserande idé om hur kompetenser och insatser bör sammankopplas i en ordning Omställningen av vårdorganisation från mottagande på kompetensens villkor till uppsökande på individens villkor Den utveckling som vården och omsorgen nu möter är densamma som andra branscher har genomgått. Den kan beskrivas i form av en för vården anpassad värdekedja som har sin utgångspunkt i forskning och utveckling; den viktiga basen i verksamheten. Utifrån denna forskning är nästa länk i värdekedjan utvecklingen av behandlingsmetoder och auktorisering av dessa; den kliniska behandlingskunskapen som har lagt grunden för organiseringen i medicinska discipliner. Med denna kunskapsindelning har vården organiserats i form av produktion av hälso- och sjukvård, det vill säga genom sjukhus, separata kliniker och vårdcentraler. Omsorgen har inte samma grund i forskningen, men följer ett liknande mönster när det gäller organiseringen av tjänsterna (som utgår från ansvarig organisation snarare än utifrån omsorgstagaren). Att möta utmaningarna; vad de nya kompetenserna i healthcare-branschen kan bidra med. Nytt fokus i branschen kompetens Forskning & utveckling Utveckling av behandlingsmetoder Produktion av hälso- och sjukvård (vårdtjänster) Vårdkoncept, anpassade tjänsteerbjudanden, distribution, förmedling behov Möjligheterna i den kommande utvecklingen inom healthcare-branschen Tidigare har beskrivits att ett nytt så kallat kompetensparadigm är på väg att anslutas till vården och omsorgen. Denna uppsättning kompetenser bidrar med att tjänsteorientera vården utifrån grunder som är såväl patientorienterade som produktionseffektiva på samma gång. De bryter mot en ofta förekommande och etablerad uppfattning att ökad patientservice innebär ökade kostnader i form av att mer resurser då åtgår. Denna utveckling löper dock inte i en rak linje och den sker i mycket olika takt; såväl geografiskt som i olika patient- eller vårdområden. Många drivkrafter trycker på, vilket har beskrivits inledningsvis. Men det finns också många starka motkrafter i utvecklingen, som exempelvis begränsade möjligheter till att investera i nya lösningar och kompetenser samt en stark tradition i form av en medicinskt orienterad verksamhetskultur. Utvecklingen av värdekedjan i healthcare-branschen; ett nytt fokus växer fram. Den sista länken i värdekedjan är gränssnittet mot slutanvändaren, alltså patienten och dennes behov. Kraven på en ökad professionalisering av detta kunskapsområde skärps alltmer. En orsak till detta är att andra branscher har utvecklats betydande då det gäller denna sista länk av kundanpassade tjänstekoncept, och med mer sofistikerade former av tjänstedistribution som kan förena ökad kundnytta med ökad effektivitet i produktionen. 132 Utmaningarna för vården och omsorgen Utmaningarna för vården och omsorgen 133

68 De utmaningar som beskrivits tidigare kan alla bemötas genom att arbeta mer fokuserat med att utveckla arbetsformer som förbättrar denna sista länk i värdekedjan. Effektivare distributionssystem av tjänsterna till patienter är en viktig komponent för att bättre utnyttja vårdens och omsorgens resurser. Distributionslösningar är ett sätt att organisera så att matchningen mellan behov och kompetens blir mer effektiv än dagens system där patienten tvingas irra omkring i vård- och omsorgssystem i försöken att komma till rätt kompetens med många onödiga kontakter för patienterna och vårdorganisationerna. I ett resursperspektiv finns det också stora potentialer i att utveckla den sista länken i värdekedjan genom att göra patienten till en medproducent. Precis som utvecklingen varit i andra tjänstebranscher, exempelvis banksektorns utveckling av internetbankerna, har både vårdtagare och vårdgivare mycket att vinna på att patienten