Samlande med mycket lidande

Transkript

1 Mordiska molekyler giftig läsning i böckernas värld KULTUR Om journalistik som gör skillnad REFLEXION Tranexamsyra nya studier ger fibrinolyshämmare uppsving KOMMENTAR Läkartidningen.se nr 34 35/2013 organ för sveriges läkarförbund grundad 1904 nr augusti 3 september 2013 vol 110 ÖVERSIKT Samlande med mycket lidande

2 Onbrez Breezhaler indakaterol För minskad andnöd och ökad livskvalitet vid KOL 1,2 Onbrez Breezhaler den enda långverkande beta 2 -stimuleraren med 24 timmars effekt 1 Minskad andnöd fler patienter når kliniskt betydelsefull effekt jämfört med tiotropium (antikolinergikum) 2 *. Ökad livskvalitet fler patienter når kliniskt betydelsefull effekt jämfört med tiotropium (antikolinergikum) 2 *. *Lungfunktion, FEV 1 var primärt effektmått medan andnöd och livskvalitet utgjorde sekundära predefinerade effektmått i studien. Indakaterol och tiotropium är långverkande bronkdilaterare med olika verkningsmekanismer avsedda för underhållsbehandling vid KOL. Onbrez (indakaterol) Breezhaler 1210 SE är en bronkvidgande beta Referenser: 1. Onbrez Breezhaler produktresumé Buhl R et al. Eur Respir J 2011;38: Novartis Sverige AB, Box 1150, Täby. Telefon ,

3 innehåll nr augusti 2013 reflexion Angelägen journalistik gör skillnad»läkare ses ofta i toppskiktet, ständigt ett bristyrke med lockande löneläge. Ett yrke som brukar hamna i botten är journalist. Framtidens jobb hela listan«heter det ibland i tidningarna. Läkare ses ofta i toppskiktet, ständigt ett bristyrke med lockande löneläge. Ett yrke som brukar hamna i botten är journalist. Det är en»svår arbetsmarknad«med»stort överskott«på arbetssökande som möter nyutexaminerade, heter det i Statistiska centralbyråns årliga trendspaning. Jag råkar ha försörjt mig både som journalist, och nu som läkare. Mycket skiljer yrkena åt i innehåll, i framtidsutsikter. Mina journalistvänner har ytterst svårt att hitta varaktigt arbete eller anställningstrygghet, frilanstillvaron driver fram kronisk gastrit. Läkarbekanta har svårt att välja mellan allt spännande, lock och pock. I båda yrkessfärerna har jag funnit fint kamratskap och kollegialitet. Båda kårerna rymmer individer med stort engagemang och passion, sådana som genom sitt värv och gärning vill göra världen till en bättre plats. I förra numret av Läkartidningen publicerades artikeln»två miljoner våldtagna i krigets Kongo«med text av Magda Gad och foto av Niclas Hammarström. Det är bitvis outhärdlig läsning. Spridningen av artikeln exempelvis över delningar på Facebook visar att angelägen och djuplodande journalistik behövs, engagerar och läses.»jag ville göra skillnad, hade jag fått välja om hade jag valt läkarprogrammet«, menade en uppgiven journalistkollega när vi råkade samman härom veckan. I Läkartidningen visades just hur också journalistik gör skillnad. Låt det gärna märkas än mer; hos Läkarmissionen finns råd om hur du bäst bistår Panzisjukhuset med medel. Anne Brynolf medicinsk redaktör anne.brynolf@lakartidningen.se Latifa Rulu kommer från Bangladesh och utbildade sig till läkare i huvudstaden Dhaka. Hennes väg in i den svenska sjukvården gick via Arvika. aktuellt Sidan 1454 reflexion 1443 Angelägen journalistik gör skillnad Anne Brynolf signerat 1447 Deltagande i Pride mot diskriminering Marie Wedin lt debatt 1448 Trots avsaknad av TWAR-utbrott»Gunde Svan-effekten«består Göran Falck nyheter 1450 Utlandsutbildade läkare håller igång svensk sjukvård 1451 Marie Wedin, ordförande i Läkarförbundet:»Fler utbildningsplatser är inte lösningen«1453 EU-läkaren:»Ovanligt att franska läkare jobbar utomlands«utlandsstudenten:»det finns fördomar mot utlandsstudenter«1454 Tredjelandsläkaren:»Lättare komma in i liten stad«1456 Helsingborg slår rekord i viten 3 frågor till Thomas Zilling Transportstyrelsens chefsläkare: Många fler sjuka borde få körkortet indraget klinik och vetenskap kommentar 1458 Tranexamsyra gammalt läkemedel i ny skepnad. Multinationella studier och nya formuleringar ger fibrinolyshämmaren uppsving Lilian Tengborn, Erik Berntorp nya rön 1460 Metod för att följa allmänhetens inställning till vaccin Anders Hansen Unga med idiopatisk förstoppning och unga som opererats för analatresi riskerar sänkt livskvalitet Rolf Christofferson 1461 Osäker effekt av magnesium vid astma hos vuxna Anders Hansen Patologiskt samlande svårigheter att göra sig av med saker på grund av ett upplevt behov att behålla dem och obehag förknippat med att göra sig av med dem. Tillståndet är svårbehandlat, men vissa lovande resultat finns. Sidan 1462 Foto: Scanpix Foto: Göran Segeholm läkartidningen nr volym

4 innehåll nr augusti 2013 Ångest vanligt problem för tidigare cancerpatienter Anders Hansen Genetisk känslighet för H pylori kartlagd Anders Hansen artiklar 1462 Översikt Patologiskt samlande är ny diagnos i DSM-5. Svårbehandlat tillstånd med hög somatisk och psykiatrisk samsjuklighet Volen Z Ivanov, Christian Rück 1466 Originalstudie Dataanalys av äldre patienter med Apodos. Sämre läkemedelsbehandling med många förskrivande läkare Karin Söderberg, Gösta Bucht, J Lars G Nilsson 1470 Fallbeskrivning Hypertyreos inducerad av jodkontrast medel är svårbehandlad. Kan leda till fördröjd terapi av tumörsjukdom, visar två fall Helene Nilsson, Bengt Hallengren, Mikael Lantz 1474 Vårdutveckling Snabbspår vid lungcancer gav halverad utredningstid Karl-Gustaf Kölbeck, Susan Kamareji, Hans Jacobsson, Gunnar Hillerdal 1477 Rapport Angeläget med generösare provtagning för hepatit C efter blodtransfusion. Socialstyrelsens nya rekommendation för riskgrupper Ann-Sofi Duberg, Frida Hansdotter, Anna- Lena How, Agneta Holmström, Birgitta Lesko debatt och brev 1480 Berättelsen viktig vid hälsokontroll av asylsökande ungdomar Kristian Svenberg 1481 Behandling med cinacalcet vid sekundär hyperparatyreoidism hos dialyspatienter: Viljan god men evidensen då? Peter Bárány, Carl-Gustaf Elinder, Ola Samuelsson Nästa nummer kommer ut den 4 september. Foto: Madeleine Ramberg Sundström kultur En tesked arsenik, en gnutta stryknin, kanske en nypa cyankalium Skönlitteraturen, i synnerhet deckarnas lugubra luntor, dryper av dödliga dekokter administrerade av marodörer med lönnmord i tankarna. Författaren och professorn Olle Matsson avslöjar deras ljusskygga gärningar. Sidan 1484 kultur 1484 Giftig läsning i böckernas värld.»allting är gift endast dosen gör att något inte är det«olle Matsson 1487 lediga tjänster 1489 platsannonser 1505 meddelanden 1506 information från läkarförbundet endast på webben Fler artiklar på Läkartidningen.se Tipsa Läkartidningen Har du ett nyhetstips ta kontakt med redaktionen! Mejla till: tipsa@lakartidningen.se Tala om ifall du vill vara anonym! Vetenskapliga artiklar har genomgått referentbedömning. Varje manuskript granskas av minst en (ofta fler) av Läkartidningens stab av vetenskapliga experter. Granskningen av manuskript sker enligt internationella rekommendationer ( Foto: Colourbox Organ för Sveriges läkarförbund Box 5603, Stockholm Besöksadress: Östermalmsgatan 40 Telefon: Fax: (centralredaktion) Webb: Läkartidningen.se E-post: redaktionen@lakartidningen.se annonser@lakartidningen.se fornamn.efternamn@lakartidningen.se Chefredaktör och ansvarig utgivare: Jonas Hultkvist Medicinsk huvudredaktör Jan Östergren (internmedicin) Redaktionschef och stf ansvarig utgivare Karin Bergqvist Tf medicinsk redaktionschef Michael Wilczek Webbchef Elisabet Ohlin Marknads- och annonsdirektör Ulf Jansson Medicinska redaktörer Jon Ahlberg, docent (kirurgi, patientsäkerhet) Anne Brynolf, med stud Margaretha Bågedahl-Strindlund, docent (psykiatri) Ylva Böttiger, docent (klinisk farmakologi) Mikael Hasselgren, med dr (allmänmedicin) Stefan Johansson, med dr (pediatrik) Lena Marions, docent (obstetrik/gynekologi) Carl Johan Sundberg, professor (fysiologi) Sekretariat Inga-Maj Lagerholm Administration/ekonomi Yvonne Bäärnhielm Produktion Mats Kardell (IT) Bo Svensson (IT) Grafik: Typoform (där inget annat anges) Redaktion Miki Agerberg (reporter) Björn Enström (webbredaktör) Doris Francki (medicinsk redigering) Sara Gunnarsdotter (reporter) Sara Holfve (AD) Gabor Hont (kultur) Carin Jacobsson (meddelanden) Ewa Knutsson (debatt, medicinsk redigering) Jan Lind (debatt) Michael Lövtrup (reporter) Madeleine Ramberg Sundström (redigering) Birgit Wilhelmson (medicinsk redigering) Marknads- och annonsavdelning Britt-Marie Aronsson (annonskoordinator) Irene Balsam (annonsservice) Håkan Holmén (säljare) Eva Larsson (säljare) Göran Sterner (säljare) Prenumerationsavdelningen Hélène Engström pren@lakartidningen.se Läkartidningen Förlag AB Håkan Wittgren (vd) TS-kontrollerad upplaga: ex ISSN: (pappersutgåva) (webbupplaga) Tryckeri Sörmlands Grafiska AB organ för sveriges läkarförbund grundad läkartidningen nr volym 110

