Kvinnor, boende och transporter - rekommendationer

Transkript

1 Tankesmedja och nätverk - på kvinnors villkor Kvinnor, boende och transporter - rekommendationer Bakgrund I juni 2014 startade Swe Q - Sveriges Quinnoråd ett flerårigt projekt om hållbar utveckling, finansierat av myndigheten för ungdoms och civilsamhällesfrågor, MUCF. Projektets första år ( ) belyser frågan om boende och transporter utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Vi såg att det feministiska slutdokument som kom ut från Nordiskt Forum, arrangerat av den nordiska kvinnorörelsen i Malmö år 2014, saknade rekommendationer för boende och transporter även om frågorna omnämndes under andra teman. Efter en workshop i augusti och ett kunskapsseminarium i september 2014 har vi under året haft ett flertal kontakter och aktiviteter på de orter som ingår i projektet: Göteborg, Stockholm och Uppsala samt även kontakter i Malmö och Östhammar och medverkan i ett seminarium i Riga. Vi har även haft kontakt med forskare och följt problem som beskrivits i bland annat medierna. De slutsatser vi kommit fram till framgår av de förslag till rekommendationer som formulerats nedan. Problemformulering Rätten till bostad är en mänsklig rättighet vilket stadgas av såväl FN som svensk grundlag. 1 Det skall särskilt åligga det allmänna att trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt att verka för social omsorg och trygghet och för en god levnadsmiljö. - Sveriges regeringsform Efter valet 2014 förklarade regeringen följande (3 oktober 2014): Bostadspolitiken är en nationell angelägenhet. Bostadsbristen ska mötas med ökat bostadsbyggande, inte minst i hyresrätter. Målet är minst nya bostäder till år En bostadsmiljard införs till kommunerna för ökat byggande. Kreditgivningen för nybyggnation stärks. Miljonprogrammets flerbostadshus ska moderniseras på ett socialt och miljömässigt hållbart sätt. 1 Artikel 25:1, FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna samt 2, Sveriges regeringsform 1

2 Med ett jämställt transportsystem skapas möjligheter som relaterar till arbetsmarknad, professionell utveckling och ett aktivt samhällsdeltagande. 2 Swe Q har undersökt hur internationella åtaganden och Sveriges rikes lag tillämpas i praktiken samt tagit fram rekommendationer avseende kvinnors boendesituation och transportbehov. Ungdomars problem är väl kända och finns i de politiska partiernas program varför vi inte tar upp deras problem specifikt utan tänker att de gynnas också av våra förslag. Fakta Patriarkala normer Dagens boendeformer formades på 70- talet och följer än idag begränsande och patriarkala normer. Bostadsbristen och bostadsstukturen drabbar kvinnor och män vid familjebildning. I samhället sker bostadsplanering utifrån en gammal föreställning om den s k kärnfamiljen. Verkligheten ser annorlunda ut. Många familjer består av mamma med barn. Det finns också exempel på nya familjebildningar med många i familjen där upp till 15 personer bor i 2 eller 3- rummare. Många kvinnor har vid skilsmässa inte möjlighet att skaffa egen bostad utan familjer tvingas fortsätta bo tillsammans eftersom bostad inte går att få. Höga boendekostnader Svensk bostadspolitik subventionerar villor bostadsrätter, till skillnad från hyresrätter. Det får konsekvenser för kvinnor, som generellt har lägre löner och lägre pensioner. Boendekostnaderna är idag alltför höga och styrs av vinstintressen snarare än människors behov. Hyresrätterna är för få och kraven för att få kontrakt på bostad stora. Att köpa en bostadsrätt är för många helt omöjligt på grund av de höga priserna samt på grund av svårigheterna med att få lån. Banker uppmanar ofta ensamstående ansökare av lån för boende att söka en partner, vilket kan uppfattas som diskriminerande. Utsatta kvinnor Kvinnor är utsatta på många olika sätt. Statistik visar t ex på att vid skilsmässa är det i 70% av fallen män som behåller bostaden. Kvinnor som utsätts för våld i nära relation har heller inte möjlighet att få eget boende utan de får ta sin tillflykt till kvinnojourer, som ju är en tillfällig lösning. Där kan de tvingas att bo kvar och ta upp en plats som någon annan kan ha behov av. Kvinnor som saknar utbildning och därmed har svåra möjligheter att få arbete samt kvinnor med invandrarbakgrund har liten möjlighet att över huvud taget kunna få eget boende. Äldre kvinnor Många äldre kvinnor oroar sig för framtiden och söker nya lösningar för boende till rimliga priser och som kan ge trivsel och trygghet i åldrandet. Viktig är gemenskap, service oavsett kultur, boendeort och maten. Nya boendeformer, sk seniorboenden efterlyses, bl a fler kollektivboenden, integrerade med annat boende nära samhällsservice. Idag räknar man med sk trygghetsboende från 80- års ålder och ej med att erbjuda möjligheter till ändrat boende från 70- års ålder. 2 Vägen till jobbet Om kvinnors och mäns arbetsresor i förändring, Gil Solà, Ana 2

