En nyckel till påverkan Leader-aktionsgrupperna

Transkript

1 En nyckel till påverkan Leader-aktionsgrupperna PROGRAMMET FÖR UTVECKLING AV LANDSBYGDEN I FASTLANDSFINLAND

2 En nyckel till påverkan Leader-aktionsgrupperna Minna Hirvelä Personalen vid Seinäjoen Seudun Kehittämisyhdistys LIIVERI ry. En Leader-aktionsgrupp är en registrerad förening för utveckling av landsbygden som finansierar allmännyttiga projekt och projekt som främjar näringsverksamheten samt företagsstöd. I Fastlandsfinland finns det 55 aktionsgrupper där landsbygdsinvånare och sammanslutningar på landsbygden arbetar aktivt för sin region. Aktionsgrupperna är viktiga landsbygdsutvecklare: under åren finansierade de sammanlagt omkring projekt. Verksamheten präglas av lokal förankring; grupperna utvecklar landsbygden utgående från initiativ som invånarna tar. Åren genomför Leader-aktionsgrupperna för sin del programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland. Dessutom har de en mera allmän roll som landsbygdsutvecklare i den egna regionen och kan få finansiering också t.ex. ur de nationella regionutvecklingsprogrammen eller EU:s strukturfondsprogram. Verksamheten är öppen för alla Gruppens verksamhetsområde är ungefär lika stort som en ekonomisk region och kan omfatta allt från drygt invånare till nästan invånare. I genomsnitt bor det omkring människor i varje verksamhetsområde. Vem som helst som bor i regionen kan delta i gruppens verksamhet genom att genomföra eller delta i ett projekt eller bli medlem i föreningen. En gång om året sammanträder aktionsgruppen till ett allmänt möte där föreningens medlemmar väljer in nya medlemmar i styrelsen. En tredjedel av styrelsemedlemmarna företräder kommunerna, en tredjedel företräder företag eller sammanslutningar och en tredjedel är vanliga invånare i området som inte sitter i något beslutande organ i en kommun eller sammanslutning. På så sätt är de olika kategorierna jämnt företrädda i aktionsgruppens styrelse. 2