5 Ny behandling vid typ 2-diabetes Ett nytt sätt att reglera överskottsglukos Den första behandlingen som minskar överskottsglukos och associerade kalorier via njurarna 1 SÄNKER HbA 1c MINSK AR VIKTEN* CIRKA 70 g GLUKOS UTSÖNDRAS DAGLIGEN 732SE13PR Forxiga (dapagliflozin) är den första SGLT2-hämmaren. Forxiga har en verkningsmekanism som är helt oberoende av insulin och kompletterar de flesta nuvarande behandlingar vid typ 2-diabetes. 1,2 Effekten av Forxiga är även oberoende av funktionen hos betacellerna. 1,3 En tablett Forxiga en gång om dagen ger en signifikant och bibehållen sänkning av HbA 1c och kan medföra de ytterligare fördelarna viktminskning* och viss sänkning av blodtrycket jämfört med placebo som tillägg till metformin. 1, ,011_26/06/2013_SE Bristol-Myers Squibb AB Box Solna Tel AstraZeneca AB AstraZeneca Sverige Södertälje Tel * Forxiga är inte avsett för behandling av övervikt och viktförändring var ett sekundärt effektmått i de kliniska studierna. Referenser: 1. Forxiga 2. Idris I och Donnelly R. Diabetes Obes Metab. 2009;11: Bailey CJ et al. Lancet. 2010;375: Bailey CJ et al. BMC Medicine 2013, 11:43. FORXIGA (dapagliflozin), Rx, F, är en SGLT2-hämmare. Forxiga är avsett för vuxna från 18 år med diabetes mellitus typ 2 för att förbättra glykemisk kontroll som 1. Monoterapi: När behandling med enbart kost och motion inte ger tillräcklig glykemisk kontroll hos patienter för vilka behandling med metformin inte anses lämplig på grund av intolerans. 2. Tilläggsbehandling: I kombination med andra glukossänkande läkemedel, inklusive insulin, när dessa tillsammans med kost och motion, inte ger tillräcklig glykemisk kontroll. Forxiga finns som tabletter i styrkan 10 mg. Senaste översyn av produktresumén: För information om kontraindikationer, försiktighet, biverkningar, dosering och pris se Forxiga ingår i förmånssystemet endast som tillägg till behandling med metformin.

6

7 signerat Redaktör: Michael Feldt Deltagande i Pride mot diskriminering En av de viktigaste såväl mänskliga som medicinska landvinningarna under min läkarkarriär har varit förändringen i synen på homosexualitet. Historiskt ansågs sexuellt umgänge med personer av samma kön som ett avvikande beteende och som en synd mot skapelsens ordning. I slutet av 1800-talet började homosexualitet att betraktas som en sjukdom hos individer med felaktig könstillhörighet. Homosexuella ansågs vara av ett tredje kön, mellan man och kvinna. När läggningen blev en sjukdom satte läkarkåren i gång med att beskriva symtom som annorlunda kroppsbyggnad, beteende och så vidare. Olika behandlingar provades mot sjukdomen. Många homosexuella spärrades in på mentalsjukhus. År 1944 kom kastreringslagen som innebar att patienterna fick välja mellan kastrering eller att stanna kvar på mentalsjukhus. I Sverige fanns homosexualitet med i Socialstyrelsens klassifikation över svenska sjukdomar ända fram till Det var dåvarande generaldirektör Barbro Westerholm som tog initiativ till att homosexualitet ströks från listan över sjukdomar. WHO gjorde sig inte av med sin definition av homosexualitet som sjukdom förrän Att så många människor tillfrisknat genom att vad som betraktades vara en sjukligt sexuell abnormitet blev en sexuell läggning är en stor samhällelig och medicinsk framgång. Nu är det gener som antas ligga bakom homosexualitet, och envar har rätt att vara lagd som den är. Den här processen av medvetandegörande fortsätter att spridas i samhället. I dag arbetas på många olika sätt med att öka samhällets acceptans och öppenhet. Det sker bland annat via den årliga Pridefestivalen i Stockholm och på många andra platser i världen. Med inspiration från San Francisco, Berlin, Stockholm och Mykonos har människor lärt sig att tänka såväl mer kritiskt mot förhärskande normer som mer inkluderande i HBTQ-frågor. Via en öppen och offentlig debatt har medborgarnas människorättsliga medvetande ökat och begreppet normal könstillhörighet breddats. Det här är en utmärkt utveckling mot större förståelse. Diskussionen om homosexuellas rättigheter är viktig. Att motverka diskriminering av homosexuella i arbetslivet är sålunda en viktig fråga för ett professionsoch fackförbund. Jag får ofta brev från olika människor med funderingar om varför jag, eller rättare sagt vi som representerar Läkarförbundet, skriver det vi skriver eller gör som vi Foto: Colourbox gör. Möjligheten att få förklara, förtydliga och stimulera till en konstruktiv diskussion är något jag verkligen uppskattar. I det här numret av vår medlemstidning ställer en medlem frågan varför, och på vilka grunder, Läkarförbundet deltagit i årets Pridefestival. Jag vill svara henne om hur vi ser på vårt deltagande direkt på debattsidorna, men även använda veckans ledarutrymme för att dryfta frågan om samkönade relationer och hur det kan påverka arbetsmiljön för människor att frysas ut. Fortfarande tycks den här frågan väcka motstånd eller i vart fall ett visst avståndstagande på vissa arbetsplatser. Till viss del kan det kanske förklaras som en fördröjningseffekt med tanke på det jag inledde med, att homosexualitet för bara något decennium sedan betraktades som sjukligt. Men en förklaring är inte ett försvar av tidigare eller nuvarande missgrepp. Fördomar och skumögda föreställningar gäller det att i möjligaste mån bearbeta och ta sig igenom med faktiska kunskaper och reella erfarenheter. Sveriges läkarförbund är läkarnas fackliga sammanslutning och har till uppgift att tillvarata medlemmarnas yrkesmässiga, sociala och ekonomiska intressen. Läkarförbundet ska verka för att befordra hälso- och sjukvårdens ändamålsenliga utveckling. Läkarförbundet arbetar centralt och lokalt för en god arbetsmiljö för läkare och därmed mot diskriminering av homosexuella i arbetslivet. Läkarförbundet är ett förbund för alla läkare, förstås även homosexuella. Något som illustrerar detta är att vi har en delförening för homosexuella läkare. I år firar föreningen sitt 25-årsjubileum. Jag som styrelseledamot stod bakom beslutet i Saco att delta i årets Pridefestival. Då Läkarförbundet av Saco inbjöds att ta aktiv del i festivalen ställde jag mig positiv även till detta. Fattas bara annat!»i Sverige fanns homosexualitet med i Socialstyrelsens klassifikation över svenska sjukdomar ända fram till 1979.«Marie Wedin ordförande i Läkarförbundet marie.wedin@slf.se Varje vecka skriver representanter för Sveriges läkarförbund. läkartidningen nr volym

8 lt debatt Redaktör: Jan Lind: Trots avsaknad av TWAR-utbrott»Gunde Svan-effekten«består Någon ökad förekomst av C pneumoniae-infektion i Sverige har inte gått att påvisa de senaste nio åren. Trots det har förskrivningen av förstahandsmedlet azitromycin ökat med 35 procent sedan hösten Massmedierna sviker sin informationsuppgift om TWAR, och läkarna vet inte hur de ska bemöta patienter med oro för TWAR. I Läkartidningen 48/2012 [1] fanns en debattartikel med rubriken» TWAR epidemin som inte finns«. Artikeln var föranledd av den kraftiga överförskrivningen av azitromycin förorsakad av ett rykte om ett pågående TWAR-utbrott. Artikeln omnämndes aldrig i dagspressen, och Expressen och TV4, som skapat utbrottet, fortsatte att exponera familjen Svan som om inget hänt. Mitt mantra till allt mediefolk som de senaste åren ringt och frågat om»kändisar«som gått ut med att de har TWAR har varit: Stressa källan och fråga hur TWAR-diagnosen är ställd. Men nationens hjältar får inte ifrågasättas. Således tror svenska folket fortfarande att vi har ett stort TWAR-utbrott. Jag vet, för jag får information från gräsrötterna, sedan hösten 2011 fem, sex e-brev dagligen med TWAR-förfrågningar. Ett mer objektivt mått på oron är antalet sökningar på www. internetmedicin.se, där TWAR under de senaste två åren har toppat som sökord.en mer malign indikator är förskrivningen av azitromycin, som är»drug of choice«vid TWAR-behandling. Försäljningsstatistik från Apotekens Service AB visar att förskrivningen (DDD) sedan hösten 2011 har ökat med cirka 35 procent, och på den nivån ligger den fortfarande kvar (Figur 1). Men är det så att smittskydds- och infektionsläkarna tappat kontakten med samhället? Då jag nyligen var på en STRAMA-genomgång av aktuell antibiotikaförskrivning visade föredragande infektionsläkare en graf med en 30-procentig ökning för azitromycin. Efter kommentaren»den ökningen har GÖRAN FALCK docent i allmänmedicin, allmänläkare, Apoteksgårdens Vårdcentrum, Kopparberg g-falck@algonet.se vi ingen förklaring till«kunde jag inte låta bli att upphäva min stämma:»men det är ju en Gunde Svan-effekt.«Efter en lång tankepaus kom reflektionen:»men så kan det väl inte vara. Det var ju länge sedan Gunde var aktiv.«det finns flera förklaringar till den skyhöga förskrivningen av azitromycin. Merparten förskrivs troligen av allmänläkare som är i god tro att de behandlar en aktuell TWAR-infektion och som kanske behandlar på en förhöjd IgG-titer, som utan påvisad titersteg ring endast indikerar tidigare genomgången infektion. Än mer förrädiskt blir det då en del mikrobiologiska laboratorier svarar ut högre IgG-titrar som positiva. Det är också vanligt att patienterna pressar allmänläkare till förskrivning genom uppvisande av dubiösa skrivningar från kvällspressen eller nätet.»men det är inte bara patienterna som tappat förståndet utan även doktorerna.«men det är inte hela sanningen. Det förekommer också en omfattande illegal import av speciellt azitromycin och klaritromycin. Nyligen träffade jag en ung välutbildad kvinna med långdragna luftvägsbesvär som kände sig nonchalerad efter besök på husläkar- och infektionsmottagning. Som så många andra unga sökte hon hjälp på nätet och blev övertygad om att hon drabbats av»kronisk TWAR«. Således inhandlade hon en månadskur azitromycin på nätet. Hon upplevde initialt en förbättring, troligen beroende på azitromycins antiinflammatoriska effekt, och tog förbättringen som bekräftelse på att hon verkligen hade en»kronisk TWAR«. Trots att hon återfick besvären under fortsatt azitromycinbehandlig köpte Gunde Svan-effekten består, skriver Göran Falck, som anser att massmedierna abdikerat från sin uppgift att informera allmänheten om de faktiska förhållanden gällande TWAR. hon ytterligare två månadskurer. Jag såg henne då hon hade fått en läkemedelsbiverkan. TWAR hade hon inte, och besvärsfri blev hon med nässköljning och nasala steroider. Men det är inte bara patienterna som tappat förståndet utan även doktorerna. Jag uppsöktes häromdagen av en drygt 20-årig man som för två år sedan fått ett fästingbett utan något erytem. Han var emellertid helt övertygad om att han ådragit sig en Borrelia-infektion. Trots extensiv utredning stillades inte hans oro varför han tog kontakt med Borrelia och TBE-föreningen i Sverige, som rekommenderade en kollega i Mellansverige. Ett blodprov sickades till Tyskland och patienten fick brevsvar att han led av infektion med Borrelia, TWAR, Ehrlichia och Bartonella. Därefter behandlades han under elva månader med doxycyklin, klaritromycin, azitromycin, minocyklin, ciprofloxacin och rifampicin och möjligen ytterligare antibiotika som han inte kom ihåg. Han sökte mig då han fått ett nytt brev om att TWAR-infektionen fanns kvar. Men några TWAR-symtom hade han inte, och några C pneumoniae-anti - kroppar kunde inte heller påvisas med Faximil: Expressen 19 januari läkartidningen nr volym 110

