Slutrapport Lokal Biogasproduktion i Bollnäs (inkl. kompetensutveckling)

Transkript

1 Slutrapport Lokal Biogasproduktion i Bollnäs (inkl. kompetensutveckling) LRF Gävleborg Henrik Axelsson

2 2

3 Sammanfattning Projektet Lokal biogasproduktion i Bollnäs har genomförts under perioden mars 2011 till och med mars Finansierat av landsbygdsprogrammet, LRF och Bollnäs-Ovanåkers renhållnings AB. Projektledare har varit Henrik Axelsson, LRF Dalarna/Gävleborg. För att klara klimatfrågan krävs en omfattande övergång till förnyelsebara energikällor. En satsning på biogas från jordbrukets företag ger ur klimatsynpunkt dubbel effekt. Dels minskar utsläppen av växthusgaser från jordbruket i form av metan och lustgas som annars läckt från gödsellager, dels ökar mängden förnyelsebar energi som kan ersätta fossilt bränsle. Det innebär att lantbruksföretag har tillgång till en resurs som har potential att både minska mängden utsläpp av växthusgaser och leverera en produkt som kan öka företagens lönsamhet. Syftet med projektet är att möjliggöra kommersiell produktion av biogas och i takt med detta även öka efterfrågan på producerad gas. Målet inom projektet är att ta fram ett affärskoncept för biogasproduktion i Bollnästrakten, vad gäller lämplig teknik, ekonomi och samverkansformer. Resultat En fördjupad förstudie har genomförts utifrån en inventering av intresse och substrat bland lantbruksföretagen i Bollnäs-Ovanåkers kommuner. Grundanalysen visar att de 26 gårdar som ingått i studien ligger tillräckligt koncentrerat för att vara intressant för gemensam central rötning av gödsel. Ett antal olika scenarier har studerats varav de som visar bäst ekonomi är en anläggning som producerar rågas till industri/fastighetsuppvärmning alternativt producerar fordonsgas till en så lokal marknad som möjligt. Alternativet med kraftvärmeproduktion uppvisar ett kraftigt negativt resultat. Produktionskapaciteten baserad på lantbrukssubstrat för en samrötningsanläggning ligger mellan GWh/år. Möjlighet finns att öka intaget av vallgröda till anläggningen och i så fall öka kapaciteten ytterligare. Investeringsnivån ligger omkring 35 milj. kr för rågasproduktion, och ca 50 milj. kr för fordonsgasproduktion. Medelresultat före skatt under avskrivningstiden 15 år för rågasproduktion ligger på knappt 1,9 miljoner kr med payofftid på 12 år. För scenariot med fordonsgasproduktion är medelresultatet drygt 1,9 miljoner kr med payofftid på 17 år. Känslighetsanalys visar att små förändringar av försäljningspris av gas ger stort utslag på lönsamhet. Marknadsunderökningen i detta projekt visar på en initial lokal fordonsgasmarknad på drygt 5 GWh samt en möjlig rågaskund i form av en ny gasdriven bandyarena i Bollnäs. Politiska och privata initiativ till ökad biogasproduktion och konsumtion i Gävleborg gör att den regionala marknaden har goda möjligheter att växa kraftigt på några års sikt. Projektets styrgrupp har förtroendet att bilda en arbetsgrupp/interrimstyrelse bland lantbruksföretagen och processen för att nå en biogassatsning stöttas i fortsättningen av LRFprojektet Energilots 2.0. Viktiga kommande steg blir att kommunicera möjligheterna till potentiella kunder, utreda de gårdsspecifika investeringarna samt följa utvecklingen när det gäller vilka stödformer som kommer att gälla för denna typ av satsningar. 3

4 Slutrapport Lokal biogasproduktion i Bollnäs 1. Inledning Bakgrund Förankring av projektet Erfarenheter från tidigare projekt Syfte och mål Syfte Mål Metod Resultat Genomförda aktiviteter Styrgruppsmöten Information och nätverk Aktörsmöten Informationsmöten Samverkansmöten Studieresa Slutseminarium Substratinventering och intresseinventering Omvärldsanalys Biogas rymmer många möjligheter Biogas i grannkommunerna Marknadsanalys Lokal marknad Regional marknad Gävle Regional marknad Hälsingland Marknad Mälardalen Affärskoncept Resultat fördjupad förstudie Driftsformer samrötningsanläggning Affärsplan och affärsidé Ekonomisk förening Aktiebolag Avtal mellan aktörer Från projekt till affär Horisontella mål Miljö Jämställdhet Åldersintegration - barnperspektiv Diskussion Kommentarer på resultat Förslag på en fortsättning efter projektet Referenser Rapporter Hemsidor Personlig kommunikation Bilaga 1. Omvärldsanalys från JTI Bilaga 2. Fördjupad förstudie samrötningsanläggning Bilaga 3. Från projektslut till Affär 4

