Kallelse Föredragningslista Florence Johansson

Transkript

1 Kallelse Föredragningslista 1(2) Sammanträde Socialnämnden Plats och tid Stadshuset, lokal Bäve, kl onsdagen den 18 februari 2015 Ordförande Sekreterare Stefan Skoglund Florence Johansson Föredragningslista Föredragande 1. Upprop och val av justerande samt bestämmande av tid för justering I tur att justera: Elving Andersson alternativt Gerd Andersson Beräknad tid: onsdagen den 25 februari 2015, kl Information om pågående arbete med Äldreplan Dnr SN 2014/ Upphandling avseende plock av varor i livsmedelsbutik för brukare i Uddevalla kommun Dnr SN 2015/00027 (Obs. upphandlingssekretess. Förfrågningsunderlaget återfinns under sekretessdelen) Maria Bratt Maria Bratt 4. Information om upphandling av trygghetslarm i ordinärt boende Ulrika Olsson 5. Socialtjänstens interna miljörevision 2014 Dnr SN 2015/ Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare år 2014 Dnr SN 2015/ Remiss - Samhällsbyggnadsstrategi Dnr SN 2014/ Återrapportering av internkontrollplan 2014 Dnr SN 2015/ Internkontrollplan 2015 Dnr SN 2015/ Socialnämndens bokslut 2014 Dnr SN 2015/00016 Åsa Håkansson Marita Niemi Doris Söderman Lars Alfredsson Lars Alfredsson Lars Alfredsson Ingalill Wilske

2 Kallelse Föredragningslista 2(2) Föredragningslista Föredragande 11. Socialnämndens månadsmått 2015 Dnr SN 2015/ Särskild kvalitetssäkring Bräcke Diakoni Dnr SN 2014/ Utökning av äldreomsorgsplatser på Rosenhäll Dnr SN 2015/ Ändring i delegeringsordningen avseende beslut enligt LSS Dnr SN 2015/00038 Eva Andersson Eva Andersson Anders Fischer 15. Information Ciceron Assistent Marie Skarin 16. Information om Kyrka - Vård Maria Olander, Sjukhuskyrkan 17. Information, med anledning av fråga från Gerd Andersson (FP), om socialtjänstens förebyggande arbete med ungdomar Carina Augustsson 18. Anmälan av beslut fattade med stöd av socialnämndens delegation Dnr SN 2015/ Anmälan av inkomna skrivelser m.m. Dnr SN 2015/ Information från förvaltningen 21. Socialnämndens ärendebalanslista Dnr SN 2015/ Ev. övriga frågor INDIVIDÄRENDEN ENLIGT SÄRSKILD FÖREDRAGNINGSLISTA Ledamot och ersättare som är hindrad att delta i sammanträdet ska anmäla detta till resp. gruppledare.

3 Socialnämndens ledamöter och ersättare Ledamöter Said Olsson (M) Elving Andersson (C), 2:e vice ordförande Gerd Andersson (FP) Christina Nilsson (KD) Stefan Skoglund (S), ordförande Lidija Beljic (S) Jan-Olof Andersson (S) Nora Garbaya Åkare (S) Abshir Macow (S) Lars-Olof Laxrot (V), 1:e vice ordförande Sven Hassler (MP) Rose-Marie Antonsson (SD) Ann-Charlott Gustafsson (UP) Ersättare Camilla Josefsson (M) Esad Sukurica (FP) Ahmed Omar (KD) Margareta Wendel (S) Per-Erik Holmberg (S) Hampus Karlsson (V) Ole Borch (MP)

4 Protokoll Socialnämndens arbetsutskott Dnr SN 2014/00214 Äldreplan Sammanfattning Utvecklare Maria Bratt redogör för utkast till Äldreplan Enligt tidsplanen kommer socialnämnden att få information om äldreplanen den 18 februari, socialnämnden fattar beslut den 18 mars och kommunstyrelsen behandlar äldreplanen i april. Beslut Arbetsutskottet beslutar att notera informationen till protokollet. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

5 Protokoll Socialnämndens arbetsutskott Dnr SN 2015/00027 Upphandling avseende plock av varor i livsmedelsbutik för brukare i Uddevalla kommun Sammanfattning Avtalsperioden mellan Uddevalla kommun och Tempo Jacobs Matcenter gällande plock av varor i butik löper ut Socialnämnden fattade beslut om att uppdra åt förvaltningen att påbörja en ny upphandling av plock av varor i butik. Ett nytt förfrågningsunderlag gällande plock av varor i butik är framtaget. Avtalstiden är till med möjlighet till förlängning upp till 24 månader fördelat på upp till två förlängningstillfällen. Upphandlingen genomförs som en förenklad upphandling enligt lagen om offentlig upphandling, LOU (2007:1091), med förändringar och tillägg. Upphandlingen avser ramavtal. Utvärderingskriterier kommer att vara enligt principen lägsta pris samt kvalitetskraven i upphandlingsunderlaget. Beslutsunderlag Socialtjänstens tjänsteskrivelse Förfrågningsunderlag innehållande anbudsinbjudan, avtalsvillkor, krav på leverantör och kravspecifikation med tillhörande bilagor. Beslut Arbetsutskottet föreslår socialnämnden besluta att godkänna socialtjänstens förslag till förfrågningsunderlag gällande upphandling av plock av varor i butik. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

6 Tjänsteskrivelse Socialtjänsten 1(1) Dnr SN 2015/00027 Handläggare Utvecklare Maria Bratt Telefon Upphandling avseende plock av varor i livsmedelsbutik för brukare i Uddevalla kommun Sammanfattning Avtalsperioden mellan Uddevalla kommun och Tempo Jacobs Matcenter gällande plock av varor i butik löper ut Socialnämnden fattade beslut om att uppdra åt förvaltningen att påbörja en ny upphandling av plock av varor i butik. Ett nytt förfrågningsunderlag gällande plock av varor i butik är framtaget. Avtalstiden är till med möjlighet till förlängning upp till 24 månader fördelat på upp till två förlängningstillfällen. Upphandlingen genomförs som en förenklad upphandling enligt lagen om offentlig upphandling, LOU (2007:1091) med förändringar och tillägg. Upphandlingen avser ramavtal. Utvärderingskriterier kommer att vara enligt principen lägsta pris samt kvalitetskraven i upphandlingsunderlaget. Beslutsunderlag Socialtjänstens tjänsteskrivelse Förfrågningsunderlag innehållande anbudsinbjudan, avtalsvillkor, krav på leverantör, kravspecifikation med tillhörande bilagor. Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att godkänna socialtjänstens förslag till förfrågningsunderlag gällande upphandling av plock av varor i butik Bo Lundgren Socialchef Maria Bratt Utvecklare Expediera till

7 Protokoll Socialnämndens arbetsutskott Dnr SN 2015/00020 Socialtjänstens interna miljörevision 2014 Sammanfattning Uddevalla kommun har sedan 2005 ett miljöledningssystem, EMAS. En del av miljöledningssystemet är uppföljning och revision. Den interna miljörevisionen syftar till att följa upp att rutiner, beslut och miljölagstiftning följs på arbetsplatserna. Resultatet av revisionen sammanställs i en rapport och redovisas till socialtjänstens ledningsgrupp och ansvarig nämnd. År 2014 genomfördes revision i huvudsak inom avdelningen för särskilda boenden. Beslutsunderlag Socialtjänstens tjänsteskrivelse Revisionsrapport för socialtjänsten Beslut Arbetsutskottet föreslår socialnämnden besluta att lägga informationen till handlingarna. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

8 Tjänsteskrivelse Socialtjänsten 1(1) Dnr SN 2015/00020 Handläggare Utredare Åsa Håkansson Telefon Socialtjänstens interna miljörevision 2014 Sammanfattning Uddevalla kommun har sedan 2005 ett miljöledningssystem, EMAS. En del av miljöledningssystemet är uppföljning och revision. Den interna miljörevisionen syftar till att följa upp att rutiner, beslut och miljölagstiftning följs på arbetsplatserna. Resultatet av revisionen sammanställs i en rapport och redovisas till socialtjänstens ledningsgrupp och ansvarig nämnd. År 2014 genomfördes revision i huvudsak inom avdelningen för särskilda boenden. Beslutsunderlag Socialtjänstens tjänsteskrivelse Revisionsrapport för socialtjänsten 2014 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att lägga informationen till handlingarna. Bo Lundgren Socialchef Åsa Håkansson Utredare Expediera till

9 1 (2) Revisionsrapport för socialtjänsten 2014 Tid och plats Internrevisionen har genomförts under vecka i enlighet med revisionsplanen för Revisor/revisionsgrupp Revisionsledare: Birgitte Johansson Revisorer: Sofia Ström, Pia Svensson och Åsa Håkansson Revisionens syfte Systemrevision (planering, genomförande, uppföljning och förbättring) Genomgång betydande miljöaspekter Genomgång miljölagar Genomgång förbättringar/avvikelser Genomgång utbildningsbehov Ge information om miljöarbetet generellt Annat Revisionens omfattning Hela verksamheten har omfattats Följande delar av verksamheten har omfattats: Annan Kriterier som verksamheten reviderats mot EMAS-förordningen III Gällande miljölagstiftning Gällande politiska beslut Andra Intervjuade personer Avdelningen för särskilda boenden Eva Wikstrand Hovhult Lena Eriksson Trubaduren A-E Lena Andersson Inställt pga Rotviksbro extern revision Birgitta Olsson Västanvinden Dok. Revisionsrapport 2014 Flik 6 OBS! Utskrivet dokument ska alltid kontrolleras mot Miljöhandboken på Inblicken.

10 Torill Nilsson Kilbäcken Marianne Inberg Södertull Niklas Pettersson Rosenhäll 2A Edina Cevic Rosenhäll 3C Åsa Sjöqvist Rosenhäll 3A + resursenhet Ingela Filipsson Kaprifol Elisabeth Högdahl Österängen Hus A Jessica Eriksson Österängen Hus B Maria Sjöberg Österängen Hus C Marita Holm Sofiedal + kök Hemvårdsavdelningen Johan Hansson Norgården Greta Andersson Hovhults kök Uppföljning av revision 2013 Åsa Libäck Utebliven pga ej bokat besök Boendestöd och särskilt boende Jenny Wallman Hemtjänsten Ljungskile Dokumentation som ingått i revisionen Uddevalla kommuns miljöhandbok VUV-it (miljömål, handlingsplaner och nyckeltal) Förbättring/avvikelserapporter Tidigare miljörevisionsrapport Annan Sammanfattning av revisionen Allmänt omdöme: I verksamheterna finns ett gott miljötänkande i det dagliga arbetet. Alla chefer känner till miljöledningssystemet EMAS och kommunens miljöpolicy. Miljöarbetet är väl integrerat i det vardagliga arbetet. Det finns en stor medvetenhet om ansvaret att förbättra vår miljö och skapa ett hållbart samhälle, i både privat- och arbetsliv. Medarbetarna har ett engagemang i miljöarbetet. Omdöme och slutsatser om respektive del i revisionen (hänvisa till bifogade avvikelserapporter): 1. Miljöaspekter I verksamheterna finns en stor miljömedvetenhet. När det gäller praktiska och vardagliga miljöfrågor är dessa väl integrerade. Årets reviderade enheter är samtliga boenden för äldre. Generellt har dessa boenden liten miljöpåverkan. 2. Information och utbildning Socialtjänstens krav på information och utbildning inom miljö är att all personal ska känna till det gröna kortet, att kommunen har en miljöpolicy, grunderna inom miljöledningssystemet samt vad detta innebär på arbetsplatsen. Konkret kan det uppnås genom Dok. Revisionsrapport 2014 Flik 6 OBS! Utskrivet dokument ska alltid kontrolleras mot Miljöhandboken på Inblicken.

