Dina rättigheter som student utomlands

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Dina rättigheter som student utomlands"

Transkript

1 in EUROPE Dina rättigheter som student utomlands Vägledning om rättigheterna för mobila studerande i EU

2 Europe Direct är en tjänst som hjälper dig att få svar på dina frågor om Europeiska unionen. Gratis telefonnummer (*): (*) Vissa mobiltelefonoperatörer tillåter inte nummer eller avgiftsbelägger dem. En stor mängd övrig information om Europeiska unionen är tillgänglig på Internet via Europa-servern (http://europa.eu). Kataloguppgifter finns i slutet av publikationen. Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, 2011 ISBN doi: /79722 Europeiska unionen, 2011 Kopiering tillåten med angivande av källan. Image on the cover Europeiska unionen, 2011/ Photographer: Carl Cordonnier Graphic design by Stefano Mattei Printed in Belgium Tryckt på papper som blekts utan elementärt klor (ECF)

3 Vägledning om rättigheterna för mobila studerande i EU INNEHÅLL 1. Inledning Bakgrund och mål 5 En EU-politik för att främja rörlighet i utbildningssyfte 5 Studenters rättigheter att studera utomlands inom EU Tillämpningsområde 6 4. Erkännande av kvalifikationer Införande av akademiskt erkännande Medlemsstaternas och EU:s ansvar EU:s icke-bindande lagstiftning EU:s rättsliga åtgärder Tillträde till utbildning Rätten till fri rörlighet Hinder för fri rörlighet direkt och indirekt diskriminering Uppehållsrätt för studenter 10 EU-studenter 10 Studenter från länder utanför EU Undervisningsavgifter Språkkrav Distansundervisning Slutsats 23 BILAGA I: ERASMUS-STUDENTERS RÄTTIGHETER 24 BILAGA II: FAMILJEMEDLEMMAR OCH STUDENTER FRÅN LÄNDER UTANFÖR EU 24 BILAGA III: UTDRAG UR FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONENS FUNKTIONSSÄTT Rättigheter för studenter i den mottagande medlemsstaten Rätt till förmåner Olikheter i fråga om tillgång till bidrag och lån för uppehälle 15 Ekonomiskt stöd från hemmedlemsstaten 15 Ekonomiskt stöd från den mottagande medlemsstaten Rabatterad kollektivtrafik Studentbostäder Skatteförmåner i ursprungsmedlemsstaten 16 Rättigheter för studenter från länder utanför EU ( tredjelandsmedborgare ) 17 BILAGA IV: FÖRTECKNING ÖVER RÄTTSPRAXIS MED STÖRST RELEVANS FÖR RÖRLIGHET I UTBILDNINGSSYFTE 27 Endnotes 28 3

4 Europeiska unionen / Pictures: 123RF 4

5 1. INLEDNING 1.1. Bakgrund och mål En EU-politik för att främja rörlighet i utbildningssyfte Att resa till ett annat EU-land för att studera ( rörlighet i utbildningssyfte ) är ett av de viktigaste sätten för ungdomar att stärka sin personliga utveckling och förbättra sina möjligheter att få arbete i framtiden. Rörlighet i utbildningssyfte gynnar dessutom EU som helhet. Det ger en känsla av europeisk identitet, underlättar rörlighet för kunskap och bidrar till den inre marknaden eftersom européer som är mobila som unga inlärare är mer benägna att vara mobila som arbetstagare senare i livet. Kommissionen har i många decennier stött rörlighet i utbildningssyfte. Erasmusprogrammet, som lanserades på 1980-talet och nu ingår i EU:s program för livslångt lärande, har i mer än tjugo år stött studentutbyte, akademiskt utbyte och kunskapsöverföring mellan utbildningsanstalter, och återkopplingen från studenterna bekräftar de positiva effekterna av rörlighet i utbildningssyfte. Kommissionen är också en aktiv parter i Bolognaprocessen, en överenskommelse mellan 47 länder om att skapa ett europeiskt område för högre utbildning. I kommissionens Europa 2020-strategi, som visar vägen för EU under det kommande årtiondet, prioriteras också rörlighet i utbildningssyfte som ett sätt att öka enskilda personers och hela unionens kompetens. Detta dokument ingår i ett av de ledande initiativen inom Europa 2020, Unga på väg. Målet för Unga på väg är att förbättra de europeiska högskolornas resultat och internationella attraktionskraft och att höja kvaliteten överlag på alla utbildningsnivåer i EU, bl.a. genom att ge alla europeiska ungdomar möjlighet att fullgöra en del av sin utbildningsbana i en annan medlemsstat. Eftersom huvudansvaret för utbildning ligger hos medlemsstaterna har EU inte befogenhet att anta bindande lagstiftning på det området. Reglerna baseras i allmänhet på bestämmelser i fördraget som tolkats genom beslut av domstolen, och rättigheterna för studerande har på så sätt gradvis utvecklats och utvidgats över tiden. Eftersom detta är en kontinuerlig process och många av besluten är ganska nya är rättigheterna för mobila studerande inte alltid tydliga. Kommissionen får klagomål och frågor från medborgare som är osäkra på sina rättigheter eller har svårt att få sina akademiska kvalifikationer godkända. Syftet med dokumentet är att sammanfatta och redogöra för kommissionens tolkning av lagstiftningen på området, som vägledning för medlemsstater, universitet och andra intressenter, och att informera ungdomar så att de känner till sina rättigheter och därmed är bättre förberedda för en studieperiod utomlands. Kommissionen har också i sitt fleråriga arbetsprogram för tillkännagett sin avsikt att utfärda ett meddelande om medborgarskap. Syftet är att identifiera hinder i bredare bemärkelse som gör att medborgarna inte kan utöva sina rättigheter som unionsmedborgare till fullo, och att beskriva de lösningar som kommissionen kan tänka sig. Studenters rättigheter att studera utomlands inom EU Fördraget 2 garanterar rätten för alla EU-medborgare att röra sig mellan medlemsstaterna, med vissa begränsningar som anges i fördraget och i lagstiftning. Europeiska gemenskapen 3 hade ursprungligen inte några specifika befogenheter på utbildningsområdet, förutom i fråga om yrkesutbildning, så de enda rättigheter som fanns på det området var sådana som bidrog till Europeiska gemenskapens ekonomiska mål. Det innebar att migrerande arbetstagare i EU och deras familjemedlemmar hade rätt till samma sociala förmåner som medborgare i den mottagande medlemsstaten, även på utbildningsområdet. Europeiska unionens domstol har tolkat fördragets bestämmelser om yrkesutbildning för att ge mobila studerande i EU rättigheter. I Gravierdomen slog 5

6 domstolen fast att studerande från andra EU-länder ska ha tillträde till en medlemsstats yrkesutbildning på samma villkor som de egna medborgarna, eftersom detta förbättrar människors möjligheter på den lokala arbetsmarknaden. Genom Maastrichtfördraget (1993) infördes två viktiga förändringar som innebar att de rättigheter som garanteras enligt EU-rätten utökades betydligt: införandet av specifika befogenheter för EU på utbildningsområdet och inrättandet av ett europeiskt medborgarskap. Frågan om erkännande av yrkeskvalifikationer, som regleras i en separat rättslig ram 4 i form av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG, tas inte upp i dokumentet utan nämns bara när den har konsekvenser för erkännandet av akademiska kvalifikationer. Enligt domstolens tolkning omfattar dessa fördragsbestämmelser rätten till fri rörlighet och icke-diskriminering för européer, enbart grundat på deras ställning som medborgare (och som studerande), oavsett om de är ekonomiskt aktiva. De nationella regeringarna har fortfarande ansvaret för utbildningssystemens innehåll och organisation. Detta ansvar måste dock utövas i överensstämmelse med EU-rätten. Det betyder att EU-medborgare inte får diskrimineras när det gäller tillträde till utbildning, även om utbildningen inte har någon direkt koppling till senare yrkesutövning Tillämpningsområde Dokumentet är främst inriktat på rörlighet för högre utbildning och yrkesutbildning, eftersom det är där rörligheten är som störst och problem oftast uppstå i praktiken. Många av bestämmelserna gäller dock även utbildning generellt sett. I dokumentet beskrivs situationen för en student som bestämmer sig för att studera utomlands och de hinder han eller hon kan möta före, under och efter en rörlighetsperiod, från ansökan till den mottagande utbildningsanstalten till vistelsen i den mottagande medlemsstaten och slutligen användningen av de kvalifikationer som förvärvats. Det undersöks hur rätten till icke-diskriminering och fri rörlighet enligt primär- och sekundärrätten och domstolens rättspraxis påverkar hur studenterna behandlas både av det land där de studerar och av sitt hemland, när det gäller tillträde till utbildning, ekonomiskt stöd och andra förmåner samt erkännande av utbildningsbevis. 6