9 lt debatt mikroimmunofluorescenstest (MIF). Andra personer som är missnöjda med den svenska sjukvården har kontaktat tyska»online- doktorer«. Enligt ett e-brev har en kvinna på misstanken TWAR och samtidig Borrelia-infektion förskrivits rifampicin i kombination med minocyklin, metronidazol och Quensyl (malaria läkemedel). Detta vansinne pågår samtidigt som vi inte kunnat påvisa någon förhöjd förekomst av C pneumoniae i Sverige, vare sig i år eller de senaste nio åren var i Umeå 1,5 procent av insända PCRprov för C pneumoniae positiva, i Linköping 0,01 procent, i Göteborg 1,1 procent och i Lund 0,7 procent. Från samtliga sju deltagande laboratorier, som väl täcker in landet, var prov analyserade, varav 132 var positiva för C pneumoniae, det vill säga 0,8 procent. Den jämna fördelningen av positiva prov över landet talar starkt emot lokala utbrott. De senaste 20 månaderna har jag träffat åtskilliga individer från kluster av olika konditionsidrotter som misstänker att de smittats med TWAR. Inte i ett enda fall har jag lyckats få fram något»indexfall«, det vill säga någon individ i omgivningen som har en PCR-verifierad C pneumoniae-infektion och som kunnat utgöra en smittkälla. TWAR är en primärvårdssjukdom. Patienterna blir sällan allvarligt sjuka utan tillståndet är långdraget och segt. Det vanligaste förloppet är en besvärlig luftvägsinfektion som varar fyra till sex veckor och som oftast går över utan specifik behandling. Då infektionen hos cirka 5 10 procent kan bita sig fast och bli långdragen hade vi på 1990-talet då TWAR var mycket vanligt policyn att efter fyra veckors sjukdom ta skrap prov för PCR från bakre svalgslemhinnan. Om PCR var positiv behandlades patienten för att förhindra utveckling av»detta vansinne pågår samtidigt som vi inte kunnat påvisa någon förhöjd förekomst av C pneumoniae i Sverige, vare sig i år eller de senaste nio åren.«kvardröjande C pneumoniae-infektion. Vid negativ PCR: ingen TWAR och ingen ytterligare åtgärd. PCR kan ge positivt svar i upp till 2 3 månader efter insjuknandet. Därefter är man hänvisad till serologi, som kan vara som stjärntydning. IgM, som indikerar aktuell infektion, påträffas sällan i vuxen ålder. IgG, som oftast indikerar tidigare genomgången infektion, fordrar upprepade prov och en fyrfaldig titerstegring för diagnos. Kriterierna som använts för att diagnostisera kvardröjande TWAR i svenska studier sedan 1990-talet är bestående besvär från någon nivå av luftvägarna samt kardinalsymtomet kraftig slembildning, i kombination med stigande titrar för C pneumoniae-iga eller enstaka IgA-titrar på >256. Jag har de senaste åren träffat patienter som uppfyller kriterierna för persisterande C pneumoniae-infektion. De är få och kan räknas på ena handens fingrar. Dessa patienter har ofta behövt månadslånga och ibland upprepade behandlingar med antibiotika. IgA-antikroppar mot C pneumoniae har sedan början av 1990-talet använts som markör för persisterande infektion. IgA som markör ifrågasattes emellertid vid ett internationellt möte vid CDC (Atlanta, USA) 2001 [2]. Bedömningen gjordes framför allt utifrån hjärtpreventiva studier. Publiceringen har medfört att de flesta svenska mikrobiologiska laboratorier slutat att analysera C pneumoniae med IgA. Vi har emellertid redovisat och publicerat studier på luftvägsmaterial som indikerat att IgA är den för tillfället bästa markören för kvardröjande C pneumoniae-infektion [3, 4]. Mikrobiologiska laboratoriet vid länslasarettet i Gävle, som sedan början av 1990-talet varit inofficiellt referenslaboratorium för C pneumoniae-diagnostik, har som enda laboratorium i landet fortsatt att analysera IgA. Man har nu, framför allt av kostnadsskäl, beslutat att sluta analysera IgA. Således går diagnosen persisterande C pneumoniae-infektion inte längre att ställa. Sammanfattningsvis: Massmedierna har abdikerat från sin uppgift att informera allmänheten om faktiska förhållanden gällande TWAR och har i stället lyckats sprida ryktet om ett pågående utbrott med åtföljande kroniska besvär. Läkarna klarar inte att bemöta patienter med oro för TWAR, vilket leder till en skrämmande överförskrivning av antibiotika och till illegal import. Patienterna har förlorat tilliten till sjukvården då de upplever bristande kunskap och nonchalans för»banala luftvägsbesvär«. Nätet är då räddningen, men där lurar charlataner och»online-doktorer«. De mikrobiologiska laboratorierna lägger ner diagnostik och gör det omöjligt att verifiera diagnosen kvardröjande C pneumoniae-infektion. Ingen berörd myndighet har reagerat på den»oförklarliga«ökningen av förskrivet azitromycin eller den illegala importen av makrolider eller att diagnosen persisterande C pneumoniaeinfektion inte längre går att ställa, och att således oroliga patienter och charlataner inte längre går att bemöta. Tiden är ur led! Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna. 3,00 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 DDD per invånare 0 Januari 2010 J01FA10 azitromycin Mars 2010 Maj 2010 Juli 2010 September 2010 November 2010 Januari 2011 Mars 2011 Maj 2011 Juli 2011 September 2011 J01FA09 klaritromycin November 2011 Januari 2012 Mars 2012 Maj 2012 Juli 2012 September 2012 November 2012 Januari 2013 Mars 2013 Maj 2013 Figur 1. Försäljning av azitromycin och klaritromycin, genomsnitt över de senaste 12 månaderna, januari 2010 maj Källa: Apotekens Service AB. REFERENSER 1. Falck G.»TWAR«epidemin som inte finns. Läkartidningen 2012;109: Dowell SF, Peeling RW, Boman J, et al. Standard izing Chlamydia pneumoniae assays: recommendations from the Centers for Disease Control and Prevention (USA) and the Laboratory Centre for Disease Control (Canada). Clin Infect Dis. 2001;33: Falck G, Gnarpe J, Hansson LO, et al. IgAantikroppar markör för kronisk Chlamydia pneumoniae-infektion. Läkartidningen. 2003;100: Falck G, Gnarpe J, Gnarpe H. Can persistent Chlamydia pneumoniae infection cause a naso- pharyngo-bronchial syndrome? 41th Inter science Conference on Antimicrobial Agents and Chemotherapy, Chicago, December 16-20, (Kopia kan rekvireras från: g-falck@algonet.se) läkartidningen nr volym

