Svar på skrivelse från (S) Om bättre samverkan och ett fungerande branschråd

Transkript

1 1(4) Handläggare Ragna Forslund Trafiknämnden , punkt 16 TN Svar på skrivelse från (S) Om bättre samverkan och ett fungerande branschråd Ärendebeskrivning Svar på skrivelse från (S) Om bättre samverkan och ett fungerande branschråd avseende förvaltningens dialog främst med arbetstagarorganisationerna. Beslutsunderlag Förvaltningschefens tjänsteutlåtande 27 mars 2014 Skrivelsen från (S) daterad 11 februari 2014 Förslag till beslut Trafiknämnden föreslås besluta att anse skrivelsen besvarad Förvaltningens svar på skrivelsen Bakgrund Samverkansmöten mellan SL/trafikförvaltningen (TF), trafikentreprenörerna (TE) och centrala representanter för TE:s arbetstagarorganisationer genomfördes under perioden Ambitionen för dessa s.k. Branschråd var att ge arbetstagarorganisationerna möjlighet till direkt dialog med SL/TF i frågor av övergripande karaktär som har betydelse för trafikpersonalens arbetsmiljö. Agendan på dessa möten kom dock att präglas av frågor på mer detaljerad nivå där samverkan bör ske mellan berörda arbetstagarorganisationer och respektive trafikentreprenör och Branschråden upphörde i samband med Översyn SL ( ). En väl fungerande dialog i arbetsmiljöfrågor är viktig och värdefull och det finns behov av systematiskt arbetssätt. En grundmodell för detta togs fram hösten 2011 och bygger på att SL/TF:s nya organisation per maj 2011 är processinriktad.

2 2(4) Grundmodell: processorienterad dialog i arbetsmiljöfrågor Grundmodellen innebär i korthet att: Strategisk Utveckling (SU) leder den strategiska dialogen på principiell nivå med behovsstyrda möten eller samråd inför upphandling (SIU) med representanter från arbetstagarorganisationer. Projekt- och Upphandlingsavdelningen (PU) leder dialogen i genomförandefasen där avstämning av arbetsmiljöfrågor sker via berörda skyddsombud. (TA) leder dialogen i förvaltningsfasen med en återkommande punkt på agendan för affärsmöten där entreprenörerna får rapportera läget vad gäller samverkan med sina arbetstagarorganisationer. Förväntade effekter av grundmodellen Grundmodellen säkerställer att arbetsmiljöfrågor på ett systematiskt sätt kommer in som en naturlig del i SL/TF:s processer samt en bibehållen tydlighet i rollfördelningen mellan TE som arbetsgivare, ATO som arbetstagarorganisation och SL/TF som beställare/tillhandahållare av vissa förutsättningar avseende arbetsmiljön i SL-trafiken. Inriktningen för det nya arbetssättet innebär sammanfattningsvis en förstärkning av arbetsmiljöfrågornas betydelse, utan att roller riskerar att blandas ihop. Uppföljning av grundmodellen En uppföljning av grundmodellen har genomförts och slutsatserna är att samtliga berörda avdelningar inom Trafikförvaltningen har arbetat med arbetsmiljöfrågor på ett systematiskt sätt. Strategisk utveckling (SU) har som utgångspunkt att samråd sker med ATO inom ramen för studier i tidiga skeden. Möten har bland annat skett inom ramen för studier avseende E24 pendeltåg samt för E27 Södertälje och E28 Järfälla Upplandsbro. Med entreprenörsmarknaden sker både skriftliga SIU (samråd inför upphandling) samt att utgångspunkten för TF är att också öppna upp för individuella fysiska möten inom ramen för studier i tidiga skeden vad gäller trafik. Samråd sker i huvudsak för att informera om arbetsprocessen för exempelvis en kommande upphandling samt att ATO får belysa och diskutera speciellt viktiga frågor som de vill lyfta. TF har bland annat träffat arbetstagarorganisationerna i samband med att Stockholmståg hade arbetsplatsträffar under hösten 2013.