7 7

8 Europeiska unionen / Pictures: istock 8

9 2. TILLTRÄDE TILL UTBILDNING 2.1. Rätten till fri rörlighet En student eller praktikant som planerar att studera i ett annat EU-land måste först och främst fråga sig om han eller hon har rätt att göra det som medborgare i en annan medlemsstat. EU-rätten är tydlig på denna punkt. Studenter i EU har rätt till fri rörlighet i alla medlemsstater och får inte nekas tillträde till utbildning i ett annat EU-land på grund av sin nationalitet. Grunderna för studenters rätt till fri rörlighet har utvecklats över tiden. EU:s befogenheter på utbildningsområdet som innefattar EU:s uppgift att främja rörlighet i utbildningssyfte gällde från början, i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, endast yrkesutbildning. 5 I början av 1980-talet började domstolen dock att ta upp enskilda mål gällande diskriminering i samband med tillträde till yrkesutbildning och allmän utbildning. Det ledde till att studerandes rätt att i studiesyfte röra sig fritt i hela unionen gradvis stärktes genom olika domar, oavsett om det rörde sig om allmän utbildning, yrkesutbildning eller universitetsutbildning. I Forcheridomen 6 ansåg domstolen att det är diskriminerande om en medlemsstat tar ut inskrivningsavgifter för yrkesutbildning av en medborgare från en annan medlemsstat (i detta fall hustrun till en arbetstagare i den första medlemsstaten), om de egna medborgarna är befriade från sådana avgifter. I den centrala Gravierdomen 7 ansåg domstolen att undervisnings- och utbildningspolitiken som sådan visserligen inte genom fördraget underställts gemenskapsinstitutionernas behörighet, men att villkoren för tillträde till yrkesutbildning (enligt domstolen varje form av utbildning som förbereder för ett yrke, en sysselsättning eller en anställning) omfattades av fördragets tillämpningsområde. Detta gällde även om den berörda studenten migrerat uteslutande för att studera. I Blaizotdomen 8 bekräftade domstolen att högre utbildning och universitetsutbildning kunde betecknas som yrkesutbildning. Genom Maastrichtfördraget tog man ytterligare två steg framåt. EU:s behörighet på utbildningsområdet utökades genom att unionen gavs i uppgift att främja utbildningssamarbete mellan medlemsstaterna och att främja rörligheten för studenter och lärare. 9 Vidare infördes begreppet unionsmedborgarskap alla medlemsstaters medborgare är EU-medborgare och har rätt att fritt röra sig och uppehålla sig var som helst i unionen Hinder för fri rörlighet direkt och indirekt diskriminering EU-medborgarskapet innefattar inte bara friheten att röra sig och uppehålla sig var som helst i unionen utan innebär också att alla ska behandlas lika, oavsett nationalitet. Dessa rättigheter har framhållits av domstolen genom åren i fall där EU-studenter som studerar, eller vill studera, i ett annat EU-land har mött hinder som strider mot principen om likabehandling. I Grzelczykdomen 11 sade domstolen att ställningen som unionsmedborgare är avsedd att vara den grundläggande ställningen för medlemsstaternas medborgare. En fransk medborgare som studerade i Belgien kunde därför inte enbart med hänvisning till hans nationalitet nekas det existensminimumbidrag som alla belgare hade rätt till. 9

10 Fördraget innehåller ett uttryckligt förbud mot diskriminering på grund av nationalitet inom fördragets tillämpningsområde. 12 Direkt diskriminering äger rum när människor behandlas olika på grund av sin nationalitet eller på grund av en egenskap som inte kan särskiljas från deras nationalitet. Sådan diskriminering kan bara motiveras på grundval av uttryckliga undantag från fördraget. Alla undantag tolkas mycket strikt av domstolen, eftersom diskriminering på grund av nationalitet strider mot EU:s grundläggande principer. Indirekt diskriminering äger rum när något annat kriterium tillämpas men med följden att en betydligt högre andel människor av en viss nationalitet drabbas. Det är exempelvis sannolikt att en åtgärd som skiljer mellan människor med hänvisning till huruvida de är bosatta i en viss medlemsstat får negativa effekter för medborgare i andra medlemsstater, eftersom icke-bosatta personer i de flesta fall är utlänningar. Olika behandling av människor på dessa grunder kan motiveras endast om medlemsstaten kan visa att behandlingen baseras på objektiva överväganden som inte har med nationalitet att göra, och att den står i proportion till de legitima syftena i fråga den får inte vara mer långtgående än vad som är absolut nödvändigt för det aktuella syftet. I Bressoldomen 13 ansåg domstolen att fastställandet av en kvot på 30 % för studenter som inte var bosatta i Belgien på vissa utbildningar innebar indirekt diskriminering av medborgare från andra medlemsstater. Eftersom sådana tillträdesbegränsningar äventyrar den grundläggande rätten till fri rörlighet är domstolens tolkning mycket strikt. Den enda grund som domstolen godtagit för sådan diskriminering är behovet av att skydda folkhälsan. Medlemsstaten måste dock visa med hjälp av en objektiv, utförlig analys och med stöd av seriösa och överensstämmande uppgifter att det förelåg en risk för folkhälsan och att de begränsande åtgärderna var ett nödvändigt och proportionerligt sätt att skydda den Uppehållsrätt för studenter För att studenter ska kunna utnyttja sin studieplats utomlands måste de givetvis känna sig säkra på att de har rätt att uppehålla sig i EU-landet i fråga. Tack vare de tydliga rättsliga ramarna har EU-studenterna i praktiken färre svårigheter på det här området. I anslutning till sina avgöranden om studenters rätt till likabehandling i fråga om tillträde till utbildning konstaterade domstolen också i Raulinmålet att en students rätt till tillträde innefattade rätten att uppehålla sig i en annan medlemsstat för att studera. 14 Det är i sin egenskap av EU-medborgare som studenter och deras familjer har rätt att röra sig och uppehålla sig var som helst i unionen. Dessa rättigheter beskrivs i direktiv 2004/38/EG (om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier). 15 EU-studenter En EU-student som har giltigt identitetskort eller pass har rätt att resa in i ett annat EU-land och stanna där i upp till tre månader. En EU-student som uppfyller vissa villkor har rätt att stanna i en annan medlemsstat i mer än tre månader. Han eller hon ska vara inskriven på en utbildning vid en privat eller statlig institution som är erkänd eller finansierad av den mottagande medlemsstaten, ha en heltäckande sjukförsäkring som gäller i den mottagande medlemsstaten och informera den behöriga nationella myndigheten i enlighet med nationella bestämmelser, ha tillräckliga tillgångar för att inte bli en orimlig belastning för den mottagande medlemsstatens sociala biståndssystem. 10