5 1. Inledning 1.1Bakgrund För att klara klimatfrågan krävs en omfattande övergång till förnyelsebara energikällor. En satsning på biogas från jordbrukets företag ger ur klimatsynpunkt dubbel effekt. Dels minskar utsläppen av växthusgaser från jordbruket i form av metan och lustgas som annars läckt från gödsellager, dels ökar mängden förnyelsebar energi som kan ersätta fossilt bränsle. Det innebär att lantbruksföretag har tillgång till en resurs som har potential att både minska mängden utsläpp av växthusgaser och leverera en produkt som kan öka företagens lönsamhet. (Börjesson et al, 2010) I Bollnäs-Ovanåker kommuner finns gårdar med stora djurbesättningar inom ett relativt begränsat område. Det innebär goda möjligheter att genom samarbete åstadkomma en lokal biogasproduktion med gemensam förädling. För att satsningarna på biogas ska bli verklighet och långsiktiga krävs att jordbrukets företag i ökad utsträckning involveras. Erfarenheterna från andra orters satsningar på biogas visar att insatserna måste vara långsiktiga och uthålliga. Detta projekt utgör starten på en långsiktig satsning på biogas i Bollnäs med omnejd. 1.2 Förankring av projektet Projektet har initierats av en grupp lantbrukare från Bollnästrakten som bedömt möjligheterna goda att satsa på en gemensam biogasanläggning i Bollnäs. En översiktlig substratsinventering visade att inom en radie av km finns en årsvolym om ca m3 flytgödsel samt m3 fastgödsel. Denna gödsel skulle kunna vara basen till en lönsam biogasproduktion någonstans inom Bollnäs kommun. 1.3 Erfarenheter från tidigare projekt LRF Dalarna genomförde under ett liknande projekt i Säters kommun. Även där finns ett kreaturstätt område och lokala drivande lantbruksföretag. Resultaten i det projektet pekade på att ett affärskoncept med en gemensam rötningsanläggning ger bäst ekonomi. Projektet i Säter har spelat en viktig roll genom att ha skapat en arena där aktörerna kan mötas och gå vidare med bolagsbildning och affärsplan. Relevant kunskap kan också hämtas från andra liknande projekt såsom t ex Eriksberg utanför Katrineholm och Brålanda i Västra Götaland. Projektet kommer även att nyttja den kunskap och de resurser som finns genom Biogas Mitt. 5

6 1.4 Syfte och mål Syfte Syftet med projektet är att möjliggöra kommersiell produktion av biogas och i takt med detta även öka efterfrågan på producerad gas. En satsning på biogas stärker jordbrukets konkurrenskraft och bidrar till minskade utsläpp av växthusgaser. Biogödsel från en biogasanläggning är en bra grund för ett fungerande kretslopp på gården och ger möjlighet att skapa kretslopp mellan gården och samhället genom recirkulering av näringsämnen. Ge signaler till biogasmarknaden att lantbruket vill vara delaktiga i produktion av biogas till värme, kraftvärme och drivmedel. 6

7 1.4.2 Mål Målet inom projektet är att ta fram ett affärskoncept för biogasproduktion i Bollnästrakten, vad gäller lämplig teknik, ekonomi och samverkansformer. Detta genom att: - Inventera tillgängligt rötsubstrat - Presentera en omvärldsanalys vad gäller teknik- och ekonomiläget för biogasanläggningar - Identifiera potentiell marknad för biogas - Öka kunskapen och intresset för lokal biogasproduktion bland lantbruksföretag och övriga aktörer - Skapa en plattform för samarbete för berörda lantbruksföretag - Utarbeta förslag till fortsättning och finansiering Tabell 1. Kvantifierade målsättningar Mål Vid projektslut Förankringsmöten/Styrgruppsmöten 8 Genomförda informationsinsatser och nätverksbyggande insatser i form av Aktörsmöten och informationsmöten 6 Inventering av rötsubstratsmängder 1 Omvärldsanalys och marknadsanalys 1 Affärskoncept för biogasproduktion i Bollnästrakten, vad gäller lämplig teknik, ekonomi och samverkansformer. Förslag på projektets fortsättning utifrån projektresultat Minst 1 Minst 1 7

8 1.5 Metod För att nå de uppsatta målen togs en projektplan fram där ett antal så kallade aktörsmöten utgör viktiga hållpunkter. Vid varje aktörsmöte presenterades underlag för olika delar i en biogassatsning, se figur 1. Figur 1. Projektplan Projektpresentation Biogaspotential i Bollnäs Onvärldsanalys Vilket koncept är lönsamt? Finansiering Bolagsbildning Tillstånd Uppstartsmöte Aktörsmöte 2 Aktörsmöte 3 Aktörsmöte 4 Konsultexpertis Feb mar april maj juni aug sep okt nov dec jan feb mar Studieresa Slutrapport Utvärdering Rekvisition I projektet genomfördes en inventering av rötsubstrat (biogaspotential) och en intresseinventering bland lantbruksföretagen i Bollnäs-Ovanåkers kommuner. Inventeringen genomfördes genom gårdsbesök, telefonintervjuer samt enkätundersökning. En omvärldsanalys med en jämförelse av olika tänkbara affärskoncept beställdes av jordbrukstekniska institutet. Denna presenterades under aktörsmöte två. Utifrån dessa inventeringar/analyser och viljeinriktning bland de deltagande lantbruken upphandlades en fördjupad förstudie av en samrötningsanläggning. Vid upphandling av förstudie skickades offertförfrågan till 5 olika konsultföretag. En utvärdering genomfördes av inkomna offerter varav Swedish biogas international, SBI AB, avtalades som konsult. Förslagen till driftsformer/ägarformering har tagits fram med stöd från LRF konsult Aktiviteter på aktörsmöten (föranmälan) har verkat som kompetensutveckling för medverkande. Inbjudan till möten har skett via brevinbjudan, mail genom LRF medlemsregister samt annonsering i dagspress. Projektet har även haft en hemsida på Resultat från projektet har kommunicerats till lantbruksföretagen via mailutskick, brevutskick med delrapporter samt uppdatering av projektsidan på nätet. 8

