Kurs i Topocad Grundkurs CAD och Mätning Adtollo AB Thomas Sandström

Transkript

1 Kurs i Topocad Grundkurs CAD och Mätning Adtollo AB Thomas Sandström

2 Adtollo AB 2010 Tomas Sandström 2

3 Innehå ll Innehåll... 3 Introduktion... 4 Välj projekt... 5 Inställningar... 6 Systeminställningar... 6 Projektinställningar... 6 CAD-övningar... 7 Övning 2 - Filter... 8 Övning 3 Konstruera linjer, länka, anslut och förläng... 9 Övning 4 Rita ett hus Övning 5 Skapa en parallell linje för husets insida Övning 6 Skapa en annan linje Mätning och beräkning Förberedelser: Förberedelser för totalstationer Avvägningsdata Fältkoder Kodsystem för linje och geometri Mätning och beräkning Mätdataberäkningar av observationer Processa koordinater Redigera i ritningen Import av filer Import av filer. Övning Ritningsövningar Skapa en fastighet med hjälp av de angränsande fastigheterna Lägg till objektattribut till fastigheten Placera hus på olika tomter Förläng punkter i en husvägg med 2,0m Förläng punkter i en husvägg med 2,0m Måttsättning Beräkna punktskillnader Skapa ett ritningsblad Infoga rasterdata

4 Introduktion Detta är en grundkurs i Topocad. Kursen är utformad för dig som är nybörjare eller behöver repetition i Topocad. 4

5 Vå lj projekt Först väljer vi ett projekt som vi kommer att arbeta med under kursens gång. Anledningen till att vi väljer ett projekt är: 1. att vi kan göra specifika inställningar i tillexempel kodtabeller, symbolfiler, linjetyper och egenskaper för det projekt vi arbetar med, och vi kan använda oss av koordinatsystem, vinkelinställningar etc. i det valda projektet istället för de som är förvalda i systeminställningarna. 2. att vi i samband med val av projekt också anger en standardmapp för data. På så sätt blir det lättare att hitta den information vi behöver när vi valt projekt. 5

6 Instå llningår Det finns två typer av inställningar I Topocad; systeminställningar och projektinställningar. Under kursen kommer vi att gå igenom båda. När du väl ha gjort systeminställningarna kommer du inte att behöva ändra på dem särskilt ofta. Systeminställningar Det finns flera systeminställningar. De som nämns här är endast de som är aktuella för arbetet i den här kursen. Anvisningar: Skapa mapp för ritningsbladsmallarna i [PROJEKTMAPPEN] System Ritningsblad Projektinställningar Projektinställningarna görs för det projekt vi valt för den här kursen. Det är viktigt att inställningarna är korrekta. Axel: Vinkel: Koordinat: Mappar: Ritning: System: Redigeringen blir lättare om du väljer Norr, Öst För det här projektet anger vi Norr=0, riktning medurs och 400 grader(decimal.) Lokalt koordinatsystem Bladmallar: [PROJEKTMAPPEN] System Ritningsblad Välj System Prototyp.top som standard för ritning och System Sverigemodellen.map som standard för pennmappen. Välj filerna: Svensk standard.tsy för symbolerna Svensk standard.tlt för linjetyperna Svensk standard.tct för kodtabellen Svensk standard.tat för attributtabellen Mätning: Välj filen System Kända punkter.pp för dina kända punkter. 6

7 CAD-o vningår Det finns flera övningar inom det här CAD-avsnittet. Vi använder filen som finns i den underordnade mappen CAD-övningar. Övning 1 - Zoom och markering Fil Urval.top Det är viktigt att kunna behärska de grundläggande kommandona i Topocad. Zoom Prova några av de olika zoomkommandona: Hometangenten Zoomvidd. Zoomar allt på skärmen. Använd mushjulet för att zooma in och ut eller använd Page Down och Page Up eller ändra direktivet för mushjulet i systeminställningar (Skärm Invertera zoomriktning). Drakommando klicka på mushjulet. Spara skärmvy kortkommandot Ctrl + V sparar den aktuella skärmvyn.. Du kan Verktyg för markering: Du markerar ett objekt genom att klicka på det. Du kan göra två typer av markeringar: Korsande markering får du om du klickar på vänster musknapp och drar ut fönstret från höger till vänster. Allt som befinner sig inne i fönstret OCH det som vidrör fönstrets kanter kommer att markeras. Fönstermarkering får du om du drar ut fönstret från vänster till höger och endast det som befinner sig helt inne i fönstret markeras. Genom att klicka på höger musknapp(under välj) får du fler alternativ: Du kan skapa en polygon och från alternativlistan väljer du innanför eller utanför polygon respektive Korsande eller Fönster. 7

