Dina rättigheter som student utomlands
|
|
- Agneta Ström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 in EUROPE Dina rättigheter som student utomlands Vägledning om rättigheterna för mobila studerande i EU
2 Europe Direct är en tjänst som hjälper dig att få svar på dina frågor om Europeiska unionen. Gratis telefonnummer (*): (*) Vissa mobiltelefonoperatörer tillåter inte nummer eller avgiftsbelägger dem. En stor mängd övrig information om Europeiska unionen är tillgänglig på Internet via Europa-servern ( Kataloguppgifter finns i slutet av publikationen. Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, 2011 ISBN doi: /79722 Europeiska unionen, 2011 Kopiering tillåten med angivande av källan. Image on the cover Europeiska unionen, 2011/ Photographer: Carl Cordonnier Graphic design by Stefano Mattei Printed in Belgium Tryckt på papper som blekts utan elementärt klor (ECF)
3 Vägledning om rättigheterna för mobila studerande i EU INNEHÅLL 1. Inledning Bakgrund och mål 5 En EU-politik för att främja rörlighet i utbildningssyfte 5 Studenters rättigheter att studera utomlands inom EU Tillämpningsområde 6 4. Erkännande av kvalifikationer Införande av akademiskt erkännande Medlemsstaternas och EU:s ansvar EU:s icke-bindande lagstiftning EU:s rättsliga åtgärder Tillträde till utbildning Rätten till fri rörlighet Hinder för fri rörlighet direkt och indirekt diskriminering Uppehållsrätt för studenter 10 EU-studenter 10 Studenter från länder utanför EU Undervisningsavgifter Språkkrav Distansundervisning Slutsats 23 BILAGA I: ERASMUS-STUDENTERS RÄTTIGHETER 24 BILAGA II: FAMILJEMEDLEMMAR OCH STUDENTER FRÅN LÄNDER UTANFÖR EU 24 BILAGA III: UTDRAG UR FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONENS FUNKTIONSSÄTT Rättigheter för studenter i den mottagande medlemsstaten Rätt till förmåner Olikheter i fråga om tillgång till bidrag och lån för uppehälle 15 Ekonomiskt stöd från hemmedlemsstaten 15 Ekonomiskt stöd från den mottagande medlemsstaten Rabatterad kollektivtrafik Studentbostäder Skatteförmåner i ursprungsmedlemsstaten 16 Rättigheter för studenter från länder utanför EU ( tredjelandsmedborgare ) 17 BILAGA IV: FÖRTECKNING ÖVER RÄTTSPRAXIS MED STÖRST RELEVANS FÖR RÖRLIGHET I UTBILDNINGSSYFTE 27 Endnotes 28 3
4 Europeiska unionen / Pictures: 123RF 4
5 1. INLEDNING 1.1. Bakgrund och mål En EU-politik för att främja rörlighet i utbildningssyfte Att resa till ett annat EU-land för att studera ( rörlighet i utbildningssyfte ) är ett av de viktigaste sätten för ungdomar att stärka sin personliga utveckling och förbättra sina möjligheter att få arbete i framtiden. Rörlighet i utbildningssyfte gynnar dessutom EU som helhet. Det ger en känsla av europeisk identitet, underlättar rörlighet för kunskap och bidrar till den inre marknaden eftersom européer som är mobila som unga inlärare är mer benägna att vara mobila som arbetstagare senare i livet. Kommissionen har i många decennier stött rörlighet i utbildningssyfte. Erasmusprogrammet, som lanserades på 1980-talet och nu ingår i EU:s program för livslångt lärande, har i mer än tjugo år stött studentutbyte, akademiskt utbyte och kunskapsöverföring mellan utbildningsanstalter, och återkopplingen från studenterna bekräftar de positiva effekterna av rörlighet i utbildningssyfte. Kommissionen är också en aktiv parter i Bolognaprocessen, en överenskommelse mellan 47 länder om att skapa ett europeiskt område för högre utbildning. I kommissionens Europa 2020-strategi, som visar vägen för EU under det kommande årtiondet, prioriteras också rörlighet i utbildningssyfte som ett sätt att öka enskilda personers och hela unionens kompetens. Detta dokument ingår i ett av de ledande initiativen inom Europa 2020, Unga på väg. Målet för Unga på väg är att förbättra de europeiska högskolornas resultat och internationella attraktionskraft och att höja kvaliteten överlag på alla utbildningsnivåer i EU, bl.a. genom att ge alla europeiska ungdomar möjlighet att fullgöra en del av sin utbildningsbana i en annan medlemsstat. Eftersom huvudansvaret för utbildning ligger hos medlemsstaterna har EU inte befogenhet att anta bindande lagstiftning på det området. Reglerna baseras i allmänhet på bestämmelser i fördraget som tolkats genom beslut av domstolen, och rättigheterna för studerande har på så sätt gradvis utvecklats och utvidgats över tiden. Eftersom detta är en kontinuerlig process och många av besluten är ganska nya är rättigheterna för mobila studerande inte alltid tydliga. Kommissionen får klagomål och frågor från medborgare som är osäkra på sina rättigheter eller har svårt att få sina akademiska kvalifikationer godkända. Syftet med dokumentet är att sammanfatta och redogöra för kommissionens tolkning av lagstiftningen på området, som vägledning för medlemsstater, universitet och andra intressenter, och att informera ungdomar så att de känner till sina rättigheter och därmed är bättre förberedda för en studieperiod utomlands. Kommissionen har också i sitt fleråriga arbetsprogram för tillkännagett sin avsikt att utfärda ett meddelande om medborgarskap. Syftet är att identifiera hinder i bredare bemärkelse som gör att medborgarna inte kan utöva sina rättigheter som unionsmedborgare till fullo, och att beskriva de lösningar som kommissionen kan tänka sig. Studenters rättigheter att studera utomlands inom EU Fördraget 2 garanterar rätten för alla EU-medborgare att röra sig mellan medlemsstaterna, med vissa begränsningar som anges i fördraget och i lagstiftning. Europeiska gemenskapen 3 hade ursprungligen inte några specifika befogenheter på utbildningsområdet, förutom i fråga om yrkesutbildning, så de enda rättigheter som fanns på det området var sådana som bidrog till Europeiska gemenskapens ekonomiska mål. Det innebar att migrerande arbetstagare i EU och deras familjemedlemmar hade rätt till samma sociala förmåner som medborgare i den mottagande medlemsstaten, även på utbildningsområdet. Europeiska unionens domstol har tolkat fördragets bestämmelser om yrkesutbildning för att ge mobila studerande i EU rättigheter. I Gravierdomen slog 5