9 2. Resultat 2.1 Genomförda aktiviteter Nedan presenteras utfall av genomförda aktiviteter i tabell 2 samt tidslinje i figur 2. Under avsnitt presenteras resultat av respektive aktivitet. Tabell 2. Uppnådda resultat Mål Vid projektslut Utfall Avsnitt Förankringsmöten/Styrgruppsmöten Genomförda informationsinsatser och nätverksbyggande insatser i form av Aktörsmöten, Informationsmöten och Studieresa 6 4 aktörsmöten 2 Infomöten 4 samverkan 2.3 Inventering av rötsubstratsmängder Omvärldsanalys och marknadsanalys och 2.6 Affärskoncept för biogasproduktion i Bollnästrakten, vad gäller lämplig teknik, ekonomi och samverkansformer. Förslag på projektets fortsättning utifrån projektresultat Minst och 2.8 Minst och 3.2 Figur 2. Tidslinje över genomförda aktiviteter Projektpresentation Biogaspotential i Bollnäs Omvärldsanalys LÖNSAMHET Finansiering Bolagsbildning Uppstartsmöte Aktörsmöte 2 Aktörsmöte 3 och 4 Fördjupad förstudie Mars april maj juni jul aug sep okt nov dec jan feb mar Inställd studieresa Slutrapport Slutsem. 9 Utvärdering Rekvisition

10 2.2 Styrgruppsmöten Styrgruppens medlemmar Björn Carlqvist, BorAB Jan Malm, BiogasMitt Jon Eriksson, Lantbrukare Håkan Johansson, LRF Lasse Larsson, Lantbrukare Per Persson, Lantbrukare Mikael Näslund, LRF regionstyrelsen 8 st. styrgruppsmöten har hållits under projekttiden. 2.3 Information och nätverk Aktörsmöten Fyra aktörsmöten har arrangerats (genom kompetensutvecklingsmedel). Det första aktörsmötet hölls i mitten av april 2011 och behandlade projektupplägget och grundläggande biogasfakta. Vid det andra aktörsmötet som hölls i mitten av augusti 2011 presenterades en omvärldsanalys och exempel på möjliga affärskoncept. Medverkande expert var Gustav Rogstrand, JTI. Aktörsmöte 3 och 4 hölls februari 2012 där förmiddagens program (aktörsmöte 3) innehöll en presentation av den fördjupade förstudie för samrötning som genomförts av SBI AB inom projektet. Eftermiddagens tema (aktörsmöte 4) från projektslut till affär leddes av LRF- Konsult. Styrgruppen i projektet fick fortsatt förtroende att driva biogassatsningen framåt. Bild 1. Deltagare vid aktörsmöte i Bollnäs 10

11 Bild 2. Biogaskonsult Erik Erjeby, SBI visar befintliga och anläggningar under uppförning Informationsmöten Två kompletterande informationsmöten på kvällstid har hållits, ett i Kilafors och ett i Alfta. Detta för att erbjuda lantbrukare som ej haft möjlighet att deltaga på aktörsmöten att skaffa sig information om projektet Samverkansmöten Möte med näringslivskontor Projektet har presenterat resultat för Bollnäs näringslivskontor Möte med miljösamordnade Projektet har informerat Bollnäs kommuns miljösamordnare om möjligheterna till förnyelsebar drivmedelsproduktion i kommunen. Medverkan nyföretagargala För sjunde året i rad arrangerades årets nyföretagargala i Bollnäs. Nystartade företag under 2011 samlades för en kväll att inspireras av varandra och möta aktörer viktiga för en lyckad affärsverksamhet. LRF representerades av kommungruppsordförande Magnus Hägglund, Sara Hansson LRFungdomen och Henrik Axelsson, projektledare för Biogas i Bollnäs. Deltagande drivmedelskonvent Projektledaren deltog vid 2012 års drivmedelskonvent som arrangerades av BiogasMitt. Fokusområden för dagen var biogas och el som drivmedel till fordon. Projektet fick information om planer på biogasproduktion inom Ljusdals kommun samt kontakt med student för kommande x-jobbsinsatser. Vid konventet diskuterades också de osäkra stödsystemen som föreligger för biogasproduktion. Regeringen kommer med nya förslag till höstbudgeten