11 Medlemsstaten får kräva att studenten registrerar sig hos myndigheterna. En student som under en fortlöpande period av fem år har uppehållit sig lagligt i den mottagande medlemsstaten förvärvar, i likhet med alla EU-medborgare, rätten att bo där permanent och att behandlas på exakt samma sätt som lokala studenter. 16 Generellt sett har studentens närmaste familjemedlemmar rätt att följa med honom eller henne, men olika bestämmelser gäller beroende på om familjemedlemmarna är EU-medborgare eller inte. Se bilaga II för närmare information om familjemedlemmars rättigheter. Studenter från länder utanför EU Studenter från länder utanför EU har också rätt att resa till EU för att studera, på vissa villkor. Deras situation behandlas i rådets direktiv 2004/114/EG 17, som syftar till att harmonisera den nationella lagstiftningen på detta område. Se bilaga II för närmare uppgifter. 18 Enligt direktivet ska medlemsstaterna underlätta inresa och vistelse för studenter från länder utanför EU som deltar i EU-program som syftar till att främja rörlighet. 19 Kommissionen hyser dock i vissa fall farhågor för de utdragna förfarandena för att utfärda viseringar för inresa i EU-länder för dessa studenter, något som ibland hindrat studenter från att utnyttja EU-program Undervisningsavgifter Det varierar mellan medlemsstaterna om undervisningsavgifter tas ut eller inte. På samma sätt kan lån eller bidrag till avgifterna finnas i vissa medlemsstater. Oavsett hur det förhåller sig har studenter från ett EU-land samma rättigheter och/eller skyldigheter som lokala studenter i de fall där det finns antingen avgifter eller lån/bidrag de måste betala de avgifter som tas ut och ska kunna få ett lån/bidrag till undervisningsavgiften från den medlemsstat där de ska studera. I Browndomen ville en student med franskt medborgarskap studera i Skottland. De skotska myndigheterna nekade honom ett studiebidrag som innebar att staten betalade undervisningsavgifterna. Domstolen ansåg att principen om icke-diskriminering var tillämplig där bidraget hade till syfte att täcka kostnaderna för att få tillträde till utbildning. Han hade alltså rätt att få sina undervisningsavgifter betalda. 20 Ett lån eller bidrag till undervisningsavgiften ingår nämligen i villkoren för tillträde till utbildning. Att neka studenter som studerar utomlands tillgång till sådant ekonomiskt stöd vore därför diskriminering på grund av nationalitet, vilket skulle strida mot fördragets förbud mot sådan diskriminering. Bestämmelserna om lån/bidrag till undervisningsavgifter skiljer sig från dem som gäller lån/bidrag för uppehälle, som behandlas i kapitel Språkkrav Det kan krävas att studenter som reser utomlands för studier eller yrkesutbildning visar att de har kunskaper i den mottagande medlemsstatens språk, och de kan tvingas genomgå ett prov för att antas av ett universitet eller en högskola. En medlemsstat har rätt att kräva språkkunskaper på en viss nivå för att en enskild person ska kunna utöva ett yrke eller gå en utbildning men kraven måste vara proportionerliga. Studentens språkkunskaper måste med andra ord ligga på en nivå som är tillräcklig för ändamålet men behöver inte vara mer omfattande än så. I Angonesedomen 21 krävde en bank i det tyskspråkiga området Bolzano i Italien att alla som sökte anställning skulle ha ett visst intyg som visade att de var tvåspråkiga och behärskade både tyska och italienska. Domstolen sade att det inte stod i proportion till det mål som eftersträvades att endast tillåta ett visst intyg (som endast kunde fås i Bolzano) som bevis på språkkunskaper. Kommissionen anser att samma princip gäller språktester för tillträde till utbildning. 11

12 2.6. Distansundervisning Distansundervisning är formell utbildning där studenten och utbildaren befinner sig på olika geografiska platser och i dag vanligen kommunicerar med hjälp av informations- och kommunikationsteknik. Vid distansundervisning behöver studenterna inte göra några fysiska resor till ett annat land. Studenter som vill få tillträde till distansundervisning i en annan medlemsstat kan dock ändå diskrimineras när det gäller antingen tillträde till distansundervisning eller betalning av undervisningsavgifter. Det finns ännu ingen rättspraxis som omfattar distansundervisning. Unionen har dock som uttryckligt mål att främja utvecklingen av distansundervisning 22, vilket innebär att principen om icke-diskriminering gäller även distansundervisning. Fördraget garanterar likabehandling, oavsett om den utbildningsanstalt som erbjuder distansundervisning är affärsdrivande (och erbjuder en tjänst mot betalning) eller drivs utan vinstsyfte. En affärsdrivande utbildningsanstalt som erbjuder distansundervisning över gränserna är en del av den inre marknaden. Fri rörlighet för tjänster över nationella gränser är en av den inre marknadens fyra friheter. 23 En student som vill få tillträde till vinstdrivande distansundervisning i någon av EU:s medlemsstater har därför rätt till samma behandling som en lokal student, eftersom olikheter i behandlingen skulle utgöra en snedvridning av den inre marknaden. Gränsöverskridande distansundervisning som erbjuds av en läroanstalt som drivs utan vinstsyfte (och som främst finansieras med offentliga medel) är inte en tjänst i denna bemärkelse. Studenter som vill få tillträde till distansundervisning som erbjuds i en annan medlemsstat får dock inte, som EU-medborgare, diskrimineras på grund av nationalitet. 24 Distansundervisningen ska alltså erbjudas på samma villkor till alla studenter inom EU, oavsett ursprungsmedlemsstat. 12

13 13

14 Europeiska unionen / Pictures: 123RF 14

15 3. RÄTTIGHETER FÖR STUDENTER I DEN MOTTAGANDE MEDLEMSSTATEN 3.1. Rätt till förmåner När en student börjar studera i ett annat EU-land kan hans eller hennes ställning som student medföra rätt till vissa förmåner eller förmånstillträde till vissa varor eller tjänster t.ex. rabatterad kollektivtrafik eller studentbostad. Tillträdet till förmåner av det slaget grundades från början på lagstiftningen för migrerande arbetstagare i EU 25, som av domstolen utvidgats till att även omfatta arbetstagares familjemedlemmar. I och med att unionsmedborgarskapet infördes genom Maastrichtfördraget är det emellertid som unionsmedborgare, och inte bara som migrerande arbetstagare i EU, som människor nu har rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorium. 26 EU-studenter som studerar utomlands har därmed samma rätt till förmåner som lokala studenter, utom om en förmån uttryckligen är undantagen från principen om likabehandling Olikheter i fråga om tillgång till bidrag och lån för uppehälle Ekonomiskt stöd från hemmedlemsstaten Många medlemsstater erbjuder lån eller bidrag för att hjälpa studenter med deras levnadskostnader ( kostnader för uppehälle ) under studierna. I vissa fall kan studenter som studerar utomlands få tillgång till bistånd av det slaget (principen om överföring av bidrag eller lån). Enligt gällande lagstiftning får medlemsstaterna avgöra om detta ska tillåtas. Enligt Eurydice-nätverket är det bara ett fåtal medlemsstater som i praktiken tillåter fullständig överföring av stöd för uppehälle. 28 Detta kan utgöra ett betydande hinder för människor som vill studera utomlands. Om sådan överföring tillåts måste det dock säkras att reglerna om stödberättigande inte otillbörligt begränsar en students rätt till fri rörlighet inom EU. Detta slogs fast i Morgandomen. 29 Enligt den regel som målet gällde kunde studenter beviljas bidrag för studier utomlands endast om de utgjorde en fortsättning på studier på minst ett år i hemlandet. Domstolen ansåg att detta villkor sannolikt skulle avskräcka medborgare från att studera utomlands på grund av de kostnader och olägenheter det skulle medföra. Om en medlemsstat erbjuder sina medborgare bidrag för distansundervisning på det egna territoriet måste den också på samma villkor erbjuda bidrag för distansstudier vid en läroanstalt i en annan medlemsstat. 15