tar en aktivare roll i sin sjukvård, bland annat genom att vården i ökande utsträckning lämnar mottagningarna och flyttar in i patientens miljö och sammanhang. Management-, samverkans- och serviceutmaningarna hänger samman och många av lösningarna till dessa utmaningar finns i att bättre fokusera på just distributionslösningarna genom nya tjänstekoncept. Fokus på patienten, och hur vård kan ges på grunder som bäst stöttar denne, är den enskilt mest legitimerande faktorn för att skapa de samverkande och samtidigt resurseffektiva organisationslösningar som vårdens och omsorgens aktörer kan samlas till. Under senare tid har en serie sådana utvecklingsprojekt genomförts framgångsrikt varav några exempel har beskrivits tidigare. Tillväxtutmaningen handlar till stor del om möjligheterna att utveckla och ta vara på de nya lösningar som finns i att fokusera distributionen av tjänster till patienterna. Distributionslösningarna kan skapa tillväxt i vårdens och omsorgens resursbaser genom att ta vara på de effektivitets- och kvalitetsvinster som är outnyttjade; främst på grund av det hittills relativt begränsade intresset för att utveckla gränssnittet mellan vårdgivare och vårdtagare. Det handlar också om möjligheterna att skapa tillväxt i till vården och omsorgen angränsande kompetenser som medicinsk teknik, IKT, logistik och distribution, servicetjänster med mera. Vården och omsorgen som motor för tillväxt genom ökat företagande och därmed arbetstillfällen är alltför negligerat. Lägg till detta den stora potentialen, utifrån uppenbara behov, att utveckla en helt ny exportnäring från svensk horisont: kompetenstjänster i utvecklingen av nya, moderna vårdsystem. De kompetenser som har beskrivits som tillkommande i det som benämns som healthcare-branschen är helt nödvändiga för att utnyttja de nya potentialer för vården och omsorgen som beskrivits ovan. I ett svenskt perspektiv är dessa kompetenser relativt väl utvecklade och finns väl representerade i andra branscher genom framgångsrika företag. En bedömning är att det finns goda möjligheter för att etablera nya lösningar och utveckla nytt företagande och tillväxt i samspel med vård- och omsorgstjänster men en rad begränsningar kvarstår; inte minst gäller detta perceptionen av vård och omsorg som en offentligt styrd och finansierad verksamhet som måste ransoneras. Att se vård och omsorg som en dynamisk bransch, och vilka verkliga kompetenser som där ingår, är ett sätt att öppna seendet för de möjligheter som står till buds. Förutsättningarna för att utveckla healthcare-branschen och även ta en position internationellt kan ses som god utifrån ett svenskt perspektiv. En världsomspännande bransch växer fram, men det finns också många andra aktörer, utanför Sverige, som gör sig redo för detta och det händer nu. 134 Utmaningarna för vården och omsorgen Utmaningarna för vården och omsorgen 135

69 Äldreliv inte bara vård och omsorg ett av de områden inom healthcare-branschen där ett förändrat synsätt är mycket önskvärt, och där potentialerna kan bedömas som stora för att införa nya lösningar och förbättringar med ett nytt synsätt, är äldre människors behov av vård och omsorg. Äldrevård och äldreomsorg är i många delar ett eftersatt område trots de stora och alltmer ökande behoven. Det finns vidare en problemtyngd syn på utvecklingen som är nödvändig att bryta för att finna de nya lösningarna. Äldrevårdens och äldreomsorgens dilemma är att verksamheterna i det närmaste har kört fast i institutionella låsningar som inte gynnar brukarna av tjänsterna. Behoven och kraven ökar, samtidigt som finansieringsfrågorna börjar bli mycket svåra. Äldrevården och äldreomsorgens problem är inte bara en svensk angelägenhet. Behovet av nya lösningar finns i många länder och i