3 Bärande tankar inom Leaderverksamheten... Nerifrån upp-principen (bottom up): vanliga människor är de främsta experterna i frågor som rör deras hemtrakt. De både bereder projekten och beslutar vilka projekt som ska finansieras. Vem som helst kan gå med i verksamheten. Nya verksamhetssätt och metoder prövas för att utveckla näringarna på landsbygden och skapa arbetstillfällen. Resurser sammanförs genom att små aktörer bildar nätverk. Arbetsmöjligheterna och levnadsförhållande- na förbättras, i synnerhet när det gäller kvin- nor och unga. Hållbar utveckling Internationalisering Utvecklingsplan styr valet av projekt Varje aktionsgrupp har utarbetat en lokal plan för utveckling av landsbygden som den genomför under den sjuåriga programperioden Utgående från prioriteringarna i utvecklingsplanen väljer styrelsen för gruppen ut de projekt som den finansierar. Leader-grupperna beredde sina utvecklingsplaner öppet och tillsammans med invånarna före programperiodens början. början. Grupperna Grupperna arrangerade arrangerade bl.a. tillfällen bl.a. där tillfällen invånarna, där invånarna, föreningarna, företagen och företagen kommunerna och kommunerna i regionen, landskapsförbunden i regionen, föreningarna, landskapsförbunden och andra aktörer gemensamt och andra grubblade aktörer gemensamt över hur regionen grubblade skulle över kunna hur utvecklas. regionen Grupperna skulle kunna jämkade utvecklas. samman Grupperna de färdiga jämkade utvecklingsplanerna samman de med färdiga den utvecklingsplanerna regionala med för den regionala landsbygden utvecklingsplan som närings-, för trafik- landsbygden och miljöcentralen som TE-centralen (ELY-centralen) upp gjort och upp kom och överens kom överens om om gjort arbetsfördelningen. Gruppen tar emot ansökningar, ger råd och informerar Gruppens personal ger dem som vill ansöka om stöd råd om hur ansökningarna ska fyllas i och projekten genomföras. Många namn De lokala landsbygdsutvecklingsföreningarna kallas bl.a. aktionsgrupper, Leader-grupper, Leader-aktionsgrupper och Leader-föreningar Den informerar också om finansieringsmöjligheterna, den lokala utvecklingsplanen och de projekt som den finansierar. Personalen består i vanliga fall av en verksamhetsledare, en byråsekreterare och en aktivator. Aktionsgrupperna samarbetar med varandra och med aktionsgrupper i andra europeiska länder. De är centrala aktörer i samband med landsbygdens internationalisering. Finansiering via Leader-grupperna är en viktig finansieringskanal för internationella landsbygdsprojekt och projekt som är gemensamma för flera landsbygdsföretag. Stöd som kan sökas via grupperna Via Leader-aktionsgrupperna är det möjligt att söka finansiering för företagsinvesteringar, företagsutveckling och avlöning av de första utomstående arbetstagarna. Grupperna finansierar också diversifiering av landsbygdsnäringar, utbildning samt allmännyttiga investeringar och utvecklingsprojekt som kan vara regionala, interregionala eller interna- internationella. Aktionsgrupperna genomför också projekt själva och Aktionsgrupperna för samman små projekt genomför till samordningsprojekt. också själva och för samman Dessutom små kan projekt registrerade till samordningsprojekt. föreningar ansöka Dessutom miljöstöd kan registrerade från TE-centralerna, föreningar ansöka förutsatt om miljöstöd att Leader-gruppen från TEcentralerna, ansökan. förutsatt Alla att åtgärder Leader-gruppen som finansieras förordar ska ansökan. vara förordar förenliga Alla åtgärder med som Leader-gruppens finansieras ska lokala vara förenliga plan med utveckling Leadergruppens lokala plan för utveckling av landsbygden. Åren varierar den offentliga finansiering som står till förfogande mellan 2,5 och 6,8 miljoner euro per aktionsgrupp. Den sammanlagda offentliga finansieringen till aktionsgrupperna uppgår till 242 miljoner euro. av landsbygden. Ansökan Aktionsgrupperna lämnas in främjar till aktionsgruppen fiskerinäringen Efter I anslutning att sökanden till Leader-aktionsgrupperna har lämnat in ansökan verkar till aktionsgruppen fiskerigrupper behandlar runt gruppens om i Finland. styrelse Fiskerigrupperna den och ger utlåtande sju regionala utveck- 3

4 Kalevi Kalevi Virtanen Virtanen Dragkamp på byaolympiaden i Janakkala. Kuva: Mari Voutilainen lar yrkesfisket i sitt område i överensstämmelse med den strategi för utveckling av fiskerinäringen som de utarbetat. Grupperna fungerar också som aktivatorer och rådgivare för företag och sammanslutningar när det gäller att ansöka om och administrera företagsstöd som finansieras ur Europeiska fiskerifonden (EFF), samt finansierar projekt inom gränserna Dragkamp på byaolympiaden i Janakkala. för sin egen finansieringsram. Företagsstöd till fiskerisektorn kan om den. beviljas När för styrelsen investeringar väljer de och projekt utveckling. som ska Stöden finansieras söks hos ELY-centralen. tar den hänsyn till vilka som är mest i linje med gruppens utvecklingsplan, Fiskerigrupperna programmet inledde sin för verksamhet utveckling i av Finland landsbygden år 2008 som i Fastlandsfinland de första i EU. och Fiskerigrupperna Leader-principerna. får sammanlagt Efter att styrelsen euro har behandlat i offentlig ansökan finansiering skickar per gruppen år och grupp. den till TE-centralen tillsammans med utlåtandet. Ansökan TE-centralen lämnas kontrollerar in till att aktionsgruppen projektet är lagenligt och Efter fattar att ett sökanden officiellt beslut har lämnat om det. in ansökan Om aktionsgruppen till aktionsgruppen förordat behandlar ett projekt gruppens kan TE-centralen styrelse den fatta och ett ger negativt utlåtande har beslut om den. När styrelsen väljer de projekt som ska finansieras tar den hänsyn till vilka som är mest i linje med gruppens utvecklingsplan, programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland och Leader-principerna. Efter att styrelsen har behandlat ansökan skickar gruppen den till ELY-centralen tillsammans med utlåtandet. ELY-centralen kontrollerar att projektet är lagenligt och fattar ett officiellt beslut om det. Om aktionsgruppen har förordat bara i det ett fall projekt att projektet kan ELY-centralen är lagstridigt. fatta Om ett aktionsgruppen negativt beslut bara inte har i det förordat fall att projektet ett är kan lagstridigt. inte heller Om TE-centralen aktionsgruppen fatta inte ett positivt har förordat beslut. ett projekt kan inte heller ELY-centralen fatta ett positivt Det rekommenderas beslut. att sökanden börjar genomföra projektet Det rekommenderas först efter att TE-centralen att sökanden har börjar gett genomföra ett officiellt projektet beslut om först finansieringen. efter att ELY-centralen Innan projektet har gett inleds ett är officiellt det skäl beslut att noga om studera finansieringen. beslutsvillkoren Innan projektet och de godkända inleds är det projekt- skäl att kostnaderna. noga studera Det beslutsvillkoren beviljade stödet och betalas de godkända ut i efterhand projekt- och kostnaderna. utbetalning ska Det sökas beviljade särskilt. stödet betalas ut i efterhand och utbetalning ska sökas särskilt. 4