16 Ekonomiskt stöd från den mottagande medlemsstaten I Bidardomen 30 sade domstolen att bidrag och lån till uppehälle föll inom fördragets tillämpningsområde, vilket i princip innebär att en EUmedborgare inte får diskrimineras på det området. Domstolen erkände emellertid också att medlemsstaterna inte skulle behöva påta sig den orimliga bördan att ge ekonomiskt bistånd till studenter från en annan medlemsstat som inte har någon annan koppling till landet än att de bestämt sig för att flytta dit för att studera. I direktiv 2004/38/EG undantas bidrag och lån för uppehälle uttryckligen från principen om likabehandling. 31 Det betyder att medlemsstaterna inte är skyldiga att ge bidrag eller lån för uppehälle till studenter från en annan medlemsstat, om de inte har varit bosatta där en viss tid. En student som varit bosatt i fem år 32 och förvärvat permanent uppehållsrätt har dock exakt samma rättigheter som en lokal student. Ett annat skäl till detta undantag är att undvika en situation där en och samma person kan få studiebidrag eller studielån två gånger om han eller hon får ta med sig bidraget från hemlandet. Ett statligt lån eller bidrag får inte läggas till en annan stats finansiering om de avser samma studiemål. I Försterdomen 33 ansåg domstolen att ett krav på fem års föregående bosättning inte kunde anses vara orimligt för en icke-medborgares integration i värdmedlemsstaten Rabatterad kollektivtrafik Detta är en relativt vanlig studentförmån i många medlemsstater. Kommissionen har dock kontaktats av studenter som studerar utomlands och som nekats denna förmån med hänvisning till att de inte är medborgare i medlemsstaten eller inte uppfyller villkoren för permanent uppehållsrätt. Kommissionen anser att rabatterad kollektivtrafik utgör bistånd till uppehälle. 35 Eftersom det inte rör sig om ett studiebidrag eller studielån får det dock inte nekas studenter med hänvisning till nationalitet Studentbostäder Även på detta område har kommissionen fått klagomål. Kommissionens svar är att EU-studenter har rätt att på samma villkor som lokala studenter få tillgång till bostäder som medlemsstaten, eller organisationer som agerar för dess räkning, tillhandahåller uteslutande till studenter Skatteförmåner i ursprungsmedlemsstaten Ursprungsmedlemsstaten får bevilja studenter eller deras familjer skatteförmåner som innebär att de får göra avdrag för studiekostnader från den beskattningsbara inkomsten. Även om detta i princip gäller studenter som studerar i sitt hemland är kostnaderna för att studera i en annan medlemsstat också avdragsgilla inom rimliga gränser (medlemsstaterna har t.ex. rätt att sätta en övre beloppsgräns för de undervisningsavgifter som får dras av, för att undvika att den ekonomiska bördan blir alltför stor). 16

17 I Schwarzdomen 36 ansåg domstolen att en medlemsstat som tillät att ett barns skolavgifter fick dras av från föräldrarnas inkomstskatt, men bara om barnet gick i skolan i den medlemsstaten, begränsade barnets rätt till fri rörlighet. Rättigheter för studenter från länder utanför EU ( tredjelandsmedborgare ) Studenter från länder utanför EU har rätt att studera i unionen om de uppfyller vissa villkor, som varierar beroende på deras ställning och den mottagande medlemsstatens lagstiftning (de kan t.ex. uteslutas genom kvotering). Rätten att studera ger dock inte automatiskt andra rättigheter som EU-studenter åtnjuter (t.ex. rätt att betala samma undervisningsavgifter som lokala studenter eller EU-medborgare, rätt till rabatterade transportkostnader osv.). Studenter ska dock vid sidan av studierna och från och med det andra bosättningsåret ha rätt att arbeta i minst tio timmar per vecka eller motsvarande i antal dagar eller månader per år. 37 Tredjelandsmedborgare som uppfyller villkoren för varaktig bosättning har rätt att i princip behandlas på exakt samma sätt som lokala studenter. Se bilaga II för närmare uppgifter. 17

18 Europeiska unionen / Pictures: Getty Images 18

19 4. ERKÄNNANDE AV KVALIFIKATIONER 4.1. Införande av akademiskt erkännande En student som framgångsrikt har slutfört sin studieperiod utomlands har rätt till någon form av intyg från det universitet där studierna bedrivits det kan vara ett utbildningsbevis, en examen eller ett intyg över den fullgjorda utbildningen. Då uppstår frågan om erkännande av detta dokument, antingen vid återkomsten till hemlandet eller i en annan medlemsstat. Detta är ett viktigt steg, som dock också kan vara förknippat med svårigheter. Varje EU-land har sitt eget utbildningssystem, så variationen är stor när det gäller både utbildningens innehåll och de utbildningsbevis som utfärdas. Det finns ett EU-omfattande system för ömsesidigt erkännande av kvalifikationer för utövande av ett yrke. 38 Systemet gäller reglerade yrken, dvs. yrken som inte får utövas i den mottagande medlemsstaten utan vissa angivna yrkeskvalifikationer, och medborgare som har de kvalifikationer som krävs för att utöva ett yrke i en medlemsstat och vill utöva samma yrke i en annan medlemsstat. Huruvida ett yrke betecknas som reglerat beror på lagstiftningen i den medlemsstat där personen i fråga vill utöva sitt yrke. 39 I detta dokument behandlas dock i stället den mer allmänna frågan om akademiskt erkännande (erkännande för fortsatta studier) av utbildningsbevis och studieperioder utomlands. Akademiskt erkännande kan också vara intressant för människor som söker anställning inom icke-reglerade yrken, eftersom det kan hjälpa potentiella arbetsgivare att förstå värdet av en sökandes utländska kvalifikation. Eftersom utbildningssystemen ser olika ut kan det vara tidskrävande och ibland komplicerat att avgöra om ett utbildningsbevis som erhållits i ett land motsvarar ett som erhållits i ett annat land. Många av de skrivelser, klagomål och framställningar som kommissionen får från studenter gäller frågor om akademiskt erkännande (även om man bör minnas att erkännandet är problemfritt i de allra flesta fallen klagomålen är i själva verket mycket få jämfört med det stora antal studenter som faktiskt utnyttjar möjligheterna till rörlighet i utbildningssyfte) Medlemsstaternas och EU:s ansvar Akademiskt erkännande är medlemsstaternas ansvar, men de måste utöva denna behörighet i enlighet med EU-rätten. Det betyder att de inte får diskriminera på grund av nationalitet eller hindra en medborgares rätt till fri rörlighet när de nekar att erkänna ett utbildningsbevis. I en rekommendation från 2001 om rörlighet för studerande, personer som genomgår yrkesinriktad utbildning, volontärer, lärare och utbildare uppmanades medlemsstaterna att vidta lämpliga åtgärder för att beslut av myndigheter som är behöriga när det gäller akademiskt erkännande ska fattas inom rimlig tid, vara motiverade och kunna överklagas på administrativ och/eller rättslig väg. 40 I fördraget uppmanas dessutom uttryckligen till insatser från EU:s sida, inte bara för att främja rörligheten för studerande och lärare utan även för att verka för ett akademiskt erkännande av examensbevis och studietider. 41 Frågans betydelse har fått kommissionen att ta itu med den ur ett antal olika perspektiv. 19