12 2.3.4 Studieresa En studieresa planerades oktober 2011 till samrötningsanläggningen utanför Katrineholm. Då det milda vädret gjorde att höstbruket fortfarande var intensivt fick resan ställas in pga. få deltagare. Studieresan planeras att genomföras genom LRF-projektet Energilots Slutseminarium Projektet presenterade resultat i samband med BiogasMitts slutseminarie på Högbo Brukshotell mars

13 2.4 Substratinventering och intresseinventering Enligt svar på enkät, telefonintervjuer och gårdsbesök har hittills 26 gårdar visat intresse av en gemensamhetsanläggning. Ett fåtal har angett att de är även är intresserade av titta närmare på gårdsbiogaslösningar. Nedan visas gårdarnas placering i förhållande till centralorten, figur 3. Blå ringar anger utredda samrötningsanläggningsplaceringar i fördjupad förstudie. Figur 3. Karta över gårdar medverkande i fördjupad förstudie samrötningsanläggning 13

14 I tabell 3 nedan listas de tillgängliga substraten indelat på grundsubstrat och tilläggssubstrat som legat som grund i utredningen. Parallellt med biogasprojektet i Bollnäs pågår en biogaslots i Söderhamns kommun via LRF-projektet Energilots. På gårdar inom Söderhamns kommun hanteras gödseln främst i form av fastgödsel och delar av denna mängd kan vara av intresse att röta i en Bollnäsanläggning. Tabell 3. Inventerade rötsubstratsmängder Rötsubstrat Grundsubstrat Mängd/år Ts-halt tabellvärden Källa Nötflytgödsel m3 8% Intervju, enkätsvar Nötströbädd ton 25-30% Nötkletgödsel ton 20-25% Svinflytgödsel m3 6-7% Tilläggsubstrat Vallgröda Bedömning om ton ts- vid skälig ersättning Fettavskiljarslam från 100 ton Borab Bollnäs-Ovanåker Slaktavfall, mjukdelar 1000 ton Delsbo slakteri Delsbo slakteri Verksamhetsavfall ton 20-30% Reagro Livsmedel Reagro Nötfastgödsel 4000 ton 20-25% LRF Söderhamn Söderhamns kommun Hönsgödsel Söderhamns kommun 800 ton (Säljs i dagsläget) 30 % LRF Söderhamn 14

15 2.5 Omvärldsanalys Biogas rymmer många möjligheter Biogas kan produceras av många olika substrat och i många olika anläggningstyper och storlekar. Biogasen har också många användningsområden. Enklaste formen av förädling är att bränna metangasen i en gasbrännare för att producera värme. Via en värmepump finns då möjlighet att få kyla. Nästa steg på förädlingstrappan är ett kraftvärmesystem där man låter biogasen driva en elgenerator genom förbränning i en gasmotor. För att producera fordonsgas krävs att biogasen renas och komprimeras. Bild 3 illustrerar att man antingen kan binda ihop flera små biogasreaktorer med ett gasnät till en gemensam uppgraderingsanläggning eller istället transportera substraten till en gemensam biogasreaktor (rötkammare). Båda alternativen har sina för- och nackdelar. Systemet med gasnät kräver att terrängen är lämplig för ledningsdragning och en omfattande investering i infrastruktur. Systemet med en central samrötningsanläggning ger storleksfördelar vid investering och drift men kräver omfattande fordonstransporter av rötsubstrat och retur av biogödsel. (Jansson, 2009) Bild 3. Biogas rymmer många möjligheter, Jansson 2009 Samrötning Organiskt avfall Vid det andra aktörsmötet som hölls i mitten av augusti 2011 presenterades en omvärldsanalys och exempel på möjliga affärskoncept. Medverkande expert var Gustav Rogstrand, JTI. Se bilaga 1. 15

16 2.5.2 Biogas i grannkommunerna Ljusdals kommun Söder om Ljusdal finns initiativ där en entreprenör tillsammans med ett antal lantbruk satsar på gemensam produktion av fordonsgas. (Eriksson, 2012) Söderhamn kommun Söderhamns kommun har beslutat att bygga en biogasanläggning för rötning av org. hushållsavfall och rötslam från avloppsreningsverk. Målet är att successivt bygga ut rötningsanläggningen och möjliggöra fordonsgasproduktion. Arbetet skall inledas hösten Intresse finns från kommunens lantbrukare att undersöka möjligheterna att återföra rötrester till åkermark samt att komplettera anläggningen med en lantbrukslinje för att höja produktionskapaciteten. (Ohlsson, 2012) Gävle kommun I Gävle finns biogasproduktion vid avloppsreningsverket på Duvbacken med uppgradering till fordonsgas sedan hösten Årsproduktionen är Nm3 och motsvarar konsumtionen vid länets enda tankstation för fordonsgas. Avsättningen går till 9 stadsbussar ( Nm3), taxi samt privat och tjänstebilar skall ytterligare 10 gasbussar sättas i trafik. För detta krävs ökad produktion av biogas. Denna förväntas ske genom en satsning på ny biogasanläggning i Forsbacka där kompostering av utsorterat org. hushållsavfall sker i dagsläget. (Blom et al 2012) Hudiksvall kommun Hudiksvalls kommun avvaktar med beslut om hanteringen av utsorterat matavfall i enlighet med rekommendationer av Swecos avfallsundersökning över Hälsingland. Förstudier har genomförts om en lantbruksbaserad biogasanläggning i Forsa med produktion av kraftvärme alternativt fordonsgas. (Blom et al 2012) 16