6 domstolen fast att studerande från andra EU-länder ska ha tillträde till en medlemsstats yrkesutbildning på samma villkor som de egna medborgarna, eftersom detta förbättrar människors möjligheter på den lokala arbetsmarknaden. Genom Maastrichtfördraget (1993) infördes två viktiga förändringar som innebar att de rättigheter som garanteras enligt EU-rätten utökades betydligt: införandet av specifika befogenheter för EU på utbildningsområdet och inrättandet av ett europeiskt medborgarskap. Frågan om erkännande av yrkeskvalifikationer, som regleras i en separat rättslig ram 4 i form av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG, tas inte upp i dokumentet utan nämns bara när den har konsekvenser för erkännandet av akademiska kvalifikationer. Enligt domstolens tolkning omfattar dessa fördragsbestämmelser rätten till fri rörlighet och icke-diskriminering för européer, enbart grundat på deras ställning som medborgare (och som studerande), oavsett om de är ekonomiskt aktiva. De nationella regeringarna har fortfarande ansvaret för utbildningssystemens innehåll och organisation. Detta ansvar måste dock utövas i överensstämmelse med EU-rätten. Det betyder att EU-medborgare inte får diskrimineras när det gäller tillträde till utbildning, även om utbildningen inte har någon direkt koppling till senare yrkesutövning Tillämpningsområde Dokumentet är främst inriktat på rörlighet för högre utbildning och yrkesutbildning, eftersom det är där rörligheten är som störst och problem oftast uppstå i praktiken. Många av bestämmelserna gäller dock även utbildning generellt sett. I dokumentet beskrivs situationen för en student som bestämmer sig för att studera utomlands och de hinder han eller hon kan möta före, under och efter en rörlighetsperiod, från ansökan till den mottagande utbildningsanstalten till vistelsen i den mottagande medlemsstaten och slutligen användningen av de kvalifikationer som förvärvats. Det undersöks hur rätten till icke-diskriminering och fri rörlighet enligt primär- och sekundärrätten och domstolens rättspraxis påverkar hur studenterna behandlas både av det land där de studerar och av sitt hemland, när det gäller tillträde till utbildning, ekonomiskt stöd och andra förmåner samt erkännande av utbildningsbevis. 6
7 7
8 Europeiska unionen / Pictures: istock 8
9 2. TILLTRÄDE TILL UTBILDNING 2.1. Rätten till fri rörlighet En student eller praktikant som planerar att studera i ett annat EU-land måste först och främst fråga sig om han eller hon har rätt att göra det som medborgare i en annan medlemsstat. EU-rätten är tydlig på denna punkt. Studenter i EU har rätt till fri rörlighet i alla medlemsstater och får inte nekas tillträde till utbildning i ett annat EU-land på grund av sin nationalitet. Grunderna för studenters rätt till fri rörlighet har utvecklats över tiden. EU:s befogenheter på utbildningsområdet som innefattar EU:s uppgift att främja rörlighet i utbildningssyfte gällde från början, i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, endast yrkesutbildning. 5 I början av 1980-talet började domstolen dock att ta upp enskilda mål gällande diskriminering i samband med tillträde till yrkesutbildning och allmän utbildning. Det ledde till att studerandes rätt att i studiesyfte röra sig fritt i hela unionen gradvis stärktes genom olika domar, oavsett om det rörde sig om allmän utbildning, yrkesutbildning eller universitetsutbildning. I Forcheridomen 6 ansåg domstolen att det är diskriminerande om en medlemsstat tar ut inskrivningsavgifter för yrkesutbildning av en medborgare från en annan medlemsstat (i detta fall hustrun till en arbetstagare i den första medlemsstaten), om de egna medborgarna är befriade från sådana avgifter. I den centrala Gravierdomen 7 ansåg domstolen att undervisnings- och utbildningspolitiken som sådan visserligen inte genom fördraget underställts gemenskapsinstitutionernas behörighet, men att villkoren för tillträde till yrkesutbildning (enligt domstolen varje form av utbildning som förbereder för ett yrke, en sysselsättning eller en anställning) omfattades av fördragets tillämpningsområde. Detta gällde även om den berörda studenten migrerat uteslutande för att studera. I Blaizotdomen 8 bekräftade domstolen att högre utbildning och universitetsutbildning kunde betecknas som yrkesutbildning. Genom Maastrichtfördraget tog man ytterligare två steg framåt. EU:s behörighet på utbildningsområdet utökades genom att unionen gavs i uppgift att främja utbildningssamarbete mellan medlemsstaterna och att främja rörligheten för studenter och lärare. 9 Vidare infördes begreppet unionsmedborgarskap alla medlemsstaters medborgare är EU-medborgare och har rätt att fritt röra sig och uppehålla sig var som helst i unionen Hinder för fri rörlighet direkt och indirekt diskriminering EU-medborgarskapet innefattar inte bara friheten att röra sig och uppehålla sig var som helst i unionen utan innebär också att alla ska behandlas lika, oavsett nationalitet. Dessa rättigheter har framhållits av domstolen genom åren i fall där EU-studenter som studerar, eller vill studera, i ett annat EU-land har mött hinder som strider mot principen om likabehandling. I Grzelczykdomen 11 sade domstolen att ställningen som unionsmedborgare är avsedd att vara den grundläggande ställningen för medlemsstaternas medborgare. En fransk medborgare som studerade i Belgien kunde därför inte enbart med hänvisning till hans nationalitet nekas det existensminimumbidrag som alla belgare hade rätt till. 9
10 Fördraget innehåller ett uttryckligt förbud mot diskriminering på grund av nationalitet inom fördragets tillämpningsområde. 12 Direkt diskriminering äger rum när människor behandlas olika på grund av sin nationalitet eller på grund av en egenskap som inte kan särskiljas från deras nationalitet. Sådan diskriminering kan bara motiveras på grundval av uttryckliga undantag från fördraget. Alla undantag tolkas mycket strikt av domstolen, eftersom diskriminering på grund av nationalitet strider mot EU:s grundläggande principer. Indirekt diskriminering äger rum när något annat kriterium tillämpas men med följden att en betydligt högre andel människor av en viss nationalitet drabbas. Det är exempelvis sannolikt att en åtgärd som skiljer mellan människor med hänvisning till huruvida de är bosatta i en viss medlemsstat får negativa effekter för medborgare i andra medlemsstater, eftersom icke-bosatta personer i de flesta fall är utlänningar. Olika behandling av människor på dessa grunder kan motiveras endast om medlemsstaten kan visa att behandlingen baseras på objektiva överväganden som inte har med nationalitet att göra, och att den står i proportion till de legitima syftena i fråga den får inte vara mer långtgående än vad som är absolut nödvändigt för det aktuella syftet. I Bressoldomen 13 ansåg domstolen att fastställandet av en kvot på 30 % för studenter som inte var bosatta i Belgien på vissa utbildningar innebar indirekt diskriminering av medborgare från andra medlemsstater. Eftersom sådana tillträdesbegränsningar äventyrar den grundläggande rätten till fri rörlighet är domstolens tolkning mycket strikt. Den enda grund som domstolen godtagit för sådan diskriminering är behovet av att skydda folkhälsan. Medlemsstaten måste dock visa med hjälp av en objektiv, utförlig analys och med stöd av seriösa och överensstämmande uppgifter att det förelåg en risk för folkhälsan och att de begränsande åtgärderna var ett nödvändigt och proportionerligt sätt att skydda den Uppehållsrätt för studenter För att studenter ska kunna utnyttja sin studieplats utomlands måste de givetvis känna sig säkra på att de har rätt att uppehålla sig i EU-landet i fråga. Tack vare de tydliga rättsliga ramarna har EU-studenterna i praktiken färre svårigheter på det här området. I anslutning till sina avgöranden om studenters rätt till likabehandling i fråga om tillträde till utbildning konstaterade domstolen också i Raulinmålet att en students rätt till tillträde innefattade rätten att uppehålla sig i en annan medlemsstat för att studera. 