11 att enhetschef och miljöombud deltar i miljöutbildning, att det finns miljöombud på arbetsplatsen, att miljöfrågor diskuteras på arbetsplatsträffarna och att det gröna kortet ges till nyanställda. Ett sätt att hålla liv i det lokala miljöledningsarbetet, ta upp miljöfrågor och ge förslag på miljöutbildning, kan vara att utse miljöombud. Miljöombuden är viktiga. Under ett antal år har miljöombuden inte varit sammankallade på grund av det ekonomiska läget. Alla reviderade enheter har miljöombud. De flesta enheterna tar upp miljöfrågor på arbetsplatsträffarna och oftast vid behov. Många av de frågor som väcks på arbetsplatsträffarna har ofta även ett miljöperspektiv. Det kan tyda på att miljöarbetet är integrerat i t ex kvalitets- eller arbetsmiljöarbetet. Berörda chefer och miljöombud får miljöinformation via olika kanaler. Exempel på dessa är intranätet (Inblicken), möten och arbetsplatsträffar (på avdelnings- eller enhetsnivå), via e-post, utbildningar, nätverk och förvaltningens miljösamordnare. De miljöutbildningar som berörda chefer och miljöombuden vanligen deltar i är informationsträffen inför den årliga revisionen och den årliga miljökonferensen. Nytt för 2014 är att alla miljöbud kallades till informationsträffen. Utbudet av miljöutbildningar för socialtjänstens verksamheter är annars begränsat. Huvuddelen av tillfrågade enheter använder det gröna kortet som introduktionsmaterial för nya medarbetare. En rekommendation är att alla verksamheter ska använda gröna kortet i verksamheterna som introduktionsmaterial. 3. Miljömål Socialtjänstens krav på miljömål innebär att enhetschefen ska känna till aktuella miljömål inom avdelningen och enheten. Om enheten är berörd av ett miljömål ska personalen känna till miljömålet och hur enheten arbetar med målet. Inom socialtjänsten ska alla avdelningar ha ett verksamhetskort. Tidigare år har varje enhet haft ett verksamhetskort och som skulle innehålla minst en handlingsplan för varje utvecklingsperspektiv samt en med miljöfokus. Förvaltningen har under 2014 arbetat om strukturen för verksamhetsutveckling och kravet att varje enhet ska ha en handlingsplan med miljöfokus kvarstår inte längre. Vid revisionen framgår att huvuddelen av enheterna har kvar ett miljömål enligt tidigare krav. Däremot känner få miljöombud och medarbetare till sin enhets miljömål. 4. Inköp och ramavtal Socialtjänsten krav kring inköp och ramavtal är att ramavtal alltid ska följas. Vidare ska enhetschef känna till att förvaltningen har en inköpssamordnare och att Uddevalla kommun är en fairtrade kommun. Det ska i förvaltningen finnas en acceptans för miljömedvetna inköp men ekonomin är alltid ramen. Inköp görs vanligen av chefen eller annan av chefen utsedd person. Av revisionen framgår att ramavtalen följs. Enstaka avsteg kan göras då vara saknas eller är svår att finna. Alla de tillfrågade enhetscheferna känner till att förvaltningen har en inköpssam- Dok. Revisionsrapport 2014 Flik 6 OBS! Utskrivet dokument ska alltid kontrolleras mot Miljöhandboken på Inblicken.

12 ordnare samt vem det är. I princip alla enhetschefer känner till att Uddevalla kommun är en fairtrade kommun. Enheterna försöker göra miljömedvetna inköp, oftast vissa produkter. Flera är noga med att påpeka att miljömedvetna inköp endast kan göras då budgeten tillåter. Ekonomi är styrande och priset är alltid avgörande. 5. Kemikaliehantering Kraven kring kemikaliehantering följer aktuell lagstiftning. Det innebär att det enligt rutin i miljöhandboken och AFS 2011:19 ska finnas kemikalielista och säkerhetsdatablad (SDB) för farliga kemikalier. Kravet innebär att varje arbetsställe ska ha en kemikalielista på de produkter som är klassade som miljö- och hälsovådliga (har farosymbol). Till varje produkt på listan ska det finnas ett säkerhetsdatablad i närheten av kemikalierna. Avtalsleverantörer är skyldiga att tillhandahålla säkerhetsdatablad för sina produkter. Av 15 reviderade verksamheter har 9 chefer en uppdaterad och komplett kemikalielista samt aktuella säkerhetsdatablad till samtliga produkter på kemikalielistan. Övriga 6 verksamheter hanterar inte kemikaler på önskvärt sätt. 6. Avfallshantering Socialtjänstens krav på avfallshantering är att avfall ska sorteras så långt som det är möjligt. Farligt avfall ska hanteras enligt särskild rutin, som innebär att säkerställa att det farliga avfallet hanteras rätt. Enligt avfallsförordningen 2011:927 ska det farliga avfallet journalföras där farligt avfall uppkommer med uppgifter om hur mycket, vilken sort samt hur och till vilken miljöstation det har transporterats. Avfallshanteringen fungerar väl på alla arbetsplatser. I vissa verksamheter hanteras miljöfarligt avfall, t ex lysrör, glödlampor och batterier. Revisionen visar att samtliga hanterar farligt avfall, enligt gällande rutin. 7. Brandskydd och nödläge Socialtjänsten är skyldig att bedriva ett systematiskt brandsskyddsarbete, enligt lag om skydd mot olyckor 2003:778. Varje enhet ska ha brandombud, en uppdaterad brandskyddspärm, genomföra egenkontroll enligt checklista samt delta i regelbunden brandövning/utbildning. Alla reviderade enheter arbetar systematiskt med brandsskydd och har utsedda brandombud. I princip alla enheter har brandombud och regelbunden brandövning/utbildning men någon enstaka enhet saknar brandombud liksom regelbunden brandövning/utbildning. Alla enheter har brandskyddspärm men några enheter bedömer att brandskyddspärmen behöver uppdateras. Samtliga reviderade enheter utför egenkontroll enligt checklista. 8. Förbättring/avvikelsehantering Motorn för ständiga förbättringar i ett ledningssystem är rutin för avvikelse och förbättringsförslag. Alla verksamheter ska känna till att ledningssystemet innehåller en avvikelsehantering och hur avvikelser/förbättringar kan rapporteras. Dok. Revisionsrapport 2014 Flik 6 OBS! Utskrivet dokument ska alltid kontrolleras mot Miljöhandboken på Inblicken.

13 Ungefär hälften av de reviderade enheterna känner till möjligheten att skriva en förbättring/avvikelse. Få har använt sig av möjligheten. Förbättring, oavsett vad det gäller, tas vanligen upp i vardagen. Andra hälften känner alltså inte till möjligheten eller är osäkra på hur rutinen fungerar. Årets internrevision har genererat 6 avvikelser. Samtliga rör bristande hantering av kemikalier och säkerhetsdatablad (helt eller delvist). I samband med årets revision har två uppföljningar från fjolårets internrevision genomförts. Den ena uppföljning genomfördes aldrig, pga att enheten inte bokade in tid. Den andra uppföljningen av en öppen avvikelse resulterade i att avvikelsen stängs, då åtgärder är genomförda. Rekommendationer för det fortsatta arbetet - Fortsätta med integrerad miljöutbildning för enhetschefer och miljöombud - Fastställa förvaltningens nivå för det systematiska brandskyddsarbetet - Tydliggöra på förvaltningsnivå hur hantering av kemikalier och farligt avfall ska ske och hållas uppdaterade - Öka kunskapen om och användningen av avvikelse/förbättringssystemet inom miljö och se över möjligheten att integrera det i ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete - Öka kännedomen om miljömålen för de som är berörda Uddevalla den 23 december 2014 Åsa Håkansson (revisor) Dok. Revisionsrapport 2014 Flik 6 OBS! Utskrivet dokument ska alltid kontrolleras mot Miljöhandboken på Inblicken.

14 Protokoll Socialnämndens arbetsutskott Dnr SN 2015/00021 Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare år 2014 Sammanfattning Vårdgivaren har enligt 3 kap. patientsäkerhetslagen skyldighet att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och årligen upprätta en patientsäkerhetsberättelse. Av berättelsen ska det framgå hur patientsäkerhetsarbetet bedrivits föregående kalenderår, vilka åtgärder som vidtagits för att öka patientsäkerheten och vilka resultat som uppnåtts. Beslutsunderlag Socialtjänstens tjänsteskrivelse Patientsäkerhetsberättelse för Uddevalla kommun 2014, daterad Beslut Arbetsutskottet föreslår socialnämnden besluta att godkänna upprättad patientsäkerhetsberättelse. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

15 Tjänsteskrivelse Socialtjänsten 1(1) Dnr SN 2015/00021 Handläggare Utredare Marita Niemi Telefon Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare år 2014 Sammanfattning Vårdgivaren har enligt patientsäkerhetslagen 2010:659 kap 3, skyldighet att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och årligen upprätta en patientsäkerhetsberättelse. Av berättelsen ska det framgå hur patientsäkerhetsarbetet bedrivits föregående kalenderår. Vilka åtgärder som vidtagits för att öka patientsäkerheten och vilka resultat som uppnåtts. Beslutsunderlag Socialtjänstens tjänsteskrivelse Patientsäkerhetsberättelse för Uddevalla kommun 2014, Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att godkänna upprättad patientsäkerhetsberättelse Bo Lundgren Socialchef Marita Niemi Utredare Expediera till Socialtjänstens ledningsgrupp MAS Doris Söderman Utvecklare Marita Niemi

16 Rapport 1 (19) Dnr: SN2015/00021 Patientsäkerhetsberättelse för Uddevalla Kommun 2014 Socialtjänsten Avdelningen för assistans och rehabilitering Postadress Besöksadress Telefon (vx) Fax UDDEVALLA Stadshuset, Varvsvägen fax E-post Socialtjänsten@uddevalla.se

17 2 (19) Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 4 Struktur för uppföljning/utvärdering... 4 Uppföljning genom egenkontroll... 4 Hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet... 5 Samverkan för att förebygga vårdskador Riskanalys Hälso-och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Övergripande mål och strategier för år

18 3 (19) Sammanfattning Under året har verksamheten fokuserat på systematiskt förbättringsarbete genom ökad användning av kvalitetsregister. Ökat patientsäkerheten genom nya rutiner för avvikelsehantering, utveckling och förbättring av dokumentation. Rutinen för avvikelsehantering har under året utvärderats. Brister i kunskap avseende kategorisering av händelser har uppmärksammats. Utifrån resultatet kommer rutinen att omarbetas. Patientsäkerheten har följts upp genom att socialtjänsten har tagit del av nationella och lokala resultat vad gäller statistik, öppna jämförelser och dokumentation. Vårdskador har identifierats och åtgärdats i verksamheten och registrerats i dokumentationssystemet Procapita. En lex Maria anmälan är gjord. Socialnämnden har antagit ett grundläggande och övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt SOSFS 2011:9. Fortsatt utveckling och implementering kommer ske under Vid sammanställning av årets patientsäkerhetsberättelse har verksamheterna identifierat risker i verksamheten utifrån en upprättad riskanalysmall. Kompetensutveckling har skett under året genom fortlöpande utbildningar som bidragit till en god och säker vård. Övergripande mål och strategier Socialnämndens (vårdgivarens) mål är att arbeta med kvalitetsutveckling inom organisationen utifrån ett ständigt förbättringsarbete. Patientsäkerhetsarbetet innebär identifiering och bearbetning av kvalitetsbrister inom kommunal hälso-och sjukvård. Vårdgivaren ansvarar för att det i ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete framgår att verksamheten fortlöpande och systematiskt utvecklas och förbättras. Detta skall framgå ur den årligen dokumenterade patientsäkerhetsberättelsen. Socialnämndens vision är Människan i centrum-livskvalitet för alla. Kommunen har en gemensam värdegrund som beskrivs med orden, Öppenhet, Respekt och Professionalitet. Ett salutogent, hälsofrämjande och rehabiliterande arbetssätt med den enskildes behov och delaktighet i centrum präglar verksamheten. Vårdskador och andra avvikelser ska uppmärksammas, förebyggas och minskas.

19 4 (19) Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Socialnämnden har det yttersta ansvaret för patientsäkerhetsarbetet. Den fastställer mål och strategier för det systematiska patientsäkerhetsarbetet samt för att kontinuerligt följa upp arbetet. Verksamhetschef (socialchef) har det samlade ledningsansvaret, enligt hälso-och sjukvårdslagen för att en god och patientsäker vård bedrivs. MAS (medicinskt ansvarig sjuksköterska) ansvarar för att utveckla, följa upp, bedöma, analysera kvalitet och säkerhet inom den kommunala hälso- och sjukvården ur ett patientsäkerhetsperspektiv. Avdelningschef och enhetschef ansvarar för att verksamheten följer de givna rutiner och riktlinjer gällande patientsäkerheten. Hälsooch sjukvårdspersonal är enligt patientsäkerhetslagen skyldig att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. Personalen ska rapportera risker för vårdskador samt händelser som medfört eller kunnat medföra en vårdskada. Struktur för uppföljning/utvärdering Socialtjänsten har fastställt en struktur och ett grundläggande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Fortsatt utveckling och implementering av ledningssystemet kommer att ske under Alla medarbetare skall ha kunskap om de rutiner för rapportering av avvikelser som rör patientsäkerhet. Avvikelser rörande läkemedel, tryckskada, fall, medicintekniska produkter och vård och behandling registreras i dokumentationssystemet Procapita. Alla avvikelser meddelas enhetschef för kännedom och planering av åtgärder. Avvikelser av allvarlig karaktär har uppmärksammats och kontakt tas med MAS för vidare utredning, analys och eventuell åtgärd. Genomgång av händelser avseende patientsäkerhet sker regelbundet på arbetsplatsträffar i verksamheterna. Årlig sammanställning av allvarliga händelser redovisas i socialnämnden. Uppföljning av verksamhet i egenregi och entreprenad sker genom ordinarie avtalsuppföljning och genom årligen planerade kvalitetsgranskningar. Socialtjänstens verksamhetsuppföljningsgrupp (VUG) planerar årligen kvalitetsäkringar för uppföljning och granskning av verksamhet. Uppföljning genom egenkontroll Egenkontrollen innebär att systematiskt följa upp och utvärdera den egna verksamhetens resultat. Egenkontrollen innebär också att kontrollera av verksamheten bedrivs enligt de processer och rutiner som ingår i ledningssystemet. Egenkontrollen ska göras av den verksamhet som har bedrivits eller bedrivs. Egenkontrollen kan ses som en intern granskning av att den egna verksamheten uppnår ställda krav och mål. Egenkontrollen ska göras med den frekvens och omfattning som krävs för att kunna säkra verksamhetens kvalitet.

