PÅ NÄRA HÅLL OCH PÅ LÅNG SIKT. Forskning och utveckling inom området risk bruk, missbruk och beroende i Västra Götaland

Transkript

1 PÅ NÄRA HÅLL OCH PÅ LÅNG SIKT Forskning och utveckling inom området risk bruk, missbruk och beroende i Västra Götaland Dokumentation från regional konferens i Göteborg 27 april 2010

2 inledning Forskning bra av flera skäl Att forska om missbruk ger dubbla vinster. Det kan både minska enskilda personers lidande och göra samhället bättre att leva i. Det konstaterade landshövding Lars Bäckström när han öppnade konferensen På nära håll och på lång sikt i en till bristningsgränsen fullsatt salong. Intresset för forskning om alkohol och droger är helt klart stort. Långt före anmälningstidens utgång var alla de 713 platserna bokade. Något som förstås gladde Lars Bäckström. Vi är här för att vi vill göra skillnad. Han uppmanade alla att läsa boken Insatser, forskning & fortbildning i Västra Götaland, som kom rykande färsk till konferensen och delades ut till alla deltagare. Där finns många exempel på det arbete som pågår, både vad gäller insatser, forskning och fortbildning om riskbruk, missbruk och beroende. Människor har alltid brukat, och sannolikt missbrukat, alkohol och droger. Det finns skrivet om det både i bibeln, koranen och Hávamál. Viljan att berusa sig följer människan genom historien. Och det är vad den här konferensen handlar om. Vad är det som gör att vi väljer att skada oss? Att vi använder medel som kan dra ner oss i djupaste misär men också ge oss lycka. Vilka mekanismer är det som går igång? Det forskas mycket om tillväxt, om hur resurser ska skapas för att ge möjlighet till ett socialt anständigt samhälle, påpekade Lars Bäckström. Skadeverkningarna av droger och alkohol är en konkurrensbegränsande faktor, därför ökar även forskning om att minska de skadeverkningarna förutsättningarna för tillväxt. Förutom att det ökar möjligheten att hjälpa enskilda människor till ett bättre liv. Det är inte lätt att förändra världen, det tar tid och det vet vi, avslutade Lars Bäckström. Därefter presenterades 11 forskningsprojekt med olika inriktning. De finns också med i boken Insatser, forskning & fortbildning i Västra Götaland. Mer än 100 personer har bidragit med texter till boken. Vi vill visa upp vad vi har på nära håll och att arbetet är på lång sikt, att det finns en kontinuitet, sa Claudia Fahlke, bokens redaktör. Landshövding Lars Bäckström 2

3 Riskbruk av alkohol en definitionsfråga? Annika Andersson, folkhälsovetare, Socialmedicin, SU sid Vad är riskbruk? Begreppet riskbruk definieras idag på olika sätt. En mer enhetlig definition och pedagogisk användning av riskbruksbegreppet kan hjälpa patienter att själva fatta beslut om sina fortsatta alkoholvanor. Annika Andersson Vid enheten för socialmedicin vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset följer forskarna det nationella riskbruksprojektet och implementeringen av de nationella riktlinjerna för riskbruk, missbruk och beroende. En grundläggande faktor för att lyckas med implementering av nya arbetssätt är att man har en gemensam definition av begrepp. Men när det gäller riskbruk är man alltså inte riktigt där än. I början av 1980-talet definierades riskfylld och skadlig alkoholkonsumtion forsknings mässigt av en grupp utsedd av WHO. Det var också ett första steg mot att betrakta alkoholproblem som ett kontinuum, något som har ett kontinuerligt förlopp. Det finns alltså ingen skarp gräns mellan att vara alkoholberoende eller inte. Tratten är ett vanligt sätt att beskriva alkoholkonsumtion. Längst till vänster finns de allra flesta människor, de som inte dricker alls eller konsumerar måttligt. Ju närmare mitten man kommer uppstår begynnande problem, där risken att själv skadas, eller utsätta andra för risker, ökar. Till höger om mitten, riskbruket, smalnar tratten av allt mer och omfattar allt färre personer. Dessa har ett missbruk eller beroende där konsumtionen är direkt skadlig. Man har redan fått fysiska, psykiska eller sociala skador. Enligt Folkhälsoinstitutets undersökning från 2009 har cirka 18 procent av männen och 10 procent av kvinnorna ett problematiskt drickande. Då har deras konsumtion definierats med konsumtionsbaserade gränser, antal glas per vecka eller intensivkonsumtion. Riskbruk kan också definieras med symtom, som högt blodtyck, sömnbesvär, depressivitet, akuta olyckor eller att sociala relationer inte fungerar. Den konsumtionsbaserade gränsen handlar om veckokonsumtion eller intensivkonsumtion och ser olika ut för kvinnor och män: Veckokonsumtion män 14 glas*, kvinnor 9 glas. Intensivkonsumtion/binge män 5 glas, kvinnor 4 glas, minst en gång per månad. Gränserna ser olika ut i olika länder var man sätter gränsen är en alkoholpolitisk fråga. I Danmark går den till exempel vid 21 glas per vecka för män och 14 glas per vecka för kvinnor. Kritiken mot de konsumtionsbaserade gränserna är att de inte kan användas på individer. De bör betraktas som riktmärken, påpekade Annika Andersson. Intensivkonsumtionsmåttet tycks vara enklare att använda inom framför allt primärvården. När man dricker mycket under kort tid är risken för skada mer uppenbar än vid en hög totalkonsumtion spridd över tiden. Syftet med att skapa ett gemensamt begrep är att kunna komma in tidigt i ett riskbruksbeteende. Det blir ett tydligt budskap till patienten eller klienten. Det är också praktiskt för vårdpersonal i det dagliga arbetet en form av kvalitetssäkring. Folkhälsoarbetet och forskningen skulle också vinna på en gemensam definition. Budskapet blir tydligare och det underlättar jämförelser. * 1 glas = 12 g alkohol vilket motsvarar 4 cl starksprit, 15 cl vin eller 33 cl starköl. 3