synnerhet är EU-området intressant. Marknaden för nya lösningar är även stor internationellt. Potentialerna finns i att utveckla gränssnittet mot patienterna eller klienterna som oftast är benämningen på mottagaren av omsorgstjänster. Gränssnittet, som handlar om att förstå behov och hur dessa kan mötas på ett för mottagaren kvalitetsinriktat sätt, samtidigt som effektivitet uppnås i tjänsteproduktionen, innebär att kundperspektivet behöver förstärkas i verksamheterna. Det finns i dag stor brist på individ- och kundperspektiv inom äldrevården (som utförs av landstingen) och äldreomsorgen (samt hemsjukvården, som utförs av kommunerna). Att tillföra ett individ- och kundorienterat synsätt samt ökade kunskaper om äldrelivets förutsättningar, är en viktig kompetenskomponent och drivkraft för positiv förändring. I det följande beskrivs inledningsvis några kritiska utmaningar, och grunder för förändringar som är viktiga för att utveckla insatser i ett nytt verksamhetsområde: äldreliv. Allt fler äldre, allt fler livsstilar Sveriges och Europas befolkning åldras snabbt och Sverige är ett av de länder som har den allra största andelen äldre. År 2020 kommer mer än 20 procent av Sveriges befolkning att vara 65 år och äldre. Andelen äldre äldre ökar markant; år 2050 kommer de som är äldre än 80 år att utgöra en tiondel av den svenska befolkningen. I ett Europaperspektiv ökar antalet äldre mycket snabbt i befolkningen. Det finns redan nu 67 miljoner européer som är över 65 år. Denna grupp kommer att öka med relativt sett 43 procent fram till år 2030 för att då vara 97 miljoner. Andelen över 80 år i Europa kommer att ha en ännu högre ökningstakt och vara 27 miljoner år Samtidigt minskar antalet människor i den arbetsföra befolkningen. I Sverige handlar det om färre personer årligen. För närvarande är det tio personer i åldern år som försörjer tre personer som är över 65 år. År 2050 beräknas dessa tio personer i arbetsför ålder försörja ytterligare två; det vill säga fem personer över 65 år. Fler äldre och färre i arbetsför ålder innebär en mycket stor utmaning för äldrevårds- och äldreomsorgssystemen i hela Europa. Vissa grupperingar, inte minst pensionärsorganisationerna, talar till och med om risken för svåra motsättningar mellan generationer på grund av den ökande försörjningsbördan. En parallell utveckling är förändrade synsätt och livsstilar bland de äldre, som behandlas i föregående kapitel. De nya generationerna av äldre kommer med stor säkerhet att ställa nya krav på vården och omsorgen. Det är en stor grupp av individer som nu inträder i äldrelivet, och som har en helt annan bredd av erfarenheter, resurser och vana av kvalitet och standard. Denna stora befolkningsgrupp ska möta en relativt låg standard och kvalitet i tjänsterna inom äldrevården och äldreomsorgen. Äldrevården och äldreomsorgens institutionella och kollektiva förhållningssätt till äldre, som ett tillstånd och som en kategori, utmanas också av att den nya gruppen av äldre uppvisar alltmer heterogenitet. Studier av den kommande gruppen seniorer visar på en mångfald intressen och syn på vad som är värdefullt i livet. Kulturell och etnisk bakgrund blir också alltmer varierande. Kaffestunder och städning blir förmodligen mindre viktigt, medan upplevelser och vård av utseendet blir viktigare. 136 Utmaningarna för vården och omsorgen Utmaningarna för vården och omsorgen 137