20 4.3. EU:s icke-bindande lagstiftning Kommissionen har inrättat ett nätverk av nationella informationscentrum för akademiskt erkännande (NARIC) 42 som kan informera om erkännande av kvalifikationer som förvärvats utomlands. Syftet med NARIC är att förbättra det akademiska erkännandet av utbildningsbevis och studieperioder inom EU, Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och Turkiet. NARIC-centrum i alla medlemsländer kan ge studenter, högskolor eller arbetsgivare kompetent rådgivning och information om akademiskt erkännande av utbildningsbevis och studieperioder som fullgjorts i andra stater. Högskolor är i hög grad autonoma och fattar sina egna beslut om att anta utländska studenter eller bevilja studenter undantag från delar av studieprogram med hänvisning till utbildning som fullgjorts utomlands. De flesta NARIC-centrum fattar därför inte beslut utan kan på begäran informera och ge råd om utländska utbildningssystem och kvalifikationer. Kommissionen har också utvecklat ett antal redskap för användning i hela EU, som på ett eller annat sätt syftar till att begripliggöra och erkänna utbildning som äger rum i ett annat europeiskt land: Den europeiska ramen för kvalifikationer: Ett redskap för jämförelse av olika länders kvalifikationer med en gemensam europeisk referensram. När det införts till fullo bör det bli enkelt att jämföra nivån på kvalifikationer från olika EU-medlemsstater. Tillägg till examensbevis: Ett dokument som fogas till en examen eller ett utbildningsbevis och beskriver de fullgjorda studiernas innehåll och nivå. Det är det universitet eller den utbildningsanstalt som utfärdar utbildningsbeviset som avgör om tillägget ska bifogas, men detta uppmuntras starkt. Ministrarna med ansvar för högre utbildning i de länder som deltar i Bolognaprocessen (bl.a. alla EU:s medlemsstater) beslutade 2003 att varje student som tar examen från och med 2005 automatiskt och utan kostnad ska få tillägget, som ska utfärdas på ett stort europeiskt språk. 43 Det europeiska systemet för överföring och ackumulering av studiemeriter: Detta system gör det möjligt för studenter att samla meriter för högre utbildning som fullgjorts, grundat på inlärningsresultat och arbetsbelastning för en viss kurs. De flesta medlemsstater har infört ECTS i sin nationella lagstiftning om högre utbildning för studieprogram i första och andra cykeln (kandidat- och magisternivå). Alla dessa redskap kan hjälpa universitet eller arbetsgivare i andra EU-länder att förstå en akademikers kvalifikationer EU:s rättsliga åtgärder Kommissionen har i vissa undantagsfall inlett överträdelseförfaranden mot medlemsstater. Dessa förfaranden hamnar inte nödvändigtvis i domstolen eftersom problemet ofta kan lösas genom dialog med medlemsstaten. Under årens lopp har det förekommit flera fall gällande erkännande av yrkeskvalifikationer, 44 där det indirekt handlat om akademiskt erkännande och den underliggande principen om fri rörlighet för EU-medborgare. Exempelvis ansåg kommissionen att en regering tog ut alltför höga avgifter för att erkänna kvalifikationer som förvärvats i en annan medlemsstat. Om det belopp som tas ut bevisligen är högre än de faktiska administrativa kostnaderna anser kommissionen att dessa högre kostnader kan innebära att studenten straffas för sitt val att studera utomlands, vilket gör avgiftsnivån oförenlig med EU-rätten

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2009 2014 Utskottet för framställningar 29.8.2014 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning nr 0480/2005, ingiven av Eric Støttrup Thomsen, dansk medborgare, för föreningen Romano,

Läs mer

BILAGA. till. förslag till rådets beslut

BILAGA. till. förslag till rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 5.3.2015 COM(2015) 91 final ANNEX 1 BILAGA till förslag till rådets beslut om undertecknande på Europeiska unionens vägnar och om provisorisk tillämpning av avtalet

Läs mer

Förslag till revidering av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer

Förslag till revidering av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer Yttrande 2012-04-26 Dnr 3.4.1-2012/00531-1 För kännedom (via e-post) Christina Andersson Backman (UD-FIM) Sara Bratberg (SB-EU-kansliet) Ewa Wennberg (Representationen, Bryssel) Ann Lindh (Utbildningsdep)

Läs mer

Kommittédirektiv. Försörjningskrav vid anhöriginvandring. Dir. 2008:12. Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008

Kommittédirektiv. Försörjningskrav vid anhöriginvandring. Dir. 2008:12. Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008 Kommittédirektiv Försörjningskrav vid anhöriginvandring Dir. 2008:12 Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska lämna förslag som innebär att

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning. RÅDETS DIREKTIV 2003/109/EG av den 25 november 2003 om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning

Europeiska unionens officiella tidning. RÅDETS DIREKTIV 2003/109/EG av den 25 november 2003 om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning L 16/44 23.1.2004 RÅDETS DIREKTIV 2003/109/EG av den 25 november 2003 om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV med beaktande av Fördraget

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Kommittédirektiv Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet Dir. 2013:59 Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer

Lagrum: 4 kap. 13 1 studiestödslagen (1999:1395); artiklarna 18 och 21 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

Lagrum: 4 kap. 13 1 studiestödslagen (1999:1395); artiklarna 18 och 21 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt HFD 2014 ref 52 Fråga om nedsättning av årsbelopp enligt 4 kap. 13 1 studiestödslagen då låntagaren bedriver studier i ett annat EU-land och där uppbär stöd motsvarande svenskt studiestöd. Lagrum: 4 kap.

Läs mer

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område Användning av videokonferenser vid bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur enligt rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 En praktisk vägledning Europeiskt Rättsligt

Läs mer

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt NOT PE 462.498

Läs mer

INSTRUKTION FÖR UNIONSMEDBORGARE OCH DERAS FAMILJEMEDLEMMAR

INSTRUKTION FÖR UNIONSMEDBORGARE OCH DERAS FAMILJEMEDLEMMAR INSTRUKTION FÖR UNIONSMEDBORGARE OCH DERAS FAMILJEMEDLEMMAR Allmäna instruktioner Ärenden angående en unionsmedborgares vistelse på den Polska Republikens territorium behandlas utan dröjsmål. Ärenden angående

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

Arbetsgruppen för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter (Artikel 29)

Arbetsgruppen för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter (Artikel 29) Arbetsgruppen för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter (Artikel 29) 02318/09/SV WP167 Yttrande 8/2009 Om skydd av personuppgifter insamlade och behandlade av skattefria butiker

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

Gränsöverskridande livssituationer i EU

Gränsöverskridande livssituationer i EU GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Gränsöverskridande livssituationer i EU En jämförande studie om civilståndshandlingar

Läs mer

Bilaga 3 till Cirkulär 09:46 1 (5)

Bilaga 3 till Cirkulär 09:46 1 (5) 1 (5) Prop. 2008/09:187 Förslag till lag om tjänster på den inre marknaden Härigenom föreskrivs följande. Inledande bestämmelse 1 Denna lag innehåller allmänna bestämmelser avseende tjänster som omfattas

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 28 maj 2014 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 18 april 2013 i mål nr 6051-12

Läs mer

EUROPEISKT AVTAL OM YRKESUTBILDNING INOM JORDBRUKET

EUROPEISKT AVTAL OM YRKESUTBILDNING INOM JORDBRUKET EUROPEISKT AVTAL OM YRKESUTBILDNING INOM JORDBRUKET BRYSSEL, DEN 2 DECEMBER 2002 EFFAT (EUROPEAN FEDERATION OF TRADE UNIONS IN THE FOOD, AGRICULTURE AND TOURISM SECTORS ) GEOPA (EMPLOYERS GROUP OF THE

Läs mer

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.10.2014 C(2014) 7594 final KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 22.10.2014 om ändring av genomförandebeslut K (2011) 5500 slutlig, vad gäller titeln och förteckningen

