PROMEMORIA. Redovisning av en enkätstudie och intervjuer med ett urval stadsnät

Transkript

1 PROMEMORIA Datum Vår referens Sida Dnr: (36) Konkurrensavdelningen Prisstudie stadsnät Redovisning av en enkätstudie och intervjuer med ett urval stadsnät Post- och telestyrelsen Postadress: Besöksadress: Telefon: Box 5398 Valhallavägen 117 Telefax: Stockholm

2 2(36) Innehåll Sammanfattning Inledning Syfte med prisstudien Samverkan med SSNf och SKL Resultatet är en del av underlaget för kommande prisreglering Bakgrund Tidigare studier SKL:s rapport från den 4 oktober Studiens genomförande Urval Enkätstudie Intervjustudie Utfall av enkät- och intervjustudien Driftsform, ekonomi och uppdrag Verksamhetens styrning och inriktning Styrdokument m.m Stadsnätens roll i värdekedjan Framtida utveckling Samverkan med andra aktörer Utbud och efterfrågan på fiberbaserad infrastruktur Stadsnätens prissättning Avskrivningstider Post- och telestyrelsen 2

3 3(36) 5 Prisjämförelse Prislistor Marknadssituationen i kommunen Kostnadskomponenter i prissättningen Två stadsnät jämfört med TeliaSonera/Skanova Resultat av jämförelsen Analys Slutsatser Post- och telestyrelsen 3

4 4(36) Sammanfattning Syftet med studien är att bidra med underlag till det arbete som pågår inom PTS med nästa generations SMP-beslut, genom att förbättra förståelsen för lokala förhållanden för tillhandahållande av fiberinfrastruktur. Detta från ett perspektiv där stadsnäten sätts i fokus. Bakgrunden är ett behov främst inom PTS av ökad kunskap om stadsnäten och deras prissättning. Den här studien syftar till att förbättra det kunskapsläget. Både en enkätundersökning och flera intervjuer med stadsnät har genomförts. Detta har bildat en bas för fortsatt analys och slutsatser. PTS har även tagit del av andra relevanta studier som gjorts på senare tid, bl.a. av Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Svenska Stadsnätsföreningen (SSNf). De slutsatser som dras är i huvudsak följande. Den prisreglering av fibermarknaden som PTS beslutade om i maj 2011 påverkar stadsnäten indirekt. Detta sker genom att prisregleringen, i vissa kommuner, påverkar den prisnivå som TeliaSonera slutligen sätter och TeliaSoneras pris blir ofta ett jämförelsepris för stadsnätens kunder. Prisregleringen är dock bara en av flera faktorer som påverkar prissättningen och studien ger inte någon indikation på att stadsnäten normalt ligger lägre än TeliaSonera i pris. Varje möjlighet till reglering av en marknad, vare sig möjligheten används eller inte, skapar en viss osäkerhet om vad framtida eventuella regleringar innebär. Detta är en typ av regulatorisk osäkerhet som PTS i möjligaste mån ska minimera genom att vara så lyhörd, tydlig och transparent som möjligt mot marknadens aktörer, inklusive stadsnäten. Regleringen är dock inte den enda faktor som skapar osäkerhet på marknaden. Den genomförda studien indikerar att prisregleringen, för flertalet medverkande stadsnät, inte har haft en avgörande betydelse för osäkerheten kring lönsamheten i nuvarande eller kommande investeringar. Det är i stället andra möjliga orsaker som de undersökta stadsnäten oftare för fram som viktiga. En sådan orsak är de rättsliga förutsättningarna för ett effektivt samarbete över kommungränserna. Många stadsnät upplever att de mest betydelsefulla regulatoriska osäkerheterna i dag finns i kommunallagen och konkurrenslagen. Även ökad konkurrens och mer aktiva kunder förs fram som viktiga faktorer för marknadens utveckling. Både utbud av och efterfrågan på fiberinfrastruktur fortsätter att öka. Det återspeglas också i sjunkande priser. Sammantaget finns många positiva tecken på att konkurrensen ökar på bredbandsmarknaden, till nytta för hushåll, företag och offentlig verksamhet. Post- och telestyrelsen 4

5 5(36) 1 Inledning 1.1 Syfte med prisstudien Prisstudien har flera syften. På en övergripande nivå är det att skapa ett underlag för det arbete som pågår inom PTS med nästa generations SMPbeslut. Det syftet kan sedan brytas ned till delsyften på lägre nivå. Ett delsyfte är att belysa eventuella effekter för stadsnäten som uppkommit på grund av den nuvarande SMP-regleringen. Ett annat delsyfte är att skapa en förståelse för hur de lokala förhållandena för att tillhandahålla fiberinfrastruktur är utifrån ett perspektiv där stadsnäten sätts i fokus. Det finns ett behov, både internt inom PTS men även externt av ökad kunskap om stadsnätens roll och funktion på bredbandsmarknaden. Den här studien syftar till att förbättra det kunskapsläget. 1.2 Samverkan med SSNf och SKL Denna studie har i ett inledningsskede diskuterats med Svenska Stadsnätsföreningen (SSNf) och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). De har fått och i viss utsträckning utnyttjat möjligheten att inkomma med synpunkter på såväl inriktningen av arbetet som urvalet av stadsnät till studien. Från PTS perspektiv har ambitionen att samverka med SSNf och SKL inom ramen för detta projekt varit viktig för att i så hög utsträckning som möjligt skapa förutsättningar för ett heltäckande och relevant perspektiv. Samverkan med SSNf och SKL ger även PTS högre legitimitet i förhållande till stadsnäten. 1.3 Resultatet är en del av underlaget för kommande prisreglering En utgångspunkt för arbetet med denna prisstudie har varit att resultatet ska kunna utgöra en del av underlaget för det inom PTS pågående arbetet med marknadsanalys avseende marknaden för nätinfrastrukturtillträde. Målsättningen är att PTS ska bli bättre på att överblicka den nuvarande prisregleringens effekter. Resultatet av den här studien kommer i marknadsanalysen att vägas samman med det arbete som genomförs, delvis parallellt, med studien. Post- och telestyrelsen 5