14 Det är i sin egenskap av EU-medborgare som studenter och deras familjer har rätt att röra sig och uppehålla sig var som helst i unionen. Dessa rättigheter beskrivs i direktiv 2004/38/EG (om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier). 15 EU-studenter En EU-student som har giltigt identitetskort eller pass har rätt att resa in i ett annat EU-land och stanna där i upp till tre månader. En EU-student som uppfyller vissa villkor har rätt att stanna i en annan medlemsstat i mer än tre månader. Han eller hon ska vara inskriven på en utbildning vid en privat eller statlig institution som är erkänd eller finansierad av den mottagande medlemsstaten, ha en heltäckande sjukförsäkring som gäller i den mottagande medlemsstaten och informera den behöriga nationella myndigheten i enlighet med nationella bestämmelser, ha tillräckliga tillgångar för att inte bli en orimlig belastning för den mottagande medlemsstatens sociala biståndssystem. 10
11 Medlemsstaten får kräva att studenten registrerar sig hos myndigheterna. En student som under en fortlöpande period av fem år har uppehållit sig lagligt i den mottagande medlemsstaten förvärvar, i likhet med alla EU-medborgare, rätten att bo där permanent och att behandlas på exakt samma sätt som lokala studenter. 16 Generellt sett har studentens närmaste familjemedlemmar rätt att följa med honom eller henne, men olika bestämmelser gäller beroende på om familjemedlemmarna är EU-medborgare eller inte. Se bilaga II för närmare information om familjemedlemmars rättigheter. Studenter från länder utanför EU Studenter från länder utanför EU har också rätt att resa till EU för att studera, på vissa villkor. Deras situation behandlas i rådets direktiv 2004/114/EG 17, som syftar till att harmonisera den nationella lagstiftningen på detta område. Se bilaga II för närmare uppgifter. 18 Enligt direktivet ska medlemsstaterna underlätta inresa och vistelse för studenter från länder utanför EU som deltar i EU-program som syftar till att främja rörlighet. 19 Kommissionen hyser dock i vissa fall farhågor för de utdragna förfarandena för att utfärda viseringar för inresa i EU-länder för dessa studenter, något som ibland hindrat studenter från att utnyttja EU-program Undervisningsavgifter Det varierar mellan medlemsstaterna om undervisningsavgifter tas ut eller inte. På samma sätt kan lån eller bidrag till avgifterna finnas i vissa medlemsstater. Oavsett hur det förhåller sig har studenter från ett EU-land samma rättigheter och/eller skyldigheter som lokala studenter i de fall där det finns antingen avgifter eller lån/bidrag de måste betala de avgifter som tas ut och ska kunna få ett lån/bidrag till undervisningsavgiften från den medlemsstat där de ska studera. I Browndomen ville en student med franskt medborgarskap studera i Skottland. De skotska myndigheterna nekade honom ett studiebidrag som innebar att staten betalade undervisningsavgifterna. Domstolen ansåg att principen om icke-diskriminering var tillämplig där bidraget hade till syfte att täcka kostnaderna för att få tillträde till utbildning. Han hade alltså rätt att få sina undervisningsavgifter betalda. 20 Ett lån eller bidrag till undervisningsavgiften ingår nämligen i villkoren för tillträde till utbildning. Att neka studenter som studerar utomlands tillgång till sådant ekonomiskt stöd vore därför diskriminering på grund av nationalitet, vilket skulle strida mot fördragets förbud mot sådan diskriminering. Bestämmelserna om lån/bidrag till undervisningsavgifter skiljer sig från dem som gäller lån/bidrag för uppehälle, som behandlas i kapitel Språkkrav Det kan krävas att studenter som reser utomlands för studier eller yrkesutbildning visar att de har kunskaper i den mottagande medlemsstatens språk, och de kan tvingas genomgå ett prov för att antas av ett universitet eller en högskola. En medlemsstat har rätt att kräva språkkunskaper på en viss nivå för att en enskild person ska kunna utöva ett yrke eller gå en utbildning men kraven måste vara proportionerliga. Studentens språkkunskaper måste med andra ord ligga på en nivå som är tillräcklig för ändamålet men behöver inte vara mer omfattande än så. I Angonesedomen 21 krävde en bank i det tyskspråkiga området Bolzano i Italien att alla som sökte anställning skulle ha ett visst intyg som visade att de var tvåspråkiga och behärskade både tyska och italienska. Domstolen sade att det inte stod i proportion till det mål som eftersträvades att endast tillåta ett visst intyg (som endast kunde fås i Bolzano) som bevis på språkkunskaper. Kommissionen anser att samma princip gäller språktester för tillträde till utbildning. 11
12 2.6. Distansundervisning Distansundervisning är formell utbildning där studenten och utbildaren befinner sig på olika geografiska platser och i dag vanligen kommunicerar med hjälp av informations- och kommunikationsteknik. Vid distansundervisning behöver studenterna inte göra några fysiska resor till ett annat land. Studenter som vill få tillträde till distansundervisning i en annan medlemsstat kan dock ändå diskrimineras när det gäller antingen tillträde till distansundervisning eller betalning av undervisningsavgifter. Det finns ännu ingen rättspraxis som omfattar distansundervisning. Unionen har dock som uttryckligt mål att främja utvecklingen av distansundervisning 22, vilket innebär att principen om icke-diskriminering gäller även distansundervisning. Fördraget garanterar likabehandling, oavsett om den utbildningsanstalt som erbjuder distansundervisning är affärsdrivande (och erbjuder en tjänst mot betalning) eller drivs utan vinstsyfte. En affärsdrivande utbildningsanstalt som erbjuder distansundervisning över gränserna är en del av den inre marknaden. Fri rörlighet för tjänster över nationella gränser är en av den inre marknadens fyra friheter. 23 En student som vill få tillträde till vinstdrivande distansundervisning i någon av EU:s medlemsstater har därför rätt till samma behandling som en lokal student, eftersom olikheter i behandlingen skulle utgöra en snedvridning av den inre marknaden. Gränsöverskridande distansundervisning som erbjuds av en läroanstalt som drivs utan vinstsyfte (och som främst finansieras med offentliga medel) är inte en tjänst i denna bemärkelse. Studenter som vill få tillträde till distansundervisning som erbjuds i en annan medlemsstat får dock inte, som EU-medborgare, diskrimineras på grund av nationalitet. 24 Distansundervisningen ska alltså erbjudas på samma villkor till alla studenter inom EU, oavsett ursprungsmedlemsstat. 12
13 13
14 Europeiska unionen / Pictures: 123RF 14