4 Farmakologisk behandling av alkoholism. Jörgen Engel, professor emeritus i farmakologi, Sahlgrenska akademin sid , sid Läkemedel kan hjälpa missbrukare Alkoholism är en kronisk sjukdom. Ska beroendet kunna behandlas framgångsrikt med läkemedel måste andra insatser, som medicinska råd, stöd och noggrann uppföljning, också ingå i behandlingen. Jörgen Engel har, som han själv uttryckte det, arbetat med råttor och möss i hela sitt liv. Han har studerat alkoholens effekter på hjärnan och vilka signalsubstanser som förmedlar alkoholens belöningssystem, för att hitta läkemedel som kan få alkoholmissbrukare att dricka mindre eller inte alls. På senare tid har han tagit steget ut i verkligheten och arbetar som underläkare på Nordhemspolikliniken. Där ser det inte riktigt ut som i teorin, konstaterade Jörgen Engel. Hjärnans belöningssystem är mycket gammalt och finns i alla individer. Mat, dryck och sex är sådant som på naturlig väg aktiverar belöningssystemet. Den som tar droger eller dricker alkohol får också igång belöningssystemet, men på konstgjord väg. De beroendeframkallande medlen kidnappar systemet. Jörgen Engel Beroende är en kronisk sjukdom och återfall ingår i ett naturligt mönster. Suget efter alkohol är starkt och kombineras det med bristande impulskontroll och kognitiv förmåga är risken för återfall stor. Suget (craving) kan dämpas med läkemedel och mot bristande impulskontroll kan läkemedel och KBT användas. För att öka den kognitiva förmågan att fatta bra beslut för framtiden finns KBT och träning i mindfulness. Det är viktigt att ha ett behandlingsprogram som innehåller alla tre delarna. Suget kan sitta i i många, många år. Det kan sättas igång av drogen, men också av sammanhang som hjärnan kopplar ihop med drogen, påpekade Jörgen Engel. Målet med läkemedelsbehandling vid alkoholberoende är att förhindra återfall. Det kan också ge möjlighet till att behandla psykiatrisk samsjuklighet. Idag finns tre godkända återfallspreventiva läkemedel för att behandla alkoholism, disulfiram (Antabus), akamprosat (Campral) och naltrexon (Naltrexon Vitaflo). De fungerar på olika sätt. Antabus är en form av spärrmedicinering, där den som både tar medicin och dricker alkohol får kraftiga reaktioner i form av kraftig ansiktsrodnad, hjärtklappning, andnöd med mera. Den har dokumenterad effekt i form av minskat alkoholintag. Och nyligen har man upptäckt att disulfiram även har effekt på kokainmissbrukare, sa Jörgen Engel, som tyckte att det vore intressant att få ut kunskapen om behandlingen i primärvården. Kanske kan man ha antabussköterskor, precis som det finns diabetessköterskor. Det är nämligen viktigt att följa upp patienten. Akamprosat fungerar bäst på de personer som dricker för att dämpa ångest. Den kräver lång behandlingstid. Naltrexon har god effekt på kickdrickarna. Det minskar suget efter alkohol och förlänger tiden till återfall. Det finns också stöd i forskning för att personer med ärftlighet för alkoholberoende blir hjälpta av naltrexon. Nya läkemedel är på gång och för några av dem pågår forskning i Göteborg. Fortfarande används läkemedlen i ganska lite utsträckning, många läkare är tveksamma och tror inte riktigt på dem. Men disulfiram, akamprosat och naltrexon har alla en plats vid behandling av alkoholberoende, betonade Jörgen Engel. 4

5 Att mäta personliga sociala nätverk. Anette Skårner, fil. dr. institutionen för socialt arbete, GU sid Kartläggning med flera dimensioner Med MAP-NET kan klientens personliga nätverk inte bara kartläggas. Man får också en bild av hur relationerna ser ut mellan de olika personerna. Tanken är att man utifrån en analys av nätverket ska kunna närma sig det på olika sätt. Att sociala relationer och nätverk har stor betydelse för att sluta använda droger är väl känt. Missbruk ingår i ett sammanhang och för att sluta droga kan man också behöva bryta med de relationer och band man har till missbruksvärlden. Det kan också handla om att bygga upp nya eller återknyta till gamla relationer. MAP-NET är ett datorbaserat instrument som utvecklas i ett forskningsprojekt i samarbete mellan Göteborgs universitet och Mittuniversitetet, Östersund. Instrumentet prövas nu i klinisk verksamhet inom Iris Utvecklingscenter, Behandlingsenheten Norr/Hisingen i Göteborg samt öppenvård och LVM-vård i Östersund. När MAP-NET används får man fram tre bilder nätverkskarta, familjeträd och kontaktkarta. Utifrån dessa kan mönstret av relationer analyseras. Hur ser relationerna ut mellan de olika personerna? Finns det grupperingar i nätverket och hur uppfattar klienten samarbete och konflikt? Att det finns ett nätverk innebär inte alltid att det kan ge stöd. Relationer kan också ta kraft. Med hjälp av analysen kan man inom missbruksvården närma sig nätverket på olika sätt. Det är inte bara att samla nätverket och tro att de ska lösa problemen, påpekade Anette Skårner. Projektet finansieras av FAS (Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap) och beräknas vara avslutat Socialt nätverk. Ett personligt socialt nätverk är en uppsättning relationer, genom vilket individen upprätthåller sin sociala identitet och erhåller emotionellt stöd, materiell hjälp och olika tjänster, information och nya sociala kontakter. (Marsella & Snyder 1981) Anette Skårner 5

6 Det finns ett stort engagemang i frågor som rör riskbruk, missbruk och beroende Insatser, forskning och fortbildning är tre hörnstenar i den rapport som låg till grund för konferensen. Här finns bredd, med exempel på forskning på både molekyl- och samhällsnivå. Och här finns inspiration för den som vill fördjupa sig. Claudia Fahlke Boken kan laddas ner från eller vastragotaland På nästan 350 sidor presenteras en del av det som görs i Västra Götaland när det gäller insatser, forskning och fortbildning om riskbruk, missbruk och beroende. Det mest omfattande kapitlet handlar om forskning och utveckling, med allt från förebyggande arbete i skolan till kriminalvårdens utvärderingar av behandlingsprogram. Den som dragit det tyngsta lasset med rapporten är Claudia Fahlke, professor vid Psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet och sammankallande i forskningsnätverket FMB. Innehållet i rapporten visar att det finns ett stort engagemang i länet som rör riskbruk, missbruk och beroende. Alla arbetar i samma riktning, för en bättre vård för dem som har missbruks- eller beroendeproblem, säger hon. Utgivare av rapporten är FMB, Forskningsrådet för missbruks- och beroendefrågor. Det kom till 2004 på initiativ från Beroendekliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Ledningen där sökte ett nätverk för tvärvetenskaplig samverkan, eftersom den problematik de arbetar med har så många faktorer. En av oss, Bo Söderpalm, var redan då verksam både vid kliniken och som forskare. Sedan en tid tillbaka har även jag en del av min tjänst på kliniken. Det är värt mycket att ha en så nära kontakt mellan forskning och klinisk verksamhet, säger Claudia Fahlke. Universitet har en tredje uppgift, att öka samverkan med andra delar av samhället. Samhällsvetenskapliga fakulteten hade projektpengar att söka för samverkansuppgiften. Då väcktes idén att kartlägga vilken forskning som görs och vad vården ville ha beforskat. Det resulterade i den första rapporten, Forskning & Vård, som publicerades Året efter kom de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård. När det var dags att börja arbeta med implementeringen av riktlinjerna engagerade sig FMB och är sedan dess en viktig aktör i det samarbete som utvecklats kring de nationella riktlinjerna. Vi ordnar också föreläsningar en gång i månaden, vår och höst. Det kan handla om resultat från forsknings- och utvecklingsprojekt eller något annat som är på gång som är intressant för personer som arbetar med missbruks- och beroendefrågor, berättar Claudia Fahlke. Hon betonar återigen vikten av att forsk- 6