8 Du kan också markera genom att välja Korsande linje eller Korsande Polylinje. Prova att markera ett objekt i ritningen. Markera och bestäm markeringsavståndet från objektet och om det ska markeras som Korsande eller Fönster. Övning 2 - Filter Fil Filter.top Använd Filterkommandot för att markera olika objekt i olika lager. 8

9 Övning 3 Konstruera linjer, länka, anslut och förläng Fil Bil.top Övningen går ut på att lära sig skapa linjer genom att använda olika snappkommandon och att lära sig skillnaden mellan att skapa nya linjer och använda kommandot Länka. Här ges också information om kommandona Förläng och Anslut. Följ instruktionerna i ritningen. 9

10 Övning 4 Rita ett hus Ny ritningsfil. Rita linjen för husets yttervägg. Använd kommandot Skapa Linje och ta hjälp av verktygslådan Koordinater. Avsluta linjen som sluten linje (snappa inte tillbaka till 1:a hörnet). Tips: Börja rita huset från origo, nere i vänstra hörnet, i 0,0. Spara ritningen som Hus.top. 10

11 Övning 5 Skapa en parallell linje för husets insida. Fortsatt övning.. Rita den parallella linjen så att den ligger 0,4 m från huslinjen. Försök att placera den i ett annat lager. 11

12 Övning 6 Skapa en annan linje. Fortsatt övning. 1. Skapa en parallell linje med ett avstånd på 0,1 m från den yttre båglinjen. 2. Skapa raka linjer från ändarna till den befintliga innerlinjen. 3. Skär linjerna. 4. Länka linjerna och skapa en sluten innerlinje. 5. Valmöjlighet: Skapa en punkt någonstans i huset som kan användas för att enkelt kunna hitta huset när vi överför det till en ritning. 6. Spara husritningen. 12

13 Må tning och berå kning Vi ska beräkna olika mätningar från totalstationer och GPS-utrustning och föra över beräkningarna till en ny ritning. Senare kommer vi att lägga till fler detaljer till ritningen från flera olika filformat för att slutligen göra beräkningar i ritningen. Förberedelser: När vi är ute i fält och gör mätningar behöver vi göra vissa preciseringar för att Topocad ska kunna behandla beräkningarna på rätt sätt. För totalstationer och lagring av mätdata, som vinklar och avstånd, behöver vi definiera: o Var vi hittar kända punkter, baspunkterna. o Vilka punkter vi har använt som bakobjekt. o Om och hur vi har mätt ut tillfälliga punkter. För vissa GPS apparater behöver vi veta transformationsparametrarna från det globala koordinatsystemet (WGS84) till det lokala koordinatsystemet. System för fältkoder. Kodförteckningen i Topocad bör motsvara fältkoderna som används ute i fält. Kodsystem för linjer och geometri. Ute i fält kan vi använda olika koder för olika linje- och punktkodningar men också för annan geometri såsom radie, slutna linjer, parallella linjer och annat. Förberedelser för totalstationer Om du använder en totalstation och lagrar koordinater kan du exportera koordinaterna direkt till en ritning i Topocad eller till en mätningsfil (SUR) för att vid ett senare tillfälle föra över dem till en ritning. Se respektive underkapitel för information om fältkoder och kodning för geometri. Vi sparar information från totalstationer och mätningar, som avstånd och vinklar, i filen Mätdata(SUR). Från den här filen gör vi sedan beräkningar till ritningen. För detta behöver vi klargöra vilka punkter som är bakobjekt och hitta koordinaterna både för dem och för stationen. Hur talar vi om för Topocad vad som är bakobjekt och vad som är tillfälliga punkter? För Geodimeter och äldre Trimble-utrustningar kan man använda labels/etiketter för de här inställningarna. För Leica-utrustning är det möjligt att använda kodblocksinformationen. För all utrustning går det att använda kodförteckningen i Topocad och funktionen i fliken Mätning Punkttyp. För bakobjekt välj Punkttyp Bakobjekt. För tillfälliga punkter, som vi kommer att använda som bakobjekt eller stationer i nästa planläggning, väljer du Piké (sparas endast i minnet) eller Känd punkt som sparas i den valda filen Polygonpunkt (se inställningarna). 13