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 15 april 2014 KLAGANDE OCH MOTPARTER 1. AA 2. BB MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.10.2014 COM(2014) 638 final 2014/0297 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av Marrakechfördraget om att underlätta tillgången

Läs mer

UPPFÖRANDEKOD SOM ANTAGITS AV SAMORDNINGSGRUPPEN FÖR EN GENERELL ORDNING FÖR ERKÄNNANDE AV EXAMENSBEVIS

UPPFÖRANDEKOD SOM ANTAGITS AV SAMORDNINGSGRUPPEN FÖR EN GENERELL ORDNING FÖR ERKÄNNANDE AV EXAMENSBEVIS EUROPEISKA KOMMISSIONEN GD Internal Market and Services Knowledge-based Economy Reglerade yrken UPPFÖRANDEKOD SOM ANTAGITS AV SAMORDNINGSGRUPPEN FÖR EN GENERELL ORDNING FÖR ERKÄNNANDE AV EXAMENSBEVIS Nationella

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor ÄNDRINGSFÖRSLAG 33-53

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor ÄNDRINGSFÖRSLAG 33-53 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2008/0142(COD) 18.12.2008 ÄNDRINGSFÖRSLAG 33-53 Förslag till yttrande Harald Ettl (PE416.293v01-00) Förslag till Europaparlamentets och

Läs mer

Friheten att röra. sig och bo i EU. En vägledning till dina rättigheter som unionsmedborgare

Friheten att röra. sig och bo i EU. En vägledning till dina rättigheter som unionsmedborgare Friheten att röra sig och bo i EU En vägledning till dina rättigheter som unionsmedborgare Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för rättsliga frågor 1 Den här vägledningen innehåller praktiska upplysningar

Läs mer

Regler för momshantering vid e-fakturering inom EU

Regler för momshantering vid e-fakturering inom EU Regler för momshantering vid e-fakturering inom EU NEA seminarium 6 mars 2007 Mats Holmlund 08-440 41 59 1 Momslagen och EG-rätten Mervärdesskattelagen 1968/1994 Sjätte mervärdesskattedirektivet - 1967

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 16 september 2013 668/2013 Lag om ändring av utlänningslagen Utfärdad i Helsingfors den 13 september 2013 I enlighet med riksdagens beslut ändras

Läs mer

Riktlinjer. Riktlinjer om nyckelbegrepp i direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder 13.08.2013 ESMA/2013/611

Riktlinjer. Riktlinjer om nyckelbegrepp i direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder 13.08.2013 ESMA/2013/611 Riktlinjer Riktlinjer om nyckelbegrepp i direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder 13.08.2013 ESMA/2013/611 Datum: 13.08.2013 ESMA/2013/611 Innehåll I. Tillämpningsområde 3 II. Definitioner

Läs mer

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG Europeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0025 (COD) 5933/4/15 REV 4 ADD 1 RÅDETS MOTIVERING Ärende: EF 26 ECOFIN 70 DROIPEN 14 CRIMORG 16 CODEC 142 PARLNAT

Läs mer

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål EIOPA-BoS-12/069 SV Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål 1/7 1. Riktlinjer Inledning 1. Dessa riktlinjer utfärdas i enlighet med artikel 16 i förordningen om Eiopa 1 (Europeiska försäkrings-

Läs mer

***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 31.5.2011 2010/0209(COD) ***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 29.10.2009 KOM(2009)608 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för Republiken Estland och Republiken Slovenien att tillämpa en åtgärd

Läs mer

Artikel 103 EES i ett förvaltningsrättsligt perspektiv

Artikel 103 EES i ett förvaltningsrättsligt perspektiv Artikel 103 EES i ett förvaltningsrättsligt perspektiv Jur.dr.des.(HSG), jur.kand. Magnus Schmauch Rättssekreterare Domare Páll Hreinsson EFTA-domstolen Detta föredrag uttrycker endast personliga åsikter

Läs mer

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR PREAMBEL Med insikt om att rådande skillnader mellan de nationella regleringarna rörande familj gradvis minskar; Med insikt om att kvarstående skillnader

Läs mer

E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER. MARKT/2094/01 SV Orig. EN

E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER. MARKT/2094/01 SV Orig. EN E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER MARKT/2094/01 SV Orig. EN Syftet med detta dokument I detta dokument beskrivs den nuvarande situationen beträffande e-handel och finansiella tjänster samt den särskilda

Läs mer

VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA

VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR Regional- och stadspolitik VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA OM BEHANDLING AV RETROAKTIVT EU-STÖD UNDER PERIODEN 2007 2013 ANSVARSFRISKRIVNING:

Läs mer

Privaträtten inom räckhåll

Privaträtten inom räckhåll Det europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område Privaträtten inom räckhåll Välkommen till vår webbplats på Internet, ett nytt initiativ för att underlätta tillgången till rättvisa för alla EU-medborgare

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 08.06.2006 KOM(2006) 280 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för Förenade kungariket att införa en särskild åtgärd som avviker från artikel

Läs mer

Innehåll. Sammanfattning... 9

Innehåll. Sammanfattning... 9 Innehåll Sammanfattning... 9 1 Författningsförslag... 11 1.1 Förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716)... 11 1.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll...

Läs mer

Remissvar avseende SOU 2011:74 I gränslandet Social trygghet vid gränsarbete i Norden

Remissvar avseende SOU 2011:74 I gränslandet Social trygghet vid gränsarbete i Norden 2012-04-23 1 (5) Rättsenheten Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar avseende SOU 2011:74 I gränslandet Social trygghet vid gränsarbete i Norden Sammanfattning IAF tillstyrker förslaget om höjd

Läs mer

Hitta ett arbete i den utvidgade unionen

Hitta ett arbete i den utvidgade unionen Hitta ett arbete i den utvidgade unionen Sysselsättning & Europeiska socialfonden Sysselsättning socialpolitik CMI/Digital Vision Europeiska kommissionen 1 Var kan jag söka arbete? Den fria rörligheten

Läs mer

Gemensam deklaration från CoESS och UNI-Europa om europeisk harmonisering av lagstiftning som styr sektorn för privat säkerhet

Gemensam deklaration från CoESS och UNI-Europa om europeisk harmonisering av lagstiftning som styr sektorn för privat säkerhet Gemensam deklaration från CoESS och UNI-Europa om europeisk harmonisering av lagstiftning som styr sektorn för privat säkerhet Inledning Sektorn för privat säkerhet i Europeiska unionen utvecklas snabbt.

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor.

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 14 januari 2002 ARBETSDOKUMENT om kommissionens förslag till rådets förordning om domstols

Läs mer

Förslag till RÅDETS DIREKTIV. om ändring av direktiv 76/768/EEG om kosmetiska produkter i syfte att anpassa bilaga III till den tekniska utvecklingen

Förslag till RÅDETS DIREKTIV. om ändring av direktiv 76/768/EEG om kosmetiska produkter i syfte att anpassa bilaga III till den tekniska utvecklingen EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 23.6.2011 KOM(2011) 377 slutlig 2011/0164 (NLE) Förslag till RÅDETS DIREKTIV om ändring av direktiv 76/768/EEG om kosmetiska produkter i syfte att anpassa bilaga III

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 17.12.2014 C(2014) 9656 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 30.1.2015

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 30.1.2015 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 30.1.2015 C(2015) 361 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 30.1.2015 om ändring av delegerad förordning (EU) nr 241/2014 om komplettering av Europaparlamentets

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för regional utveckling 14.10.2009 2009/0072(CNS) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för regional utveckling till utskottet för kultur och utbildning över förslaget

Läs mer

SLUTRAPPORT OM DIREKTIVET OM ERKÄNNANDE AV YRKESKVALIFIKATIONER. 1. Genomgång och analys av EU-direktiv 2005/36/EG, nedan benämnt "direktivet".