20 5 (19) Alla berörda verksamheter ska årligen identifiera hur patientsäkerhetsarbetet bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för att öka patientsäkerheten. Patientsäkerhetsarbetet dokumenteras i respektive verksamhet och är ett underlag för socialtjänstens gemensamma patientsäkerhetsberättelse. Socialtjänsten tar del av nationella och lokala resultat vad gäller statistik, öppna jämförelser, dokumentation, bemötande, trygghet, tillgänglighet och information. Hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet Förebyggande arbetssätt Kvalitetsarbetet som bedrivits Arbetet med implementering av ett förebyggande arbetssätt mot vårdskador såsom kvalitetstregister Senior alert har fortsatt under året. Alla äldreboenden har börjat använda arbetssättet och kvalitetsregistret. Socialtjänsten startade i augusti ett team, (Team Alert) som fått uppdrag att fortsätta implementeringsarbetet med senior alert och vara ett stöd för verksamheterna. Senior alert innebär att verksamheten systematiskt arbetar med att förebygga vårdskador. Genom att regelbundet göra riskbedömningar identifieras patienter i riskzonen för undernäring, trycksår, bristande munhälsa, fall och blåsdysfunktion. Arbetssättet innebär även att planera åtgärder för patienter i riskzonen och följa upp dessa åtgärder. Lokal riktlinje är upprättad där alla professioners uppdrag är beskrivet avseende förebyggande av undernäring. Medvetenheten, kunskapen och arbetet med kost och nutrition har ökat i alla verksamheter under Kostombud och kostpärm finns i verksamheterna, olika matappar används. Resultat Senior alert har stärkt det tvärprofessionella arbetet och bidragit till utveckling av patientsäkerheten i verksamheten. Antalet riskbedömningar har ökat från 394 bedömningar 2013 till 542 bedömningar under Riskbedömningsinstrument av ohälsa i munnen (Revised Oral Assessment Guide, ROAG) har införts under året. Av det totala antalet riskbedömningar har 220 riskbedömningar innefattat ohälsa i munnen. Av alla riskbedömningar konstaterades det

21 6 (19) att i 85 % (434) fanns risk för fall, i 37 % (191) fanns risk för trycksår, i 68 % (349) konstaterades risk för undernäring och i 73 % fanns risk för ohälsa i munnen. 44 % av de riskbedömningar där det förelåg risk för fall planerades en förebyggande åtgärd vilket är en ökning från 2014 (38 %). 50 % av de riskbedömningar där det förelåg risk för trycksår planerades en förebyggande åtgärd vilket är samma nivå som föregående år. 47 % av de riskbedömningar där det förelåg risk för undernäring planerades en förebyggande åtgärd vilket är en liten ökning från föregående år (46 %). 37 % av de riskbedömningar där det förelåg risk för ohälsa i munnen har fått en planerad förebyggande åtgärd. De fem vanligaste åtgärderna vid risk för fall i senior alert har varit, larm/extra tillsyn, läkemedelsgenomgång, assistans vid personlig vård, assistans vid förflyttning och stöd vid personlig vård. Personal har sett över säkerheten i den enskildes bostad med hjälp av KommunRehab, äldresäkerhetsombud. Äldresäkerhetsrond genomförs årligen. Skyddsåtgärder har installerats i gruppboenden, hjälpmedel har införskaffats med hjälp av KommunRehab. De fem vanligaste åtgärderna vid risk för trycksår i senior alert har varit, mellanmål, minska nattfastan, bedömning av huden en gång per dag eller oftare, lägesändringar, förebyggande behandling gällande bensår, hudvård och bruk av tryckutjämnande underlag. De fem vanligaste åtgärderna vid risk för undernäring i senior alert har varit vägning minst en gång var tredje månad, mellanmål, minska nattfastan, läkemedelsgenomgång och assistans vid munvård. Socialtjänstens riktlinje avseende vägning sker en gång per månad för att säkerställa nutritionsbehovet hos patienterna. De fem vanligaste åtgärderna vid risk för ohälsa i munnen i senior alert har varit hjälp eller assistans vid tandborstning, fukta munnen, fukta munslemhinnor, smörja läppar och rengöring och fuktning av munslemhinnor. Nödvändig tandvårdskort utfärdas av sjuksköterskor till personer inskrivna i hemtjänst och hemsjukvård. LSS Handläggare utfärdar nödvändig tandvårdskort till personer som har ett LSS beslut. Analys Antalet riskbedömning och åtgärdsplaner har ökat i senior alert sedan Fortsatt arbetet Fokus på det fortsatta patientsäkerhetsarbetet under 2015 kommer att ske med fortsatt utveckling av det vårdpreventiva arbetssättet.

22 7 (19) Arbetsterapeuts och fysioterapeuts arbete och delaktighet avseende förebyggande arbetsätt gällande vårdskador samt kring måltidsituationerna bör utvecklas. Nutritionsgruppens arbete bör utvecklas under 2015, nutritionspolicy ska upprättas utifrån SOSFS 2014:10. Inkontinens Inkontinensombud finns i verksamheterna, samarbetar med sjuksköterskorna. Fortsatt arbete Användning av inkontinenscentrums vårdprogram. Palliativ vård Arbete som bedrivits För att förbättra omhändertagandet i livets slutskede registrerar socialtjänsten i Svenska Palliativregistret. Medverkan i kvalitetsregistret har bidragit till förbättringsåtgärder för patienter och en tydlig struktur för hur vård i slut ska utföras. Åtgärder som ökat patientsäkerheten Samarbetet med Svenska kyrkan, Kyrka/Vård har fortsatt under % av alla dödsfall i Uddevalla som folkbokföringsort har registrerats i palliativ registret. Munvårdsbricka är framtaget av sjuksköterskor i Uddevalla kommun 2013 och från 2014 kan verksamheter från övriga landet beställa denna munvårdsbricka enligt avtal. Munvårdsbrickan används inte enbart till personer i vård i livets slut utan även till personer där behov uppstår. Fortsatt arbete Utbildningssatsning för all personal avseende vård i livets slut av specialistsjuksköterskorna som finns inom socialtjänsten. Smärtlindring och efterlevandesamtal är områden som bör förbättras. Brytpunktsamtal, MAS påtalar behovet i samverkan med primärvården. Avvikelsehantering Kvalitetsarbetet som bedrivits Hälso-och sjukvårdspersonal är enligt patientsäkerhetslagen skyldiga att bidra till att

23 8 (19) hög patientsäkerhet upprätthålls. Personalen har rapporterat risker för vårdskador samt händelser som medfört eller kunnat medföra en vårdskada. Åtgärder som ökat patientssäkerheten Under 2014 har en ny avvikelsehanterings rutin för hälso- och sjukvård implementerats. Rutinen tydliggör ansvarsfördelning samt ger mer fokus på analys, åtgärder och uppföljning av händelser i verksamheten. Avvikelser och händelser som sker i verksamheten ska användas som en del i det systematiska förbättringsarbetet. Rutinen har under året utvärderats. Brister i kunskap avseende kategorisering av händelser har uppmärksammats. Utifrån resultatet kommer rutinen att omarbetas. Utbildning till all personal ska genomföras av den nya rutinen innan sommaren Resultat Läkemedelsavvikelser Totalt har 479 läkemedelshändelser registrerats verksamhetssystemet Procapita. 50 % av händelserna har skett på särskilt boende för äldre, 37 % i hemvården och 12 % inom stöd och service (LSS). Utöver de läkemedelshändelser som registrerats i Procapita finns 42 händelser som inte är registrerade i systemet. Analys; antalet händelser har minskat sedan Avvikelser Apotekstjänst Avvikelser till Apotektjänst 2014 Upphandling av dostjänst i öppen vård Under de senare åren har apoteksmarknaden omreglerats. Det gäller öppenvårdsapotek,

24 9 (19) läkemedelsförsörjning till vården och nu senast dosexpediering i öppenvården. Västra Götalandsregionen har efter upphandling tecknat avtal med Apotekstjänst AB som kom att vara regionens nya leverantör av dosexpedition av läkemedel inom öppenvården. Avtalet startade 15 maj 2013 (till och med 15 september 2015) och tog över alla leveranser av dospåsar och originalförpackningar. Tidigare ägde Apoteket AB hela kedjan från beställning till leverans. Idag görs beställning i Pascal = databas för ett ordinationsverktyg och den informationen hamnar hos Apotekets service AB:s databas och därifrån får Apotekstjänst AB information om vad som ska levereras. Ny upphandling är avslutad Västra Götalandsregionen och Region Halland har tillsammans upphandlat dostjänst för läkemedel i öppenvård. Lägst pris lämnade Apoteket AB, startas upp 15 september Företaget tilldelas uppdraget för minst tre år. En övergång mellan nuvarande leverantör Apotekstjänst Sverige AB och Apoteket AB kommer att ske från och med september Färre avvikelser apotekstjänst 2014 skickades 28 avvikelser till Apotekstjänst, 2013 skickades 233. Fallavvikelser Totalt registrerades 1343 stycken fall i verksamhetssystemet Procapita fördelat på 477 personer. Utöver de händelser som blivit registrerade i Procapita har 167 avvikelser skickats direkt till MAS. Det totala antalet fall händelser är 1510 st. Av de registrerade avvikelserna i Procapita har 71 % skett på äldreboende. Endast 3 % av fallen har varit så allvarliga att kontakt tagits med MAS. 31; 2% 9; 1% 953; 71% 350; 26% Hemvårdsavdelningen Särskilt boende Stöd och service Övrigt 45; 3% 0; 0% 335; 25% 963; 72% kategori 1 kategori 2 kategori 3 kategori 4 Vid 24 händelser har det varit misstanke om fraktur och 33 personer har fått sjukhusvård efter fallet. Vid 583 fall fanns inga synliga skador. Analys; Det totala antalet fallavvikelser är i stort sett oförändrat sedan Den nya rutinen för avvikelsehantering inom hälso- och sjukvård har lagt fokus på analys,

25 10 (19) åtgärder och uppföljning av händelser i verksamheten. Avvikelser och händelser som sker i verksamheten ska användas som en del i det systematiska förbättringsarbetet. Tryckskada 9 tryckskador är rapporterade i verksamhetsystemet Procapita. Socialtjänsten har deltagit i två nationella punktprevalensmätningar kring trycksår och fall. Vid den första mätningen bedömdes 128 personer och åtta trycksår identifierades fördelat på fem personer. Vid den andra mätningen bedömdes 87 personer och fyra trycksår identifierades fördelat på tre personer. Verksamheten tar del av resultatet för att använda som en del av förbättringsarbetet. Vård och behandling 14 avvikelser gällande vård och behandling har rapporterats i Procapita. Avvikelserna har avsett brister kring bl.a. kontrakturprofylax, munvård, provtagning, träning/rehabilitering och handhavande kring kateter. En av händelserna har kategoriserats som allvarlig och kontakt tagits med MAS. Medicintekniska produkter 9 händelser med medicintekniska produktet/hjälpmedel har rapporterats i Procapita. Ingen händelse eller produkt är rapporterad till läkemedelsverket. Vårdkedja/Klara systemet I samarbete med NU-sjukvården och övrig slutenvård rapporteras brister vid vårdövergångar enligt fastställd rutin. Orsak till vårdkedjeavvikelser 1) Läkemedelslista stämmer inte 2) Följsamhet till gemensam rutin 3) Informationsbrist om patientens tillstånd 4) Bristande ordinationer 5) Kommunikationsbrist 6) Informationsbrist ofullständig information 7) Medicinsk behandling 8) Omvårdnad 9) Hjälpmedel saknas

26 11 (19) Från Trygg Hemgång till sjukhus Från sjukhus till TryggHemgång Från kommun till sjukhus Från sjukhus till Till kommun kommun från primärvård Analys Samverkan mellan NU-sjukvård och kommun har arbetats med intensivt under 2014 och detta arbete fortskrider. Arbetet har gett resultat, avvikelserna har minskat under avvikelser har skickats från kommun till sjukhus, Till kommun från sjukhus 17 avvikelser 2014, Kartläggning Fyrbodal Mätning genomfördes i Fyrbodal avseende informationsöverföring från akutsjukvård till kommun. Orsak till brister i informationsöverföringen är de samma som framkommit i Uddevalla kommun. Avvikelser av allvarlig karaktär Avvikelser av allvarlig karaktär har uppmärksammats och kontakt har tagits med MAS som sammankallat och utfört tillsammans med berörda verksamheter nio händelseanalyser. Resultat Åtgärder och nya rutiner har upprättats som har ökat patientsäkerheten. Patientnämnden Inga avvikelser gällande vård och behandling under Lex Maria En lex Maria anmälan är gjord under Klagomål av vården som inkommit till IVO Ett klagomål avseende hälso- och sjukvård har inkommit till IVO från närstående som socialtjänsten har besvarat.