7 Utvärdering av behandlingsprogram för personer med drogberoende i kriminalvården. Fredrik Dahlin, gruppchef FoU-Göteborg, utvecklingsenheten, Kriminalvården sid Fakta om FMB FMB är ett tvärvetenskapligt nätverk som står för Forskningsrådet för missbruks- och beroendefrågor nätverk i Västra Götaland. Fokus ligger på forsknings- och utbildningsfrågor när det gäller riskbruk, missbruk och beroende. Insatserna vänder sig främst till vård- och behandlingspersonal inom hälso- och sjukvård och socialtjänst. Läs mer på ning och praktik kommer närmare varandra och att det på sikt finns mycket att vinna på det. Det skulle till exempel underlätta kunskapsspridning och implementering av nya metoder. Ett sätt är kombinationstjänster där man kan ha en fot i forskningen och en i den kliniska verksamheten. Det borde finnas för både psykologer och socionomer, menar Claudia Fahlke, som själv har två doktorander från Beroendekliniken på sin institution. FMB betyder dessutom att universitetets olika discipliner kommer närmare varandra. Bland annat diskuteras en masterutbildning i samarbete mellan psykologen och socialt arbete. Och vi har också påbörjat en del gemensamma forskningsprojekt inom FMB, som exempelvis handlar om att tidigt uppmärksamma riskbruk och långtidsuppföljning av patienter med missbruk/beroende, avslutar Claudia Fahlke. Kontakt: claudia.fahlke@psy.gu.se Utvärdering visar på lönsamma program Ungefär 6 promille av Sveriges vuxna befolkning, omkring personer, sitter inlåsta i någon av Kriminalvårdens anstalter. Insatser för dessa ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet. Vid Kriminalvårdens utvecklingsenhet utvärderas effekten av de evidensbaserade program som används. Bland annat utvärderas om 12-stegsmetoden fungerar mot återfall i brott. De som följts upp är drygt personer som fullföljde programmet under sin tid som intagna om som frigivits någon gång mellan 2003 och Dessutom fanns en jämförelsegrupp på nästan personer. Hur många av alla dessa hade återfallit i brott någon gång före 1 september 2007? Efter regressionsanalys, som görs för att väga in olika faktorer som minimerar risken att man jämför äpplen med päron, kom man fram till att de som fullföljde behandlingen hade minskad risk för återfall i brott med 17 procent. Det kan tyckas vara ett magert resultat, men i de här sammanhangen är det bra, menade Fredrik Dahlin. De ekonomiska effekterna av att dessa upphör med sin brottslighet kan också räknas fram. Intäkterna är i det här fallet uteblivna kostnader. Då inkluderas till exempel enbart statliga kostnader för vård, men inte de kommunala. De direkta kostnaderna för brott inkluderas, men inte sidokostnader som förebyggande skydd. I exemplet med 12-stegsprogrammet beräknades kostnaderna till 22 miljoner kronor under fyra år. De 122 klienter som inte hade återfallit i brott tack vare programmet, gav intäkter beräknade till 186 miljoner kronor under fyra år. Besparingen blir alltså 164 miljoner kronor under fyra år. Varje satsad krona ger 7,50 kronor tillbaka med detta mycket försiktiga sätt att räkna, sa Fredrik Dahlin och konstaterade att programmet är lönsamt för skattebetalarna, även med en restriktiv beräkningsmodell. Fredrik Dahlin 7

8 Den alkoholberoende hjärnan ett psykobiologiskt perspektiv. Ulf Berggren, docent, Psykiatriska kliniken, Kungälvs sjukhus sid Medicinsk och psykologisk kompetens bör samverka vid utredning av alkoholberoende Är den oro och ångest som en alkoholist känner kopplad till drickandet eller är det en ångest- eller depressionssjukdom som ligger bakom? Och är den nedsatta dopaminfunktionen i belöningssystemet medfödd, och därmed en sårbarhetsfaktor, eller orsakas den av alkoholen? Det är ett par av de frågor som forskarna försöker få svar på genom att studera alkoholens effekter på hjärnans signal substanser. De signalsubstanser som studeras är bland annat dopamin och serotonin. Att hjärnans mottagare för dopamin fungerar sämre hos personer med svårt alkoholberoende har forskarna känt till i 20 år. Dopamin ingår i hjärnans belöningssystem och alkoholen kidnappar systemet och ökar dopaminaktiviteten. På så sätt normaliseras den försämrade funktionen med hjälp av alkohol. Vi kan också se att den minskade dopaminfunktionen består hos dem som varit nyktra i många år. Så frågan är om den effekten är medfödd eller förvärvad, sa Ulf Berggren. Det finns studier som visar att hos vissa individer kan den vara medfödd och det kan göra dem mer sårbara för att använda alkohol. I den gruppen är dessutom dödligheten högre. Ulf Berggren tror dock inte att vi är dömda till missbruk om vi råkar vara födda med en farlig genvariant. I det här fallet samverkar generna med miljön. Serotonin är en annan signalsubstans som styr stämningsläge, benägenhet att känna oro och impulskontroll. Forskarna vet att ju längre en person överkonsumerat alkohol, desto sämre serotoninfunktion. Hos kvinnor går försämringen dessutom snabbare. Störningar i serotoninsystemet ger många symtom, som depression, högt blodtryck och ångest. Den oro och ängslan som personerna känner behöver alltså inte vara äkta psykiska besvär. Det kan finnas samsjuklighet, men sjukdomen kan likaväl komma av alkoholmissbruket, påpekade Ulf Berggren. Därför bör man vänta med att bedöma om det är en egentlig ångest- eller depressionssjukdom tills personen varit nykter en tid, kanske 2 4 veckor. Att hjärnans funktioner blir störda på olika sätt vid långvarig och hög alkoholkonsumtion, att det till exempel blir svårare att lära om, märks också. Patienter berättar hur vissa beteenden blir automatiska, benen gå av sig själva och plötsligt stod jag där på Systemet. Ulf Berggren avslutade med att betona vikten av tidig upptäckt och tidiga insatser eftersom hjärnans centrala nervsystem påverkas så kraftigt av långvarig överkonsumtion av alkohol, särskilt serotoninfunktionen. Dessutom är det viktigt att göra kombinerade utredningar där psykologisk och medicinsk kompetens samverkar, så att kunskap om alkoholens effekter i hjärnan och dess relation till psykisk ohälsa integreras. 8