3 Bostadsförsörjningsplaner Det finns en lagparagraf som slår fast kommunernas ansvar för bostadsförsörjningen: Varje kommun skall planera bostadsförsörjningen i syfte att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Gällande bostadsförsörjningsplan ska alltså utmynna i riktlinjer för bostadsförsörjningen i varje kommun. Riktlinjerna för bostadsförsörjningen ska antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. Det finns brister i hur bostadsförsörjningsplanerna följs upp på det lokala planet och de är okända för medborgarna som berörs. Det tycks som om planerna blir ett vilande byrålådsdokument, när det väl är beslutat. Planerna är ett viktigt verktyg för att bidra till förändring. Skilda resvanor beroende på kön Undersökningar visar att kvinnor gör fler resor medan män lägger ner mer tid på resor i vardagen. I Skåne reser t ex män längre sträckor och använder mera tid på resor och i större utsträckning bil samt kör fortare. Om män reser som kvinnor skulle bilanvändning minska med 17 % och restiden med 23 %, mindre olyckor skulle ske och miljöpåverkan skulle minska. Det civila samhällets roll I det civila samhället finns en rad olika organisationer som har kunskaper och erfarenheter som är viktiga för samhällsutvecklingen. Beträffande boende och transporter samt miljöfrågor finns t ex kvinnoorganisationerna Gröna kvinnor, Kvinnors byggforum, Arkitekter utan gränser och Kvinnor i transportpolitiken som liksom Swe Q samtliga är medlemmar i Sveriges Kvinnolobby. Det finns även en rad stora och mindre organisationer och nätverk som arbetar med boendefrågor, som Swe Q har kontakter med. Ojämställdheten är inbyggd i många av samhällets planerings- och beslutsprocesser Kvinnor saknas där beslut fattas. Arbetet med fysisk planering i kommuner och möjlighet att påverka gemensamma markområden, som var en del av arbetet för jämställdhetsintegrering, bör även omfatta boendeplanering och bostadsförsörjningen i kommunerna. Viktig är att skapa tryggare parker och gångvägar genom bl a belysning, men även om planering. Artikeln om boende i den europeiska jämställdhetsdeklarationen bör omsättas i praktiken. Forskning saknas för att skapa ett bättre och mer jämställt boende Swe Q erfar att små resurser till forskning inom området boende har avsatts under många år varför relevant statistik saknas om bl a aktuella boendeformer. För att uppnå en förändring i politiken genom en medborgardialog behövs underlag från forskare så att vi inte är helt i händerna på arkitekter och byggherrar. Rekommendationer 1. Implementera lagar, deklarationer och konventioner som stadgar att bostaden är en mänsklig rättighet FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, artikel 25:1 Sveriges regeringsform Den europeiska jämställdhetsdeklarationen artikel 19 och 21 3