6 6(36) 2 Bakgrund 2.1 Tidigare studier Utbyggnaden av optisk fiber i accessnäten har skett tidigt i Sverige jämfört med många andra europeiska länder. Flera aktörer började aktivt bygga fiberbaserade accessnät i relativt stor omfattning redan under 90-talet. Bland dessa fanns bl.a. TeliaSonera och flera kommuner som behövde fiber för sin egen verksamhet. År 1997 infördes ändringar i telelagen som gjorde det möjligt att i tillståndsvillkor ställa krav på en operatör att denne skulle tillhandahålla nätkapacitet i form av svart fiber om kapacitet fanns tillgänglig. En sådan skyldighet ålades bl.a. TeliaSonera och Stokab 1, och operatörerna i Sverige var tidiga med att köpa svart fiber av infrastrukturägarna. Regleringen av svart fiber upphörde den 25 juli 2004 genom att övergångsbestämmelserna för LEK:s ikraftträdande upphävde reglering enligt telelagen. Att regleringen upphörde medförde dock i praktiken ingen förändring förrän 2006, då TeliaSonera annonserade en produktförändring beträffande sitt fibersortiment. Denna innebar att möjligheterna att köpa svart fiber starkt skulle minska för andra operatörer. Detta ledde till häftiga marknadsreaktioner, och PTS beslöt att göra en särskild studie av fibermarknaden för att försöka utröna om den hade sådana särdrag att den borde omfattas av förhandsreglering enligt LEK. Resultatet blev en rapport med titeln Svart fiber marknad och konkurrenssituation (PTS-ER -2008:9) som PTS publicerade i juni I denna konstaterade PTS att det fanns konkurrensproblem på marknaden för svart fiber genom TeliaSoneras ställning, men att dessa skulle kunna komma att rättas till genom den pågående utvecklingen och utbyggnaden. PTS beslöt därför att avvakta ett år och sedan göra en ny undersökning. PTS förnyade undersökning resulterade i rapporten Svart fiber ett år senare (PTS-ER-2009:24) som myndigheten publicerades i juni I denna konstaterade PTS att konkurrensproblemen verkade bestå och att det krävdes en rad åtgärder för att komma tillrätta med dessa. Eftersom PTS redan då föreslagit att fiber skulle inkluderas på den marknad som tidigare endast omfattat tillträde till TeliaSoneras kopparbaserade infrastruktur, vidtog PTS dock inga särskilda åtgärder med anledning av rapporten , dnr Post- och telestyrelsen 6

7 7(36) Genom beslut i maj 2010 ålades slutligen TeliaSonera en skyldighet att sälja accessnätsfiber i form av svart fiber till kostnadsorienterade priser. 2 Eftersom PTS då inte hade någon färdig kalkylmodell som kunde beräkna kostnaderna för att tillhandahålla fiber skulle dock icke-diskriminerande prissättning gälla tills en sådan kalkylmodell fanns på plats. PTS s.k. LRIC-modell som beräknar kostnader för att tillhandahålla bl.a. svart 3 fiber blev färdig i maj I praktiken var det därför först då som fiber kom att omfattas av en tydlig prisskyldighet. I samband med arbetet med denna modell, fick PTS starka reaktioner från främst vissa stadsnät som ifrågasatte både regleringsbehovet och PTS kalkylmodell. Även SKL uttryckte farhågor för effekterna av regleringen, och ansåg att denna skulle kunna leda till att stadsnät inte kunde bygga ut eller till och med slås ut, vilket skulle få stora negativa samhällsekonomiska effekter. I november 2011publicerades en rapport som tagits fram på uppdrag av SKL och SSNf som avsåg att göra en konsekvensutredning av regleringen av 4 marknad 4, dvs. nätinfrastrukturmarknaden. Rapporten fokuserade närmast på svart fiber som en egen marknad, snarare än den koppar- och fibermarknad som PTS fastställt i sitt beslut. Slutsatsen var dels att PTS behövde vara tydligare och mer transparant i sin kommunikation, samt att det fanns en risk för konsolidering och minskad konkurrens. Samtidigt har det pågått en debatt i media om den s.k. regulatoriska osäkerheten. Exakt vad som menas med detta begrepp är inte helt klart, men i begreppet inkluderas vanligen oro för att förutsättningarna för investeringar kan komma att ändras endera genom att PTS ändrar sin reglering eller genom att denna ändras genom ett domstolsutslag. Emellertid inkluderas även otydligheter i annan reglering i begreppet t.ex. inkluderas ofta otydligheter i gränserna för hur offentliga aktörer får agera inom ramen för kommunal- och konkurrenslagen i begreppet. Med hänsyn till dessa farhågor ansåg PTS att det fanns anledning att göra en särskild studie av hur just prisregleringen eventuellt påverkat stadsnäten, för att bidra till beslutsunderlaget för nästa generations regleringsbeslut. Samtidigt har 2 PTS beslut av den 24 maj 2010 i ärende nr Rapporten togs fram som ett konsultuppdrag vilket utfördes av Deloitte. Post- och telestyrelsen 7

8 8(36) även andra aktörer också studerat dessa frågor. SKL har den 4 oktober 2012 publicerat en uppföljningsrapport till den som publicerades i november 2011, se mer om den nedan. Även TeliaSonera har låtit granska stadsnätens situation. Den föreliggande rapporten är dock begränsad till just frågan om effekterna av PTS prisreglering, och besvarar därför inte närliggande frågor såsom eventuella geografiska skillnader i konkurrensen eller effekterna av regleringen som helhet. PTS har också valt att fokusera på säljarperspektivet och har således inte inom ramen för denna rapport hämtat information från köparna av fiberinfrastruktur. På så sätt skiljer sig alltså denna rapport från de studier PTS tidigare genomfört 2008 och SKL:s rapport från den 4 oktober 2012 Den 4 oktober 2012 publicerade Sveriges kommuner och Landsting (SKL) rapporten Rapport avseende konsekvenserna av regleringen av marknad 4. 5 Studien sammanfattas i rapporten på följande sätt. Slutsatserna från studien i korthet: svensk reglering förefaller hårdare än många andra EU-länders fortsatt god tillgång och konkurrenskraftig prisbild för fiber och svartfiberprodukter fortsatt stor osäkerhet kring regleringen ökad försiktighet avseende investeringar risk att landsbygd drabbas hårdare av regleringens effekter marknadstryck avseende längre avtalstider drivet främst av mobiloperatörerna risk för att stadsnät tvingas uppåt i värdekedjan med ökad finansiell och operationell risk som följd stadsnäten bör skyndsamt undersöka möjligheterna till ökat samarbete för att vinna skalfördelar och minska risk Utifrån genomförda intervjuer och analys görs följande rekommendationer: utred investeringsbehovet i fiberinfrastruktur och vad som kommer att krävas för att säkerställa nödvändiga investeringar för en fortsatt snabb utbyggnad av fiberinfrastruktur som främjar ett brett utbud av tjänster och tjänsteleverantörer genomför en bred analys av förutsättningarna för fibermarknaden 5 Rapporten togs fram som ett konsultuppdrag vilket utfördes av Deloitte. Post- och telestyrelsen 8