27 12 (19) Analys: Klagomålet handlar om att närstående ansåg att informationen inte var tillräcklig. Fortsatt arbete Riktlinjer avseende omvårdnadsansvarig sjuksköterskas uppdrag är framtaget. Sjuksköterskan kommer att arbeta mer med information, undervisning och handledning till patient, närstående och omvårdnadspersonal. Klagomål av vården som inkommit till MAS Fem klagomål från närstående har inkommit som socialtjänsten besvarat. Analys Klagomålen har handlat om synpunkter på läkemedelshantering, nutrition, smärtlindring efter höftfraktur. Fortsatt arbete med implementering av tvärprofessionella läkemedelsgenomgångar. Patientsäkerhetsronder Tre patientsäkerhetsronder genomfördes Två genomfördes i samband med arbetsmiljöronder för sjuksköterskor. En genomfördes inför att ny resursenhet öppnades. Resultat av patientsäkerhetsronderna visade att sjuksköterskorna har lyckats behålla patientsäkerheten trots hög arbetsbelastning. Dokumentation Arbete som bedrivits Utveckling av dokumentationen är ett ständigt pågående arbete och utvecklingsområde. Kvalitetsförbättringar sker kontinuerligt genom att säkerställa dokumentationen ur ett patientsäkerhetsperspektiv. Åtgärder som ökat patientsäkerheten Fortsatt arbete med översyn av användarnas behörigheter i verksamhetsprogrammet Procapita har skett under Under 2014 har kontroll av logg till patientjournal skett vid tre tillfällen.. Att- göra- listan /aktivitetslista har implementerats i full skala under Det är en lista där alla insatser hos patienterna dokumenteras elektroniskt i dokumentationssystemet Procapita av legitimerad personal. Backup rutiner är upprättade för Att- göra- listan (AGL). Från och med 1 januari 2015 har behörighet getts till omvårdnadpersonalen att

28 13 (19) dokumentera mätvärden i patientens journal Rutiner för uppdatering av systemet Procapita har ändrats till att utföras på förmiddagar istället för på eftermiddagar. Dokumentationsombud finns i alla verksamheter. Dokumentationshandledare har regelbundna träffar med dokumentationsombuden. Resultat Flertal brister och risker som uppmärksammats har åtgärdats i det verksamhetssystem socialtjänsten har idag, Procapita och i den klassificering som används i patientjournal, ICF, (International Classification of Functioning, Disability and Health). Genom att uppdateringar sker av Procapita på förmiddagar kan legitimerad personal dokumentera nödvändig information innan dagens slut vilket ökar patientsäkerheten. Att- göra- listan har ökat patientsäkerheten genom att insatser inte glömts bort och att sjuksköterskorna har kunnat hjälpa varandra över gränserna. I och med att dokumentationsombud införts i verksamheterna har kvalitén på den dagliga dokumentationen höjts. Tekniska lösningar i Ipad har börjat användas som genererat till att mål, delmål och strukturer uppdaterats snabbare. Fortsatt arbetet Förbättringsområde avseende dokumentation i patientjournal är att upprätta vårdplaner och att patientens delaktighet dokumenteras, därmed följs patientlagen, SFS 2014:821. För att kvalitetssäkra upprättandet av vårdplaner och för att legitimerad personal enklare ska kunna upprätta vårdplaner har socialtjänsten köpt ett nytt program till systemet Procapita, Plan Plus. Klart att användas i februari-mars Under 2015 ska behörighet ges till omvårdnadspersonalen så att de ska kunna läsa vårdplaner i patientens journal. Under 2015 ska rutiner tas fram för kontroll av logg till patientjournal som planeras ske av enhetscheferna Kompetensutveckling Arbete som bedrivits Socialtjänsten har årligen återkommande utbildningar för att säkerställa patientsäkerheten. Verksamheterna har kartlagt utbildningsbehovet och utifrån det har utbildningar och kompetensutveckling genomförts.

29 14 (19) Läkemedelsgenomgångar Läkemedelsgenomgångar har skett enligt primärvårdens Krav och Kvalitetsbok. Rutin för att utföra tvärprofessionella läkemedelsgenomgångar har gjorts kända i verksamheterna och för primärvården under Genom att utföra tvärprofessionell läkemedelsgenomgång tillsammans med patient, eventuellt närstående och alla professioner samtidigt förväntas läkemedelsförbrukningen generellt minska. Fortsatt arbete Implementering i alla verksamheter under Läkemedelshantering och Delegering Kvalitetsgranskning är genomförd av MAS avseende läkemedelshantering och delegering. Resultat Svarsfrekvensen var låg så resultatet kan därmed vara missvisande. Läkemedelshantering är en sjuksköterskeuppgift. Enligt resultatet delegeras flera av sjuksköterskans arbetsuppgifter till omvårdnadspersonalen. Delar av läkemedelshantering kan sjuksköterskan delegera till annan befattningshavare som har tillräckliga kunskaper. Av 80 sjuksköterskor har 64 delegerat hälso- och sjukvårdsuppgifter till 1808 omvårdnadspersonal hälso- och sjukvårdsuppgifter har delegerats till dessa 1808 omvårdnadspersonal. Antal delegerad personal per sjuksköterska varierar mellan två och 119 personer. Genomsnitt ca 30 personer per legitimerad sjuksköterska. Fortsatt arbete Introduktion med MAS för all nyanställd legitimerad personal och chefer. Handlingsplan med prioriterade åtgärder utifrån resultatet. Vårdhygien Arbete som bedrivits Vikten av vårdhygien och basala hygienrutiner har diskuterats i verksamheterna på arbetsplatsträffar. Under 2014 finns inga inrapporterade hygienrelaterade infektioner. Under hygiensjuksköterskas och MAS ledning har en hygienrond genomförts Under MAS ledning har en hygienrond genomförts på ett av äldreomsorgens vård och omsorgsboende. Åtgärder för att öka patientsäkerhet Följsamhet till basala hygienrutiner har skett genom diskussioner på

30 15 (19) APT(arbetsplatsträffar) och att hygienombud fortlöpande utbildats av hygiensjuksköterska. Sjuksköterska har informerat och undervisat personliga assistenter. Automatiska sprithållare i varje lägenhet på flera gruppboenden. Spoltoalett har installerats på daglig verksamhet. Arbetskläder har köpts in på ett gruppboende, till personliga assistenter, kommunrehab och inom äldreomsorgen. Under 2014 har ett projekt, hygienvecka, arrangerats avseende hygien av hygiensjuksköterska för kommunal vård och omsorg i samverkan med MAS, hygiensjuksköterska i förskola, hygiensjuksköterska för primärvården. Resultat Utifrån hygienrondernas resultat har några av de identifierade bristerna åtgärdats Fortsatt arbetet Utifrån gjorda riskanalyser har äldreomsorgen för vård och omsorgsboenden lagt in budget för 2015 med målsättning att alla boenden ska få storstädning vart tredje år. Behov finns att avsätta mer pengar till arbetskläder. Utifrån identifierade brister vid hygienronder kommer fortsatta åtgärder diskuteras och åtgärdas under Medicintekniska produkter Arbete som bedrivits Systematiska besiktningar och kontroller har genomförts på kommunens medicintekniska utrustning/hjälpmedel enligt tillverkarnas anvisningar, dock inte av lyftselar. Ny grundutrustningslista för särskilda boenden har upprättats. Kravspecifikation inför upphandling av grundutrustade madrasser till särskilda boenden har påbörjats. Fortsatt arbete En arbetsterapeut ansvarar för att skapa en tydligare rutin och struktur för besiktning av lyftselar och återkoppling till verksamheterna. Rehabilitering Arbete som bedrivits Fortsatt arbete med rehabiliteringsuppdrag i hemvården. För patienter som är inskrivna i hemsjukvården kan delegerad eller ordinerad specifik rehabiliteringsåtgärd utföras som

31 16 (19) rehabiliteringsuppdrag. Trygg hemgång har arbetat med intensiva rehabiliteringsinsatser i det egna boendet omedelbart efter sjukhusvistelse. Ökad bemanning på resursenheten från KommunRehab. Resultat Genom ökad bemanning på resursenheten av kommunrehab har ökad kontinuitet skett på resursenheten och bättre teamsamverkan med övriga professioner. Omvårdnadspersonal arbetar utifrån ett rehabiliterande synsätt/vardagsrehabilitering. Fortsatt arbete För att förbättra teamsamverkan och för att öka patienters möjlighet till specifik rehabilitering bör KommunRehabs resurser ökas. Tydliggöra roller och ansvar kring vardagsrehabilitering och specifik rehabilitering som är utförd av arbetsterapeut och fysioterapeut. Demensvård Arbete som bedrivits Socialtjänsten har bedrivit en kunskapsbaserad vård och omsorg för personer med demenssjukdom utifrån lokala riktlinjer som är framtagna för demensvård. Ett multiprofessionellt team, Demensteam har arbetat med demensvård inom kommunen. Kvalitetsregistret BPSD, som är ett handfast verktyg med förslag på åtgärder för personer med beteendemässiga och psykiska symtom med demens, används på ett demensboende. Fortsatt arbete Kvalitetsregister BPSD kommer att införas på övriga demensboenden under Kvalitetregistret SveDem, som är ett evidensbaserat register med syfte att förbättra demensvården, kommer att införas på ett demensboende under 2015 Samverkan för att förebygga vårdskador Samverkan sker genom Vårdsamverkan Fyrbodal i närsjukvårdsarbetet Uddevalla kommun och Orust kommun samt primärvård och NU-sjukvården. Socialtjänsten har haft regelbundna möten med vårdcentralerna. MAS har deltagit i lokala och regionala nätverk för att delge och ta del av andras erfarenheter kring patientsäkerhet. Teamträffar och samordningsmöten hålls regelbundet i socialtjänstens verksamheter.

32 17 (19) Ökad samverkan mellan primärvård och kommun har skett och samverkansmöten sker minst en gång per år och vid behov. MAS är sammankallande. Uddevalla kommun deltar i en projektgrupp som tagit fram ett förslag till samverkande sjukvård. Medel har ansökts till förslaget att bilda ett tvärprofessionellt mobilt team som är anpassat för tätortsbefolkning. Teamet ska bestå av läkare, sjuksköterska, arbetsterapeut, fysioterapeut och undersköterska. Uddevalla kommun har sedan 1 november 2014 tillgång till Nationell PatientÖversikt (NPÖ). Det innebär att behörig hälso- och sjukvårdspersonal, som har en pågående patientrelation och med patientens samtycke kan läsa andra vårdgivares dokumentation. För patienten innebär det ökad delaktighet, ökat inflytande samt kan få en god och säker vård snabbare. För personalen innebär det att kunna få och ge en heltäckande information. Intern samverkan har skett genom teammöten. Arbetsgrupp med representanter för olika yrkesprofessioner i Trygg hemgång har arbetat med hur samverkan kan bli bättre med hemsjukvårdslaget och resursenheten. Anhörigträffar och öppet hus på enheterna. Samordnad individuell plan(sip) har upprättats inom socialpsykiatrin. Teamsamverkan med Lync har påbörjats. Infört en strukturerad kommunikationsmodell, SBAR (situation, bakgrund, aktuellt tillstånd och rekommendation) för bättre och säkrare kommunikation mellan vårdpersonal och legitimerad personal. En vägledning för att öka patientsäkerhet vid informationsöverföring. Fortsatt arbete Implementera tvärprofessionell teamsamverkan och samordnad individuell plan (SIP) inom hela socialtjänsten. Riskanalys Enligt SOSFS 2011:9 5 kap 1 ska vårdgivaren som bedriver socialtjänst eller verksamhet LSS bedöma om det finns risk för att händelser skulle kunna inträffa som kan medföra brister i verksamhetens kvalitet. Rutiner kommer att upprättas i kvalitetsledningssystemet och anpassas för verksamheterna.

