Forskning och skadeförebyggande arbete för kanotförbundet Anna Frohm RF, Idrottsmedicinskt ansvarig Leg sjukgymnast, Med.Dr

Transkript

1 Forskning och skadeförebyggande arbete för kanotförbundet Anna Frohm RF, Idrottsmedicinskt ansvarig Leg sjukgymnast, Med.Dr

2 Dagens schema lördag 31/ Teori - Forskning och bakgrund Lunch Teori - Förebygg axel och ryggskador Praktik: Axel, Bål, Koordination-rörlighet Fika Praktik: Axel, Bål, Koordination-rörlighet Praktik: Axel, Bål, Koordination-rörlighet Sammanfattning och frågor Leg sjukgymnast Anna Åberg och Linda Nilsson

3 Hålla sig skadefria!!

4

5 RF s fyra kompetensområden Idrottsnutrition Idrottsfysiologi Idrottspsykologi Idrottsmedicin 2 februari

6 van Mechelen 1992 Omfattning? Typ? Orsak? Testa! Idé för prevention?

7 Akuta skador

8 Överbelastningsskador Svåra att diagnostisera och behandla Repetitiv belastning Träningsbelastningen överstiger vävnadens adaptation Närande vs tärande träning

9 Skadeförebyggande arbete inom idrotten Idrottsmedicinska tester - skaderegistrering och screening Idrottens Fys-/kravprofil Idrottspsykologiska faktorer Nutritionsfaktorer

10 Forskning

11 Skador i Sverige Registrerat från sjukhus 15% av alla personskador är idrottsskador 43 % ridsport 26% motorsport 22% ishockey 19% skidsport 13 % gymnastik 10 % fotboll Mellan 60-80% av skadorna är extremitetsskador

12 Fotbollsskador i Sverige Träningsskador per 1000 timmar Män 2,1-7,6 Kvinnor 2,8-8,4 Matchskador per 1000 match timmar Amatör: 11,9-20,7 Elit 34,8 Kvinnor 13,3-24,0 Män 24-30

13 Kanotskador Risk för skada vid kanot/kajak 4.5 skada/ 1,000 paddla dag Överbelastningsskador 25% - 40% av alla är oftast antingen axel- eller handledsproblem

14 Inklämning - impingement

15 Forskning Kinematik och prestation Drag tid har den starkaste korrelationen med 200 m tävlingstid Ökad drag hastighet via minskad absolut vatten fas tid och ökad relativ vatten fas var indikativ av mer elit prestation (Mc Donell LK et al 2012)

16 Forskning Ingen signifikant skillnad mellan kompression klädsel på överkropp vid kajakpaddling vid 4 min maximal test (Dascombe B et al 2013) Engångsdos av koncentrerad rödbetsdryck gav ingen signifikant prestationsökning hos tränade kajakutövare (Muggeridge DJ et al 2013)

17 Forskning m tävling är två helt olika fysiska kajak e sträckor med en högre aerob insats vid 1000 m Träningsrekommendationer: 1000m kräver mer aerob hög intensiv träning 500m behöver anaerob kort intervall träning (Zouhal H et al 2012)

18 Forskning Det kan finnas en signifikant fördel att använda rotationssäte då power output ökade om ergometertesterna är överföringsbara till vatten (verklighet) (Michael JS et al 2010)

19 Forskning Block periodisering (BP) kan vara mer effektiv än traditionell periodisering (TP) av hög tränade elit kajak paddlare Båda modellerna hade signifikant ökning men BP nådde samma resultat med halva volymen uthållighetsträning mot TP (Garcia- Pallares J et al 2010)

20 Forskning 29 kajakpaddlare på nationell nivå testade korrelationen mellan skulderrörlighet, bäcken rörlighet, över kroppsstyrka och prestation Endast Bänk-drag-max styrka korrelerade hos kvinnor med på vatten prestation Samtidigt identifierades dålig korrelation mellan landträning och tävlingsprestation

21 Forskning Predisponering av 200 m sprint kajak prestation Överkropps dimensionering och anaerob kapacitet kännetecknande internationell nivå och nationell nivå och kan användas att predisponera 200 prestation (van Someren KA et al 2003)

22 Handboll i Norge Handbollsskador utgör 10-15% av idrottsskadorna i Norge % i benen Långvariga belastningsskador Axlar 36% och 40 % bland elitspelare

23 Skador hos kajakpaddlare Stukningar- sträckningar 32% Senskador (Tendiniter) 20% Kronisk muskelsmärta 14% Små sår 9% Infektioner 8% Urledvridningar 3%