9 9(36) PTS har med stort intresse tagit del av båda de rapporter som SKL har publicerat och kommer även att ta in dessa som två av flera underlag i processen att ta fram nya regleringsbeslut. I stora delar är de iakttagelser som görs inom ramen för den studie som SKL publicerat den 4 oktober 2012 och denna studie som PTS genomfört snarlika. Den avgörande skillnaden finns i analysen av i vilken utsträckning de osäkerheter inför framtiden som finns bland stadsnäten kan tillskrivas den nuvarande prisregleringen av fiber. SKL-studien framhåller den nuvarande prisregleringen som helt avgörande för stadsnätens osäkerhet om framtiden. PTS ser även att det möjligen finns andra orsaker som också har stor betydelse för stadsnäten, vilket gör den sammanvägda bilden av prisregleringens påverkan mer komplex och svårtolkad. Post- och telestyrelsen 9

10 10(36) 3 Studiens genomförande Prisstudien har genomförts i två steg, delvis parallellt. Det första steget genomfördes genom att en enkät med frågor skickades ut till 28 stadsnät. Tillsammans med svaren på dessa frågor har i förekommande fall underlag för prissättningen skickats in till PTS. Ett strategiskt urval (se nedan under avsnitt 3.1) har sedan genomförts inom den grupp av 28 stadsnät som fått svara på enkäten. Totalt valdes åtta stadsnät ut för studiens andra steg. Med dessa har fördjupade samtal eller intervjuer genomförts. Syftet med dessa intervjuer har varit att fördjupa informationen, följa upp med följdfrågor och diskussioner för att sammantaget bygga en bättre förståelse för på vilket sätt som PTS prisreglering av fiber på marknaden för nätinfrastrukturtillträde har påverkat stadsnäten. PTS har även i övrigt fått ökad kunskap om marknaden för nätinfrastrukturtillträde och om lokala förhållanden på de orter där intervjuer har genomförts. 3.1 Urval En utgångspunkt för urvalet är att det på ett bra sätt ska återspegla att förhållandena sannolikt varierar mellan storstad och landsbygd, mellan stora och små kommuner samt även inom dessa grupper. PTS bad därför Svenska stadsnätsföreningen (SSNf) att inkomma med förslag på ett lämpligt urval av ca 30 stadsnät. Endast ett antal mindre justeringar av det urvalet gjordes, för att bl.a. öka antalet län som omfattades av undersökningen och för att balansera eventuella skillnader mellan storstad och landsbygd. Från det ursprungliga urvalet om 28 stadsnät valde sedan PTS ut åtta stadsnät som bedömdes vara särskilt intressanta att intervjua. Främst valdes stora och medelstora orter ut, med viss geografisk spridning. Dels bedömde PTS att konkurrensen från TeliaSonera sannolikt är mer påtaglig på något större orter, dels var det önskvärt med en geografisk spridning för att få med stadsnät som inte enbart har investerat i tätbebyggda områden utan också i glesbygd. Detta urval tog också viss hänsyn till att intervjuerna skulle kunna genomföras på plats och under en relativt kort tidsperiod. Urvalet som har gjorts innebär ändå en viss risk för att viktiga förhållanden som PTS behöver känna till inte kommit till vår kännedom. Vid en vetenskaplig studie med mycket höga krav på generaliserbarhet hade den här typen av urval inte använts. Nu är dock syftet med studien smalare och metoden för urval får därför accepteras. PTS bedömning är att urvalet är tillräckligt representativt särskilt beaktat att urvalet skett genom betydande bidrag från SSNf i urvalsprocessen. Post- och telestyrelsen 10

11 11(36) 3.2 Enkätstudie Enkätstudien genomfördes under perioden 11 april 2012 till den 27 april Flertalet respondenter inkom med sina svar inom den tiden, men för några krävdes påminnelser. Svarsfrekvensen på enkätstudien är hög (97procent) och det innebär att ett stort antal stadsnät har tagit tillfället i akt att dela med sig av sin kunskap och sina erfarenheter om förhållandena på sin lokala marknad. Svaren skiljer sig åt i viss utsträckning, dels beroende på att lokala förhållanden skiljer sig åt, men ibland också på grund av att frågorna tolkats olika. Överlag bedöms svaren på enkätstudien vara av hög kvalitet och kan läggas till grund för analys och slutsatser som i viss utsträckning är generaliserbara. Alla studier som baserar sig på strategiska urval innebär alltid en risk att viktiga aspekter på frågorna inte kommer fram. 3.3 Intervjustudie Intervjuerna genomfördes parallellt med att enkätundersökningen pågick. Vid samtliga intervjuer utom en genomfördes intervjuerna av två eller flera personer från projektgruppen. Sammansättningen av de team som genomfört intervjuerna har varierat mellan intervjutillfällena och totalt har fyra personer från PTS varit delaktiga i genomförandet. Intervjuerna har genomförts på plats hos respektive stadsnät och i tid varierat mellan cirka två och cirka fem timmar. Syftet har varit att täcka de områden som är relevanta för denna studie, och att ge gott om tid för respektive stadsnät att beskriva sina lokala förhållanden samt för följdfrågor och diskussioner. De åtta stadsnät som har intervjuats är: Gothnet (Göteborg) Gävle Energi (Gävle) Jönköping Energi Stadsnät (Jönköping) MälarEnergi Stadsnät (Västerås, Eskilstuna, Hallstahammar m.m.) Skellefteå Kraft Stadsnät (Skellefteå) Stadsnät i Örebro (Örebro, Kumla och Lindesberg) Stokab (Stockholm och delar av Solna) Utsikt Bredband (Linköping, Mjölby och Katrineholm) Post- och telestyrelsen 11