14 Här hittar du kända stationskoordinater: Stationen kan hitta koordinaterna i stationsheadern. Koordinaterna kan också hittas under fliken Koordinater. De kända punkterna kan även sparas i filen Polygon punkt som med fördel väljs i Projektinställningar, men den kan också väljas i Systeminställningarna. Filen heter.pp. Punkterna kan även sparas i en databas. Inställningarna för det görs i systeminställningarna. När du skapar en databas väljer du om du vill lägga till en Polygon punktfil (.pp.). GPS-transformationer Vissa GPS mottagare sparar data i WGS84 eller i ett annat nationellt koordinatsystem men inte i det lokala koordinatsystemet. Det här gäller Trimble-utrustningen. För de här instrumenten måste du transformera koordinaterna från WGS84 till det lokala systemet (om du inte arbetar i WGS84, förstås). Transformationsparametrarna beräknas utanför Topocad i en applikation som heter Gtrans. Om du vill ha hjälp att skapa parametrarna för din transformation kontaktar du Chaos Systems AB eller din lokala försäljare. Parametrarna sparas i filerna.tf och.tfi (invers) och är textbaserade. Du kan skapa filerna själv om du vet vilka parametrar som ska beräknas. Du kan även skapa dem direkt ur den vanliga transformationen. GPS-data sparas på tre olika sätt: som lokala koordinater, som latitud/longitud eller som stationens latitud/longitud med dess vektorer. Hur du beräknar olika typer av GPS-data: Lokala koordinater processa koordinater direkt till ritningen eller via Mätningsfil (SUR). Latitud/longitude processa koordinater genom transformation. Stationsetablering beräkna stationskoordinater genom transformation. Detaljpunkter medföljer transformeringen. 14

15 Alla beräkningar och överföringar hamnar i en ritning. Ritningen kan vara en tidigare sparad ritning (öppna genom att klicka på den gula Bläddraknappen), en tidigare gjord och öppen ritning (välj från rullgardinen) eller en ny ritning (skapa en ny genom att klicka på den vita Ny-knappen). Avvägningsdata Avvägningsdata kan beräknas och värdena av höjderna kan sparas i en koordinatfil eller en Polygon punktfil. Utjämning av höjd kan beräknas med Längdberoende eller Alla punkter lika mycket Fältkoder Kodtabell väljs främst från projektinställningarna eller i annat fall från systeminställningarna. Om kodtabellen används i projektinställningarna kommer den inte att kunna användas i systeminställningarna. Koderna används för att ge information om vilken typ av objekt som mäts. Man kan ge varje kod en stor mängd information. Det gör du i 5-6 olika flikar i Redigera kodtabellen i systemmenyn: Linje ange om objektet ska ha någon linjetyp. Information om linjevikt och färg ges här. Symbol om objektet ska ha en symbol för varje mätt punkt anger du det här. Data och skala för symbolen kan hämtas från ett attributvärde. Attribut varje objekt/punkt kan ha attributinformation. Imp/Exp här ges information för import till och export från koordinatfiler. Mätning Punkttyper för bakobjekt samt tillfälliga punkter anges här (se ovan) men också eventuella beräkningsfunktioner för t ex parallella linjer. Om ett lager anges här kommer objekten med den aktuella koden att bli placerade i det lagret, även om lagret inte är skapat än. Om du anger kod vid Kodöversättning kommer fältkoden att ändras till den här koden. Observera att om du gör detta kommer ritningskoden att använda informationen som angetts för linjetyp och symbol. Attributinformation kan anges för både fältkod och ritningskod. 15

16 Kodsystem för linje och geometri För att kunna fastställa geometri ute i fält, med undantag för punkter, måste man använda någon typ av system. Topocad stödjer flera olika system för mätning av linjer: Intermittent genom att hoppa över ett nummer 1, 2, 3, blankt, 5, 6, 7 blir det en ny linje efter varje överhoppat nummer. Linjenr/PunktId genom att använda punktnummer på följande sätt: 1.01, 1.02, 1.03, 1,04 och 2.01, 2.02, 2.03, 2.04 bildas en ny linje för varje nummer. Enstaka punkter kan anges på följande vis: 100, 101, 102 etc. Antalet decimaler är oväsentligt. Kodgrupp så länge det är samma punktkod bildas en linje. En ny kod skapar en ny linje. Från olika typer av totalstationer är det också möjligt att använda labels/etiketter (Geodimeter) eller kodblock (Leica). Kontrollkod kontrollkoden skapar olika möjligheter att mäta cirkelbågar, splines, parallella linjer, rektanglar, slutna polygoner etc. (se nedan). Kodtabell + kontrollkod kodtabellen kan använda punkttypinformationen Linje eller Punkt. En kod som har punkttyp Linje, kommer att bli en linje. Vi använder det här i kombination med kontrollkoden. Därmed är det fortfarande möjligt att använda kontrollkoder för mer avancerad användning av objektgeometri. Kontrollkodning Det finns många olika kontrollkoder och vi kommer inte att gå igenom alla här, men här följer några exempel: 16