33 18 (19) Arbete som bedrivits Vid sammanställning av patientsäkerhetsberättelsen har verksamheterna identifierat risker i verksamheten utifrån en upprättad riskanalysmall. Hälso-och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet All personal har en skyldighet att rapportera avvikelser enligt gällande rutin. Vid allvarlig händelse skall omedelbart kontakta tas med MAS. Omvårdnadspersonal som uppmärksammat händelsen eller bristen ansvarar för att patientet omhändertas på ett lämpligt sätt och att sjuksköterska kontaktas omgående. Sjuksköterskan tar vid behov kontakt med läkare för omedelbara åtgärder. Avvikelser redovisas på underlag för avvikelserapport, gällande läkemedel, fallskada, vård och behandling, medicinteknisk produkt och tryckskada av berörd personal och lämnas snarast till enhetschef för enheten. Därefter vidarebefordras avvikelserapporten till sjuksköterska. Allvarlig händelse som kan föranleda anmälan enligt lex Maria skall göras snarast till kommunens MAS. MAS svarar för utredning och eventuell anmälan till IVO (inspektionen för vård och omsorg). Klagomål och synpunkter kommer till verksamheterna via Uddevalla kommuns gemensamma rutin för säg vad du tycker synpunkter och klagomål. Synpunkterna och klagomål registreras och förvaltningen följer den rutin som gäller för hela Uddevalla kommunen. Övergripande mål och strategier för år 2015 Fortsätta det vårdpreventiva arbetssättet med hjälp av kvalitetsregister Införa nya rutiner för avvikelsehantering och riskanalys enligt hälso- och sjukvård, information och utbildning till berörd personal. Fortsatt implementering av kvalitetsledningssystem enligt SOSFS 2011:9 Att kvalitetsäkra rehabuppdrag från arbetsterapeut och sjukgymnast. Fortsätta implementeringen av tvärprofessionella läkemedelsgenomgångar. Implementering av tvärprofessionella genomförandeplaner Påbörja implementeringen av Senior alert i hemsjukvården för ordinärt boende. Kvalitetsgranskning av läkemedelsskåp Fortsätta arbetet med samverkande sjukvård Kvalitetssäkra introduktionsutbildningar

34 19 (19) Bo Lundgren Förvaltningschef Socialtjänsten Doris Söderman Medicinskt ansvarig sjuksköterska Marita Niemi Utvecklare

35 Protokoll Socialnämndens arbetsutskott Dnr SN 2014/00256 Remiss - Samhällsbyggnadsstrategi Sammanfattning Kommundirektören har lämnat ett utredningsuppdrag gällande arbete att ta fram en samhällsbyggnadsstrategi. Syftet med samhällsbyggnadsstrategin är att konkretisera kommunens översiktsplan och samordna kommunens utveckling inom samhällsbyggnadsområdet med hjälp av planeringsprinciper och prioritering av olika projekt. Till samhällsbyggnadsstrategin, som har ett 10-årigt perspektiv, kopplas en genomförandeplan med ett 3-årigt perspektiv. Genomförandeplanen redovisar en utbyggnadsordning och är kommunfullmäktiges beställning till kommunens nämnder och bolagens styrelser och utgör därmed ett underlag för budget och verksamhetsplanering. Samhällsbyggnadsstrategin bör i framtiden följa kommunens översiktsplan och aktualitetsförklaras eller revideras under varje mandatperiod. Kommunstyrelsen beslöt att sända samhällsbyggnadsstrategin på remiss till partigrupperna samt övriga nämnder och bolag, med sista svarsdag Beslutsunderlag Socialtjänstens tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens protokollsutdrag , 255. Samhällsbyggnadsstrategi, remissutgåva Beslut Arbetsutskottet föreslår socialnämnden besluta att som nämndens yttrande avge socialtjänstens tjänsteskrivelse. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

36 Tjänsteskrivelse Socialtjänsten 1(2) Dnr SN 2014/00256 Handläggare Administrativ chef Lars Alfredsson Telefon Remiss - Samhällsbyggnadsstrategi Sammanfattning Kommundirektören har lämnat ett utredningsuppdrag gällande arbete att ta fram en samhällsbyggnadsstrategi. Syftet med samhällsbyggnadsstrategin är att konkretisera kommunens översiktsplan och samordna kommunens utveckling inom samhällsbyggnadsområdet med hjälp av planeringsprinciper och prioritering av olika projekt. Till samhällsbyggnadsstrategin, som har ett 10-årigt perspektiv, kopplas en genomförandeplan med ett 3-årigt perspektiv. Genomförandeplanen redovisar en utbyggnadsordning och är kommunfullmäktiges beställning till kommunens nämnder och bolagens styrelser och utgör därmed ett underlag för budget och verksamhetsplanering. Samhällsbyggnadsstrategin bör i framtiden följa kommunens översiktsplan och aktualitetsförklaras eller revideras under varje mandatperiod. Kommunstyrelsen beslöt att sända samhällsbyggnadsstrategin på remiss till partigrupperna samt övriga nämnder och bolag, med sista svarsdag Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsstrategi, remissutgåva Protokollsutdrag Kommunstyrelsen , 255 Socialtjänstens tjänsteskrivelse Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att som yttrande avge socialtjänstens tjänsteskrivelse Ärendebeskrivning När det gäller Samhällsbyggnadsstrategin vill Socialnämnden påtala följande: När det gäller bostadsbyggande, är det viktigt att man beaktar olika boendeformer i kommunen. Det är en generell bostadsbrist i kommunen och detta ger effekter och ökat tryck på socialtjänsten då fler söker hjälp att lösa sin bostadssituation. När bostadsbristen ökar slår detta mot utsatta grupper, men även det generella

37 Tjänsteskrivelse Socialtjänsten 2(2) Dnr SN 2014/00256 flyktingmottagandet ger en brist på bostäder. Behov föreligger om att hitta lösningar, både för enskilda bostäder men också större boenden. Även boende för personer med funktionsnedsättning skall kunna erbjudas, gruppbostäder, servicelägenheter och fristående lägenheter, gärna insprängda i bostadsområden som har gångavstånd till affären och kommunikation, detta skall beaktas i samhällsbyggnadsstrategin. Kommunen behöver också skapa fler trygghetsboende- och/eller seniorboende, men även fundera över om vissa befintliga vård- och omsorgsboende ska omstruktureras till annan form av boende för seniorer eller äldre. Det är viktigt att bostäderna och bostadsområdena har god tillgänglighet och att bostäderna bostadsanpassas, samt att det finns god tillgänglighet och närhet till kollektivtrafik vid boenden för socialtjänstens brukare. Socialnämnden vill också betona vikten av utbyggnad av fibernät/välfärdsnät inom samtliga kommundelar. Användningen av IT inom Socialtjänsten är ett område med högt fokus och en förväntad stark utveckling inom de närmaste åren. Kommunen skall aktivt verka för att implementera smarta IT-lösningar Brukarna förväntas i framtiden ha allt högre egen IT-kompetens och tillgång till IThjälpmedel vilket kommer att öka kraven på delaktighet och tillgång till information. Vid framtagandet av områdesplaner och bostadsbyggande är det viktigt att kommunala pensionärsrådet och handikapprådet får ta del av förslagen och ges möjlighet att inkomma med synpunkter och yttranden på dessa planer. Bo Lundgren Socialchef Lars Alfredsson Administrativ chef Expediera till Kommunstyrelsen Socialtjänstens ledningsgrupp

38 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Dnr KS 2014/00428 Samhällsbyggnadsstrategi Sammanfattning Kommundirektören har lämnat ett utredningsuppdrag gällande arbete att ta fram en samhällsbyggnadsstrategi. Syftet med samhällsbyggnadsstrategin är att konkretisera kommunens översiktsplan och samordna kommunens utveckling inom samhällsbyggnadsområdet med hjälp av planeringsprinciper och prioritering av olika projekt. Till samhällsbyggnadsstrategin, som har ett 10-årigt perspektiv, kopplas en genomförandeplan med ett 3-årigt perspektiv. Genomförandeplanen redovisar en utbyggnadsordning och är kommunfullmäktiges beställning till kommunens nämnder och bolagens styrelser och utgör därmed ett underlag för budget och verksamhetsplanering. Samhällsbyggnadsstrategin bör i framtiden följa kommunens översiktsplan och aktualitetsförklaras eller revideras under varje mandatperiod. Kommunledningskontoret har varit samordnande för arbetet som genomförts med medverkan av främst miljö och stadsbyggnad samt tekniska kontoret. Kommundirektörens ledningsgrupp har utgjort styrgrupp. Ingemar Samuelsson (S), Marie Henriksen (KD), Gunilla Magnusson (MP), Tage Nolstedt (C) och Kenneth Engelbrektsson (S) yttrar sig i ärendet. Beslutsunderlag Översiktplaneringsutskottets protokoll Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Samhällsbyggnadsstrategi, remissutgåva Beslut Kommunstyrelsen beslutar att sända samhällsbyggnadsstrategin på remiss till partigrupperna samt övriga nämnder och bolag, med sista svarsdag Vid protokollet Annica Åberg Justerat Henrik Sundström, Anna-Lena Heydar Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Annica Åberg Expedierat Samtliga nämnder Politiska partier, Kommunfullmäktige Uddevallavatten AB, Uddevalla Omnibus AB, Uddevalla Hamnterminal AB, Uddevalla Energi AB Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

39 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

40 Samhällsbyggnadsstrategi Remissutgåva Ver

41 2 Innehållsförteckning BAKGRUND OCH SYFTE... 3 Översiktsplaner och kommunala mål och inriktningar... 4 Samhällsbyggnadsstrategi, allmänt... 5 Genomförandeplan... 6 STRATEGI FÖR BOSTADSBEBYGGELSE... 7 Planeringsprinciper ny sammanhållen bostadsbebyggelse... 9 Planeringsprinciper för kompletterande samanhållen bebyggelse utanför tätorterna Uddevalla och Ljungskile... 9 Planeringsprinciper för kustzonen HANDEL OCH VERKSAMHETER Planeringsprinciper för handel och verksamheter KOMMUNAL SERVICE OCH ANLÄGGNINGAR INFRASTRUKTUR OCH VA MM Planeringsprinciper för infrastruktur STYRDOKUMENT MED KOPPLING TILL SAMHÄLLSBYGGNADSSTRATEGIN Samhällsbyggnadsstrategin är framtagen av kommunledningskontoret i samverkan med övriga förvaltningar. Kommunstyrelsen beslutade 2014-xx-xx att remittera strategin till Kommunfullmäktige antog 20xx-xx-xx samhällsbyggnadsstrategin med tillhörande genomförandeplan.