12 12(36) 4 Utfall av enkät- och intervjustudien Enkäten skickades till 28 stadsnät. Den inleddes med frågor om grundläggande information om aktuellt stadsnät t.ex. driftsformer, omsättning, resultat och genomförda investeringar de senaste åren. Nästa del innehöll frågor om vilken typ av verksamhet som det aktuella stadsnätet bedriver och samarbeten med eller konkurrensförhållanden i förhållande till andra aktörer på samma geografiska marknad. Därefter kom ett avsnitt om utbud och efterfrågan på fiberbaserad infrastruktur så som det uppfattas från statsnätens perspektiv, inklusive frågor om eventuella förändringar sedan juni 2011 då PTS reglering av TeliaSoneras priser på fiber trädde i kraft. Slutligen behandlades frågor om prissättning samt frågan om avskrivningstider på investeringar. Djupintervjuer har hållits med totalt åtta stadsnät om i princip samma frågeställningar. I grunden är skillnaderna små mellan vad som framkom vid dessa intervjuer och vad som framkommit av enkätsvaren som redovisats ovan. Om enkätsvaren gav en relativt bred bild av hur verksamhetsförhållanden, konkurrens och prissättning ser ut gav intervjuerna i stället en viss fördjupning. 4.1 Driftsform, ekonomi och uppdrag I studien finns stadsnät representerade från befolkningsmässigt mindre, medelstora och stora kommuner. Den minsta kommunen vars stadsnät medverkar har drygt invånare och den största har drygt invånare. Omsättningen varierar mellan ca 15 miljoner kronor och knappt 600 miljoner kronor för 2011 bland de nät som har rapporterat sina omsättningssiffror. Resultaten varierar också kraftigt, från nollresultat till ett antal stadsnät som har ett genomsnittligt årligt resultat kring 30 procent av årsomsättningen. För de flesta stadsnät som deltagit i studien motsvarar resultatet procent av årsomsättningen. Det finns såväl likheter som olikheter mellan de stadsnät som omfattas av studien. Grovt indelat finns två övergripande synsätt på kommunens roll. Det finns kommuner där uppgiften att tillhandahålla grundläggande nätinfrastruktur ses som en kommunal huvuduppgift på samma sätt som vatten och avlopp eller gator. Det finns också kommuner som ser på frågan på ett annat sätt, dvs. att kommunen har en uppgift att se till att en fungerande nätinfrastruktur finns tillgänglig, men att det inte är nödvändigt att kommunen äger eller driver verksamheten på egen hand. Det här bidrar äventill att innehållet i ägardirektiven till det lokala stadsnätet varierar. Vissa stadsnät har till uppgift att vara en ledande lokal infrastrukturleverantör och andra ska endast fungera som ett komplement till andra aktörer. Post- och telestyrelsen 12

13 13(36) En klar majoritet av de stadsnät som omfattas av studien drivs i aktiebolagsform. Ofta ingår de i en kommunkoncern eller är dotterbolag till ett energibolag. Endast två av de tillfrågade stadsnäten drivs som kommunala förvaltningar. I studien ingår också ett mindre antal stadsnät som drivs som privat ägda bolag. Ett av stadsnäten drivs som ekonomisk förening. Figur 1 - Exempel på direkt kommunägt stadsnät Andra stadsnät drivs i bolag som är dotterbolag till ett kommunägt energibolag eller allmännyttigt bostadsbolag. Figur 2 - Exempel på stadsnät som ägs genom annat kommunalt bolag I studien förekommer även stadsnät som drivs av privata företag som köpt upp tidigare kommunalt ägda eller drivna stadsnät. Sådana bolag kan då driva ett antal stadsnät i flera städer. Post- och telestyrelsen 13

14 14(36) Många stadsnät har identifierat ett konsolideringsbehov. Vissa mindre stadsnät är oroliga för sin överlevnad på sikt och vissa större stadsnät ser att de bättre skulle kunna utnyttja skalfördelar för att sänka sina kostnader. På några håll i landet har detta också kommit att konkretiseras. Det finns flera olika modeller för mer eller mindre långtgående samverkan mellan stadsnät. Den mest långtgående modellen som identifierats i samband med denna studie innebär att två eller flera kommuner bildar ett gemensamt ägt bolag, med sina respektive stadsnät som insats i bolaget. Maktförhållandena i ett sådant bolag regleras både genom ett aktivt användande av minoritetsskyddsreglerna i aktiebolagslagen och genom att aktieägaravtal skrivs för att kunna hantera eventuella oenigheter som uppstår. I praktiken betyder detta att man balanserar alla deltagande kommuners behov av inflytande i viktigare frågor med att också ge större kommuner med större insats i bolaget ett något större inflytande. Vid intervjuer har flera mellanstora stadsnät berättat om att mindre stadsnät i närområdet vill inleda diskussioner om närmare samarbeten. Det är främst dessa mindre stadsnät som upplever ett stort behov av samarbete. Det beror framförallt på att de inte har samma stordriftsfördelar som större stadsnät besitter. Många mindre stadsnät bedöms också ha svårt att klara att finansiera nödvändiga reinvesteringar under de kommande åren, då de har för låga intäkter. Om de inte hittar en bra lösning på den frågan kan de komma att köpas upp alternativt tvingas att upphöra med sin verksamhet. Om inte nödvändiga reinvesteringar görs kan det komma att påverka robustheten i deras nät negativt. Figur 3 - Exempel på när flera kommuner asymmetriskt äger stadsnät gemensamt Tidigare har vissa större kommunägda stadsnätsbolag, varav några deltagit i studien, valt att eventuellt i strid med kommunallagen eller konkurrenslagen Post- och telestyrelsen 14

15 15(36) agera i andra kommuner än den egna. Detta sätt att arbeta är under rättslig prövning 6. Under 2013 kan frågeställningen bli föremål för ett första ställningstagande i domstol såvida inte förutsättningarna radikalt förändras i det enskilda fallet innan dess. 7 Investeringarna varierar också stadsnäten emellan. För vissa stadsnät varierar det också mycket från år till år. Det stadsnät som har de lägsta investeringarna för 2011 redovisar omkring två miljoner kronor, medan det stadsnät som har de största investeringarna redovisar något över 500 miljoner kronor för samma år. De flesta stadsnät bibehåller eller minskar sina investeringar något över tid. Det största stadsnätet har ökat sina investeringar så kraftigt under perioden att det ensamt påverkar de totala investeringarna mer än de andra i studien medverkande stadsnäten sammantaget. Det är därför svårt att säga något generellt om utvecklingen av stadsnätens investeringar över tid baserat enbart på respondenternas svar i denna studie. Det kan dock konstateras att investeringarna sannolikt kommer att variera även fortsättningsvis. 4.2 Verksamhetens styrning och inriktning Stadsnäten som har deltagit i studien har vart och ett sin unika historia. Framväxten har skett av delvis olika orsaker och i olika snabb takt. I några fall har de från början varit inriktade på att enbart erbjuda svart fiber, i andra fall har inriktningen från börjat varit att erbjuda tjänster till slutkunder i en helt vertikalt integrerad verksamhet. Ytterligare en variant är att kommunens behov av modern bredbandsinfrastruktur till skolor, förvaltningar och kommunägda bolag har varit startpunkten för stadsnätets verksamhet. Vissa kommuner har bedömt att det som marknaden, vanligen TeliaSonera, har erbjudit har varit för dyrt i jämförelse med att investera i eget nät. Andra har berättat att marknaden inte kunnat eller velat leverera den infrastruktur som har efterfrågats. De nät som har byggts ut för att ansluta all kommunal verksamhet redan från början har haft en stor geografisk utbredning då verksamheten ofta är fördelad över hela kommunen Styrdokument m.m. De allra flesta av de stadsnät som drivs i aktiebolagsform har ägardirektiv som anger verksamhetens inriktning. I något fall finns ägardirektiv i ett koncernmoderbolag som gäller också för det bolag som bedriver 6 Konkurrensverket har den 22 juni 2011 lämnat in en stämningsansökan mot Mälarenergi Stadsnät AB till Stockholms tingsrätt för misstänkt brott mot konkurrenslagens förbud mot konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet. Huvudförhandling i målet är enligt uppgift planerad till första halvåret Den 24 oktober 2012 beslutade kommunstyrelsen i Västerås kommun att godkänna en ny uppdelning av verksamheten inom Mälarenergi Stadsnät AB som förändrar hur den samverkan som berörs av Konkurrensverkets stämningsansökan organiseras. Den nya organisationen är tänkt att gälla från och med 1 januari Post- och telestyrelsen 15