17 2.6 Marknadsanalys Fordonsgas Marknaden för fordonsgas fortsätter att expandera inom privat och offentlig sektor. Under 2011 såldes det knappt 121 miljoner normalkubikmeter (Nm³) fordonsgas i Sverige, vilket är en ökning med 27 procent jämfört med Diagram 1. Marknadens utveckling för fordonsgas I slutet av 2011 fanns det nästan gasfordon i Sverige. Av dessa var drygt 1500 bussar, nästan 600 tunga lastbilar och resten personbilar och skåpbilar. Jämfört med slutet av 2011 har antalet gasfordon ökat med ca 20 procent. I slutet av 2011 fanns det 132 publika tankställen för fordonsgas. Utöver dessa fanns vid samma tidpunkt även 54 icke publika tankställen, varav 31 var tankställen för bussar. Publika tankställen är tankställen där leveranser sker till allmänheten. Icke publika tankställen är tankställen där leveranser till fordon antingen är svårtillgängliga för allmänheten eller som endast är tillgängliga för enskilda kommuner eller företag. (Gasbilen, 2012, hemsida) Pumppris CBG Gävle 14,40 kr/nm3 motsvarar 11,52 kr/l bensin (Gasbilen 2012, hemsida) 17

18 2.6.1 Lokal marknad I tabell 4 presenteras en sammanställning av möjligheter till lokal avsättning för fordonsgas i en etableringsfas. Tab. 4. Lokal marknad fordonsgas Fordonstyp Källa Gasbehov (GWh/år) Bollnäs kommun 50 personbilar Miljösamordnare 2,0 (av totalt 130)* Borab 2 sopbilar Borab 0,3 X-trafik stadsbussar 4 stadsbussar Affärschef 1,2 X-trafik 2** linjebussar Affärschef 0,6 (av totalt 12) Landstinget 20 personbilar Miljöcontroller 0,8 Bollnäs Taxi 4** (totalt 10) 0,2 Privatbilister 20** 0,3 Summa 5,4 *Totalt finns 130 personbilar i fordonspoolen ** Projektledarens bedömning Arenabolaget i Bollnäs verkar för etablering av en ny stadsdel på det gamla SJ-området i centrala Bollnäs. Konceptet innehåller en bandyhall, möteslokaler och bostäder. Energifrågan är central och tanken är att området skall bli självförsörjande. Möjligheter finns att driva kylanläggning på biogas och planer finns även på egen kraftvärmeproduktion. Beräknat gasbehov ligger på 4-5 GWh/år. (Hedlund, 2012) Regional marknad Gävle Ekogas AB är ett samägt bolag mellan Swedish Biogas International AB och Gävle Energi. I partnerskap med BiogasMitt har ett första tankställe öppnats i Gävle oktober Uppgradering till fordonsgas vid ARV i Gävle startade hösten I nuläget motsvarar produktionen vid ARV (8 GWh/år) konsumtionen vid biogastankstället. Ytterligare tankställen planeras inom de närmsta åren och 2014 sätt ytterligare 10 gasbussar in i stadstrafiken i Gävle. Ekogas har visat intresse att köpa in fordonsgas från en anläggning i Bollnäs. (Quinstedt, 2012) Regional marknad Hälsingland I och med arbetet med etablering av biogasproduktion i Bollnäs, Söderhamn och Ljusdal finns förutsättningar för etablering av en god infrastruktur för tankning av gasfordon i Hälsingland och därmed ett kraftig ökat behov av leveranser av fordonsgas. (Blom et al 2012) Marknad Mälardalen På fem år har AGA:s försäljning av fordonsgas i Stockholm ökat från ca 10 GWh till över 120 GWh per år. Andel biogas i fordonsgas var %. Orsak till användandet av naturgas var att marknaden 2010 växte med 50 % utan att tillräckligt med ny biogasproduktion startade. (AGA, 2012, hemsida) 18