10 nyheter utlandsutbildade läkare Mer än hälften av alla nya svenska läkarlegitimationer går till läkare som är utbildade i andra länder. Så är det i dag, och så har det varit de senaste tio åren. Men en utlandsutbildad läkare kan se ut på många olika sätt, från en svensk som gått läkarutbildning i Polen till en gynekolog från Paris eller en akutläkare från Bangladesh. Läkartidningen har tittat närmare på de tre stora grupperna. texter: miki agerberg Utlandsutbildade läkare håller igång svensk sjukvård Vändpunkten kom år Fram till dess var den vanligaste vägen till en svensk läkarlegitimation att gå en svensk läkarutbildning. Men 2003 utfärdade Socialstyrelsen 855 läkarlegitimationer till personer som var utbildade i Sverige och 940 till personer utbildade utomlands. Tendensen har hållit i sig. 2011, det senaste året det finns siffror för, utfärdades legitimationer till personer utbildade i Sverige, och till personer utbildade utomlands. Det här leder till att utlands utbildade läkare får allt större betydelse för svensk sjukvård, konstaterar Socialstyrelsen i en rapport tidigare i år. År 2010 hade 23 procent av alla läkare i svensk sjukvård läkarutbildning från något annat land nästan en fördubbling mot 1995, då andelen var 13 procent. I en internationell jämförelse av beroende av utlandsläkare ligger Sverige på den övre halvan, men inte högst: Storbritannien, USA och flera and ra länder har ännu högre andelar. Å andra sidan har länder som Italien, Tyskland och Frankrike mindre än 5 procent utlandsutbildade läkare. Antal nylegitimerade läkare Vad är det för läkare som kommer till Sverige? Man kan dela in dem i tre stora grupper med olika förutsättningar: Läkare från andra EU-länder (här ingår också de så kallade EES-länderna Norge, Island, Schweiz och Liechtenstein). För dem gäller i princip fri rörlighet inom unionen. Läkare från övriga världen, så kallade tredjelandsläkare. Svenskar som genomgått läkarutbildning utomlands, nästan alltid i ett annat EU-land. För Läkartidningens räkning har Socialstyrelsen tagit Utbildade i annat land Utbildade i Sverige Vändpunkten kom år Sedan dess är mer än hälften av alla som får svensk läkarlegitimation utbildade i andra länder. År Källa: Socialstyrelsen / Illustration: Typoform År 2010 hade 23 procent av alla läkare i svensk sjukvård läkarutbildning från något annat land nästan en fördubbling mot 1995 fram siffror på hur de här tre grupperna har utvecklats, från 1995 till Siffrorna visar att de följer var sitt spår. Antalet tredjelandsläkare går upp och ner, bland annat beroende på konfliktsituationen i världen, men sett över hela perioden ligger det ganska stabilt. Som minst var det cirka 100 tredjelandsläkare som fick svensk legitimation under ett år, som mest cirka 300. De största grupperna var läkare från Irak och Ryssland. Antalet läkare från andra EU-länder har däremot växt kraftigt, och de är i dag den överlägset största av de tre grupperna var det cirka 150 EU-läkare som fick svensk legitimation, men 2010 var det cirka 700; under några år i slutet av 00-talet låg antalet till och med över tusen per år. Mycket av ökningen tros hänga samman med utvidgningarna av EU 2004 och 2007, då unionen fick sammanlagt tolv nya medlemsstater de flesta gamla öststater med betydligt lägre levnadsstandard än Västeuropa. När en estnisk läkare kan tjäna sex gånger så mycket i Finland, eller en läkare från Rumänien kan tjäna tio gånger så mycket i Frankrike, blir den fria rörligheten lockande att använda. Den tredje gruppen är svenskar som gjort sin läkarutbildning utomlands. På 1990-talet var det bara en handfull sådana som legitimerades, men de senaste åren har antalet börjat växa snabbt. År 2010 var det läkartidningen nr volym 110

11 nyheter utlandsutbildade läkare Antal nylegitimerade läkare som är utlandsutbildade 1500 Utlandsstudenter Från EU/EES Från tredje land År Största delen av de utlandsutbildade läkarna i Sverige kommer från andra EU-länder. Men den grupp som nu växer snabbast är svenskar som gör sin läkarutbildning i andra länder. Källa: Socialstyrelsen / Illustration: Typoform utlandsstudenter som fick svensk legitimation; 140 av dem hade utbildat sig i ett EU-land. Den siffran kommer att stiga kraftigt de närmaste åren. Allt fler svenska ungdomar använder möjligheten att läsa utomlands med svenska studiemedel, och i länder som Polen, Rumänien och Ungern har engelskspråkiga läkarutbildningar inrättats. I början av 2000-talet läste 600 svenskar medicin utomlands, men i dag är de omkring När de första stora kullarna är färdigutbildade, bör de ge närmare femhundra nylegitimerade per år. Också vägen in i svensk sjukvård skiljer sig mellan de tre grupperna. För EU-läkarna är den formella processen snabb och enkel: man skickar in läkarlegitimation och eventuellt specialistbevis till Socialstyrelsen, och är allt i sin ordning får man klartecken inom några veckor. Att hitta arbetsgivare och att lära sig svenska är den enskilde läkarens ansvar. För läkare från länder utanför EU är processen betydligt längre. Efter att man fått uppehållstillstånd och utbildningen validerats av Socialstyrelsen, ska man lära sig svenska motsvarande gymnasienivå. Är man specialist gör man sedan sex månaders provtjänstgöring, men är man inte specialist gör man först ett kunskapsprov och sedan AT. Som alternativ finns en ettårig högskoleutbildning, följd av AT. I en rapport från 2011 riktade Riksre- Joel Hellstrand visionen skarp kritik mot att det tar för lång tid att få in utländska akademiker på den svenska arbetsmarknaden. För en läkare från tredjeland tar det i genomsnitt fyra år att få svensk legitimation, konstaterade Riksrevisionen (se LT nr 18/2011). Joel Hellstrand, internationell samordnare på Läkarförbundet, håller med: Det är för svårt för tredjelandsläkarna att komma in. Någon sammanhållen process finns inte, utan man har själv ansvaret. Det bygger på att man har eller skaffar sig egna kontakter. Men det finns landsting som har bra lösningar. Stockholms läns landsting har till exempel ett system som ersätter kliniker och vårdcentraler för kostnader under provtjänstgöring. Marie Wedin, ordförande i Läkarförbundet:»Fler utbildningsplatser är inte lösningenvi kan inte bygga ut läkarutbildningen fortare än vad kvaliteten tillåter«, säger Läkarförbundets ordförande Marie Wedin. Foto : MRS I Sverige råder ingen generell läkarbrist, men däremot en stor brist inom vissa specialiteter. Lösningen på detta är inte att bygga ut grundutbildningen, säger Läkarförbundets ordförande Marie Wedin. Den stora ökningen av antalet utlandsutbildade läkare i Sverige har fått många debattörer att kräva en snabb utbyggnad av den svenska läkarutbildningen. Men det säger Marie Wedin nej till: Som det ser ut nu kan vi inte öka antalet utbildningsplatser. Vi kan inte bygga ut läkarutbildningen fortare än vad kvaliteten tillåter. Ett påstående som ofta återkommer i debatten är att Läkarförbundet skulle utnyttja sitt inflytande till att hålla nere antalet platser på läkarutbildningen, detta i syfte att få upp läkarnas löner. Marie Wedin medger att sådana åsikter kunde förekomma i vissa föreningar i början av 1990-talet. Men inte de senaste tjugo åren. Nu är det kvaliteten i utbildningen man vill slå vakt om, säger hon: Sjukvården har förändrats. Nu ligger patienterna bara inne en kort tid. Det är mycket färre vårdplatser och mycket fler studenter. Då blir det svårare för studenterna att skapa relationer med patienterna och att få göra de undersökningar som behövs. läkartidningen nr volym

12 nyheter utlandsutbildade läkare Om man läser till läkare utomlands är det viktigt att man arbetar och praktiserar i Sverige på somrarna, för att hålla kontakten med den svenska sjukvården. Det anser Ulrika Berglund, som ska påbörja sista året vid läkarutbildningen i Gdansk i Polen. Hon är också ordförande för MSF Utland, medicinstudenternas utlandsorganisation. Jag engagerade mig i MSF när jag själv upplevde hur svårt det var att få en praktikplats, säger hon. Men från and ra sommaren blev jag erbjuden praktik av Ulrika Berglund Kalmar läns landsting, tillsammans med 19 andra studenter från Gdansk. Vi fick bra handledning och ersättning för resa och boende. Jag hoppas fler landsting tar efter Kalmars initiativ. En annan stor stridsfråga har varit möjligheten att vikariera som underläkare i Sverige efter termin nio. Detta krävde tidigare tillstånd från Socialstyrelsen, som systematiskt avslog alla ansökningar från utlandsstudenter. Martin Ahlström, som gick läkarutbildningen i Gdansk, överklagade, och i februari i år fick han rätt: den polska utbildningen är i allt väsentligt jämförbar med den svenska, konstaterade kammarrätten. Nu går Socialstyrelsen igenom kursplanerna för andra utländska universitet, och har hittills godkänt ett halvdussin. Domen är det största som hänt sedan MSF Utland bildades, säger Ulrika Berglund. Den öppnar möjligheter för oss att komma in på arbetsmarknaden under utbildningen, vilket är värdefullt när man senare ska söka AT. Hur ska man då se på den snabba ökningen av utlandsutbildade läkare?»att Sverige under mer än ett decennium inte förmått vara självförsörjande på läkare är ett fattigdomsbevis«, skrev Dagens Nyheter i en ledare i slutet av juli, och fick medhåll av många andra ledarredaktioner. Lösningen skulle då bli att snabbt och radikalt öka antalet platser på den svenska läkarutbildningen. Men även antalet Sverigeutbildade läkare har ökat under 2000-talet, om än inte lika snabbt som de utlandsutbildade. Högskoleverkets statistik över nybörjare på läkarlinjen visar en viss minskning i slutet av 1990-talet. Men från år 2000 till i dag har antalet nybörjare på svenska läkarutbildningar ökat med cirka 60 procent, från cirka till cirka I år och nästa år tillkommer ytterligare 80 nybörjarplatser som redan är beslutade. Beslut om en eventuell fortsatt utbyggnad måste vila på en bedömning av läkarbehovet i Sverige i framtiden. Men sådana bedömningar är mycket osäkra, säger Joel Hellstrand. Det är mycket svårt att veta hur exempelvis vårdbehov och migrationsmönster kommer att se ut. Ett betydligt vassare verktyg för att åtgärda brister inom vissa specialiteter och regioner är en bättre dimensionering av antalet ST-platser, säger han. Den ökning av läkartätheten i Sverige som vi sett de senaste årtiondena har också sin gräns. Sverige är i dag ett av de läkartätaste länderna inom OECD. Det finns fler osäkerheter i siffrorna. Exempelvis är det inte alla utlandsutbildade med svensk legitimation som verkligen börjar arbeta i Sverige. Men tendenserna är tydliga. Antal svenska läkarstuderande utomlands med studiemedel 2001/ st 2011/ st På tio år har antalet svenska läkarstuderande utomlands ökat från 600 till nära Källa: CSN / Illustration: Typoform Under 2000-talet har Sverige haft en nettoimmigration av läkare på i genomsnitt cirka 400 om året, och Socialstyrelsen räknar med att inflödet kommer att fortsätta i samma takt. Under 2000-talet har Sverige haft en nettoimmigration av läkare på i genomsnitt cirka 400 om året, och Socialstyrelsen räknar med att inflödet kommer att fortsätta i samma takt. Men så sent som i slutet av 1990-talet låg nettot på minus under några år: fler läkare flyttade ut än in. Nettot påverkas också av svenska läkare som flyttat ut och arbetar i andra länder. Det finns ingen bra statistik över denna grupp, men Socialstyrelsens statistiker uppskattar att det rör sig om cirka personer. Många av dem arbetar i Norge, Tyskland, Storbritannien och USA. I grunden är den fria rörligheten inom EU/EES något mycket positivt för läkare, säger Joel Hellstrand: Den öppnar nya möjligheter för våra medlemmar. Läkare är en mycket rörlig yrkesgrupp. EU-direktivet om erkännande av yrkeskvalifikationer, som möjliggör den fria rörligheten för bland annat läkare, omfattar cirka 800 reglerade yrken. Men av dem som använt sig av detta direktiv är ungefär en tredjedel läkare. MSF, medicinstudenternas förening, skrev nyligen en artikel om att de nu står i dubbla och tredubbla led framför patienten. De klagar över att utbildningen har försämrats. Då kan man inte bara fylla på med ännu fler studenter. Marie Wedin vill också att svenskar som studerar medicin utomlands ska få det lättare att komma in i den svenska sjukvården. Eftersom utbildningen i många länder är mer teoretisk och mindre praktisk än i Sverige, har de utlandsutbildade i dag svårt att konkurrera om ST-tjänster. Läkarförbundet föreslår därför att den svenska grundutbildningen ska byggas på med ett halvår till sex år, precis som den»vad som behövs är fler specialister «är i de flesta andra länder, och att man ska få sin legitimation efter dessa sex år. Den praktiska AT-delen ska finnas kvar, men lyftas bort från grundutbildningen och i stället läggas som början på ST-tjänstgöringen. Hon bedömer att förslaget har goda chanser att gå igenom: Jag förstår inte var motståndet skulle ligga. Det kan kosta pengar att öka antalet AT-tjänster. Men å andra sidan får man bra möjligheter att se till att alla läkare har ungefär samma praktiska bas. Trots att antalet läkare blir fler, både svensk- och utlandsutbildade, talas det ofta om läkarbrist. Men det handlar inte om någon generell läkarbrist, säger Marie Wedin, utan om en brist inom ett antal specialiteter. Inom vissa stora specialiteter är läget mycket allvarligt. Fram till år 2025 väntas antalet psykiatrer i Sverige minska med 28 procent, och antalet specialister i allmänmedicin minska med 32 procent, enligt en prognos från Socialstyrelsen tidigare i år. Just nu arbetar Läkarförbundet mycket med bristen på allmänmedicinare (se LT nr 11/2013). En förklaring till bristen tros vara dålig arbetsmiljö, som får många allmänmedicinare att arbeta deltid. Att öka antalet platser i grundutbildningen är definitivt ingen lösning på allmänläkarbristen, säger Marie Wedin: Vad som behövs är fler specialister, och för att få det behövs fler ST-block. Läkarförbundet vill ha en nationell handlingsplan mot läkarbristen i primärvården, och vi har påbörjat diskussioner om detta med Socialdepartementet och SKL, Sveriges Kommuner och landsting läkartidningen nr volym 110