17 Mätning och beräkning _m1_gps_coord.dc, _m2_gps_coord.dc, _m3_total_station.dc, _m4_coord.dc Vi fortsätter med beräkning och import av mätningsdata. Vi börjar med två GPS-filer som vi kommer att transformera från SWEREF99 (det svenska nationella systemet) till ST90 (det lokala systemet i Stockholm). 1. Hämta ett nytt mätdatadokument (SUR) 2. Importera filerna _m1_gps_coord.dc och _m2_gps_coord.dc. Vid Linjeförbindning väljer du Kontrollkod. Efter Avskiljare ska det vara mellanslag. OK. Du kan importera båda filerna samtidigt. 3. Informationen placeras i fliken GPS-koordinater. 4. Vi kommer nu att göra beräkningar utifrån informationen gå till Mätning GPS Processa GPSkoordinater i menyn. 5. Skapa en ritningsfil som du vill spara resultatet i genom att klicka på Ny-knappen. 6. Klicka på Fortsätt. 7. Dialogrutan Transformation av GPS data öppnas. För den här processen måste vi välja parametrarna för transformationen. Klicka på Bläddraknappen, öppna projektmappen och välj System Gtrans. 8. Vid Frånsystem väljer du SWEREF 99 lat long. 9. Vid Tillsystem väljer du ST 90 60: Klicka på OK 11. Beräkningen visas i ritningen. För att zooma in beräkningen använder du Zoom vidd. (Hometangenten). 12. Obs! Den här transformationen har ett fel i höjdmåtten. Alla punkter ligger 22,25 m för högt. Vi markerar alla punkter och flyttar dem -22,25 meter i höjd. 17

18 Mätdataberäkningar av observationer Vi kommer nu att beräkna filen _m3_total_station.dc Du kan välja att öppna ett nytt mätdatadokument eller fortsätta att använda det mätdatadokument som du använde för GPS-punkterna. 1. Du importera den aktuella filen på samma sätt som du gjorde i den förra övningen. 2. Resultatet placeras i fliken Mätdata. 3. I filen lagras de kända punkterna i fliken Kända punkter. 4. För att beräkna stationerna, gå till Mätning Beräkna mätdata i menyn. 5. Dialogrutan Beräkna öppnas. Om du importerade mätningen till det dokument du använde för GPS-punkterna, kommer du att se fem stationer. Vi kommer endast att beräkna de tre sista. Markera dem genom Shift + pil ner. Använd samma ritning för den här beräkningen. 6. Klicka på Fortsätt. 7. Dialogrutan Stationsetableringar för den första stationen visas. Här kan du välja att ändra detaljer i beräkningen. Klicka på OK. 8. De andra två stationerna visas. 9. En loggfil för gränsvärden visas. Klicka på OK. 10. Mätningen ligger nu i ritningen. 18

19 Processa koordinater _m4_coord.dc Den sista av de fyra filerna är en fil som innehåller koordinater. Det går att importera den här filen till en Mätdatafil och föra över denna till ritningen men det går också att importera koordinaterna direkt till ritningen. I den här övningen importerar vi koordinaterna direkt till vår ritning. Gå till Arkiv Import Trimble, Klicka på OK och välj filen. Klart. 19

20 Redigerå i ritningen Övning fortsätter i samma ritning. Vi ska redigera delen i det övre högra hörnet i det ritade och mätta huset. Huset är mätt på distans med hjälp av Kontrollkod EXT två punkter är alltså mätta längs husets vägg och sedan förlängda för att omfatta huset och garaget. Vissa väggar saknas och ganska mycket måste redigeras. FRÅN TILL Redigeringen kan göras på flera olika sätt: Använd Förläng- och Trimmakommandona för att förlänga linjer (t ex till garaget i norr, och till en av väggarna på vänster sida). Den norra garageväggen bör vara förskjuten 1m från husväggen på samma sida. Jämför med ritningen av det teoretiska huset, se bilden. Du kan importera den här ritningen för jämförelse fil Hus 1.top. 20