16 16(36) stadsnätverksamhet. Där ägardirektiv saknas finns i samtliga aktiebolag bortsett från något enstaka undantag i stället andra styrdokument som reglerar verksamhetens inriktning, t.ex. uttryckliga skrivningar i bolagsordning. Vad regleras då i ägardirektiv och andra styrdokument? Av enkätsvaren att döma varierar det relativt mycket. Det går dock inte att utesluta att variationen i viss utsträckning beror på hur respondenten har tolkat frågorna. Vissa stadsnät har besvarat frågan mycket utförligt, med avsnitt ur ägardirektiv eller bolagsordning. Andra stadsnät har svarat betydligt mer sparsamt. Det helhetsintryck som enkätsvaren ger är att det stora flertalet ägare, vanligen kommuner, styr verksamheten relativt ingående. Många uppger att ägardirektiven följer de rekommendationer för ägardirektiv som Sveriges kommuner och landsting (SKL) har givit ut. Innehållet i ägardirektiven har ofta en koppling till den aktuella kommunens eller kommunernas strategiska arbete med bredbandsinfrastruktur. Det kopplas i sin tur ofta ihop med att kommunerna vill vara en attraktiv plats för att locka både invånare och näringsliv. Några ägare ställer uttryckliga avkastningskrav i ägardirektiv på sina stadsnät. Det finns ett flertal stadsnät som har policyfrågor reglerade i ägardirektiven. Ett ofta återkommande ägarkrav är att näten ska vara öppna för tjänsteleverantörer. Ett annat vanligt förekommande krav är att stadsnäten ska ha ett marknadsmässigt agerande. Det är inte ovanligt att kraven sammanfaller helt eller delvis med ägarkrav riktade till andra bolag i samma koncern, t.ex. energibolag. Några av de intervjuade stadsnäten som ingår i en kommunalt ägd koncern tillsammans med eller som en del av ett energibolag får i vissa fall samma styrning från ägarnivå som energibolaget. Ofta är ett stadsnätsbolag relativt litet, mätt i omsättning, jämfört med energibolag. Styrningen av stadsnätet kan därför hamna i skuggan av styrningen av energibolaget. För ett enskilt stadsnät kan detta upplevas som både positivt och negativt. Det upplevs ofta som positivt att stadsnätet därmed får en större frihetsgrad att utan direkt politisk styrning agera på en marknad som är under snabb förändring. Däremot upplevs det som negativt att stadsnätet inte får uppmärksamhet för den verksamhet som företrädare för stadsnätet själva uppfattar som mycket viktig för kommunen. Arbetet med regionala och kommunala digitala agendor, och motsvarande strategiska frågor, menar dock flera stadsnät lyfter fram deras viktiga infrastrukturfrågor i ljuset. Många kommuner har höga avkastningskrav på sina energibolag, vilket också har överförts på stadsnät inom samma koncern. Emellertid har stadsnäten enligt de som intervjuats helt andra förutsättningar att skapa resultat. Energibolagen har befintlig och i många fall avskriven infrastruktur och bygger Post- och telestyrelsen 16

17 17(36) endast i begränsad omfattning ut sina nät. För stadsnäten är förhållandet det omvända, med liten andel befintlig infrastruktur, höga avskrivningar på stora investeringar som gjorts de senaste åren och stora pågående och kommande investeringar. Även marknadsförutsättningarna är väldigt olika, energibolagen har monopol inom sina utbredningsområden, dvs. det saknas parallella infrastrukturer för elförsörjningen Stadsnätens roll i värdekedjan En fråga som ofta regleras i styrdokument, t.ex. ägardirektiv, är frågan om vilken roll ett stadsnät ska ha i värdekedjan. Samtliga stadsnät som har besvarat enkäten hyr ut svart fiber, men proportionen svart fiberintäkter varierar mellan stadsnäten. Vissa säljer enbart svart fiber och har exklusivt avtal med en kommunikationsoperatör (KO) 8 för förmedling av tjänster från olika tjänsteleverantörer. Andra stadsnät menar att exklusiva avtal med en KO inte är någon bra lösning för konsumenterna, att KO-modellen inte leder till lika bra konkurrens på tjänstenivå som om kommunen själv agerar KO i sitt eget nät. Få stadsnät har mer än en aktiv KO, och om det finns flera KO finns det också en uppdelning mellan dem, vanligen geografisk. En viss KO kan också vara mer eller mindre öppen för att släppa in tjänsteleverantörer. Ett medskick till PTS från en av intervjuerna är att begreppet öppet nät förtjänar att i varje enskilt fall analyseras, då öppenheten sällan är förbehållslös. Ett relativt stort antal stadsnät agerar därför också KO i sitt eget nät. Många uttrycker en osäkerhet om vad som händer med KO-modellen på sikt, om den är hållbar och vilka av dagens aktörer som kommer att finnas kvar på längre sikt. Något stadsnät uttrycker att KO-rollen upplevs lite som ett konstlat lager. Endast några få stadsnät levererar idag tjänster till slutkonsumenter och företag, men några har det ansvaret i relation till kommunala förvaltningar eller kommunägda bolag Framtida utveckling Enkäten innehöll även frågor om vilken roll stadsnätet ska ha i den framtida utvecklingen av tillgång till bredbandstjänster inom kommunen. Enkätsvaren ger en antydan till skiljelinjer mellan de stadsnät som svarat. Dels finns det några stadsnät som ser som sin uppgift att vara fundamentet för bredbandsinfrastruktur inom sin kommun. Dessa kommuner vill stärka upp tillgängligheten och få till stånd konkurrens på tjänstenivå. Den andra gruppen 8 En kommunikationsoperatör (KO) är ett mellanled som upplåter ett nät till en eller flera tjänsteleverantörer som därmed kan leverera sina tjänster (t.ex. telefoni, bredband eller tv) till slutkund. Vanligen ansvarar en KO för och finansierar nätets aktiva utrustning. Post- och telestyrelsen 17