13 nyheter utlandsutbildade läkare EU-läkaren:»Ovanligt att franska läkare jobbar utomlands«när Yael Levy-Zauberman blivit färdig specialist ville hon se något annat än Paris. Det blev ett vikariat i Södertälje. Yael Levy-Zauberman från Paris är specialist i gynekologi och obstetrik. När hon fått sitt specialistbevis ville hon pröva på att arbeta i något annat land. Hon sökte stipendier till USA, men när hon inte fick något föll tankarna på Sverige. Tio år tidigare hade hon nämligen varit här ett år, som utbytesstudent på Karolinska institutet. Hon hade trivts bra och lärt sig lite svenska. Genom en kontakt fick hon nu tips om ett gynekologvikariat på Södertälje sjukhus. Hon sökte jobbet, fick det och började i augusti förra året. Eftersom hon kommer från ett EU-land krävdes det inte mycket formaliteter, bara att skicka in några dokument till Socialstyrelsen. Svårare var det med svenska språket. Yael Levy-Zauberman förberedde sig med kvällskurser på Svenska institutet i Paris, och förra våren åkte hon till Sverige för en treveckorskurs i sjukvårdssvenska. Ändå var det tufft i början, berättar hon: Jag kom hit i slutet av juli och började jobba en vecka senare. Det var bara att kasta sig i vattnet och försöka simma. I början kom jag hem med huvudvärk varje dag. Ett av hennes skäl till att jobba utomlands är att kunna jämföra hur sjukvården fungerar. Inom gynekologi och obstetrik är skillnaderna stora mellan Sverige och Frankrike, säger hon: Gravida kvinnor i Frankrike följs upp på sjukhus, av barnmorska och läkare. I Sverige finns MVC, vilket gör att de flesta kvinnor aldrig behöver komma till sjukhus under hela graviditeten. Där är den svenska modellen bättre. Varför träffa läkare om allt går bra?»här i Sverige jobbar man inte lika hårt som i Frankrike«, säger Yael Levy-Zauberman. En annan sak hon uppskattar med den svenska sjukvården är det lugna tempot: Här i Sverige är det bekvämare. Man jobbar mycket mindre, man har bra betalt och kan gå hem efter jourer. I Frankrike skulle jag behöva Utlandsstudenten:»Det finns fördomar mot utlandsstudenter«philip von Arbin är en av de drygt femhundra svenskar som just nu gör sin läkarutbildning i polska Gdansk. Han anser inte att utbildningen där är sämre än den i Sverige. Ända sedan han var barn har Philip von Arbin velat bli läkare. När hans betyg inte räckte för att komma in på den svenska läkarutbildningen, sökte han till Gdansk. Det är den läkarutbildning utanför Sverige som har flest svenska studenter, och han hade flera vänner som rekommenderade den. jobba dubbelt så många timmar, utan att få mer betalt. I september börjar Yael Levy-Zauberman ett nytt ettårigt gynekologvikariat, nu på Danderyds sjukhus. Efter det återvänder hon till Paris»Plötsligt kan det komma en negativ ton, när de får veta att jag inte pluggar i Sverige«, säger Philip von Arbin. Intagningen i Gdansk grundas på både betyg, intagningsprov och en intervju som görs av kursansvarig läkare. Det ger en mer rättvisande bild än det svenska systemet, där man bara går Foto: Göran Segeholm»I Frankrike skulle jag behöva jobba dubbelt så många timmar, utan att få mer betalt.«för en tvåårig specialtjänstgöring, som krävs om man vill göra karriär i den franska sjukvården. Och sedan? Det kan bli Frankrike, eller Sverige, eller USA som pojkvännen kommer ifrån. Det känns bra att inte veta säkert, säger hon. Möjligheterna är öppna. Hon är förvånad över att inte fler franska läkare tar chansen att jobba utomlands: Det är mycket ovanligt. Jag känner ingen annan som har gjort det. Många har dåliga språkkunskaper, och jag tror helt enkelt inte att fransmän är så intresserade av andra länder. på betyg, anser han. Nu har Philip von Arbin gått två år av den sexåriga ut- Foto: Göran Segeholm läkartidningen nr volym

14 nyheter utlandsutbildade läkare»den polska läkarutbildningen kritiseras ibland för att vara alltför teoretisk. Det stämmer att det är mest teori de första två tre åren. Men sedan är det mycket praktik, och när man väl har gått AT brukar det ha jämnat ut sig.«bildningen. Under sommaren vikarierar han som undersköterska på Danderyds sjukhus för att få praktik. Så här långt är han mycket nöjd med studierna i Gdansk: Det är hård press från början, och det passar mig. Jag behöver lite eld i baken. Det hjälper mig att plugga att det ställs lite högre krav. Den polska läkarutbildningen kritiseras ibland för att vara alltför teoretisk. Det stämmer att det är mest teori de första två tre åren. Men sedan är det mycket praktik, och när man väl har gått AT brukar det ha jämnat ut sig. Ett problem med att studera i utlandet är att det kan vara svårare att komma in i den svenska sjukvården. Det är tufft att få underläkarvikariat, och viktigt att jobba in sig på ett sjukhus eller en klinik för att få en chans. Philip von Arbins vikariat på Danderyd, både denna sommar och den förra, är ett sätt att försöka få in en fot. Något som förvånat honom är de fördomar mot utlandsstudenter han ibland möter, även hos läkare och annan sjukvårdspersonal: Ibland känner jag att det finns en osynlig gräns. Helt plötsligt kan det komma en negativ ton, när de får veta att man inte pluggar i Sverige. Därför behöver vi mer upplysning i Sverige om utlandsstudierna. Om det öppnas fler underläkarplatser för utlandsstudenter, kommer det att vidga vyerna för svenskarna.»det bästa med svensk sjukvård är att det är lika vård för alla«, säger Latifa Rulu. Tredjelandsläkaren:»Lättare komma in i liten stad«latifa Rulu kommer från Bangladesh och utbildade sig till läkare i huvudstaden Dhaka. Hennes väg in i den svenska sjukvården gick via Arvika.»Att jag talar bra svenska underlättade också.«år 1988 flyttade Latifa Rulu och hennes man till Sverige. Båda var nyutexaminerade läkare; de hade träffats på läkarutbildningen i Dhaka. De bosatte sig i Arvika, där några släktingar redan bodde. Tanken var att de skulle stanna i fyra fem år och sedan återvända. Men när den tiden gått bestämde de sig för att stanna i Sverige. Under denna tid hade maken börjat sin karriär i det svenska sjukvårdssystemet, medan Latifa Rulu fött två barn och varit hemmafru. Nu var det dags för henne att återuppta sitt yrkesliv. Hon fick snabbt ett vikariat på geriatrikkliniken i Arvika, auskulterade i medicin och gjorde förkunskapsprovet. På sommaren 1995 började hon AT i Arvika, bara två år efter att de bestämt sig för att stanna i Sverige. Jag tror att det går mycket lättare och snabbare att få jobb om man bor i en mindre stad, säger hon. Att jag talar bra svenska underlättade också. Under åren därefter talades det mycket om att lägga ner sjukhuset i Arvika, och när maken fick ett vikariat på Stockholms sjukhem tog han chansen och flyttade. När Latifa var klar med sin AT flyttade hon och barnen efter. Efter att ha sökt en hel del jobb fick hon ett på geriatrikkliniken vid Karolinska universitetssjukhuset. I dag är Latifa Rulu specialist i både akutsjukvård, internmedicin och geriatrik. Sedan tio år arbetar hon på akutkliniken vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna, där hon är chef för ST-läkarna. Jag stortrivs här, säger hon. Redan när jag kom hit första gången tyckte jag att akutmedicin är otroligt intressant, och jag är glad att jag fick ett erbjudande att arbeta här. Kan du jämföra den här akuten med en akutmottagning i Dhaka? Det går inte att jämföra. I Dhaka är det minimalt med pappersarbete och administration. Här tillbringar vi mer tid framför datorn än vid patienten. Samtidigt har Sverige en mycket mer jämlik vård. Till en statlig akutmottagning i Bangladesh kommer bara de fattiga. De som har pengar åker till privatkliniker. Det bästa med svensk sjukvård är att det är lika vård för alla. Är det vanligt att läkare från Bangladesh flyttar utomlands för att jobba? Mycket vanligt. Bangladesh är ett fattigt land. Av mina 150 kursare är nog ett 50-tal i USA nu är i England, och andra i bland annat Singapore och Japan. Det är nog bara av oss som är kvar i Bangladesh. Så brukar det vara, och det gäller inte bara läkare. Alla vill ut ur Bangladesh. Miki Agerberg Foto: Göran Segeholm 1454 läkartidningen nr volym 110