5 JSM bildarkiv / Merja Ojala JSM bildarkiv / Merja Ojala Stöd som kan sökas via grupperna Företagsstöd och stödnivåer Startstöd, högst 50 % Investeringsstöd, % beroende på stödregion och företagsstorlek Utvecklingsstöd, högst 50 %; för att utreda förutsättningarna för företagsverksamhet högst 90 % Stöd för utveckling av företagsgrupper, högst % %; för utvecklingsorganisationer högst 75 % Projektstöd och stödnivåer Allmännyttiga utvecklingsprojekt, högst % När du har en idé... Fundera på vad du vill göra helt konkret. Avgränsa projektet. Allt behöver inte göras på en gång. Gör upp en plan. Vem, vad och hur? När? Kostnader och finansiärer? Kontakta dem som kan tänkas vara intresserade av att genomföra projektet tillsammans med dig. Uppskatta hur mycket pengar som behövs. Ett projekt behöver alltid också egna medel. Kontakta aktionsgruppen i ditt område. Näringsinriktade utvecklingsprojekt, högst % Utbildningsprojekt, högst % Allmännyttiga investeringsprojekt, högst % Informationsförmedlingsprojekt, högst Miljöstöd % till registrerade föreningar (ansökan inlämnas till TE-centralen) Miljöstöd till registrerade föreningar (ansökan Skötsel av inlämnas vårdbiotoper, till ELY-centralen) skötsel av mångfunktionella våtmarker och icke- Skötsel produktiva av vårdbiotoper, investeringar skötsel av mångfunktionella våtmarker och ickeproduktiva investeringar Kontaktuppgifter till Leader-aktionsgrupperna: Ytterligare upplysningar:

6 Framgångar motiverar verksamhetsledaren Verksamhetsledare Riitta Bagge, Keski-Karjalan Jetina ry Verksamhetsledaren för en Leader-grupp ska få helheten att gå ihop, sammanfattar Riitta Bagge som är verksamhetsledare för Keski-Karjalan Jetina ry. Verksamhetsledaren ansvarar för att administrationen och penningrörelsen sköts, styrelsemöten ordnas och kontakterna till intressentgrupperna upprätthålls. Dessutom behandlar verksamhetsledaren ansökningarna om utbetalning tillsammans med projektsekreteraren. Det gäller att ha organisationsförmåga, trivas med olika slags människor och se positivt på förändringar, säger Bagge. Bagge fick upp ögonen för Leaderverksamheten 1995, när det blev aktuellt med byaplanering i den egna hembyn. Nu har hon bakom sig fyra år som styrelseordförande och därefter fem år som verksamhetsledare för Etelä-Karjalan Kärki-Leader ry. Leader-gruppen är en kanal för direkt påverkan. Det har varit intressant att vara med om att skapa ett eget verksamhetssätt, säger Bagge. Något gott i varje idé Det bästa är känslan av att ha lyckats: ett framgångsrikt projekt fortsätter ofta att leva på ett eller annat sätt. Också det samarbete som får sin början genom projekten blir ibland bestående, nämner Bagge. Enligt Bagge är det i en Leader-grupp möjligt att syssla med saker på ett människonära plan och utveckla den egna hemtrakten i små steg. Människor som tycker att saker och ting skulle kunna vara bättre borde gå med i gruppernas verksamhet. Det finns något gott i varje idé och ingen viftas bort, säger Bagge. Ordföranden är en länk mellan styrelsen och byrån Esa Urhonen, styrelseordförande för Maaseudun kehittämisyhdistys Ravakka ry Ravakka ry omspänner vid det här laget åtta kommuner i Egentliga Finland. Föreningens styrelseordförande Esa Urhonen har varit med i Leaderverksamheten i många år. Ordföranden samarbetar aktivt med verksamhetsledaren och projektchefen. Styrelsen för Ravakka sammanträder varannan vecka för att behandla projektansökningar. Före varje styrelsemöte träffar ordföranden aktionsgruppens anställda för att gå igenom föredragningslistan. Ett bredare perspektiv Uppdraget som ordförande kräver kännedom om regionen och en vilja att aktivt vara med i de praktiska göromålen, säger Urhonen. Ordföranden är en länk mellan styrelsen och de anställda och kompletterar kontaktytorna med kommunerna och övriga aktörer i regionen. Enligt Urhonen är aktionsgrupperna här för att stanna. Det är värt att gå med i verksamheten, menar Urhonen som själv representerar organisationssektorn i aktionsgruppsarbetet. Det ger ett bredare perspektiv på landsbygdsutvecklingen. 6