9 Att forska i praktiken FoU-cirkel om cannabis bland ungdomar och unga vuxna. Karin Patriksson, socionom, PrevU, Göteborgs Stad sid En FoU-cirkel ger möjlighet för praktiker att forska i vardagen. När 14 deltagare samlades kring cannabis bland ungdomar och unga vuxna blev det många diskussioner med givande och tagande och en hel del det har jag inte tänkt på förut. FoU-cirkel ger nya insikter i vardagsjobbet Upptakten till FoU-cirkeln om cannabis bland ungdomar och unga vuxna var en heldagskonferens i Göteborg i november Den skulle leda till mer verkstad och medarbetare i kommuner, hälso- och sjukvård och kriminalvård bjöds in. Det var dock bara anställda i kommuner som nappade och det blev en grupp med representation från ungdoms- och mottagningsgrupper, fältarbetare och öppenvårdsmottagning. Lärprocessen i en FoU-cirkel bygger på att man fördjupar sig i frågor man stöter på i sitt arbete, reflekterar över dem, ser vad forskningen kommit fram till, gör en egen liten undersökning, förmedlar till och diskuterar med gruppen. Dessutom ska gruppen dokumentera såväl processen som den nya kunskap man skapat. FoU-cirkeln bestod av 10 träffar där den första ägnades åt att spåna fram teman som gruppen skulle arbeta vidare med. De teman som valdes var: Vändpunkter. Drogkunskap och Internet. Varifrån? Hur hit? Vem är användaren? Motivation och allians. Fysiska, psykiska, sociala och kognitiva skadeverkningar. Haschmönster. Argument och motargument. Behandlingsmodeller. De som arbetade med vändpunkter bad alla andra i gruppen att fråga var sin klient som slutat missbruka cannabis om vad som var vändpunkten för dem. Flera klienter svarade att ingen någonsin tidigare ställt frågan och att de tyckte om att få berätta om det. Detta, tillsammans med egna intervjuer och teorigenomgång, fick deltagarna att själva fundera och prata om vilka frågor man ställer och vad man glömmer att fråga om, sa Karin Patriksson, som var en av ledarna vid FoU-cirkeln. Ett annat exempel på tema var motivation och allians. Där intervjuades ungdomar och en del föräldrar om hur ett bra bemötande ska vara och hur lokalerna ska se ut för att man ska vilja komma tillbaka. Också här var det många insikter som deltagarna fick med sig tillbaka. Helst ska det vara två deltagare från samma arbetsplats. Det gör det lättare att sprida kunskapen så att den fortplantar sig till kollegerna, konstaterade Karin Patriksson. n Har du idéer om något du vill forska om i vardagen och tycker att en FoU-cirkel skulle passa, kontakta Elisabeth Beijer, FoU i Väst/GR, elisabeth.beijer@grkom.se. Karin Patriksson och Lennart Rådenmark, Länsstyrelsen, som lämnar över en kokbok som tack för hennes medverkan på konferensen. 9

10 Nätverkandet ger input till projekt och idéer för utveckling GHB-studien är ett bra exempel på hur samverkan på många plan leder till en process som utvecklar kunskap som kommer många till del. Ungas drogvanor, riskbruk och brukarnas perspektiv är andra teman som kan belysas på liknande sätt, säger Elisabeth Beijer, samordnare på FoU i Väst/GR. Elisabeth Beijer är en av arrangörerna bakom konferenserna om riskbruk, missbruk och beroende i Västra Götaland. Det finns en stark rörelse i hela länet för de här frågorna. Jag vet att det kan låta klyschigt, men så är det. FoU i Väst är en del av helheten. Tillsammans blir det stort. FoU i Västs roll är att vara en brygga mellan praktiker och forskare. FoU-projekten utgår från utvecklingsbehov i Göteborgsregionens kommuner och i hälso- och sjukvården inom Västra Götalandsregionen. Idéerna förankras i samrådsgruppen som består av bland annat socialchefer, men där även Västra Götalandsregionen och Länsstyrelsen är representerade. Det finns också en politisk styrgrupp på GR för sociala frågor. Till FoUprojekten knyts referensgrupper med olika aktörer. Elisabeth Beijer sitter själv med i FMB (Forskningsrådet för missbruks- och beroendefrågor). Det blir mycket nätverkande som ger ständig input till projekt och idéer för utveckling. Genom att det finns bra kontakter kan vi agera snabbt och obyråkratiskt, säger Elisabeth Beijer. Projekten inom FoU i Väst bygger på ett kunskapande arbetssätt, att det är en process som leder framåt tack vare reflektioner och dialog. GHB-studien är ett bra exempel på hur en fråga växer fram och hittar nya spår, säger Elisabeth Beijer. De första arbetena kring GHB uppkom i samband med FoU-cirklar i början av 2000-talet. Den ena cirkeln handlade om unga vuxna med missbruksproblem och den andra om utsatta flickor. Den senare resulterade i en fältstudie om flickor och GHB. Nyligen presenterades en FoU-rapport om spridning och användning av GHB i Västsverige (läs mer på sidan 13). Nu pågår en kunskapsgenomgång om forskning om GHB internationellt på uppdrag av Folkhälsoinstitutet i samarbete mellan FoU i Väst, FMB, Beroendekliniken vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och Länsstyrelsen. Tanken är att kunskapsgenomgången ska användas som grund för nya tvärvetenskapliga studier som kan bidra till att bättre möta problemen med GHB. Det visar att det är fruktbart att gå över gränser och använda varandras kompetenser i den praktiknära Elisabeth Beijer forskningen, säger Elisabeth Beijer. Hon skulle gärna se att en liknande utveckling när det gäller forskning kring ungas drogvanor, kanske särskilt unga kvinnors. Riskbruk är en annan intressant fråga. Där kommer Fredrik Spak att leda en FoU-cirkel gemensamt för primärvårdens FoU och FoU i Väst/GR om hur man för samtal om alkohol. Cirkeln startar i höst. Den vänder sig till personer som arbetar inom socialtjänst och hälso- och sjukvård, berättar Elisabeth Beijer. 10