18 18(36) av stadsnät ser sig i stället i första hand som ett komplement till andra marknadsaktörer på infrastrukturnivå. Detta innebär att de väljer att fokusera en större del av sina investeringar på delar av marknaden som andra aktörer visar litet eller inget intresse för. Vissa stadsnät har också redovisat att de väljer delvis olika roller i tätbefolkade respektive glesbefolkade delar av sin kommun. I de tätbefolkade delarna är stadsnätet snarare ett komplement till andra aktörer genom parallell infrastruktur. I glesbebyggda delar av landet är stadsnätet, ofta i samarbete med byalag, i vissa kommuner ensam leverantör av fiberinfrastruktur. För mer renodlade glesbygdkommuner är frågan om stadsnätets roll i relation till andra aktörer mindre relevant. Det finns i dessa kommuner få eller inga andra aktörer som ser kommersiella förutsättningar att bygga ut fiber i nuläget. Historiken påverkar vilka möjligheter stadsnät har att sälja svart fiber när den efterfrågan stiger. De stadsnät som ursprungligen byggts för att leverera tjänster till hushåll i första hand har inte alltid de förutsättningar, i form av ledig fiberkapacitet i sina nät, som krävs för att kunna svara upp mot eventuell efterfrågan på svart fiber. Andra stadsnät, som alltid har haft en större andel försäljning av svart fiber, har å andra sidan väldigt bra förutsättningar att kunna möta den ökande efterfrågan. Flera stadsnät har sitt historiska ursprung i ett kommunalt behov av att skapa bra och kostnadseffektiva kommunikationer till den verksamhet som förvaltningar och kommunägda bolag bedriver. Även efter det att stadsnäten har byggts ut och anslutit många hushåll och företag finns denna ursprungliga kundbas kvar. Det finns exempel på stora stadsnät där mer än 20 procent av intäkterna kommer från denna kundbas. Många kommuner driver för närvarande ett arbete med framtagande av kommunala bredbandsstrategier. Stadsnäten har ofta en central roll i detta sammanhang. Vid flera intervjuer påtalar företrädare för stadsnät att regeringens insatser på området får effekt genom dessa kommunala bredbandsstrategier. Frågorna om bredbandsinfrastruktur kommer generellt högre på den kommunala agendan på detta sätt Samverkan med andra aktörer PTS har även ställt frågor om hur stadsnäten samverkar med andra aktörer. De allra flesta stadsnät bedriver samverkan på något sätt med olika aktörer. Ofta gäller det samförläggning av kanalisation eller fiber, antingen med andra kommunägda aktörer t.ex. fjärrvärmebolag eller med andra nätägare. Det kan också handla om att man tillsammans med t.ex. Trafikverket/ICT skapar redundanta förbindelser för vissa sträckor i både sitt eget och samarbetspartnerns nät. En annan vanlig form av samverkan är mellan stadsnät Post- och telestyrelsen 18

19 19(36) inom en region. Det kan gälla allt från nätplanering till grävjour för att hantera avbrott. I vissa fall är sådan samverkan ett steg mot att äga och driva nät gemensamt. Vissa kluster av stadsnät äger förbindelser över längre sträckor och utgör i någon mening konkurrenter till nationella operatörer också på marknaden utanför den egna kommunen. Ett stadsnät i studien framhåller detta som en viktig framgångsfaktor. Något stadsnät samverkar med en operatör och delar nät vilket leder till att hushållen kan välja leverantör. Operatören svarar för aktiv utrustning och stadsnätet för passivt nät. Lösningen blev aktuell i samband med att ett exklusivitetsavtal förföll. Samförläggning i samband med fiberdragning är en vanlig frågeställning på samverkansområdet. I vissa fall fungerar det bra att dela samma dike, men TeliaSonera vill, enligt ett stadsnät, lägga egen kanalisation i diket och inte dela med stadsnätet. Stadsnät som finns i en koncern med kommunalt ägda elbolag har ofta stora samverkansfördelar, både genom att det finns erfarenhet som elsidan kan dela med sig av och genom direkt samverkan t.ex. vid samförläggning i mark eller samlokalisering av aktiv utrustning. Det är dock inte helt givet att det alltid är effektivast att dra ett fibernät på samma sätt som ett elnät. Energibolaget är ofta också beroende av stadsnätet för styrning och kontroll av elnätet. Vid sidan av samarbete med kommunala energibolag är det vanligt med nära samverkan med kommunalt ägda bostadsbolag. Inget stadsnät som har intervjuats har dock haft exklusivitetsavtal med sådana bostadsbolag utan verkar i konkurrens med parallella infrastrukturer, ofta både kabel tv-nät och xdsl. Det innebär att det för slutkunder ofta finns goda möjligheter att välja att köpa tjänster på annan infrastruktur än stadsnätet. Det sker dock en utveckling på marknaden där vissa kommunala bostadsbolag slutit exklusivitetsavtal och där konsekvensen blir att framförallt alternativet med bredband via kabel tv-nätet försvinner. Vissa stadsnät anger att de inte bara säljer förbindelser utan också köper av andra aktörer, t.ex. mellan orter eller för att få redundans i kritiska delar av nätet. Något stadsnät hyr även kanalisation från privata konkurrenter. Samverkan i regionnät är också en vanlig lösning för att lösa behovet av att knyta ihop närliggande kommuner med varandra. Sådan regional samverkan har också stor betydelse som forum för att diskutera och sprida information om regulatoriska frågor. Framförallt mindre kommuner med mindre stadsnät har stor nytta av sådana regionala samarbeten. Post- och telestyrelsen 19