3 3(4) På detta möte informerades om: processen med idé- och förstudier övergripande tidplan för hela processen status på E24 idéstudien trafikförsörjningsprogrammet TF:s strategier vägen framåt höst 2013 till vår 2014 vart det går att hitta information kring TF/TN att TF skulle återkomma under första kvartalet 2014 Responsen var positiv, ATO tyckte det var värdefullt att bli informerade om vad som hänt och vad som skulle hända. De hade ett tydligt fokus på personalfrågor, framförallt att TF skulle informera i upphandlingen om vilka villkor som gäller enligt de avtal som de har med nuvarande arbetsgivare. Vidare ville de poängtera att verksamhetsövergång för personalen är av största vikt. De ville även att det skulle vara en öppenhet kring personalstorleken i nuvarande uppdrag, så att det blir en likhet mellan anbuden. TF bjuder också in marknaden och intresseorganisationer till inspel utifrån vad det är för objekt eller upphandling. Exempelvis så inbjuds marknaden i stor omfattning vad gäller vissa investeringar också att diskutera utformningar. För exempelvis förstudie inför ny upphandling av trafik i skärgården inbjuds intresseorganisationer att lämna synpunkter och delta i samråd. Projekt och upphandling (PU) har ett etablerat arbetssätt för att beakta arbetsmiljöfrågor. Trafikentreprenörer finns alltid med i projektens intressentanalyser som görs tidigt i planeringsfasen av projekten. Avstämning i ATO-frågor sker via berörda skyddsombud där så är befogat. Oftast bjuds trafikentreprenörer, underhållsentreprenörer och skyddsombud in tidigt till löpande och aktiv dialog vid utformning av arbetsplatser som påverkar deras arbetsmiljö. Skyddsombuden ges ofta möjlighet att medverka så snart den tillfälliga projektorganisationen har etablerats (efter genomförandebeslut hos Trafiknämnden). Typen av frågor inkluderar bl.a. lämplig och ergonomisk utformning av förarhytt på fordon och utformning av personalutrymmen på depå. Konkreta exempel på ATO-frågor som varit aktuella det senaste året är: Löpande djup och långtgående dialog med trafikentreprenör och skyddsombud vid införande av nya fordon till tvärbanan. Samverkan inledd i arbetet inför upphandling av nya fordonon för Roslagsbanan där arbetsmiljöaspekter är en del. Löpande samarbete och aktiv medverkan i projektledning innan, under och efter upphandling av nya tunnelbanevagnar till röda linjen. Väletablerade och kontinuerliga kontakter med trafikentreprenör inför bygget av ny spårdepå invid befintlig bussverksamhet vid AGA-depån.

4 4(4) Dialog med underhållsentreprenörer vid flytt av bandepå till Högdalen. (TA) har infört ATO-frågor som stående punkt på agendor inför affärsmöten. Frågor som varit uppe berör bland annat: Arbetssituationen i trafikledningscentralerna. TF har infört ett nytt radiosystem som fått en del konsekvenser för arbetsmiljön för trafikledarna, t.ex. fler tangentbord och minskade funktioner för anrop. Den tekniska utrustningen i trafikledningen är till stor del en leverans som SL/ TF ansvarar för. Hot- och våldsituationer för bussförare. Konflikter med resenärer p.g.a. betalningsvägran har ökat under året. Trafikentreprenörerna menar att ökat fokus på intäktssäkring bidrar till fler incidenter och de befarar att problemen kommer att öka. Flera skyddsstopp har inträffat under året. Trängsel/ framkomlighetsproblem vid bussterminaler och vägar har lett till diskussioner om säkerhet och bussförarnas arbetsmiljö, p.g.a. svårigheter att framföra bussarna bland felparkerade bilar etc. Även för underhållsentreprenörerna inom BES-området (bana, el, signal) hanteras arbetsmiljöfrågor på fastställd agenda (SMAK-del omfattande bl.a. arbetsmiljö). TA deltar också i tidigare nämnda samråd inför upphandling tillsammans med SU. Om Branschrådets återupprättande Trafikförvaltningen bedömer att ovan beskriven grundmodell för ATO-frågor samt ingående fora genom ett systematiskt arbetssätt uppfyller behovet av dialog i arbetsmiljöfrågor och inga planer finns i nuläget på att återupprätta det s.k. Branschrådet. Anders Lindström Förvaltningschef Fredrik Cavalli-Björkman Biträdande avdelningschef