70 Allt större krav, allt sämre system Enbart den offentligt finansierade äldreomsorgen som utförs av kommunerna omsätter nära 80 miljarder i Sverige (år 2005). Det är cirka 20 procent av kommunernas totala kostnader. Den genomsnittliga kostnaden för en person i särskilt boende (äldreomsorg på vårdhem) uppgår till hela kr (år 2005). Utifrån en för kommunerna redan hög kostnadsnivå kommer kraven på en expansion av tjänster då allt fler blir äldre samtidigt som kraven på kvalitet ökar. SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, har uppskattat att om inga andra förändringar görs behöver kommunalskatten öka till mellan 60 och 70 procent fram till år Kommunerna behöver bli effektivare i sin tjänsteverksamhet, men effektiviseringspotentialen är långt ifrån tillräcklig och ytterligare stora skattehöjningar bör anses som orimliga. Det finns alltfler tecken på att kommunerna vill ta upp en diskussion om vad som egentligen ska finansieras offentligt när det gäller äldreomsorgen. Att individen kommer att få bekosta mer själv är uppenbart. Då kostnaderna för en äldreomsorgsplats i särskilt boende redan är mycket hög så är det långt ifrån alla som kan skaffa sig de tjänster man vill ha. Olika resursstarka individer kommer att möta en äldreomsorg som liksom vården är uppbyggd på grunder av jämlikhet i omhändertagandet. Detta kommer förstås att utmana, samtidigt som det är dessa förutsättningar av olika resurstillgångar som har gällt i övriga livet. Kraven ökar, och om inga nya grepp införs kommer äldreomsorgen att bli allt sämre under det ökande trycket. Undersökningar utförda om medborgarnas syn på äldreomsorgen visar i det närmaste på en skräck inför detta möte. Oron för äldreomsorgen går också allt längre ner i åldrarna. En kartläggning av Dagens Nyheter visade att en tilltagande ström av yngre personer (ända ner till 25-årsåldern) sökte plats på äldreboenden kända för sin högre kvalitet. Ny teknik, nya verksamhetsformer Äldrevård och äldreomsorg är informationsintensiva verksamheter. Informationen har en nyckelroll då den förmedlar många olika och viktiga uppgifter om vård- och omsorgstagaren, exempelvis diagnoser om hälsotillståndet, medicinering samt särskilda behov. Många äldre har ofta flera parallella hälsoproblem som är viktiga att känna till när olika insatser görs. En insats som görs utan hänsyn till andra pågående insatser (exempelvis medicinering) kan få olyckliga följder. Trots informationens kritiska roll har kommuner och landsting mycket svårt att kommunicera kring en gemensam patient eller klient. Landstingens vårdjournalsystem kan inte läsas av kommunerna och kommunerna har inte rutiner för att föra över viktig information till landstingen. I samband med en studie gällande en framgångsrik, patientorienterad samverkansmodell mellan en specialistklinik på ett sjukhus och kommunen i Malmö stad ställdes frågan om vilket som var det största problemet för samarbetet. Utan tvekan nämndes informationssystemen som det svåraste, trots många andra komplicerade sammanhang. Dessa problem finns även internt inom vård- och omsorgsorganisationerna. Kommunen utför många olika tjänster till omsorgstagaren, men exempelvis så får hemtjänstens personal oftast inte information från hemsjukvårdens personal och tvärtom trots den uppenbara nyttan för omsorgstagaren. Informationsutbytet mellan de många aktörerna inom äldrevården och äldreomsorgen är mycket dåligt främst på grund av att informationssystemen inte är uppbyggda utifrån patientens situation utan utifrån varje enskild uppgift. Ett gemensamt informationssystem mellan parterna, med omsorgstagaren som utgångspunkt, skulle inte bara höja kvaliteten för den äldre utan även skapa en högre effektivitet i tjänstegivningen. Utvecklingen och anpassningen av informations- och kommunikationsteknik (ITK) är centralt för att kunna bygga de nya samverkansformer som måste till i ett vård- och omsorgssystem som involverar många individuella insatser och aktörer parallellt. Ny teknik är också viktigt ur andra aspekter för att utveckla nya verksamhetsformer. Den kommunala äldreomsorgen har visat på ett svagt intresse för