42 3 BAKGRUND OCH SYFTE Kommunens översiktsplan antogs För tätorten Uddevalla och centrala staden samt för Ljungskile finns även fördjupade översiktsplaner antagna. Översiktsplaner beskriver bl.a. inriktningen för användning av kommunens mark- och naturresurser samt var bostäder och verksamheter ska förläggas. Samhällsbyggnadsstrategin utgår från översiktsplanerna och konkretisera dessa med ett 10-årigt perspektiv avseende bostäder och verksamheter. Till samhällsbyggnadsstrategin kopplas en genomförandeplan som prioriterar projekt som skall genomföras eller utredas vidare innan ett eventuellt genomförande. Översiktplan och samhällsbyggnadsstrategin följs i framtiden åt och skall revideras eller aktualitetsförklaras varje mandatperiod. Genomförandeplanen redovisar en utbyggnadsordning och är kommunfullmäktiges beställning till kommunens nämnder och bolagens styrelser och utgör därmed ett underlag för budget och verksamhetsplanering. Var? ÖVR MÅLDO- KUMENT ÖVR MÅLDO- KUMENT ÖVR MÅLDO- KUMENT Var bygger vi bostäder och verksamhetsområden? Hur? Vilka prioriteringar gör vi för att nå önskad utveckling? SAMHÄLLS- BYGGNADS- STRATEGI När? I vilken ordning genomför vi önskade projekt? GENOM- FÖRANDEPLAN

43 4 Översiktsplaner och kommunala mål och inriktningar Samhällsbyggnadsstrategin utgår från Översiktsplanen men berör fler politikområden och en rad andra mål- och styrdokument inom olika områden. Översiktsplanen är vägledande för kommunens mark- och vattenanvändning och säger bland annat: Övervägande del av ny sammanhållen bebyggelse ska etableras i tätorterna Uddevalla och Ljungskile. Kompletterande sammanhållen bebyggelse kan i vissa fall (t ex om VAanslutning finns) förläggas till Skredsvik, Hogstorp, Lane-Ryrs Fagerhult, Kyrkebyn, Rotviksbro eller till kustområdet mellan Ammenäs och Ljungskile alternativt mellan Utby och Sundsandvik. Utökade byggrätter inom t ex fritidshusområden kan medges om prövningen görs i ett sammanhang så att helhetsbilden är klar. Detta förutsätter godkända VA-lösningar. Kommunen ska sträva efter att blanda upplåtelseformer, hustyper och lägenhetsstorlekar vid både ny- och ombyggnation. Bostadsförsörjningsprogrammet fastlägger målen för bostadsförsörjningen: 1. Tillgodose en hållbar bostadsutveckling 2. Tillgodose ett boende för alla 3. Tillgodose bostäder för särskilda grupper 4. Tillvaratar kulturhistoria, befintligt bostadsbestånd och miljön kring boendet. Markanvisningspolicyn beskriver hur externa intressenter kan samarbeta med kommunen för att bebygga eller utveckla projekt inom markområden som kommunen äger. Kommunens markreserv skall användas för att skapa ett hållbart och attraktivt samhälle. Lokalförsörjningsplanen samordnar lokalfrågor mellan kommunens verksamheter och klarlägger investeringsbehov i olika verksamhetslokaler. Den maritima strategin innebär en fokusering på hur vi tillvaratar och optimerar vårt läge vid havet, framför allt i anslutning till Byfjorden. Energiplanen beskriver energianvändningen i kommunen och visar hur samhällsplaneringen kan fungera som instrument för att minska energianvändningen i bl.a. bebyggelse och transportsektor. I kulturmiljövårdsprogrammet kartläggs karaktärsskapande bebyggelse och kulturhistorisk intressanta miljöer av värde för stads- och landskapsbild. Platsers karaktär och skönhet skall vårdas och utvecklas så att varje tidsepok och historia blir läs- och uppfattbar. För kollektivtrafiken finns en målbild för kollektivtrafiken för såväl Fyrbodal som hela regionen vilken innebär att både marknadsandel och kollektivt resande skall öka. Den fysiska planeringen måste därför ta hänsyn till kollektivtrafikens förutsättningar. En förteckning av dokument som på olika sätt har koppling till samhällsplaneringen lämnas i slutet av samhällsbyggnadsstrategin. Se sidan 15

44 5 Samhällsbyggnadsstrategi, allmänt Samhällsbyggnad är en samverkan av åtgärder och aktiviteter som utgår från människors behov. Bostäder och verksamheter förutsätter bl.a. väginfrastruktur, vatten och avlopp men tillgång till natur, kulturliv, service osv. är minst lika viktigt för en attraktiv levnadsmiljö. Samhällsbyggnadsstrategin tar sin utgångspunkt i översiktsplanen och dess beskrivning över användning av mark och vatten. Strategin är ett underlag för kommunens gemensamma agerande främst med avseende på utveckling av bostäder och verksamheter - ett politiskt styrdokument som utgör en planeringsinriktning och beställning till kommunens nämnder, styrelser och bolag. Strategin och dess genomförandeplan är därmed ett underlag för kommunens verksamhetsplanering och budget för planering, investeringar, exploatering osv. Samhällsbyggnadsstrategin ska ses som en tolkning och konkretisering av kommunens översiktsplanering med fokus på hur vi kan utveckla ett, ur många aspekter, attraktivt samhälle där våra resurser utnyttjas på det mest fördelaktiga sättet. Det innebär att vi ska sträva efter ett synsätt och en arbetsmetod som ser till det gemensammas bästa. En grundläggande inställning är därför att, så långt det är rimligt, ta tillvara de investeringar och anläggningar som redan är gjorda och utveckla dem på ett genomtänkt sätt. På motsvarande sätt innebär det också ett effektivt utnyttjande av etablerad kommunal service. Hållbarhetsaspekterna skall betonas. En hållbar samhällsutveckling ur ett miljöperspektiv, ett socialt perspektiv och ett ekonomiskt perspektiv måste prioriteras. Jfr Miljöpolicy Social hållbarhet innebär att vi i samhällsplaneringen utgår från människors olika behov och skapar ett samhälle som bidrar till trygghet, hälsa och delaktighet. Vi skall också långsiktigt bevara naturens resurser och minska negativ påverkan på människor och natur. Resurshushållning, energiförsörjning, byggnadsteknik osv. är viktiga delar i ett ekologiskt tänkande. Ur ett ekonomiskt perspektiv skall vi också hushålla med mänskliga och materiella resurser. De tre hållbarhetsaspekterna innebär att bebyggelseutveckling främst skall ske genom förtätning av våra tätorter och i orter efter våra regionala kollektivtrafikstråk. Övergripande miljömål: Inspirera och motivera till hållbar utveckling i samverkan och i dialog med medarbetare, medborgare, organisationer och näringsliv Skapa förutsättningar för en hållbar livsstil genom att underlätta resurssnål konsumtion, minska resursanvändningen och minska kemikalieanvändningen Bedriva en socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar samhällsplanering samt ha en god hushållning med natur- och kulturresurserna Ställa tydliga miljökrav och etiska krav vid upphandling och vid inköp av varor och tjänster då så är möjligt Främja en minskning av energianvändning och öka andelen förnybar energi Verka för en minskad klimatpåverkan av resor och transporter

45 6 Genomförandeplan Samhällsbyggnadsstrategin har ett 10-årigt perspektiv och anger planeringsprinciper som skall tillämpas i detta tidsperspektiv. Strategin är därmed en anvisning till kommunens nämnder och bolag om vilka åtgärder som bör vidtas inom respektive verksamhetsområde för att de gemensamma utvecklingsmålen skall nås. Kommunen som organisation kan dock inte ensam förverkliga alla åtgärder som behövs för att nå önskad utveckling. Enskilda och kommersiella aktörer kan högst väsentligt vara en del i den kraft som behövs för att förverkliga gemensamma visioner. Ett nära samarbete mellan kommun och marknadens aktörer är därför av avgörande betydelse för framgång. Samhällsbyggnadsstrategin är en kompass som pekar ut riktningen för alla som vill medverka i utvecklingen av boende och verksamheter under de närmaste åren. Projekt som inte följer översiktsplaneringen och andra mål- och styrdokument och som inte omfattas av samhällsbyggnadsstrategin bör därför inte heller bli aktuella i strategins genomförandeplan. I den till samhällsbyggnadsstrategin kopplade genomförandeplanen görs konkreta prioriteringar av vilka objekt/projekt som skall genomföras de närmaste åren. Genomförandeplanen fastställs av kommunfullmäktige medan revideringar i tidplan delegerats till kommunstyrelsens översiktsplaneringsutskott. Genomförandeplanen redovisar projekt i tre kategorier: 1. Pågående projekt 2. Projekt med beslut om start/genomförande inom den närmaste treårsperioden 3. Projekt med beslut om ytterligare utredning innan beslut om genomförande kan fattas Genom prioritering och beslut av nya projekt till grupp 2 kan den framtida utvecklingen påverkas och styras mot de uppsatta målen för samhällets utveckling. För vissa projekt kan ett bättre beslutsunderlag vara en förutsättning varför beslut om prioritering till grupp 3 kan vara nödvändig innan beslut om tillåtelse för genomförande (grupp 2) kan fattas. Nya initiativ och idéer - såväl interna som externa - skall alltid prövas mot kommunens måldokument och samhällsbyggnadsstrategi. Genom denna förprövningsprocess kan nya projekt tidigt bedömas utifrån breda aspekter och strategiska överväganden innan tillstånd till fortsatt planering kommer att ges.

46 7 Jfr Bostadsförsörjningsprogram Jfr VA-plan, Målbild kollektivtrafik STRATEGI FÖR BOSTADSBEBYGGELSE Under den senaste tioårsperioden ( ) har det byggts ca nya bostadslägenheter i Uddevalla kommun. Ca 300 av dessa i flerbostadshus och ca 800 i småhus. I genomsnitt innebär det 110 lägenheter/år. I Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen redovisas att det behövs ca 175 nya bostadslägenheter per år under den kommande sexårsperioden. Målsättningen är att 20 % bör ha hyresrätt som upplåtelseform. I dagsläget finns antagna detaljplaner som möjliggör i storleksordningen nya bostäder. I pågående detaljplaner bedöms i storleksordningen 800 nya bostäder vara under prövning. Detta innebär att behovet för kommande tioårsperiod teoretiskt är tillgodosett men i praktiken ser det annorlunda ut då inte alla planer blir genomförda. Nya bostäder måste därför planeras i linje med samhällsbyggnadsstrategins planeringsprinciper. Prioritering bland framtida bostadsbebyggelse kommer att bidra till en samhällsutbyggnad i önskad riktning. Kommunens markpolitik är av stor strategisk betydelse. I den kommunomfattande översiktsplanen finns en övergripande strategi för planering av boende: - Möjliggör en mångfald av boenden i attraktiva, goda livsmiljöer med hänsyn till hållbar utveckling. - Ta Uddevalla ett steg närmare ekologisk och socialt hållbar utveckling med särskilt fokus på att minska energianvändningen och bli oljeoberoende. Bostadsbyggandet är den viktigaste delen i samhällsbyggandet. Behovet av nya bostäder är en central utgångspunkt i planeringen vilken också sätter stor prägel på samhällets struktur. En hållbar utveckling enligt översiktplanens strategi förutsätter att planering av bostäder anpassas efter strukturerande faktorer som vägar, va-nät, kollektivtrafik osv. Samtidigt skall olika kvaliteter och miljöaspekter i boendet tillvaratas. Uddevalla kommun har i ett historiskt perspektiv vuxit befolkningsmässigt lika mycket på landsbygd som i tätort. Attraktiva kustområden lockar till boende på såväl landsbygd som i tätorterna närområde vilket bidragit till en gles samhällsstruktur. Ett större fokus på tätorternas utveckling är därför nödvändig för att tillvarata samhällets redan gjorda investeringar och för en mer hållbar samhällsutveckling. Ökat boende och fler verksamheter inom tätorterna ger ökad attraktivitet och bättre service som resultat. Centrumkärnan i Uddevalla behöver vitaliseras inte minst mot bakgrund av den externa handelns starka utveckling och ett allt för litet boende i stadens centrala delar. Potentialen finns inte minst i stadens mest centrala del Kampenhof men också i obebyggda kvarter, omvandlingsområden med tillgång till goda kommunikationer med tåg och buss. Ett levande centrum i Uddevalla bör för överskådlig tid ges mycket hög prioritet och vara i fokus för gemensam kraftsamling.

47 8 Tätorterna Uddevalla och Ljungskile En majoritet (73 %) av kommunens invånare bor i tätorterna Uddevalla (inkl. Herrestad) (34 644) och Ljungskile (3 703). För bägge orterna finns fördjupade översiktsplaner som beskriver områden för ny bostadsbybyggelse. En utgångspunkt för nybyggnation är resurseffektivitet och hållbart tänkande vilket innebär en ny sammanhållen bebyggelse skall förläggas inom tätorterna Uddevalla och Ljungskile. Orterna skall förtätas med hänsyn till kollektivtrafikens stråk, gemensamma uppvärmningssystem, tillgång till service osv. För Uddevalla gäller också att det maritima skall utvecklas liksom stadens centrum som en generator för mänskligt liv och aktivitet. Ett levande centrum är stor betydelse för stadens attraktivitet och fortsatta utveckling inte minst mot bakgrund av handelsplatsen Torps kraftiga expansion. Centrumutveckling gynnas av fler boende i staden, bättre kommunikationer, utvecklad handel och service osv. I centrum finns flera obebyggda tomter liksom Kampenhofsområdet med mycket stor potential att utvecklas till stadens nya hjärta. I Uddevalla tätort skall därför stort fokus läggas på en utveckling av stadens centrum. I de fördjupade översiktsplanerna beskrivs också en möjlig utveckling med ny sammanhållen bebyggelse i tätortsnära områden. Dessa områden utgör en potential för tätorternas framtida utbredning men innebär också relativt stora investeringar i infrastruktur osv. Bebyggelse i centrum och den redan bebyggda tätortsstrukturen bör därför exploateras först. Tätorternas tillväxt bör ske inifrån och ut för att utnyttja redan gjorda investeringar och för att stärka kollektivtrafikens stråk. Nya tätortsnära områden (t ex Sunningeberget, Mosshed, Skarsjövallen, Ljungs-Berg) skall därför inte startas för byggnation inom genomförandeplanens tidigare del. Detaljplaner bör dock för några av områdena färdigställas för att hålla beredskap för framtida behov. Omvandling av områden kräver ibland ett större perspektiv varför en områdesplan först kan behöva upprättas för att nå ett effektivt utnyttjande av ett område. Detta gäller exv. Kampenhofsområdet inklusive hamnområdet och området mellan Bäveån och Göteborgsvägen. Med en områdesplan som beskriver områdets disposition kan en utveckling påbörjas steg för steg tillsammans med intresserade externa aktörer. Områdesplaner upprättas av kommunledningskontoret i samverkan med övriga förvaltningar och aktörer. Det bör i övrigt vara en generell ambition att utveckla blandstadskaraktären. Integrerade funktioner med bostäder, handel, verksamheter och service inom samma område skapar mötesplatser och förutsättningar för en trygg stad som är befolkad stora delar av dygnet. I den blandade staden är det också nära till det mesta, vilket underlättar det vardagliga livet och minskar bilberoendet. Blandstadskaraktären kan förstärkas genom förtätningar och omvandling av områden som idag är ensartade. Det innebär konkret att fler bostäder skall byggas i stadskärnan, men också att stadskärnan kan förstärkas med ytterligare funktioner såsom handel, service, kulturhus, badhus och stadshus. Jfr rekommendationer i ÖP Jfr Maritim strategi Jfr FÖP Uddevalla och Ljungskile