11 FoU i Väst/GR FoU i Väst/GR är en del av Göteborgsregionens Kommunalförbund som har 13 medlemskommuner Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö. FoU i Väst är en mötesplats för forskning och praktik. Syftet är att synliggöra erfarenheter och kunskap, utveckla ny kunskap och visa på goda exempel. Det gör man bland annat genom atta delta i och leda forskningsprojekt, göra utvärderingar, erbjuda FoU-cirklar och seminarier. I Västra Götalands län finns ytterligare tre kommunalförbund, Fyrbodal, Skaraborg och Sjuhärad. De fyra kommunalförbundens samarbetsorganisation heter Västkom. Brukarperspektivet är ytterligare ett område som det finns mycket att göra inom. Vad betyder det när brukarna gör sin röst hörd? På vilket sätt tas det emot av verksamheterna? Elisabeth Beijer har själv intervjuat brukare på Järntorgsmottagningen och Brofästet, två integrerade mottagningar för personer med missbruk och beroende. Det var väldigt tydligt att tillgängligheten, att få komma snabbt, är oerhört viktig. Och att samarbetet mellan socialtjänst, beroendevård, psykiatri och kriminalvård är något alldeles självklart för brukarna. Det finns många frågor att belysa, arbetssätt att utvärdera och kunskap och erfarenheter att sprida inom området riskbruk, missbruk och beroende. Ta gärna kontakt med mig eller med någon av de andra som medverkar i FMB. Vi kanske kan hjälpa till. Vi tar också gärna emot tips om teman för framtida konferenser, cirklar och seminarier, avslutar Elisabeth Beijer. Vid ankomsten till Draken fick alla konferensdeltagare den nya rapporten från FMB. Väl inne blev det trångt några fick i början nöja sig med ståplats. Kontakt: elisabeth.beijer@grkom.se Fika och prat med kolleger är viktiga ingredienser på konferenser. 11

12 ADHD och missbruk vad säger senaste forskningsrönen? Bo Söderpalm, docent vid neurovetenskapliga institutionen, Sahlgrenska akademin sid (Om psykiatri som vetenskaplig inriktning) En fjärdedel av alla vuxna missbrukare bedöms ha ADHD. Och hälften av personer med ADHD-symtom i vuxen ålder har missbruk eller beroende. Vi vet att medicin har god effekt på ADHD-patienter, sa Bo Söderpalm när han redovisade den forskning som gjorts och pågår om ADHD och missbruk. ADHD och missbruk en vanlig kombination Bo Söderpalm ADHD, Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder som på svenska kan översättas till uppmärksamhetsstörning/hyperaktivitet, är ett neuropsykiatriskt funktionshinder. Orsakerna bakom ADHD är inte helt klarlagda, men studier visar att de genetiska faktorerna har en stor betydelse. Sociala faktorer, som brister i uppfostran eller dålig kosthållning, orsakar inte ADHD. Däremot är rökning, alkohol och bly i under graviditet eller tidigt i livet riskfaktorer, liksom att födas för tidigt. Mellan 3 och 5 procent av alla barn bedöms ha ADHD, det är vanligare bland pojkar än bland flickor. Symtomen, som koncentrationssvårigheter, överaktivitet och dålig impulskontroll, märks oftast före sju års ålder. En del lyckas hantera sitt handikapp och det växer bort. Andra har det med sig hela livet. ADHD kan leda fram till sociala katastrofer, men det behöver inte göra det. Men påtagligt många blir marginaliserade, påpekade Bo Söderpalm. Med ett biopsykosocialt synsätt kan det bero på att den ärftligt betingade aggressivitet som ADHD ger upphov till, i kombination med svåra sociala förhållanden och att inte klara av skolans och arbetsmarknadens krav, får personen att söka sig till en gemenskap som står utanför samhället. Där är alkohol och narkotika. som kan ge positiva effekter, lätt att få tag i. Amfetaminmissbruk börjar ofta som självmedicinering. Alkohol använder många också, men det finns en del som väljer bort alkoholen för att kombinationen är livsfarlig. Det kan vara en förklaring till att hälften av alla livstidsdömda har ADHD, menar Bo Söderpalm. Mellan 20 och 30 procent av alla missbrukare bedöms ha ADHD. Gissningsvis har även mellan 30 och 40 procent av uteliggarna och de som bor i härbärgen det. Av klienterna inom kriminalvården har 25 procent ADHD. Det finns också en hög samsjuklighet med andra neuropsykiatriska störningar eller sjukdomar minst 20 procent av patienterna inom allmänpsykiatrisk öppenvård har ADHD. Den biologiska förklaringen till ADHD handlar om att signalsubstansen dopamin, som får oss att må bra, känna glädje och entusiasm, inte frisätts tillräckligt hos personer med ADHD. Hjärnans belöningssystem fungerar dåligt och därför väljer en person med ADHD att ta droger, ofta centralstimulerande narkotika som amfetamin, för att få kicken, känslan av att må bra. Idag används läkemedel med metylfenidat, också det ett centralstimulerande medel, för att behandla ADHD. Men hjälper det också mot missbruket? Även hos missbrukare är dopaminsystemet i hjärnan ombyggt. Genom att ge slow-release (långsam utsöndring) metylfenidat kommer det att milt öka dopaminnivåerna, bland annat i belöningssystemet, vilket minskar suget och ökar motivation och initiativ utan att ge en kick. Det finns ännu inga tillförlitliga studier av effekterna av behandling av vuxna med ADHD och missbruk, men Bo Söderpalms egna kliniska erfarenheter är att det funkar. Men det gäller att ha tålamod. Funktionerna förbättras under 2-3 år, missbruket minskar gradvis och det förekommer enstaka återfall. Men effekten är tveklös, enligt Bo Söderpalm. 12

13 GHB-användning, spridning och drogarbete i Västra Götaland. Jari Kuosmanen, fil. dr. vid institutionen för socialt arbete, GU, och Mattias Gullberg, socionom, Mini Maria Hisingen, Göteborgs Stad sid GHB kartlagt i Västra Götaland GHB är till stora delar ett västsvenskt fenomen. Det sprids genom kompisgäng och betraktas som en relativt billig och tillgänglig drog. Men den som väl blivit beroende har en lång och svår väg till drogfrihet. Jari Kuosmanen och Mattias Gullberg Jari Kuosmanen och Mattias Gullberg har kartlagt GHB-brukets förekomst och hur det sprids geografiskt och socialt i Göteborgsregionen. Ett 40-tal personer har intervjuats, både före detta missbrukare, ungdomar som rör sig i miljöer där droger förekommer och professionella, som personal inom narkomanvård, socialtjänst, polis och tull. Den som börjar testa GHB har ofta prövat andra droger innan. Kunskapen sprids i bekantskapskretsen och det finns mycket att läsa om GHB på internet. Man känner till riskerna och kalkylerar med dem. Första gången kan man mycket väl uppleva både glädje och må dåligt. De positiva effekterna med ökad självkänsla, större ordförråd och självsäkerhet kan pågå i flera år. Många fungerar på arbetet, är noga med att inte överdosera. Fast det kan ske hemma eller på fester, berättade Mattias Gullberg. Men med tiden ökar toleransnivån och personen blir beroende. I sista fasen kan det behövas en kork i timman eller var 40 minut för att över huvud taget fungera. Alla positiva effekter försvinner och vänds till sin motsats. Att själv försöka klara avgiftning är inte lämpligt, abstinensbesvären är så starka att de kan leda till livsfarliga tillstånd. Det är sjukvård i 6 veckor som gäller och omfattande åtgärder behövs under lång tid efteråt, konstaterade Mattias Gullberg. När GHB blev känt i början på 1990-talet var det inte olagligt. Då började det användas i kroppsbyggarkretsar. Senare blev det allt mer vanligt bland vanliga arbetarkillar. Det var ett alternativ till hembränt och stod alltid framme, men hade den fördelen att man kunde köra bil på det, fortsatte Jari Kuosmanen. På 2000-talet spreds GHB bland unga vuxna och då uppmärksammades problemet av socialtjänsten. Nu är GHB en etablerad drog och finns framför allt bland utsatta ungdomar och andra marginaliserade grupper. Den mer organiserade kriminaliteten har börjat intressera sig för drogen eftersom det nu går att tjäna pengar på den. Vi kan konstatera att vi har stora bekymmer med drogen i Göteborg. Det återstår att se vad som sker i andra städer, avslutade Jari Kuosmanen. 13