15 3. RÄTTIGHETER FÖR STUDENTER I DEN MOTTAGANDE MEDLEMSSTATEN 3.1. Rätt till förmåner När en student börjar studera i ett annat EU-land kan hans eller hennes ställning som student medföra rätt till vissa förmåner eller förmånstillträde till vissa varor eller tjänster t.ex. rabatterad kollektivtrafik eller studentbostad. Tillträdet till förmåner av det slaget grundades från början på lagstiftningen för migrerande arbetstagare i EU 25, som av domstolen utvidgats till att även omfatta arbetstagares familjemedlemmar. I och med att unionsmedborgarskapet infördes genom Maastrichtfördraget är det emellertid som unionsmedborgare, och inte bara som migrerande arbetstagare i EU, som människor nu har rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorium. 26 EU-studenter som studerar utomlands har därmed samma rätt till förmåner som lokala studenter, utom om en förmån uttryckligen är undantagen från principen om likabehandling Olikheter i fråga om tillgång till bidrag och lån för uppehälle Ekonomiskt stöd från hemmedlemsstaten Många medlemsstater erbjuder lån eller bidrag för att hjälpa studenter med deras levnadskostnader ( kostnader för uppehälle ) under studierna. I vissa fall kan studenter som studerar utomlands få tillgång till bistånd av det slaget (principen om överföring av bidrag eller lån). Enligt gällande lagstiftning får medlemsstaterna avgöra om detta ska tillåtas. Enligt Eurydice-nätverket är det bara ett fåtal medlemsstater som i praktiken tillåter fullständig överföring av stöd för uppehälle. 28 Detta kan utgöra ett betydande hinder för människor som vill studera utomlands. Om sådan överföring tillåts måste det dock säkras att reglerna om stödberättigande inte otillbörligt begränsar en students rätt till fri rörlighet inom EU. Detta slogs fast i Morgandomen. 29 Enligt den regel som målet gällde kunde studenter beviljas bidrag för studier utomlands endast om de utgjorde en fortsättning på studier på minst ett år i hemlandet. Domstolen ansåg att detta villkor sannolikt skulle avskräcka medborgare från att studera utomlands på grund av de kostnader och olägenheter det skulle medföra. Om en medlemsstat erbjuder sina medborgare bidrag för distansundervisning på det egna territoriet måste den också på samma villkor erbjuda bidrag för distansstudier vid en läroanstalt i en annan medlemsstat. 15
16 Ekonomiskt stöd från den mottagande medlemsstaten I Bidardomen 30 sade domstolen att bidrag och lån till uppehälle föll inom fördragets tillämpningsområde, vilket i princip innebär att en EUmedborgare inte får diskrimineras på det området. Domstolen erkände emellertid också att medlemsstaterna inte skulle behöva påta sig den orimliga bördan att ge ekonomiskt bistånd till studenter från en annan medlemsstat som inte har någon annan koppling till landet än att de bestämt sig för att flytta dit för att studera. I direktiv 2004/38/EG undantas bidrag och lån för uppehälle uttryckligen från principen om likabehandling. 31 Det betyder att medlemsstaterna inte är skyldiga att ge bidrag eller lån för uppehälle till studenter från en annan medlemsstat, om de inte har varit bosatta där en viss tid. En student som varit bosatt i fem år 32 och förvärvat permanent uppehållsrätt har dock exakt samma rättigheter som en lokal student. Ett annat skäl till detta undantag är att undvika en situation där en och samma person kan få studiebidrag eller studielån två gånger om han eller hon får ta med sig bidraget från hemlandet. Ett statligt lån eller bidrag får inte läggas till en annan stats finansiering om de avser samma studiemål. I Försterdomen 33 ansåg domstolen att ett krav på fem års föregående bosättning inte kunde anses vara orimligt för en icke-medborgares integration i värdmedlemsstaten Rabatterad kollektivtrafik Detta är en relativt vanlig studentförmån i många medlemsstater. Kommissionen har dock kontaktats av studenter som studerar utomlands och som nekats denna förmån med hänvisning till att de inte är medborgare i medlemsstaten eller inte uppfyller villkoren för permanent uppehållsrätt. Kommissionen anser att rabatterad kollektivtrafik utgör bistånd till uppehälle. 35 Eftersom det inte rör sig om ett studiebidrag eller studielån får det dock inte nekas studenter med hänvisning till nationalitet Studentbostäder Även på detta område har kommissionen fått klagomål. Kommissionens svar är att EU-studenter har rätt att på samma villkor som lokala studenter få tillgång till bostäder som medlemsstaten, eller organisationer som agerar för dess räkning, tillhandahåller uteslutande till studenter Skatteförmåner i ursprungsmedlemsstaten Ursprungsmedlemsstaten får bevilja studenter eller deras familjer skatteförmåner som innebär att de får göra avdrag för studiekostnader från den beskattningsbara inkomsten. Även om detta i princip gäller studenter som studerar i sitt hemland är kostnaderna för att studera i en annan medlemsstat också avdragsgilla inom rimliga gränser (medlemsstaterna har t.ex. rätt att sätta en övre beloppsgräns för de undervisningsavgifter som får dras av, för att undvika att den ekonomiska bördan blir alltför stor). 16
17 I Schwarzdomen 36 ansåg domstolen att en medlemsstat som tillät att ett barns skolavgifter fick dras av från föräldrarnas inkomstskatt, men bara om barnet gick i skolan i den medlemsstaten, begränsade barnets rätt till fri rörlighet. Rättigheter för studenter från länder utanför EU ( tredjelandsmedborgare ) Studenter från länder utanför EU har rätt att studera i unionen om de uppfyller vissa villkor, som varierar beroende på deras ställning och den mottagande medlemsstatens lagstiftning (de kan t.ex. uteslutas genom kvotering). Rätten att studera ger dock inte automatiskt andra rättigheter som EU-studenter åtnjuter (t.ex. rätt att betala samma undervisningsavgifter som lokala studenter eller EU-medborgare, rätt till rabatterade transportkostnader osv.). Studenter ska dock vid sidan av studierna och från och med det andra bosättningsåret ha rätt att arbeta i minst tio timmar per vecka eller motsvarande i antal dagar eller månader per år. 37 Tredjelandsmedborgare som uppfyller villkoren för varaktig bosättning har rätt att i princip behandlas på exakt samma sätt som lokala studenter. Se bilaga II för närmare uppgifter. 17
18 Europeiska unionen / Pictures: Getty Images 18