SLUTRAPPORT OM DIREKTIVET OM ERKÄNNANDE AV YRKESKVALIFIKATIONER. 1. Genomgång och analys av EU-direktiv 2005/36/EG, nedan benämnt direktivet. Ålands landskapsregering Utbildnings- och kulturavdelningen/validering på Åland SLUTRAPPORT OM DIREKTIVET OM ERKÄNNANDE AV YRKESKVALIFIKATIONER UPPDRAG 1. Genomgång och analys av EU-direktiv 2005/36/EG,

Läs mer

vidareutbildning efter ansökan få bevis om specialistkompetens. Kammarrätten anser att det av denna lagtext inte kan utläsas att det är ett krav att

vidareutbildning efter ansökan få bevis om specialistkompetens. Kammarrätten anser att det av denna lagtext inte kan utläsas att det är ett krav att HFD 2014 ref 53 Fråga om vilka krav som kan ställas avseende svensk legitimation för att en tandläkare från en annan medlemsstat i EU ska erhålla bevis om specialistkompetens efter att ha genomgått specialiseringsutbildning

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 26.11.2007 KOM(2007) 752 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för Förenade kungariket att fortsätta att tillämpa en åtgärd som avviker från

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 18 februari 2014 (OR. en) 17612/1/13 REV 1. Interinstitutionellt ärende: 2005/0214 (COD)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 18 februari 2014 (OR. en) 17612/1/13 REV 1. Interinstitutionellt ärende: 2005/0214 (COD) EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 18 februari 2014 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2005/0214 (COD) 17612/1/13 REV 1 SOC 1032 PENS 5 ECOFIN 1139 CODEC 2912 PARLNAT 328 RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT

Läs mer

Du är medborgare i Europeisk a unionen. Information från ASTI (Organisationen för solidaritet med invandrararbetare) och samarbetspartners

Du är medborgare i Europeisk a unionen. Information från ASTI (Organisationen för solidaritet med invandrararbetare) och samarbetspartners Du är medborgare i Europeisk a unionen V Ä L K O M M E N t i l l L u x e m b u r g Information från ASTI (Organisationen för solidaritet med invandrararbetare) och samarbetspartners S A M M A N F A T T

Läs mer

Kommittédirektiv Dir. 2014:81 Sammanfattning

Kommittédirektiv Dir. 2014:81 Sammanfattning Kommittédirektiv Genomförande av tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet Dir. 2014:81 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juni 2014. Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur

Läs mer

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Maj 2015 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av utlänningslagen, av 68 i en lag om ändring av utlänningslagen och av 1 i lagen om studiestöd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Läs mer

Mål C-236/09 Association belge des Consommateurs Test-Achats ASBL och andra mot Conseil des Ministres (Belgien)

Mål C-236/09 Association belge des Consommateurs Test-Achats ASBL och andra mot Conseil des Ministres (Belgien) Mål C-236/09 Association belge des Consommateurs Test-Achats ASBL och andra mot Conseil des Ministres (Belgien) Vladimir Bastidas Venegas Doktorand, SU Fakta Direktiv 2004/113 om likabehandling av män

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT

Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 7.6.2010 KOM(2010)293 slutlig 2010/0161 (NLE) Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT om bemyndigande för Polen att införa en särskild åtgärd som avviker från artikel

Läs mer

Europaudvalget 2011-12 EUU alm. del Bilag 486 Offentligt

Europaudvalget 2011-12 EUU alm. del Bilag 486 Offentligt Europaudvalget 2011-12 EUU alm. del Bilag 486 Offentligt FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT ELEANOR SHARPSTON föredraget den 16 februari 2012(1) Mål C-542/09 Europeiska kommissionen mot Konungariket

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 3 juli 2012 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: Advokat Ida Otken Eriksson Advokatfirman Öberg & Associés AB Box

Läs mer

1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE EUROPEISKA KOMMISSIONEN Generaldirektoratet för konkurrens SAC Bryssel den DG D(2004) GEMENSKAPENS RAMBESTÄMMELSER FÖR STATLIGT STÖD I FORM AV ERSÄTTNING FÖR OFFENTLIGA TJÄNSTER 1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Läs mer

I enlighet med bolagslagstiftningen och användningen i AEO-riktlinjerna gäller följande definitioner:

I enlighet med bolagslagstiftningen och användningen i AEO-riktlinjerna gäller följande definitioner: Bilaga 1 Riktlinjer om villkor för erkännande av status som godkänd ekonomisk aktör (AEO) och det förfarande som ska tillämpas i fråga om multinationella och stora företag 1. Rättsligt meddelande I dessa

Läs mer

Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm

Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR Rnr 35.14 1(5) Stockholm 21 augusti 2014 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Yrkeskvalifikationsdirektivet - ett samlat genomförande (SOU 2014:19) Lärarnas Riksförbund har

Läs mer

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet 2000L0079 SV 01.12.2000 000.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B RÅDETS DIREKTIV 2000/79/EG av den 27 november 2000 om genomförande

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 10 december 2010 KLAGANDE AA Ombud: Chefjurist Pär Cronhult Jur. kand. Micha Velasco Box 5625 114 86 Stockholm MOTPART Årjängs kommun Box 906 672 29

Läs mer

23.3.2011 Europeiska unionens officiella tidning L 77/25

23.3.2011 Europeiska unionens officiella tidning L 77/25 23.3.2011 Europeiska unionens officiella tidning L 77/25 KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 284/2011 av den 22 mars 2011 om fastställande av särskilda villkor och närmare förfaranden för import av köksredskap

Läs mer

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter 00065/2010/SV WP 174 Yttrande 4/2010 över FEDMA:s europeiska uppförandekodex för användning av personuppgifter i direkt marknadsföring Antaget den

Läs mer

,QUH PDUNQDGHQ.RPPLVVLRQHQ ODQVHUDU JUDWLVWMlQVWHU I U UnGJLYQLQJ RFK SUREOHPO VQLQJ I U HQVNLOGDRFKI UHWDJ

,QUH PDUNQDGHQ.RPPLVVLRQHQ ODQVHUDU JUDWLVWMlQVWHU I U UnGJLYQLQJ RFK SUREOHPO VQLQJ I U HQVNLOGDRFKI UHWDJ ,3 Bryssel den 22 juli 2002,QUH PDUNQDGHQ.RPPLVVLRQHQ ODQVHUDU JUDWLVWMlQVWHU I U UnGJLYQLQJ RFK SUREOHPO VQLQJ I U HQVNLOGDRFKI UHWDJ +DU GX SUREOHP PHG DWW In HQ H[DPHQ JRGNlQG HOOHU DWW VNDIID GLJ VRFLDOI

Läs mer

Inledning. 1. Stöd för överenskommelsen

Inledning. 1. Stöd för överenskommelsen Februar 2015 Överenskommelse mellan Tryggingastofnun och Styrelsen for Arbejdsmarked og Rekruttering om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer Inledning

Läs mer

Utsatta EU-medborgare Juridiska förutsättningar. Ann Sofi Agnevik, förbundsjurist annsofi.agnevik@skl.se www.skl.se

Utsatta EU-medborgare Juridiska förutsättningar. Ann Sofi Agnevik, förbundsjurist annsofi.agnevik@skl.se www.skl.se Utsatta EU-medborgare Juridiska förutsättningar Ann Sofi Agnevik, förbundsjurist annsofi.agnevik@skl.se www.skl.se Den fria rörligheten (Dir. 2004/38/EG) EU-medborgare har rätt att uppehålla sig i en annan