19 2.7 Affärskoncept Efter beslut i styrgruppen inleddes en upphandling av en fördjupad förstudie samrötningsanläggning för biogasproduktion. Uppdraget innebär att presentera teknik och ekonomi för en anläggning som producerar rågas baserade på lantbrukssubstrat med förädling antingen till kraftvärme eller till fordonsgas Resultat fördjupad förstudie Grundanalysen visar att de 26 gårdar som ingått i studien ligger tillräckligt koncentrerat för att vara intressant för gemensam central rötning av gödsel. Ett antal olika scenarier har studerats varav de som visar bäst ekonomi är en anläggning som producerar rågas till industri/fastighetsuppvärmning alternativt producerar fordonsgas till en så lokal marknad som möjligt, se figur 4. Alternativet med kraftvärmeproduktion uppvisar ett kraftigt negativt resultat. Produktionskapaciteten baserad på lantbrukssubstrat för en samrötningsanläggning ligger mellan GWh. Möjlighet finns att öka intaget av vallgröda till anläggningen och i så fall öka kapaciteten ytterligare. Investeringsnivån ligger omkring 35 milj. kr för rågasproduktion, och ca 50 milj. kr för fordonsgasproduktion. Medelresultat före skatt under avskrivningstiden 15 år för rågasproduktion ligger på knappt 1,9 miljoner kr med payofftid på 12 år. För scenariot med fordonsgasproduktion är medelresultatet drygt 1,9 miljoner kr med payofftid på 17 år. Känslighetsanalys visar att små förändringar av försäljningspris av gas ger stort utslag på lönsamhet. Förstudieresultaten presenteras i sin helhet i bilaga 2 Figur 4. Affärskoncept samrötningsanläggning för rågas- alternativt fordonsgasproduktion Rågas/Uppgradering CH4 Substrat m3 flytgödsel ton djupströ 2000 ton ts. vallgröda +Ev slaktrester från Delsbo samt fastgödsel Söderhamn Produktion = GWh Investering milj. kr Resultat 1,9 milj. kr 19

20 2.8 Driftsformer samrötningsanläggning Affärsplan och affärsidé I affärsplanen beskrivs hur affärsidén ska genomföras så att du får tydliga mål för verksamheten. Affärsplanen ska även innehålla budget. Beskriv: Vilken vara eller tjänst du vill sälja? Vem som ska köpa varan eller tjänsten? Hur marknaden ser ut? Fördelar och nackdelar jämfört med konkurrenter? Ekonomisk förening I en ekonomisk förening måste det finnas minst 3 medlemmar där varje medlem har en andel i föreningen. Insatsen för respektive medlem kan vara i form av pengar, egendom eller arbetsinsats. Det måste finnas minst 3 styrelseledamöter, varav en ska vara ordförande. En ekonomisk förening måste ha en revisor (behöver dock inte vara godkänd eller auktoriserad). (Reyier, 2011) 20

21 2.8.3 Aktiebolag Ett AB kan ha en eller flera aktieägare. Hur många aktier bolaget ska ha bestäms av styrelsen. Det räcker med en styrelseledamot + en suppleant. Minsta insats är 500 st x 100:- = 50,000:- som måste vara pengar eller egendom. Ägarna kan äga olika antal aktier. Fler aktier i bolaget underlättar överlåtelser av andelar. Ett större aktiekapital ger en längre buffert till likvidationsplikt. Små AB behöver ingen revisor. I figur 5 åskådliggörs de tre huvudenheterna inom Bollnäs biogas AB. Varje enhet kan utgöras av ett separat bolag (Reyier, 2011) Fig. 5. Huvudenheter inom ett bildat Biogasbolag för samrötning Bollnäs biogas AB Ekonomi Marknad Redovisning Logistik Rötsubstrat Biogödsel Produktion fordonsgas Viktiga punkter oavsett driftsform Hur mycket ska var och en satsa i pengar och/eller arbetsinsats? Vilka ska vara med i styrelsen, vem ska vara styrelsens ordförande? Ska bolaget/föreningen ha någon VD? Hembudsklausul (Vad händer om någon går ur/avlider)? Ägarna riskerar sin insats Styrelsen ansvarar för skatter och avgifter till staten 21

22 2.8.4 Avtal mellan aktörer I tabell 5 nedan visas exempel på parter som ingår avtal vid en etablering av samrötningsanläggning. Aktörerna åskådliggörs även i figur 6. Tabell 5. Exempel på aktuella aktörer avtal Aktörer Lantbruk Övriga delägare Anläggningsleverantörer Kommun Bank Försäkringsbolag Elleverantör Substratsleverantörer Åkare Biobränslelev. Personal Stat Kund Avtal Aktier, rötsubstrat, biogödsel Aktier Utrustning, support underhåll Bygglov Lån Försäkring El Rötsubstrat, biogödsel Transport Flis Anställning Miljötillstånd, bidrag Leveransavtal biogas Figur 6. Avtalsparter för ett bildat biogasbolag Lantbruk Delägare Elbolag Kommun Slakteri Anläggningsleverantörer BOLLNÄS BIOGAS AB Bank Staten Försäkring Åkare Personal Kund 22