19 4. ERKÄNNANDE AV KVALIFIKATIONER 4.1. Införande av akademiskt erkännande En student som framgångsrikt har slutfört sin studieperiod utomlands har rätt till någon form av intyg från det universitet där studierna bedrivits det kan vara ett utbildningsbevis, en examen eller ett intyg över den fullgjorda utbildningen. Då uppstår frågan om erkännande av detta dokument, antingen vid återkomsten till hemlandet eller i en annan medlemsstat. Detta är ett viktigt steg, som dock också kan vara förknippat med svårigheter. Varje EU-land har sitt eget utbildningssystem, så variationen är stor när det gäller både utbildningens innehåll och de utbildningsbevis som utfärdas. Det finns ett EU-omfattande system för ömsesidigt erkännande av kvalifikationer för utövande av ett yrke. 38 Systemet gäller reglerade yrken, dvs. yrken som inte får utövas i den mottagande medlemsstaten utan vissa angivna yrkeskvalifikationer, och medborgare som har de kvalifikationer som krävs för att utöva ett yrke i en medlemsstat och vill utöva samma yrke i en annan medlemsstat. Huruvida ett yrke betecknas som reglerat beror på lagstiftningen i den medlemsstat där personen i fråga vill utöva sitt yrke. 39 I detta dokument behandlas dock i stället den mer allmänna frågan om akademiskt erkännande (erkännande för fortsatta studier) av utbildningsbevis och studieperioder utomlands. Akademiskt erkännande kan också vara intressant för människor som söker anställning inom icke-reglerade yrken, eftersom det kan hjälpa potentiella arbetsgivare att förstå värdet av en sökandes utländska kvalifikation. Eftersom utbildningssystemen ser olika ut kan det vara tidskrävande och ibland komplicerat att avgöra om ett utbildningsbevis som erhållits i ett land motsvarar ett som erhållits i ett annat land. Många av de skrivelser, klagomål och framställningar som kommissionen får från studenter gäller frågor om akademiskt erkännande (även om man bör minnas att erkännandet är problemfritt i de allra flesta fallen klagomålen är i själva verket mycket få jämfört med det stora antal studenter som faktiskt utnyttjar möjligheterna till rörlighet i utbildningssyfte) Medlemsstaternas och EU:s ansvar Akademiskt erkännande är medlemsstaternas ansvar, men de måste utöva denna behörighet i enlighet med EU-rätten. Det betyder att de inte får diskriminera på grund av nationalitet eller hindra en medborgares rätt till fri rörlighet när de nekar att erkänna ett utbildningsbevis. I en rekommendation från 2001 om rörlighet för studerande, personer som genomgår yrkesinriktad utbildning, volontärer, lärare och utbildare uppmanades medlemsstaterna att vidta lämpliga åtgärder för att beslut av myndigheter som är behöriga när det gäller akademiskt erkännande ska fattas inom rimlig tid, vara motiverade och kunna överklagas på administrativ och/eller rättslig väg. 40 I fördraget uppmanas dessutom uttryckligen till insatser från EU:s sida, inte bara för att främja rörligheten för studerande och lärare utan även för att verka för ett akademiskt erkännande av examensbevis och studietider. 41 Frågans betydelse har fått kommissionen att ta itu med den ur ett antal olika perspektiv. 19
20 4.3. EU:s icke-bindande lagstiftning Kommissionen har inrättat ett nätverk av nationella informationscentrum för akademiskt erkännande (NARIC) 42 som kan informera om erkännande av kvalifikationer som förvärvats utomlands. Syftet med NARIC är att förbättra det akademiska erkännandet av utbildningsbevis och studieperioder inom EU, Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och Turkiet. NARIC-centrum i alla medlemsländer kan ge studenter, högskolor eller arbetsgivare kompetent rådgivning och information om akademiskt erkännande av utbildningsbevis och studieperioder som fullgjorts i andra stater. Högskolor är i hög grad autonoma och fattar sina egna beslut om att anta utländska studenter eller bevilja studenter undantag från delar av studieprogram med hänvisning till utbildning som fullgjorts utomlands. De flesta NARIC-centrum fattar därför inte beslut utan kan på begäran informera och ge råd om utländska utbildningssystem och kvalifikationer. Kommissionen har också utvecklat ett antal redskap för användning i hela EU, som på ett eller annat sätt syftar till att begripliggöra och erkänna utbildning som äger rum i ett annat europeiskt land: Den europeiska ramen för kvalifikationer: Ett redskap för jämförelse av olika länders kvalifikationer med en gemensam europeisk referensram. När det införts till fullo bör det bli enkelt att jämföra nivån på kvalifikationer från olika EU-medlemsstater. Tillägg till examensbevis: Ett dokument som fogas till en examen eller ett utbildningsbevis och beskriver de fullgjorda studiernas innehåll och nivå. Det är det universitet eller den utbildningsanstalt som utfärdar utbildningsbeviset som avgör om tillägget ska bifogas, men detta uppmuntras starkt. Ministrarna med ansvar för högre utbildning i de länder som deltar i Bolognaprocessen (bl.a. alla EU:s medlemsstater) beslutade 2003 att varje student som tar examen från och med 2005 automatiskt och utan kostnad ska få tillägget, som ska utfärdas på ett stort europeiskt språk. 43 Det europeiska systemet för överföring och ackumulering av studiemeriter: Detta system gör det möjligt för studenter att samla meriter för högre utbildning som fullgjorts, grundat på inlärningsresultat och arbetsbelastning för en viss kurs. De flesta medlemsstater har infört ECTS i sin nationella lagstiftning om högre utbildning för studieprogram i första och andra cykeln (kandidat- och magisternivå). Alla dessa redskap kan hjälpa universitet eller arbetsgivare i andra EU-länder att förstå en akademikers kvalifikationer EU:s rättsliga åtgärder Kommissionen har i vissa undantagsfall inlett överträdelseförfaranden mot medlemsstater. Dessa förfaranden hamnar inte nödvändigtvis i domstolen eftersom problemet ofta kan lösas genom dialog med medlemsstaten. Under årens lopp har det förekommit flera fall gällande erkännande av yrkeskvalifikationer, 44 där det indirekt handlat om akademiskt erkännande och den underliggande principen om fri rörlighet för EU-medborgare. Exempelvis ansåg kommissionen att en regering tog ut alltför höga avgifter för att erkänna kvalifikationer som förvärvats i en annan medlemsstat. Om det belopp som tas ut bevisligen är högre än de faktiska administrativa kostnaderna anser kommissionen att dessa högre kostnader kan innebära att studenten straffas för sitt val att studera utomlands, vilket gör avgiftsnivån oförenlig med EU-rätten
MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA
EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för framställningar 30.1.2015 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning 1128/2012, ingiven av L. A., armenisk/rysk medborgare, om påstådd diskriminering och
Läs merMEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA
EUROPAPARLAMENTET 2009 2014 Utskottet för framställningar 27.6.2014 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning nr 0238/2012, ingiven av Sven D. Adler, tysk medborgare, om införande av yrket landskapsarkitekt
Läs merMEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA
EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för framställningar 16.12.2014 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning nr 0895/2011, ingiven av Anthony Webb, brittisk medborgare, om nekat bidrag till arbetssökande
Läs merviseringsinnehavare röra sig fritt i Schengenområdet under de tre första månaderna av D- viseringens giltighetstid.