21 Import åv filer Vi kommer att bygga vår mapp av olika importerade filer men innan dess ska vi titta på olika filformat. I vår bransch används, generellt, fem olika typer av filformat; Koordinatfiler, Ritningsfiler, GIS/kartfiler, LandXML-filer och sedan vår egen TOP. Vad innehåller de olika filformaten? Filformat Utsträckning Punktinfo Koordinatfiler XYZ, PXY, Punkt nr SOS, COF, Punktkod etc LandXML XML Punkt nr Punktkod Ritningsfiler DWG, DXF, DGN GIS/ Kartfiler Topocad ritning Koordinater Lager, etc Geometri Attribut XYZ - Linjer - XYZ Symboler Linjer, radie, polygoner Linjer, radie, splines, polygoner - XYZ Lager, färger, symboler, linjetyper SHP, MIF - XYZ Lager enligt fil Linjer, radie, splines, polygoner TOP PunktId Punktkod XYZ Lager, färger, symboler, linjetyper Linjer, radie, splines, polygoner Symbolattribut Alla typer av attribut Alla typer av attribut Beroende på vilken typ av fil vi har får vi olika resultat när vi importerar från eller exporterar till olika filformat. När vi importerar en koordinatfil upptäcker vi att resultatet hamnar i det aktuella lagret och vi har inte symboler eller geometri utan punktnummer och punktkoder. Vi kan använda punktkoder för att skapa lager, linjetyp och symboler men det görs från tabellen Topocadkod. När vi importerar ritningsfiler får vi en tydlig bild av ritningarna, men punktid och punktkoder saknas, och de är viktiga detaljer för en mättekniker. Ritningsfiler innehåller attribut men dessa måste kopplas till ritningen genom en symbol. När vi importerar en GIS- eller kartfil har vi tillgång till en hel del information men den viktigaste information, som lager tillexempel, är uppdelade i olika filer (Shapefiles) och punktinformation ligger ofta som attribut. Varje gång vi importerar ett annat filformat till Topocad har vi information som måste läggas till. Vice versa förlorar vi viss information när vi exporterar från Topocad. 21

22 Import av filer. Övning. Data: Byggnader.dwg Infarter.dwg Väg mittlinje.dwg Terrängpunkter.dwg Detaljer.pxy Diken.pxy Stigar.pxy Tomtdetaljer.sos Fastigheter.xml Vägkanter.dxf Vattenkonstruktioner.mif Ritningsfil (AutoCAD) Ritningsfil (AutoCAD) Ritningsfil (AutoCAD) Ritningsfil (AutoCAD) Koordinatfil Koordinatfil Koordinatfil Koordinatfil LandXML fil Ritningsfil (AutoCAD) GIS-fil (Mapinfo) Importera filerna till ritningen vi skapat från vår mätning. Kontrollera vilka lager som används. För vissa filer behöver du välja passande lager, eller skapa ett nytt, innan du importerar. Det går att importera flera filer med samma filformat samtidigt. 22

23 Ritningso vningår I den här ritningen kommer vi att göra flera övningar. Skapa en fastighet med hjälp av de angränsande fastigheterna. Fastigheten bör skapas i samma lager som de intilliggande fastigheterna. Skapa en sluten linje med samma egenskaper som de omgivande linjerna. Prova att använda kommandot Hämta stil i dialogrutan Skapa Linje. Om det inte fungerar försök med Ändra egenskap enligt objekt. Lägg till objektattribut till fastigheten Det finns två olika typer av attribut i Topocad; punktattribut och objektattribut. Varje punkt har egna punktattribut, även punkterna i en polylinje. Punktattribut kan redigeras punkt för punkt och de kan skrivas in redan på fältet. Objektattribut fungerar på samma sätt men de tillhör objektet, därför har polylinjen bara ett objektattribut. Man kan lägga till vilka nummer och vilken typ av objektattribut som helst till objekten. Objekten kan i sin tur vara punkter, polylinjer, symboler etc. Attributen kan konverteras från punktattribut till objektattribut. Det är dags att lägga till några objektattribut till vår nya fastighet. Gå igenom tillgängliga attribut I attributregistret. Lägg till de attribut du vill ha. Använd sedan kommandot Symboler och attribut Redigera Objektattribut för att lägga till attributen till objektet. 23