7 Utbetalningssekreteraren gillar överskådlig bokföring Ekonomichef Tuula Saastamoinen, Eteläisen Päijät-Hämeen maaseudun kehittämisyhdistys - Etpähä ry Tuula Saastamoinen har i sex år skött utbetalningarna av projektmedel inom Eteläisen Päijät-Hämeen maaseudun kehittämisyhdistys - Etpähä ry. Hon deltar i styrelsemötena, där styrelsen behandlar projekten och beslutar om stöd förordas eller inte. När finansieringsbeslutet kommer från ELY-centralen TE-centralen går utbetalningssekreteraren tillsammans med projektledaren och projektets bokföringsansvariga igenom beslutet punkt för punkt för att sökanden säkert ska beakta allt som nämns i beslutet. Omsorgsfull ansökan försnabbar behandlingen Under de sex åren har Saastamoinen sett alla möjliga sorters bokföring och utbetalningsansökningar. I sökandens bokföring ska kostnaderna och utgifterna knytas till var sitt kostnadsställe. Kontoplanen för projektbokföringen ska vara sådan att det är lätt att plocka fram de kostnadsslag som nämns i beslutet. Då är det lätt att både sätta ihop och kontrollera ansökan om utbetalning, berättar Saastamoinen. I utbetalningsskedet går Saastamoinen igenom ansökan om utbetalning, bilagorna och bokföringen samt ber om förtydliganden om så behövs. Också uppföljning ingår i hennes uppgifter utbetalningssekreteraren påminner sökanden om förestående utbetalningar och om rapporteringen. Stödet kan betalas ut snabbare när ansökan om utbetalning är så komplett som möjligt, inskärper Saastamoinen. Etpähä ry Effektivare Kontaktperson vårfiske vid TE-centralen tack vare projektfinansiering ger grupper och sökande råd Specialplanerare Tuomo Hämäläinen, Norra Karelens TE-central Viktigt med regelbundna kontakter Fisket vid Bottenvikens kust samt å- och älvmynningar har traditioner som går hundratals år tillbaka i tiden, och ännu på Vid 1980-talet TE-centralerna var fisket finns den det viktigaste kontaktpersoner näringen för i många aktionsgrupperna som Föreningen ger Leader-grupperna Perämeren Kalatalousyhteisöjen råd, håller kontakt av kustbyarna. Liitto med dem håller och på att bereder starta de ett officiella projekt med projektbesluten. målet att förbättra Specialplanerare Tuomo resultat Hämäläinen genom vid att Norra utveckla Karelens effektiva TE-central fiskeriföretagens fångstmetoder har varit kontaktperson och bredda för aktionsgrupperna kustfisket. i tio år. Finansiering I huvudsak för svarar projektet jag på har frågor sökts från hos aktionsgrupperna fiskerigruppen Perämeren som handlar rannikon om de bestämmelser kalatalousryhmä. som Europeiska har utfärdats fiskerifonden Europeiska finansierar unionen 90 procent och Finland, av projektkostnaderna. berättar Hämäläinen om i uppdraget. Fiskerigruppen består av aktionsgrupperna i området, och dess Det program händer också för fiskerinäringen att sökande ringer administreras till eller besöker av aktionsgruppen TE-centralen för Nouseva att diskutera Rannikkoseutu projekt och ry. då Fiskerigruppen uppmanar jag aktiverar dem att kontakta de regionala aktionsgrupperna. aktörerna inom I fiskerisektorn synnerhet de och som utvecklar planerar sitt fiskerinäringen första projekt planmässigt. känner inte alltid så noga till vilken finansieringskällan I projektet testas är. en ny typ av sälsäker ryssja, och olika katsor och andra små fångstredskap för abborre testas och jämförs. Dessutom prövar man på att använda pontonryss- I Norra Karelen genomförs omkring 100 Leader-projekt varje år. Aktionsgrupperna bär därmed ett stort ansvar för den lokala landsbygdsutvecklingen. Det är viktigt att samarbetet och informationsutbytet jor (PushUp-ryssjor) i mellan norra och mellersta Österbotten. myndigheterna Användningen och av Leadergrupperna yrkesfiskarnas löper arbetsbörda bra och att och projekten den inte kompletterar önskvärda bifångsten. övriga nya typer av fångstredskap minskar utvecklingsprogram, Inom ramen för projektet betonar utreds Hämäläinen. också abborrfiskets I Norra Karelen lönsamhet har och landskapsmyndigheterna effektiviseringsmöjligheter. och Resultaten aktionsgrupperna kan användas redan som i tio underlag år träffats för bl.a. regelbundet planering för av att fiskehamnarnas diskutera alla projekt utrustning. som Leader-grupperna Mer information: finansierat. 7

8 Internationellt samarbete ger impulser Projektchef Marika Saranne, Peräpohjolan kehitys ry I sitt arbete som projektchef vid Peräpohjolan kehitys ry lotsar Marika Saranne projekten inom verksamhetsområdet framåt. Hon ansvarar särskilt för de internationella projekt som gruppen finansierar. Saranne som har varit med i Leader-gruppen i omkring tre år och arbetat som projektchef i nästan tio år understryker att det är viktigt att engagera sig i projektet och själv inspireras av det; det bidrar till att hela projektet får en positiv laddning. Största delen av gruppens internationella projekt har med turism att göra. Gruppen har hittat samarbetspartner runtom i Europa, bl.a. i Irland och Spanien. Ett tema för de internationella projekten är att naturen tas till vara på ett hållbart sätt inom turismen. Nyttiga nätverk Via projekten uppstår både nationella och internationella nätverk som är tillgängliga också för dem som inte har medverkat i projekten. Vid sidan av sakkunnignätverken är företagarnätverken viktiga när det gäller att utveckla hela regionen, påpekar Saranne. Det internationella samarbetet har varit lärorikt. När man åker utomlands och ser olika sätt att arbeta föds det utvecklingsidéer som kan tillämpas här hemma, berättar Saranne. Kulturskillnaderna är en utmaning i de internationella projekten: verksamhetskulturerna, finansieringen och lagstiftningen uppvisar skillnader. Jakokoski utvecklas med gemensamma krafter Erkki Martikainen Det är möjligt att bryta avfolkningstrenden. I Kontiolahti kommun i Norra Karelen har den livaktiga byn Jakokoski lockat hundra nya invånare under de tio senaste åren. De aktiva byborna har genomfört mer än tio projekt som har förbättrat tjänsterna i byn, ökat trivseln och stärkt vi-andan. Saara Sormunen som är ordförande för byaföreningen tycker att Leader-finansieringen är ett bra instrument för byautveckling. Finansiering för projekten har sökts hos Joensuu region LEADER -föreningen. Turism, kultur och tjänster Ett av utvecklingsobjekten är den mer än hundraåriga Jakokoskikanalen, som i tiderna byggdes för att göra det lättare att ta sig förbi de svårframkomliga forsarna i Pielisjoki och nu är en museikanal och turistattraktion. Byborna har byggt kanalcaféts uteservering och WC. En gammal lotsbåt har återuppstått som kryssningsfartyg och några får har köpts för att användas som landskapsvårdare. Byborna har dessutom sammanställt en byabok, arrangerat dockteaterföreställningar och satt upp ett miljökonstverk som har ett budskap. I det nyaste projektet restaurerade byborna ett gammalt ammunitionsförråd i närheten av Joensuu universitets observatorium nu har de en samlingslokal som kan hyras ut. 8