48 9 Planeringsprinciper ny sammanhållen bostadsbebyggelse Förtäta och komplettera med flerbostadshus i Uddevalla stadskärna och Ljungskile centrum. Potentialen i områdena Kampenhof och söder om Bäveån skall prioriteras som centrala delar i utvecklingen av Uddevalla centrum. Komplettera och förtäta med bostäder av varierande karaktär inom den bebyggda tätortsstrukturen och inom bebyggda stadsdelar med närhet till kollektivtrafik och cykelvägar. Boende liksom andra funktioner i tätorternas centrala delar skall prioriteras. För vissa tätortsnära områden, såsom Sunningeberget och Skarsjövallen, fullföljs planuppdragen för senare exploatering. Utvecklingsområden som Mosshed och Ljungs-Berg skall avvakta framtida beslut om planläggning för eventuell framtida exploatering. Jfr rekommendationer i ÖP Mindre tätorter Inom kommunen finns ett antal mindre tätorter varav några med viss offentlig service och annan verksamhet. Översiktsplanen rekommenderar på vissa av dessa orter kompletterande sammanhållen bebyggelse i vissa fall. Sunningen Tätorter Inv Sunningen 742 Ammenäs 544 Hogstorp 373 Fagerhult 353 Lanesund o Överby 347 Utby 267 och Ammenäs ingår i kustzonen efter den s.k. Fräknestranden med möjligheter till kompletterande bebyggelse. Tätorten Hogstorp har med hänsyn till sitt läge efter E6 med och tillgång till kollektivtrafik potential för boendeutveckling. En fördjupad översiktsplan för orten kommer därför att upprättas som underlag för utveckling av ny sammanhållen bebyggelse. Knutpunkten Rotviksbro är f.n. ingen tätort men har ett strategiskt läge i korsningen mellan vägarna 160/161. Handel finns etablerad, nytt serviceboende och ny sammanhållen bostadsbebyggelse uppförs i anslutning till Rotviksbro. Ytterligare sammanhållen bebyggelse som bidrar till att utveckla Rotviksbro som ny tätort kan därför uppmuntras. Planeringsprinciper för kompletterande samanhållen bebyggelse utanför tätorterna Uddevalla och Ljungskile Skapa förutsättningarna för ytterligare bostäder i Rotviksbro i syfte att skapa en sammanhållen tätort med närhet till service och kommunikationer. Skapa förutsättningarna för fler bostäder i Hogstorp öster om E6. Ny sammanhållen bebyggelse skall i övrigt inte planeras eller utvecklas utanför tätorterna Uddevalla och Ljungskile.

49 10 Kustzonen Kommunen gränsar till havet och dess fjordar vilket ger tillgång till attraktiv miljö för invånare och besökare. Strandskyddet tillvaratar tillgänglighetsintresset och skyddar natur och djurliv. För kustzon gäller också riksintresse enligt de särskilda hushållningsbestämmelserna (Miljöbalken 4 kap.) varför samlad bebyggelse i kustzon inte är aktuell. Vissa kustnära områden som ursprungligen byggts som fritidshusområden är attraktiva och kan dock utvecklas till områden för året-runt boende. Detaljplaneändringar för att medge ökade byggrätter ska då göras i ett sammanhang så att lämpligheten prövas utifrån en helhetssyn. En grundläggande förutsättning är att både vatten- och avloppsfrågan kan lösas på ett miljöriktigt sätt genom gemensamma anläggningar eller kommunal VA-anslutning. Behov av nya gång- och cykelvägar och avstånd till kollektivtrafik skall vägas in liksom andra faktorer för att kunna värdera om det innebär en ur ett kommunalekonomiskt helhetsperspektiv önskad utveckling. Kustområdet mellan Ammenäs och Ljungskile, den s.k. Fräknestranden har potential för utvecklat boende. Den nya överföringsledningen för vatten och avlopp innebär att anslutning av befintliga fastigheter ger möjlighet till året runt boende. Ökade byggrätter och viss nybyggnation är därför möjlig inom ramen för vad kustzonsplaneringen kan medge. Sammanhängande bebyggelse för att skapa nya småorter skall dock inte planeras. Väginfrastrukturen och kollektivtrafiken sätter också begränsningar. Bägge är frågor som hanteras av stat och region. För kommunens kustzoner i övrigt medges omvandling eller nybyggnation endast om va-frågan är tillfredsställande löst. Samlad bostadsbebyggelse skall inte planeras eller tillåtas utanför befintliga tätorter. Jfr ÖP Planeringsprinciper för kustzonen Omvandling av fritidsbostäder och nybyggnation i kustzon medges endast i områden med kommunalt VA eller där annan godkänd VA-lösning kan tillämpas. Nybyggnation skall anpassas till områdets karaktär och ansluta till redan befintlig bebyggelse.

50 11 Jfr FÖP Uddevalla stadskärna Jfr rekommendationer i ÖP HANDEL OCH VERKSAMHETER HANDEL Handeln är stark i Uddevalla och av regional betydelse. Handelsplatsen Torp dominerar genom sin omfattning och sitt utbud samt ett strategiskt läge i vägnätet. Externa handelsplatser bygger dock i hög grad på bilburna besök vilket innebär nackdelar ur hållbarhetssynpunkt. Uppmärksamhet skall därför riktas mot andra platser för handel och mänskliga möten. Uddevalla och Ljungskiles centrum är givna platser med goda förutsättningar som handels- och mötesplats för såväl invånare som besökare. Utanför tätorterna Uddevalla och Ljungskile är det framför allt Rotviksbro som genom sitt läge har möjlighet till utveckling av ytterligare handel och service. En sådan utveckling gynnas av fortsatt koncentration av boende i området. LEVANDE CENTRUM Levande centrumkärnor är av stor betydelse för kommunens attraktivitet. I centrum finns mötesplatserna, kommunikationerna och det inre liv som varje tätort måste ha för att skapa identitet och självkänsla. Största fokus skall därför läggas på att stärka centrumkärnornas utveckling i Uddevalla och Ljungskile. Kommunen skall inte medverka till ytterligare utveckling av den externa handelsverksamheten. Inga ytterligare handelsområden skall tillkomma och handelsplatsen Torp bör ytmässigt anses vara färdigexploaterat. VERKSAMHETER F.n. finns drygt tolv hektar industrimark som är detaljplanelagd och iordningställd med kommunen som markägare och som är möjlig att sälja. Utöver detta finns ytterligare ca 50 hektar (30 på Lillesjö resp. 20 på Fröland) med detaljplan för industriändamål som kan, och är på väg att, iordningställas. Tekniska nämnden har som målsättning att sälja minst ett hektar industrimark varje år. Ur detta perspektiv finns det en god framförhållning vad gäller planlagd industrimark som är i kommunal ägo. Men det finns förmodligen skäl att planera för ytterligare industrimark inom samhällsbyggnadsstrategins tidsperspektiv. Några av de största områdena för verksamheter (industri och hantverk) finns i den östra delen av tätorten Uddevalla. En primär ambition bör vara att förstärka och utveckla dessa genom att studera hur förtätning och komplettering kan ske utan att för den skull göra avkall på behovet av grönska också i verksamhetsområden. Goda skyltlägen utmed de stora vägarna brukar nämnas som en framgångsfaktor och därför tas upp som önskemål vid etableringar. En viss försiktighet bör emellertid råda vid placeringen, då skalan på byggnader och öppna ytor för upplag mm ofta negativt påverkar de kvaliteter som finns i landskapsrummet. För att minska transportbehovet bör i första hand närhet till trafikplatser utmed de stora vägarna studeras om sådana annonslägen ska eftersträvas. VA-försörjningen, tillgång till kollektivtrafik och cykelvägar bör också värderas. För att förstärka blandstadskaraktären bör förutsättningarna för att bedriva ej störande verksamheter i anslutning till bostäder studeras i samband med detaljplanearbeten för nya områden och vid utveckling av befintliga.

51 12 Planeringsprinciper för handel och verksamheter HANDEL Etablering av handel, service och verksamheter i Uddevalla stadskärna och Ljungskile centrum skall uppmuntras som ett led i att skapa ett levande centrumkärnor. Upprustning och förnyelse av det offentliga rummet skall bidra till att stärka centrum som mötesplats. Extern handelsverksamhet bidrar till god service för boende och besökare men skall inte tillåtas att bli det enda alternativet. Handelsområdet Torp skall ytmässigt anses som färdigutvecklat med undantag för pågående detaljplaner. Inga nya handelsområden skall etableras. Handelsutveckling i Rotviksbro skall uppmuntras som del av en lokal ortsutveckling i kombination med boende och offentlig service. VERKSAMHETER Nya verksamhetstomter skall erbjudas genom förtätning och utveckling av befintliga industriområden, framför allt på Kuröd och Lillesjö. Nya industri-/verksamhetsområden med s.k. skyltlägen efter E6 skall vid behov kunna anvisas i Hogstorp eller annan plats. I områden som skall förnyas inom tätorterna skall möjligheten att blanda verksamheter med bostäder beaktas och uppmuntras.

52 13 KOMMUNAL SERVICE OCH ANLÄGGNINGAR En utgångspunkte för planering av den offentliga servicen är att ta tillvara de investeringar som är gjorda och utveckla dem på ett genomtänkt sätt. Ny bebyggelse för bostäder och verksamheter skall därför i huvudsak förläggas till tätorterna där det idag finns tillgång till kommunal service av olika slag. Ökande befolkning, ändrad åldersstruktur och lokaler som åldrats osv. innebär att nya anläggningar ändå måste uppföras. Kommunen upprättar därför en lokalförsörjningsplan med ett tioårigt perspektiv i första hand för behovet av förskolor, skolor och äldreboenden. Syftet är att kommunen ska ha en helhetssyn på sina lokaler som innebär en gemensam planering och samordning i lokalförsörjningsfrågor. Lokalförsörjningsplanen samordans med samhällsbyggnadsstrategin och planerade nya kommunala anläggningar redovisas i strategins genomförandeplan. Kommunal service omfattar även större anläggningar eller andra gemensamma anläggningar för olika behov. Detta kan gälla badhus, brandstation, stadsbibliotek och kulturhus. Dessa anläggningar utgår från speciella behov och är därför oftast föremål för omfattande utredningar, gemensam planering och olika politiska överväganden. Jfr Målbild kollektivtrafiken INFRASTRUKTUR OCH VA MM Kommunal infrastruktur omfattar olika typer av anläggningar som t.ex. gator, vatten och avlopp, allmänna ytor och kommunikationspunkter. Huvudinriktningen i samhällsplaneringen är att befintliga anläggningar ska utnyttjas så väl som möjligt. Nyinvesteringar i infrastruktur är dock ibland nödvändiga och en förutsättning för etablering av nya bostäder och verksamhetsområden. Omvänt kan investeringar i infrastruktur vara strategiska och en katalysator för stadsförnyelse och utveckling i framför allt tätorterna. Tätorternas attraktivitet skall stärkas genom upprustning av befintliga mötesplatser och stråk. Exempel på större investeringar i gaturummet som bedöms som väsentliga är upprustning och förnyelse av Kungstorget och Hasselbacken, Kungsgatan samt Göteborgsvägen. Nya stråk och mötesplatser utmed Bäveån bör ytterligare studeras. I ett längre tidsperspektiv bör också en utveckling av Strandpromenaden på den södra sidan av Byfjorden, från Lindesnäs till Sund, utredas. Behov av områdestudier för större områden Den övergripande markanvändningen studeras inom ramen för översiktsplaneringen. I tätort är nästa steg i planeringsprocessen vanligtvis upprättande av detaljplaner vilket innebär att problemställningar och möjligheter antingen studeras för översiktligt eller för detaljerat. För vissa områden finns ett behov av djupare områdes- eller grannskapsanalyser för att se saker i ett sammanhang. En sammanhållen områdesplanering gör problemställningar och problematik mer begripliga samtidigt om de inte greppar över ett onödigt stort område. Områden med exploateringsintressen och en komplex problematik bör före exploatering föregås av en områdesanalys. Kommunikationer är en central del i människors vardag. Ur hållbarhetsaspekt bör fler resor ske med kollektiva transportslag för att minska det totala transportarbetet. I Uddevalla tätort skall busslinjenätet hållas i större stråk för att