23 2.9 Från projekt till affär På uppdrag av projektet belyste affärsrådgivare Erland Hedin och Bengt-Olov Renöfält LRFkonsult, steg från projekt till en verklig affär. Presentationen finns i sin helhet i bilaga 3. Drivkrafter och intressegrupper, whats in it for me? I ett affärskoncept med många aktörer inblandade är det viktigt att skapa en bild av vilka drivkrafter som finns hos respektive intressegrupp. Företagsformer och finansiering Vilka är intresserade i ett skarpt läge? På en investering av 50 miljoner kr behövs eget kapital från lantbruken på minst 5 miljoner kr. Vilka biogasaktörer kan vara intresserade att satsa pengar? Hur gå vidare? Kommunicera vad en satsning skulle innebära för olika aktörer. Viktigt att inleda diskussion med den lokala kunden, kommun, lokaltrafik, taxi osv Horisontella mål Miljö Projektet är av stor betydelse för klimatet i och med att biogasteknik möjliggör omhändertagande av metanläckage och produktion av förnyelsebara drivmedel. Dessutom bidrar det till att bevara och utveckla naturvärden i vatten. När gödsel rötas till biogas omvandlas rötresten till en biogödsel som har en mer fördelaktig näringsform, vilket underlättar möjligheterna att uppfylla miljömålet om Levande sjöar och vattendrag Jämställdhet Projektets styrgrupp har representerats av män. Medverkan från övriga aktörer har mestadels också representerats av manliga deltagare Åldersintegration - barnperspektiv Detta är ett projekt som även den yngre generationen på gårdarna visat intresse för. Genom dessas medverkan skapas ett forum för utbyte mellan olika generationer Integration av inflyttade Alla lantbruksföretag, även nyetablerade har behandlats likvärdigt och alla stimulerats att medverka. Utbyte av erfarenheter från andra delar av landet har tillvaratagits i presenterad omvärldsanalys. 23

24 3. Diskussion 3.1 Kommentarer på resultat Biogasproduktion är ett komplext affärsområde under stark utveckling. Omvärldsanalysen visar på den mångfald av faktorer som styr möjligheten till en hållbar satsning. Tendensen i Sverige går mot större gemensamhetsanläggningar i stället för produktion på den egna gården. Som exempel kan nämnas bondegrupperingar i Västerås, Kalmar och Vårgårda där projektering eller byggnation av samrötningsanläggningar pågår. Inventeringen som gjorts i detta projekt visar också här att intresset är störst för samrötning. Det finns betydligt fler lantbruk i regionen än de 26 som ingått i förstudien men grupperingen kan ses som en representativ bild av geografi och produktionsinriktning. Vid ett skarpt läge kan gårdskonstellationen naturligtvis se annorlunda ut. Ett argument för en gemensam satsning i stället för gårdsanläggningar vid sidan av de ekonomiska är hygieniseringsprocessen som möjliggör omhändertagande av externt substrat. Detta medför en värdeförhöjning av närningsinnehållet i rötrest. SBI har visat i sin utredning att gårdarna runt Bollnäs ligger tillräckligt koncentrerat för att ett affärskoncept med samrötning skall var lönsamt. Förstudien visar ett försiktigt positivt resultat för både rågasproduktion och uppgradering till fordonsgas. De båda affärskoncepten förutsätter dock full avsättning för att kalkylerna skall gå ihop. Eftersom lagringsmöjligheter är mycket begränsade vid den tänkta produktionsanläggningen krävs kontinuerlig full avsättning. SBI poängterar vikten av att kunna sälja producerad fordonsgas till en lokal marknad eftersom marginalerna ej tillåter höga distributionskostnader. Känslighetsanlysen visar dock på att små förändringar i stigande gaspriser gör kalkylen starkare och möjliggör export. Grundpriset fritt anläggningen på 8,00 kr/nm3 ger ett kundpris på kr/nm3 inkl. moms. Kostnaderna för att transportera komprimerad fordonsgas mil ligger på ca 2 kr/nm3 och teknikutveckling och generell volymökning ger en sjunkande trend. Marknadsunderökningen i detta projekt visar på en initial lokal fordonsgasmarknad på drygt 5 GWh samt en möjlig rågaskund i form av en ny bandyarena i Bollnäs. Projektledaren ser här möjligheten att en samrötningsanläggning kan förse Bollnäs med både förnybart fordonsbränsle samt energi till kylanläggning (totalt ca 10 GWh). Resterande 5-10 GWh skulle kunna säljas på spotmarknad eller via avtal med tex Ekogas. Budskapet från Region Gävleborg och Region Dalarna är att allt större tyngd kommer läggas vid att verka för politiska beslut som gagnar övergång till förnyelsebara drivmedel inom offentlig sektor och kollektivtrafik. Detta tillsammans med ett fortsatt lobbyarbete från BiogasMitt torde bidra till ett genombrott för etableringen av gasmackar i länet. Av stor vikt är även de synergieffekter av biogassatsningar på flera orter i Hälsingland som kan nås om inte bara lokala fordonsflottor utan även regionala flottor kan ha fordonsgas som alternativ. 24