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (9) meddelad i Stockholm den 16 september 2014 KLAGANDE Socialstyrelsen 106 30 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Stockholms beslut den 11 mars

Läs mer

EIOPA(BoS(13/164 SV. Riktlinjer för försäkringsförmedlares hantering av klagomål

EIOPA(BoS(13/164 SV. Riktlinjer för försäkringsförmedlares hantering av klagomål EIOPA(BoS(13/164 SV Riktlinjer för försäkringsförmedlares hantering av klagomål EIOPA WesthafenTower Westhafenplatz 1 60327 Frankfurt Germany Phone: +49 69 951119(20 Fax: +49 69 951119(19 info@eiopa.europa.eu

Läs mer

Universitets- och högskolerådet

Universitets- och högskolerådet Universitets- och högskolerådet 2013-09-05 Bengt Landfeldt Avdelningen för internationellt samarbete Ökad kvalité i elevers globala lärande Workshop 2013-09-05 Ny myndighet: Universitets- och högskolerådet

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 5 juli 2011 Ö 5155-10 KLAGANDE MB Ombud: Advokat ÅG MOTPART AW Ombud: Advokat AK SAKEN Avvisande av talan ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Svea

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott 22 oktober 2001 PRELIMINÄR VERSION FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning,

Läs mer

+ + Jag ansöker om mitt första uppehållstillstånd fortsatt tillstånd EU-blåkort

+ + Jag ansöker om mitt första uppehållstillstånd fortsatt tillstånd EU-blåkort OLE_TY2 1 *1139901* ANSÖKAN OM UPPEHÅLLSTILLSTÅND FÖR SPECIALISTER Denna blankett är avsedd för dig om du har ingått arbetsavtal med ett företag i Finland eller mottagit ett förbindande arbetserbjudande

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel 21/VIII/2007 K(2007) 3926 slutlig KOMMISSIONENS BESLUT av den 21/VIII/2007 om genomförande av rådets beslut 2007/435/EG med avseende på antagandet av strategiska

Läs mer

Konvention för erkännande av utbildningsbevis inom Europa

Konvention för erkännande av utbildningsbevis inom Europa Konvention för erkännande av utbildningsbevis inom Europa Lissabonkonventionen reglerar erkännande Sedan november 2001 ingår den så kallade Lissabonkonventionen i Högskoleförordningen (6 kap.6 ). Konventionen

Läs mer

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Marianne Kilnes Erik Sjöstedt 103 33 Stockholm Er referens: Fi2015/2314 Stockholm 2015-05-20

Läs mer

KORT SAMMANFATTNING TEKNISK HARMONISERING OCH CE

KORT SAMMANFATTNING TEKNISK HARMONISERING OCH CE KORT SAMMANFATTNING TEKNISK HARMONISERING OCH CE EG-rätten De lagar och regler som medlemsländerna antar kallas för EG-rätten och har sin rättsliga grund i EG- fördraget. Det är också främst inom EG-rätten

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL UTKAST Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om utövning av veterinäryrket PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen Utöver

Läs mer

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP))

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) P7_TA-PROV(2014)0043 EU:s strategi mot hemlöshet Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2013/2061(INI) 5.9.2013 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om handlingsplanen för e-hälsa 2012 2020 Innovativ hälsovård för det 21:a

Läs mer

Sara Karlsson Mars 2015

Sara Karlsson Mars 2015 Sara Karlsson Mars 2015 Regler för arbetstillstånd Vem får arbeta i Sverige? Svenska medborgare. Medborgare från Danmark, Norge, Finland, Island. EES-medborgare och medborgare i Schweiz samt deras familjemedlemmar.

Läs mer

RP 277/2006 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 september 2007.

RP 277/2006 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 september 2007. RP 277/2006 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 46 i utlänningslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att utlänningslagen ändras.

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av direktivet om intjänande och bevarande av tjänstepension. Dir. 2015:45

Kommittédirektiv. Genomförande av direktivet om intjänande och bevarande av tjänstepension. Dir. 2015:45 Kommittédirektiv Genomförande av direktivet om intjänande och bevarande av tjänstepension Dir. 2015:45 Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå

Läs mer

5c'(765(62/87,21 DYGHQ. om "kvinnor och vetenskap" EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA RESOLUTION

5c'(765(62/87,21 DYGHQ. om kvinnor och vetenskap EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA RESOLUTION (8523(,6.$ 81,21(165c' %U\VVHOGHQMXQL 25HQ /,0,7( 5(&+ 5c'(765(62/87,21 DYGHQ om "kvinnor och vetenskap" EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA RESOLUTION av följande skäl: 1. Främjandet av jämställdhet

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Inledning Europarådets medlemsstater och övriga stater som undertecknat denna konvention, som beaktar att Europarådets ändamål är att uppnå en större

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utstationeringskommittén (A 2012:03) Dir. 2014:82. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juni 2014.

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utstationeringskommittén (A 2012:03) Dir. 2014:82. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juni 2014. Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utstationeringskommittén (A 2012:03) Dir. 2014:82 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juni 2014. Utvidgning av och förlängd tid för uppdraget Regeringen beslutade

Läs mer

Europeiska företagspanelen: Frågeformulär om offentlig upphandling - Rättsmedel

Europeiska företagspanelen: Frågeformulär om offentlig upphandling - Rättsmedel Europeiska företagspanelen: Frågeformulär om offentlig upphandling - Rättsmedel 543 svar Ange inom vilken sektor som företaget huvudsakligen är verksamt D - Tillverkning 133 24,50% G - Partihandel och

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED

EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED Kontakter med allmänheten Vitboken om administrativ reform antogs av kommissionen den 1 mars 2000. Där anges grundprinciperna för EU-förvaltningen:

Läs mer

EUROPEISK SOCIAL DIALOG: SEKTORSÖVERGRIPANDE RIKTLINJER FÖR ATT TACKLA VÅLD FRÅN UTOMSTÅENDE OCH TRAKASSERIER I ARBETET

EUROPEISK SOCIAL DIALOG: SEKTORSÖVERGRIPANDE RIKTLINJER FÖR ATT TACKLA VÅLD FRÅN UTOMSTÅENDE OCH TRAKASSERIER I ARBETET EPSU, UNI Europa, EFSU, HOSPEEM, CEMR, EFEE, EuroCommerce, CoESS (I) INTRODUKTION 1. Syftet med riktlinjerna är att säkerställa att alla arbetsplatser har en resultatinriktad policy som behandlar frågan

Läs mer

Lag (2013:134) om nordisk konvention om social trygghet

Lag (2013:134) om nordisk konvention om social trygghet SFS 2013:134 Källa Utfärdad: Först inlagd: Senast ändrad: Uppdaterad: Regeringskansliets rättsdatabaser 2013-03-14 2013-03-26 2014-04-15 t.o.m. SFS 2014:164 Lag (2013:134) om nordisk konvention om social

Läs mer

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien ---f----- REG ERI NGSKANSLIET 2010-01-20 Utri kesdepartementet Europeiska kommissionen Generalsekretariatet Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien Svar på motiverat yttrande angående

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 6.11.2003 KOM(2003) 664 slutlig 2003/0258 (CNS) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om skyldighet för medlemsstaternas behöriga myndigheter att systematiskt

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 12-31

ÄNDRINGSFÖRSLAG 12-31 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för regional utveckling 29.10.2009 2009/0072(CNS) ÄNDRINGSFÖRSLAG 12-31 Förslag till yttrande Karima Delli (PE430.326v01-00) över förslaget till rådets beslut om Europeiska

Läs mer

Stockholms läns författningssamling

Stockholms läns författningssamling Stockholms läns författningssamling Länsstyrelsen Länsstyrelsens i Stockholms läns allmänna föreskrifter om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism; beslutade den 18 december 2009 (dnr

Läs mer