20 20(36) 4.3 Utbud och efterfrågan på fiberbaserad infrastruktur Det stora flertalet stadsnät anger att både utbud och efterfrågan på fiberbaserad infrastruktur ökar över tid. På många håll sker ökningen av utbudet genom att både stadsnätet och andra aktörer, främst TeliaSonera, ökar sin tillgång till fiberinfrastruktur. Bakom detta finns flera drivkrafter, bl.a. anges att utbyggnaden av mobilnät är viktig. Det gäller såväl 3G- som 4G-nät, vilka byggs ut och förtätas i stora delar av landet. Avseende frågan vad som styr stadsnätens strategiska investeringsbeslut finns två kategorier bland de stadsnät som svarat. I den första finns en ägarstyrning (oftast politisk styrning) som har en tydlig viljeinriktning. I den andra finns dessutom påverkan i form av marknadsförutsättningar, t.ex. efterfrågan, konkurrens och lönsamhet. Det stora flertalet kommunalt ägda statsnät som besvarat enkäten anger att det finns en politisk vilja att öka utbudet av bredbandsinfrastruktur för snabba uppkopplingar till hushåll och företag i kommunen. För de flesta stadsnät är det en kombination av politisk styrning och marknadsmässiga förutsättningar som utgör grunden för de strategiska investeringsbeslut som fattas. Stadsnät i kommuner med växande centralorter anger ofta att utbyggnaden i nya områden påverkar investeringsbesluten. Även nybyggnation av fritidshus kan påverka investeringsbesluten för stadsnäten. Det stora flertalet stadsnät anger i intervjusvar att utbyggnad i första hand sker baserat på befintlig efterfrågan, dvs. inget nät byggs på spekulation om eventuella framtida affärer. Ett stadsnät beskriver dock att utbyggnaden är styrd helt av direktiv från ägaren, i det fallet en kommun. Där har beslut fattats att samtliga flerbostadshus inom kommunen ska fiberanslutas inom en viss tidsperiod. De stadsnät som är helt eller nästan helt inriktade på uthyrning av svart fiber påtalar vikten av att det finns tillräckligt med utbud på fiber för att möjliggöra konkurrens högre upp i värdekedjan, samt att stadsnäten har en viktig roll att fylla i det sammanhanget. Något stadsnät framhåller också vikten av att stadsnätet som leverantör av svart fiber kan behandla sina kunder, dvs. operatörer högre upp i värdekedjan, på ett neutralt sätt utan att konkurrera med dem. De har efter att under 90-talet ha diskuterat att tillhandahålla kanalisation landat i att svart fiber är rätt nivå för att skapa konkurrens i nästa led i värdekedjan. På frågan om hur stadsnätens fiberbaserade tjänster används svarar ett antal större stadsnät att de enbart säljer svart fiber eller säljer en kombination av svart fiber och kapacitet. Bland de medelstora stadsnäten säljer de allra flesta svart fiber, men har också egen aktiv utrustning i nätet, bl.a. för kommunens och kommunägda bolags behov. Dessa nät har avtal med Post- och telestyrelsen 20

21 21(36) kommunikationsoperatörer som ansluter slutkunderna. Ett antal mindre och medelstora stadsnät agerar själva kommunikationsoperatörer och har slutkunder samt ansluter tjänsteleverantörer. Efterfrågan på slutkundsnivå har sedan juni 2011 ökat i ett större antal stadsnät, men det är också tydligt att efterfrågan redan innan bedöms ha varit hög. Flera stadsnät rapporterar en prispress, ofta från mobiloperatörer, men också en ökad efterfrågan på längre avtal. Den prispressen upplever många stadsnät kom före juni En faktor som lyfts fram som trolig orsak till prispressen är bl.a. jämförelser med kostnader för radiolänk som är ett alternativ till fiber för mobiloperatörer under vissa förutsättningar, bl.a. beroende på avstånd och krav på överföringskapacitet. Andra faktorer som lyfts fram som bakomliggande till prispressen är att volymerna i näten och marknadspenetrationen har ökat. På grossistmarknaden bedöms efterfrågan också ha ökat, som en direkt följd av att de tjänster som i slutändan efterfrågas på slutanvändarnivå, konsumenter och företag, kräver allt mer bandbredd. Det kan röra sig om t.ex. molntjänster. Både efterfrågan på svart fiber och kapacitet växer, men flera stadsnät indikerar att efterfrågan på svart fiber växer mer. Av de stadsnät som har intervjuats är det flera som upplever en ökad efterfrågan på svart fiber. I vissa fall är ökningen kraftig. Det finns också en utveckling av priserna på svart fiber som innebär att de minskar. Kunderna, vanligtvis nationella operatörer, vill allt oftare ha längre avtalstider för att på så sätt kunna förhandla ned priserna. Flera stadsnät påtalar att regulatorisk osäkerhet hindrar fortsatt utbyggnad av nät. I några fall hänvisas i det sammanhanget till den gällande prisregleringen och den osäkerhet som den kan innebära för framtiden, vid utbyggnad i den egna kommunen. En uppfattning som förs fram i de flesta av de genomförda intervjuerna, liksom i ett enkätsvar är att kritiken mot regulatorisk osäkerhet i stället handlar om att den hindrar utbyggnad i andra kommuner än den egna. Då handlar det snarare om begränsningarna för vad kommunala bolag tillåts göra inom de ramar som anges i bl.a. kommunallagen. Det senare är också en uppfattning som förs fram i de flesta av de genomförda intervjuerna. Nyanläggning av nät och vidareutveckling av befintliga delar i stadsnäten har, sedan den nuvarande prisregleringen av TeliaSoneras fibernät trädde i kraft i juni 2011, för stadsnäten inneburit en ökad tillgång på egen nätinfrastruktur. Flera stadsnät ökar sin kapacitet vad gäller både svart fiber och tranmission/kapacitet för att bl.a. tillgodose den ökade efterfrågan från mobiloperatörer som bygger ut och förtätar sina 3G/4G-nät. Ett stadsnät som tidigare har haft egen XDSL-verksamhet i utkanter av kommunen byter nu ut den mot fiber (FTTH). Ett mindre stadsnät har tillsammans med en norsk Post- och telestyrelsen 21

22 22(36) kommun byggt en fiberförbindelse över den svensk-norska gränsen i fjällvärlden. Landets största stadsnät anger att de för perioden har för avsikt att minska sina investeringar med ca 90 procent. Orsaken är att den beslutade investeringen att täcka stadens flerfamiljshus slutförs under Kommunfullmäktige i samma kommun har för den närmaste framtiden även beslutat att avvakta med att bygga ut till enfamiljshus. Orsaken anges primärt vara den prisreglering som staten, genom PTS mot bakgrund av bindande EUregler, beslutat om för TeliaSonera. Stadsnätet anger i sitt enkätsvar att kommunen fastslagit att prisregleringen i sig innebär att en osäkerhet finns beträffande framtida investeringsförutsättningar. På en direkt fråga om stadsnätet från sitt perspektiv bedömer att det finns konkurrens i hela eller delar av kommunen svarar flertalet stadsnät positivt. Flera beskriver det med ord som stark eller mycket stark konkurrens. Många medelstora stadsnät lyfter särskilt fram TeliaSonera/Skanova och att de upplever att konkurrensen har hårdnat. Några mindre stadsnät i glesbygd lyfter i stället fram att det inte finns någon egentlig konkurrens, detta gäller framförallt mindre glesbygdskommuner. Som svar på fråga om vilka förändringar av konkurrensen som stadsnäten bedömer har inträffat från juni 2011 och framåt svarar de flesta att det skett en ökning. Men det är också ett antal stadsnät som konstaterar att konkurrensen enligt deras mening är oförändrad sedan juni Ett antal stadsnät lyfter fram konkurrensen från andra parallella infrastrukturer, t.ex. kabel tv-nät. Vissa stadsnät som är aktiva både på större orter och i glesbygd lyfter fram skillnader, dvs. att konkurrensen är hård i centralorterna men betydligt svagare i glesbygd. Konkurrensen bedöms oftare också vara starkare vid anslutning av flerbostadshus och företag samt svagare vid anslutning av villor. Några stadsnät beskriver att TeliaSonera ofta väljer att dra egen fiber fram till nya områden, även om stadsnätet också beslutat att erbjuda anslutningar där. Flera stadsnät upplever att TeliaSonera anpassar sina erbjudanden om anslutningar till fastigheter efter stadsnätets agerande. Ofta är anslutningsavgiften lägre om stadsnätet i ett inledningsskede finns som ett alternativ. Om stadsnätet beslutar att inte erbjuda anslutningar så kan TeliaSonera byta strategi och höja sina anslutningsavgifter. Andra stadsnät svarar på samma fråga att de i enstaka fall överväger att hyra förbindelser i stället för att nyanlägga på grund av rådande prispress. Ett nät har blivit mer aktiva i sin försäljning av svart fiber, andra gör investeringar och Post- och telestyrelsen 22