5 Stockholms läns landsting SOCIALDEMOKRATERNA JIL? IUCKMQLMILANUMIHG Trafikförvaltningen SKRIVELSE (2) Dnr: TN ZOI^-Qt^t 1 Ink: Utg: Om U arttre samverkan och ett fungerande branschråd När medarbetare ges möjlighet till ökat inflytande över sin arbetssituation ökar kvaliteten i verksamheten. Dialog och samverkan mellan beställaren, utföraren och de fackliga representanterna ger bra förutsättningarna för verksamheternas löpande förbättringsarbete. SL har fram till år 2010 genomfört regelbundna samverkansmöten mellan ledande företrädare på SL, trafikoperatörer samt hos trafikoperatörerna aktiva arbetstagarorganisationer. Rådet har varit mycket uppskattat av de fackliga företrädarna. Rådet har varit enda möjligheten till att komma till tals i en rad angelägna frågor som arbetsgivaren inte formellt rår över men som likväl har stor betydelse för arbetstagarna. Branschrådet har också kunnat förmedla unik kunskap till SL och entreprenörer då sammansättningen gjort det lättare att få en samlad bild av problem och möjligheter. Rådet har också rått bot på en del missförstånd och klargjort ansvarsförhållanden som underlättat medarbetarnas möjligheter till påverkan. Men efter 2010 upphörde samverkan inom branschrådet med hänvisning till omorganisationen på SL. När Socialdemokraterna på olika sätt i fullmäktige och Trafiknämnden ställt frågor om fortsättningen så har besked givits att samverkansformerna ses över. Det har låtit som att ambitionen varit att dialogen ska fortsätta och branschrådet kanske återupptas. Men hur och hur regelbundet samverkan nu sker är för oss okänt. Vi tror inte heller att endast möjligheten till dialog ska finnas. Former för regelbunden dialog och samverkan måste vara etablerade för att kunna diskutera såväl akuta kortsiktiga frågor som mer långsiktigt utvecklingsarbete. Den politiska styrda beställaren har ett ansvar att följa verksamheten och föra en dialog med representanter för både operatören och facket. Vi menar att det inte räcker att hänvisa frågor om exempelvis arbetsmiljö till arbetsgivaren i form av trafikoperatören. Det finns oftast ett gränsland mellan beställare och utförare där arbetstagarnas representanter måste få framföra synpunkter till båda parter. Det är därför trepartssamverkan i en form av branschråd är så bra. Vi menar också att upphandlingar, avtal och verksamhetsutvecklingen i stort blir så mycket bättre när man på ett tidigt stadium involverar alla parter. Trafiknämnden och dess förvaltning ska se synpunkter som värdefulla inspel och säkerställa att forum för regelbunden samverkan återupprättas. Det blir dessutom ofta billigare och bättre i slutändan. Utan en fungerande dialog riskerar SL och dess entreprenörer att i efterhand drabbas av arbetsmilj ökritik och eventuella förelägganden från Arbetsmiljö verket. Samverkan gynnar kompetensförsörjning, kontinuitet och kvalitet inom kollektivtrafiken. Vi vill ju att olika personalgruppen ska se SL och Trafikförvaltningen som en

6 Stockholms läns landsting SOCIALDEMOKRATERNA SKRIVELSE 2(2) attraktiv arbetsgivare. Även om man oftast formellt är anställd hos en trafikoperatör eller underentreprenör av något slag så ser de flesta det så att man arbetar för SL. Personalen hos SL och dess entreprenörer har en enorm kunskap. Den kunskapen slculle kunna tas till vara på ett bättre sätt. SL står inför stora investeringar i depå och fordon. Vi gör också stora trafikupphandlingar där olika avtals- och incitamentsstrukturer prövas. Det vore mycket värdefullt att få personalens synpunkter på detta och deras blivande arbetsmiljö. Vi önskar med anledning av detta få svar på följande: 1. Hur arbetar SL/WÅAB/Trafikföivaltningen med dialog och samverkan med operatörer och arbetstagarrepresentanter? 2. Vilka typ av frågor bereds de fackliga organisationerna att ha synpunkter på och samverkan kring - innan eller efter - de avhandlats i Trafiknämnden? 3. På vilket sätt bjuds marknaden, intresseorganisationer och arbetstagarrepresentanter att ge inspel gällande drift, investeringar och upphandlingar? 4. Vad gäller och vad planeras för det tidigare uppskattade branschrådet? 5. Vilket forum kommer att ersätta branschrådet om det inte återupprättas?