att med hjälp av ny IKT skapa högre produktivitet och effektivitet. Dagens möjligheter att utföra tjänsteinsatser och dokumentera parallellt (med hjälp av mobila lösningar) har utvecklats snabbt i många andra verksamheter. Inom äldreomsorgen utförs dock mycket av detta arbete sekventiellt; först levererar personalen tjänsterna i hemmet, sedan åker man flera mil för att dokumentera på kontoret. Den nya generationen äldre kommer att vara betydligt mer vana och villiga att använda ny teknik. Möjligheterna att använda medicinsk teknik och informationsteknik för att skapa övervakning av vård- och omsorgstagarens hälsoläge är viktigt inte bara för att minska kostnaderna, utan även för att utveckla mer preventivt inriktad vård och omsorg. 138 Utmaningarna för vården och omsorgen Utmaningarna för vården och omsorgen 139

71 Från institutionsperspektiv till individperspektiv Äldrevården och äldreomsorgen har genomgått en betydande utveckling under de senaste femton åren bort från ett institutionstänkande (ålderdomshemmen där ljuset släcktes klockan nio för alla) till ett tydligare bemötande av individen på dennes villkor. Denna utveckling följer ett skifte som gäller generellt i samhället. Men fortfarande finns rötterna kvar i äldrevården och äldreomsorgen med objektifieringen av individen. Att skifta perspektiv från institution till individ är en kulturförändring som tar tid. En hypotes, som också har framkommit i andra studier, är att detta skifte är nyckeln till att kunna genomföra de förändringar som kan bemöta utmaningarna inom äldrevården och äldreomsorgen. En viktig drivkraft till förändring av perspektivet är ökade kunskaper om den äldre och dennes sammanhang; äldrelivet. Detta är viktigt, inte bara för att förstå den multisjuklighet som äldre ofta drabbas av och där förståelsen av individens många gånger unika situation är en förutsättning för att kunna bidra med framgångsrik vård och omsorg. Det handlar också om att utveckla en djupare förståelse för äldrelivets situation ur ett psykologiskt och existentiellt perspektiv. Dessa kunskaper är viktiga för vård- och omsorgspersonalen med syfte att utveckla och stödja det individuella förhållningssättet gentemot individen; och bort från objektifieringen. Kunskaper om äldrelivet är också viktiga för dem som är ansvariga för omsorgen; verksamhetsledningar i kommunerna. Ökade kunskaper och engagemang i äldrelivets förutsättningar, och utifrån individuella grunder, är viktiga för att omsorgen effektivt ska kunna utveckla samverkansformer med andra tjänster, som är närliggande omsorgen. Från enskilda insatser till samverkande team För vård- och omsorgstagaren med många behov och flera parallella sjukdoms- och hälsoproblem ter sig tillvaron ganska kaotisk. En skur av olika insatser, av olika individer som inte känner till vad andra medarbetare från samma organisation har gjort, kantar tillvaron. Hemtjänsten kommer långt före lunchtid för att bereda lunchen, och när den precis är klar kommer fotvårdaren. En sjuksköterska från landstinget dyker upp för att utföra sårvård just när färdtjänsten hämtar för att transportera den äldre personen till ett läkarbesök på vårdcentralen, som tillhör samma landsting. För den äldre ser tillvaron ut som ett gigantiskt systemfel och den insikten finns även många gånger hos personalen. Det behövs mycket vilja, ork och klarhet hos den äldre för att ordna tillvaron. Paradoxen är att kraven ökar på den äldre att koordinera hjälpen i tillvaron, samtidigt som besvären och därmed oförmågan till detta ökar. Äldrevården och äldreomsorgens arbetssätt passar egentligen yngre bättre som har kraften att koordinera tillvaron. Som så ofta förekommer lämnar vårdens och omsorgens organisationer samordningen till patienten/klienten, trots