4 Erbjud hyresrätter till rimliga priser Kvinnor behöver ha lika tillgång till bostadslån och ekonomiskt bistånd samt krediter för bostadsändamål. Det behövs en översyn av kvinnors möjlighet att låna till bostad som inkluderar vikten av icke- diskriminering på grund av kön. Minska hyreskostnaderna Det går att behålla en god standard med hållbar energiförsörjning samt förnybart bränsle till lägre kostnader vid ny- och ombyggnation. Höga hyreshöjningar har tvingat boende att flytta till annan kommun för att ha råd att bo. Exempel på detta finns på många ställen i landet, exempelvis i Uppsala har hyresgäster tvingats att flytta från sin hemkommun där de har sitt sociala liv och arbetsplats och därmed förlänger tidsödande och ofta miljöförstörande transporter - inför investeringsstöd för byggande - höj bostadstilläggen och se över reglerna för att få bostadstillägg - sprid information om reglerna för att få bostadstillägg Finansiellt stöd till byggande av äldreboenden Finansiellt stöd för byggande av äldreboenden med medborgarinflytande saknas liksom informationsinsatser lokalt om möjlighet att få bostadstillägg. Med lägre hyror bör behovet av bostadstillägg minska. Beräkningar efterlyses. 2. Implementera kommunernas bostadsförsörjningsplaner Kommunernas bostadsförsörjningsplaner måste levandegöras i enlighet med nuvarande lagar och internationella åtaganden med ett mänskliga rättigheters- och genusperspektiv och att de realiseras med kvinnors medverkan redan i planeringsprocessen. Jämställdhetsintegrering av arbete med boende i kommuner kan ske med riktlinjerna i artiklarna 19 och 21(se nedan) i den europeiska jämställdhetsdeklarationen, som kan användas antingen man anslutit sig till den eller inte. 3. Jämställdhetsintegrera planering av transporter. Beakta kvinnor och mäns livsmönster såsom olika resvanor och hur de påverkar kvinnors och mäns vardag för att öka jämställdheten både genom bostads- och transporters planering. Implementera ett nytt klimatsmart tänkande Som även kan bidra till att öka säkerhet och trygghet. Hur kvinnor och män transporterar sig handlar om beteenden och inte enbart byte av bränsle. Inför nattstopp för bussar i samtliga kommuner i Sverige Kvinnors rädsla för att riskera våld bidrar till att de väljer andra färdvägar. I Kalmar har man t ex infört nattstopp, så att bussen kan stanna mellan hållplatserna. 4. Minst 50 % kvinnor på alla beslutsfattande nivåer Bristen på medborgarinflytande vid planering särskilt kvinnors medverkan är en viktig demokratifråga. Eftersom ojämställdheten är inbyggd i samhällets planerings- och beslutsprocesser och forskning visar att kvinnors livsmönster och val i vardagen bidrar till miljöförbättringar och därmed påverkar klimatet positivt, måste kvinnors respresentation öka. 4

5 5. Tillämpa jämställd budgetering För att boende och transporter ska kunna jämställdhetsintegreras och hänsyn tas till nya ekonomiska förutsättningar ska metoden jämställd budgetering tillämpas på beslutsfattande nivåer för en rättvis och icke- diskriminerande fördelning av ekonomiska resurser. De ekonomiska resurserna ska fördelas rättvist efter kvinnors och mäns behov. Forskning visar att män i större utsträckning än kvinnor bidrar till miljöförstörelse på många områden genom olika levnadsmönster, se t ex transporter ovan. 6. Involvera det civila samhället. Ekonomiska och personella resurser avsätts för samordning av dialogmöten med det civila samhällets organisationer även kvinnoorganisationer och ett fortgående tvärsektoriellt utvecklingsarbete både nationellt och internationellt gällande boende, bomiljö och transporter med kvinnors medverkan. Detta är speciellt viktigt inför FN:s kommande konferens om boende Habitat III i oktober Kommuner och landsting måste ges stöd till nytänkande Särskilda satsningar för att genomföra hållbar jämställdhet avseende boende och transporter bör göras genom att ge Sveriges Kommuner uppdrag och resurser att stödja och utveckla verksamheter inom kommun- och landstingssektorn för att säkerställa lika villkor för invånarna. Boende och transporter måste svara mot kvinnors och mäns samt flickors och pojkars livsvillkor och behov liksom till en hållbar utveckling för miljö och klimat. 8. Mer resurser på forskning behövs Mer resurser på forskning behövs för att få en beskrivning av dagens realiteter beträffande boende och för att bidra med aktuell statistik. T ex fanns tidigare folk- och bostadsräkning fram till Mera fakta behövs för planering för framtida boende och för att kunna bidra till att tillgodose kvinnors livssituationer. Stockholm den 11 juni 2015 Swe Q Sveriges Quinnoråd Solveig Roth Johansson Ordförande Kirsti Kolthoff Projektledare 5