15 BET RELEVANS.NET NÄR KUNDE DU SENAST FÖRESLÅ NÅGOT NYTT FÖR DINA OAB-PATIENTER? Ny verkningsmekanism 1,2 Effekt på alla grundläggande OAB-symtom 1,2 Muntorrhet på placebonivå 1,2 Den första ß 3 -agonisten mot överaktiv blåsa. Referenser: 1. Khullar et al. European Urology 63;(2013): Nitti et al. J Urol 2013;189: Betmiga 25 mg och 50 mg depottabletter (mirabegron) Urologiska spasmolytika (G04BD12) Indikationer: Symptomatisk behandling av trängningsinkontinens, ökad urineringsfrekvens och/eller trängningar, som kan förekomma hos vuxna patienter med syndromet överaktiv blåsa (OAB). Kontraindikationer: Överkänslighet mot den aktiva substansen eller något hjälpämne. Varningar och försiktighet: Rekommenderas inte för användning hos patienter med terminal njursjukdom. Dosreduktion till 25 mg rekommenderas för patienter med gravt nedsatt njurfunktion. Rekommenderas inte för användning hos patienter med gravt nedsatt njurfunktion som samtidigt får kraftiga CYP3A-hämmare. Rekommenderas inte för användning hos patienter med kraftigt nedsatt leverfunktion eller patienter med måttligt nedsatt leverfunktion som samtidigt får kraftiga CYP3A-hämmare. Hos patienter med mild till måttligt nedsatt njurfunktion eller lätt nedsatt leverfunktion som samtidigt får kraftiga CY- P3A-hämmare rekommenderas en dos om 25 mg dagligen. Rekommenderas inte för användning till patienter med svår okontrollerad hypertoni. Mirabegrons effekt hos patienter med en känd anamnes på QT-förlängning, eller som tar läkemedel kända för att förlänga QT-intervallet, är inte känd och försiktighet bör iakttas vid administrering till dessa patienter. Interaktioner: Mirabegron är en måttlig CYP2D6-hämmare och en svag CYP3A4-hämmare. Aktiviteten hos CYP2D6 återfås inom 15 dagar efter utsättning av mirabegron. Försiktighet rekommenderas endast vid samtidig administering med läkemedel med smalt terapeutiskt intervall och signifikant metabolism via CYP2D6, t.ex. tioridazin, typ 1C antiarytmika och tricykliska antidepressiva. Mirabegron är en svag hämmare av P-gp och vid samtidig administering av digoxin bör den lägsta dosen förskrivas initialt och serumkoncentrationen monitoreras. Möjlig hämning av mirabegron på P-gp bör övervägas när mirabegron kombineras med känsliga P-gp-substrat, t.ex. dabigatran. Recept- och förmånsstatus: Receptbelagt. Ingår i läkemedelsförmånen för patienter som provat men inte tolererar antikolinergika. Innehavare av godkännande för försäljning: Astellas Pharma Europe B.V, Nederländerna. Svensk representant: Astellas Pharma AB, Box 21046, Malmö. Texten är senast uppdaterad och baserad på produktresumé daterad För ytterligare information, se Astellas Pharma AB Box Malmö Telefon Fax info.se@astellas.com

16 nyheter Helsingborg slår rekord i viten Helsingborgs lasarett har dömts att böta två miljoner kronor för arbetsmiljöbrister kopplade till överbeläggningar. Nu krävs man på ytterligare en miljon. Det gör sjukhuset till det mest vitesdrabbade i landet. Fram till i april i år hade Helsingborgs lasarett betalat ut över 1,8 miljoner kronor i viten för att man i samband med överbeläggningar placerat patientsängar i korridorer eller på andra ställen där personalen inte kan utföra sitt arbete utan risk för skador. Det gjorde sjukhuset till ett av de mest vitesdrabbade sjukhusen i landet, enligt en sammanställning Läkartidningen gjorde tillsammans med Kommunalarbetaren (se LT nr 17 18/2013). Trots vitesstraffen har problemen fortsatt. I juli dömdes landstinget att betala ut två miljoner för brott mot förbudet vid två tillfällen under 2012 och Och i början av augusti vände sig Arbetsmiljöverket till förvaltningsrätten med krav om att ytterligare en miljon skulle dömas ut för en överträdelse som inträffade i juni i år. De senaste domarna innebär att Helsingborgs lasarett nu är det sjukhus i landet som tvingats betala mest i vite för arbetsmiljöbrister. Antalet körkort som dras in av medicinska skäl ökar från år till år. Men fortfarande är det alldeles för få körkort som återkallas, enligt Transportstyrelsens chefsläkare. Enligt statistik från Transportstyrelsen drogs körkort in under första halvåret 2013, antingen på grund av direkta medicinska skäl eller för att innehavaren inte lämnat in begärt läkarintyg. Motsvarande siffra för 2012 var Den 1 februari 2012 ändrades regelverket så att läkare föreläggande sedan 2009 Helsingborgs lasarett har sedan 2009 ett föreläggande från Arbetsmiljöverket över sig om att inte placera patientsängar så att det inte finns minst 80 centimeters fritt utrymme på alla sidor. Förbudet var till att börja med kopplat till ett vite på kronor, ett belopp som 2011 höjdes till en miljon eftersom det lägre vitet inte fått någon effekt. Det är beklagligt, det är ingen tävling vi vill vinna, säger P-O Sjöblom, förvaltningschef för Skånevård Sundet, där Helsingborgs lasarett ingår. Hur kan ni försvara att så mycket pengar går till viten som skulle kunna gå till vård? Det går inte att rättfärdiga. Sedan är det svårt att helt gardera sig mot toppar i patientflödet där det minst dåliga alternativet är att ställa några sängar i korridoren. Det var det som inträffade i juni. Arbetsmiljöverket gjorde en flygande inspektion i juli, och då var man väldigt nöjda. Varför fortsätter problemen trots att ni får betala viten med jämna mellanrum? Sjukhusledningen har jobbat rätt mycket med handlingsplaner och vad jag förstår har problemen minskat successivt över tid. På längre sikt projekteras det för en ny sjukhusbyggnad i Helsingborg som skulle ge fler vårdplatser. Men där finns inget slutligt beslut. P-O Sjöblom tror också att regionens nya geografiskt baserade organisation där sjukhusen och primärvården ingår i samma förvaltning kommer ge möjlighet att hantera flöden och utnyttja den totala vårdkapaciteten på ett bättre sätt. Tanken är att sjukhusens ansvar inte ska sluta vid sjukhusgrindarna. Vi har exempelvis ett projekt där sjuksköterskor på sjukhuset ringer upp patienter och frågar hur det gått. Genom att säkra övergången till kommunen hoppas vi kunna minska återinläggningarna. Även ett annat av de mest vitesdrabbade sjukhusen, Sundsvalls sjukhus, riskerar nya miljonböter. I december 2012 krävde Arbetsmiljöverket att sjukhuset skulle betala 2 miljoner för brott mot ett vite som gäller fysiska och psykosociala arbetsmiljöproblem i samband med överbeläggningar. Det målet väntar fortfarande på att avgöras i förvaltningsrätten. Michael Lövtrup Transportstyrelsens chefsläkare: Många fler sjuka borde få körkortet indraget är skyldiga att meddela alla olämpliga förare till Transportstyrelsen, inte bara de som är uppenbart olämpliga. Lars Englund, chefsläkare på Transportstyrelsen, tror dock inte att lagändringen är den viktigaste förklaringen till att läkare anmäler fler olämpliga bilförare. Enligt honom har man sett en årlig ökning av anmälningsfrekvensen på procent under en längre tid. Jag tror att det mer handlar om en långsiktig förändring av attityden bland doktorer. Det finns en ökad insikt om att det är ett bra sätt att förebygga dödsfall. Skulle alla olämpliga förare få indraget körkort skulle siffrorna dock vara mycket högre, enligt Lars Englund. Han pekar på att det varje år ställs runt demensdiagnoser. En stor del av dessa patienter har körkort, och de flesta borde vi få in, kanske inte omedelbart men så småningom. ML läs mer En längre version av artikeln finns på Läkartidningen.se Thomas Zilling 3 frågor... till Sjukhusläkarnas ordförande Thomas Zilling, som i en debattartikel i Dagens Samhälle (14/8) pläderar för att avskaffa landstingen och förstatliga vården. Varför bör landstingen avskaffas? Sverige håller på att hamna på efterkälken när det gäller den högspecialiserade, lågfrekventa vården. Det är ett jätteproblem. Jag kan ta mitt eget område, magsäcks- och matstrupscancerkirurgi. I Göteborg gör man ett 20-tal operationer för magstrupscancer per år. I Helsingborg gör man fem, sex. Det är för lite för att ge en patientsäker vård. I Århus där jag arbetar gör vi 100 per år, men i Danmark görs operationerna på fyra sjukhus och inte på 20 som i Sverige. Sedan är det en skandal att vi inte kommit längre på IT-området i Sverige. Att en läkare från Skåne som åker över Hallandsåsen för att arbeta där ett tag måste lära sig ett helt nytt journalsystem, som inte kan kommunicera med det i Skåne, är helt barockt. Är det din personliga uppfattning eller Sjukhusläkarnas? Det är min personliga uppfattning att Sverige är för litet för att ha 21 olika organisationer och att vi på sikt måste gå den vägen. Det finns inget fullmäktigebeslut i Sjukhusläkarna om att verka för att avskaffa landstingen, däremot finns en levande diskussion om att en solidarisk sjukvård norr om Dalälven kräver att sjukvården förstatligas, eftersom man inte kommer att kunna bära sina kostnader själva. Borde Läkarförbundet bli mer aktivt i den här frågan? Ja, absolut. Särskilt nu när det är ett år kvar till valet. I dag är det inget riksdagsparti som vill ta ställning, och då har vi som organisation ett ansvar att försöka påverka den politiska processen. Annars gör vi patienterna en otjänst. Michael Lövtrup 1456 läkartidningen nr volym 110