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING OM ÄNDRING AV KONVENTIONEN OM TILLÄMPNING AV SCHENGENAVTALET OCH FÖRORDNINGEN (EG) NR 562/2006 NÄR DET GÄLLER VISERINGAR FÖR LÄNGRE VISTELSE (KOM 2009) 91 SLUTLIG)
Läs merKommittédirektiv. Särskilt förfarande för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse i forskningssyfte. Dir. 2006:4
Kommittédirektiv Särskilt förfarande för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse i forskningssyfte Dir. 2006:4 Beslut vid regeringssammanträde den 19 januari 2006 Sammanfattning av uppdraget En särskild
Läs merM i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2018:9
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2018:9 Målnummer: UM2944-17 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2018-04-26 Rubrik: För att en ansökan om Schengenvisering från en tredjelandsmedborgare som är
Läs merMEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för framställningar 29.8.2014 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning nr 1831/2008, ingiven av Mustafa Irkan, brittisk medborgare, om indirekt diskriminering
Läs merC 326/266 Europeiska unionens officiella tidning 26.10.2012. PROTOKOLL (nr 7) OM EUROPEISKA UNIONENS IMMUNITET OCH PRIVILEGIER
C 326/266 Europeiska unionens officiella tidning 26.10.2012 PROTOKOLL (nr 7) OM EUROPEISKA UNIONENS IMMUNITET OCH PRIVILEGIER DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA, SOM BEAKTAR att, i enlighet med artikel
Läs merMEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA
EUROPAPARLAMENTET 2014 2019 Utskottet för framställningar 29.9.2014 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning nr 1240/2013, ingiven av Rodica Ionela Bazgan, rumänsk medborgare, om den fria rörligheten
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA
EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 21.10.2008 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning 0357/2006, ingiven av Kenneth Abela (maltesisk medborgare), om de maltesiska myndigheternas
Läs merPROTOKOLL (nr 7) OM EUROPEISKA UNIONENS IMMUNITET OCH PRIVILEGIER
C 202/266 Europeiska unionens officiella tidning 7.6.2016 PROTOKOLL (nr 7) OM EUROPEISKA UNIONENS IMMUNITET OCH PRIVILEGIER DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA, SOM BEAKTAR att, i enlighet med artikel 343
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA
EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 24.4.2009 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning 0007/2005, ingiven av Frank Semmig (tysk medborgare) om de komplicerade förfarandena
Läs merMEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA
Europaparlamentet 2014 2019 Utskottet för framställningar 7.6.2019 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning nr 1315/2015, ingiven av Zoltan Lomnici, ungersk medborgare, och undertecknad av ytterligare
Läs merInfoCuria Domstolens rättspraxis
Sida 1 av 7 InfoCuria Domstolens rättspraxis svenska (sv) Hem > Sökformulär > Sökresultat > Dokument Skriv ut Dokumentets språk : svenska DOMSTOLENS DOM (fjärde avdelningen) den 16 januari 2014 (*) ˮBegäran
Läs merEUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 15 november 2004 (OR. en) 12062/3/04 REV 3 ADD 1. Interinstitutionellt ärende: 2003/0184 (COD) SOC 382 CODEC 968
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 15 november 2004 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2003/0184 (COD) 12062/3/04 REV 3 ADD 1 SOC 382 CODEC 968 RÅDETS MOTIVERING Ärende: Gemensam ståndpunkt antagen
Läs merARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 25.3.2013 SWD(2013) 78 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Förslag till Europaparlamentets
Läs merBILAGA. till. förslag till rådets beslut
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 5.3.2015 COM(2015) 91 final ANNEX 1 BILAGA till förslag till rådets beslut om undertecknande på Europeiska unionens vägnar och om provisorisk tillämpning av avtalet
Läs merEU-rätten och arbetskraftens fria rörlighet.
EU-rätten och arbetskraftens fria rörlighet ida.hellberg@jur.lu.se Upplägg Fri rörlighet för arbetstagare i FEUF Fri rörlighet i förordning 492/2011 Fri rörlighet i direktiv 2004/38 Gränsdragning mellan
Läs merEuropeiska unionens officiella tidning
L 92/100 KOMMISSIONENS BESLUT (EU) 2017/652 av den 29 mars 2017 om det föreslagna medborgarinitiativet med rubriken Minority SafePack one million signatures for diversity in Europé EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Läs merLagrum: 4 kap. 13 1 studiestödslagen (1999:1395); artiklarna 18 och 21 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
HFD 2014 ref 52 Fråga om nedsättning av årsbelopp enligt 4 kap. 13 1 studiestödslagen då låntagaren bedriver studier i ett annat EU-land och där uppbär stöd motsvarande svenskt studiestöd. Lagrum: 4 kap.
Läs merKommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Folkbokföringsutredningen (Fi 2007:11) Dir. 2008:56. Beslut vid regeringssammanträde den 15 maj 2008
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Folkbokföringsutredningen (Fi 2007:11) Dir. 2008:56 Beslut vid regeringssammanträde den 15 maj 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare har i uppdrag
Läs merUnga på väg: Europa stöder unga människor
FLYTTA RUNT Unga på väg: Europa stöder unga människor JOBBA LÄR DIG STUDERA DELTA SKAPA ENGAG ERA DIG UTBILDA DIG ieuropa Varken Europeiska kommissionen eller någon annan part som verkar i kommissionens
Läs merEn praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område
Användning av videokonferenser vid bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur enligt rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 En praktisk vägledning Europeiskt Rättsligt
Läs merKommittédirektiv. Försörjningskrav vid anhöriginvandring. Dir. 2008:12. Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008
Kommittédirektiv Försörjningskrav vid anhöriginvandring Dir. 2008:12 Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska lämna förslag som innebär att
Läs merDIATTA MOT LAND BERLIN DOMSTOLENS DOM av den 13 februari 1985* I mål 267/83 har Bundesverwaltungsgericht (den högsta förvaltningsdomstolen i
DOMSTOLENS DOM av den 13 februari 1985* I mål 267/83 har Bundesverwaltungsgericht (den högsta förvaltningsdomstolen i Förbundsrepubliken Tyskland) till domstolen gett in en begäran om förhandsavgörande
Läs merÄNDRINGSFÖRSLAG 1-52
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för sysselsättning och sociala frågor 2007/0229(COD) 2.3.2011 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-52 Förslag till yttrande Alejandro Cercas (PE439.114v01-00) Förslaget till Europaparlamentets
Läs merKOMMISSIONENS REKOMMENDATION. av den 14.12.2012
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 14.12.2012 C(2012) 9330 final KOMMISSIONENS REKOMMENDATION av den 14.12.2012 om ändring av rekommendation om inrättande av en gemensam Praktisk handledning för gränsbevakningspersonal
Läs merMEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA
EUROPAPARLAMENTET 2009 2014 Utskottet för framställningar 29.8.2014 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning nr 0480/2005, ingiven av Eric Støttrup Thomsen, dansk medborgare, för föreningen Romano,
Läs merJÄMSTÄLLDHETSLAGSTIFTNINGEN
JÄMSTÄLLDHETSLAGSTIFTNINGEN I EUROPEISKA UNIONEN Europeiska kommissionen Varken Europeiska kommissionen eller någon annan part som verkar i kommissionens namn kan ta ansvar för hur informationen i denna
Läs merTJÄNSTESKRIVELSE Datum: 2015-07-21 Kommunstyrelsen D.nr:15/226 020
TJÄNSTESKRIVELSE Datum: 2015-07-21 Kommunstyrelsen D.nr:15/226 020 Regeringskansliets diarienummer A2015/1903/A Remisssvar (förslag); Genomförande av EU:s direktiv om fri rörlighet för arbetstagare (Ds
Läs merM i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2018:22
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2018:22 Målnummer: UM263-18 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2018-12-14 Rubrik: Lagrum: Rättsfall: När en tredjelandsmedborgare som är familjemedlem till en
Läs merFörslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 30.8.2011 KOM(2011) 516 slutlig 2011/0223 (COD) C7-0226/11 Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EG) nr 810/2009 av den 13
Läs merKOMMISSIONENS REKOMMENDATION
29.11.2011 Europeiska unionens officiella tidning L 314/41 REKOMMENDATIONER KOMMISSIONENS REKOMMENDATION av den 22 november 2011 om erkännande av utbildningsanstalter och examinatorer för lokförare i enlighet
Läs merTillämpning bosättningskravet
Rättsligt ställningstagande 1 (10) Rättsavdelningen Datum 2013-12-02 Diarienummer 2013-113-9290 Serienummer Nr 1/2013 Tillämpning bosättningskravet Sammanfattning Genom ställningstagandet upphävs myndighetens
Läs mer1 EGT nr C 24, 31.1.1991, s. 3. 2 EGT nr C 240, 16.9.1991, s. 21. 3 EGT nr C 159, 17.6.1991, s. 32.