9 Avfall tas till vara i Lappland Båt sjösattes med Leader-pengar Saaristoliikenne Jonmar Ky I Muonio har man utvecklat tillvaratagandet av naturresurser på gräsrotsnivå. I ett projekt som finansierades av Kyläkulttuuria Tuntureitten Maassa ry effektiviserades avfallsåtervinningen och avfallssorteringen. Lokal kompostering av avfall är viktig i de lappländska ödemarkerna där många turister rör sig och närmaste soptipp kan ligga hundratals kilometer bort. Att sprida information om sorteringen var det viktigaste i projektet. Muonioborna översatte sorteringsråden till sex språk med tanke på turisterna. Med lokala krafter har man också börjat producera föda för draghundarna i Muonio av den fångst som skötselfisket i sjöarna inbringar och av biprodukter från rennäringen. På så sätt har avfall som annars skulle gå till spillo kunnat utnyttjas i regionen. Det sociala företag som har startats inom ramen för projektet specialiserar sig på miljövård, fiskhantering och foderframställning. Projektet har också utfört enkäter och sammanställt utredningar om avfallsåtervinning och sortering. I Kymmenedalen har man nära till skärgården i östra Finska viken och Kymmene älv. Också företagarna kan ta vara på de möjligheter som naturen erbjuder. Företagaren Joni Hietakangas i Pyttis grundade för några år sedan ett företag som både arrangerar beställningskryssningar och sköter regelbunden kryssningstrafik. I lokaltidningen såg han en annons om möjligheten att ansöka om finansiering via den lokala aktionsgruppen. Utvecklingsföreningen Sepra ry beviljade Hietakangas företag finansiering för att köpa ett fartyg, bygga café ombord och avlöna däcksmanskap. Företaget kunde startas tack vare finansieringen, eftersom det var nödvändigt med ett café ombord för kryssningsverksamheten. Nu har m/s Alfa redan i fyra somrar kryssat på Finska viken och i Kymmene älv. Kryssningsmålen är många: bl.a. fästningsöar, fågelholmar och fiskarbyar. Kryssningar för allmänheten ordnas t.ex. vid midsommar och tiden för fåglarnas vårflyttning. Hantverkskunnande blev en ny näring Veej jakaja ry i Södra Savolax var med om att finansiera ett projekt där hantverksföreningen i Hirvensalmi ordnade hantverkskurser och byggde om en gammal folkskola till butik. De nästan 30 kurser som hölls under projektets gång handlade om allt från emaljering till användning av naturmaterial och marknadsföring av hantverksprodukter. I den hantverksbutik som föreningen startat säljs mer än 60 lokala hantverkares produkter, bl.a. stickade plagg, träarbeten och linne- och videtextilier. Projektet har lett till att det lokala hantverket intar en synlig plats i Hirvensalmi kommuns näringsverksamhet. 9