17

18 klinik & vetenskap kommentar Citera som: Läkartidningen 2013;110:CDHC Tranexamsyra gammalt läkemedel i ny skepnad Multinationella studier och nya formuleringar ger fibrinolyshämmaren uppsving LILIAN TENGBORN, docent, överläkare lilian.tengborn@med.lu.se ERIK BERNTORP, professor, överläkare erik.berntorp@med.lu.se båda Lunds universitet; hematologi- och koagulationskliniken, Skånes universitetssjukhus, Malmö En av de viktigaste uppgifterna för det fibrinolytiska systemet är att lösa upp koagler i blodbanan, men i händelse av onormal blödningsbenägenhet lokal eller generell, tillfällig eller permanent kan det finnas anledning till att minska fibrinolysen. Sedan nära 50 år har vi en effektiv fibrinolyshämmare i tranexamsyra (Fakta 1), som enligt kontrollerade kliniska studier medför minskad blödning. Allvarliga biverkningar av substansen är en raritet. Tranexamsyra verkar gå mot en renässans med ökad användning i och med de stora multinationella studierna CRASH-2 och WOMAN (se nedan) och nya formuleringar med längre halveringstid. Hämmar aktivering av plasminogen Tranexamsyra är en syntetisk lysinanalog som indirekt utövar sin antifibrinolytiska effekt genom att kompetitivt och reversibelt hämma aktiveringen av plasminogen till plasmin via lysinbindande strukturer. Blombäck et al visade att vid nedsatt trombinbildning, som vid blödningsrubbning, bildas ett fibrinkoagel med porös gelstruktur, vilket löses upp snabbare än vid normal hemostas [1]. Studier talar för att tranexamsyra genom sin fibrinolyshämning kan stabilisera onormala koagler hos patienter med defekt blodstillning och därigenom förbättra hemostasen [2]. Det är också visat att många strukturer har hög fibrinolytisk aktivitet, t ex uterusendometriet de första dagarna av menstruationen, prostatakörteln, tandalveoler och näsans slemhinnor i samband med näsblödning. Obstetrisk blödning. Årligen beräknas kvinnor avlida i världen i samband med graviditet och förloss-»fibrinolyshämning kan alltså rekommenderas när indikation finns, förutsatt att kontraindikationerna beaktas.«dessutom har trombocytfunktionsstudier nyligen visat att tranexamsyra i väsentlig grad korrigerar för arakidonsyra- och ADP-inducerad aggregation [3]. Kliniska studier vid ökad blödning Menorragi. Definitionsmässigt föreligger menorragi när menstruationsblödningarna är minst 80 ml per cykel eller minst 100 poäng enligt Pictorial blood assessment chart (PBAC). Ett flertal kontrollerade studier vid menorragi hos kvinnor med normalt gynekologiskt status och normala fynd vid koagulationsutredning har visat att tranexamsyra under menstruationsperioden minskar blödningarna med procent jämfört med placebo eller annan behandling. Vanligtvis har man använt tranexamsyra i tablettform i doseringen 1 g var sjätte timme i 5 dagar från menstruationsdag 1. Nyligen har publicerats en dubbelblindad placebokontrollerad studie på kvinnor med rikliga menstruationer som behandlats med tranexamsyra för peroralt bruk i ny formulering (Lysteda, registrerat av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA 2009) [4]. Behandlingsgruppen på 115 kvinnor fick tranexamsyra 3,9 g/dag uppdelat i tre dostillfällen i upp till 5 dagar. De fick en signifikant reduktion av blödningen på >50 ml/cykel, vilket ökade livskvaliteten. Biverkningarna bedömdes som lindriga eller måttliga, och de gastrointestinala biverkningarna var jämförbara med placebogruppens. Kraftiga menstruationsblödningar är vanligt hos kvinnor med ärftliga rubbningar i hemostasen. Prevalensen av von Willebrands sjukdom hos kvinnor med menorragi uppges till mellan 5 och 20 procent, och trombocytdysfunktioner tycks vara ännu vanligare. Flertalet patienter med lindrig von Willebrands sjukdom och trombocytrubbningar svarar på desmopressin. Kouides et al [5] presenterade en stor studie, där kvinnorna hade lindriga trombocytdysfunktioner eller koagulationsdefekter av olika slag. Kvinnorna fakta 1. Tranexamsyra Indikationer Blödningssymtom Trauma med risk för/pågående allvarlig blödning Menorragi Näs- och munhåleblödning Mag tarmblödning Kirurgi och ökad blödning Oral kirurgi Ledplastiker Prostatakirurgi Kontraindikationer Pågående venös/arteriell trombos Makroskopisk hematuri från övre urinvägarna Subaraknoidalblödning Dosering Tranexamsyra kan administreras intravenöst, peroralt och lokalt. Intravenös dosering (lösning 100 mg/ml) är oftast 10 mg/kg kroppsvikt upp till 1 g 4. Peroralt är 3 tabletter (1,5 g) 3 4 vanlig dos till vuxen. Till mindre barn är mixtur 100 mg/ml lämplig i dosen 25 mg/ kg kroppsvikt 3 4 (ex tempore). Vid lokal behandling används tablett 0,5 g upplöst i 5 ml vatten alternativt mixtur 5 ml. Barn, inklusive nyfödda, kan doseras enligt riktlinjer för vuxna. randomiserades till tablett tranexamsyra 1 g 4 i 5 dagar med start menstruationsdag 1 alternativt desmopressin intranasalt 300 μg dag 2 och 3. Båda preparaten minskade blödningarna enligt PBAC jämfört med resultaten före studiestart, men minskningen var statistiskt signifikant endast för tranexamsyra. sammanfattat Tranexamsyra är ett effektivt läkemedel för att hämma fibrinolys. Kliniska studier visar att behandling med tranexamsyra minskar blödning vid trauma och kirurgiska ingrepp. Främst på teoretisk grund har hävdats att tranexamsyra kan ge biverkning i form av tromboembolism, men detta har inget tydligt stöd i den vetenskapliga litteraturen läkartidningen nr volym 110