Rådets direktiv 91/533/EEG av den 14 oktober 1991 om arbetsgivares skyldighet att upplysa arbetstagarna om de regler som är tillämpliga på anställningsavtalet eller anställningsförhållandet Europeiska
Läs mermed beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet,
P7_TA(2014)0122 Villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för forskning, studier, elevutbyte, avlönad och oavlönad yrkesutbildning, volontärarbete och au pairanställning ***I Europaparlamentets
Läs merEuropeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2016 (OR. en)
Europeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2016 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2016/0061 (NLE) 8112/16 JUSTCIV 69 RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT Ärende: RÅDETS BESLUT om bemyndigande av ett fördjupat
Läs merFÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 29.11.2012 2012/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om kvinnors rörlighet inom utbildningen och på arbetsmarknaden
Läs merM i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:9
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:9 Målnummer: UM4563-15 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2016-04-19 Rubrik: Lagrum: Ett utländskt barn kan inte beviljas uppehållstillstånd på grund av
Läs merKommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013
Kommittédirektiv Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet Dir. 2013:59 Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till
Läs merVilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt
GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt NOT PE 462.498
Läs merÄNDRINGSFÖRSLAG 1-188
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för framställningar 20.1.2012 2011/2182(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-188 Förslag till betänkande Adina-Ioana Vălean (PE473.706v02-00) Rapporten om EU-medborgarskapet 2010:
Läs merRÄTTSLIG GRUND MÅL RESULTAT
FRI RÖRLIGHET FÖR ARBETSTAGARE Den fria rörligheten för arbetstagare är en av EU-medborgarnas fyra friheter. Den omfattar arbetstagarnas rätt till rörlighet och uppehälle, familjemedlemmars rätt till inresa
Läs merKOMMISSIONENS REKOMMENDATION. av den
SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 16.8.2010 K(2010) 5559 slutlig KOMMISSIONENS REKOMMENDATION av den 16.8.2010 om ändring av rekommendation om inrättande av en gemensam Praktisk handledning
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden DEFINITIVT FÖRSLAG 6 juni 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden till utskottet
Läs merSV Europeiska unionens officiella tidning L 158/ 77. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2004/38/EG av den 29 april 2004
30.4.2004 SV Europeiska unionens officiella tidning L 158/ 77 EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra
Läs merArbetsminister Tarja Filatov
Statsrådets skrivelse till Riksdagen med anledning av ett förslag till rådets direktiv om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse i syfte att bedriva verksamhet som anställd eller egenföretagare
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM113. Nytt blåkortsdirektiv. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Justitiedepartementet
Regeringskansliet Faktapromemoria Nytt blåkortsdirektiv Justitiedepartementet 2016-07-14 Dokumentbeteckning KOM (2016) 378 Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om villkor för tredjelandsmedborgares
Läs merNOT Generalsekretariatet Delegationerna Utkast till rådets direktiv om skyldighet för transportörer att lämna uppgifter om passagerare
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 23 februari 2004 (26.2) (OR. en) 6620/04 LIMITE FRONT 27 COMIX 119 NOT från: till: Ärende: Generalsekretariatet Delegationerna Utkast till rådets direktiv om skyldighet
Läs mer6269/17 adj/lym/cs 1 DG B 1C
Europeiska unionens råd Bryssel den 20 februari 2017 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2016/0397 (COD) 6269/17 SOC 91 EMPL 61 CODEC 207 NOT från: till: Ordförandeskapet Ständiga representanternas kommitté
Läs merEUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2011/24/EU
4.4.2011 Europeiska unionens officiella tidning L 88/45 DIREKTIV EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2011/24/EU av den 9 mars 2011 om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso-
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA
EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 20.3.2009 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning 0633/2006, ingiven av Christiane Becker (tysk medborgare), om hennes krav på att
Läs merFörslag till revidering av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer
Yttrande 2012-04-26 Dnr 3.4.1-2012/00531-1 För kännedom (via e-post) Christina Andersson Backman (UD-FIM) Sara Bratberg (SB-EU-kansliet) Ewa Wennberg (Representationen, Bryssel) Ann Lindh (Utbildningsdep)
Läs merM i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2008:22
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2008:22 Målnummer: UM895-08 Avdelning: 8 Avgörandedatum: 2008-05-29 Rubrik: Lagrum: För att beviljas uppehållstillstånd som tredjelandsmedborgare med ställning
Läs merMEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för rättsliga frågor 15.6.2011 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA (0049/2011) Ärende: Motiverat yttrande från Republiken Italiens senat över förslaget till rådets förordning
Läs merMEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA
Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för framställningar 29.5.2015 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning nr 0830/2006, ingiven av Tobias King, brittisk medborgare, om Storbritanniens tillämpning
Läs merEUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 24 november 2011 (OR. en) 13036/3/11 REV 3. Interinstitutionellt ärende: 2007/0229 (COD)
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 24 november 2011 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2007/0229 (COD) 13036/3/11 REV 3 MIGR 130 SOC 660 CODEC 1240 PARLNAT 280 RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT Ärende:
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA
EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 26.9.2008 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning 0943/2006 ingiven av Hans-Heinrich Firnges (tysk medborgare), och undertecknad av
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA
EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 24.4.2009 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning 0930/2005, ingiven av Marc Stahl (tysk medborgare), om erkännande i Tyskland av examina
Läs merGenomförande av det ändrade direktivet om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning
Ds 2013:32 Genomförande av det ändrade direktivet om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning Justitiedepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU
Läs merFörhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande
EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet
Läs merFörslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING. om ändring av förordning (EG) nr 726/2004 vad gäller säkerhetsövervakning av läkemedel
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.2.2012 COM(2012) 51 final 2012/0023 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EG) nr 726/2004 vad gäller säkerhetsövervakning
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning
Regeringskansliet Faktapromemoria Nytt EG-direktiv mot diskriminering Integrations- och jämställdhetsdepartementet 008-08-11 Dokumentbeteckning KOM (008) 46 slutlig Förslag till rådets direktiv om genomförande
Läs merDetta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet
2004L0038 SV 16.06.2011 001.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B C1 EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2004/38/EG av
Läs merM i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:15
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:15 Målnummer: UM8875-10 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2012-06-04 Rubrik: Lagrum: Rättsfall: Kravet på sjukförsäkring i 3 a kap. 3 4 utlänningslagen
Läs merMEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för framställningar 28.11.2014 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning 0824/2008, ingiven av Kroum Kroumov, bulgarisk medborgare, och undertecknad av ytterligare