10 Aktionsgrupper och ELY-centraler LOKALA AKTIONSGRUPPER i Fastlandsfinland 1. Landsbygdens utvecklingsförening SILMU rf 2. Pomoväst rf 3. Ykkösakseli ry 4. I samma båt - samassa veneessä rf ry 5. Varsin Hyvä ry 6. Egentliga Finlands åsträndernas kumpaner rf 7. Maaseudun kehittämisyhdistys Ravakka ry 8. Pyhäjärviseutu ry 9. Karhuseutu ry 10. Aktiivinen Pohjois-Satakunta ry 11. Södra Finlands landsbygd kan EMO rf 12. LounaPlussa ry 13. Linnaseutu ry 14. LAG Etpähä ry 15. Päijänne-Leader -aktionsgrupp 16. Pomoottori ry 17. Pirkan Helmi ry 18. Kantri ry 19. Joutsenten reitti ry 20. PoKo ry 21. Norra Kymmenes Tillväxt rf 22. Utvecklingsförening Sepra rf 23. Länsi-Saimaan kehittämisyhdistys ry 24. Etelä-Karjalan Kärki-LEADER ry 25. Veej jakaja ry 26. Rajupusu Leader ry 27. Piällysmies ry 28. Maaseudun kehittämisyhdistys Mansikka ry 29. Kehittämisyhdistys Kalakukko ry 30. Ylä-Savon Veturi ry 31. Maaseudun kehittämisyhdistys Keski-Karjalan Jetina ry 32. Joensuu region LEADER 33. Vaara-Karjalan LEADER ry 34. Vesuri-ryhmä ry 35. Maaseutukehitys rf 36. JyväsRiihi ry 37. Maaseudun Kehittämisyhdistys Viisari ry 38. Kuudestaan LAG 39. Seinäjoen Seudun Kehittämisyhdistys LIIVERI ry 40. Suupohjan Kehittämisyhdistys ry 41. Aisapari LAG Lokal aktionsgrupp på Åland 56. LEADER Åland ARBETSKRAFTS- OCH NÄRINGSCENTRALER ELY-CENTRALER 1 Nyland 2 Egentliga Finland 3 Satakunta 4 Tavastland 5 Birkaland 6 Sydöstra Finland 7 Södra Savolax 8 Norra Savolax 9 Norra Karelen 10 Mellersta Finland 11 Södra Österbotten 12 Österbotten 13 Norra Österbotten 14 Kajanaland 15 Lappland Fiskerigrupper Etelä-Suomen kalatalousryhmä Esko Itä-Suomen kalatalousryhmä Kainuun ja Koillismaan Kalaleader Perämeren kalatalousohjelma Pohjois- ja Itä-Lapin kalatalousryhmä Vakka-Suomen alueen kalatalousryhmä Fiskegruppen för Österbotten Tilläggsuppgifter: Studiefrämjandet Aktion Österbotten i Österbotten r.f. r.f. 43. YHYRES r.f. 44. Pirityiset ry 45. Rieska-LEADER ry 46. Keskipiste-Leader ry 47. Nouseva Rannikkoseutu ry 48. Älvdalarnas Modern Landsbygdsförening 49. Myötäle ry 50. Oulujärvi LEADER ry 51. Kvinnoföretagsamhet i Kajanaland 52. LAG Peräpohjolan kehitys, Landsbygds utveckling förening 53. Outokaira Tuottamhan ry 54. Kyläkulttuuria Tuntureitten Maassa ry 55. Nordligaste Lapplands Leader Kontaktuppgifter till Leader-aktionsgrupperna: 10

11 Lokala Aktionsgrupper aktionsgrupper Arbetskrafts- och näringscentraler ELY-centraler Kommuner Glest bebyggd landsbygd Egentlig landsbygd Landsbygd i närheten av städer Stad Område utan aktionsgrupp Grundkarta Affecto Finland Oy 11

12 12 Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling: Europa investerar i landsbygdsområden