14 Missbruk ökar suicidrisken under hela livet. Margda Waern, docent, neurovetenskapliga institutionen, Sahlgrenska akademin sid Självmorden minskar utom bland unga kvinnor Risken för att en ung kvinna försöker begå självmord är flera gånger högre om hon missbrukar alkohol och/eller droger. Även bland äldre som begår självmord är en historia med missbruksproblem mycket vanligt. Margda Waern och hennes kolleger studerar riskfaktorer för självmord. Ni som träffar personer med missbruksproblem är viktiga i arbetet med självmordsprevention. Kanske har ni så bra kontakt med era patienter och klienter att ni kan se vad som är på väg att ske, sa Margda Waern. I Sverige har självmorden minskat sedan början av 1980-talet i alla åldersgrupper utom bland de yngre, år. I alla åldersgrupper dominerar männen, men i den yngre gruppen ökar självmorden bland kvinnor. Andelen kvinnor som begår självmord i åldern år är särskilt stor i Sverige jämfört med andra länder i Europa. En förklaring kan vara att alkoholkonsumtion och missbruk har ökat under det senast decenniet. En delstudie inom Women and Alcohol in Göteborg visar att det fanns ett samband mellan alkoholmissbruk/ beroende och självmordstankar, och mellan cannabisbruk och självmordstankar. Av de 560 unga kvinnor som ingick i studien hade hälften haft självmordstankar någon eller några gånger under sin livstid. Bland de som hade någon form av missbruksproblematik var andelen 70 procent. Även bland personer med långvarig psykiatrisk sjukdom finns ett antal riskfaktorer för självmord och självmordsförsök. I en forskningsstudie definieras de som: tidigare försök tidigare slutenvård missbruk ouppfyllt behov av en kontaktperson Självmord bland personer över 65 år finns det nästan ingen forskning om alls. För att få en bild av om alkoholdiagnos ökar risken för självmord sent i livet, intervjuades anhöriga till äldre personer som tagit sina liv. Det var inte lätt att få reda på om personen hade haft alkoholmissbruk. Man ska inte tala illa om de döda, som en anhörig sa. Och då förstod vi att det hade funnits problem, berättade Margda Waern. Det visade sig att en tredjedel av männen hade varit Margda Waern alkoholmissbrukare eller beroende, vilket kan jämföras med två procent i kontrollgruppen. Av kvinnorna hade 18 procent haft missbruksproblem, jämfört med en procent i kontrollgruppen. Samma fynd gjordes i en studie av personer över 70 år som gjort självmordsförsök. Det är vanligt att personer med missbruksproblem under lång tid pratar om att begå självmord, uppåt 25 år, innan de försöker. Margda Waern påpekade också att det är viktigt att vara uppmärksam på om det finns tabletter hemma hos personer där risken för självmordsförsök är stor. 14

15 Det finns många faktorer som kan ligga bakom missbruk och beroende. Ofta behöver insatser erbjudas patienten/ klienten i samverkan mellan olika vårdgivare och myndigheter. Därför är de här gemensamma dagarna så viktiga, säger Ann-Gerd Melin, verksamhetschef vid Beroendekliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Gemensamma arenor behövs för utvecklingen av arbetet med missbruk och beroende Ann-Gerd Melin Att missbruks- och beroendeproblematik måste ses utifrån ett brett spektrum av faktorer, avspeglas också i Beroendeklinikens verksamhet. Sedan några år tillbaka finns samlokaliserade verksamheter, till exempel Järntorgsmottagningen, som kliniken driver tillsammans med kommunens socialtjänst och kriminalvården. Det är en modell som är framgångsrik och särskilt när det gäller samsjuklighet har vi mycket att vinna på att finnas på samma ställe. Fler öppenvårdsmottagningar kommer att samlokaliseras, säger Ann-Gerd Melin. Beroendekliniken har länge arbetat för ökad samverkan med socialtjänsten. För oss som arbetar i Göteborg är det inget nytt. Det fanns med redan i de alkoholpolitiska riktlinjerna som antogs på 1970-talet, påpekar Ann-Gerd Melin. Hon betonar att de gemensamma konferensdagarna på Draken är mycket viktiga för utvecklingen av arbetet med missbruk och beroende. Här får vi höra samma saker. Även om vi har olika uppgifter och kompetenser så kan vi på ett övergripande plan ta del av varandras sätt att arbeta. Dessutom får vi en bild av det senaste inom forskningen. Jag hoppas verkligen att Drakendagarna kommit för att stanna. Inom Beroendekliniken arbetar man också aktivt med att knyta till sig forskare. Forskningsnätverket FMB är ett initiativ från Ann-Gerd Melin och klinikens biträdande verksamhetschef Sven-Erik Alborn. Där har vi fått med många discipliner socialt arbete, psykologi, neurovetenskap, socialmedicin, företagsekonomi, vårdvetenskap, psykiatri. Eftersom beroende och missbruk måste ses utifrån ett multifaktoriellt betraktelsesätt måste vi få in alla aspekterna. Företagsekonomi kan till exempel handla om att se vad vården kostar i förhållande till andra kostnader, för att kunna motivera resurser. Beroendekliniken har också valt att knyta forskare till sig i det dagliga arbetet. Bo Söderpalm, docent i neurovetenskap vid Sahlgrenska akademin, har en 30-procentig tjänst på kliniken. Psykologiprofessorn Claudia Fahlke har också en del av sin tjänst på Beroendekliniken, och resten på psykologiska institutionen, liksom Bodil Augustsson som är adjunkt vid institutionen för vårdvetenskap och hälsa. Jörgen Engel, professor emeritus i farmakologi, arbetar som läkare på Nordhemskliniken. Inom SU ser vi positivt på kombinationstjänster, där forskning och kliniskt arbete kan kombineras. Det gör att de senaste rönen inom forskningen når kliniken snabbt och vi får hjälp med vårt utvecklingsarbete. Här har forskarnas idéer inte långt till verkligheten, säger Ann-Gerd Melin. 15