19 klinik & vetenskap kommentar ning, främst på grund av blödning. En randomiserad kontrollerad studie visade att tranexamsyra i hög dos (bolus 4 g i infusion under 1 timme följt av 1 g/timme i 6 timmar) till kvinnor som blött >800 ml i samband med vaginal förlossning reducerade blodförlusten, transfusionsbehovet och behovet av invasiva åtgärder [6]. I den pågående World maternal antifibrinolytic trial (WOMAN) jämförs tidigt given tranexamsyra med placebo hos kvinnor med klinisk postpartumblödning [7]. Resultatet kan komma att få stor betydelse framför allt för länder med begränsad tillgång på sjukvård. Tiden får utvisa om denna regim får plats i terapin i Sverige. Kirurgi. En metaanalys har gjorts av prospektiva randomiserade placebokontrollerade studier av patienter som genomgått total knäleds- respektive total höftledsartroplastik. Resultaten visar att de som fått tranexamsyra mg/kg kroppsvikt omedelbart innan stasen släpptes re spektive mg/kg preoperativt reducerade den totala blodförlusten med ca 50 procent respektive 25 procent jämfört med placebogruppen; dessutom minskade behovet av blodtransfusion signifikant [8, 9]. En dubbelblindad studie av 200 patienter som genomgick radikal retropubisk prostatektomi på grund av cancer randomiserades till tranexamsyra i låg dos (0,5 g) preoperativt följt av kontinuerlig infusion av 0,25 g/timme peroperativt eller koksalt som placebo. I gruppen som fick tranexamsyra behövde 34 procent blodtransfusion under vårdtiden jämfört med 55 procent i placebogruppen [10]. Detta är några exempel på att tranexamsyra minskar blödning och transfusionsbehov i samband med stor kirurgi. Biverkningarna är lindriga Gastrointestinala symtom. Illamående, kräkningar, diarré och dyspepsi är de vanligaste biverkningarna och rapporterades hos 12 procent i en randomiserad, dubbelblindad placebokontrollerad menorragistudie (33 procent hos kontrollerna, som fick minipiller). Gastrointestinala biverkningar har uppfattats som lindriga, och de flesta patienter har velat fortsätta att ta tranexamsyra. I en studie med den nya formuleringen av tranexamsyra var fre kvensen av de rapporterade gastrointestinala biverkningarna (som nämnts ovan) desamma i tranexamsyra- och i placebogruppen [4]. Cerebral påverkan. På senare år har kramptillstånd iakttagits hos patienter som genomgått stor hjärtkirurgi och fått tranexamsyra. DT-undersökning av hjärna har visat normala fynd utan tecken på ischemi. Vid genomgång av sådana patienter har noterats att de fått mycket hög bolusdos av tranexamsyra, 100 mg/kg kroppsvikt. Detta är förmodligen förklaringen till kramperna, eftersom tran examsyra i hög dos kan verka exciterande på vävnader i hjärnan [11]. Tromboser. Det är helt klart att tranexamsyra är ett potent läkemedel för att hämma fibrinolysen. Det förefaller därför logiskt att anta att tranexamsyra är trombogent, men så tycks inte vara fallet generellt sett. Det stora antal kvinnor som medicinerat med tranexamsyra utan att ha fått mer ventromboser/ lungembolier än normalbefolkningen som inte behandlats med tranexamsyra talar ett tydligt språk. I en av författarnas studier [12] kartlades användning av tranexamsyra månaden före trombos hos 662 kvinnor och hos åldersmässigt och geografiskt matchade kontroller. Kvinnorna med trombos hade tagit tranexamsyra i signifikant lägre utsträckning än kontrollerna (oddskvot 0,55; P = 0,04) men mera orala kontraceptiva medel (oddskvot 2,41; P < 0,0001). Visserligen var det här fråga om yngre kvinnor där trombosbenägenheten är låg, men även studier i högriskgrupper ger liknande resultat. Lindoff et al [13] gick igenom fall av gravida kvinnor med blödningsproblem. Av dessa hade 256 individer behandlats med tranexamsyra (mediantid 46 dagar); 169 av dem förlöstes med sectio. Två patienter drabbades av lungemboli; i ett av dessa fall fanns samband med kejsarsnittet. Av de övriga kvinnorna, ej behandlade med tranexamsyra, genomgick 443 sectio. I denna senare grupp sågs fyra fall av venös tromboembolism, varav ett fall av lungemboli. Författarna konkluderar att tranexamsyra inte ger ökad trombosrisk hos denna typ av högriskgrupp. Inte heller i samband med ortopedkirurgi och stor hjärtkirurgi har det framkommit hållpunkter för ökad trombosrisk vid behandling med tranexamsyra jämfört med kontrollgrupperna. I CRASH-2-studien (Clinical randomisation of an antifibrinolytic in significant haemorrhage 2) [14] randomiserades traumapatienter till behandling med tranexamsyra eller placebo. Totalmortalitet, inkluderande tromboembolism, och mortalitet i blödning var signifikant lägre i gruppen som fått tranexamsyra. I en nyligen publicerad Cochraneöversikt [15] ses effekt på blödning vid kirurgi utan risk för allvarliga komplikationer. I två stora metaanalyser av spontana och kirurgiska blödningar sågs ingen eller viss ökad risk för tromboembolism av fibrinolytiska läkemedel (tranexamsyra och epsilon-aminokapronsyra), och ytterligare studier med avseende på denna komplikationsrisk rekommenderas [16, 17]. Tillgängliga material tyder alltså inte säkert på att tranexamsyra skulle medföra ökad risk för tromboembolism jämfört med kontrollgrupperna. Självklart ska tranexamsyra inte ges i den händelse patienten har en pågående akut venös eller arteriell trombos; patienten behöver då sitt maximala påslag av det fibrinolytiska systemet för att lysera mesta möjliga av trombosmassan. Fibrinolyshämning rekommenderas Tranexamsyra är laboratoriemässigt en effektiv fibrinolyshämmare, och vi har gett en rad exempel där tranexamsyra i kontrollerade kliniska studier visat sig ha god effekt och minskat blödningsmängden. De biverkningar som beskrivits är få och lindriga. Enstaka fallbeskrivningar med trombos har rapporterats, men de förefaller inte vara vanligare än i befolkningen i övrigt. Fibrinolyshämning kan alltså rekommenderas när indikation finns, förutsatt att kontraindikationerna beaktas. I fall där effekten av tranexamsyra kan misstänkas vara tveeggad rekommenderas kontakt med koagulationsexpertis. Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna. läs mer Fullständig referenslista Läkartidningen.se REFERENSER 4. Lukes AS, Moore KA, Muse KN, et al. Tranexamic acid treatment for heavy menstrual bleeding: a randomized controlled trial. Obstet Gynecol. 2010;116(4): Shakur H, Elbourne D, Gulmezoglu M, et al. The WOMAN Trial (World Maternal Antifibrinolytic Trial): tranexamic acid for the treatment of postpartum haemorrhage: an international randomised, double blind placebo controlled trial. Trials. 2010;11: Lindoff C, Rybo G, Åstedt B. Treatment with tranexamic acid during pregnancy, and the risk of thrombo-embolic complications. Thromb Haemost. 1993;70(2): Williams-Johnson JA, McDonald AH, Strachan GG, et al. Effects of tranexamic acid on death, vascular occlusive events, and blood transfusion in trauma patients with significant haemor rhage (CRASH-2) A randomised, placebocontrolled trial. West Indian Med J. 2010;59(6): Ross J, Al-Shahi Salman R. The frequency of thrombotic events among adults given antifibrinolytic drugs for spontaneous bleeding: systematic review and meta-analysis of observational studies and randomized trials. Curr Drug Saf. 2012;7(1): läkartidningen nr volym

20 klinik & vetenskap nya rön Metod för att följa allmänhetens inställning till vaccin Allmänhetens inställning till vaccin och vaccination kan, som bekant, ha högst påtagliga konsekvenser. Det finns åtskilliga exempel på att felaktiga rykten spridits om faror kopplade till vaccination. Dessa rykten kan leda till att människor avstår från att vaccinera sig själva eller sina barn. Låg vaccinationsgrad kan i sin tur leda till sjukdomsutbrott. Ett skräckexempel är vad som hände i Nigeria 2003 och 2004 när vaccinationsgraden för polio föll kraftigt till följd av bl a omotiverad rädsla och felaktiga rykten. Detta ledde till omfattande polioutbrott både i och utanför landet. Det är därför viktigt att kunna följa allmänhetens inställning till vaccination och se om denna ändras, inte minst för att kunna reagera med insatser, som t ex informationskampanjer. I Lancet Infectious Diseases presenteras en metod för att följa den allmänna opinionen kopplad till vaccin och vaccination. Författarna har följt diskussionen på bloggar och forum på internet, dvs inte bara vanliga traditionella medier. Med hjälp av Google News, Google Blog Search och Moreover Public Health (en internetbaserad tjänst som aggregerar nyheter) har de samlat ihop Författarna har följt bl a diskussioner på bloggar och forum på internet och samlat ihop rapporter. Foto: Colourbox rapporter av olika slag från 144 länder som publicerats under 2011 och Rapporterna handlar om vaccin, vaccination eller grundsjukdomen som vaccinet används mot. De omfattar allt från bloggar, artiklar, diskussionsforum och bokrecensioner till mer etablerade medier och information från hälsovårdsmyndigheter. Rapporterna har grovt klassificerats av en analytiker utifrån om de är positiva, negativa eller neutrala till vaccin och vaccination. Exempel på en negativ rapport är en blogg i vilken det varnas för olika biverkningar kopplade till vaccination. Man har också klassificerat rapporten utifrån vilket vaccin den avser. Därtill har man delat in rapporterna i grupper utifrån vad de handlar om, t ex utveckling av vaccin, effekt och säkerhet av vaccin och biverkningar kopplade till vaccination. Enligt författarna tog det ungefär fem minuter att gradera en rapport enligt samtliga parametrar. Det visade sig att två tredjedelar (69 procent) av samtliga rapporter var positiva eller neutrala, medan resterande 31 procent var negativa. Rapporter som handlade om utveckling av vaccin var överlag mer positiva än rapporter som rörde effekt och säkerhet. Tittar man specifikt på olika typer av vaccin så var vaccin mot polio och influensa oftare positivt omskrivna än mässlingsvaccin. Författarna har letat brett och tittat på rapporter oberoende av vilken typ av vaccin de avser och geografisk avgränsning (var den skrivits). Metoden skulle naturligtvis kunna användas för att analysera inställningen till ett enskilt vaccin i ett avgränsat geografiskt område, exempelvis ett land. Författarna skriver att vikten av att lyssna på allmänhetens inställning till vaccination inte får underskattas när man sätter samman vaccinationsprogram. Anders Hansen leg läkare, frilansjournalist Larson H, et al. Lancet Infect Dis. Epub 10 maj doi: / (13) Unga med idiopatisk förstoppning och unga som opererats för analatresi riskerar sänkt livskvalitet En studie från London visar att anal inkontinens och förstoppning kan sänka livskvaliteten hos yngre individer (11 30 år) med kronisk idiopatisk förstoppning (CIC) eller som genomgått rekonstruktion av en anorektal missbildning. Vart fjärde barn som behandlats för svår förstoppning eller anal inkontinens tar med sig besvären in i vuxenlivet. Vissa av barnen har opererats på grund av anorektal miss bildning eller Hirschsprungs sjukdom, medan andra inte har någon påvisbar organisk orsak. Syftet med studien var att kontrollerat utvärdera tarmfunktion, livskvalitet och mental och fysisk hälsa hos ungdomar och unga vuxna med CIC eller anorektal missbildning. Studiegrupperna var dels 49 individer som opererats för anorektal missbildning, dels 45 med CIC. De med utvecklingsförsening exkluderades. Kontrollgruppen var 39 ålders- och könsmatchade individer som appendektomerats ett år tidigare. Alla fick besvara validerade enkäter för tarmfunktion (KESS, Vaizey score) och livskvalitet (GIQLI) samt genomgå olika psykometriska test. Förstoppning rapporterades hos 39 procent i gruppen med anorektal missbildning och hos 69 procent i CIC-gruppen (5 procent i kontrollgruppen). Anal inkontinens sågs hos 45 procent av dem som opererats för anorektal missbildning och hos 47 procent av dem med CIC (12 procent i kontrollgruppen). Risken för sänkt fysiskt eller psykiskt välmående var signifikant högre vid anorektal missbildning och CIC än hos kontrollerna. Ingen skillnad i förekomst av depression eller oro sågs mellan grupperna. Författarna bekräftar att både förstoppning och avföringsinkontinens kan ge sänkt livskvalitet, och att CIC ger lika stor risk för detta som anorektal missbildning. Studien begränsas av små grupper och ett stort åldersspann, där kontrollgruppen var signifikant äldre trots matchning. Ingen bortfallsanalys gjordes. Gruppen med anorektal missbildning hade avancerade missbildningar (24 med VACTERL-association och 21 med antegrada kontinenslavemang), och 61 procent var opererade med nuvarande teknik (PSARP). Studien bekräftar risken för sänkt livskvalitet hos dem som opererats för anorektal missbildning, men nytt är att yngre med CIC har lika mycket besvär. Denna och kommande studier talar för ett behov av kirurgi inriktad på tarmfunktionsrubbningar hos unga vuxna och med kännedom om barnkirurgisk diagnostik och behandling. Rolf Christofferson docent, överläkare, barnkirurgiska kliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala Athanasakos EP, et al. Br J Surg. 2013;100(6): läkartidningen nr volym 110