att båda parter har att vinna på att detta kan klaras av. Bristen på individperspektivet i organiseringen och utförandet av tjänsterna skapar stora kvalitetsbrister för den som är beroende av tjänsterna, samtidigt som resurser slösas. Från reaktiva insatser till proaktiva insatser; konsten att förstärka det friska I synnerhet inom äldrevården och äldreomsorgen framstår det som än mer märkligt att inte fler insatser görs för att stärka det friska hos individerna. I äldrelivet blir hälsofrämjande och förebyggande insatser verkligt viktiga för individerna, samtidigt som det rimligen bör bidra till att behoven av vård och omsorg, och därmed trycket på vårdoch omsorgsorganisationerna, kan minska inom vissa delar. Det reaktiva förhållningssättet är inbyggt i äldrevården och äldreomsorgen. Stödjande insatser i omsorgen, precis som i vården, beslutas om och sätts in när konstaterade hälsonedsättningar och icke-fungerande kroppsfunktioner har försämrat förmågan hos individen att utföra olika aktiviteter. Endast i undantagsfall får individen tillgång till tjänster som kan verka preventivt, som exempelvis träning och andra stödjande insatser för att förhindra (framtida) dålig hälsa. I detta sammanhang är bilden av äldrelivet kanske allra viktigast. Äldrevården och äldreomsorgens uppgift bör inte följa samma mönster som i övriga vården; att insatser införs först när sjukdom eller skada har skett. Syftet borde utgå ifrån att arbeta med äldrelivet och att förbättra förutsättningarna för det. Med detta som utgångspunkt borde äldrevården och äldreomsorgen tänka om. 140 Utmaningarna för vården och omsorgen Utmaningarna för vården och omsorgen 141

72 Äldrelivet som utgångspunkt för nya samverkanslösningar Ofta används begreppen äldrevård och äldreomsorg som en gemensam benämning, som om det vore en enhetlig verksamhet. I själva verket är det två mycket olika verksamhetskulturer och organisationer som hittills har haft svårt att samarbeta, trots tydliga behov av samverkan. Äldrevården har liksom övrig vård sin grund i medicinsk kompetens. Den är högteknologisk och är till sin kultur mycket kunskapsinriktad. De olika tjänstepositionerna inom äldrevården är detaljerat yrkesindelade med tydliga kompetenskrav. Landstingen ansvarar för all äldrevård (utom hemsjukvård där läkarinsatser inte behövs) och verksamheten styrs och regleras av hälso- och sjukvårdslagen. Äldreomsorgen kan beskrivas som erfarenhetsinriktad snarare än kunskapsinriktad. Utbildningsnivåerna inom omsorgen är generellt låga och kompetenskraven för olika uppgifter är otydliga, ofta med begränsade kunskapskrav (med undantag för personal med vårdutbildning som exempelvis sjuksköterskor, undersköterskor, sjukgymnaster). Erfarenheter från och intresse för att använda ny teknik är i allmänhet begränsade, delvis beroende på en låg utbildningsnivå, och delvis på grund av en pressad ekonomi. Kommunerna ansvarar för all äldreomsorg och verksamheten styrs och regleras av socialtjänstlagen. På många sätt kan verksamhetsorganisationerna inom äldrevård och äldreomsorg beskrivas som varandras motsatser. De är distinkt olika kulturer och de styrs av olika lagar. Vidare har verksamheterna olika finansieringskällor, vilket leder till att landsting respektive kommuner försöker få den andra parten att stå för patientkostnaden när så är möjligt; ett svarte-petter-förhållande som inte gynnar vård- och omsorgstagaren. Det som däremot förenar verksamhetsorganisationerna är att de båda behöver hitta nya och bättre organisations- och samverkanslösningar som fokuserar på individen; mottagaren av tjänsterna. För att nå ökad effektivitet i resursanvändning och brukarkvalitet är det nödvändigt att utveckla gemensamma tjänstekoncept. Exempelvis har försök gjorts att bilda