16 Med livet som insats en studie av klientkonstruktioner inom substitutionsmottagningens praktik. Frida Petersson, doktorand, institutionen för socialt arbete, GU sid Personer som får substitutionsbehandling mot sitt heroinmissbruk är ofta väldigt ambivalenta till behandlingen. De är glada för att de mår bättre, men känner sig ändå utanför samhället. Jag är inte så himla öppen med att jag går i programmet, det är ingenting jag berättar för folk direkt. Det är det inte, som en intervjuad klient uttrycker det. Om att få metadon och känna sig utanför både samhället och drogkulturen I en kommande doktorsavhandling undersöker Frida Petersson bland annat hur klienter beskriver och hanterar de regler och rutiner som följer med substitutionsbehandlingen. Det är en behandling som är omdiskuterad. Den är en rekommenderad och evidensbaserad behandlingsform vid opiatberoende samtidigt som målet är att samhället ska vara fritt från narkotika. Patienterna får ett narkotikaklassat läkemedel, metadon eller buprenorfin, som både ersätter och blockerar effekterna av heroinet. Behandlingen är strikt reglerad och patienterna måste acceptera en hög grad av kontroll. Studien görs vid Beroendeklinikens tre mottagningar i Göteborg där behandlingen ges Östra Sjukhuset, Järntorgsmottagningen och Kvinnoenheten. Substitutionsbehandlingen kom sent till Göteborg, först Omkring 200 personer står i kö för att få behandlingen. Frida Petersson gör intervjuer med personal och patienter, både enskilt och i grupp. Av patientintervjuerna har hon hittills kunnat se ett gemensamt drag ambivalensen till behandlingen. De går från tungt missbruk till en behandling som är starkt reglerad. De vill inte berätta för omgivningen att de medverkar i programmet. De har lämnat drogkulturen, men känner inte heller att de är accepterade i det vanliga samhället, säger Frida Petersson. Det finns också en tydlig önskan om samtal och stödjande behandling. En patient uttrycker det så här: Bara för att jag har metadon så försvinner ju inte alla dagliga problem, det är ju tvärtom, jag har ju HUND- RA problem va. Och det är jävligt skönt att kunna kanske prata med folk och liksom kunna sitta och snacka lite. Kanske få lite hjälp, så som NA funkar. Men du är inte välkommen på NA med metadon. Alltså välkommen är ju alla men jag får ju inte dela, jag får inte prata. För att jag är ju påverkad då säger dom ju. Men samtidigt känner de sig glada för att de mår bra av behandlingen: Jag vet inte Ibland så får jag ju såna här riktigt, riktigt goa känslor liksom. FAN vad det är gott att leva. Det har jag ju haft innan jag hade metadon. Men jag mår ju för jävla bra nu. Bara för att drogsuget är borta. (paus) Nästan i alla fall. Frida Peterssons arbete med studien fortsätter under 2010 och ska under hösten 2012 resultera i en avhandling vid institutionen för socialt arbete. Frida Petersson 16

17 Ett problem kommer sällan ensamt om substansmissbruk och beteendeproblem. Elisabeth Punzi, leg. psykolog och doktorand vid psykologiska institutionen, GU sid Inte bara problem med missbruk Missbruksproblem går ofta hand i hand med beteendeproblem. Men allt för sällan tillfrågas personer som behandlas för sitt missbruk om de också har problem med till exempel mat, träning eller sex. Vi behöver bli bättre på att fråga, konstaterar Elisabeth Punzi. Beteendeproblem har ingen entydig definition. Generellt kan sägas att det blir lite för mycket av det goda. Personen har problem med att inte kunna reglera till exempel matintag, spel, sexuella aktiviteter och relationer, fysisk träning, Internetanvändning eller shopping. Beteendeproblem är relativt vanligt bland människor som använder droger. Det komplicerar ofta behandlingen av substansmissbruket. Det förekommer också att personerna både använder olika droger och har problem med flera beteenden. Elisabeth Punzi har gjort en studie som bygger på 83 enkäter och 9 djupintervjuer med personer som var patienter inom beroendekliniker i Västra Götalandsregionen. Två tredjedelar uppgav att de hade något beteendeproblem. Problem med mat och sex var vanligast. Signifikant fler kvinnor (90 procent) än män (65 procent) hade problem med mat. I djupintervjuerna låg fokus på den personliga erfarenheten av problemen och hur de påverkar varandra. Personernas självuppfattning hade stor betydelse för hur de också betraktade sina beteendeproblem. De med negativ självuppfattning ansåg att deras problem är oundvikliga och att de använder droger och beteenden för att fly. Andra med bristande självuppfattning upplevde sig som otillräckliga och tycker att de är värda något bättre. De använder både droger och beteende för att stärka sin självuppfattning. Personer med god självuppfattning såg sina problem som något de råkat ut för på vägen, antingen som ett resultat av den kultur de levt i eller av ett trauma. Det är tydligt att kombinationen missbruk och beteendeproblem är ett komplext fenomen. Samma beteendeproblem kan ha olika funktion. Ett exempel är fysisk träning. En person i studien använde intensiv träning för att fly känslor av ångest och självhat. En annan för att känna sig sund och kompetent, en tredje för att hålla sig drogfri. Ställ tydliga frågor till patienterna om de har beteendeproblem och gör en utredning om det finns problem. Då ökar möjligheten att förstå individens ofta komplexa problematik och så att adekvata insatser kan erbjudas, är Elisabeth Punzis slutsats i studien. Elisabeth Punzi 17