25 När sker skadorna? I acceleration Finter Enbens landning

26 Ryttar-relaterade faktorer Ryttare med fysisk och postural asymmetri resulterar i asymmetrisk kraftöverföring via sadel till häst (Meyners 2004)

27 Forskning Stört risk vid framåt drag när skaftet är vertikalt och humerus är maximalt innåtroterad och adducerad och de subacromiella strukturerna blir mekaniskt inkämnda Wassinger CA et al 2011

28 Whole body range of movement and power-output in elite able-bodied athletes and paraathletes (K1) Research team Anna Bjerkefors, Principal investigator, RPT, PhD, Olga Tarassova, Lab Engineer, MSc Johanna Rosén, MSc The Biomechanics and Motor Control Laboratory The Swedish School of Sport and Health Sciences and Karolinska Institut, Stockholm, Sweden Bjerkefors and colleagues, January

29 Data processing Identify each marker Whole body model (14 segments) Bjerkefors and colleagues, January

31 Skadeförebyggande träning inom idrotter Minska belastning på både övre och nedre extremitet genom att förbättra: Styrka. rörlighet Teknik Dynamisk balans och neuromuskulär kontroll Agility- snabbhet Aerobisk kapacitet Mental träning Rätt kost

32 Riskfaktorer En tidigare skada Otillräcklig rehabilitering upprepade skador Kön Dålig kondition Yttre faktorer - träningsdos, ökad intensitet, utrustning, golvets friktion, ändring av teknik, för lite återhämtning dvs. dålig periodisering Inre faktorer - rörlighet, stabilitet, styrka, assymetrier

33 The exercises in The 11+ Initial running exercises (ca 8 min) Strength exercises, plyometrics, balance and coordination exercises, with three progression levels each (ca 10 min) Final running exercises (ca 2 min) Soligard et al, BMJ dec 2008

34 Effekten av The minskning

35 Knäkontroll

36 Handboll 50% reduction

37

38

39 Varför screena? Överbelastningsskador och traumatiska skador är vanliga inom idrotten (Myklebust et al. 1997, Hewett et al. 2005, Engebretsen et al. 2008, Steffen et al. 2008, Ljungqvist et al. 2009) Nedsatt neuromuskulär kontroll och nedsatt styrka ökar risken för akuta skador så som fotledsskador, knäledsskador och muskelsträckningar (Hägglund et al. 2006, Arnason et al. 2004, Zazulak et al. 2008) Nedsatt rörlighet, bålstabilitet och assymmetrier, ökar risken för överbelastningsskador (Magnus et al. 2008, Kibler et al. 2006, Hibbs et al. 2008, Borghuis et al. 2008) Neuromuskulär kontroll Rörlighet Assymetrier Stabilitet Styrka ÖVERBELASTNINGSSKADOR TRAUMATISKA SKADOR Det spekuleras i huruvida ovan beskrivna egenskaper kan leda till ett icke optimalt rörelsemönster och därmed predisponera för skador (Lehance et al. 2008)

40 Rörlighet

41 Stability

42

44 Bålstabilitet (McGill)

45

46

47 Bålstabilitet Förmåga att kontrollera position och rörelse av bålen över bäckenet för att tillåta optimal produktion, överföring och kontroll av kraft och rörelse i varje segment under atletisk aktivitet Bålaktivitet För programmerad integration av en-leds muskel och fler-leds muskel för att bidra med stabilitet och producera rörelse Kibler et al Sports Med 2006;36(3): Putnam CA J Biomech 1993;26:125-35

48 Lokal och global stabilitet Lokal: Multifider, transversus abdominis, obliques internus Global: Thorasicus longus, rectus abdominis, obliques externus (Bergmark A 1989, Comerford M o Mottram S 2001, Anderson K 2005, Ebenbichler G 2001)

49

50 Ryggmuskler Erector spinae Multifidus Rotatores

51 Kraftöverföring sker från bål till armar och ben Magmusklerna aktiveras innan armarna och benen är initierad CNS skapar en stabilt underlag genom co- kontraktion av muskler Hodges P et al Spine 1996; 21: Vleeming a et al Spine 1995;20: Solomonov M et al Spine 1998; 23:

52 Bål stabilitetenpåverkar knästabilitet Stensrud S¹, Myklebust G², Kristianslund E², Bahr R², Krosshaug T² Vleeming A et al Spine 1995;20 (7) MacLeod et al Br J Surg 1999 Nov;86(11):1478 Groin Zazulak BT et al Am J Sports Med Jul;35(7): Hewett TE J Knee Surg Jan;18(1):82-8 Arenndt EA Instr Course Lect. 2007;56: Myklebust G et al Instr Course Lect. 2007;56: Shinkle J et al; J of Strength and Conditioning Research 2012:26:

53 Styrka,stabilitet och sensor motorisk kontroll I bålen Mycket liten ökning av bål muskelaktivitet behövs för att få ett starkt ryggsegment 5 % av MVC för daglig aktivitet och 10% av tung aktivitet (Kibler B; 2006) 25% av ryggmuskelns MVC ger maximal ledstyvhet (Cresswell A; 1994) Bålens flexor-extensor ratio viktigare än absolut styrka (McGill SM; 2002)

54 Kinetisk kontroll av funktionell rörlighet är nödvändig för prevention och utförande Kinetisk kontroll

55 (A) Huvudets position (B) Bröstkorgen vinklas nedåt (C) Korta höft böjare Svaga hamstrings och rump muskler

56 Lumbal bäckenstabilitet och Inre obliquerna Multifiderna Tranverse abdominis (inner unit) Separat neurologisk kontroll (rectus abdominis, external oblique and anterior fibers of the obliquus internus). abdominal kontroll Richardson et al. (1999); McGill 04

57 Bål stabilitet (inre)

58 Främre systemet Adduktorerna samarbetar med Inre oblique Motsatta yttre oblique abdominal muscles Lee, D. The Pelvic Girdle. 1999

59 Bakre systemet system Precis innan hälisättning når gluteus maximus maximal längd Latissimus dorsi är sträckt vid främre svängen av motsatt arm Lee, D. The Pelvic Girdle. 1999

60 Övningar Gluteal muskler Therraband Draken Enbens knäböj

61 Lateral systemet Gluteus medius och adduktorerna på ena benet stabiliserar bäckenet med motsatt Quadratus lumborum Porterfield, J.A. & DeRosa, C. (1991). Mechanical Low Back Pain Perspectives in Functional Anatomy. W.B. Saunders Co

62 Övningar Gluteala muskler

63 Funktionell träning av lokala och globala muskler Lokala muskler tränas för rätt rekrytering för att få segmentell stabilitet och ökad muskelstyvhet (Comerford M,Mottram S 2001) Intra-abdominala trycket för få lumbal stabilitet och rätt neural kontroll (Barr K 2007) Globala muskler tränas för att få kontroll på myofascial kompensation

64 Träning Träning på rörligt underlag lär kroppen hantera snabba förändringar så balans o proprioception förbättras RA, TrA o OI gav ökad stabilitet efter träning på boll (Marshall o Murphy; 2005) Enl EMG aktivitet ökade djupa bålstab aktivering (Behm; 2003) Statisk balans förbättring efter 5 v bollträning jmfr m golvträning (Cosio-Lima; 2003)

65

66 Diagonal bensänkning Bibehåll ryggen i en neutral position. Dra in naveln mot ryggraden jobba med f örlängning. Bli lång och smalna av på mitten. Sänk samtidigt ena armen över huvudet och motsatt arm och ben mot golvet. Behåll ryggen stabil med en lätt svank.. 3 X 6-8 reps 5 ggr/v

67 Saxen Pressa svanken mot golvet och håll huvudet mot golvet med något indragen haka. Pressa svanken mot golvet och jobba växelvis med så raka ben som möjligt. X ggr/v

68 Ingen kedja är starkare än sin svagaste länk

69

70

71

72 Rotatorcuffen i axeln

73

74 isätt, driv och glid

75 Screening identifiera riskfaktorer Inspektion hållning thorakal kyfos eller cervikal lordos (gamnacke) Viloställning av armen inåtroterade och protraherade axlar Inspektion av skapula vingskapula Inspektion under rörelse skapulär stabilitet Push-up test nedsatt muskulär koordination /styrka

77

78

79 Pre setting scapula

80

81

82

83

84 Rotation i sidoliggande Håll händerna i nacken. Drag bak axeln som ligger mot golvet. Titta på övre armbågen och rotera så långt det går. Tryck fram övre knäet. Övningen ska kännas mellan skulderbladen. 85

85 Axelspecik träning + sidliggande rak abduktion

86 Enhandsrodd i utfallsposition Håll bröstkorgen högt och knäet någon cm från golvet. Drag in armen och drag in skulderbladet. X ggr/v 87