23 23(36) reinvesteringar i aktiv utrustning då kraven på kapacitet och robusthet ökar successivt. Det stora flertalet har inte gjort någon förändring av det sätt de agerar på marknaden sedan regleringen trädde i kraft i juni Stadsnätens prissättning Ett antal stadsnät har offentliga prislistor, andra har prislistor som inte är officiella, ytterligare några räknar på varje enskild förbindelse för sig. Bland de som säljer både svart fiber och andra typer av förbindelser har vissa offentliga prislistor för det ena men inte för det andra. Många stadsnät ger rabatter, baserat på volymer i första hand. Nästan alla stadsnät som har svarat på enkäten lämnar offerter efter förhandlingar med köpare. Något stadsnät uppger att även om de har prislistor så blir det nästan alltid i slutändan en förhandling i varje enskilt fall. Stadsnäten har fått frågan om vilka faktorer som har betydelse när de prissätter sina fiberbaserade tjänster. Det stora flertalet framhåller att marknadspriset styr, några kvalificerar det svaret med att nämna TeliaSoneras prissättning. Flera stadsnät anger att framförallt grossistkunder lätt kan jämföra med TeliaSoneras priser genom att göra sökningar i tillgängliga informationssystem (t.ex. NetBusiness). Flera stadsnät anger att det finns ett utrymme för dem att ta ut något högre priser än TeliaSonera i vissa fall. Det kan bero på att en slutkund värdesätter stadsnätets lokala anknytning, eller på att en grossistkund är beredd att betala en viss premie för att inte hyra en förbindelse av konkurrenten TeliaSonera. Ett stadsnät uttrycker det som att deras pris måste ligga inom en prisbox som är acceptabel för grossistkunderna. Prissättningen av svart fiber baseras i första hand på förbindelsens längd, men bindningstider och olika nivåer för service- och kvalitetsgarantier har också påverkan på prissättningen. Flera stadsnät framhåller att de gör en återbetalningsberäkning och prissätter utifrån den, för att inom en viss tid få tillbaka den investering som krävs. Något enstaka nät tillämpar också bidragskalkyler vid sin prissättning. Då ägarstyrningen ofta anger att ingen utbyggnad får ske på spekulation blir återbetalningen av kostnaden för en genomförd investering styrande för prissättningen. Flera stadsnät anger att investeringar kalkylmässigt ska återbetalas inom kontraktstiden, vanligen 3-5 år. I något fall krävs betydligt snabbare återbetalning än så. De flesta stadsnät är överens om att priserna sjunker. Olika stadsnät lyfter fram delvis olika orsaker. Det är i sig inte märkligt då de är aktörer inom olika geografiska områden. Många stadsnät framhåller att gällande prisreglering kan ha spelat en viss roll, hur stor är svår att bedöma. Inget stadsnät har vid intervjuerna hävdat att prisregleringen är den enda och viktigaste orsaken till den prispress de upplever inom det geografiska område där de är verksamma. Post- och telestyrelsen 23

24 24(36) En av de vanligaste orsakerna som stadsnäten redovisar är att näten fylls bättre på grund av ökande trafikvolymer. Kostnaderna kan därmed fördelas bredare och priset kan sänkas utan att det påverkar resultatet. En annan faktor är att mobilnäten byggs ut i snabb takt. För anslutning av basstationer konkurrerar fiberanslutningar med radiolänkar vilket leder till en prispress som indirekt också påverkar andra anslutningsformer. Flera operatörer, framförallt mobiloperatörer, vill ha längre avtalstider och kräver samtidigt lägre priser. De förväntar sig också ett mer enhetligt agerande av stadsnäten, när de som kunder till flera stadsnät kan jämföra dessa med varandra. Konkurrensen är, i alla fall för många medelstora och större stadsnät, hårdare nu än tidigare. TeliaSonera bedöms av flera operatörer ha sänkt sina priser redan före juni 2011 och den prissänkningen påverkar indirekt möjligheterna för stadsnäten att ta ut högre priser. Ytterligare en faktor som bedöms påverka priserna är att kostnaden för inköp av fiber och aktiv utrustning till nätet sjunker. PTS har vid intervjuerna, ofta flera gånger och på delvis olika sätt, ställt frågan om och hur PTS prisreglering påverkar stadsnätens prissättning. Stadsnäten svarar att det generellt är svårt att avgöra om prisregleringen har någon effekt på prisnivåerna. Den allmänna uppfattningen antyder snarare att prissättningen sker mot bakgrund av konkurrens på marknaden och att prisregleringen inte är direkt styrande. Här följer ett antal korta citat från vad stadsnäten svarat på frågor om priser och prissättning: Det råder en prispress på svart fiber och kapacitet. Konkurrens bedöms vara huvudorsaken. Det är svårt att bedöma om PTS prisreglering har någon betydelse för den ökade prispressen på marknaden. Det finns flera faktorer som påverkar priserna. Prisregleringen har inte märkts av. PTS reglerar accessfiber för den som kan samlokalisera i TeliaSoneras lokaler. Om vi ska sälja fiber till Skanova måste vi köpa inplacering. På svart fibermarknaden är TeliaSonera prisledande. Alla operatörer har koll på vad TeliaSonera har för pris och stadsnäten kan inte lägga sig långt ifrån. Operatörerna är beredda att betala en viss premie för att inte köpa av TeliaSonera, det kan stadsnäten utnyttja. Den som inte har koll på TeliaSoneras priser kommer inte heller att få några affärer. TeliaSonera gick ner 30procent förra våren och det har spelat roll. Nya ägardirektiv inför 2012 anger att så länge som prisregleringen finns så ska ingen investering i villamarknaden göras. Om prisregleringen Post- och telestyrelsen 24