18 Att skapa en gemensam struktur för datainsamling, kartläggning och uppföljning av ANDT-politiken är en av ANDT-sekretariatets mest prioriterade uppgifter just nu. Ska vi kunna följa trender och se om insatser har effekt, måste vi bli bättre på att följa upp och återföra kunskaperna till fältet, säger Maria Renström, gruppledare på sekretariatet. Vi behöver enhetliga definitioner och indikatorer så att det som kartläggs och undersöks kan jämföras Folkhälsoinstitutet och Socialstyrelsen är två betydande statliga aktörer som på nationell nivå svarar för att samla in, utveckla och sprida kunskap om bland annat missbruk och beroende. Men det finns många fler statliga aktörer inom ANDT-området*, som Rättsmedicinalverket, Trafikverket, Brå, SCB, STAD, Sorad, CAN och sist men inte minst SKL. Vi behöver rensa i kartläggnings- och enkätträsket och få enhetliga definitioner och indikatorer så att det som kartläggs och undersöks blir jämförbart, menar Maria Renström. Arbetet med ökad samordning av datainsamling och uppföljning är en del i regeringens åtgärdsprogram för 2010 års ANDT-politik. Samordningsuppdraget tar Maria Renström och hennes medarbetare ut på så kallade länsdialoger där de träffar representanter från länsstyrelser, kommuner och landsting runt om i landet, tillsammans med folkhälsoministern. De möter många som på olika sätt arbetar för att utveckling av allt från förebyggande arbete till missbruks- och beroendefrågor. Det ser mycket olika ut över landet, långt ifrån alla kommuner och landsting har till exempel FoU-enheter. Av egen erfarenhet vet jag att de är guld värda och hur viktigt det är att kunna gå mellan det praktiska arbetet och forskningen. Forskning och praktik måste närma sig varandra. Där finns också en större medvetenhet om att få ut kunskaper och erfarenheter, till exempel genom FoU-cirklar. I det nationella perspektivet sticker Västra Götaland ut på ett mycket positivt sätt, menar Maria Renström. Här pågår mycket aktiviteter och jag är imponerad. Samarbetet mellan Länsstyrelsen, regionen, universitetet, kommunerna och FoU-enheterna är stabilt och har skapat goda nätverk. Det visar också att framgång inte alltid handlar om resurser, utan att man tar vara på det man har och samarbetar på tvären. Även om forskning för kartläggning och uppföljning är det mest prioriterade ANDT-sekretariatets arbete just nu, lyfter Maria Renström också fram den forskning som leder till policyutveckling och kan ligga till grund för politiska beslut. Implementeringsforskning är en annan viktig gren, liksom återkoppling och spridning av den kunskap som uppstår. Får vi inte vetskap om vad som sker och vad man Maria Renström kommit fram till, blir det ju inte särskilt verkningsfullt. Maria Renström har en bild av idealsituationen, när allt fungerar som bäst: Då sker planering och utveckling samlat mellan praktiker och forskare, arbetet förankras politiskt och på ledningsnivå. Återkoppling och kompetensutveckling ingår som en självklar del i uppdraget och vi respekterar och tar vara på olika kompetenser och discipliner. Och, ja det går att nå dit! * ANDT = alkohol, narkotika, dopning, tobak 18

19 ANDT-sekretariatet ANDT-sekretariatet samordnar regeringens arbete med frågor som rör alkohol, narkotika, dopning och tobak. En uppgift är att ta fram ett årligt åtgärdsprogram för området samt sammanställa en uppföljning och utvärdering av arbetet för att nå de uppsatta målen. ANDT-sekretariatet har också till uppgift att underlätta för och inspirera lokala och regionala aktörer i arbetet med att genomföra de nationella alkohol- och narkotikapolitiska handlingsplanerna samt för att nå målet för samhällets insatser inom tobaksområdet. Sekretariatet tillhör Socialdepartementet och är en del av Enheten för folkhälsa. Lennart Rådenmark tackar Maria Renström för hennes medverkan. Jag känner mig stolt över det utvecklingsarbete som kommit igång i alla län och tycker att Västra Götaland på ett föredömligt sätt, genom Forskningsrådet för missbruks- och beroendefrågor, sammanställt forskningen på området. Man har aktivt arbetat med att överföra forskning till praktik såväl i Västra Götalandsregionen som på nationell nivå genom sin delaktighet i Kunskap till praktiks expertgrupp och genom i Missbruksutredningens referensgrupp. Sagt av Gunborg Brännström, SKL, projektchef för Kunskap till Praktik 19

20 För dig som vill veta mer På webbplatsen finns information om arbetet med att införa och tillämpa de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Västra Götaland och Göteborg. Där kan även Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård laddas ner. Rapport nummer 2010:38 ISSN X Kunskap till praktik är ett utvecklingsarbetet inom Sveriges Kommuner och Landsting som syftar till att utveckla och förbättra den svenska missbruks- och beroendevården. Mer information finns på FMB, Forskningsrådet för missbruks- och beroendefrågor nätverk i Västra Götaland för forsknings- och utbildningsfrågor inom området riskbruk, missbruk och beroende. FMB riktar sig i första hand till vård- och behandlingspersonal men också till ledare och förtroendevalda. Läs mer på Kontaktperson: claudia.fahlke@psy.gu.se Riskbruksprojektet på Folkhälsoinstitutet, stimulerar utvecklingen av insatser inom primärvården och företagshälsovården. Målet är att frågan om alkohol ska bli självklar i vardagssjukvården på samma sätt som tobaken är det idag. Arbetet är en del av de nationella alkoholpolitiska åtgärder som riksdagen lagt fast. Forskningsrådet för missbruks och beroendefrågor - nätverk i Västra Götaland R I S Riktlinjer I Samverkan Västra Götaland Länsstyrelsen Västra Götalands län, har länkar till flera publikationer som pdf-filer: Riskbruk, missbruk, beroende. Forskning & vård. En rapport från Göteborgs universitet och Beroendekliniken, Sahlgrenska universitets sjukhuset, Hur kan vi hjälpas åt? Dokumentation från regionala konferenser under 2007 om komplexa vårdbehov hos personer med psykisk sjukdom och missbruk. KPM-projektet. Där finns även projektets slutrapport med samma namn. En heldag om nationella riktlinjerna. Dokumentation från konferens om Nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård, 27 september 2007, Göteborg. Rapport 2007:64. Rum 3 idéer utveckling möjligheter. Inom missbruks- och beroendevården i Skåne, Stockholms och Västra Götalands län. Rapport 2008:39. När, var, hur? Dokumentation från konferens om implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård, 10 april Rapport 2008:50. Vägar ut ur missbruk och beroende. Dokumentation från konferens 23 maj 2008, Göteborg. Rapport 2008:59. Cannabismissbruk. Dokumentation från konferens 6 november 2008, Göteborg. Rapport 2008:84. De förstår alla situationer. Brukarperspektiv på integrerade vårdformer vid missbruk eller beroende samt psykiska problem. Elisabeth Beijer, FoU i Väst/GR, januari 2009 Missbruk och psykiatrisk samsjuklighet. Dokumentation från konferens med Kim T. Mueser, 2 april 2009, Göteborg. Rapport 2009:29 Dags för de glömda barnen. Dokumentation från länskonferens, 27 maj 2009, Göteborg. Rapport 2009:44 Brukarråd Ja, tack! Dokumentation från ett möte om inflytande för brukarorganisationerna i beroendevården i Västra Götaland, 24 september Rapport 2009:66 Så går vi vidare. Dokumentation från chefsdagen för RIS-projektets delregionala arbetsgrupper i Västra Götaland, 4 februari Rapport 2010:12 Riskbruk av alkohol. Hur gör vi för att utveckla vårt arbete i Västra Götaland. Dokumentation från dialogkonferensen i Göteborg, 4 mars Rapport 2010:27 Riskbruk, missbruk, beroende. Insatser, forskning & fortbildning. En rapport från Forskningsrådet för missbruks- och beroendefrågor nätverk i Västra Götaland Kontaktpersoner: Länssamordnare Lennart Rådenmark, tel , lennart.radenmark@lansstyrelsen.se Länssamordnare Ulrika Ankargren, tel , ulrika.ankargren@lansstyrelsen.se Text och layout: E Gustafsson Information AB Foto: Mats Udde Jonsson Bokomslag/illustration: Anders Bohman Tryck: AB Danagårds grafiska, juni 2010