24 Dela in ytor i mindre enheter I Topocad finns ett kommando som delar in ytor (slutna polylinjer) i två eller flera slutna polylinjer. Kommandot heter Dela in ytor. Vi ska dela tomten på bilden i fyra delar, en för varje hus. Man bör undvika att lägga gränsen närmare än 4,0m från husen. Du använder kommandot genom att välja den polylinje du vill dela och hur många delar du vill dela in den i. På grund av standardinställningar kommer tomten att delas in i lika stora delar men det går att skriva in ett önskat ytmått så länge det är mindre än det förinställda. Vi väljer också en baslinje eller ett hörn att utgå ifrån när vi delar in tomten. Försök hitta en lösning! Ett exempel på lösning! Förslag: En yta som har allmänna objekt som väg och rondell kan uteslutas. Börja med det och skapa sedan de nya fastigheterna. Minsta avstånd från väg är 2,0m. Förslag: Lägg till attribut och mät varje fastighetsyta. 24

25 Placera hus på olika tomter Vi kommer att importera huset vi ritade tidigare till vår uppmätta karta och placera det i några utvalda tomter. Huset vi ska importera hittar vi i ritningens nedre vänstra hörn. Det kan vara svårt att få tag i så börja med att flytta huset till omgivningen runt den plats det slutligen ska placeras på. Tomt 1. Placera huset Fastigheten ligger i den vänstra delen av kartan med koordinaten N , Ö Huset ligger parallellt med den högra gränslinjen med ett avstånd på 6,0m. Mellan huset och gränspunkten som visas på bilden är det 24,0m. Tomt 2. Fastigheten befinner sig i den högra delen av kartan med mittkoordinat N , Ö Avståndet till den NV gränspunkten är 10,5m och 9,6m. Avståndet till den SV gränspunkten är 9,37m. 25

26 Tomt 3. Transformation Fil Hus 3 hörnpunkter.pxy Den här fastigheten ligger precis söder om den förra med mittkoordinat N , E Hörnpunkterna är mätta och du hittar resultatet i filen ovan. Kopiera huset och gör sedan följande. Använd koordinaterna för att göra en transformation. Eller: Rita linjer mellan punkterna för att flytta och rotera huset med hjälp av dem. Tomt 4. (avancerad) Fastigheten befinner sig till höger om den förra, i den sydöstra delen av kartan. Mittkoordinat är N , E Avståndet mellan fastigheten och gränspunkten är 8,71m och bäringen från gränspunkten är 115,1 grader. Vinkeln mellan bäringen och husväggen är 132,1 grader. 26

27 Fo rlå ng punkter i en husvå gg med 2,0m Vi kommer att flytta en vägg 2,0m längsmed husets baslinje. Tänjkommandot kan användas. I exemplet används huset till höger i ritningen men vilket hus som helst kan användas i den här övningen. Skapa en baslinje (UCS) längsmed den vägg vars punkter du vill flytta. Öppna verktygslådan koordinater. Använd Tänjkommandot i menyn Modifiera. Välj först de punkter du vill flytta, klicka därefter på Tänj i dialogrutan och välj en baspunkt att förlänga (vilken punkt som helst fungerar). Skriv sedan in värdet enligt din UCS i koordinatrutan. När du har skrivit in hur mycket du vill förlänga punkten med (2,0m), klickar du på Enter i koordinatrutan. 27

28 Må ttså ttning Måttsätt längs väggarna och radien i valfritt hus. Prova också längs bäring, baslinje och vinkel. Välj inställningar så att pilar och text får lämplig storlek. 28

29 Berå knå punktskillnåder Filen Punktskillnader innehåller ett hus med två uppsättningar punkter. Vi kommer att jämföra dessa med varandra. Den ena uppsättningen punkter finns i lager 99-pelare och den andra i lager 99- pelare-m. Importera filen och jämför varje punkt med motsvarande punkt genom att använda kommandot Skapa Punktskillnader. 29

30 Skåpå ett ritningsblåd Kontrollera att våra ritningsblad ligger i mappen System Ritningsblad i projektmappen i systeminställningarna. Skapa ett ritningsblad av vår karta genom att välja någon av dessa ritningsblad (A3). Använd varierande skalor och, om du vill, varierande riktningar när du infogar de olika ritningsvyerna. Skapa koordinatrutor och infoga norrpil. Skapa en ritningsslips. 30

31 Infogå råsterdåtå Filerna Solviken.jpg, Solviken.jgw För den här ytan infogar vi ett ortofoto. 1. Välj Lager Ortofoto som aktuellt lager. 2. Gå till kommandot Skapa Rasterbild och välj jpegfilen ovan. Jgw-filen innehåller information om georeferenser. Klicka på OK. 3. Uppdatera ritningen. 31

32 32