25 Kommentarer kring anläggningsteknik är att det krävs en mer krävande planering av logistiken när fler och mindre gårdar är medverkande, ex hämtning av gödsel med något längre intervall. En anläggning att titta närmare på är Vårgårda där ca 20 gårdar skall anslutnas. Är det miljövänligt att transportera så mycket gödsel och rötrest mellan gårdarna? Några få procent går åt i energi i diesel till transporterna i jämförelse med produktionen av förnyelsebart drivmedel. Vid större avstånd än 3-3,5 mil börjar det bli tveksamt att transportera flytgödsel. Här finns ju också möjligheter att köra även tunga transporter på biogas framtiden. Anläggningen förbrukar 10-15% av bruttoproduktionen i form av värme och el. (Erjeby, 2012) Ett hot mot en satsning i Bollnäs är osäkerheten som råder vad gäller möjliga investeringsstöd. I dagsläget finns ett investeringsstöd på 30 % med takbelopp på 1,8 milj. kr. Beslut har tagits i Sverige om en höjning av takbeloppet, 14 juni tas beslut i EU. Dock finns risken är att det finns för lite pengar avsatta och att medlen blir fulltecknade direkt. SBI har i sin utredning antagit att höjningen går igenom och grundar sin kalkyl på ett 30%-igt investeringsstöd. Energimyndighetens förslag till nationell biogasstrategi innehåller en mycket viktig punkt, det föreslagna metanreduceringsstödet. Med en ersättning på 0,20 kr/kwh för gas producerad ur gödsel ökar möjligheterna väsentligt att nå ett mycket företagsekonomiskt intressant resultat. Förhoppningsvis kan regeringen fatta beslut om strategin i kommande budgetproposition hösten I tabell 6 visas en sammanställning av de ekonomiska resultaten utan och med metanreduceringsstöd. Tab. 6. Sammanställning av ekonomiskt resultat Rågasproduktion Fordonsgas Rågas+ Metanredstöd Fordonsgas + metanredstöd Investering (kkr) Vinst före skatt (kkr) Utdelning per satsat kapital 5,6 % 4,0 % 13 % 9,4% 25

26 3.2 Förslag på en fortsättning efter projektet Nedan presenteras ett förslag på aktiviteter efter projektets slut. En tidsaxel åskådliggörs i figur 7. Projektets styrgrupp har förtroendet att bilda en arbetsgrupp/interrimstyrelse bland lantbruksföretagen och processen för att nå en biogassatsning stöttas i fortsättningen av LRF-projektet Energilots 2.0. Interrimstyrelse med stöd av Energilots 2.0 sonderar intresset bland gaskunder. I denna rapport föreslaget Bollnäs kommun, X-trafik/landstinget Gävleborg, Arenabolaget samt Ekogas Gävleborg. Ett uppföljande möte för lantbruksföretagen undersöker viljan att gå vidare Gårdsbesök med bedömning av investeringsnivå på respektive gård Bildande av en ekonomisk förening för att få en så flexibel plattform som möjligt att arbeta vidare från. Ek. förening sonderar intresset bland externa finansiärer (kommande ägare) med utgångspunkt av förstudieresultaten. Utifrån resultat från ovanstående aktiviteter Upphandling av MKB inleds Arbetet med affärsplan och budget inleds Juridisk person söker miljötillstånd och inleder MKB Definitivt beslut om satsning ev. ombildning till AB Bollnäs biogas AB söker avtal med kund Bollnäs biogas AB söker avtal med anläggningsleverantör Bollnäs biogas AB söker avtal med bank Annpassning av pumpbrunnar påbörjas ute på gårdarna Projektering av anläggning genomförs Miljötillstånd erhålls Byggstart kan ske 26

27 Slutbesiktning och driftsättning Första leverans Ek. förening styrelse Upphandling MKB Ansökan Miljötillstånd Samråd MKB Miljötillstånd Klart apr maj jun-sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov jan feb mar apr maj juni juli aug sep okt Sondering Medfinansiär Alt Huvudägare Ekonomianalys Affärsplan Formering AB- Bolag Avtal Anläggn Projektering Byggstart Första leverans Sondering Kund Höstbudget Besked om stöd Avtal Bank Avtal Kund Anpassning på gårdarna Figur 7. Tidsaxel för aktiviteter fram till första leverans av biogas 27

28 4. Referenser 4.1 Rapporter Blom et al. (2012), Utredning och Analys av biogasutvecklingen i Gävleborg och Dalarna Jansson, L-E (2009), Biogas på gården en introduktion Börjesson et al. (2010), Bioenergi från jordbruket-systemanalys Erjeby et al. (2012), Rapport fördjupad förstudie-biogas i Bollnäs 4.2 Hemsidor Gasbilen, (2012), AGA (2012), Personlig kommunikation Eriksson, Gert Ove (2012), Biogasentreprenör Gartsås Ohlsson, Sven-Ulrich (2012), LRF-Söderhamn Hedlund, Åke (2012), VD Arenabolaget Bollnäs Eriksson, Andreas (2012), Affärschef X-trafik Larsson Maria (2012), Miljösamordnare Bollnäs kommun Reyier, Hans (2011), Affärsrådgivare LRF-Konsult Quinstedt, Carolina (2012), Inköpsansvarig Ekogas Carlqvist, Cecilia (2012), Miljöcontroller Landstinget Gävleborg Erjeby, Erik (2012), Affärsområdeschef SBI AB 28