Läs merDetta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet
1991L0383 SV 28.06.2007 001.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B RÅDETS DIREKTIV av den 25 juni 1991 om komplettering av
Läs merDOM Meddelad i Stockholm
I STOCKHOLM 2013-04-10 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 5753-12 1 KLAGANDE Ombud: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrättens i Stockholm, migrationsdomstolen, dom den 12 juni 2012
Läs merM i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:16
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:16 Målnummer: UM8366-09 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2012-10-08 Rubrik: Lagrum: Rättsfall: Dublinförordningen ska tolkas så att ett återkallande av
Läs merFÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 2011/0059(CNS) 6.2.2012 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet
Läs merAVTAL mellan Konungariket Sveriges regering och Republiken Kosovos regering om återtagande av personer
AVTAL mellan Konungariket Sveriges regering och Republiken Kosovos regering om återtagande av personer Konungariket Sveriges regering och Republiken Kosovos regering, nedan kallade parterna, som önskar
Läs merAVTAL GENOM SKRIFTVÄXLING OM BESKATTNING AV INKOMSTER FRÅN SPARANDE OCH DEN PROVISORISKA TILLÄMPNINGEN AV DETTA
AVTAL GENOM SKRIFTVÄXLING OM BESKATTNING AV INKOMSTER FRÅN SPARANDE OCH DEN PROVISORISKA TILLÄMPNINGEN AV DETTA A. Brev från Konungariket Sverige Jag ber att få hänvisa till avtalet mellan Konungariket
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-01-19 Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, regeringsrådet Stefan Ersson och justitierådet Lars Dahllöf. Enligt en lagrådsremiss den 8 december
Läs merEuropeiska unionens officiella tidning
6.8.2004 L 261/19 RÅDETS DIREKTIV 2003/81/EG av den 29 april 2004 om uppehållstillstånd till tredjelandsmedborgare som har fallit offer för människohandel eller som har fått hjälp till olaglig invandring
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA
EUROPAPARLAMENTET 1999 Utskottet för framställningar 2004 13 september 2004 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Framställning 163/99, ingiven av Michel Robert, fransk medborgare, om den ojämlikhet som råder i
Läs merM i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2017:17
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2017:17 Målnummer: UM9280-16 UM9281-16 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2017-08-28 Rubrik: En utlänning som har permanent uppehållsrätt i Sverige har en sådan
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM69. Initiativ rörande reglering av yrken. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Utbildningsdepartementet
Regeringskansliet Faktapromemoria Initiativ rörande reglering av yrken Utbildningsdepartementet 2017-02-14 Dokumentbeteckning KOM(2016) 822 Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om proportionalitetsprövning
Läs merFörslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 26.6.2014 COM(2014) 382 final 2014/0202 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EU) nr 604/2013 när det gäller att avgöra
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i utlänningslagen (2005:716); SFS 2018:67 Utkom från trycket den 20 februari 2018 utfärdad den 8 februari 2018. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga
Läs merFörhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande
EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) Utfärdad den 26 april 2018 Publicerad den 3 maj 2018 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga om utlänningslagen (2005:716)
Läs merSTAFFAN INGMANSON, ERKÄN- NANDE AV YRKESKVALIFIKA- TIONER INOM EU 1
STAFFAN INGMANSON, ERKÄN- NANDE AV YRKESKVALIFIKA- TIONER INOM EU 1 Jonas Malmberg* 1. INLEDNING Staffan Ingmanson disputerade den 21 oktober 2005 på avhandlingen Erkännande av yrkeskvalifikationer inom
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om erkännande av yrkeskvalifikationer; SFS 2016:145 Utkom från trycket den 15 mars 2016 utfärdad den 3 mars 2016. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 följande. Syfte
Läs merMOTIVERAT YTTRANDE FRÅN ETT NATIONELLT PARLAMENT ÖVER SUBSIDIARITETSPRINCIPEN
Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för rättsliga frågor 20.3.2017 MOTIVERAT YTTRANDE FRÅN ETT NATIONELLT PARLAMENT ÖVER SUBSIDIARITETSPRINCIPEN Ärende: Motiverat yttrande från den franska senaten över
Läs merBESLUT Meddelat i Stockholm
KAMMARRÄTTEN BESLUT 2015-08-27 Meddelat i Stockholm Mål nr UM 9246-14 1 KLAGANDE 1. 2. Ombud för 1 och 2: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Luleå; migrationsdomstolens
Läs merRiktlinjer för fastställande och anmälan av. tillämpning av direktiv 98/34/EG
Riktlinjer för fastställande och anmälan av skattemässiga eller finansiella åtgärder vid tillämpning av direktiv 98/34/EG Dessa riktlinjer innehåller endast uppfattningar som kan tillskrivas generaldirektoratet
Läs merBilaga 3 till Cirkulär 09:46 1 (5)
1 (5) Prop. 2008/09:187 Förslag till lag om tjänster på den inre marknaden Härigenom föreskrivs följande. Inledande bestämmelse 1 Denna lag innehåller allmänna bestämmelser avseende tjänster som omfattas
Läs merFörslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.3.2016 COM(2016) 171 final 2016/0089 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om ändring av rådets beslut (EU) 2015/1601 av den 22 september 2015 om fastställande av provisoriska
Läs merEuropeiska unionens officiella tidning. RÅDETS DIREKTIV 2003/109/EG av den 25 november 2003 om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning
L 16/44 23.1.2004 RÅDETS DIREKTIV 2003/109/EG av den 25 november 2003 om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV med beaktande av Fördraget
Läs merÄNDRINGSFÖRSLAG 15-34
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 12.4.2010 2008/0192(COD) ÄNDRINGSFÖRSLAG 15-34 Förslag till andrabehandlingsrekommendation Astrid
Läs mer(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR
L 115/12 Europeiska unionens officiella tidning 27.4.2012 II (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr 363/2012 av den 23 februari 2012 om förfarandereglerna för
Läs merRÄTTSLIG GRUND MÅL RESULTAT
FRI RÖRLIGHET FÖR ARBETSTAGARE Den fria rörligheten för arbetstagare är en av EU-medborgarnas fyra friheter. Den omfattar arbetstagarnas rätt till rörlighet och uppehälle, familjemedlemmars rätt till inresa
Läs mer14708/16 son/ub 1 DGD 1B
Europeiska unionens råd Bryssel den 28 november 2016 (OR. en) Interinstitutionella ärenden: 2016/0133 (COD) 2016/0222 (COD) 2016/0223 (COD) 2016/0224 (COD) 2016/0225 (COD) 14708/16 ASILE 80 ASIM 157 RELEX
Läs merEUROPEISKA KOMMISSIONEN
28.5.2014 SV Europeiska unionens officiella tidning C 163 A/1 V (Yttranden) ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Europeiska datatillsynsmannen Utlysning av ledig tjänst som biträdande datatillsynsman
Läs merEUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN
20.4.2010 Europeiska unionens officiella tidning C 101/1 I (Resolutioner, rekommendationer och yttranden) YTTRANDEN EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN Yttrande från Europeiska datatillsynsmannen över förslaget
Läs merARBETSDOKUMENT. SV Förenade i mångfalden SV
EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 27.2.2015 ARBETSDOKUMENT om införande av en rundresevisering och om ändring av konventionen
Läs merFörslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.12.2011 KOM(2011) 911 slutlig 2011/0447 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om medlemsstaternas förklaring om godtagande, i Europeiska unionens intresse, av Rysslands
Läs meroch processindustrin tillhörande ISIC-huvudgrupperna (industri och
DOMSTOLENS DOM av den 7 februari 1979 * I mål 115/78 har College van Beroep voor het Bedrijfsleven (en appellationsdomstol för ekonomiska frågor i Nederländerna) till domstolen gett
Läs mer7566/17 gh/aw/np,chs 1 DGG 3B
Europeiska unionens råd Bryssel den 23 mars 2017 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2016/0279 (COD) 7566/17 PI 33 CODEC 463 NOT från: till: Rådets generalsekretariat Delegationerna Föreg. dok. nr: 7342/17
Läs merBILAGA. till. om konsekvenserna av Förenade kungarikets utträde ur unionen utan avtal: unionens samordnade strategi
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.4.2019 COM(2019) 195 final ANNEX 2 BILAGA till MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET, RÅDET, EUROPEISKA CENTRALBANKEN, EUROPEISKA
Läs mer