gemensamma så kallade äldrevårdscentraler, men i allmänhet går utvecklingen trögt. Att finna de nya samverkande lösningarna utifrån respektive organisation och olika ansvarsroller är mycket svårt. Det behövs förmodligen nya, organiserande idéer som definieras utifrån-in; neutrala utgångspunkter som man kan förenas i, som exempelvis patientens eller klientens nytta. Den gemensamma nämnaren för framgångsrika exempel på samverkan mellan olika vårdkompetenser har byggt på att lösningarna identifieras utifrån en uppenbar patientnytta. Det blir svårt att strida för en egen princip om den uppenbart bryter mot möjligheterna att uppnå ökat värde för patienten (och speciellt om det kan ske utan ökad resursanvändning). Äldrelivets förutsättningar, villkor och behov borde därför vara en naturlig utgångspunkt för att hitta nya lösningar som kan förena två olika verksamheter i en uppenbar nytta för mottagaren. Äldrelivet som utgångspunkt för nya samverkanslösningar. Det behövs stödjande, neutrala plattformar för att driva denna utveckling. Utvecklingsprocessen måste också vara systematisk och långsiktig då det handlar om två olika verksamhetskulturer som behöver lära känna varandra. Vidare krävs det säkerligen inslag av positiva målbilder som genererar ett kreativt tänkande kring nya möjligheter. Precis som med den övergripande vården och omsorgen så har aktörerna som involveras i äldrevård och äldreomsorg nytta av att se möjligheterna i ett dynamiskt branschperspektiv. Det handlar om nya bilder av vad man kan uppnå, kompetenserna som finns tillgängliga och hur de kan interagera på sätt som skapar nya lösningar. Utvecklingsarenan för den nya äldrevården och äldreomsorgen lyser med sin frånvaro och verksamhetsorganisationerna har en begränsad tradition av att hämta in nya idéer och exempel utanför sina egna verksamheter. Samtidigt är behovet av ny kraft, nya idéer och stöd för utveckling skriande stort åtminstone för de som behöver tjänsterna för att kunna leva. 142 Utmaningarna för vården och omsorgen Utmaningarna för vården och omsorgen 143

73 Sam manfattning 144 Kapitelnamn Kapitelnamn 145

74 Behovet av ett nytt branschsynsätt befolkningen i sverige liksom i resten av Europa blir allt äldre. En stor del av svenskarna är redan nu 65 år eller äldre. År 2020 kommer denna grupp av vitala, upplevelseintresserade, relativt ekonomiskt starka och handlingskraftiga människor att utgöra 20 procent av befolkningen. Detta kan ses som ett enormt samhällsproblem eller som en fantastisk möjlighet att utveckla en ny, verklig tillväxtbransch som på lite sikt även kan bli en exportnäring av stor betydelse för Sveriges ekonomi. I värderingsstudier och enkätundersökningar bland den nya gruppen av äldre framträder en bild av behov som stämmer dåligt överens med dagens standardiserade och kostnadsstyrda äldrevård och äldreomsorg. Äldreomsorgen utmärks av ett bristande individuellt servicetänkande och trots stora förändringar i samhället bottnar den fortfarande i institutionella rötter som kan illustreras med det gamla ålderdomshemmet. Vidare visar studierna att de äldres stora och viktiga behov är av en helt annan art än vård och omsorg. Bra boende med service på nära håll, snygga kläder, upplevelser, god mat, goda viner, resor och andra livsstilsfaktorer är viktiga prioriteringar för den stora yngre äldre-generationen. Här finns det en enorm potential för nya jobb och ekonomisk tillväxt. Visserligen finns det en del 40-talister som är i behov av både vård och omsorg redan nu, men utmärkande för rekordgenerationen är att de är friska och vitala. De både kan och vill klara sig själva så länge som möjligt, och de stora behoven av vård och omsorg kommer långt upp i åren oftast först efter 80 år. 146 Kapitelnamn Sammanfattning 147