53 14 bli tillgängligt och effektivt. Tydliga busstråk ger en struktur för kompletterande bostadsbebyggelse. För de regionala resorna mot framför allt Göteborg skall tåg vara det primära transportslaget. Kommunen skall därför genom sin planering i staden förbättra förutsättningarna för resor med tåg. Ett bättre stationsläge för tåg med bytespunkt för bussar, pendelparkeringar är viktiga pusselbitar som måste passas in i utvecklingen och utformning av centrumkärnan. När staden förtätas och utvecklas utmed vattnet måste detta stå i samklang med andra vattennära verksamheter, framför allt hamnverksamheten. I hamnens målbild ingår att verksamheten finns på Sörvik och Fröland. Om Fröland ska utvecklas som hamnområde är en industrispårsanslutning avgörande. I strategin bör det därför ingå att förutsättningarna för en sådan spåranslutning ytterligare utreds. I Uddevalla finns en översvämningsproblematik som är reell och som i ett framtida perspektiv kan förhindra fortsatt exploatering i staden. Åtgärder som löser de faktiska problem som redan finns måste därför genomföras liksom åtgärder som i ett längre tidsperspektiv kan påvisa att en lösning finns eller förberetts. VATTEN OCH AVLOPP Kommunen har ett ansvar att beskriva hur VA-försörjningen ska lösas i kommunen, inom och utanför det s.k. kommunala verksamhetsområdet. En VAplan skall upprättas som beskriver hur detta ansvar ska beaktas genom ställningstaganden och kriterier för olika prioriteringar. Till VA-planen ska det finnas en utbyggnadsplan för VA som baseras på samhällsbyggnadsstrategin och dess genomförandeplan. I utbyggnadsplanen ska därför redovisas var och när ny bebyggelse ska anslutas men också var och när befintliga områden med idag lokala (och enskilda) VA-lösningar ska anslutas till det kommunala VAnätet vilket framför allt gäller omvandling av fritidshusområden. Planeringsprinciper för infrastruktur Säkerställ så att översvämning inte förhindrar fortsatt utveckling av Uddevalla centrum Förbättra och utveckla samt bygg nya cykelvägar som ett tryggt, miljömässigt och hälsoinriktat alternativ till bilismen. Fortsätt utred möjligheten att skapa ett resecentrum som ger förutsättningar för ett ökat utnyttjande av kollektivtrafiken.

54 15 STYRDOKUMENT MED KOPPLING TILL SAMHÄLLSBYGGNADSSTRATEGIN MÅLDOKUMENT/PLAN/STRATEGI STATUS ÄGARE Översiktsplan 2010 för Uddevalla kommun KF Klk Fördjupad översiktsplan Uddevalla tätort (Ny plan under framtagande) KF Klk Fördjupad ÖP, Centrala Uddevalla KF Klk Fördjupad ÖP, Ljungskile KF Klk Bostadsförsörjningsprogram KS MSB Riktlinjer för lokalförsörjning KF Klk Markanvisningspolicy TN TK Miljöpolicy KF MSB Övergripande miljömål Uddevalla kommun MSB Riktlinjer för lokalförsörjning KF TK Lokalförsörjningsplan KS TK Kommunalt huvudmannaskap för gator och vägar KF TK Målbild för kollektivtrafiken 2025 med kollektivtrafikprogram Okt 2011 Fyrbodal VA-plan (under framtagande) Översvämningsutredning (Sweco) TK Landskapsanalys (Ramböll) Klk Energiplan (under framtagande) MSB Befolkningsprognos Maj 2014 Klk Landsbygdsplan 2014 Klk Kulturmiljövårdsprogram KF KoF Offentlig miljö som konstform KoF Maritim strategi KF Klk Näringslivspolitiska riktlinjer KF Klk IT-infrastrukturplan KF Klk Linjenätsanalys Uddevalla tätort (Trivector) Mars 2013 Klk Äldreomsorgsplan KF SN Plan för stöd och service (LSS) SN SN

55 Protokoll Socialnämndens arbetsutskott Dnr SN 2015/00004 Återrapportering av internkontrollplan 2014 Sammanfattning Enligt kommunens riktlinjer för internkontroll har kommunstyrelsen det övergripande ansvaret att se till att det finns en god intern kontroll. Nämnderna har det yttersta ansvaret för den interna kontrollen inom respektive verksamhetsområde. Nämnderna ska varje år anta en särskild plan för uppföljning av den interna kontrollen en s.k. internkontrollplan. Resultatet av uppföljningen av den interna kontrollen ska, med utgångspunkt från antagen plan, rapporteras till nämnden i den omfattning som fastställts i internkontrollplanen. Socialnämnden beslöt , 65, att godkänna upprättat förslag till internkontrollplan för 2014 enligt de riktlinjer kommunfullmäktige fastställde , 25. En återrapport av genomförda granskningar lämnas till nämnden. Beslutsunderlag Socialtjänstens tjänsteskrivelse Socialtjänstens rapport Socialtjänstens internkontrollplan Beslut Arbetsutskottet föreslår socialnämnden besluta att godkänna redovisad återrapportering av utförda granskningar enligt 2014 års internkontrollplan. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

56 Tjänsteskrivelse Socialtjänsten 1(1) Dnr SN 2015/00004 Handläggare Administrativ chef Lars Alfredsson Telefon Återrapportering av internkontrollplan 2014 Sammanfattning Enligt kommunens riktlinjer för internkontroll har kommunstyrelsen det övergripande ansvaret att se till att det finns en god intern kontroll. Nämnderna har det yttersta ansvaret för den interna kontrollen inom respektive verksamhetsområde. Nämnderna ska varje år anta en särskild plan för uppföljning av den interna kontrollen en s.k. internkontrollplan. Resultatet av uppföljningen av den interna kontrollen ska, med utgångspunkt från antagen plan, rapporteras till nämnden i den omfattning som fastställts i internkontrollplanen. Socialnämnden beslöt att godkänna upprättat förslag till internkontrollplan för 2014 enligt de riktlinjer kommunfullmäktige fastställde En återrapport av genomförda granskningar lämnas till nämnden.. Beslutsunderlag Socialtjänstens tjänsteskrivelse Skrivelse återrapportering Internkontroll Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att godkänna redovisad återrapportering av utförda granskningar enligt 2014 års internkontrollplan. Bo Lundgren Socialchef Lars Alfredsson Administrativ chef Expediera till Ekonomikontoret Socialtjänstens ledninggrupp

57 Rapport 1 (3) Dnr: SN 2015:00004 Handläggare Administrativ chef Lars Alfredsson Telefon lars.g.alfredsson@uddevalla.se Återrapportering av internkontrollplanen 2014 Socialnämnden fastställde , Internkontrollplan för år En återrapport av genomförda granskningar skall lämnas till nämnden. Redovisning av punkterna i internkontrollplanen: 1. Granska hur införandet av affärssystemet Raindance påverkar förvaltningarna, exempel kvalité i redovisningen, om rapporter ger den information man önskar Denna punkt har ej genomförts under året. Kommunledningskontoret har beslutat att denna punkt överflyttas till nästa års (2015) internkontrollplan. Kommunledningskontoret kommer att skicka ut en enkät till förvaltningarna och vissa valda verksamheter. 2. Upphandlingsprocessen, tillämpning utanför upphandlingsavdelningen En ny upphandlingspolicy antogs under hösten I kommunen har pågått/pågår projektet ny inköpsprocess. Ett nytt affärssystem togs i bruk våren 2014, samtliga förvaltningar utsåg en inköpssamordnare som blir förvaltningens kontaktperson mot upphandlingsavdelningen. Utbildning genomfördes för beställarna under 2014 av upphandlingsavdelningen. Då avtalskatalogen (förteckning över kommunens inköpsavtal/upphandlade varor/tjänster) inte var klar under större delen av år 2014 har inte någon mätning eller stickprov gjorts angående avtalstroheten vid inköp av varor. Inköpssamordnaren och upphandlingsavdelningen har märkt en ökad medvetenhet ute i verksamheterna, och en vilja att göra rätt och inhandla de varor som är upphandlade. Upphandlingsavdelningen kommer att ha utbildningar i direktupphandlingar under år 2015 för utsedda personer inom respektive förvaltning Socialtjänsten Ledning Postadress Besöksadress Telefon (vx) Fax UDDEVALLA Stadshuset Varvsvägen fax E-post socialtjansten@uddevalla.se

58 2 (3) Attestrutiner för in- och utbetalningar gällande ekonomiskt bistånd, förmedlingsmedel och vårdkostnader Uppföljning av denna punkt har skett i mars Inga brister upptäcktes vid. Två smärre ändringar i rutinbeskrivningarna kommer att göras. 4. Nya vägledande bestämmelser och biståndsbeslut Har de nya vägledande bestämmelserna fått effekt i beslut och utförande? Förvaltningens controller och biståndschef har sett över arbetsformer och struktur och rapporterar följande: Socialnämnden antog i december 2012 en handbok och vägledning för biståndshandläggning enligt Socialtjänstlagen. Insatsområdet omfattar främst äldre personer. Vägledningen omfattar i huvudsak områdena Stöd och hjälp i hemmet, vård- och omsorgsboende och övriga insatser. Någon vägledning för handläggarnas utredningsarbete och beslutsfattande fanns inte tidigare. Under 2014 har vägledningsdokument även för LSS-området och socialpsykiatrin antagits av socialnämnden. I januari 2014 hade 959 personer hemtjänst i Uddevalla. I december hade denna grupp ökat med 5 % till 1007 personer. I antal beviljade timmar utgör ökningen drygt 16 %. Ökningen har pågått under en lång tidsföljd och accelererade i samband med avvecklingen av ca 100 platser i särskilt boende under I antalet tillgängliga omvårdnadstimmar motsvarar bortfallet av 95 belagda platser i särskilt boende drygt timmar. Antalet biståndsbeviljade timmar i ordinärt boende har mätts inom resursfördelningssystemet sedan Dessa omfattar också delegerad hemsjukvård och insatser till personer inom socialpsykiatrin, som inte omfattas av socialnämndens vägledningsdokument. Mellan åren minskade antalet beviljade hemtjänsttimmar med 5666 timmar, vilket motsvarar drygt 1 %. Eventuellt kan detta vara en följd av en striktare följsamhet till de vägledande bestämmelser som infördes i januari Denna trend bröts påtagligt mellan Då ökade istället antalet beviljade hemtjänsttimmar med 15,3 %

59 3 (3) Uppföljning av antal beslut och överklaganden Antal beslut särskilt boende Därav överklagade Antal beslut där klagade fått rätt Antal beslut hemtjänst inkl T H Därav överklagade Antal beslut där klagade fått rätt Sammanställningen visar en fortgående minskning av beslut till följd av ansökningar till särskilt boende sedan Ett litet antal överklaganden har kommit in. Under 2014 fick tre av sju klagande rätt till boendeplats. Biståndsavdelningen analyserar fortlöpande domskälen i förvaltningsdomstolarnas beslut. Antalet beslut om hemtjänst ökar markant. Endast 0,3 % av dessa beslut har överklagats under I så gott som alla beslut har förvaltningsrätten fastställt nämndens beslut. 5. När verksamheten visar en stor budgetavvikelse skall en fördjupad redovisning göras till socialnämnden Vid behandling av socialnämndens delårsrapport beslutade nämnden att avdelningschefen för sociala avdelningen skulle lämna en fördjupad redovisning av barnoch ungdomsvården och missbruksvården. Vid nämndens sammanträde i juni 2014 redogjorde avdelningschefen för sociala avdelningen för de orsaker som kan vara anledningen till de ökade kostnaderna inom barnoch ungdomsvården och missbruksvården. Det är osäkert om detta är ett trendbrott eller en tillfällighet och orsakerna behöver analyseras ytterligare. Någon ytterligare fördjupad redovisning till nämnden under år 2014 har inte skett. Bo Lundgren Socialchef Lars Alfredsson Administrativ chef