87 Liggande bänkdrag

88 Styrkeövningar för skapula Mellersta Traps/Rows Mellersta traps Nedre traps Nedre traps Hug-Serratus Flex/Ext rot

89 Sammanfattning Integrera träning med Bål stabilitetsträning Enbensstående drag med motsatt arm och ben Funktionella diagonaler (ex kastövningar) Höft rörlighet Styrketräna bål och nedre extremitet tillsammans med skulderträning

90 Träningsprogram Styrka interskapulär muskulatur romboideer, serratus anterior, nedre trapezius Styrka rotatorcuffen ffa utåtrotatorer Töja inåtrotation bakre kapsel Töja pectoralis minor och latissmus dorsi, teres minor Rörlighet bröstrygg och bålstyrka

91 Sammanfattning axelträning Positioner skulderbladet i anatomisk neutral position Innan övning korrigera axel så att låga trapezius aktivers Manuell stretching av pec minor Lagom svåra övningar rulla m boll på brits = individuella övningar Stärka de svaga och inaktivera de överaktiva m Sidliggande abd, sidliggande utåtrot, prone horizontal abd ext rotation, magliggande extension

92

93 Prevention- myter och fakta Skador kan inte förebyggas..eller? JO Neuromuskulära träningsprogram har visats vara effektivt att minska skador Fotboll flickor 15, tränar 2 ggr/v och match 2 februari

94 Skadeprevention inom ungdomsfotboll Emery et al 2010 och Soligard et al 2010 Lag uppvärmning med neuromuskulär kontroll FIFA 11+ Minskade skadorna med 30-40% 2 februari

95 The 11+ Uppvärmning löpning (ca 8 min) Styrka övningar, plyometrisk, balans och koordination, med tre olika progressions nivåer (ca 10 min) Spurtövningar (ca 2 min) Soligard et al, BMJ dec 2008

96 Primärprevention Sekundärprevention Tertiärprevention Primärprevention Organisationsnivå kunna systematiskt förebygga skador och sjukdomar SF Kunna erbjuda ett professionellt nätverk för omhändertagande med idrottsmedicinsk kompetens Strukturen ska kunna implementeras på RF/SF Föreningsnivå Rehabilitering 2 februari

97 Tränaren

98 Vad vet vi idag Ökad medvetenhet ger inte nödvändigtvis färre skador Tränare med dålig förståelse för preventions strategier använder inte rutinmässigt i träningen Deltagande i preventionsprogram skapar inte förändringar i attityd, tro eller beteendeförändring (Arnason et al 2005; Twomey et al 2008, Gilchrist et al 2008; McKay et al 2014) 2 februari 2015

99 Få tränare och idrottare trodde att skador kunde förebyggas Dålig uppvärmning var identifierat som en risk faktor, men få stödjer det som en förebyggande åtgärd Metoder måste också leveras med beteendeförändringar 2 februari

100 Hur kan skador förebyggas? Gör prevention till en prioritet Ändra uppvärmningskulturen - förening till landslag Träningsprogrammen ska innehålla neuromuskulär träning Fokusera på beteendeförändring hos tränare, atleter, förbund Tvärvetenskaplig kompetens för idrottaren 2 februari 2015

101 Framtidens direktiv Metodologiska studier med konsensus rapporter, definitioner, kartläggningar, skaderegistrering Generaliserbarhet- skola, mellan idrotter Öka primärprevention- strukturen i era SF Öka sekundärprevention- hög risk atleter, återfallskador Fokus på implementering Soligard et al, BMJ dec 2008

102 /wepdwu Get set Spilleklar 11+

103 2 februari

104 Specifika syften Att genom kunskap värna om atleternas hälsa och förebygga skador inom idrotten genom Skapa långsiktiga förutsättningar för att förebygga skador och sjukdomar Genom tydligt samarbete mellan atleterna, idrotten, förbund, institutioner och organisationer förbättra atleternas hälsa Implementering av den befintlig forskning Skapa förutsättningar att översätta och sprida evidensbaserad kunskap till atleter, tränare och förbund 2 februari

105 Frågor? Tack

106 Long-Term Athlete Development (LTAD) is based on sport research, coaching best practices, and scientific principles Physical Literacy Specialization Developmental Age Sensitive Periods Mental, Cognitive and Emotional Development Periodization Competition Excellence Takes Time System Alignment and Integration Continuous Improvement - Kaizen 2 februari